I betänkandet behandlar utskottet
proposition 1995/96:112. I propositionen
föreslås att vissa ändringar i den s.k.
Fondkonventionen skall införlivas i
lagen om ersättning från den
internationella oljeskadefonden.
Lagändringen föreslås träda i kraft den
1 maj 1996.
Vidare behandlas en motion (kds) vari
begärs ett tillkännagivande om åtgärder
i syfte att förhindra oljeutsläpp.
Utskottet tillstyrker bifall till
propositionen och avstyrker bifall till
motionen.
Propositionen
I proposition 1995/96:112 föreslår
regeringen (Justitiedepartementet) att
riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1973:1199) om ersättning från
den internationella oljeskadefonden.
Lagförslaget har intagits som bilaga
till betänkandet.
Motionen
1995/96:L23 av Dan Ericsson (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom de
internationella konventioner som
reglerar hanteringen av olja kraftfullt
agerar för ett utökat och effektiviserat
samarbete i syfte att ytterligare strama
upp reglerna och skärpa sanktionerna.
Utskottet
I lagen (1973:1199) om ersättning från
den internationella oljeskadefonden har
föreskrivits att vissa artiklar i den i
Bryssel år 1971 avslutade konventionen
om upprättande av en internationell fond
för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja (Fondkonventionen)
skall gälla som svensk rätt. Lagen
trädde i kraft den 16 oktober 1978 och
vid samma tidpunkt blev konventionen
gällande för Sverige. Den genom
konventionen upprättade fonden kallas
vanligen Internationella
oljeskadefonden. Ändringar i
Fondkonventionen kan i vissa hänseenden
beslutas av oljeskadefondens församling
med tre fjärdedels majoritet.
Fondens församling har vid flera olika
tillfällen beslutat om ändringar i
Fondkonventionen. Genom ändringar i
oktober 1995 har vissa ytterligare
sjösäkerhetskrav införts som villkor för
utbetalning av ersättning från fonden
till fartygsägare. Ändringarna innebär
att det införts förbättrade
inspektionsregler för tankfartyg och
förbättrade säkerhetsregler för bl.a.
bogsering av tankfartyg och för
brandskydd ombord. Ändringarna bedöms
vara av betydelse för att förhindra
oljeskador.
I propositionen föreslås att denna
konventionsändring skall införlivas med
svensk rätt genom en ändring i bilagan
till lagen om ersättning från den
internationella oljeskadefonden.
Ändringen avses träda i kraft den 1 maj
1996.
Utskottet har ingen erinran mot det
framlagda lagförslaget och tillstyrker
således propositionen.
Utskottet övergår därmed till att
behandla motion L23 av Dan Ericsson
(kds). I motionen anförs att utsläpp av
olja i Östersjön är ett allvarligt
miljöproblem. Enligt motionärens mening
bör Sverige inom de konventioner som
reglerar hanteringen av oljeprodukter
agera för att effektivisera och utöka
samarbetet i syfte att förebygga och
förhindra utsläpp från fartyg. Dagens
situation är inte hållbar för
vattenmiljön. Sverige måste, anför
motionären, vara pådrivande för ett
verkningsfullt vattenskydd. För att
säkerställa att fartyg från det forna
östblocket inte skall frestas att
rengöra och tömma sina tankar ute på
Östersjön måste det byggas upp
mottagningsstationer för oljeavfall i
dessa länder på samma sätt som i
Sverige. I motionen yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
att Sverige genom de internationella
konventioner som reglerar hanteringen av
olja kraftfullt agerar för ett utökat
och effektiviserat samarbete i syfte att
ytterligare strama upp reglerna och
skärpa sanktionerna.
Utskottet har för sin del ingen annan
uppfattning än motionären om behovet av
internationella åtgärder för att
förhindra och beivra oljeutsläpp i
Östersjön. Som redovisats i olika
sammanhang pågår ett intensivt arbete i
syfte att bevara och förbättra
Östersjöns marina miljö och därvid också
minska föroreningarna. Av regeringens
nyligen överlämnade skrivelse
1995/96:120, Vår miljö - Miljöarbetet
under året, framgår att det sedan år
1992 finns ett åtgärdsprogram vilket är
grundat på gemensamma prioriteringar av
länderna i regionen av hur Östersjöns
ekologiska balans bör säkerställas.
Programmet beskriver vilka insatser som
bör vidtas under den kommande 20-
årsperioden. I skrivelsen anför
regeringen att Östersjöprogrammet
hittills varit framgångsrikt. Under året
är det några områden som uppmärksammats
speciellt vad gäller belastningen på
miljön i Östersjön. Det gäller det
kraftigt ökade antalet begränsade
oljeutsläpp från fartyg. Oljeutsläppen
härrör, enligt vad som upplyses i
skrivelsen, från fartyg som olagligen
släpper ut ballastvatten och sköljvatten
direkt i havet. För att minska detta
problem har en internationell
arbetsgrupp tagit fram ett förslag om
mottagningsanordningar för avfall från
fartyg. I förslaget ingår utbyggnad och
förbättringar av sådana
mottagningsanordningar samt införandet
av en enhetlig hamnavgift. I
hamnavgifterna ingår att fartygen får
lämna avfall vid mottagningsanordningar
utan extra kostnad.
Av regeringens skrivelse framgår vidare
att Sverige har inbjudit till en
regeringschefskonferens för Östersjöns
randstater i början av maj 1996
(Visbykonferensen). Konferensen väntas
öppna möjligheter att flytta fram
positionerna vad gäller miljöfrågorna
och knyta samman dessa frågor med
ekonomisk utveckling och mellanfolkligt
samarbete runt Östersjön. Vid mötet
kommer Sverige också att ta upp vikten
av att alla länder ratificerar 1992 års
Helsingforskonvention. Enligt
konventionen skall länderna runt
Östersjön vidta alla behövliga åtgärder
för att skydda och förbättra Östersjöns
marina miljö och därvid också minska
föroreningarna. Därutöver framgår av
skrivelsen att Sverige också har
inbjudit till ett informellt
miljöministermöte för länderna runt
Östersjön i mars 1996. Avsikten med
detta möte är bl.a. att diskutera hur
belastningen på miljön i Östersjön skall
kunna begränsas. Utskottet förutsätter
att de frågor som tas upp i motionen
kommer att behandlas i det sammanhanget.
Arbete med den inriktning som förordas
i motionen pågår också i andra
sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit
har Sverige tillsammans med Ne
derländerna, Norge, Irland och
Storbritannien inom FN:s
sjöfartsorganisation International
Maritime Organization (IMO) hösten 1995
tagit ett initiativ till upprättande av
en särskild skadeståndskonvention för
utsläpp av s.k. bunkerolja.
Av den nyligen presenterade
departementspromemorian (Ds 1995:83),
Globala miljöstrategier - element i
strävan mot en hållbar utveckling,
framgår att Sverige agerar aktivt också
när det gäller att få till stånd
ändringar i de globala
miljökonventionerna som bl.a. syftar
till att förhindra förstörelser av
marina livsmiljöer.
Mot bakgrund av vad som sålunda
redovistats kan utskottet inte se att
det för närvarande föreligger något
behov av ett särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida i enlighet med vad
som som begärs i motion L23. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ersättning från
den internationella oljeskadefonden
att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1973:1199) om ersättning från den
internationella oljeskadefonden,
2. beträffande internationellt
agerande mot oljeutsläpp från fartyg
att riksdagen avslår motion 1995/96:L23.
Stockholm den 6 februari 1996
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson
(c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Rune Berglund
(s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel
(m), Bengt Harding Olson (fp), Inger
Segelström (s), Sven-Erik Österberg (s),
Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson
(c), Eva Persson Sellin (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m) och Per Rosengren
(v).