I detta betänkande behandlar utskottet
två motioner, den ena rör information om
kulturpolitiskt relevant forskning, den
andra rör förmedling vid Andréemuseet i
Gränna av kunskap om polarforskning m.m.
Motionerna avstyrks.
Motionerna
1994/95:Kr223 av Kristina Svensson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om nätverkssamarbete inom
kulturforskningsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att göra viktiga
svenska forskningsresultat inom
kulturområdet tillgängliga på främmande
språk.
1994/95:Kr237 av Margareta Sandgren och
Catarina Rönnung (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en
utredning av frågan om ett polarcentrum
i Gränna.
Nätverkssamarbete m.m. inom
kulturforsknings-
området (mot. 1994/95:Kr223)
Kulturutredningen betonar i sitt
huvudbetänkande att
forskningsinformationen om den
kulturpolitiska forskningen behöver
utvecklas (s. 538-539). För att kunna
bedriva en verkningsfull kulturpolitik
behövs bättre kunskaper om
kulturpolitikens drivkrafter och
effekter. En kartläggning av den
kulturpolitiskt relevanta forskningen
förbereds av Statens kulturråd i
samverkan med universitet och högskolor.
En sådan kartläggning bör enligt
utredningen vara heltäckande. Den kan
bli ett första steg mot en bättre
överblick och ett ökat idéutbyte. Det
räcker dock inte med återkommande
kartläggningar. Det behövs en fastare
struktur för utvecklingen av den
kulturpolitiskt relevanta forskningen.
Kulturutredningen föreslår att frågan om
ett centrum för kulturvetenskaplig
forskning studeras vidare. Ett sådant
centrum bör ha ett eget uppdrag och en
egen styrelse och disponera egna medel.
Centrum bör även inspirera till
forskning, där andra institutioner m.m.
går in som forskningsfinansiärer.
Centrum bör medverka till kontinuerlig
forskningsinformation inom
kulturområdet.
Utredningen (Ku 1995:03) om en strategi
för kulturinstitutionernas användning av
informationsteknik (dir. 1995:129)
En särskild utredare har nyligen
tillkallats med uppdrag att utarbeta en
samlad strategi för användning av
informationsteknik vid myndigheter och
institutioner inom kulturområdet.
Utredaren skall lämna förslag till
uppbyggnad av ett gemensamt kulturnät.
Uppdraget skall slutredovisas senast den
15 november 1996. En av utgångspunkterna
för utredningen skall vara att varje
kulturinstitution bör använda sig av
informationsteknik för att göra sin
information tillgänglig för andra
institutioner och aktörer inom
kulturområdet, för forskare och för
allmänheten. Syftet bör enligt
direktiven vara att utveckla nya vägar
och främja dialoger mellan olika
kulturproducenter och medborgarna.
Ett polarcentrum i Gränna (mot.
1994/95:Kr237)
Vissa upplysningar med anledning av
motionen
Lämningarna av Andrées
nordpolsexpedition från år 1897
återfanns på Vitön år 1931. Fynden
förvaltas för statens räkning av Svenska
Sällskapet för antropologi och geografi.
År 1944 träffades en överenskommelse
mellan sällskapet och Gränna
hembygdsförening om att föremål från
Andréexpeditionen skulle deponeras hos
hembygdsföreningen och ställas ut på ett
Andréemuseum i Gränna.
Jönköpings kommun och Gränna
hembygdsförening bildade år 1977 en
stiftelse benämnd Stiftelsen
Grännamuseerna. Stiftelsen övertog
hembygdsföreningens fastigheter,
samlingar m.m. Stiftelsen övertog också
de förpliktelser som hembygdsföreningen
hade när det gäller förvaltning och vård
av Vitöfynden från Andrées
nordpolsexpedition. Andréemuseet ingår
således i Stiftelsen Grännamuseerna.
Jönköpings kommuns anslag till
Stiftelsen Grännamuseerna uppgick år
1994 till 1,253 miljoner kronor. De
totala intäkterna som även inkluderar
entréavgifter, försäljning, lönebidrag
m.m. uppgick till 2,357 miljoner kronor.
Andréemuseet har under de senaste 15
åren haft mellan 35 000 och drygt 40 000
besökare per år. Museet har många
skolgrupper bland besökarna. Museet har
öppet året runt.
Under senare år - bl.a. inför 100-
årsjubileet år 1997 av Andrées färd -
har frågan om utveckling av verksamheten
vid Andréemuseet i Gränna diskuterats.
Olika arbetsgrupper inom kommunen har
bearbetat frågan. Utgångspunkten har
varit att utveckla Andréemuseet och att
samordna det med bibliotek och
turistbyrå. Tillbyggnader i kvarteret
där Andréemuseet är beläget ingår i de
planer som diskuterats.
På uppdrag av Stiftelsen Grännamuseerna
och Jönköpings kommuns kulturnämnd och
med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen i
Jönköpings län utarbetades år 1994 ett
programförslag för utvecklingen av
Andréemuseet till ett nationellt
polarcentrum.
I programförslaget sägs att behovet av
information om polarområdena är stort.
Det är inte bara specialisterna inom
forskning, näringsliv, administration
och politik som behöver kunskap och
information. Även lekmän, skolor,
journalister, författare och turister
till polartrakterna söker kunskap.
Kunskaper och information finns på många
institutioner och museer inom landet,
däribland Andréemuseet. Det kan dock för
den enskilde vara svårt att hitta bland
kunskapskällorna.
Ett polarcentrum i Gränna bör enligt
programförslaget ha till uppgift att för
en bred publik presentera kunskap om
polartrakterna i såväl historiskt som
dagsaktuellt perspektiv. Modern
informationsteknik bör användas för att
på sikt göra museet till en elektronisk
knutpunkt i ett datanät som knyter
samman svenska samlingar och arkiv och
ger information om forskning både inom
och utom landet. En ny basutställning
bör bygga på de befintliga samlingarna
och på modern museipedagogik och -
teknik. Den föreslås kompletteras med
tillfälliga, dagsaktuella och
framtidsinriktade utställningar. Till
utställningarna och
informationsverksamheten kan knytas
utbildning på olika nivåer, information,
diskussioner och kulturella aktiviteter.
I samarbete med näringslivet bör museet
anordna seminarier, konferenser, kurser
m.m. med anknytning till modern teknik
och forskning av betydelse för
verksamhet av olika slag i
polartrakterna. En kartläggning bör
enligt programförslaget göras av
utbildningsbehoven för framtida svensk
polarverksamhet. Möjligheten till
anknytning till befintlig utbildning i
regionen framhålls. Museet bör enligt
förslaget inte prioritera utvidgade egna
samlingar eller satsningar på egen
forskning.
I programförslaget sägs att
uppbyggnaden av ett polarcentrum bör ske
med hjälp av lokalt och regionalt stöd,
men att bidrag också bör sökas hos
staten och näringslivet.
Grännamuseerna har ansökt hos
Stiftelsen Framtidens kultur om 451 000
kronor för projektering av
utställningsdelen av polarcentrum i
Gränna.
Enligt uppgift från Grännamuseerna har
museet fått 500 000 kronor från Telia
läromediefond för ett tolv månaders
projekt med presentation av Andréemuseet
och turistorten Gränna-Visingsö via
Internet, främst riktad till skolor.
Projektet skall genomföras i samarbete
med ett par skolor i Gränna-området och
med Högskolan för lärarutbildning och
kommunikation i Jönköping.
Kulturutredningen (Ku 1994:09) tar i
sitt huvudbetänkande (SOU 1995:84)
Kulturpolitikens inriktning upp frågor
om den framtida museipolitiken (s.
488-510). Utredningen föreslår följande
mål för den framtida museipolitiken (s.
489). Museernas huvuduppgift skall vara
bildning och minne. Med utgångspunkt
härifrån skall museipolitiken
· främja nationell, regional och lokal
kulturell identitet,
· öka möjligheterna för människor att
möta de kulturhistoriska, konstnärliga,
naturvetenskapliga och tekniska
sammanhangen och helhetsperspektiven,
· främja människors aktiva deltagande
i museernas verksamhet,
· vidareutveckla och stärka samverkan
inom kulturmiljövården,
· främja att museerna utvecklas i nära
relation till den pågående
samhällsförändringen, verka för att
kunskapsinnehållet skall få bredd och
balans.
För att uppnå dessa mål krävs ett väl
utvecklat samarbete inom hela
museiväsendet. Viktiga medel för att
lyckas är att museerna utvecklar nya
presentations- och förmedlingsformer
samt att de ger människor möjlighet att
vara delaktiga inte bara som publik.
Utredningen behandlar frågan om
balansen mellan kulturhistoria,
naturvetenskap, teknik och konst (s.
492-495). Utredningen anser att museerna
mer än i dag borde kunna belysa
förhållandet teknik - samhälle.
Utredningen förordar att statsmakterna
särskilt beaktar behovet av att stärka
naturvetenskapens och teknikens
ställning i museiväsendet och behovet av
integration av naturvetenskapliga och
tekniska perspektiv med de
kulturhistoriska per-spektiven. I
betänkandet diskuteras också möjligheten
att bygga ett nationellt nätverk mellan
kommunala teknik- och naturvetarcentrum
i landet. Samverkan och
erfarenhetsutbyte mellan dessa centrum
och etablerade museer på lokal nivå bör
uppmuntras.
Kulturutredningen föreslår att två
tidsbegränsade, nationella uppdrag skall
ges till museerna, nämligen uppdraget
att dokumentera vår egen tid och
uppdraget att utveckla museet som
läromedel (s. 496-498).
Kulturutredningen anför att landsting
och kommuner gemensamt bör formulera en
regional museipolitik i sina respektive
län i samverkan med bl.a. länsstyrelsen,
länsmuseet, utbildningsväsendet,
hembygdsrörelsen och folkbildningen (s.
502-503). Den möjlighet som redan finns
för länsmuseerna att fördela vidare av
sitt statsbidrag till lokala museer, som
bedöms kunna svara för ett visst
ämnesområde i regionen, som t.ex. konst,
ekologi och kulturmiljövård, bör enligt
utredningen tas till vara i större
utsträckning. Vikten av samarbete mellan
museerna och skolan och av förmedling av
forskningskunskaper från universiteten
till skolorna via museerna betonas.
Utskottet
Nätverkssamarbete inom
kulturforskningsområdet
I motion 1994/95:Kr223 (s) erinras om
att ett långsiktigt erfarenhetsutbyte
inom det kulturpolitiska området har
funnits inom Europarådet. I motionen
nämns att Europarådets ländergranskning
om den statliga kulturpolitiken i
Sverige har väckt intresse och lett till
att Sverige valts som studieobjekt i
andra länders högre utbildning av
kulturfunktionärer. Sådant
erfarenhetsutbyte är enligt
motionärernas mening viktigt för att
skapa sammanhållning och förståelse
mellan folken. De nya möjligheter till
utbyte som medlemskapet i EU ger bör tas
till vara. Statens kulturråd bör få i
uppdrag att utveckla nätverkssamarbete
inom kulturforskningsområdet med
universitet, högskolor, landsting,
kommuner m.fl. Motionärerna anser att
åtgärder bör vidtas för att göra viktiga
svenska forskningsresultat inom
kulturområdet tillgängliga på främmande
språk. Genom ett utvecklat nätverk inom
landet och översättning av
forskningsrapporter till andra språk
ökar möjligheterna för Sverige att delta
i internationellt kunskaps- och
erfarenhetsutbyte, vilket stimulerar
kunskapsuppbyggnad och långsiktigt
samarbete.
Utskottet ansluter sig till vad som
anförs i motionen om betydelsen av
forskningsinformation och
erfarenhetsutbyte inom det
kulturpolitiska området - både inom
landet och mellan Sverige och andra
länder. Det är angeläget att öka
kunskapen om kulturpolitikens effekter
och att kunna finna en tillräcklig
kunskapsgrund vid beslut om framtida
åtgärder och satsningar.
Kulturutredningen (Ku 1994:09)
framhåller i sitt huvudbetänkande (SOU
1994:84) Kulturpolitikens inriktning att
de hittillsvarande små
forskningsresurserna inom kultursektorn
har lett till kunskapsbrist som delvis
försvårat möjligheterna att bedriva en
verkningsfull kulturpolitik. Kommuner,
landsting, statliga kulturmyndigheter,
kulturinstitutioner och organisationer
har inte alltid själva tillgång till
personal som kan informera om den
forskning som har betydelse för
kulturpolitiken och kulturverksamheten.
Som utskottet redovisat i ett
föregående avsnitt i detta betänkande
förbereder Statens kulturråd en
kartläggning i samverkan med högskolor
och universitet av den kulturpolitiskt
relevanta forskningen. Därutöver har
Kulturutredningen föreslagit att frågan
om skapande av ett centrum för
kulturforskning skall studeras vidare.
Ett sådant centrum skulle bl.a. medverka
till en kontinuerlig
forskningsinformation inom
kulturområdet.
Genom uppbyggnaden av ett sådant
informationsnätverk inom kulturområdet
som för närvarande utreds av en särskilt
tillkallad utredare (Ku 1995:03) skulle
även informations- och erfarenhetsutbyte
mellan forskande institutioner,
kulturinstitutioner, kulturmyndigheter
m.fl. kunna underlättas.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att universiteten och högskolorna har
ett stort ansvar för att sprida
information om forskning. I 2 §
högskolelagen (1992:1434) slås fast att
i forskning och utvecklingsarbete ingår
att sprida kännedom om verksamheten samt
om hur sådana kunskaper och erfarenheter
som har vunnits skall kunna tillämpas. I
sammanhanget bör nämnas att bl.a.
Museiutredningen har konstaterat att de
universitetsanknutna museerna är dåligt
utnyttjade inom undervisning och
forskning. Universiteten använder endast
i begränsad utsträckning sina museer som
resurser för att popularisera
forskningsinformation (SOU 1994:51 Minne
och bildning s. 167).
Utskottet kan konstatera att sedan
motionen väcktes har en kartläggning av
den kulturpolitiska forskningen börjat
planeras inom Kulturrådet och ett
förslag om vidare studier av frågan om
ett centrum för kulturforskning lagts
fram av Kulturutredningen. Det är mot
denna bakgrund inte motiverat att
riksdagen begär en särskild utredning av
dessa frågor. Som framhålls i motionen
är det betydelsefullt att informations-
och erfarenhetsutbyte skapas och
upprätthålls mellan olika länder i fråga
om kulturpolitiskt relevant forskning
och utvecklingsarbete. Utskottet
förutsätter att kommande studier av
frågor som rör information om
kulturpolitiskt relevant forskning också
innefattar frågor om förbättrat
informations- och erfarenhetsutbyte med
andra länder. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion
Kr223.
Ett polarcentrum i Gränna
I motion 1994/95:Kr237 (s) redovisas att
diskussioner förts under senare år om
hur verksamheten vid Andréemuseet i
Gränna skall utvecklas. En utredning har
gjorts och ett programförslag har tagits
fram. Enligt motionen finns en önskan
att relatera Andrées värld till dagens
situation. Ett skäl till detta är att
man önskar skildra kulturhistorien med
utgångspunkt både i historien och
samtiden. Ett annat skäl är att man
anknyter till den starka ställning som
svensk polarforskning har. Andrée skall
ses som en länk i en lång kedja av
erfarenheter från
polarforskningsvärlden. Utvecklingen av
Andréemuseet till ett polarcentrum skall
syfta till att där spegla polarhistoria
och dagsaktualiteter och vidga
förståelsen för polartrakternas
betydelse. Andréemuseet bör bli ett
centrum för information, utbildning,
diskussion, seminarieverksamhet m.m. En
databas bör utvecklas för information om
svensk polarhistoria, fakta om
polartrakterna och
forskningsinformation. På lång sikt bör
museet även kunna ge sin publik tillgång
till andra databaser med information
inom polarområdet. Ett polarcentrum i
Gränna skulle också kunna erbjuda
näringslivsrelaterad information,
utbildning, konferenser, debatter m.m.
med anknytning till modern forskning och
teknisk utveckling. Enligt motionen bör
riksdagen hos regeringen begära en
utredning av frågan om en gemensam
satsning från stat och kommun på
uppbyggnaden av ett polarcentrum i
Gränna.
Utskottet har i ett föregående avsnitt
av detta betänkande redovisat att
lämningarna efter Andrées
nordpolsexpedition förvaltas för statens
räkning av Svenska Sällskapet för
antropologi och geografi. Samlingarna är
sedan år 1944 deponerade på
Andréemuseet. Museet ingår sedan år 1977
i Stiftelsen Grännamuseerna, bildad av
Jönköpings kommun och Gränna hembygdsför-
ening.
Vidare har utskottet i det tidigare
avsnittet redogjort för det
programförslag som motionärerna hänvisar
till och som rör museistiftelsens och
kommunens planer på att skapa ett
polarcentrum vid Andréemuseet i Gränna.
Som utskottet närmare redovisat i det
föregående har Kulturutredningen i sitt
betänkande (SOU 1995:84)
Kulturpolitikens inriktning tagit upp
frågor som rör balansen mellan
naturvetenskap och teknik samt
kulturhistoria inom museiområdet.
Utredningen har också tagit upp frågor
som rör planeringssamverkan mellan
landsting och kommuner i museifrågor och
samverkan mellan regionala och lokala
museer i en region. I dag kan ett
regionalt museum besluta att en del av
det statsbidrag som museet erhåller i
form av grundbidrag skall användas för
stöd till ett lokalt museum. Enligt
Kulturutredningen bör denna möjlighet
tas till vara i större utsträckning. I
utredningsbetänkandet finns också ett
förslag om att museerna skall ges ett
tidsbegränsat, nationellt uppdrag som
syftar till att utveckla museerna som
läromedel. Museerna bör enligt
utredningen också samarbeta med skolorna
och kunna fungera som en förmedlande
länk mellan universitetsforskningen och
skolorna. De frågor som rör den framtida
museipolitiken och det framtida
statsbidragssystemet, vilka i enlighet
med det anförda tagits upp av
Kulturutredningen, kommer att bearbetas
av regeringen och läggas till grund för
förslag till riksdagen om
kulturpolitikens inriktning. En
proposition under år 1996 har aviserats.
Enligt utskottets mening kan ett
genomförande av förslagen få betydelse
för utvecklingen av lokala museer, t.ex.
Andréemuseet i Gränna.
Mot bakgrund av det anförda anser
utskottet att det inte är motiverat att
riksdagen begär en utredning om statligt
stöd till ett visst, lokalt museum. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion Kr237.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nätverkssamarbete
inom kulturforskningsområdet
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr223,
2. beträffande ett polarcentrum
i Gränna
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr237.
Stockholm den 30 januari 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-
Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Annika
Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa
Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars
Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Nätverkssamarbete m.m. inom
kulturforskningsområdet (mot.
1994/95:Kr223) 1
Kulturutredningens betänkande (SOU
1995:84) Kulturpolitikens
inriktning 1
Utredningen (Ku 1995:03) om en
strategi för
kulturinstitutionernas användning
av informationsteknik (dir.
1995:129) 2
Ett polarcentrum i Gränna (mot.
1994/95:Kr237) 2
Vissa upplysningar med anledning
av motionen 2
Kulturutredningens betänkande (SOU
1995:84) Kulturpolitikens
inriktning 3
Utskottet 4
Nätverkssamarbete inom
kulturforskningsområdet 4
Ett polarcentrum i Gränna 6
Hemställan 7
Gotab, Stockholm 1996