dels proposition 1995/96:94 om
exportinsatser för små och medelstora
företag, m.m.,
dels fem motioner som väckts med
anledning av propositionen.
Kulturutskottet har avgivit yttrande
(1995/96:KrU3y) över den del av ärendet
som avser teknikutveckling inom
turistsektorn (se bilaga).
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om ett tilläggsanslag på 50
miljoner kronor. Av anslaget skall 30
miljoner kronor finansiera kollektiva
åtgärder för att stärka de små och
medelstora företagens
exportmöjligheter. Åtgärderna skall
genomföras av Sveriges Exportråd och
ALMI Företagspartner AB. Resterande 20
miljoner kronor skall anvisas för att
främja utvecklingen av
informationsteknik inom främst mindre
turistföretag. Åtgärderna skall
finansieras genom besparingar under
Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel.
Den del av förslaget som avser stöd
till teknikutveckling inom
turistsektorn avvisas i en reservation
(m, fp). Folkpartiets företrädare i
utskottet avstyrker också förslaget om
ökade statliga exportinsatser. Med
hänvisning till kritik mot
effektiviteten i
arbetsmarknadspolitiken tillstyrker
företrädarna för Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna
regeringens förslag om överföring av
medel från arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till insatser för att främja
exporten hos de små och medelstora
företagen. De anför dock i en
reservation att exportsatsningarna - av
konkurrensneu-tralitetsskäl - bör
genomföras av fler aktörer än
Exportrådet och ALMI.
Propositionen
I proposition 1995/96:94 föreslås att
riksdagen till Vissa exportinsatser,
m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 50 000 000 kr.
Motionerna
De motioner som väckts med anledning av
propositionen är följande:
1995/96:N15 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
att riksdagen avslår proposition
1995/96:94.
1995/96:N16 av Karin Falkmer m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
exportsatsningar för små och medelstora
företag,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
utnyttjande av kompetensen på
exportområdet,
3. avslår regeringens förslag att
anslå 20 miljoner kronor till
turistföretag i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1995/96:N17 av Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användningen av de
nya medlen för teknikutveckling inom
turistsektorn.
1995/96:N18 av Eva Goës m.fl. (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ge
miljöteknik en framträdande plats i
föreslagna exportsatsningar,
2. som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten
att tydligt precisera hur finansiering
skall ske.
1995/96:N19 av Lennart Beijer m.fl. (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om exportinsatser för
små och medelstora företag.
Utskottet
Inledning
I proposition 1995/96:94 framlägger
regeringen förslag om stöd dels till
åtgärder för att stärka de små och
medelstora företagens
exportmöjligheter, dels till
utvecklingen av informationsteknik inom
turistsektorn. För dessa åtgärder skall
30 resp. 20 miljoner kronor anvisas.
Åtgärderna skall finansieras genom
besparingar på anslag under
Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel. Fem motioner har väckts med
anledning av propositionen.
Ökade statliga exportinsatser
För att åstadkomma tillväxt är det
nödvändigt, anser regeringen, att inte
bara storföretagen utan även små och
medelstora företag utökar sin marknad
genom att t.ex. söka samarbetspartner i
andra länder och öka sin försäljning på
utlandsmarknader. Enligt regeringens
bedömning bör de små och medelstora
företagen med viss statlig medverkan i
ett initialskede ha goda möjligheter
att utöka sin export till bl.a. Europa
och Ostasien.
Den stimulans som kan riktas till de
mindre företagen kan vara av olika
karaktär, konstateras det. I vissa fall
kan det röra sig om mer allmänna
presentationer utomlands av olika
branscher eller produktområden. I
propositionen anges som exempel en
gemensam presentation av svensk
möbelindustri eller trähusindustri.
Enligt regeringen bör dock statens
insatser inte begränsas till enskilda
branscher. Skapande av nätverk av
mindre företag bör stimuleras. Ökade
kontaktytor behöver etableras mellan
svenska företag och deras potentiella
affärspartner i utlandet. Individuella
företagsinriktade åtgärder för
exportstöd är däremot inte motiverade,
anser regeringen och anför att sådana
åtgärder också skulle kunna stå i strid
med EG:s konkurrensregler.
Enligt vad som sägs i propositionen
skall statlig finansiering av
kollektiva exportsatsningar ske med
krav på egenfinansiering av företagen
till minst hälften av
projektkostnaderna. Med hänsyn till det
fördelaktiga konkurrensläget för
svenskt näringsliv anser regeringen det
angeläget att åtgärder för att
stimulera exportsatsningar genomförs
snarast möjligt. För detta ändamål bör
staten tillföra särskilda medel.
Enligt regeringen bör åtgärderna
genomföras av de organisationer som
arbetar med företagsutveckling och
export i små och medelstora företag,
nämligen ALMI Företagspartner AB och
Sveriges Exportråd. Dessa organ
samverkar redan i dagsläget och bygger
upp regionala exportcentra med
uppgifter riktade mot små och
medelstora företag, påpekas det. För
den inhemska verksamheten svarar ALMI
och Exportrådet gemensamt, men
verksamheten i utlandet genomförs av
Exportrådet.
Regeringen bedömer att ytterligare
medel i storleksordningen 30 miljoner
kronor behöver tillföras för ändamålet.
Regeringen föreslås besluta om
utformningen av de närmare riktlinjerna
för hur medlen skall användas.
I motion 1995/96:N16 (m) framhålls att
exportsatsningarna för små och
medelstora företag bör utformas som
generella stöd, eftersom
företagsspecifika stöd kan innebära en
snedvridning av konkurrensen.
Överföring av resurser från
traditionella arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till insatser som förbättrar
näringsklimatet kan enligt motionärerna
öka effektiviteten i statens satsningar
på sysselsättning och tillväxt. I
motionen anförs vidare att också andra
aktörer än de i propositionen nämnda
bör anlitas vid genomförandet av
exportsatsningarna. Regeringen bör
agera så att kompetensen hos alla
aktörer på området kan utnyttjas när
det gäller att främja de små och
medelstora företagens export.
Regeringens förslag avvisas i motion
1995/96:N15 (fp). Enligt motionärerna
är statens primära uppgift inte att
stödja vissa företag, utan att skapa
rimliga och rättvisa villkor för
företag i hela landet. Införandet av
nya stödformer bör därför ifrågasättas.
I motionen betonas att subventioner
till enskilda företag eller
företagsgrupper alltid innebär risk för
konkurrens-snedvridning. Att tillföra
ytterligare, öronmärkta, medel i
förhoppningen att just dessa skall leda
till framgångar på exportmarknaderna
framstår inte som så väl genomtänkt,
heter det i motionen.
Även i motion 1995/96:N19 (v) framförs
invändningar mot att Sveriges Exportråd
skall vara enda samarbetspartner till
ALMI. Med flera aktörer på området
skapas enligt motionärerna konkurrens
mellan aktörerna och förhoppningsvis
bättre tjänster för de berörda
företagen.
Miljöteknik bör enligt vad som sägs i
motion 1995/96:N18 (mp) ha en
framträdande plats i de
exportsatsningar som föreslås i
propositionen. I instruktionerna till
dem som skall genomföra åtgärderna
borde detta betonas särskilt.
Utskottet vill i denna fråga anföra
följande. I syfte att understödja och
främja tillväxten medverkar staten på
olika områden, bl.a. när det gäller de
små och medelstora företagens
utvecklingsmöjligheter. Många mindre
företag har en produktion som lämpar
sig för export men har ofta begränsat
sin verksamhet till den inhemska eller
ibland den nordiska marknaden. Skälen
härtill kan t.ex. vara bristande
erfarenhet och kompetens och
svårigheter att finansiera de kostnader
för information m.m. som är nödvändiga
för framgång på exportmarknaden. I
likhet med regeringen anser utskottet
att företagen bör ha goda möjligheter
att växa snabbare om de i ett inledande
skede får hjälp med att undanröja dessa
hinder. Utskottet tillstyrker därför
förslaget om ökade statliga
exportinsatser med den uppläggning som
redovisas i propositionen. Även andra
typer av satsningar än de som där anges
bör kunna komma i fråga för stöd.
Sålunda bör t.ex. insatser för
främjande av export av miljöteknik, i
enlighet med vad som sägs i motion
1995/96:N18 (mp), kunna aktualiseras
inom ramen för stödet. Som anförs i
propositionen bör finansieringen ske
under förutsättning att företagen
själva bidrar med minst hälften av
projektkostnaderna.
I likhet med regeringen anser
utskottet vidare att exportinsatserna
bör ske under medverkan av ALMI
Företagspartner AB och Sveriges
Exportråd. Enligt utskottets mening
talar emellertid goda skäl för att
också andra aktörer bör anlitas när det
gäller själva genomförandet av
insatserna. Utskottet förutsätter att
ALMI och Exportrådet vid behov kommer
att anlita den expertis som finns på
området inom den privata sektorn och
som kan erfordras för att åtgärderna
skall få avsedd effekt.
Vad utskottet anfört om export av
miljöteknik resp. utnyttjande av andra
aktörer än ALMI och Exportrådet ligger
väsentligen i linje med vad som i resp.
del förordas i motionerna 1995/96:N16
(m), 1995/96:N18 (mp) och 1995/96:N19
(v). Något uttalande med anledning av
de berörda motions-yrkandena är
emellertid inte erforderligt och de
avstyrks därför. Av det sagda följer
också att utskottet avstyrker motion
1995/96:N15 (fp) i nu aktuellt
avseende.
Teknikutveckling inom turistsektorn
Våren 1995 fattade riksdagen beslut om
en ny organisation för att främja
utvecklingen av de svenska
turistföretagen (prop. 1994/95:177,
KrU28). Organisationen innefattar dels
den statliga myndigheten
Turistdelegationen, dels Svensk
Turistutveckling AB, ett bolag som ägs
gemensamt av staten och
turistbranschen. Turistdelegationen
skall bl.a. svara för
kunskapsutveckling samt för viss teknik-
och metodutveckling. I samråd med olika
organ inom turistområdet skall
delegationen utforma ett
handlingsprogram avseende de mest
angelägna åtgärderna i fråga om
turismens utveckling. Beträffande målen
för den statliga turistpolitiken
uttalade riksdagen bl.a. att de
generella förutsättningarna för
företagandet inom olika politikområden
också bör bestämma turistbranschens
utveckling. Näringspolitiska insatser
på småföretagarområdet utgör därför,
sades det, ett viktigt inslag i den
statliga politik som har betydelse för
turistnäringens utveckling, inte minst
i glesbygd.
Regeringen föreslår nu i
propositionen, som redan nämnts, att
särskilda medel skall anvisas för att
främja teknikutveckling inom främst
mindre turistföretag.
I propositionen konstateras att
turismen är en växande näring som
domineras av små företag. Samtidigt
kräver marknadsföringen att företagen
står i direkt kontakt med sina
exportmarknader. För att klara detta
krävs utveckling av en
informationsteknik som är anpassad till
behoven. Det är enligt regeringen
angeläget att bl.a. små turistföretag
kan stärka sin position på den
internationella turistmarknaden. Detta
bör kunna ske genom t.ex. utveckling
och anpassning av informationsteknik
för främst de mindre turistföretagen
och genom rådgivning till dessa företag
vid introduktion och användning av de
nya hjälpmedlen.
Insatserna bör enligt regeringen
finansieras gemensamt av staten och
branschen. För att täcka statens
kostnader föreslås att ytterligare
medel i storleksordningen 20 miljoner
kronor tillförs Svensk Turistutveckling
AB under budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag avvisas i två
motioner. I motion 1995/96:N16 (m)
anförs att förslaget inte är
tillräckligt specificerat. Regeringen
bör enligt motionärerna återkomma i
frågan när Turistdelegationen har
presenterat sitt förslag till
målsättning och i det sammanhanget
närmare ange på vilket sätt satsningen
på teknikutveckling skall medverka till
uppfyllandet av de näringspolitiska
målen på turistområdet. Delvis liknande
synpunkter redovisas i motion
1995/96:N15 (fp); regeringen borde
avvakta med sitt förslag till dess
erfarenhet har vunnits om den nya
organisationen för att främja
utvecklingen av de svenska
turistföretagen.
I motion 1995/96:N17 (c) framhålls
vikten av att de medel för
teknikutveckling som ställs till
förfogande inriktas på de små
företagens situation och med täckning
över hela landet. Svensk
Turistutveckling AB borde samråda med
Turistdelegationen i dessa frågor.
Medlen bör enligt motionären kunna
disponeras även för mer direkt
marknadsföring, och det
utvecklingsarbete på
informationsteknikområdet (IT-området)
som redan pågår inom branschen i bl.a.
Västergötland bör tas till vara.
Kulturutskottet har yttrat sig över
det nu aktuella förslaget jämte
motioner (1995/96:KrU3y; se bilaga).
Enligt kulturutskottet är det inte
nödvändigt att ytterligare avvakta
erfarenheterna av Turistdelegationens
arbete med att utforma förslag till en
handlingsplan innan beslut om det nu
aktuella stödet kan tas.
Kulturutskottet grundar sin bedömning
dels på den information som utskottet
under hand i ärendet har inhämtat om
myndighetens hittillsvarande arbete med
IT-frågor, dels på den information som
utskottet tillägnat sig under det
fortlöpande arbetet med turistfrågor.
Det finns enligt kulturutskottets
mening ett påtagligt behov av
teknikutveckling inom främst mindre
turistföretag. Kulturutskottet anser
således att riksdagen bör anvisa medel
i enlighet med förslaget i
propositionen. Vidare anför utskottet
att det är angeläget att Svensk
Turistutveckling AB samråder med
Turistdelegationen om användningen av
dessa medel. Därigenom kan - på sätt
som förordas i motion 1995/96:N17 (c) -
erfarenheterna från IT-området i
företag på olika platser i landet tas
till vara samtidigt som de föreliggande
behoven uppmärksammas. I en avvikande
mening (m) hävdas, med instämmande i
vad som sägs i motion 1995/96:N16 (m),
att förslaget i denna del är dåligt
specificerat och bör avslås av
riksdagen.
I likhet med regeringen anser
näringsutskottet att det är angeläget
att små turistföretag kan stärka sin
position på den internationella
turistmarknaden. För att stärka dessa
företag krävs bl.a utveckling och
anpassning av informationsteknik samt
rådgivning vid introduktion och
användning av de nya hjälpmedlen. När
det t.ex. gäller marknadsföringen krävs
att företagen står i direkt kontakt med
sina exportmarknader. Detta förutsätter
en utveckling av informationsteknik
som är anpassad till behoven. Data-svar
och Data-fax är exempel på en sådan
teknik som finns i dagsläget men som
inte utnyttjas tillräckligt inom den
svenska turistnäringen. Med hänsyn
härtill och mot bakgrund av vad
kulturutskottet har redovisat i sitt
yttrande anser även näringsutskottet
att anledning saknas att ytterligare
avvakta erfarenheterna av
Turistdelegationens arbete med en
handlingsplan.
I linje med vad kulturutskottet vidare
anfört med anledning av motion
1995/96:N17 (c) utgår näringsutskottet
från att Svensk Turistutveckling AB
samråder med Turistdelegationen om
användningen av de aktuella medlen.
Utskottet saknar dock anledning att i
detta sammanhang framhålla
utvecklingsarbetet i någon särskild
region.
Med det sagda tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker här
berörda delar av motionerna 1995/96:N16
(m) och 1995/96:N15 (fp). Utskottet
finner vidare att motion 1995/96:N17
(c) är i allt väsentligt tillgodosedd
med det anförda. Även denna motion
avstyrks därför.
Anslag till och finansiering av
åtgärderna
För de båda nämnda åtgärderna föreslås
riksdagen engångsvis anvisa sammanlagt
50 miljoner kronor. För att inte
underskottet i statsbudgeten skall öka
genom en sådan medelsanvisning kommer
regeringen att effektuera besparingar
på vissa anslag under
Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel.
Som redan nämnts avvisas regeringens
förslag helt i motion 1995/96:
N15 (fp) och beträffande stödet till
turistsektorn i motion 1995/96:N16 (m).
I motion 1995/96:N18 (mp) riktas kritik
mot att riksdagen inte informeras om
hur besparingarna inom
Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel
skall genomföras. Enligt motionärerna
måste riksdagen ha möjlighet att
prioritera mellan föreslagna nya
insatser och de anslag som i stället
skall utgå eller reduceras. Regeringen
borde därför i kommande propositioner
tydligare ange hur finansieringen skall
ske.
Frågan om regeringens rätt att helt
eller delvis lämna av riksdagen
anvisade anslag outnyttjade behandlades
våren 1973 i förslaget till ny
regeringsform och ny riksdagsordning
m.m. (prop. 1973:90 s. 224). Frågan
ansågs inte vara av någon större
betydelse i ett parlamentariskt
statsskick. Regeringsformen borde
därför inta den principiella
ståndpunkten att det får ankomma på
regeringen att under parlamentariskt
ansvar avgöra i vad mån de utgifter som
anslagen möjliggör skall verkställas,
sades det. Departementschefen,
justitieminister Lennart Geijer,
anförde vidare att regeringen givetvis
skall respektera att vissa utgifter
måste göras på grund av lag eller för
staten föreliggande förpliktelser. Av
betydelse är vidare att regeringen är
bunden av riksdagens anslagsvillkor.
Regeringens förslag om
medelsanvisning tillstyrks av
utskottet. Därmed följer att utskottet
avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)
och 1995/96:
N15 (fp) också i här berörda delar.
Med hänvisning till vad som här
redovisats om regeringens rätt att
lämna av riksdagen anvisade medel
outnyttjade avstyrker utskottet vidare
det aktuella yrkandet i motion
1995/96:N18 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ökade statliga
exportinsatser
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16
yrkandena 1 och 2, 1995/96:N18
yrkande 1 och 1995/96:N19,
res. 1 (m, kds)
res. 2 (fp)
2. beträffande teknikutveckling
inom turistsektorn
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:N15 i denna del, 1995/96:N16
yrkande 3 i denna del och
1995/96:N17,
res. 3 (m, fp)
3. beträffande anslag till
åtgärderna
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:94 och med avslag
på motionerna 1995/96:N15 i denna del
och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna del
till Vissa exportinsatser, m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 50 000 000 kr,
res. 4 (m) - villk. res. 3
res. 5 (fp) - villk. res. 2 och 3
4. beträffande finansiering av
åtgärderna
att riksdagen avslår motion
1995/96:N18 yrkande 2.
Stockholm den 7 december 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Karin Falkmer (m),
Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg
(s), Bo Bernhardsson (s), Sylvia
Lindgren (s), Chris Heister (m), Barbro
Andersson (s), Lennart Beijer (v),
Marie Granlund (s), Ola Karlsson (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),
Laila Bäck (s), Sten Tolgfors (m),
Kerstin Warnerbring (c) och Torsten
Gavelin (fp).
Reservationer
1. Ökade statliga exportinsatser (mom.
1)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds)
och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 4 som börjar med Utskottet vill
och slutar med aktuellt avseende bort
ha följande lydelse:
Under senare år har alltfler framfört
allvarlig kritik mot den bristande
effektiviteten i svensk
arbetsmarknadspolitik. Bland annat den
svensk-amerikanska s.k. NBER-rapporten
har riktat stark och vetenskapligt
grundad kritik också mot de mer
traditionella arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Genom att föra över
resurser från arbetsmarknadspolitiska
satsningar till åtgärder för ett bättre
näringsklimat kan effektiviteten i
statens satsningar för att skapa
förutsättningar för fler nya riktiga
arbeten och därigenom tillväxt öka.
De små och medelstora företagen är för
närvarande i stor utsträckning
underleverantörer åt större företag. Få
småföretag har egen export. Om staten
genom olika åtgärder sänker
exporttröskeln för mindre företag kan
det enligt utskottets mening bidra till
bättre balans mellan export och
produktion för den inhemska marknaden
och därmed ge småföretagen bättre
möjligheter att utveckla sin
verksamhet. Mot denna bakgrund finns
det skäl att genomföra särskilda
satsningar på bättre exponering av
svenska småföretag utomlands. Som ett
exempel på lämpliga satsningar kan
nämnas ökat deltagande i utländska
mässor. Sådana satsningar kan
självfallet också omfatta
exportaktiviteter avseende miljöteknik.
Eftersom företagsspecifika stöd bör
undvikas bör exportsatsningarna
utformas som generella stöd. Härigenom
undviks en snedvridning av konkurrensen
mellan de företag som kan bli föremål
för exportinsatser och övriga företag.
Utskottet vill vidare påpeka att det
förutom Sveriges Exportråd och ALMI
Företagspartner AB finns ett flertal
konsultföretag med specialistkompetens
på exportområdet. Även om Exportrådet
och ALMI har möjlighet att i sin tur
anlita dessa företag finner utskottet
regeringens förslag inte
konkurrensneutralt. Som anförs i bl.a.
motion 1995/96:N16 (m) bör regeringen
agera så att kompetensen hos samtliga
aktörer på marknaden tas till vara i
arbetet med att underlätta de små och
medelstora företagens
exportmöjligheter. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna. Med ett sådant uttalande blir
den sistnämnda motionen tillgodosedd i
berörda delar. Det sagda ligger också
delvis i linje med vad som anförs i
motion 1995/96:N19 (v). Övriga här
aktuella motionsyrkanden avstyrks med
det sagda.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökade statliga
exportinsatser
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:N16 yrkandena 1 och
2, med anledning av motion
1995/96:N19 och med avslag på
motionerna 1995/96:N15 i denna del
och 1995/96:N18 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
2. Ökade statliga exportinsatser (mom.
1)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 4 som börjar med Utskottet vill
och slutar med aktuellt avseende bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1995/96:N15 (fp)
är statens primära uppgift inom
näringspolitiken inte att stödja vissa
företag utan att skapa ett bra
näringslivsklimat med goda villkor för
företag i hela landet. Enligt
utskottets mening bör därför flera av
de befintliga företagsstöden avvecklas
och införande av nya stödformer
ifrågasättas. Subventioner till
enskilda företag eller företagsgrupper
innebär dessutom alltid risk för
snedvridning av konkurrensen.
ALMI Företagspartner AB har betydande
resurser för sin verksamhet. Åtgärder
för att främja export från mindre
företag bör kunna genomföras utan att
ytterligare medel tillförs för
ändamålet. Det finns dessutom redan
flera företag inom den privata sektorn
som arbetar med att främja exporten
från de små och medelstora företagen.
Även om ALMI och Exportrådet har
möjlighet att i sin tur anlita dessa
privata företag är regeringens förslag
inte konkurrensneutralt.
Sammantaget innebär det anförda att
utskottet tillstyrker motion
1995/96:N15 (fp) i aktuell del och
avstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)
och 1995/96:N18 (mp) i berörda delar
samt motion 1995/96:N19 (v).
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande ökade statliga
exportinsatser
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:N15 i denna del och
med avslag på motionerna
1995/96:N16 yrkandena 1 och 2,
1995/96:N18 yrkande 1 och
1995/96:N19 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
3. Teknikutveckling inom turistsektorn
(mom. 2)
Karin Falkmer (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar med I likhet och
slutar med avstyrks därför bort ha
följande lydelse:
I likhet med vad som sägs i motion
1995/96:N16 (m) och i linje med vad som
anförs i motion 1995/96:N15 (fp) anser
näringsutskottet att regeringens
förslag om teknikutveckling inom
turistsektorn är dåligt specificerat.
Regeringen bör därför, om den anser det
påkallat, återkomma till riksdagen i
frågan när Turistdelegationen har
utarbetat sitt förslag till
handlingsprogram och när erfarenheter
har vunnits om den nyligen genomförda
omorganisationen. Regeringen bör då
närmare ange hur en sådan satsning som
föreslås i propositionen skall bidra
till att uppfylla de näringspolitiska
målen på turistområdet.
I linje - - - (=utskottet) - - -
särskild region.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker motionerna 1995/96:N16 (m)
och 1995/96:N15 (fp) i motsvarande
delar och avstyrker motion 1995/96:
N17 (c).
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande teknikutveckling
inom turistsektorn
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:N15 i denna del
och 1995/96:N16 yrkande 3 i denna
del och med avslag på motion
1995/96:N17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
4. Anslag till åtgärderna (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till
reservation 3
Karin Falkmer, Chris Heister, Ola
Karlsson och Sten Tolgfors (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Regeringens
förslag och slutar med berörda delar
bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att 30 miljoner kronor skall
anvisas för ökade statliga
exportinsatser. Som utskottet tidigare
anfört bör dock förslaget i
propositionen om stöd till
teknikutveckling inom turistsektorn
avvisas av riksdagen. Det anförda
innebär att endast 30 miljoner kronor
bör upptas under det aktuella anslaget.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till
åtgärderna
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:94, med bifall
till motion 1995/96:N16 yrkande 3 i
denna del och med avslag på motion
1995/96:N15 i denna del till Vissa
exportinsatser, m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 30 000 000
kr.
5. Anslag till åtgärderna (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till
reservationerna 2 och 3
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Regeringens
förslag och slutar med berörda delar
bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare anfört bör
regeringens båda förslag om stöd till
exportinsatser för små och medelstora
företag resp. till teknikutveckling
inom turistnäringen avvisas av
riksdagen. Propositionen bör sålunda
helt avslås.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande anslag till
åtgärderna
att riksdagen med bifall till
motion 1995/96:N15 i denna del och
med avslag på motion 1995/96:N16
yrkande 3 i denna del avslår
proposition 1995/96:94.
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU3y
Teknikutveckling inom turistsektorn
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 21 november
1995 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över
proposition 1994/95:94 Exportinsatser
för små och medelstora företag, m.m.
jämte motioner, allt i den del som
berör kulturutskottets
beredningsområde.
Med anledning av propositionen har
väckts motionerna 1995/96:N15- N19.
Kulturutskottet yttrar sig över dels
den del av propositionen som avser
teknikutveckling inom turistsektorn,
dels motion 1995/96:N15, såvitt avser
angivna del av propositionen, motion
1995/96:N16 yrkande 3 och motion
1995/96:N17.
Utskottet
Propositionen, m.m.
I propositionen föreslås att det för
ökade statliga exportinsatser och för
teknikutvecklingen inom turistsektorn
för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln engångsvis skall föras upp
ett reservationsanslag på sammanlagt 50
miljoner kronor.
Regeringen anger i propositionen att
den för att inte underskottet i
statsbudgeten skall öka genom en sådan
medelsanvisning kommer att effektuera
besparingar på vissa anslag under
tionde huvudtiteln
(Arbetsmarknadsdepartementet).
Det framhålls i propositionen att
turismen är en växande näring och att
den domineras av små företag, samtidigt
som marknadsföringen kräver att
företagen står i direkt kontakt med
sina exportmarknader. För att klara
detta krävs utveckling av en
informationsteknik som är anpassad till
behoven.
I propositionen anförs att det är
angeläget att bl.a. små turistföretag
kan stärka sin position på den
internationella turistmarknaden. Det
bör kunna ske genom bl.a. utveckling
och anpassning av informationsteknik
för främst de mindre turistföretagen
och genom rådgivning till dessa företag
vid introduktion och användning av de
nya hjälpmedlen. Insatserna bör enligt
propositionen finansieras gemensamt av
staten och branschen. Enligt
propositionen bör för att täcka statens
kostnader ytterligare medel i
storleksordningen 20 miljoner kronor
tillföras Svensk Turistutveckling AB.
Här bör också nämnas att det även i
proposition 1995/96:25 En politik för
arbete, trygghet och utveckling, som
bereds av finansutskottet, framförs
synpunkter av innehåll att det krävs en
utveckling av informationsteknik för
att tillgodose de behov som finns av
att turistföretagen står i direkt
kontakt med sina exportmarknader. Det
nämns att Data-svar och Data-fax är
exempel på sådan teknik som finns i dag
men som inte utnyttjas inom den svenska
turistnäringen.
Motioner
I två motioner yrkas avslag på
regeringens förslag i vad avser den
föreslagna satsningen på
teknikutveckling inom turistsektorn.
I den ena av dessa motioner, N15 (fp),
yrkas att propositionsförslaget i dess
helhet skall avslås. Som skäl härför
anför motionärerna principiella skäl,
som hänför sig till motionärernas
allmänna syn på företagsstöd. Då det
gäller det förslag som rör
teknikutveckling inom turistsektorn
framhålls också att under alla
förhållanden bör erfarenheter av den
nyligen genomförda omorganisationen
avvaktas.
Motionärerna bakom motion N16 (m)
anför att förslaget om stöd till
teknikutveckling inom turistsektorn är
dåligt specificerat och att regeringen
bör återkomma i denna fråga när
Turistdelegationen presenterat sitt
förslag till mål och närmare ange hur
satsningen skall medverka till att de
näringspolitiska målen på turistområdet
blir uppfyllda (yrkande 3).
I motion N17 (c) anförs vissa
synpunkter om användningen av de medel
som föreslås bli anslagna för
teknikutveckling inom turistsektorn.
Motionären erinrar bl.a. om den
utvecklingspotential som turistnäringen
har. De anför att turismen till sin
karaktär är lokal och decentraliserad
och att kontakterna mellan kund och
produkt måste förstärkas. Den nya
tekniken erbjuder härvidlag unika
möjligheter. Motionären, som ställler
sig positiv till regeringsförslaget,
understryker vikten av att de
föreslagna medlen för teknikutveckling
används med beaktande av de små
företagens situation och med täckning
över hela landet. Svensk
Turistutveckling AB bör lämpligen
samråda med Turistdelegationen. Enligt
motionärens mening är det viktigt att
de aktuella medlen kan disponeras även
för insatser som innebär mera direkt
marknadsföring, eftersom det är inom
detta område som de akuta problemen är
störst. Erfarenheterna från det
utvecklingsarbete inom
informationstekniken som pågår på vissa
håll i landet bör tas till vara.
Utskottets bedömning, m.m.
I sitt av riksdagen godkända betänkande
1994/95:KrU28 Turistpolitiken
behandlade kulturutskottet ingående
frågan om den statliga turistpolitiken.
I betänkandet erinrades bl.a. om att
turistnäringen är en utpräglad
småföretagarbransch och att
näringspolitiska insatser på
småföretagsområdet således är ett
viktigt inslag i den statliga politik
som har betydelse för turistnäringens
utveckling, inte minst i glesbygd.
Ett enhälligt utskott godtog principer
för inriktningen av turistpolitiken i
vad avser statens roll och insatser
(bet. s. 14). Staten har bl.a. ansvar
för att det sker en samordning av
statens insatser inom olika
politikområden för att stärka
turistnäringen och för att samordning
mellan olika samhällssektorer av
betydelse för turismens utveckling
kommer till stånd och utökas. Staten
har också ett delansvar för
genomförandet och finansieringen av en
övergripande internationell
marknadsföring av Sverige som
turistland med inriktning både på
rekreations- och tjänsteresor.
Efter förslag av regeringen godkände
riksdagen att en ny myndighet, som
senare fick namnet Turistdelegationen,
inrättades för turistfrämjande. Bl.a.
skall Turistdelegationen svara för
kunskapsutveckling samt för viss teknik-
och metodutveckling.
Turistdelegationen skall i samråd med
olika organ inom turistområdet utforma
ett handlingsprogram avseende de mest
angelägna åtgärderna i fråga om
turismens utveckling.
Verksamheten med övergripande
informationsinsatser och marknadsföring
av Sverige som turistland skulle
bedrivas i bolagsform. I enlighet med
regeringens och riksdagens intentioner
har staten och turistbranschen bildat
ett gemensamt bolag, som i vart fall
tills vidare bär namnet Svensk
Turistutveckling AB. Verksamheten skall
finansieras gemensamt av staten och
bolaget.
Det får ankomma på näringsutskottet
att bedöma den i motion N15 (fp)
upptagna övergripande näringspolitiska
frågan om lämpligheten av företagsstöd.
Då det gäller de i samma motion, N15
(fp), och i motion N16 (m) framförda
synpunkterna av innehåll att det ännu
är för tidigt att ta ställning till
frågan om ett statligt stöd av det slag
som föreslås i propositionen, gör
utskottet den bedömningen att det inte
är nödvändigt att ytterligare avvakta
erfarenheterna av Turistdelegationens
arbete med att utforma förslag till en
handlingsplan. Denna bedömning grundar
sig dels på den information utskottet i
detta ärende under hand inhämtat om
myndighetens hittillsvarande arbete med
IT-frågor, dels på den information
utskottet skaffat sig under det
fortlöpande arbetet med turistfrågor,
som inneburit omfattande kontakter med
företrädare för turistnäringen. Det
finns enligt utskottets mening ett
påtagligt behov av teknikutveckling
inom främst mindre turistföretag.
Utskottet anser att riksdagen bör
besluta om att anvisa medel av den i
propositionen föreslagna
storleksordningen, 20 miljoner kronor,
för teknikutveckling inom
turistsektorn.
Då det gäller den i propositionen
föreslagna användningen av stödet, en
fråga som också tas upp i motion N17
(c), gör utskottet följande bedömning.
Utskottet har inhämtat att
Turistdelegationen - som ett led i
utarbetandet av förslag till en
handlingsplan för turismen - haft
omfattande kontakter med företrädare
för turistsektorn i landet. Ett
hundratal sammankomster av
seminariekaraktär har hållits.
Därigenom har myndigheten skaffat sig
en omfattande kännedom om bl.a. de
mindre turistföretagens behov av och
synpunkter på teknikutveckling.
Myndigheten har tillsatt fem
arbetsgrupper som arbetar med olika
delar av handlingsprogrammet. En av
dessa grupper arbetar med IT-frågor.
Mot den redovisade bakgrunden anser
utskottet att det är angeläget att
Svensk Turistutveckling AB samråder
med Turistdelegationen om användningen
av de medel som avsätts för
teknikutveckling inom turistsektorn. På
detta sätt kan i enlighet med vad som
förordas i motion N17 erfarenheterna
från IT-området i företag på olika
platser i landet tas till vara
samtidigt som de föreliggande behoven
kan tas fram.
Det anförda står inte i motsättning
till vad som anförs i propositionen.
Utskottet har inte heller i övrigt
något att invända mot
propositionsförslaget i här aktuell
del.
Stockholm den 23 november 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s),
Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Jan
Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),
Lars Lilja (s), Birgitta Wichne (m),
Lars Hjertén (m) och Elizabeth Nyström
(m).
Avvikande mening
Lennart Fridén, Jan Backman, Birgitta
Wichne, Lars Hjertén och Elizabeth
Nyström (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med Då
det gäller de och slutar med inom
turistsektorn bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
framförs i motion N16 (m) i här aktuell
del. Förslaget i propositionen om stöd
till teknikutveckling är dåligt
specificerat. Regeringen bör därför, om
den anser det motiverat, återkomma i
denna fråga när Turistdelegationen
presenterat sitt förslag till
handlingsprogram. Regeringen bör då
närmare ange hur en sådan satsning som
föreslås i propositionen skall medverka
till att de näringspolitiska målen på
turistområdet blir uppfyllda.
I enlighet med det anförda bör
propositionen i här aktuell del avslås.
Utskottet tillstyrker således motion
N16 yrkande 3. Genom detta
ställningstagande tillgodoses även
yrkandet i motion N15 (fp) i
motsvarande del.