Utskottet föreslår att trädgårdsnäringen får
uppskov till den 1 juli 1996 med att gå över till
nya rutiner för handläggningen av ärenden om
nedsättning av energiskatt.
Utskottet
Ställningstagande
Efter en omläggning av energibeskattningen betalar
industrin fr.o.m. 1993 inte längre någon
energiskatt på elkraft. När det gäller bränslen
utgår i princip inte heller energiskatt, och
koldioxidskatt tas ut med 25 % av den generella
skattesatsen. Den som är skattskyldig enligt lagen
om skatt på energi erhåller lättnaderna i skatten
på bränslen genom avdrag för sin förbrukning i
bränsledeklarationen, medan hela energiskatten och
75 % av koldioxidskatten återbetalas till icke
skattskyldig förbrukare. Dessa regler gäller i
princip också för växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling, men trädgårdsnäringen
har fått uppskov med övergången till dessa regler
t.o.m. 1995.
Till utgången av 1995 gäller att trädgårdsnäringen
betalar energiskatt och koldioxidskatt med 15 % av
de generella skattesatserna. Dessa lägre
skattesatser tillämpas i praktiken direkt vid
leveransen till de förbrukare som inte själva är
skattskyldiga enligt energiskattelagen.
Trädgårdsnäringens Riksförbund har hos utskottet
begärt att tills vidare få behålla det nuvarande
förfarandet för de icke skattskyldiga
växthusodlarna. Förbundet har åberopat att näringen
i huvudsak består av ett antal småföretagare som är
utsatta för stark konkurrens. De nya rutinerna, som
innebär att hela skatten skall erläggas i samband
med leveransen för att senare återbetalas efter
ansökan, skulle medföra likviditetsproblem för
branschen under årets första månader, dvs. under
den tid på året då dessa företag belastas med höga
kostnader och ännu inte har några intäkter.
Förbundet uppskattar de ökade kreditkostnaderna
till 9 miljoner kronor per år räknat.
Av regeringens proposition 1995/96:25 om en
politik för arbete, trygghet och utveckling (s.
104_105) framgår att regeringen före den 1 juli
1996 kommer att lägga fram ett förslag till
riksdagen om en höjning av koldioxidskatten. Som
utskottet nyss har anfört i sitt yttrande till
finansutskottet över propositionen (1995/96:SkU3y)
bör regeringen i anslutning härtill föreslå nya
nedsättningsregler för den energiintensiva
industrin.
Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att
uppskovet med övergången till de aktuella
handläggningsreglerna bör förlängas till den 1 juli
1996 i avvaktan på regeringens kommande förslag. I
övrigt bör övergången till industriskattereglerna
för trädgårdsnäringen genomföras som planerat den 1
januari 1996, vilket innebär att utskottet vid
utformningen av sitt förslag anknutit till
bestämmelserna i 7 kap. 4 §.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi
Härigenom föreskrivs att punkterna 5 och 6 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1776) om
skatt på energi skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
5. Bestämmelserna i 7 5. Såvitt avser växthus-
kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 7 uppvärmning vid yrkesmäs-
och 8 §§ den nya lagen sig växthusodling
tillämpas, såvitt avser tillämpas bestämmelserna
växthusuppvärmning vid i 7 kap. 4 § den nya
yrkesmässig växt- lagen först från och med
hushållning, först från den 1 januari 1996 och
och med den 1 januari bestämmelserna i 9 kap.
1996. 2, 5, 7 och 8 §§ den nya
lagen först från och med
den 1 juli 1996.
-----------------------------------------------------
6. Energiskatt och kol- 6. För bränsle, som
dioxidskatt på annat förbrukas för växthusupp-
bränsle än sådant som be- värmning vid yrkesmässig
skattas som bensin eller växthusodling av någon
oljeprodukter enligt 2 som inte är skattskyldig,
kap. 1 § första stycket 3 skall till utgången av
b den nya lagen och som juni månad 1996 ingen
används för växthusupp- energiskatt tas ut och
värmning vid yrkesmässig koldioxidskatt tas ut
växthusodling skall till efter en skattesats som
utgången av år 1995 tas svarar mot en fjärdedel
ut efter skattesatser som av den skattesats som
svarar mot 15 procent av enligt den nya lagen
de skattesatser som gäller för ifrågavarande
enligt den nya lagen bränsle. I fråga om gasol
gäller för ifrågavarande för drift av stationära
bränsle. motorer skall dock
koldioxidskatt tas ut med
350 kronor per 1 000
kilogram.
-----------------------------------------------------
------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
Stockholm den 7 december 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo
Lundgren (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp),
Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin
(s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger Gustafsson (kds), Lars U Granberg (s),
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Eskil Erlandsson
(c).
Särskilt yttrande
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl
Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Holger
Gustafsson (kds) anför:
Utskottets förslag innebär att uppskovet för
växthusodlarna med övergången till
energiskattereglerna för industrin förlängs med ett
halvår, till den 1 juli 1996. Växthusodlarna skall
även under första halvåret 1996 slippa att betala
full koldioxidskatt i samband med leveransen av
bränsle till växthusen och att sedan ansöka om den
nedsättning av skatten som de är berättigade till.
Så långt är utskottets förslag väl motiverat,
eftersom näringen annars skulle utsättas för stora
likviditetspåfrestningar till följd av den nya
administrativa omgången.
Förlängningen av uppskovet omfattar däremot inte
skattereglerna i övrigt. Detta får till följd att
beskattningen skärps fr.o.m. den 1 januari 1996
genom att koldioxidskatt skall utgå med 25 % mot
f.n. 15 % av den allmänna skattesatsen.
Som utskottet anfört i sitt nyligen avgivna
yttrande till finansutskottet (1995/96:SkU3y s. 8)
bör växthusnäringen i avvaktan på den omprövning av
reglerna som planeras under våren 1996 behålla de
lättnader som nu gäller för denna näring. Enligt
vår uppfattning föreligger inga skäl som bör
föranleda att detta ställningstagande nu omprövas.
Vi anser alltså att förlängningen av uppskovet bör
omfatta reglerna i sin helhet, men enligt reglerna
för riksdagsarbetet har vi inte möjlighet att
fullfölja våra yrkanden i detta hänseende.