Lagutskottets betänkande
1995/96:LU24

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel, m.m.


Innehåll

1995/96
LU24

Sammanfattning

I    betänkandet   behandlar   utskottet
proposition  1995/96:179  vari  föreslås
vissa   ändringar   i  patentlagen.   De
föreslagna      ändringarna      innebär
kompletteringar till en EG-förordning om
tilläggsskydd  för  växtskyddsmedel  och
gäller  bestämmelserna om  avgifter  och
straffansvar.
Vidare  behandlas  tre  motionsyrkanden
(mp) från den allmänna motionstiden 1995
som gäller patent på levande organismer.
Utskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker motionsyrkandena.
Till   betänkandet   har   fogats   två
reservationer.

Propositionen

I   proposition   1995/96:179   föreslår
regeringen  (Justitiedepartementet)  att
riksdagen   antar  det  i  propositionen
framlagda förslaget till lag om  ändring
i patentlagen (1967:837).
Lagförslaget  har intagits  som  bilaga
till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Jo503  av Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om en internationell konvention
som förbjuder patent på livsformer.
1994/95:Jo507  av Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om   kravet  om   översyn   av
patentlagarna     i     Sverige      och
internationellt så det blir omöjligt att
ta patent på och äga livsformer.
1994/95:Jo529  av Birger  Schlaug  m.fl.
(mp) vari yrkas
24.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts   om  patent  på  genmodifierade
djur.

Utskottet

Tilläggsskydd för växtskyddsmedel

Ett  patent ger skydd för en uppfinning.
De     grundläggande     patenträttsliga
bestämmelserna   finns   i   patentlagen
(1967:837).      Patentskyddet       ger
innehavaren  en tidsbegränsad  ensamrätt
att  utnyttja  en uppfinning.  En  sådan
ensamrätt   är   avsedd  att   stimulera
forskning     och     utvecklingsarbete.
Uppfinnare  kan  räkna  med  att   under
skyddstiden   utan   konkurrens    kunna
marknadsföra uppfinningen eller på annat
sätt  exploatera  den  ekonomiskt.  Häri
ligger  också ett allmänt intresse.  Mot
de   intressen  som  sålunda   bär   upp
patentskyddet  står samhällets  intresse
av  att  det  inte  skapas  ett  alltför
långtgående monopol när det  gäller  att
dra  nytta av en uppfinning. Ensamrätten
är därför begränsad i tiden, i de flesta
länder  till 20 år. I Sverige förlängdes
patentskyddet 1978 från 17  år  till  nu
gällande 20 år.
Normalt  kan  en produkt  föras  ut  på
marknaden redan i anslutning till att en
ansökan    om    patent   har    gjorts.
Uppfinnaren  kan  då dra  nytta  av  sin
ensamrätt  under  hela skyddstiden.  För
vissa  produkter, exempelvis  läkemedel,
gäller emellertid att de inte får säljas
förrän    det   finns   ett   offentligt
godkännande.     När     ett      sådant
administrativt  förfarande  drar  ut  på
tiden,  finns  det  risk  för  att   den
skyddstid   som   återstår    när    ett
godkännande  för  försäljning  ges  blir
förhållandevis kort. Om en alltför  kort
tid  står uppfinnaren till buds för  att
utnyttja  ensamrätten till  uppfinningen
uppkommer risk för att han inte  kan  få
igen   nedlagda  kostnader.   En   sådan
ordning     kan    leda     till     att
samhällsnyttiga    investeringar    inte
kommer till stånd eller att verksamheter
flyttas  till  länder som  erbjuder  ett
bättre skydd.
För  att  råda  bot på en alltför  kort
effektiv   patenttid  när   det   gäller
läkemedel  har EG:s råd 1992 antagit  en
förordning    om   supplerande    skydds
certifikat   för   läkemedel.   Systemet
innebär   att   innehavaren    av    ett
läkemedelspatent efter  ansökan  kan  få
skyddstiden  för patentet  förlängd  med
högst  fem  år efter det att patenttiden
har  löpt  ut  (prop.  1994/95:86,  bet.
LU8).
Ett  annat slag av produkter som kräver
godkännande  för att få säljas  och  som
därmed  kan drabbas av problemet med  en
alltför  kort  patenttid  är  växtskydds
medel.  I  Sverige gäller som huvudregel
att ett växtskyddsmedel inte får släppas
ut på marknaden utan att vara godkänt av
Kemikalieinspektionen. Reglerna om  krav
på   godkännande  finns  i  förordningen
(1985:836)      om     bekämpningsmedel.
Växtskyddsmedel  är  produkter  som   är
avsedda   att   skydda   växter    eller
växtprodukter  mot  skadliga  organismer
eller   förhindra  inverkan  av   sådana
organismer.  Framtagandet  av  ett  nytt
växtskyddsmedel är en utdragen  process.
Kostnaderna för forskning och utveckling
av nya produkter är mycket höga, och det
är  förenat  med  betydande  risker  att
investera i forskning på området.  Tiden
för  behandling i Sverige av en  ansökan
om   godkännande  för  försäljning   kan
uppskattas till i genomsnitt två år. Det
är    emellertid   inte    bara    denna
handläggningstid som gör att det  dröjer
innan  medlet kan marknadsföras. Medlets
egenskaper  måste  vara  noga  utprovade
innan  en  ansökan  om  godkännande  kan
lämnas  in.  Denna prövning  pågår  ofta
under  flera år. I praktiken kan det  gå
ett  tiotal  år från patentansökan  till
dess   att   medlet  kan   säljas.   Den
effektiva   patenttiden  blir  därigenom
halverad.
Efter   samråd   med  Europaparlamentet
antog  rådet i november 1995 en gemensam
ståndpunkt om en förordning om skapandet
av       ett      tilläggsskydd      för
växtskyddsmedel. Parlamentet har den  12
mars   1996   ställt   sig   bakom   den
gemensamma   ståndpunkten,   dock    med
förslag  till  en  viss  justering.  Det
finns    anledning    att    anta    att
förordningen slutligt kommer  att  antas
av  rådet under våren 1996. Förordningen
innebär att innehavaren av ett patent på
ett växtskyddsmedel genom en ansökan  om
tilläggsskydd  kan  få  skyddstiden  för
patentet  förlängd  med  högst  fem  år,
beroende  på hur lång tid det har  tagit
att   få  växtskyddsmedlet  godkänt  för
försäljning. En ansökan om tilläggsskydd
skall  göras hos respektive medlemsstats
patentmyndighet.     Förordningen     om
tilläggsskydd     för    växtskyddsmedel
motsvarar  i stort sett förordningen  om
tilläggsskydd för läkemedel. Av Sveriges
medlemskap  i  den  Europeiska   unionen
följer att förordningen om tilläggsskydd
för    växtskyddsmedel    blir    direkt
tillämplig     i     Sverige.      Vissa
kompletterande bestämmelser  krävs  dock
för  att  förordningen skall få  avsedda
verkningar nationellt.
I  förevarande proposition föreslås mot
denna  bakgrund  att det  i  patentlagen
införs  regler om avgifter  vid  ansökan
enligt förordningen och att patentlagens
regler  om ansvar blir tillämpliga  även
med   avseende  på  tilläggsskyddet  för
växtskyddsmedel. Ändringarna innebär att
avgiftsbestämmelserna  och  reglerna  om
straffansvar, som nu gäller i  fråga  om
tilläggsskydd   för   läkemedel,    blir
tillämpliga   också   när   det   gäller
tilläggsskydd  för  växtskyddsmedel.  De
nya  reglerna föreslås träda i kraft den
dag regeringen bestämmer.
Utskottet,  som inte har någon  erinran
mot   regeringens  förslag,  tillstyrker
bifall till propositionen.
Patent på levande organismer

I  tre  motioner av Birger Schlaug m.fl.
(mp)  från den allmänna motionstiden  år
1995 begärs tillkännagivanden som gäller
mot   patent  på  livsformer.  I  motion
1994/95:Jo507 anförs att regeringen  bör
se      över      patentlagarna      och
internationella överenskommelser som rör
patent  på liv, så att det blir omöjligt
att  ta  patent  på och  äga  livsformer
(yrkande    7).   Motion   1994/95:Jo503
innehåller  ett yrkande om  Sverige  bör
verka  internationellt för en konvention
som   förbjuder  patent  på   livsformer
(yrkande   5).  I  motion  1994/95:Jo529
anförs att Sverige inom EU bör verka för
förbud på patent på genmodifierade  djur
(yrkande 24).
Utskottet vill erinra om att  det  inom
EU  pågår ett arbete med att utforma ett
direktiv   om   rättsligt   skydd    för
biotekniska  uppfinningar.  Motivet  för
ett sådant direktiv är att garantera fri
rörlighet av patenterade bioteknologiska
produkter    genom    att    harmonisera
medlemsstaternas lagstiftning så att  de
rättsliga     förutsättningarna      för
patentskydd, liksom skyddets omfattning,
klargörs.   Beträffande   arbetet    med
ifrågavarande  direktiv   kan   upplysas
följande.
Efter   många   års   arbete   på   ett
direktivförslag antog EG:s råd  1994  en
gemensam  ståndpunkt.  Europaparlamentet
föreslog  emellertid flera  ändringar  i
rådsförslaget.         Sedan          en
förlikningskommitté   presenterat    ett
gemensamt utkast, röstades detta ned  av
parlamentet i mars 1995 med påföljd  att
direktivet     inte     kunde     antas.
Kommissionen har därefter lagt fram  ett
reviderat   direktivförslag.   Förslaget
bygger  till  övervägande delen  på  det
tidigare  direktivet  som  det  kom  att
utformas     i     förlikningskommitténs
gemensamma    utkast.   Det   innehåller
bestämmelser   om   de   bioteknologiska
uppfinningarnas patenterbarhet. Avsikten
är  att  direktivet  skall  passa  in  i
existerande  nationell lagstiftning  och
det   är   alltså  inte  fråga  om   att
introducera        någon        särskild
patentlagstiftning för levande material.
I  förslaget har - med avseende  på  den
mänskliga kroppen - markerats skillnaden
mellan    en    uppfinning,    som    är
patenterbar, och en upptäckt,  som  inte
är  det. Vidare anges att växtsorter och
djurraser  som  sådana inte  skall  vara
patenterbara.  Detsamma  gäller  i  allt
väsentligt biologiska förfaringssätt för
produktion av växter eller djur. Däremot
är    avsikten    att    mikrobiologiska
förfaranden    och   alster    som    är
framställda   genom  sådana  förfaranden
skall   vara   patenterbara.   Förslaget
innehåller vidare en övergripande  etisk
regel som innebär att uppfinningar, vars
utnyttjande  skulle  stå  i  strid   med
allmän  ordning  och  goda  seder,  inte
skall vara patenterbara. Det anges också
att   ett   förfarande  som   avser   en
modifiering av den genetiska identiteten
hos  djur  inte  skall kunna  patenteras
såvida   det   inte  råder   en   rimlig
proportion mellan det lidande som djuret
kan    förorsakas   och    uppfinningens
ändamål.  Det  nya direktivförslaget  är
föremål        för       det        s.k.
medbeslutandeförfarandet             med
Europaparlamentet. Det behandlas också i
en         rådsarbetsgrupp.         Inom
Justitiedepartementet   bereds   ärendet
under  tiden bl.a. genom att  synpunkter
inhämtas   från   berörda   departement,
myndigheter och organisationer.
Mot   bakgrund  av  vad   som   sålunda
redovisats kan utskottet konstatera  att
de  frågor som motionärerna tar upp  har
varit  föremål för ett omfattande arbete
inom  EG  och att detta arbete nu  synes
vara inne i slutskedet. Innehållet i ett
kommande   direktiv  kommer   att   vara
bestämmande  för  utformningen   av   de
svenska    rättsreglerna   på   området.
Utskottet, som utgår från att regeringen
arbetar   för   att  vinna   gehör   för
angelägna  svenska  intressen,  ser  för
närvarande  inga skäl för ett  initiativ
från riksdagens sida.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda
bifall   till  motionerna  1994/95:Jo503
yrkande 5 och 1994/95:Jo507 yrkande 7.
Av    ovan   angivna   skäl   avstyrker
utskottet   bifall  även   till   motion
1994/95:Jo529 yrkande 24.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande tilläggsskydd för
växtskyddsmedel
att   riksdagen   antar   regeringens
förslag   till  lag  om   ändring   i
patentlagen (1967:837),
2.    beträffande   patent    på
livsformer
att   riksdagen   avslår   motionerna
1994/95:Jo503    yrkande    5     och
1994/95:Jo507 yrkande 7,
res. 1 (c, v)
3.    beträffande   patent    på
genmodifierade djur
att     riksdagen    avslår    motion
1994/95:Jo529 yrkande 24.
res. 2 (c)
Stockholm den 7 maj 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson


I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund
(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding
Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas
Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Birgitta Carlsson (c), Eva Persson
Sellin (s) och Marietta de Pourbaix-
Lundin (m).

Reservationer

1. Patent på livsformer (mom. 2)

Agne  Hansson (c), Tanja Linderborg  (v)
och Birgitta Carlsson (c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  4 börjar med  Mot bakgrund 
och  slutar  med   yrkande  7   bort  ha
följande lydelse:
Enligt  utskottets  mening  finns   det
anledning  att  ifrågasätta  rätten  att
patentera och att äga livsformer.  Detta
är   en  fråga  både  om  etik  och   om
praktiskt  ansvar. En ordning  med  rätt
till  patent  på livsformer innebär  ett
hot  mot viktiga delar av den biologiska
mångfalden   och  mot  kulturarvet.   De
nationella     reglerna      och      de
internationella  överenskommelserna   på
området  bör  ses över med  inriktningen
att  det  skall  vara  omöjligt  att  ta
patent  på  och äga livsformer.  Sverige
bör  internationellt också verka  aktivt
för   skapandet  av  en  konvention  som
förbjuder   patenträtt  på   livsformer.
Detta  bör  riksdagen som sin mening  ge
regeringen    till   känna.    Utskottet
tillstyrker  således bifall till  motion
Jo507   yrkande  7  samt  motion   Jo503
yrkande 5.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande patent på livsformer
att   riksdagen   med   bifall   till
motionerna  1994/95:Jo503  yrkande  5
och  1994/95:Jo507 yrkande 7 som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.
2. Patent på genmodifierade djur (mom.
3)

Agne Hansson och Birgitta Carlsson (båda
c) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  4 börjar med  Av ovan   och
slutar med  yrkande 24  bort ha följande
lydelse:
I     arbetet    med    att    motverka
möjligheterna  att patentera  livsformer
är  det  också  viktigt  att  verka  för
förbud på patent på genmodifierade djur.
Enligt  utskottets mening  är  detta  en
angelägen  fråga som Sverige  bör  driva
inom  EU. Detta bör riksdagen med bifall
till  motion Jo529 yrkande  24  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.     beträffande     patent     på
genmodifierade djur
att  riksdagen med bifall till motion
1994/95:Jo529  yrkande  24  som   sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag   till   lag   om   ändring    i
patentlagen (1967:837)