Konstitutionsutskottets betänkande
1995/96:KU14

Översyn av vissa arvodesbestämmelser inom riksdagsområdet


Innehåll

1995/96
KU14

Sammanfattning

Utskottet  behandlar i betänkandet  ett
förslag         från         riksdagens
förvaltningsstyrelse rörande  ändringar
av arvodena för uppdrag inom riksdagen,
dess  myndigheter  och  organ  samt  av
tilläggsarvodet  för uppdrag  som  vice
talman,  ordförande och vice ordförande
i  utskott.  Utskottet tillstyrker  med
vissa    i    huvudsak    redaktionella
ändringar        förvaltningsstyrelsens
förslag.  En  reservation (v,  mp)  har
avgetts till betänkandet.

Förslaget

I  förslag  1995/96:RFK3 hemställs  att
riksdagen  antar  förvaltningskontorets
förslag till
1.  lag  om ändring i lagen (1989:185)
om   arvoden  m.m.  för  uppdrag   inom
riksdagen, dess myndigheter och organ,
2.  lag om ändring i lagen (1994:1065)
om  ekonomiska  villkor för  riksdagens
ledamöter.
Lagändringarna föreslås träda i  kraft
den   1   januari  1996  men  tillämpas
fr.o.m. den 1 oktober 1995.

Motionen

1995/96:K11 av Peter Eriksson (mp) vari
yrkas
1.      att      riksdagen      avslår
förvaltningskontorets           förslag
1995/96:RFK3 i dess nuvarande form,
2.    att    riksdagen   uppdrar    åt
förvaltningskontoret att  tillsätta  en
ny  utredning i enlighet  med  vad  som
anförts i motionen.

Utskottet

Förslagets huvudsakliga innehåll

Ändringar i arvodeslagen

I  lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag     inom    riksdagen,     dess
myndigheter  och  organ  (arvodeslagen)
regleras  storleken av de  arvoden  som
utgår    för   uppdrag   i   riksdagens
myndigheter eller andra parlamentariskt
tillsatta    organ.    Dessa    uppdrag
tillkommer    utöver   det    ordinarie
riksdagsuppdraget. Arvodeslagen  trädde
i   kraft  den  1  maj  1989,  men  har
tillämpats från den 1 januari samma år.
De  arvodesbelopp som regleras i  lagen
har  inte ändrats sedan lagen trädde  i
kraft.
Förvaltningsstyrelsens  förslag,   som
beretts     av    en    parlamentariskt
sammansatt     beredningsgrupp     inom
riksdagen,  innebär  att  de  månatliga
tilläggsarvodena   för   uppdrag   inom
riksdagen, dess myndigheter  och  organ
höjs     genomgående.    I    förslaget
konstateras  att uppdragen i  allmänhet
medför  ett  betydande  merarbete   för
riksdagsledamöterna,  såväl  vad  avser
ansvar    och   inläsningsarbete    som
tidsåtgång. Enligt förslaget  motiveras
nivån  på  höjningarna med att arvodena
legat  stilla i närmare sju  år.  Under
tiden har den allmänna prisnivån stigit
med  ca  40 %. I förslaget anges vidare
att     det     är    angeläget     att
arvodesnivåerna    i     fortsättningen
åtminstone  ses  över  inför  varje  ny
valperiod.  Vid  nästa  tillfälle   för
översyn bör enligt förslaget prövas  om
arvodena  skall beräknas i  procent  av
ledamotsarvodet  på  samma   sätt   som
tilläggsarvodet   till   vice   talman,
utskottsordförande m.fl.
Förvaltningsstyrelsens   förslag    om
ändringar   i   arvodeslagen   innebär,
förutom   höjningar  av  de   månatliga
tilläggsarvodena,             följande.
Bestämmelserna i första  paragrafen  om
arvode  till  ledamot och  suppleant  i
Utrikesnämnden,   som   reglerar    att
sammanträdesarvode utgår i visst  fall,
flyttas  till andra paragrafen.  Vidare
erhåller          riksbanksfullmäktiges
ordförande,     utöver    månadsarvode,
sammanträdesarvode.  Bestämmelserna  om
ersättning  för uppdrag inom EU-nämnden
överförs  från  lagen  (1994:1065)   om
ekonomiska   villkor   för   riksdagens
ledamöter    (ersättningslagen)    till
arvodeslagen. Vidare erhåller ledamot i
EU-nämnden,  som  inte  är   ordförande
eller vice ordförande, och suppleant  i
EU-nämnden          sammanträdesarvode.
Dagarvodena    till    ledamöterna    i
Valprövningsnämnden     ersätts      av
månadsarvode och sammanträdesarvode för
ordförande och vice ordförande samt  av
sammanträdesarvode  för   ledamot   och
suppleant.    Därutöver    påpekas    i
förslaget  att vad gäller  suppleant  i
riksdagens förvaltningsstyrelse  och  i
Riksdagens revisorer som företräder ett
politiskt  parti  som  inte  har  någon
ordinarie       ledamotsplats       kan
arbetsbördan  för dessa jämställas  med
arbetsbördan  för en  ledamot  i  samma
organ.  Samma  arvode bör  därför  utgå
till sådan suppleant som till ledamot.

Ändringar i ersättningslagen

Förvaltningsstyrelsen  föreslår  vidare
vissa  ändringar i 3  kap.  2  §  lagen
(1994:1065)  om ekonomiska villkor  för
riksdagens      ledamöter      (ersätt-
ningslagen).   I   nämnda   bestämmelse
regleras   tilläggsarvoden  till   vice
talman  och  till ordförande  och  vice
ordförande  i utskott och i EU-nämnden.
Arvodena   beräknas   i   procent    av
ledamotsarvodet,  som  för   närvarande
uppgår  till 26 500 kr per  månad.  Det
nuvarande systemet har tillämpats sedan
den 1 maj 1987.
Förvaltningsstyrelsens förslag innebär
en      procentuell     höjning      av
arvodesnivåerna.   Förslaget    innebär
också en utjämning av nivån dels mellan
ordförande   och  vice   ordförande   i
utskott,  dels mellan talman  och  vice
talman.   Enligt  förslaget   motiveras
höjningarna av att tilläggsarvodena har
legat  på en för låg nivå i förhållande
till  arbetsbördan, som för de  berörda
uppdragen  har  ökat  väsentligt  under
senare  år. Härvid anförs att  det  får
anses skäligt att tilläggsarvodet  höjs
för vice talman från 12 % till 30 %  av
riksdagsarvodet,   för   ordförande   i
utskott   från  8  %  till  20   %   av
riksdagsarvodet och för vice ordförande
i  utskott  från  4  %  till  15  %  av
riksdagsarvodet.
Som  nämnts i det föregående  föreslår
förvaltningsstyrelsen    vidare     att
bestämmelserna om tilläggsarvoden  till
EU-nämndens  ledamöter  skall   flyttas
från        ersättningslagen       till
arvodeslagen.
Motionen

I  motion 1995/96:K11 av Peter Eriksson
(mp)     anförs    att    Miljöpartiets
grundinställning är att riksdagsarbetet
är  ett förtroendeuppdrag med ett stort
mått   av   självständigt  arbete   och
ansvar. De enda som rimligen kan avgöra
om en riksdagsledamot har gjort ett bra
arbete  är  väljarna  i  allmänna  val.
Enligt  motionären arbetar ledamöter  i
små  partier troligen betydligt mer  än
de  i  stora  partier.  Vidare  arbetar
nyinvalda ledamöter sannolikt mer än de
med  flera  mandatperioder  bakom  sig.
Huvudprincipen   för  ersättning   till
riksdagens förtroendevalda bör vara att
de olika uppdragen inom riksdagen måste
ses  som ett hedersuppdrag som ingår  i
vad  som är ett normalt arbete  för  en
riksdagsledamot. I motionen anförs  att
en ny genomgång av riksdagsledamöternas
ersättningar  bör göras med  inriktning
mot  att  extra  arvoden begränsas  och
uppdragen  i stället ersätts genom  den
fasta   arvodering   som   utgår   till
riksdagsledamöterna. Målet bör vara att
särskilda   arvoden  helt   bortfaller.
Enligt     motionären    bör     därför
förvaltningskontorets förslag avslås  i
avvaktan  på  ytterligare utredning  av
frågan.  En sådan utredning bör  vidare
undersöka  möjligheterna att  förbättra
assistent-  och  utredningsstödet  till
riksdagens ledamöter.

Utskottets bedömning

Utskottet  tillstyrker  de  förslag  om
ändringar  i arvodesreglerna  m.m.  som
framförs    i    förvaltningsstyrelsens
förslag. Motion K11 avstyrks. Därutöver
vill  utskottet framhålla att det  vore
önskvärt   att  en  översyn   sker   av
riksdagsledamöternas  ersättningar  med
kortare   tidsintervall  än   vad   som
hittills varit fallet.
Enligt  utskottets  mening  bör  vissa
justeringar   göras  i  nu   föreslagen
lagtext.  Under hand har inhämtats  att
förvaltningskontoret  anser  att  vissa
ändringar  av  lagtexten  till  den  nu
föreslagna  lydelsen  av  1  och  2  §§
arvodeslagen bör göras. Vad gäller 1  §
3.  Riksdagens  revisorer  bör  det   i
lagtexten  ej göras skillnad på  förste
och  andre  vice ordförande,  utan  som
sammanfattande benämning bör anges vice
ordförande med bibehållet arvodesbelopp
om  3  500  kr. Vidare bör  ledamot  av
Riksdagens revisorers arbetsutskott som
inte    är   ordförande   eller    vice
ordförande    eller   tjänsteman    vid
kansliet  läggas  till. Arvodesbeloppet
för sådan ledamot bör bestämmas till  3
300  kr.  Vad  gäller 2 § föreslås  att
sista meningen i sista stycket angående
att   sammanträdesarvode  enligt  denna
paragraf  inte  betalas när  arvodering
sker  med  tillämpning av  förordningen
(1978:45)     om     ersättning     vid
kommittéuppdrag utgår.
Utskottet  tillstyrker förslaget  till
lagtext med de ändringar som angetts  i
det föregående.

Hemställan

Utskottet hemställer
att  riksdagen  med  bifall   till
förslag  1995/96:RFK3 och  med  avslag
på  motion 1995/96:K11 antar  bifogade
förslag  till  ändring  i  dels  lagen
(1989:185)   om   arvoden   m.m.   för
uppdrag    inom    riksdagen,     dess
myndigheter  och  organ,  dels   lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor  för
riksdagens ledamöter.
res. (v, mp)

Stockholm den 5 december 1995
På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit
Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck
(m), Widar Andersson (s), Birger Hagård
(m), Tone Tingsgård (s), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s),
Jerry Martinger (m), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-
Axel Sahlberg (s), Inger René (m),
Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg
(fp) och Nils-Göran Holmqvist (s).

Reservation

Kenneth  Kvist  (v) och Peter  Eriksson
(mp) anser

dels   att  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets bedömning  bort ha
följande lydelse:
Utskottet       konstaterar        att
riksdagsarbetet         är          ett
förtroendeuppdrag med ett stort mått av
självständigt  arbete och  ansvar.  Som
anförs  i motion 1995/96:K11 skulle  en
undersökning förmodligen visa att såväl
riksdagsledamöter  i  små  partier  som
nyinvalda    ledamöter    lägger    ned
betydligt    mer   arbete    på    sitt
riksdagsuppdrag än ledamöter  i  större
partier  respektive ledamöter  som  har
flera  mandatperioder bakom sig. Enligt
utskottets  mening bör som huvudprincip
för          fastställandet          av
riksdagsledamöternas arvoden gälla  att
olika  uppdrag  inom riksdagen  är  att
anse som hedersuppdrag som ingår i  det
normala arbetet för en riksdagsledamot.
En   ny   genomgång   av   ledamöternas
ersättningar   bör   nu    göras    med
målsättningen att de särskilda arvodena
helt   bortfaller  och  att  de   olika
uppdragen i stället ersätts genom  fast
arvodering.   Utskottet  delar   därför
motionärens       uppfattning       att
förvaltningskontorets    förslag    bör
avslås  i  avvaktan på  att  frågan  om
riksdagsledamöternas       ersättningar
ytterligare utreds. En sådan  utredning
bör  vidare undersöka möjligheterna att
förbättra        assistent-         och
utredningsstödet    till     riksdagens
ledamöter.
dels att utskottets hemställan bort  ha
följande lydelse:
att  riksdagen med  bifall  till
motion   1995/96:K11   dels   avslår
förslag  1995/96:RFK3, dels som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna
vad utskottet anfört.
Lagtext
1. Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för  uppdrag
inom  riksdagen,  dess myndigheter  och
organ
Härigenom föreskrivs i fråga om  lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för  uppdrag
inom  riksdagen,  dess myndigheter  och
organ
dels  att  1 och 2 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen närmast före 1 och
2  §§  skall  införas nya  rubriker  av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
1 §1
Arvoden   för   vissa   uppdrag   inom
riksdagen, dess myndigheter  och  organ
skall utgå enligt följande:
1. Sveriges riksbank
Fullmäktig  som inte är tjänsteman:  2
000 kronor för månad.
Fullmäktiges ordförande: 3 000  kronor
för månad utöver fullmäktigearvodet.
Suppleant för fullmäktig som  inte  är
tjänsteman: 650 kronor för månad.
2. Riksdagens förvaltningsstyrelse
Ledamot: 1 000 kronor för månad.
Vice           ordförande            i
förvaltningsstyrelsen: 350  kronor  för
månad utöver ledamotsarvodet.
Ordförande  i direktionen: 450  kronor
för månad utöver arvodet som ledamot av
förvaltningsstyrelsen.
Ledamot  av  direktionen som  inte  är
vice ordförande i förvaltningsstyrelsen
eller  ordförande  i  direktionen:  350
kronor  för  månad utöver  arvodet  som
ledamot av förvaltningsstyrelsen.
Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 300
kronor för månad.
3. Riksdagens revisorer
Revisor: 1 200 kronor för månad.
Ordförande:  500  kronor   för   månad
utöver arvodet som revisor.
Vice  ordförande:  400  kronor  utöver
arvodet som revisor.
Ledamot av arbetsutskottet som inte är
ordförande eller vice ordförande  eller
tjänsteman vid kansliet: 300 kronor för
månad utöver arvodet som revisor.
Suppleant: 300 kronor för månad.
4. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbetsutskottet: 250 kronor
för månad.
Ordförande:  650  kronor   för   månad
utöver    arvodet   som   ledamot    av
arbetsutskottet.
Suppleant      i      arbetsutskottet:
sammanträdesarvode enligt 2 §.
5. Riksdagens besvärsnämnd
Ledamot: 200 kronor för månad.
Ordförande:  600  kronor   för   månad
utöver ledamotsarvodet.
Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2
§.
6. Valprövningsnämnden
Ledamot  och suppleant: dagarvode  med
motsvarande       tillämpning        av
bestämmelserna i förordningen (1978:45)
om ersättning vid kommittéuppdrag.
Ordföranden  och dennes  ersättare:  1
000 kronor för månad utöver dagarvodet.
7. Utrikesnämnden
Ledamot         och         suppleant:
Sammanträdesarvode enligt 2 § under tid
då    traktamente   inte   utgår   till
ledamoten  eller suppleanten  enligt  4
kap.   1   §   lagen   (1994:1065)   om
ekonomiska   villkor   för   riksdagens
ledamöter.
8.        Stiftelsen       Riksbankens
jubileumsfond
Ledamot och suppleant: 900 kronor  för
månad.
Ordförande:  1  100 kronor  för  månad
utöver ledamotsarvodet.
Vice    ordförande:    550
kronor  för  månad  utöver
ledamotsarvodet.

Föreslagen lydelse
Månadsarvode
Arvoden  för  vissa  uppdrag   inom
riksdagen, dess myndigheter  och  organ
skall betalas enligt följande:
Organ/befattning
Månadsarvode kronor
1.        Sveriges
riksbank:
Fullmäktiges           10
ordförande:           000
Annan   fullmäktig
som    inte     är  5 000
tjänsteman       i
banken:
Suppleant      för
fullmäktig     som  1 300
inte är tjänsteman
i banken:

2.      Riksdagens
förvaltningsstyrel
se
Vice ordförande  i
förvaltningsstyrel  2 000
sen:
Ordförande       i  2 100
direktionen:
Ledamot         av
direktionen    som
inte    är    vice
ordförande       i  2 000
förvaltningsstyrel
sen          eller
ordförande       i
direktionen:
Ledamot          i
förvaltningsstyrel
sen  som  inte  är   1500
ledamot         av
direktionen:
Suppleant        i    450
förvaltningsstyrel
sen:
Suppleant        i
förvaltningsstyrel
sen som företräder  1 500
ett   parti   utan
ledamot:
3.      Riksdagens
revisorer
Ordförande:         4 600
Vice ordförande:    3 500
Ledamot         av
arbetsutskottet
som    inte     är
ordförande   eller  3 300
vice    ordförande
eller   tjänsteman
vid kansliet:
Annan revisor:      2 800
Suppleant:          1 000
Suppleant      som
företräder     ett  2 800
parti         utan
ledamot:
4. Nordiska rådets
svenska delegation
Ordförande:         1 100
Ledamot         av
arbetsutskottet       300
som    inte     är
ordförande       i
delegationen:
5.      Riksdagens
besvärsnämnd
Ordförande:         1 100
Annan ledamot:        300
6.
Valprövningsnämnde
n
Ordförande:         2 500
Ersättare      för  2 000
ordförande:
7.      Stiftelsen
Riksbankens
jubileumsfond
Ordförande:         3 000
Vice ordförande:    2 100
Annan ledamot  och  1 300
suppleant:

8. EU-nämnden
Ordförande:         20  procent av
arvodet    som
riksdagsledam
ot
Vice ordförande:    15  procent av
arvodet    som
riksdagsledam
ot

Nuvarande     lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
Sammanträdesarvode
För fullgörande av  För fullgörande av
i   1   §   angivna uppdrag som anges i
uppdrag       utgår 1  §,  uppdrag  som
särskilt arvode för ledamot         och
sammanträdesdag     suppleant         i
(sammanträdes-      Valprövningsnämnden
arvode) med  belopp och   i  EU-nämnden
som  fastställs  av samt  uppdrag   som
riksdagens          suppleant         i
förvaltningskontor. Nordiska     rådets
Sammanträdesarvode  svenska delegations
utgår   dock   inte arbetsutskott och i
till                Riksdagens besvärs-
nämnd       betalas
särskilt arvode för
sammanträdesdag
(sammanträdes
arvode) med  belopp
som  fastställs  av
Riksdagens
förvaltningskontor.
Sammanträdesarvode
betalas  dock  inte
till
a)                  a) riksbankschef,
riksbanksfullmäktig
es ordförande,
b) riksbankschef,   b)            vice
riksbankschef,
c)            vice  c)     EU-nämndens
riksbankschef.      ordförande,
d)     EU-nämndens
vice ordförande.
Sammanträdesarvode
betalas  även  till
ledamot         och
suppleant         i
Utrikesnämnden
under    tid     då
traktamente    inte
utgår          till
ledamoten     eller
suppleanten  enligt
4  kap.  1 §  lagen
(1994:1065)      om
ekonomiska  villkor
för      riksdagens
ledamöter.
Arvodesbeloppet
fastställs       av
Riksdagens
förvaltningskontor.
Till suppleant som  Till suppleant som
deltar            i deltar            i
sammanträde    utan sammanträde    utan
att  delta i beslut att  delta i beslut
utgår               betalas
sammanträdesarvode  sammanträdesarvode
endast           om endast           om
respektive    organ respektive    organ
beslutar       det. beslutar det.
Sammanträdesarvode
enligt        denna
paragraf  utgår  ej
när arvodering sker
med tillämpning  av
förordningen
(1978:45)        om
ersättning      vid
kommittéuppdrag.

_________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1996.  Den skall dock tillämpas fr.o.m.
den 1 oktober 1995.
2. Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065)  om ekonomiska villkor  för
riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs att 3  kap.  2  §
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för   riksdagens  ledamöter  skall   ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse   Föreslagen lydelse
3 kap. 2 §1

Tilläggsarvode      Tilläggsarvode
betalas  för  månad betalas  för  månad
till   vice  talman till   vice  talman
med   12   procent, med   30   procent,
till  ordförande  i till  ordförande  i
utskott och  i  EU- utskott   med    20
nämnden    med    8 procent  och   till
procent  och   till vice  ordförande  i
vice  ordförande  i utskott   med    15
utskott och  i  EU- procent          av
nämnden    med    4 ledamotsarvodet.
procent          av
ledamotsarvodet.

_________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1996.  Den skall dock tillämpas fr.o.m.
den 1 oktober 1995.
Innehållsförteckning
Sammanfattning                        1
Förslaget                             1
Motionen                              1
Utskottet                             2
Förslagets huvudsakliga innehåll    2

Ändringar i arvodeslagen          2

Ändringar i ersättningslagen      3

Motionen                            3

Utskottets bedömning                3

Hemställan                          4
Reservation                           5
Lagtext                             6

1.  Förslag  till  lag  om  ändring  i
lagen  (1989:185) om arvoden m.m.  för
uppdrag    inom    riksdagen,     dess
myndigheter och organ               6
2.  Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1065)  om ekonomiska villkor  för
riksdagens ledamöter    11






Gotab, Stockholm 1995
_______________________________
1 Senaste lydelse 1995:799
1 Senaste lydelse 1995:798