I betänkandet behandlas ett förslag som
framlagts av en arbetsgrupp inom
talmanskonferensen angående indelning av
den statliga budgeten i utgiftsområden
och ändringar med anledning härav i
uppgiftsfördelningen mellan utskotten. I
betänkandet behandlas också tre
motioner, varav två som väckts under den
allmänna motionstiden 1994/95 och en
följdmotion.
Utskottet godkänner förslaget till
indelning av statsbudgeten i 27
utgiftsområden med en smärre ändring.
Representanterna för Miljöpartiet och
Folkpartiet har på olika punkter
reserverat sig mot beslutet i denna del.
Utskottet tillstyrker förslaget till lag
om ändring i riksdagsordningen avseende
utskottsindelningen m.m. De moderata
ledamöterna har reserverat sig till
förmån för avslag på förslaget i dess
helhet. Samtliga motioner har avstyrkts.
Förslaget
1995/96:TK2 vari yrkas att riksdagen
antar det av talmanskonferensens
arbetsgrupp framlagda förslaget till lag
om ändring av riksdagsordningen.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1994/95
1994/95:K305 av Juan Fonseca (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att
undersöka möjligheterna att inrätta ett
integrationsutskott.
1994/95:K324 av Henrik S Järrel (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
talmanskonferensen till känna det
angelägna i att arbetet med förslag till
reformerad utskottsindelning bedrivs så
att beslut kan fattas under 1994/95 års
riksmöte.
Motion väckt med anledning av förslaget
1995/96:K13 av Peter Eriksson (mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att
turistfrämjande frågor skall tillföras
kulturutskottet.
Utskottet
Bakgrund
Inom ramen för den allmänna översyn av
riksdagsarbetet som Riksdagsutredningen
genomfört lämnades i förslaget
1993/94:TK3 bl.a. en redovisning av en
skiss till indelning av statsbudgeten i
utgiftsområden och därtill relaterade
ändringar i riksdagens
utskottsorganisation.
Utgiftsområdena borde enligt
utredningens mening svara mot ändamålen
med de statliga utgifterna, och
indelningen borde därför vara politiskt
relevant och kunna användas både i
regeringens och riksdagens budgetarbete.
Områdena borde vara tillräckligt stora
för att möjliggöra meningsfulla
prioriteringar. Utredningen
exemplifierade sina tankegångar i en
skiss omfattande 26 utgiftsområden.
Utredningens utgångspunkt för
beredningen av utgiftsområdena var att
ett utskott skulle kunna behandla flera
utgiftsområden men att inga
utgiftsområden skulle delas mellan
utskotten. Den s.k.
fackutskottsprincipen borde enligt
utredningens mening behållas, dvs. såväl
lagstiftnings- som budgetärenden bör
behandlas av samma utskott. I ett
exempel redovisades ett något reducerat
antal utskott, från 16 till 15,
alternativt 14.
Utredningen föreslog att frågorna om
utgiftsområden och
utskottsorganisationen skulle övervägas
ytterligare och att definitiva beslut i
dessa delar borde fattas av riksdagen
innan den föreslagna budgetordningen
tillämpas första gången, hösten 1996.
För att formellt möjliggöra ändringar i
utskottsindelningen till denna tidpunkt
föreslog utredningen att bestämmelserna
i riksdagsordningen ändras så att
utskotten under innevarande valperiod
väljs för ett riksmöte i taget.
Konstitutionsutskottet ansåg (bet.
1993/94:KU18) att den föreslagna
indelningen i utgiftsområden var väl
ägnad att ligga till grund för fortsatta
överväganden. Utskottet tillstyrkte
utredningens förslag om att beslut om
utskottsindelningen borde anstå till
dess utgiftsområdena lagts fast.
Riksdagen antog förslaget om fortsatt
utredningsarbete på de aktuella
områdena.
Indelningen i utgiftsområden
Gällande ordning
Statsbudgetens innehåll är i mycket
begränsad utsträckning föremål för
reglering i grundlagen. Enligt 9 kap. 3
§ regeringsformen företar riksdagen
budgetreglering för närmast följande
budgetår eller för annan budgetperiod.
Riksdagen bestämmer därvid till vilka
belopp statsinkomsterna skall beräknas
och anvisar anslag till angivna ändamål.
Riksdagen kan besluta att särskilt
anslag på statsbudgeten skall utgå för
annan tid än budgetperioden. Vid
budgetregleringen skall riksdagen beakta
behovet av medel för rikets försvar
under krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden. Enligt 9
kap. 6 § regeringsformen avger
regeringen förslag till statsbudget till
riksdagen.
Statsbudgetens uppställning i tekniskt
hänseende, t.ex. med avseende på
indelning i huvudtitlar och
anslagstyper, är inte reglerad i
grundlagen, varför riksdagen är obunden
i varje särskilt läge. Motivet för detta
angavs i grundlagspropositionen
(1973:90), där justitieministern anförde
att ständiga förändringar i fråga om
budgetsystemets innehåll, den ekonomisk-
politiska debatten och den tekniska
utvecklingen leder till att det statliga
budgetsystemet måste kunna förnyas
successivt, varför regeringsformen inte
borde lägga hinder i vägen.
En konsekvens av att det saknas
budgettekniska bestämmelser i grundlagen
är att riksdagen kan specificera
anslagen i detalj eller underlåta att
göra det. Riksdagen kan också sätta
villkor för anslagen vid angivandet av
ändamålen. En annan konsekvens är att
krav på balans mellan inkomster och
utgifter saknas.
Själva budgetpropositionen är en
översiktlig redovisning av beräknade
inkomster och utgifter. Inkomsterna är
specificerade på olika inkomstslag, och
utgifterna är fördelade på 17
huvudtitlar, som väsentligen speglar
departementsindelningen. Förutom
departementen utgör statschefen och
regeringen, riksdagen och dess
myndigheter, räntor på statsskulden och
oförutsedda utgifter huvudtitlarna i
1994/95 års budgetproposition, som avser
budgetåret 1995/96. I 19 bilagor till
budgetpropositionen redovisas närmare
och motiveras inkomst- och
utgiftsposterna i statsbudgeten. I
bilagorna ingår, förutom de 17
huvudtitlarna, finansplanen och en
beredskapsbudget för totalförsvarets
civila del.
Riksdagsutredningen
I betänkandet 1993/94:TK3 diskuterades
ett antal principiella grunder för
statsbudgetens indelning i
utgiftsområden med utgångspunkt i de
krav på en sådan indelning som emanerade
från den s.k. rambeslutsmodellen.
Huvudprincipen borde enligt utredningen
vara att utgiftsområdena skall svara mot
de ändamål och politiska syften som
finns bakom anslagsförslagen.
Indelningen borde enligt utredningens
mening tillfredsställa krav på politisk
relevans, statsfinansiellt lämpliga
avgränsningar, möjlighet att göra
meningsfulla prioriteringar och att
följa upp resultaten. Utgiftsområdena
borde enligt utredningen ha en över
tiden önskvärd fasthet som ändå kan
förenas med flexibilitet och
situationsanpassning. Områdena borde
vara en naturlig grund för regeringens
och riksdagens organisation av
budgetarbetet.
I utredningen presenterades en skiss
med en indelning av budgetpropositionens
vid den aktuella tidpunkten drygt 600
anslag i 26 utgiftsområden. En
underliggande princip var att gemensamma
statsangelägenheter av huvudsakligen
konstitutionell eller finanspolitisk
natur fördelas på tre ramar som tas om
hand av respektive konstitutions-,
finans- och skatteutskottet. En annan
princip var att totalförsvarsutgifterna
hålls samman. En tredje princip var att
anslag för sektorsforskning,
internationella kontakter samt
miljöinsatser fördelas på olika
utgiftsområden. Fem områden avsedda att
rymma rena hushållstransfereringar
skildes också ut i förslaget. De areella
näringarna föreslogs bilda ett avgränsat
utgiftsområde, liksom
statsskuldsräntorna.
En konsekvens av förslaget var att
antalet utgiftsområden skulle bli fler
än antalet utskott. Några utskott skulle
följaktligen få arbeta med mer än en
utgiftsram. Med denna ordning skulle det
inte bli möjligt att fördela enskilda
anslag på olika utskott för att
åstadkomma en jämnare arbetsfördelning.
Som nämnts ställde sig
konstitutionsutskottet (bet.
1993/94:KU18) positivt till de
redovisade principerna och till
utredningens förslag om vidare
överväganden av frågan.
Förslaget
Arbetsgruppens förslag till indelning i
utgiftsområden (se bilaga 1) avviker
inte i någon större eller betydelsefull
omfattning från Riksdagsutredningens
förslag.
Sedan utredningen lade fram sitt
förslag har en betydande utgiftspost
tillkommit, nämligen avgiften till EU,
som föreslås utgöra ett eget
utgiftsområde.
I motsats till utredningen föreslår
arbetsgruppen vidare att anslagen till
Husgerådskammaren och till driften av de
kungliga slotten, som numera ingår i
det gemensamma anslaget för statschefen,
i sin helhet bör tillhöra utgiftsområde
1, rikets styrelse.
Utgiftsområde 6, som av utredningen
föreslogs benämnas försvar och
internationell säkerhet, föreslås
renodlas till att omfatta endast
försvarsanslag och benämnas
totalförsvar. Anslagen för
fredsbevarande verksamhet (FN-
styrkorna), Organisationen för säkerhet
och samarbete (OSSE), Nedrustning och
säkerhetspolitiska frågor, SIPRI samt
Utrikespolitiska institutet föreslås
föras över till utgiftsområde 5,
utrikesförvaltning och internationell
samverkan, som bereds av
utrikesutskottet.
Anslagen till Statistiska centralbyrån
(SCB) och Kammarkollegiet bör enligt
arbetsgruppen flyttas till utgiftsområde
2, samhällsekonomi och
finansförvaltning, på grund av att SCB
är avgiftsfinansierad utom i den del av
verksamheten som gäller
nationalräkenskaperna och att
Kammarkollegiet har en framträdande roll
vad gäller statens egendomsförvaltning.
Anslagen för köp av samhällstjänster
från Posten och Telia liksom för
ersättning till Posten för rikstäckande
betalningar föreslås överföras till
utgiftsområde 22, kommunikationer,
varigenom alla anslag som rör post- och
televerksamhet samlas inom en
utgiftsram.
Frågor rörande strålskydd och
kärnsäkerhet hör enligt arbetsgruppens
mening till det miljöpolitiska området,
varför anslagen för
Strålskyddsinstitutet och
Kärnkraftinspektionen föreslås flyttas
från utgiftsområde 21, energi, till
utgiftsområde 20, allmän natur- och
miljövård.
Arbetsgruppen anser också att
bostadsbidragen även i fortsättningen
bör behandlas i ett bostadspolitiskt
sammanhang. Därför föreslås de beredas
inom utgiftsområde 18, samhällsplanering
och bostadsförsörjning, i stället för
inom område 12, ekonomisk trygghet för
familjer och barn, som
Riksdagsutredningen föreslagit.
De övriga förändringar i anslagens
fördelning på utgiftsområden som
arbetsgruppen föreslagit är närmast en
följd av gruppens ställningstagande till
frågan om ändring i utskottsindelningen.
Dessa ändringsförslag redovisas i
avsnittet om utskottsindelningen.
Motionen
I motion 1995/96:K13 begär Peter
Eriksson (mp) att riksdagen beslutar att
turistfrämjande frågor skall föras till
kulturutskottet i stället för
näringsutskottet. Enligt motionären har
kulturfrågorna under de senaste åren
blivit alltmer centrala inom
turistbranschen. Statliga åtgärder för
att stödja turistnäringen är dessutom
enligt motionen mer relevanta inom natur
och kultur än rent kommersiella områden.
Riksdagsbehandlingen av
försvarspropositionen
Under utskottsbehandlingen har väckts
yrkande om att utgifter för
fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)
bör föras till utgiftsområde 6,
totalförsvar, i stället för till
utgiftsområde 5, utrikesförvaltning och
internationell samverkan.
I regeringens proposition (prop.
1995/96:12) Totalförsvar i förnyelse
anfördes att medel från
Utrikesdepartementets huvudtitel,
anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet,
borde föras till Försvarsdepartementets
huvudtitel fr.o.m. 1997.
Försvarsutskottet ansåg (bet.
1995/96:FöU1 s. 22) det rimligt att
kostnaderna för fredsfrämjande insatser
förs upp på Försvarsdepartementets
huvudtitel. De erfarenheter som görs i
internationella, fredsfrämjande
insatser skulle enligt utskottets mening
få en positiv effekt även för Försvars-
makten. Utskottet framhöll att riksdagen
under våren 1996 i särskild ordning
kommer att närmare besluta om
utgiftsområdena inom statsbudgeten och
att det blir aktuellt att först då ta
ställning i denna fråga från riksdagens
sida. Utskottet hemställde att riksdagen
med bifall till propositionen skulle
godkänna vad regeringen förordat. De
moderata ledamöterna reserverade sig i
den här aktuella delen av ärendet till
förmån för en egen motion. Riksdagen
följde utskottet.
Utskottets bedömning
Med det nu aktuella förslaget från
talmanskonferensen har ett omfattande
och betydelsefullt utredningsarbete
angående reformeringen av
budgetprocessen i riksdagen avslutats.
Utskottet konstaterar att det
föreliggande förslaget vad gäller
uppdelningen på utgiftsområden ansluter
nära till det principförslag som
utskottet vid sin behandling våren 1994
ställde sig positivt till.
Under utskottsbehandlingen har yrkats
avslag på hela förslaget. Utskottet
avstyrker detta yrkande.
I följdmotion K13 (mp) yrkas att
turistfrågor bör föras till
kulturutskottet i stället för till
näringsutskottet. Frågor om turism
handläggs sedan 1989 inom
företagsenheten i Näringsdepartementet,
medan beredningsansvaret i riksdagen
ligger på kulturutskottet. Enligt
talmanskonferensens förslag skall
turistfrämjande frågor föras till
utgiftsområde 24, näringsliv, för vilket
näringsutskottet har beredningsansvaret.
Turistnäringen utgör en viktig del av
det svenska näringslivet, vilket
återspeglas i näringens bidrag till
bruttonationalprodukten (3-4 %),
årsomsättningen (ca 100 miljarder
kronor) och sysselsättning (ca 200 000
personer på hel- eller deltid). Turism
räknas som Sveriges tredje största
exportnäring. Turistfrågor har således
ett nära samband med de närings- och
utrikeshandelspolitiska frågor som
näringsutskottet handlägger. Med hänsyn
till dessa förhållanden bör frågor om
turism i enlighet med
talmanskonferensens förslag föras till
utgiftsområde 24, varför motionen
avstyrks.
Med hänsyn till att riksdagen
principiellt redan tagit ställning för
det alternativ som innebär att utgifter
för fredsbevarande verksamhet bör föras
till Försvarsdepartementets huvudtitel
avstyrker utskottet förslaget från
talmanskonferensen i denna del. Utgifter
för fredsbevarande verksamhet bör enligt
utskottets mening tillhöra utgiftsområde
6, totalförsvar, och beredas av
försvarsutskottet. I övrigt tillstyrks
förslaget.
Utskottsindelningen
Gällande bestämmelser
Enligt 4 kap. 3 § regeringsformen väljer
riksdagen inom sig utskott, däribland
ett konstitutionsutskott, ett
finansutskott och ett skatteutskott
enligt bestämmelser i riksdagsordningen.
Enligt 4 kap. 2 § riksdagsordningen
tillsätter riksdagen förutom de nämnda
utskotten ett erforderligt antal andra
utskott. Riksdagen kan även under
valperioden tillsätta utskott för längst
den tid som återstår av valperioden. För
riksmöte före 1996/97 års riksmöte
gäller särskilt att val av utskott avser
riksmöte i stället för valperiod enligt
lag (1994:1472). I tilläggsbestämmelse
4.2.1 anges de nuvarande utskotten, och
i 4 kap. 4-6 §§ och
tilläggsbestämmelserna 4.6.1-16 anges
utskottens uppgifter m.m.
Riksdagsutredningen
Utgångspunkterna för
riksdagsutredningens överväganden om
fördelningen av utgiftsområden för
beredning i utskotten var att ett
utskott skall kunna behandla mer än ett
utgiftsområde men att inga
utgiftsområden skall delas mellan
utskott. Enligt utredningen borde den
s.k. fackutskottsprincipen behållas,
innebärande att såväl lagstiftnings- som
budgetärenden inom ett ämnesområde bör
behandlas av samma utskott. Vidare borde
enligt utredningens mening
transfereringsområden sammanföras med
respektive verksamhet. Det exempel
utredningen presenterade innebar att
antalet utskott minskats från 16 till 15
alternativt 14. Förslaget syftade till
att med relativt små förändringar
åstadkomma en anpassning av
utskottsorganisationen till den nya
budgetprocessen. Utredningen ansåg att
ändringar i utskottsindelningen borde
anstå till dess ett definitivt beslut om
utgiftsområden fattats.
Konstitutionsutskottet (bet.
1993/94:KU18) delade utredningens mening
att förslag om förändringar i
utskottsindelningen och
ärendefördelningen mellan utskotten
borde anstå till dess utgiftsområdena
lagts fast. Mot denna bakgrund
tillstyrkte utskottet förslaget om
fortsatt utredning. Utskottet avstyrkte
samtliga följdmotioner med anknytning
till utskottsorganisationen. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 1993/94:427).
Förslaget
Arbetsgruppen har övervägt såväl de
förändringar som redovisats i
utredningens exempel som förslag till
betydligt mer långtgående ändringar i
utskottsindelningen. Enligt
arbetsgruppen kan det, oavsett de krav
den nya budgetprocessen ställer, finnas
goda skäl att diskutera
utskottsindelningen. Trots att
utskottsorganisationen varit i stort
sett oförändrad sedan enkammarriksdagens
tillkomst och att många förändringar
inträffat i fråga om arbetsbelastningen
och sambandet mellan olika
ärendegrupper, har arbetsgruppen stannat
för att inte föreslå någon förändring i
utskottsindelningen.
Ett skäl till detta är att det är svårt
att förutse vilka effekterna av det nya
budgetförfarandet kommer att bli på
riksdagsarbetet. Det ligger också, som
Riksdagsutredningen framhöll, ett
särskilt värde i om utskotten i så stor
utsträckning som möjligt kan behålla
sina tidigare beredningsområden. Så
snart erfarenheter vunnits av det nya
budgetarbetet finns det enligt
arbetsgruppen anledning att åter ta upp
frågan om ändringar i
utskottsindelningen. Sådana ändringar
bör enligt arbetsgruppen kunna träda i
kraft hösten 1998, dvs. efter nästa val
till riksdagen.
Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag
till fördelning av beredningen av de 27
utgiftsområdena på 15 av de nuvarande
utskotten.
Det sextonde utskottet, lagutskottet,
får enligt förslaget ingen roll i budget
arbetet men behåller ansvaret för
beredningen av den centrala
civilrättsliga lagstiftningen. Enligt
arbetsgruppens mening bör lagutskottet
behålla beredningsansvaret även för
lagstiftningen inom de sakområden där
utskottet inte längre är
budgetberedande, däribland
lagstiftningen om konsumenträtten.
Riksdagsutredningen föreslog att de
tunga hushållstransfereringarna skulle
utgöra egna utgiftsområden, medan
anslagen till de myndigheter som
administrerar transfereringarna skulle
föras till andra utgiftsområden. Dock
borde enligt utredningens mening
transfererings- och myndighetsanslag
inte delas mellan olika utskott. Detta
var ett av skälen till utredningens
förslag om ett nytt socialförsäkrings-
och socialutskott.
Arbetsgruppen föreslår att
utgiftsområdena 10-12 (ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp, vid
ålderdom samt för familjer och barn)
bereds av socialförsäkringsutskottet.
Anslagen till de myndigheter som
administrerar socialförsäkringarna,
Riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna, föreslås föras från
utgiftsområde 9, hälso- och sjukvård och
social omsorg, till område 10, ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp,
trots att det bryter mot principen om
renodlade transfereringsramar. Ett
liknande avsteg från huvudprincipen
gäller beträffande studiestödet, som
föreslås utgöra ett eget utgiftsområde
och beredas av utbildningsutskottet och
inte som hittills av
socialförsäkringsutskottet, och anslaget
till Centrala studiestödsnämnden (CSN),
som föreslås ingå i utgiftsområde 16,
utbildning och universitetsforskning,
där utbildningsutskottet har
beredningsansvaret.
Arbetsgruppen föreslår att den
hittillsvarande uppdelningen i
beredningsansvaret mellan
konstitutionsutskottet och
kulturutskottet när det gäller
mediefrågor skall bestå. Det innebär att
konstitutionsutskottet fortsätter att
bereda ärenden angående lagstiftningen
om medier och stödet till dagspress och
radio- och kassettidningar, medan
kulturutskottet svarar för ärenden om
radio och TV i övrigt.
Motionerna
I motion 1994/95:K305 begär Juan Fonseca
(s) att riksdagen beslutar undersöka
möjligheterna att inrätta ett
integrationsutskott. Motionären anför
bl.a. att drygt 1,5 miljon av landets
invånare har invandrarbakgrund, vilket
aktualiserar frågan hur vi i Sverige
skapar en nation med plats för alla dess
medborgare oavsett hudfärg, religion och
födelseort. Vidare anförs att begreppet
mångkulturellt samhälle är oklart.
Integrationsfrågan är enligt motionären
en av de viktigaste frågorna framöver.
Enligt riksdagens arbetsfördelning är
socialförsäkringsutskottet ansvarigt för
invandrarfrågor. Behandlingen av s.k.
invandrarfrågor består enligt motionen i
huvudsak av flyktingpolitik, medan
integrationsfrågor mycket sällan berörs.
Därför bör riksdagen ändra sin
arbetsorganisation, och arbetet med
integrationsfrågor bör bedrivas i ett
särskilt utskott, anser motionären.
I motion 1994/95:K324 yrkar Henrik S
Järrel (m) att riksdagen ger
talmanskonferensen till känna det
angelägna i att arbetet med förslag till
reformerad utskottsindelning bedrivs så
att beslut kan fattas under 1994/95 års
riksmöte. Motionären refererar till det
arbete som utförts inom
riksdagsutredningen gällande
utskottsindelningen och
arbetsfördelningen mellan utskotten.
Motionären erinrar om att utredningen
inte lade fram några konkreta förslag i
den delen utan avsåg att återkomma till
frågan under innevarande mandatperiod.
Utskottets bedömning
Talmanskonferensens förslag innebär att
den hittillsvarande
utskottsorganisationen behålls tills
vidare. Utskottet instämmer i de skäl
som arbetsgruppen anfört för en
oförändrad utskottsindelning, nämligen
att det är svårt att förutse effekterna
på riksdagsarbetet av det nya
budgetförfarandet och att det finns ett
egenvärde i att utskotten kan behålla
sina tidigare beredningsområden.
Utskottet delar också arbetsgruppens
mening att det kan finnas anledning att
aktualisera frågan om ändringar i
utskottsindelningen sedan erfarenheter
vunnits av den nya budgetprocessen och
att eventuella ändringar bör kunna träda
i kraft fr.o.m. nästa mandatperiod, dvs.
hösten 1998.
När det gäller detaljerna i förslaget
konstaterar utskottet att de principer
som Riksdagsutredningens överväganden
vilade på i huvudsak kunnat följas.
Avvikelserna från dessa principer är få
och enligt utskottets mening sakligt
acceptabla. Det gäller lagutskottets
beredningsansvar för lagstiftningen inom
vissa sakområden utan anknytning till
budgetberedningen, vidare avvikelsen
från principen om renodlade
transfereringsramar beträffande
utgiftsområdena 9 och 10 samt
utbildningsutskottets beredningsansvar
för studiestödet. Utskottet tillstyrker
förslaget i dessa delar. Utskottet
tillstyrker också förslaget om
fördelningen av beredningsansvaret för
mediefrågor mellan
konstitutionsutskottet och
kulturutskottet.
Yrkandet i motion K324 (m) att
riksdagen ger talmanskonferensen till
känna att beslut om utskottsindelningen
bör fattas under 1994/95 års riksmöte
är, med hänsyn till den uppläggning av
utredningsarbetet som valts, överspelat.
Motionen avstyrks därför.
I motion K305 (s) yrkas att
möjligheterna att inrätta ett s.k.
integrationsutskott bör undersökas.
Utskottet instämmer i motionärens åsikt
om vikten av integration mellan
svenskar och invandrare. Dessa frågor
berör dock hela befolkningen och därmed
huvuddelen av de politiska sakfrågorna.
Utskottet anser därför att
integrationsfrågor bör beaktas generellt
i de enskilda utskottens arbete. Mot
denna bakgrund saknas enligt utskottets
mening skäl att inrätta ett särskilt
integrationsutskott, varför motionen
avstyrks.
Övriga frågor
Bestämmelser om regeringens årliga
redovisning av kommittéväsendet
Gällande ordning
Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2
riksdagsordningen skall regeringen
årligen, samtidigt med
budgetpropositionen, lämna riksdagen en
redogörelse för verksamheten inom de
kommittéer som har tillsatts efter
beslut av regeringen
(kommittéberättelsen).
Kommittéberättelsen innehåller
uppgifter om kommittéernas
sammansättning, arbetet under den tid
berättelsen avser, planering, kostnader,
fördelning mellan män och kvinnor samt
register. Kommittéberättelsen för visst
år redovisar uppgifter som rapporterats
till Justitiedepartementet före den 15
november föregående år utom vad gäller
kostnaderna, som avser närmast
föregående budgetår.
Kommittédirektiven ges ut i en särskild
serie som inte ingår i riksdagstrycket.
Den årsvisa redovisningen avser direktiv
som utfärdats under föregående år. De
senast utgivna kommittédirektiven,
avseende 1994, har utgetts i april 1995.
Konsekvenser av övergången till
kalenderårsbudget
I samband med riksdagens beslut med
anledning av Riksdagsutredningens
förslag 1993/94:TK3 Reformera
riksdagsarbetet (bet. 1993/94:KU18,
1994/95:KU2) angående bl.a. ändringar i
riksdagsordningen fick
tilläggsbestämmelsen 3.6.2 stå kvar
oförändrad. Enligt den beslutade nya
ordningen skall budgetpropositionen
läggas fram senast den 20 september, om
det inte är valår och/eller om valet
inte medfört regeringsskifte. I det
sistnämnda fallet skall
budgetpropositionen läggas fram senast
den 15 november. Om inte reglerna ändras
kommer kommittéberättelsen att
senareläggas med mellan 9 och 11 månader
i förhållande till den hittillsvarande
ordningen.
Utskottets förslag
Som framgått finns det vissa brister i
den nuvarande redovisningen av
kommittéernas verksamhet, främst att
redovisningen inte omfattar ett helt
kalenderår. Då budgetåret fr.o.m. 1997
kommer att sammanfalla med kalenderåret
finns enligt utskottets mening skäl att
låta kommittéberättelsen inklusive
redovisningen av kommittékostnaderna
omfatta hela det föregående
kalenderåret.
För att detta skall bli praktiskt
möjligt är det nödvändigt att
senarelägga tidpunkten för redovisningen
något. Praxis har varit att regeringen
fattat beslut om kommittéberättelsen i
mitten av december månad. Om
kommittéberättelsen inom ramen för det
nya budgetsystemet skall avse
förhållandena per den 31 december bör
regeringen kunna fatta beslut om
berättelsen under loppet av februari
månad. Därmed blir det praktiskt möjligt
att kommittéberättelsen, som hittills,
kan bli föremål för
konstitutionsutskottets granskning under
våren.
Mot denna bakgrund föreslås att
tidpunkten för när regeringen skall
lämna riksdagen en redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som
tillsatts på grund av regeringens beslut
i tilläggsbestämmelse 3.6.2
riksdagsordningen anges till senast den
1 mars. Även kommittédirektiven bör
utges senast den 1 mars.
Utskottets förslag till ändring av
riksdagsordningen i denna del framgår av
bilaga 2.
Lagförslaget
De föreslagna ändringarna i
tilläggsbestämmelserna 4.6.1-4.6.16
avser huvudsakligen att uppgifter om
vilka utgiftsområden som respektive
utskott har ansvar för har tillförts.
Utgiftsområdena redovisas i sin helhet i
en ny tilläggsbestämmelse 5.12.2.
Härutöver föreslår arbetsgruppen
följande ändringar i
tilläggsbestämmelserna med anledning av
ändringar beträffande
uppgiftsfördelningen i detalj inom de
olika utgiftsområdena.
Till finansutskottet
(tilläggsbestämmelse 4.6.2) förs
uppgifterna kredit- och fondväsendet
samt det affärsmässiga
försäkringsväsendet från
näringsutskottet (tilläggsbestämmelse
4.6.14).
Till justitieutskottet
(tilläggsbestämmelse 4.6.4) förs
utsökningsväsendet från lagutskottet
(4.6.5) och rättsmedicin från
socialutskottet.
Från lagutskottet (bestämmelse 4.6.5)
förs uppgifterna konsumentskydd (men ej
konsumenträtt) till näringsutskottet
(utgiftsområde 24), livsmedelskontroll
till jordbruksutskottet (utgiftsområde
23), patent- och registreringsväsendet
till näringsutskottet (utgiftsområde 24)
samt utsökningsväsendet till
justitieutskottet (4.6.4).
Från försvarsutskottet (4.6.7) förs
strålskydd till jordbruksutskottet
(4.6.13) och kemikaliekontroll till
jordbruksutskottet (utgiftsområde 20).
Från socialförsäkringsutskottet
(bestämmelse 4.6.8) förs studiesociala
drenden till utbildningsutskottet
(4.6.11). Till
socialförsäkringsutskottet förs stöd åt
barnfamiljer (4.6.8) från
socialutskottet (4.6.9).
Från bostadsutskottet (4.6.16) förs
rennäringen till jordbruksutskottet
(utgiftsområde 23).
Utöver dessa, av arbetsgruppen
föreslagna ändringar, föreslår
konstitutionsutskottet en ändring i
tilläggsbestämmelse 3.6.2 med innebörd
att tidpunkten för regeringens
överlämnande av kommittéberättelsen
skall vara senast den 1 mars.
Förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen framgår av bilaga 2.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker det redovisade
förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på
förslaget
att riksdagen avslår förslaget om
avslag på förslag 1995/96:TK2,
res. 1 (m)
2. beträffande indelningen i
utgiftsområden, såvitt avser
turistfrågor
att riksdagen med avslag på motion
1995/96:K13 godkänner förslag
1995/96:TK2 i denna del,
res. 2 (mp)
3. beträffande indelningen i
utgiftsområden i övrigt
att riksdagen med anledning av förslag
1995/96:TK2 godkänner utskottets
förslag i övrigt enligt bilaga 1,
res. 3 (fp)
4. beträffande
utskottsindelningen m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna
1994/95:K305 och 1994/95: K324 bifaller
utskottets förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen enligt bilaga 2.
Stockholm den 6 februari 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet under mom. 1 har deltagit:
Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson
(s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck
(m), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-
Axel Sahlberg (s), Peter Eriksson (mp),
Håkan Holmberg (fp), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Sivert Carlsson (c).
I beslutet under mom. 2-4 har samtliga
ovan uppräknade utom Anders Björck (m),
Birger Hagård (m), Jerry Martinger (m)
och Nils Fredrik Aurelius (m) deltagit.
Reservationer
1. Avslag på förslaget (mom. 1)
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry
Martinger och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Under
utskottsbehandlingen och slutar med
detta yrkande bort ha följande
lydelse:
Arbetsgruppens förslag har i sin helhet
antagits i politisk enighet.
Talmanskonferensens beslut med anledning
av förslaget var också enhälligt. Bakom
denna enighet ligger överenskommelser
mellan partierna och kompromisser i en
rad enskilda sakfrågor. En uppgörelse av
detta slag kräver att partierna står
fast vid sina ståndpunkter också vid
utskotts- och riksdagsbehandlingen.
Under utskottsbehandlingen har frågan
tagits upp om vart utgifterna för
fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)
skall föras, varigenom uppgörelsen
brutits i denna del. Enligt utskottets
mening har därmed uppgörelsen även i
sin helhet brutits. Utskottet föreslår
således att förslaget avslås.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på förslaget
att riksdagen avslår förslag
1995/96:TK2.
2. Indelningen i utgiftsområden, såvitt
avser turistfrågor (mom. 2)
Peter Eriksson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med I följdmotion
och på s. 6 slutar med motionen
avstyrks bort ha följande lydelse:
Genom riksdagens beslut om turism våren
1995 slogs enhälligt fast att turism
inte bara är att se som en
näringslivsfråga. Turistpolitiken bör,
som kulturutskottet framhöll, också
omfatta frågor som avser möjligheterna
för den enskilde till turism. Denna
politik bör således avse även
förutsättningarna för den enskilde att
resa och för att få ett meningsfullt
innehåll i resandet, bl.a. genom kultur-
och naturupplevelser och genom
rekreationsaktiviteter.
Mot denna bakgrund tillstyrks motion K13
innebärande att frågor om turism bör
föras till utgiftsområde 17, kultur,
medier, trossamfund och fritid, för
vilket kulturutskottet har
beredningsansvaret.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande indelningen i
utgiftsområden, såvitt avser
turistfrågorna
att riksdagen med avslag på förslag
1995/96:TK2 i denna del bifaller motion
1995/96:K13,
3. Indelningen i utgiftsområden i övrigt
(mom. 3)
Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda
fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 6 börjar med Med hänsyn till
och slutar med tillstyrks förslaget
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetsgruppens
förslag har antagits i politisk enighet
och att talmanskonferensens beslut med
anledning av förslaget också var
enhälligt. Mot denna bakgrund och efter
prövning av enskildheterna i förslaget
tillstyrker utskottet förslaget såvitt
avser indelningen i utgiftsområden.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande indelningen i
utgiftsområden i övrigt
att riksdagen med bifall till förslag
1995/96:TK2 godkänner
talmanskonferensens förslag i övrigt.
Utskottets förslag till indelning av
budgeten i utgiftsområden
Fastighetsförvaltning och statlig
lokalförsörjning
Offentlig upphandling
3. Skatteförvaltning och uppbörd
SkU
Riksskatteverket och skattemyndigheterna
Tullverket
4. Rättsväsendet
JuU
Polisväsendet
Åklagarväsendet
Domstolsväsendet
Kriminalvård
Rättsmedicin
Rättsmedicinalverket
Kronofogdemyndigheterna
Rättshjälp
Bistånd till brottsoffer
Brottsförebyggande insatser
Brottsförebyggande rådet
5. Utrikesförvaltning och internationell
samverkanUU
Utrikesförvaltning
Bidrag till vissa internationella
organisationer
Förenta nationerna
Nordiska ministerrådet
Europarådet m.fl.
Information om Sverige i utlandet
Svenska institutet
Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE)
Nedrustning och säkerhetspolitiska
frågor
SIPRI
Utrikespolitiska institutet
6. Totalförsvar
FöU
Försvarsmakten
Övriga försvarsmyndigheter
Fredsbevarande verksamhet (FN-styrkorna)
Kustbevakningen
Civil ledning och samordning
Övrigt civilt totalförsvar
Försörjning med industrivaror och
beredskapslagring
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Psykologiskt försvar
Krigsarkiv och museer
Flygteknik
Försvarsforskning
7. Internationellt bistånd
UU
Utvecklingssamarbete genom
internationella organ,
Sida m.fl.
U-landsforskning och u-landsutbildning
Samarbete med Central- och Östeuropa
(inkl. miljöbistånd)
8. Invandrare och flyktingar
SfU
Förläggningsverksamhet
Ersättning till kommunerna för
flyktingmottagning
Överföring av flyktingar
Lån till hemutrustning
Åtgärder för invandrare
Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen
Särskilda åtgärder i invandrartäta
områden
Insatser mot främlingsfientlighet och
rasism
Statens invandrarverk
Utlänningsnämnden
Diskrimineringsombudsmannen
Internationell samverkan i
flyktingfrågor
9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg
SoU
Hälso- och sjukvård (bidrag till andra
huvudmän)
Bidrag till sjukvårdsförmåner
Insatser mot aids
Folkhälsa, smittskydd och
läkemedelskontroll
Folkhälsoinstitutet
Smittskyddsinstitutet
Läkemedelsverket
Äldreomsorg (stimulansbidrag till andra
huvudmän)
Handikappomsorger
Personlig assistans
Vårdartjänst
Texttelefoner
Bilstöd
Bostadsanpassningsbidrag
Bidrag till handikapporganisationer
Missbrukarvård genom Statens
institutionsstyrelse
Övriga bidrag till socialt
behandlingsarbete
Alkohol- och narkotikapolitik
Barnombudsmannen
Internationella adoptioner
Socialvetenskaplig forskning
Psykosocial miljömedicin
Medicinsk metodik
Internationellt samarbete genom WHO
Socialstyrelsen
Övriga nämnder och råd
10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikappSfU
Sjukpenning och rehabilitering
Sjukvårdsförmåner
Förtidspensioner (exkl. ATP)
Handikappersättning
Närståendepenning
Vissa yrkesskadeersättningar
Riksförsäkringsverket
Allmänna försäkringskassorna
11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom
SfU
Ålderspensioner (exkl. ATP)
Särskilt pensionstillägg
Efterlevandepension till vuxna (exkl.
ATP)
Bostadstillägg till pensionärer
12. Ekonomisk trygghet för familjer och
barn SfU
Allmänna barnbidrag
Föräldraersättning
Bidragsförskott
Barnpensioner
Adoptionsbidrag
Vårdbidrag för handikappade barn
13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
AU
Kontant arbetsmarknadsstöd
A-kassa
Lönegaranti vid konkurser
14. Arbetsmarknad och arbetsliv
AU
Arbetsförmedling m.m.
Arbetsmarknadsverket
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetslivsutveckling
Ungdomspraktik
Beredskapsarbete
Arbetsmarknadsutbildning
Rekryteringsstöd
Övriga åtgärder
Arbetsmiljö och arbetsskydd
Arbetarskyddsverket
Arbetsmiljöinstitutet
Yrkesinriktad rehabilitering
Åtgärder för arbetshandikappade
Bidrag till Samhall AB
Arbetslivsforskning
Statens institut för arbetslivsforskning
Jämställdhetsfrågor
Jämställdhetsombudsmannen
Arbetsrätt
Arbetsdomstolen
Statliga arbetsgivarfrågor
Statens arbetsgivarverk
Statens löne- och pensionsverk
Tjänstepensioner för skolledare och
lärare
Internationellt samarbete genom ILO
15. Studiestöd
UbU
Studiehjälp
Studiemedel (bidragsdelen)
Vuxenstudiestöd
16. Utbildning och universitetsforskning
UbU
Administration av studiestödet
Centrala studiestödsnämnden
Ungdomsskolan
Statens skolverk
Handikappstöd i skolan
Statens institut för handikappfrågor i
skolan
Statliga specialskolor
Universitet och högskolor
Grundutbildning
Forskning och forskarutbildning
Högskoleverket
Europeisk utbildningssamverkan på
högskolenivå
Nationell och internationell forskning
genom
forskningsråden m.fl.
Europeisk forskningssamverkan
Framtidsstudier
Internationell samverkan genom Unesco
17. Kultur, medier, trossamfund och
fritid KrU
Allmän kulturverksamhet
Statens kulturråd
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Teater, dans och musik
Bibliotek
Bildkonst och konsthantverk
Arkiv
Museer och utställningar
Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet
Kulturstöd vid ombyggnad m.m.
Slott och fästningar (inkl. rest. och
underhåll av
de
kungliga slotten)
Forskning, utveckling och dokumentation
inom
kultur- och medieområdena
Filmstöd
Litteraturstöd
Bokhandelsstöd
Tidskriftsstöd
Reglering och visst stöd till den
avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten
Svensk-finskt TV-utbyte
Folkrörelse- och ungdomsfrågor
Bidrag till allmänna samlingslokaler
Stöd till trossamfund
Stöd till idrotten
Utveckling av ideell verksamhet
Folkbildning
18. Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och
byggande BoU
Lantmäteri och fastighetsdataverksamhet
Lantmäteriverket
Centralnämnden för fastighetsdata
Länsstyrelserna
Lån och bidrag till bostadsbyggande
Räntebidrag
Bostadsbidrag
Stimulans till ungdomsbosparande
Boverket
Byggforskning
Statens råd för byggnadsforskning
Geoteknisk verksamhet
Statens geotekniska institut
Åtgärder mot sjuka hus och radon i
bostäder
19. Regional utjämning och utveckling
AU
Regionala utvecklingsinsatser genom
länsstyrelserna
Nedsättning av socialavgifter
Lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag
Transportstöd
Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder
Sysselsättningsbidrag
Glesbygdsfrågor genom
Glesbygdsmyndigheten
Forskning om regional utveckling genom
ERU
20. Allmän miljö- och naturvård
JoU
Statens naturvårdsverk
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Bidrag till kalkning av sjöar och
vattendrag
Landskapsvårdande åtgärder
Förvärv av värdefulla naturområden
Bidrag till miljöövervakning och
miljöskyddsinsatser
genom länsstyrelserna samt andra
myndigheter och
organisationer
Sanering och återställande av
miljöskadade områden
Kemikaliekontroll
Kemikalieinspektionen
Strålskydd och kärnsäkerhet
Miljöforskning
Internationellt miljöarbete
21. Energi
NU
Energiforskning
Stöd till utveckling, teknikupphandling
och
införande av energieffektiv teknik
Bidrag till investeringar i
vindkraftverk,
solvärmeanläggningar samt
biobränsleeldade
kraftvärmeverk
22. Kommunikationer
TU
Byggande, drift och underhåll av
statliga vägar
Vägverket
Byggande, drift och underhåll av
järnvägar
Banverket
Byggande av länstrafikanläggningar
Bidrag till byggande och drift av
enskilda vägar
Driftbidrag till vissa kommunala
flygplatser
Trafiksäkerhet samt bil- och
körkortsregister
Järnvägsinspektionen
Sjöräddningen
Bidrag till SOS Alarmering
Statens haverikommission
Bidrag till svenska rederier
Transportstöd till Gotland
Bidrag till investeringar och drift av
kanaltrafik
Köp av interregional persontrafik på
järnväg
Bidrag till viss länstrafik
Kommunikationsforskning och
trafikstatistik
Väg- och transportforskningsinstitutet
Kommunikationsforskningsberedningen
Reglering och tillsyn av post- och
telekommunikationer
genom Post- och telestyrelsen
Ersättning till Posten för rikstäckande
betalningar
och kassaservice m.m.
Köp av samhällstjänster från Posten och
Telia
Meteorologi och hydrologi
SMHI och EUMETSAT
23. Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande
näringar
JoU
Stöd och bidrag till jordbruk och
trädgårdsnäring
Omställningsåtgärder
Rådgivning och utbildning
Statens jordbruksverk
Utsädeskontroll, växtskydd och
miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket
Djurskydd och djurhälsovård
Statens veterinärmedicinska anstalt
Distriktsveterinärorganisationen
Centrala försöksdjursnämnden
Bidrag till skogsvård, byggande av
skogsvägar m.m.
Skogsstyrelsen
Skogsvårdsstyrelserna
Främjande och stöd av fiskerinäringen
Bidrag till fiskevård
Fiskeriverket
Främjande och prisstöd till rennäringen
Ersättning för viltskador på grund av
radioaktivt nedfall
Stöd till innehav av fjällägenheter
Livsmedelskontroll
Statens livsmedelsverk
Sveriges lantbruksuniversitet
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Internationell samverkan genom FAO
24. Näringsliv
NU
Utrikeshandel och exportfrämjande
Exportkreditbidrag
Exportkreditnämnden
Turistfrämjande
Småföretagarutveckling
Närings- och teknikutveckling genom
NUTEK
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Standardisering, provning och mätteknik
samt teknisk
säkerhet
Standardiseringskommissionen
Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll
Elsäkerhetsverket
Sprängämnesinspektionen
Geovetenskaplig forskning och geologisk
undersökningsverksamhet
SGU
Informationsteknisk forskning och
utveckling
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
Övrig teknisk forskning och europeiskt
forsknings-
och vetenskapssamarbete
Marknadsdomstolen
Konkurrensverket
Konsumentverket
Allmänna reklamationsnämnden
Miljömärkning av produkter
25. Allmänna bidrag till kommuner
FiU
Statliga utjämningsbidrag till kommuner
Skatteutjämningsbidrag till landsting
26. Statsskuldräntor m.m.
FiU
Räntor på statsskulden
Oförutsedda utgifter
Minskning av anslagsbehållningar
Beräkning av tillkommande utgiftsbehov,
netto
27. Avgiften till Europeiska
gemenskaperna FiU
Tullavgift
Jordbruks- och sockeravgift
Mervärdesskattebaserad avgift
Avgift baserad på
bruttonationalinkomsten
Utskottets förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om
riksdagsordningen1
dels att nuvarande tilläggsbestämmelsen
5.12.1 skall betecknas 5.11.1,
dels att tilläggsbestämmelserna 3.6.2
och 4.6.1-4.6.16 skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny
tilläggsbestämmelse 5.12.1 av följande
lydelse,
dels att det i lagen införs en ny rubrik
före tilläggsbestämmelse 5.11.1 som
skall lyda Tilläggsbestämmelse .
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3.6.2
Regeringen skall Regeringen skall
årligen samtidigt årligen, senast den
med 1 mars, lämna
budgetpropositionen riksdagen
lämna riksdagen redogörelse för
redogörelse för verksamheten inom
verksamheten inom de kommittéer som
de kommittéer som tillsatts på grund
tillsatts på grund av regeringens
av regeringens beslut.
beslut.
4.6.1
Konstitutionsutskottet skall, utöver
sina uppgifter enligt 4 §, bereda
ärenden om lagstiftning i
konstitutionella och allmänt
förvaltningsrättsliga ämnen, ärenden om
press- eller partistöd, lagstiftning om
radio, television och film liksom andra
ärenden som angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och religionsfrihet,
övriga ärenden om riksdagen, riksdagens
ombudsman och riksdagens myndigheter
utom riksbanken och riksdagens
revisorer, ärenden om medgivande från
riksdagen att väcka talan mot
riksdagsledamot eller att ingripa i hans
personliga frihet samt ärenden av allmän
betydelse för den kommunala
självstyrelsen.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
1. Rikets styrelse
tillhör
konstitutionsutskot
tets beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.2
Finansutskottet
Finansutskottet skall, utöver sina
skall, utöver sina uppgifter enligt 5
uppgifter enligt 5 § första stycket,
§ första stycket, bereda ärenden om
bereda ärenden om penning-, kredit-,
penning-, kredit-, valuta- och
valuta- och statsskuldspolitike
statsskuldspolitike n, kredit- och
n samt riksdagens fondväsendet, det
revisorer. Det affärsmässiga
skall vidare bereda försäkringsväsendet
ärenden av allmän samt riksdagens
betydelse för den revisorer. Det
kommunala ekonomin skall vidare bereda
samt ärenden om ärenden av allmän
statlig statistik, betydelse för den
redovisning, kommunala ekonomin
revision och samt ärenden om
rationalisering, om statlig statistik,
statens egendom och redovisning,
upphandling i revision och
allmänhet och rationalisering, om
förvaltningsekonomi statens egendom och
ska ärenden i upphandling i
övrigt som icke rör allmänhet och
enbart visst förvaltningsekonomi
ämnesområde. ska ärenden i
Utskottet skall övrigt som icke rör
även bereda enbart visst
budgettekniska ämnesområde.
ärenden, granska Utskottet skall
beräkningen av även bereda
statens inkomster budgettekniska
samt sammanställa ärenden, granska
statsbudgeten. beräkningen av
statens inkomster
samt sammanställa
statsbudgeten.
Ärenden om anslag
inom
utgiftsområdena 2.
Samhällsekonomi och
finansförvaltning,
25. Allmänna bidrag
till kommuner, 26.
Statsskuldräntor
m.m. samt 27.
Avgiften till
Europeiska
gemenskaperna
tillhör
finansutskottets
beredning.
4.6.3
Skatteutskottet skall, utöver sina
uppgifter enligt 5 § andra stycket,
bereda ärenden om taxering, uppbörd och
folkbokföring.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
3.
Skatteförvaltning
och uppbörd tillhör
skatteutskottets
beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.4
Justitieutskottet Justitieutskottet
skall bereda skall bereda
ärenden som rör ärenden som rör
domstolarna, domstolarna,
arrendenämnderna arrendenämnderna
och hyresnämnderna, och hyresnämnderna,
åklagarväsendet, åklagarväsendet,
polisväsendet och polisväsendet,
kriminalvården samt utsökningsväsendet,
ärenden rörande rättsmedicinen och
brottsbalken, kriminalvården samt
rättegångsbalken ärenden rörande
och lagar som brottsbalken,
ersätter eller har rättegångsbalken
nära samband med och lagar som
föreskrifter i ersätter eller har
dessa balkar. nära samband med
föreskrifter i
dessa balkar.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
4. Rättsväsendet
tillhör
justitieutskottets
beredning.
4.6.5
Lagutskottet skall Lagutskottet skall
bereda ärenden bereda ärenden
rörande äktenskaps- rörande äktenskaps-
, föräldra-, ärv- , föräldra-, ärv-
da-, handels-, da-, handels-,
jorda- eller utsök jorda- eller utsök
ningsbalken eller ningsbalken eller
lagar som ersätter lagar som ersätter
eller anknyter till eller anknyter till
föreskrifter i föreskrifter i
dessa balkar, i den dessa balkar, i den
mån ärendena icke mån ärendena icke
tillhör annat tillhör annat
utskotts beredning. utskotts beredning.
Det skall vidare Det skall vidare
bereda ärenden som bereda ärenden som
gäller gäller
försäkringsavtalsrä försäkringsavtalsrä
tt, bolags- och tt, bolags- och
föreningsrätt med föreningsrätt med
undantag för undantag för
bostadsrätt, växel- bostadsrätt, växel-
och checkrätt, och checkrätt,
skadeståndsrätt, skadeståndsrätt,
immaterialrätt, immaterialrätt,
transporträtt, transporträtt,
konkursrätt, konkursrätt,
internationell konsumenträtt,
privaträtt samt internationell
lagstiftning i privaträtt samt
andra ärenden av lagstiftning i
allmänt andra ärenden av
privaträttslig allmänt
beskaffenhet. privaträttslig
Utskottet skall beskaffenhet.
även bereda ärenden
om konsumentskydd
och
livsmedelskontroll,
patent- och
registreringsväsend
et samt
utsökningsväsendet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.6
Utrikesutskottet skall bereda ärenden om
rikets förhållande till och
överenskommelser med andra stater och
mellanfolkliga organisationer, Sveriges
representation i utlandet och bistånd
till annat lands utveckling samt ärenden
i övrigt om utrikes handel och
internationellt ekonomiskt samarbete,
allt i den mån ärendena icke tillhör
annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag
inom
utgiftsområdena 5.
Utrikesförvaltning
och internationell
samverkan samt 7.
Internationellt
bistånd tillhör
utrikesutskottets
beredning.
4.6.7
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet skall bereda
skall bereda ärenden om den
ärenden om den militära och - i
militära och - i den mån sådana
den mån sådana ärenden inte
ärenden inte tillhör något annat
tillhör något annat utskotts beredning
utskotts beredning - den civila delen
- den civila delen av totalförsvaret
av totalförsvaret samt ärenden om
samt ärenden om samordningen inom
samordningen inom totalförsvaret. Det
totalförsvaret. Det skall även bereda
skall även bereda ärenden om
ärenden om fredsräddningstjäns
fredsräddningstjäns t och
t, strålskydd, kemi kustbevakningen.
kaliekontroll och
kustbevakningen. Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
6. Totalförsvar
tillhör
försvarsutskottets
beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.8
Socialförsäkringsut
Socialförsäkringsut skottet skall
skottet skall bereda ärenden om
bereda ärenden om allmän försäkring,
allmän försäkring arbetsskadeförsäkri
och ng och stöd åt
arbetsskadeförsäkri barnfamiljer. Det
ng samt skall även bereda
studiesociala ärenden om svenskt
ärenden. Det skall medborgarskap samt
även bereda ärenden utlännings- och
om svenskt invandrarfrågor.
medborgarskap samt
utlännings- och Ärenden om anslag
invandrarfrågor. inom
utgiftsområdena 8.
Invandrare och
flyktingar, 10.
Ekonomisk trygghet
vid sjukdom och
handikapp, 11.
Ekonomisk trygghet
vid ålderdom och
12. Ekonomisk
trygghet för
familjer och barn
tillhör
socialförsäkringsut
skottets beredning.
4.6.9
Socialutskottet
Socialutskottet skall bereda
skall bereda ärenden som rör
ärenden som rör omsorger om barn
omsorger om barn och ungdom,
och ungdom, omsorger om äldre
omsorger om äldre och handikappade,
och handikappade, åtgärder mot
åtgärder mot missbruk och andra
missbruk och andra socialtjänstfrågor.
socialtjänstfrågor. Det skall även
Det skall även bereda ärenden om
bereda ärenden om alkoholpolitiska
alkoholpolitiska åtgärder, hälso-
åtgärder, stöd åt och sjukvård samt
barnfamiljer, hälso-sociala ärenden i
och sjukvård samt övrigt.
sociala ärenden i
övrigt. Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
9. Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg tillhör
socialutskottets
beredning.
4.6.10
Kulturutskottet skall bereda ärenden som
rör allmänna kultur- och bildnings
ändamål, folkbildning,
ungdomsverksamhet, internationellt kul
turellt samarbete samt idrotts- och
friluftsverksamhet. Det skall även
bereda kyrkofrågor och ärenden om radio
och television i den mån de icke tillhör
konstitutionsutskottets beredning.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
17. Kultur, medier,
trossamfund och
fritid tillhör
kulturutskottets
beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.11
Utbildningsutskotte Utbildningsutskotte
t skall bereda ären t skall bereda
den om högre ärenden om högre
utbildning och utbildning och
forskning samt forskning,
skolväsendet. studiestöd samt
skolväsendet.
Ärenden om anslag
inom
utgiftsområdena 15.
Studiestöd och 16.
Utbildning och
universitetsforskni
ng tillhör
utbildningsutskotte
ts beredning.
4.6.12
Trafikutskottet skall bereda ärenden om
järnvägar, post, telegraf, telefon,
vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och
väderlekstjänst.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
22. Kommunikationer
tillhör
trafikutskottets
beredning.
4.6.13
Jordbruksutskottet Jordbruksutskottet
skall bereda skall bereda
ärenden om ärenden om
jordbruk, jordbruk,
skogsbruk, skogsbruk,
trädgårdsnäring, trädgårdsnäring,
jakt och fiske. Det jakt och fiske. Det
skall även bereda skall även bereda
ärenden om ärenden om
naturvård samt kärnsäkerhet,
ärenden om naturvård samt
miljövård i övrigt ärenden om
som icke tillhör miljövård i övrigt
annat utskotts som icke tillhör
beredning. annat utskotts
beredning.
Ärenden om anslag
inom
utgiftsområdena 20.
Allmän miljö- och
naturvård samt 23.
Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar tillhör
jordbruksutskottets
beredning.
4.6.14
Näringsutskottet Näringsutskottet
skall bereda skall bereda
ärenden om allmänna ärenden om allmänna
riktlinjer för riktlinjer för
näringspolitiken näringspolitiken
och därmed och därmed
sammanhängande sammanhängande
forskningsfrågor forskningsfrågor
samt ärenden om samt ärenden om
industri och industri och
hantverk, handel, hantverk, handel,
energipolitik, energipolitik,
statlig statlig
företagsamhet, pris-företagsamhet samt
och pris- och
konkurrensförhållan konkurrensförhållan
den i näringslivet, den i näringslivet.
kredit- och
fondväsendet och Ärenden om anslag
det affärsmässiga inom
försäkringsväsendet utgiftsområdena 21.
. Energi och 24.
Näringsliv tillhör
näringsutskottets
beredning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4.6.15
Arbetsmarknadsutskottet skall bereda
ärenden om arbetsmarknadspolitik,
regionalpolitik, arbetsrätt, arbetstid,
semester, arbetsmiljö, statlig
personalpolitik samt jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet.
Ärenden om anslag
inom
utgiftsområdena 13.
Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet,
14. Arbetsmarknad
och arbetsliv och
19. Regional
utjämning och
utveckling tillhör
arbetsmarknadsutsko
ttets beredning.
4.6.16
Bostadsutskottet Bostadsutskottet
skall bereda skall bereda
ärenden om ärenden om
bostadspolitiken, bostadspolitiken,
hyra, bostadsrätt, hyra, bostadsrätt,
tomträtt, tomträtt,
vattenrätt, vattenrätt,
bebyggelseplan bebyggelseplanläggn
läggning, ing,
byggnadsväsendet, byggnadsväsendet,
fysisk planering, fysisk planering,
expropriation, expropriation,
fastighetsbildning fastighetsbildning
och och
lantmäteriväsendet. lantmäteriväsendet.
Det skall även Det skall även
bereda ärenden om bereda ärenden om
rennäringen, länsförvaltningen
länsförvaltningen och rikets ad
och rikets ministrativa
administrativa indelning samt
indelning samt sådana kommunfrågor
sådana kommunfrågor som icke tillhör
som icke tillhör något annat
något annat utskotts beredning.
utskotts beredning.
Ärenden om anslag
inom utgiftsområde
18.
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
och byggande
tillhör
bostadsutskottets
beredning.
5.12.1
Statsutgifterna
skall hänföras till
följande
utgiftsområden: 1.
Rikets styrelse, 2.
Samhällsekonomi och
finansförvaltning,
3.
Skatteförvaltning
och uppbörd, 4.
Rättsväsendet, 5.
Utrikesförvaltning
och internationell
samverkan, 6.
Totalförsvar, 7.
Internationellt
bistånd, 8.
Invandrare och
flyktingar, 9.
Hälsovård, sjukvård
och social omsorg,
10. Ekonomisk
trygghet vid
sjukdom och
handikapp, 11.
Ekonomisk trygghet
vid ålderdom, 12.
Ekonomisk trygghet
för familjer och
barn, 13, Ekonomisk
trygghet vid
arbetslöshet, 14.
Arbetsmarknad och
arbetsliv, 15.
Studiestöd, 16.
Utbildning och
universitetsforskni
ng, 17. Kultur,
medier, trossamfund
och fritid, 18.
Samhällsplanering,
bostadsförsörjning
och byggande, 19.
Regional utjämning
och utveckling, 20.
Allmän miljö- och
naturvård, 21.
Energi, 22.
Kommunikationer,
23. Jord- och
skogsbruk, fiske
med anslutande
näringar, 24.
Näringsliv, 25.
Allmänna bidrag
till kommuner, 26.
Statsskuldräntor
m.m. och 27.
Avgiften till
Europeiska
gemenskaperna.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 april
1996 såvitt avser tilläggsbestämmelserna
3.6.2, 5.11.1 och 5.12.1 och i övrigt
den 15 september 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Förslaget 1
Motionerna 1
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1994/95 1
Motion väckt med anledning av
förslaget 1
Utskottet 2
Bakgrund 2
Indelningen i utgiftsområden 2
Gällande ordning 2
Riksdagsutredningen 3
Förslaget 4
Motionen 5
Riksdagsbehandlingen av
försvarspropositionen 5
Utskottets bedömning 5
Utskottsindelningen 6
Gällande bestämmelser 6
Riksdagsutredningen 6
Förslaget 7
Motionerna 8
Utskottets bedömning 8
Övriga frågor 9
Bestämmelser om regeringens
erliga redovisning av kommitté
väsendet 9
Lagförslaget 10
Utskottets bedömning 11
Hemställan 11
Reservationer 12
1. Avslag på förslaget (mom. 1) 12
2. Indelningen i utgiftsområden,
såvitt avser turistfrågor
(mom. 2) 12
3. Indelningen i utgiftsområden i
övrigt (mom. 3) 13
Bilaga 1 14
Utskottets förslag till indelning
av budgeten i
utgiftsområden 14
Bilaga 2 24
Utskottets förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen 24
Gotab, Stockholm 1996
_______________________________
1 Riksdagsordningen omtryckt 1995:272