I proposition 1995/96:135 har regeringen
föreslagit riksdagen att godkänna 1995
års internationella naturgummiavtal.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att riksdagen skall godkänna det
nya naturgummiavtalet.
Utskottet
Bakgrund
Förhandlingar inom ramen för Förenta
nationernas konferens för handel och
utveckling, UNCTAD, ledde i februari
1995 fram till en överenskommelse om
texten till ett nytt naturgummiavtal,
det tredje i ordningen. 1995 års
internationella naturgummiavtal är
avsett att ersätta 1987 års avtal, som
löpte ut i december 1995, och som i sin
tur hade ersatt 1979 års avtal. Sverige
har tillträtt de båda föregående
avtalen.
Det nya avtalet stod öppet för
undertecknande under perioden den 3
april-den 28 december 1995. Regeringen
beslutade i december 1995 att avtalet
skulle undertecknas. Även EU beslutade
vid samma tidpunkt att avtalet skulle
undertecknas. EG och medlemsländerna,
däribland Sverige, undertecknade avtalet
i Förenta nationernas högkvarter i New
York den 22 december 1995. Avtalet skall
ratificeras innan det kan träda i kraft.
Med utgångspunkt i det s.k. integrerade
råvaruprogrammet, som tillkom efter
beslut år 1976 av UNCTAD, påbörjades år
1978 en förhandlingskonferens som
mynnade ut i 1979 års naturgummiavtal.
Sverige tillträdde detta avtal år 1980
(prop. 1979/80:107, bet. NU40). 1987 års
naturgummiavtal ratificerades efter
riksdagens beslut i december 1988 (prop.
1988/89:19, bet. NU4).
De nämnda naturgummiavtalen var i stora
delar identiska. De innebar i huvudsak
att producent- och konsumentländer i
samarbete strävade efter att skapa
förutsättningar för en balanserad
utveckling av produktion, konsumtion,
handel och priser inom naturgummisektorn
till fördel för alla parter. Det främsta
instrumentet för att uppnå dessa mål var
marknadsoperationer utföda via ett s.k.
buffertlagersystem som tillskapades i
samband med 1979 års naturgummiavtal.
1995 års naturgummiavtal
Syftet med avtalet är bl.a. att
åstadkomma en balanserad ökning av
tillgång och efterfrågan på naturgummi,
skapa stabila förhållanden inom handeln
med naturgummi, stabilisera
exportmedlemmarnas intäkter från
exporten av naturgummi till skäliga och
lönsamma priser samt att säkerställa
tillräcklig tillgång på naturgummi för
importmedlemmarna till rättvisa och
skäliga priser.
Det nya avtalet är i huvudsak identiskt
med 1987 års avtal. Buffertlagersy-
stemet kvarstår som enda
prisstabiliserande instrument med mindre
förändringar i reglerna för dess
verksamhet. Lagret skall bestå av ett
normalt buffertlager (400 000 ton) och
ett beredskapsbuffertlager (150 000
ton). Bland de viktigaste förändringarna
jämfört med 1987 års avtal är att
producenterna har fått igenom en höjning
av det nedre s.k. vägledande priset,
dvs. det lägsta pris som
buffertlagerdirektören måste försvara,
från 150 till 157 cent per kg. Vidare
har avtalets giltighetstid minskats från
fem till fyra år.
Verksamheten med buffertlagret, som
innebär köp då priserna går ner och
försäljning då priserna går upp,
medförde under åren 1990-1994 en vinst
motsvarande en avkastning på 4,7 % på de
insatta medlen. Finansieringen av
avtalet skall liksom tidigare ske genom
bidrag från medlemmarna till den
administrativa budgeten för den
internationella naturgummiorganisationen
och till buffertlagerkontot. Medlemmarna
förpliktigar sig att finansiera den
totala kostnaden för buffertlagret genom
kontantbidrag. Finansieringen skall
delas lika mellan exporterande och
importerande medlemmar. Fördelningen
inbördes inom de två grupperna avgörs på
grundval av de röstandelar som
respektive land har i det
internationella naturgummirådet.
Röstandelarnas storlek beräknas efter
särskilda bestämmelser i avtalet med
utgångspunkt i medlemsländernas
nettoimport respektive nettoexport av
naturgummi.
Regeringens förslag
Regeringen anför i propositionen allmänt
bistånds- och handelspolitiska skäl, men
också utrikes- och miljöpolitiska skäl,
för att Sverige även i fortsättningen
skall delta i det internationella
samarbetet inom naturgummisektorn.
Avtalet är ett s.k. blandat avtal. Detta
innebär att avtalet är undertecknat av
EG tillsammans med medlemsstaterna.
Naturgummiavtalets mål faller inom ramen
för den gemensamma handelspolitiken.
Gemenskapens traktatkompetens inom
handelspolitiken är exklusiv. Dock
reglerar 1995 års naturgummiavtal även
förhållanden som ligger utanför
gemenskapens kompetens och som därmed
faller inom medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller sålunda bestämmelser
som innebär åtaganden för
medlemsstaterna, och därmed också för
Sverige, bl.a. finansiella förpliktelser
i form av bidrag till den administrativa
budgeten och buffertlagerkontot. Med
medlemskapet i EU kommer framtida
förhandlingar om avtalets utformning och
anpassning att ske i samordning med
gemenskapen och övriga medlemsländer.
Riksdagen har för innevarande budgetår
anvisat medel för bidragen till den
administrativa budgeten och till
buffertlagret. Under
Utrikesdepartementets huvudtitel finns
upptaget dels ett förslagsanslag (B 7
Internationell råvarulagring) om 2 625
000 kr som skall användas för
finansiering av Sveriges bidrag till
buffertlagret, dels ett förslagsanslag
(B 6 Organisationer för internationell
handel och råvarusamarbete m.m.) avsett
för att bl.a. täcka bidraget till den
administrativa budgeten för den
internationella naturgummiorganisationen
(prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. NU22).
Sammanfattningsvis föreslår regeringen
att riksdagen skall godkänna det nya
naturgummiavtalet.
Utskottets ställningstagande
Inga motioner har väckts med anledning
av propositionen. Utskottet har inget
att erinra mot regeringens förslag och
tillstyrker sålunda att riksdagen
godkänner 1995 års internationella
naturgummiavtal.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:135 godkänner 1995
års internationella naturgummiavtal.
Stockholm den 16 april 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg
(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson
(c), Barbro Andersson (s), Marie
Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag
Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës
(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck
(s), Sten Tolgfors (m), Torsten Gavelin
(fp) och Frank Lassen (s).