I detta betänkande behandlas proposition
1995/96:68 om energistadgefördraget.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om att riksdagen skall godkänna
energistadgefördraget.
Propositionen
I proposition 1995/96:68 föreslås att
riksdagen godkänner
energistadgefördraget.
Utskottet
Bakgrund
År 1991 undertecknade ett femtiotal
östliga och västliga industriländer den
europeiska energistadgan (European
Energy Charter) med syfte att väsentligt
öka samarbetet inom energiområdet.
Förhandlingarna för att skapa ett
rättsligt bindande ramverk för
samarbetet - energistadgefördraget
(Energy Charter Treaty) - slutfördes
under år 1994. Fördraget innehåller
regler om handel, investeringar,
transitering och samarbete inom
energiområdet. Tvister om fördragets
tolkning och tillämpning kan hänskjutas
till internationellt
skiljedomsförfarande eller tvistlösning
enligt modell från GATT (Allmänna tull-
och handelsavtalet). Delar av fördraget
omfattas av EG:s kompetens.
Det ursprungliga målet att i fördraget
få rättsligt bindande åtaganden om
nationell behandling av utländska
investeringar redan i etableringsfasen
fick ges upp. Förhandlingar om ett
kompletterande fördrag med detta
innehåll skall nu i stället vara
avslutade senast den 1 januari år 1998.
Den s.k. stadgekonferensen får lämna
bemyndigande till förhandlingar om ett
antal protokoll och förklaringar till
energistadgan i syfte att upprätthålla
stadgans mål och principer. Ett
energistadgeprotokoll om
energieffektivitet och därtill hörande
miljöaspekter har redan undertecknats.
Protokollets mål är att främja
riktlinjer för energieffektivisering som
är förenliga med en hållbar utveckling,
upprätta ramvillkor som stimulerar
producenter och konsumenter att använda
energi så ekonomiskt, effektivt och
miljövänligt som möjligt samt att
utveckla samarbete mellan parterna inom
området energieffektivisering.
Ett annat dokument, om samarbete på
kärnenergiområdet, har färdigförhandlats
under år 1995. Även på handelsområdet
har ytterligare förhandlingar inletts
under år 1995. Förhandlingar om ett
särskilt protokoll för olje- och
naturgassektorerna har däremot skjutits
på framtiden. Förhandlingar i en
särskild arbetsgrupp om möjligheterna
att införliva energianknuten utrustning
i fördragets handelsbestämmelser har
inletts i oktober 1995. Denna fråga kan
vara av särskilt intresse för svenska
företag.
Energistadgefördraget
Energistadgefördraget, som har
förhandlats fram på EU:s initiativ,
syftar till att i ett alleuropeiskt
perspektiv förena ländernas långsiktiga
samarbetsintressen inom energisektorn.
Det är det första avtalet i sitt slag
som omfattar ett stort antal länder i
öst och väst. Fördraget har emellertid
ett vidare syfte än att uppnå ett ökat
långsiktigt internationellt samarbete på
energiområdet. Det är, framhålls det i
propositionen, avsett att stödja
systemskiftet i de tidigare
planekonomierna och utgör ett viktigt
element i EU:s relationer med länderna i
Central- och Östeuropa och med länderna
i förutvarande Sovjetunionen.
Genom fördraget introduceras ett antal
marknadsekonomiska principer i en stor
krets av länder. Det väntas bl.a. minska
det slöseri med energi som förekommer på
många håll på grund av konstlat låga
prisnivåer. Fördraget speglar den fria
marknadens betydelse och den vikt som
måste läggas vid såväl inhemska som
utländska företags vilja till
investeringar, påpekas det i
propositionen. Förbättrade
produktionsmetoder, effektivare
energianvändning och en liberaliserad
handel med energi öppnar nya möjligheter
för en gemensam energimarknad.
Reformländernas svårigheter att
omedelbart etablera och följa de
västliga industriländernas nivå på
regelverket har erkänts genom att
fördraget innehåller bestämmelser om
övergångstid för dessa länder.
Även om energifrågorna står i centrum,
innehåller fördraget viktiga inslag av
utrikes-, handels- och miljöpolitisk
natur. Fördragets operativa del är
uppdelad i åtta huvudavsnitt och består
av totalt 50 artiklar.
Fördraget innehåller
investeringsskyddsregler med möjlighet
till bindande internationell skiljedom,
avsedda att öka möjligheterna och
intresset för utländska
direktinvesteringar inom energiområdet.
Förhandlingar om ett tillägg till
fördraget om nationell behandling i
etableringsfasen skall, som redan
nämnts, vara avslutade senast den 1
januari 1998.
Enligt regeringen kommer fördragets
regler om transitering, särskilt i fråga
om ledningsbunden energi, att förbättra
affärsmöjligheterna och leda till ökad
diversifiering och flexibilitet. I
fördraget uppmärksammas också
miljöaspekterna. Viktiga principer för
hanteringen av energisektorn läggs fast.
De svenska förhandlingsansträngningarna
har koncentrerats till att nå en hög
nivå på investeringsskyddet, att få
största möjliga följsamhet med
handelsreglerna i GATT och i
Världshandelsorganisationen (WTO), att
betona miljöaspekterna och att få även
utrustning inkluderad i fördraget. Ur
svensk synvinkel kan det resultat som
åstadkommits i förhandlingarna
sammantaget anses som
tillfredsställande, anförs det i
propositionen.
Organisatoriskt hålls samarbetet inom
ramen för stadgan och fördraget samman
av en stadgekonferens med sekretariatet
förlagt till Bryssel. I avvaktan på
ikraftträdandet tillämpas fördraget
provisoriskt. Fördraget träder i kraft
90 dagar efter det att 30 länder
deponerat sina ratifikationsinstrument.
Kostnaderna för energistadgefördraget
skall bäras av de fördragsslutande
parterna. För år 1996 beräknar
regeringen att det svenska bidraget
uppgår till ca 2,7 miljoner belgiska
franc (ca 620 000 SEK), vilket motsvarar
knappt
2 % av de sammanlagda kostnaderna.
Baserat på hittillsvarande diskussioner
gör regeringen den bedömningen att
Sveriges bidrag för framtiden kan antas
komma att ligga vid ca 0,7 miljoner
kronor per år.
Enligt regeringen krävs inte några
särskilda lagstiftningsåtgärder med
anledning av fördraget. Regeringen anser
dock att fördraget är av sådan vikt att
det skall godkännas av riksdagen och
framlägger i propositionen förslag om
ett sådant godkännande.
Utskottet har inget att erinra mot
energistadgefördraget och tillstyrker
att riksdagen godkänner detta fördrag.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner
energistadgefördraget.
Stockholm den 13 februari 1996
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand
(s), Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg
(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson
(c), Barbro Andersson (s), Chris Heister
(m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer
(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds) och
Frank Lassen (s).