dels proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A
(näringspolitik m.m.) punkt 12 moment 2,
dels proposition 1995/96:141 om aktiv
förvaltning av statens företags-
ägande,
dels sex motioner som väckts med
anledning av sistnämnda proposition,
dels - delvis - elva motioner från
allmänna motionstiden 1995.
Yttranden i ärendet har avgivits av
finansutskottet, socialutskottet,
kulturutskottet, trafikutskottet och
bostadsutskottet (se bilagorna 1-6). En
skrivelse har inkommit från Skogsägarnas
Riksförbund.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de i proposition
1995/96:141 föreslagna generella
riktlinjerna för förvaltningen av
statens företagsägande avseende
kommersiella företag. Likaså tillstyrker
utskottet regeringens förslag om att
minskning av statens ägande - med de
restriktioner som anges i propositionen
- skall kunna ske beträffande följande
företag: AssiDomän AB, Celsius AB,
Enator AB, Pharmacia & Upjohn, SAQ
Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL
Vaccin AB och Lantbrukskredit AB. Det
bemyndigande som regeringen sålunda
kommer att erhålla ersätter det
bemyndigande som riksdagen lämnade år
1991.
Enligt utskottets mening är det av
största vikt att staten kan agera
effektivt i sin roll som ägare av
företag. Utskottet ser förslagen i
propositionen som ett led i strävandena
att åstadkomma en sådan mer samordnad
och professionell ägarförvaltning från
statens sida. Utskottet betonar att
bemyndigandet för övriga kommersiella
företag utöver de nyssnämnda åtta
företagen inte innefattar möjlighet för
regeringen att besluta om minskning av
statens ägande i eller lämnande av
kapitaltillskott till dessa företag,
utan riksdagens godkännande. Vidare kan
regeringen inte, utan riksdagens
hörande, förvärva aktier i bolag i vilka
staten inte äger aktier. Inte heller kan
regeringen besluta om bildande av ett
nytt förvaltningsaktiebolag för statliga
företag, utan godkännande av riksdagen.
I en reservation (m, c, fp, kds)
avstyrks regeringens förslag. Där sägs
att statens främsta näringspolitiska
uppgift är att ange ramar och
regelsystem för näringslivets verksamhet
och att bidra till att skapa betingelser
för långsiktig tillväxt. Om staten
samtidigt uppträder både som ägare och
som utformare av de regler som gäller
för näringslivets verksamhet anses en
rad problem komma att uppstå. I
reservationen förordas att de
bemyndiganden om försäljning av statliga
företag som riksdagen tidigare gett
regeringen skall kvarstå och dessutom
kompletteras.
I en annan reservation (v) stöds
utskottsmajoritetens ställningstagande
med undantag för AssiDomän AB. I en
tredje reservation (mp) tillstyrks
regeringens förslag, under förutsättning
att det fastställs en policy för
statliga företag av innebörd att staten
skall vara ett föredöme när det gäller
god etik och att statliga företag i sitt
arbete skall prioritera miljö- och
resursfrågor. Frågan om hur statens
ägarförvaltning skall utformas bör
hänskjutas till en parlamentarisk
utredning, anförs det. Vidare borde
inrättandet av taxekommissioner för
monopolverksamhet bli föremål för
utredning.
Utskottet avstyrker i enlighet med
yttrandet från kulturutskottet
regeringens förslag om att bemyndigandet
att minska statens ägande skall omfatta
Teracom Svensk Rundradio AB. I en
reservation (m) förordas att en
utförsäljning av företaget skall ske.
Vidare avstyrker utskottet
motionsyrkanden om privatisering av
vissa särskilt angivna företag. Det
gäller Telia AB, Sila (Svensk
Interkontinental Lufttrafik AB), Arlanda
flygplats, Vasakronan AB, TV 2 och SBAB
(Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag).
Yrkandena följs upp i reservationer
beträffande Telia och Sila respektive
Vasakronan i reservationer (m, fp, kds),
beträffande Arlanda flygplats i en
reservation (m, fp) och beträffande TV 2
respektive SBAB i reservationer (m). Ett
motionsyrkande om strukturåtgärder
avseende AssiDomän AB och Celsius AB
avstyrks också av utskottet, men följs
upp i reservationer (c, mp; c).
Slutligen tillstyrker utskottet i
likhet med vad som förordas i yttrandet
från socialutskottet regeringens
förslag rörande Apoteksbolaget AB,
enligt vilket staten skall bli ensam
ägare av bolaget. Samtidigt avstyrks
motionsyrkanden avseende Apoteksbolagets
ensamrätt till detaljhandel med
läkemedel och bolagets framtida roll. I
en reservation (m, fp) tillstyrks
regeringens förslag med det tillägget
att regeringen bör återkomma med förslag
om en privatisering av Apoteksbolaget.
Vidare föreslås i reservationen att
regeringen skall redovisa förslag om ett
upphävande av Apoteksbolagets monopol på
detaljhandel med receptfria läkemedel. I
en annan reservation (c, kds) tillstyrks
regeringens förslag med en
kompletterande begäran om att
Apoteksbolagets ensamrätt till
detaljhandel med receptfria läkemedel
skall avskaffas.
Proposition 1994/95:100
I proposition 1994/95:100 bilaga 13
punkt A 12 föreslås (2) att riksdagen
bemyndigar regeringen att förvalta
företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska
ägandet i dessa företag enligt vad som
anförts i propositionen.
Proposition 1995/96:141
I proposition 1995/96:141 föreslås att
riksdagen - med ändring av vad som
föreslagits i proposition 1994/95:100
bilaga 13 i denna del -
1. godkänner det som regeringen
förordar om riktlinjer för förvaltningen
av statens företagsägande,
2. bemyndigar regeringen att vidta
förvaltningsåtgärder beträffande
statligt ägda företag enligt vad
regeringen förordar,
3. medger att tolfte huvudtitelns
anslag Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. får
användas enligt vad regeringen förordar,
4. godkänner vad regeringen föreslår om
att Apoteksbolaget AB skall bli helägt
av staten,
5. bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av
proposition 1995/96:141 är följande:
1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen
1. avslår förslaget i proposition
1995/96:141 till bemyndigande för
förvaltningen av statens företagsägande
i kommersiella företag,
2. beslutar att bemyndigandet enligt
riksdagens beslut 1991 om privatisering
av vissa angivna bolag skall gälla även
fortsättningsvis i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
kompletteringar av bemyndigandet enligt
riksdagens beslut 1991.
1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl.
(kds) vari yrkas att riksdagen
1. avslår förslaget i regeringens
proposition 1995/96:141 till riktlinjer
och bemyndigande för förvaltning av
statens företagsägande i kommersiella
företag,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
betydelsen av ägarspridning,
3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
utförsäljning av statliga företag,
4. begär att regeringen återkommer med
förslag beträffande Apoteksbolaget.
1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om etik och
moral,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
strategiska företag,
3. beslutar att regeringen måste ha
bemyndigande för att förändra ägandet i
ett helägt statligt företag,
4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ägandet
i AssiDomän AB,
5. beslutar dra tillbaka bemyndigandet
beträffande ytterligare försäljning av
Nordbanken.
1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en
precisering av motiven och målen med
statligt företagsägande,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
utförsäljning av AssiDomän AB och
Celsius AB.
1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
principerna för den statliga
företagspolitiken,
2. begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppdrag att utreda
inrättande av taxekommissioner för
monopolverksamhet,
3. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
riktlinjer och bemyndiganden,
4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statlig
företagsförvaltning.
1995/96:N31 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen
1. avslår proposition 1995/96:141 i den
del som rör bemyndigandet för
förvaltningen av statens företagsägande
i kommersiella företag,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
Apoteksbolagets framtida ägande och
konkurrenssituation.
De motioner från allmänna motionstiden
1995 som behandlas här är följande:
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) såvitt gäller yrkandet (31) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
flerårigt program för utförsäljning av
statliga företag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl.
(kds) såvitt gäller yrkandet (11) att
riksdagen i enlighet med vad i motionen
anförts beslutar om utförsäljning av
statliga företag.
1994/95:Fi217 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) såvitt gäller yrkandet (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
vänta med utförsäljningar av statliga
företag på sätt som beskrivs i denna
motion.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl.
såvitt gäller yrkandet (19) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
försäljning av statliga företag.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) såvitt gäller yrkandet (15) att
riksdagen avslår regeringens förslag med
anknytning till anslaget A 12 om
bemyndigande för regeringen "att
förvalta företag med statligt ägande
samt i förekommande fall öka eller
minska ägandet i dessa företag enligt
vad som anförts".
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
7. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
ägarfrågorna i statliga företag,
8. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
privatisering av statliga företag.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om statliga
företag,
11. beslutar återkalla bemyndigandet
vad gäller regeringens rätt att sälja
statliga företag, enligt vad i motionen
anförts,
14. avslår regeringens förslag om att
bemyndiga regeringen att förvalta
företag med statligt ägande och öka
eller minska ägandet i dessa företag
enligt vad i motionen anförts.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen
beslutar att fullfölja försäljningen av
statliga företag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
förfaringssättet med de medel som
frigörs vid försäljningen av statens
egendom.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c)
såvitt gäller yrkandet (12) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
spritt ägande.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)
såvitt gäller yrkandet (10) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
ägarspridning för välfärd.
Utskottet
Riktlinjer för kommersiella företag med
statligt ägande
Bakgrund
I budgetpropositionen 1995 (prop.
1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog
regeringen riksdagen att dels anvisa ett
formellt anslag på 1 000 kr till
kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m., dels
bemyndiga regeringen att förvalta
företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska
ägandet i dessa enligt vad som anfördes
i propositionen. Riksdagen beslöt våren
1995 att godkänna det föreslagna
anslaget (bet. 1994/95:NU19).
Behandlingen av förslaget om nytt
bemyndigande uppsköts emellertid, sedan
utskottet erfarit att regeringen avsåg
att justera sitt förslag.
Regeringens nu framlagda förslag i
proposition 1995/96:141 syftar till att
åstadkomma en effektivare förvaltning av
de kommersiella och konkurrensutsatta
företag som staten äger, genom att i
vissa avseenden skapa förutsättningar
som bättre överensstämmer med dem som
råder i näringslivet. Därmed anses
staten, i egenskap av företagsägare, i
högre grad kunna bidra till tillväxt och
utveckling samt kunna få en bättre
förräntning av kapitalet i statens
bolag.
Ägarstrukturen i näringslivet har
genomgått stora förändringar under de
senaste tio åren, konstateras det i
propositionen. Det institutionella
ägandet genom fonder, försäkringsbolag
och stiftelser har ökat kraftigt på
bekostnad av ägargrupper som har svarat
för aktivt och långsiktigt ägande av
stora företag.
Staten är sedan länge en av de största
ägarna i svenskt näringsliv, med en
andel av sysselsättningen som uppskattas
till ca 7 %, framhåller regeringen. Den
av staten direktägda företagsgruppen
består av ett 60-tal bolag och
affärsverk med sammanlagt ca 220 000
anställda och som hade en total
omsättning år 1994 på drygt 230
miljarder kronor (exkl.
kreditinstituten). I ett internationellt
perspektiv är andelen statligt ägda
företag relativt låg, heter det.
Motiven för statens företagsägande kan,
något förenklat, indelas i två
huvudkategorier, sägs det i
propositionen. Till den första kategorin
hör särskilda sektorpolitiska motiv och
mål som legat till grund för
företagsengagemang, ofta i kombination
med lagstiftning eller annan reglering.
Statens engagemang har härvid bl.a.
berott på önskemål om kontroll och
inflytande över vissa verksamheter av
sociala skäl, infrastrukturella skäl,
säkerhetsskäl, beredskapsskäl eller
försörjningsskäl. De första egentliga
statliga företagsengagemangen ägde rum i
samband med infrastrukturutbyggnaden av
post, telegraf, vattenkraft och
järnvägar, konstateras det. De har
senare följts av företag som svarar för
t.ex. lotteriverksamhet, provning och
kontroll, produktion eller distribution
av tobak, alkohol och läkemedel.
Verksamheter av dessa slag har ofta
bedrivits i företag som verkat med
särskilda sektorpolitiska mål och
restriktioner, vanligen under monopol
eller med begränsad konkurrens.
Staten har för det andra engagerat sig
av speciella skäl i vissa företag med
övervägande affärsmässig verksamhet,
anförs det. Det anges ha skett för att
t.ex. exploatera naturtillgångar eller
ny teknik, rekonstruera krisföretag,
skapa sysselsättning, öka konkurrensen
eller motverka andra brister i
marknadsekonomin. Flertalet av dessa
företag har bedrivit kommersiell
verksamhet på oreglerade,
konkurrensutsatta marknader.
Regeringens förslag
För förvaltningen av statens ägande av
kommersiella företag föreslås i
propositionen att följande
huvudprinciper skall gälla:
Statligt ägda företag skall arbeta
under krav på effektivitet, avkastning
på det kapital företaget representerar
och strukturanpassning.
Den som utövar förvaltningen av ett
statligt ägt företag skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål
aktivt följa företagets utveckling och
vidta erforderliga åtgärder för att
företaget skall uppfylla kraven på
effektivitet, avkastning och
strukturanpassning.
Beträffande vissa angivna aktiebolag
föreslås regeringen, utan godkännande av
riksdagen för varje särskilt fall, få
besluta om kapitaltillskott, att sälja
och köpa aktier, att delta i eller i
förekommande fall avstå från erbjudanden
om nyemissioner samt att medverka till
utgivande av konvertibla skuldebrev.
För minskning av statens ägarandel i
de angivna företagen föreslås dock att
det skall krävas godkännande av
riksdagen om minskningen innebär att
statens röstmajoritet avskaffas eller
att statens röstetal kan komma att
understiga 34 % i ett delägt aktiebolag
där staten tidigare förfogat över lägst
detta röstetal.
De aktiebolag som skall omfattas av
bemyndigandet förutsätts arbeta under
konkurrens och har i liten utsträckning
särskilda av statsmakterna beslutade
uppgifter; bemyndigandet föreslås
ersätta riksdagens
försäljningsbemyndigande från år 1991
beträffande särskilt angivna företag
(prop. 1991/92:69, bet. NU10).
Anslaget Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m.
föreslås få disponeras för åtgärder i
anslutning till det nya bemyndigandet,
dock vad gäller kapitalinsatser högst i
sådan omfattning att den faktiska
belastningen kommer att motsvaras av
extra utdelningsinkomster eller
försäljningsintäkter.
Beträffande övriga av staten helägda,
kommersiella aktiebolag föreslås
regeringen, utan riksdagens godkännande
för varje särskilt fall, få besluta om
omstruktureringar och omdispositioner av
statens innehav genom bl.a.
sammanslagningar, fusioner, interna
förvärv m.m. i syfte att effektivisera
verksamheten utan att minska statens
ägande, förutsatt att det inte i övrigt
strider mot lagstiftning eller andra
tidigare riksdagsbeslut.
Regeringen aviserar sin avsikt att
återkomma med ytterligare förslag till
riktlinjer under det kommande året.
Regeringen har tidigare klargjort att
den inte ämnar fortsätta med de
ideologiskt motiverade utförsäljningarna
av statligt ägda företag som genomfördes
av den borgerliga regeringen, anförs det
i propositionen. I stället anser
regeringen att staten bör inta en
aktivare ägarroll för att främja
utvecklingen av företag med statligt
ägande. Behovet av en mer aktiv
ägarpolitik har ökat under de senaste
åren och utvidgats till en vidare krets
av företag än de som ingick i det
tidigare Förvaltningsaktiebolaget
Fortia, sägs det.
Det statsfinansiella läget kommer under
överskådlig tid att medföra betydande
restriktioner i fråga om möjligheter att
tillskjuta nytt kapital till företag
inom den statliga företagssektorn,
konstaterar regeringen. Som
företagsägare anses staten därför i ökad
utsträckning bli tvungen att se till att
det betydande kapital som för närvarande
arbetar i företagssektorn utnyttjas
effektivare. Outnyttjat kapital bör i
vissa fall kunna frigöras för att
användas i de företag som bedöms ha de
bästa utvecklings-, tillväxt- och
lönsamhetsförutsättningarna, anser
regeringen. Nytt kapital bör också kunna
tillföras från riskkapitalmarknaden.
Kapital kan även frigöras för amortering
av statsskulden, sägs det.
De förändrade krav som ställs på staten
i egenskap av företagsägare kan delvis
tillgodoses genom en effektivisering
inom ramen för regeringens förvaltnings-
och förfogandebemyndigande enligt 9 kap.
8 § regeringsformen, konstateras det i
propositionen. I några avseenden anses
dock ett förändrat bemyndigande för
regeringens förvaltning erfordras, för
att denna skall kunna bedrivas effektivt
och med samma villkor som för närvarande
gäller för övriga ägare i näringslivet.
Behovet av ett större ägarengagemang
gäller alla av staten direkt ägda
företag, anför regeringen. Det bedöms
delvis kunna tillgodoses genom att
regeringen ges ökad handlingsfrihet för
en begränsad krets särskilt angivna
företag. Dessa företag är följande:
AssiDomän AB, AB Svensk Exportkredit,
Teracom Svensk Rundradio AB,
Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL
Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius
AB och Enator AB.
Av följande tabell framgår antal
anställda och hur statens röstandel
föreslås kunna förändras i de nio
angivna företagen utan ytterligare
beslut av riksdagen.
Företag Antal Statens Föresl
anställda ägarandel agen
1995 april lägsta
1996, % röstan
del, %
Näringsdepart
ementet
AssiDomän AB 13 119 50,24 34
(avser endast
nyemission)
Celsius AB 11 740 10*
(avser 25
endast B-
aktier)
Enator AB 4 500 0
25
Pharamacia & 33 000 0
Upjohn 7,1
SAQ Kontroll 593 0
AB 100
AB Svensk 86 34
Exportkredit 50
Socialdeparte
mentet
SBL Vaccin AB 95 0
100
Finansdeparte
mentet
Lantbrukskred 4 0
it AB 50
Kulturdeparte
mentet
Teracom
Svensk
Rundradio AB 721 51
100
* Den angivna andelen, 10 %, avser
statens ägarandel bestående av A-aktier.
Riksdagens tidigare lämnade
bemyndiganden för regeringen att avyttra
statens aktier i 35 företag föreslås
upphöra när det nu föreslagna
bemyndigandet träder i kraft. Riksdagens
beslut om bemyndigande för regeringen
att avveckla statens ägande i Nordbanken
och Securum (numera inklusive Retriva)
föreslås gälla även fortsättningsvis,
liksom bemyndigandet i fråga om Svenska
Skogsplantor AB.
I det föreslagna bemyndigandet bör,
enligt regeringens uppfattning, ingå en
möjlighet för regeringen att utnyttja
det nuvarande anslaget Kostnader för
omstrukturering av statligt ägda
företag, m.m. (A 12) för
kapitaltillskott, förvärv av aktier och
deltagande i nyemissioner. Regeringen
deklarerar sin avsikt att se till att
den faktiska belastningen av anslaget
kommer att motsvaras av extra
utdelningsinkomster eller
försäljningsintäkter. Förslaget innebär
endast en möjlighet till omdisponering
mellan statligt ägda företag av det
kapital staten har bundit i dem och
innebär inte någon nettobelastning på
statsbudgeten, sägs det.
Huvudinriktningen skall vara att
intäkter från försäljning av statligt
ägda aktier skall användas för
amortering av statsskulden.
Regeringen ämnar även utöva en mer
aktiv ägarroll gentemot övriga
kommersiella företag med statligt
ägande, förutom de nio angivna
företagen. Förvaltningsbemyndigandet
föreslås därför inkludera en möjlighet
för regeringen att, utan riksdagens
godkännande, besluta om inbördes
omstruktureringar och omdispositioner av
statens innehav i övriga kommersiella,
helägda företag genom sammanslagningar,
fusioner, interna förvärv etc. i syfte
att effektivisera och anpassa
verksamheten till nya förutsättningar,
förutsatt att det i enskilda fall inte
strider mot andra tidigare
riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås
inte innefatta möjlighet för regeringen
att besluta om minskning av statens
ägande eller lämnande av
kapitaltillskott till dessa övriga
företag utan riksdagens godkännande i
varje enskilt fall.
Regeringen redovisar härutöver att den
avser att utveckla och förbättra den
årliga skrivelsen till riksdagen med
redogörelse för statens företagsägande
(senast skr. 1995/96:20). Bland annat
kommer kompletteringar att göras med
sådana uppgifter om utdelningar,
omstruktureringar, försäljningar av
aktier och nyemissioner som kommer att
ske med stöd av det här aktuella
bemyndigandet. Vidare har regeringen för
avsikt att lämna bedömningar av den
långsiktiga utvecklingen och av aktuella
övergripande ägarfrågor för olika delar
av den statligt ägda företagsgruppen.
Riksdagen kommer därmed att beredas
tillfälle att årligen, mer effektivt,
kontrollera regeringens åtgärder och ta
ställning till regeringens kommande
förslag avseende den övergripande
utvecklingen och inriktningen av statens
företagsägande, sägs det i
propositionen.
Motioner med anledning av propositionen
Sex motioner har väckts med anledning av
den aktuella propositionen.
Regeringens förslag bör avslås av
riksdagen, anförs det i motion
1995/96:N26 (m). Riksdagen bör i stället
besluta att det bemyndigande som
riksdagen fattade beslut om år 1991 och
som innebar privatisering av vissa
angivna bolag skall gälla även
fortsättningsvis, dock med
kompletteringar.
Statens främsta näringspolitiska
uppgift är att ange ramar och
regelsystem för näringslivets verksamhet
och bidra till att skapa betingelser för
långsiktig tillväxt, anför motionärerna.
De menar att om staten uppträder som
företagsägare och själv agerar på den
marknad den har till uppgift att ange
spelregler för, uppstår en klar risk för
osund konkurrens. Rättviseaspekten och
värnandet av en god konkurrens kräver
att staten står neutral mellan olika
företag. Statligt företagsägande skadar
konkurrensen genom att statliga företag
gynnas tack vare sin kapitalstarka
ägare, anser motionärerna och hävdar att
dessa företag i praktiken kan agera med
den statliga beskattningsrätten som eget
kapital. Det finns en risk för att
statligt ägda företag kan komma att bli
redskap för andra krav än krav på
effektivitet, strukturanpassning och
avkastning på ägarens kapital - t.ex.
politiska ambitioner, menar
motionärerna. Företag som inte kan agera
efter normala företagsekonomiska
principer riskerar att hamna i
underläge. Därför bör staten avstå från
att äga företag som bedriver kommersiell
verksamhet i konkurrens med andra, anför
motionärerna. Deras bestämda åsikt är
att det saknas skäl för statligt ägande
av kommersiella företag om syftet är att
förvalta dessa företag enligt samma
principer som gäller för privata
företag.
Många av de företag beträffande vilka
riksdagen fattade beslut om bemyndigande
år 1991, har fått ett spritt ägande
genom beslut av den borgerliga
regeringen under åren 19911994, påpekas
det i motionen. Privatiseringarna
inbringade intäkter på 23 miljarder
kronor till statskassan. Spridningen av
ägandet gav också en halv miljon nya
aktiesparare, bland vilka unga kvinnor,
i synnerhet i Norrland, var
överrepresenterade. Av de nya
aktieägarna har 88 % uppgett att de
ämnar behålla aktierna långsiktigt,
konstateras det. Det bemyndigande som
föreslås i propositionen är avsevärt mer
begränsat vad gäller regeringens
möjligheter att genomföra
privatiseringar än vad bemyndigandet
från år 1991 innebär, anser
motionärerna. På grund av diverse
omstruktureringar och företagsaffärer de
senaste åren innehåller dock regeringens
förslag till bemyndigande några
bolagsnamn som inte återfinns bland de
företag som riksdagen fattade beslut om
år 1991. Komplettering av det tidigare
bemyndigandet med dessa företag bör
därför ske, föreslår motionärerna.Vidare
föreslås regeringen ges i uppdrag att
förbereda privatisering av bl.a. Telia
AB, TV 2, Svensk Interkontinental
Lufttrafik AB (SILA), Vasakronan AB,
Arlanda Flygplats och den
konkurrensutsatta verksamheten hos
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB). Efter hand borde riksdagen
bemyndiga regeringen att genomföra
utförsäljningar av dessa företag.
Bemyndigandet enligt 1991 års
riksdagsbeslut skiljer sig, enligt
motionärernas mening, avsevärt från det
bemyndigande som regeringen nu föreslår,
vilket innnebär ett öppet mandat för
regeringen. Motionärerna anser att
viktiga policybeslut om förvaltningen av
den stora förmögenhetsmassa på
sammanlagt hundratals miljarder kronor
som de statliga företagen representerar
bör tas av riksdagen, som representerar
ägaren staten, och inte av regeringen.
Motiven för och målet med statligt
ägande av företag måste preciseras,
anförs det i motion 1995/96:N29 (c). Det
är av vikt att den utförsäljning av
konkurrensutsatta, statliga företag som
påbörjades under den borgerliga
regeringen fortsätter, sägs det.
Grundprincipen måste vara att
konkurrensutsatt verksamhet skall
bedrivas i privat regi. Den i det s.k.
konvergensprogrammet angivna
målsättningen om försäljning av statliga
tillgångar till ett sammanlagt värde om
50 miljarder kronor bör fullföljas,
anser motionärerna. De menar att det av
sociala och regionalpolitiska skäl är
motiverat att staten har ägaransvaret
för vissa verksamheter, t.ex. Vin &
Sprit AB, Systembolaget AB och Svenska
Penninglotteriet AB. Vidare menar de att
det finns starka skäl för att bolag med
serviceansvar över hela landet, såsom
t.ex. Telia AB och Posten AB, även i
fortsättningen skall vara statliga. En
ytterligare privatisering av Nordbanken
samt försäljning av Securum (och
Retriva) bör genomföras, föreslår
motionärerna. Även andra mindre statliga
kreditinstitut avsedda för vissa
sektorer borde privatiseras.
Beträffande AssiDomän AB och Celsius AB
noteras i motionen att Centerpartiet
anser att dessa företag bör privatiseras
helt. Dessförrinnan borde dock vissa
strukturåtgärder vidtas. I fråga om
AssiDomän AB föreslås att avsättningar
skall göras av mark som skyddas av
naturvårdshänsyn. Försäljning bör inte
ske enbart genom aktieförsäljning, utan
delar av markbeståndet bör erbjudas till
försäljning till enskilda markägare,
anför motionärerna. När det gäller
Celsius AB föreslås att
regionalpolitiska hänsyn skall tas innan
bolaget säljs ut.
Också i motion 1995/96:N31 (fp) hävdas
att riksdagen bör avslå propositionen i
den del som rör bemyndigandet för
förvaltningen av statens företagsägande
i kommersiella företag. Regeringen
lanserar i propositionen en nygammal
modell för statligt ägande, heter det i
motionen. I stället för det bemyndigande
som riksdagen år 1991 gav regeringen att
vid lämpliga tidpunkter och i lämplig
takt avyttra ett antal angivna statliga
företag, tycks ambitionen nu vara att
återgå till en mer centralistisk modell,
där ett aktivt statligt ägarengagemang
ökar. I stället för 1991 års
privatiseringsbemyndigande vill
regeringen ha ett principiellt
bemyndigande som tillåter begränsade
ägarförändringar i alla statliga bolag,
utan riksdagsbeslut, säger motionärerna
och avvisar det synsätt som kommer till
uttryck i propositionen. De menar att
ansatsen visar en förlegad syn på hur
ekonomin fungerar; det är inte genom att
själv vara aktör som staten skapar
tillväxt . Det är tvärtom genom att
sätta spelregler och genom att skapa
förutsättningar för ett bra
företagsklimat, t.ex. genom rimliga
skatteregler, som staten har en roll att
spela för ekonomisk tillväxt.
Med en privatisering av statliga
företag uppnås en tydligare ägarroll,
kommersiellt mer kompetenta företag och
en ökad aktiespridning, anser
motionärerna och föreslår att den
privatisering som inleddes under den
förra mandatperioden skall fortsätta.
Problemet i Sverige är inte att ägandet
är alltför spritt eller alltför privat,
utan att det är koncentrerat till stora
försäkringsbolag, fonder och stiftelser
och andra mer eller mindre anonyma
institutionella ägare, sägs det.
Motionärerna ställer frågan varför
staten över huvud taget skall äga
företag, om utgångspunkten - som sägs i
propositionen - är att staten skall
agera på villkor som gäller i det
övriga näringslivet .
Vänsterpartiet stöder den allmänna
inriktningen i propositionen, framhålls
det i motion 1995/96:N28 (v).
Regeringens förslag för att åstadkomma
en effektivare förvaltning anses i stort
sett vara ett riktigt tillvägagångssätt.
Motionärerna anser att ett mer aktivt
engagemang från såväl regering som
riksdag är önskvärt. I motionen föreslås
att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande om etik och moral.
Motionärerna har noterat vad som sägs i
propositionen om att det är en viktig
uppgift för staten som företagsägare att
tillse att de berörda företagens
verksamhet bedrivs på ett sätt som
motsvarar högt ställda krav på etik och
moral. De stora s.k. fallskärmarna till
ledande personer i de statliga företagen
visar på att styrelserna i dessa företag
inte har uppfattat denna viljeinriktning
från staten, anför motionärerna. De
menar att dessa avtal, om möjligt, skall
omförhandlas och att eventuella kryphål
i av riksdagen beslutade bestämmelser om
anställningsavtal skall täppas till.
I motionen föreslås vidare ett
tillkännagivande om vad som skall avses
med s.k. strategiska företag. Förutom de
företag som regeringen hänför till denna
kategori (främst företag inom
infrastruktursektorn) finns det, enligt
motionärerna, även bland de
konkurrensutsatta företagen med mer
affärsmässig verksamhet sådana som har
en viktig strategisk position. Som
exempel nämns Luossavaara Kiirunavaara
AB (LKAB), som är av stor betydelse för
Norrbotten, och för utvecklingen i hela
Sverige, samt AssiDomän AB, som är
viktigt för försörjningen av träråvara i
Norrland, speciellt i inlandet. I dessa
fall bör inte enbart marknadsmässiga
bedömningar göras utan även rekreations-
, kultur- och miljömässiga hänsyn måste
tas, anser motionärerna. De instämmer i
regeringens bedömning att ett
bemyndigande behövs för att statliga
företag skall kunna drivas effektivt,
men de motsätter sig att regeringen
skall kunna minska statens ägande i
helägda företag utan riksdagens
godkännande. De anser dock att riksdagen
bör godkänna principen att staten skall
få minska sitt ägande i delägda företag
- utan godkännande av riksdagen - under
förutsättning att statens röstetal inte
kommer att understiga 34 %. Regeringens
förslag om att riksdagens godkännande
krävs om statens röstmajoritet i ett
delägt företag skall avskaffas är bra,
anser motionärerna. De menar emellertid
att frågan då bör ställas - beträffande
regeringens planer på nyemission i
AssiDomän AB - om inte en sådan
nyemission kommer att späda ut statens
nuvarande röstmajoritet på knappt 51 %,
så att staten hamnar i en
minoritetsposition.
Vänsterpartiet är positivt till att
regeringen drar tillbaka det ideologiska
bemyndigandet som den borgerliga
regeringen skaffade sig, men negativt
till en fortsatt utförsäljning av
Nordbanken, anför motionärerna. De anser
att denna bank är ett av de strategiska
företag som staten kan använda för t.ex.
konkurrenshöjande räntesänkningar i hela
nationens intresse.
Miljöpartiet de gröna anser av flera
skäl att en mindre del av näringslivet
med fördel kan vara statsägt, anförs det
i motion 1995/96:N30 (mp). Motionärerna
delar in de statliga företagen i
följande fyra grupper: a)
konkurrensutsatta företag; b) rena
monopolföretag av typen tekniska
monopol; c) företag som arbetar med
vådliga substanser där ökad omsättning
inte bör vara målet; d) företag som inte
kan komma till stånd på normala
kommersiella villkor på grund av att
risktagandet är stort,
vinstförväntningarna små och
långsiktigheten mycket stor, men där
samhällsintresset motiverar att företag
startas. Ett renodlat marknadstänkande
med vinstmaximering som mål tycks ligga
bakom förslaget i propositionen, anför
motionärerna och ifrågasätter ett sådant
- som det sägs - enögt perspektiv.
Statsmakterna bör enligt motionärerna
fastställa en policy för statliga
företag av innebörd att staten skall
vara ett föredöme när det gäller god
etik i relationerna till företagets
intressenter ägare, anställda,
leverantörer och kunder - men också ett
föredöme när det gäller miljö- och
resursfrågor i vid bemärkelse. De
accepterar dock de i propositionen
föreslagna bemyndigandena, men anser att
komplettering bör göras enligt följande:
(i) statliga företag bör vara föredömen
inom sina branscher när det gäller
relationer till företagens intressenter,
i första hand anställda, leverantörer,
kunder och kommuner; (ii) statliga
företag bör i sin långsiktiga policy och
också i det dagliga arbetet prioritera
miljö- och resursfrågor.
Enligt regeringens förslag kommer
politiskt tillsatt personal och
anställda inom departementen att svara
för förvaltningen av statliga företag,
konstaterar motionärerna och anser att
ingen av dessa kategorier är speciellt
lämpad att fatta de beslut om
företagsutveckling som beskrivs i de
föreslagna riktlinjerna. En radikal
förändring av formerna för statens
företagsledande anses sålunda vara
påkallad. Staten måste finna bättre
former för val av ledamöter i
bolagsstyrelserna och nya former för att
effektivt övervaka hur dessa styrelser
sköter sina uppdrag, menar motionärerna.
Formerna för hur staten skall ta sitt
ägaransvar bör utredas av en från
regeringen fristående parlamentarisk
utredning, anförs det.
När det gäller monopolföretag av typen
tekniska monopol har staten under de
senaste årtiondena försummat sitt
ansvar, hävdas det i motionen. Staten
bör göra en kritisk genomgång av
tekniska monopol, anför motionärerna. De
anser att ren monopolverksamhet, t.ex.
en mycket stor del av Postens och Telias
verksamhet, bör utövas inom affärsverk;
i den mån tekniska monopol är privatägda
bör staten meddela koncession och utöva
kontroll av den erbjudna tjänstens pris
och kvalitet. För att garantera den
demokratiska kontrollen av
monopolföretag föreslås staten inrätta
demokratiskt valda taxekommissioner med
uppgift att granska och fastställa
priser och kostnader inom
monopolverksamhet. Riksdagen borde
anmoda regeringen att tillsätta en
utredning med ett sådant uppdrag.
Regeringens förslag avstyrks även i
motion 1995/96:N27 (kds).
Kristdemokraternas syn på statligt
företagsägande baseras på principen att
konkurrensutsatt verksamhet som inte av
t.ex. hälsomässiga eller sociala skäl
bör vara kopplade till staten skall
bedrivas av privata intressenter, sägs
det. Av detta följer att statens uppgift
blir att sätta ramar och övervaka
spelreglerna på marknaden, ansvara för
samhällsplanering och infrastruktur samt
skapa förutsättningar för långsiktig
tillväxt, men inte sköta företagandet.
Ett samhällssystem som bygger på att
staten både agerar domare och deltar i
spelet skapar, enligt motionärerna,
följande problem: svårigheter för de
statliga företag som befinner sig i en
utvecklings- och tillväxtfas att erhålla
nödvändigt kapital för nyinvesteringar;
risk för snedvridning av konkurrensen;
risk att investeringar inte görs på ett
optimalt sätt i de företag som har de
bästa förutsättningarna att skapa nya
arbetstillfällen; risk för att ett
eventuellt fallissemang drabbar
angelägen verksamhet inom den offentliga
sektorn såsom vård och omsorg.
Staten bör alltså gå vidare med
ägarspridning och sälja ut statliga
företag, anförs det i motionen. Det
reducerar statsskulden och bidrar till
att minska den offentliga sektorns andel
av samhällsekonomin, vilket är en
grundförutsättning för att långsiktigt
minska det totala skattetrycket. Skälen
för privatiseringar är, enligt
motionärerna, följande: att renodla
statens roll; att sprida ägandet; att
skapa mer livskraftiga företag; att
skapa utrymme för nödvändiga
investeringar i de företag som för
närvarande är statliga; att minska
statens räntebörda genom ett minskat
upplåningsbehov. Under den tidigare
fyrpartiregeringen påbörjades ett arbete
för att minska statens företagsägande,
erinras det om i motionen. Sammanlagt
har dessa försäljningar inbringat ca 23
miljarder kronor till statskassan
(exklusive försäljning av Nordbanken)
och minskat statens upplåningsbehov med
motsvarande belopp och därmed reducerat
statens ränteutgifter, konstaterar
motionärerna och påpekar att en
utveckling mot ett minskat statligt
ägande pågår runt om i Europa.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt
finns det anledning att gå vidare med
att minska det statliga ägandet av
företag, i princip enligt det program
som antogs av riksdagen hösten 1991,
anför motionärerna. Utöver de företag
som riksdagen då fattade beslut om bör
enligt motionärerna andra företag som är
hel- eller delägda av staten bli föremål
för försäljning, helt eller delvis. Till
dessa hör Telia AB, AssiDomän AB,
Celsius AB, Securum AB (inkl. Retriva
AB) och Nordbanken. Beträffande vissa
större företag, som t.ex. Vattenfall AB,
anses vissa omstruktureringar och
eventuellt en uppdelning behövas för att
bryta marknadsdominansen. Vid
utförsäljning skall allmänheten och de
anställda i företagen vara viktiga
målgrupper. Syftet med motionärernas
förslag är att åstadkomma en spridning
av ägandet. Försäljning skall ske till
högsta möjliga pris och i lämplig takt,
varvid hänsyn skall tas till
marknadssituationen och därmed till
kapitaltillgången, menar motionärerna.
Det institutionella ägandet anses redan
för närvarande vara för stort.
Regeringen bör vidare ta bort direkta
och indirekta hinder för
hushållssparande i aktier, anför
motionärerna.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
I elva motioner från allmänna
motionstiden 1995 finns yrkanden rörande
företag med statligt ägande. Eftersom
samtliga oppositionspartier därefter
avlämnat kommittémotioner med anledning
av den nu aktuella propositionen
redovisas här endast yrkandena
översiktligt, utan närmare motivering.
I motionerna 1994/95:N298 (m),
1994/95:N300 (c), 1994/95:N299 (c),
1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N274 (fp),
1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N301 (kds)
och 1994/95:Fi216 (kds) avstyrks
regeringens förslag i
budgetpropositionen 1995 och förordas
bl.a. att de privatiseringar som
riksdagen beslöt om under den borgerliga
regeringen bör fortsätta. Regeringens
förslag avvisas också i motionerna
1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi217 (v),
varvid anförs bl.a. att statligt ägande
av företag kan vara en rimlig motvikt
till privat maktkoncentration i
näringslivet. Även i motion 1994/95:N270
(mp) yrkas avslag på regeringens förslag
i avvaktan på en begärd utredning.
Tidigare riksdagsbehandling, m.m.
Riksdagen beslöt våren 1990 om
inrättande av ett särskilt
förvaltningsbolag
Förvaltningsaktiebolaget Fortia med
uppgift att förvalta aktier, värdepapper
och annan lös egendom i vissa statliga
företag (prop. 1989/90:88, bet. NU35). I
två reservationer (m, fp, c; mp)
avvisades detta.
Riksdagen bemyndigade, som tidigare
berörts, i december 1991 regeringen att
privatisera 34 angivna statliga företag
(prop. 1991/92:69, bet. NU10). Samtidigt
beslutades att Fortia skulle avvecklas.
Utskottet (s. 20) anförde därvid att all
erfarenhet visar att ett privat,
decentraliserat företagande utgör den
bästa grunden för ett ökat välstånd. För
att svenskt näringsliv skall kunna
återvinna konkurrenskraft krävs åtgärder
som stärker marknadsekonomin, ökar
näringsfriheten och främjar
konkurrensen, fortsatte utskottet. Dessa
åtgärder ansågs inte kunna genomföras
vid ett omfattande statligt ägande av
företag. Statens främsta uppgift inom
näringspolitiken är att ange ramarna för
näringslivets verksamhet och att bidra
till att skapa betingelser för
långsiktig tillväxt, sades det. Om
staten därutöver uppträder som
företagsägare ansågs det finnas en
omedelbar risk för att en osund
konkurrenssituation kan uppstå. I en
reservation (s), med instämmande i en
meningsyttring (v), avvisades förslaget
om bemyndigande. Staten borde även
fortsättningsvis ha en viktig roll som
ägare av företag inom såväl
basindustrierna som andra branscher,
anfördes det. Förändringar av det
statliga ägandet måste prövas från fall
till fall och i vederbörlig ordning
underställas riksdagen för beslut, sades
det vidare.
I ett separat beslut bemyndigade
riksdagen våren 1993 regeringen att
privatisera SBL Vaccin AB (prop.
1991/92:69, bet. 1992/93:SoU28).
Näringsutskottet hade i samband med
behandlingen av proposition 1991/92:69
om privatisering av statligt ägda
företag, m.m. beslutat att till
socialutskottet överlämna propositionen
i den del den avsåg Statens
Bakteriologiska Laboratorium. Skälet var
att regeringen hade aviserat en
proposition om överföring av den
aktuella verksamheten till
aktiebolagsform.
Riksdagen har vidare lämnat särskilda
bemyndiganden beträffande vissa andra
statliga företag. Riksdagen beslöt
sålunda hösten 1992 om bemyndigande för
regeringen att avveckla statens ägande i
Nordbanken, Securum AB och Retriva AB
(prop. 1992/93:135, bet. NU16). Hösten
1992 fattade riksdagen motsvarande
beslut beträffande Svenska Skogsplantor
AB (prop. 1992/93:226, bet. JoU15).
När det gäller frågan om fallskärmsavtal
i statliga företag, som är föremål för
yrkande i motion 1995/96:N28 (v), kan
noteras att finansminister Erik Åsbrink
i april 1996 i ett skriftligt svar
(prot. 1995/96:80) på en fråga av
Lennart Beijer (v) redovisade de
åtgärder som regeringen avsåg att vidta
för att se till att missbruk av regler
avseende avgångsvederlag i statliga
företag stoppas.
Statsrådet hänvisade till de
riktlinjer rörande anställningsvillkor
för personer med ledande befattningar
inom statliga företag som den tidigare
regeringen beslöt om i februari 1994.
Riktlinjerna innebär bl.a. att tiden för
uppsägning och avgångsvederlag inte
skall överstiga 24 månader, att
vederlaget skall utbetalas månadsvis
samt att arbetsgivaren skall ha rätt att
räkna av lön eller annan ersättning för
arbete under vederlagsperioden. Därtill
skall arbetsgivaren ha rätt att
innehålla vederlaget om oegentligheter
eller försummelser upptäcks under
vederlagsperioden. Bolagets
årsredovisning skall innehålla
information om bl.a. villkor för
avgångsvederlag samt framtida pension,
meddelade finansministern vidare.
Regeringen har vidtagit åtgärder och
kommer att fortsätta verka för att
styrelseledamöter i bolag som är
statligt ägda har kännedom om
regeringens riktlinjer.
Styrelseledamöter som medverkar i beslut
som avviker från dessa riktlinjer måste,
enligt finansministern, kunna ange
mycket goda skäl för en sådan avvikelse.
Sådana skäl angavs kunna förekomma i
bolag under avveckling, där verksamheten
planeras att upphöra inom en snar
framtid, och där det är viktigt att
kompetent personal kan behållas till
dess att avvecklingen är avslutad.
Regeringen kommer att följa utvecklingen
och vidta nödvändiga åtgärder för att
frågor kring anställningsformer för
ledningar i statliga bolag skall
hanteras på ett riktigt sätt, meddelade
statsrådet avslutningsvis.
I utskottets nyligen avlämnade
betänkande 1995/96:NU25 om avveckling av
bankstödet berördes frågan om avtal om
avgångsvederlag i anslutning till
behandlingen av förslag avseende
Bankstödsnämndens fortsatta verksamhet.
Utskottet underströk härvid betydelsen
av att riktlinjerna om avgångsvederlag
efterlevs och att styrelseledamöterna i
statliga bolag har kännedom om dessa.
AssiDomän AB är föremål för yrkanden i
motionerna 1995/96:N29 (c) och
1995/96:N28 (v). I samband med
riksdagens beslut våren 1992 om att
ombilda Domänverket till aktiebolag,
Domän AB, behandlades även frågan om hur
olika delar av verkets markinnehav
skulle hanteras (prop. 1991/92:134, bet.
NU33). Riksdagen fastställde riktlinjer
dels för hur naturvårdsintresset skulle
tillgodoses, dels för hur försäljningen
av mark till enskilda skulle genomföras.
I den berörda propositionen anfördes att
försäljning av mark till enskilda är
viktig och syftar bl.a. till att stärka
det enskilda skogs- och jordbruket. Det
angavs att försäljningen skulle ske
efter två huvudlinjer: dels skulle
mindre enskilda skogsskiften
understigande 200 ha bjudas ut till
försäljning, dels skulle privata
skogsägare, som var i behov av mera
skogsmark för att uppnå effektivitet,
hos Domän kunna begära förhandlingar om
förvärv av skogsmark.
Näringsminister Anders Sundström har
nyligen lämnat ett skriftligt svar på en
fråga av Maggi Mikaelsson (v) om
AssiDomäns utförsäljning av skogsmark
(prot. 1995/96:92). I sitt svar
konstaterade näringsministern att
AssiDomän är ett börsnoterat bolag och
att staten äger drygt 50 % av aktierna i
bolaget. Detta innebär dock inte att
staten som ägare har ett avgörande
inflytande över de affärsbeslut som tas
av bolagets ledning, anförde statsrådet.
Han meddelade att försäljningen av
skogsmark, som pågått sedan år 1992, nu
är så gott som slutförd. Vidare erinrade
han om att en av de bärande idéerna
bakom skapandet av ett fjärde skogsblock
i Sverige var att djupare integrera
råvaruproduktion och industriproduktion.
Detta innebär att AssiDomän koncentrerar
sitt markinnehav till de delar av landet
där bolaget bedriver industriell
produktion, dvs. till norra Norrland,
Bergslagen och Småland. Bolaget både
förvärvar och säljer skog, varvid
försäljningarna ofta sker till
privatpersoner, medan köp och byten i de
flesta fall sker med bolag. Slutligen
meddelade näringsministern att han hade
för avsikt att inom kort ta upp en
diskussion med ledningen för AssiDomän
om företagets principer för
markförsäljningar.
Av de skogsmarksområden understigande
200 ha som AssiDomän har att sälja fram
till den 1 juli 1996 återstår, enligt
vad utskottet erfarit, för närvarande ca
40 skiften.
I propositionen (s. 12) erinras om att
det arbete som bedrivits av den s.k.
Budgetlagsutredningen kan komma att
resultera i förslag som berör
regeringens förvaltningsbemyndigande.
Utredningen avlämnade sitt betänkande
Budgetlag regeringens befogenheter på
finansmaktens område (SOU 1996:14) i
februari 1996. Beträffande överlåtelse
av statens egendom, bl.a. aktier, sägs
att det erfordras lagbestämmelser om
under vilka förutsättningar och av vem
sådan egendom får säljas. Vidare
föreslår utredningen att regeringen utan
hörande av riksdagen skall få sälja
aktier i bolag där staten har mindre än
hälften av rösterna om inte riksdagen
för visst bolag beslutat annat. Utan
bemyndigande från riksdagen föreslås
regeringen inte få sälja aktier i bolag
där staten har hälften eller mer än
hälften av rösterna. Beredningsarbete
pågår inom regeringskansliet, och en
proposition väntas bli avlämnad i
dagarna.
Hos Riksdagens revisorer är för
närvarande två ärenden som rör statliga
företag aktuella. Det ena är ett
granskningsärende avseende regionala
investmentbolag. Redovisning av detta
ärende avses ske senare under våren
1996, och eventuell skrivelse till
riksdagen eller regeringen kan avlämnas
under hösten 1996. Det andra ärendet är
en förstudie om den statliga ägarrollen
i statliga bolag. Beslut om huruvida
detta ärende skall få en fortsättning
som ett granskningsärende fattas hösten
1996.
Yttranden från andra utskott
Inledning
Sex utskott konstitutions-, finans-,
social-, kultur-, trafik- och
bostadsutskotten har beretts tillfälle
att avge yttrande över den aktuella
propositionen jämte motioner i de delar
som berör respektive utskotts
beredningsområde. Konstitutionsutskottet
har avstått från att avge yttrande.
Bostadsutskottet har tidigare även
yttrat sig över förslaget i
budgetpropositionen 1995.
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet begränsar sitt yttrande,
1995/96:FiU7y (bilaga 1), till frågan om
det föreslagna bemyndigandet samt ett
motionsyrkande om privatisering av
Vasakronan AB. Finansutskottet refererar
till det tidigare nämnda betänkandet av
Budgetlagsutredningen och konstaterar
att förslagen i detta betänkande är
utformade mot bakgrund av de generella
bestämmelser som avses gälla för
överlåtelse av statens egendom - alltså
inte endast aktier utan även annan lös
samt fast egendom. Finansutskottet ser
ingen anledning för riksdagen att nu ta
ställning till hur en generell reglering
beträffande statens aktier bör utformas,
innan regeringen har redovisat sina
överväganden med anledning av
Budgetlagsutredningens förslag.
Regeringens förslag om bemyndigande för
de i propositionen nio angivna företagen
tillstyrks av finansutskottet. Med
hänvisning till tidigare
ställningstagande avstyrker
finansutskottet yrkandet i motion
1995/96:N26 (m) om en privatisering av
Vasakronan AB. I en avvikande mening (m,
fp, kds) anförs att det
privatiseringsbemyndigande som riksdagen
tidigare har beslutat om bör utvidgas,
och att de breda aktieförsäljningarna i
statliga företag bör återupptas;
beträffande Vasakronan AB anses inte
några hinder föreligga för att
bemyndigandet skall omfatta även detta
företag.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottets yttrande 1995/96:SoU5y
(bilaga 2) begränsas till frågor om
statens ägande i SBL Vaccin AB och
Apoteksbolaget AB. Förslag rörande
Apoteksbolaget behandlas i det följande.
Beträffande SBL Vaccin anför utskottet
att det inte har något att erinra mot
att statens innehav av aktier i detta
bolag helt eller delvis avyttras.
Näringsutskottet bör därför tillstyrka
det begärda bemyndigandet för regeringen
i detta avseende, anser socialutskottet.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tar i sitt yttrande
1995/96:KrU10y (bilaga 3) upp dels de
delar av propositionen som rör Teracom
Svensk Rundradio AB, dels motion
1995/96:N26 (m) såvitt avser förslaget
om utvidgning av bemyndigandet från år
1991 med TV 2.
Beträffande förslaget i den nämnda
motionen om utförsäljning av TV 2
hänvisar kulturutskottet till sitt
betänkande 1994/95:KrU26 om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten, i vilket ett liknande
yrkande behandlades. Kulturutskottet
framhöll därvid bl.a. att frågor som
gäller Sveriges Television AB:s framtida
uppdrag, finansiering, organisation etc.
skulle komma att behandlas av riksdag
och regering i samband med att nuvarande
avtalsperiod löper ut och att ett nytt
avtal skall träffas. Dessa överväganden
ansågs inte böra föregripas.
Kulturutskottet hänvisar vidare till
pågående behandling av proposition
1995/96:161 om en radio och TV i
allmänhetens tjänst 19972001, med
förslag till de villkor och riktlinjer
som skall gälla under kommande
tillståndsperiod för bl.a. Sveriges
Television AB. I det sammanhanget (bet.
1995/96:KrU12) behandlas också en motion
(m) med krav på koncentration av public
service-verksamheten till en TV-kanal.
Kulturutskottet anser att den pågående
behandlingen av frågan inte bör
föregripas, och att motion 1995/96:N26
(m) i här aktuell del inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Kulturutskottet redogör vidare i sitt
yttrande för den verksamhet som Teracom
Svensk Rundradio AB bedriver. På den
konkurrensutsatta delen av bolagets
verksamhet ställs ett avkastningskrav,
och dessa medel tillförs
rundradiokontot . Den icke
konkurrensutsatta verksamheten granskas
av Riksrevisionsverket, och bolaget har
uppgiftsskyldighet gentemot verket.
Teracom har övertagit de förpliktelser
för beredskapsåtgärder som tidigare
åvilade Televerket. I detta avseende är
bolaget jämställt med en myndighet,
anförs det.
Kulturutskottet har inhämtat att den
konkurrensutsatta delen av Teracoms
verksamhet för närvarande utgör mindre
än 40 % av bolagets totala verksamhet.
Mot den bakgrunden kan, enligt
kulturutskottets bedömning, bolaget inte
hänföras till den typ av företag som
enligt regeringens kriterier bör anses
lämpliga för ett delat ägarskap. Vad
kulturutskottet därutöver har anfört om
arten och inriktningen av Teracoms
verksamhet talar, enligt utskottets
mening, ytterligare mot ett bemyndigande
till regeringen som innebär att staten
får minska sin röstandel i bolaget till
51 %.
I ett särskilt yttrande (m) anförs att
regeringen bör ges ett bemyndigande att
sälja en av Sveriges Televisions
kanaler, och att företrädarna för
Moderata samlingspartiet i
kulturutskottet i betänkandet
1995/96:KrU12 kommer att reservera sig
till förmån för den tidigare nämnda
motionen (m) med krav på koncentration
av public service-verksamheten till en
TV-kanal. Beträffande frågan om en
försäljning av 49 % av aktierna i
Teracom sägs i det särskilda yttrandet
att det hade varit mest lämpligt att
bemyndiga regeringen att verkställa en
utförsäljning av hela bolaget.
Företrädaren för Vänsterpartiet i
kulturutskottet anför i ett annat
särskilt yttrande att det för henne är
av principiell betydelse om ett företag
som Teracom ägs av Kinnevik AB eller av
folkrörelserna, eftersom
ägarsammansättningen i medieföretag är
av stor kulturpolitisk vikt. Hon hade
därför hellre sett att kulturutskottet
redan i det här aktuella sammanhanget
hade uttalat sig i frågan. Av samma
principiella skäl anser hon att
kulturutskottet borde ha yttrat sig över
yrkandet i motion 1995/96:N28 (v) om att
regeringen i varje enskilt fall måste ha
bemyndigande för att förändra ägandet i
ett helägt statligt företag.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet konstaterar i sitt
yttrande 1995/96:TU6y (bilaga 4) att
affärsverk och företag inom
trafikutskottets verksamhetsområde inte
berörs särskilt i propositionen. Tre
motioner 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29
(c) och 1995/96:N27 (kds) som tar upp
sådana frågor behandlas i yttrandet. I
den förstnämnda motionen föreslås, som
tidigare redovisats, att det skall
uppdras åt regeringen att förbereda en
privatisering av Telia, Sila och Arlanda
flygplats och därefter återkomma till
riksdagen med förslag om bemyndigande
för utförsäljning av dessa företag.
Enligt den sistnämnda motionen bör
staten sälja Telia - helt eller delvis.
I motion 1995/96:N29 (c) anförs att
starka skäl talar för att bolag med
serviceansvar över hela landet, som
t.ex. Telia och Posten, även i
fortsättningen skall vara statliga.
Inledningsvis framhåller
trafikutskottet att det inte har något
att erinra mot regeringens förslag. I en
avvikande mening (m, c, fp) anförs att
det inte finns någon anledning för
riksdagen att upphäva 1991 års
riksdagsbeslut. De argument som riksdag
och regering anförde vid detta tillfälle
anses alltjämt giltiga.
Beträffande Posten och Telia erinrar
trafikutskottet om att det våren 1995 i
sitt av riksdagen godkända betänkande om
post- och telekommunikation (prop.
1994/95:25 bil. 7, bet. TU25) behandlade
motioner med krav på att regeringen
skulle bemyndigas att sälja såväl Posten
som Telia. Trafikutskottet anförde
därvid att post- och telekommunikationer
utgör en väsentlig del av landets
infrastruktur och att de har stor
betydelse för landets konkurrenskraft
och de enskilda människorna i landet.
Det ansågs därför nödvändigt att se till
att landets alla delar har tillgång till
en god post- och teleservice.
Trafikutskottet var mot denna bakgrund
inte berett att förorda att Posten och
Telia skall privatiseras. Regeringen har
aviserat en proposition om ändringar i
postlagen (1993:1684) senare under våren
1996, noterar trafikutskottet. Vidare
har utskottet erfarit att det inom
Kommunikationsdepartementet pågår ett
arbete med att utarbeta en
departementspromemoria i vilken bl.a.
frågor om ändringar i telelagen
(1993:597) och statens ägarroll i Telia
kommer att tas upp. Med hänvisning till
det anförda föreslår trafikutskottet att
motionerna 1995/96:N26 (m) och
1995/96:N27 (kds) skall avslås i berörda
delar. Även motion 1995/96:N29 (c) borde
avslås; syftet med motionen anses
tillgodosett.
När det gäller yrkandet i motion
1995/96:N26 (m) rörande Sila och Arlanda
flygplats hänvisar trafikutskottet till
att det våren 1995 i sitt av riksdagen
godkända betänkande om luftfart (prop.
1994/95:100 bil. 7, bet. TU20)
behandlade ett liknande yrkande. I
betänkandet framhöll trafikutskottet att
en privatisering av SAS förutsätter dels
att uttalad samstämmighet härom råder i
Danmark, Norge och Sverige, dels att en
privatisering verkligen är till gagn för
SAS. Trafikutskottet var inte berett att
förorda att riksdagen uttalade sig för
en privatisering. Förslaget om en
privatisering av Arlanda flygplats
motsatte sig trafikutskottet, med
hänvisning till bl.a. ett arbete inom
Luftfartsverket och
Kommunikationsdepartementet med syfte
att uppnå en mer bolagsliknande
organisation för verksamheten, och att
ett samordnat flygplatssystem i Sverige
ansågs vara en nationell angelägenhet.
Trafikutskottet har inte ändrat
uppfattning när det gäller frågan om en
privatisering av Sila och Arlanda
flygplats och föreslår därför att den
aktuella motionen skall avslås i berörd
del.
I en avvikande mening (m, fp) anförs
med instämmande i motion 1995/96:N26 (m)
i berörd del att riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att förbereda en
privatisering av Telia, Sila och Arlanda
flygplats och därefter återkomma med
förslag om bemyndigande att genomföra
utförsäljningar av dessa företag.
Statliga verksamheter som redan för
närvarande är konkurrensutsatta, eller
som utan problem kan konkurrensutsättas,
skulle fungera bättre eller lika bra som
privat drivna företag, hävdas det.
Dessutom skulle företagen genom en
privatisering få tillgång till
riskkapital och bättre
utvecklingsmöjligheter.
Bostadsutskottets yttranden
I samband med näringsutskottets
beredning våren 1995 av förslaget i
budgetpropositionen avseende
förvaltningen av företag med statligt
ägande beslöts att konstitutions-,
finans-, social-, trafik-,
arbetsmarknads- och bostadsutskotten
skulle beredas tillfälle att yttra sig.
Bostadsutskottet fann - trots att
näringsutskottet senare beslöt att
uppskjuta behandlingen av ärendet, och
till skillnad från de övriga berörda
utskotten - inte tillräcklig anledning
för att avvakta med att avge yttrande.
Bostadsutskottet begränsade sitt
yttrande 1994/95:BoU2y (bilaga 5) till
att avse frågan om ägarförhållandena i
SBAB. Bostadsutskottet gav uttryck för
sin principiella uppfattning att en
förändring av dessa förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen i
ärendet.
Också det med anledning av den nu
aktuella propositionen senare avlämnade
yttrandet från Bostadsutskottet,
1995/96:BoU7y (bilaga 6), koncentreras
till frågan om ägarförhållandena i SBAB
och förslaget i motion 1995/96:N26 (m)
rörande SBAB:s konkurrensutsatta
verksamhet (K-SBAB). Bostadsutskottet
har tolkat motionärernas förslag så att
det avser möjligheter att förändra
ägandet i SBAB, detta sedan SBAB:s
tidigare uppdelning i K-SBAB och M-SBAB
(SBAB:s myndighetsverksamhet) fått en
annan innebörd i och med den
omstrukturering av företaget som
genomfördes under år 1995.
Bostadsutskottet hänvisar i sitt
yttrande till att utskottet två gånger
under år 1995 har tagit ställning till
frågan om ägarförhållandena i SBAB,
nämligen dels i nyssnämnda yttrande
1994/95:BoU2y, dels i bostadsutskottets
betänkande 1994/95:BoU20 om enhetlig
räntesättning och finansiering av
statliga bostadslån m.m. I betänkandet
behandlades och avstyrktes ett förslag i
en motion (m) om försäljning av K-SBAB.
Bostadsutskottet anförde att om
regeringen övervägde en förändring av
ägarförhållandena i SBAB fick den
återkomma till riksdagen i ärendet.
Motionsyrkandet fick stöd i en
reservation (m) men avslogs av
riksdagen.
Bostadsutskottet, som nu vidhåller sin
uppfattning, föreslår i sitt yttrande
att näringsutskottet skall avstyrka den
här aktuella motionen, 1995/96:N26 (m),
såvitt gäller förslaget om ändrade
ägarförhållanden i SBAB.
Bostadsutskottet har positivt noterat
att SBAB inte återfinns bland de i
propositionen nio angivna aktiebolagen.
Därmed kommer, om riksdagen godkänner
propositionen, eventuella förslag om
ägarförändringar i SBAB att underställas
riksdagen, konstaterar bostadsutskottet
och anser att en sådan handläggning
ligger helt i linje med den som
bostadsutskottet tidigare uttalat sig
för.
I en avvikande mening (m) anförs att
näringsutskottet bör tillstyrka
motionärernas förslag om att SBAB skall
omfattas av det bemyndigande som
regeringen bör ges att helt eller delvis
sälja statens aktier i vissa bolag.
Bland annat mot bakgrund av att SBAB
sedan bolaget under år 1995
omstrukturerats numera arbetar i
konkurrens med andra bostadsinstitut,
får det anses både principiellt önskvärt
och i hög grad naturligt att staten
avvecklar sitt ägande i företaget, sägs
det.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först den
övergripande frågan om riktlinjer för
kommersiella företag med statligt ägande
- med undantag för frågan om försäljning
av Teracom Svensk Rundradio AB.
Staten har, enligt utskottets
uppfattning, en betydelsefull roll som
ägare av företag inom såväl
basindustrierna som andra branscher. Ett
statligt ägande är motiverat av bl.a.
sysselsättnings- och regionalpolitiska
skäl och behövs därutöver för att bevaka
viktigare naturtillgångar såsom skogen
och malmen. Dessutom har statliga
företag en funktion att fylla som en
motvikt till det privata näringslivet.
Utskottet noterar med tillfredsställelse
regeringens klargörande av att den inte
ämnar fortsätta med de ideologiskt
motiverade utförsäljningarna av statligt
ägda företag som genomfördes av den
borgerliga regeringen.
Sedan länge är staten, som redovisas i
propositionen, en av de större ägarna i
svenskt näringsliv. Enligt utskottets
mening är det av största vikt att staten
kan agera effektivt i sin roll som ägare
av företag. De förslag som läggs fram i
propositionen har, som tidigare nämnts,
just som syfte att åstadkomma en mer
samordnad och professionell
ägarförvaltning från statens sida.
De föreslagna generella riktlinjerna
för förvaltningen av statens förtags-
ägande avser, som påpekats, endast
kommersiella företag. Detta anser
utskottet vara en lämplig avgränsning
och tillstyrker regeringens förslag i
denna del. Likaså tillstyrker utskottet
- med i det följande angivet undantag -
regeringens förslag om att minskning av
statens ägande skall kunna ske för de
särskilt angivna företagen. Därvid skall
de restriktioner som anges i
propositionen gälla.
För övriga kommersiella företag skall,
som redovisas i propositionen,
bemyndigandet inte innefatta möjlighet
för regeringen att - utan riksdagens
godkännande - besluta om minskning av
statens ägande i eller lämnande av
kapitaltillskott till dessa företag. Vad
som sägs i motion 1995/96:N28 (v) om att
bemyndigandet skulle ge regeringen en
generell möjlighet att minska statens
ägande i helägda företag innebär således
en missuppfattning av förslaget. Vidare
innebär bemyndigandet att regeringen
inte, utan riksdagens hörande, kan
förvärva aktier i bolag i vilka staten
inte äger aktier. Inte heller kan
regeringen besluta om bildande av ett
nytt förvaltningsaktiebolag för statliga
företag, utan godkännande av riksdagen.
Med det anförda tillstyrker utskottet
sålunda regeringens förslag om
bemyndigande och riktlinjer, med i det
följande angivet undantag.
Näringsutskottet konstaterar att det
föreslagna bemyndigandet inte står i
konflikt med de förslag som lagts fram i
det tidigare nämnda betänkandet av
Budgetlagsutredningen beträffande
försäljning av statligt ägda aktier;
likartat ställningstagande har också
gjorts av finansutskottet.
Utskottet behandlar i det följande
särskilt dels Teracom Svensk Rundradio
AB, dels vissa företag som har tagits
upp i motionerna.
Frågor om etik och moral aktualiseras i
motionerna 1995/96:N28 (v) och
1995/96:N30 (mp). Som tidigare
redovisats har riktlinjer rörande
anställningvillkor för personer med
ledande befattningar inom statliga
företag fastlagts av regeringen våren
1994. Utskottet vill än en gång
understryka betydelsen av att dessa
riktlinjer efterlevs och att
styrelseledamöterna i statliga bolag har
kännedom om dem. Något initiativ av
riksdagen med anledning av de nu berörda
motionsyrkandena är emellertid inte
erforderligt.
Sammanfattningsvis tillstyrker
utskottet propositionen i berörda delar
och föreslår att de här aktuella
motionerna i motsvarande delar inte
skall föranleda något uttalande från
riksdagens sida.
Utskottet behandlar så frågan om
försäljning av Teracom Svensk Rundradio
AB.
Kulturutskottet föreslår, som
redovisats, att Teracom inte skall
omfattas av bemyndigandet, enligt vilket
statens ägande skulle kunna minskas till
en röstandel på 51 %. Mot bakgrund av
att den konkurrensutsatta delen av
Teracoms verksamhet för närvarande utgör
mindre än 40 % av bolagets totala
verksamhet bör Teracom, enligt
kulturutskottets bedömning, inte
hänföras till den typ av företag som
enligt regeringens kriterier anses
lämplig för ett delat ägarskap. Dessutom
anser kulturutskottet att arten och
inriktningen av Teracoms verksamhet
ytterligare talar mot att staten skall
minska sin ägarandel i bolaget.
Näringsutskottet delar kulturutskottets
bedömning i denna del. Regeringens
förslag avseende Teracom bör således
avslås av riksdagen, liksom motion
1995/96:N26 (m) i berörd del.
Utskottet behandlar härefter frågan om
strukturåtgärder avseende AssiDomän AB,
som har tagits upp i motion 1995/96:N29
(c).
I samband med ombildningen av
Domänverket fastställde riksdagen våren
1992, som nämnts, riktlinjer dels för
hur naturvårdsintresset skulle
tillgodoses, dels för hur försäljningen
av mark till enskilda skulle genomföras.
Därvid anfördes att försäljning av mark
till enskilda är viktig och syftar bl.a.
till attt stärka det enskilda skogs- och
jordbruket. Försäljningen av skogsmark
är, som redovisats, nu i det närmaste
slutförd. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att en av de
bärande idéerna bakom skapandet av ett
fjärde skogsblock i Sverige var att
djupare integrera råvaruproduktionen och
industriproduktionen. Med det anförda
avstyrker utskottet den berörda motionen
i aktuell del.
Utskottet övergår till frågan om
strukturåtgärder avseende Celsius AB,
som också tas upp i motion 1995/96:N29
(c).
Det statliga ägandet i Celsius uppgår,
som redovisats, till 25 %. Enligt
utskottets mening kan statens ställning
som ägare inte utnyttjas för frågor som
ligger utanför företaget, t.ex.
regionalpolitiska frågor. Härmed
avstyrks motionen i denna del.
Utskottet behandlar härefter frågan om
privatisering av Telia och Sila som
aktualiseras i motionerna 1995/96:N26
(m) och 1995/96:N27 (kds).
Trafikutskottet hänvisar i sitt
yttrande, som redovisats, till tidigare
behandling av frågan om privatisering av
de aktuella företagen. När det gäller
Telia anfördes därvid att
telekommunikationer utgör en väsentlig
del av landets infrastruktur och att de
har stor betydelse för landets
konkurrenskraft och de enskilda
människorna. Vidare hänvisar
trafikutskotttet till att det inom
Kommunikationsdepartementet pågår ett
arbete med en departementspromemoria, i
vilken bl.a. frågan om statens ägarroll
i Telia kommer att tas upp. Beträffande
privatisering av Sila anför
trafikutskottet att en privatisering av
SAS förutsätter dels att uttalad
samstämmighet härom råder i Danmark,
Norge och Sverige, dels att en
privatisering verkligen är till fördel
för SAS. Med det anförda föreslår
trafikutskottet att de nämnda motionerna
skall avslås i berörda delar.
Näringsutskottet finner ingen anledning
att göra någon annan bedömning än
trafikutskottet och avstyrker därmed de
båda motionerna såvitt nu är i fråga.
Utskottet behandlar vidare i detta
sammanhang frågan om privatisering av
Arlanda flygplats, som tas upp i motion
1995/96:N26 (m).
Trafikutskottet erinrar i sitt
yttrande, som redovisats, om att det
pågår ett arbete inom Luftfartsverket
och Kommunikationsdepartementet som
syftar till att uppnå en mer
bolagsliknande organisation för
verksamheten vid Arlanda flygplats. Med
detta föreslår trafikutskottet att den
nämnda motionen i här aktuell del skall
avslås.
Näringsutskottet gör samma bedömning
som trafikutskottet och avstyrker därmed
motionen i aktuell del.
Utskottet övergår så till frågan om
privatisering av Vasakronan AB, som är
föremål för yrkande i motion 1995/96:N26
(m).
Finansutskottet hänvisar i sitt
yttrande, som redovisats, till tidigare
behandling då ett liknande yrkande
avslogs av riksdagen. Enligt
finansutskottets uppfattning har det
inte tillkommit något som föranleder
utskottet att ändra sin tidigare
bedömning. Med hänvisning härtill
avstyrker näringsutskottet den nämnda
motionen såvitt här är i fråga.
Utskottet behandlar härefter frågan om
privatisering av TV 2, som också berörs
i motion 1995/96:N26 (m).
Kulturutskottet hänvisar i sitt
yttrande, som redovisats, till tidigare
behandling av ett liknande yrkande.
Vidare anförs att kulturutskottet för
närvarande behandlar en proposition med
förslag till de villkor och riktlinjer
som skall gälla under perioden 19972001
för bl.a. Sveriges Television AB. Denna
behandling bör inte föregripas, anser
kulturutskottet och föreslår att det här
aktuella yrkandet skall avslås.
Näringsutskottet delar kulturutskottets
bedömning i denna fråga och avstyrker
motionen i berörd del.
Slutligen behandlar utskottet frågan om
en privatisering av SBAB, som också den
tas upp i motion 1995/96:N26 (m).
Bostadsutskottet anför, som redovisats,
i sina båda yttranden till
näringsutskottet att en eventuell
förändring av ägarförhållandena i SBAB
förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag.
Bostadsutskottet - som positivt har
noterat att SBAB inte återfinns bland de
i propositionen nio angivna företagen -
konstaterar att eventuella förslag om
ägarförändringar i detta bolag därmed
kommer att underställas riksdagen, en
ordning som bostadsutskottet förordar.
Näringsutskottet gör ingen annan
bedömning i den här aktuella frågan än
bostadsutskottet. Den nämnda motionen
avstyrks därmed i denna del.
Apoteksbolaget AB
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att
Apoteksbolaget AB skall bli ett av
staten helägt bolag och att regeringen
skall bemyndigas att vidta de åtgärder
som krävs för detta.
Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop.
1970:74, bet. 2Lu37, bet. Su98). Staten
löste då in de tidigare fristående
apoteken. Bolaget ägdes inledningsvis
till två tredjedelar av staten och till
en tredjedel av en stiftelse grundad av
Apotekarsocieteten. År 1981 sålde
Apotekarsocieteten sina aktier till
Apoteksbolagets nybildade
pensionsstiftelse, vilken alltjämt äger
en tredjedel av aktierna i bolaget.
Ägarfrågorna i Apoteksbolaget har
aktualiserats i olika sammanhang, sägs
det i propositionen. I
Läkemedelsförsörjningsutredningens
slutbetänkande Omsorg och konkurrens
(SOU 1994:110) konstaterades att
ägarbilden inom Apoteksbolaget är
ovanlig, då den bygger på en dispens
från tillsynsmyndigheten. Utredningen
anförde att ägarförhållandena bör
övervägas och att staten bör överta
aktierna, om detaljhandelsmonopolet
skall vara kvar. I det fall att en
avreglering skall ske ansågs andra
alternativ kunna övervägas, som t.ex.
att Apoteksbolaget först görs till ett
helägt, statligt bolag, för att sedan
säljas ut.
I departementspromemorian
Apoteksbolagets framtida roll
utgångspunkter och förslag (Ds 1995:82)
framhålls att den nuvarande
ägarstrukturen kan försvåra styrningen
av bolaget, eftersom de två ägarna har
olika mål: Staten vill använda bolaget
för att trygga en effektiv
läkemedelsförsörjning i hela landet,
medan Apoteksbolagets pensionsstiftelse
har till uppgift att trygga de
anställdas pensioner genom en säker
kapitalplacering och en god avkastning
på kapitalet. I promemorian föreslås att
staten, om det kan ske på godtagbara
villkor, skall göras till ensam ägare av
Apoteksbolaget.
Regeringen delar bedömningen att den
nuvarande ägarstrukturen i
Apoteksbolaget bör förändras och att
bolaget bör bli helägt av staten.
Dispensförfarande från gällande regler
bör i möjligaste mån undvikas, sägs det.
I syfte att effektivisera
läkemedelsförsörjningen bör ägarens
stryning av Apoteksbolaget vara klar och
tydlig, och potentiella
intressekonflikter mellan olika ägare
undvikas, anförs det i propositionen.
Frågan om hur staten kan förvärva
eller hur Apoteksbolaget enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in
- pensionsstiftelsens aktier bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Syftet är att finna en för staten så
förmånlig lösning som möjligt, samtidigt
som stiftelsen kan fullgöra sina
åtaganden. Regeringen föreslås, som
nämnts, få bemyndigande att vidta de
åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten.
Motionerna
Yrkanden rörande Apoteksbolaget finns i
två motioner, nämligen 1995/96:N31 (fp)
och 1995/96:N27 (kds). Även i motion
1995/96:N26 (m) berörs Apoteksbolaget
dock utan något yrkande i saken.
I den sistnämnda motionen sägs att
förslagen är väl genomtänkta, men
otillräckliga. Moderata samlingspartiet
föreslog senast i januari 1996 att
staten skulle köpa ut
pensionsstiftelsens aktier i
Apoteksbolaget, konstaterar motionärerna
och anser att den process som skall leda
till en privatisering av bolaget bör
inledas. Med hänsyn till Apoteksbolagets
nuvarande monopolställning anses det
lämpligt att detta arbete sker i flera
steg, varvid ett av de steg som måste
tas är en avreglering av detaljhandeln
med läkemedel.
Inte heller motionärerna bakom motion
1995/96:N31 (fp) har något att erinra
mot regeringens förslag, såsom en
kortsiktigt riktig lösning. Det
understryks emellertid att
Apoteksbolaget snarast bör privatiseras.
I motionen erinras om att den borgerliga
regeringen i juni 1994 avlämnade en
proposition (prop. 1994/95:9) med
förslag om att Apoteksbolagets monopol
på detaljhandel med läkemedel skulle
inskränkas så att receptfria läkemedel,
förutom på apotek, också skulle få
säljas av den som fått Läkemedelsverkets
tillstånd till detaljhandel med sådana
läkemedel. Den socialdemokratiska
regeringen återkallade dock
propositionen efter valet 1994. Den
aktuella försäljningsrätten bör inte
kopplas till ett visst företag, utan
till en person med rätt kompetens, anför
motionärerna vidare.
Också i motion 1995/96:N27 (kds) ses
regeringens förslag rörande
Apoteksbolaget som en nödvändig
förutsättning för att åstadkomma en
omstrukturering av bolaget, och
motionärerna har därför inget att
invända mot förslaget. Kristdemokraterna
anser att Apoteksbolagets monopol
beträffande receptfria läkemedel skall
avskaffas, vilket - som nämnts - var
förslaget i en proposition som
fyrpartiregeringen lämnade i juni 1994,
säger motionärerna. De anser att det
finns skäl för regeringen att återkomma
till riksdagen med förslag om
Apoteksbolagets roll i framtiden. Det
tidigare beskrivna utredningsbetänkandet
av Läkemedelsförsörjningsutredningen
samt den nämnda departementspromemorian
ger, enligt motionärerna, anledning till
en omfattande prövning av
Apoteksbolagets fortsatta roll. Det
finns skäl att tro att det går att
åstadkomma en renodling och en
effektivisering av verksamheten, med
därav följande lägre kostnader, genom
att den verksamhet som för närvarande
bedrivs i monopolform konkurrensutsätts,
anför motionärerna.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet delar i sitt yttrande
(bilaga 2) regeringens bedömning att
staten, i syfte att effektivisera
styrningen av Apoteksbolaget, bör bli
ensam ägare av bolaget. Regeringens
förslag bör således godkännas i denna
del. Det bör ankomma på regeringen att
vidta erforderliga åtgärder för att
Apoteksbolaget skall bli helägt av
staten, anför socialutskottet och anser
att det föreslagna bemyndigandet bör
tillstyrkas.
De frågor som tas upp i de här aktuella
motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt
till detaljhandel med läkemedel och
bolagets framtida roll har behandlats i
den tidigare nämnda
departementspromemorian, konstaterar
socialutskottet. Remissbehandling pågår,
och en proposition har aviserats till
hösten 1996. Socialutskottet anser att
regeringens kommande förslag på detta
område inte bör föregripas, och att
näringsutskottet därför bör avstyrka de
här aktuella motionerna i berörda delar.
I en avvikande mening (m, fp) anförs
att riksdagen bör göra ett
tillkännagivande om att Apoteksbolagets
monopol på detaljhandel med receptfria
läkemedel bör upphävas. I ett första
skede bör endast den som fått särskilt
tillstånd till detaljhandel med sådana
läkemedel få sälja dem. Läkemedel som
inte kan anses vara förenade med några
medicinska säkerhetsrisker bör dock få
säljas utan krav på tillstånd, sägs det.
På sikt bör även receptbelagda
läkemedel, efter tillstånd, få säljas av
andra än Apoteksbolaget. På så sätt
avses Apoteksbolaget stegvis komma att
utsättas för konkurrens, vilket anses
gynna tillgängligheten, produktiviteten
och förnyelseförmågan. Det hänvisas till
vad som anförs i motion 1995/96:N31 (fp)
om att rätten att sälja läkemedel inte
bör kopplas till ett visst företag, utan
till en fysisk eller juridisk person med
erforderlig kompetens. Det finns inget
att invända mot att staten löser in
pensionsstiftelsens aktier i
Apoteksbolaget, sägs det vidare. Detta
bör dock ses som en kortsiktig lösning
med sikte på att bolaget skall
privatiseras.
I en annan avvikande mening (c, kds)
förordas också ett tillkännagivande av
riksdagen om att Apoteksbolagets
ensamrätt till detaljhandel med
receptfria läkemedel skall avskaffas.
Detta anses öka tillgängligheten
beträffande dessa läkemedel och minska
påfrestningarna på sjukvården. Att
konkurrensutsätta delar av den
verksamhet som Apoteksbolaget för
närvarande bedriver i monopolform kommer
också att medföra lägre kostnader för
den enskilde och för samhället, anförs
det. Det utredningsbetänkande och den
departementspromemoria som beskrivits
anses kunna utgöra underlag för en
ingående omprövning av bolagets roll.
Det är angeläget att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag,
anförs det.
Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet delar - i likhet med
socialutskottet - regeringens bedömning
att staten, i syfte att effektivisera
styrningen av Apoteksbolaget, bör bli
ensam ägare av bolaget. Det bör ankomma
på regeringen att vidta erforderliga
åtgärder för att Apoteksbolaget skall
bli helägt av staten. Utskottet
tillstyrker härmed regeringens förslag.
Beträffande de frågor som tas upp i de
här aktuella motionerna och som rör
Apoteksbolagets ensamrätt till
detaljhandel med läkemedel och bolagets
framtida roll redovisar socialutskottet,
som nämnts, ett inom regeringskansliet
pågående beredningsarbete.
Näringsutskottet anser, i likhet med
socialutskottet, att detta arbete inte
bör föregripas och avstyrker därmed
motionerna 1995/96:N31 (fp) och
1995/96:N27 (kds) i här aktuella delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för
kommersiella företag med statligt
ägande
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 momenten 1, 2
i denna del och 3 och motionerna
1994/95:N270 yrkande 15 och
1994/95:N275 yrkande 14 och med
avslag på proposition 1994/95:
100 bilaga 13 punkt A 12 moment 2 och
motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 31,
1994/95:Fi216 yrkande 11,
1994/95:Fi217 yrkande 2,
1994/95:Fi219 yrkande 19,
1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,
1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,
1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299
yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,
1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26
yrkandena 13, det sistnämnda i denna
del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det
sistnämnda i denna del, 1995/96:
N28, 1995/96:N29 yrkande 1,
1995/96:N30 och 1995/96:N31
yrkande 1
dels godkänner det som anges i
proposition 1995/96:141 om riktlinjer
för förvaltningen av statens
företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta
förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna
företag, utan godkännande av
riksdagen i varje särskilt fall,
besluta om kapitaltillskott,
försäljning och köp av aktier,
deltagande i eller i förekommande
fall avstående från erbjudanden om
nyemissioner samt medverkan till
utgivande av konvertibla skuldebrev,
enligt de förutsättningar som anges i
proposition 1995/96:141:
1) AssiDomän AB (avser endast
nyemission),
2) Celsius AB (avser endast B-
aktier),
3) Enator AB,
4) Lantbrukskredit AB,
5) Pharmacia & Upjohn,
6) SAQ Kontroll AB,
7) SBL Vaccin AB,
8) AB Svensk Exportkredit,
b) Regeringen får beträffande övriga
av staten helägda, kommersiella
aktiebolag, utan riksdagens
godkännande för varje särskilt fall,
besluta om omstruktureringar och
omdispositioner av statens innehav i
enlighet med vad som anges i
proposition 1995/96:141, förutsatt
att det i övrigt inte strider mot
lagstiftning eller andra tidigare
riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns
anslag Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m.
får användas i enlighet med vad som
anges i proposition 1995/96:141,
res. 1 (m, c, fp,
kds)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande Teracom Svensk
Rundradio AB
att riksdagen avslår proposition
1995/96:141 moment 2 i denna del och
motion 1995/96:N26 yrkande 3 i denna
del,
res. 4 (m)
3. beträffande strukturåtgärder
avseende AssiDomän AB
att riksdagen avslår motion
1995/96:N29 yrkande 2 i denna del,
res. 5 (c, mp)
4. beträffande strukturåtgärder
avseende Celsius AB
att riksdagen avslår motion
1995/96:N29 yrkande 2 i denna del
res. 6 (c)
5. beträffande Telia och Sila
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:N26 yrkande 3 och 1995/96:
N27 yrkande 3, båda i denna del,
res. 7 (m, fp, kds)
6. beträffande Arlanda
flygplats
att riksdagen avslår motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 8 (m, fp)
7. beträffande Vasakronan AB
att riksdagen avslår motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 9 (m, fp, kds)
8. beträffande TV 2
att riksdagen avslår motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 10 (m)
9. beträffande SBAB
att riksdagen avslår motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del,
res. 11 (m)
10. beträffande Apoteksbolaget
AB
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 momenten 4
och 5 och med avslag på motionerna
1995/96:N27 yrkande 4 och 1995/96:
N31 yrkande 2
dels godkänner vad i propositionen
anges om att Apoteksbolaget AB skall
bli helägt av staten i enlighet med
vad som anges i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att vidta
de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten.
res. 12 (m, fp)
res. 13 (c, kds)
Stockholm den 28 maj 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand
(s), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson
(c), Barbro Andersson (s), Marie
Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag
Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës
(mp), Göran Hägglund (kds), Nils-Göran
Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten
Tolgfors (m) och Frank Lassen (s).
Reservationer
1. Riktlinjer för kommersiella företag
med statligt ägande (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson
(c), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund
(kds) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 21 med Staten har och
slutar på s. 22 med riksdagens sida
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om riktlinjer för
kommersiella företag med statligt ägande
bör - i likhet med vad som anförs i
motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29
(c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27
(kds) - avslås av riksdagen.
Enligt utskottets mening är statens
främsta näringspolitiska uppgift att
ange ramar och regelsystem för
näringslivets verksamhet och bidra till
att skapa betingelser för långsiktig
tillväxt. Om staten samtidigt uppträder
både som ägare och som utformare av de
regler som gäller för näringslivets
verksamhet uppstår en rad problem, bland
vilka följande kan nämnas: risk för
konkurrenssnedvridning; risk för
inoptimala investeringsbeslut;
svårigheter att tillföra kapital till
företag som behöver kapital för
expansion. Grundprincipen måste, enligt
utskottets mening, vara att
konkurrensutsatt verksamhet skall
bedrivas i privat regi.
Det arbete som påbörjades under den
borgerliga regeringen med att minska
statens företagsägande bör, enligt
utskottets uppfattning, fortsätta. Med
en privatisering av statliga företag
uppnås en tydligare ägarroll,
kommersiellt mer kompetenta företag och
en ökad aktiespridning. Sammanlagt
inbringade de försäljningar som gjordes
under den borgerliga regeringen ca 23
miljarder kronor (exkl. försäljning av
aktier i Nordbanken) till statskassan,
vilket minskade statens upplåningsbehov
med motsvarande belopp. Försäljningarna
ledde också till en spridning av
aktieägandet till grupper som inte
tidigare innehaft aktier.
Enligt utskottets uppfattning bör
således de bemyndiganden om försäljning
av statliga företag som riksdagen
tidigare gett regeringen kvarstå. I
regeringens förslag ingår dock några
bolag som inte återfinns bland dem som
riksdagen tidigare har fattat beslut om.
Det gäller - förutom Teracom Svensk
Rundradio AB som utskottet behandlar
särskilt - Enator AB och AB Svensk
Exportkredit. För dessa båda sistnämnda
företag bör riksdagen nu lämna
bemyndigande om försäljning.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motionerna 1995/96:N26 (m), 1995/96:N29
(c), 1995/96:N31 (fp) och 1995/96:N27
(kds) i berörda delar liksom motsvarande
motioner från allmänna motionstiden 1995
såvitt nu är i fråga. Övriga här
aktuella motionsyrkanden bör inte
föranleda något initiativ från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för
kommersiella företag med statligt
ägande
att riksdagen med avslag på
propositionerna 1994/95:100 bilaga 13
punkt A 12 moment 2 och 1995/96:141
momenten 1, 2 i denna del och 3, med
bifall till motionerna 1994/95:N270
yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14,
1995/96:N26 yrkandena 13, det
sistnämnda i denna del, 1995/96:N27
yrkandena 13, det sistnämnda i denna
del, 1995/96:N29 yrkande 1 och
1995/96:N31 yrkande 1, med anledning
av motionerna 1994/95:Fi211 yrkande
31, 1994/95:Fi216 yrkande 11,
1994/95:Fi219 yrkande 19,
1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,
1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299
yrkande 7, 1994/95:
N300 yrkande 12 och 1994/95:N301
yrkande 10 och med avslag på
motionerna 1994/95:Fi217 yrkande 2,
1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,
1995/96:N28 och 1995/96:N30
dels bemyndigar regeringen att sälja
statens aktier i följande företag:
1) Enator AB,
2) AB Svensk Exportkredit,
dels bemyndigar regeringen att på
annat sätt än genom försäljning av
aktier minska statens ägarandel i de
angivna företagen,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört
beträffande statligt ägande av
företag.
2. Riktlinjer för kommersiella företag
med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 22 som börjar med De föreslagna
och slutar med riksdagens sida bort ha
följande lydelse:
De förslagna riktlinjerna och
bemyndigandena avser, som redovisats,
endast kommersiella företag. Detta anser
utskottet vara en lämplig avgränsning.
Utskottet vill dock - i linje med vad
som anförs i motion 1995/96:N28 (v) -
tydligare än regeringen poängtera
betydelsen av statens ägande i LKAB och
AssiDomän. LKAB spelar en stor roll för
den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten
och i Sverige som helhet. AssiDomän har
stor betydelse för råvaruförsörjningen i
Norrland, särskilt i inlandet. Det är
viktigt att staten i egenskap av
majoritetsägare i AssiDomän inte sviker
sitt ansvar gentemot inlandssågverken
och därmed för sysselsättningen. När det
gäller AssiDomän bör således hänsyn tas
till inte enbart marknadsmässiga utan
även till rekreations-, kultur- och
miljömässiga aspekter. Visserligen avser
regeringens förslag beträffande
AssiDomän endast nyemission av aktier,
men innebörden är ändå att statens
röstmajoritet kan gå förlorad och
röstandelen kan komma att sjunka ned
till 34 %. Detta motsätter sig
utskottet. AssiDomän bör därför undantas
från de särskilt angivna företag som
skall omfattas av bemyndigandet. Med
detta tillstyrks motion 1995/96:N28 (v)
i berörd del.
För övriga - - - (= utskottet) - - -
av riksdagen.
Sammanfattningsvis tillstyrker
utskottet propositionen i berörda delar,
med undantag för att AssiDomän inte
skall ingå bland de särskilt angivna
företagen. Motion 1995/96:N28 (v)
tillstyrks vad avser AssiDomän. Övriga
här aktuella motioner bör inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för
kommersiella företag med statligt
ägande
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 momenten 1
och 3 och motionerna 1994/95:N270
yrkande 15, 1994/95:N275 yrkande 14
och 1995/96:N28 yrkande 4, med
anledning av proposition 1995/96:141
moment 2 i denna del och med avslag
på proposition 1994/95:100 bilaga 13
punkt A 12 moment 2 och motionerna
1994/95:Fi211 yrkande 31,
1994/95:Fi216 yrkande 11,
1994/95:Fi217 yrkande 2,
1994/95:Fi219 yrkande 19,
1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,
1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,
1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299
yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,
1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26
yrkandena 13, det sistnämnda i denna
del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det
sistnämnda i denna del, 1995/96:
N28 yrkandena 13 och 5, 1995/96:N29
yrkande 1, 1995/96:N30 och
1995/96:N31 yrkande 1
dels godkänner det som anges i
proposition 1995/96:141 om riktlinjer
för förvaltningen av statens
företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta
förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna
företag, utan godkännande av
riksdagen i varje särskilt fall,
besluta om kapitaltillskott,
försäljning och köp av aktier,
deltagande i eller i förekommande
fall avstående från erbjudanden om
nyemissioner samt medverkan till
utgivande av konvertibla skuldebrev,
enligt de förutsättningar som anges i
proposition 1995/96:141:
1) Celsius AB (avser endast B-
aktier),
2) Enator AB,
3) Lantbrukskredit AB,
4) Pharmacia & Upjohn,
5) SAQ Kontroll AB,
6) SBL Vaccin AB,
7) AB Svensk Exportkredit,
b) Regeringen får beträffande övriga
av staten helägda, kommersiella
aktiebolag, utan riksdagens
godkännande för varje särskilt fall,
besluta om omstruktureringar och
omdispositioner av statens innehav i
enlighet med vad som anges i
proposition 1995/95:141, förutsatt
att det i övrigt inte strider mot
lagstiftning eller andra tidigare
riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns
anslag Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. får
användas i enlighet med vad som anges i
proposition 1995/96:141.
3. Riktlinjer för kommersiella företag
med statligt ägande (mom. 1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 21 med Staten har och
slutar på s. 22 med riksdagens sida
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motion 1995/96:N30 (mp) - att
statsmakterna bör fastställa en policy
för statliga företag av innebörd att
staten skall vara ett föredöme när det
gäller god etik i relationerna till
företagets ägare, anställda,
leverantörer och kunder. Statliga
företag bör vidare åläggas att såväl i
sitt långsiktiga som i sitt dagliga
arbete prioritera miljö- och
resursfrågor.
När det gäller frågan om hur statens
ägarförvaltning skall utformas anser
utskottet att denna fråga bör hänskjutas
till en parlamentarisk utredning;
riksdagen bör anmoda regeringen härom.
Den modell som tillämpas för närvarande
och som innebär att förvaltningen av
statliga företag handhas av tjänstemän
inom regeringskansliet anser utskottet
vara olämplig.
Riksdagen bör vidare anmoda regeringen
att tillsätta en utredning med uppdrag
att föreslå inrättandet av
taxekommissioner för monopolverksamhet.
Syftet med att inrätta sådana
kommissioner, som skall vara
demokratiskt valda och ha till uppgift
att granska och fastställa priser inom
monopolverksamhet, är att garantera den
demokratiska kontrollen av
monopolföretagen.
Med beslut av riksdagen av här angiven
innebörd kan utskottet tillstyrka
regeringens förslag till riktlinjer och
bemyndigande för kommersiella företag
med statligt ägande.
Sammanfattningsvis tillstyrker
utskottet propositionen i berörda delar
- med nyss angivna kompletteringar.
Härigenom tillstyrks motion 1995/96:
N30 (mp). Även motion 1994/95:N270 (mp)
från allmänna motionstiden 1995 blir i
sak tillgodosedd i berörd del. Övriga
här aktuella motioner bör inte föranleda
något initiativ från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för
kommersiella företag med statligt
ägande
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 moment 3 och
motionerna 1994/95:N270 yrkande 15,
1994/95:N275 yrkande 14 och
1995/96:N30, med anledning av
proposition 1995/96:141 momenten 1
och 2, det senare i denna del och med
avslag på proposition 1994/95:100
bilaga 13 punkt A 12 moment och
motionerna 1994/95:
Fi211 yrkande 31, 1994/95:Fi216
yrkande 11, 1994/95:Fi217 yrkande 2,
1994/95:Fi219 yrkande 19,
1994/95:N274 yrkandena 7 och 8,
1994/95:N275 yrkandena 10 och 11,
1994/95:N298 yrkande 1, 1994/95:N299
yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 12,
1994/95:N301 yrkande 10, 1995/96:N26
yrkandena 13, det sistnämnda i denna
del, 1995/96:N27 yrkandena 13, det
sistnämnda i denna del, 1995/96:
N28, 1995/96:N29 yrkande 1 och
1995/96:N31 yrkande 1
dels godkänner de av utskottet
angivna riktlinjerna för
förvaltningen av statens
företagsägande,
dels bemyndigar regeringen att vidta
förvaltningsåtgärder enligt följande:
a) regeringen får för nedan angivna
företag, utan godkännande av
riksdagen i varje särskilt fall,
besluta om kapitaltillskott,
försäljning och köp av aktier,
deltagande i eller i förekommande
fall avstående från erbjudanden om
nyemissioner samt medverkan till
utgivande av konvertibla skuldebrev,
enligt de förutsättningar som anges i
proposition 1995/96:141:
1) AssiDomän AB (avser endast
nyemission),
2) Celsius AB (avser endast B-
aktier),
3) Enator AB,
4) Lantbrukskredit AB,
5) Pharmacia & Upjohn,
6) SAQ Kontroll AB,
7) SBL Vaccin AB,
8) AB Svensk Exportkredit
b) Regeringen får beträffande övriga
av staten helägda, kommersiella
aktiebolag, utan riksdagens
godkännande för varje särskilt fall,
besluta om omstruktureringar och
omdispositioner av statens innehav i
enlighet med vad som anges i
proposition 1995/96:141, förutsatt
att det i övrigt inte strider mot
lagstiftning eller andra tidigare
riksdagsbeslut,
dels medger att tolfte huvudtitelns
anslag Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. får
användas i enlighet med vad som anges i
proposition 1995/96:141.
4. Teracom Svensk Rundradio AB (mom. 2)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola
Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 22 med Kultur-
utskottet föreslår och slutar på s. 23
med berörd del bort ha följande
lydelse:
Företrädarna för Moderata
samlingspartiet i kulturutskottet anför,
som redovisats, i ett särskilt yttrande
att det mest lämpliga när det gäller
Teracom Svensk Rundradio AB är att
riksdagen bemyndigar regeringen att
sälja hela bolaget. Näringsutskottet
delar denna bedömning. Med ett sådant
beslut av riksdagen blir motion
1995/96:N26 (m) tillgodosedd i berörd
del.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande Teracom Svensk
Rundradio AB
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:141 moment 2 i
denna del och motion 1995/96:N26
yrkande 3 i denna del
dels bemyndigar regeringen att sälja
statens aktier i Teracom Svensk
Rundradio AB,
dels bemyndigar regeringen att på annat
sätt än genom försäljniong av aktier
minska statens ägande i Teracom Svensk
Rundradio AB.
5. Strukturåtgärder avseende AssiDomän
AB (mom. 3)
Kjell Ericsson (c) och Eva Goës (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 23 som börjar på med I samband
och slutar med aktuell del bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening - och i likhet
med vad som anförs i motion 1995/96:N29
(c) - bör staten, så länge ett statligt
ägande i AssiDomän föreligger, utnyttja
denna position för att verka för att
angelägna strukturåtgärder kommer till
stånd. Sålunda bör avsättningar göras av
mark som skyddas av naturvårdshänsyn.
Vidare bör försäljning inte ske enbart
genom aktieförsäljning, utan delar av
markbeståndet bör erbjudas till
försäljning till enskilda markägare.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här
angiven innebörd. Med detta tillstyrks
den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande strukturåtgärder
avseende AssiDomän AB
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskotttet anfört.
6. Strukturåtgärder avseende Celsius AB
(mom. 4)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 23 som börjar med Det statliga
och slutar med denna del bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det
statliga ägandet i Celisus, så länge det
kvarstår, utnyttjas för
regionalpolitiska åtgärder. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna; motionen tillstyrks härmed i
berörd del.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande strukturåtgärder
avseende Celsius AB
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N29 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskotttet anfört.
7. Telia och Sila (mom. 5)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m), Göran Hägglund (kds) och Sten
Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 23 som börjar med Trafik-
utskottet hänvisar och slutar med i
fråga bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m, fp) till
trafikutskottets yttrande anförs, som
tidigare redovisats, att riksdagen bör
ge regeringen i uppdrag att förbereda en
privatisering av Telia och Sila, och att
regeringen bör anmodas att återkomma med
förslag om bemyndigande att genomföra
utförsäljningar av dessa företag. De
aktuella företagen är exempel på statlig
verksamhet, som redan för närvarande är
konkurrensutsatt eller som utan problem
kan konkurrensutsättas, och som därför
skulle fungera bättre eller lika bra som
privat drivna företag, sägs det. En
privatisering skulle dessutom ge
företagen tillgång till riskkapital och
bättre utvecklingsmöjligheter.
Näringsutskottet delar den nu
refererade uppfattningen och vill
dessutom framhålla att en sund
konkurrens inom flygsektorn är ett
samhällsintresse. Riksdagen bör sålunda
anmoda regeringen att återkomma med
förslag om bemyndigande som möjliggör en
försäljning av de aktuella företagen.
Härmed tillstyrks de båda motionerna i
berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande Telia och Sila
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:N26 yrkande 3 och
1995/96:N27 yrkande 3, båda i denna
del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
8. Arlanda flygplats (mom. 6)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med Trafik-
utskottet erinrar och slutar med
aktuell del bort ha följande lydelse:
Som tidigare redovisats, anförs i en
avvikande mening (m, fp) till
trafikutskottets yttrande att regeringen
bör ges i uppdrag att förbereda en
privatisering av Arlanda flygplats.
Motsvarande skäl åberopas som för Telia
och Sila.
Näringsutskottet delar denna
uppfattning och tillstyrker den nämnda
motionen i berörd del. Riksdagen bör
sålunda anmoda regeringen att återkomma
med förslag om bemyndigande som
möjliggör en försäljning av Arlanda
flygplats.
dels att utskottets hemställan under
6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Arlanda
flygplats
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
9. Vasakronan AB (mom. 7)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m), Göran Hägglund (kds) och Sten
Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med Finans-
utskottet hänvisar och slutar med i
fråga bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m, fp, kds) till
finansutskottets yttrande anförs att det
inte föreligger några hinder för att det
bemyndigande avseende försäljning av
statliga företag som där förordas även
skall omfatta Vasakronan.
Näringsutskottet delar denna uppfattning
och tillstyrker därmed den aktuella
motionen i berörd del. Riksdagen bör
sålunda anmoda regeringen att återkomma
med förslag om bemyndigande som
möjliggör en privatisering av
Vasakronan.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande Vasakronan AB
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
10. TV 2 (mom. 8)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola
Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med Kultur-
utskottet hänvisar och slutar med
berörd del bort ha följande lydelse:
I ett särskilt yttrande (m) aviserar
företrädarna för Moderata
samlingspartiet i kulturutskottet att de
i betänkande 1995/96:KrU12 kommer att
reservera sig till förmån för en motion
med krav på att en av Sveriges
Televisions kanaler skall säljas.
Näringsutskottet anser - i likhet med
vad som sägs i den här aktuella motionen
- att regeringen bör anmodas att
återkomma till riksdagen med förslag om
en privatisering av TV 2. Härmed
tillstyrks motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande TV 2
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
11. SBAB (mom. 9)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola
Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 24 som börjar med Bostads-
utskottet anför och slutar med denna
del bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (m) till
bostadsutskottets sist avlämnade
yttrande förordas, som nämnts, att SBAB
skall omfattas av ett bemyndigande om
privatisering. Eftersom bolaget numera
arbetar i konkurrens med andra
bostadsinstitut, anses det både
principiellt önskvärt och naturligt att
staten avvecklar sitt ägande.
Också näringsutskottet anser att SBAB
bör privatiseras. Riksdagen bör sålunda
anmoda regeringen att återkomma med
förslag om ett bemyndigande som
möjliggör detta. Härmed tillstyrks den
nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande SBAB
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:N26 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
12. Apoteksbolaget AB (mom. 10)
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer
(m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson
(m) och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 27 som börjar med Närings-
utskottet delar och slutar med
aktuella delar bort ha följande
lydelse:
I en avvikande mening (m, fp) till
socialutskottets yttrande anförs att det
inte finns något att invända mot
regeringens förslag om att staten skall
bli ensam ägare av Apoteksbolaget. Detta
bör dock ses som en kortsiktig lösning
med sikte på att bolaget skall
privatiseras. Näringsutskottet delar
helt denna bedömning. Propositionen
tillstyrks sålunda i berörd del, med det
tillägget att regeringen bör anmodas att
återkomma med förslag om en
privatisering av Apoteksbolaget.
Vidare bör regeringen - i likhet med
vad som anförs i den avvikande meningen
- anmodas att återkomma med förslag om
ett upphävande av Apoteksbolagets
monopol på detaljhandel med receptfria
läkemedel. Genom att Apoteksbolaget
härmed successivt kommer att utsättas
för konkurrens främjas, enligt
utskottets mening, tillgänglighet,
produktivitet och förnyelseförmåga. Med
detta tillstyrker utskottet motion
1995/96:N31 (fp) i berörd del. Det sagda
ligger också i linje med vad som i denna
del anförs i motion 1995/96:N26 (m).
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 momenten 4
och 5 och motion 1995/96:N31 yrkande
2 och med anledning av motion
1995/96:N27 yrkande 4
dels godkänner vad i propositionen
anges om att Apoteksbolaget AB skall
bli helägt av staten,
dels bemyndigar regeringen att vidta
de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten,
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
13. Apoteksbolaget AB (mom. 10)
Kjell Ericsson (c) och Göran Hägglund
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 27 som börjar med Närings-
utskottet delar och slutar med
aktuella delar bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om att staten skall bli ensam
ägare av Apoteksbolaget. I likhet med
vad som anförs i en avvikande mening (c,
kds) till socialutskottets yttrande,
anser näringsutskottet dessutom att
riksdagen bör göra ett tillkännagivande
om att Apoteksbolagets ensamrätt till
detaljhandel med receptfria läkemedel
skall avskaffas. Detta kommer, enligt
utskottets mening, att öka
tillgängligheten på dessa läkemedel,
minska påfrestningarna på sjukvården och
medföra lägre kostnader för den enskilde
och för samhället. Med detta tillstyrker
utskottet motion 1995/96:N27 (kds) i
berörd del. Även motion 1995/96:N31 (fp)
blir härmed i huvudsak tillgodosedd i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande Apoteksbolaget AB
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:141 momenten 4
och 5 och motion 1995/96:N27 yrkande
4 och med anledning av motion
1995/96:N31 yrkande 2
dels godkänner vad i propositionen
anges om att Apoteksbolaget AB skall
bli helägt av staten,
dels bemyndigar regeringen att vidta
de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten,
dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Riktlinjer för kommersiella företag
med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp)
anför:
När det gäller Nordbanken vill vi erinra
om tidigare ställningstaganden av
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Enligt
dessa partiers uppfattning är det en
fördel om det inom banksektorn finns
olika typer av ägare; en statligt ägd
bank bidrar till mångfalden inom
sektorn. En sådan bank borde dessutom
kunna förväntas föra en till Riksbanken
mer följsam räntepolitik än andra,
privatägda banker.
2. SBAB (mom. 9)
Christer Eirefelt (fp) anför:
Jag har ställt mig bakom
utskottsmajoritetens ställningstagande
att SBAB inte bör ingå bland de företag
för vilka regeringen nu ges ett
försäljningsbemyndigande. Det bör
emellertid framhållas att detta
ställningstagande inte avser sakfrågan
om SBAB bör säljas eller ej utan
formerna för ett eventuellt
försäljningsbeslut.
Verksamheten vid SBAB förutsätter
stabila ägarförhållanden. En längre tids
osäkerhet i denna fråga skulle kunna få
negativ inverkan på bolagets
låneverksamhet. En ordning där ett
kommande förslag om ägarförändringar i
SBAB skall underställas riksdagen skapar
sannolikt bäst förutsättningar för ett
fortsatt förtroende för SBAB. Denna
ordning utgör inte heller något hin-der
för att förändringar i statens ägarandel
kommer till stånd när en fördelaktig
uppgörelse kan nås.
Bilaga
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU7y
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996
beslutat bereda finansutskottet tillfäl-
le att yttra sig över proposition
1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens
företagsägande jämte motioner i de delar
som berör utskottets beredningsom-råde.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att
riksdagen skall godkänna de riktlinjer
för förvaltningen av statens
företagsägande som regeringen förordar
och att regeringen skall bemyndigas att
vidta förvaltningsåtgärder beträffande
stat-ligt ägda företag enligt vad
regeringen förordar.
Vidare föreslås att anslaget Kostnader
för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag m.m. skall få användas för
kapitaltillskott, förvärv av aktier och
vid nyemissioner.
Slutligen föreslås i propositionen att
regeringen skall bemyndigas att ändra
ägarstrukturen i Apoteksbolaget AB så
att samtliga aktier ägs direkt av sta-
ten. De två sistnämnda frågorna kommer
inte att tas upp i detta yttrande.
Motionerna
Följande motioner har väckts med
anledning av propositionen:
1995/96:N26 av Karin Falkmer m.fl. (m),
1995/96:N27 av Göran Hägglund m.fl.
(kds),
1995/96:N28 av Lennart Beijer m.fl. (v),
1995/96:N29 av Kjell Ericsson m.fl. (c),
1995/96:N30 av Eva Goës m.fl. (mp) och
1995/96:N31 av Christer Eirefelt m.fl.
(fp).
Propositionens motivering
Riktlinjer för förvaltningen av statens
företagsägande
I propositionens förslagsruta redovisas
sju strecksatser som beskriver inne-
hållet i de riktlinjer och bemyndigandet
för förvaltningen av statens företags-
ägande som regeringen föreslår. De två
första avser alla statliga företag med
övervägande affärsmässig verksamhet,
dvs. kommersiella och fullt
konkurrensutsatta företag.
Huvudprincipen sägs vara att statliga
företag skall arbeta under krav på
effektivitet, ge avkastning på det
kapital företaget representerar och
anpassas till strukturella förändringar.
I förvaltningen av statliga företag
skall ingå att med utgångspunkt i
uppsatt verksamhetsmål aktivt följa
företagets utveckling och vidta
nödvändiga åtgärder som behövs för att
före-taget skall uppfylla kraven på
effektivitet, avkastning och
strukturanpassning.
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder
beträffande statliga företag
För vissa angivna aktiebolag skall
regeringen få besluta om
kapitaltillskott, sälja och köpa aktier,
delta i eller i förekommande fall
besluta om kapitaltill-skott, sälja och
köpa aktier, delta i eller i
förekommande fall avstå från er-
bjudanden om nyemissioner samt medverka
till utgivande av konvertibla
skuldebrev. De angivna bolagen är
AssiDomän AB, AB Svensk Exportkre-dit,
Teracom Svensk Rundradio AB,
Lantbrukskredit AB, SAQ Kontroll AB, SBL
Vaccin AB, Pharmacia & Upjohn, Celsius
AB (avser endast B-aktier) och Enator AB
(Celsius Informationssystem AB).
Vidare föreslås att en minskning av
statens ägarandel skall kräva godkän-
nande av riksdagen om minskningen
innebär att statens röstmajoritet avskaf-
fas eller att statens röstetal kan komma
att understiga 34 % i ett delägt aktie-
bolag, där staten tidigare förfogat över
lägst detta röstetal. Innebörden av
förslaget är således att regeringen
skall kunna minska ägarandelen i ett
stat-ligt aktiebolag från 100 % till 51
% eller från 49 % till 34 % utan att
riksdagens medgivande behöver inhämtas.
Det är när röstmajoriteten avskaffas
eller sjunker under 34 % som regeringen
anser att riksdagens medgivande skall
inhämtas.
Enligt vad som uppgivits från
Näringsdepartementet är avsikten inte
att bemyndigandet i proposition 141
skall vara generellt och gälla alla
statliga företag eller ens de som i
propositionen innefattas i kategori två,
dvs. kom-mersiella och fullt
konkurrensutsatta företag. Bemyndigandet
avses gälla endast de ovan angivna
företagen.
Motionernas motivering
Det föreslagna bemyndigandet i
propositionen förutsätts ersätta det
tidigare privatiseringsbemyndigandet
avseende 35 angivna företag. Detta
motsätter man sig i motionerna N26 (m),
N27 (kds) och N31 (fp).
l den moderata motionen föreslås att
det tidigare privatiseringsbemyndi-
gandet utvidgas med ett antal företag,
nämligen Telia, TV2, Sila, Vasakronan
AB, Arlanda flygplats och SBAB:s
konkurrensutsatta verksamhet. Motionä-
rerna framhåller att det tidigare
privatiseringsbemyndigandet var
begränsat till utförsäljningar helt
eller delvis av statens aktier i 35
angivna bolag. När det gäller andra
beslut, t.ex. kapitaltillskott,
konvertibla skuldebrev, var regeringen
fortfarande tvungen att fråga riksdagen.
Det bemyndigande som regeringen nu begär
anser motionärerna innebära ett öppet
mandat för rege-ringen att göra vad man
vill med bolagen. Ett sådant mandat
anser motionärerna vara stötande.
Viktiga policybeslut om de statliga
företagen bör enligt motionärerna fattas
av riksdagen och inte av regeringen.
Även i motion N3l (fp) avvisas ett
principiellt bemyndigande som innebär
att regeringen ges rätt att göra
begränsade ägarförändringar i alla
statliga bolag utan riksdagsbeslut.
Motionärerna anser att propositionen är
ett uttryck för ett förlegat tänkande
att staten som aktör i näringslivet kan
skapa tillväxt. I själva verket är det
tvärtom. Statligt ägande är
konkurrensbegränsande. Med en
privatisering av statliga företag uppnås
en tydligare ägarroll, kom-mersiellt mer
kompetenta företag och en ökad
aktiespridning. Staten bör bestämma
spelreglerna så att konkurrensen
fungerar effektivt. Motionärerna frågar
sig varför staten skall äga företag om
staten som ägare skall agera "på villkor
som gäller i det övriga näringslivet".
I motion N27 (kds) sägs att staten bör
gå vidare med ägarspridning och sälja ut
statliga företag. Utöver det program som
antogs hösten 1991 bör Telia, AssiDomän
AB, Celsius AB, Securum AB, Retriva AB
och Nordbanken bli föremål för
försäljning. Försäljningen skall ske
till högsta möjliga pris och i lagom
takt. Det skall självfallet inte vara
fråga om någon realisation av våra
gemensamma tillgångar, anför
motionärerna.
Vänsterpartiet motsätter sig i motion
N28 att regeringen skall kunna minska
statens ägande i helägda företag utan
att gå till riksdagen. Motionärerna är
dock beredda att låta regeringen få ett
godkännande av riksdagen om att kunna
understiga gränsen på 34 % i de statligt
delägda aktiebolagen. Detta är mer
långtgående än vad regeringen har
föreslagit i propositionen.
I motion N29 (c) diskuteras inte det
begärda bemyndigandet utan mer vilka
statliga företag som skall privatiseras.
Motiven och målen för statligt ägande
bör preciseras och förtydligas, anför
motionärerna. Grundprincipen måste vara
att konkurrensutsatt verksamhet skall
bedrivas i privat regi.
Konvergensprogrammets målsättning att
genomföra försäljning av statliga
tillgångar för 50 miljarder kronor bör
fullföljas. Nordbanken, Securum AB och
Retriva bör privatiseras helt liksom
AssiDomän AB och Celsius AB. Andra
mindre statliga kreditinstitut avsedda
för vissa sektorer bör också
privatiseras. Däremot bör Telia AB,
Posten AB, Vin & Sprit AB, Systembolaget
AB och Svenska Penninglotteriet AB även
fortsättningsvis vara statligt ägda.
Miljöpartiet anför i sin motion N30 att
en mindre del av näringslivet med fördel
kan vara statsägd. Staten bör emellertid
vara ett föredöme när det gäller god
etik i relationerna till företagets
intressenter - ägare, anställd,
leverantörer och kunder - samt ett
föredöme när det gäller miljö- och
resurs-frågor i vid bemärkelse.
Utskottet
Utskottet begränsar sig till att i
yttrandet ta upp frågan om det
föreslagna bemyndigandet. Av de statliga
företag som i propositionen eller i
motionerna föreslås kunna få ändrade
ägarförhållanden är det endast
Vasakronan som kan anses tillhöra
finansutskottets ansvarsområde.
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder
beträffande statliga företag
Riksdagen har enligt regeringsformen en
skyldighet att i den omfattning som
behövs fastställa grunder för bl.a.
förfogandet över statens egendom. I
förarbetena till regeringsformen anges
att det kan vara lämpligt att detta sker
i lags form (prop. 1973:90 s. 347).
Riksdagen har dock inte antagit någon
lag om överlåtelse av statens egendom.
Detta har finansutskottet uppmärksam-mat
och utförligt utvecklat synpunkter på i
ett yttrande (FiU 1987/88:3y) till
trafikutskottet om trafikpolitiken inför
1990-talet. Riksdagen har sedermera
föreskrivit att vissa åtgärder, t.ex.
försäljning av fast egendom vars värde
överstiger vissa beloppsgränser, inte
får företas utan riksdagens medgivande.
l ett yttrande till näringsutskottet
(1991/92:FiU2y) konstaterade
finansutskottet att det är angeläget att
riksdagen snarast fastställer i den
omfattning som behövs grunder för
förvaltningen av statens egendom och
förfogandet över den (RF 9:9).
Finansutskottet anförde att det ankommer
på näringsutskottet att bedöma i vilken
utsträckning detta är behövligt i
samband med privatisering av statligt
ägda företag och hur dessa
förvaltningsföreskrifter i så fall bör
utformas. Näringsutskottet kommenterade
emellertid inte finansutskottets
yttrande i detta avseende.
I detta sammanhang kan erinras om att
Budgetlagutredningen i betänkandet
Budgetlag - regeringens befogenheter på
finansmaktens område (SOU1996:14) har
lagt fram ett förslag till budgetlag som
bl.a. reglerar dessa frågor. Förslaget
är för närvarande under
remissbehandling. Regeringen avser att
lägga fram en proposition i ärendet
under maj 1996. I utredningsförslaget
föreslås emellertid att ett bemyndigande
för regeringen att försälja aktier i
statliga företag skall utformas på ett
annat sätt än som föreslås i den nu
aktuella propositionen. Regeringen får
inte utan riksdagens bemyndigande genom
försäljning eller på annat sätt minska
statens ägarandel i bolag där staten har
hälften eller mer än hälften av
rösterna. Däremot föreslås att
regeringen skall få besluta att sälja
statens aktier eller andelar i ett bolag
där staten har mindre än hälften av
rösterna om inte riksdagen för det
bolaget har beslutat annat.
Utskottet konstaterar att
Budgetlagutredningens förslag är
utformat mot bakgrund av de generella
bestämmelser som avses gälla för
överlåtelse av statens egendom, alltså
inte endast aktier utan även annan lös
och fast egendom. Utskottet ser inte
anledning för riksdagen att nu ta
ställning till hur en generell reglering
av överlåtelse av statens aktier bör
utformas i detta sam-manhang innan
regeringen redovisat sina överväganden
med anledning av Budgetlagutredningens
förslag.
Enligt vad utskottet erfarit är inte
avsikten att bemyndigandet i proposition
141 skall vara generellt och gälla alla
statliga företag. Bemyndigandet avses
gälla endast de i följande tabell
angivna företagen.
Företag Statli Föreslag
g en
ägaran röstande
del l
AssiDomän (avser 50, lägst
endast nyemission) 39 % 34 %
AB Svensk 50 % lägst
Exportkredit 34 %
Teracom Svensk 100 % lägst
Runradio AB 51 %
Lantbrukskredit AB 50 % 0 %
SAQ Kontroll AB 100% 0 %
SBL Vaccin AB 100 % 0 %
Pharmacia & Upjohn 0 %
7,1 %
Celsius AB (avser 25 % 0 %
endast B-aktier)
Enator AB (Celsuis 25 % 0 %
Informationssystem
AB)
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas vidta förvaltningsåtgärder
för de nio angivna företagen i enlighet
med propositionens förslag.
Försäljning av Vasakronan
l den moderata motionen N26 föreslås att
Vasakronan AB bör ingå bland de statliga
företag som skall privatiseras.
Finansutskottet avstyrkte i sitt av riks-
dagen bifallna betänkande 1994/95:FiUl8
(rskr. 1994/95:347) ett motionsyr-kande
väckt av Moderata samlingspartiet om att
Vasakronan skulle privatise-ras. Till
betänkandet hade i detta avseende fogats
en reservation av Moderaternas,
Folkpartiets och Kristdemokraternas
företrädare i utskottet. Enligt
utskottets uppfattning har ingenting
tillkommit som föranleder utskottet att
ändra sina tidigare redovisade
synpunkter.
Stockholm den 2 maj 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
1 beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats OdeIl (kds),
Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).
Avvikande mening
Bemyndigande om förvaltningsåtgärder
beträffande statliga företag
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell (kds),
Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp)
anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Bemyndigande om
förvaltningsåtgärder beträffande
statliga företag börjar med "Utskottet
tillstyrker" och i avsnittet Försäljning
av Vasakronan slutar med "redovisade
synpunkter" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet att
bemyndigandet för regeringen att vidta
vissa förvaltningsåtgärder beträffande
de statliga företagen inte bör ha den
generella form som föreslås i
propositionen. Bemyndigandet att
privatisera 35 namngivna statligt ägda
företag som riksdagen beslutade i
december 1991 (prop. 1991/92:69, NUl0,
rskr. 92) bör kunna tjäna som modell
även nu. Det tidigare
privatiseringsbemyndigandet bör därför
utvidgas och de breda
aktieförsäljningarna i statliga företag
återupptas, vilket även stärker
statsfinanserna. Bland de företag som
avses i motionerna N26 (m), N27 (kds)
och N3l (fp) finns inom finansutskottets
ansvarsområde Vasakronan AB. Utskottet
anser att det inte föreligger några
hinder för att bemyndigandet omfattar
även detta företag.
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU5y
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett
socialutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1995/96:141 Aktiv
förvaltning av statens företagsägande
jämte motioner, såvitt propositionen och
motionerna rör utskottets
beredningsområde.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande
till frågorna om statens ägande i SBL
Vaccin AB och Apoteksbolaget AB i
propositionen samt till motionerna
1995/96:N27 (kds) yrkande 4 och
1995/96:N31 (fp) yrkande 2.
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen
med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1994/95:100 bil. 13 i denna
del bl.a. bemyndigar regeringen att
vidta förvaltningsåtgärder beträffande
statligt ägda företag enligt vad
regeringen förordar. Bemyndigandet
omfattar bl.a. SBL Vaccin AB. Vidare
föreslås att riksdagen godkänner vad
regeringen föreslår om att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten och bemyndigar regeringen att
vidta de åtgärder som krävs för att
Apoteksbolaget AB skall bli helägt av
staten.
SBL Vaccin AB
SBL Vaccin AB bildades i december 1992
med syfte att överta den
vaccinverksamhet som bedrivits av
Statens bakteriologiska laboratorium. I
juni 1993 ingick bolaget ett
överlåtelseavtal med svenska staten
avseende denna verksamhet. Bolaget som
är helägt av staten startade sin
verksamhet i juli 1993. Verksamheten
omfattar forskning, utveckling,
tillverkning, marknadsföring av egna
vacciner samt grossist- och detaljhandel
med vacciner. Försäljningen beräknas
innevarande år uppgå till ca 300
miljoner kronor.
Enligt propositionen har bolaget
sedan starten präglats av en omfattande
förändrings- och utvecklingsprocess.
Våren 1995 beslöt riksdagen att anvisa
ett förslagsanslag på 40 miljoner kronor
för att förstärka bolagets soliditet med
anledning av ett fastighetsförvärv
(prop. 1994/95:150, bet. SoU 27, rskr.
384).
Vidare sägs att bolagets styrelse har
konstaterat att förutsättningarna för
att kunna bli ett internationellt
framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har
förstärkts under det gångna året. För
att dessa förutsättningar skall kunna
utnyttjas på ett för företaget optimalt
sätt krävs dock stora FoU-insatser och
produktionsinvesteringar under de
närmaste åren. För att klara dessa
satsningar erfordras kapitaltillskott.
Enligt propositionen bör, i likhet med
vad som nu gäller, statens innehav av
aktier i SBL Vaccin AB helt eller delvis
kunna avyttras utan riksdagens hörande.
Regeringen föreslås få bemyndigande att
reducera och - om så bedöms lämpligt -
helt avveckla statens ägande i SBL
Vaccin AB.
Skälen för förslaget är följande. Det
är ägarens uppgift och ansvar att
medverka till företagets utveckling,
bl.a. genom att tillföra kapital. Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget
och då det enligt regeringens mening på
sikt inte finns något avgörande skäl för
statligt ägande i ett vaccinföretag bör
frågan om det ytterligare kapital som
kan komma att behövas i företaget lösas
genom en ägarförändring. Regeringen
avser att med lämpliga ägar-intressenter
sondera möjligheterna att säkra
företagets långsiktiga utveckling. För
att uppnå bästa möjliga lösning såväl
för företaget som för staten som ägare
bör regeringen vid dessa sonderingar ha
en betydande handlingsfrihet.
I tre motioner (m, fp, kds) yrkas
avslag på regeringens förslag till
riktlinjer och bemyndigande för statens
företagsägande i kommersiella företag.
Ingen motion tar dock särskilt upp
uttalandet beträffande SBL Vaccin AB.
Apoteksbolaget AB
Apoteksbolaget bildades år 1970 för att
tillhandhålla varor och tjänster inom
läkemedelsområdet. Villkoren regleras i
avtal mellan bolaget och staten.
Verksamheten omfattar i dag försäljning
av läkemedel och andra produkter som
naturligen anknyter till bolagets
verksamhet samt viss annan verksamhet
såsom konsult- och uppdragsverksamhet.
Enligt avtalet med staten har
Apoteksbolaget ensamrätt till
detaljhandel med läkemedel.
När Apoteksbolaget bildades löste
staten in de tidigare fristående
apoteken. Bolaget övertog samtidigt
vissa administrativa funktioner, som
tidigare legat hos Apotekarsocieteten.
Vid starten ägdes bolaget till två
tredjedelar av staten och till en
tredjedel av en stiftelse grundad av
Apotekarsocieteten. År 1981 sålde
Apotekarsocieteten sina aktier till
Apoteksbolagets nybildade
pensionsstiftelse som alltjämt äger en
tredjedel av aktierna i bolaget.
Stiftelsen har till uppgift att trygga
pensionerna, i enlighet med lagen
(1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelser m.m.
(tryggandelagen) och kollektivavtal
mellan de anställda och bolaget, för dem
som arbetar i Apoteksbolaget. Enligt
tryggandelagen måste en
pensionsstiftelse ha länsstyrelsens
godkännande för att äga aktier i det
bolag som grundat stiftelsen.
Apoteksbolagets pensionsstiftelse har
ett sådant medgivande för sitt
aktieinnhav i Apoteksbolaget.
Läkemedelsförsörjningsutredningen (LFU
92) konstaterade i sitt slutbetänkande
Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) att
ägarbilden inom Apoteksbolaget är
ovanlig då den bygger på en dispens från
tillsynsmyndigheten. Utredningen anser
att ägarförhållandena bör övervägas och
att staten bör överta aktierna, om
Apoteksbolaget även framdeles skall ha
ensamrätt till detaljhandel med
läkemedel. I de fall en avreglering
skall ske kan andra alternativ övervägas
som t.ex. att Apoteksbolaget först görs
till ett helägt statligt bolag för att
sedan säljas ut.
I mars 1995 tillsattes inom
Socialdepartementet en arbetsgrupp med
uppdrag att sammanställa och analysera
uppgifter rörande Apoteksbolagets
hittillsvarande verksamhet.
Arbetsgruppens slutsatser och förslag
redovisas i departementspromemorian
Apoteksbolagets framtida roll, Ds
1995:82. Förslagen rör i huvudsak två
områden, dels den framtida omfattningen
och inriktningen av Apoteksbolagets
ensamrätt, dels åtgärder för att
precisera och effektivisera
Apoteksbolagets verksamhet.
Arbetsgruppen har samrått med
Utredningen om hälso- och sjukvårdens
finansiering och organisation (HSU
2000). I departementspromemorian
föreslås bl.a. att Apoteksbolagets
ensamrätt att bedriva detaljhandel med
läkemedel behålls för receptbelagda
läkemedel och att staten blir ensam
ägare till bolaget i syfte att
effektivisera styrningen av bolaget.
Arbetsgruppen anser det olämpligt att en
stiftelse i ett statligt dominerat
företag långsiktigt utnyttjar en sådan
dispens som den Apoteksbolagets
pensionsstiftelse har vad gäller
innehavet av aktier i Apoteksbolaget.
Vidare konstateras att den nuvarande
ägarstrukturen kan försvåra styrningen
av bolaget. De två ägarna har i grunden
olika mål för sitt ägande. Statens
ambition är att trygga en effektiv
läkemedelsförsörjning i hela landet och
pensionsstiftelsens att trygga de
anställdas pensioner genom en säker
kapitalplacering och en god avkastning
på sitt kapital.
Rapporten har skickats ut på remiss. En
proposition förväntas till hösten 1996.
I propositionen föreslås att riksdagen
godkänner att Apoteksbolaget skall bli
helägt av staten och att regeringen ges
bemyndigande att vidta de åtgärder som
krävs för att bolaget skall bli helägt
av staten. Som skäl för förslaget anförs
att dispensförfarande från de regler som
anges i tryggandelagen i möjligaste mån
bör undvikas, och för att effektivisera
läkemedelsförsörjningen bör ägarnas
styrning av bolaget vara klar och tydlig
och potentiella intressekonflikter
mellan olika ägare undvikas.
Frågan om staten kan förvärva aktierna
direkt från stiftelsen eller om
Apoteksbolaget kan lösa in
pensionsstiftelsens aktier bereds för
närvarande inom regeringskansliet.
Syftet är att finna en för staten så
förmånlig lösning som möjligt samtidigt
som stiftelsen kan fullgöra sina
åtaganden.
I motion 1995/96:N27 av Göran Hägglund
m.fl. (kds) yrkas att riksdagen begär
att regeringen återkommer med förslag
beträffande Apoteksbolaget (yrkande 4).
Motionärerna anser att förslaget om att
Apoteksbolaget skall bli helägt av
staten är nödvändigt för att åstadkomma
en omstrukturering av bolaget. Vidare
anser motionärerna att bolagets monopol
avseende receptfria läkemedel skall
avskaffas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om Apoteksbolagets
framtida roll.
I motion 1995/96:N31 av Christer
Eirefelt m.fl. (fp) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen
anförts om Apoteksbolagets framtida
ägande och konkurrenssituation (yrkande
2). Motionärerna har inget att invända
mot att staten löser in
pensionsstiftelsens andel i
Apoteksbolaget. Detta skall dock ses som
en kortssiktig lösning med sikte på
privatisering av bolaget. Rätten att
försälja läkemedel bör enligt
motionärernas mening inte kopplas till
ett visst företag, utan till en fysisk
eller juridisk person med rätt
kompetens.
Socialutskottets bedömning
Utskottet som inte har något att erinra
mot att statens innehav av aktier i SBL
Vaccin AB helt eller delvis avyttras
anser att näringsutskottet bör
tillstyrka det begärda bemyndigandet för
regeringen såvitt gäller SBL Vaccin AB.
Utskottet delar regeringens inställning
om att staten i syfte att effektivisera
styrningen av Apoteksbolaget AB bör bli
ensam ägare av bolaget. Propositionen
bör således godkännas i denna del. Det
bör ankomma på regeringen att vidta de
åtgärder som behövs för att
Apoteksbolaget skall bli helägt av
staten. Utskottet anser således att det
föreslagna bemyndigandet i denna del bör
tillstyrkas. De frågor som tas upp i
motionerna om Apoteksbolagets ensamrätt
till detaljhandel av läkemedel och
bolagets framtida roll har behandlats i
departementsskrivelsen Apoteksbolagets
framida roll, Ds 1995:82. Skrivelsen
remissbehandlas för närvarande. En
proposition har aviserats till hösten
1996. Utskottet anser att regeringens
kommande förslag på detta område inte
bör föregripas och att näringsutskottet
därför bör avstyrka motionerna N27
(kds) yrkande 4 och N31 (fp) yrkande 2.
Stockholm den 25 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson
(s), Rinaldo Karlsson (s), Hans Karlsson
(s), Liselotte Wågö (m), Christina
Pettersson (s), Roland Larsson (c),
Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),
Conny Öhman (s), Stig Sandström (v),
Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne
(m), Thomas Julin (mp), Kerstin
Heinemann (fp) och Tuve Skånberg (kds).
Avvikande meningar
1. Apoteksbolaget
Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),
Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m)
och Kerstin Heinemann (fp) anser att
andra stycket i utskottets bedömning
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Apoteksbolaget
monopol på detaljhandel med receptfria
läkemedel bör upphävas. Detta skulle öka
tillgängligheten och ge den enskilde
bättre möjligheter att själv vårda sin
hälsa. I ett första skede bör endast den
som fått särskilt tillstånd till
detaljhandel med sådana läkemedel få
sälja läkemedlen. Läkemedel som inte kan
anses vara förenade med några medicinska
säkerhetsrisker bör dock få säljas utan
krav på tillstånd. På sikt bör även
receptbelagda läkemedel, efter
tillstånd, få säljas av andra än
Apoteksbolaget. På så sätt kommer
Apoteksbolaget att stegvis utsättas för
konkurrens vilket enligt utskottet
gynnar tillgängligheten, produktiviteten
och förnyelseförmågan. Som anförs i
motion N31 bör rätten att försälja
läkemedel inte kopplas till ett visst
företag, utan till en fysisk eller
juridisk person med erforderlig
kompetens. Utskottet har inte något att
invända mot att staten löser in
pensionsstiftelsens aktier i
Apoteksbolaget. Detta bör dock ses som
en kortssiktig lösning med sikte på att
bolaget skall privatiseras. Vad
socialutskottet anfört med anledning av
motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31
(fp) yrkande 2 bör ges regeringen till
känna.
2. Apoteksbolaget
Roland Larsson (c) och Tuve Skånberg
(kds) anser att andra stycket i
utskottets bedömning bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att Apoteksbolagets
ensamrätt till detaljhandel med
receptfria läkemedel skall avskaffas.
Detta skulle öka tillgängligheten
beträffande dessa läkemedel och ge den
enskilde bättre möjlighet att själv
vårda sin hälsa samt att minska
påfrestningarna för sjukvården. Att
konkurrensutsätta delar av den
verksamhet Apoteksbolaget i dag bedriver
i monopolform kommer också att medföra
lägre kostnader för den enskilde och
samhället.
Läkemedelsförsörjningsutredningens
betänkande Omsorg och konkurrens (SOU
1994:110) och förslagen i
departementsskrivelsen Apoteksbolagets
framtida roll (Ds 1995:82) ger anledning
till en ingående omprövning av bolagets
fortsatta roll. Enligt utskottet är det
angeläget att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag om
Apoteksbolagets roll i enlighet härmed.
Vad nu anförts med anledning av
motionerna N27 (kds) yrkande 4 och N31
(fp) yrkande 2 bör enligt
socialutskottet ges regeringen till
känna.
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU10y
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996
beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att i de delar som berör
utskottets beredningsområde avge
yttrande över proposition 1995/96:141
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande jämte motioner.
Med anledning av propositionen har
väckts motionerna 1995/96:N26-N31.
Kulturutskottet yttrar sig i det
följande över dels propositionen i vad
avser Teracom Svensk Rundradio AB som
behandlas i kapitel 4 Riktlinjer och
bemyndigande för förvaltningen av
statens företagsägande i kommersiella
företag, dels motion 1995/96:N26 yrkande
3.
Utskottet
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen
bl.a. att riksdagen godkänner vad
regeringen förordar om riktlinjer för
förvaltningen av statens företagsägande,
att riksdagen bemyndigar regeringen att
vidta förvaltningsåtgärder beträffande
statligt ägda företag enligt vad
regeringen förordar samt att riksdagen
medger att tolfte huvudtitelns anslag
Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. får användas
för åtgärder i anslutning till det nya
bemyndigandet.
Regeringens förslag innebär bl.a. att
regeringen beträffande vissa angivna
aktiebolag utan riksdagens godkännande
för varje särskilt fall får besluta om
kapitaltillskott, sälja och köpa aktier,
delta i eller i förekommande fall avstå
från erbjudanden om nyemissioner samt
medverka till utgivande av konvertibla
skuldebrev.
Det bemyndigande regeringen föreslår
beträffande ett mera aktivt utövande av
ägarrollen avser kommersiella och fullt
konkurrensutsatta företag.
Teracom Svensk Rundradio AB hänförs
enligt propositionen till denna grupp.
Regeringen föreslår att statens
röstandel i bolaget får minska till
lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin
kontroll och röstmajoritet.
Motion
I motion N26 (m) yrkas dels att
riksdagen skall avslå propositionens
förslag om bemyndigande till regeringen
att vidta vissa förvaltningsåtgärder
beträffande statligt ägda företag, dels
att riksdagens år 1991 beslutade
bemyndigande om privatisering av vissa
angivna bolag (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91:NU38) skall gälla även
fortsättningsvis (yrkandena 1 och 2).
Enligt yrkande 3 i motionen, som
behandlas nedan, bör bemyndigandet från
år 1991 utvidgas till att avse även
vissa i motionen angivna statliga
företag, däribland TV 2.
Utskottets bedömning
I sitt av riksdagen godkända betänkande
1994/95:KrU26 Den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten behandlade
kulturutskottet våren 1995 bl.a. en
motion om utförsäljning av TV 2.
Utskottet hänvisade då i sitt av
riksdagen godkända betänkande till ett
tidigare uttalande i frågan och framhöll
bl.a. att frågor som gäller Sveriges
Television AB:s framtida uppdrag,
finansiering, organisation etc. skulle
komma att behandlas av riksdag och
regering i samband med att nuvarande
avtalsperiod löper ut och att ett nytt
avtal skall träffas. Övervägandena
borde, menade utskottet, inte
föregripas. Utskottet behandlar för
närvarande proposition 1995/96:161 En
radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001 med förslag till de villkor
och riktlinjer som skall gälla under
kommande tillståndsperiod för bl.a.
Sveriges Television AB. I det
sammanhanget behandlas motion Kr7 (m)
med krav på koncentration av public
service-verksamheten till en TV-kanal
(yrkande 6 delvis). Utskottet anser i
överensstämmelse med vad som uttalades
våren 1995 att den pågående behandlingen
av frågan inte bör föregripas. Således
bör motion N26 i här aktuell del inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Svensk Rundradio AB, numera Teracom
Svensk Rundradio AB (Teracom), bildades
den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:140,
KrU28 s. 82 f.). Bolagets huvuduppgift
är att bedriva utsändning och överföring
av radio- och TV-program. Nätet, som i
dag består av sju markbundna nät - fyra
för radio och tre för TV, skall stå till
förfogande för alla sändningsberättigade
på likvärdiga villkor. Vidare skall
bolaget utveckla och marknadsföra andra
tjänster som kan utföras med stöd av de
resurser som har byggts upp för radio-
och TV-verksamheten eller som på annat
sätt är förenliga med verksamheten inom
radio- och TV-området. Dessa tjänster
avser bl.a sändningar av närradio och
radiotidningar, Direktvision,
satellittjänster och inplacering av
olika intressenters utrustning i
radiostationer. Bolaget svarar även för
service och underhåll av den egna
utrustningen och erbjuder sådana
tjänster för t.ex. inhyrd utrustning.
Den del av bolagets verksamhet som avser
utsändning av program bedrivs med krav
på skälig lönsamhet. Inom bolagets
övriga verksamhetsområde tillämpas
marknadsprissättning. På den
konkurrensutsatta delen av verksamheten
ställs ett avkastningskrav och dessa
medel tillförs rundradiokontot. Den icke
konkurrensutsatta verksamheten granskas
av Riksrevisionsverket, och bolaget har
uppgiftsskyldighet gentemot verket.
Teracom har övertagit de förpliktelser
för beredskapsåtgärder som tidigare
åvilade det dåvarande Televerket. I
detta avseende är bolaget jämställt med
myndighet. Vid övergång till
krigsorganisation lyder bolaget under
regeringen. Personalen omfattas av
personalkontroll. Teracom följer och
deltar aktivt i forsknings- och
utvecklingsverksamheten på radio- och TV-
området.
Regeringens avsikt är att det
föreslagna bemyndigandet skall avse den
kategori statliga företag som är
kommersiella och fullt ut
konkurrensutsatta. Enligt propositionen
bör Teracom hänföras till denna grupp.
Utskottet har emellertid inhämtat att
den konkurrensutsatta delen av Teracoms
verksamhet i dag utgör mindre än 40 % av
bolagets totala verksamhet. Mot den
bakgrunden kan enligt utskottets
bedömning Teracom inte hänföras till den
typ av företag som anses lämpliga för
ett delat ägarskap. Vad utskottet
härutöver anfört om arten och
inriktningen av Teracoms verksamhet
talar enligt utskottets mening
ytterligare mot ett bemyndigande till
regeringen som innebär att staten får
minska sin röstandel i bolaget till
lägst 51 % i enlighet med regeringens
förslag.
Stockholm den 25 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson
(s), Björn Kaaling (s), Monica Widnemark
(s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan
Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds), Lena Klevenås (s), Lars
Lilja (s), Gunnar Hökmark (m), Erik
Arthur Egervärn (c), Christer Eirefelt
(fp) och Elizabeth Nyström (m).
Särskilda yttranden
1. Utförsäljning av en TV-kanal
Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar
Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m)
anför:
Med hänvisning till att en likartad
motion från Moderata samlingspartiet
behandlas av utskottet i samband med
proposition 1995/96:161 En radio och TV
i allmänhetens tjänst har utskottet
uttalat att motion N26 i den del
motionen avser försäljning av TV 2 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vår uppfattning är att regeringen skall
ges ett bemyndigande att försälja en av
Sveriges Televisions kanaler och vi
kommer att i utskottets betänkande
(1995/96:KrU12) reservera oss till
förmån för det där aktuella
motionsyrkandet.
Beträffande frågan om en försäljning av
49 % av aktierna i Teracom hade det
enligt vår mening varit mest lämpligt
att bemyndiga regeringen att verkställa
en utförsäljning av hela bolaget.
2. Försäljning av aktier i Teracom
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Eftersom ägarsammansättningen i
mediaföretag är av stor kulturpolitisk
vikt, är det för mig av principiell
betydelse om ett företag som Teracom ägs
av t.ex. Kinnevik AB eller
folkrörelserna. Jag hade därför hellre
sett att utskottet redan i detta
sammanhang uttalat sig i frågan. Av
samma principiella skäl anser jag att
utskottet i detta sammanhang borde ha
yttrat sig även över Vänsterpartiets
motion N28 yrkande 3 med begäran att
riksdagen beslutar att regeringen i
varje enskilt fall måste ha bemyndigande
för att förändra ägandet i ett helägt
statligt företag.
Trafikutskottets yttrande
1995/96:TU6y
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996
beslutat att bereda bl.a.
trafikutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1995/96:141
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande jämte motioner i de delar
som berör trafikutskottets
beredningsområde.
Affärsverk och företag inom
trafikutskottets verksamhetsområde
berörs inte särskilt i propositionen.
Trafikutskottet behandlar i sitt
yttrande yrkanden i tre motioner som tar
upp sådana frågor.
Motionerna
I motion 1995/96:N26 (m) framhålls att
regeringen bör få i uppdrag att
förbereda en privatisering av bl.a.
Telia, Sila och Arlanda flygplats.
Vidare bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag om att regeringen
bemyndigas att genomföra utförsäljningar
av dessa företag.
Enligt motion 1995/96:N27 (kds) bör
staten sälja Telia helt eller delvis.
I motion 1995/96:N29 (c) framhålls att
starka skäl talar för att bolag med
serviceansvar över hela landet, som
t.ex. Telia och Posten, även i
fortsättningen bör vara statliga.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del inget
att erinra mot regeringens förslag i
propositionen om aktiv förvaltning av
statens företagsägande.
När det gäller motionsyrkandena om
Posten och Telia vill trafikutskottet
erinra om att det i sitt av riksdagen
godkända betänkande Post- och
telekommunikation (prop. 1994/95:25 bil.
7, bet. TU25, rskr. 376) behandlade
motioner i vilka yrkades att regeringen
skulle bemyndigas att sälja såväl Posten
som Telia. Trafikutskottet framhöll
därvid att post- och telekommunikationer
utgör en väsentlig del av landets
infrastruktur och att de har stor
betydelse för näringslivets
konkurrenskraft och de enskilda
människorna i landet. Det är därför
nödvändigt att se till att landets alla
delar har tillgång till en god post- och
teleservice. Vidare krävs att
funktionshindrade erbjuds en sådan
service. Trafikutskottet var mot denna
bakgrund inte berett att förorda att
Posten och Telia privatiseras.
Regeringen har för avsikt att senare i
vår förelägga riksdagen en proposition
om ändringar i postlagen.
Trafikutskottet har vidare erfarit att
det inom Kommunikationsdepartementet
pågår ett arbete med att utarbeta en
departementspromemoria som bl.a. tar upp
frågor om ändringar i telelagen och
statens ägarroll i Telia.
Med hänvisning till det anförda anser
trafikutskottet för sin del att
riksdagen bör avslå motionerna N26 (m)
och N27 (kds) i denna del. Syftet med
motion N29 (c) i denna del blir
tillgodosett. Den kan därför lämnas utan
åtgärd från riksdagens sida.
Trafikutskottet övergår därefter till
att behandla yrkandena i motion N26 (m)
att regeringen bör förbereda en
privatisering av Sila och Arlanda
flygplats och att regeringen bör
bemyndigas att genomföra utförsäljningar
av dessa företag. Trafikutskottet
behandlade samma yrkanden i sitt av
riksdagen godkända betänkande om
luftfart (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet.
TU20, rskr. 318).
Sila utgör grunden för det svenska
ägandet i SAS. SAS-samarbetet baseras på
ett skandinaviskt luftfartssamarbete
sedan början av 1950-talet som beslutats
av riksdag och regering. Den nuvarande
ägarkonstruktionen innebär att svenska
staten äger 50 % av Sila som i sin tur
äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s
ägarandel i SAS-konsortierna utgör tre
sjundedelar. Motsvarande danska och
norska moderbolag äger vardera två
sjundedelar. Det nuvarande SAS-
samarbetet gäller till år 2005.
I ovan angivna betänkande framhöll
trafikutskottet att en privatisering av
SAS förutsätter att uttalad
samstämmighet härom råder i Danmark,
Norge och Sverige och att en
privatisering verkligen är till gagn för
SAS. Trafikutskottet var inte berett att
förorda att riksdagen uttalade sig för
en privatisering.
När det gäller frågan om privatisering
av Arlanda flygplats framhöll trafik-
utskottet att ett arbete sedan början av
1990-talet pågått vid Luftfartsverket
och inom Kommunikationsdepartementet som
syftar till att uppnå en mer
bolagsliknande organisation för
verksamheten. Trafikutskottet ansåg
vidare att det är en nationell
angelägenhet att det finns ett samordnat
flygplatssy-stem i Sverige med
anknytning till det internationella
flygnätet. Med bl.a. dessa motiveringar
motsatte sig trafikutskottet yrkandet om
en privatisering av Arlanda flygplats.
Trafikutskottet har inte ändrat
upfattning när det gäller frågan om en
privatisering av Sila och Arlanda
flygplats. Riksdagen bör därför avslå
motion N26 (m) i denna del.
Stockholm den 23 april 1996
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman
(s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg
(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström
(s), Tom Heyman (m), Krister Örnfjäder
(s), Hans Stenberg (s), Birgitta
Wistrand (m), Kenth Skårvik (fp), Monica
Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lena
Sandlin (s), Lars Björkman (m), Claes-
Göran Brandin (s) och Sivert Carlsson
(c).
Avvikande meningar
1. Försäljning av statliga företag
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik
(fp), Lars Björkman (m) och Sivert
Carlsson (c) anser att den del av
trafikutskottets ställningstagande som
börjar med Trafikutskottet har och
slutar med statens företagsägande
bort ha följande lydelse:
På förslag av den dåvarande
fyrpartiregeringen beslutade riksdagen i
december 1991 bla. att bemyndiga
regeringen att vid lämplig tidpunkt helt
eller delvis sälja statens aktier i
vissa angivna aktiebolag (prop.
1991/92:69, bet. NU10, rskr. 92).
Försäljningen skulle genomföras enligt
de i propositionen angivna riktlinjerna.
Regeringen framhöll att all erfarenhet
visar att ett privat, decentraliserat
företagande utgör den bästa grunden för
ett ökat välstånd. Statens främsta
uppgift inom näringspolitiken måste vara
att ange ramarna för näringslivets
verksamhet och bidra till att skapa
betingelser för långsiktig tillväxt.
Trafikutskottet anser för sin del att
de argument som riksdagen och regeringen
vid detta tillfälle anförde alltjämt är
giltiga. Det finns därför ingen
anledning för riksdagen att upphäva 1991
års riksdagsbeslut.
2. Vissa ytterligare privatiseringar
Per Westerberg (m), Tom Heyman (m),
Birgitta Wistrand (m), Kenth Skårvik
(fp) och Lars Björkman (m) anser att den
del av trafikutskottets
ställningstagande som börjar med När
det gäller motionsyrkandena och slutar
med i denna del bort ha följande
lydelse:
Trafikutskottet anser att statliga
verksamheter som redan i dag är
konkurrensutsatta, eller som utan
problem kan konkurrensutsättas, skulle
fungera bättre eller lika bra som privat
drivna företag. Genom en privatisering
får företagen dessutom tillgång till
riskkapital och bättre
utvecklingsmöjligheter. Som framhålls i
motion N26 (m) bör riksdagen ge
regeringen i uppdrag att förbereda en
privatisering av Telia, Sila och Arlanda
flygplats. Regeringen bör också
återkomma till riksdagen med förslag om
att regeringen bemyndigas att genomföra
utförsäljningar av dessa företag.
Av det anförda följer att
trafikutskottet för sin del anser att
riksdagen bör bifalla motion N26 (m) i
denna del. Syftet med yrkandet i motion
N27 (kds) att Telia bör säljas ut, helt
eller delvis, blir därmed tillgodosett.
Motion N29 (c) bör avslås i den del som
behandlar Posten och Telia.
Bostadsutskottets yttrande
1994/95:BoU2y
Företag med statligt ägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har enligt
protokollsutdrag den 14 mars 1995
beslutat bereda bl.a. bostadsutskottet
tillfälle att avge yttrande över
proposition 1994/95:
100 bilaga 13 vad gäller förslag om
förvaltning av företag med statligt
ägande (punkt A 12) jämte motioner i de
delar propositionen och motionerna berör
bostadsutskottets beredningsområde.
Enligt protokollsutdrag den 30 mars
1995 har näringsutskottet beslutat att
till hösten 1995 - i avvaktan på
kompletterande underlag från regeringen
- uppskjuta behandlingen av ärendet.
Propositionen
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100
bil. 13) riksdagen att
1. till Kostnader för omstrukturering
av vissa statligt ägda företag, m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
2. bemyndiga regeringen att förvalta
företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska
ägandet i dessa företag enligt vad som
anförts.
Som motiv till det nu redovisade
förslaget om ett bemyndigande för
regeringen att - utan riksdagens hörande
- i förekommande fall förändra statens
företagsägande anförs i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100
bil. 13 s. 50-51) bl.a. följande.
Med utgångspunkt från målsättningen att
staten som företagsägare skall kunna
konkurrera med andra ägare på lika
villkor bör regeringen ha bemyndigande
att svara för sådana frågor som
sammanhänger med förvaltningen av
statligt företagsägande. Detta
bemyndigande bör, enligt
budgetpropositionen, avse samtliga
företag staten innehar enligt den
redovisning som lämnats i regeringens
skrivelse 1994/95:20 med 1994 års
redogörelse för företag med statligt
ägande. För ett aktivt och statligt
ägarskap i konkurrens med andra ägare
anses regeringen ha behov av att kunna
agera som ägarföreträdare utan det
dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett
sådant förvaltningsbemyndigande bör,
fortfarande enligt budgetpropositionen,
innebära möjligheter för regeringen att
bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller
sälja aktier samt delta i eller avstå
från att delta i nyemissioner. Aven
andra former kan vara aktuella, t.ex.
medverka till att bolaget ger ut
konvertibla skuldebrev.
Regeringen avser att minst två gånger
per år lämna riksdagen en redogörelse
för de åtgärder som vidtas avseende
företagsägandet.
Avgränsning av yttrandet
Som framgått ovan har näringsutskottet
enligt protokollsutdraget från den 14
mars 1995 begränsat sin begäran om
yttrande till att såvitt nu är i fråga
avse bostadsutskottets beredningsområde.
För bostadsutskottets del innebär detta
att yttrandet kommer att innefatta
frågan huruvida Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB bör
omfattas av det av regeringen begärda
bemyndigandet.
I tolv till näringsutskottet hänvisade
motioner eller delar av motioner
behandlas ur skilda aspekter frågor som
i vid mening rör företag med statligt
ägande. I fyra av dessa, nämligen i
partimotionerna N270 (mp) yrkande 15,
N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande
12 samt i motion N299 (c) yrkande 7,
förs fram förslag som går ut på att
riksdagen inte bör lämna regeringen det
begärda bemyndigandet.
I de övriga åtta motionerna tas upp
förslag om företag med statligt ägande -
förslag som inte direkt kan anses stå
emot det regeringsförslag som behandlas
i detta yttrande.
Vissa uppgifter om Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB
SBAB bildades i december 1984. Bolaget
inledde sin operativa verksamhet vid
halvårsskiftet 1985 då de statliga
bostadslånen började finansieras av
bolaget. Tidigare finansierades dessa
via statsbudgeten.
I juli 1989 övertog SBAB förvaltningen
av de statliga bostadslånen från
Boverket, både de lån som SBAB dittills
finansierat med sin egen upplåning och
de lån som staten tidigare svarat för
via statsbudgeten. Kreditprövningen låg
dock kvar hos länsbostadsnämnderna, som
också skötte förvaltningen av lånen på
regional nivå.
SBAB:s konkurrensutsatta utlåning
började år 1991 då SBAB fick rätt att
lämna bl.a. bottenlån i konkurrens med
andra bostadslångivare. SBAB:s
särställning på bostadskreditmarknaden
upphörde helt året efter då bolagets
skyldighet upphörde att lämna andra lån
än de som godkänts vid SBAB:s egen
kreditprövning. Bolagets hela långivning
för bostadsbyggande sker fr.o.m. år 1992
på den allmänna lånemarknaden. SBAB
deltar i bostadsfinansieringen på samma
villkor som andra långivare.
År 1993 övertog bolaget all förvaltning
av lån från länsbostadsnämnderna. En
organisation för kundservice och
låneförvaltning etablerades i Karlstad.
Regeringen föreslog i en proposition
våren 1994 bl.a. att SBAB skulle få ett
kapitaltillskott om 500 miljoner kronor
och en statlig garanti för det egna
kapitalet i det bolag för
myndighetsbeslutade lån som föreslogs
bli bildat. Ett
annat bolag föreslogs för de lån som
kreditprövats och beviljats av SBAB.
Bolagen skall ingå i en koncern med
nuvarande SBAB som moderbolag.
Riksdagen beslutade i enlighet med
regeringens förslag.
Den 1 januari 1995 påbörjades
verksamheten i den ombildade SBAB-
koncernen. I koncernen ingår följande
bolag.
- SBAB, Sveriges
Bostadsfinansieringsaktiebolag (av SBAB
beslutad
utlåning).
Utskottet
Även om näringsutskottet - i avvaktan på
kompletterande underlag från regeringen
- beslutat uppskjuta behandlingen av
ärendet till hösten l995 finner
bostadsutskottet - med den avgränsning
av ärendet som utskottet gjort - inte
tillräcklig anledning föreligga att
avvakta med att avge begärt yttrande.
Yttrandet begränsas, som framgått ovan,
till att avse regeringens förslag i vad
detta kan anses vara relevant för
ägandeförhållandena i Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.
Som framgår av redogörelsen ovan har
SBAB funnits i ca 10 år. Under denna
period har bostadsutskottet och
riksdagen praktiskt taget varje år haft
att behandla frågor som rör bolagets
verksamhet.
Bostadsutskottet kan i och för sig
acceptera vad i budgetpropositionen
anförs om att ett aktivt och effektivt
ägarskap i konkurrens med andra ägare
innebär att regeringen har behov av att
kunna agera som ägarföreträdare utan det
dröjsmål riksdagsbehandling innebär.
Utskottet vill emellertid erinra om
sitt och riksdagens ställningstagande
våren 1994 (prop. 1993/94:228, bet.
1993/94:BoU20) med anledning av ett
förslag från dåvarande regeringen om
ombildning av SBAB. Vid överväganden med
anledning av en s-motion om
förutsättningar för en försäljning av
SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet
konstaterade utskottet bl.a. att en
förändring av ägarförhållandena i SBAB
innebär att regeringen får återkomma
till riksdagen i ärendet. Utskottet, som
vidhåller denna principiella
uppfattning, finner inte tillräckliga
skäl föreligga för riksdagen att nu
medge det av regeringen begärda
bemyndigandet såvitt frågan behandlas i
detta yttrande. Detta innebär en
tillstyrkan av förslagen i
partimotionerna N270 (mp) yrkande 15,
N275 (v) yrkande 14 och N300 (c) yrkande
12 samt motion N299 (c) yrkande 7,
samtliga yrkanden i motsvarande del.
Slutligen kan upplysas att
bostadsutskottet senare i vår kommer att
behandla ett förslag i Moderata
samlingspartiets partimotion N298 om
ägarförhållandet avseende SBAB:s
konkurrensutsatta verksamhet.
Stockholm den 6 april 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Britta Sundin (s), Marianne
Carlström (s), Lars Stjernkvist (s),
Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s),
Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),
Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v),
Carina Moberg (s), Inga Berggren (m),
Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds) och
Peter Weibull Bernström (m).
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU7y
Aktiv förvaltning av statens
företagsägande
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 16 april 1996
berett bostadsutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition
1995/96:141 om aktiv förvaltning av
statens företagsägande jämte motioner i
delar som berör utskottets
beredningsområde.
Bostadsutskottet begränsar sitt
yttrande till frågan om
ägandeförhållandena i Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Regeringen föreslog i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 13 s. 50 - 51) riksdagen att
bemyndiga regeringen att förvalta
företag med statligt ägande samt i
förekommande fall öka eller minska
ägandet i dessa företag.
Som motiv till förslaget anfördes i
budgetpropositionen bl.a. följande.
Med utgångspunkt från målsättningen att
staten som företagsägare skall kunna
konkurrera med andra ägare på lika
villkor bör regeringen ha ett
bemyndigande att svara för sådana frågor
som sammanhänger med förvaltningen av
statligt företagsägande. Detta
bemyndigande bör avse samtliga företag
staten innehar enligt den redovisning
som lämnats i regeringens skrivelse
1994/95:20 med 1994 års redogörelse för
företag med statligt ägande. För aktivt
och statligt ägarskap i konkurrens med
andra ägare har regeringen behov av att
kunna agera som ägarföreträdare utan det
dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett
sådant förvaltningsbemyndigande bör
innebära möjlighet för regeringen att
bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller
sälja aktier samt delta i eller avstå
från att delta i nyemissioner.
Näringsutskottet till vilket
budgetpropositionen i redovisad del
hänvisats beslöt bl.a. bereda BoU
tillfälle att avge yttrande i den del
propositionen berörde BoU:s
beredningsområde jämte motioner.
I yttrandet 1994/95:BoU2y behandlade
utskottet våren 1995 förslaget i
budgetpropositionen och vissa motioner i
ärendet. Utskottet begränsade sitt
yttrande till att gälla frågan om
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB, borde omfattas av det av
regeringen begärda bemyndigandet. Under
behandlingen av yttrandet framkom att
näringsutskottet - i avvaktan på
kompletterande underlag från regeringen
- beslutat skjuta upp behandlingen av
ärendet. Bostadsutskottet fann
emellertid inte anledning avvakta med
att avge det begärda yttrandet.
Ett enigt bostadsutskott ansåg att
tillräckliga skäl saknades att ge
regeringen det begärda bemyndigandet.
Utskottet anförde bl.a. att det senare
under våren 1995 skulle behandla ett
förslag i en m-motion om
ägarförhållandena avseende SBAB:s
konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB).
Sistnämnda fråga behandlades våren 1995
i utskottets betänkande 1994/95:BoU20.
Utskottets majoritet avstyrkte en m-
motion (mot. 1994/95: N298) i vilken
föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga
regeringen att sälja K-SBAB.
Utskottsmajoriteten anförde att om
regeringen övervägde en förändring av
ägarförhållandena i SBAB fick den
återkomma till riksdagen i ärendet. En m-
reservation avgavs till förmån för
motionen.
Förslag i proposition 1995/96:141 jämte
motion m.m.
I den nu aktuella propositionen föreslås
som riktlinjer för förvaltning av
statens företagsägande bl.a. följande
principer
- Statligt ägda företag skall arbeta
under krav på effektivitet, avkastning
på det kapital företaget representerar
och strukturanpassning.
- Den som utövar förvaltningen av ett
statligt ägt företag skall med
utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål
aktivt följa företagets utveckling och
vidta nödvändiga åtgärder som behövs för
att företaget skall uppfylla kraven på
effektivitet, avkastning och
strukturanpassning.
- Regeringen får beträffande vissa
angivna aktiebolag utan godkännande av
riksdagen för varje särskilt fall
besluta om kapitaltillskott, sälja och
köpa aktier, delta i eller i
förekommande fall avstå från erbjudanden
om nyemissioner samt medverka till
utgivande av konvertibla skuldebrev.
- Minskning av statens ägarandel kräver
dock godkännande av riksdagen om
minskningen innebär att statens
röstmajoritet avskaffas eller att
statens röstetal kan komma att
understiga 34 % i ett delägt aktiebolag,
där staten tidigare förfogat över lägst
detta röstetal.
- De aktiebolag som omfattas av
bemyndigandet förutsätts arbeta under
konkurrens och har i liten utsträckning
särskilda av statsmakterna beslutade
uppgifter. Bemyndigandet ersätter
riksdagens försäljningsbemyndigande från
år 1991 beträffande särskilt angivna
företag.
Dock skall bemyndigandet även
fortsättningsvis gälla möjligheten för
staten att avveckla sitt ägande i
Nordbanken, Securum och Retriva.
Vad gäller SBAB föreslås i den med
anledning av den nu behandlade
propositionen väckta motionen
1995/96:N26 (m) dels att 1991 års
försäljningsbemyndigande även
fortsättningsvis skall gälla, dels att
bl.a. vissa ytterligare statliga
företag, bl.a. K-SBAB, bör omfattas av
bemyndigandet.
Utskottet
Med den avgränsning utskottet gjort ovan
omfattar utskottets ställningstagande i
detta yttrande förslaget i motion
1995/96:N26 (m) såvitt däri förordas att
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolags
konkurrensutsatta verksamhet (K-SBAB)
bör omfattas av ett för regeringen
utfärdat bemyndigande att bl.a. förändra
ägandet i företag med statligt ägande.
Utskottet har tolkat motionärernas
förslag så att det numera avser
möjligheter att förändra ägandet i SBAB,
detta sedan SBAB:s tidigare uppdelning i
M-SBAB och K-SBAB fått en annan innebörd
i och med den omstrukturering av företag
som genomfördes under 1995.
Som framgått ovan har utskottet två
gånger år 1995 tagit ställning till
frågan om ägarförhållandena i SBAB.
Sammanfattningsvis innebär
bostadsutskottets beslut att om
regeringen anser en förändring av detta
förhållande önskvärt får den underställa
riksdagen ärendet.
Bostadsutskottet, som vidhåller sin
uppfattning, föreslår att
näringsutskottet avstyrker motion
1995/96:N26 (m) i vad där förordas att
regeringen skall bemyndigas fatta beslut
om ändrade ägarförhållanden i SBAB utan
riksdagens hörande.
Utskottet har positivt noterat att SBAB
inte är bland de i proposition
1995/96:141 angivna aktiebolagen för
vilka regeringen - under vissa
förutsättningar - skall kunna förändra
statens ägarandel. Därmed kommer, vid
ett riksdagens godkännande av
propositionen, eventuella förslag om
ägarförändringar i SBAB att underställas
riksdagen. En sådan handläggning ligger
helt i linje med den bostadsutskottet
tidigare uttalat sig för.
Stockholm den 25 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Lennart Nilsson
I beslutet har deltagit: Lennart
Nilsson (s), Rune Evensson (s), Bengt-
Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s), Sten
Andersson (m), Marianne Carlström (s),
Rigmor Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist
(s), Stig Grauers (m), Erling Bager
(fp), Lena Larsson (s), Owe Hellberg
(v), Lilian Virgin (s), Inga Berggren
(m), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kds)
och Peter Weibull Bernström (m).
Avvikande mening
Sten Andersson , Stig Grauers, Inga
Berggren och Peter Weibull Bernström
(alla m) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Utskottet
börjar med Som framgått och slutar med
sig för bort ha följande lydelse:
Sedan SBAB under 1995 omstrukturerats
arbetar bolaget numera i konkurrens
med andra bostadsinstitut. Det får bl.a.
mot denna bakgrund anses både
principiellt önskvärt och i hög grad
naturligt att staten avvecklar sitt
ägande i företaget. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion
1995/96:N26 (m) om att SBAB bör
omfattas av det bemyndigande som bör ges
regeringen att helt eller delvis sälja
statens aktier i vissa bolag.
Bostadsutskottet föreslår att
näringsutskottet tillstyrker motionen i
vad den behandlas i detta yttrande.
Innehållsförteckning
Ärendet 1
Sammanfattning 1
Proposition 1994/95:100 2
Proposition 1995/96:141 3
Motionerna 3
Utskottet 5
Riktlinjer för kommersiella företag
med statligt ägande 5
Bakgrund 5
Regeringens förslag 6
Motioner med anledning av
propositionen 9
Motioner från allmänna
motionstiden 1995 14
Tidigare riksdagsbehandling, m.m. 14
Yttranden från andra utskott 17
Inledning 17
Finansutskottets yttrande 17
Socialutskottets yttrande 18
Kulturutskottets yttrande 18
Trafikutskottets yttrande 19
Bostadsutskottets yttranden 20
Utskottets ställningstagande 21
Apoteksbolaget AB 24
Propositionen 24
Motionerna 25
Socialutskottets yttrande 26
Utskottets ställningstagande 27
Hemställan 27
Reservationer 29
1. Riktlinjer för kommersiella
företag med statligt ägande (m, c,
fp, kds) 29
2. Riktlinjer för kommersiella
företag med statligt ägande (v) 31
3. Riktlinjer för kommersiella
företag med statligt ägande (mp) 32
4. Teracom Svensk Rundradio AB (m) 34
5. Strukturåtgärder avseende
AssiDomän AB (c, mp) 34
6. Strukturåtgärder avseende
Celsius AB (c) 35
7. Telia och Sila (m, fp, kds) 35
8. Arlanda flygplats (m, fp) 36
9. Vasakronan AB (m, fp, kds) 36
10. TV 2 (m) 36
11. SBAB (m) 37
12. Apoteksbolaget AB (m, fp) 37
13. Apoteksbolaget AB (c, kds) 38
Särskilda yttranden 39
1. Riktlinjer för kommersiella
företag med statligt ägande (v, mp) 39
2. SBAB (fp) 39
Bilagor
1. Yttrande 1995/96:FiU7y från
finansutskottet 40
2. Yttrande 1995/96:SoU5y från
socialutskottet 46
3. Yttrande 1995/96:KrU10y från
kulturutskottet 51
4. Yttrande 1995/96:TU6y från
trafikutskottet 55
5. Yttrande 1994/95:BoU2y från
bostadsutskottet 58
6. Yttrande 1995/96:BoU7y från
bostadsutskottet 62
Gotab, Stockholm 1996