Kulturutskottet föreslår - efter att ha
inhämtat finansutskottets yttrande -
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:189 bemyndigar
regeringen att utifrån de i detta
betänkande redovisade förutsättningarna
utställa en statlig ekonomisk garanti
för genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004. Utskottet föreslår att riksdagen
skall begära att regeringen, om
Stockholms kommun blir utsedd till
värdstad för sommarspelen år 2004, bör
återkomma till riksdagen i
budgetpropositionen år 1997 med en
klarläggande redovisning för hur
eventuella kostnader för infriade
garantier skall finansieras. Garantierna
är dels en statlig fullgörandegaranti
gent-emot Internationella olympiska
kommittén, där Stockholms kommun skall
återbetala statens utgifter för ett
sommar-OS, dels en statlig garanti att
kommunen erhåller det budgeterade
beloppet för lotteriinkomster på 2,5
miljarder kronor från ett OS-lotteri.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna
att överskottsmedlen från OS-lotteriet
skall överföras till Stockholms kommun i
den takt överskottsmedlen flyter in och
att en slutavräkning skall göras år
2004. Utskottet föreslår också att
riksdagen skall begära att regeringen
återkommer till riksdagen i 1997 års
budgetproposition med förslag till
finansiering av de merkostnader,
uppskattade till ca en miljard kronor,
som de statliga myndigheterna får i
samband med genomförandet av
sommarspelen år 2004. Utskottet anför
att det inte är motiverat att
förutskicka att Stockholms kommun vid en
ogynnsam valutautveckling skall kunna
påräkna förhandlingar syftande till att
minska kommunens ekonomiska ansvar för
OS-projektet. Utskottet föreslår att
riksdagen skall kräva att det i avtalet
mellan staten och Stockholms kommun
skall tas in ett villkor om rätt för
Riksdagens revisorer att granska
verksamheten.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:189
Statlig garanti för anordnande av
olympiska sommarspel i Sverige år 2004
(Civildepartementet) föreslagit
riksdagen att bemyndiga regeringen att
utifrån de i propositionen redovisade
förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:189
1995/96:Kr11 av Sonja Rembo m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om statlig garanti
för anordnande av olympiska sommarspel i
Sverige år 2004.
1995/96:Kr12 av tredje vice talman
Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen
att garantera Stockholms kommun
budgeterat belopp för lotteriinkomster
på 1 500 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en viss del av
lotteriinkomsterna bör gå till en extra
satsning på svensk idrott.
1995/96:Kr13 av Eva Björne (m) vari
yrkas att riksdagen avslår regeringens
proposition 1995/96:189 om statlig
garanti för anordnande av olympiska
sommarspel i Sverige år 2004 i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1995/96:Kr14 av Margitta Edgren (fp)
vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1995/96:189.
1995/96:Kr15 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:189,
2. att riksdagen om yrkande 1 avslås
begär att regeringen återkommer med
förslag om ett garantiåtagande utan
subventionselement.
1995/96:Kr16 av Ewa Larsson och Elisa
Abascal Reyes (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:189 i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att staten står som
garant för hela kostnaden i det fall ett
OS anordnas,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bristen på analys av de
ekologiska konsekvenserna av OS-
projektet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att de
infrastrukturella förutsättningarna för
OS-projektet närmare belyses.
Motioner väckta under allmänna
motionstiden i januari 1995
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige arbetar för att
sommar-OS förläggs permanent till Aten.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig
Bertilsson (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statlig garanti för
anordnande av olympiska spel,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av insatser
gällande idrottens internationella
agerande.
Ärendets beredning
En delegation från kulturutskottet har i
september 1995 besökt Atlanta, USA, för
att inhämta information om
förberedelsearbetet för 1996 års
olympiska sommarspel.
Kulturutskottet har berett
finansutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1995/96:189
Statlig garanti för anordnande av
olympiska sommarspel i Sverige år 2004
samt de motioner som väckts i ärendet
och ett under allmänna motionstiden i
januari 1995 framfört motionsyrkande.
Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU5y
fogas som bilaga till betänkandet.
Utskottet
Stockholms kommuns ansökan
Stockholms kommun har beslutat att
ansöka om värdskapet för de olympiska
sommarspelen år 2004. Valet av värdstad
för olympiska spel görs av
Internationella olympiska kommittén
(IOK). Ansökan skall vara inlämnad till
IOK senast den 15 augusti 1996. Enligt
den olympiska stadgan skall varje stad
som ansöker om värdskap för olympiska
spel erbjuda sådana ekonomiska garantier
som IOK:s verkställande styrelse
betraktar som tillfredsställande. Sådana
garantier kan lämnas av staden själv,
lokala, regionala eller nationella
samhällsinstitutioner, staten eller
annan.
Stockholms kommun har i en
framställning till regeringen den 30
oktober 1995 hemställt om en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen år 2004.
Kommunens förslag till budget för de
olympiska sommarspelen år 2004 -
uttryckt i 1995 års penningvärde -
omfattar inkomster på 11 690 000 000
kronor och utgifter på 11 640 000 000
kr. Budgeten beräknas således ge ett
överskott på 50 000 000 kronor. Av
inkomsterna väntas TV-rättigheterna
bidra med 4,6 miljarder kronor,
överskott från ett OS-lotteri med 2,5
miljarder kronor och olika typer av
sponsorsavtal med drygt 2,0 miljarder
kronor.
Kommunen har i anslutning till sin
framställning till regeringen angivit
att de olympiska sommarspelen skall få
en miljöprofil och att den
kulturolympiad som enligt den olympiska
stadgan skall ingå i olympiska spel
avses föregås av en kultursatsning som
inleds redan år 1998 när Stockholm är
Europas kulturhuvudstad. Kommunen anför
också att de olympiska sommarspelen kan
bli en oöverträffad drivkraft för
Sveriges samlade idrottsverksamhet och
en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen
gentemot den svenska ungdomen, bl.a.
genom de frivilliga som arbetar under
spelen.
Kommunen framhåller de positiva
effekterna av olympiska sommarspel på
sysselsättningen, näringslivet,
turismen, handikappidrotten, de
kommunala och statliga skatteinkomsterna
m.m.
Regeringens förslag
Stockholms kommuns framställning om
statlig ekonomisk garanti för olympiska
sommarspel år 2004 har remissbehandlats.
Ingen remissinstans avstyrker, men flera
har redovisat tveksamheter i olika
avseenden, bl.a. beträffande
merkostnader för statliga myndigheter,
transportkapaciteter, möjligheterna att
nå upp till 2,5 miljarder kronor i
inkomst från ett OS-lotteri samt
beräkningarna av ett överskott på
budgeten som enligt vissa
remissinstanser i stället kan bli ett
stort underskott.
Regeringen har uppdragit åt en särskild
utredare att granska kommunens ansökan
och att utreda förutsättningarna för en
statlig garanti för genomförandet av de
olympiska sommarspelen i Stockholm år
2004. Utredaren har föreslagit en
obegränsad, statlig fullgörandegaranti
gentemot IOK kombinerad med ett avtal
mellan staten och kommunen, där staten
åtar sig att genomföra OS-lotteriet och
garanterar staden en inkomst från
lotteriet på 2,5 miljarder kronor. En
förlust i OS-bokslutet skall enligt
utredarens förslag bäras av kommunen.
Regeringen delar utredarens uppfattning
att en statlig garanti bör utställas för
Stockholms kommuns ansökan om värdskapet
för de olympiska sommarspelen år 2004
och erinrar om att garantier tidigare
lämnats för ansökningar om att få
anordna olympiska vinterspel (vid sex
olika tillfällen har statliga ekonomiska
garantier lämnats avseende spel
anordnade i en eller flera av följande
kommuner, nämligen Göteborg, Falun,
Östersund, Åre och Ragunda).
Regeringen instämmer i vad kommunen
anför om betydelsen av olympiska spel
för Sverige och svensk idrott, för
landets och näringslivets goodwill, för
marknadsföringen av landet och dess
miljöteknologi, för sysselsättningen och
turismen, för statsfinanserna och
samhällsekonomin.
Regeringen betonar särskilt vikten av
att spelen utformas så att de mål som
uppnåtts på jämställdhetsområdet får
genomslag. Vidare anger regeringen att
en förutsättning för statlig garanti är
att det anordnas Paralympics, dvs.
handikapp-OS.
Regeringen föreslår att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att utställa en
statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholm år 2004.
Sammanfattningsvis föreslås att garantin
skall avse följande:
· en fullgörandegaranti som innebär
att staten gentemot IOK garanterar att
spelen kommer att genomföras i enlighet
med den ansökan som lämnas in till IOK,
dvs. staten garanterar de förpliktelser
som Stockholms kommun i egenskap av
arrangör av spelen har gentemot IOK
·
· en inkomstgaranti som innebär att
staten gentemot Stockholms kommun
garanterar det budgeterade beloppet för
lotteriinkomster på 2,5 miljarder kronor
under förutsättning att staten får
ansvaret för lotteriverksamheten
·
· en möjlighet för Stockholms kommun
att om en mera omfattande förändring av
valutakurserna inträffar kunna ta upp
frågan med regeringen om hur effekterna
av av en sådan utveckling skall hanteras
·
· en skyldighet för Stockholms kommun
att ansvara för projektet och att i
efterhand återbetala till staten de
kostnader som staten eventuellt får.
·
De närmare förutsättningarna för den
statliga garantin skall tas in i ett
avtal mellan regeringen och kommunen.
Regeringen erinrar om att
Riksrevisionsverket har uppskattat
statens ökade myndighetskostnader för
spelen till ca 1 000 000 000 kronor.
Regeringen anför att dessa eventuella
merkostnader i huvudsak kommer att
behöva täckas i anslutning till spelens
genomförande och att de då kommer att
bli föremål för sedvanlig
budgetprövning, vilket bl.a. innebär att
de ökade kostnaderna kommer att
finansieras.
Motionsförslag
Med anledning av propositionen har sex
motioner väckts. Utskottet behandlar i
detta sammanhang även tre
motionsyrkanden som väckts under
allmänna motionstiden år 1995.
I motionerna Kr11 (m), Kr13 (m), Kr14
(fp), Kr15 (v) yrkande 1 och Kr16 (mp)
yrkande 1 yrkas avslag på regeringens
förslag om statlig garanti för
anordnande av olympiska sommarspel i
Stockholm år 2004. I motionerna
kritiseras de ekonomiska beräkningar som
gjorts och anförs att risken för
underskott är betydande och att detta
kommer att drabba både Stockholms och
statens ekonomi i ett ansträngt
ekonomiskt läge. Motionärerna anser att
tillgängliga statliga och kommunala
medel bör användas för andra och mera
angelägna ändamål.
I två av de redovisade motionerna finns
också andrahandsyrkanden. Enligt motion
Kr15 bör riksdagen vid avslag på
propositionen begära ett nytt förslag
från regeringen som innebär ett
garantiåtagande utan subventionselement
(yrkande 2). Enligt den andra motionen,
Kr16 yrkande 2, bör riksdagen vid avslag
på propositionen som sin mening ge
regeringen till känna vikten av att
staten står som garant för hela
kostnaden i det fall ett sommar-OS
anordnas. Motionärerna begär således en
obegränsad utgiftsgaranti av staten.
Motionärerna anser att det inte går att
begära att enbart invånarna i Stockholm
skall betala en eventuell förlust utan
att hela landet bör stå bakom
anordnandet av OS i landets huvudstad
och vid behov betala förlusten. Enligt
samma motion bör riksdagen också ge
regeringen till känna att det behövs en
bättre analys av de ekologiska
konsekvenserna av OS-projektet (yrkande
3) och att de infrastrukturella
förutsättningarna för OS-projektet måste
belysas närmare (yrkande 4).
Den i propositionen föreslagna statliga
garantin gentemot Stockholm om inkomster
på 2,5 miljarder från ett OS-lotteri tas
upp i motion Kr12 (fp). Motionärerna
anser att Stockholm bör kunna förhandla
om ett med 1 miljard kronor ökat
åtagande från näringslivet och att den
statliga inkomstgarantin från ett OS-
lotteri bör minskas med motsvarande
belopp eller således från 2,5 till 1,5
miljarder kronor (yrkande 1).
Motionärerna anser att det bör finnas
ett starkare samband mellan lotteriet
och idrotten. Därför föreslås att en
viss del av inkomsten från varje lott
bör gå till en extra satsning på svensk
idrott, bl.a. med syfte att stärka de
svenska idrottarnas möjligheter till
framgångar under OS (yrkande 2).
Under allmänna motionstiden 1995,
således mer än ett år innan
propositionen lades fram, yrkades i
motion 1994/95:Kr414 (m) att ett
statligt garantiåtagande för anordnande
av olympiska spel i Sverige bör kunna
hanteras på ett ur finansieringssynpunkt
acceptabelt sätt. Någon risk för
oförsvarliga statliga kostnader får inte
uppstå (yrkande 8). Vidare yrkas att
riksdagen skall uttala sig för ett stöd
från regeringens sida för idrottens
arbete på det internationella planet,
bl.a. i syfte att öka Sveriges
möjligheter att få anordna stora
internationella tävlingar (yrkande 9).
År 1995 väcktes även motion 1994/95:Kr413
(kds), i vilken yrkas att Sverige bör
arbeta för att permanent förlägga de
olympiska sommarspelen till Aten
(yrkande 11).
Kulturutskottets bedömning
Utskottet tar först upp frågan om avslag
på propositionen.
Mot bakgrund av de stora och inte helt
lätt förutsägbara kostnader som en
sommarolympiad åtta år framåt i tiden
medför och med tanke på de stora
medelsbehov som finns på olika
samhällsområden har kulturutskottet
förståelse för motionärernas oro och
önskan att inte ådra stat och kommun
extra utgifter. Vid sina överväganden
måste emellertid utskottet också beakta
de skäl som talar för att anordnande av
olympiska sommarspel i Stockholm år 2004
ger positiva effekter.
Finansutskottet uttalar i sitt yttrande
över propositionen och motionerna att
anordnande av ett sommar-OS i Stockholm
ger ett betydande goodwillvärde för vårt
land och för svenskt näringsliv med
många positiva bieffekter på
samhällsekonomin. Utifrån dessa
synpunkter tillstyrker finansutskottet
att en garanti lämnas för genomförande
av olympiska sommarspel i Stockholm år
2004 med ett visst statligt stöd.
Kulturutskottet ansluter sig till
finansutskottets bedömning och anser för
egen del att det därutöver finns flera
skäl som talar för anordnande av
olympiska sommarspel i Sverige. Genom
spelen ges möjlighet att sprida kunskap
och insikt om det svenska samhället och
kulturen med dess mångkulturella inslag
och - inte minst - om dess brett
förankrade idrottsrörelse med lång
folkrörelsetradition. Det
internationella idrottsutbytet har som
förutsättning att länderna allt efter
intresse och förmåga åtar sig att
anordna stora internationella tävlingar.
Därför bör också Sverige efter bästa
förmåga åta sig att utifrån sina
förutsättningar arrangera
internationella tävlingar.
Mot bakgrund av det anförda anser
kulturutskottet - i likhet med
finansutskottet - att riksdagen bör
avslå samtliga motionsyrkanden som
innebär avslag på propositionen, dvs.
Kr11, Kr13, Kr14, Kr15 yrkande 1 och
Kr16 yrkande 1.
Kulturutskottet förordar således att
regeringen får ett bemyndigande avseende
en statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004.
Kulturutskottet tar i det följande upp
frågan om arten och omfattningen av ett
statligt garantiåtagande m.m. för
anordnande av de aktuella olympiska
sommarspelen.
Kulturutskottet anser att det främst av
statsfinansiella skäl är uteslutet att
staten skulle ställa ut en obegränsad
utgiftsgaranti av det slag som föreslås
i motion Kr16 yrkande 2. Med en sådan
obegränsad utgiftsgaranti skulle det
dessutom finnas en risk för att
kostnadsmedvetandet hos de ansvariga
kunde mattas och utgifterna därmed öka
långt utöver OS-budgetens ramar.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
yrkande 2 i motion Kr16.
Kulturutskottet anser att regeringen
har gjort en rimlig bedömning av i
vilken form ett statligt engagemang
beträffande anordnandet av olympiska
sommarspel i Stockholm år 2004 skall ske
och hur en statlig garanti bör utformas.
Detta innebär att kulturutskottet godtar
regeringens förslag att staten skall
ställa en fullgörandegaranti gentemot
IOK med återbetalningsskyldighet för
Stockholms kommun gentemot staten. I det
följande föreslår utskottet
kompletteringar av de av regeringen
förordade förutsättningarna för en
fullgörandegaranti.
Finansutskottet tar i sitt yttrande
1995/96:FiU5y upp flera aspekter på
förslaget om en statlig
fullgörandegaranti gentemot IOK.
Finansutskottet konstaterar att den
föreslagna fullgörandegarantin inte är
begränsad till sin omfattning.
Finansutskottet anför att de
statsfinansiella konsekvenserna bör
analyseras för att full klarhet skall
råda om hur ett eventuellt infriande av
fullgörandegarantin skall finansieras.
Riksdagen har lagt fast principer för
den statliga garantigivningen som bl.a.
innebär att nya garantiformer skall
prövas lika restriktivt som vanliga
utgiftsåtaganden, att den statliga
garantigivningen inte bör innehålla
några subventionsmoment och att samtliga
garantiformer skall avgiftsbeläggas.
Avsteg från principerna har dock gjorts,
t.ex. vid tidigare beslut om statlig
ekonomisk garanti för olympiska
vinterspel. Den garanti som regeringen
nu föreslår tillgodoser enligt
finansutskottets uppfattning inte de
generella kraven för den statliga
garantigivningen. I rådande
statsfinansiella läge bör ett nytt
statligt garantiåtagande underkastas
samma restriktiva prövning som förslag
om nya utgifter. Mera betydande
garantier som kan behöva infrias kan
motverka ansträngningarna att komma till
rätta med budgetunderskottet och skada
tilltron till nödvändiga besparingar.
Finansutskottet uppmärksammar också
frågan om hur infriande av
fullgörandegarantin påverkas av de nya
budgetprinciperna där ett tak läggs på
de statliga utgifterna för en
treårsperiod framåt.
Kulturutskottet ansluter sig till vad
finansutskottet anfört i sitt yttrande
om fullgörandegarantin gentemot IOK.
Kulturutskottet föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen som som sin
mening ger regeringen till känna att
regeringen, om IOK tilldelar Stockholm
spelen, snarast möjligt bör återkomma
till riksdagen med en klarläggande
redovisning för hur eventuella kostnader
för infriade garantier skall finansieras
såväl i ett längre som i ett kortare
tidsperspektiv. Eftersom IOK beslutar i
frågan om värdstad den 5 september 1997
bör redovisningen göras i 1997 års
budgetproposition. Utskottet anser att
yrkande 2 i motion Kr15 i viss mån får
anses tillgodosett genom vad
finansutskottet anfört om
garantiförutsättningarna; något som
kulturutskottet ställer sig bakom.
Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Utskottet godtar också regeringens
förslag att staten skall ställa en
inkomstgaranti gentemot Stockholms
kommun. Förutsättningen härför är att
staten får ansvaret för ett OS-lotteri,
vars överskott skall användas till att
betala kostnaderna för inkomstgarantin.
Utskottet anser att det hade varit
önskvärt att OS-budgeten kunnat inrymma
betydligt större sponsorsintäkter än vad
som nu är fallet. Det torde emellertid
vara orealistiskt att nu, när endast
omkring fyra månader återstår till dess
Stockholms kommuns ansökan skall vara
inlämnad till IOK, ställa krav på
kommunen att ytterligare sponsorsmedel
måste finnas för att en inkomstgaranti
skall lämnas av staten. Kulturutskottet
kan inte tillstyrka förslaget i motion
Kr12 yrkande 1 att minska den statliga
inkomstgarantin med en miljard och
förutsätta att detta inkomstbortfall
skall kunna ersättas med sponsorsmedel.
Kulturutskottet tillstyrker med det
anförda regeringens förslag att en
inkomstgaranti skall avse 2,5 miljarder
kronor och föreslår i det följande
kompletteringar av förutsättningarna för
denna inkomstgaranti.
Kulturutskottet ansluter sig till
finansutskottets synpunkter i fråga om
inkomstgarantin gentemot Stockholms
kommun. Detta innebär bl.a. att den
statliga inkomstgarantin gentemot
Stockholms kommun om 2,5 miljarder
kronor bör betraktas som ett bidrag och
därmed som ett nytt statligt ut-
giftsåtagande vars finansiering bör
redovisas över budgeten. Kulturutskottet
delar också finansutskottets uppfattning
att det bör finnas en närmare koppling
mellan OS-lotteriet och spelens
finansiering på så sätt att överskottet
av lotteriet överförs till Stockholms
kommun i den takt överskottsmedlen
flyter in och att en slutavräkning görs
år 2004. Ju större omfattning lotteriet
får, desto snabbare kan överskottsmedel
överföras till kommunen. Kulturutskottet
kan däremot inte tillstyrka att
riksdagen tar initiativ till en sådan
koppling mellan lotteriet och idrotten
som föreslås i motion Kr12 yrkande 2,
dvs. att en viss del av inkomsterna från
varje lott skall gå till idrottsstöd.
Kulturutskottet anser att statens stöd
till idrotten huvudsakligen bör gå över
statsbudgeten med möjlighet till
prioritering mellan olika ändamål inom
utgiftsområde 17: Kultur, medier,
trossamfund och fritid. Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion
Kr12 yrkande 2. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen till känna vad
utskottet här anfört om den av
regeringen föreslagna inkomstgarantin
och dess finansiering.
De osäkerheter - däribland
valutakursförändringar - som är
förknippade med OS-projektets
genomförande får enligt regeringen inte
drabba statsbudgeten. Regeringen anför
dock att Stockholms kommun vid mera
negativa kursförändringar bör kunna ta
upp frågan med regeringen om hur
effekterna skall hanteras.
Finansutskottet tar i sitt yttrande upp
frågan om OS-budgetens känslighet för
valutakursförändringar och konstaterar
att OS-budgeten är mycket känslig för
valutaförändringar, eftersom en
betydande del av inkomsterna utgår i USA-
dollar. Finansutskottet framhåller att
dollarn har sjunkit i förhållande till
den svenska kronan sedan budgeten
uttryckt i 1995 års penningsvärde
gjordes. Därigenom har OS-budgeten
försvagats med drygt 500 miljoner
kronor. Finansutskottet anser att en
naturlig utgångspunkt för regeringens
överläggningar med kommunen bör vara att
kommunen på egen hand terminssäkrar de
beräknade dollarinkomsterna.
Kulturutskottet delar denna uppfattning.
Utskottet anser således att det inte är
motiverat att förutskicka att Stockholms
kommun vid en ogynnsam valutautveckling
skall kunna påräkna förhandlingar med
regeringen syftande till att minska
kommunens ekonomiska ansvar för OS-
projektet.
Regeringen erinrar i propositionen om
att Riksrevisionsverket har uppskattat
statens ökade myndighetskostnader för
spelen till ca 1 miljard kronor och
anför att dessa eventuella merkostnader
i huvudsak kommer att behöva täckas i
anslutning till spelens genomförande och
bli föremål för sedvanlig
budgetprövning. Utskottet anser - i
likhet med finansutskottet - att
regeringen, om frågan fortfarande är
aktuell, bör återkomma till riksdagen i
1997 års budgetproposition med ett
förslag till finansiering av de
merkostnader som uppkommer för de
statliga myndigheter som berörs av
spelen. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet
anfört i denna fråga.
Kulturutskottet föreslår - i enlighet
med vad finansutskottet förordat - att
riksdagen som villkor för bemyndigande
för regeringen att utställa en ekonomisk
garanti ställer kravet att det i avtalet
med Stockholms kommun om en statlig
garanti tas in ett villkor om rätt för
Riksdagens revisorer att granska
verksamheten i den omfattning de finner
påkallad om Stockholms kommun ges
möjlighet att arrangera spelen. Detta
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I olympiska spel skall ingå ett
kulturprogram, en kulturolympiad. I den
olympiska stadgan anges
kulturolympiadens syften och den minsta
tid den skall pågå. Kulturolympiaderna
har haft ett mycket varierande omfång
både till program och i tiden. Under
senare års sommarspel har
kulturolympiaden allt oftare kommit att
startas redan åren före sommarspelens
invigning. Kulturolympiaden skall främja
goda relationer, ömsesidig förståelse
och vänskap mellan deltagare och
besökare vid spelen. Kulturolympiaden
skall innefatta kulturprogram och
kulturevenemang både i Olympiabyn och i
värdstaden. Kulturolympiaden skall
spegla både de övergripande, gemensamma
kännetecknen för den mänskliga kulturen
och de skilda uttryck som kulturen har i
olika delar av världen. Kulturutskottet
- som i Atlanta tagit del av målen och
det omfattande programmet för den
kulturolympiad som redan pågår där sedan
något år och som kulminerar under de
olympiska sommarspelen år 1996 - anser
att förutsättningarna för en
framgångsrik kulturolympiad i Stockholm
är mycket goda. I propositionen
redovisas att Stockholms kommun avser
att inleda denna kultursatsning år 1998
- redan sex år före sommarspelens
invigning - när Stockholm är Europas
kulturhuvudstad för att avsluta
satsningen med en omfattande
kulturfestival under sommarspelen år
2004. Sverige får således många
tillfällen att under denna tid både visa
svensk, mångfasetterad kultur för en
internationell publik och att presentera
framstående exempel på kultur från hela
världen för landets befolkning.
En mycket betydelsefull aspekt på
idrotten är jämställdheten mellan
kvinnor och män. Kulturutskottet har
under senare år haft anledning att flera
gånger informera sig om, diskutera och
ta ställning till jämställdhetsfrågornas
behandling inom idrotten. En ingående
diskussion har också förts inom
idrottsrörelsen, vilken så småningom
resulterat i förslag som antagits av
Riksidrottsmötet. Kulturutskottet kommer
att med stor uppmärksamhet följa den
fortsatta utvecklingen på området.
Utskottet anser att det därför är
glädjande att regeringen särskilt
understryker vikten av att spelen
utformas på ett sådant sätt att de mål
som uppnåtts på jämställdhetsområdet får
genomslag också i OS-projektet och i den
utveckling av svensk bredd- och
elitidrott som OS-projektet förväntas
få. Även på detta område finns goda
möjligheter att vid olympiska spel
anordnade i Stockholm spegla uppsatta
och uppnådda mål i landet för en
internationell publik.
Stockholms kommuns inriktning av OS-
projektet mot en tydlig miljöprofil med
höga miljöpolitiska mål är värdefull och
intresseväckande och speglar väl de
intensifierade miljöpolitiska
strävandena i landet och den växande
medvetenheten i miljöfrågor hos landets
befolkning. Som både regeringen och
finansutskottet framhåller kan denna
inriktning dessutom bli en viktig del i
marknadsföringen av Sverige och svensk
miljöteknologi internationellt. Ett
förberedande arbete har påbörjats inom
Stockholms kommun och de miljöpolitiska
aspekterna är en viktig del t.ex. i
planeringen av de olympiska
anläggningarna, bl.a. vid planeringen av
den stadsdel som avses fungera som
Olympiaby och vid planeringen av den nya
Olympiastadion. Utskottet förutsätter
självfallet att kommunen - som själv
valt att särskilt betona denna
inriktning av OS-projektet - fullföljer
sina intentioner och genom fortsatta
analyser och utredningar lägger en god
grund för genomförandet av
miljösatsningen. Något uttalande av
riksdagen i denna fråga erfordras inte
enligt utskottets mening, varför
riksdagen bör avslå yrkande 3 i motion
Kr16. Utskottet anser inte heller att
riksdagen bör göra något uttalande om
den del av det mycket omfattande OS-
projektet som avser de infrastrukturella
förutsättningarna. Det har framförts
viss kritik av remissinstanser mot det
underlag som Stockholms kommun har tagit
fram. Arbete med de infrastrukturella
frågorna pågår både inom Stockholms
kommun och hos andra berörda. Utskottet
förutsätter även beträffande denna fråga
att alla berörda gör de analyser och tar
fram det underlag som behövs för det
fortsatta arbetet och för de politiska
beslut som skall tas, t.ex. i olika
frågor som rör kommunikationerna.
Riksdagen bör avslå motion Kr16 yrkande
4.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört föreslår utskottet
sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av proposition 1995/96:189
bemyndigar regeringen att utifrån de i
detta betänkande redovisade
förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört i fråga om en fullgörandegaranti,
en inkomstgaranti, ökade merkostnader
för statliga myndigheter som berörs av
spelen samt granskning av verksamheten
av Riksdagens revisorer. Samtidigt bör
riksdagen i enlighet med vad utskottet
förordat ovan avslå motionerna Kr12,
Kr15 yrkande 2 och Kr16 yrkandena 2, 3
och 4.
Utskottet anser att de förutsättningar
för att utställa en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
som regeringen redovisar i propositionen
tillsammans med de kompletteringar av
förutsättningarna som utskottet här
föreslagit tillgodoser önskemålen i den
redan under år 1995 väckta motionen
1994/95:Kr414 (yrkande 8) om att ett
statligt garantiåtagande för anordnande
av olympiska spel i Sverige inte får
innebära risk för oförsvarliga statliga
kostnader. Motionsyrkandet bör därför
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen yrkas också att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till
känna att regeringen bör stödja det
arbete som Riksidrottsförbundet och
specialförbunden ansvarar för, när det
gäller att utveckla de internationella
kontakterna på idrottens område (yrkande
9). Detta arbete syftar bl.a. till att
Sverige skall få möjlighet att anordna
stora internationella tävlingar. Med
hänvisning till vad utskottet anfört och
föreslagit i det föregående beträffande
statligt stöd till genomförande av
olympiska sommarspel i Stockholm år 2004
anser utskottet att motionsyrkandet inte
påkallar något uttalande från riksdagens
sida. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om att idrottsrörelsen har
stor möjlighet att göra egna
prioriteringar i fråga om det statliga
bidraget till rörelsen.
Kulturutskottet har i tidigare
sammanhang (senast i bet. KrU 1987/88:8)
uttalat att det bör ankomma på
idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt
idrottstävlingar skall arrangeras. Detta
har också blivit riksdagens
ställningstagande. Utskottet anser att
det inte finns skäl för riksdagen att
ändra ståndpunkt i frågan varför motion
1994/95:Kr413 yrkande 11 om permanent
förläggning av olympiska sommarspel till
Aten bör avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på
proposition 1995/96:189
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Kr11, 1995/96:Kr13,
1995/96:Kr14, 1995/96:Kr15 yrkande 1
och 1995/96:Kr16 yrkande 1,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:189 och med
avslag på motionerna 1995/96:Kr12,
1995/96:Kr15 yrkande 2, 1995/96:Kr16
yrkandena 2, 3 och 4 och
1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels
bemyndigar regeringen att utifrån de
i utskottsbetänkandet redovisade
förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av
de olympiska sommarspelen i
Stockholms kommun år 2004, dels som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en
fullgörandegaranti, en
inkomstgaranti, ökade merkostnader
för statliga myndigheter som berörs
av spelen samt granskning av
verksamheten av Riksdagens revisorer,
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
3. beträffande permanent
förläggning av olympiska sommarspel
till Aten
att riksdagen avslår motion
1994/95:Kr413 yrkande 11.
res. 6 (v)
Stockholm den 14 maj 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Lennart Fridén
(m), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa
Larsson (mp), Lena Klevenås (s) Fanny
Rizell (kds), Lars Lilja (s) och
Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
1. Avslag på proposition 1995/96:189
(mom. 1)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av
de stora och på s. 7 slutar med
olympiska sommarspelen bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den syn på
förutsättningarna för en statlig
ekonomisk garanti för anordnande av
olympiska sommarspel i Stockholms kommun
år 2004 som kommer till uttryck i motion
Kr15 (v). Utskottet påminner om att
Riksrevisionsverket (RRV) i sitt
remissyttrande har pekat på flera osäkra
faktorer i den ekonomiska kalkyl som
Stockholms kommun presenterat.
Sammantaget visar RRV:s analys att
betydande risker är förenade med OS-
projektet, bl.a. beträffande
möjligheterna att genom ett OS-lotteri
täcka kostnaderna för den av regeringen
föreslagna inkomstgarantin och
beträffande storleken av de statliga
merutgifterna till följd av OS-
projektet. Som påpekas i motion Kr15 och
i finansutskottets yttrande
1995/96:FiU5y har regeringen inte berört
frågan om hur de statliga merkostnaderna
och de eventuella utgifterna för en
statlig garanti skall finansieras. Mot
denna bakgrund anser utskottet - i
likhet med motionärerna - att de
positiva effekterna av ett OS-projekt är
osäkra och de ekonomiska riskerna för
staten och Stockholms kommun betydande.
Ett negativt utfall av OS-projektet kan
få allvarliga effekter på den sociala
välfärden. Någon statlig garanti bör
inte utfärdas. Utskottet föreslår med
hänvisning till det anförda att
riksdagen avslår proposition
1995/96:189,
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition
1995/96:189
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Kr11,
1995/96:Kr13,
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av
de stora och på s. 7 slutar med
olympiska sommarspelen bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den syn på
förutsättningarna för en statlig
ekonomisk garanti för anordnande av
olympiska sommarspel i Stockholms kommun
år 2004 som kommer till uttryck i motion
Kr16 (mp). Eftersom det allmänt anses
vara av stor betydelse för
marknadsföringen av landets näringsliv
och för landets och näringslivets
goodwill utomlands att olympiska
sommarspel anordnas i Stockholms kommun,
bör det också vara av avgörande intresse
för näringslivet att genom sponsring
m.m. stödja OS-projektet. Näringslivet
besitter därmed de styrmedel, dvs.
sponsring och annat stöd, som kan avgöra
om OS-projektet skall genomföras eller
förkastas. Enligt utskottets mening bör
OS-projektets genomförande på detta sätt
vara avhängigt av näringslivets stöd.
Någon statlig garanti bör inte utfärdas.
Utskottet föreslår med hänvisning till
det anförda att riksdagen avslår
proposition 1995/96:189 samt som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om principerna för
finansiering av olympiska sommarspel i
Stockholms kommun.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition
1995/96:189
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr16 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1995/96:Kr11,
1995/96:Kr13, 1995/96:Kr14 och
1995/96:Kr15 yrkande 1 avslår
proposition 1995/96:189 samt som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om principerna för
finansiering av olympiska sommarspel
i Stockholms kommun,
3. En statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
(mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Utskottet
godtar och slutar med dess
finansiering bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att OS-projektet är
positivt och värdefullt och godtar
regeringens förslag att staten skall
ställa en inkomstgaranti gentemot
Stockholms kommun. Förutsättningen
härför bör - som regeringen förordar -
vara att staten får ansvaret för ett OS-
lotteri, vars överskott skall användas
till att betala kostnaderna för
inkomstgarantin. Utskottet vill
framhålla att remissinstanserna bedömt
att en rimlig inkomst från OS-lotteriet
ligger mellan en och två miljarder
kronor. Mot denna bakgrund anser
utskottet att riksdagen i enlighet med
vad som föreslås i motion Kr12 (fp)
yrkande 1 skall besluta att det
lotterianknutna stödet i form av en
inkomstgaranti skall begränsas till 1,5
miljarder kronor, dvs. 1 miljard lägre
än vad regeringen föreslagit. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att
näringslivets stöd bör kunna öka för att
kompensera den här förordade lägre
inkomstgarantin. Näringslivets stöd är i
nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare
arrangörer redovisat. Stockholms kommun
bör således i de fortsatta
förhandlingarna med företagen kunna nå
ett resultat där näringslivets åtaganden
blir väsentligt större.
Utskottet anser att det är en svaghet
hos det planerade OS-lotteriet att det
saknas en direkt koppling till de
olympiska spelen och till svensk
idrottsrörelse. Som garantin är utformad
kommer pengarna under alla förhållanden
att betalas ut av staten. För att OS-
lotteriet skall bli framgångsrikt och
dessutom innebära en merförsäljning,
dvs. inte tränga undan andra spelformer
där inkomsterna i dag går till idrotten
och andra folkrörelser, måste det enligt
utskottets mening finnas ett tydligt
sådant samband mellan lotteriet och de
olympiska spelen och svensk idrott.
Utskottet anser i likhet med vad som
förordas i motion Kr12 att det bör göras
en extra satsning på svensk idrott om
ansökan om olympiska spel i Stockholm
beviljas av IOK. Svenska framgångar i
tävlingarna betyder ytterligare positiva
effekter, inte minst när det gäller
utvecklingen av bredd- och
ungdomsidrotten. Genom att låta en
bestämd del av inkomsten från varje OS-
lott gå till en satsning främst på
elitidrotten skulle den önskade
kopplingen till idrottsrörelsen nås och
därmed även marknadsföringen av
lotteriet underlättas. Dessutom skulle
det ges ekonomiska möljligheter att ge
våra svenska idrottsungdomar goda
förutsättningar inför olympiska spel på
hemmaplan.
Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion Kr12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en inkomstgaranti och om
lotteriintäkter till idrotten.
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Med hänvisning
och slutar med och 4 bort ha följande
lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet
anfört föreslår utskottet
sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av proposition 1995/96:189 och
med bifall till motion Kr12 bemyndigar
regeringen att utifrån de i detta
betänkande redovisade förutsättningarna
utställa en statlig ekonomisk garanti
för genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört i fråga om en
fullgörandegaranti, en inkomstgaranti
m.m., ökade merkostnader för statliga
myndigheter som berörs av spelen samt
granskning av verksamheten av Riksdagens
revisorer. Samtidigt bör riksdagen i
enlighet med vad utskottet förordat ovan
avslå motionerna Kr15 yrkande 2 och Kr16
yrkandena 2, 3 och 4,
dels att utskottets hemställan under
2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:189, med bifall
till motion 1995/96:Kr12 och med
avslag på motionerna 1995/96:Kr15
yrkande 2, 1995/96:Kr16 yrkandena 2,
3 och 4 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8
och 9 dels bemyndigar regeringen att
utifrån de i utskottsbetänkandet
redovisade förutsättningarna utställa
en statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om en fullgörandegaranti, en
inkomstgaranti m.m., ökade
merkostnader för statliga myndigheter
som berörs av spelen samt granskning
av verksamheten av Riksdagens
revisorer,
4. En statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
(mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar med Kulturutskottet
anser att regeringen och på s. 8 slutar
med dess finansiering bort ha följande
lydelse:
I sitt yttrande 1995/96:FiU5y har
finansutskottet påmint om att riksdagen
har lagt fast riktlinjer för den
statliga garantigivningen. Dessa
riktlinjer innebär bl.a. att nya
garantiformer skall prövas lika
restriktivt som vanliga ut-
giftsåtaganden, att garantigivningen
inte bör få innehålla några
subventionsmoment och att samtliga
garantier skall avgiftsbeläggas.
Kulturutskottet anser att det inte är
rimligt att vid en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av olympiska
spel frångå dessa principer. Utskottet
föreslår därför att den statliga
ekonomiska garanti som ställs skall utgå
från dessa av riksdagen fastlagda
riktlinjer för statliga garantier. Då
Stockholms kommuns ansökan till IOK
skall lämnas i augusti månad är det av
tidsskäl inte möjligt att nu begära att
regeringen skall återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag om
statlig garanti utformat i enlighet med
vad utskottet här anfört. Utskottet
föreslår därför att riksdagen uppställer
som en förutsättning för en statlig
ekonomisk garanti att de av riksdagen
fastlagda riktlinjerna för
garantigivning skall utgöra grund för
det avtal som ingås mellan regeringen
och Stockholms kommun. Detta innebär att
utskottet godtar att en
fullgörandegaranti ställs ut på dessa
villkor och att utskottet avvisar
förslaget om en inkomstgaranti, då detta
förslag i realiteten är ett förslag om
statligt bidrag till Stockholms kommun
om ett OS-lotteri inte ger ett överskott
på 2,5 miljarder kronor. Utskottet anser
att - om IOK tilldelar Stockholm de
olympiska sommarspelen - regeringen
snarast möjligt bör återkomma till
riksdagen med en klarläggande
redovisning för hur eventuella kostnader
för en infriad fullgörandegaranti skall
finansieras såväl i ett längre som i ett
kortare tidsperspektiv. Riksdagen bör
med anledning av motion Kr15 (v) yrkande
2 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet här anfört.
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Med hänvisning
och slutar med och 4 bort ha följande
lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet
anfört föreslår utskottet
sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av proposition 1995/96:189 och
motion Kr15 yrkande 2 bemyndigar
regeringen att utifrån de i detta
betänkande redovisade förutsättningarna
utställa en statlig ekonomisk garanti
för genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört i fråga om en
fullgörandegaranti, en inkomstgaranti,
ökade merkostnader för statliga
myndigheter som berörs av spelen samt
granskning av verksamheten av Riksdagens
revisorer. Samtidigt bör riksdagen avslå
motionerna Kr12 och Kr16 yrkandena 2, 3
och 4.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av
de olympiska sommarspelen i
Stockholms kommun år 2004
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:189 och motion
1995/96:Kr15 yrkande 2 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Kr12,
1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och
1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels
bemyndigar regeringen att utifrån de
i utskottsbetänkandet redovisade
förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av
de olympiska sommarspelen i
Stockholms kommun år 2004, dels som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en
fullgörandegaranti, en
inkomstgaranti, ökade merkostnader
för statliga myndigheter som berörs
av spelen samt granskning av
verksamheten av Riksdagens revisorer,
5. En statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
(mom. 2)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Kulturutskottet
anser att det och på s. 8 slutar med
dess finansiering bort ha följande
lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion
Kr16 (mp) anser utskottet att - om
staten anser att olympiska sommarspel
medför så positiva effekter på samhället
att det är motiverat att ställa ut en
statlig ekonomisk garanti för OS-
projektet - staten också bör ta ett
fullständigt ekonomiskt ansvar för
projektet. Olympiska sommarspel i
Stockholms kommun år 2004 bör vara en
hela landets angelägenhet. Mot denna
bakgrund är det enligt utskottets
bedömning inte rimligt att en stad av
Stockholms storlek skall klara av större
delen av de ekonomiska påfrestningar som
ett arrangemang av denna storlek kan
innebära. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion Kr16
yrkande 2 bemyndigar regeringen att
ställa ut en statlig ekonomisk
utgiftsgaranti i enlighet med vad
utskottet förordat.
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Stockholms
kommuns och slutar med och 4 bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att om OS-projektet
skall kunna få den särskilda
miljöpolitiska inriktning som Stockholms
kommun anger i sin framställning till
regeringen är det nödvändigt att de
ekologiska konsekvenserna m.m. av OS-
projektet prövas. Det är också viktigt
att den demokratiska processen inte
åsidosätts i kommunens hantering av
dessa frågor, t.ex. vid byggandet av OS-
byn och OS-arenan. Utskottet har erfarit
att Stockholms kommun sedan något år
ställer krav på ekologiskt byggande vid
all nybyggnad och all ombyggnad.
Miljöhänsynen vid byggandet av den
stadsdel som avses bli OS-by, av OS-
arenan m.m. är således inte i sig OS-
relaterad och det är därför inte
relevant att använda miljöargumentet som
ett skäl för att sommar-OS skall
anordnas i Stockholm. Det är vidare
tveksamt om det i samband med tävlingen
om OS-arenan tas erforderlig
miljöhänsyn. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringen i sina
förhandlingar med kommunen ta upp dessa
frågor. Regeringen bör även ta upp
frågan om statliga och kommunala
prioriteringar mellan de
infrastrukturella satsningar i
Stockholmsregionen som motiveras av OS-
projektet och andra infrastrukturella
satsningar som regionen behöver i syfte
att uppnå en rimlig balans mellan dessa
båda typer av investeringar och undvika
en överhettning av marknaden. Dessutom
måste stat och kommun beakta den
betydande risk som finns för att
satsningarna inför sommar-OS kommer
skall bli av sådan omfattning att övrig
infrastrukturell planering i
Stockholmsområdet och i landet i övrigt
kan förlamas. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till yrkandena
3 och 4 i motion Kr16 som sin mening ge
regeringen till känna.
Med hänvisning till vad utskottet
anfört föreslår utskottet
sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av proposition 1995/96:189 och
med bifall till motion Kr16 yrkandena 2,
3 och 4 bemyndigar regeringen att
utifrån de i detta betänkande redovisade
förutsättningarna utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört i fråga om en utgiftsgaranti,
ökade merkostnader för statliga
myndigheter som berörs av spelen,
granskning av verksamheten av Riksdagens
revisorer, de ekologiska konsekvenserna
samt de infrastrukturella
förutsättningarna. Samtidigt bör
riksdagen avslå motionerna Kr12 och Kr15
yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig ekonomisk
garanti för genomförande av de
olympiska sommarspelen i Stockholms
kommun år 2004
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:189, med bifall
till motion 1995/96:Kr16 yrkandena 2,
3 och 4 och med avslag på motionerna
1995/96:Kr12, 1995/96:Kr15 yrkande 2
och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9
dels bemyndigar regeringen att
utifrån de i utskottsbetänkandet
redovisade förutsättningarna utställa
en statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört om en utgiftsgaranti, ökade
merkostnader för statliga myndigheter
som berörs av spelen, granskning av
verksamheten av Riksdagens revisorer,
de ekologiska konsekvenserna samt de
infrastrukturella förutsättningarna,
6. Permanent förläggning av olympiska
sommarspel till Aten (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 11 som börjar med Kulturutskottet
har och slutar med av riksdagen bort
ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att det av flera
skäl skulle vara av stort värde om de
olympiska sommarspelen permanent kunde
förläggas till Aten. De olympiska
anläggningarna skulle i detta fall
betalas solidariskt av deltagarländerna
och kunna utformas efter högt ställda
krav på tillgänglighet för både
deltagarna i spelen och publiken. Därmed
skulle också en jämlik behandling av
handikappade och icke handikappade bland
deltagare och publik kunna uppnås. Med
sådana anläggningar för permanenta
sommarspel i Aten skulle det bli möjligt
att anordna sommarspel och Paralympics,
dvs. handikapp-OS, samtidigt. Då skulle
de handikappade idrottarna inte vara
hänvisade till särskilda spel anordnade
efter de olympiska spelen utan utifrån
sina förutsättningar kunna delta
tillsammans med de icke handikappade
idrottarna i för alla gemensamma
olympiska sommarspel. Sverige bör enligt
utskottets mening arbeta för en sådan
permanent förläggning av de olympiska
sommarspelen till Aten. Detta bör
riksdagen med anledning av motion
1994/95:Kr413 (kds) yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande permanent förläggning
av olympiska sommarspel till Aten
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Kr413 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU5y
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett
finansutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1995/96:189 om en
statlig garanti för anordnande av
olympiska sommarspel i Sverige år 2004
samt de motioner som väckts i ärendet,
inklusive ett under allmänna
motionstiden 1995 framfört
motionsyrkande.
Utskottet
Finansutskottet vill med anledning härav
framhålla följande.
Stockholms kommun har beslutat att
ansöka om värdskapet för de olympiska
sommarspelen år 2004. I en skrivelse
till regeringen har kommunen föreslagit
att staten gentemot Internationella
olympiska kommittén (IOK) skall
garantera att spelen kan fullföljas på
det sätt som anges i ansökan. Regeringen
ställer sig i propositionen positiv till
förslaget men förordar samtidigt att
garantin utformas på ett sådant sätt att
det statliga åtagandet begränsas.
Till grund för kommunens planer ligger
en budget, i vilken kostnaderna för
spelen beräknas uppgå till knappt 11,7
miljarder kronor räknat i 1995 års
penningvärde. Härav är drygt 1 miljard
kronor reserverade för oförutsedda
ändamål.
I den redovisade budgeten är
inkomsterna något större än utgifterna,
och spelen beräknas kunna ge ett
överskott på 50 miljoner kronor. Av
inkomsterna väntas TV-rättigheter bidra
med 4,6 miljarder kronor, överskott från
ett OS-lotteri med 2,5 miljarder kronor
och olika typer av sponsorsavtal med 2,0
miljarder kronor.
De 2,5 miljarder kronor som budgeterats
som inkomster från OS-lotteriet bygger
på förutsättningen att ett sådant
lotteri skall kunna omsätta 800 - 1 000
miljoner kronor per år i sju år och ge
en genomsnittlig behållning på ca 350
miljoner kronor per år. Denna bedömning
har kritiserats i några av de
remissyttranden som avgivits i ärendet.
Riksrevisionsverket ifrågasätter de
marknadsmässiga förutsättningarna för
att etablera ett OS-lotteri som
uppfyller detta mål och anser att risken
är stor för att inkomstposten helt
bortfaller. Lotteriinspektionen utpekar
OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt,
och AB Tipstjänst anser att bolaget, om
det ges möjlighet att ordna ett helt
nytt OS-anknutet on line-lotteri, kan
bidra med ett överskott på mellan 1 och
2 miljarder kronor fram till spelens
början.
Det tilltänkta OS-lotteriet skall
sålunda svara för drygt 20 % av
inkomsterna men utgör samtidigt en svag
länk i spelens finansiering. Av denna
anledning föreslår regeringen att det
statliga stödet utformas som en
paketlösning med delvis annan uppbyggnad
än de garantiåtaganden som staten lämnat
när Sverige sex gånger tidigare ansökt
om att få anordna de olympiska
vinterspelen.
Paketlösningen kan i princip spjälkas
upp i tre delförslag.
Staten skall för det första ge en s.k.
fullgörandegaranti till IOK, dvs. fullt
ut garantera de förpliktelser som
Stockholms kommun som arrangör av spelen
har gentemot IOK. Så långt skiljer sig
det nu framlagda förslaget inte från
tidigare garantiåtaganden. Vad som är
nytt är emellertid att Stockholms kommun
i efterhand skall betala de eventuella
kostnader som staten åsamkas om
fullgörandegarantin behöver infrias.
Staten skall för det andra till
Stockholms kommun erlägga 2,5 miljarder
kronor, motsvarande de lotteriinkomster
kommunen tillgodoräknat sig i sin OS-
budget, förutsatt att staten får
ansvaret för lotteriverksamheten.
Överskottet från lotteriet skall helt
eller delvis finansiera det statliga
bidraget till kommunen.
Stockholms kommun skall slutligen med
regeringen kunna ta upp frågan om hur
eventuellt större, negativa förändringar
av växelkurser skall hanteras.
Av intresse i sammanhanget är också de
merkostnader som uppkommer för de
statliga myndigheter som berörs av
spelen, i första hand
Rikspolisstyrelsen. Riksrevisionsverket
har uppskattat dessa merkostnader till
ca 1 000 miljoner kronor. Av
propositionen framgår att dessa
eventuella merkostnader i huvudsak
uppkommer i anslutning till spelens
genomförande. De kommer då att bli
föremål för sedvanlig budgetprövning,
vilket enligt vad som uppges innebär att
de kommer att finansieras.
Finansutskottet gör för egen del
följande bedömning av förslagen i
propositionen.
Utformningen av fullgörandegarantin
Enligt OS-stadgan krävs att de städer
som kandiderar för att anordna de
olympiska spelen skall kunna lämna
sådana finansiella garantier som bedöms
tillfredsställande av IOK:s
verkställande styrelse. Något formellt
krav på att staten skall stå som garant
finns inte, utan de kandiderande
städerna kan själva om de har sådana
förutsättningar utfärda erforderliga
garantier. Regeringen har emellertid
bedömt att Stockholms utsikter att
erhålla värdskapet för spelen ökar om
staten gentemot IOK garanterar att
spelen kommer till stånd i enlighet med
de redovisade planerna.
Finansutskottet delar regeringens
bedömning att staten på angivet sätt bör
stödja Stockholms kommuns OS-kandidatur.
Såsom också påpekas i propositionen ger
ett arrangemang av detta slag ett
betydande goodwillvärde för vårt land
och för svenskt näringsliv med många
positiva bieffekter på samhällsekonomin.
Med hänsyn härtill tillstyrker
finansutskottet att staten gentemot IOK
garanterar de finansiella förpliktelser
som Stockholms kommun som eventuell
arrangör kommer att få gentemot IOK.
Inför de förhandlingar som regeringen
avser att ta upp med Stockholms kommun
finns det skäl att närmare uppmärksamma
vissa frågor som är förknippade med det
tilltänkta stödet. Framför allt bör de
statsfinansiella konsekvenserna av det
föreslagna garantiåtagandet närmare
analyseras för att full klarhet skall
råda om hur ett eventuellt infriande av
garantin skall finansieras. I anslutning
härtill bör enligt finansutskottets
mening också bl.a. följande
omständigheter övervägas.
Den föreslagna garantin är en
fullgörandegaranti, som fullt ut täcker
de förpliktelser som Stockholms kommun
har gentemot IOK. Det innebär att
garantin inte är begränsad till sin
omfattning. För garantin, som blir
aktuell först om IOK godkänner
Stockholms ansökan, skall någon avgift
ej heller utgå. Däremot skall Stockholms
kommun, i den mån garantin behöver
infrias, i efterhand ersätta de
kostnader detta för med sig för staten.
Riksdagen har på förslag av regeringen
tidigare lagt fast riktlinjer för den
statliga garantigivningen. De uttalanden
som därvid gjorts i olika sammanhang1
kan sammanfattas i följande punkter.
- Nya garantiformer skall prövas lika
restriktivt som vanliga
utgiftsåtaganden.
- Vid prövningen skall särskilt
uppmärksammas de risker som är
förknippade med den tilltänkta
garantigivningen.
- Den statliga garantigivningen bör inte
innehålla något subventionsmoment.
- Samtliga garantier skall
avgiftsbeläggas.
- Avgifterna skall i samtliga fall tas ut
i förskott.
- Avgiftsbeläggningen bör omfatta även
den outnyttjade delen av en beviljad
garanti.
Av kravet på en avgiftsbeläggning av
garantierna följer att det måste finnas
en beloppsmässigt preciserad ram för den
beviljade garantin.
De återgivna principerna lades fast i
mitten av 1980-talet. Mer betydande
avsteg från principerna har därefter
gjorts vid bl.a. följande tillfällen.
I samband med bankkrisen i början av
1990-talet inhämtade och fick regeringen
ett beloppsmässigt obegränsat
bemyndigande att besluta om stödåtgärder
i form av garantier, lån,
aktiekapitaltillskott m.m. för att
säkerställa ett fungerande
betalningssystem (prop. 1992/93:135,
1992/93: NU16). Några garantiavgifter
togs inte ut i det sammanhanget.
Riksdagen har tidigare vid sex
tillfällen beslutat lämna en statlig
garanti för genomförandet av de
olympiska vinterspelen. Detta skedde
första gången våren 1978 och senast
våren 1994 (prop. 1993/94:240,
1993/94:KrU35). OS-garantierna har
saknat beloppsmässig begränsning, och
det har aldrig ställts krav på att
arrangörerna skall erlägga någon avgift
för dem. Garantierna har dock inte
behövt utnyttjas eftersom IOK aldrig
godkänt någon svensk ansökan.
Den garanti som nu föreslås för
Stockholms kommuns OS-ansökan
tillgodoser alltså inte de generella
krav som riksdagen tidigare har lagt
fast för den statliga garantigivningen.
Å andra sidan avviker den inte från det
mönster som använts när liknande
garantier tidigare ställts ut,
undantaget det uttalade
Prop. 1983/84:150 bil. 1 s. 46, prop.
1984/85:150 bil. 1 s. 59 samt prop.
1985/86: 100 bil. 1 s. 43.
krav som nu finns på att Stockholms
kommun i efterhand skall betala de
kostnader som staten åsamkas om garantin
behöver infrias.
Riksdagen har alltså tidigare slagit
fast att det är angeläget att nya
garantiåtaganden underkastas samma
restriktiva prövning som förslag till
nya utgifter. Enligt finansutskottets
mening är en sådan prövning viktig inte
minst i rådande statsfinansiella läge då
mer betydande utgifter för garantier som
behöver infrias kan motverka
ansträngningarna att komma till rätta
med budgetunderskottet, och därmed också
skada tilltron till nödvändiga
besparingar.
Den närmare innebörden av det
återbetalningskrav som skall ställas på
Stockholms kommun framgår inte av
propositionen. Normalt försöker
emellertid staten alltid återvinna
infriade garantier. Enligt förslaget
skall garantin till Stockholms kommun
infrias om kommunen inte förmår fullgöra
sina åtaganden gentemot IOK, vilket
torde inträffa bara om kommunen är
allvarligt finansiellt försvagad. Hur
kommunen i ett sådant läge skall kunna
återbetala de kostnader som staten
åsamkats berörs inte i propositionen.
Av propositionen framgår ej heller hur
ett eventuellt infriande av
fullgörandegarantin kommer att påverkas
av de nya budgetprinciper som tillämpas
vid behandlingen av statsbudgeten.
Statsbudgetens utgifter och inkomster
bruttoredovisas numera, och som en följd
härav bör utgifterna för en eventuellt
infriad garanti i sin helhet redovisas
på budgetens utgiftssida medan
inkomsterna från de återkrav som detta
för med sig i sin helhet bör föras upp
på budgetens inkomstsida.
Med verkan fr.o.m. 1997 kommer ett tak
att läggas fast för samtliga statliga
utgifter exklusive statsskuldräntor.
Taket kommer att anges i nominella
termer och skall omfatta utgifterna
under den närmaste treårsperioden. Den
restriktivare budgetprövning som detta
ger upphov till kommer generellt sett
att begränsa utrymmet för mer betydande,
oförutsedda utgifter. En infriad garanti
av större omfattning kan därför leda
till att utgiftstaket inte håller, eller
alternativt att andra utgifter trängs
undan.
Det bör också noteras att utgiftstaket
endast omfattar budgetens utgiftssida,
och att det därför inte påverkas av om
de tillkommande utgifterna är
finansierade med inkomstförstärkningar.
I det aktuella fallet kommer de
återkrävda medlen dessutom sannolikt att
flyta in på statsbudgeten med en viss
fördröjning.
Av dessa skäl måste enligt
finansutskottets mening de potentiella
utgifter som kan följa på en infriad
garanti uppmärksammas på ett helt annat
sätt än tidigare.
Hur eventuella merutgifter föranledda
av en infriad fullgörandegaranti för OS
2004 skall inordnas under utgiftstaket
framgår inte av propositionen, ej heller
hur de eventuella kostnader som
uppkommer för staten i efterhand skall
regleras med Stockholms kommun.
Finansutskottet förutsätter att
regeringen inför förhandlingarna med
Stockholms kommun närmare analyserar
dessa förhållanden och klargör hur
eventuella kostnader för infriade
garantier skall finansieras såväl i ett
längre som ett kortare tidsperspektiv.
En sådan redovisning bör innefatta även
förslag till finansiering av de
merkostnader som uppkommer för de
statliga myndigheter som berörs av
spelen.
Av dessa skäl anser finansutskottet att
kulturutskottet bör förorda att
regeringen skall återkomma med en
klarläggande redovisning i frågan så
snart IOK eventuellt godkänt Stockholms
ansökan. Den tilltänkta platsen för OS
2004 kommer att utses den 5 september
1997, och ett lämpligt tillfälle för en
sådan redovisning är därför i 1997 års
budgetproposition.
Reglering av valutaförluster
Finansutskottet har vid sin genomgång av
propositionen inte haft möjlighet att
närmare analysera beräkningarna bakom de
enskilda inkomst- och utgiftsposter som
finns upptagna i det av Stockholms
kommun framlagda budgetförslaget.
Finansutskottet har inte heller prövat
de samhällsekonomiska kalkyler som
redovisats i anslutning till
framställningen. Dock vill
finansutskottet i detta sammanhang ta
upp en aspekt på budgeten, nämligen dess
känslighet för valutakursförändringar.
Ungefär hälften av de inkomster som
Stockholms kommun budgeterat för spelen
utgår i USA-dollar. Det gäller
inkomsterna från TV-rättigheter och TOP-
sponsoring som tillsammans förts upp med
5,8 miljarder kronor uttryckt i 1995 års
penningvärde.
Sedan sommaren 1995 har den svenska
kronan stärkts, vilket tagit sig uttryck
i att kursen på bl.a. USA-dollar sjunkit
från 7:50 kr/dollar till för närvarande
ca 6:80 kr/dollar. Förbättringen av den
svenska ekonomin har alltså medfört att
inkomsterna i Stockholms kommuns OS-
budget försvagats med drygt 0,5
miljarder kronor, och att budgeten -
allt annat lika - nu uppvisar ett
ungefär lika stort underskott.
Av propositionen framgår att Stockholms
kommun vid mer negativa kursförändringar
skall kunna ta upp frågan med regeringen
om hur effekterna av en sådan utveckling
skall hanteras.
Enligt finansutskottets mening bör en
naturlig utgångspunkt för regeringens
överläggningar med Stockholms kommun
vara att kommunen på egen hand
terminssäkrar de beräknade
dollarinkomsterna. En sådan åtgärd
överensstämmer också väl med det synsätt
som föredragande statsrådet Marita
Ulvskog ger uttryck för på annat håll i
propositionen. Hon framför där (s. 12)
följande uppfattning, som enligt
finansutskottets mening utgör en god
grund för de förestående
överläggningarna:
Ett projekt av denna omfattning som
ligger så långt fram i tiden är med
nödvändighet förknippat med stor
osäkerhet när det gäller de ekonomiska
bedömningar som kan göras i dag. Detta
gäller såväl valutakurser som andra
osäkerheter som påtalats av RRV.
Garantin bör därför utformas så att
statens åtagande framgår tydligt. De
osäkerheter som är förknippade med
projektets genomförande får inte drabba
statsbudgeten. Garantin bör därför vara
konstruerad så att Stockholms kommun
skall ansvara för projektet och dess
eventuella underskott.
Bidrag på 2,5 miljarder kronor till
Stockholms kommun
Stockholms kommun avsåg ursprungligen
att själv anordna ett särskilt OS-
lotteri som under en sjuårsperiod
väntades tillföra 2,5 miljarder kronor
till finansieringen av spelen. Med
hänsyn till att flera remissinstanser
ifrågasatt möjligheten att uppnå ett så
stort överskott, förordar regeringen att
staten gentemot Stockholms kommun skall
garantera att kommunen erhåller det
budgeterade beloppet, förutsatt att
staten får ansvaret för
lotteriverksamheten. I princip kommer
alltså staten att ge Stockholms kommun
ett bidrag på 2,5 miljarder kronor, och
detta bidrag skall helt eller delvis
finansieras med ökade lotteriinkomster.
Den valda lösningen motiveras bl.a. med
att ett statligt spelbolag besitter
större professionell kompetens och
därför har bättre förutsättningar än
kommunen att framgångsrikt bedriva
lotteriet.
Finansutskottet gör i anslutning härtill
följande bedömning.
Det föreslagna särskilda stödet till
finansieringen av de olympiska spelen
bör enligt finansutskottets uppfattning
ses som ett nytt statligt
utgiftsåtagande, som öppet skall
redovisas över budgeten, och som fullt
ut skall finansieras. I den mån
överskottet från det tilltänkta OS-
lotteriet inte räcker till måste därför
en kompletterande finansiering sökas.
Det bör i sammanhanget också noteras
att det finns risk för att den i
propositionen valda lösningen kan leda
till att den direkta kopplingen mellan
OS-lotteriet och spelens finansiering
går förlorad. Med statsbidraget
garanteras Stockholms kommun en inkomst
på 2,5 miljarder kronor oavsett utfallet
av OS-lotteriet. Samtidigt kan det
hävdas att de som deltar i OS-lotteriet
inte främjar de olympiska spelen som
sådana eftersom överskottet från
lotteriet endast används till att
förstärka statskassan.
Ett sätt att upprätthålla sambandet
mellan de olympiska spelen och lotteriet
kunde därför vara att överföringarna av
"lotterimedel" till Stockholms kommun
inte görs i snabbare takt än vad som
flyter in i form av överskott från OS-
lotteriet. En slutavräkning bör dessutom
göras år 2004. Omfattningen på OS-
lotteriet kommer därigenom att bli
direkt styrande för när och i vilken
takt medlen förs över till Stockholms
kommun. Ju större omfattning OS-
lotteriet får, desto snabbare görs
överföringarna till kommunen, vilket
direkt gagnar arrangemangen kring
spelen.
Riksdagens insyn i projektet
Av det garantiavtal som sluts med
Stockholms kommun bör framgå att
Riksdagens revisorer skall ha rätt att
granska verksamheten i den omfattning de
finner påkallat om Stockholms kommun ges
möjlighet att arrangera spelen.
Sammanfattning
Med beaktande av de synpunkter
finansutskottet här redovisat
tillstyrker utskottet att regeringen
bemyndigas att i enlighet med
propositionen ställa ut en statlig
garanti för genomförande av de olympiska
spelen i Stockholms kommun år 2004.
Kravet i motion 1994/95:Kr414 yrkande 8
är med propositionens förslag
tillgodosett och kräver ingen
ytterligare åtgärd. Detta motionsyrkande
liksom de i anslutning till
propositionen väckta motionerna
Kr11-Kr16 bör enligt finansutskottets
mening därför avstyrkas av
kulturutskottet.
Stockholm den 18 april 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein
(s), Johan Lönnroth (v), Fredrik
Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats
Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per
Bill (m).
Avvikande meningar
1. Bidrag på 2,5 miljarder kronor till
Stockholms kommun
Anne Wibble (fp) anför:
Jag delar utskottsmajoritetens
uppfattning att staten bör stödja
Stockholms kommuns OS-kandidatur genom
att lämna en fullgörandegaranti till
IOK. Samma synsätt ger Folkpartiet
uttryck för i motion Kr12 av tredje vice
talman Christer Eirefelt m.fl. (fp).
Såsom också framhålls i denna motion
bör emellertid det lotterianknutna
stödet på 2,5 miljarder kronor
modifieras. Av propositionen framgår att
risken är mycket stor att lotteriet inte
inbringar 2,5 miljarder kronor.
Skattebetalarna skulle då tvingas bidra
med subventioner. I remissvaren framgår
att en rimligare bedömning av
överskottet från OS-lotteriet ligger
mellan 1 och 2 miljarder kronor. Mot
denna bakgrund anser jag att
kulturutskottet bör föreslå att det
lotterianknutna stödet begränsas till
1,5 miljarder kronor.
Jag ställer mig därmed bakom den linje
som drivits av Folkpartiet i Stockholm,
nämligen att OS-arrangemanget är
positivt och värdefullt men att
skattesubventioner inte bör utgå. I
stället bör näringslivets stöd i form av
sponsoravtal kunna utökas. Det är i
nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare
arrangörer redovisat. Jag anser således
att Stockholms kommun i de fortsatta
förhandlingarna med företagen bör kunna
nå ett resultat där näringslivets
åtaganden blir väsentligt större.
Även finansutskottets majoritet har
uppmärksammat den svaghet som ligger i
att det saknas en koppling mellan det
bidrag staten skall lämna till
Stockholms kommun och de
lotteriinkomster som skall finansiera
stödet. Oavsett hur små överskott
lotteriet ger kommer ju Stockholm att få
det utlovade bidraget. Skall man nå
verklig framgång med lotteriet är det
som jag ser det av avgörande betydelse
att lotteriet verkligen främjar
idrottsliga aktiviteter. Det förslag
utskottsmajoriteten själv lägger löser
inte detta problem. I likhet med vad
Folkpartiet föreslår i motion Kr12 bör i
stället en bestämd del av inkomsten från
varje OS-lott gå till en satsning på
främst svensk elitidrott. Det skulle
främja marknadsföringen av lotteriet och
ge våra svenska idrottsungdomar bättre
förutsättningar inför ett OS på
hemmaplan.
Jag anser alltså att kulturutskottet
bör bifalla motion Kr12 (fp).
2. Avslag på propositionen
Johan Lönnroth (v) anför:
I yttrandet redovisar
utskottsmajoriteten en rad
betänkligheter mot det i propositionen
föreslagna statliga stödet till
Stockholms kommuns OS-ansökan. Denna
kritik är enligt min mening välgrundad
och ger stöd för de invändningar som
Vänsterpartiet framför i motion Kr15. De
slutsatser som majoriteten drar av sin
kritik är dock märkliga eftersom man
trots allt biträder propositionens
förslag. Ett rimligare ställningstagande
hade varit att med hänvisning till bl.a.
Vänsterpartiets motion avslå
propositionen.
Jag anser alltså att kulturutskottet i
sin fortsatta beredning i första hand
bör avslå propositionen och således
tillstyrka det avslagsyrkande som finns
i bl.a. motion Kr15 (v) yrkande 1. Om så
ej sker bör kulturutskottet begära att
regeringen skall återkomma med förslag
om ett garantiåtagande utan
subventionselement.
3. Avslag på propositionen
Roy Ottosson (mp) anför:
Finansutskottets majoritet tillstyrker
det föreslagna stödet till OS-arrange
mangen men räknar samtidigt upp en rad
skäl som alla talar mot att ett sådant
stöd skall lämnas. Att staten skall gå
in med en så omfattande garanti i en tid
då staten inte ens sanerat sin egen
budget verkar ogenomtänkt. I likhet med
vad som begärs i bl.a. motion Kr16 (mp)
anser jag därför att propositionen skall
avslås i sin helhet. Om riksdagen trots
allt väljer att stödja arrangemangen bör
enligt min mening det ske fullt ut.
Propositionens krav att kommunen ska
betala tillbaka utlösta garantier
aktualiseras i praktiken i det fall då
staten inte klarar av sina åtaganden,
dvs. har alltför dålig ekonomi. Skall
staten då ta tillbaka pengarna medför
det sannolikt fleråriga negativa
återverkningar på kommunal verksamhet
som skola och omsorg.
Enligt min mening bör kulturutskottet
således bifalla motion Kr16 av Ewa
Larsson och Elisa Abascal Reyes (mp).
4. Avslag på propositionen
Sonja Rembo (m) anför:
Det är inte svårt att finna goda
argument för att staten bör stödja
Stockholms ansökan att få anordna de
olympiska sommarspelen år 2004.
Samtidigt är det emellertid uppenbart
att ett projekt av detta slag är förenat
med betydande osäkerheter och ekonomiska
risker.
De ekonomiska bedömningar som ligger
till grund för ansökan utgår från
förutsättningen att arbetslösheten år
2004 fortfarande kommer att vara
tillräckligt hög för att man skall kunna
kalkylera med en positiv
sysselsättningseffekt. Detta ser jag som
en rimlig utgångspunkt med hänsyn till
den nuvarande regeringens politik.
Spelen anses emellertid också medföra en
Svälfärdseffekt i form av ett ökat
välbefinnande hos stora delar av
befolkningen. Allt således enligt den
kejserliga romerska strategin att bjuda
folket icke bröd allena utan även
skådespel.
Riksrevisionsverket har i sina
bedömningar visat att projektet är
förenat med synnerligen stora ekonomiska
risker och osäkerheter. Olika
räkneexempel visar att det budgeterade
överskottet på 50 miljoner kronor kan
förbytas till ett underskott på upp till
3 800 miljoner kronor. Under det senaste
halvåret har kronan stärkts i
förhållande till dollarn, och enbart
denna omständighet har lett till att OS-
budgeten redan nu uppvisar ett
underskott på i runt tal 500 miljoner
kronor.
Det statliga bidraget till Stockholms
kommun på 2 500 miljoner kronor som
skall finansieras med ett OS-lotteri är
också ett vanskligt projekt. Genom att
OS-lotteriet ombesörjs av ett statligt
bolag blir det automatiskt befriat från
inkomst- och lotteriskatt, vilket också
förefaller ha förutsetts i de
föreliggande kalkylerna. Dessutom kan
den föreslagna finansieringen i huvudsak
sägas vara fiktiv. AB Tipstjänst har
visserligen framhållit att man med ett
on line-lotteri kan få ett överskott på
mellan 1 och 2 miljarder kronor, men om
nu inte OS kommer till stånd i Stockholm
kan säkerligen det statliga spelbolaget
få in ett lika stort överskott till
staten genom något annat on line-
lotteri. Bidraget blir därigenom i
praktiken ett ofinansierat stöd till
kommunen.
Regeringen är medveten om de risker som
är förknippade med fullgörandegarantin
och har föreslagit att den utformas på
ett sådant sätt att Stockholms kommun
fullt ut tar ansvaret för de olympiska
sommarspelens genomförande och ekonomi,
och att statens kostnader i efterhand
skall återbetalas av kommunen. De risker
som är förknippade med projektets
genomförande sägs inte få drabba
statsbudgeten.
Hur detta rent praktiskt skall lösas
framgår dock inte av propositionen.
Eftersom regleringen skall göras i
efterhand är det uppenbart att
infriandet måste leda till åtminstone en
tillfällig belastning på statsbudgeten.
Sannolikt kan denna belastning också
komma att bli tämligen långvarig
eftersom garantin bara torde behöva
infrias om Stockholms kommun är
finansiellt försvagad och då rimligtvis
inte heller kan infria sina åtaganden
gentemot staten.
Även om regeringens förslag lägger
huvudansvaret på Stockholms kommun är
det därför inte möjligt för staten att
vare sig praktiskt eller moraliskt
frigöra sig från ett ansvar för
eventuella negativa konsekvenser av den
garanti som staten ställer upp. Anser
staten år 1996 att olympiska sommarspel
i Stockholm är en nationell
angelägenhet, kan staten inte rimligen
anse motsatsen år 2004 eller senare.
Staten kan inte heller frånta sig
ansvaret för att den statliga garantin
kan ge såväl Stockholms kommun som andra
kommuner en falsk säkerhetskänsla och
leda till ett större risktagande och
större insatser av kommunala medel än
som kanske annars hade blivit fallet.
Riskerna för en avsevärd ekonomisk
förlust måste därför bedömas som en
nationell angelägenhet.
Eftersom det får anses mindre sannolikt
att Stockholm ges möjlighet att
arrangera ett sommar-OS redan efter sin
första ansökan, kan det förutses att
ansökningsförfarandet kan komma att
upprepas, kanske flera gånger. Varje
gång kommer förfarandet att vara förenat
med avsevärda kostnader för den
arrangerande kommunen och troligen också
för staten.
Enligt min mening innebär en statlig
garanti för de olympiska sommarspelen i
Sverige ett så stort ekonomiskt
risktagande med medborgarnas pengar att
det inte uppvägs av de positiva
effekterna. Projektet kan därför inte
accepteras i vare sig nuvarande
statsfinansiella läge eller det
statsfinansiella läge som kan förutses
vara för handen under 2000-talets första
decennium.
Med hänsyn härtill anser jag att
kulturutskottet bör tillstyrka det
avslagsyrkande som finns i bl.a. den
motion, Kr11, som jag väckt tillsammans
ned Gullan Lindblad och Tom Heyman.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Motioner väckta med anledning av
proposition 1995/96:189 2
Motioner väckta under allmänna
motionstiden i januari 1995 2
Ärendets beredning 3
Utskottet 3
Stockholms kommuns ansökan 3
Regeringens förslag 4
Motionsförslag 5
Kulturutskottets bedömning 6
Hemställan 11
Reservationer 12
1. Avslag på proposition
1995/96:189 (v) 12
2. Avslag på proposition
1995/96:189 (mp) 13
3. En statlig ekonomisk garanti
för genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004 (fp) 13
4. En statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004 (v) 15
5. En statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de olympiska
sommarspelen i Stockholms kommun år
2004 (mp) 16
6. Permanent förläggning av
olympiska sommarspel till Aten (v) 18
Bilaga 19
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU5y................ 19
Gotab, Stockholm 1996