dels proposition 1995/96:3 om Postens finansiella tjänster,
dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ge Postgirot Bank AB vissa
utökade möjligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi. Enligt utskot-
tets mening finns det ett direkt samhällsintresse av att Postgirot på ett
effektivt sätt kan möta den ökande konkurrensen på betalningsmarknaden.
Vidare har utskottet inget att erinra mot vad som sägs i propositionen om
att Postens Fondkommission AB skall ges befogenheter att utveckla en
värdepappersrörelse i egen regi. Regeringens förslag avvisas i en reserva-
tion (m, fp).
Tre motioner om den framtida inriktningen av
Postgirot avstyrks av utskottet men följs upp i två
reservationer. I den ena (m, fp) hävdas att Postgi-
rot bör komma i fråga för en ägarbreddning inom
en snar framtid. I den andra reservationen (v) an-
förs att Postgirot bör ges möjlighet att utveckla en
fullständig bankrörelse i syfte att förstärka kon-
kurrensen mellan bankerna.
Propositionen
I proposition 1995/96:3 föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrö-
relseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1995/96:N1 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. avslår proposition 1995/96:3,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
privatisering av Postgirot [Bank] AB och Postens Fondkommission AB.
1995/96:N2 av Krister Örnfjäder (s) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Posten skall få
fullständiga bankrättigheter.
1995/96:N3 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen beslutar om inriktning och begräns-
ning av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksam-
het i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Bakgrund
Posten AB:s befogenheter att bedriva finansiell verksamhet lades fast i
samband med riksdagens beslut i december 1993 att bolagisera Postverket
(prop. 1993/94:38, bet. TU11). Omorganisationen , som trädde i kraft den
1 mars 1994, innebar att en koncern bildades med Posten AB som moder-
bolag och helägda dotterbolag indelade i ett antal affärsområden.
Bestämmelserna om postverksamheten samlades i en ny postlag
(1993:1684). Den nya lagen reglerar den verksamhet som i allmänhet
ligger i begreppet postverksamhet, dvs. främst befordran av brev och pa-
ket. I lagen anges de övergripande målen för den grundläggande post- och
kassaservicen. Dock reglerar inte postlagen verksamheten med betalnings-
förmedling. I stället blev den inordnad under den befintliga regleringen på
det finansiella området.
Kassaverksamheten bedrevs tidigare av affärsområdet Bank och Kassa.
Vid ombildningen överfördes den tillståndspliktiga finansieringsverksam-
heten till ett nybildat kreditmarknadsbolag, Posten Kredit AB, med uppgift
att förmedla krediter samt utföra betalningar och andra finansiella tjänster.
Genom riksdagsbeslutet bemyndigades regeringen vidare att träffa avtal
med Posten AB om en rikstäckande post- och kassaservice för vilken en
årlig ersättning från staten skulle utgå. Efter förslag i 1995 års budgetpro-
position har denna ersättning till Posten reducerats (prop. 1994/95:100
bil.7, bet. TU25). Ett skäl för denna besparing var att Posten på sikt be-
dömdes kunna utöka bl.a. sin finansiella verksamhet.
Riksdagsbeslutet innebar vidare att Postgirot ombildades till ett bankak-
tiebolag, Postgirot Bank AB. Samtidigt anmälde regeringen sin avsikt att
avskaffa Postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna. I syfte att uppnå
konkurrens på jämbördiga villkor mellan Postgirot och Bankgirot
/bankerna utvidgades Postgirots verksamhetsförutsättningar. Främst sked-
de detta genom att Postgirot gavs rätt att ge ränta till såväl fysiska som
juridiska personer under högst 360 dagar. Postgirot gavs också möjlighet
att tillhandahålla betalningsmedel i form av t.ex. checkar och kontokort
samt att driva valutahandel. Det betonades samtidigt att Postgirot inte fick
utveckla en fullständig bankrörelse. Därför infördes begränsningar bl.a.
när det gäller de sammanlagda utestående krediterna och den räntebärande
inlåningsvolymen. För både Postgirot Bank AB och Posten Kredit AB togs
riktlinjerna för verksamheten in i bolagsordningen. Väsentliga ändringar i
dessa kräver regeringens godkännande, och inför förändringar i verksam-
hetsförutsättningarna bör även riksdagen höras. En utvärdering av de nya
befogenheterna för Postgirot Bank AB skulle ske före utgången av år
1995.
Postgirots ensamrätt till statliga betalningar avvecklades den 1 juli 1994.
Postgirot och Bankgirot blev därmed direkta konkurrenter om att få för-
medla statens alla in- och utbetalningar. Samtidigt har dock Postgirot ännu
inte fått rätt att verkställa betalningar genom debiteringar på banklönekon-
ton _ den s.k. autogirofrågan.
Propositionen
I proposition 1995/96:3 erinras om att Posten AB i olika sammanhang har
pekat på svårigheterna att upprätthålla ett rikstäckande kassanät till en
rimlig kostnad och därför bl.a. framfört önskemål om att få bättre möjlig-
het att utnyttja kontorsnätet genom utökade befogenheter att bedriva fi-
nansiell verksamhet. Posten AB har vidare anfört att Postgirot Bank AB
måste få utökade befogenheter på det finansiella området för att kunna
bemöta den allt hårdare konkurrensen på betalningsmarknaden. Vidare
hänvisas till vad som sägs i 1995 års budgetproposition (1994/95:100 bil.
7, bet.TU25) om att Postens finansiella verksamhet bör kunna utökas.
Av propositionen framgår att Postgirot Bank AB anser att bolagets nuva-
rande restriktioner försvårar möjligheterna att bemöta konkurrensen på
betalningsmarknaden. Bolaget kan inte erbjuda en rad banktjänster, t.ex.
lämna långa krediter m.m., vilket gör att det går miste om främst små och
medelstora företagskunder. Utvecklingen går mot en ytterligare skärpt
konkurrens på betalningsmarknaden mellan affärsbankerna och ett antal
nya nischbanker som har etablerat sig. Vidare påpekas att det inte har nåtts
någon överenskommelse i autogirofrågan, vilket Postgirot Bank AB be-
traktar som en betydande konkurrensnackdel.
Enligt regeringens uppfattning bör Postgirot Bank AB ges vissa utökade
möjligheter att utföra finansiella tjänster i egen regi och därmed erhålla
bättre möjligheter att konkurrera på betalningsmarknaden. Dock bör fortfa-
rande gälla att bolaget inte skall utveckla en fullständig bankrörelse.
Regeringen föreslår därför vissa förändringar i bolagsordningen. Sålun-
da skall bl.a. begränsningen för Postgirot Bank AB att kunna ta emot in-
låning från allmänheten på enbart postgirokonto slopas. I fortsättningen
skall bolaget ha rätt att ta emot inlåning utan begränsning till en specifik
kontotyp. Vidare skall volymtaken för räntebärande inlåning och krediter
m.m. höjas. Även den nuvarande begränsningen beträffande löptiden för
placeringar i skuldebrev som inte är föremål för handel på penningmark-
naden föreslås slopad. Regeringen pekar också på att det stora antalet
detaljerade begränsningar i bolagsordningen kan innebära behov av att
skyndsamt genomföra ytterligare förändringar i bolagsordningen. Det
föreslås därför i propositionen att regeringen skall ges bemyndigande att
besluta om inriktning och begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrö-
relseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling. Liksom hittills
skall dock ändringar som medför att den nuvarande inriktningen på betal-
ningsförmedling förändras underställas riksdagens prövning.
I propositionen anmäler regeringen också att den avser att ge Posten
Fondkommission AB utökade befogenheter att utveckla en värdepappers-
rörelse i egen regi. Bolaget kan enligt den nuvarande bolagsordningen
bedriva handel med finansiella instrument för annans räkning samt för-
medla kontakt mellan köpare och säljare av finansiella instrument eller i
annat fall medverka vid transaktioner avseende sådana instrument. Bolaget
kan också medverka vid emissioner av fondpapper eller erbjudande om
försäljning av finansiella instrument i samband med privatisering av stat-
ligt ägda bolag. Posten AB bedömer att utökade befogenheter på värde-
pappersområdet kan generera ett betydande resultattillskott till Postkon-
cernen, men anser att det inte går att uppnå en tillfredsställande lönsamhet
i värdepappersrörelsen så länge man är tvingad att dela intäkterna med
andra aktörer. Eftersom det krävs endast begränsade investeringar för att
bedriva en värdepappersrörelse i egen regi och då risknivån som är för-
knippad därmed kan bedömas vara rimlig anser regeringen att Posten AB
bör ges möjligheter att utveckla en värdepappersrörelse i egen regi inom
ramen för Posten Fondkommission AB. Bolaget skall dock inte t.ex. ut-
veckla en aktiv förmögenhetsförvaltning eller bedriva in- eller utlånings-
verksamhet i samband med värdepappersrörelsen.
Motionerna
Tre motioner har väckts med anledning av propositionen. I motion
1995/96:N2 (s) sägs att regeringens förslag i propositionen är bra, men inte
tillräckliga för att utveckla verksamheten i Postgirot Bank AB. Ett alltför
stort antal restriktioner finns kvar, t.ex. att bolaget enbart får vara ett be-
talningsförmedlande institut och att det inte har rätt att utveckla en spar-
kontorörelse. Motionären anser att konkurrensen inom bankvärlden är
bristfällig. Det är utländska banker som svarat för nyetablering, samtidigt
som de svenska banker som startats har begränsat sin verksamhet till smala
nischer av marknaden. Mot denna bakgrund yrkas i motionen på att Posten
skall ges fullständiga bankrättigheter. Postgirot Bank AB bör bli en ny
postbank som kan konkurrera på lika villkor som andra banker, anförs det.
Ett rakt motsatt budskap framförs i motion 1995/96:N1 (m). Motionä-
rerna menar att Postgirots verksamhet inte bör vidgas ytterligare i syfte att
öka möjligheterna för företaget att bedriva bankverksamhet. Samma sak
gäller beträffande Posten Fondkommission AB; staten bör inte utöka och
fördjupa sin egen affärsverksamhet inom värdepappershandeln. Privatise-
ringen av Nordbanken skall fullföljas, och därefter skall staten avhålla sig
från att ikläda sig ägarrollen i någon bankverksamhet, anförs det i motio-
nen. I stället borde staten koncentrera sig på lagstiftningsrollen. Staten
skall _ av konkurrensskäl _ avstå från att bedriva rörelseverksamhet
inom områden där det finns fungerande privata alternativ, sägs det. De
båda aktuella bolagen Postgirot Bank AB och Posten Fondkommission AB
bedriver konkurrensutsatta verksamheter som bör komma i fråga för ägar-
breddningar inom en snar framtid. Motionärerna påpekar vidare att det
trots tidigare utfästelser saknas en objektiv utvärdering av Postgirot Bank
AB:s utvidgade verksamhetsramar. Propositionen ger snarast intryck av att
förslaget tillkommit därför att Postgirot Bank AB anser att nuvarande
restriktioner är för snäva, heter det i motionen.
Postgirot bör få möjlighet att utveckla en fullständig
bankrörelse, dock med inskränkningar _ som också
regeringen gör _ vad gäller värdepappersrörelsen, anförs det
i motion 1995/96:N3 (v). Postgirot bör utnyttjas för att skärpa
konkurrensen mellan bankerna för att pressa vinstmargi-
nalerna och få ned avgifter och räntor. Motionärerna
påminner om att Vänsterpartiet har motsatt sig en
utförsäljning av Nordbanken. Staten bör ha kvar en bank för
att använda den i konkurrensbefrämjande syfte. Postgirot bör
därvid, skriver motionärerna, ges möjlighet att utveckla en
sparkontorörelse och lämna krediter som är längre än ett år.
Vidare borde volymtaken för räntebärande inlåning och
kreditvolymer slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först regeringens förslag om Postgirot Bank AB och
därefter frågan om den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB:s
bankrörelseverksamhet.
Det har nu gått drygt ett år sedan de nya bestämmelserna för postverk-
samheten och de därtill förknippade nya verksamhetsformerna trädde i
kraft. Den avvägning som gjordes beträffande Postgirot Bank AB mellan
dels vidgade verksamhetsförutsättningar, dels vissa bibehållna restriktioner
kan _ enligt utskottets mening _ bedömas i huvudsak ha fallit väl ut.
Utvecklingen på marknaden för betalningsförmedling är emellertid snabb.
Ny teknik tas i bruk och nya aktörer etablerar sig vilket leder till en mer
omfattande och skärpt konkurrens. Detta var också ett syfte med reformen.
Samtidigt är det viktigt att fortlöpande följa upp, som den nu aktuella
propositionen är ett exempel på, att denna konkurrens sker på lika villkor.
Det statliga företaget, Postgirot, måste kunna konkurrera på samma villkor
som de privata aktörerna vad gäller tjänsten att tillhandahålla betalnings-
förmedling.
Utskottet vill peka på att det finns ett direkt samhällsintresse av att
Postgirot på ett effektivt sätt kan möta den ökande konkurrensen. Genom
de ökade befogenheter som gavs till företaget år 1994 samt de avtal som
träffats om ett kommersiellt samarbete med Nordbanken, sparbankerna och
ett antal nischbanker har bolaget kunnat anpassa sig till den nya mark-
nadssituationen. Detta samarbete genererar intäkter för Postgirot Bank AB.
Postgirot är i sin tur en av de största kunderna hos Postens Kassatjänst och
svarar för en stor del av de intäkter som ytterst garanterar att en riks-
täckande kassaservice kan upprätthållas. De lättnader i verksamhetsförut-
sättningar som regeringen avser att medge Posten Fondkommission AB
görs också med detta intresse för ögonen. Utskottet vill även i detta sam-
manhang uttrycka vikten av att en överenskommelse nås mellan Postgirot
Bank AB och vissa affärsbanker i autogirofrågan. Avsaknaden av ett så-
dant avtal innebär att målet om en konkurrens på lika villkor inte ännu har
nåtts till fullo.
De ändringar i bolagsordningen som regeringen avser att genomföra
vad avser Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet, och för vilket
riksdagens bemyndigande begärs, finner utskottet mot denna bakgrund
vara välavvägda. Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag i propo-
sitionen samt avstyrker det aktuella yrkandet i motion 1995/96:N1 (m).
Vidare har utskottet inget att erinra mot vad som redovisas i propositionen
beträffande utökade befogenheter för Posten Fondkommission AB att
utveckla en värdepappersrörelse i egen regi.
Utskottet övergår därefter till att behandla frågan om den framtida in-
riktningen av Postgirot Bank AB.
Utskottet erinrar om att statsmakterna vid tidigare tillfällen har tagit
ställning mot att en bankverksamhet utvecklas inom Postverket. Regering-
en finner alltjämt i den nu aktuella propositionen att huvudinriktningen för
Postgirot Bank AB skall vara betalningsförmedling och att restriktioner
även framdeles skall finnas vad gäller t.ex. bolagets möjligheter att utveck-
la en sparkontorörelse. Utskottet ansluter sig till denna ståndpunkt.
Enligt utskottets uppfattning är det inte lämpligt att vare sig
låta Postgirot Bank AB utvecklas till en fullskalig bank eller
privatisera företaget. Risken är överhängande, menar
utskottet, att det rikstäckande kassanätet i båda fallen kan
brytas sönder och att ökade krav på särskilda ersättningar från
staten för att upprätthålla ifrågavarande kassaservice kan
komma att framföras. Med det sagda avstyrker utskottet här
berörda motionsyrkanden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens förslag om Postgirot Bank AB
att riksdagen med bifall till proposition 1995/96:3 och med avslag
på motion 1995/96:N1 yrkande 1 bemyndigar regeringen att besluta
om inriktning och begränsning av Postgirot Bank AB:s
bankrörelseverksamhet med inriktning på betalningsförmedling i
enlighet med vad som anges i propositionen,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (v) - motiv.
2. beträffande den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:N1 yrkande 2,
1995/96:N2 och 1995/96:N3.
res. 3 (m, fp)
res. 4 (v)
Stockholm den 14 november 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin
Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Bo Bern-
hardsson (s), Kjell Ericsson (c), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson (s),
Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),
Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck (s) och Sten Tolgfors
(m).
Reservationer
1. Regeringens förslag om Postgirot Bank AB (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karls-
son (m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Det har" och
slutar på s. 6 med "egen regi" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är de verksamhetsramar som angavs för
Postgirot Bank AB i samband med 1993 års beslut fullt tillräckliga. I likhet
med vad som anförs i motion 1995/96:N1 (m) menar utskottet att staten
inte skall bygga ut den statliga bankverksamhet som numera bedrivs inom
Postgirot Bank AB på det sätt som föreslås i propositionen. Staten bör av
konkurrensskäl avstå från att bedriva rörelseverksamhet inom de områden
där det redan finns fungerande privata alternativ. Staten bör heller inte
utöka och fördjupa sin egen affärsverksamhet inom värdepappershandeln.
Även inom detta område finns det en väl fungerande marknad. I den mån
postkontoren har behov av att erbjuda banktjänster bör detta ske genom
avtal med olika befintliga banker. Utskottet vill i detta sammanhang också
uttrycka vikten av att en överenskommelse nås mellan Postgirot Bank AB
och vissa affärsbanker i autogirofrågan. Med det sagda tillstyrker utskottet
motion 1995/96:N1 (m) i berörd del och avstyrker regeringens förslag i
propositionen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regeringens förslag om Postgirot Bank AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N1 yrkande 1
avslår proposition 1995/96:3.
2. Regeringens förslag om Postgirot Bank AB (mom. 1, mo-
tiveringen)
Lennart Beijer (v) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som
börjar med "De ändringar" och slutar med "egen regi" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att de förslag rörande Postgirot Bank AB:s
bankrörelseverksamhet som regeringen begär riksdagens
bemyndigande att genomföra innebär ett steg i rätt riktning
mot att låta bolaget få utveckla en fullständig
bankverksamhet. Därför tillstyrker utskottet regeringens
förslag i propositionen samt avstyrker motion 1995/96:N1
(m) i aktuell del.
3. Den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karls-
son (m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydel-
se:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:N1 (m),
att både Postgirot Bank AB och Posten Fondkommission AB, som var för
sig bedriver konkurrensutsatta verksamheter, bör komma i fråga för ägar-
breddningar inom en snar framtid. Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen med förslag om privatisering av dessa två bolag. En sådan pri-
vatisering ger statskassan ett resurstillskott och löser samtidigt frågan om
verksamhetsbegränsningarna inom de båda bolagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1995/96:N1 (m) i här ak-
tuell del. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna
1995/96:N2 (s) och 1995/96:N3 (v).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N1 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1995/96:N2 och 1995/96:N3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB (mom. 2)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "berörda motionsyrkanden" bort ha följande lydel-
se:
Utskottet anser i motsats till den uppfattning som regeringen har gett ut-
tryck för i propositionen att Postgirot Bank AB bör få möjlighet att utveck-
la en fullständig bankrörelse. Utskottet instämmer således med vad som
anförs i motion 1995/96:N3 (v) och även i motion 1995/96:N2 (s) om att
staten bör ha en bank i sin ägo i syfte att skärpa konkurrensen mellan
bankerna, pressa vinstmarginalerna samt få ned avgifter och räntor. Ge-
nom att behålla en bank i statlig ägo finns det stora möjligheter för staten
att få tillbaka en del av det bankstöd som främst gått till Nordbanken ge-
nom att de vinster som den nya banken genererar kan tillföras statskassan.
Riksdagen bör anmoda regeringen att till riksdagen återkomma med erfor-
derliga förslag till förändrade verksamhetsförutsättningar med innebörd att
Postgirot skall utveckla en fullständig bankrörelse i enlighet med vad som
anförs i motion 1995/96:N3 (v).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande den framtida inriktningen av Postgirot Bank AB
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:N3, med anledning av
motion 1995/96:N2 och med avslag på motion 1995/96:N1 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.