I detta betänkande behandlas - helt
eller delvis - sex motioner från
allmänna motionstiden 1995 med yrkanden
om vissa konkurrens- och
avregleringsfrågor.
Upplysningar och synpunkter i ärendet
har inför utskottet lämnats av
företrädare för Näringsdepartementet.
Sammanfattning
Med hänvisning till regeringens pågående
arbete på området avstyrker utskottet
tre motioner med yrkanden om fortsatt
avreglering och prövning av
regleringarna på företagsområdet.
Utskottet understryker samtidigt vikten
av att arbetet utförs på ett målmedvetet
sätt. Motionerna följs upp i en
reservation (m, c, fp, kds) vari
förordas att en speciell
avregleringsdelegation åter skall
tillsättas. Där sägs också att
avregleringsarbetet bör bedrivas så att
öppningar skapas för privata initiativ i
kommuner och landsting.
I betänkandet behandlas vidare
motionsyrkanden med krav på en
förbättrad konkurrens - både nationellt
och i Europa. Yrkandena avstyrks av
utskottet, som hänvisar till att ett
flertal utredningar pågår inom området
och att utskottet senare kommer att göra
en förnyad prövning av
konkurrensfrågorna. Motionen får stöd i
en reservation (m, fp, kds), i vilken
pekas på de onödiga kostnader som
etableringshinder för med sig i form av
höga skatter och priser.
Utskottet avstyrker härutöver ett
yrkande om upprättande av kommunala
varuförsörjningsplaner. Även en motion
med krav på kompetenshöjande utbildning
för dem som är etablerade, eller avser
att etablera sig, i restaurangbranschen
avstyrks av utskottet. Här erinrar
utskottet om att den s.k.
Branschsaneringsutredningen skall
överväga hur det förebyggande arbetet
mot ekonomisk brottslighet kan
effektiviseras genom bl.a.
kompetenshöjande åtgärder.
Motionerna
De motioner som behandlas här är
följande:
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. hos regeringen begär att den
aktiverar avregleringsarbetet i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. hos regeringen begär ett förslag
till en rullande prövning av
regleringarna på företagsområdet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
minska uppgiftsskyldigheten för
företagarna.
1994/95:N258 av Henrik S Järrel (m) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet
av fortlöpande avregleringar,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
inrätta en avregleringsdelegation med
uppgift att gallra ut föråldrade,
överflödiga eller eljest inaktuella
lagar och förordningar samt att i övrigt
föreslå förenklingar, förtydliganden och
förbättringar av aktuella regler.
1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten
av att verka för en väl fungerande
konkurrens,
6. (delvis) som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för ökad
konkurrens, frihandel och avreglering i
EU.
1994/95:N281 av Barbro Hietala Nordlund
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompetenskrav för
etablering inom restaurangnäringen.
1994/95:N286 av Kurt Ove Johansson och
Lars-Erik Lövdén (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
kommunala varuförsörjningsplaner inom
ramen för en total serviceplanering
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds)
såvitt gäller yrkandet (6 delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett
fortsatt arbete med sikte på att minska
byråkrati och förbättra samordningen av
de resurser samhället satsar på
företagande.
.
Utskottet
Avregleringsarbetet
Avregleringar skapar nya marknader för
framför allt tjänsteföretag, sägs det i
motion 1994/95:N220 (m). Sådana
avregleringar är nödvändiga för att
underlätta tillkomsten av nya och
växande småföretag, anför motionärerna.
De menar att en öppning för privata
initiativ i kommuner och landsting
skulle ge chansen för en mängd
småföretagare att utveckla och expandera
egna verksamheter. Ett öppnande av den
kommunala sektorn skulle innebära
särskilda möjligheter för kvinnors
nyföretagande, eftersom andelen kvinnor
bland de yrkesverksamma i dessa
branscher är hög, anförs det. Därför
borde avregleringsarbetet fortsätta i
den riktning som utpekades av den
avregleringsdelegation som den
borgerliga regeringen tillsatte under
den förra mandatperioden. Regeringen bör
enligt motionärerna snarast aktivera
avregleringsarbetet genom att låta en
speciell delegation inventera tänkbara
avregleringar.
Vidare framförs i motionen ett yrkande
om införande av ett rullande
avregleringsarbete som innebär att alla
regleringar på företagsområdet löpande
omprövas varje mandatperiod. Regelbördan
tvingar småföretagaren, som oftast har
små administrativa resurser till sitt
förfogande, att ägna en stor del av sin
tid åt arbetsuppgifter som inte har med
den ursprungliga affärsidén att göra,
hävdar motionärerna. De föreslår också
att regeringen skall anmodas återkomma
till riksdagen med ett förslag till
begränsad uppgiftsskyldighet för mindre
företag.
Liknande synpunkter framförs i motion
1994/95:N258 (m). Onödig detaljreglering
och tidsöverspelad lagstiftning hindrar
inte sällan en god utveckling och medför
ofta omotiverade samhällsutgifter, sägs
det i motionen. Sådan lagstiftning bör,
understryks det, fortlöpande utrangeras.
Att mönstra ut föråldrade, överflödiga
eller eljest uttjänta lagar och
förordningar tar dock lång tid i vårt
genomreglerade samhälle. En
avregleringsdelegation torde ha
tillräckligt med arbetsuppgifter för
flera år framöver, menar motionären.
Små företag har inte samma möjlighet
som stora företag att avsätta personella
resurser för administration och
byråkrati, heter det i motion 1994/95:
N301 (kds). Aldrig så vällovliga enkäter
tar stor kraft från hårt arbetande egen-
och småföretagare, anför motionärerna
vidare. De anser att det finns anledning
att fortsätta arbetet med att inventera
och kartlägga vad som upplevs som
byråkrati och krångel och finna former
för att minska detta.
I en skrivelse till riksdagen sommaren
1994 (skr. 1994/95:22) lämnade den
tidigare regeringen en redogörelse för
hur avregleringsarbetet hade bedrivits.
I skrivelsen erinrades om att en
avregleringsdelegation hade tillsatts
för att genomföra regeringens
avregleringsprogram. Det påpekades också
att Konkurrensverket, länsstyrelserna
och Statskontoret erhållit särskilda
uppdrag på detta område. I skrivelsen
aviserades att ett system för rullande
granskning av regler skulle införas i
regeringskansliet. Ett sådant system
infördes senare genom regeringsbeslut i
september 1994.
Arbetet med en rullande regelgranskning
har fortsatt efter regeringsskiftet i
oktober 1994. Avregleringsdelegationen
är däremot avvecklad. I proposition
1995/96:25 om en politik för arbete,
trygghet och utveckling - den s.k.
tillväxtpropositionen - beskrivs (s. 91)
kortfattat arbetet med
regelgranskningen. Syftet är, sägs det i
propositionen, att belysa de enskilda
regelsystemens effekter på marknaden och
att motverka onödiga kostnader. Detta
sker i nära samarbete med näringslivets
organisationer och företrädare för de
centrala arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationerna.
I tillväxtpropositionen nämns också att
regeringen fortsätter arbetet med att se
över företagens uppgiftslämnande i syfte
att åstadkomma förenklingar. Regeringen
har, understryks det, för avsikt att på
olika sätt medverka till att företagens
arbetsbörda med uppgiftslämnande beaktas
i ökad omfattning. Ytterligare generella
åtgärder på området bereds för
närvarande i regeringskansliet med
anledning av den rapport med titeln
Företagens uppgiftsskyldighet som
Statskontoret avlämnade år 1995
(Statskontoret 1995:4). I denna rapport
utpekas ett antal områden som bör
uppmärksammas i syfte att begränsa
uppgiftsinsamlingen. Bland dessa områden
ingår arbetet med sjuk-rapportering till
försäkringskassorna och
uppgiftsinsamling i samband med miljö-
och livsmedelskontroll.
I näringsutskottets yttrande
(1995/96:NU3y) till finansutskottet med
anledning av tillväxtpropositionen
underströk utskottet att regeringens
arbete med att fortlöpande se över det
offentliga regelverket kan ses som ett
led i strävandena att upprätthålla
konkurrenstrycket. Det är därvid,
anförde utskottet vidare, viktigt att
arbetet fortsätter med att se över
företagens uppgiftslämnande i syfte att
åstadkomma förenklingar.
I en avvikande mening (m, fp, kds)
framhölls vikten av att den tidigare
regeringens arbete med avreglering
fortsätter. I en annan avvikande mening
(v) betonades det önskvärda i att en
översyn av den nya konkurrenslagen
(1993:20) genomförs.
Utskottet vill understryka betydelsen
av att regeringens arbete med
uppföljning av det offentliga
regelverket och översyn av kraven på
företagens uppgiftslämnande bedrivs på
ett målmedvetet sätt. Det är viktigt att
fortlöpande se över formerna för statens
styrning så att uppsatta mål kan nås
till en lägre kostnad och en bibehållen
kvalitet.
Utskottet finner det angeläget att
regeringen i lämpligt sammanhang
informerar riksdagen om resultaten av
nyssnämnda arbete. Med det anförda
avstyrks motionerna 1994/95:N220 (m),
1994/95:N258 (m) och 1994/95:
N301 (kds) i här berörda delar.
Förbättrad konkurrens
I motion 1994/95:N273 (fp) sägs att det
fortfarande finns sektorer där
konkurrensen fungerar dåligt, t.ex.
livsmedelssektorn. Vidare utpekas
områden inom vilka avreglerande åtgärder
borde vidtas: järnvägen, elmarknaden och
inom den kommunala sektorn. Även inom
banksektorn och dagligvaruhandeln samt i
fråga om den offentliga upphandlingen
måste konkurrensen öka, anförs det. Mot
denna bakgrund bör, enligt motionärerna,
den nya konkurrenslagen följas upp.
I motionen anges också att det inom EU
finns ett antal områden som präglas av
regleringar och subventioner och där
konkurrens och låga priser inte
befrämjas. Detta gäller i första hand
jordbrukspolitiken, men också
post-, tele-, flyg- och elmarknaderna
avses. Motionärerna anför att EU
bedriver en tungrodd och dyr
regleringspolitik även inom andra
områden, såsom stål- och
textiliemarknaderna. Den svenska
regeringen måste, sägs det i motionen,
gå främst bland de EU-länder som vill
avreglera, öka konkurrensen och minska
protektionismen.
Utskottet redovisade hösten 1995 i sitt
yttrande till finansutskottet med
anledning av tillväxtpropositionen en
sammanställning av de utredningar som
regeringen har tillsatt på
konkurrensområdet (1995/96:NU3y s. 14).
En särskild utredare, f.d.
regeringsrådet Lars Jonson (N 1995:11),
har i uppdrag att kartlägga och
sammanställa erfarenheterna av
konkurrenslagen (dir. 1995: 136).
Arbetet skall redovisas senast den 31
december 1996. Vidare utreds
konkurrensförutsättningarna inom handeln
med livsmedel (dir. 1995:137). Särskild
utredare är f.d. statssekreteraren Sture
Åström (N 1995:12). Även frågan om
livsmedelsindustrins långsiktiga
konkurrensförutsättningar är föremål för
utredning (dir. 1995:149) under ledning
av riksdagsledamoten (s) Marianne
Carlström (Jo 1996:02). De båda
sistnämnda utredningarna skall redovisas
senast den 30 september 1996.
Konkurrensförutsättningarna i
byggbranschen utreds inom
Näringsdepartementet i samverkan med
Konkurrensverket, Närings- och
teknikutveck-lingsverket (NUTEK) samt
Kommerskollegium, som sinsemellan har
etablerat ett närmare samarbete i vissa
konkurrensfrågor. Dessa tre myndigheter
avlämnade i november 1995 en rapport,
med titeln Näringslivet och den
offentliga sektorn, i vilken
inventerades bl.a. den vetenskapliga
litteraturen om motiven för
avregleringar. I en senare fas - i form
av djupstudier - skall bl.a.
avregleringsbara marknader behandlas.
I sammanhanget kan också nämnas
Underprissättningsutredningens nyligen
avlämnade betänkande Konkurrens i balans
(SOU 1995:105), som behandlar åtgärder
för ökad konkurrensneutralitet vid
offentlig prissättning m.m. (särskild
utredare: direktör Bo Lindörn).
Remissförfarandet avslutas den 15 april
1996.
Regeringen tillsatte sommaren 1995 en
kommitté under ordförandeskap av
generaldirektör Svante Englund (Jo
1995:06) med uppdrag att utarbeta ett
samlat förslag till reformer av EU:s
gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och en
strategi för reformernas genomförande
(dir. 1995:109). Reformerna skall
inriktas mot marknadsorientering och
avreglering av den gemensamma
jordbrukspolitiken och utgöra underlag
för det svenska agerandet på detta
område i EU-arbetet.
I fråga om konkurrens på den europeiska
elmarknaden underströk statsrådet Jörgen
Andersson i samband med EU:s
energiministermöte i december 1995 den
svenska ståndpunkten att regelverket för
tillträde till de nationella
elmarknaderna och rätten till
investeringar i ny kraftproduktion i
medlemsländerna skall innebära att
ömsesidighet råder för
marknadstillträde. Även inom övriga
områden som nämns i motion 1994/95:N273
(fp) har Sverige intagit positioner som
innebär krav på avreglering och
förbättrade möjligheter till
marknadstillträde. Detta gäller t.ex.
teleområdet där Sverige har avreglerat
och tillåter utländska operatörer att
utnyttja det svenska nätet, men där
motsvarande rättigheter inte alltid ges
till svenska teleföretag. Enligt
planerna skall teleområdet inom EU
öppnas för konkurrens år 1998.
En oberoende expertkommitté upprättad
av EU-kommissionen under ledning av
förutvarande avdelningschefen i det
tyska ekonomiministeriet Bernhard
Molitor och med svenskt deltagande - den
s.k. Molitorgruppen - har föreslagit
åtgärder för att förenkla rättsliga och
administrativa rutiner inom EU. Arbetet
koncentrerades på frågor om
sysselsättning, miljö, sociala frågor,
livsmedelshygien och maskinstandarder.
Gruppen avlämnade sin slut-rapport i
juni 1995 i samband med Europeiska
rådets möte i Cannes. I rapporten
redovisas förslag till ett program för
regelförenkling, inbegripet åtgärder för
avreglering, för att stimulera
konkurrenskraft och sysselsättning.
Som ett led i utskottets arbete med
uppföljning av den nya konkurrenslagen
kommer utskottet under våren 1996 att
anordna en offentlig utfrågning om
konkurrensfrågor.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om vikten av en väl
fungerande konkurrens. Som framgått av
den föregående redovisningen är ett
flertal utredningar aktuella på
konkurrensområdet. När resultaten av de
olika utredningarna föreligger kommer
utskottet att göra en förnyad prövning
av konkurrensfrågorna. Vidare gäller att
Sverige i EU har varit och är pådrivande
i fråga om behovet av avregleringar och
förbättrad konkurrens på skilda områden.
För ett litet land som Sverige är det av
avgörande betydelse med en väl
fungerande konkurrens på internationell
nivå. En sådan konkurrens inom den inre
marknaden leder också till att lägre
priser kommer Europas konsumenter till
del.
Med hänsyn till det sagda anser
utskottet att de nu aktuella yrkandena i
motion 1994/95:N273 (fp) inte bör
föranleda något initiativ från
riksdagens sida. De avstyrks alltså.
Kommunala varuförsörjningsplaner
På många håll i vårt land har det skett
en förskjutning av handeln från
stadskärnor till externt belägna
stormarknader, påpekas det i motion
1994/95:
N286 (s). Denna förskjutning utarmar
cityhandeln och stadskärnorna och leder
till en försämrad service för
kommuninvånarna, anför motionärerna. De
menar att det krävs betydligt bättre
planering av handel och annan service i
kommunerna för att komma till rätta med
dessa problem och anger kommunala
varuförsörjningsplaner som ett
betydelsefullt hjälpmedel för
planeringen av handelsetableringar. Med
hjälp av sådana varuförsörjningsplaner
kan kommunerna dra upp riktlinjer för
handelns struktur i kommunen. Kommunerna
bör därför, menar motionärerna, åläggas
att årligen upprätta
varuförsörjningsplaner som innehåller
riktlinjer för handelns struktur i
kommunen. Syftet med en sådan planering
skall inte vara att begränsa
konkurrensen, utan att skapa utrymme för
medborgarna att kunna delta i en
dynamisk utveckling av varuhandeln, sägs
det.
Motionärerna har vid tidigare
tillfällen framfört samma yrkande i
denna fråga, senast våren 1994 (bet.
1993/94:NU15 s. 87). Vid behandlingen av
yrkandet påpekade utskottet att det inte
finns något lagstadgat krav på
upprättande av varuförsörjningsplaner
men att flertalet kommuner ändå har
upprättat sådana planer. Utskottet fann
inte skäl för någon reglering, och på
utskottets förslag avslogs motionen.
Utskottet ser ingen anledning för
riksdagen att nu inta en annan
ståndpunkt och avstyrker därmed motion
1994/95:N286 (s).
Kompetenskrav inom restaurangnäringen
I motion 1994/95:N281 (s) framhålls att
det är ett problem för samhället att
upprätthålla kontrollen över
restaurangnäringen i vad avser t.ex.
skatte- och momsredovisning. Inom
restaurangbranschen förekommer ofta
ekonomisk brottslighet, och ofta
uppmärksammas oseriösa
företagsetableringar i denna bransch,
hävdar motionärerna. De menar att det
därför måste uppställas kompetenskrav
för att få etablera sig i
restaurangbranschen. Detta borde ske i
form av etableringsutbildning som bör
innehålla bl.a. företagsekonomi,
skattelagstiftning, arbetsmiljö- och
arbetsmarknadslagar. Alla parter inom
restaurangnäringen har varit överens om
värdet av en sådan utbildning.
Dessvärre, fortsätter motionärerna, har
genomslaget för utbildningen varit
dåligt beroende på arbetsgivarnas
inställning att utbildningen skall vara
frivillig.
Regeringen redovisade i april 1995 i en
skrivelse (skr. 1994/95:217) till
riksdagen en strategi för samhällets
samlade åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten. Arbetet inom
regeringskansliet samordnas av den s.k.
EKO-brottsberedningen (ordförande:
riksdagsman (s) Lars-Erik Lövdén).
Regeringen beslöt vidare i november
1995 att tillsätta en utredning
-särskild utredare: landshövding Ulf
Adelsohn (Ju 1995:11) - för att närmare
se över vissa frågor för att sanera
branscher som är särskilt utsatta för
ekonomisk brottslighet. Utredningen, som
har antagit namnet
Branschsaneringsutredningen, skall vara
klar med sitt arbete senast i april
1997. I utredarens uppdrag (dir.
1995:142) ligger bl.a. att överväga hur
det förebyggande arbetet mot ekonomisk
brottslighet kan effektiviseras genom
t.ex. krav eller kontroll i samband med
tillstånds- eller bidragsgivning.
Utredaren skall för de olika branscherna
lämna förslag till regler eller andra
åtgärder efter behov. Det kan gälla
t.ex. särskilda krav som kan behöva
ställas på en näringsidkare.
Enligt utskottets uppfattning kan
bristande kunskap vara en orsak till att
enskilda företag inte redovisar
verksamheten korrekt. Det kan gälla
bristande insikter i t.ex. de regelverk
som styr bokföring, redovisning och
skatteinbetalningar. En ökad kompetens i
dessa frågor kan därför bidra till en
minskning av sådana oegentligheter som
åberopas i den aktuella motionen.
Utskottet anser att det är viktigt,
särskilt för blivande företagare, att
det finns en bred tillgång till
information och utbildning om de
förutsättningar som företagen arbetar
under. Utöver näringslivets egna
organisationer bör, enligt utskottets
uppfattning, ALMI Företagspartner AB och
de däri ingående regionala
utvecklingsbolagen ha ett särskilt
ansvar i detta avseende. Utskottet
konstaterar också att det av direktiven
till Branschsaneringsutredningen framgår
att frågan om kompetenshöjande åtgärder
skall belysas. I avvaktan på detta
utredningsarbete och de överväganden som
i övrigt kommer att ske inom ramen för
EKO-brottsberedningens arbete saknar
utskottet anledning att utöver vad som
nu anförts göra några
ställningstaganden. Med det här sagda
avstyrks motion 1994/95:N281 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande
avregleringsarbetet
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:N220 yrkandena 2-4, 1994/95:
N258 och 1994/95:N301 yrkande 6 i
denna del,
res. 1 (m, c, fp,
kds)
2. beträffande förbättrad
konkurrens
att riksdagen avslår motion
1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det
sistnämnda i denna del,
res. 2 (m, fp, kds)
3. beträffande kommunala
varuförsörjningsplaner
att riksdagen avslår motion
1994/95:N286,
4. beträffande kompetenskrav
inom restaurangnäringen
att riksdagen avslår motion
1994/95:N281.
Stockholm den 26 mars 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m), Sylvia
Lindgren (s), Barbro Andersson (s),
Chris Heister (m), Marie Granlund (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten
Tolgfors (m), Siw Wittgren-Ahl (s),
Kerstin Warnerbring (c), Torsten Gavelin
(fp) och Frank Lassen (s).
Reservationer
1. Avregleringsarbetet (mom. 1)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring
(c) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 4 som börjar med Utskottet vill
och slutar med berörda delar bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att
avreglering av regelsystemet samt
begränsning av uppgiftsskyldigheten för
mindre företag är nödvändiga åtgärder
för att underlätta för nya och växande
företag. Onödig detaljreglering hindrar
en god utveckling och medför ofta
omotiverade samhällsutgifter. Ett
rullande avregleringsarbete bör införas
som innebär att alla regleringar på
företagsområdet omprövas löpande varje
mandatperiod. Utskottet ansluter sig
till det krav som framförs i motionerna
1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och
1994/95:N301 (kds) på att
avregleringsarbetet måste aktiveras
genom att en speciell delegation - i
linje med den tidigare
avregleringsdelegationen - tillsätts med
uppdrag att inventera tänkbara
avregleringar. Utgångspunkten måste vara
- i likhet med vad som också uttalas i
motion 1994/95:N273 (fp) - att arbetet
inriktas på en fortsatt avreglering och
inte på att återregleringar genomförs
inom de områden där den förra regeringen
vidtog nödvändiga avregleringsåtgärder.
Som framhålls i motion 1994/95:N220 (m)
är det angeläget att avregleringsarbetet
bedrivs med syfte att ge öppningar för
privata initiativ i kommuner och
landsting. Detta skulle ge chansen för
en mängd småföretagare att utveckla och
expandera egna verksamheter inom
tjänstesektorn. Om flera aktörer tillåts
komma in på områden som nu är stängda
för privata alternativ kommer detta att
leda till effektiviseringar och pressade
kostnader. Ett öppnande av den kommunala
sektorn skulle innebära särskilda
möjligheter för kvinnors nyföretagande
eftersom andelen kvinnor bland de
yrkesverksamma i dessa branscher är hög.
Enligt utskottets uppfattning skulle
detta medföra en mer småskalig
företagsamhet, ge en större närhet i
omsorgen och därmed innebära en
förbättrad välfärd för medborgarna.
Med det sagda tillstyrker utskottet de
aktuella yrkandena i motionerna
1994/95:N220 (m), 1994/95:N258 (m) och
1994/95:N301 (kds).
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande
avregleringsarbetet
att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:N220 yrkandena 2-4,
1994/95:N258 och 1994/95:N301 yrkande
6 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
2. Förbättrad konkurrens (mom. 2)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds),
Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar med Utskottet delar
och slutar med avstyrks alltså bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar det synsätt som kommer
till uttryck i motion 1994/95:N273 (fp)
om vikten av en väl fungerande
konkurrens. De områden som utpekas i
motionen utgör enligt utskottets
uppfattning goda exempel på områden där
etableringshindren resulterar i att
landets medborgare får betala onödigt
höga kostnader både i form av högre
priser och skatter. På så sätt uppstår
välfärdsförluster i samhällsekonomin.
Utskottet kan också ansluta sig till
den uppfattning som framförs i motionen
om att Sverige bör vara pådrivande i EU-
arbetet i syfte att åstadkomma en
avreglering av de stora
monopolmarknaderna i Europa och på så
sätt öka konkurrensen. Därigenom uppnås
lägre priser för Europas konsumenter
samtidigt som svenska budgetmedel kan
styras till mer väsentliga ändamål än
till subventioner av nationellt
konkurrensskyddade monopol.
Med det anförda tillstyrker utskottet
motion 1994/95:N273 (fp) i här aktuella
delar.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande förbättrad konkurrens
att riksdagen med bifall till motion
1994/95:N273 yrkandena 1 och 6, det
sistnämnda i denna del, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.