I betänkandet behandlar utskottet
motioner om kulturmiljöfrågor som väckts
under föregående riksmöte.
Motionerna avser skydd för ortnamn,
kulturminnesskydd för industriproduktion
samt statligt stöd eller engagemang för
restaurering av Vinäs slott i Kalmar
län, för samverkansprojektet Innovatum i
Trollhättan samt för firandet av
Kalmarunionens 600-årsjubileum.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i de
flesta fall med utförlig motivering.
Två reservationer har fogats till
betänkandet.
Motionerna
1994/95:Kr207 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ge
restaureringen av Vinäs slott, Kalmar
län, hög prioritet.
1994/95:Kr214 av Anita Johansson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att
kulturminnesmärka industrihistoriskt
intressanta processer,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att bevara och
utveckla porslinsmuseet i
Gustavsberg.
1994/95:Kr222 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts
om att skydda vissa produktionslinjer
inom industrin samt förutsättningen
för turistnäringen att tillgodogöra sig
de föreslagna åtgärderna.
1994/95:Kr273 av Ingvar Johnsson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Innovatum i
Trollhättan.
1994/95:Kr279 av Marianne Andersson
m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ortnamn.
1994/95:Kr282 av Ann-Marie Fagerström
m.fl. (s, m, c, v, kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts
om nationellt engagemang vid firandet av
Kalmarunionens 600-årsjubileum.
Statligt stöd till kulturmiljövård
Betydande belopp har under senare år
anvisats för kulturmiljövård under flera
departements huvudtitlar. En utförlig
redogörelse härför har lämnats bl.a. i
kulturutskottets betänkande
1994/95:KrU3. Många viktiga insatser har
kunnat komma till stånd tack vare de
satsningar som gjorts vid ett flertal
tillfällen under 1990-talet.
Industriminnesvård
Efter förslag av riksdagen vid riksmötet
1985/86 (bet. 1985/86:KrU8, rskr.
1985/86:47) tillsattes en utredning (U
1988:14) om förvaltning av vissa
kulturmiljöer. Utredningen anförde i
sitt betänkande (SOU 1991:64) Att
förvalta kulturmiljöer att en särskild
utredning borde tillsättas på
industriminnesvårdens område och att
industrin själv borde stå för en
betydande del av industriminnesvården.
I budgetpropositionen år 1993 (prop.
1992/93:100 bil. 12 s. 128-129) pekades
industriminnesvården ut som ett av flera
prioriterade områden inom
kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) fick i juni 1993 regeringens
uppdrag att ta fram ett handlingsprogram
för bevarande, vård och långsiktig
förvaltning av landets industriminnen.
Uppdraget skulle redovisas senast den 1
juli 1996.
Hösten 1994 uttalade kulturutskottet
(bet. 1994/95:KrU3 s. 12) att
kulturmiljövården står inför mycket
stora utmaningar när det gäller
bevarandet av industriminnen, inte minst
med tanke på att antalet objekt ökar i
takt med att näringslivet
omstruktureras. Utskottet ansåg att det
var angeläget att en heltäckande bild av
åtgärdsbehov, kostnader, finansiering
m.m. skulle kunna presenteras för
regeringen snarast möjligt. Utskottet
förutsatte därför att arbetet med RAÄ:s
Industriminnesprojekt skulle bedrivas
med sikte på en slutredovisning tidigare
än vad regeringen krävt. Om en sådan
tidigareläggning inte kunde göras, borde
RAÄ överväga att i stället göra en
successiv avrapportering av uppdraget.
Utskottet utgick från att RAÄ skulle ta
hänsyn även till den del av
industriminnesvården som berör
arbetsliv, konsumtionsmönster,
värderingar och livsformer under
industrialismen samt levandegörande av
industriminnen.
RAÄ har nyligen avlämnat sin fördjupade
anslagsframställning för perioden
1997-1999. Till anslagsframställningen
har RAÄ fogat ett förslag kallat
Kulturoffensiv inför 2000-talet.
Förslaget består av fem delar kallade
profilprogram. Ett av dem benämns Vårt
industrihistoriska arv. Genom detta
profilprogram gör RAÄ en första
avrapportering av uppdraget att ta fram
ett handlingsprogram för bevarande, vård
och långsiktig förvaltning av landets
industriminnen. En slutlig
programrapport kommer att avlämnas
senast den 1 juli 1996.
RAÄ föreslår i anslagsframställningen
att 10 miljoner kronor skall anvisas per
år under treårsperioden för
kunskapsuppbyggnad, bevarandeinsatser
och informationskampanj samt att 150
miljoner kronor per år skall anvisas av
sysselsättningsmedel för
byggnadsvårdsåtgärder inom
industriminnesvården.
I profilprogrammet anger RAÄ som sin
vision att bevarandearbetet och
effekterna av den föreslagna satsningen
under treårsperioden skall
- främja medborgarförankringen och
uppslutningen kring det
industrihistoriska arvet,
- driva en kampanj för utbildning och
annan kunskapsförmedling om
industriminnen,
- skapa en modern kunskapsbas över
industriminnen, historiskt, regionalt
och branschvis,
- ta fram ett långsiktigt hållbart
program för dokumentation, vård och
förvaltning av Sveriges 15 viktigaste
industriminnen - de nationella
monumenten,
- medverka till att utveckla regionala
och lokala industriminnesvårdsprogram,
- belysa förvaltningsfrågan dvs.
huvudmannaskap och kostnadsansvar för
nedlagda industrianläggningar. Vad är
rimliga åtaganden från stat, kommun,
företag och andra intressenter om sådana
anläggningar skall kunna leva vidare som
industriminnen?
- stärka och utveckla samverkan med
Nordiska museet, Tekniska museet,
Arbetets museum, Riksarkivet och Enheten
för industriminnesforskning vid Kungl.
Tekniska Högskolan (KTH) för att samla
och stärka resurserna för att bevara det
industrihistoriska arvet.
Kulturutredningen avgav i september 1995
sitt betänkande (SOU 1995:84)
Kulturpolitikens inriktning. I
betänkandet anförs att 1974 års
kulturpolitik gav en ram för
kulturarvsansvaret som knöts till
kulturminnesvård, museer och arkiv,
vilka sågs som skilda ansvarsområden,
vart och ett en specifik del av
kulturarvet (s. 296). I dag ser man
samband och integration som angeläget.
Kulturmiljö ses inte avgränsat som den
byggda och odlade miljön. Den yttre
miljön är sammanlänkad med traditioner
och levnadsskick, med föremål och
produktionsprocesser. Utredningen
betonar att kulturmiljövården skall utgå
från en helhetssyn på människan och
hennes miljö och även omfatta vårt
immateriella kulturarv (s. 308 och 321).
Utredningen nämner det industriella
arvet som ett exempel på att det behövs
helhetssyn och samlat agerande.
Remisstiden för yttrande över
Kulturutredningens betänkande går ut den
16 februari 1996.
Industrihistoriskt forum bildades år
1992. Drygt tjugo institutioner, bransch-
organisationer och intresseföreningar är
medlemmar i Industrihistoriskt forum. I
dess arbetsutskott ingår RAÄ, Nordiska
museet, Tekniska museet, Riksarkivet och
Arbetets museum. Industrihistoriskt
forum är ett samarbetsorgan för
dokumentation, bevarande och forskning
rörande det industriella kulturarvet.
Inom detta forum dras riktlinjerna upp
för hur medlemmarna tillsammans skall
kunna göra en aktiv och samlad satsning
för att rädda det industriella arvet.
Skydd av ortnamn
Frågan om skydd av ortnamn har
behandlats av riksdagen under en lång
följd av år. I betänkandena 1992/93:KrU6
och 1993/94:KrU2 redovisades den
tidigare riksdagsbehandlingen. Vidare
lämnades en redogörelse för vilka som
har ansvar för ortnamnen, bl.a.
Lantmäteriverket och Ortnamnsrådet, RAÄ
samt Språk- och folkminnesinstitutet.
Hösten 1993 begärde riksdagen på
kulturutskottets förslag att regeringen
skulle överväga frågan om behovet och
lämpligheten av en lagstiftning som har
till syfte att skydda ortnamnen, i
första hand införande av en hänsyns-
bestämmelse i kulturminneslagen (mot.
1992/93:232 (c, fp), bet. 1993/94:KrU2,
rskr. 1993/94:12).
Hösten 1994 erinrade kulturutskottet i
sitt betänkande 1994/95:KrU4 (s.10) om
att Statens lantmäteriverk enligt sin
instruktion (1988:1232) skall verka för
ett ändamålsenligt och vårdat
ortnamnsskick. Vidare hade regeringen i
proposition 1993/94:38 förutsatt att
Posten efter bolagiseringen skulle utöva
sitt inflytande på ortnamnsfrågorna på
ett sätt som inte strider mot god
ortnamnssed. Kulturutskottet förutsatte
att båda dessa instanser och övriga
instanser med ansvar för ortnamnsfrågor
även framgent skulle arbeta på ett
sådant sätt att det kulturarv som
ortnamnen utgör skyddas och vårdas.
Utskottet förutsatte också att de
ortnamnsansvariga under den tid den av
riksdagen år 1993 begärda utredningens
arbete pågick skulle avstå från åtgärder
som kan skada detta värdefulla
kulturarv.
En särskild utredningsman med uppdrag
bl.a. att lämna förslag som tillgodoser
behovet av skydd för ortnamn
tillkallades sommaren 1994 (Ku 1994:09).
Utredningen antog namnet
Kulturarvsutredningen. Utredningens
direktiv i vad gäller frågan om skyddet
för ortnamn återgavs i kulturutskottets
betänkande 1994/95:KrU4.
Kulturarvsutredningens uppdrag omfattar
en rad olika kulturminnesfrågor. De
första frågor som togs upp till
behandling rör skyddet av
kulturegendomar och exportregler för
kulturföremål. Resultaten redovisades
nyligen i delbetänkandet (SOU 1995:128)
Kulturegendomar och kulturföremål.
Den del av utredningsuppdraget som rör
skydd för ortnamn avsågs att tas upp i
ett senare skede av utredningsarbetet.
Redan i december 1994 uppmärksammades
dock ortnamnsfrågorna i en skrivelse
från utredaren till Posten AB. Utredaren
erinrade om kulturutskottets uttalande
om att utredningsarbetet inte borde
föregripas. Han redovisade att
Ortnamnsrådet vid Statens lantmäteriverk
i november 1994 antagit ett uttalande om
att reformeringen av
adresseringssystemet på landsbygden
måste ske så att de värdefulla by- och
gårdsnamnen hålls levande. Enligt
Ortnamnsrådet borde den princip för
adressering som bygger på användning av
dessa namn i första hand användas. Han
redovisade vidare att även RAÄ gjort ett
uttalande i frågan. För egen del
framhöll han att han ansåg frågan viktig
för bevarandet av vårt kulturarv och
värd stor uppmärksamhet. Han anförde att
det är viktigt att utredningens resultat
inte föregrips av förhastade
förändringar av adresseringssystemet,
som sedan blir svåra och dyra att rätta
till. Enligt skrivelsen borde de
regionala konferenser om
adresseringssystemet som hölls av
Kommunförbundet och Posten AB uppmanas
att uppmärksamma denna fråga så att det
adresseringssystem som väljs verkligen
anpassas till de lokala förhållandena
och att största hänsyn tas till de äldre
namnen så att god ortnamnssed iakttas.
Kulturarvsutredningen sände under våren
1995 ut en enkät till kommunerna för att
få svar på frågor om kommunernas beslut
i namnfrågor och deras anlitande av
expertis, om adresseringssystem på
landsbygden samt om kommunernas syn på
en lagreglering av ortnamnsverksamheten.
Det huvudsakliga arbetet med
ortnamnsfrågorna påbörjades under
senhösten 1995. Resultaten av
utredningsarbetet skall enligt
direktiven redovisas före den 1 juli
1996.
Svenska kommunförbundet tog i mars 1995
upp ortnamnsfrågorna i ett cirkulär
(1995:64) till kommunerna. I cirkuläret
redovisas den diskussion som förts under
senare år om adresseringssystemet på
landsbygden, bl.a. om användningen av by-
och gårdsnamn. Vidare erinras om att
Kommunförbundet och Posten ingått ett
s.k. normalavtal om åsättande av
adresser (cirkulär 1994:153), där det
slås fast att det ankommer på kommunerna
att åsätta belägenhetsadresser även på
landsbygden och att Posten i
normalfallet skall använda dessa som
utdelningsadresser. Kommunförbundet
uppmärksammar kommunerna på vikten av
att i verksamheten med ortnamn och
adresser iaktta en god ortnamnssed.
Kommunerna förutsätts vidare
upprätthålla goda kontakter och samråda
med expertis på området. Det finns
enligt Kommunförbundet anledning att i
kommunerna uppmärksamma de från olika
håll framförda kraven på
ortnamnsverksamheten och aktiviteter
inom adressområdet. I ett senare
cirkulär (1995:121) tog Kommunförbundet
upp ett önskemål från Posten om
påskyndande av avtalstecknandet mellan
Posten och kommunerna i fråga om
adressättning. Enligt Kommunförbundet är
det angeläget både med hänsyn till
Posten och övriga intressenter och
användare av belägenhetsadresser att
samarbetet mellan Posten och kommunerna
påskyndas. Förbundet uppmärksammar åter
kommunerna på betydelsen av att
verksamheten med ortnamn och adresser
bedrivs i samarbete med företrädare för
kulturhistoriska intressen. Tidiga
kontakter med sådana företrädare kan
enligt förbundets mening medverka till
en snabbare process mot ett för alla
parter bra resultat.
Posten AB uttalade - bl.a. i skrivelse
den 25 april 1995 till Svenska
kommunförbundet - att Posten sedan
årsskiftet 1994/1995 inte tar några egna
initiativ till att förändra
landsbygdsadresser utan avvaktar att
avtal träffas med resp. kommun.
Ortnamnsrådet vid Lantmäteriverket har
startat ett projekt benämnt
Ortnamnslinjen. Projektet syftar till
att lyfta fram ortnamnsfrågorna och höja
kompetensen i kommunerna. I samarbete
med Länsmuseet i Gävleborgs län
genomförs en försöksverksamhet i
Gävleborgs län, där länsmuseets roll som
rådgivare till kommunerna i
ortnamnsfrågor skall prövas. Som en
upptakt till försöksverksamheten
anordnades i december 1995 en
utbildningsdag på Länsmuseet i Gävle med
temat Ortnamn och namnvård. Inbjudan
till utbildningsdagen gick ut till
kommunala politiker och tjänstemän med
ansvar för namngivning i länet samt till
länets hembygdsföreningar.
Utskottet
Fråga om stöd till Vinäs slott
Motionärerna bakom motion Kr207 (m)
framhåller att Vinäs i Kalmar län - med
anor från medeltiden - intar en central
ställning bland många gamla herrgårdar.
Vinäs riskerar nu enligt motionärerna
att totalt förfalla. Motionsförslaget
syftar till att Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) och Länsstyrelsen i Kalmar län vid
bidragsgivningen skall prioritera Vinäs
slott.
Utskottet har inhämtat att
Länsstyrelsen i Kalmar län på senare tid
vid två tillfällen har beviljat bidrag
för restaureringen av Vinäs slott,
nämligen i december 1994 med högst 1,9
miljoner kronor av ordinarie
kulturmiljövårdsmedel och i mars 1995
med 600 000 kronor av s.k.
sysselsättningsmedel. Med hänvisning
härtill anser utskottet att motionens
syfte har tillgodosetts. Yrkandet i
motionen avstyrks.
Kulturminnesskydd för industriproduktion
eller produktions- linje i drift m.m.
I motionerna Kr214 (s) yrkande 1 och
Kr222 (m) begärs utredning av
möjligheterna att genom bestämmelser i
kulturminneslagen (1988:950) skydda
industrihistoriskt intressanta
processer. I motionerna exemplifieras
detta behov med att
porslinstillverkningen vid Gustavsbergs
fabriker sålts av KF till Hackman-
koncernen och numera flyttats till
Finland. Till denna porslins-
tillverkning hör produktionen av
servisen Blå blom, som producerats i
Gustavsberg sedan år 1825. Motionärerna
redovisar att porslinstillverkning - av
både gamla och nyframtagna produkter -
fortfarande finns i Gustavsberg, numera
i regi av ett företag ägt av Värmdö
kommun och drivet av tidigare personal
vid Gustavsbergs fabriker. Motionärerna
anser att det kulturminnesskydd som
finns för byggnader, fast inredning,
yttre miljö m.m. bör kom- pletteras så
att även utrustning, produktion samt
kunskap om äldre teknik, design och
produktionsförhållanden kan skyddas och
bibehållas. I motion Kr222 anförs också
att förutsättningarna för
turistindustrin att tillgodogöra sig en
kulturminnesskyddad industriproduktion
bör uppmärksammas. I motion Kr214
yrkande 2 tas också upp frågan om
möjligheten att bevara porslinsmuseet i
Gustavsberg, som numera ägs av KF
Fastigheter.
Kulturutskottet behandlade vid
föregående riksmöte en motsvarande
motion i betänkande 1994/95:KrU4.
Utskottet konstaterade att ett
lagreglerat skydd för industriproduktion
skulle kräva lagstiftning på flera
rättsområden. Ett lagreglerat skydd
torde förutsätta att staten skapar
ekonomiska resurser för fortsatt
produktion och medföra ersättning för
eventuella inskränkningar i ägande- och
nyttjanderätt. Detta skulle kunna få
betydande konsekvenser för användningen
av statsbidragen till kulturmiljövården.
I ett föregående avsnitt i detta
betänkande har kulturutskottet redovisat
att RAÄ i sin fördjupade
anslagsframställning för perioden
1997-1999 gjort en första avrapportering
av ett uppdrag från regeringen att
utarbeta ett handlingsprogram för vården
av det industrihistoriska arvet. En
slutrapport skall avlämnas senast den 1
juli 1996. Programmet innehåller bl.a.
planer på att skapa en modern
kunskapsbas över industriminnen
historiskt, regionalt och branschvis.
Vidare skall ett program för
dokumentation, vård och förvaltning av
Sveriges 15 viktigaste industriminnen,
betecknade de nationella monumenten, tas
fram. RAÄ skall också medverka till att
utveckla regionala och lokala
industriminnesvårdsprogram. RAÄ erinrar
också om att det finns ett centralt
organ för diskussion och samordning av
industriminnesfrågor, nämligen
Industrihistoriskt forum, där museer,
institutioner, branschorganisationer och
intresseföreningar är medlemmar.
Utskottet har inhämtat att en diskussion
pågår inom Industrihistoriskt forum
beträffande skydd av industriproduktion.
Den har ännu inte resulterat i några
förslag till lösningar.
RAÄ:s handlingsprogram för
industriminnesvården kommer att utgöra
underlag för arbetet med den
budgetproposition som läggs fram hösten
1996.
Kulturutredningen betonar i betänkandet
(SOU 1995:84) Kulturpolitikens
inriktning att kulturmiljövården skall
utgå från en helhetssyn på människan och
hennes miljö och även omfatta vårt
immateriella kulturarv (s. 308-309 och
321). Utredningen nämner det
industriella arvet som ett exempel på
att det behövs helhetssyn och samlat
agerande.
I sammanhanget vill utskottet nämna att
Kulturutredningen i nämnda betänkande
också tar upp frågor om främjande av
formgivning och industridesign (s.
427-428). Utredningen föreslår att ett
designråd skall inrättas. Detta bör
stödja verkstäder för utveckling av
olika materialområden. Bland flera
exempel från olika industriområden nämns
möjligheten att stödja ett keramiskt
utvecklingscentrum i Gustavsberg.
Utskottet vill också erinra om att
Kulturutredningen behandlar frågor om
regional museiverksamhet och anför att
landsting och kommuner gemensamt bör
formulera en regional museipolitik i
sina respektive län i samverkan med
bl.a. länsstyrelsen, länsmuseet,
utbildningsväsendet, hembygdsrörelsen
och folkbildningen (s. 502-503). Den
möjlighet som redan finns för
länsmuseerna att fördela vidare av sitt
statsbidrag till lokala museer, som
bedöms kunna svara för ett visst
ämnesområde i regionen, bör enligt
utredningen tas till vara i större
utsträckning.
En proposition grundad på förslag från
Kulturutredningen avses föreläggas
riksdagen under år 1996.
Med hänvisning dels till vad
kulturutskottet anförde i sitt
betänkande 1994/95:KrU3 beträffande
kulturminnesskydd av industriproduktion,
dels till att beredningen inom
regeringskansliet av RAÄ:s
anslagsframställning och av
Kulturutredningens förslag inte bör
föregripas, anser utskottet att
riksdagen inte bör ta något initiativ
med anledning av förslagen i motionerna
Kr214 och Kr222. Motionerna avstyrks
således.
Fråga om stöd till Innovatum i
Trollhättan
I motion Kr273 (s) föreslås att staten
skall stödja byggandet och skapandet av
Innovatum i Trollhättan. Detta är ett
samverkansprojekt mellan samhälle och
näringsliv som bl.a. syftar till att ge
kunskaper om teknikens förändringar och
betydelse i samhället och bevara den
industriella kulturmiljön i Trollhättan,
som är unik för Sverige. Enligt
motionärerna är Innovatum av nationellt
intresse och svarar mot behovet att
dokumentera industrisamhället som är
under snabb förändring.
Trollhättans kommunstyrelse beslutade
år 1993 att förutsättningarna för att
skapa ett industrimuseum i Trollhättan
skulle undersökas. En förstudie som
presenterades under våren 1994 visade
att det fanns ett stort intresse för ett
museum. En särskild projektstyrelse med
representanter för bl.a. näringslivet,
de regionala myndigheterna och kommunen
tillsattes år 1994 för att bedriva ett
programarbete, som finansierades av
Trollhättans kommun, Älvsborgs läns
landsting och Länsstyrelsen i Älvsborgs
län. I maj 1995 överlämnade
projektstyrelsen rapporten Innovatum med
förslag till projektets genomförande.
Förslagen i rapporten innebär bl.a.
följande.
Innovatum i Trollhättan föreslås bli en
kulturell mötesplats mellan
näringslivsutveckling och
kulturhistoria, där människa och teknik,
teori och praktik, historia och framtid
skall mötas. Projektet Innovatum, som
består av flera delar, har sin
utgångspunkt i kulturmiljön inom fall-
och slussområdet i Trollhättan. Avsikten
är att den teknikhistoriska resurs som
området utgör skall användas för att öka
teknikintresset, ge skolan nya
pedagogiska möjligheter och öka
turismen. Två nya institutioner skall
skapas på Nohabs industriområde, dels
ett museum med inriktning på
industrisamhällets historia, dels ett
forum för framtidsfrågor, benämnt
Futurum. Till detta kommer Innovatums
s.k. satelliter, som utgörs av de
befintliga anläggningarna Saabs
bilmuseum, Sjöfartsverkets kanalmuseum,
Vattenfalls experimentutställning och
Nohab-smedjan. Dessa satelliter skall
drivas vidare av sina nuvarande huvudmän
men marknadsföras inom ramen för
Innovatum. Innovatum syftar bl.a. till
att öka teknikförståelsen och ge insikt
i teknikhistoria genom upplevelser och
experiment, att skapa ett museum som
arbetar otraditionellt, att göra
historien levande i kulturmiljön (fall-
och slussområdet) och att lyfta fram
sägner och myter kring älven. Ett av
målen för Innovatum är att vara ett
nationellt forum för utbyte mellan
forskarsamhället och ungdomar, inom de
områden där Innovatum verkar. Ett annat
mål är att trollhättebornas kulturella
identitet skall stärkas och
industrisamhällets historia
dokumenteras.
Trollhättans kommun har fattat ett
principbeslut om att medverka i en
första etapp av projektet, innebärande
bl.a. att Industrisamhällets museum och
Futurum skall byggas på Nohabs
fabriksområde. Kommunens bidrag kommer
enligt beslutet att uppgå till högst 27
miljoner kronor för investeringar exkl.
fastighetsförvärvet och till högst 6,5
miljoner kronor för tillkommande
driftkostnader. Vidare har Älvsborgs
läns landsting i sitt beslut om 1996 års
budget förklarat sig villigt att stödja
Innovatum i uppbyggnadsskedet. Därutöver
kan nämnas att Trollhättans kommun under
hösten 1995 har ansökt om bidrag hos
Boverket för ombyggnad av vissa
byggnader på Nohabs industriområde för
museibyggnaden. Kommunen, landstinget
och länsstyrelsen avser att gemensamt
söka bidrag hos Stiftelsen för kunskaps-
och kompetensutveckling. Likaledes avser
man att ansöka om bidrag ur EU:s
strukturfondsprogram för målområde 2,
vars syfte är att främja regioner som
drabbats av industriell tillbakagång och
stor arbetslöshet.
Enligt utskottets uppfattning kan ett
fullföljande av det initiativ som tagits
i Trollhättan bli av värde för såväl
kommunen som regionen. Projektet har som
visats i det föregående bl.a.
naturvetenskapliga, tekniska,
kulturhistoriska och pedagogiska
dimensioner. Anläggningen kommer således
att spegla inte endast ett tidigare
industrisamhälle. Det kommer även att
vara framtidsinriktat och stimulera till
delaktighet i samhällsutvecklingen,
bl.a. genom att skapa förståelse för
förändringar i teknik och samhälle.
När det gäller eventuell statlig
medverkan i Innovatum vill utskottet
erinra om det regeringsuppdrag som RAÄ
har fått att ta fram ett
handlingsprogram för bevarande, vård och
långsiktig förvaltning av landets
industriminnen som redovisats i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande. I
programmet uttalas att mängden av
nedlagda fabriksmiljöer och
industrianläggningar är omfattande.
Prioriteringar kommer därför att bli
nödvändiga, eftersom samhällets resurser
för bevarande av det industriella arvet
sannolikt aldrig kan förväntas svara mot
ett faktiskt behov. Kulturmiljövården
står därför, anförs det, inför en av
sina hittills största utmaningar. RAÄ
föreslår att ett långsiktigt hållbart
program för dokumentation, vård och
förvaltning av Sveriges 15 viktigaste
industriminnen skall tas fram. Vidare
bör ett urval av andra viktiga
industriminnen, som representerar
industrihistoriens tidsskikt,
branschuppbyggnad och regionala särdrag
pekas ut. Som exempel på områden med
transportmedels- och tung
processindustri nämns bl.a. Trollhättan.
Vidare vill utskottet - då det gäller
stöd till inrättandet av
Industrisamhällets museum - framhålla
att Älvsborgs länsmuseum som saknar
särskild länsmuseibyggnad arbetar mer
decentraliserat än de flesta övriga
regionala museer. Arbetet bygger i hög
grad på samverkan med olika intressenter
som lokala museer och kommuner,
organisationer och föreningar.
Länsmuseet har aktivt deltagit i
projekteringsarbetet för Innovatum.
Därutöver kan nämnas att
Kulturutredningen bl.a. har föreslagit
att ett nytt statligt grundbidragssy-
stem skall införas, vilket innebär att
ett större antal rörliga grundbidrag
skapas. Som utskottet anförde i sitt
betänkande 1995/96:KrU1 kan - om
förslaget genomförs - stöd lämnas till
bl.a. genreprofilering och samarbete
över institutionsgränser, geografiska
gränser och med parter i omvärlden.
Systemet skulle medföra en större
flexibilitet i bidragstilldelningen till
de regionala museerna med större
möjlighet än i dag till omprövning.
Utskottet vill i sammanhanget även
erinra om att Kulturutredningen betonat
att industrisamhällets omvandling
ställer ökade krav på kulturmiljövården
(s. 321) och att teknikens ställning i
museiväsendet och utvecklingen av teknik-
och vetenskapscentra bör stödjas (s.
509).
Utan att föregripa resultatet av det
pågående beredningsarbetet på
kulturpolitikens område vill utskottet
understryka betydelsen av att regionala
och lokala insatser görs på
industrimiljöområdet. Utskottet är inte
berett att föreslå riksdagen att ta
något initiativ med anledning av
motionsförslaget. Motionen avstyrks
således.
Skydd av ortnamn
I motion Kr279 (c) tas upp frågan om
skydd för ortnamn (yrkande 5).
Motionärerna erinrar om att en
utredning, i enlighet med riksdagens
begäran, har till uppdrag att överväga
frågan om lagstiftning till skydd för
ortnamn. Motionärerna uttrycker stark
oro för att den adressändringsverksamhet
som Posten AB och Svenska
kommunförbundet bedriver skall föregripa
resultaten av utredningsarbetet. De
anser att detta inte bör få ske.
Utskottet har i ett föregående avsnitt
i detta betänkande redovisat att den av
riksdagen begärda utredningen,
Kulturarvsutredningen (Ku 1994:09), nu
påbörjat arbetet med ortnamnsfrågorna.
Redan i slutet av år 1994 uppmärksammade
utredaren Posten AB på att det är
viktigt att utredningens resultat inte
föregrips av förhastade förändringar av
adresseringssystemet, som sedan blir
svåra och dyra att rätta till. Enligt
utredningsmannen borde de regionala
konferenser som hölls av Kommunförbundet
och Posten AB om adresse-ringssystemet
uppmanas att uppmärksamma denna fråga så
att det adresseringssystem som väljs
verkligen anpassas till de lokala
förhållandena och att största hänsyn tas
till de äldre namnen så att god
ortnamnssed iakttas. Posten har därefter
uttalat att den sedan årsskiftet
1994/1995 inte tar några egna initiativ
till att förändra landsbygdsadresser
utan avvaktar att avtal träffas med
resp. kommun.
Utskottet har också redovisat att
Svenska kommunförbundet i cirkulär till
kommunerna om adresseringsfrågor
uppmärksammar kommunerna på vikten av
att de i verksamheten med ortnamn och
adresser iakttar en god ortnamnssed.
Kommunförbundet förutsätter att
kommunerna upprätthåller goda kontakter
och samråder med expertis på området.
Slutligen har utskottet redovisat ett
av Ortnamnsrådet startat projekt,
Ortnamnslinjen , som bl.a. har till
syfte att pröva länsmuseernas roll som
rådgivare till kommunerna i
ortnamnsfrågor.
Utskottet förutsatte redan år 1994 att
Statens lantmäteriverk, Posten AB och
övriga ortnamnsansvariga instanser
framgent skulle arbeta på ett sådant
sätt att det kulturarv som ortnamnen
utgör skyddas och vårdas (bet.
1994/95:KrU4). Utskottet förutsatte
också att de ortnamnsansvariga under den
tid som Kulturarvsutredningen arbetade
skulle avstå från åtgärder som skulle
kunna skada detta värdefulla kulturarv.
Mot bakgrund av dessa uttalanden och av
vad som ovan redovisats om verksamheten
på ortnamns- och adresseringsområdet
under tiden sedan Kulturarvsutredningen
tillkallades anser utskottet att något
ytterligare uttalande i ortnamnsfrågan
från riksdagen för närvarande inte är
påkallat, varför motionsyrkandet
avstyrks.
Fråga om stöd till Kalmarunionens 600-
årsjubileum
Motionärerna bakom motion Kr282 (s, m,
c, v, kds) framhåller att Kalmar-
unionen kommit att framstå som en symbol
för önskan om ett nära samarbete mellan
de nordiska länderna. När staden Kalmar
år 1997 firar 600-årsminnet av unionen
är - framhålls det i motionen -
jubileet intressant inte bara från
historisk synpunkt. Det ger också ett
tillfälle att göra jubileumsåret till en
satsning för hela Norden. Motionärerna
anser att aktiviteterna har stor
regionalpolitisk och nationell betydelse
och föreslår att någon form av nationell
medverkan skall diskuteras.
Kalmarunionen är namnet på den union
som ingicks i Kalmar mellan Sverige,
Norge och Danmark år 1397 i samband med
att drottning Margaretas släkting, den
15-årige Erik av Pommern, kröntes till
kung över de tre länderna. Unionen
upphörde genom att Gustav Vasa valdes
till riksföreståndare i Sverige år 1521
och blev Sveriges kung år 1523.
Kommunfullmäktige i Kalmar beslutade år
1989 att 600-årsminnet av Kalmarunionen
skulle firas år 1997. De övergripande
målen för jubileet är dels att det skall
bidra till regionens utveckling under
nästa årtusende, dels att Kalmar skall
etableras som en nordisk arena och länk
mellan Norden och övriga Östersjöländer.
De fem nordiska ländernas
statsöverhuvuden har samtyckt till att
bli jubileets officiella beskyddare.
Kalmar kommun, som har beslutat anslå
sammanlagt nära 13 miljoner kronor under
åren 1995-1998 för unionsjubileet,
svarar för samordning och marknadsföring
av alla evenemang och projekt. Vidare
har kommunen avsatt ca 5 miljoner kronor
för en kulturutvecklingsfond för de s.k.
unionsprojekten. Ett regionalt stöd från
Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar läns
landsting, Högskolan i Kalmar, Kalmar
läns museum och Kalmar läns
kommunförbund beräknas motsvara ca 7
miljoner kronor.
Unionsjubileet stöds även på nordisk
nivå. Nordiska rådet beslutade år 1991
att i enlighet med ett medlemsförslag
rekommendera Nordiska ministerrådet att
utreda förutsättningarna för stöd till
och aktiv medverkan i unionsjubileet och
ett Nordens år i Kalmar. Nordiska rådet
planerar bl.a. att förlägga presidie-
och utskottsmöten till Kalmar i
september 1997. Ministerrådet har
beslutat att uppmärksamma jubileet bl.a.
genom att i möjligaste mån förlägga
seminarier, konferenser och
ministermöten till Kalmar under
jubileumsåret.
Vidare har ministerrådet beslutat att
under åren 1994-1996 avsätta 4,5
miljoner danska kronor av s.k.
nysatsningsmedel för ett stort nordiskt
utställningsprojekt om drottning
Margareta och hennes tid som skall
ambulera mellan Danmark, Sverige,
Finland och Norge. Utställningen skall
invigas i Köpenhamn i december 1996,
varefter den kommer att visas i Kalmar
från början av maj till slutet av juli
1997, i Tavastehus från mitten av
augusti till början av november och i
Oslo från början av december 1997 till
slutet av mars 1998. Huvudansvaret för
utställningen åvilar Danmarks
Nationalmuseum. För Sveriges del är det
Statens historiska museum som ansvarar
för projektet. Museet har för avsikt att
ansöka hos regeringen om garanti för de
inlånade utländska föremålen.
Det s.k. Unionskansliet i Kalmar
arbetar med sex huvudteman inför
jubileet, nämligen nordisk
telekommunikation, miljö och
resurshushållning, nordisk design,
kulturturism runt Östersjön, nordisk
historia för barn och ungdom samt
kvinnligt ledarskap. Därutöver pågår ett
samarbete med näringslivet samt med
kultur- och idrottsområdena. Inom de
sammanlagt nio områdena planeras
åtskilliga projekt tillsammans med olika
samarbetspartner. Som exempel kan nämnas
att en ideell förening, Kvinnor i
Norden, avser att uppmärksamma jubileet
från ett kvinnligt och nordiskt
perspektiv. Föreningen står bakom en
temavecka, också den benämnd Kvinnor i
Norden. Föreningens arrangemang äger rum
i maj 1997, då Kalmar skall vara en
plats för möten mellan kvinnor från hela
Norden med seminarier, föreläsningar, en
idé- och handelsmässa m.m. Ett annat
exempel är Föreningarna Nordens förbund
vars projekt, benämnt Nordliv, är en
bred satsning med utställningen På spår
efter det nordiska, författarturnéer
m.m. Vidare bör nämnas att samtliga
jubileumsprojekt inom de nio områdena
skall vara finansierade genom bidrag
från offentliga institutioner, sponsorer
etc. Ett exempel härpå är Margareta-
utställningen som finansieras på
nordisk, svensk och kommunal nivå. Ett
annat exempel är det nordiska
operasamarbete som kulturförvaltningen i
Kalmar kommun tillsammans med
Vadstenaakademien avser att genomföra.
Ett led i finansieringsarbetet härför är
det beslut som Stiftelsen Framtidens
kultur nyligen tog och som innebär att
275 000 kronor beviljats i
planeringsbidrag för projektet.
Unionskansliet, som samordnar
jubileumsfestligheterna, är för
närvarande i färd med att söka nordiska,
nationella och lokala sponsorer samt
temasponsorer för jubileet.
Enligt utskottets uppfattning är det
angeläget att Sverige tar till vara de
möjligheter till internationellt
kulturellt samarbete som kan finnas. Det
är därför glädjande att unionsjubileet
synes erhålla ett mycket brett stöd från
olika organisationer på nordisk nivå
liksom på nationell, regional och lokal
nivå. Detta stöd tillsammans med stödet
från näringslivet, det lokala
föreningslivet m.m. visar att
unionsjubileet har en mycket bred
förankring. Enligt utskottets
uppfattning är det värdefullt att det
nordiska samarbetet genom
jubileumsevenemangen ställs i fokus.
Jubileet kan med sin historiska
utgångspunkt få positiva följder för det
framtida nordiska samarbetet, liksom det
förhoppningsvis kommer att främja
Kalmarregionens utveckling.
Frågan om ytterligare stöd till
unionsjubileet från ministerrådet och
stöd från Nordisk kulturfond får prövas
i sedvanlig ordning. Detsamma gäller
frågan om särskilt svenskt statligt
engagemang - i ekonomisk eller annan
form. I sammanhanget vill utskottet
erinra om att värdet av en eventuell
statlig svensk garanti för inlånade
föremål till Margareta-utställningen
torde komma att bli betydande.
Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att motionsförslaget är
besvarat. Motionen avstyrks således.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stöd till Vinäs
slott
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr207,
2. beträffande kulturminnesskydd
för industriproduktion eller
produktionslinje i drift m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Kr214 och 1994/95:Kr222,
res.1 (mp) - motiv
3. beträffande fråga om stöd
till Innovatum i Trollhättan
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr273,
res.2 (mp) - motiv
4. beträffande skydd av
ortnamn
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr279 yrkande 5,
5. beträffande stöd till
Kalmarunionens 600-årsjubileum
att riksdagen avslår
motion1994/95:Kr282.
Stockholm den 30 januari 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Lennart Fridén (m), Carl-
Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Annika
Nilsson (s), Jan Backman (m), Ewa
Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Lars
Lilja (s) och Elizabeth Nyström (m).
Reservationer
1. Kulturminnesskydd för
industriproduktion eller
produktionslinje i drift (mom. 2
motiveringen)
Ewa Larsson (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med Med hänvisning och slutar med
avstyrks således bort ha följande
lydelse:
Med hänvisning (= utskottet sex rader)
och Kr222. Därmed får motionerna anses
besvarade.
2. Fråga om stöd till Innovatum i
Trollhättan (mom. 3 motiveringen)
Ewa Larsson (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med Utan att och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Utan att (= utskottet fyra rader) av
motionsförslaget. Därmed får motionen
anses besvarad.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Statligt stöd till kulturmiljövård 2
Industriminnesvård 2
Skydd av ortnamn 4
Utskottet 6
Fråga om stöd till Vinäs slott 6
Kulturminnesskydd för
industriproduktion eller
produktions- linje i drift m.m. 6
Fråga om stöd till Innovatum i
Trollhättan 8
Skydd av ortnamn 10
Fråga om stöd till Kalmarunionens
600-årsjubileum 10
Hemställan 12
Reservationer 13
1. Kulturminnesskydd för
industriproduktion eller
produktionslinje i drift (mp) 13
2. Fråga om stöd till Innovatum i
Trollhättan (mp) 13
Gotab, Stockholm 1996