I betänkandet behandlas proposition
1995/96:161 En radio och TV i
allmänhetens tjänst 1997-2001 jämte ett
antal motioner.
Utskottet konstaterar att det s.k.
medielandskapet starkt har förändrats,
vilket bör återspeglas i uppdraget till
public service-företagen. Utskottet
godtar regeringens förslag i fråga om
public service-uppdragets innehåll,
vilket bl.a. innebär att Sveriges
Televisions (SVT), Sveriges Radios (SR)
och Utbildningsradions (UR) sändningar
skall vara rikstäckande, att
programverksamheten skall präglas av
redaktionell självständighet,
opartiskhet och saklighet, demokratiska
värden, mångfald och decentralisering
samt av folkbildnings-ambitioner. Vidare
innebär public service-uppdraget att
programmen skall ha hög kvalitet, att
programföretagen skall ha ett
kulturansvar och ett ansvar för att
producera minoritetsprogram samt att
programmen skall spegla förhållandena i
hela landet.
Utskottet understryker bl.a. att
allmänradion och allmäntelevisionen inte
skall låta sig styras av publikandelar
utan även - på vad som betraktas som god
sändningstid - skall sända program som
vänder sig till en förhållandevis
begränsad publik.
Utbildningsradions verksamhet utreds
för närvarande. Regeringen föreslår
därför att riktlinjerna för verksamheten
skall vara oförändrade under
tillståndsperioden. Utskottet godtar
förslaget.
Enligt förslag i proposition
1995/96:160 Radio- och TV-lag, som för
närvarande behandlas i
konstitutionsutskottet, skall regeringen
meddela sändningstillstånd för
programföretagen. Till
sändningstillstånden skall villkor av
olika slag kunna knytas. I den
proposition som kulturutskottet
behandlar föreslås att
sändningstillståndet för SVT och SR
skall bli femårigt och således gälla
fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31
december 2001. För UR föreslås
tillståndsperioden bli tvåårig och gälla
fr.o.m. den 1 januari 1997 t. o.m. den
31 december 1998. Förslagen tillstyrks
av utskottet. Utskottet har inte heller
något att erinra mot förslaget om ägande
av programföretagen, innebärande att de
tre förvaltningsstiftelser som nu äger
programföretagen skall upphöra och
ersättas av en nybildad stiftelse som i
stället skall äga programföretagen.
Utskottet tillstyrker även förslaget
att programföretagen årligen skall följa
upp och rapportera hur public service-
uppdraget uppfyllts och att en
uppföljningsrapport skall inlämnas till
Granskningsnämnden för radio och TV.
Utskottet godtar förslagen rörande
programföretagens struktur och kraven på
företagens distriktsorganisation och
distriktsbaserade produktion, vilket
bl.a. innebär att SVT även i
fortsättningen skall ha två
självständiga nyhetsredaktioner och att
arbetet med nyheter och samhällsfrågor
skall bedrivas så att olika perspektiv
präglar verksamheten. Vidare innebär
förslaget att den andel av
allmänproduktionen som i SVT:s och SR:s
rikssändningar produceras utanför
Stockholm under tillståndsperioden skall
ökas till minst 55 %. Enligt nu gällande
regler skall minst 50 % av SVT:s och
minst 40 % av SR:s allmänproduktion i
rikssändningar göras utanför Stockholm.
I propositionen föreslås att sponsring
i fortsättningen skall vara tillåten
endast i SVT:s sändningar i samband med
sportevenemang. Utskottet konstaterar
att sponsringsbegreppet - om förslaget
till ny radio- och TV-lag genomförs -
kommer att vidgas och att därmed ett
stort antal program som i dag inte anses
vara sponsrade i fortsättningen kommer
att falla in under den nya definitionen.
Utskottet har accepterat regeringens
utgångspunkt att sponsring skall få
förekomma i SVT:s sändningar i samband
med sportevenemang. Utskottet anser att
det vidgade sponsringsbegreppet leder
till att vissa kategorier av sponsrade
program bör vara tillåtna. Således bör
programföretagen kunna få sända bl.a.
samproduktioner som framställts i
samarbete med t.ex. programföretag i
andra länder, fristående
produktionsbolag m.fl. där
medproducenten erhållit bidrag från
utomstående för sin andel av
produktionen. Även program som
framställs av ett programföretag inom
ramen för ett samarbete inom European
Broadcasting Union (EBU) bör kunna få
återutsändas av SVT och SR. Utskottet
anser också att det skall vara tillåtet
för SVT och SR att träffa uppgörelse om
sponsring när företaget i fråga är
arrangör under förutsättning att
programmet direktsänds till flera
länder, antingen arrangemanget sker inom
ramen för ett åtagande gentemot EBU
eller arrangemanget är av liknande
betydelse.
I övrigt godtar utskottet regeringens
förslag till finansiering och
ekonomiska förutsättningar för
programföretagen, vilket bl.a. innebär
att programföretagen skall finansieras
från rundradiokontot, att
medelstilldelningen till
programföretagen liksom hittills skall
värdesäkras genom ett särskilt index,
det s.k. Sveriges Radio-indexet. I
fortsättningen skall även
medelstilldelningen till Radio Sweden
värdesäkras med utgångspunkt i nämnda
kompensationsindex. Vidare innebär
förslaget att den fördelningsnyckel som
programföretagen tillämpar när det
gäller fördelningen av medel mellan
programföretagen skall ändras något, så
att 60,53 % av medlen skall tillföras
SVT, 34,70 % tillföras SR och 4,77 %
tillföras UR. Programföretagen skall
även i fortsättningen kunna justera
fördelningsnyckeln efter överenskommelse
sins-
emellan.
Utskottet delar regeringens uppfattning
i fråga om sändningarnas räckvidd och
sändningsrättens omfattning. Det innebär
bl.a. att programföretagens sändningar
skall nå minst 99,8 % av den bofasta
befolkningen och att sändningsrätten för
SVT skall omfatta två TV-kanaler
inklusive text-TV och för SR fyra
radiokanaler samt att UR skall få sända
i SVT:s och SR:s kanaler.
Utskottet går emot regeringens förslag
att Granskningsnämnden för radio TV
fr.o.m. år 1997 skall finansieras helt
över statsbudgeten. Utskottet anser att
nämnden även i fortsättningen skall
finansieras över både statsbudgeten och
rundradiokontot.
Utskottet godtar förslaget att Radio
Swedens uppdrag och verksamhet inte
skall förändras.
Utskottet har beräknat att medelsramen
för år 1997 för programföretagen bör
uppgå till 4 758,9 miljoner kronor i
1994 års prisläge, dvs. 0,7 miljoner
kronor mer än vad som föreslås i
propositionen. Den fördelningsnyckel som
utskottet godtagit leder till att av
angiven ram bör 2 880,6 miljoner kronor
(60,53 %) tillföras SVT, 1 651,3
miljoner kronor (34,70 %) tillföras SR
och 227,0 miljoner kronor (4,77 %)
tillföras UR. Vidare bör Radio Sweden
anvisas 36,4 miljoner kronor (i 1994 års
prisläge). Slutligen bör riksdagen
beräkna medel från rundradiokontot för
delfinansiering av Granskningsnämndens
verksamhet (ca 4,6 miljoner kronor).
Till betänkandet har fogats 29
reservationer och två särskilda
yttranden. Av innehållsförteckningen
framgår vilka frågor reservationerna
avser.
Propositionen
I proposition 1995/96:161 En radio och
TV i allmänhetens tjänst 1997-2001
(Kulturdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen föreslår om
programföretagens public service-uppdrag
(avsnitt 17),
2. godkänna de föreslagna riktlinjerna
för programverksamheten (avsnitten 18.1-
18.9),
3. godkänna vad regeringen förordar om
Sveriges Utbildningsradios fortsatta
verksamhet (avsnitt 18.10),
4. godkänna vad regeringen föreslår om
tillståndsperiodens längd (avsnitt 19),
5. godkänna den föreslagna ändringen av
ägandet av programföretagen (avsnitt
20),
6. godkänna vad regeringen föreslår om
uppföljning och rapportering av hur
public service-uppdraget uppfylls
(avsnitt 21),
7. godkänna vad regeringen föreslår om
programföretagens struktur samt krav på
distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (avsnitt
22),
8. godkänna vad regeringen föreslår om
finansiering och ekonomiska
förutsättningar för perioden 1997 - 2001
(avsnitt 23),
9. godkänna vad regeringen förordar om
sändningarnas räckvidd, sändningsrättens
omfattning m.m. (avsnitt 24),
10. godkänna vad regeringen förordar om
Granskningsnämndens finansiering
(avsnitt 25.1),
11. godkänna vad regeringen föreslår om
Radio Swedens fortsatta verksamhet
(avsnitt 25.3),
12. godkänna regeringens förslag till
medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden och
Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt
26.1).
Motionerna
1995/96:Kr7 av Carl Bildt m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om progamföretagens public
service-uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att yttrandefrihetens och
tryckfrihetens principer skall vara
styrande för public service-
verksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvalitet och fördjupning i
programverksamheten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om organisation och utformning
av Sveriges Radios och Sveriges
Televisions nyhetsförmedling,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om public service-verksamhetens
centrala roll i det svenska kulturlivet,
6. att riksdagen beslutar att inom
ramen för givna resurser koncentrera
public service-verksamheten till en TV-
kanal och två radiokanaler i enlighet
med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att
avtalsperioden för Sveriges Television
och Sveriges Radio skall omfatta
perioden den 1 januari 1997 - den 31
december 2000 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens
förslag till granskning av public
service-verksamheten i enlighet med vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
motionen om Sveriges Radios och Sveriges
Televisions distriktsorganisation,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sponsring,
11. att riksdagen hos regeringen begär
att Sveriges Television skall ges rätt
att inleda digitala satellitsändningar i
enlighet med vad som anförts i motionen,
1995/96:Kr8 av Fanny Rizell m.fl. (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om "opartiskhet och saklighet",
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om "demokratiska värden",
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att våldsinslag i
nyhetsförmedling måste möta kds
relevanskrav,
4. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att redaktioner eller
kvalificerade beslutsfunktioner skall
utlokaliseras,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på markbaserad
digital-tv.
1995/96:Kr9 av Ewa Larsson och Eva Goës
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av att
barnperspektivet ges större utrymme vid
planering och framställning av program,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att regeringen i
internationella sammanhang aktivt
arbetar för att barn inte skall ta skada
av att se på TV,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av klargörande
skrivningar vad gäller TV:s särskilda
genomslagskraft, särskilt vad gäller
våld och onyanserade kvinnoskildringar,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sveriges Television bör
utarbeta en handlingsplan som beskriver
hur andelen anställda av utomnordiskt
ursprung skall kunna höjas.
1995/96:Kr10 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det mångkulturella samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om program för barn och ungdom,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen,
4. att riksdagen begär att regeringen
tillsätter en särskild samrådsgrupp med
uppdrag att utveckla programverksamheten
för funktionshindrade enligt vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges Utbildningsradio,
6. att riksdagen beslutar att
tillståndsperiodens längd skall vara tio
år för Sveriges Television och Sveriges
Radio enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om parallellsändning med gammal
och ny teknik av radio och TV,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om distriktsorganisationer och
distriktsbaserad produktion,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering och ekonomiska
förutsättningar,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Granskningsnämnden för radio
och TV.
Ärendets beredning
Under ärendets beredning har företrädare
för Sveriges Radio AB uppvaktat
utskottet beträffande vissa förslag i
propositionen. Skrivelser i ärendet har
ingetts av Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Svenska Samernas
Riksförbund, frilansproducenten Lars
Printzén, Synskadades Riksförbund samt
av Synskadades Riksförbunds länsförbund
i Kalmar län, Göteborg, Stockholms och
Gotlands län, Hallands län, Norrbottens
län och Västerbottens län. Synskadades
Riksförbund har också ingett en
videokassett (TV för alla).
Vissa bakgrundsuppgifter
Riksdagen beslutade våren 1992 att i
huvudsak godkänna de förslag som
regeringen lagt fram i proposition
1991/92:140 om den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten 1993-1996
m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr.
1991/92:329). Beslutet innebar bl.a. att
den tidigare koncernmodellen med ett
moderbolag skulle upphöra, att public
service-företagen skulle bli
självständiga aktiebolag, att Sveriges
Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
skulle slås ihop till ett
ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio
AB, att statens avtal med de tre
programföretagen Sveriges Television AB
(SVT), Sveriges Radio AB (SR) och
Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skulle
vara fyraåriga och att public service-
uppdraget för programföretagen i
huvudsak skulle förbli oförändrat.
Regeringen träffade därefter i december
1992 avtal med de tre public service-
företagen om deras verksamhet under
perioden den 1 januari 1993 - den 31
december 1996. Samtidigt meddelade
regeringen public service-företagen
tillstånd enligt 5 § radiolagen att
under samma tid sända radio- och
televisionsprogram i rundradiosändning.
1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a.
godkännande av regeringens förslag om de
ekonomiska förutsättningarna för public
service-företagen under avtalsperioden.
Medelstilldelningen skulle vara samlad
och inte innehålla specialdestinerade
belopp. Programföretagen skulle inom
tillgänglig ekonomisk ram göra de
prioriteringar som krävs för att
uppfylla de i avtalen uppställda målen.
Vidare godkände riksdagen att
medelstilldelningen under perioden
1993-1996 skulle värdesäkras med
utgångspunkt i ett särskilt index, det
s.k. SR-indexet. Public service-
företagen skulle tillsammans få en
reformram om 150 miljoner kronor per år
(i 1989 års prisläge) under kalenderåren
1993, 1994 och 1995. Det uppställdes ett
rationaliseringskrav på public service-
företagen om 100 miljoner kronor per år
(i 1989 års prisläge) för kalenderåren
1993 och 1994. De medel som frigjordes
genom ytterligare rationaliseringar
skulle få behållas för reforminsatser.
Riksdagen godkände vidare en s.k.
fördelningsnyckel som innebär att
tillgängliga medel fördelas med 61,09 %
till SVT, 34,31 % till SR och 4,60 %
till UR.
Våren 1993 beslutade riksdagen i
enlighet med regeringens förslag att de
tre programföretagen skulle ägas av tre
för ändamålet bildade stiftelser (prop.
1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr.
1992/93:377).
Våren 1995 beslutade riksdagen på
förslag av regeringen om en 11-procentig
besparing på de tre programföretagen
(prop. 1994/95:100 bilaga 12, bet.
1994/95:KrU26, rskr. 1994/95:367).
Besparingen skulle fördelas jämnt över
perioden den 1 juli 1995 - den 31
december 1998. Riksdagen beslutade även
att TV 4:s koncessionsavgift per den 1
januari 1996 skulle överföras till
statskassan i stället för till
rundradiokontot.
Vidare innebar 1995 års riksdagsbeslut
- i denna del efter en överenskommelse
mellan Socialdemokraterna och
Miljöpartiet - att avtalet mellan staten
och SVT ändrades på så sätt att kravet
på att distriktens produktion skulle
vara samlad i en kanal upphörde.
Modellen med två konkurrerande kanaler
har därmed upphört. SVT har fr.o.m. år
1996 ändrat den inre organisationen i
företaget.
Riksdagsbeslutet medförde även en
ändring av samma avtal innebärande att
minst 50 % - i stället för som tidigare
minst 40 % - av allmänproduktionen i
SVT:s sändningar skulle produceras
utanför Stockholm.
Public service-verksamheten finansieras
med TV-avgiftsmedel som riksdagen
anvisar från rundradiorörelsens
resultatkonto (rundradiokontot). Från år
1995 finansieras även
programverksamheten för utlandet (Radio
Sweden) med avgiftsmedel (prop.
1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet.
1993/94:KrU29, rskr. 1993/94:361).
Sponsring får i begränsad omfattning
förekomma i SVT:s och SR:s sändningar.
Betydelse för programbolagens
verksamhet har - utöver de i det
föregående nämnda avtalen mellan staten
och programföretagen - radiolagen
(1966:755) och lagen (1991:1559) med
föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden. Av
betydelse i sammanhanget är också lagen
(1989:41) och förordningen (1989:46) om
TV-avgift och förordningen (1994:728)
med instruktion för Granskningsnämnden
för radio och TV.
En ny myndighetsorganisation infördes
den 1 juli 1994 på radio- och TV-området
(prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y,
bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276).
Beslutet innebär att Radionämnden har
ersatts av en ny myndighet med något
vidgade uppgifter, benämnd
Granskningsnämnden för radio och TV.
Granskningsnämnden har tillsyn över
efterlevnaden av regler för
sändningarnas innehåll, både enligt de
särskilda lagarna för ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten och enligt
de avtal som slutits efter bemyndigande
i radiolagen, samt beslutar om
sanktioner vid bristande efterlevnad av
angivna regler. Granskningsnämnden
finansieras dels med anvisningar från
rundradiokontot, dels via statsbudgeten.
Public service-företagen utgör
tillsammans med Granskningsnämnden för
radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.
TERACOM Svensk Rundradio AB, i
fortsättningen benämnt Teracom, är
huvudman för rundradionätet. Teracom
skall ge sändningsberättigade
programföretag tillgång till sändarnätet
på likvärdiga villkor. Verksamheten
regleras i avtal mellan Teracom och
public service-företagen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som
ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-
avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen.
I avtal som träffades år 1989 mellan
staten och RIKAB regleras bolagets
uppgifter. Influtna avgiftsmedel
placeras på räntebärande räkning, det
s.k. rundradiokontot, hos
Riksgäldskontoret.
Förslag om ny radio- och TV-lag.
Aktuella utredningar m.m.
Regeringen har i proposition 1995/96:160
Radio- och TV-lag föreslagit att sju av
de nuvarande lagarna på radio- och TV-
området skall föras samman till en ny
lag, radio- och TV-lagen. Den
lagstiftning som föreslås innehåller -
enligt vad som anförs i propositionen -
endast smärre ändringar i sak jämfört
med dagens regler men innebär en klarare
och mer enhetlig reglering. Bl.a.
föreslås ett förbud mot sändningar av TV-
program som innehåller verklighetstrogna
våldsskildringar eller pornografi under
sådan tid och på sådant sätt att barn
kan se programmen, såvida det inte är
försvarligt att ändå visa programmet,
t.ex. som ett led i nyhetsförmedlingen.
Enligt propositionen skall de regler
som skall gälla för innehållet i alla
slags sändningar, oavsett sändningsform,
framgå av lagen. Till sändningar, för
vilka regeringen meddelar tillstånd,
skall kunna knytas villkor av olika
slag. Villkoren skall ersätta nuvarande
ordning med avtal mellan staten och
programföretagen. Villkor som rör
tillståndets innehåll, innebörd och
bestånd skall huvusakligen framgå direkt
av bestämmelser i lagen. I lagförslaget
finns en uppräkning av olika villkor för
sändningstillstånd som regeringen får
ställa. I sammanhanget kan nämnas att
villkor för sändningstillstånd även får
avse förbud mot att sända reklam eller
andra annonser liksom andra sponsrade
program än sådana program som handlar om
nyheter eller nyhetskommentarer samt
tillverkning eller försäljning av
alkoholdrycker eller tobaksvaror.
Propositionen behandlas för närvarande
av konstitutionsutskottet. Resultatet av
utskottets ställningstagande kommer att
framgå av bet. 1995/96:KU29.
Utredningen om tekniska förutsättningar
för utökade sändningar av radio och
television till allmänheten har under
våren 1996 avgett sitt slutbetänkande
(SOU 1996:25) Från massmedia till
multimedia - att digitalisera svensk
television. I betänkandet föreslås en
övergång till digital marksänd TV i
Sverige. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
Regeringen har beslutat att inom
Kulturdepartementet tillsätta en
arbetsgrupp med uppgift att belysa
frågor om digital marksänd TV. Arbetet
skall vara klart i sådan tid att
regeringen under hösten 1996 kan lägga
fram förslag i fråga om utbyggnad av
digital marksänd TV.
Vidare avser regeringen att inom kort ge
en särskild utredare i uppdrag att lägga
fram förslag om att förbättra
möjligheterna för fria producenter och
produktionsbolag att göra
kvalitetsprogram.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till de
villkor och riktlinjer som skall gälla
under kommande tillståndsperiod för den
radio- och TV-verksamhet i allmänhetens
tjänst som bedrivs av Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB
(SR) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR).
Under de senaste åren har radio- och TV-
området i Sverige förändrats på ett
genomgripande sätt. Det finns därför,
menar regeringen, anledning att
förtydliga och stärka programföretagens
uppdrag i det nya medielandskapet.
Programföretagen skall tillgodose alla
publikgrupper med ett mångsidigt
programutbud av hög kvalitet. Under den
kommande avtalsperioden skall enligt
förslagen i propositionen
programföretagen bl.a. vidga och
fördjupa sitt kulturansvar, sända fler
svenska program med hög kvalitet, öka
samarbetet med kulturinstitutionerna,
öka omfattningen av utomståendes
medverkan, tillhandahålla program som
speglar det mångkulturella samhället
samt ägna ökad uppmärksamhet åt program
för och med barn och ungdomar.
Tillståndet föreslås avse perioden den
1 januari 1997 - den 31 december 2001
för SVT och SR. Tillståndet för UR
föreslås omfatta perioden den 1 januari
1997 - den 31 december 1998.
I propositionen föreslås att
programföretagens redovisning till
statsmakterna skall förtydligas.
Företagen föreslås årligen följa upp och
rapportera hur uppdraget uppfylls. En
uppföljningsrapport skall ges in till
Granskningsnämnden för radio och TV.
Den andel av allmänproduktionen i SVT:s
och SR:s rikssändningar som produceras
utanför Stockholm föreslås under
tillståndsperioden öka till 55 %. Enligt
nu gällande regler skall minst 50 % av
SVT:s och minst 40 % av SR:s
allmänproduktion i rikssändningar
produceras utanför Stockholm. Det skall
även i fortsättningen finnas två
självständiga nyhetsredaktioner inom SVT
anser regeringen. Programföretagen skall
liksom nu sända i två TV-kanaler och
fyra radiokanaler. Om ett programföretag
vill starta nya programkanaler skall
regeringens medgivande inhämtas.
Finansieringen av verksamheten föreslås
liksom hittills ske med TV-avgiftsmedel.
Programföretagen skall inte tillåtas
finansiera sin verksamhet med reklam.
Sponsring skall endast få förekomma i
SVT:s sändningar i samband med
sportevenemang. Granskningsnämnden
föreslås från och med budgetåret 1997
helt finansieras via statsbudgeten.
Utskottet följer i detta betänkande i
huvudsak propositionens disposition. De
siffror som anges i betänkandets
rubriker hänför sig till motsvarande
avsnittsnumrering i propositionen.
Fråga om avslag på propositionen
Vid utskottets behandling av
propositionen har företrädare för
Moderata samlingspartiet yrkat avslag på
propositionen i dess helhet. Med hänsyn
till vad som därvid anförts till stöd
för yrkandet finns skäl att redan i
detta sammanhang redovisa det centrala
innehållet i motion Kr7 (m). I denna
framhålls bl.a. att SR:s och SVT:s
struktur liksom det nu gällande public
service-uppdraget har utformats under en
tid då publiken hade få eller inga
alternativ och då monopolsituationen
ställde särskilda krav på
programverksamheten vad gäller
allsidighet, bredd och inriktning. Dessa
förutsättningar är i dag i grunden
förändrade, anför motionärerna, som
framhåller att regeringens förslag -
tvärtemot sina syften - leder till en
urholkning av public service-
verksamhetens ställning i det moderna
mediesamhället. Vidare uttalas att
regeringens ovilja att ta hänsyn till en
ny tids villkor leder till att en viktig
samhällelig och kulturell uppgift, som
public service-verksamheten skulle kunna
uppfylla i den moderna mediemiljön,
försummas. Mot den angivna bakgrunden
kan Moderata samlingspartiet inte ställa
sig bakom regeringens proposition.
Utskottet konstaterar att frågan om
vilka krav som skall ställas på den
fortsatta public service-verksamheten
har övervägts i en parlamentarisk
beredning med företrädare för samtliga
riksdagspartier. Enligt utskottets
uppfattning har det underlag som finns i
propositionen och som utskottet i övrigt
har tillgång till en omfattning och
kvalitet som är fullt tillräcklig för
att riksdagen skall kunna ta ställning
till de förslag som läggs fram i
propositionen. Det under
utskottsbehandlingen framställda
avslagsyrkandet avstyrks därför.
Public service-uppdraget (avsnitt 17)
Regeringens förslag till public service-
uppdrag innebär i huvudsak följande (s.
42).
Programföretagens programverksamhet
skall bedrivas självständigt i
förhållande till staten, olika
intresseorganisationer och andra
maktgrupper i samhället.
Programföretagen skall erbjuda ett
mångsidigt programutbud som kännetecknas
av hög kvalitet. Programmen skall
utformas så att de genom tillgänglighet
och mångsidighet i skälig omfattning
tillgodoser skiftande behov och
intressen hos landets befolkning.
Programutbudet skall utformas så att
utrymme ges åt en mångfald av åsikter
och meningsinriktningar och så att
hänsyn tas till olika förutsättningar
hos befolkningen. Programutbudet skall
främja och spegla det svenska
kulturlivet, spegla förhållanden i olika
delar av landet samt som helhet präglas
av folkbildningsambitioner.
I propositionen anges skälen för
regeringens förslag som i stark
förkortning är följande (s. 43-45). Det
finns - anförs det - anledning att
förtydliga och stärka public service-
uppdraget i det nya medielandskapet.
Även om de kommersiella radio- och TV-
företagen har bidragit till att
människors valmöjligheter har ökat, har
inte public service-företagens ansvar
försvunnit. Public service-företagen bör
ha ett grundläggande ansvar för att det
finns möjligheter till en omfattande
samhällsdebatt och för att det sker en
fortlöpande bevakning av händelser och
skeenden inom kultur- och samhällsliv.
Detta innebär dock inte att public
service-verksamheten skall inskränkas
till att endast omfatta sådana uppgifter
som kommersiell radio och television
inte åtar sig.
Vidare anförs i propositionen att
konkurrensen om lyssnar- och
tittarsiffror riskerar att leda till att
public service-företagens programutbud
förytligas. Höga lyssnar- och
tittarsiffror får därför inte vara
styrande för public service-företagens
programplanering. Vidare framhålls att
public service-verksamheten inte behöver
några lönsamhetskrav på programmen och
att det därför finns unika
förutsättningar för dessa företag.
Public service-företagen har - uttalas
det i propositionen - också speciella
förutsättningar ur två andra aspekter.
För det första finns det en risk för att
stora orättvisor kan uppstå mellan dem
som har kunskaper om och tillgång till
den nya tekniken och dem som av olika
skäl står utanför. Ett ständigt
föränderligt informationssamhälle kräver
aktiva och upplysta medborgare. Public
service-företagen har unika
förutsättningar att vidareutveckla
radions och televisionens möjligheter
att bilda ett gemensamt rum där frågor
som är intressanta för alla i Sverige
tas upp. För det andra varierar
tillgången till radio- och TV-program
kraftigt i landet. Hela radio- och TV-
utbudet når inte alla hushåll i Sverige.
Public service-företagens kanaler når
dock i stort sett alla hushåll. Dessa
förutsättningar ger unika möjligheter.
Det är - menar regeringen - naturligt
att ställa höga krav på de företag som
ges ett public service-uppdrag och en
säkrad finansiering.
I propositionen anges att den svenska
modellen för radio och TV i allmänhetens
tjänst kan sammanfattas på följande
sätt, nämligen
- rikstäckande sändningar,
- redaktionell självständighet,
- opartiskhet och saklighet,
- demokratiska värden,
- mångfald och decentralisering,
- hög kvalitet,
- kulturansvar,
- minoritetsprogram,
- folkbildningsambitioner,
- spegling av hela landet.
En närmare redovisning av innehållet i
public service-uppdraget med
utgångspunkt i dessa begrepp återfinns i
propositionen (s. 45-47).
I fem motionsyrkanden behandlas frågor
som rör public service-uppdraget.
I motion Kr7 (m), vars centrala
innehåll redovisats i det föregående,
yrkas att regeringens förslag till
programföretagens public service-uppdrag
skall avslås (yrkande 1). Motionärerna
uttalar bl.a. att förutsättningarna för
public service-uppdraget har förändrats
i grunden. Den nya mediemiljön måste
påverka public service-uppdragets
utformning. Vidare syftar motionen till
att public service-uppdraget skall vara
betydligt snävare och mer definierat än
vad monopoltiden gett utrymme för.
Public service-uppdragets syfte bör -
menar motionärerna - vara att tillföra
publiken ett utbud av program som den
annars inte kan få tillgång till.
I samma motion yrkas att
yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer skall vara styrande för public
service-verksamheten (yrkande 2). Den
redaktionella friheten och den
programmässiga integriteteten måste vara
självklara utgångspunkter för SVT:s och
SR:s verksamhet, menar motionärerna, som
också framhåller att det är angeläget
att företagen har en fri och oberoende
ställning vad gäller det redaktionella
innehållet i sändningarna.
Vidare krävs i motion Kr7 en utveckling
mot ökad kvalitet och fördjupning i
programverksamheten (yrkande 3 i
motsvarande del).
I två yrkanden i motion Kr8 (kds)
begärs förtydliganden av några av de i
propositionen angivna momenten i public
service-uppdraget. Således föreslås att
relevanskravet i begreppet opartiskhet
och saklighet skall förtydligas med
följande mening: Informationen skall
delges i ett tillräckligt förklarande
sammanhang för att göra det möjligt för
publiken att förstå det skeende som
skildras. (Yrkande 1.) Vidare föreslås
att begreppet demokratiska värden
skall förtydligas med en mening om
etikens betydelse enligt följande:
Detta innefattar bl.a. ett etiskt
ansvar, skyldighet att i
programverksamheten fördöma rasism, våld
och brutalitet och att verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män.
(Yrkande 2.)
Utskottet konstaterar att - i likhet
med vad som framförs såväl i
propositionen som genom yrkande 1 i
motion Kr7 - det s.k. medielandskapet
starkt förändrats vilket självfallet bör
återspeglas i uppdraget till public
service-företagen. Enligt utskottets
uppfattning har regeringen i sitt
förslag till public service-uppdrag
tagit hänsyn härtill och på ett tydligt
sätt definierat vad som bör ingå i
uppdraget. Programföretagens ansvar
framgår i huvudsak av vad som refererats
i det föregående. Utskottet vill här
särskilt understryka kravet på att
public service-företagen även i
fortsättningen skall fylla uppgiften att
nå i stort sett hela befolkningen med
ett mångsidigt utbud, präglat av bredd,
djup och hög kvalitet. Det sagda innebär
bl.a. att programföretagen har
skyldighet att i sin programverksamhet
ta hänsyn till särskilda publikgrupper.
Vidare innebär det att allmänradion och
allmäntelevisionen inte skall låta sig
styras av publikandelar utan även skall
sända program som vänder sig till en
förhållandevis begränsad publik.
Då det gäller kravet i motion Kr7 att
yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer skall vara styrande för public
service-verksamheten (yrkande 2) vill
utskottet anföra följande. Som framgår
av propositionen bör programföretagens
verksamhet säkerställa en vidsträckt
yttrande- och informationsfrihet (s.
45). Eftersom tillgången på
sändningsutrymme fortfarande är
begränsad, är det viktigt att det finns
mångfald inom public service-företagen.
Vidare vill utskottet understryka att
den redaktionella självständigheten är
en viktig del av public service-
uppdraget. Utskottet anser - i likhet
med vad som anförs i propositionen och i
linje med motionskravet - att en radio
och TV i allmänhetens tjänst bör stå fri
i förhållande till såväl staten som de
stora organisationerna och andra
maktcentra. Vidare skall - i enlighet
med regeringens förslag - programbolagen
vara publicistiskt oberoende gentemot
olika makthavare. Likaledes bör
medarbetarnas redaktionella integritet i
förhållande till ägare och styrelser
understrykas.
Med anledning av förslaget i motion Kr7
yrkande 3 att programverksamheten skall
inriktas mot kvalitet och fördjupning
erinrar utskottet om att regeringen i
propositionen uttalat att hela
programutbudet bör kännetecknas av hög
kvalitet, att programutbudet bör präglas
av bl.a. bredd och djup, vilket innebär
att public service-företagen bör
prioritera hög kvalitet framför ökad
kvantitet (s. 46). Utskottet, som
ansluter sig till regeringens
uppfattning, anser - med hänvisning till
det anförda - att motionsyrkandet är
tillgodosett.
Då det gäller förslaget i motion Kr8
att relevanskravet i begreppet
opartiskhet och saklighet skall
förtydligas vill utskottet anföra
följande (yrkande 1).
De programföretag som i dag har
tillstånd att sända rundradio skall
enligt radiolagen (1966:755) utöva sin
rätt opartiskt och sakligt.
Granskningsnämndens praxis tar - när det
gäller kravet på opartiskhet - främst
sikte på företeelser som kritik mot en
klart utpekad part, ensidig behandling
av ett ämne eller en händelse samt
ställningstagande genom värderande
uttalande av programledare och liknande
medverkande i en kontroversiell fråga.
Kravet på saklighet innebär främst att
uppgifter av betydelse för
framställningen skall vara korrekta samt
att framställningen inte får vara
vilseledande, t.ex. genom att väsentliga
uppgifter utelämnas. I enlighet med det
förslag till radio- och TV-lag som för
närvarande behandlas av
konstitutionsutskottet och som
redovisats i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande får sändningstillstånd
som meddelas av regeringen förenas med
villkor som innebär att sändningen skall
utövas opartiskt och sakligt.
I den proposition som kulturutskottet
nu behandlar uttalas - vilket berörts i
det föregående - att programföretagens
sändningsrätt skall utövas opartiskt och
sakligt och att det är viktigt att många
röster kommer till tals. Vidare sägs
bl.a. att ämnesval och framställning
skall ta sikte på vad som är väsentligt
och relevant (s. 45-46). I propositionen
framhålls även att saklighetskravet
inrymmer ett krav på relevans och att
det är viktigt att betona att det är
public service-företagens uppgift att se
till att väsentliga frågor lyfts fram
och diskuteras och att problemen
analyseras från olika håll så att alla
relevanta synpunkter kommer fram (s.
60). Betydelsen av att formen för
presentationen anpassas till publiken
för att tillgodose tittar- och
lyssnarintresset framhålls även.
Enligt utskottets uppfattning torde
motionsyrkandet - med hänvisning till
det anförda - i allt väsentligt vara
tillgodosett.
Beträffande kravet i samma motion,
motion Kr8 yrkande 2, om komplettering
av demokratibestämmelsen vill utskottet
erinra om att det i propositionen
uttalas att programverksamheten som
helhet skall präglas av det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen
om alla människors lika värde och den
enskilda människans frihet och värdighet
(s. 46). Härmed avses de sidor av
demokratibegreppet som anknyter till
bl.a. förhållandet mellan människor,
t.ex. fördömande av rasism, våld och
brutalitet samt hävdande av jämställdhet
mellan kvinnor och män. En s.k.
demokratibestämmelse av samma innebörd
finns även i det förslag till radio- och
TV-lag som för närvarande behandlas i
konstitutionsutskottet. Det anförda
tillgodoser enligt utskottets mening
motionsyrkandet.
Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att riksdagen skall godkänna
regeringens förslag till public service-
uppdrag. Motion Kr7 yrkandena 1 och 2
och 3 i denna del samt motion Kr8
yrkandena 1 och 2 avstyrks således.
Riktlinjer för programverksamheten
(avsnitt 18)
Regeringens förslag
I propositionen föreslås nedan
redovisade riktlinjer för
programverksamheten då det gäller
främjande av kulturlivet, det
mångkulturella samhället, program för
barn och ungdom, hög kvalitet, den
demokratiska processen, olika perspektiv
i nyhetsförmedlingen, mediets
genomslagskraft, verksamhet på invandrar-
och minoritetsspråk och program för
funktionshindrade (s. 48-67).
- Programföretagen skall i sin roll som
bärare av det nationella kulturarvet
vidga och fördjupa sitt kulturansvar.
Programföretagen skall stimulera till
debatt kring viktigare samhälls- och
kulturfrågor, bevaka och granska
händelser och utveckling på kulturlivets
olika områden och i samspel med det
övriga kulturlivet stimulera och
förmedla olika kulturaktiviteter.
Programmen skall spegla kulturlivet i
olika delar av landet (avsnitt 18.1).
- Programföretagen skall vara skyldiga
att tillhandahålla ett mångsidigt utbud
av program av hög kvalitet på svenska
språket (avsnitt 18.1.1).
- Programföretagen skall öka samarbetet
med kulturinstitutionerna i syfte att
öka antalet utsändningar av
föreställningar och evenemang (avsnitt
18.1.2).
- Omfattningen av utomståendes medverkan
i programproduktionen skall öka i SVT,
SR och UR (avsnitt 18.1.3).
- Programföretagen skall tillhandahålla
program som speglar det mångkulturella
Sverige. Det utländska programutbudet
skall spegla olika kulturkretsar
(avsnitt 18.2).
- Programföretagen skall ägna ökad
uppmärksamhet åt program för och med
barn och ungdomar (avsnitt 18.3).
- Hela programutbudet skall ha hög
kvalitet. Programföretagens ansvar för
kvalitetsuppföljningen skall öka
(avsnitt 18.4).
- Programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den
fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt
en mångfald av åsikter och menings-
yttringar (avsnitt 18.5).
- Programföretagens nyhetsförmedling och
samhällsbevakning bör utgå från olika
perspektiv, så att händelserna inte
ensidigt värderas från Stockholms
utgångspunkt (avsnitt 18.6).
- Programföretagen skall ta hänsyn till
mediets särskilda genomslagskraft när
det gäller programmens ämnen och
utformning samt tiden för sändning av
programmen (avsnitt 18.7).
- Programföretagen skall även
fortsättningsvis vara skyldiga att
beakta språkliga och etniska
minoriteters behov. Samiska, finska och
tornedalsfinska skall inta en
särställning (avsnitt 18.8).
- Programföretagen skall även
fortsättningsvis vara skyldiga att
beakta funktionshindrades behov (avsnitt
18.9).
- Riktlinjerna för UR redovisas senare i
detta betänkande (s. 23).
Skälen för regeringens förslag redovisas
avsnittsvis i propositionen (s. 48-68).
I en rad motionsyrkanden behandlas
frågor som rör riktlinjerna för
programverksamheten.
Att främja kulturlivet (18.1)
Som framgår av föregående avsnitt i
detta betänkande framlägger regeringen
under avsnittet Att främja kulturlivet
även förslag om svenska program
(18.1.1), om ökat samarbete med
kulturinstitutionerna (18.1.2) samt om
frilansmedverkan och fri produktion
(18.1.3).
Motionärerna bakom motion Kr7 (m)
behandlar frågan om riktlinjer för att
främja kulturlivet i
programverksamheten. Motionärerna anser
att såväl SR som SVT inom ramen för
befintliga resurser skulle kunna vara
basen för en mycket betydelsefull och
mångfasetterad del av svenskt kulturliv
(yrkande 5). Den licensfinansierade
verksamheten bör - anför motionärerna -
bidra till att vitalisera det svenska
kulturlivet i hela landet, vilket kan
ske genom en verksamhet över hela landet
och genom utläggning av produktion
utanför företagen. På det sättet kan SR
och SVT komma att spela en livgivande
och förnyande roll i det svenska
kultursamhället. Vidare anser
motionärerna att ansvaret för det
svenska språket är nära förknippat med
det kulturpolitiska ansvaret och att SR
och SVT har ett särskilt ansvar för ett
mångsidigt utbud på svenska språket.
I samma motion uttalas även att
programföretagen bör vara institutioner
som slår vakt om svenska språket och som
skapar nya och större förutsättningar
för svensk produktion och kulturellt
skapande (yrkande 3 i motsvarande del).
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i propositionen - att public
service-företagen har en särskild roll
som bärare av det nationella
kulturarvet. Programföretagen intar en
ledande kulturposition i landet. För
många är SR:s och SVT:s utbud den enda
kulturyttring som de kommer i kontakt
med. Det är därför synnerligen angeläget
att programföretagen kan förmedla
kulturella upplevelser, som föranleds av
deras produktioner. Detta gäller både
sådana program som de själva producerat
och sådana som de beställt av andra
producenter. Likaledes är det angeläget
att den debatt som förs i kulturfrågor
förmedlas till lyssnare och tittare.
Vidare är det givetvis av största
betydelse att ett mångsidigt utbud av
svenska program av hög kvalitet
tillhandahålls. Utskottet har nyligen i
annat sammanhang framhållit att det
talade och det skrivna språket är den
främsta kulturbäraren och utgör en av de
viktigaste förutsättningarna för
människans kulturella identitet (bet.
1995/96:KrU7 s. 10). Förmågan att
behärska det egna språket är av central
betydelse för individen. Enligt
utskottets uppfattning är det i en tid
av tilltagande internationalisering
särskilt angeläget att värna det svenska
språket och den med språket intimt
sammanhängande kulturen. Liknande
tankegångar framförs även i
propositionen. Därutöver bör tilläggas
att det i förslaget till ny radio- och
TV-lag finns en bestämmelse om andelen
svenska program i radio- och TV-
sändningar (prop. 1995/96:160 s. 11, 98
och 99). Lagförslaget behandlas som
nämnts av konstitutionsutskottet.
Förslaget innebär att den som sänder TV-
program över satellit eller med stöd av
tillstånd av regeringen och
ljudradiosändningar som sker med
tillstånd av regeringen skall - om det
inte finns särskilda skäl mot det - i
betydande omfattning innehålla program
på svenska språket, program med svenska
artister och verk av svenska upphovsmän.
Då det gäller förslaget att
programföretagen skall öka samarbetet
med kulturinstitutionerna i syfte att
öka antalet utsändningar av
föreställningar och evenemang vill
utskottet erinra om att det åligger
Kungl. teatern (Operan) att utnyttja
radio och TV i så stor omfattning som
möjligt för att göra teaterns
produktioner tillgängliga för hela
landets befolkning. Vidare åligger det
Dramatiska teatern (Dramaten) att driva
scenisk konst i radio och TV. (Se
Statsliggaren 1995/96 XI/KU.)
I Kulturutredningens betänkande (SOU
1995:84) Kulturpolitikens inriktning
framförs förslag som innebär att antalet
för TV bearbetade överföringar av musik-
och teaterföreställningar skall öka och
att detta tydligt bör framgå av de nya
bestämmelserna för programföretagen. I
betänkandet framförs också synpunkten
att samarbetet bör utvecklas med museer
och konsthallar.
I propositionen framhålls det att
programföretagen bör samverka med
kulturinstitutionerna i alla de
situationer där detta är möjligt och
meningsfullt. Samarbetet bör vara
frivilligt och finansieras inom
programföretagens ordinarie
medelstilldelning.
Utskottet delar den uppfattning som
uttrycks i propositionen. Utskottet vill
tillägga att det anförda inte bör
innebära att public service-företagen
begränsar sitt samarbete till att gälla
Operan och Dramaten. Det bör även vara
möjligt för programföretagen att liksom
hittills samarbeta med andra teatrar och
musikinstitutioner i landet som har
program av intresse för radio- och TV-
publiken. På liknande sätt bör
programföretagen kunna samverka med
andra kulturinstitutioner, såsom t.ex.
museer.
Utskottet vill tillägga att radio- och
TV-publiken - även när den uppgår till
endast någon enstaka procent av
befolkningen - är betydligt större än
den publik som kan ta del av en
teaterföreställning, ett föredrag eller
en diskussion som inte sänds i radio
eller TV. Som uttalats i ett föregående
avsnitt i detta betänkande är det
angeläget att programföretagen inte
låter sig styras av publikandelar.
Utskottet vill mot den bakgrunden erinra
om att utskottet i sitt betänkande
1991/92:KrU28 framhöll att SR och SVT
inte är beroende av att maximera antalet
tittare för att generera intäkter.
Utskottet underströk att den angivna
omständigheten självfallet har stor
betydelse bl.a. för att även program som
vänder sig till små lyssnargrupper skall
förläggas till vad som betraktas som god
sändningstid (s. 19). Utskottet intar
alltjämt samma ståndpunkt.
Då det gäller frilansmedverkan och fri
produktion vill utskottet anföra
följande.
I propositionen anges att andelen
utomståendes medverkan i
programföretagens programverksamhet har
sjunkit under senare år och att
utläggningar av produktion av TV-program
har minskat till följd av ändrade
samarbetsformer mellan SVT och
utomstående producenter. Däremot har
antalet samproduktioner ökat liksom
utnyttjandet av icke fast anställda i
SVT:s egen produktion. Därför föreslås -
som redovisats i det föregående - att
omfattningen av utomståendes medverkan
skall öka i de tre public service-
företagens programproduktion. Vidare
talar enligt propositionen övervägande
skäl för att SVT bör öka antalet
utläggningar av produktionsuppdrag,
samproduktioner och inköp av färdiga
program producerade av filmare m.fl.
bosatta i Sverige. Med utläggning avses
olika former av produktionssamarbete med
utomstående producenter. Omfattningen av
utomståendes medverkan i SVT:s, SR:s och
UR:s produktion bör öka, framhålls det i
propositionen.
Utskottet vill understryka vikten av
att SVT och SR ökar antalet utläggningar
liksom inköpen av färdiga program
producerade av filmare och andra fria
producenter i Sverige. Härigenom torde
programverksamheten vitaliseras
samtidigt som en rad fria kulturarbetare
får möjligheten att komma till tals och
möta en stor publik. Utskottet vill
tillägga att regeringen avser att inom
kort ge en särskild utredare i uppdrag
att lägga fram förslag om att förbättra
möjligheterna för fria producenter och
produktionsbolag att göra
kvalitetsprogram.
Enligt utskottets uppfattning motsvarar
propositionens förslag till riktlinjer
för att främja kulturen i allt
väsentligt de krav som framförs i motion
Kr7 yrkandena 3 i motsvarande del och 5.
Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att propositionens förslag
till riktlinjer för att främja
kulturlivet i programverksamheten skall
godkännas av riksdagen. Motionsyrkandena
avstyrks således.
Det mångkulturella samhället (18.2)
I en motion behandlas frågor som rör de
riktlinjer för programverksamheten som
speglar det mångkulturella samhället.
I motion Kr10 (v) föreslås - bl.a. med
hänvisning till önskvärdheten att
utveckla det mångkulturella samhällets
möjligheter och motverka problem som kan
uppstå - att folkmusiken och folkdansen
bör få större utrymme i SR:s och SVT:s
sändningar (yrkande 1).
Utskottet delar regeringens uppfattning
att programmen i public service-
företagen skall spegla det förhållandet
att Sverige är ett mångkulturellt
samhälle. Den typ av program som
motionärerna förespråkar har givetvis
sitt särskilda värde och förekommer
också i viss utsträckning i olika
program i SVT:s sändningar. Utskottet
anser emellertid att de riktlinjer som
riksdagen skall besluta om inte bör vara
så detaljerade som motionärerna
föreslår. Det bör enligt utskottets
mening vara en uppgift för SVT att
besluta om hur företaget skall
förverkliga kravet att spegla det
mångkulturella samhället.
Utskottet vill i detta sammanhang
tillägga att kravet att spegla det
mångkulturella Sverige givetvis
innefattar ett krav att även belysa de
kulturer som företräds av våra inhemska
minoriteter, nämligen samerna, den
finskspråkiga gruppen och
tornedalingarna.
Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker propositionens förslag till
riktlinjer i vad gäller
programföretagens skyldighet att spegla
det mångkulturella samhället. Motion
Kr10 yrkande 1 avstyrks således.
Frågan om rekrytering av programledare
m.fl. med utomnordiskt ursprung
behandlas i motion Kr9 (mp).
Motionärerna bakom motionen föreslår att
SVT skall utarbeta en handlingsplan som
beskriver hur andelen anställda av
utomnordiskt ursprung skall kunna höjas
(yrkande 4).
Utskottet erinrar om att regeringen i
propositionen anför att rekryteringar
inom företagen skall avspegla det
mångkulturella samhället. Utskottet
delar denna uppfattning. Utskottet anser
emellertid att det bör ankomma på
programföretagen att själva besluta om
tillvägagångssättet för att uppnå kravet
i propositionen. Likaledes ankommer det
på programföretagen att ta ställning
till om de behöver upprätta en
handlingsplan i enlighet med
motionskravet. Utskottet är således inte
berett att tillstyrka motionsyrkandet.
Program för barn och ungdom (18.3)
I ett motionsyrkande tas upp frågan om
riktlinjer för prioriteringar då det
gäller programverksamheten för barn och
ungdom.
I motion Kr10 (v) krävs särskilda
satsningar på program för mellan- och
högstadieelever (yrkande 2).
Regeringens förslag till riktlinjer
innebär - som framgår av redovisningen i
början av förevarande avsnitt - att
programföretagen skall ägna ökad
uppmärksamhet åt program för och med
barn och ungdomar. Utskottet delar
regeringens uppfattning. Utskottet är
inte berett att prioritera program för
mellan- och högstadiebarn på bekostnad
av program för mindre barn. Enligt
utskottets uppfattning bör det ankomma
på programföretagen att i sitt
planeringsarbete avgöra hur fördelningen
av medlen på program för olika
åldersgrupper skall göras i syfte att
uppnå de av riksdagen fastställda
riktlinjerna. Motionsyrkandet avstyrks
således.
En fråga som rör riktlinjer för
programverksamheten för barn och ungdom
i övrigt behandlas i motion Kr9 (mp). I
motionen anförs att barnperspektivet bör
ges större utrymme vid planering och
framställning av program (yrkande 1).
Motionärerna bakom den aktuella motionen
framhåller även att flickor får
försämrat självförtroende av att se på
TV, eftersom de positiva kvinnliga
förebilderna är få. Mot den bakgrunden
bör det poängteras för programköpare och
producenter att de aktivt skall arbeta
för att tillvarata flickors intresse av
att bli speglade på för dem gynnsamt
sätt.
Utskottet erinrar om att bl.a.
opartiskhet och saklighet skall vara
grundläggande förutsättningar för
programföretagen när de planerar och
framställer program. Med en sådan
utgångspunkt bör intresset av att både
pojkars och flickors verklighet speglas
på ett rättvisande sätt kunna
tillgodoses.
Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionsyrkandet.
Hög kvalitet (18.4)
Utskottet tillstyrker förslaget att hela
programutbudet skall ha hög kvalitet
samt att programföretagens ansvar för
kvalitetsuppföljningen skall öka.
Den demokratiska processen (18.5)
Utskottet tillstyrker förslaget att
programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den
fria åsiktsbildningen och ge utrymme åt
en mångfald av åsikter och
meningsyttringar.
Olika perspektiv i nyhetsförmedlingen
(18.6)
I motion Kr7 (m) behandlas frågan om
riktlinjer för programverksamheten i vad
avser olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen (yrkande 4 delvis). I
motionen avvisas tankarna om en politisk
styrning av hur SR:s och SVT:s
nyhetsförmedling skall organiseras och
utformas. Nyhetsförmedlingen bör -
anförs det - utformas efter vad som är
redaktionellt lämpligt.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande tagit ställning till
public service-uppdraget och dess olika
moment. Utskottets uppfattning innebär
att det skall ställas krav på
programföretagen bl.a. i fråga om
opartiskhet och saklighet, mångfald och
decentralisering. Vidare kan nämnas
kravet på att programverksamheten skall
spegla hela landet. Med detta
ställningstagande som grund är det
självklart för utskottet att kräva
riktlinjer för public service-
verksamheten som innebär att
nyhetsförmedlingen och
samhällsbevakningen skall utgå från
olika perspektiv i landet. Utskottet kan
inte finna att riktlinjer med sådant
innehåll står i motsättning till den del
av public service-uppdraget som innebär
att redaktionell självständighet skall
vara grundläggande för verksamheten.
Utskottet, som avstyrker motion Kr7
yrkande 4 i motsvarande del, föreslår
således att riksdagen skall godkänna vad
i propositionen förordats i fråga om
olika perspektiv i nyhetsförmedlingen.
Utskottet vill tillägga att frågan om
utflyttning av viss verksamhet behandlas
i ett senare avsnitt i detta betänkande.
Mediets genomslagskraft (18.7)
Frågan om riktlinjer för
programverksamheten i vad avser mediets
genomslagskraft berörs i två
motionsyrkanden.
I motion Kr8 (kds) föreslås att ett
relevanskrav skall införas som innebär
att information bör förmedlas i ett för
publiken tillräckligt förklarande
sammanhang. Yrkandet syftar till att
förståelsen skall öka för de skeenden
som skildras och att risken för skadliga
effekter hos framför allt minderåriga
skall minska (yrkande 3).
Motionärerna bakom motion Kr9 (mp)
framhåller att medievåldet befäster
existerande samhälleliga strukturer.
Särskilt oroande är sättet att skildra
kvinnor i underhållningsprogram med
våldsinslag. Med hänvisning till TV:s
oerhörda genomslagskraft föreslås i
motionen att klargörande skrivningar
skall göras i fråga om TV-mediets
särskilda genomslagskraft, speciellt vad
gäller våld och onyanserade
kvinnoskildringar (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av
motionsyrkandena anföra följande.
Enligt gällande avtal mellan staten och
de tre programföretagen skall företagen
- i fråga om innehållet i sändningarna -
ta hänsyn till ljudradions och
televisionens särskilda genomslagskraft.
Med detta uttryck avses - som framhölls
i proposition 1990/91:149 om radio- och
TV-frågor - att hänsyn skall tas till
att medierna vänder sig till hemmen och
till en stor allmän publik, där alla
åldrar är företrädda, samt att
programmen kan påverka lyssnare och
tittare starkt. Det är därför - anförde
dåvarande utbildningsministern i
propositionen - naturligt att de
ansvariga för sändningarna iakttar
varsamhet med program som har sådan
karaktär att man kan förstå att delar av
publiken kommer att uppröras eller
skrämmas (s. 142). Granskningsnämndens
praxis innebär att nämnden tillämpar
avtalsbestämmelsen vid bedömning av
våldsskildringar, sexuella
framställningar, skildring av
drogmissbruk m.m. Vidare tillämpas
bestämmelsen på könsdiskriminerande och
rasistiska inslag.
I regeringens förslag till ny radio-
och TV-lag (prop. 1995/96:160) som för
närvarande är föremål för
konstitutionsutskottets behandling
föreslås att sändningstillstånd skall få
förenas med villkor. Ett sådant villkor
skall vara att hänsyn skall tas till
mediets särskilda genomslagskraft.
Vidare föreslås i samma proposition att
det i lagen förs in en bestämmelse som
förbjuder sändningar av
televisionsprogram som innehåller våld
och pornografi under sådan tid och på
sådant sätt att det finns betydande risk
för att barn kan se programmen. Enligt
vad som framgår av nämnda proposition
kräver tillståndsvillkoret om mediets
genomslagskraft ett hänsynstagande till
andra skrämmande eller upprörande
skildringar än de som lagbestämmelsen
omfattar. Det anförda innebär att
bestämmelserna till viss del kan
komplettera varandra men i några fall
bli tillämpliga på samma skildring och
sändning (s. 93-98).
Våldsskildringsrådet, som bl.a. har i
uppdrag att samordna statliga
myndigheters åtgärder mot skadliga
verkningar av våldsskildringar i rörliga
bilder, har i sin skriftserie nyligen
givit ut skriften 40 timmar i veckan.
En studie av våld i sex svenska TV-
kanaler av Johan Cronström och Birgitta
Höijer. Studien bygger på en veckas
granskning av programutbudet i SVT:s två
kanaler, TV 3, TV 4, Kanal fem och TV
1000. Resultatet av granskningen visar
att det råder mycket stora skillnader
mellan TV-kanalerna och att det är de
kommersiella kanalerna som visar mest
våld. Enligt författarna visar SVT i
särklass minst våld med ca 3
timmar/vecka i SVT 1 och 1½ timme/vecka
i SVT 2. Därefter kommer TV 4 med 6½
timmar/vecka och kanal fem med 7
timmar/vecka. De två kanaler som visar
mest våld är TV 3 med 11 timmar/vecka
och TV 1000 med 16 timmar per vecka.
Cronström och Höijer konstaterar att det
är uppenbart att den licensfinansierade
public service-televisionen står som
garant för ett lågt våldsutbud.
SVT har antagit European Broadcasting
Unions (EBU) riktlinjer för våld i TV-
utbudet. Enligt dessa riktlinjer skall
det finnas en allmänt vedertagen
tidpunkt, en s.k. vattendelare, i
programtablån. Allt som sänds före denna
tidpunkt bör lämpa sig för tittare i
alla åldrar, inklusive barn. Efter denna
tidpunkt får föräldrarna ta ansvaret för
barnens tittande. Enligt
Granskningsnämndens praxis anses
klockslaget 21.00 vara den tidpunkt före
vilken särskild aktsamhet bör iakttas.
Den opinion som finns mot våldsinslag i
medierna - och som också uttrycks i
motionerna - bör tas på stort allvar.
Även om det är svårt att påvisa vilken
effekt som medievåldet har på publiken
är det enligt utskottets bedömning
angeläget att understryka det stora
ansvar som vilar på public service-
företagen.
I de förslag till bestämmelser och
riktlinjer som nu behandlas av
konstitutionsutskottet och
kulturutskottet beaktas de risker för
skadlig och negativ påverkan på publiken
som är förknippade med radio- och TV-
medierna. Ett stort ansvar för att
motsvara högt ställda krav åvilar
således public service-företagen.
Utskottet erinrar även om att respekten
för människovärdet uttrycks genom den i
lagen ingående demokratibestämmelsen,
vilken utförligt redovisats i det
föregående. Genom demokratibestämmelsen
hävdas bl.a. principen om alla
människors lika värde, den enskilda
människans frihet och värde samt
jämställdheten mellan könen samtidigt
som våld och brutalitet fördöms.
Enligt utskottets uppfattning
tillgodoses de krav som framställs i
motions-yrkandena genom de av regeringen
föreslagna bestämmelserna och
riktlinjerna. Med hänvisning till det
anförda anser utskottet att det inte är
påkallat med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandena. Förslaget
i propositionen tillstyrks således i
denna del.
I detta sammanhang behandlar utskottet
ett motionsyrkande som har beröring med
frågan om mediernas genomslagskraft men
som inte rör riktlinjerna för public
service-uppdraget. I motion Kr9 (mp)
begärs att regeringen skall vidta
åtgärder internationellt för att
motverka att barn tar skada av att se på
TV (yrkande 2).
Med anledning av motionsyrkandet vill
utskottet framhålla följande.
Utskottet har tidigare i år i yttrande
till utrikesutskottet över regeringens
skrivelse 1995/96:30 EU:s
regeringskonferens 1996 redovisat att
det inom EU sedan länge pågår ett
samarbete på TV-området (yttr.
1995/96:KrU4y). EG:s ministerråd antog
år 1989 ett direktiv (89/552/EEG) om
samordning av vissa bestämmelser som
fastställts i medlemsstaternas lagar och
andra författningar om utförandet av
sändningsverksamhet för television, det
s.k. TV-direktivet. Detta innehåller
bl.a. restriktioner mot
våldsskildringar, rashets och
pornografi, regler angående reklam och
sponsring samt riktpunkter för andelen
europeiska program m.m. Sverige har
anpassat sin lagstiftning till
direktivet genom beslut om lagen
(1992:1356) om satellitsändningar av
televisionsprogram till allmänheten.
Förslaget till ny radio- och TV-lag, som
riksdagen inom kort skall ta ställning
till, innebär bl.a. att lagen om
satellitsändningar upphävs samtidigt
som det i den nya lagen (6 kap. 1 §)
finns en särskild bestämmelse rörande
våldsskildringar och pornografiska
bilder.
Utskottet angav vidare i sitt yttrande
till utrikesutskottet att TV-direktivet
varit föremål för översyn och att EU-
parlamentets kulturutskott nyligen
yttrat sig över ett förslag från EU-
kommissionen om ändringar i direktivet.
Ministerrådet kan väntas fatta beslut i
ärendet i juni månad sedan EU-
parlamentet tagit ställning till
ändringsförslagen. Utskottet vill
tillägga att Sverige i EU:s ministerråd
arbetar för att införa förbud mot
barnreklam i EU:s ovan nämnda TV-
direktiv.
I yttrandet över EU:s
regeringskonferens redovisade utskottet
även att medieministrarna vid
Europarådets medieministerkonferens i
Prag i december 1994 bl.a. diskuterade
våldsskildringar i bildmedierna.
Ministrarna enades om att det finns ett
behov av riktlinjer på europeisk nivå.
En arbetsgrupp tillsattes med uppgift
att utarbeta möjliga riktlinjer
beträffande skildringen av våld i
elektroniska medier. Sverige deltar i
detta arbete.
Det kan här också nämnas att
Europarådets parlamentariska församling
vid sin session 1995 debatterade en
rapport om den visuella bildens makt och
den påverkan, positiv såväl som negativ,
som bilder - fotografi, film, TV, video
- kan utöva. För att motverka riskerna
för manipulation genom bild beslutade
församlingen rekommendera bl.a.
utbildning och principer för mediernas
självreglering (rek. 1276).
Det anförda visar att det redan finns
ett långtgående internationellt
samarbete både inom EU och Europarådet.
Likaledes är det frivilliga samarbete
som programföretagen deltar i genom sitt
medlemskap i EBU av stort värde i
sammanhanget. År 1992 antog EBU
riktlinjer för hur medlemsföretagen bör
förhålla sig till våldsskildringar i TV-
programmen. Dessa riktlinjer - som
berörts i det föregående - har tagits
fram under medverkan av bl.a. BBC och
SVT. EBU vill genom riktlinjerna främja
en ansvarsfull praxis för hur våld
skildras i TV.
Utskottet anser sig - med hänvisning
till vad som här redovisats - kunna utgå
från att samarbetet mellan länderna
kommer att utvecklas ytterligare i takt
med att samhället och medierna
förändras. Enligt utskottets uppfattning
påkallar motionsyrkandet inte någon
riksdagens åtgärd.
Verksamhet på invandrar- och
minoritetsspråk (18.8)
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att programföretagen även
fortsättningsvis skall vara skyldiga att
beakta språkliga och etniska
minoriteters behov. Samiska, finska och
tornedalsfinska skall inta en
särställning.
Program för funktionshindrade (18.9)
När det gäller riktlinjer för program
för funktionshindrade anför motionärerna
bakom motion Kr10 (v) att televisionen
har unika möjligheter att göra insatser
för handikappgrupperna (yrkande 4).
Motionärerna anser att
programverksamheten för handikappade
skall utvecklas och föreslår att en
särskild samrådsgrupp skall tillsättas i
detta syfte. I gruppen skall ingå
representanter för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten, de handikappades
organisationer och det bolag för teknik
som regeringen föreslår skall inrättas
(jfr avsnitt 22.1).
Public service-företagen har ett
särskilt ansvar för att
funktionshindrade i möjligaste mån skall
få tillgång till programutbudet. I
enlighet med 1992 års riksdagsbeslut
fördelar de tre programföretagen
ansvaret sinsemellan med hänsyn bl.a.
till de olika mediernas förutsättningar.
Riksdagsbeslutet innebar även att
programföretagen skulle utarbeta en
rullande plan över tilltänkta insatser
när det gäller handikappåtgärder.
Enligt de riktlinjer som anges i
propositionen skall det vara ett
grundläggande mål för public service-
företagen att göra de ordinarie
programmen tillgängliga för
funktionshindrade. Tillgängligheten
skall ökas genom att företagen utnyttjar
befintlig och ny teknik (prop. s. 67).
Utskottet har inhämtat att det sedan
flera år förekommer årliga möten mellan
de tre programföretagen och företrädare
för handikapporganisationerna. I mötena
deltar även vid behov företrädare för de
tekniska utvecklingsenheterna i
företagen.
Programföretagen har således redan i
dag ett informellt samråd med
företrädare för de funktionshindrade
liknande det samråd som föreslås i det
aktuella motionsyrkandet. Enligt
utskottets uppfattning bör det ankomma
på företagen att själva avgöra hur
samarbetsformerna skall utformas. Det
anförda innebär att utskottet inte anser
att det är påkallat med något riksdagens
initiativ med anledning av motionen i
här aktuell del. Propositionens förslag
till riktlinjer för program för
funktionshindrade tillstyrks således.
Särskilda riktlinjer för
Utbildningsradion (18.10)
I propositionen föreslås att UR:s
uppdrag i princip skall vara oförändrat
under tillståndsperioden (s. 67). Vidare
uttalas att resultatet av utredningen om
distansmetoder inom utbildningen (U
1995:7) kommer att få betydelse för
vilken roll UR skall spela i framtiden.
Under tillståndstiden som bör gälla för
perioden 1997-1998 bör UR producera
utbildningsprogram i första hand för
sändning via marksändare. Verksamheten
skall liksom tidigare inriktas på de
fyra utbildningsområdena förskola,
ungdomsskola, högskola och
vuxenutbildning. Inom samtliga
utbildningsområden bör stöd och
stimulans ges till grupper med olika
funktionshinder och till etniska och
språkliga minoriteter. UR bör även -
liksom nu - producera barnprogram. UR:s
förlag bör bedrivas enligt
företagsekonomiska principer.
Regeringen förutsätter att UR:s program
bereds plats i SVT:s och SR:s kanaler
och att UR liksom i dag genom avtal ges
egna sändningstider. Eventuell oenighet
vid fördelningen av sändningstider bör
även fortsättningsvis lösas genom två
skiljenämnder (prop. s. 68).
I motion Kr10 (v) behandlas frågor som
rör riktlinjerna för UR (yrkande 5).
Motionen syftar till att garantier skall
ges för UR:s fortsatta existens.
Motionärerna föreslår också att en
folkbildningskanal skall etableras i
syfte att förstärka UR:s roll. I
motionen berörs även frågan om UR:s
sändningstider, som enligt motionärerna
är ett problem.
I sitt delbetänkande (SOU 1995:120) TV
och utbildning har den s.k.
Distansutbildningskommittén bl.a. kommit
fram till att det finns behov av mer
folkbildande och utbildande television
samt att det ur ett
utbildningsperspektiv finns behov av
ökad produktion och förbättrad
sändningstid för utbildande och
folkbildande program. Vidare anser
kommittén att nya stora
utbildningssatsningar på TV-området bör
ha digital teknik som plattform.
Kommittén har under våren 1996 fått
tilläggsdirektiv att lägga fram förslag
om vilken roll UR skall spela inom
folkbildnings- och utbildningsområdet.
Uppdraget skall redovisas före utgången
av oktober 1997 (dir. 1996:17).
De frågor som motionärerna tar upp är
föremål för en grundlig översyn.
Utskottet anser att riksdagen inte bör
föregripa resultatet av
Distansutbildningskommitténs förslag
eller den fortsatta beredningen av
förslaget. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion Kr10 yrkande 5
och antar regeringens förslag
beträffande UR:s fortsatta verksamhet.
Tillståndsperiodens längd (19)
I propositionen föreslås att tillståndet
för SVT och SR skall omfatta perioden
den 1 januari 1997-den 31 december 2001.
Tillståndet för UR skall omfatta
perioden den 1 januari 1997-den 31
december 1998 (s. 68).
Mycket tyder på att de framtida
förändringarna på det tekniska området
kommer att starkt påverka utvecklingen
av ljudradio och television. Enligt
regeringen talar därför övervägande skäl
för en relativt kort tillståndstid. En
tillståndstid på fem år anses vara
lämplig för SVT och SR. Med hänvisning
till att Distansutbildningskommittén
fått i uppdrag att före utgången av
oktober månad 1997 lägga fram förslag om
vilken roll UR skall spela inom
utbildnings- och folkbildningsområdet
bör tillståndet för UR begränsas till
två år.
I motion Kr7 (m) föreslås att
tillståndsperioden för SVT och SR skall
vara fyraårig och således omfatta
perioden den 1 januari 1997-den 31
december 2000 (yrkande 7).
Motionärerna bakom motion Kr10 (v)
anser att tillståndstiden för SVT och SR
skall vara tioårig för att trygga
kvalitet och långsiktighet och för
allmänhetens bästa. Motionärerna
framhåller även att en lång avtalsperiod
behövs för att garantera allmänhetens
tillgång till programverksamheten under
den tid som uppbyggandet av ett digitalt
marknät skall pågå (yrkande 6).
Den avtalstid som för närvarande gäller
är fyraårig. Utskottet har förståelse
för att det kan vara fördelaktigt för
programföretagen med en betydligt längre
avtalstid, eftersom det underlättar
företagens långsiktiga planering.
Samtidigt måste konstateras att den
tekniska utvecklingen är inne i ett
synnerligen dynamiskt skede, vilket
innebär att de förutsättningar som nu
gäller för programföretagen inom en inte
alltför avlägsen framtid kan vara
förändrade. Utskottet har därför stannat
för att tillstyrka regeringens förslag
och avstyrka de båda motionsyrkandena.
Ägarskap (20)
I propositionen föreslås att de tre
förvaltningsstiftelser som äger och
förvaltar aktierna i programbolagen och
utövar de befogenheter som är
förknippade därmed skall upphöra. I
stället skall de tre programbolagen ägas
av en nybildad stiftelse (s. 70).
Som skäl för sitt förslag anger
regeringen att den nuvarande lösningen
med tre stiftelser som har identiska
styrelser är mindre ändamålsenlig.
Regeringen anser att det är mer
rationellt med endast en stiftelse,
eftersom de tre stiftelserna har samma
övergripande mål. Enligt regeringens
uppfattning bör de riktlinjer som lagts
fast genom 1993 års riksdagsbeslut om
stiftelsernas ändamål,
styrelsesammansättning m.m. gälla
oförändrade för den nya moderstiftelsen.
Även principerna för hur programbolagens
styrelser skall utses bör gälla
oförändrade i enlighet med 1993 års
riksdagsbeslut (prop. 1992/93:236, bet.
1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).
De tre stiftelsestyrelserna har efter
propositionens avlämnande till riksdagen
inkommit till regeringen med begäran om
permutation av innebörd att stiftelserna
skall upphöra.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens förslag. Riksdagen bör
därför godkänna den föreslagna ändringen
av ägandet av programföretagen.
Uppföljning och utvärdering (21)
Regeringen föreslår att programföretagen
årligen skall följa upp och rapportera
hur public service-uppdraget uppfyllts.
Uppföljningsrapporten bör ges in till
Granskningsnämnden för radio och TV (s.
72).
Som skäl för sitt förslag anger
regeringen att public service-företagens
redovisning skall syfta till att
klarlägga hur programföretagens
verksamhetsresultat förhåller sig till
de mål som utgör grunden för företagens
uppdrag. Rapporten bör inte som
Kulturutredningen föreslagit i sitt
betänkande (SOU 1995:84)
Kulturpolitikens inriktning benämnas
public service-bok-slut , eftersom det
är angeläget att detta
uppföljningsdokument inte förväxlas med
övrig ekonomisk redovisning. Syftet med
uppföljningen är - uppges det
- att skärpa företagens fokus på hur
uppdraget uppfylls och att ge
statsmakterna ett underlag inför
förnyade koncessionsvillkor.
Uppföljningen bör också kunna möjliggöra
och underlätta programföretagens interna
uppföljning och kvalitetssäkring.
Två motioner behandlar frågan om
uppföljning och rapportering av hur
public service-uppdraget uppfylls.
Motionärerna bakom motion Kr10 (v)
anser att det är väsentligt med
regelbundet återkommande public service-
bokslut, där villkoren i avtalet
utvärderas och diskuteras. Utvärderingen
skall - menar motionärerna - även gälla
utvecklingen inom radion och
televisionen i förhållande till bl.a. de
kulturpolitiska målen och leda till
förslag till insatser eller
regelförändringar. Vidare föreslås att
Granskningsnämnden i kulturpolitiska
frågor skall inhämta förslag och
synpunkter från Statens kulturråd
(yrkande 10 delvis).
Motionärerna bakom motion Kr7 (m)
avvisar förslaget att public service-
företagen årligen skall granskas av
Granskningsnämnden. Självständiga medier
skall - menar motionärerna - inte
granskas av statliga myndigheter i ett
öppet samhälle (yrkande 8).
Ett flertal av de villkor som
regeringen på grundval av riksdagens
beslut kommer att knyta till public
service-företagens sändningstillstånd
kommer att vara allmänt hållna. Det
gäller t.ex. riktlinjerna för
programverksamheten. Andra villkor
kommer att vara mer preciserade och
kvantifierbara. Det gäller t.ex. frågan
om andelen distriktsbaserad produktion,
som utskottet behandlar i ett senare
avsnitt i detta betänkande.
Enligt utskottets uppfattning är det
värdefullt att de mål för verksamheten
som statsmakterna fastställer kan följas
upp genom en årligen återkommande
rapportering. Likaledes är det
värdefullt att i anslutning till en
sådan redovisning få ta del av olika
statistikuppgifter såsom t.ex.
programstatistik. Uppföljningsarbetet
bör kunna ge programföretagen en tydlig
bild av verksamheten och underlätta för
företagen att göra förbättringar. Vidare
anser utskottet - i likhet med vad som
anförs i propositionen - att den
föreslagna uppföljningen bör kunna bidra
till att stimulera den offentliga
debatten. Utskottet vill understryka att
rapporteringen inte skall utgöra ett
försök att kontrollera eller detaljstyra
public service-verksamheten.
Det bör tilläggas att en uppföljning
och utvärdering av public service-
uppdraget och programföretagens
riktlinjer för verksamheten inbegriper
en uppföljning av programföretagens
kulturpolitiska uppgift. Utskottet är
inte berett att i likhet med
motionärerna bakom motion Kr10 i
motsvarande del föreslå en utvidgning av
uppföljningsuppdraget i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att Granskningsnämndens uppdrag att
efterhandsgranska programverksamheten
inte berörs av det här redovisade
uppföljningsuppdraget.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet propositionens
förslag. Motionsyrkandena avstyrks
således.
Organisation (22)
Programföretagens struktur (22.1).
Distriktsorganisationer och
distriktsbaserad produktion (22.2)
I propositionen föreslås i fråga om
programföretagens struktur att det
liksom för närvarande under nästkommande
tillståndsperiod skall finnas tre
programföretag, SVT, SR och UR.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och
Sveriges Radio Förvaltnings AB skall
fortfarande ägas gemensamt av de tre
programföretagen. De avgiftsfinansierade
programföretagen bör även i framtiden
befinna sig i täten av den tekniska
utvecklingen. För att säkerställa att
kapaciteten används på bästa sätt skall
SVT:s, SR:s och UR:s resurser för
teknisk utveckling sammanföras till ett
gemensamt dotterbolag (s. 75).
Vidare föreslår regeringen att det även
i fortsättningen skall finnas en di-
striktsorganisation inom varje
programföretag. Företagens organisation
skall utformas så att förhållandena i
olika delar av landet kan speglas.
Programbolagen bestämmer om regional och
lokal indelning av respektive
organisation. Den andel av
allmänproduktionen i SVT:s och SR:s
rikssändningar som produceras utanför
Stockholm föreslås under
tillståndsperioden ökas till minst 55 %.
Enligt nu gällande regler skall minst 50
% av SVT:s och minst 40 % av SR:s
allmänproduktion i rikssändningar göras
utanför Stockholm. Ökningen bör i första
hand ske genom ökat anlitande av
fristående producenter och genom
utomståendes medverkan. Det skall enligt
propositionen även i fortsättningen
finnas två självständiga
nyhetsredaktioner inom SVT. SVT skall
även i fortsättningen ha en separat
nyhetsredaktion för text-TV-
verksamheten. Slutligen föreslås att
arbetet med nyheter och samhällsfrågor
skall bedrivas så att olika perspektiv
kommer att prägla verksamheten (s. 77).
I motion Kr7 (m) uttalas att SR och SVT
själva bör ha rätt att organisera sin
verksamhet utifrån tillståndskravet att
företagen skall spegla hela Sverige.
Ansvaret för att täcka skeendet i hela
landet åvilar all programproduktion och
kan, menar motionärerna, inte lösas
genom politiska beslut om hur enskilda
enheter skall lokaliseras på olika
platser i Sverige. Lokalisering av
programproduktion och annan verksamhet
bör vara en funktion av hur företagen
organiserar sig för att uppnå målen att
spegla hela Sverige (yrkande 9). I ett
annat yrkande i samma motion framförs
ett delvis liknande förslag som innebär
att organisationen av nyhetsförmedlingen
bör utformas efter vad som är
redaktionellt lämpligt (yrkande 4
delvis).
Motionärerna bakom motion Kr8 (kds)
anser att förslag om utlokalisering av
redaktioner och kvalificerade
beslutsfunktioner inte skall fattas av
politiker utan av ledningen för SVT
(yrkande 4).
I motion Kr10 (v) föreslås en
precisering av utlokaliseringen.
Motionärerna anser att en
nyhetsredaktion bör flyttas ut från
Storstockholmsområdet. Vidare bör RIKAB
ges garantier att få stanna kvar i
Kiruna. Då det gäller den
distriktsbaserade produktionen vill
motionärerna att minst 60 % av
programmen skall göras utanför Stockholm
(yrkande 8). I samma motion yrkas att
förutom en nyhetsredaktion även text-TV-
redaktionen och sportredaktionen skall
utlokaliseras samt att vissa
samhällsdebattprogram skall produceras
utanför Stockholm (yrkande 3).
Då det gäller frågan om
programföretagens distriktsorganisation
vill utskottet framhålla följande. För
utskottet är det självklart att hela
landet måste speglas i SVT:s och SR:s
programproduktion, inte minst när det
gäller nyhetsrapporteringen. För att
klara detta är det nödvändigt att SVT
gör vissa organisatoriska förändringar.
Ett riksdagsbeslut med denna innebörd
ger en tydlig signal till SVT om behovet
av decentralisering av verksamheten.
Syftet med en sådan decentralisering är
främst att genom en
perspektivförskjutning från huvudstaden
till övriga landet öka radio- och TV-
publikens delaktighet i allmänhetens
radio och TV. Utskottet är inte berett
att - som föreslås i motion Kr10 -
närmare precisera vad en sådan
organisationsändring skall innebära. Det
bör ankomma på SVT:s styrelse att
besluta om vilka åtgärder som behövs för
att nå upp till de nämnda kraven.
Den fråga som tas upp i motion Kr10 om
garantier för RIKAB:s framtida
lokalisering är nära förknippad med
frågan om TV-avgiftsuppbörden och
finansieringen av public service-
verksamheten. Några förslag till
förändringar föreligger inte. Enligt
utskottets uppfattning är det inte
motiverat att nu göra några uttalanden
eller utfästelser av det slag som
motionärerna föreslår.
Då det gäller andelen distriktsbaserad
produktion erinrar utskottet om att 1995
års riksdagsbeslut bl.a. innebar att
minst 50 % av allmänproduktionen i SVT:s
sändningar skulle produceras utanför
Stockholm, en nivå som i realiteten
redan var uppnådd. Utskottet finner att
den ökning som nu föreslås för både
SVT:s och SR:s sändningar är väl
motiverad. Utskottet är inte berett att
därutöver föreslå någon ytterligare
höjning av andelen distriktsbaserad
produktion.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet propositionens
förslag om programföretagens struktur
samt krav på distriktsorganisation och
di-striktsbaserad produktion. Motionerna
Kr7 yrkandena 4 i här aktuell del och 9,
Kr8 yrkande 4 och Kr10 yrkandena 3 och 8
avstyrks således.
Finansiering och ekonomiska
förutsättningar (23)
I propositionen föreslås att
programföretagen - SVT, SR och UR -
liksom hittills skall finansieras med
medel som anvisas från rundradiokontot.
Företagen skall inte tillåtas sända
annonser. TV-avgifterna skall oavkortat
gå till finansiering av public service-
verksamheten. Sponsring föreslås endast
få förekomma i SVT:s sändningar i
samband med sportevenemang. Sponsring
föreslås inte längre få förekomma i SR:s
sändningar. Utskottet återkommer senare
i detta avsnitt till
sponsringsbegreppet.
Enligt propositionen skall sändningarna
vara tillgängliga för allmänheten utan
villkor om särskild betalning.
Medelstilldelningen till
programföretagen skall liksom nu
värdesäkras med utgångspunkt i ett
index. Även medelstilldelningen till
Radio Sweden bör värdesäkras med
utgångspunkt i det särskilda
kompensationsindexet för public service-
företagen. För åren 1997 och 1998 bör
statsmakternas besparingskrav i enlighet
med 1995 års riksdagsbeslut kvarstå.
Programföretagen skall inom tillgänglig
ekonomisk ram göra de prioriteringar som
krävs för att uppfylla målen med
verksamheten, föreslås det i
propositionen (s. 79).
1992 års riksdagsbeslut om den
avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamheten innebar bl.a. att
tillgängliga medel skulle fördelas
enligt en s.k. fördelningsnyckel. Vidare
beslutades att programbolagen - om de
kom överens om att fördela ansvaret för
olika gemensamma funktioner mellan sig -
skulle ha möjlighet att sinsemellan
justera medelsfördelningen (prop.
1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr.
1991/92:329). I propositionen föreslås
att fördelningsnyckeln bör ändras på det
sättet att medlen bör fördelas så att
60,53 % tilldelas SVT, 34,70 % tilldelas
SR och 4,77 % tilldelas UR. Motsvarande
siffror är för närvarande 61,09 % för
SVT, 34,31 %för SR och 4,60 % för UR.
Programföretagen bör även
fortsättningsvis kunna justera
fördelningsnyckeln sinsemellan.
Vidare föreslås att Radio Swedens
medelstilldelning även fortsättningsvis
bör vara oberoende av
medelstilldelningen till SR och således
inte påverkas av fördelningsnyckeln (s.
82).
Vidare uttalas i propositionen att SVT
även i fortsättningen bör få behålla
sitt ansvar för förvaltningen av
rundradiomedlen (s. 83).
Frågan om sponsring behandlas i två
motionsyrkanden.
I motion Kr 7 (m) välkomnas regeringens
förslag att begränsa möjligheterna till
sponsring. Motionärerna bakom motionen
anser emellertid att det är nödvändigt
med stramare regler även vad gäller
sportprogram (yrkande 10).
Motionärerna i motion Kr10 (v) anser
att sponsring har karaktär av reklam och
avvisar både reklam och sponsring i
allmänhetens radio och TV. Av motionen
framgår även att motionärerna är
kritiska till regeringens förslag att
låta sparkravet ligga kvar och minska
möjligheterna till sponsringsintäkter
samtidigt som regeringen kräver ökade
satsningar på i stort sett alla områden.
Vidare framgår att Vänsterpartiet i en
motion som väckts med anledning av
proposition 1995/96:160 Radio- och TV-
lag föreslår en höjning av TV-avgiften
som överstiger regeringens förslag till
höjning (yrkande 9 delvis).
Med sponsrade program avses enligt nu
gällande avtal program som helt eller
delvis bekostats av någon som inte är
engagerad inom radio eller TV eller med
att framställa audiovisuella verk, under
förutsättning att sponsorbidraget har
tillfallit SVT (alt. SR eller UR) eller
direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s
eller UR:s) kostnader för programmet
påtagligt har minskat. I det förslag
till radio- och TV-lag som för
närvarande behandlas av
konstitutionsutskottet finns i
definitionen av vad som skall avses vara
sponsring ingen motsvarighet till satsen
under förutsättning att sponsorbidraget
har tillfallit SVT (alt. SR eller UR)
eller direkt medfört att SVT:s (alt.
SR:s eller UR:s) kostnader för
programmet påtagligt har minskat .
I skrivelse från SVT har företaget
angivit vilka konsekvenserna kan bli av
ett riksdagsbeslut i enlighet med
regeringens förslag. SVT anför att det
nya sponsringsbegreppet kommer att få
förödande konsekvenser för företaget
genom att det utestängs från möjligheten
att sända samproducerade program eller
inköpta program - ofta större
gestaltande produktioner eller
produktioner av fria filmare - där part
som inte är engagerad inom radio eller
TV eller med att framställa
audiovisuella verk medverkat till
finansieringen.
Synpunkter av innebörd att samma
sponsringsregler bör gälla för SR som
för SVT har vid en uppvaktning inför
utskottet framförts av företrädare för
SR. I sammanhanget underströks bl.a. att
program som sänds inom ramen för ett
samarbete inom European Broadcasting
Union (EBU) eller program av motsvarande
betydelse inte får sändas om regeringens
förslag till sponsringsvillkor antas av
riksdagen.
Utskottet konstaterar att
sponsringsbegreppet - om förslaget till
radio- och TV-lag antas - kommer att
vidgas och att därmed ett stort antal
program som i dag inte anses vara
sponsrade i fortsättningen kommer att
falla in under den nya definitionen.
Utskottet accepterar utgångspunkten i
regeringens förslag, nämligen att
sponsring skall få förekomma i SVT:s
sändningar i samband med sportevenemang.
Ett skäl att bibehålla sponsringen i
sådana sammanhang är att kostnaderna för
sporträttigheter ständigt ökar. Genom
kravet på mångsidighet i programutbudet
i public service-televisionen är det
angeläget att även SVT har möjlighet att
sända dyrbara sportevenemang.
Utskottet gör bedömningen att det
vidgade sponsringsbegreppet leder till
att - utöver vad som föreslås i
propositionen - vissa kategorier av
sponsrade program bör vara tillåtna. Det
bör således vara möjligt för SVT, SR och
UR att sända samproduktioner som
framställts i samarbete med t.ex.
programföretag i andra länder,
fristående produktionsbolag och fria
filmare, där medproducenten fått bidrag
från utomstående för sin andel av
produktionen. Det bör också vara möjligt
för SVT, SR och UR att till
marknadsmässigt pris köpa visningsrätt
till program som erhållit bidrag från
utomstående i ett tidigare led, t.ex.
svensk eller utländsk långfilm.
Likaledes bör program som framställs av
ett programföretag inom ramen för ett
samarbete inom EBU kunna få återutsändas
av SVT och SR, trots att bidrag kan ha
lämnats från utomstående. Utskottet vill
understryka att de angivna möjligheterna
inte innebär någon ändring i förhållande
till nu gällande regler.
Vidare bör det - liksom hittills - vara
tillåtet för SVT och SR att träffa
uppgörelse om sponsring när företaget i
fråga är arrangör - under förutsättning
att programmet direktsänds till flera
länder antingen arrangemanget sker inom
ramen för ett åtagande gentemot EBU
eller arrangemanget är av liknande
betydelse.
Riksdagens beslut om finansieringen och
de ekonomiska förutsättningarna för UR
bör - till förtydligande av vad som
anförs i propositionen - avse endast
perioden 1997-1998. Utskottet hänvisar i
sammanhanget till att regeringen nyligen
uppdragit åt Distansutbildningskommittén
att lägga fram förslag om UR:s framtida
roll. Kommitténs förslag till
verksamhetsinriktning för UR skall
åtföljas av kostnadsuppskattningar och
förslag till finansieringssätt.
Då det gäller regeringens förslag i
övrigt om finansieringen och de
ekonomiska förutsättningarna för SVT,
SR, Radio Sweden och UR godtar utskottet
regeringens förslag. Utskottet
återkommer i ett senare avsnitt till
frågan om Granskningsnämndens
verksamhet.
Det anförda innebär att riksdagen med
anledning av propositionen och med
avslag på motionerna i här aktuella
delar som sin mening bör ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om
finansiering och ekonomiska
förutsättningar för programföretagen.
Vissa frågor med anknytning till ny
teknik (24)
I detta avsnitt behandlas frågor om
sändningarnas räckvidd, sändningsrättens
omfattning m.m.
I propositionen föreslås att
programföretagen skall vara skyldiga att
se till att minst 99,8 % av den fast
bosatta befolkningen kan ta emot
programmen. Om ett programföretag vill
uppfylla en del av denna skyldighet
genom utnyttjande av satellit eller
annars inleda nya sändningar över
satellit skall regeringens medgivande
inhämtas. SVT:s sändningsrätt skall
omfatta två TV-kanaler inklusive text-
TV. SR:s sändningsrätt skall omfatta
fyra radiokanaler, varav en skall ha
lokal täckning. UR skall under
tillståndsperioden sända
utbildningsprogram i SVT:s och SR:s
kanaler. Om ett programföretag vill
starta nya programkanaler skall
regeringens medgivande inhämtas (s. 84).
Som skäl för sina förslag anger
regeringen att den digitala
sändningstekniken under den kommande
tillståndsperioden kommer att börja
påverka medielandskapet. Vilken riktning
utvecklingen kommer att ta beror bl.a.
på vilka beslut statsmakterna kommer att
fatta och hur olika privata företag
kommer att agera. Några år in på 2000-
talet kan den nya tekniken ha ändrat
förutsättningarna på väsentliga punkter.
Frågan om på vilket sätt SVT:s program
skall distribueras har ett nära samband
med frågan om vilken teknik för TV-
sändningar som skall användas i
framtiden. Inför de viktiga avgöranden
som kommer att behöva träffas är det -
menar regeringen - angeläget att
programföretagen agerar i enlighet med
den strategi för tekniska förändringar
som statsmakterna kan komma att fatta
beslut om. Därför bör regeringens
medgivande inhämtas före beslut om att
inleda nya satellitsändningar, något som
i första hand gäller för SVT (s. 86-87).
I propositionen uttalas även att det är
angeläget att nya digitalt utsända
programkanaler inte leder till att
programmens tillgänglighet försämras för
den publik som enbart kan ta emot
analoga sändningar (s. 87).
Vidare anges i propositionen att
programföretagen även i fortsättningen
skall vara skyldiga att köpa sina
utsändningstjänster från Teracom (s.
86).
I sammanhanget vill utskottet nämna att
utredningen om tekniska förutsättningar
för utökade sändningar av radio och
television under våren 1996 i sitt
betänkande (SOU 1996:25) Från massmedia
till multimedia - att digitalisera
svensk television föreslagit att
statsmakterna under våren 1996 bör fatta
principbeslut om övergång till digital
marksänd (terrester) TV i Sverige.
Utbyggnaden av det terrestra sändarnätet
bör påbörjas senast år 1997 och i sin
första etapp vara slutförd inom två år
efter beslut. Nuvarande analoga
terrestra TV-sändningar bör upphöra
snarast möjligt, dock senast tio år
efter starten för digitala sändningar.
Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
I en överenskommelse våren 1996 har
Socialdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet enats om riktlinjer som
underlättar beslut om snabbt införande
av digitala TV-sändningar i marknätet.
Regeringen har därefter tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att belysa vissa
frågor om digital marksänd TV. Arbetet
skall vara klart i sådan tid att
regeringen under hösten kan lägga fram
förslag i fråga om utbyggnad av digital
marksänd TV.
I en frågestund i riksdagen har den
nytillträdda kulturministern uttalat att
man i det arbete som pågår i
regeringskansliet också undersöker om
det finns andra distributionsformer som
är bra alternativ till marksänd digital
TV (prot. 1995/96:82).
Utskottet tar först upp frågan om
sändningsrättens omfattning m.m.
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser
att en fortsatt verksamhet med två TV-
kanaler och fyra radiokanaler kommer att
splittra resurserna alltför mycket för
att SR och SVT skall kunna tillföra
publiken ett programutbud med
tillräckligt stark kvalitet, djup och
kulturellt skapande för att detta skall
ha en tydlig profil och identitet.
Därför yrkas i motionen att företagen
skall koncentrera sina resurser till en
TV-kanal och två nationella radiokanaler
(yrkande 6).
Utskottet anser att public service-
verksamheten har ett stort värde även i
en tid när det totala utbudet av radio-
och TV-program mångdubblats. Nästan alla
svenska hushåll nås av SVT:s två kanaler
och TV 4. Däremot saknar ca 40 % av
hushållen tillgång till det övriga TV-
utbudet. För att i stort sett hela
befolkningen skall kunna ha tillgång
till ett brett programutbud är det
nödvändigt att SVT även i fortsättningen
får sända i två kanaler. På motsvarande
sätt är det angeläget att radiopubliken
i hela landet nås av ett brett utbud
genom SR:s sändningar. Endast de som bor
i närheten av större städer har
därutöver tillgång till den privata
lokalradions sändningar. Ett
förverkligande av motionärernas förslag
skulle innebära en väsentlig minskning
av mångfalden i utbudet för en stor del
av befolkningen.
Vidare innebär de krav som ställs på
public service-verksamheten och som
utskottet utförligt behandlat i det
föregående i detta betänkande att
publiken har stor möjlighet att se och
höra ett brett utbud som producerats i
enlighet med av riksdagen fastställda
riktlinjer för bl.a. opartiskhet och
saklighet, hög kvalitet, kulturansvar
m.m.
I enlighet med det anförda avstyrks
motion Kr7 yrkande 6.
Även i övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Detta innebär bl.a.
att regeringens medgivande skall
inhämtas om ett programföretag vill
starta en ny programkanal.
Utskottet tar härefter upp frågan om
sändningarnas räckvidd. Som redovisats i
det föregående skall enligt
propositionen programföretagen vara
skyldiga att se till att minst 99,8 % av
den fast bosatta befolkningen kan ta
emot programmen. Vidare skall regeringen
lämna sitt medgivande om ett
programföretag vill uppfylla en del av
denna skyldighet genom satellit eller
annars inleda nya sändningar över
satellit.
Motionärerna bakom motion Kr7 (m) anser
att regeringen genom sitt förslag
hindrar SVT från att starta digitala
satellitsändningar. Därmed skapas en
situation där den svenska public service-
verksamheten riskerar att bli överkörd
av den tekniska utvecklingen.
Regeringens strategi riskerar att
urholka public service-verksamhetens
ställning på längre sikt, anser
motionärerna, som föreslår att SVT
skall få tillstånd att omedelbart inleda
digitala sändningar via satellit
(yrkande 11).
Utskottet konstaterar att den digitala
tekniken kommer att få stor betydelse
för den framtida radio- och TV-
distributionen. Bl.a. kommer det att bli
möjligt att utföra flera programtjänster
samtidigt på det frekvensutrymme som i
dag räcker för endast ett program. Det
kan också med den nya tekniken bli
möjligt att åstadkomma tidsförskjutna
sändningar, alternativa bildvinklar vid
sportevenemang etc. Det är av stor
betydelse att den teknik som kommer att
tillämpas i Sverige blir så
ändamålsenlig som möjligt.
Utskottet anser att det arbete som
pågår i en arbetsgrupp inom
Kulturdepartementet och som innebär att
distributionsfrågorna analyseras inte
bör föregripas. Utskottet godtar därför
regeringens förslag om att regeringens
medgivande skall inhämtas om ett
programföretag vill uppfylla en del av
sin skyldighet att nå så gott som hela
befolkningen genom satellitsändningar.
Detsamma bör gälla om ett programföretag
i annat fall vill inleda nya sändningar
över satellit. Utskottet godtar också
den föreslagna täckningsprocenten
(99,8). Motion Kr7 yrkande 11 avstyrks.
I sammanhanget finner utskottet det
angeläget att - beträffande Teracoms
verksamhet - tillägga att utskottet
förutsätter att en hög driftssäkerhet
och servicenivå upprätthålls såväl i
tätortsområden som i glesbygd.
Motionärerna bakom motion Kr8 (kds)
säger nej till markbaserad digital TV,
bl.a. av skälet att det vore oklokt att
bygga sig fast i en teknik som kommer
att vara överspelad om några år (yrkande
5).
Utskottet konstaterar att det inte
föreligger något förslag från
regeringens sida om vilken
distributionsteknik som skall gälla i
framtiden. Resultatet av det
beredningsarbete som pågår inom
regeringskansliet rörande TV-
distribution bör inte föregripas.
Motionen avstyrks således.
I motion Kr10 (v) krävs att både SVT:s
och SR:s sändningar skall
parallellsändas analogt och digitalt
under minst en period av tio år (yrkande
7). Syftet med yrkandet är att
allmänheten under en övergångstid från
analoga till digitala sändningar skall
garanteras tillgång till programutbudet
från programföretagen.
Utskottet räknar med att riksdagen inom
en nära framtid får möjlighet att pröva
frågan om ett digitalt sändarnät för
radio och TV skall införas. Enligt
utskottets uppfattning är det nödvändigt
att programutbudet från public service-
kanalerna under en övergångstid samsänds
i både analoga och digitala nät. Under
omställningsperioden bör hushållen få
möjlighet att investera i digitala
mottagare. Utskottet, som inte är berett
att precisera hur lång en sådan
övergångstid skall vara, förutsätter att
frågan tas upp i det beredningsarbete
rörande digitala sändningar som pågår
inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Särskilda frågor (25).
Granskningsnämnden (25.1)
I propositionen föreslås att
Granskningsnämnden för radio och TV
fr.o.m. budgetåret 1997 skall
finansieras helt via statsbudgeten. De
tillkommande arbetsuppgifter som nämnden
föreslås få i fråga om uppföljning och
utvärdering av public service-uppdraget
torde enligt regeringen kunna genomföras
med nuvarande resurser. Dessa
arbetsuppgifter har beskrivits i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande
(avsnittet Uppföljning och utvädering).
Granskningsnämnden finansieras delvis
med anvisningar från rundradiokontot,
motsvarande ca 4,6 miljoner kronor på
helårsbasis. Det är - menar regeringen -
viktigt att användningen av TV-
avgiftsmedlen renodlas till att
finansiera programbolagens verksamhet
inklusive RIKAB. Därför bör
Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 helt
finansieras via statsbudgeten.
Public service-företagen utgör - som
nämnts i det föregående - tillsammans
med Granskningsnämnden för radio och TV
den s.k. rundradiorörelsen. Enligt
utskottets uppfattning är det naturligt
att programföretagen via TV-
avgiftsmedlen bidrar till finansieringen
av Granskningsnämnden. Utskottet har
därför vid sina överväganden stannat för
att Granskningsnämnden även
fortsättningsvis bör finansieras från
två källor, nämligen dels över
rundradiokontot, dels över
statsbudgeten.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med avslag på propositionen
som sin mening ge regeringen till känna.
Radio Sweden (25.3)
Sveriges Radios programverksamhet för
utlandet, Radio Sweden, sänder för
närvarande på sex språk, nämligen
svenska, engelska, tyska, ryska,
estniska och lettiska. Enligt gällande
avtal mellan staten och SR, som är en
enhet inom Sveriges Radio AB, skall
Radio Swedens program till utlandet ge
dels svenskar som befinner sig
utomlands, dels utländsk publik
möjlighet att få information och kontakt
med Sverige. Radio Sweden finansieras
från år 1995 med TV-avgiftsmedel. Enligt
propositionsförslaget skall Radio
Swedens uppdrag och verksamhet kvarstå
oförändrade.
Regeringens förslag om medelsberäkning
till de tre programföretagen innebär en
totalram om 4 758,2 miljoner kronor i
1994 års prisläge. I enlighet med vad
som anförts i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande om fördelningsnyckeln
bör SVT anvisas 2 880,1 miljoner kronor
(60,53 %), SR
1 651,1 miljoner kronor (34,70 %) och UR
227,0 miljoner kronor (4,77 %).
Utskottet har i likhet med regeringen
beräknat medelsramen med utgångspunkt i
1995 års riksdagsbeslut rörande
programbolagens resurser. Utskottet har
därvid funnit att medelsramen bör uppgå
till 4 758,9 miljoner kronor eller
således 0,7 miljoner kronor mer än vad
som föreslagits i propositionen. I
konsekvens härmed bör även
medelsberäkningen till programföretagen
ändras så att det beräknas 2 880,6
miljoner kronor (60,53 %) för SVT, 1
651,3 miljoner kronor (34,70 %) för SR
och 227,0 miljoner kronor (4,77 %) för
UR.
Radio Swedens medelstilldelning bör
uppräknas på samma sätt som
medelstilldelningen till SVT, SR och UR,
dvs. med ett särskilt
kompensationsindex, det s.k. SR-indexet.
För 1997 bör Radio Sweden anvisas 36,4
miljoner kronor (i 1994 års prisläge).
Vidare anges i propositionen att den
faktor som är avgörande för behållningen
på rundradiokontot är utvecklingen av
det särskilda kompensationsindexet för
public service-företagen. Regeringen har
utgått från att nämnda index inte ökar
med mer än 5 % under åren 1995 och 1996
och att antalet TV-avgiftsbetalare
förblir drygt 3,3 miljoner. Teracom bör
i enlighet med 1992 års riksdagsbeslut
tillföra 213,6 miljoner kronor (i 1992
års prisläge) till kontot fram t.o.m. år
2000. Vidare föreslår regeringen i
proposition 1995/96:160 Radio- och TV-
lag en ändring av lagen (1989:41) om TV-
avgift, innebärande att TV-avgiften
skall höjas med 48 kronor till 1 524
kronor fr.o.m. den 1 januari 1997.
Två motionsyrkanden behandlar frågan om
medelsberäkning till programbolagen.
I motion Kr10 (v) föreslås att de
medel, ca 4,6 miljoner kronor, som
frigörs när Granskningsnämnden
finansieras över statsbudgeten skall
användas för programföretagens
verksamhet (yrkande 10 delvis). I samma
motion synes ett yrkande syfta till att
den besparing (159,3 miljoner kronor
för SVT, SR och UR resp. 1,23 miljoner
kronor för Radio Sweden, båda beloppen i
1994 års prisläge) som riksdagen
beslutade om våren 1995 för public
service-företagen för verksamhetsåret
1997 skall återtas (yrkande 9 delvis).
Utskottet vill inledningsvis erinra om
att frågan om TV-avgiftens storlek
bereds av konstitutionsutskottet.
Utskottet gör bedömningen att det med
utgångspunkt i de förutsättningar som
anges i propositionen och de prognoser
som gjorts beträffande ingående balans i
rundradiokontot m.m. kommer att finnas
ett överskott på rundradiokontot under
hela år 1997.
Då det gäller medelsberäkningen för
public service-verksamheten vill
utskottet anföra följande.
Utskottet har i det föregående i
motsats till vad som föreslås i
propositionen förordat att
Granskningsnämnden även fortsättningsvis
delvis skall finansieras via
Rundradiokontot. Utskottet avstyrker
därför motion Kr10 yrkande 10 i här
aktuell del.
Vidare anser utskottet - då det gäller
det i motionen framförda kravet på
återtagande av besparingen för år 1997 -
att det inte finns anledning att frångå
det beslut som riksdagen tog i fjol om
en besparing för programföretagen.
Vad utskottet här anfört leder fram
till att den sammanlagda
medelsberäkningen för de tre
programföretagen för år 1997 bör uppgå
till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års
prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53
% eller
2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 %
eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och
4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för
UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i
1994 års prisläge beräknas för Radio
Sweden. Slutligen bör 4,627 miljoner
kronor (i 1997 års prisläge) beräknas på
rundradiokontot för kalenderåret 1997
för Granskningsnämnden, medel som
nämnden har att redovisa på
statsbudgetens inkomstsida.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av propositionen
och med avslag på motion Kr10 yrkande 9
i här aktuell del och yrkande 10 i här
aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om avslag
på proposition 1995/96:161
att riksdagen avslår ett under
utskottsbehandlingen framställt
yrkande om avslag på propositionen,
res. 1 (m)
2. beträffande programföretagens
public service-uppdrag
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 1
och 2 samt yrkande 3 i denna del och
1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2
godkänner regeringens förslag,
res. 2 (m)
3. beträffande frågan om
riktlinjer för att främja kulturlivet
i programverksamheten
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr7 yrkande 3 i denna del och
yrkande 5 godkänner regeringens
förslag,
res. 3 (m)
4. beträffande riktlinjer för
programverksamheten som speglar det
mångkulturella samhället
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr10 yrkande 1 godkänner
regeringens förslag,
res. 4 (v)
5. beträffande frågan om
rekrytering av programledare m.fl. av
utomnordiskt ursprung
att riksdagen avslår motion
1995/96:Kr9 yrkande 4,
res. 5 (v, mp)
6. beträffande riktlinjer för
prioriteringar då det gäller
programverksamheten för barn och
ungdom
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr10 yrkande 2 godkänner
regeringens förslag,
res. 6 (v)
7. beträffande riktlinjer för
programverksamheten för barn och
ungdom i övrigt
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr9 yrkande 1 godkänner
regeringens förslag,
res. 7 (v, mp)
8. beträffande riktlinjer för
programverksamheten i vad avser olika
perspektiv i nyhetsförmedlingen
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del
godkänner regeringens förslag,
res. 8 (m)
9. beträffande riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
mediets genomslagskraft
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Kr8 yrkande 3 och
1995/96:Kr9 yrkande 3 godkänner
regeringens förslag,
res. 9 (mp)
res. 10 (kds)
10. beträffande frågan om
regeringens åtgärder internationellt
för att motverka att barn tar skada
av att se på TV
att riksdagen avslår motion
1995/96:Kr9 yrkande 2,
res. 11 (mp)
11. beträffande riktlinjer för
program för funktionshindrade
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr10 yrkande 4 godkänner
regeringens förslag,
res. 12 (v)
12. beträffande riktlinjer i
övrigt för programverksamheten
att riksdagen godkänner regeringens
förslag till riktlinjer för
programverksamheten i den mån
riktlinjerna inte behandlats under
mom. 3, 4, 6, 7, 8, 9 och 11,
13. beträffande
Utbildningsradions fortsatta
verksamhet
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr10 yrkande 5 godkänner vad
regeringen förordat om Sveriges
Utbildningsradios fortsatta
verksamhet,
res. 13 (v)
14. beträffande
tillståndsperiodens längd
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 7 och
1995/96:Kr10 yrkande 6 godkänner
regeringens förslag,
res. 14 (m)
res. 15 (v)
15. beträffande ändring av
ägandet av programföretagen
att riksdagen godkänner regeringens
förslag,
16. beträffande uppföljning och
rapportering av hur public service-
uppdraget uppfylls
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 8 och
1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del
godkänner regeringens förslag,
res. 16 (m)
res. 17 (v)
17. beträffande
programföretagens struktur samt
krav på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion
att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Kr7 yrkandena 4 i
denna del och 9, 1995/96:Kr8 yrkande
4 och 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8
godkänner regeringens förslag,
res. 18 (m)
res. 19 (v)
res. 20 (kds)
18. beträffande finansiering och
ekonomiska förutsättningar för
programföretagen
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1995/96:Kr7 yrkande 10
och 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna
del godkänner vad utskottet anfört,
res. 21 (m)
res. 22 (v)
19. beträffande sändningsrättens
omfattning m.m.
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr7 yrkande 6 godkänner vad
regeringen förordat om
sändningsrättens omfattning m.m.,
res. 23 (m)
20. beträffande sändningarnas
räckvidd
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Kr7 yrkande 11 godkänner vad
regeringen förordat om sändningarnas
räckvidd m.m.,
res. 24 (m)
21. beträffande markbaserad
digital TV
att riksdagen avslår motion
1995/96:Kr8 yrkande 5,
res. 25 (kds)
22. beträffande analoga och
digitala parallellsändningar av
Sveriges Televisions och Sveriges
Radios sändningar
att riksdagen avslår motion
1995/96:Kr10 yrkande 7,
res. 26 (v)
23. beträffande
Granskningsnämndens finansiering
att riksdagen med avslag på
regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 27 (m, v, mp,
kds)
24. beträffande Radio Swedens
fortsatta verksamhet
att riksdagen godkänner regeringens
förslag,
25. beträffande frågan om
medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden,
Sveriges Utbildningsradio AB och för
Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag samt med avslag
på motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i
denna del och yrkande 10 i denna del
på rundradiokontot för år 1997 dels
beräknar 4 758 900 000 kr (1994 års
prisläge) till public service-
företagen och 36 400 000 kr (1994 års
prisläge) för Radio Sweden, dels
beräknar 4 627 000 kr i 1997 års
prisläge för Granskningsnämnden för
radio och TV i enlighet med vad
utskottet anfört.
res. 28 (m, mp,
kds) -villk.
res. 29 (v) -
villk.
Stockholm den 21 maj 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c),
Monica Widnemark (s), Lennart Fridén
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta
Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring
(v), Annika Nilsson (s), Jan Backman
(m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds), Lars Lilja (s) och Gunnar Hökmark
(m).
Reservationer
1. Fråga om avslag på proposition
1995/96:161 (mom. 1)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med avstyrks
därför bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att nu gällande
public service-uppdrag har utformats
under en tid då publiken hade få eller
inga alternativ och då
monopolsituationen ställde särskilda
krav på public service-verksamheten vad
gäller allsidighet, bredd och
inriktning. Dessa förutsättningar är i
dag i grunden förändrade. Den nya
mediemiljöns förutsättningar bör tydligt
påverka de nya sändningstillstånd som
skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1997.
Regeringens ovilja att ta hänsyn till en
ny tids villkor leder till att en viktig
samhällelig och kulturell uppgift, som
public service-verksamheten skulle kunna
uppfylla i den moderna mediemiljön,
försummas. Enligt utskottets uppfattning
skulle regeringens förslag - tvärtemot
sina syften - leda till en urholkning av
public service-verksamhetens ställning i
det moderna mediesamhället.
Vidare konstaterar utskottet att
Moderata samlingspartiets mediepolitik
på väsentliga punkter skiljer sig från
regeringens mediepolitik. Detta gäller
särskilt synen på public service-
uppdraget.
Moderaternas syn på public service-
verksamheten utgår från följande fyra
punkter.
- Yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer skall vara styrande för
utvecklingen av etermedierna och därmed
också för det enskilda public service-
företagets programverksamhet.
- Den nya mediemiljön måste påverka
public service-uppdragets framtida
utformning.
- En ny roll för public service-
verksamheten understryker kraven på att
den måste vara en central nationell
institution för kvalitet och kultur i
hela det svenska samhällslivet.
- Statens roll gentemot public service-
verksamheten och andra
programverksamheter måste vara neutral
samtidigt som den bör underlätta den
informationsteknologiska utvecklingen.
Utskottet har vid sina överväganden - i
likhet med motionärerna bakom motion Kr7
(m) - funnit att det är motiverat att
public service-verksamheten även i den
framtida mediemiljön skall ha ett
särskilt ansvar och en särskild roll.
Utskottet vill därför i enlighet med
förslaget i motionen att
yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer skall vara en utgångspunkt för
och styra utformningen av public service-
uppdraget. Det måste vara dessa
principer som ligger till grund för den
framtida utvecklingen av etermedierna
och därmed också för de enskilda
företagens programverksamhet.
En första utgångspunkt för SR:s och
SVT:s verksamhet måste vara den
redaktionella friheten och den
programmässiga integriteteten. Det är
angeläget att företagen har en fri och
oberoende ställning vad gäller
innehålllet i sändningarna. I
propositionen framförs en rad förslag
som syftar till att öka den statliga
kontrollen över innehållet i
programverksamheten. Utskottet avvisar -
liksom motionärerna bakom motion Kr7 -
regeringens förslag i dessa hänseenden.
Vidare anser utskottet att tanken på
statlig granskning som framförs i
propositionen är främmande för ett
samhälla med fria och oberoende medier
(se reservation 16).
En andra utgångspunkt för utskottets
ställningstagande i fråga om public
service-uppdragets innehåll bör vara att
- som framhålls i motion Kr7 -
informationsteknologins utveckling
kommer att innebära en hög grad av
föränderlighet. Den moderna mediemiljön
är radikalt annorlunda än den i vilken
public service-uppdraget formades och i
vilken SR och SVT tidigare verkat med
ensamrätt att sända program över hela
landet. Av betydelse är i hög grad
informationsteknologins snabba
utveckling som alltmer integrerar olika
medier som tidigare varit skilda från
varandra. Tidningar, datorer, Internet,
CD-ROM och digitala sändningar kommer
att växa samman med radio och TV. I ett
sådant skeende är det viktigt - för att
yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer inte skall trädas förnär - att
hålla fast vid vad som är statens
grundläggande uppgifter i den nya
mediemiljön, nämligen att erbjuda
program som publiken annars inte möter
samt en produktion och ett skapande som
vitaliserar det nationella kulturlivet.
Enligt utskottets uppfattning är det -
mot den här angivna bakgrunden - inte
rimligt att public service-verksamheten
utformas i syfte att dominera
programutbudet gentemot publiken.
Snarare bör public service-uppdragets
syfte vara att tillföra publiken ett
utbud av program som den annars inte kan
få tillgång till. (Public service-
uppdraget tas också upp i reservation
2.)
En tredje utgångspunkt för utskottet är
att det - i enlighet med vad som uttalas
i motion Kr7 - bör ställas krav på en
utveckling mot ökad kvalitet och
fördjupning i programverksamheten och på
en programverksamhet som bygger på att
man relaterar till det samlade
programutbud som publiken i dag möter.
Regeringen förmår i sin proposition inte
göra den nödvändiga prioritering som
utskottet anser behövs utan betonar i
stället på en och samma gång såväl de
uppgifter för public service-
verksamheten som följer av den gamla
tidens mediemiljö som de som följer av
förändringarna och den ökade mångfald
som publiken nu möter. Samtidigt som man
betonar den ökade betydelsen av vissa
delar av uppdraget - kulturansvar,
svenska språket och barn- och
ungdomsprogram för att ta några exempel
- undviker man att ge en minskad
prioritet åt det programutbud som
publiken i dag kan ta del av genom andra
programföretags verksamhet. Oförmågan
att prioritera leder - om det skulle
komma till uttryck i
sändningstillståndet - till en
försvagning av public service-
verksamheten och till att viktiga
uppgifter i det svenska samhället
försummas.
Programföretagen bör i sin
programverksamhet vända sig till hela
svenska folket med en inriktning mot
kvalitet och fördjupning. (Frågan om
kvalitet och fördjupning tas även upp i
reservation 2.) De bör prioritera
kvalitet i stället för kvantitet och
försök till dominans. De bör syfta till
att tillföra program som publiken i det
samlade programutbudet annars inte
möter. Det är mot denna bakgrund som
utskottet för fram förslaget om en
koncentration av resurserna till en TV-
kanal och två radiokanaler. Förslag om
detta utvecklas nedan. Programföretagen
skall vara institutioner som slår vakt
om svenska språket och som skapar nya
och bättre förutsättningar för svensk
produktion och kulturellt skapande.
Detta gäller i hög grad barn- och
ungdomsprogrammen. Samhällsdebatt och
långsiktiga perspektiv bör vara viktiga
inslag i verksamheten.
Nyhetsförmedlingen bör stå redaktionellt
fri och vara oberoende. Syn- och
hörselskadade skall i verksamheten finna
program som riktar sig till dem. Public
service-verksamheten bör även framgent
ha ett särskilt ansvar för samiskan och
tornedalsfinskan. Utskottet vill
särskilt framhålla att den
licensfinansierade verksamheten skall
bidra till att vitalisera det svenska
kulturlivet i hela landet, något som
också tas upp i det följande. Utskottet
anser att regeringens ambitioner vad
gäller programföretagens kulturpolitiska
ansvar samt ansvaret för ett mångsidigt
utbud av program på det svenska språket
inte kommer att kunna uppfyllas inom
ramen för de förslag som regeringen för
fram. Utskottet återkommer i det
följande till frågor om
programföretagens kulturella ansvar (jfr
reservation 3).
En fjärde utgångspunkt för utskottet
är - vilket också föreslås i motion Kr7
- att den statliga mediepolitiken inte
får utformas så att den leder till att
man på bekostnad av fri och öppen
konkurrens, valfrihet och mångfald ger
en dominans åt de medieföretag som
staten kontrollerar. Det skulle leda
till en oacceptabel maktkoncentration
som inte är förenlig med mångfald,
konkurrens och principen att medierna
skall vara fria och oberoende. Public
service-verksamheten får inte användas
för att motverka utvecklingen av fria
och oberoende medier och därigenom
påverka mångfald och konkurrens.
Utskottet har starka invändningar mot
regeringens förslag i propositionen även
på följande punkter.
Utskottet anser i motsats till
regeringen att tillståndsperioden för
SVT och SR bör vara fyraårig. Denna
fråga berörs även i det följande (se
reservation 14).
Utskottet vill i detta sammanhang
understryka vikten av att SR och SVT
själva skall ha rätt att organisera sin
verksamhet utifrån kravet att hela
Sverige skall speglas. Ansvaret för att
täcka skeendet i hela landet åvilar all
programproduktion och kan inte lösas
genom politiska beslut om hur enskilda
enheter skall lokaliseras på olika
platser i Sverige. Lokaliseringen av
programproduktion och annan verksamhet
bör enligt utskottets uppfattning vara
en funktion av hur företagen organiserar
sig för att uppnå målet att spegla hela
landet. Likaledes bör nyhetsförmedlingen
utformas efter vad som är redaktionellt
lämpligt.
Utskottet förutsätter att public
service-verksamheten inom ramen för sin
egen redaktionella verksamhet strävar
efter att ge publiken ett programutbud
med ett innehåll som är relevant och som
bygger på en grundläggande hänsyn och
respekt för publiken.
Våldsskildringar eller andra
skildringar som är omskakande och kan
beröra människor illa bör återges med
återhållsamhet och ansvar. Det finns för
public service-företagen ett särskilt
ansvar i denna del, både gentemot
publiken och som normgivare i
samhällslivet i allmänhet. Ett särskilt
ansvar har man i program som riktar sig
till barn eller som sänds när barn och
ungdom normalt kan förväntas vara en del
av publiken.
Vidare anser utskottet att
programföretagen i ökad utsträckning
skall använda sig av fristående
producenter och utomståendes medverkan.
Utskottet återkommer i det följande till
frågor som rör olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen och till
organisationsfrågor (se reservationerna
8 och 18). Den public service-verksamhet
som här föreslås förutsätter en
koncentration av resurserna för att
kunna uppfyllas. En fortsatt verksamhet
med två TV-kanaler och fyra radiokanaler
skulle splittra resurserna alltför
mycket, vilket också framhållits av
motionärerna bakom motion Kr7. Utskottet
föreslår därför att det under den
kommande tillståndsperioden skall finnas
en TV-kanal inom SVT och två
radiokanaler inom SR. (Se även
reservation 23.)
När det gäller frågor rörande
finansiering och ekonomiska
förutsättningar för programföretagen
vill utskottet gå ett steg längre än
regeringen och - i enlighet med
förslaget i motion Kr7 - införa stramare
regler i fråga om sponsring även när det
gäller sportprogram. (Se även
reservation 21.)
Med hänvisning till det anförda bör
enligt utskottets uppfattning public
service-uppdraget - i den nya mediemiljö
som vi nu befinner oss i - sträva efter
koncentration mot kvalitet och
fördjupning i större utsträckning än vad
det nuvarande uppdraget och
kanalstrukturen medger. Det som är
public service-verksamhetens styrka
gentemot publiken och som ger den dess
unika prägel i samhälls- och kulturliv
bör ges ökad prioritet på bekostnad av
det programutbud som inte förutsätter
public service-verksamhet. Mot den
bakgrunden bör uppdraget definieras
tydligare och relateras till de
särskilda krav som måste ställas på
public service-verksamheten i den nya
tidens mediemiljö. Utskottet återkommer
till denna fråga i det följande. (Se
även reservation nr 2.)
Det anförda leder fram till att
utskottet - i enlighet med det av
Moderata samlingspartiet i utskottet
framställda yrkandet - anser att
riksdagen bör avslå regeringens
proposition. Utskottet förutsätter
därvid att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag i enlighet
med vad utskottet anfört i det
föregående.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande fråga om avslag på
proposition 1995/96:161
att riksdagen med bifall till ett
under utskottsbehandlingen framställt
yrkande avslår propositionen,
2. Programföretagens public service-
uppdrag (mom. 2)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 12 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 13 slutar med
avstyrks således bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Kr7 (m) och
som innebär att regeringens förslag till
public service-uppdrag skall avslås av
riksdagen. I enlighet med motionärernas
förslag anser utskottet att
yttrandefrihetens och tryckfrihetens
principer skall vara styrande för
programföretagen och att
programföretagens verksamhet skall vända
sig till hela svenska folket med en
inriktning mot kvalitet och fördjupning.
Någon sådan prioritering kan inte
förverkligas genom ett uppdrag som synes
ge lika mycket prioritet åt samtliga av
dagens uppgifter utan några krav på
förändringar med anledning av den nya
mediemiljön. Utskottet finner det
självklart att public service-
verksamheten skall präglas av
- rikstäckande sändningar,
- redaktionell självständighet,
- opartiskhet och saklighet,
- demokratiska värden,
- mångfald och decentralisering,
- hög kvalitet,
- kulturansvar,
- minoritetsprogram,
- folkbildningsambitioner,
- spegling av hela landet.
Utskottet anser emellertid att denna
inriktning är alltför allmän för att
kunna definiera public service-
verksamhetens uppdrag i den nya
mediemiljön. Utskottet hänvisar till vad
som anförts i det föregående - i
reservation 1 - där utskottet utförligt
redovisat sin syn bl.a. på utformningen
av public service-verksamheten.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr7
yrkandena 1 och 2 samt yrkande 3 i denna
del och med avslag på propositionen och
motion Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande programföretagens
public service-uppdrag
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkandena 1 och 2 samt
yrkande 3 i denna del och med avslag
på regeringens förslag och motion
1995/96:Kr8 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Frågan om riktlinjer för att främja
kulturlivet i programverksamheten (mom.
3)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 15 börjar med Utskottet
anser och på s. 17 slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående
(reservation 1) uttalat att regeringens
ambitioner vad gäller SR:s och SVT:s
kulturpolitiska ansvar samt ansvaret för
ett mångsidigt utbud av program på det
svenska språket inte kommer att kunna
uppfyllas inom ramen för de förslag som
regeringen för fram. Med det förslag
till ett nytt innehåll i public service-
uppdraget som utskottet förordar och som
redovisats ovan i reservationerna 1 och
2 bör såväl SR som SVT inom ramen för
befintliga resurser kunna vara basen för
en mycket betydelsefull och
mångfasetterad del av svenskt kulturliv.
Det gäller bl.a. dramatiseringen och
produktionen av svenska verk liksom
nyskapande verksamheter. Den
licensfinansierade verksamheten kommer
vid en koncentration av densamma att
enligt utskottets uppfattning kunna
bidra till att vitalisera det svenska
kulturlivet i hela landet. Det bör ske
genom en verksamhet över hela landet och
genom en omfattande utläggning av
produktion utanför företagen. På så sätt
kommer SR och SVT att kunna spela en
livgivande och förnyande roll i det
svenska samhället.
Utskottet vill i detta sammanhang även
framhålla att det kulturpolitiska
ansvaret är nära förknippat med ansvaret
för det svenska språket. Utskottet anser
därför att SR och SVT bör ha ett
särskilt ansvar för ett mångsidigt utbud
av program på svenska språket, något som
har inte bara kulturpolitisk betydelse
utan även är av vikt för en positiv och
stark nationell identitet. Genom den
inriktning av uppdraget som utskottet
redovisar skulle public service-
verksamheten bidra till en förnyelse av
hela det svenska kulturlivets
förutsättningar i en omfattning och av
en betydelse som knappast kan uppnås på
något annat sätt.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr7 (m)
i motsvarande delar och med anledning av
propositionen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande frågan om riktlinjer
för att främja kulturlivet i
programverksamheten
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkandena 3 i denna del
och 5 samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Riktlinjer för programverksamheten
som speglar det mångkulturella samhället
(mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 17 börjar med Utskottet
delar och slutar med avstyrks således
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning
att programmen i public service-
företagen skall spegla det förhållandet
att Sverige är ett mångkulturellt
samhälle. I likhet med vad som anförs i
yrkande 1 i motion Kr10 (v) anser
utskottet att kulturformer som inte
annars skulle finnas eller som finns i
otillräcklig utsträckning bör
uppmuntras. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till önskvärdheten av att
utveckla det mångkulturella samhällets
möjligheter och motverka problem som kan
uppstå är det angeläget att ge folkdans
och folkmusik större utrymme i
allmänhetens radio och TV. Folkdansens
och folkmusikens rytm, steg och rörelse
är dynamiska. Folkdans och folkmusik kan
spelas, dansas och bejakas av alla.
Utskottet vill i detta sammanhang
tillägga att kravet att spegla det
mångkulturella Sverige givetvis
innefattar ett krav att även belysa de
kulturer som företräds av våra inhemska
minoriteter, nämligen samerna, den
finskspråkiga gruppen och
tornedalingarna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker således motion
Kr10 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande riktlinjer för
programverksamheten som speglar det
mångkulturella samhället
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 1 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Frågan om rekrytering av
programledare m.fl. av utomnordiskt
ursprung (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 17 börjar med Utskottet
erinrar och på s. 18 slutar med
tillstyrka motionsyrkandet bort ha
följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen i
propositionen anför att rekryteringar
inom företagen skall avspegla det
mångkulturella samhället. Utskottet
delar denna uppfattning. Enligt
utskottets uppfattning bör - som
föreslås i yrkande 4 i motion Kr9 (mp) -
vart och ett av programföretagen
upprätta en handlingsplan så att en
bättre balans uppnås mellan de
anställda. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande frågan om rekrytering
av programledare m.fl. av
utomnordiskt ursprung
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr9 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Riktlinjer för prioriteringar då det
gäller programverksamheten för barn och
ungdom (mom. 6)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Regeringens
förslag och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till riktlinjer
innebär - som framgår av redovisningen i
början av förevarande avsnitt - att
programföretagen skall ägna ökad
uppmärksamhet åt program för och med
barn och ungdomar. Utskottet delar
regeringens uppfattning.
Utskottet instämmer i vad som anförs i
motion Kr10 (v) i motsvarande del om att
allmänhetens radio och TV har ett
särskilt ansvar för den påverkan som
företagens program har på barns och
ungdomars utveckling (yrkande 2). Radio
och TV formar till stora delar barnens
och ungdomarnas personlighet. Enligt
utskottets uppfattning kan man
ifrågasätta om programföretagen hittills
uppfyllt kraven i avtalen mellan staten
och programföretagen när det gäller
program för mellan- och högstadiebarn.
Utskottet anser därför att
programföretagen i fortsättningen bör
göra särskilda satsningar på program för
dessa grupper.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr10
yrkande 2 och med anledning av
regeringens förslag som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande riktlinjer för
prioriteringar då det gäller
programverksamheten för barn och
ungdom
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 2 samt med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Riktlinjer för programverksamheten
för barn och ungdom i övrigt (mom. 7)
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 18 börjar med Utskottet
erinrar och slutar med avstyrks
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:
Utskottet erinrar - då det gäller
motion Kr9 (mp) yrkande 1 - om att bl.a.
opartiskhet och saklighet skall vara
grundläggande förutsättningar för
programföretagen när de planerar och
producerar program.
Vidare delar utskottet den syn som
kommer till uttryck i samma motion och
som innebär att programinköpare och
producenter aktivt skall arbeta för att
tillvarata flickors intresse av att bli
speglade på ett för dem gynnsamt och
relevant sätt.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande riktlinjer för
programverksamheten för barn och
ungdom i övrigt
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr9 yrkande 1 samt med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Riktlinjer för programverksamheten i
vad avser olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen (mom. 8)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 19 börjar med Utskottet har
och slutar med i nyhetsförmedlingen
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i ett tidigare avsnitt i
detta betänkande (reservation 1)
understrukit att yttrandefrihetens och
tryckfrihetens principer skall vara
styrande för utvecklingen av
etermedierna och det enskilda företagets
programverksamhet. Vidare har utskottet
framhållit att den redaktionella
friheten och den programmässiga
integriteten måste vara självklara
utgångspunkter även för SR:s och SVT:s
verksamhet. Det är angeläget att
företagen har en fri och oberoende
ställning vad gäller innehållet i
sändningarna. Utskottet avvisar därför
förslaget i propositionen att politiskt
styra hur SR:s och SVT:s
nyhetsförmedling skall organiseras och
utformas. Det bör ankomma på
programföretagen att själva besluta om
utformningen av nyhetsförmedlingen och
dess organisation i enlighet med vad som
är redaktionellt lämpligt. Vad utskottet
sålunda anfört bör med bifall till
motion Kr7 (m) i motsvarande del
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna (yrkande 4 delvis).
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande riktlinjer för
programverksamheten i vad avser olika
perspektiv i nyhetsförmedlingen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och
med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Riktlinjer för programverksamheten i
vad avser mediets genomslagskraft (mom.
9)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Enligt
utskottets och slutar med denna del
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är - vilket
framhålls i yrkande 3 i motion Kr9 (mp)
- sättet att skildra kvinnor i
underhållningsprogram speciellt oroande.
Kvinnor skildras antingen som hjälplösa
offer eller som varelser som får bära
skulden för sitt eget obetänksamma
agerande. Med hänsyn till den
genomslagskraft som mediet har är det
motiverat att det av
sändningstillståndet för SVT klart
framgår att SVT särskilt bör beakta den
påverkan som skildringar av våld mot
kvinnor och onyanserade
kvinnoskildringar i
underhållningsprogram har.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr9
yrkande 3, med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion Kr8
yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
mediets genomslagskraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr9 yrkande 3, med anledning
av regeringens förslag och med avslag
på motion 1995/96:Kr8 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
10. Riktlinjer för programverksamheten i
vad avser mediets genomslagskraft (mom.
9)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 21 börjar med Enligt
utskottets och slutar med denna del
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det
motiverat att - som föreslås i motion
Kr8 (kds) i motsvarande del - till
riktlinjerna rörande mediets
genomslagskraft foga ett relevanskrav
(yrkande 3). Ett sådant relevanskrav
syftar som nämnts i det föregående till
att information skall förmedlas i ett
för publiken tillräckligt förklarande
sammanhang. Därigenom bör förståelsen
för de händelser som skildras öka
samtidigt som risken för skadliga
effekter hos framför allt minderåriga
minskar.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr8
(kds) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
mediets genomslagskraft
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr8 yrkande 3, med anledning
av regeringens förslag och med avslag
på motion 1995/96:Kr9 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
11. Frågan om regeringens åtgärder
internationellt för att motverka att
barn tar skada av att se på TV (mom. 10)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 22 börjar med Utskottet
anser och slutar med riksdagens
åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att vissa
åtgärder redan vidtagits från
regeringens sida i några internationella
sammanhang för att motverka att barn tar
skada av att se på TV. Enligt utskottets
uppfattning bör - i enlighet med vad som
föreslås i yrkande 2 i motion Kr9 (mp) -
regeringen vidta ytterligare åtgärder i
detta syfte även i andra internationella
sammanhang, där frågor om barns psykiska
och fysiska hälsa aktualiseras.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande frågan om
regeringens åtgärder internationellt
för att motverka att barn tar skada
av att se på TV
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr9 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Riktlinjer för program för
funktionshindrade (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 22 börjar med
Programföretagen har och på s. 23
slutar med tillstyrks således bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till det ansvar som
programföretagen har för att tillgodose
funktionshindrades intressen är det
enligt utskottets uppfattning motiverat
att som villkor för sändningstillståndet
kräva att programföretagen har ett
formaliserat samråd med företrädare för
de funktionshindrade. I samrådsgruppen
skall även ingå representanter för det
bolag för teknik som behandlas i ett
senare avsnitt i detta betänkande.
Motion Kr10 (v) yrkande 4 tillstyrks
således.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande riktlinjer för
program för funktionshindrade
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 4 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
13. Utbildningsradions fortsatta
verksamhet (mom. 13)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 23 börjar med De frågor och
slutar med fortsatta verksamhet bort
ha följande lydelse:
I enlighet med vad som föreslås i
motion Kr10 (v) yrkande 5 anser
utskottet att UR skall ges garantier för
sin fortsatta existens. Utskottet anser
också - liksom motionärerna - att det
är av stor betydelse att UR får bra
sändningstider för sina program.
Distansutbildningsutredningen bör därför
i sina överväganden lämna förslag till
hur UR:s sändningstider kan förbättras i
framtiden. Regeringen bör redan nu - i
avvaktan på utredningsresultatet -
tillförsäkra UR fördelaktiga
sändningstider. Detta bör ske i villkor
som ställs upp för SR:s och SVT:s
sändningstillstånd.
Enligt utskottets uppfattning bör
regeringen snarast återkomma till
riksdagen med förslag om att inrätta en
folkbildningskanal i enlighet med
förslaget i motion Kr10 i denna del. En
sådan kanal skulle kunna innebära en
förstärkning av UR:s roll.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande Utbildningsradions
fortsatta verksamhet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 5 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
14. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 24 börjar med Den avtalstid
och slutar med båda motionsyrkandena
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - som framgår av ett
föregående avsnitt i detta betänkande
(reservation 1) - att
tillståndsperiodens längd bör vara
fyraårig och omfatta tiden den 1 januari
1997-den 31 december 2000. Vad utskottet
anfört bör regeringen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens förslag i övrigt, vilket
innebär att tillståndsperioden för UR
bör vara två år.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande tillståndsperiodens
längd
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 7 och med
anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1995/96:Kr10
yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Tillståndsperiodens längd (mom. 14)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 24 börjar med Den avtalstid
och slutar med båda motionsyrkandena
bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen i
samråd med Centerpartiet och Folkpartiet
har kommit fram till att ett digitalt
marknät skall byggas upp i syfte att
förbättra kvalitet och tillgänglighet.
Utskottet anser att allmänheten bör
garanteras tillgång till public service-
kanalerna under den tid det tar att gå
över från analog till digital teknik.
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att
tillståndsperioden för SVT och SR är
lång. I enlighet med vad som föreslås i
motion Kr10 (v) i motsvarande del anser
utskottet att tillståndstiden bör vara
tioårig (yrkande 6).
Utskottet har inte något att erinra mot
regeringens förslag i övrigt, vilket
innebär att tillståndstiden för UR bör
vara två år.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande tillståndsperiodens
längd
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 6 och med avslag
på regeringens förslag och motion
1995/96:Kr7 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Uppföljning och rapportering av hur
public service-uppdraget uppfylls (mom.
16)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med Ett flertal
och på s. 26 slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Utskottet avvisar - i enlighet med
förslaget i motion Kr7 (m) i motsvarande
del - regeringens förslag till
uppföljning och rapportering av hur
public service-updraget uppfylls.
Utskottet som i det föregående
(reservation 1) berört denna fråga vill
understryka att det från den offentliga
maktens sida inte bör göras någon
uppföljning av medierna, oavsett om det
är fråga om tryckta medier eller
etermedier. Vad utskottet sålunda anfört
bör riksdagen med bifall till motion Kr7
yrkande 8 och med avslag på regeringens
förslag och motion Kr10 (v) i här
aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna (yrkande 10 delvis).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att Granskningsnämndens uppdrag att
utöva tillsyn över efterlevnaden av
regler för sändningarnas innehåll inte
berörs av vad som här anförts.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande uppföljning och
rapportering av hur public service-
uppdraget uppfylls
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 8 och med avslag
på regeringens förslag och motion
1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
17. Uppföljning och rapportering av hur
public service-uppdraget uppfylls (mom.
16)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 25 börjar med Det bör och
på s. 26 slutar med avstyrks således
bort ha följande lydelse:
Det bör tilläggas att en uppföljning
och utvärdering av public service-
uppdraget och programföretagens
riktlinjer även skall göras i
förhållande till de kulturpolitiska
målen. Därför bör det - i enlighet med
förslaget i motion Kr10 (v) i här
aktuell del - ingå i Granskningsnämndens
åligganden att i kulturpolitiska frågor
inhämta synpunkter från Kulturrådet
(yrkande 10).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om
att Granskningsnämndens uppdrag att
efterhandsgranska programverksamheten
inte berörs av det här redovisade
uppföljningsuppdraget.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande uppföljning och
rapportering av hur public service-
uppdraget uppfylls
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 10 i denna del,
med anledning av regeringens förslag
och med avslag på motion 1995/96:Kr7
yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
18. Programföretagens struktur samt krav
på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Då det gäller
frågan och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om
programföretagens distriktsorganisation
vill utskottet framhålla följande. För
utskottet är det självklart att hela
landet måste speglas i SVT:s och SR:s
programproduktion. Enligt utskottets
uppfattning ankommer det - som anförs i
motion Kr7 (m) - på programföretagen att
själva besluta hur företagen skall
organiseras för att programverksamheten
skall nå upp till kravet att spegla hela
Sverige. Det anförda gäller givetvis
även för programföretagens organisation
av nyhetsförmedlingen.
Den fråga som tas upp i motion Kr10 om
garantier för RIKAB:s framtida
lokalisering är nära förknippad med
frågan om TV-avgiftsuppbörden och
finansieringen av public service-
verksamheten. Några förslag till
förändringar föreligger inte. Enligt
utskottets uppfattning är det inte
motiverat att nu göra några uttalanden
eller utfästelser av det slag som
motionärerna föreslår.
Då det gäller andelen distriktsbaserad
produktion erinrar utskottet om att
minst 50 % av SVT:s och minst 40 % av
SR:s allmänproduktion i rikssändingar
skall göras utanför Stockholm. Enligt
utskottets uppfattning är det inte
motverat att - som regeringen och
motionärerna bakom motion Kr10 i
motsvarande del föreslår - höja andelen
distriktsbaserad produktion genom
politiskt beslutade kvoter.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens
struktur samt krav på
distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkandena 4 i denna del
och 9 och motion 1995/96:Kr8 yrkande
4 samt med avslag på regeringens
förslag och motion 1995/96:Kr10
yrkandena 3 och 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
19. Programföretagens struktur samt krav
på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Då det gäller
frågan och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om
programföretagens distriktsorganisation
vill utskottet framhålla följande. För
utskottet är det självklart att hela
landet måste speglas i SVT:s och SR:s
programproduktion, inte minst när det
gäller nyhetsrapportering. Det är därför
nödvändigt - som föreslås i motion Kr10
(v) i här aktuell del - att en av SVT:s
nyhetsredaktioner flyttas ut från
Storstockholmsområdet, liksom även text-
TV-redaktionen och sportredaktionen samt
att vissa samhällsdebattprogram
produceras utanför Stockholm.
Utskottet anser också att det är
motiverat att RIKAB ges garantier för
att bolaget även fortsättningsvis vara
lokaliserat till Kiruna.
Då det gäller frågan om andelen
distriktsbaserad produktion erinrar
utskottet om att 1995 års riksdagsbeslut
bl.a. innebar att minst 50 % av
allmänproduktionen i SVT:s sändningar
skulle produceras utanför Stockholm, en
nivå som i realiteten redan var uppnådd.
Enligt utskottets uppfattning är
regeringens förslag till höjning av
andelen distriktsbaserade program
otillräckligt. Utskottet anser att det
dr rimligt att nu öka den
distriktsbaserade produktionen
ytterligare. Den andel av SVT:s och SR:s
allmänproduktion som görs utanför
Stockholm bör således under den aktuella
tillståndsperioden öka till 60 %.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens
struktur samt krav på
distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8, med
anledning av regeringens förslag och
med avslag på motionerna 1995/96:Kr7
yrkandena 4 i denna del och 9 och
1995/96:Kr8 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Programföretagens struktur samt krav
på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom. 17)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 27 börjar med Då det gäller
frågan och slutar med Avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Då det gäller frågan om
programföretagens distriktsorganisation
vill utskottet framhålla följande. För
utskottet är det självklart att hela
landet måste speglas i SVT:s och SR:s
programproduktion. Enligt utskottets
uppfattning ankommer det på
programföretagen att själva besluta hur
företagen skall organiseras för att
programverksamheten skall nå upp till
kravet att spegla hela Sverige. Det
anförda gäller givetvis även för
programföretagens organisation av
nyhetsförmedlingen.
Den fråga som (= utskottet tolv rader)
andelen distriktsbaserad produktion.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande programföretagens
struktur samt krav på
distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 4 i denna del och
yrkande 9 och motion 1995/96:Kr8
yrkande 4 samt med anledning av
regeringens förslag och med avslag på
motion 1995/96:Kr10 yrkandena 3 och 8
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
21. Finansiering och ekonomiska
förutsättningar för programföretagen
(mom. 18)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 29 börjar med Utskottet
konstaterar och på s. 30 slutar med
för programföretagen bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att sponsring de facto
är reklam och inte bör förekomma i
licensfinansierad verksamhet. I enlighet
med vad som anförs i motion Kr7 (m)
yrkande 10 och motion Kr10 (v) yrkande 9
i motsvarande del avstyrker utskottet
såsom ofullständigt således regeringens
förslag om sponsring. Förslaget är inte
tillräckligt tydligt och ger inte den
begränsning som utskottet eftersträvar.
Under utskottsbehandlingen har frågan
om en vidgning av
sponsringsmöjligheterna utöver vad som
följer av propositionen aktualiserats.
Orsaken härtill är bl.a. att det förslag
till radio- och TV-lag som behandlas av
konstitutionsutskottet innehåller en
definition av sponsring som vidgar det
sponringsbegrepp som finns i de
nuvarande avtalen mellan staten och
programföretagen. Det nya
sponsringsbegreppet kan ges den
tolkningen att t.ex. SVT:s
samproduktioner med TV-företag i annat
nordiskt land, som erhållit bidrag från
utomstående för sin andel, i
fortsättningen kommer att betraktas som
sponsrade program. Det finns också andra
produktioner som nu inte anses vara
sponsrade som i framtiden torde falla in
under det nya sponsringsbegreppet.
Självfallet bör produktioner av här
åsyftat slag även i fortsättningen få
sändas. Med hänsyn härtill bör
regeringen, sedan riksdagen antagit en
radio- och TV-lag, närmare överväga
vilka regler som bör gälla inom ramen
för sändningstillstånden för public
service-företagen. Utskottet förutsätter
att regeringen därvid även överväger
konsekvenserna av sponsringsbestämmelsen
i den radio- och TV-lag som riksdagen nu
antar. Regeringen bör återkomma till
riksdagen i den här aktuella
sponsringsfrågan i god tid före
tillståndsperiodens ingång.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande finansiering och
ekonomiska förutsättningar för
programföretagen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 10 och
1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del
samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
22. Finansiering och ekonomiska
förutsättningar för programföretagen
(mom. 18)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 29 börjar med Utskottet
accepterar och på s. 30 slutar med för
programföretagen bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna
bakom motion Kr10 (v) i motsvarande del
att sponsring har karaktären av reklam.
Utskottets utgångspunkt är därför - i
motsats till regeringens - att sponsring
inte skall få förekomma i allmänhetens
TV och radio. Utskottet vill dock
tillägga följande.
Utskottet gör bedömningen att (=
utskottet 25 rader) förslag till
finansieringssätt.
Vidare anser utskottet att regeringens
förslag att i enlighet med 1995 års
riksdagsbeslut låta besparingskraven på
programföretagen för åren 1997 och 1998
kvarstå kommer att påverka kvaliteten på
verksamheten. Utskottet kommer i ett
senare avsnitt i detta betänkande att
föreslå riksdagen att besparingskravet
skall upphöra (se reservation 29).
Då det gäller regeringens förslag i
övrigt om finansieringen och de
ekonomiska förutsättningarna för SVT, SR
och UR godtar utskottet regeringens
förslag. Utskottet återkommer i ett
senare avsnitt till frågan om
Granskningsnämndens verksamhet.
Det anförda innebär att riksdagen som
sin mening bör ge regeringen till känna
vad utskottet anfört om finansiering och
ekonomiska förutsättningar för
programföretagen.
dels att utskottets hemställan under 18
bort ha följande lydelse:
18. beträffande finansiering och
ekonomiska förutsättningar för
programföretagen
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 10 och 1995/96:Kr10
yrkande 9 i denna del samt med anledning
av regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
23. Sändningsrättens omfattning m.m.
(mom. 19)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 31 börjar med Utskottet
anser och slutar med ny programkanal
bort ha följande lydelse:
Som utskottet redan inledningsvis (i
reservation 1) har berört skulle en
fortsatt verksamhet med två TV-kanaler
och fyra radiokanaler komma att splittra
resurserna alltför mycket för SVT och SR
och medföra en kvalitet i
programverksamheten som inte når upp
till de krav som nu måste ställas.
Utskottet anser därför - i enlighet med
vad som anförs i motion Kr7 (m) i
motsvarande del - att programföretagens
resurser skall koncentreras till en TV-
kanal och två radiokanaler (yrkande 6).
I övrigt tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Detta innebär bl.a.
att regeringens medgivande skall
inhämtas om ett programföretag vill
starta en ny programkanal.
dels att utskottets hemställan under 19
bort ha följande lydelse:
19. beträffande sändningsrättens
omfattning m.m.
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 6 och med
anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
24. Sändningarnas räckvidd (mom. 20)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 32 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med yrkande 11
avstyrks bort ha följande lydelse:
Under de närmaste åren kommer ett
hundratal digitala kanaler att kunna nå
svenska mottagare. Det innebär att den
svenska publiken kommer att börja
inrätta sig efter den typ av
mottagningssystem som gör det möjligt
att ta emot dessa program. Enligt
utskottets mening är det angeläget att
SVT - som föreslås i motion Kr7 yrkande
11 - redan nu får möjlighet att starta
digitala sändningar via satellit.
Utskottet ser med betydande tveksamhet
på regeringens planer att initiera ett
markbundet nät för digitala sändningar.
Utbyggnaden av ett markbundet nät i
syfte att vinna statlig kontroll över
vem som sänder och över innehållet i
sändningarna står inte bara i strid med
de grundläggande principer som i ett
fritt samhälle bör prägla
medieutvecklingen utan motverkar också
en snabb och ändamålsenlig utveckling av
den digitala tekniken. Markbundna
sändningar tar bara vara på en del av
den digitala teknikens möjligheter.
Utvecklingen av digital teknik via
satelliter och kabel kommer att fortgå
även om SVT förnekas möjligheten till
digitala satellitsändningar. Däremot kan
ett sådant förbud - kombinerat med en
dyrbar uppbyggnad av ett markbundet nät
- försena utvecklingen av
informationsteknologins tjänster och
därmed försvaga Sverige i den
informationsteknologiska utvecklingen.
Samtidigt skulle förbudet för SVT att
sända digitalt via satellit leda till
att företaget kommer efter i förhållande
till andra företag som nu startar
digitala satellitsändningar.
Vad utskottet sålunda anfört om SVT:s
rätt att sända digitalt via satellit bör
regeringen med bifall till motion Kr7
yrkande 11 och med anledning av
propositionen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20
bort ha följande lydelse:
20. beträffande sändningarnas
räckvidd
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr7 yrkande 11 och med
avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
25. Markbaserad digital TV (mom. 21)
Fanny Rizell (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 32 börjar med Utskottet
konstaterar och slutar med avstyrks
således bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som
anförs i motion Kr8 (kds) i motsvarande
del - att nackdelarna med markbaserad
digital-TV är stora (yrkande 5). Det är
nämligen fråga om en dyr teknik som
kostar mycket i förhållande till vad den
ger. Enligt utskottets uppfattning är
det bättre att avvakta den pågående
utvecklingen inom fiberoptikens område.
Riksdagen bör därför besluta att
regeringens förberedelser att införa
markbaserad digital teknik omedelbart
skall upphöra. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 21
bort ha följande lydelse:
21. beträffande markbaserad digital
TV
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr8 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
26. Analoga och digitala
parallellsändningar av Sveriges
Televisions och Sveriges Radios
sändningar (mom. 22)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 32 börjar med Utskottet
räknar och slutar med avstyrker
motionsyrkandet bort ha följande
lydelse:
Utskottet räknar med att riksdagen inom
en nära framtid får möjlighet att pröva
frågan om ett digitalt sändarnät för
radio och TV skall införas. Enligt
utskottets uppfattning är det nödvändigt
att programutbudet från public service-
kanalerna under en övergångstid samsänds
i analoga och digitala nät. Under
omställningsperioden bör hushållen få
möjlighet att investera i digitala
mottagare. Utskottet anser - i likhet
med motionärerna bakom motion Kr10 (v) i
här aktuell del - att övergångstiden bör
vara minst tio år, vilket bör framgå av
de villkor som regeringen får förena med
sändningstillstånden för
programföretagen (yrkande 7).
dels att utskottets hemställan under 22
bort ha följande lydelse:
22. beträffande analoga och digitala
parallellsändningar av Sveriges
Televisions och Sveriges Radios
sändningar
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
27. Granskningsnämndens finansiering
(mom. 23)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan
Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny
Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 33 börjar med Public service-
företagen utgör och slutar med till
känna bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning
att användningen av TV-avgiftsmedlen bör
renodlas för att finansiera
programbolagens verksamhet inklusive
RIKAB. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag, innebärande att
Granskningsnämnden fr.o.m. år 1997 skall
finansieras helt över statsbudgeten.
dels att utskottets hemställan under 23
bort ha följande lydelse:
23. beträffande Granskningsnämndens
finansiering
att riksdagen godkänner vad
regeringen förordat om
Granskningsnämndens finansiering,
28. Frågan om medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden,
Sveriges Utbildningsradio AB och för
Granskningsnämnden för radio och TV
(mom. 25)
Under förutsättning av bifall till
reservation 27
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp),
Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 34 börjar med Utskottet har
och på s. 35 slutar med till känna
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående
(reservation 27) i detta betänkande
ställt sig bakom förslaget i
propositionen att Granskningsnämndens
verksamhet fr.o.m. år 1997 skall
finansieras helt över statsbudgeten. Ett
beslut av riksdagen i enlighet med
utskottets ställningstagande innebär att
belastningen på rundradiokontot kommer
att minska med ca 4,6 miljoner kronor på
helårsbasis. Utskottet har även
tillstyrkt regeringens förslag att TV-
avgifterna oavkortat skall gå till
finansiering av public service-
verksamheten. Vad som här har anförts
innebär att användningen av TV-
avgiftsmedlen bör renodlas till att avse
finansieringen av programbolagens och
RIKAB:s verksamhet.
Vidare anser utskottet - då det gäller
det i motionen framförda kravet på
återtagande av besparingen för år 1997 -
att det inte finns anledning att frångå
det beslut som riksdagen tog i fjol om
en besparing för programföretagen.
Vad utskottet här anfört leder fram
till att den sammanlagda
medelsberäkningen för de tre
programföretagen för år 1997 bör uppgå
till 4 758,9 miljoner kronor i 1994 års
prisläge.
Av beloppet bör beräknas 60,53 % eller
2 880,6 miljoner kronor för SVT, 34,70 %
eller 1 651,3 miljoner kronor för SR och
4,77 % eller 227,0 miljoner kronor för
UR. Vidare bör 36,4 miljoner kronor i
1994 års prisläge beräknas för Radio
Sweden.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av propositionen
och med avslag på motion Kr10 yrkande 9
i här akuell del och yrkande 10 i här
aktuell del som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 25
bort ha följande lydelse:
25. beträffande frågan om
medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden,
Sveriges Utbildningsradio AB och för
Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och med avslag på
motion 1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna
del och yrkande 10 i denna del på
rundradiokontot för år 1997 beräknar
4 758 900 000 kr (1994 års prisläge)
till public service-företagen och 36
400 000 kr (1994 års prisläge) för
Radio Sweden i enlighet med vad
utskottet anfört.
29. Frågan om medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden,
Sveriges Utbildningsradio AB och för
Granskningsnämnden för radio och TV
(mom. 25)
Under förutsättning av bifall till
reservation 27
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 34 börjar med Utskottet har
och slutar med till känna bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående
(reservation 27) i detta betänkande
ställt sig bakom förslaget i
propositionen att Granskningsnämndens
verksamhet fr.o.m. år 1997 skall
finansieras helt över statsbudgeten. Ett
beslut av riksdagen i enlighet med
utskottets ställningstagande innebär att
belastningen på rundradiokontot kommer
att minska med ca 4,6 miljoner kronor på
helårsbasis, medel som bör tillföras
programföretagen. Utskottet har även
tillstyrkt regeringens förslag att TV-
avgifterna oavkortat skall gå till
finansiering av public service-
verksamheten.
Vidare anser utskottet att - i enlighet
med vad som anförs i motion Kr10 (v) -
att besparingskravet på programföretagen
och Radio Sweden skall upphöra att gälla
(yrkande 9 delvis). Vad utskottet anfört
leder fram till att den sammanlagda
medelsberäkningen för de tre
programföretagen för år 1997 bör uppgå
till 4 922,6 miljoner kronor i 1994 års
prisläge. Av beloppet bör beräknas 60,53
% eller 2 979,6 miljoner kronor för SVT,
34,70 % eller
1 708,1 miljoner kronor för SR och 4,77
% eller 234,8 miljoner kronor för UR.
För Radio Sweden bör beräknas 37,6
miljoner kronor i 1994 års prisläge.
Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 25
bort ha följande lydelse:
25. beträffande frågan om
medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Radio Sweden,
Sveriges Utbildningsradio AB och för
Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Kr10 yrkande 9 i denna del och
yrkande 10 i denna del samt med
anledning av regeringens förslag på
rundradiokontot för år 1997 beräknar 4
922 600 000 kr (1994 års prisläge) för
public service-företagen och 37 600 000
kr (1994 års prisläge) för Radio Sweden
i enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Programföretagens public service-uppdrag
(mom. 2)
Fanny Rizell (kds) anför:
Jag har då det gäller public service-
uppdragets utformning ställt mig bakom
majoritetens text i betänkandet. Jag
anser emellertid att betänkandet hade
vunnit i klarhet om begreppet
opartiskhet och saklighet hade
förtydligats i enlighet med förslaget i
motion Kr8 yrkande 1 med följande
mening: Informationen skall delges i ett
tillräckligt förklarande sammanhang för
att göra det möjligt för publiken att
förstå det skeende som skildras. Även
innehållet i begreppet demokratiska
värden hade kunnat förtydligas med
följande tillägg från samma motion
(yrkande 2): Detta innefattar bl.a. ett
etiskt ansvar, skyldighet att i
programverksamheten fördöma rasism, våld
och brutalitet och att verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män.
Ändring av ägandet av programföretagen
(mom. 15)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén
(m), Jan Backman (m) och Gunnar Hökmark
(m) anför:
Vi har valt att inte reservera oss mot
det avsnitt i betänkandet som rör frågan
om förändrat ägarskap av
programföretagen. Dock konstaterar vi
att regeringen inte har redovisat några
skäl till förändringen. Enligt vår
mening borde det därför på ett tydligt
sätt av texten ha framgått att
regeringskansliet under hand uppmanat
ägarstiftelserna att begära permutation
av innebörd att ägarstiftelserna skall
upphöra. Detta framgår tydligt av 4 § i
protokoll fört vid
förvaltningsstiftelsernas sammanträde
den 27 mars 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 3
Motionerna 4
Ärendets beredning 5
Vissa bakgrundsuppgifter 6
Förslag om ny radio- och TV-lag.
Aktuella utredningar m.m. 7
Utskottet 8
Propositionens huvudsakliga
innehåll 8
Fråga om avslag på propositionen 9
Public service-uppdraget (avsnitt
17) 10
Riktlinjer för programverksamheten
(avsnitt 18) 13
Regeringens förslag 13
Att främja kulturlivet (18.1) 14
Det mångkulturella samhället
(18.2) 17
Program för barn och ungdom
(18.3) 18
Hög kvalitet (18.4) 18
Den demokratiska processen (18.5) 18
Olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen (18.6) 18
Mediets genomslagskraft (18.7) 19
Verksamhet på invandrar- och
minoritetsspråk (18.8) 22
Program för funktionshindrade
(18.9) 22
Särskilda riktlinjer för
Utbildningsradion (18.10) 23
Tillståndsperiodens längd (19) 23
Ägarskap (20) 24
Uppföljning och utvärdering (21) 25
Organisation (22) 26
Programföretagens struktur
(22.1). Distriktsorganisationer
och distriktsbaserad produktion
(22.2) 26
Finansiering och ekonomiska
förutsättningar (23) 27
Vissa frågor med anknytning till ny
teknik (24) 30
Särskilda frågor (25).
Granskningsnämnden (25.1) 33
Radio Sweden (25.3) 33
Medelsberäkning (26).
Programbolagen (26.1). TV-avgiften
(26.2) 33
Hemställan 35
Reservationer 38
1. Fråga om avslag på proposition
1995/96:161 (mom. 1) 38
2. Programföretagens public service-
uppdrag (mom. 2) 42
3. Frågan om riktlinjer för att
främja kulturlivet i
programverksamheten (mom. 3) 43
4. Riktlinjer för
programverksamheten som speglar det
mångkulturella samhället (mom. 4) 44
5. Frågan om rekrytering av
programledare m.fl. av utomnordiskt
ursprung (mom. 5) 44
6. Riktlinjer för prioriteringar då
det gäller programverksamheten för
barn och ungdom (mom. 6) 45
7. Riktlinjer för
programverksamheten för barn och
ungdom i övrigt (mom. 7) 45
8. Riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
olika perspektiv i
nyhetsförmedlingen (mom. 8) 46
9. Riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
mediets genomslagskraft (mom. 9) 46
10. Riktlinjer för
programverksamheten i vad avser
mediets genomslagskraft (mom. 9) 47
11. Frågan om regeringens åtgärder
internationellt för att motverka
att barn tar skada av att se på TV
(mom. 10) 47
12. Riktlinjer för program för
funktionshindrade (mom. 11) 48
13. Utbildningsradions fortsatta
verksamhet (mom. 13) 48
14. Tillståndsperiodens längd
(mom. 14) 49
15. Tillståndsperiodens längd (mom.
14) 49
16. Uppföljning och rapportering av
hur public service-uppdraget
uppfylls (mom. 16) 50
17. Uppföljning och rapportering av
hur public service-uppdraget
uppfylls (mom. 16) 50
18. Programföretagens struktur samt
krav på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom.
17) 51
19. Programföretagens struktur samt
krav på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom.
17) 52
20. Programföretagens struktur samt
krav på distriktsorganisation och
distriktsbaserad produktion (mom.
17) 52
21. Finansiering och ekonomiska
förutsättningar för
programföretagen (mom. 18) 53
22. Finansiering och ekonomiska
förutsättningar för
programföretagen (mom. 18) 54
23. Sändningsrättens omfattning
m.m. (mom. 19) 55
24. Sändningarnas räckvidd (mom.
20) 55
25. Markbaserad digital TV (mom.
21) 56
26. Analoga och digitala
parallellsändningar av Sveriges
Televisions och Sveriges Radios
sändningar (mom. 22) 56
27. Granskningsnämndens
finansiering (mom. 23) 57
28. Frågan om medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB, Radio
Sweden, Sveriges Utbildningsradio
AB och för Granskningsnämnden för
radio och TV (mom. 25) 57
29. Frågan om medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade verksamhet
som bedrivs av Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB, Radio
Sweden, Sveriges Utbildningsradio
AB och för Granskningsnämnden för
radio och TV (mom. 25) 58
Särskilda yttranden 59
Programföretagens public service-
uppdrag (mom. 2) 59
Ändring av ägandet av programföretagen
(mom. 15)59
Gotab, Stockholm 1996