Skatteutskottets betänkande
1995/96:SKU18

Skatt på naturgrus


Innehåll

1995/96
SkU18

Sammanfattning

I    detta    betänkande    tillstyrker
utskottet  proposition  1995/96:87   om
bl.a.   införande  av   en   skatt   på
naturgrus.  Utskottet  avstyrker   fyra
motioner  som  väckts med anledning  av
propositionen   om  bl.a.   avslag   på
propositionen,   skattskyldighet    för
sandsugning  till  havs  och  en  högre
skattenivå än den föreslagna.
Vid     betänkandet     fogas     fyra
reservationer (m, mp) och ett  särskilt
yttrande (v).

Propositionen

Regeringen        (Finansdepartementet)
föreslår  i proposition 1995/96:87  att
riksdagen   antar  de  i  propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om skatt på naturgrus,
2.  lag  om  ändring i naturvårdslagen
(1964:822),
3.  lag  om ändring i lagen (1984:151)
om           punktskatter           och
prisregleringsavgifter,
4.  lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69),
5.  lag om ändring i lagen (1971:1072)
om  förmånsberättigade skattefordringar
m.m.
I  propositionen föreslås  att  en  lag
införs  om skatt på naturgrus. Avsikten
är  att  skatten  skall  verka  för  en
bättre   hushållning   med   naturgrus.
Vidare    föreslås    att     det     i
naturvårdslagen   skall   införas    en
möjlighet för regeringen att föreskriva
om   skyldighet   för   den   som   har
täkttillstånd  att hålla  länsstyrelsen
underrättad  om vem som exploaterar  en
täkt  och  en möjlighet för  regeringen
att  meddela  föreskrifter om  avgifter
för  myndigheternas  verksamhet  enligt
naturvårdslagen.
Lagen  om  skatt på naturgrus föreslås
träda  i  kraft  den 1  juli  1996  och
ändringarna  i  naturvårdslagen  den  1
april 1996.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1995/96:Sk13  av  Ingvar  Eriksson  (m)
vari   yrkas   att   riksdagen   avslår
regeringens  förslag  om  införande  av
skatt  på naturgrus i enlighet med  vad
som anförts i motionen.
1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg  m.fl.
(v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts    om    producentansvar    och
återanvändning,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen    till   känna    att    en
utvärdering kring denna skatt bör göras
för  att noggrant kontrollera att  inga
andra  bieffekter kommer  till  som  en
kraftigt  ökad  användning  av  krossat
berg.
1995/96:Sk15  av Ronny  Korsberg  m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en skatt
på  naturgrus om 10 kr per  ton  införs
från den 1 juli 1996,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om införande av en avfallsskatt
som       även      skall       omfatta
överskottsmassor, skrotsten m.m.,
3. att riksdagen beslutar införa skatt
på  naturgrus även för sandsugning till
havs.
1995/96:Sk16 av Berit Andnor m.fl.  (s,
c)  vari  yrkas att riksdagen  som  sin
mening ger regeringen till känna vad  i
motionen  anförts om en uppföljning  av
effekterna av införandet av en skatt på
naturgrus.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet       har        berett
jordbruksutskottet tillfälle att  yttra
sig      i      ärendet.      Yttrandet
(1995/96:JoU2y) fogas som  bilaga  till
detta betänkande.

Utskottet

Skatt på naturgrus

Avsikten  med förslaget i propositionen
om  införandet av en naturgrusskatt  är
att  skatten skall verka för en  bättre
hushållning  med naturgrus. Kostnaderna
för   att  producera  naturgrus  är   i
genomsnitt 7-8 kr lägre per ton än  för
jämförbart krossmaterial. En  skatt  på
naturgrus   skulle,  anser  regeringen,
kunna  jämna  ut  dessa skillnader  och
styra  konsumenterna till  att  använda
annat  material än naturgrus för sådana
ändamål  där det är möjligt. Regeringen
föreslår därför att det införs en skatt
på naturgrus på 5 kr per ton.
I  motion Sk13 av Ingvar Eriksson  (m)
yrkas    avslag    på    propositionen.
Motionären    anser    att     gällande
riktlinjer    för    hushållning    med
naturgrus  är  fullt tillräckliga,  och
den       kontinuerligt       sjunkande
användningen av naturgrus torde, anförs
det,  vara ett utslag av det personliga
ägaransvaret att hushålla  med  ändliga
naturresurser. Enligt motionären  finns
det  inga  klara argument  för  att  en
skatt   skulle  leda  till  en  minskad
användning    av    naturgrus,     utan
regeringens  förslag får snarare  anses
som   ett   uttryck   för   att   skapa
ytterligare beskattningsunderlag.
Utskottet    vill   i    likhet    med
jordbruksutskottet   erinra   om    att
riksdagen vid flera tillfällen  uttalat
sig   för   en   ökad   användning   av
ekonomiska  styrmedel i miljöpolitiken.
Det  råder vidare stor enighet  om  att
användningen   av   miljöskatter    och
avgifter  kan  ge  incitament  till  en
bättre     hushållning     med     våra
naturresurser. Utskottet delar  således
regeringens   och   jordbruksutskottets
bedömning  att åtgärder bör vidtas  för
att  åstadkomma  en bättre  hushållning
med  naturgrus, och att detta  bör  ske
genom införandet av en skatt. Utskottet
kan därför för sin del i princip ställa
sig    bakom   regeringsförslaget   och
avstyrker  därmed  bifall  till  motion
Sk13.  Till  enskildheter  i  förslaget
återkommer utskottet i det följande.
Tillämpningsområde

Naturgrusskatten skall  endast  omfatta
tillståndspliktiga   täkter,   och    i
propositionen  föreslås   således   att
skattskyldighet  skall  åvila  den  som
exploaterar en naturgrustäkt för vilken
det   krävs  tillstånd  enligt   18   §
naturvårdslagen             (1964:822).
Skattskyldighet  skall  vidare   enligt
förslaget  åvila den som  med  stöd  av
vattenlagen  (1983:291) exploaterar  en
naturgrustäkt  under förutsättning  att
utvinningen sker för annat  ändamål  än
husbehov. Även den som med stöd av 38 §
väglagen  (1971:948) har fått rätt  att
ta   naturgrus  från  annans  fastighet
skall vara skattskyldig för det uttagna
naturgruset.
I  motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp)  yrkas att skatteplikten även  bör
omfatta  sandsugning till havs.  Enligt
motionärerna  utgör  sådan  sandsugning
ett  hot  såväl mot fågellivet som  mot
fisk- och djurlivet i havet.
Inledningsvis vill utskottet  i  denna
fråga   något   beröra  den   rättsliga
regleringen  om  rätt till  grustäkt  i
vattenområde.Vattenområden är  antingen
enskilda         eller        allmänna.
Gränsdragningen  mellan   enskilt   och
allmänt   vatten   regleras   i   lagen
(1950:595)   om   gräns   mot   allmänt
vattenområde.  Enskilt vatten  i  havet
sträcker  sig 300 m ut från  fastlandet
eller  större öar eller  ut  till  3  m
vattendjup.     Enskilt    vattenområde
tillhör  en fastighet. Vattenägare  har
enskild  rätt  bl.a. till utvinning  av
material  från botten, t.ex.  sand  och
grus, för husbehov.
Allmänt   vatten  sträcker  sig   från
gränsen  för  enskilt  vatten  ut  till
territorialgränsen. Staten anses  sedan
gammalt  ha rådighet över det  allmänna
vattenområdet  och  företräds  här   av
Kammarkollegiet. Utvinning av ämnen och
material   från  havsbottnen   regleras
bl.a.  av  minerallagen (1991:45),  som
tillämpas  på  enskilt vatten,  och  av
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
som  tillämpas  när det gäller  allmänt
vatten.  Sistnämnda lag reglerar  också
utvinning     av     material      från
kontinentalsockeln   utanför   Sveriges
territorialgräns.
Utvinning  av  sand och  grus  från
havsbottnen  har  bedrivits  i  Sverige
sedan sekelskiftet. Förekomsten av sand
och   grustillgångar  i  havet  framgår
bl.a.     av     Sveriges    geologiska
undersöknings  (SGU:s)  kartor.  I  den
till   kontinentalsockellagen  anknutna
kontinentalsockelförordningen
(1966:315)  finns  angivet  bl.a.   hur
frågor   om  tillstånd  till   sandtäkt
meddelas.   Inom  allmänt  vattenområde
meddelas sådant tillstånd av SGU, som i
ärendet  skall  inhämta  yttrande  från
kommunen,  Naturvårdsverket  och  andra
berörda   myndigheter.  För   tillstånd
utgår   avgift   om  företagets   ringa
omfattning  eller annat  särskilt  skäl
inte föranleder annat. Om ansökan avser
täkt  av  större omfattning  eller  kan
medföra skadeverkningar eller annars om
Naturvårdsverket begär  det  skall  SGU
med  eget  yttrande  hänskjuta  ärendet
till  regeringen. Sandsugning till havs
kan  i vissa fall också kräva tillstånd
enligt  vattenlagen (1983:291)   i  den
mån  sandsugningen  äger  rum  innanför
territorialgränsen.        Vattenlagens
bestämmelser  gäller  inte   anläggning
utanför  territorialgränsen (jfr  10  §
kontinentalsockellagen).
Jordbruksutskottet   anför   i    sitt
yttrande   att   skatten   genom    den
föreslagna   konstruktionen  av   lagen
omfattar  även sådan sandsugning m.m. i
vattenområde  som  sker  med  tillstånd
enligt   vattenlagen.   För   sin   del
förutser   jordbruksutskottet     vissa
skatterättsliga eller tekniska problem,
om        den       nu       föreslagna
punktskattelagstiftningen skulle  göras
tillämplig  på  exploateringsverksamhet
utanför       svenskt      territorium.
Jordbruksutskottet   avstyrker   bifall
till motion Sk15.
Skatteutskottet  kan  konstatera   att
skattskyldighet    enligt    den     nu
föreslagna  lagen skall åvila  den  som
med stöd av vattenlagen exploaterar  en
naturgrustäkt  under förutsättning  att
utvinningen sker för annat  ändamål  än
till husbehov. Om sandsugning till havs
sker  med tillstånd som lämnats  enligt
vattenlagen kan således skattskyldighet
inträda  om sandsugningen sker innanför
territorialgränsen och i den mån övriga
förutsättningar  för skattskyldighetens
inträde  föreligger. Utskottet  är  för
sin  del  inte  berett att  ytterligare
utvidga  skattskyldigheten i nu  berört
hänseende.     Med   dessa   uttalanden
avstyrker utskottet bifall till  motion
Sk15 (yrkande 3).
I  motion  Sk14  av  Hanna  Zetterberg
m.fl. (v) yrkas ett tillkännagivande om
att     propositionen     borde      ha
kompletterats  med ett  producentansvar
även  för byggindustrin och med förslag
om  hur  man  ytterligare skulle  kunna
uppmuntra      återanvändning       och
återvinning av naturgrus.
Jordbruksutskottet konstaterar i  sitt
yttrande  att motionen inte  innehåller
något   preciserat  yrkande  i  angivet
hänseende. Jordbruksutskottet tillägger
att     Kretsloppsdelegationen    (dir.
1995:23) har till uppgift att  ta  fram
förslag   till  en  strategi  för   hur
arbetet med en kretsloppsanpassning  av
samhället  skall  bedrivas  inom  olika
sektorer,      och      enligt      vad
jordbruksutskottet   erfarit   planerar
delegationen att under våren 1996  avge
förslag som gäller byggnadsindustrin.
Skatteutskottet anser för sin del  att
nu   berört   yrkande  i  motion   Sk14
(yrkande  1)  med hänvisning  till  vad
jordbruksutskottet      anfört      bör
avstyrkas.
Skattenivån m.m.

Enligt vad som framgår av propositionen
är  bergkross,  med hänsyn  bl.a.  till
produktionskostnaderna,       betydligt
dyrare   än  naturgrus.  Prisskillnaden
mellan    naturgrus    och    bergkross
uppskattas  till åtminstone  7  kr  per
ton. Till detta kan, anförs det, läggas
3  kr  per ton för att ytterligare  öka
konkurens-området för  bergkross.   För
att  uppnå  den  åsyftade  styreffekten
anser         regeringen,          från
styrmedelssynpunkt, att  en  skattenivå
på  10 kr per ton naturgrus verkar vara
rimlig.  I propositionen föreslås  dock
att  skatten inledningsvis bestäms till
ett  lägre  belopp. Här har  regeringen
beaktat  att  de större företagen  utan
större     problem    kan    övervältra
skattekostnaderna   på    konsumenterna
eller  bära  den på annat  sätt,  medan
framför allt de mindre företagen kan få
problem. Det anses inte förenat med  en
god  hushållning  om de  små  företagen
slås  ut  och  tvingas till nedläggning
innan deras täkter utnyttjats fullt ut.
Regeringen     anser    därför     från
hushållningssynpunkt  att   skattenivån
bör   bestämmas  så  att  den  ger   en
tillräckligt styrande effekt, samtidigt
som  den  inte  får leda till  att  ett
stort   antal  redan  påbörjade  täkter
måste läggas ned. Regeringen anser  att
en  lämplig avvägning mellan dessa båda
intressen     uppnås     om     skatten
inledningsvis  bestäms till  5  kr  per
ton.
I  motion Sk15 av Ronny Korsberg m.fl.
(mp)  yrkas att skatten skall bestämmas
till  10 kr per ton. Motionärerna anser
att  skatten måste sättas så  högt  att
naturgrus  av kostnadsskäl inte  längre
utgör det förmånligaste alternativet.
Jordbruksutskottet ansluter  sig  till
regeringens  bedömning när  det  gäller
den föreslagna skattenivån.
Skatteutskottet   gör   ingen    annan
bedömning utan tillstyrker bifall  till
propositionen i denna del och avstyrker
bifall till motion Sk15 i nu berörd del
(yrkande 1).
I  propositionen  aviserar  regeringen
sin  avsikt att noga följa utvecklingen
när    det    gäller   den   föreslagna
skattenivån. Visar det sig att den låga
skattenivån inte är tillräcklig för att
uppnå   den  önskade  effekten   skall,
anförs  det,  förslag  till  nödvändiga
förändringar snabbt kunna läggas fram.
Jordbruksutskottet anser i sitt
yttrande att yrkandena i motionerna
Sk14 (yrkande 2) av Hanna Zetterberg
m.fl. (v) och Sk16 av Berit Andnor
m.fl. (s, c) om utvärderingar av
naturgrusskattens effekter får anses
tillgodosedda genom det nyss citerade
uttalandet i propositionen.
Skatteutskottet delar denna
uppfattning.

Avfallsskatt

I  motion  Sk15 (yrkande  2)  av  Ronny
Korsberg    m.fl.   (mp)   yrkas    ett
tillkännagivande  om  införande  av  en
avfallsskatt    som    skall    omfatta
överskottsmassor  och  skrotsten   m.m.
Syftet  med  förslaget är att  motverka
att  brytning  sker  av  stora  mängder
material  där  sedan  endast  de   mest
attraktiva fraktionerna utnyttjas.
Jordbruksutskottet  erinrar   i   sitt
yttrande       dels       om        att
Avfallsskatteutredningen  i  juni  1994
avgett  ett  betänkande med förslag  om
vissa     miljöskatter     m.m.      på
avfallsområdet (SOU 1994:114), dels  om
att  regeringen i mars 1995  tillkallat
en  särskild utredare för att  ta  fram
förslag  till en skatt som syftar  till
att minska mängden avfall som deponeras
och    för    att   allsidigt    utreda
konsekvenserna av att införa  en  sådan
skatt  (dir.  1995:37). I  avvaktan  på
resultatet   av   detta    arbete    är
jordbruksutskottet  inte   berett   att
föreslå   en   avfallsskatt   med   den
inriktning som avses i motionen.
Skatteutskottet,  som  tidigare  kommit
fram  till samma ställningstagande  med
anledning  av  liknande motionsspörsmål
(jfr.   1994/95:SkU28  s.  74),  saknar
anledning  att nu göra annan bedömning.
Motionsyrkandet avstyrks.

Ändring i naturvårdslagen m.m.

Jordbruksutskottet tillstyrker  i  sitt
yttrande   förslaget   i   denna   del.
Skatteutskottet gör samma bedömning och
tillstyrker även övriga i propositionen
framlagda lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.    beträffande   avslag    på
propositionen
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Sk13,
res. 1 (m)
2.  beträffande sandsugning till
havs
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Sk15 yrkande 3,
res. 2 (mp)
3.  beträffande  producentansvar
m.m.
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Sk14 yrkande 1,
4. beträffande skattenivån
att    riksdagen   med   bifall   till
proposition  1995/96:87  i  denna  del
och  med avslag på motion 1995/96:Sk15
yrkande  1 bestämmer skattenivån  till
5 kr per ton,
res.  3  (mp) - delvis)
5.  beträffande utvärdering  och
uppföljning
att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Sk14     yrkande     2     och
1995/96:Sk16,
6. beträffande avfallsskatt
att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Sk15 yrkande 2,
res. 4 (mp)
7.  beträffande propositionen  i
övrigt utom lagförslagen
att   riksdagen  bifaller  proposition
1995/96:87,
8. beträffande lagförslagen
att   riksdagen  till  följd  av   vad
utskottet  ovan anfört  och  hemställt
antar  de  i  propositionen  framlagda
förslagen till
1) lag om skatt på naturgrus
2)  lag om ändring i naturvårdslagen
(1964:822),
3) lag om ändring i lagen (1984:151)
om           punktskatter          och
prisregleringsavgifter,
4)     lag     om     ändring      i
skattebrottslagen (1971:69) och
5)    lag   om   ändring   i   lagen
(1971:1072)    om   förmånsberättigade
skattefordringar m.m.
res. 3 (mp) - delvis

Stockholm den 7 december 1995
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I  beslutet har deltagit: Lars  Hedfors
(s),  Bo Lundgren (m), Sverre Palm (s),
Karl  Hagström (s), Karl-Gösta  Svenson
(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson  (fp), Inger  Lundberg  (s),
Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-
Olof  Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Holger   Gustafsson   (kds),   Lars   U
Granberg  (s),  Ingibjörg Sigurdsdóttir
(s) och Eskil Erlandsson (c).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Bo  Lundgren, Karl-Gösta Svenson,  Carl
Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla
m) anser

dels  att  den  del  av  utskottets
yttrande  på  s.  14  som  börjar   med
SUtskottet  vill  och slutar  med   det
följande  bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom de  tankar
som bär upp propositionen, nämligen att
ändliga naturresurser skall nyttjas  på
ett   sådant  sätt  att  även  framtida
generationer får tillgång till råvaror.
Åtgärder  bör  således vidtas  för  att
uppnå   en   bättre   hushållning   med
naturgrus.  Emellertid anser  utskottet
inte  att  det är självklart att  detta
bör    åstadkommas   genom   ekonomiska
styrmedel.  Här  har utskottet  beaktat
att  flera tunga remissinstanser  varit
negativa till förslaget om införande av
en   naturgrusskatt   och   i   stället
föreslagit  andra  lösningar.  I  vissa
fall kan ekonomiska styrmedel vara  att
föredra   för  att  uppnå   en   bättre
hushållning  med ändliga  naturresurser
men    i    andra    fall    förefaller
administrativa  regleringar  vara   att
föredra.  Flera remissinstanser  har  i
detta fall avstyrkt regeringens förslag
om en skatt på naturgrus.
Riksrevisionsverket har som alternativ
metod  föreslagit att man  med  villkor
för  tillståndsgivningen  skulle  kunna
kvotera  grusuttagen mot  en  successiv
minskning  som på sikt leder  till  det
önskade målet. Detta skulle också kunna
ske,  anser  verket,  genom  frivilliga
överenskommelser     med     branschen.
Sveriges Geologiska undersökning  anser
för  sin för sin del att en tillräcklig
hushållning  med naturgrus  kan  uppnås
genom  allmänna råd och bättre styrning
från   tillståndsgivande   myndigheter.
Utskottet delar denna uppfattning. Till
detta   bör   fogas   Riksskatteverkets
bedömning    av    de    administrativa
problemen och kontrollsvårigheterna.
Mot  bakgrund  av  det  anförda  är
utskottet  inte berett att  ställa  sig
bakom    förslagen   i   propositionen.
Utskottet  förutsätter  i  stället  att
regeringen  snarast  överväger  hur  en
bättre  hushållning med  naturgrus  kan
åstadkommas    utan   att    ekonomiska
styrmedel  används. Här bör  väljas  en
metod som innebär att de administrativa
restriktioner                       vid
täkttillståndsgivningen som redan finns
förbättras.  Utskottet utgår  från  att
regeringen  skyndsamt  återkommer   med
förslag  till riksdagen i den  mån  den
lösning  utskottet nu  förordat  kräver
lagstiftning.  Vad  utskottet  här  med
anledning  av motion Sk13  uttalat  bör
ges regeringen till känna.
dels   att  utskottets   hemställan
under   moment  1  bort   ha   följande
lydelse:
1.    beträffande   avslag    på
propositionen
att   riksdagen  med  anledning   av
motion   1995/96:Sk13  dels   avslår
samtliga  i  proposition  1995/96:87
framlagda  lagförslag,   dels    som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört,
2. Sandsugning till havs (mom. 2)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets
yttrande  på  s.  15  som  börjar   med
 Skatteutskottet kan   och  slutar  med
 (yrkande 3)  bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att förslaget
innebär    att   skattskyldighet    för
sandsugning  till havs kan  inträda  om
sandsugningen       sker       innanför
territorialgränsen  och  med  tillstånd
som meddelats enligt vattenlagen samt i
den   mån  övriga  förutsättningar  för
skattskyldighetens inträde  föreligger.
Detta  är emellertid inte tillräckligt.
Enligt     utskottets    mening     bör
skatteplikten  omfatta all  sandsugning
som  sker till havs, även om det skulle
ske   utanför  territorialgränsen   och
projektet inte kräver tillstånd  enligt
vattenlagen. Bakgrunden till utskottets
ställningstagande  står  att  finna   i
motion  Sk13 där det uttrycks  farhågor
för att sandsugning till havs kan komma
att   öka   när  skatten  på  naturgrus
införs, något som utskottet av de  skäl
som  anförs i motionen, vill förhindra.
Bl.a.  skulle detta kunna  få  negativa
konsekvenser  för  olika  ekosystem   i
havet.  Det  får ankomma på  regeringen
att     snarast     överväga     vilken
lagstiftning  som kan  krävas  för  att
åstadkomma  vad utskottet nu efterlyst.
Lagförslagen  bör vara  riksdagen  till
handa  i så god tid att de kan träda  i
kraft den 1 juli 1996. Vad utskottet nu
med  anledning av motion  Sk15  uttalat
bör ges regeringen till känna.
dels   att  utskottets   hemställan
under   moment  2  bort   ha   följande
lydelse:
2.  beträffande sandsugning till
havs
att   riksdagen  med  anledning   av
motion  1995/96:Sk15 yrkande  3  som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört,
3. Skattenivån (mom. 4 och 8)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets
yttrande  på  s.  16  som  börjar   med
 Skatteutskottet gör   och  slutar  med
 (yrkande 1)  bort ha följande lydelse:
I  likhet med vad som anförs i  motion
Sk15 anser utskottet att det är viktigt
att    skatten    på   naturgrus    ger
tillräckligt incitament för en övergång
till  andra  material än naturgrus.  De
beräkningar    som   gjorts    angående
prisskillnaden  mellan  naturgrus   och
bergkross   tyder   på   att   den   av
regeringen föreslagna nivån är för låg.
Enligt  Utredningen  om  naturgrusskatt
(SOU 1995:67) är en skattenivå om 10 kr
per ton rimlig från styrmedelssynpunkt.
Enligt  utskottets  mening  måste,  som
framför  i motionen, skatten sättas  så
högt att naturgrus av kostnadsskäl inte
längre  framstår som det  förmånligaste
alternativet. Som föreslås  i  motionen
bör  skattenivån bestämmas till  10  kr
per ton.
dels   att  utskottets   hemställan
under momenten 4 och 8 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande skattenivån
att   riksdagen  med  bifall  till
motion  1995/96:Sk15 yrkande  1  och
med     avslag     på    proposition
1995/96:87  i  denna  del  bestämmer
skattenivån till 10 kr per ton,
8.    beträffande   lagförslagen
såvitt avser skattenivån
att  riksdagen med anledning av  vad
som   ovan  anförts  och  hemställts
antar 3 § i den föreslagna lagen  om
skatt    på   naturgrus   med    den
ändringen  att ordet  fem   byts  ut
mot ordet  tio .
4. Avfallsskatt (mom. 6)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets
yttrande  på  s.  17  som  börjar   med
 Skatteutskottet, som  och  slutar  med
 Motionsyrkandet  avstyrks    bort   ha
följande lydelse:
Avfallsskatteutredningen  föreslog   i
sitt   betänkande  (SOU  1994:114)   en
indexreglerad  skatt  om   0,6   %   av
aktuellt  basbelopp  per  ton   avfall.
Skatt   på   avfall   som   går    från
avfallsförbränningsanläggning      till
deponering  föreslogs  vara  2,4  %  av
aktuellt  basbelopp  per  ton   avfall.
Utredningen undantog torrt gråberg  och
anrikningssand från gruvindustrin  från
lagförslaget. Enligt utskottets  mening
bör    avfallsskatten   även    omfatta
långvariga  upplag av  överskottsmassor
och  skrotsten i täkter  och  på  andra
platser.  Syftet  med  detta   är   att
motverka  att  det bryts stora  mängder
material  där  sedan  endast  de   mest
attraktiva    fraktionerna   utnyttjas.
Utskottet           anser           att
Avfallsskatteutredningens  förslag  med
de  tillägg  som utskottet nu  förordat
bör genomföras snarast och utan att den
nu   tillsatte   särskilde   utredarens
förslag avvaktas. Vad utskottet nu  med
anledning  av motion Sk15  uttalat  bör
ges regeringen till känna.
dels   att  utskottets   hemställan
under   moment  6  bort   ha   följande
lydelse:
6. beträffande avfallsskatt
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Sk15 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

Avfallsskatt

Lars Bäckström (v) anför:

För att stimulera återvinning,
återanvändning och kretslopp av varor
och material har Vänsterpartiet
tidigare lagt fram förslag om att
införa en särskild avfallsavgift, och
vi är alltjämt av uppfattningen att en
sådan avgift bör införas. Vi har
emellertid valt att nu avvakta den
särskilde utredarens förslag till
utformning av en avfallsskatt. Vi har
för avsikt att återkomma i frågan så
snart utredarens förslag föreligger.
Jordbruksutskottets yttrande
1995/96:JoU2y
Lag om skatt på naturgrus

1Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 7 november 1995
berett jordbruksutskottet tillfälle att
avge    yttrande    över    proposition
1995/96:87  Lag om skatt  på  naturgrus
jämte  motionerna Sk13, Sk14, Sk15  och
Sk16.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I  propositionen föreslås  att  en  lag
införs  om skatt på naturgrus. Avsikten
är  att  skatten  skall  verka  för  en
bättre   hushållning   med   naturgrus.
Vidare    föreslås    att     det     i
naturvårdslagen   skall   införas    en
möjlighet för regeringen att föreskriva
om   skyldighet   för   den   som   har
täkttillstånd  att hålla  länsstyrelsen
underrättad  om vem som exploaterar  en
täkt  och  en möjlighet för  regeringen
att  meddela  föreskrifter om  avgifter
för  myndigheternas  verksamhet  enligt
naturvårdslagen.
Lagen  om  skatt på naturgrus föreslås
träda  i  kraft  den 1  juli  1996  och
ändringarna  i  naturvårdslagen  den  1
april 1996.
Motioner

1995/96:Sk13  av  Ingvar  Eriksson  (m)
vari   yrkas   att   riksdagen   avslår
regeringens  förslag  om  införande  av
skatt  på naturgrus i enlighet med  vad
som anförts i motionen.

1995/96:Sk14 av Hanna Zetterberg  m.fl.
(v) vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts    om    producentansvar    och
återanvändning,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen    till   känna    att    en
utvärdering kring denna skatt görs  för
att noggrant kontrollera att inga andra
bieffekter kommer till som en  kraftigt
ökad användning av krossat berg.
1995/96:Sk15  av Ronny  Korsberg  m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en skatt
på  naturgrus om 10 kr per  ton  införs
från den 1 juli 1996,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om införande av en avfallsskatt
som       även      skall       omfatta
överskottsmassor, skrotsten m.m.,
3. att riksdagen beslutar införa skatt
på  naturgrus även för sandsugning till
havs.
1995/96:16  av Berit Andnor  m.fl.  (s)
att   riksdagen  som  sin  mening   ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om en uppföljning av effekterna
av införandet av en skatt på naturgrus.

Utskottets överväganden

Skatt på naturgrus

Utskottet vill inledningsvis erinra  om
att   riksdagen  vid  flera  tillfällen
uttalat  sig för en ökad användning  av
ekonomiska  styrmedel i miljöpolitiken.
Det   råder   stor   enighet   om   att
användningen   av   miljöskatter    och
avgifter  kan  ge  incitament  till  en
bättre     hushållning     med     våra
naturresurser.  Sådana   styrmedel  kan
också öka lönsamheten för investeringar
i  miljöskyddande  och resursbesparande
teknik.
Utskottet  delar regeringens bedömning
att   naturgrus  är  en  icke  förnybar
naturresurs och att åtgärder bör vidtas
för att ytterligare påskynda övergången
från    naturgrus   till    alternativa
material.  Från de synpunkter utskottet
har att företräda tillstyrker utskottet
att  det  införs en skatt på naturgrus.
Därmed avstyrks motion Sk13.
Som  framgår  av  propositionen  ämnar
regeringen  noga följa utvecklingen  på
området.  Visar det sig  att  den  låga
skattenivån inte är tillräcklig för att
uppnå   den   önskade  effekten   skall
förslag  till  nödvändiga  förändringar
snabbt    kunna   läggas   fram.    Med
hänvisning      härtill     tillstyrker
utskottet  för  sin  del  att   skatten
inledningsvis bestäms till 5 kr per ton
och  avstyrker motion Sk15  yrkande  1.
Utskottet   utgår   vidare   från   att
önskemålen i motionerna Sk14 yrkande  2
och  Sk16 om utvärdering av  förslagets
effekter   i   olika   avseenden    kan
tillgodoses med hänvisning  till  samma
uttalande i propositionen.
I   motiveringen  till   motion   Sk14
yrkande  1 framförs ett allmänt  hållet
önskemål  att  propositionen  borde  ha
kompletterats  med ett  producentansvar
även  för byggindustrin och med förslag
om  hur  man  ytterligare skulle  kunna
uppmuntra      återanvändning       och
återvinning  av  naturgrus.   Utskottet
konstaterar    att    motionen     inte
innehåller något preciserat  yrkande  i
angivet  hänseende. Det  bör  tilläggas
att  Kretsloppsdelegationen  (se  bl.a.
direktiv 1995:23) har till uppgift  att
ta  fram  förslag till en strategi  för
hur     arbetet    med    en     krets-
loppsanpassning   av  samhället   skall
bedrivas  inom  olika sektorer.  Enligt
vad    utskottet    erfarit    planerar
delegationen att under våren 1996  avge
förslag som gäller byggnadsindustrin.
Återstående  yrkanden  i  motion  Sk15
gäller    dels    införande    av    en
avfallsskatt,  dels att  bestämmelserna
om  skatt  på  naturgrus skall  omfatta
även sandsugning till havs.
Utskottet     erinrar      om      att
Avfallsskatteutredningen  i  juni  1994
avgett  ett  betänkande med förslag  om
vissa     miljöskatter     m.m.      på
avfallsområdet (SOU 1994:114).  I  mars
1995    har    en   särskild   utredare
tillkallats  för  att ta  fram  förslag
till  en  skatt  som  syftar  till  att
minska mängden avfall som deponeras och
för att allsidigt utreda konsekvenserna
av  att  införa  en sådan  skatt  (dir.
1995:37).  I avvaktan på resultatet  av
detta  arbete är utskottet inte  berett
att  föreslå  en avfallsskatt  med  den
inriktning  som  avses  i  motion  Sk15
yrkande 2.
Genom den föreslagna konstruktionen av
lagen  om  skatt på naturgrus  omfattar
skatten även sådan sandsugning  m.m.  i
vattenområde  som  sker  med  tillstånd
enligt      vattenlagen     (1983:291).
Sandsugning  i  övrigt  inom  och  utom
Sveriges   sjöterritorium  regleras   i
lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Enligt   förordningen   (1991:738)   om
miljökonsekvensbeskrivningar  skall   i
ärenden   om   tillstånd   till   bl.a.
utvinning  av  naturtillgångar   enligt
kontinentalsockellagen               en
miljökonsekvensbeskrivning bifogas till
ansökningen.   Tillståndsmyndighet   är
Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Utskottet kan för sin del förutse vissa
skatterättsliga eller tekniska problem,
om   punktskattelagstiftningen   skulle
göras           tillämplig           på
exploateringsverksamhet utanför svenskt
territorium.  Det  bör  dock   särskilt
framhållas att de företag som  utvinner
grus,   sand  och  sten  med  tillstånd
enligt    kontinentalsockellagen     är
skyldiga  att  betala  en  avgift   för
verksamheten. Enligt uppgift  från  SGU
varierar denna avgift inom ganska  vida
gränser,  från ca 25 öre per kubikmeter
till  10  kr  per  kubikmeter.  Närmare
bestämmelser härom finns i förordningen
(1966:315) om kontinentalsockeln.   Med
det  anförda avstyrker utskottet motion
Sk15 yrkande 3.
Ändring i naturvårdslagen
Som  framgår av propositionen finns för
närvarande ingen generell bestämmelse i
naturvårdslagen som gör det möjligt att
meddela  föreskrifter om  avgifter  för
tillstånd och tillsyn. Däremot finns en
sådan     bestämmelse    i     69     §
miljöskyddslagen. Utskottet  anser  det
angeläget      att      naturvårdslagen
kompletteras  på  det  sätt  regeringen
föreslår  och tillstyrker förslaget  om
ändring i naturvårdslagen.
Stockholm den 23 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c),  Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s),  Göte  Jonsson (m), Leif  Marklund
(s),  Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s),  Ingemar  Josefsson  (s),  Carl  G
Nilsson  (m), Eva Eriksson  (fp),  Ann-
Kristine    Johansson    (s),     Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg  (s),  Eva
Björne   (m),  Gudrun  Lindvall   (mp),
Lennart   Brunander  (c)  och   Michael
Hagberg (s).
Avvikande meningar

1. Avslag på förslaget om skatt på
naturgrus

Göte  Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl  G
Nilsson  och Eva Björne (alla m)  anser
att   utskottets   överväganden   under
rubriken  Skatt  på naturgrus  bort  ha
följande lydelse:
Som   framgår  av  motion   Sk13   har
efterfrågan  på bergkrossmaterial  ökat
markant  under de senaste  åren.  Denna
tendens   bekräftas   också    av    de
beräkningar     Sveriges     geologiska
undersökning  har gjort. Dessa  utvisar
att      naturgrusanvändningen      vid
produktion  av  ballast sedan  år  1987
minskat med ungefär 25 %. Samtidigt har
bergkrossanvändningen ökat till  35  %.
Statens    naturvårdsverk     har     i
aktionsprogrammet   Ett   miljöanpassat
samhälle ställt upp ett delmål till  år
1994 att berg skulle svara för minst 30
%  av  ballastproduktionen. Alla tecken
tyder    således   på   att    gällande
riktlinjer   för   hushållningen    med
naturgrus  är  fullt tillräckliga.  Den
kontinuerligt sjunkande användningen av
naturgrus torde vara ett utslag av  det
personliga  ägaransvaret  att  hushålla
med  ändliga naturresurser.  Det  finns
således,  som motionärerna anför,  inga
klara  argument för att en skatt skulle
leda  till  en  minskad  användning  av
naturgrus.  Regeringens  förslag  leder
därmed  endast  till att   det  samlade
skattetrycket   ökar   inom   en   viss
näringsgren.  Utskottet  anser  således
att     skatteutskottet     bör     med
tillstyrkande  av motion Sk13  avstyrka
regeringens förslag om en ny  skatt  på
naturgrus.   Därmed  bör  även   övriga
motioner i detta avsnitt avstyrkas.
2. Skattenivån

Gudrun Lindvall (mp) anser att den  del
av    utskottets   överväganden   under
rubriken Skatt på naturgrus som  börjar
med   Som framgår  och slutar med  Sk15
yrkande 1  bort ha följande lydelse:
Som anförs i Miljöpartiets motion Sk15
är det viktigt att skatten på naturgrus
ger  tillräckligt  incitament  för   en
övergång   till   andra   material   än
naturgrus.  De beräkningar  som  gjorts
angående     prisskillnaden      mellan
naturgrus  och bergkross tyder  på  att
den  av regeringen föreslagna nivån  är
för   låg.   Enligt   Utredningen    om
naturgrusskatt  (SOU  1995:67)  är   en
skattenivå om 10 kr per ton rimlig från
styrmedelssynpunkt.  Enligt  utskottets
mening måste skatten sättas så högt att
naturgrus  av kostnadsskäl inte  längre
framstår    som    det    förmånligaste
alternativet. Utskottet föreslår därför
att  skatteutskottet tillstyrker motion
Sk15  yrkande 1 om en skattenivå på  10
kr per ton.