I betänkandet behandlar utskottet
regeringens proposition 1995/96:177
Ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392) m.m. jämte en motion. I
propositionen föreslås vissa
kompletteringar till en EG-förordning om
gemenskapens växtförädlarrätt. Dessa
gäller bestämmelser om avgifter och
straffansvar. Vidare föreslås en ändring
av reglerna så att sorter av ett
ytterligare antal växtsläkten och arter
kommer att omfattas av lagen.
Därutöver föreslås en ändring i
övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen
(1960:644).
Utskottet tillstyrker bifall till
regeringens förslag och avstyrker bifall
till motionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:177 föreslår
regeringen (Justitiedepartementet) att
riksdagen antar de i propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392),
2. lag om ändring i lagen (1994:1510)
om ändring i varumärkeslagen
(1960:644).
Lagförslagen har intagits som bilaga
till betänkandet.
Motionen
1995/96:L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksdagen inte skall
föreläggas 1991 års reviderade
konvention för skydd av
växtförädlingsprodukter för godkännande,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förädlarbegreppet ändras
så att det inte längre blir möjligt att
skydda rena upptäckter,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att definition av växtsort
skall införas i växtförädlarrättslagen,
4. att riksdagen hos regeringen begär
att en regel innebärande att alla
släkten och arter skyddas på lika
villkor skall införas i
växtförädlarrättslagen,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en klarare betoning på
nyhetskravet skall införas i
växtförädlarrättslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen skall verka
för ett internationellt regelsystem som
gör det möjligt att överföra
växtförädlarrätt till medborgare i alla
stater,
7. att riksdagen begär att regeringen
inom EU skall verka för att EU:s regler
om överlåtelse av
växtförädlingsprodukter även skall
omfatta personer som har sin hemvist i
EU-länder och UPOV-länder,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att växtförädlarrättens
giltighetstid i växtförädlarrättslagen
skall förkortas till 10 år,
9. att riksdagen, om yrkande 8 inte
bifalls, som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
växtförädlarrättens giltighetstid inte
skall förlängas,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen inom EU skall
verka för en sänkning av
växtförädlarrättens giltighetstid,
11. att riksdagen begär att regeringen
inom EU skall verka för att principen om
global konsumtion skall gälla.
Utskottet
Växtförädlarrätten regleras i
växtförädlarrättslagen (1971:392).
Skyddstiden är 20 år och ansökningar om
växtförädlarrätt prövas av Statens
växtsortnämnd. Lagstiftningen bygger på
1961 års internationella konvention för
skydd av växtförädlingsprodukter. Lagen
tillämpas på växtsorter som tillhör de
växtsläkten och arter som anges i en
särskild bilaga till lagen. En
grundläggande förutsättning för att en
ny växtsort skall kunna skyddas enligt
lagen är att den tillhör någon av de
släkten eller arter som är upptagna i
bilagan. Denna omfattar för närvarande
drygt 100 släkten och arter.
Inom Europeiska unionen har antagits en
förordning om växtförädlarrätt. Genom
förordningen har införts en gemensam
europeisk växtförädlarrätt som är
gällande i alla unionens medlemsländer
parallellt med de olika staternas
nationella skydd för växtsorter.
Förordningen är direkt tillämplig och
gäller som lag här i landet.
Under 1995 remitterade
Justitiedepartementet en promemoria med
förslag till en helt ny
växtförädlarrättslag (Ds 1995:69). I
promemorian behandlas dels frågan om en
svensk anslutning till en reviderad
version av 1961 års internationella
växtförädlarrättskonvention, dels frågan
om kompletterande nationell lagstiftning
till följd av EG-förordningen.
Eftersom förordningen har trätt i kraft
och det redan nu är möjligt att ansöka
om växtförädlarrätt för hela
gemenskapen, lägger regeringen i
propositionen fram förslag om de
kompletterande regler i
växtförädlarrättslagen som är direkt
föranledda av förordningen. Det gäller
regler om straffansvar vid intrång i en
EG-växtförädlarrätt och om avgifter vid
ansökan om EG-växtförädlarrätt som ges
in till Statens växtsortnämnd. Därutöver
föreslås att ytterligare några
växtsläkten skall omfattas av
lagstiftningen. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996.
I ärendet föreslås dessutom en ändring
i lagen (1994:1510) om ändring i
varumärkeslagen (1960:644).
Utskottet, som inte har någon erinran
mot regeringens förslag, tillstyrker
bifall till propositionen.
Frågan om en ny växtförädlarrättslag
bereds fortfarande i
Justitiedepartementet. Den reviderade
versionen av den internationella
växtförädlarrättskonventionen har ännu
inte trätt i kraft.
Motion L32 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
innehåller elva yrkanden. Tre av dessa
har anknytning till EG-förordningen. I
motionen begärs tillkännagivande om att
regeringen skall verka för att
förordningens regler om överlåtelse av
växtförädlingsprodukter skall omfatta
inte bara personer som är medborgare i
utan även de som har hemvist i EU- eller
konventionsländer (yrkande 7).
Motionärerna begär tillkännagivande om
att regeringen inom EU skall verka för
en sänkning av växtförädlarrättens
giltighetstid (yrkande 10). I motionen
begärs vidare ett tillkännagivande om
att regeringen inom EU skall verka för
principen om global konsumtion (yrkande
11). Övriga motionsyrkanden (yrkandena
1-6, 8 och 9) rör frågor som behandlas i
den remitterade promemorian med förslag
till en ny växtförädlarrättslag och som
alltjämt bereds inom
Justitiedepartementet.
Vad först gäller yrkande 7 kan
utskottet konstatera att förordningen
inte innehåller något hinder mot
överlåtelse av produkterna. Utskottet
utgår från att det i stället är rätten
att överlåta växtförädlingsrätten som
avses. Förordningen innehåller redan med
avseende på överlåtelse av
växtförädlarrätten sådana regler som
motionärerna efterlyser.
När det gäller yrkande 11 kan utskottet
konstatera att riksdagen på utskottets
initiativ redan gjort ett sådant
tillkännagivande som motionärerna begär
(bet. 1994/95:LU16, rskr. 267).
Regeringen har med anledning av det
gjorda tillkännagivandet redovisat att
man bl.a. i internationella
förhandlingar arbetar för principen om
global konsumtion (regeringens skrivelse
1995/96:15 Redogörelse för behandlingen
av riksdagens skrivelser till
regeringen). Enligt utskottets mening
saknas mot denna bakgrund skäl att nu
upprepa tillkännagivandet.
Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion L32 yrkandena 7 och
11.
Beträffande växtförädlarrättens
giltighetstid erinrar utskottet om att
skyddstiden för en EG-växtförädlarrätt
enligt förordningen i allmänhet är 25
år. För vin och träd är skyddstiden dock
30 år. I växtförädlarrättskonventionen
finns en bestämmelse om minsta skyddstid
på 15 år för växter i allmänhet och 18
år för vissa träd. Den i Sverige nu
gällande generella 20-åriga
giltighetstiden infördes 1982. Tidigare
var skyddstiden i svensk rätt begränsad
till konventionens minimikrav. Enligt
1991 års konventionstext - som ännu inte
trätt i kraft - får skyddstiden inte
vara kortare än 20 år. För träd och vin
är minimitiden 25 år. Enligt den
remitterade promemorians förslag till ny
växtförädlarrättslag bör skyddstiden
harmonieras med vad som gäller på
gemenskapsnivå, dvs. 25 och i vissa fall
30 år.
Utskottet kan konstatera att
utvecklingen på växtförädlarrättens
område både i Sverige och i omvärlden
har gått mot längre skyddstider. Denna
utveckling är enligt utskottet en följd
av successivt ökade kostnader i samband
med det förädlingsarbete som krävs för
att ta fram nya växtsorter. Såvitt
utskottet kan bedöma finns det inte skäl
för antagandet att den enligt
förordningen gällande skyddstiden skulle
vara längre än vad som motiveras av
skyddets syfte, nämligen att stimulera
till framtagandet av nya växtsorter
genom att ge förädlaren möjlighet att
under normala förhållanden få igen sina
kostnader för utveckling av den nya
sorten och därtill en skälig vinst för
förädlingsarbetet. Enligt utskottets
mening saknas det därför anledning att
ta något initiativ för att förändra de
inom Europeiska gemenskapen
harmoniserade skyddstiderna. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion L32
yrkande 10.
I övrigt innehåller motionen yrkanden i
frågor som behandlas i den remitterade
promemorian och vilka för närvarande
övervägs inom Justitiedepartementet.
Resultatet av dessa överväganden kommer
att läggas till grund för utformningen
av förslag till ny växtförädlarrättslag.
En proposition kommer att läggas fram
tidigast under hösten 1996. Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte
föregripa regeringens kommande förslag
till ny lagstiftning genom
ställningstaganden i dessa delar.
Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion L32 yrkandena 1-6, 8
och 9.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar regeringens
förslag till
dels lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392),
dels lag om ändring i lagen
(1994:1510) om ändring i
varumärkeslagen (1960:644),
2. beträffande överlåtelse av
växtförädlarrätt
att riksdagen avslår motion
1995/96:L32 yrkandena 7 och 11,
3. beträffande
växtförädlarrättens giltighetstid
att riksdagen avslår motion
1995/96:L32 yrkande 10,
4. beträffande ny
växtförädlarrättslag
att riksdagen avslår motion 1995/96:L32
yrkandena 1-6, 8 och 9.
Stockholm den 7 maj 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Anita Persson (s), Rolf Dahlberg
(m), Carin Lundberg (s), Rune
Berglund (s), Stig Rindborg (m),
Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s),
Bengt Harding Olson (fp), Inger
Segelström (s), Tanja Linderborg (v),
Anders Ygeman (s), Tomas Högström
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta
Carlsson (c), Eva Persson Sellin (s)
och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971:392)
Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1510) om ändring i varumärkeslagen
(1960:644)