Utskottet behandlar i detta betänkande
regeringens proposition 1995/96:105
Förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
såvitt avser dels anslaget E 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. under åttonde
huvudtiteln och anslaget D 11. Åtgärder
mot främlingsfientlighet och rasism
under tionde huvudtiteln, dels förslag
till ändringar i studiestödslagen.
I betänkandet behandlas vidare två
motionsyrkanden om att återinföra
barntillägget i särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (svuxa).
Utskottet tillstyrker propositionens
förslag och avstyrker bifall till
motions-yrkandena.
Propositionens förslag i de delar som
avser anslagen E 3. Studiehjälp m.m., E
4. Studiemedel m.m. och E 5.
Vuxenstudiestöd m.m. har tillsammans med
motioner rörande dessa anslag
överlämnats till utbildningsutskottet
för behandling.
Till betänkandet har fogats en
reservation och ett särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 1995/96:105 Förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 har regeringen
(Utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att
1. anta regeringens förslag till lag om
dndring i studiestödslagen (1973:349),
2. bemyndiga regeringen att omfördela
30 000 000 kronor från
reservationsanslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. under åttonde huvudtiteln
till ramanslaget E 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. under samma
huvudtitel.
Vidare har regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit
riksdagen att godkänna att högst 2 000
000 kronor av medlen under
reservationsanslaget Åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism under
tionde huvudtiteln får användas för att
stödja syftet att främja tillvaratagande
av mångkulturell kompetens i
arbetslivet.
Lagförslaget återfinns som bilaga till
betänkandet.
I propositionen har regeringen också
föreslagit att riksdagen på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar till
anslaget E 3. Studiehjälp m.m. ett
förslagsanslag på 2 880 000 kronor, till
anslaget E 4. Studiemedel m.m. ett
förslagsanslag på 286 135 000 kronor och
till anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m.m.
ett reservationsanslag på 475 575 000
kronor. Dessa hemställanspunkter har
tillsammans med motionerna 1995/96:Ub7
yrkandena 5 och 6 av Beatrice Ask m.fl.
(m), 1995/96:Ub9 yrkande 3 av Margitta
Edgren m.fl. (fp) och 1995/96:Ub10
yrkande 3 av Mats Odell m.fl. (kds)
överlämnats till utbildningsutskottet
för behandling.
Motionerna
1995/96:Ub10 av Mats Odell m.fl. (kds)
vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör komma med
förslag om att återinföra det särskilda
barntillägget inom svuxa.
1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
barntillägget inom särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa
återinförs från den 1 april 1996 och att
härför ytterligare 90 000 000 kr
tillförs anslaget på tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96.
Utskottet
Centrala studiestödsnämnden
Under anslaget E 1. Centrala
studiestödsnämnden m.m. har för
innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag på 265 622 000
kronor.
Anslaget finansierar löne- och övriga
förvaltningskostnader m.m.
I propositionen anförs bl.a. att
statsmakterna har beslutat om väsentliga
förändringar på högskoleområdet och
studiestödsområdet som träder i kraft
under budgetåret 1995/96. Förändringarna
avser framför allt väsentligt ökade
satsningar på utbildning och studiestöd
med hänsyn till arbetsmarknadsläget.
Detta har inneburit ett ökat krav på
studiestödsverksamheten som Centrala
studiestödsnämnden (CSN) inte förutsåg i
sin anslagsframställning. De beslutade
utbildningssatsningarna har resulterat i
täta regeländringar och stora
volymökningar. Ökad komplexitet i
regelverket har medfört större krav på
individuell information och rådgivning.
Enligt regeringens uppfattning bör CSN
för att kunna fullgöra sina uppgifter få
en tillfällig medelsförstärkning.
Regeringen föreslår därför att
ytterligare 30 miljoner kronor ställs
till CSN:s förfogande för
studiemedelsadministration för
budgetåret 1995/96. En sådan
anslagshöjning föreslås finansierad
genom en omfördelning från det under
åttonde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget C 45. Vissa
särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m., anslagsposten 17. Till
regeringens disposition.
Utskottet biträder förslaget.
Ändringar i studiestödslagen
En studerande kan enligt
studiestödslagen (1973:349) få
korttidsstudiestöd och internatbidrag
för ett maximalt antal timmar eller
dagar under ett budgetår. Före
omläggningen av det statliga budgetåret
sammanföll detta med läsåret. Enligt vad
som anförs i propositionen bör
maximigränserna för korttidsstudiestöd
och internatbidrag även i fortsättningen
gälla per läsår. Regeringen föreslår
därför att ändringar görs i 5 kap. 3 §
och 6 kap. 3 § studie-stödslagen så
att korttidsstudiestöd och
internatbidrag skall få lämnas för ett
maximalt antal timmar eller dagar
fr.o.m. den 1 juli ett visst år t.o.m.
den 30 juni påföljande år. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
Utskottet biträder lagförslaget.
Åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism
Under anslaget D 11. Åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism har för
innevarande budgetår förts upp ett
reservationsanslag på 27 000 000 kronor.
Enligt vad som anförs i propositionen
har invandrarnas sysselsättnings-
situation under de senaste 15 åren
trendmässigt försämrats och medfört
negativa sociala och ekonomiska
konsekvenser för både individen och
samhället i stort. Den höga
arbetslösheten bland invandrare
resulterar i utanförskap,
marginalisering och risk för etniska
konflikter. För att vända utvecklingen
och förhindra etableringen av ett
etniskt segregerat samhälle är det
nödvändigt att invandrarna i ökad
utsträckning får fotfäste på
arbetsmarknaden.
Under de senaste två budgetåren har
enligt propositionen en nationell
kommitté (C 1994:04) bedrivit en
ungdomskampanj mot främlingsfientlighet
och rasism inom ramen för Europarådets
motsvarande arbete. Ungdomskampanjen har
under innevarande budgetår finansierats
med 4 175 000 kronor från anslaget
Åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism. Syftet med ungdomskampanjen har
varit att stärka respekten och
förståelsen för ett mångkulturellt
samhälle. Utöver ungdomar har
företrädare för privat näringsliv,
myndigheter och organisationer medverkat
i kampanjen bl.a. genom att öppna sina
organisationer för information, dialog
samt potentiella arbetstillfällen. De
har enligt regeringen därigenom
medverkat till att skapa goda förebilder
för tolerans och öppenhet i kampen mot
främlingsfientlighet och rasism och i
detta syfte gått samman i en
opinionsledargrupp under arbetsnamnet
Sverige 2000-gruppen. Målet är bl.a. att
stödja och uppmuntra att nya vägar
prövas för att öka antalet yngre
anställda och bland dessa en
representativ andel med
invandrarbakgrund.
Sverige 2000-gruppen avser att bilda
ett institut, vars främsta uppgifter
kommer att bli opinionsbildning,
faktainsamling och kunskapsförmedling i
frågor som rör mångkulturell kompetens.
Avsikten är att verka utifrån en liten
organisatorisk bas som huvudsakligen
finansieras med medlemsavgifter.
Regeringen anför att man ser mycket
positivt på det frivilliga initiativet
att inrätta ett institut som arbetar med
att ta till vara landets mångkulturella
resurser på arbetsmarknaden. För
näringslivet har detta betydelse bl.a.
för att stärka konkurrenskraften såväl
internationellt som på hemmamarknaden.
Institutet bör därför utvecklas och
bygga på den drivkraft som finns i det
privata näringslivet. Även många
myndigheter torde ha ett eget intresse
av institutets arbete. Enligt regeringen
bör också staten medverka och ekonomiskt
stödja institutet för att markera dess
legitimitet och för att positiva
erfarenheter från institutets arbete och
de företag och myndigheter som är
medlemmar skall få en bred spridning
bland andra företag m.fl. Detta stöd är
särskilt viktigt under institutets
uppbyggnadsskede. Statens ekonomiska
bidrag bör dock enligt regeringen vara
av den storleken att institutet inte
blir beroende av detta för sin drift och
utveckling.
I propositionen föreslås att högst två
miljoner kronor av medlen under anslaget
Åtgärder mot främlingsfientlighet och
rasism får användas för att stödja
syftet att främja tillvaratagande av
mångkulturell kompetens i arbetslivet.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Barntillägget i svuxa
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan
utges bl.a. vid längre tids studier på
grundskole- och gymnasienivå, vid
yrkesteknisk utbildning och vissa kurser
vid folkhögskola. Urval sker efter
sökandens behov av utbildning och stöd.
Stödet utges till studerande som har
arbetat minst fyra kalenderår före det
kalenderår för vilket svux skall utgå.
Stödet består av en bidragsdel och en
lånedel. Den som är berättigad till
ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa eller har uppburit
sådan ersättning längsta möjliga tid får
65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid
arbetsmarknadsutbildning. Övriga sökande
får 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. Studielån kan utges
så att det tillsammans med bidraget
motsvarar vad den studerande skulle ha
fått i utbildningsbidrag. Bidragsdelen
är skattepliktig.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(svuxa) kan utges till arbetslösa med
motsvarande belopp som det högre
särskilda vuxenstudiestödet till dem som
är berättigade till ersättning från
arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning
sker inte, utan stöd utgår så länge det
finns medel. Stödet utges tidigast under
det kalenderår som den arbetslöse fyller
21 år. Stöd kan lämnas till en
studerande som har förvärvsarbetat under
minst tre kalenderår före det kalenderår
för vilket stödet utgår, varvid med
förvärvsarbete får jämställas vissa
andra verksamheter. Stödet medges för
studier på grundskole- och gymnasienivå
och får beviljas för högst två
kalenderhalvår i sänder.
För dem med det högre bidraget i svux
samt för dem med svuxa fanns tidigare
rätt till barntillägg för barn upp till
16 år och därefter om barnen fortfarande
gick i grundskola. Tillägget var ett
skattepliktigt bidrag och uppgick nämnda
år till 992 kr per barn och månad.
Barntillägget slopades fr.o.m. den 1
juli 1995. På grund av
övergångsbestämmelser fanns i vissa fall
möjlighet att behålla förmånen även
under höstterminen 1995 (prop.
1994/95:100 bil. 9, bet. 1994/95:SfU12,
rskr. 1994/95:278).
I motion Ub10 yrkande 6 av Mats Odell
m.fl. (kds) begärs ett tillkännagivande
om att regeringen bör komma med förslag
om att återinföra det särskilda
barntillägget inom svuxa. Marianne
Samuelsson m.fl. (mp) begär i motion
Jo16 yrkande 1 beslut att barntillägget
inom svuxa återinförs från den 1 april
1996 och att ytterligare 90 miljoner
kronor tillförs anslaget på
tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.
I samband med riksdagens behandling av
kompletteringspropositionen våren 1995
avgav utskottet yttrande till
finansutskottet (1994/95:SfU7y) bl.a.
över effekterna på svux och svuxa av
sänkta ersättningsnivåer i
arbetslöshetsförsäkringen och
utbildningsbidragssystemet. Utskottet
anförde bl.a. att de ändringar som redan
hade vidtagits eller som föreslogs i
kompletteringspropositionen och som
påverkade utbildningsbidraget och därmed
också svux och svuxa gjorde att svux
alltmer förlorade sin betydelse som
utbildningspolitiskt medel i syfte att
ge olika grupper av vuxna möjlighet
till en kompletterande grundskole- och
gymnasieutbildning och därmed stärka
deras position i arbetslivet. Utskottet
framhöll att för dem som endast kunde
erhålla den lägre nivån i svux blev
studiemedel ett självklart val, vilket
gjorde att denna nivå i svux i praktiken
spelat ut sin roll. Utskottet, som också
konstaterade att barntillägget i svux
och svuxa skulle komma att upphöra
fr.o.m. den 1 juli 1995, ansåg att det
fanns anledning för regeringen att
mycket noga följa utvecklingen av i
vilken omfattning kommande läsårs
särskilt inrättade utbildningsplatser
för arbetslösa skulle komma till
användning och i vilken utsträckning de
studerande på dessa utbildningsplatser
valt att finansiera sina studier med
svuxa resp. vanliga studiemedel. Om
regeringens intentioner med de särskilda
arbetsmarknadssatsningarna i dessa
avseenden inte uppfylldes utgick
utskottet från att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder. Med det anförda ansåg
utskottet att finansutskottet skulle
avstyrka motioner i ämnet. På förslag av
finansutskottet avslog riksdagen
motionerna (bet. 1994/95:FiU20, rskr.
1994/95:448).
I samband med riksdagens behandling av
proposition 1995/96:25 En politik för
arbete, trygghet och utveckling
behandlade utskottet motionsyrkanden med
förslag om att återinföra barntillägget
i svux och svuxa. I yttrande till
finansutskottet (1995/96:SfU2y)
konstaterade utskottet bl.a. att de
farhågor utskottet hade givit uttryck
för i sitt yttrande 1994/95:SfU7y
föreföll bli bekräftade av utvecklingen.
Enligt utskottet, som hänvisade till
material som kommit utskottet till handa
inför en utfrågning den 30 november 1995
med företrädare för bl.a. Centrala
studiestödsnämnden, tycktes särskilt de
inom vuxenstudiestödet mest prioriterade
grupperna, bland vilka många kvinnor
befann sig, ha fått svårigheter att
finansiera sina studier. Det fanns
enligt utskottets mening stor anledning
för såväl regeringen som
Studiestödsutredningen att särskilt
uppmärksamma detta och överväga vilka
åtgärder som behövde vidtas för att
intentionerna bakom vuxenstudiestödet
skulle kunna förverkligas. Utskottet
ansåg dock att det då inte fanns
anledning för riksdagen att förorda att
barntillägget i svux och svuxa skulle
återinföras, utan den samlade
bedömningen av hur tillgängligt utrymme
för vuxenstudiestöd bäst kunde användas
borde ankomma på regeringen.
Studiestödsutredningens arbete borde
därvid kunna ge vägledning. Utskottet
ansåg att finansutskottet borde avstyrka
bifall till ifrågavarande
motionsyrkanden. På förslag av
finansutskottet avslog riksdagen
motionerna (bet. 1995/96:FiU1, rskr.
1995/96:131-134).
Utskottet, som erinrar om att
barntillägget i studiemedelssystemet
avskaffades år 1989 och att någon
motsvarighet härtill inte finns i
utbildningsbidragssystemet, vidhåller
sin tidigare uppfattning att det får
ankomma på regeringen att bedöma hur
tillgängligt utrymme för vuxenstudiestöd
bäst kan användas. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna Ub10
yrkande 6 och Jo16 yrkande 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Centrala
studiestödsnämnden
att riksdagen bemyndigar regeringen
att omfördela 30 000 000 kronor från
reservationsanslaget Vissa särskilda
utgifter inom universitet och
högskolor m.m. under åttonde
huvudtiteln till ramanslaget Centrala
studiestödsnämnden m.m. under samma
huvudtitel,
2. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
studestödslagen (1973:349),
3. beträffande åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism
att riksdagen godkänner att högst 2
000 000 kronor av medlen under
reservationsanslaget Åtgärder mot
främlingsfientlighet och rasism under
tionde huvudtiteln får användas för
att stödja syftet att främja
tillvaratagande av mångkulturell
kompetens i arbetslivet,
4. beträffande barntillägget i
svuxa
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub10 yrkande 6 och
1995/96:Jo16 yrkande 1.
res. (fp, mp, kds)
Stockholm den 19 mars 1996
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger
Klingvall (s), Gullan Lindblad (m),
Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson
(s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser
(m), Ingrid Skeppstedt (c), Lennart
Klockare (s), Sigge Godin (fp), Sven-Åke
Nygårds (s), Ulla Hoffmann (v), Ronny
Olander (s), Ulf Kristersson (m), Rose-
Marie Frebran (kds), Mona Berglund
Nilsson (s), Åke Sundqvist (m) och
Marianne Samuelsson (mp).
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med I samband med
och på s. 6 slutar med yrkande 1. bort
ha följande lydelse:
Utskottet varnade redan i samband med
behandlingen av
kompletteringspropositionen våren 1995
för att borttagandet av barntillägget
inom särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa (svuxa) skulle leda till att
främst ensamstående med barn skulle få
svårt att studera. Utskottets farhågor
har nu besannats i det att en mycket
kraftig nedgång av antalet studerande
har skett inom den kategorin studerande.
För många ensamstående föräldrar, nästan
uteslutande kvinnor, har de praktiska
möjligheterna till vidareutbildning
därmed spolierats. Mot bakgrund härav
anser utskottet att det finns skäl att
återinföra barntillägget i svuxa.
Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag härom. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande barntillägget i svuxa
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub10 yrkande 6 och
1995/96:Jo16 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Barntillägget i svux och svuxa
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vid behandlingen av förslaget om att
avskaffa barntillägget inom särskilt
vuxenstudiestöd (svux) och särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)
accepterade Vänsterpartiet att
barntillägget avskaffades för att uppnå
en samstämmighet med andra studiestöd.
Emellertid motsatte vi oss den låga nivå
som stöden skulle komma att ligga på och
föreslog därför att ersättningsnivån i
svux och svuxa skulle höjas till 75 % av
arbetslöshetsersättningen. Riksdagen
biföll dock inte förslaget om en höjd
ersättningsnivå i svux och svuxa.
Vänsterpartiet stödde därför de
reservationer som ville bibehålla
barntillägget i de båda studiestöden.
Borttagandet av barntillägget har fått
till resultat att ensamstående föräldrar
med barn, en grupp som till stor del
består av kvinnor, har fått det allt
svårare att finansiera sina studier och
därför har tvingats avbryta sina
studier. I sitt yttrande till
finansutskottet (1995/96:SfU2y) framhöll
utskottet vikten av att såväl regeringen
som Studiestödsutredningen särskilt
uppmärksammar detta och överväger vilka
åtgärder som behöver vidtas för att
intentionerna bakom studiestödet skall
kunna förverkligas.
När utskottet nu i samband med
behandlingen av motioner med anledning
av tilläggsbudgeten ånyo behandlar
frågan om barntilläggets återinförande
är situationen för de vuxenstuderande
inte förändrad. Studiestödsutredningen
har inte lämnat sitt slutbetänkande,
vilket gör att det nya studiestödet inte
kan träda i kraft förrän tidigast i juni
1997. Vänsterpartiet prioriterar
fortfarande en höjning av nivån i svux
och svuxa men förutsätter att regeringen
omgående och för tiden fram till dess
det nya studiestödet trätt i kraft
omgående bör överväga att tillfälligtvis
återinföra barntillägget.
I propositionen framlagt lagförslag
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 2
Centrala studiestödsnämnden 2
Ändringar i studiestödslagen 3
Åtgärder mot främlingsfientlighet
och rasism 3
Barntillägget i svuxa 4
Hemställan 6
Reservation 7
Barntillägget i svuxa (mom. 4) 7
Särskilt yttrande 7
Barntillägget i svux och svuxa 7
I propositionen framlagt
lagförslag 9
Innehållsförteckning 10
Gotab, Stockholm 1996