I betänkandet behandlas proposition
1995/96:77 om ändring i sametingslagen
(1992:1433) m.m. I propositionen
föreslås att Sametinget skall kunna
lämna partistöd till de partier som är
representerade i Sametinget. Vidare
föreslås att ledamöter och ersättare i
Sametinget skall få rätt till den
ledighet från sina anställningar som
behövs för att kunna fullgöra uppdraget
i Sametinget, dess styrelse och nämnder.
Som en följd härav föreslås att en ny
paragraf med denna innebörd införs i
sametingslagen. Propositionen har inte
föranlett några motioner. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Propositionen
1995/96:77 vari yrkas att riksdagen
1. antar regeringens förslag om ändring
i sametingslagen (1992:1433),
2. godkänner vad regeringen förordar om
rätt för Sametinget att lämna partistöd
(avsnitt 5).
Propositionens lagförslag fogas till
detta betänkande som bilaga.
Utskottet
Stöd till partier i Sametinget
Bakgrund
Regeringen lade hösten 1992 fram ett
förslag om en sametingslag (prop.
1992/93:32 bil.1). Riksdagen biföll i
december 1992 regeringens förslag (bet.
1992/93:KU17, rskr. 1992/93:114). Lagen
trädde i kraft den 1 januari 1993 (SFS
1992:1433).
I sametingslagen ges bestämmelser om en
särskild myndighet - Sametinget - med
uppgift att främst bevaka frågor som rör
samisk kultur i Sverige. Sametinget
skall verka för en levande samisk kultur
och därvid ta initiativ till
verksamheter och föreslå åtgärder som
främjar denna kultur. Till Sametingets
uppgifter hör särskilt att besluta om
fördelningen av statens bidrag och av
medel ur Samefonden till samisk kultur
och samiska organisationer samt av andra
medel som ställs till samernas
gemensamma förfogande. Sametinget skall
vidare utse den styrelse för sameskolan
som avses i 8 kap. 6 § skollagen
(1985:1100) och skall leda det samiska
språkarbetet. Till Sametingets uppgifter
hör också att medverka i
samhällsplaneringen och bevaka att
samiska behov beaktas, däribland
rennäringens intressen vid utnyttjande
av mark och vatten. Slutligen är det en
särskild uppgift för Sametinget att
informera om samiska förhållanden.
Sametinget består av 31 ledamöter som
utses genom val bland den samiska
befolkningen. Val skall hållas vart
fjärde år. Det första valet till
Sametinget ägde rum i maj 1993.
Sametinget påbörjade sin verksamhet i
augusti 1993.
Sametinget är en statlig myndighet
under regeringen. I propositionen med
förslag till sametingslag framhölls att
det trots benämningen ting inte var
fråga om något organ för självstyre, som
skall verka i stället för riksdag eller
kommunfullmäktige eller i konkurrens med
dessa organ. Regeringen förordnar, efter
förslag av Sametinget, ordföranden för
tinget. En av Sametinget utsedd styrelse
sköter den löpande verksamheten.
Medel till Sametingets verksamhet
anvisas under nionde huvudtitelns anslag
D 1. Sametinget. I budgetpropositionen
1994/95:100 bil. 10 redogjorde
regeringen (s. 50) för att
Riksrevisionsverket (RRV) vid sin
granskning avseende Sametingets
medelsanvändning under räkenskapsåret
1993/94 invänt mot att 494 000 kr på
Sametingets anslag hade betalats ut som
stöd till partier representerade i
Sametinget. Enligt RRV:s uppfattning
fick anslaget inte användas till
partistöd. Enligt villkoren i
regleringsbrevet för budgetåret 1993/94
fick anslaget användas till
lönekostnader, arvoden till ledamöter i
Sametinget, lokalkostnader och övriga
förvaltningskostnader. Regeringen
anförde i budgetpropositionen att
Sametingets medel enligt regeringens
bedömning inte bör få användas till
partistöd eller andra bidrag till
samiska organisationer. För bidrag till
samiska organisationer borde enligt
regeringen även i fortsättningen de av
Sametinget disponerade medlen ur bl.a.
Samefonden användas.
Vid sin behandling av
budgetpropositionen i denna del anförde
konstitutionsutskottet att det delade
regeringens bedömning att Sametingets
medel inte bör användas för partistöd
eller andra bidrag till samiska
organisationer (bet. 1994/95:37 s. 9).
Utskottet anförde därefter att den
översyn av det kommunala partistödet som
pågick dock eventuellt kunde ge underlag
för en annan bedömning i framtiden.
Riksdagen följde utskottet (rskr.
1994/95:
244).
I proposition 1994/95:150
(kompletteringspropositionen) aviserade
regeringen att den avsåg att fatta
beslut om att från Samefonden dra in det
för partistöd felaktigt utbetalda
beloppet om 494 000 kr. I motioner som
avlämnats med anledning av
kompletteringspropositionen anfördes
bl.a. att partistöd bör utbetalas också
till partier i Sametinget i enlighet med
de regler som gäller för partistöd samt
att det var fel att i efterhand
bestraffa samerna som grupp för en
utbetalning från Sametinget till
partistöd.
Med anledning av
kompletteringspropositionen avlämnade
konstitutionsutskottet ett yttrande till
finansutskottet rörande frågan om stöd
till partier representerade i Sametinget
(1994/95:KU7y). Utskottet noterade i
sitt yttrande att den kommitté som bl.a.
skulle överväga formerna för det
kommunala partistödet inte hade
tillkallats. I sin bedömning angav
utskottet att den vidhöll sin
uppfattning att Sametingets anslag inte
bör användas för partistöd eller andra
bidrag till samiska organisationer.
Utskottet avstyrkte därför de ovan
nämnda motionerna i aktuella delar.
Vidare konstaterade utskottet att den
verksamhet som bedrivs vid Sametinget
ännu är under utveckling. De partier som
innehar mandat i tinget är av olika
karaktär och har skilda historiska
bakgrunder. Enligt utskottet har de
därför behov av stöd av olika slag och
omfattning. Härvid framhöll utskottet
att det är av vikt att det finns goda
förutsättningar för Sametinget och dess
partiers verksamhet. Utskottet anförde
att det utgick ifrån att regeringen
följer utvecklingen vid Sametinget även
i detta avseende. Finansutskottet
instämde i vad konstitutionsutskottet
anfört (bet. 1994/95:FiU20 s. 159).
Riksdagen följde utskottet (rskr.
1994/95:447).
Bestämmelser om partistöd
Till politiska partier som deltagit i
val till riksdagen utgår statligt stöd
enligt lagen (1972:625) om sådant stöd.
Stödformerna är partistöd och
kanslistöd. Fråga om stöd prövas av
partibidragsnämnden.
Borgerliga kommuner får enligt 2 kap. 9
och 10 §§ kommunallagen (1991:900) ge
ekonomiskt bidrag och annat stöd
(partistöd) till de politiska partier
som är representerade i fullmäktige.
Fullmäktige skall besluta om
partistödets omfattning och formerna för
det. Stödet får inte utformas så att det
otillbörligt gynnar eller missgynnar ett
parti.
Av 12 § lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval m.m. framgår att
kyrkliga kommuner saknar befogenhet att
utge annat ekonomiskt stöd till de
politiska partierna än bidrag till
valsedelskostnader. En församling får
besluta att ett parti som är eller genom
valet blir representerat i
kyrkofullmäktige i församlingen skall få
bidrag av denna till partiets kostnader
för valsedlar. Beslutet skall innehålla
att ersättning lämnas till varje sådant
parti efter enhetliga grunder. Detsamma
gäller för kyrkliga samfälligheter där
det ingår en församling med direktvalt
kyrkoråd. Beslut om bidrag skall därvid
avse ett parti som är eller genom valet
blir representerat i kyrkorådet i
församlingen. Riksdagen avslog under
föregående riksmöte motioner med yrkande
om att möjligheten till ett
kyrkokommunalt partistöd skall införas
(bet. 1994/95:KU29, rskr. 1994/95:192).
Konstitutionsutskottet hänvisade härvid
till att den pågående översynen av det
kommunala partistödet kunde utgöra ett
värdefullt underlag för bedömning av
frågan om motsvarande stöd skall införas
för de kyrkliga kommunerna. I avvaktan
på resultatet av översynen borde
riksdagen enligt utskottet inte ta
ställning i frågan. Som redovisats ovan
har den kommitté som skulle göra nämnda
översyn inte tillkallats.
Propositionens innehåll
Regeringen hänvisar till att det med
anledning av riksdagens beslut anges som
villkor i regleringsbrevet för
Sametinget för budgetåret 1995/96 att
anslaget inte får användas för partistöd
eller liknande ändamål.
Vidare uppger regeringen att Sametinget
genom skrivelser till riksdagen och till
Riksrevisionsverket sammanfattningsvis
har utvecklat behovet av partistöd på
följande sätt. Sametinget är ett
folkvalt organ. Ledamöterna i tinget
utses genom val bland den samiska
befolkningen - inte av regeringen - även
om Sametinget också är en särskild
statlig förvaltningsmyndighet.
Partistödet är inte en utgift
tillhörande Sametingets
myndighetsuppdrag, utan det utgår för
att partier som är representerade i
Sametinget skall kunna fullgöra sina
demokratiska förpliktelser mot det
samiska folket. Partistöd utbetalas i
Sverige till partier som finns
representerade i folkvalda organ på
såväl riksnivå som på regional och lokal
nivå och från vilka Sametinget inte
avviker vare sig på det sätt valen
förrättas eller i fråga om
representativitet och demokrati. Stödet
skall inte sammankopplas med de bidrag
som lämnas till samiska
riksorganisationer och föreningar och
som fördelas av Sametingets
kulturdelegation. Frågan om utbetalande
av partistöd är i stället sammanbunden
med Sametingets status som folkvalt
organ. Demokratin förutsätter att
partierna i Sametinget, förutom att
aktivt delta i tingets möten, kan
bedriva ett politiskt arbete mellan
mötestillfällena. Det är därför absolut
nödvändigt att avsätta medel till stöd
för de partier som finns representerade
i Sametinget för att dessa skall kunna
bedriva ett meningsfullt politiskt
arbete såväl inåt mot tinget som utåt
mot det samiska sanhället. Det är
ytterst angeläget att den politiska
processen inte hindras av att partierna
saknar medel för sin verksamhet. Ett
stort ansvar har lagts på de partier som
är representerade i Sametinget för att
föra den politiska debatten med såväl
sina egna väljare som med andra.
Insatsen begränsas naturligtvis om inte
partierna kan erhålla stöd för sin
verksamhet. Partistöd är en grundpelare
i ett folkvalt styrelseskick och
Sametinget är delaktigt i en sådan
ordning.
Regeringen anför att Sametinget den 1
juni 1995 har begärt en ändring av
sametingslagen så att ekonomiskt bidrag,
partistöd, skall kunna lämnas till de
partier som är representerade i
Sametinget. Partier representerade i
Sametinget föreslås, i likhet med
partier i andra folkvalda organ i
Sverige, få en ekonomisk grund för sin
informations- och opinionsbildande
verksamhet och därigenom verka för att
stärka en demokratisk utveckling utan
att vara beroende av någon enskild
bidragsgivare.
Enligt regeringens förslag skall
partistöd kunna lämnas till de partier
som är representerade i Sametinget.
Bidraget skall bekostas inom ramen för
Sametingets förvaltningsanslag och skall
fördelas på ett sådant sätt att inget
parti otillbörligt gynnas eller
missgynnas. Regeringen bestämmer hur
stort belopp som får användas för
partistöd.
Regeringen konstaterar att den kommitté
inte har tillkallats som bl.a. skulle
överväga formerna för det kommunala
partistödet och som enligt riksdagens
beslut, som redovisats ovan, skulle
kunna ge underlag för en framtida
bedömning om Sametinget skall kunna
lämna partistöd. Några andra direktiv om
en översyn av det kommunala partistödet
har inte utfärdats. Enligt regeringen
saknas därför anledning att vänta med
att ta ställning till frågan om
Sametinget skall kunna lämna partistöd.
Som skäl för sitt förslag att
Sametinget skall kunna lämna partistöd
anger regeringen att Sametinget är såväl
ett samiskt folkvalt organ som en
statlig förvaltningsmyndighet under
regeringen. Trots att Sametingets
ledamöter utses genom val är det inte
något organ för samiskt självstyre.
Enligt regeringens uppfattning talar
emellertid, inte minst mot bakgrund av
vad Sametinget anfört om behovet av
partistöd, övervägande skäl för att stöd
bör kunna lämnas till de partier som är
representerade i Sametinget. Ett sådant
partistöd bör lämnas från nionde
huvudtitelns ramanslag Sametinget. För
innevarande budgetår har anvisats 15 082
000 kr till Sametinget. Regeringen anför
att partistödet bör bekostas inom ramen
för det anslaget och att ytterligare
medel för ändamålet således inte bör
anvisas. Enligt regeringen bör den ange
hur stor del av anslaget som högst får
användas för partistöd. Däremot bör det
stå Sametinget fritt att bestämma om
stödet, i likhet med vad som gäller för
riksdagspartier, skall lämnas i form av
kanslistöd, partistöd eller en
kombination av båda stödformerna. Enligt
regeringens uppfattning skall stödet
fördelas mellan de partier som är
representerade i Sametinget på ett
sådant sätt att inget parti otillbörligt
gynnas eller missgynnas. Om kanslistöd
lämnas bör det därför ske med ett lika
stort belopp för varje parti som är
representerat i Sametinget. Stöd i
övrigt till partierna, partistöd, bör
fördelas i förhållande till det antal
ledamöter som representerar partiet i
Sametinget. Några ändringar av
sametingslagen behövs enligt regeringen
inte.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning
att övervägande skäl talar för att stöd
bör kunnas lämnas till de partier som är
representerade i Sametinget. Ett sådant
stöd bör lämnas från nionde huvudtitelns
anslag Sametinget. I enlighet med vad
regeringen förordat anser utskottet att
partistödet bör bekostas inom ramen för
de medel som för innevarande budgetår
har anvisats för detta anslag. Några
ytterligare medel skall därför inte
anvisas. Utskottet anser att regeringen
skall ange hur stor del av anslaget som
högst får användas för partistöd. Det
bör däremot, såsom regeringen anfört,
stå Sametinget fritt att bestämma om
stödet skall lämnas i form av
kanslistöd, partistöd eller en
kombination av båda stödformerna. Härvid
skall stödet fördelas mellan de partier
som är representerade i Sametinget på
ett sådant sätt att inget parti
otillbörligt gynnas eller missgynnas. Om
kanslistöd lämnas bör detta ske med ett
lika stort belopp för varje parti som är
representerat i Sametinget. Övrigt stöd
till partierna bör fördelas i
förhållande till det antal ledamöter som
representerar respektive parti i
Sametinget.
Utskottet finner i likhet med
regeringen att vad som nu anförts om
användningen av anslaget till Sametinget
inte behöver föranleda någon ändring i
sametingslagen.
Rätt till ledighet från anställning för
ordinarie ledamot och ersättare i
Sametinget
Gällande bestämmelser
Sametinget
Sametingets 31 ledamöter utses enligt 2
kap. 2 § första stycket sametingslagen
genom val. I samma stycke anges att det
för ledamöterna skall utses ersättare.
Enligt paragrafens andra stycke
förordnas Sametingets ordförande av
regeringen på förslag av Sametinget.
Ordföranden skall utses bland tingets
ledamöter. Sametinget väljer vice
ordförande bland ledamöterna.
Enligt 2 kap. 4 § skall Sametinget
bland tingets ledamöter utse en styrelse
om högst sju ledamöter och med lika
många ersättare. Styrelsen skall sköta
den löpande verksamheten för Sametinget.
Vidare sägs i 2 kap. 5 § att Sametinget
skall tillsätta en valnämnd som skall
bereda valet till tinget. Därutöver kan
Sametinget tillsätta de nämnder som i
övrigt behövs för beredning, förvaltning
och verksamhet.
I sametingslagen finns ingen
bestämmelse om att ledamot eller
ersättare har rätt till ledighet från
sin anställning för att fullgöra uppdrag
som Sametingsledamot.
Rätt till ledighet för vissa uppdrag
Enligt 4 kap. 6 § regeringsformen får
riksdagsledamot och ersättare fullgöra
uppdrag som ledamot utan hinder av
tjänsteuppgift eller annan sådan
förpliktelse som åligger honom.
Förtroendevalda har enligt 4 kap. 11 §
kommunallagen (1991:900) rätt till den
ledighet som behövs för uppdragen. Med
förtroendevalda avses enligt 4 kap. 1 §
ledamöter och ersättare i fullmäktige,
nämnder och fullmäktigeberedningar samt
revisorer och revisorsersättare.
Enligt 12 kap. 10 § kyrkolagen
(1993:300) har förtroendevalda samma
rätt till ledighet som förtroendevalda
enligt kommunallagen. Med
förtroendevalda avses enligt 12 kap. 1 §
valda ledamöter och ersättare i
kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade,
kyrkorådet och övriga nämnder samt
beredningar. Med förtroendevalda avses
också revisorer och revisorsersättare,
ordföranden och vice ordförande i
kyrkostämma samt kyrkoherden eller någon
annan präst som har utsetts till
ordförande eller vice ordförande i
kyrkorådet.
Propositionens innehåll
Regeringen föreslår att det i
sametingslagen införs en bestämmelse om
att Sametingets ledamöter har rätt till
den ledighet från sina anställningar som
behövs för att kunna fullgöra uppdragen
i Sametinget, dess styrelse och nämnder.
Regeringen konstaterar att Sametinget
är såväl ett samiskt folkvalt organ som
en statlig förvaltningsmyndighet under
regeringen. Sametinget är inte något
organ för självstyre i vissa frågor.
Det skiljer sig därvidlag från riksdag,
borgerliga kommuner och
kyrkofullmäktige. Enligt regeringens
uppfattning talar trots detta
övervägande skäl för att motsvarande
rätt till ledighet från anställning bör
ges ledamot och ersättare i Sametinget.
Rätten bör gälla ledighet som behövs för
att kunna fullgöra uppdraget i
Sametinget, dess styrelse och nämnder.
Regeringen framhåller att rätten till
ledighet således bör vara begränsad till
uppdrag som är direkt knutna till
Sametingets verksamhet. Om en ledamot
fullgör annat uppdrag som inte är en
direkt följd av uppdraget som ledamot
eller ersättare, gäller enligt
regeringen således inte rätten till
ledighet. Som exempel på det senare
anger regeringen förordnande som ledamot
i styrelsen för Samefonden, där
regeringen enligt 24 § första stycket
rennäringsförordningen (1993:384) utser
tre av de sex ledamöterna efter förslag
av Sametinget. Eftersom det inte finns
något krav på att de föreslagna skall
vara ledamöter eller ersättare i
Sametinget, bör rätten till ledighet
enligt regeringen inte omfatta ett
sådant styrelseuppdrag. Regeringen
föreslår att förslaget skall föranleda
en ändring i sametingslagen.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stöd till partier
i Sametinget
att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner vad
utskottet anfört,
2. beträffande rätt till
ledighet för vissa uppdrag
att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i sametings-lagen
(1992:1433).
Stockholm den 6 februari 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s),
Birger Hagård (m), Tone Tingsgård (s),
Björn von Sydow (s), Jerry Martinger
(m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg
(s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg
(fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och
Sivert Carlsson (c).
Förslag till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433)
Härigenom föreskrivs att det i
sametingslagen (1992:1433) skall införas
en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. Sametinget
3 a §
Ledamöter och
ersättare har rätt
till den ledighet
från sina
anställningar som
behövs för att
fullgöra uppdragen
i Sametinget, dess
styrelse och
nämnder.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 april
1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Utskottet 1
Stöd till partier i Sametinget 1
Bakgrund 1
Bestämmelser om partistöd 3
Propositionens innehåll 3
Utskottets bedömning 5
Rätt till ledighet från
anställning för ordinarie ledamot
och ersättare i Sametinget 5
Gällande bestämmelser 5
Propositionens innehåll 6
Utskottets bedömning 7
Hemställan 7
Förslag till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433) 8
Gotab, Stockholm 1996