dels 1995 års redogörelse för företag med statligt ägande, vilken har
överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1995/96:20,
dels en motion som har väckts med anledning av skrivelsen,
dels - delvis - en motion från allmänna motionstiden om försäljning av
skogsmark.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att redogörelsen för företag med statligt ägande läggs till
handlingarna utan ytterligare åtgärd. Samtidigt avstyrker utskottet en mo-
tion med krav på att regeringen skall redovisa den ägarpolicy som staten
har i sina företag. Denna fråga bör enligt utskottets mening behandlas i
samband med en av regeringen aviserad proposition om nytt bemyndigan-
de beträffande förvaltningen av statliga företag. Motionen följs upp i en
reservation (mp). Utskottet avstyrker också ett motionsyrkande om för-
säljning av skogsmark från AssiDomän AB till enskilda.
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1995/96:20 lämnas en redogörelse för verksamhe-
ten i de företag som under år 1994, eller motsvarande verksamhetsår, helt
eller delvis ägdes av staten.
Motionerna
Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är
1995/96:N4 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos rege-
ringen begär redovisning av ägarpolicy för statligt ägda företag i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (32) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utförsäljning av skogsmark från AssiDomän.
Utskottet
Redogörelsen för företag med statligt ägande
Regeringen har genom skrivelse 1995/96:20 till riksdagen överlämnat
1995 års redogörelse för företag med statligt ägande. I denna lämnas upp-
gifter om verksamheten under år 1994, eller motsvarande verksamhetsår, i
de företag som helt eller delvis ägdes av staten.
En motion, 1995/96:N4 (mp), har väckts med anledning av skrivelsen.
Motionärerna påpekar att det i redogörelsen inte lämnas någon redovisning
för den ägarpolicy som staten har i sina företag. De anser att en sådan
policy bör redovisas för riksdagen på ett samlat och lättbegripligt sätt.
Därigenom kan de folkvalda och allmänheten ges möjlighet att diskutera
en förändring av det statliga ägandet. Det bör kunna räcka med att en
redovisning lämnas en gång per mandatperiod och då lämpligen i den
aktuella redogörelsen, menar motionärerna. De anför vidare att staten bör
begränsa sitt ägande av företag till ett minimum som skall motiveras av
mycket starka allmänna intressen. Statliga uppköp och försäljningar av
företag skall, enligt motionärernas mening, alltid avgöras av riksdagen.
Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att privatisera 34
angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt besluta-
des att det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Soci-
aldemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut. Vidare har
regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått bemyndigande att sälja
vissa andra statliga företag, däribland Nordbanken, Securum och Retriva.
I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 47) angavs att
20 av de aktuella företagen helt eller delvis har sålts eller överförts till
annan ägare under åren 1992-1994. Regeringen föreslog i propositionen
ett nytt bemyndigande beträffande förvaltningen av statliga företag. Det
statliga ägandet utgör en viktig del av näringslivet och det skall bidra till
mångfald och konkurrens, anfördes det i propositionen. De ideologiskt
motiverade utförsäljningarna som genomfördes av den förra regeringen
skall upphöra, sades det. Staten skall emellertid ge de statliga företagen
förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma villkor som privata
och kooperativa företag. Därför föreslogs i budgetpropositionen ett nytt
bemyndigande.
Regeringens förslag till nytt bemyndigande kritiserades i flera motioner
från företrädare för samtliga oppositionspartier. Då utskottet erfarit att
regeringen avsåg att justera sitt förslag beträffande förvaltningen av före-
tag med statligt ägande beslöt utskottet att uppskjuta behandlingen av
förslaget jämte alla motioner i frågan till hösten 1995, när justeringen
avsågs föreligga (bet. 1994/95:NU19). I ett särskilt yttrande (m, c, fp, kds)
anfördes att privatiseringen av statliga företag som inleddes under den
förra regeringen bör fortsätta. I ett annat särskilt yttrande (v) framhölls att
det nuvarande bemyndigandet om försäljning av statliga företag bör åter-
kallas och att det framlagda förslaget om nytt bemyndigande i budgetpro-
positionen är oacceptabelt.
I proposition 1995/96:25 om en politik för arbete, trygghet och utveck-
ling - den s.k. tillväxtpropositionen - anmäler regeringen sin avsikt att
senare återkomma med en proposition som skall innehålla vissa komplet-
teringar och justeringar av förslaget om förvaltningen av statliga företag i
budgetpropositionen. Regeringen uttalar i tillväxtpropositionen sin åsikt att
staten bör bli en mer professionell och aktiv företagsägare för att bättre
kunna tillvarata de enskilda företagens utvecklingsmöjligheter och därige-
nom främja tillväxten i näringslivet samt förräntningen av det statskapital
som är bundet i företagssektorn. En mer professionell ägarutövning från
statens sida kan även bidra till ökad mångfald och komplettering av ägar-
strukturen i näringslivet, sägs det i propositionen.
Under mandatperioden 1988/89-1990/91 behandlade utskottet vid olika
tillfällen motionsyrkanden (mp) rörande statlig affärspolicy, liknande det
nu aktuella i motion 1995/96:N4 (mp). Utskottet avstyrkte yrkandena och
anförde att någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgif-
ter och funktion inte var erforderlig (se senast bet. 1990/91:NU38 s. 10).
Yrkandena fick stöd i reservationer (mp) men avslogs av riksdagen.
Som redovisats avser regeringen att i en särskild proposition återkomma
till frågan om nytt bemyndigande beträffande förvaltningen av statliga
företag. Den frågeställning som tas upp i motion 1995/96:N4 (mp) och
som rör ägarpolicy för statligt ägda företag bör, enligt utskottets mening,
behandlas i det sammanhanget. Motionen avstyrks därmed. Utskottet fö-
reslår vidare att regeringens skrivelse läggs till handlingarna utan ytterliga-
re åtgärd.
Försäljning av skogsmark till enskilda
Staten bör genom sin ägarandel i det nya AssiDomän AB verka för att
försäljningen av skogsmark till enskilda fortsätter, anförs det i motion
1994/95:Jo238 (m). Kombinationen jord- och skogsbruk har av tradition
varit stark i Sverige, säger motionärerna och menar att denna struktur bör
vara viktig även i framtiden. Deras målsättning är att ytterligare stärka
familjejordbruken och det enskilda ägandet av jord och skog. Utförsälj-
ningen av vissa arealer från Domänverket har härvidlag varit en god mar-
kering, anser motionärerna.
Våren 1992 bemyndigade riksdagen regeringen att ombilda Domänver-
ket till aktiebolag, Domän AB (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Därvid
behandlades även frågan om hur olika delar av verkets markinnehav skulle
hanteras. Riksdagen fastställde riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset
skulle tillgodoses, dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle
genomföras. I den aktuella propositionen anfördes att försäljning av mark
till enskilda är viktig och syftar bl.a. till att stärka det enskilda skogs- oc
jordbruket. Det angavs att försäljningen skulle ske efter två huvudlinjer:
dels skulle mindre enskilda skogsskiften understigande 200 ha bjudas ut
till försäljning, dels skulle privata skogsägare, som var i behov av mera
skogsmark för att uppnå effektivitet, hos Domän kunna begära förhand-
lingar om förvärv av skogsmark.
Näringsminister Sten Heckscher besvarade i november 1994 en fråga av
Sven-Erik Österberg (s) om försäljning av AssiDomäns skogsmark (prot.
1994/95:22). Statsrådet erinrade om att de av riksdagen fastställda riktlin-
jerna för försäljningen av mark till enskilda har tagits in i avtalet mellan
staten och dåvarande Domän AB om bolagiseringen av Domänverket.
Enligt avtalet skall försäljningen pågå till den 1 juli 1996. Näringsminis-
tern anförde vidare att AssiDomän - som aktiebolag - på sedvanligt sätt
har ett självständigt ansvar för försäljningarna i enlighet med riksdagens
riktlinjer och att regeringen inte hade någon avsikt att föreslå någon änd-
ring av riksdagens beslut i denna del.
Av de skogsmarksområden understigande 200 ha som AssiDomän har
att sälja fram till den 1 juli 1996 - och som totalt uppgår till ca 1 200
områden - återstår, enligt vad utskottet har erfarit, för närvarande cirka en
femtedel.
En motion (m) liknande den nu aktuella avslogs våren 1994 på förslag
av utskottet (bet. 1993/94:NU16 s. 8) med hänvisning till riksdagens tidi-
gare nämnda riktlinjer för försäljningen av mark till enskilda.
Utskottet finner ingen anledning att nu göra någon annan bedömning i
frågan än vad som gjordes våren 1994. Motion 1994/95:Jo238 (m) av-
styrks sålunda i här berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande redogörelsen för företag med statligt ägande
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:N4 lägger regeringens
skrivelse 1995/96:20 till handlingarna,
res. (mp)
2. beträffande försäljning av skogsmark till enskilda
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkande 32.
Stockholm den 14 november 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin
Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Bo Bern-
hardsson (s), Kjell Ericsson (c), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s),
Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),
Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s) och Sten Tolgfors
(m).
Reservation
Redogörelsen för företag med statligt ägande (mom. 1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Som redovi-
sats" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:N4 (mp)
- att regeringen för riksdagen bör redovisa den ägarpolicy som staten har
för sina företag. Detta är viktigt för att de folkvalda och allmänheten skall
ha en möjlighet att diskutera det statliga ägandet och kunna föreslå för-
ändringar i det. En sådan redovisning bör göras en gång per mandatperiod
och då lämpligen i anslutning till den årliga redogörelsen för statliga före-
tag.
Allmänt anser utskottet att det statliga ägandet av företag bör begränsas
till ett minimum och komma i fråga endast i sådana fall där mycket starka
allmänna intressen föreligger. Detta kan gälla beträffande t.ex. naturliga
monopol och verksamheter som rör rikets säkerhet. Vidare bör, enligt
utskottets mening, statliga köp och försäljningar av företag alltid avgöras
av riksdagen. Som framgått av den tidigare redogörelsen får riksdagen
inom kort anledning att återkomma till frågan om förvaltningen av statligt
ägda företag.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här
har anfört om redovisning av ägarpolicy för statliga företag. Därigenom
blir den nämnda motionen helt tillgodosedd; den tillstyrks. Vidare föreslår
utskottet att regeringens nu aktuella skrivelse läggs till handlingarna utan
ytterligare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande redogörelsen för företag med statligt ägande
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N4
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels lägger regeringens skrivelse 1995/96:20 till handlingarna.
Särskilt yttrande
Redogörelsen för företag med statligt ägande (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Kjell
Ericsson (c), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors
(m) anför:
Vi vill erinra om de synpunkter som företrädare för Moderata samlings-
partiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna fram-
förde våren 1995 i ett särskilt yttrande till betänkande 1994/95:NU19 om
företag med statligt ägande. Där sades att statens främsta uppgift inom
näringspolitiken är att ange generella ramar och regelsystem för företagens
verksamhet. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare
ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning
tillika med en breddad riskkapitalmarknad, framhölls det vidare. Den
privatisering som inleddes under den förra regeringen ansågs sålunda böra
fortsätta. I yttrandet meddelade företrädarna också sin avsikt att i samband
med det väntade justerade förslaget från regeringen återkomma till frågan.
De här redovisade synpunkterna äger i det nu aktuella sammanhanget
samma giltighet som tidigare.