I detta betänkande behandlar utskottet
propositon 1995/96:109 Skattelättnad
för riskkapital, m.m. Utskottet
tillstyrker propositionen med vissa
mindre justeringar och avstyrker
samtliga motionsyrkanden.
Vid betänkandet fogas elva
reservationer (m, fp, v, mp och kds).
Propositionerna
Regeringen (Finansdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:109 att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar,
2. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1995:651)
om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
4. lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (1995:00) om
ändring i lagen (1994:1915) om ändring
i skatteregisterlagen (1980:343),
7. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll
uppgifter,
8. lag om ändring i lagen (1992:1643)
om särskilda regler för beskattning av
inkomst från handelsbolag i vissa fall,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder,
10. lag om ändring i lagen (1994:775)
om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag.
I propositionen föreslår regeringen ett
antal åtgärder för att stimulera de små
och medelstora företagens försörjning
av riskkapital i avvaktan på mer
långsiktiga lösningar. Förslagen är
anpassade till förutsättningarna för
respektive företagsformer.
I fråga om företag som drivs i
aktiebolagsform föreslås ett
tillfälligt system med skattereduktion
för riskkapitalinvesteringar. Enligt
förslaget skall privatpersoner som
köper nyemitterade aktier i onoterade
bolag ges en skattelättnad motsvarande
30 % av anskaffningskostnaden upp till
100 000 kr. Vid en senare försäljning
medges likväl fullt avdrag för
anskaffningskostnaden. En förutsättning
är att aktierna behålls i minst fem år.
Skattelättnaden kan ges även åt ägare
till fåmansföretag. Skattelättnaden
gäller aktieköp om sammanlagt högst
100 000 kr under tidsperioden januari
1996-december 1997. Ekonomiska
föreningar omfattas inte av
riskkapitalavdraget utan föreslås i
stället få rätt till avdrag för
insatsutdelning. Underskott av
nystartad aktiv näringsverksamhet
föreslås med vissa begränsningar få
kvittas mot andra förvärvsinkomster.
I propositionen föreslås även vissa
förändringar i regelsystemet för
beskattning av delägare i
fåmansföretag. Den väsentliga ändringen
avser att tillämpningsområdet för
regelsystemet ges en utformning som
bättre överensstämmer med den som var
avsedd i 1990 års skattereform.
Reglerna tillämpas i dag när
aktieägaren är verksam i ett
fåmansföretag eller i ett
koncernföretag. De bör emellertid
tillämpas också när aktieägaren är
verksam i ett företag som inte är ett
koncernföretag, i vilket han indirekt
äger aktier under förutsättning att
aktieägaren har ett reellt inflytande
även i det företaget. Vidare föreslås
att även utländska företag skall kunna
utgöra fåmansföretag. I förtydligande
syfte föreslås redaktionella ändringar
i regelsystemet. I övrigt föreslås
vissa ändringar för beskattningen av
vinst vid avyttring av andel i
handelsbolag som äger aktier i ett
fåmansföretag.
Slutligen föreslås en begränsning av
avdragsramen för
representationsutgifter.
För att samordning skall ske av två
samtidigt föreliggande förslag till
ändring i 7 § skatteregisterlagen
(1980:343) har behandlingen av
lagförslag 3 i proposition 1995/96:56
Ändringar i lagen om
folkbokföringsregister av utskottet
(bet. 1995/96:SkU14) flyttats till
behandlingen av proposition
1995/96:109. Det i sistnämnda
proposition framlagda förslaget till
ändring i 7 § (lagförslag 6) har
utformats med beaktande av den ändring
som föreslås i proposition 1995/96:56.
Näringsutskottet har till
skatteutskottet överlämnat ett förslag
till ändring i 2 kap. 16 § lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter
(1990:325) i proposition 1995/96:74
Ökad bankkonkurrens för att samordning
skall ske med en ändring i samma
paragraf som föreslås i proposition
1995/96:109 (lagförslag 7).
De vid proposition 1995/96:109 fogade
lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1995/96:Sk22 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget att kostnader för vin och
sprit får räknas in i avdragsramen vid
representation.
1995/96:Sk23 av Per Rosengren m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om värnskatt på bolagsvinster i
enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår förslaget till
lag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar med
konsekvensförändringar och begär
förslag hos regeringen i enlighet med
vad i motionen anförts,
3. att riksdagen avslår förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen
med konsekvensförändringar såvitt avser
kvittning och begär förslag hos
regeringen i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen avslår förslaget till
lag om ändring i lagen om ändring i
kommunalskattelagen med
konsekvensförändringar såvitt avser
kostnader för vin och sprit vid
representation och begär förslag hos
regeringen i enlighet med vad i
motionen anförts.
1995/96:Sk24 av Elver Jonsson m.fl.
(fp, kds) vari yrkas att riksdagen
avslår propositionen i den del som
avser att kostnader för vin och sprit
skall få ingå i avdragsramen för
representation.
1995/96:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om riskkapitalavdrag i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar undanröja
den beloppsmässiga gränsen vad avser
kvittning av underskott av nystartad
aktiv näringsverksamhet i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om lindring av spärreglerna för
delägare i fåmansföretag i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1995/96:Sk26 av Göran Magnusson m.fl.
(s, c) vari yrkas att riksdagen, med
bifall till regeringens förslag till
lydelse av punkt 1 i anvisningarna till
20 § i kommunalskattelagen, tillfogar
följande text: Avdrag medges inte i
något fall för utgifter för
spritdrycker och vin.
1995/96:Sk27 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
1. att riksdagen beslutar om ett
permanent riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av modellen för
riskkapitalavdrag,
3. att riksdagen beslutar om en
beloppsgräns på 300 000 kr för
riskkapitalavdraget,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapitalavdrag även för
indirekta investeringar,
5. att riksdagen beslutar att
kvittningsrätten även skall omfatta
verksamheter som startats under 1995,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att likställa villkoren för
fåmansföretag och övriga bolag,
7. att riksdagen avslår regeringens
förslag om reavinstbeskattning vid
avyttring av andel i handelsbolag som
äger aktie i fåmansbolag,
9. att riksdagen avslår regeringens
förslag att vin och sprit skall ingå i
avdragsramen för representation.
1995/96:Sk28 av Isa Halvarsson och
Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
2. att riksdagen beslutar om sådana
förändringar i riskkapitalavdraget som
anges i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en genomgripande
och principiell översyn av
fåmansföretagslagstiftningen i syfte
att förenkla och sänka
skattebelastningen,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppskjuten bolagsskatt så
länge ingen utdelning sker.
Utskottet
Riskkapitalavdrag
Genom den ekonomisk-politiska
propositionen hösten 1994 (prop.
1994/95:25) avsattes ett särskilt
utrymme om 2 miljarder kronor för
åtgärder inom företagsskatteområdet.
Åtgärderna skulle inriktas mot de
mindre företagen och i första hand
syfta till att underlätta
riskkapitalförsörjningen. Som en första
åtgärd aviserades i
kompletteringspropositionen i våras
(prop. 1994/95:150) ett förslag om ett
temporärt s.k. riskkapitalavdrag.
Vidare aviserades ett förslag om
kvittning av underskott i nystartad
enskild näringsverksamhet mot inkomst
av tjänst fr.o.m. inkomståret 1996.
Förslag om åtgärder i syfte att
förbättra tillgången på riskkapital
skulle beredas vidare.
Proposition 1995/96:109 innehåller de
förslag om åtgärder för att förbättra
villkoren för små och medelstora
företags expansionsmöjligheter som har
aviserats tidigare.
I propositionen föreslås att en
skattereduktion skall medges fysiska
personer som under åren 1996 och 1997
deltar i nyemissioner i onoterade
aktiebolag som är verksamma i Sverige.
Skattereduktionen skall vara 30 %
beräknat på ett underlag om lägst 10
000 och högst 100 000 kr. Underlaget
för reduktionen är det belopp som har
betalats i pengar för de nyemitterade
aktierna.
Aktierna måste behållas i minst fem år
för att skattereduktionen skall stå
fast. Skattereduktion skall medges även
vid köp av nyemitterade aktier i egna
och närstående personers fåmansföretag.
De bolag som kan komma i fråga för
avdragsgilla investeringar får inte ha
eller ha haft sina aktier noterade på
en börs eller någon annan reglerad
marknadsplats. Investeringar i
finansiella företag, leasingföretag
liksom fastighetsförvaltande företag
undantas från riskkapitalavdraget. Ett
företag får inte heller annat än
tillfälligtvis ha mer än en femtedel av
sina tillgångar placerade i likvida
tillgångar.
När aktierna avyttras efter fem år
skall avdrag medges för hela
anskaffningskostnaden utan hänsyn till
att skattereduktion medgetts. Detta
innebär att det riskkapitalavdrag som
föreslagits i propositionen blir en
definitiv skattelättnad.
Skattereduktionen skall upphävas eller
sättas ned bl.a. om felaktigheter
uppkommit på grund av att oriktiga
uppgifter lämnats eller när aktierna
sålts för tidigt. Vid upphävande eller
nedsättning skall ett särskilt tillägg
om 30 % av reduktionsbeloppet påföras.
För uppsåtligt eller grovt vårdslöst
oriktigt uppgiftslämnande kan
straffansvar komma i fråga.
I motion Sk23 av Per Rosengren m.fl.
(v) yrkas om avslag på regeringens
förslag om att införa ett
riskkapitalavdrag. Enligt motionen bör
riksdagen begära ett förslag från
regeringen om ett annat system för
företagens riskkapitalförsörjning
(yrkande 2). Motionärerna vill även
införa en särskild skatt om 5 % på
bolagsvinster över 50 miljoner kronor
(yrkande 1). Intäkterna från denna
skatt skall enligt motionen användas
till riskkapital i framtidsbranscher
och företag med tillfälliga
kapitalbehov.
I de andra motioner som tar upp
riskkapitalavdraget hemställs om vissa
utvidgningar i det framlagda förslaget.
Enligt motion Sk25 yrkande 1 av Bo
Lundgren m.fl. (m) bör
riskkapitalavdraget beräknas på ett
underlag om högst 300 000 kr per år
under en period om minst fem år. Även
indirekta investeringar via
riskkapitalfonder bör vara möjliga
enligt motionen.
Liknande förslag finns i motion Sk27
av Michael Stjernström m.fl. (kds).
Enligt motionen skall
riskkapitalavdraget inte tidsbegränsas
(yrkande 1), beloppsgränsen uppåt för
underlaget bestämmas till 300 000 kr
(yrkande 3) och avdrag kunna ske även
för indirekta investeringar via företag
eller fonder (yrkande 4). Motionärerna
vill också att regeringen skall få i
uppdrag att ombesörja en uppföljning
för att kontrollera hur
riskkapitalförsörjningen påverkas av
avdraget (yrkande 2).
I motion Sk28 av Isa Halvarsson och
Karin Pilsäter (fp) hemställs att
riskkapitalavdraget skall gälla utan
tidsbegränsning. Det bör enligt
motionen kunna medges även för aktier
som handlas på nya marknadsplatser för
innovatörskapital (yrkande 2). Motionen
innehåller också ett yrkande om att
underlätta för nystartade verksamheter
genom att medge uppskjuten bolagsskatt
så länge ingen utdelning sker (yrkande
4).
Det förslag om ett riskkapitalavdrag
som regeringen har lagt fram är avsett
som en provisorisk åtgärd i syfte att
snabbt underlätta kapitalförsörjningen
för de mindre företagen.
Riskkapitalavdraget avses gälla under
en begränsad tid i avvaktan på att
problemen kring de små och medelstora
företagens kapitalförsörjning kan få en
permanent lösning.
Utskottet anser att ett
riskkapitalavdrag bör införas och
avstyrker motion Sk23 yrkande 2.
Utskottet avstyrker även förslaget i
yrkande 1 i samma motion om en extra
skatt på vissa vinster.
Utskottet anser att
riskkapitalavdraget, som regeringen har
avsett, bör gälla under en begränsad
tidsperiod i avvaktan på det pågående
utredningsarbetet. Utskottet avstyrker
därför förslaget i Sk25 yrkande 1 i
denna del om att avdraget skall gälla
under en femårsperiod och förslaget i
motionerna Sk27 yrkande 1 och Sk28
yrkande 2 i denna del om att avdraget
inte skall tidsbegränsas.
En begränsning av skattereduktionen
till högst 30 000 kr per person är
motiverat med hänsyn till det rådande
statsfinansiella läget. Utskottet
tillstyrker den i propositionen
föreslagna beloppsgränsen och avstyrker
förslagen om en högre övre beloppsgräns
i motionerna Sk25 yrkande 1 i denna del
och Sk27 yrkande 3.
I ett par av motionerna förordas att
skattereduktionen skall medges även i
samband med vissa indirekta
investeringar. Flera av de
remissinstanser som har yttrat sig till
regeringen i ärendet har framfört
önskemål om att skattelättnaden även
bör medges vid indirekta investeringar
via riskkapitalbolagsfonder.
Ett motiv för att tillåta indirekta
investeringar är att investeraren får
en bättre riskspridning. Som har
framhållits i propositionen skulle
emellertid ett fondsystem baserat på
placeringar enbart i onoterade bolag
kräva en ny lagstiftning. En sådan
lagstiftning är inte lämplig i ett
temporärt system för skattelättnad vid
riskkapitalinvesteringar. Av detta skäl
bör skattereduktionen inte omfatta
indirekta investeringar. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk25
yrkande 1 i denna del och Sk27 yrkande
4.
Beträffande förslaget om en
uppföljning i motion Sk27 yrkande 2
vill utskottet nämna att regeringen
kommer att uppdra åt Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) att i
samarbete med Riksskatteverket (RSV)
utvärdera riskkapitalavdragets
effekter. Utskottet anser att det inte
finns ett behov av ett tillkännagivande
till regeringen om en uppföljning.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Som utskottet tidigare har nämnt har i
motion Sk28 tagits upp en fråga om att
riskkapitalavdraget skall gälla även
för aktier som handlas på nya
marknadsplatser för innovatörskapital.
De bolag som enligt propositionen kan
komma i fråga för avdragsgilla
investeringar får inte ha eller ha haft
sina aktier noterade på en börs eller
någon annan reglerad marknad. Detta
innebär, såvitt gäller den svenska
marknaden, att förvärv av aktier i
såväl A-, OTC- som O-listade bolag är
uteslutna från skattereduktion. I
dagsläget torde det inte finnas någon
annan reglerad marknad för aktier i
Sverige än vad som nämnts i
propositionen. Den förmedling av aktier
i vissa s.k. innovationsföretag som för
närvarande sker genom enskilda
fondkommissionärer anses inte utgöra
någon reglerad marknad. Den fråga som
tas upp i motionen kan därför inte
anses vara något problem. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk28
yrkande 2 även i denna del.
Beträffande förslaget i motion Sk28
yrkande 4 om uppskjuten bolagsskatt så
länge inte utdelning sker vill
utskottet nämna att 1992 års
företagsskatteutredning skall utreda
bl.a. ett generellt system med en
lättnad i den ekonomiska
dubbelbeskattningen på företagsnivå.
Utredningsarbetet bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till frågor som
gäller grundläggande inslag i
företagsbeskattningen. Utskottet
avstyrker det förslag om
skattelättnader som lagts fram i
motionen.
Det anförda innebär att utskottet i
allt väsentligt tillstyrker det i
propositionen framlagda förslaget om
ett riskkapitalavdrag. Några mindre
justeringar bör dock göras i det vid
propositionen fogade förslaget till lag
om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar. Utskottet
återkommer till detta i avsnittet om
lagförslagen nedan.
I motion Sk23 har ställts frågan
huruvida införande av ett
riskkapitalavdrag förutsätter att EG-
kommissionen skall informeras.
Enligt propositionen bör ett temporärt
stöd i syfte att stimulera
riskkapitalförsörjningen enbart under
två år inte möta något hinder ur EG-
perspektiv. Tvärtom har inom EG i många
sammanhang betonats vikten av att
stärka kapitalförsörjningen i små och
medelstora företag. Sammantaget kan
enligt propositionen det föreslagna
systemet med skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar inte ses som
offentligt stöd i Romfördragets mening.
Det finns därför ingen anledning att
informera kommissionen om det nu
föreslagna riskkapitalsystemet.
Utskottet instämmer i vad som anförts i
propositionen i denna fråga.
Ekonomiska föreningar
Investeringar i ekonomiska föreningar
kommer inte att omfattas av möjligheten
till skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar. Enligt
propositionen bör i stället - i
avvaktan på mer långsiktiga lösningar
för lättnader i dubbelbeskattningen -
ekonomiska föreningar som är
kooperativa få tillbaka rätten till
avdrag för insatsutdelning och
utdelning på förlagsinsatser.
Utskottet har inte något att erinra
mot förslaget och tillstyrker
följaktligen propositionen i denna del.
Kvittning av underskott
I propositionen föreslås att underskott
av aktiv näringsverksamhet som startas
efter utgången av 1995 skall få kvittas
mot förvärvsinkomster under de fem
första verksamhetsåren. Syftet med
förslaget är att underlätta för
nyföretagande och ge positiva effekter
på företagande och risktagande hos
enskilda näringsidkare.
Kvittning skall medges med högst
100 000 kr om året. Den skattskyldige
får inte under en femårsperiod före
verksamhetens påbörjande ha bedrivit
likartad verksamhet.
Möjligheten till kvittning skall stå
öppen även när en verksamhet övertas
från någon närstående. I sådant fall
medges avdrag endast om den närstående
hade varit berättigad till avdrag om
han själv fortsatt att driva
verksamheten. Om en skattskyldig genom
köp eller annat liknande förvärv
övertagit en verksamhet från en
förälder eller far- eller morförälder
får underskott dock kvittas mot
förvärvsinkomster under de fem första
verksamhetsåren.
Vissa mangårdsbyggnader på lantbruk
skall på ägarens begäran beskattas i
näringsverksamhet. Underskott i
förvärvskälla där sådan fastighet ingår
kan inte kvittas enligt de föreslagna
nya reglerna. Ytterligare begränsningar
skall gälla för kommanditdelägare och
delägare i handelsbolag i visst fall.
I motion Sk23 yrkande 3 av Per
Rosengren m.fl. (v) hemställs att
propositionen skall avslås i denna del
och att riksdagen skall begära att
regeringen lägger fram ett nytt förslag
som innebär en kortare
kvittningsperiod, normalt två år.
Utvidgningar i den föreslagna
kvittningsrätten förordas i motionerna
Sk25 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m)
och Sk27 yrkande 5 av Michael
Stjernström m.fl. (kds). Enligt motion
Sk25 skall riksdagen besluta att
kvittningsmöjligheten skall gälla utan
begränsningen till 100 000 kr. I motion
Sk27 föreslås att kvittningsrätten
skall gälla även för verksamheter som
har startat under 1995.
Utskottet anser att kvittningsrätten
bör gälla under fem år och avstyrker
yrkande 3 i motion Sk23 om att
regeringen skall återkomma med nytt
förslag med kortare kvittningstid.
Utskottet anser också att det bör
finnas en beloppsmässig begränsning för
hur stort underskott i
näringsverksamhet som skall kunna
kvittas mot tjänsteinkomster. Det
kvittningsbara beloppet bör i enlighet
med förslaget i propositionen bestämmas
till 100 000 kr för varje år. Om
underskottet visst eller vissa år under
femårsperioden skulle överstiga det
kvittningsbara beloppet kommer den
överskjutande delen enligt de allmänna
reglerna för näringsverksamhet att få
avräknas mot framtida överskott i
näringsverksamheten. Utskottet
avstyrker följaktligen förslaget i
motion Sk25 om att det inte skall
införas en beloppsgräns.
De nya kvittningsreglerna omfattar
alla verksamheter som startas fr.o.m.
den tidpunkt då de nya reglerna träder
i kraft och där det inte redan finns en
kvittningsrätt i enlighet med de
särskilda regler som gäller i fråga om
litterär, konstnärlig eller därmed
jämförlig verksamhet. Det var också
avsikten i kompletteringspropositionen
i våras att reglerna skulle gälla
fr.o.m. den 1 januari 1996 (prop.
1994/95:150, bil. 1, s. 33). Det finns
enligt utskottets mening inte anledning
att ge reglerna tillbakaverkande kraft
på det sätt som har föreslagits i
motion Sk27 yrkande 5. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker propositionen i fråga om
kvittning av underskott.
Beskattning av ägare i fåmansföretag
För fåmansföretagen gäller särskilda
spärregler som skall förhindra bl.a.
att en aktieägare kan ta ut
arbetsinkomster som lägre beskattade
utdelningar eller reavinster. Dessa
regler, som finns i 3 § 12 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, har
ändrats vid upprepade tillfällen under
senare år, senast i samband med
beslutet hösten 1994 att återinföra
dubbelbeskattningen av bolagsinkomster.
Under våren 1995 har bedrivits ett
utredningsarbete kring vissa tekniska
frågor i regelsystemet för beskattning
av ägare i fåmansföretag. I
propositionen föreslås att det
särskilda regelsystemet för beskattning
av delägare i fåmansföretag skall
tillämpas också om aktieägaren är
verksam i betydande omfattning i ett
företag i vilket denne indirekt äger
aktier under förutsättning att även det
företaget är ett fåmansföretag. Denna
ändring innebär att tillämpningsområdet
bättre kommer att överensstämma med de
intentioner som låg till grund för 1990
års skattereform. Genom en annan
ändring skall slås fast att även
utländska juridiska personer skall
beaktas vid bedömningen av om ett
fåmansföretag föreligger.
I propositionen har också tagits in
ett par förslag som gäller
transaktioner mellan ett fåmansbolag
och ett handelsbolag där aktieägaren är
verksam. Ett ändringsförslag avser
avyttring av andel i handelsbolag som
äger aktie i ett fåmansföretag i vilket
andelsägaren har varit verksam i
betydande omfattning och som inte
omfattas av lagen om särskilda regler
för beskattning av inkomst från
handelsbolag i vissa fall. Förslaget
innebär att hälften av den del av
reavinsten som kan anses belöpa på
aktierna beskattas som intäkt av
tjänst. När avyttring av
handelsbolagsandel skall beskattas
enligt den nyss nämnda särskilda lagen
slopas enligt förslaget möjligheten att
dela upp vinsten genom ett delbokslut i
de fall handelsbolaget äger aktie i ett
fåmansföretag i vilket andelsägaren har
varit verksam i betydande omfattning.
Propositionen innehåller även förslag
om vissa ändringar av lagteknisk
karaktär i syfte att förtydliga
lagtexten.
I motion Sk27 yrkande 7 av Michael
Stjernström m.fl. (kds) yrkas om avslag
på propositionen såvitt avser avyttring
av andel i handelsbolag som äger aktie
i fåmansbolag.
Utskottet anser det vara angeläget att
det inte genom olika
bolagskonstruktioner skall vara möjligt
att komma förbi systemet för
beskattning av ägare i fåmansföretag.
Utskottet tillstyrker följaktligen
förslaget i propositionen om avyttring
av handelsbolagsandelar och avstyrker
motion Sk27 yrkande 7.
Utskottet tillstyrker propositionen
även i fråga om de övriga förslag som
har lagts fram när det gäller
beskattningen av ägare i fåmansföretag.
Den skatterättsliga regleringen av
fåmansföretagen tas upp ur ett mer
allmänt perspektiv i tre motioner. I
motion Sk25 yrkande 3 av Bo Lundgren
m.fl. (m) hemställs om en lindring i
spärreglerna för inkomstuppdelning i
fåmansföretag. Enligt motion Sk27
yrkande 6 av Michael Stjernström m.fl.
(kds) bör det i möjligaste mån gälla
samma villkor för fåmansföretag som för
andra företag. I motion Sk28 yrkande 3
av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter
(fp) förordas en genomgripande översyn
av fåmansbolagslagstiftningen i syfte
att förenkla och sänka
skattebelastningen.
Det utredningsarbete som har påbörjats
i fråga om den ekonomiska
dubbelbeskattningen av företag
aktualiserar även en översyn av
beskattningen av fåmansföretag.
Utskottet anser att riksdagen inte
redan nu bör ta ställning till olika
förslag om inriktningen av de ändringar
som kan behövas. Utskottet avstyrker
motionerna Sk25 yrkande 3, Sk27 yrkande
6 och Sk28 yrkande 3.
Begränsning av avdragsramen för
representation
I propositionen föreslås att avdrag för
måltidsutgifter i samband med
representation fr.o.m. år 1996 skall
medges med högst ett belopp som
motsvarar 0,5 % av basbeloppet,
avrundat nedåt till närmaste tiotal
kronor. Detta innebär att avdragsramen
sänks från för närvarande 300 kr per
person till 180 kr per person nästa år.
Avdragsramen skall liksom hittills avse
kostnad inklusive serveringsavgift men
exklusive mervärdesskatt. Kostnader för
vin och sprit skall i fortsättningen få
räknas in i avdragsramen.
I fem motioner yrkas om avslag på
propositionen såvitt avser frågan att
vin och sprit får räknas in i
avdragsramen. Det är motionerna Sk22 av
Ronny Korsberg m.fl. (mp), Sk23 yrkande
4 av Per Rosengren m.fl. (v), Sk24 av
Elver Jonsson m.fl. (fp, kds), Sk26 av
Göran Magnusson m.fl. (s, c) och Sk27
yrkande 9 av Michael Stjernström m.fl.
(kds). I motionerna anförs bl.a. att
förslaget ger felaktiga signaler i den
alkoholpolitiska debatten.
Det förslag som nu har lagts fram i
propositionen innebär en uppstramning
av avdragsramen för representation i
enlighet med vad som aviserades i
kompletteringspropositionen i våras som
en del i saneringsprogrammet för att
minska budgetunderskottet. Förslaget
beräknas medföra en årlig
inkomstförstärkning på ca 400 miljoner
kronor. Mot bakgrund av det
statsfinansiella läget och de generösa
avdragsregler som gäller för närvarande
finner utskottet att avdragsramen för
representationskostnader bör sättas ned
till den nivå som föreslagits i
propositionen.
Emellertid anser utskottet att ett
bestämt belopp bör anges i lagtexten.
En koppling bör alltså inte ske till
förändringar i basbeloppet utan
avdragsbeloppet bör anges till 180 kr
per person. Med denna justering
tillstyrker utskottet förslaget om
sänkt avdragsram för
representationskostnader.
Förenklingsskäl talar för att även
kostnader för vin och sprit skall få
ingå i avdragsramen. En annan ordning
medför administrativt merarbete för
företagen och försvårar
skattekontrollen. Utskottet har
förståelse för motionärernas synpunkter
även om utskottet anser att
motionärerna har överdrivit farhågorna
om att beslutet kommer att sända
felaktiga signaler i den
alkoholpolitiska debatten. Avdragsramen
är för närvarande 300 kr. Den blir med
de nya reglerna 180 kr fr.o.m. år 1996.
Genom en så kraftig neddragning blir
utrymmet för vin och sprit tämligen
måttligt eftersom dessa 180 kr till
huvudsaklig del bör gå åt för att täcka
kostnaderna för mat. Skulle det
emellertid visa sig att reglerna medför
oönskade effekter får reglerna prövas
på nytt.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet propositionen i
denna del och avstyrker motionerna Sk22
yrkande 4, Sk23, Sk24, Sk26 och Sk27
yrkande 9.
Övriga frågor
Som utskottet nämnt tidigare bör några
mindre justeringar göras i det vid
propositionen fogade förslaget till lag
om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar.
I lagförslagets 5 § första stycket
andra meningen bör aktier i bolaget
ändras till aktierna. Därmed blir
lagrummets innebörd den avsedda.
Tidsperioden under vilken aktierna inte
får vara noterade skall gälla såväl
aktierna i riskkapitalbolaget som
aktierna i annat företag i samma
koncern.
Ett par ändringar bör göras i 7 §
första stycket och i fjärde stycket 3 i
samma lagförslag. Ansökan om
skattereduktion bör få göras hos
skattemyndigheten senast måndagen den 4
maj 1998. Vidare skall det intyg som
bolaget utfärdat även innehålla en
försäkran om att det inte föreligger
något sådant förhållande som enligt 1 §
andra stycket sista meningen utgör
hinder för skattereduktion.
De kompletteringar av lagtexten som
utskottet har föreslagit framgår av
utskottets hemställan nedan.
Som utskottet har nämnt tidigare bör
avdragsramen för
representationskostnader inte knytas
till basbeloppet. Detta föranleder den
ändring av punkt 1 av anvisningarna
till 20 § kommunalskattelagen som
framgår av utskottets hemställan.
I förslaget till ändring i 2 kap. 16 §
lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter (lagförslag 7)
har utskottet fört in en ändring i
samma paragraf som föreslås i
proposition 1995/96:74 och som har
överlämnats från näringsutskottet.
Utskottet har vidare uppmärksammat att
det i proposition 1995/96:10 föreslås
vissa ändringar i lagen (1980:1103) om
årsredovisning m.m. i vissa företag som
föranleder en ändrad hänvisning i 2
kap. 16 § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Utskottets förslag
till lagtext framgår av utskottets
hemställan.
Skatteutskottet har tidigare i höst
behandlat proposition 1995/96:56
Ändringar i lagen om
folkbokföringsregister, m.m. Utskottet
har i betänkande 1995/96:SkU14
utelämnat ett förslag till ändring i 7
§ skatteregisterlagen (1980:343) för
att samordning skall kunna ske med det
förslag till ändring i samma lagrum som
föreslås i förevarande proposition. I
den förevarande propositionen
1995/96:109 har förslaget till ändring
i 7 § skatteregisterlagen (lagförslag
6) utformats med beaktande av den
ändring som föreslås i proposition
1995/96:56. Genom att riksdagen antar
lagförslag 6 i proposition 1995/96:109
antar riksdagen samtidigt den ändrade
lydelse av 7 § skatteregisterlagen som
förslås i proposition 1995/96:56.
Med de ändringar som föranleds av vad
utskottet ovan anfört tillstyrker
utskottet proposition 1995/96:109 i
övrigt och de i propositionen framlagda
lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
riskkapitalavdrag
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del och avslår
motionerna 1995/96:Sk23 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Sk25 yrkande 1,
1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och
1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,
res. 1 (m)
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kds) - delvis
2. beträffande kvittning av
underskott
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del och avslår
motionerna 1995/96:Sk23 yrkande 3,
1995/96:Sk25 yrkande 2 och
1995/96:Sk27 yrkande 5,
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 7 (kds) - delvis
3. beträffande avyttring av
andel i handelsbolag
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del och avslår
motion 1995/96:Sk27 yrkande 7,
res. 8 (m, kds) - delvis
4. beträffande skattereglerna
för fåmansföretag
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del och avslår
motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 3,
1995/96:Sk27 yrkande 6 och
1995/96:Sk28 yrkande 3,
res. 9 (m,fp,kds)
5. beträffande avdragsramen för
representationskostnader
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:109 i denna del
beslutar att avdrag skall medges med
högst 180 kr per person,
res. 10 (m,fp) - delvis
6. beträffande kostnader för
vin och sprit vid representation
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del och avslår
motionerna 1995/96:Sk22, 1995/96:Sk23
yrkande 4, 1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26
och 1995/96:Sk27 yrkande 9,
res. 11 (fp, v,mp, kds) - delvis
7. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:109 i denna del,
proposition 1995/96:56 i denna del,
proposition 1995/96:74 i denna del
och vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid proposition
1995/96:109 fogade förslagen till
1. lag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar med de
ändringarna beträffande 5 och 7 §§
att paragraferna får följande som
utskottets förslag betecknade
lydelse:
Regeringens Utskottets förslag
förslag
5 §
Skattereduktion Skattereduktion
medges inte om medges inte om
aktier i bolaget aktier i bolaget
eller i annat eller i annat
företag i samma företag i samma
koncern vid koncern vid
förvärvet är förvärvet är
noterade vid en noterade vid en
svensk eller svensk eller
utländsk börs, en utländsk börs, en
auktoriserad auktoriserad
marknadsplats marknadsplats
eller någon annan eller någon annan
reglerad marknad. reglerad marknad.
Detsamma gäller om Detsamma gäller om
aktier i bolaget aktierna under de
under de senaste senaste tio åren
tio åren före före förvärvet har
förvärvet har varit eller inom
varit eller inom tre år efter
tre år efter utgången av det år
utgången av det år under vilket de
under vilket de förvärvades blir
förvärvades blir noterade där.
noterade där.
Skattereduktion medges inte om
bolaget eller annat företag i samma
koncern vid förvärvet eller inom fem
år efter utgången av det år under
vilket den skattskyldige förvärvade
aktierna direkt eller genom handels
bolag
1. bedriver bankrörelse,
försäkringsrörelse,
värdepappersrörelse eller annan
finansiell verksamhet,
2. bedriver verksamhet med uthyrning
av lös egendom om verksamheten i mer
än obetydlig omfattning riktar sig
till annan än företag i samma koncern
som uthyrningsföretaget,
3. äger andra fastigheter än sådana
som uteslutande används i annan egen
verksamhet än fastighetsförvaltning
eller i sådan verksamhet som bedrivs
av annat företag i samma koncern,
eller
4. annat än tillfälligtvis har mer än
en femtedel av sina tillgångar
placerade i kontanter,
banktillgodohavanden eller finansiella
instrument som utgör
omsättningstillgångar eller innehas i
kapitalplaceringssyfte.
Skattereduktion medges inte heller om
aktier som svarar mot mer än hälften
av röstetalet i bolaget direkt eller
indirekt innehas av två eller flera
företag som skulle ha omfattats av
första eller andra styckena om
företagen ingått i samma koncern som
bolaget.
Bestämmelserna i andra stycket 3 om
fastighet skall också tillämpas i
fråga om byggnad som är lös egendom
och sådana tillbehör till byggnad som
avses i 2 kap. 2 och 3 §§ jordabalken.
7 §
Ansökan om Ansökan om
skattereduktion skattereduktion
görs skriftligen görs skriftligen
hos en hos en
skattemyndighet skattemyndighet
senast den 2 maj senast den 4 maj
1998. 1998.
Om en ansökan om skattereduktion har
kommit in senast den 2 maj 1997 och
avser förvärv av aktier som betalats
under år 1996 skall skattereduktion
tillgodoräknas vid debitering av skatt
på grund av 1997 eller 1998 års
taxering efter vad som anges i
ansökan. Kommer ansökan in senare
tillgodoräknas skattereduktionen vid
debitering av skatt på grund av 1998
års taxering.
Ansökan skall innehålla uppgift om
sökandens namn, bostadsadress och
personnummer samt en försäkran om att
sökanden avser att behålla aktierna
till utgången av femte
beskattningsåret efter det år aktierna
förvärvats.
Ett intyg utfärdat av det bolag som
gett ut aktierna skall bifogas
ansökan. Intyget skall innehålla
1. uppgift om bolagets namn,
organisationsnummer och säte,
2. uppgift om antalet av den
skattskyldige förvärvade aktier, vad
som betalats för aktierna och om när
full betalning i pengar erlades,
3. en försäkran 3. en försäkran
om att det inte om att det inte
föreligger något föreligger något
sådant förhållande sådant förhållande
som enligt 3, 4 som enligt 1 §
eller 5 § utgör andra stycket
hinder för sista meningen, 3,
skattereduktion 4 eller 5 § utgör
och hinder för
skattereduktion
och
4. uppgift om hur betalningen för
aktierna har investerats eller
förbrukats.
2. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1995:651)
om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) med den ändringen att
punkt 1 av anvisningarna till 20 §
får följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens Utskottets förslag
förslag
till 20 §
1. Till skattskyldigs
levnadskostnader, för vilka avdrag
enligt denna paragraf ej medges,
räknas bland annat premier för egna
personliga försäkringar och avgifter
till kassor, föreningar och andra
sammanslutningar, i vilka den
skattskyldige är medlem. Avdrag får
dock göras för sådana premier och
avgifter i den omfattning som anges i
33 §, 46 § 2 mom., punkterna 21 och 23
av anvisningarna till 23 § och punkt 6
av anvisningarna till 33 §. Avdrag får
även göras för inbetalning på
pensionssparkonto i den omfattning som
anges i 46 § 2 mom. och punkt 21 av
anvisningarna till 23 §.
Bestämmelserna i första stycket
gäller inte avgifter till
arbetsgivarorganisationer. Beträffande
sådana avgifter gäller att avdrag
medges till den del avgifterna avser
medel för konfliktändamål. Bedömningen
av vad avgifterna avser får grundas på
uppgifter i organisationens budget om
inte särskilda skäl talar mot det. Vid
bedömningen skall dock avgifterna
alltid i första hand avräknas mot
kostnaderna för den övriga organisa
tionsverksamheten.
Utgifter för Utgifter för
representation och representation och
liknande ändamål liknande ändamål
är att hänföra är att hänföra
till omkostnader i till omkostnader i
förvärvskälla en förvärvskälla en
dast om de har dast om de har
omedelbart samband omedelbart samband
med verksamheten, med verksamheten,
såsom då fråga såsom då fråga
uteslutande är om uteslutande är om
att inleda eller att inleda eller
bibehålla bibehålla
affärsförbindelser affärsförbindelser
och liknande eller och liknande eller
då utgifterna då utgifterna
avser jubileum för avser jubileum för
företaget, företaget,
invigning av mera invigning av mera
betydande betydande
anläggning för anläggning för
verksamheten, verksamheten,
stapelavlöpning stapelavlöpning
eller jämförliga eller jämförliga
händelser eller då händelser eller då
utgifterna är att utgifterna är att
hänföra till hänföra till
personalvård. personalvård.
Avdrag medges i Avdrag medges i
det enskilda det enskilda
fallet inte med fallet inte med
större belopp än större belopp än
som kan anses som kan anses
skäligt. Avdrag skäligt. Avdrag
för för
måltidsutgifter måltidsutgifter
som avser lunch, som avser lunch,
middag eller supé middag eller supé
medges inte med medges inte med
större belopp än större belopp än
som per person 180 kronor per
motsvarar 0,5 person.
procent av det bas
belopp som enligt
lagen (1962:381)
om allmän
försäkring
bestämts för det
år under vilket
utgiften upp
kommit, avrundat
till närmast lägre
tiotal kronor.
4. lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,
5. lag om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343),
6. lag om ändring i lagen (1995:00)
om ändring i lagen (1994:1915) om
ändring i skatteregisterlagen
(1980:343) med den ändringen att
lagens ingress får följande lydelse:
Härigenom föreskrivs att 7 §
skatteregisterlagen (1980:343) i para
grafens lydelse enligt lagen
(1994:1915) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse. ,
7. lag om ändring i lagen (1990:325)
om självdeklaration och kontroll
uppgifter med den ändringen
beträffande 2 kap. 16 § att
paragrafen får följande som
utskottets förslag betecknade
lydelse:
Regeringens Utskottets förslag
förslag
2 kap.
16 §
Fåmansföretag och företag, som enligt
3 § 12 a mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall behandlas som fåmansföretag
skall i självdeklarationen lämna
uppgifter om delägares eller honom
närstående persons namn, personnummer
och adress och i förekommande fall
aktie- eller andelsinnehav varvid, om
det förekommer olika röstvärden för
innehavet, dessa skall anges; dock
behöver uppgifter inte lämnas för
närstående person, som inte uppburit
ersättning från, träffat avtal med
eller haft liknande förhållande med
företaget.
Delägare i ett handelsbolag skall
lämna de uppgifter som behövs för att
beräkna det justerade ingångsvärdet
för andelen i bolaget såsom andelens
ursprungliga ingångsvärde, tillskott
och uttag.
Skall den skattskyldige enligt 14
kap. 3 § mervärdesskattelagen
(1994:200) redovisa mervärdesskatt i
sin självdeklaration, skall han lämna
de uppgifter som behövs för att
besluta om mervärdesskatten.
Dotterföretag Dotterföretag
enligt 1 kap. 5 § enligt 1 kap. 5 §
aktiebolagslagen aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 (1975:1385), 1
kap. 4 § lagen kap. 4 § lagen
(1987:667) om (1987:667) om
ekonomiska ekonomiska
föreningar, 1 kap. föreningar, 1 kap.
6 § bankaktiebo 6 § bankaktiebo
lagslagen lagslagen
(1987:618), 1 kap. (1987:618), 1 kap.
2 § sparbankslagen 2 § sparbankslagen
(1987:619), 1 kap. (1987:619), 1 kap.
8 § 5 § lagen
föreningsbankslage (1995:000) om
n (1987:620), 1 medlemsbanker,
kap. 9 § 1 kap. 9 §
försäkringsrörelse försäkringsrörelse
lagen (1982:713) lagen (1982:713)
eller 1 kap. 1 § eller 1 kap. 1 och
lagen (1980:1103) 1 a §§ lagen
om årsredovisning (1980:1103) om
m.m. i vissa årsredovisning
företag, skall i m.m. i vissa
självdeklarationen företag, skall i
lämna uppgift om självdeklarationen
namn och lämna uppgift om
organisationsnumme namn och
r för moderföretag organisationsnumme
jämte aktie- eller r för moderföretag
andelsinnehav med jämte aktie- eller
angivande av andelsinnehav med
röstvärde samt, i angivande av
förekommande fall, röstvärde samt, i
uppgifter om namn förekommande fall,
och uppgifter om namn
organisationsnumme och
r för dettas organisationsnumme
moderföretag. r för dettas
Ägaruppgifterna moderföretag.
skall avse Ägaruppgifterna
förhållandena vid skall avse
senast avslutade förhållandena vid
beskattningsår. senast avslutade
beskattningsår.
8. lag om ändring i lagen (1992:1643)
om särskilda regler för beskattning
av inkomst från handelsbolag i vissa
fall,
9. lag om ändring i lagen (1993:1538)
om periodiseringsfonder,
10. lag om ändring i lagen (1994:775)
om beräkning av kapitalunderlaget vid
beskattning av ägare i fåmansföretag.
res. 2 (fp) - delvis
res. 3 (v) - delvis
res. 4 (kds) - delvis
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (v) - delvis
res. 7 (kds) - delvis
res. 8 (m, kds) - delvis
res. 10 (m, fp) - delvis
res. 11 (fp,v,mp,kds) - delvis
Stockholm den 7 december 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Björn Ericson (s), Carl
Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp),
Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-
Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger Gustafsson (kds), Lars U
Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir
(s), Eskil Erlandsson (c) och Per
Rosengren (v).
Reservationer
1. Riskkapitalavdrag (mom. 1)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 43 som börjar med Utskottet
anser att riskkapitalavdraget och på
s. 45 slutar med lagförslagen nedan
bort ha följande lydelse:
Det förslag om riskkapitalsatsningar
som har lagts fram i propositionen är
alltför begränsat. Underlaget för
skattereduktionen på 30 % får enligt
förslaget inte överstiga 100 000 kr,
reduktionen skall enbart gälla under
två år och skall inte innefatta
indirekta investeringar via
riskkapitalfonder. Härigenom försvagas
möjligheten att uppnå ett ökat intresse
från hushållens sida för att delta i
den omfattande uppbyggnad av
riskkapital som är nödvändig för de
stora investeringar som krävs under
kommande år.
Ett riskkapitalavdrag bör gälla en
betydligt längre tid än vad regeringen
har föreslagit. Perioden bör sättas
till minst fem år. Det tak för
skattereduktionen som föreslås i
propositionen är också för snävt
tilltaget. En övre gräns för underlaget
bör sättas vid 300 000 kr per år.
Mycket väsentligt är också att
investeringar får ske även indirekt via
riskkapitalfonder för att uppnå en
spridning i risktagandet.
Det i propositionen framlagda
förslaget om en skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar bör godtas
endast som en tillfällig lagstiftning
till dess att regeringen har hunnit att
lägga fram förslag om de utvidgningar
av systemet som föreslås i motion Sk25.
Utskottet förutsätter att regeringen
skyndsamt återkommer till riksdagen med
förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande
riskkapitalavdrag
att riksdagen med med bifall till
motion 1995/96:Sk25 yrkande 1 och
med avslag på motion 1995/96:Sk23
yrkandena 1 och 2 och med anledning
av proposition 1995/96:109 i denna
del och motionerna 1995/96:Sk27
yrkandena 1-4 och 1995/96:Sk28
yrkandena 2 och 4 hos regeringen
begär förslag om utvidgning av
riskkapitalavdraget i enlighet med
vad som anförts i motion
1995/96:Sk25,
2. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.
7 i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 43 som börjar med Utskottet
anser att riskkapitalavdraget och på
s. 45 slutar med lagförslagen nedan
bort ha följande lydelse:
Riskkapitalavdraget får inte utformas
så att det inte kan leva upp till det
grundläggande syftet att underlätta
kapitalförsörjning för de små och
medelstora företagen. En begränsning
som kommer att minska avdragets
betydelse för investeringsviljan är att
det bara får användas under en mycket
kort tid. Denna begränsning bör tas
bort ur lagtexten. Reglerna bör också
snarast utformas så att de inte
riskerar att strypa den framväxande
marknadsplatsen för mötet mellan
riskvilliga sparare och
innovationsföretag.
Nya snabbväxande företag avstår ofta
från utdelningar och styrelsearvoden
för att kunna använda sina resurser på
snabb tillväxt. Likväl bromsas denna
ibland av stora skattebetalningar. Det
bör bli möjligt för sådana företag att
få uppskov med bolagsskatten så länge
inga utdelningar till ägarna sker.
Detta bör ges regeringen till känna.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker motion Sk28 yrkandena 2 och
4.
dels att utskottets hemställan under 1
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
1. beträffande
riskkapitalavdrag
att riksdagen med med bifall till
motion 1995/96:Sk28 yrkandena 2 och
4 och med avslag på motion
1995/96:Sk23 yrkandena 1 och 2 och
med anledning av proposition
1995/96:109 i denna del och
motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 1
och 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4
dels beslutar att
riskkapitalavdraget skall gälla
utan tidsbegränsning,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om
marknadsplatser för sparare och
innovationsföretag och om
uppskjuten bolagsskatt för
nystartade företag så länge ingen
utdelning sker,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om riskkapitalavdrag
att riksdagen antar det vid
propositionen fogade förslaget till
lag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar med den
ändringen att 1 § andra stycket
första meningen utgår ur
lagförslaget.
3. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.
7 i motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 43 som börjar med Utskottet
anser att ett och på s. 45 slutar med
denna fråga bort ha följande lydelse:
Det finns ett behov av riskvilligt
kapital till de små och medelstora
företagen. Dessa företag kan t.ex.
befinna sig inom miljötekniksektorn
eller inom sektorer som satsar på ny
teknik och därför har stora
investeringsbehov. En lösning av
riskkapitalproblematiken måste utgå
från ett företagsperspektiv och inte
från ett perspektiv där
penningplacerarna sätts i centrum.
Regeringens förslag uppfyller inte
detta grundläggande krav. Tyvärr kommer
nog regeringens förslag att leda till
spekulation kring olika upplägg i
stället för att stimulera tillväxten
och utvecklingen i företagen.
Riskkapital behövs framför allt i
företag som har en tillväxtpotential
men som ännu inte nått tillräckligt hög
avkastningsgrad. Det kan också finnas
behov av riskkapital i företag med
relativt god lönsamhet men med
tillfälliga likviditetsproblem. Flera
situationer där företag kan behöva
riskkapital finns givetvis. Det viktiga
är emellertid att företagets och inte
penningplacerarnas intressen skall
tillgodoses. Det är genom insatser för
att underlätta företagens verksamhet
som tillväxten skapas och inte genom
skattesubventioner till kapitalägare.
Det är inte bara ett politiskt ansvar
utan ett ansvar för näringslivet självt
att skapa goda förutsättningar för
kapitaltillförseln till företagens
investeringar. Företag med stora
vinster bör bidra till de små och
medelstora företagens utveckling genom
att betala en extra skatt på vinster
över en viss nivå. I motion Sk23
föreslås en värnskatt om 5 % på vinster
över 50 miljoner kronor. Dessa pengar
skall stanna inom företagssektorn och
användas som riskkapital i
framtidsbranscher och företag med
tillfälliga kapitalbehov i enlighet med
vad som förordas i motionen. Utskottet
tillstyrker förslaget i motionen att
regeringen skall återkomma med förslag
i denna riktning. Det förslag till
riskkapitalavdrag som föreslagits i
propositionen bör därmed avslås.
dels att utskottets hemställan under 1
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
1. beträffande
riskkapitalavdrag
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk23 yrkandena 1 och
2
dels avslår proposition 1995/96:109
såvitt avser införande av ett
riskkapitalavdrag och motionerna
1995/96:Sk25 yrkande 1,
1995/96:Sk27 yrkandena 1-4 och
1995/96:Sk28 yrkandena 2 och 4,
dels hos regeringen begär förslag
till ett system med riskkapital och
5 % värnskatt på bolagsvinster över
50 miljoner kronor i enlighet med
vad som föreslagits i motionen.
7. beträffande lagförslagen i
fråga om riskkapitalinvesteringar
att riksdagen avslår det i
proposition 1995/96:109 framlagda
förslaget till lag om
skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar.
4. Riskkapitalavdrag (mom. 1 och mom.
7 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 43 som börjar med Utskottet
anser att riskkapitalavdraget och på
s. 45 slutar med lagförslagen nedan
bort ha följande lydelse:
Skattereduktionen för
riskkapitalinvesteringar skall ses som
en kompensation för den större risk det
innebär att köpa aktier i små,
onoterade företag och kravet att binda
sin investering i fem år. Regeringens
förslag är en bra utgångspunkt för ett
riskkapitalavdrag. Förslaget bör
emellertid ändras på några mycket
viktiga punkter.
Beloppsgränsen för underlaget för
skattereduktionen bör ökas till 300 000
kr. Någon tidsbegränsning bör heller
inte gälla för skattereduktionen. För
att ytterligare öka möjligheterna till
god riskkapitalförsörjning bör
skattereduktionen medges även för
indirekta riskkapitalinvesteringar via
företag eller fond som gör de direkta
investeringarna. Härigenom ges
möjlighet till bättre riskspridning för
enskilda investerare.
Det är vidare angeläget med en
uppföljning av effekterna av
riskkapitalavdraget för att det skall
vara möjligt att värdera om avdraget
innebär ett tillräckligt incitament för
investeringsviljan.
Utskottet tillstyrker med hänvisning
till det anförda motion Sk27 yrkandena
1-4. Riksdagen bör nu justera
lagförslaget så att beloppsgränsen höjs
till 300 000 kr. Det får ankomma på
regeringen att återkomma med de
författningsändringar som är nödvändiga
för att skattereduktionen skall gälla
permanent.
dels att utskottets hemställan under 1
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
1. beträffande
riskkapitalavdrag
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk27 yrkandena 1-4,
med avslag på motion 1995/96:Sk23
yrkandena 1 och 2 och med anledning
av motionerna 1995/96:Sk25 yrkande
1 och 1995/96:
Sk28 yrkandena 2 och 4
dels beslutar att den övre
beloppsgränsen för underlaget för
skattereduktionen skall bestämmas
till 300 000 kr,
dels begär att regeringen
återkommer med förslag som innebär
att riskkapitalavdraget inte skall
vara tidsbegränsat,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motion
1995/96:Sk26 anförts om
riskkapitalavdrag vid indirekt
investering och uppföljning,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om riskkapitalavdrag
att riksdagen antar det vid
propositionen fogade förslaget till
lag om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar med den
ändringen att 1 § andra stycket
första och andra meningarna ersätts
med en mening av följande lydelse:
Underlag för skattereduktion är
betalningar enligt första stycket
om sammanlagt högst 300 000 kr per
år.
5. Kvittning av underskott (mom. 2
och mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 46 som börjar med Utskottet
anser att och slutar med en
beloppsgräns bort ha följande lydelse:
Det är bra att den kvittningsrätt av
nystartad aktiv näringsverksamhet mot
andra förvärvsinkomster som infördes av
den borgerliga regeringen och som
slopades av den socialdemokratiska
regeringen nu återinförs. Förslaget
innebär emellertid den begränsningen
att det kvittningsbara beloppet får
uppgå till högst 100 000 kr. Enligt
utskottets mening behövs inte någon
annan begränsning än att
kvittningsrätten skall gälla under de
fem första verksamhetsåren av en
nystartad verksamhet. Denna begränsning
skall utgå ur förslaget. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk24
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
2. beträffande kvittning av
underskott
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk25 yrkande 2 och
med anledning av proposition
1995/96:109 i denna del beslutar
att kvittningsmöjligheten skall
gälla utan begränsningen 100 000 kr
och avslår motionerna 1995/96:Sk23
yrkande 3 och 1995/96:Sk27 yrkande
5,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om kvittning av underskott
att riksdagen antar det i
proposition 1995/96:109 framlagda
förslaget till ändring i 46 § 1
mom. kommunalskattelagen (1928:370)
med de ändringarna beträffande
paragrafens andra stycke att i
första meningen uttrycket med
högst 100 000 kronor utgår och att
hela andra meningen i förslaget
utgår.
6. Kvittning av underskott (mom. 2
och mom. 7 i motsvarande del)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 46 som börjar med Utskottet
anser att och slutar med av
underskott bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om kvittning av
underskott i nystartad verksamhet mot
andra förvärvsinkomster bör ytterligare
begränsas i tiden. Inte minst med tanke
på de möjligheter till missbruk av
systemet som finns är detta nödvändigt.
Normalt bör den som startar en ny
näringsverksamhet redan inom två år
från starten kunna bedöma om företaget
har någon framtida bärkraft. Utskottet
anser att propositionen skall avslås
när det gäller kvittningsrätten.
Samtidigt bör regeringen få riksdagens
uppdrag att återkomma med ett nytt
förslag i enlighet med vad som
föreslagits i motion Sk23 yrkande 3.
dels att utskottets hemställan under 2
och 7 i motvarande del bort ha följande
lydelse:
2. beträffande kvittning av
underskott
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk23 yrkande 3 och
med avslag på proposition
1995/96:109 i denna del och
motionerna 1995/96:Sk25 yrkande 2
och 1995/96:Sk27 yrkande 5 hos
regeringen begär att den återkommer
till riksdagen med ett nytt förslag
om kvittningsrätt i enlighet med
motion 1995/96:Sk23,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om kvittning av underskott
att riksdagen avslår det i
propositionen framlagda förslaget
till ändring i 46 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370).
7. Kvittning av underskott (mom. 2
och mom. 7 i motsvarande del)
Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 46 som börjar med De nya och
slutar med motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Förslaget om återinförande av
kvittningsrätten för nystartade
småföretag omfattar verksamheter som
startas tidigast den 1 januari 1996. De
företag, vilka är många, som har
påbörjat sin verksamhet under 1995 får
därmed inte någon möjlighet att kvitta
underskott mot förvärvsinkomst. En
person som har startat sitt företag
under 1995 kan alltså inte utnyttja den
kvittningsrätt som ett företag som
startar den 1 januari 1996 kan utnyttja
under fem år framåt. Denna skillnad i
förutsättningarna för nystartade
verksamheter bör undanröjas. Utskottet
tillstyrker motion Sk27 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 2
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
2. beträffande kvittning av
underskott
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk27 yrkande 5 och
med anledning av proposition
1995/96:109 i denna del beslutar
att kvittningsrätten skall gälla
även för verksamheter som startat
under 1995 samt avslår motionerna
1995/96:Sk23 yrkande 3 och
1995/96:Sk24 yrkande 2,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om kvittning av underskott
att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget
till ändring i 46 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) med
den ändringen beträffande
övergångsbestämmelsen att årtalet
1995 ersätts med 1994 .
8. Avyttring av andel i handelsbolag
(mom. 3 och mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson
(m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof
Franzén (m) och Holger Gustafsson (kds)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 47 som börjar med Utskottet
anser och slutar med yrkande 7 bort
ha följande lydelse:
I propositionen föreslås att den
reavinst som uppstår då en person
säljer sin andel i ett handelsbolag,
till vilket han tidigare avyttrat
aktier i ett fåmansbolag som han varit
verksam i, skall beskattas till hälften
i tjänst och till hälften i kapital.
Denna konstruktion avlägsnar
beskattningen för långt från principen
att en fysisk persons reavinster skall
beskattas i inkomstslaget kapital.
Skattesystemet kompliceras också av
sådana specialregler. Utskottet
tillstyrker motion Sk27 yrkande 7 och
avstyrker propositionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under 3
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
3. beträffande avyttring av
andel i handelsbolag
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:Sk27 yrkande 7
avslår proposition 1995/96:109 i
denna del,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om avyttring av andel i
handelsbolag
att riksdagen avslår det i
propositionen framlagda förslaget
till ändring i 24 § 7 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomst.
9. Skattereglerna för fåmansföretag
(mom. 4)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson
(m), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m)
och Holger Gustafsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 47 som börjar med Utskottet
tillstyrker och slutar med yrkande 3
bort ha följande lydelse:
I propositionen har redovisats några
justeringar i fåmansföretagsreglerna
utan ett ställningstagande genom att
detta bara är tillfälliga åtgärder i
avvaktan på en genomgripande översyn av
fåmansföretagens skatteregler. Enligt
utskottets mening bör riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen uttala
att det är angeläget att regeringen
skyndsamt förbereder en reformering av
skattereglerna för fåmansföretag i
syfte att lindra beskattningen och
skapa ett enklare regelsystem.
Spelreglerna för fåmansföretag skall
vara så långt möjligt vara desamma som
för andra företag. Ett nytt, enklare
regelsystem bör kunna träda i kraft den
1 januari 1997. Detta innebär att
utskottet tillstyrker motionerna Sk25,
Sk27 och Sk28.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande skattereglerna
för fåmansföretag
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:109 i denna del
och motionerna 1995/96:Sk25 yrkande
3, 1995/96:Sk27 yrkande 6 och
1995/96:Sk28 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en skyndsam
översyn och nya regler fr.o.m. den
1 januari 1997.
10. Avdragsramen för
representationskostnader (mom. 5 och
mom. 7 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson
(m), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 48 som börjar med Emellertid
anser och slutar med för
representationskostnader bort ha
följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen om att knyta
representationsavdraget till
basbeloppet.
dels att utskottets hemställan under 5
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
5. beträffande avdragsramen
för representationskostnader
att riksdagen bifaller proposition
1995/96:109 i denna del,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om avdragsramen för
representationskostnader
att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget
till ändring i punkt 1 av
anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen (1928:370).
11. Kostnader för vin och sprit vid
representation (mom. 6 och mom. 7 i
motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp), Ronny Korsberg
(mp), Holger Gustafsson (kds) och Per
Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 48 som börjar med
Förenklingsskäl och slutar med
yrkande 9 bort ha följande lydelse:
Det är utomordentligt viktigt att den
restriktiva alkoholpolitiken fullföljs.
Förslaget i propositionen om att
tillåta representationsavdrag för
spritdrycker och vin kan uppfattas som
en uppluckring av alkoholpolitiken. Det
finns alltså en risk att detta ger helt
felaktiga signaler i den
alkoholpolitiska debatten. Staten bör
heller inte subventionera vin- och
spritkonsumtion genom att tillåta
avdrag från skatten. Utskottet
tillstyrker de motioner i detta ärende
i vilka yrkas avslag på propositionen i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 6
och 7 i motsvarande del bort ha
följande lydelse:
6. beträffande kostnader för
vin och sprit vid representation
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Sk22,
1995/96:Sk23 yrkande 4,
1995/96:Sk24, 1995/96:Sk26 och
1995/96:Sk27 yrkande 9 avslår
proposition 1995/96:109 i denna
del,
7. beträffande lagförslagen i
fråga om kostnader för vin och
sprit vid representation
att riksdagen kompletterar det av
utskottet framlagda förslaget till
ändring i punkt 1 av anvisningarna
till 20 § kommunalskattelagen
(1928:370) med följande uttryck som
avslutning på tredje stycket andra
meningen: - - - och inte i något
fall för utgifter för spritdrycker
och vin .