I betänkandet behandlar utskottet dels
skrivelsen 1995/96:RFK2, i vilken
riksdagens förvaltningskontor överlämnar
ett förslag från arbetsgruppen för
utredning om registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen, dels
tre motioner som väckts med anledning av
skrivelsen. Utskottet lägger fram
förslag till en lag om registrering av
riksdagsledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen. Registreringen,
som är frivillig, är ett uttryck för en
strävan mot en större öppenhet kring
uppdraget som riksdagsledamot. Vid
urvalet av uppgifter som skall omfattas
av registreringen har beaktats att ett
otillbörligt intrång inte skall uppkomma
i den enskilde ledamotens personliga
integritet. Ändamålet med registret
anges i förslaget vara att ge en samlad
information om ledamöternas åtaganden
och ekonomiska intressen i den
omfattning som är motiverad av ett
befogat allmänt intresse.
Bland uppgifter som skall ingå i
registret märks ägarintressen i olika
slags företag, förutsatt att värdet av
andelen uppgår till två basbelopp enligt
lagen om allmän försäkring. Även
ägarintresse i en fastighet som är
näringsfastighet skall registreras.
Vidare skall olika slag av
inkomstbringande verksamhet registreras.
Det gäller dels avlönad anställning,
dels vid sidan av ledamotsuppdraget
bedriven självständig verksamhet.
Avtal av ekonomisk karaktär mellan en
ledamot och arbetsgivare skall
registreras. Detta gäller bl.a. löne-
eller pensionsförmån som utgår under tid
som omfattas av uppdraget som
riksdagsledamot, men även avtal som får
effekt först sedan uppdraget som
riksdagsledamot har upphört skall
registreras.
Styrelseuppdrag och revisorsuppdrag i
bolag och ekonomisk förening skall
registreras. Detsamma gäller motsvarande
uppdrag i en ideell förening som har
till uppgift att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen och stiftelse som
bedriver rörelse eller annan ekonomisk
verksamhet. Bland de ideella föreningar
som träffas av registreringskravet kan
nämnas fackliga organisationer,
arbetsgivarorganisationer och
näringslivsorganisationer.
Offentliga uppdrag skall registreras,
såvida de inte endast är av tillfällig
karaktär. Detta gäller såväl statliga
som primärkommunala, landstingskommunala
och kyrkokommunala uppdrag.
Slutligen skall också vissa materiella
förmåner, sekreterar- eller
utredningshjälp registreras.
Endast förekomsten av de
registreringspliktiga omständigheterna
skall registreras. Belopp eller värden
skall inte i något fall förekomma.
Registreringen skall enligt förslaget
tillämpas med början fr.o.m. riksmötet
1996/97.
Skrivelsen
I skrivelse 1995/96:RFK2 överlämnar
riksdagens förvaltningskontor för riks
dagens bedömning och beslut ett förslag
från arbetsgruppen för utredning om
registrering av ledamöternas ekonomiska
intressen.
Motionerna
1995/96:K8 av Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till
talmanskonferensen med dess
parlamentariska etikgrupp att gå vidare
med arbetet kring frågor om förtroende
och etik i politiken.
1995/96:K9 av Carl Bildt m.fl. (m) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår - bl.a. i
avvaktan på att regeringen fullföljer
sin utredning rörande reglering av hur
statsrådens förhållanden skall redovisas
- förvaltningskontorets skrivelse med
förslag till registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen uppdrar åt riksdagens
förvaltningskontor att inkomma med
fördjupad utredning av förslaget i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att
registrering kan träda i kraft först med
avseende på den riksdag som väljs 1998 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:K10 av Christel Anderberg m.fl.
(m) vari yrkas att riksdagen avslår det
i förvaltningskontorets skrivelse
framlagda förslaget om registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
Konstitutionsutskottet behandlade under
våren 1994 motioner med yrkanden om att
riksdagen skulle uppdra åt
talmanskonferensen att utreda frågan om
en registrering av riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen (bet. 1993/94:
KU18). Utskottet konstaterade därvid att
det fanns en bred uppslutning bakom
tanken att uppgifter om
riksdagsledamöternas ekonomiska
förhållanden liksom ledamotskap i olika
slags styrelser borde finnas
registrerade och tillgängliga för
allmänheten. Exempel på ekonomiska
förhållanden som borde registreras var
enligt utskottet uppgifter om inkomst
samt innehav av fastigheter och aktier.
Styrelseuppdrag som enligt utskottet
borde komma i fråga för registrering
rörde t.ex. uppdrag i bolagsstyrelser,
ekonomiska föreningar, företags- och
branschorganisationer, fackliga
organisationer och organisationer med
anknytning till boendet. Enligt
utskottets mening borde syftet med en
registrering vara att öppet redovisa de
olika bindningar och intressen som kan
tänkas påverka det politiska uppdraget.
Riksdagen ställde sig bakom utskottets
förslag att ge förvaltningskontoret i
uppdrag att utreda frågan och till
riksdagen redovisa sina överväganden och
förslag.
Den 30 november 1994 redovisade
förvaltningskontoret en promemoria till
talmannen, vice talmännen och
gruppledarna. Promemorian innehöll en
redovisning av olika länders regler på
området, av insiderlagen samt vissa
principiella frågeställningar. Det
beslutades att en särskild
parlamentarisk utredning skulle inrättas
med uppdrag att i ett vidare perspektiv
överväga frågor om bl.a. etiska
riktlinjer för riksdagsledamöternas
uppdrag vid sidan av ledamotsuppdraget.
I detta sammanhang skulle också de
principiella grunderna för den beslutade
registreringen av ekonomiska intressen
diskuteras. Talmannen utsåg efter samråd
en arbetsgrupp med uppgift att i första
hand med utgångspunkt i det redovisade
materialet arbeta vidare med att utforma
ett registreringssystem och därvid
analysera och bedöma konsekvenser av
olika slag. Arbetsgruppen skulle vara
oförhindrad att också ta upp andra
frågor av etiskt slag med anknytning
till ledamöternas uppdrag.
Arbetsgruppen redovisade den 2 juni
1995 resultatet av sitt uppdrag.
Riksdagens förvaltningskontor har i en
skrivelse den 5 oktober 1995 överlämnat
arbetsgruppens rapport för riksdagens
ställningstagande (1995/96:RFK2).
Med anledning av skrivelsen har tre
motioner väckts.
Förvaltningskontorets skrivelse jämte
en inom konstitutionsutskottet upprättad
promemoria med förslag till lagtext,
daterad 1995-11-28, har remissbe
handlats. Den remitterade lagtexten har
fogats till betänkandet som bilaga 2 och
en förteckning över remissinstanserna
som bilaga 3. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i
ärendet. Den 11 april 1996 beslöt
utskottet att för Lagrådets granskning
remittera ett inom utskottet omarbetat
lagförslag, intaget i en promemoria
daterad den 3 april 1996.
Lagrådsremissens lagförslag har fogats
till betänkandet som bilaga 4 och
Lagrådets yttrande som bilaga 5.
Utskottet lägger i betänkandet fram
förslag till en lag om registrering av
ledamöters åtaganden och ekonomiska
intressen. Utskottets lagförslag har
fogats till betänkandet som bilaga 1.
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen har föreslagit att det
inom riksdagen skall finnas ett system
för registrering av riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen enligt vissa
närmare angivna riktlinjer.
Registreringen skall vara frivillig och
omfatta ledamot, ersättare för statsråd
och talman samt ersättare som förväntas
tjänstgöra minst åtta veckor i en följd.
Har en ledamot valt att registrera sina
ekonomiska intressen måste ledamoten
följa reglerna för registret, vilket
bl.a. innebär att uppgifter om alla
registreringspliktiga omständigheter i
förekommande fall skall anmälas för
registrering. Belopp eller värden skall
inte registreras.
Registreringen skall omfatta andelar i
aktiebolag, handelsbolag och
kommanditbolag samt ekonomiska
föreningar, om värdet överstiger två
basbelopp. Innehav av näringsfastighet
skall registreras men inte innehav av
privat bostadsfastighet. Vid avlönad
anställning, inklusive konsultuppdrag,
skall arbetsgivaren eller
uppdragsgivaren registreras varvid
undantag dock görs för uppdrag av
tillfällig karaktär. Självständig
inkomstbringande verksamhet skall anges
genom att typen av verksamhet anges.
Förekomsten av eventuellt fortfarande
gällande ekonomiska avtal med tidigare
arbetsgivare skall registreras.
Styrelseuppdrag, inklusive
revisorsuppdrag i såväl offentliga som
privata företag skall omfattas av
registreringen, likaså uppdrag i olika
organisationer samt kommunala uppdrag.
Om ledamoten mottagit gåva som har
anknytning till ledamotskapet, från
givare inom eller utom Sverige och
värdet överstiger 1 500 kr skall
givarens namn och gåvans art
registreras. Vid resor till och besök i
utlandet som har anknytning till
ledamotskapet och som inte i sin helhet
betalas av statliga medel, av ledamotens
parti eller av ledamoten själv skall
namnet på den som stått för kostnaden
samt tidpunkten för resan anges.
Slutligen skall stadigvarande sekreterar-
och utredningshjälp och annat bistånd
registreras, om den aktuella bindningen
inte framgår av övriga registrerade
uppgifter.
En tjänsteman med handläggande
uppgifter bör enligt arbetsgruppen ha
ansvar för registreringen av
ledamöternas ekonomiska intressen.
Arbetsgruppen föreslår vidare att en
särskild grupp av riksdagsledamöter
tillsätts för att bistå ledamöterna i
frågor som rör registreringen.
Gruppen skall också ha i uppgift att
följa hur registreringssystemet fungerar
samt att inför mandatperiodens utgång
redovisa en utvärdering. I anslutning
härtill bör gruppen också redovisa
överväganden om behovet av ett särskilt
etiskt råd och eventuellt lägga fram
förslag. En sammanställning av
ledamöternas uppgifter bör kunna ske
genom att dessa samlas i ett särskilt
ADB-baserat register, som i största
möjliga omfattning bör vara tillgängligt
för allmänheten.
Regeringens etikkommitté
Hösten 1991 tillsattes inom
regeringskansliet en etikkommitté med
f.d. justitierådet Bengt Huldt som
ordförande. Kommittén överlämnade i
november 1993 till dåvarande statsrådet
Reidunn Laurén en promemoria som i
huvudsak behandlade rätten för statsråd
att inneha bisysslor m.m., jäv vid
behandlingen av regeringsärenden,
riktlinjer för statsråds
förmögenhetsförvaltning samt gåvor till
statsråd.
Kommittén föreslog efter modell från
Norge att en rad uppgifter om
statsrådens förhållanden skulle
redovisas i ett register, tillgängligt
för allmänheten. Det gällde uppgifter om
styrelseuppdrag och andra
förtroendeuppdrag hos myndigheter,
bolag, stiftelser och andra
organisationer, andra avlönade uppdrag,
näringsverksamhet, vederbörandes
förmögenhetssituation, eget,
makas/sambos eller omyndiga barns
innehav av fondpapper o.d. om värdet
översteg två basbelopp, innehav av
aktier som inte är fondpapper i vissa
angivna fall, avtal om
förmögenhetsförvaltning, avtal med en
tidigare arbetsgivare om fortsatt
utbetalning av lön, pension eller
liknande förmåner m.m., avtal med
framtida arbets- eller uppdragsgivare om
anställning, uppdrag eller liknande
engagemang samt andra förhållanden som
kunde komma att ge upphov till
intressekonflikter eller jävssituationer
i ett kommande regeringsarbete.
Ändring av tidigare uppgivna
förhållanden i fråga om fondpapper borde
enligt förslaget anmälas inom viss tid.
Statsrådens uppgiftslämnande borde
upprepas en gång per år genom ett
frågeformulär.
Kommittén föreslog vidare att
statsråden skulle vara skyldiga att till
registret anmäla gåvor som har
anknytning till statsrådsuppdraget,
under förutsättning av att gåvans
marknadsvärde översteg 1 000 kr.
Anmälningsskyldigheten omfattade inte
gåvor som statsrådet mottagit för
myndighetens räkning. Dessa skulle
överlämnas till respektive departement.
Statsrådens redovisning av värdepapper
m.m.
Regeringen har beslutat att
Statsrådsberedningen och departementen
skall föra sådana förteckningar över
fondpappersinnehav som avses i 11 §
insiderlagen (1990:1342).
Statsrådsberedningens förteckning skall
avse, förutom de fondpapper som innehas
av arbetstagare m.fl. som
Statsrådsberedningen bestämmer, även
fondpapper som innehas av statsråd.
Vid allmän beredning den 1 juni 1995
överenskoms att statsråden i den
socialdemokratiska regeringen på samma
sätt som med fondpapper också
offentligen skall redovisa följande.
1. Näringsverksamhet i bolagsform eller
på annat sätt, exempelvis lantbruk,
innehav av andra fastigheter än egen
bostadsfastighet och eget fritidshus,
advokatbyrå, konsultföretag och
revisionsbyrå.
2. Avtal med tidigare arbetsgivare om
fortsatt utbetalning av lön, pension
eller liknande förmån samt fortsatta
betalningar från arbetsgivares sida av
pensionsavgifter eller liknande
avgifter.
3. Avtal med nuvarande eller framtida
arbets- eller uppdragsgivare om
anställning, uppdrag eller liknande
engagemang. Detta gäller uppdrag utöver
de för det egna partiet och dess
organisationer.
Redovisningarna enligt punkterna 1-3
förtecknas sedan den 1 juli 1995 av
rättschefen i Statsrådsberedningen på
samma sätt som uppgifterna om innehav av
fondpapper. Uppgifterna är offentliga.
Enligt en överenskommelse som träffats
av statsråden i den socialdemokratiska
regering som tillträdde i mars 1996
skall statsrådens innehav av fondpapper
också offentliggöras.
Inom Justitiedepartementet har
övervägts möjligheterna att överlämna
förvaltningen av statsrådens fondpapper
till en s.k. blind trust. Man har
emellertid funnit att det är mycket
komplicerat att utforma ett sådant
system. Ett antal svårbemästrade
problem, bl.a. vad gäller skatter och
sekretess måste först lösas.
Synpunkterna har redovisats till
Statsrådsberedningen, som kommer att ta
ställning till frågan.
Utskottets bedömning
Behovet av ett offentligt register
Någon motsvarighet till regeringsformens
bestämmelser om statsråds bisysslor m.m.
finns inte för riksdagsledamöterna.
Enligt arbetsgruppens uppfattning kan
det emellertid även för den enskilde
riksdagsledamoten bli aktuellt att göra
liknande överväganden beträffande
möjligheten att en bisyssla eller en
bindning av annat slag kan komma att
rubba allmänhetens förtroende för honom
eller henne. Det blir därför, framhåller
arbetsgruppen, ledamoten själv som efter
eget omdöme har att avgöra lämpligheten
av bisysslan eller bindningen. Det är
också ledamoten själv som har kunskapen
om huruvida en jävssituation kan bli
aktuell. Även om en jävssituation inte
föreligger, kan det enligt arbetsgruppen
vara så att det finns eller kan tänkas
uppkomma en intressekonflikt som är
sådan att den kan anses såsom
förtroenderubbande.
Enligt arbetsgruppen bör den som fått
förtroendet att vara riksdagsledamot
öppet kunna redovisa uppdrag och inkomst-
och förmögenhetsförhållanden som kan
tänkas skapa lojalitetskonflikter och
påverka det politiska uppdraget. Det är
i sammanhanget viktigt, enligt
arbetsgruppen, att uppmärksamma att det
kan finnas även andra bindningar än
sådana som har samband med
förmögenhetsinnehav och som kan tänkas
påverka det politiska uppdraget. En
samlad och öppen registrering av även
andra förhållanden än de som är av
ekonomisk natur är därför enligt
arbetsgruppen betydelsefull.
I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m)
anförs att om ett öppet dataregister,
med uppgift om t.ex. de olika uppdrag
som enskilda riksdagsledamöter kan ha,
bidrar till att öka medborgarnas
förtroende för hela det politiska
systemet är detta ett steg i rätt
riktning. Ett sådant register måste
enligt motionärerna bygga på en analys
av vilka insynskrav som ställs på
statsråd - som har en exekutiv
maktutövning - och på riksdagsledamöter
- som är ledamöter av den lagstiftande
församlingen. Någon sådan analys har
dock inte gjorts. Motionärerna
framhåller också att inte heller
konsekvenserna från integritetssynpunkt
av arbetsgruppens förslag har närmare
analyserats.
Det kan vidare enligt motionerna
ifrågasättas om en registrering kommer
att upplevas som frivillig, eftersom den
som avstår från att registrera sina
intressen riskerar negativ kritik bl.a.
från massmedierna.
I motionen framhålls vidare att det
finns anledning att samordna resultatet
av regeringens ställningstaganden på
etikområdet med vad som i framtiden bör
gälla för riksdagens ledamöter.
Riksdagens beslut att införa ett
register bör därför skjutas upp i
avvaktan på att en sådan samordning kan
komma till stånd.
Det hade enligt motionärernas mening
varit värdefullt om arbetsgruppen sökt
klarlägga om och hur en registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen i
förlängningen kan komma att påverka
olika yrkesgruppers representation i
riksdagen. Förslagets nuvarande
utformning riskerar att få konsekvenser
främst för ledamöter med anknytning till
näringslivet. Motionärerna framhåller
att det är av central betydelse att
Sveriges riksdag har en så bred och
allsidig sammansättning som möjligt.
Detta är ytterst en fråga om den
demokratiska representativiteten i
riksdagen. Arbetsgruppen har inte
tillräckligt beaktat de konsekvenser
förslaget kan få för rekryteringen till
riksdagen.
Motionärerna tar vidare upp frågan om
jäv för riksdagsledamöter. De önskar en
analys även i denna fråga. De motiv som
påverkar ställningstaganden av
företrädare för offentlig sektor bör
närmare belysas. Motionärerna
ifrågasätter exempelvis om det är
lämpligt att en person som är
tjänstledig från ett statligt verk skall
kunna delta i utskottsberedningen av ett
förslag om rationaliseringar och
organisationsförändringar i detta verk.
När det gäller frågan om vilka
uppgifter som skall registreras vänder
sig motionärerna mot att förslaget kan
komma i konflikt med anhörigas
affärsintressen. Motionärerna anser att
resor inte bör registreras i de fall då
det innebär en allvarlig
integritetskränkning att t.ex. kontakter
med andra partier utomlands görs
offentliga. I enlighet med det anförda
yrkar motionärerna dels avslag på
förslaget om registrering av
ledamöternas ekonomiska intressen
(yrkande 1), dels att riksdagen skall
besluta att ge förvaltningskontoret i
uppdrag att göra en fördjupad utredning
(yrkande 2).
Även i motion K10 av Christel Anderberg
m.fl. (m) yrkas avslag på förslaget om
registrering av ledamöternas ekonomiska
intressen. Motionärerna anser att
förslaget innebär en allvarlig kränkning
av den enskilde riksdagsledamotens
personliga integritet och att
kränkningen också drabbar familje
medlemmar, affärspartner, uppdragsgivare
och klienter. Rekryteringen av
riksdagsledamöter från näringslivet
kommer enligt motionärerna att
ytterligare försvåras.
I motionen framhålls att registreringen
är onödig, eftersom många av uppgifterna
redan finns tillgängliga i olika slags
register. De uppgifter som skall lämnas
synes enligt motionärerna vara utvalda
utan någon närmare analys. Exempelvis
har det inte föreslagits att skulder
skall omfattas av registreringen. Det
finns enligt motionärerna en risk för
att registret får en direkt motsatt
effekt genom att det kan uppfattas så
att alla ekonomiska förehavanden och
bindningar som inte behöver registreras
är tillåtna.
Enligt utskottets mening kan förslaget
om en öppen och lätt tillgänglig
redovisning av riksdagsledamöternas
intressen i bl.a. ekonomiskt hänseende
ses som en vidareutveckling av den i
vårt land sedan länge grundläggande
principen om största möjliga öppenhet i
det offentliga livet. En ordning med i
huvudsak den inriktning som
arbetsgruppen har föreslagit bör enligt
utskottet således införas.
Arbetsgruppens förslag bör dock
förändras och preciseras på en rad
punkter, vilket utskottet återkommer
till i det följande.
All slags personregistrering
aktualiserar starka och legitima krav på
att omsorgen om den personliga
integriteten skall väga tungt. De
integritetsaspekter som ligger bakom
vissa av invändningarna mot förslaget
måste därför tas på allvar. Även om
skyddet för den personliga integriteten
också för riksdagsledamöter självfallet
bör ligga på en hög nivå, måste det dock
enligt utskottets mening i ett öppet
samhälle accepteras att en
riksdagsledamot i frågor som rör denne i
hans eller hennes egenskap av en
offentlig person bör tåla en något
större insyn än vad som kan krävas av
enskilda personer i övrigt. Det bör
därvid särskilt framhållas att det sagda
endast tar sikte på insyn i sådana
frågor som har anknytning till
ledamotsuppdraget och har ett tydligt,
allmänt intresse. De närmare reglerna om
registreringen bör därför enligt
utskottets mening kunna utformas så att
något otillbörligt intrång i den
enskilde ledamotens personliga
integritet inte skall uppkomma.
Utskottet återkommer till frågan i det
följande i avsnittet om registrets
ändamål.
När det gäller kravet på en samordning
av arbetsgruppens förslag med
handläggningen inom regeringskansliet av
etikregler för statsråden kan utskottet
konstatera dels att det inte finns några
säkra uppgifter om inriktningen av
arbetet inom regeringskansliet, dels att
uppdraget som riksdagsledamot och
uppdraget som statsråd är av så olika
karaktär att det inte är sannolikt att
snarlika regler bör bli aktuella. Det
saknas därför enligt utskottet skäl att
under hänvisning till etikregler för
statsråden avvakta med ett
ställningstagande till arbetsgruppens
förslag.
Sammanfattningsvis anser utskottet
tiden nu vara mogen för att införa ett
offentligt register av det slag som
arbetsgruppen har föreslagit. Utskottet
lägger i betänkandet fram förslag till
en sådan lagstiftning och behandlar i
det följande olika frågor om hur
reglerna lämpligen bör utformas. Till
följd av det sagda avstyrker utskottet
bifall till motion K9 yrkandena 1 och 2
samt motion K10.
Lagrådet
Som framgår av det avgivna yttrandet,
bilaga 5, har Lagrådet inte haft någon
erinran i sak mot det granskade
lagförslaget. Yttrandet innehåller dock
flera värdefulla påpekanden av
lagteknisk natur, vilka utskottet har
beaktat.
Registrets ändamål
Enligt det remitterade lagförslaget -
och enligt arbetsgruppens förslag -
anges ändamålet med registret vara att
tillgodose allmänhetens behov av
information om de olika bindningar och
ekonomiska intressen som kan tänkas
påverka uppdraget som riksdagsledamot.
Riksarkivet har i sitt remissvar
framhållit att - i jämförelse med
registerlagar i övrigt - ändamålet med
registret är påfallande vagt beskrivet.
En mer preciserad skrivning, i lag eller
motivtext, skulle enligt Riksarkivet
skänka uttrycket allmänhetens behov
ett mer konkret innehåll. Vidare har
Riksarkivet framhållit att ändamålet
inte kan beskrivas utan att ställning
tas till var brytpunkten skall gå mellan
allmänhetens behov och den enskilde
ledamotens personliga integritet.
Utskottet delar Riksarkivets
uppfattning om vikten av att ändamålet
med lagstiftningen är klart och entydigt
definierat. Ett personregister skall
självfallet inte få innehålla mer
omfattande uppgifter än vad som
motiveras av ändamålet. Det är därför
endast mot bakgrund av en klart
definierad ändamålsbestämmelse som det
är möjligt att bedöma vilka uppgifter
som bör registreras och vilka som inte
bör komma i fråga för registrering.
Utformningen av ändamålsbestämmelsen i
det remitterade förslaget - bindningar
och ekonomiska intressen som kan tänkas
påverka uppdraget som riksdagsledamot -
måste tolkas så att syftet är att
redovisa förhållanden som kan tänkas
skapa lojalitetskonflikter för en
riksdagsledamot och som av just det
skälet kan komma att påverka det
politiska uppdraget. Mot den bakgrunden
finns det anledning att närmare ta upp
några principiella frågeställningar,
nämligen hur reglerna om registreringen
skall förhålla sig dels till
bestämmelserna om jäv, dels till
reglerna om bestickning och muta.
I sitt remissvar har Svea hovrätt
uttalat sig i jävsfrågan och anfört
följande. Avgränsningen av de hävdvunna
jävsbestämmelserna för folkvalda
framstår som rimlig med hänsyn till
uppdragets art och vad den
representativa demokratin torde
förutsätta. En ordning som innebär att
en ledamot blir jävig även i vissa andra
fall än när det är fråga om vad som
brukat kallas personindividualiserade
ärenden skulle ge upphov till betydande
gränsdragningsproblem samt kunna
uppfattas som en inskränkning i
valbarheten. Den reflektionen kan då
göras att det - vid sidan av syftet att
tillgodose allmänhetens behov av
information - inte helt klarlagts hur de
uppgifter som redovisas i ett register
kan komma att användas. Det hade enligt
hovrätten varit en fördel om förslaget
hade analyserats närmare i belysning
även av jävsreglerna.
Bestämmelser om jäv för
riksdagsledamöter i deras verksamhet i
riksdagen finns i riksdagsordningen,
dels i 2 kap. 11 § när det gäller
deltagande i sammanträde i kammaren,
dels i 4 kap. 13 § när det gäller
utskottsverksamheten. I fråga om
kammarsammanträde gäller att en ledamot
inte får delta vid sammanträde vid
behandlingen av ärende som personligen
rör honom eller någon honom närstående.
Statsråd får dock delta i överläggningen
i ärende angående hans eller hennes
tjänsteutövning. Bestämmelsen innefattar
vad som brukar benämnas sakägarjäv eller
släktskapsjäv. Enligt
Holmberg-Stjernquist, Grundlagarna,
1980, s. 623 är jäv vid behandling av
ärende vid kammarsammanträde begränsat
till ärende som personligen rör en
ledamot eller ett statsråd eller någon
närstående. I grundlagskommentaren
framhålls att för att jäv skall
föreligga för en riksdagsledamot vid ett
ärendes behandling i kammaren gäller att
drendet måste vara vad man kallar
personindividualiserat, dvs. direkt angå
ledamoten eller någon honom närstående.
Berörs ledamoten däremot av ärendet i
egenskap av medlem av ett kollektiv
(t.ex. en yrkesgrupp) eller som
tjänsteman, föreligger inte jäv. Enligt
kommentaren skall sålunda en statlig
verkschef som är riksdagsledamot delta
vid behandlingen av anslagen till hans
verk. Av detta följer att en
riksdagsledamot som är styrelseledamot
eller motsvarande i en myndighet under
riksdagen inte är jävig vid behandlingen
i kammaren av förslag från den
myndigheten.
Närståendebegreppet skall tolkas i
enlighet med 4 § i den tidigare gällande
förvaltningslagen (1971:290), dvs. det
finns mindre utrymme för jäv än vad som
gäller för domare enligt 4 kap. 13 § 2
rättegångsbalken.
Regeln i 4 kap. 13 § riksdagsordningen
beträffande utskottsverksamheten är
konstruerad på samma sätt som den som
gäller för kammarsammanträden. En
utskottsledamot är således inte jävig
enbart på grund av att ett ärende rör
exempelvis den myndighet i vilken han
eller hon är styrelseledamot.
Av det sagda följer att reglerna om jäv
har ett mycket begränsat
tillämpningsområde när det gäller
riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.
Det remitterade förslaget är inte
utformat så att det har någon direkt
koppling till jävsreglerna, och någon
sådan koppling bör inte heller komma i
fråga. Urvalet av uppgifter som skall
ingå i ett register bör därför ske utan
hänsyn till om ett visst förhållande kan
bli relevant för bedömningen av en
jävssituation. Inte heller bör en
registrering ha någon inverkan på
bedömningen av jävsfrågorna.
I brottsbalken (BrB) finns bestämmelser
om bestickning och mutbrott. Enligt 17
kap. 7 § BrB skall den som till
arbetsgivare eller annan som avses i 20
kap. 2 § lämnar, utlovar eller erbjuder
muta eller annan otillbörlig belöning
för tjänsteutövningen dömas för
bestickning till böter eller fängelse i
högst två år. I 20 kap. 2 § BrB stadgas
att arbetstagare som tar emot, låter åt
sig utlova eller begär muta eller annan
otillbörlig belöning för sin
tjänsteutövning skall dömas för mutbrott
till böter eller fängelse i högst två
år. Detsamma skall gälla om
arbetstagaren begått gärningen innan han
erhöll anställningen eller efter det att
han slutat anställningen. Är brottet
grovt, döms till fängelse, lägst sex
månader och högst sex år.
Av beskaffenhet att kunna vara muta
eller annan otillbörlig belöning är
förmåner av olika slag. Förmånen kan
också vara av immateriell natur, varmed
avses bl.a. förord och annan protektion
(Mutansvarskommitténs betänkande SOU
1947:37). Den typiska mutan är
emellertid en materiell förmån av
ekonomisk natur.
Att gärningen skall bestå i att ta
emot, låta åt sig utlova eller begära
förmån innebär enligt
Mutansvarskommittén (bet. s. 142) inte
något krav på att förmånen kommer just
gärningsmannen till godo. Kommittén
uttalade att även förmåner som med
funktionärens goda minne lämnas t.ex.
till hans hustru eller till annan
närstående kan vara straffbara.
Den typiska mutan, nämligen en förmån
som någon tar emot, låter åt sig utlova
eller begär för att han skall handla
pliktvidrigt, är alltid otillbörlig och
ryms under lagrummet utan att någon
fråga om otillbörligheten behöver uppstå
och föranleda tvivelsmål. Ofta är det
dock ovisst om syftet med en förmån är
att mottagaren skall göra sig skyldig
till pliktstridig tjänsteutövning. Även
om syftet inte är detta, kan
förhållandena ändå vara sådana att det
är otillbörligt att ta emot, låta åt sig
utlova eller begära förmån.
Det remitterade förslaget har utformats
utan någon direkt koppling till reglerna
om bestickning och muta. Någon sådan
koppling bör inte heller finnas.
Förslaget har emellertid, när det gäller
registrering av gåvor, fått en olycklig
utformning, som kan innebära felaktiga
signaler om möjligheterna att ta emot
gåvor med anledning av
ledamotsuppdraget. Denna fråga behandlas
närmare i avsnittet om registrets
innehåll.
Det får enligt utskottet inte råda
någon tvekan om att en riksdagsledamot
är underkastad mutbrottsbestämmelserna.
Som Institutet mot mutor har framhållit
i sitt remissyttrande är det ställt utom
varje tvivel att en riksdagsledamot
tillhör kategorin integritetskänsliga
subjekt. Detta innebär enligt vad
institutet framhåller att en
riksdagsledamot enligt gällande rätt
måste iaktta stor försiktighet när det
gäller att ta emot och låta åt sig
utlova - liksom naturligtvis begära -
förmån som på ett eller annat sätt kan
kopplas till ledamotskapet, och som
därigenom kan bli betraktad som muta
eller annan otillbörlig belöning för
(ledamotens) tjänsteutövning .
Institutet anför vidare att den enskilde
riksdagsledamoten otvivelaktigt har ett
starkt personligt intresse av att inte
utsätta sig för risken att bli misstänkt
för att ha tagit emot förmåner som kan
ifrågasättas innefatta korruptionsbrott.
I enlighet med det anförda bör enligt
utskottets mening registerändamålet
utformas utan någon direkt eller
indirekt koppling till jävsreglerna
eller reglerna om bestickning och
mutbrott. I enlighet med vad som
tidigare anförts i anslutning till
avsnittet om behovet av ett offentligt
register, bör ändamålsbestämmelsen i
stället klart avspegla en medveten
strävan mot en ökad öppenhet kring
ledamotskapet. Avgränsningen av
uppgifter som skall ingå i ett register
bör göras under hänsynstagande till att
inte något otillbörligt intrång i den
enskilde ledamotens personliga
integritet uppkommer. Ett rimligt
hänsynstagande till ledamöternas
personliga integritet bör kunna göras
genom att uppgifter om ledamöterna får
registreras endast i den omfattning det
är försvarligt utifrån ett befogat
allmänt intresse. Detta bör framgå av
lagens ändamålsbestämmelse.
Frivillighet
Enligt utskottets mening bör - i
enlighet med arbetsgruppens förslag -
ett system med registrering bygga på
frivillighet. Den enskilde ledamoten
skall alltså själv få avgöra om han
eller hon vill förekomma i registret.
Som en konsekvens av frivilligheten bör
det i lagen föras in en bestämmelse av
innebörd att en ledamot när som helst
kan återkalla en anmälan om
registrering.
Av uppenbara skäl bör en ledamot som
väljer att anmäla sig för registrering
vara skyldig att anmäla alla
registreringspliktiga uppgifter som
förekommer vid anmälningstillfället. Den
som inte är beredd till detta skall inte
ha rätt att ingå i registret.
Som en följd av kravet på fullständig
redovisning bör det i lagen intas en
föreskrift om skyldighet att anmäla
tillkommande registreringspliktiga
uppgifter samt ändringar i registrerade
uppgifter. Också när det gäller
tillkommande uppgifter och ändringar av
gamla uppgifter måste kravet på en
fullständig redovisning innebära att det
enda alternativet till att i
förekommande fall göra en kompletterande
anmälan är att utnyttja möjligheten att
återkalla anmälan om registrering, med
påföljd att samtliga uppgifter
beträffande den återkallande ledamoten
utgår ur registret.
Personkretsen
Registreringen bör omfatta, förutom de
ordinarie ledamöterna, ledamöter som
tjänstgör som ersättare för statsråd och
talman. Arbetsgruppen har föreslagit att
registreringen skall omfatta även övriga
ersättare som skall tjänstgöra under
minst åtta veckor i en följd. Med hänsyn
till att det finns anledning att räkna
med att det kan gå några veckor innan en
nytillträdd ersättare hinner göra en
anmälan om registrering och då själva
registreringsförfarandet tar en viss tid
i anspråk, är det knappast meningsfullt
att i registret ta in ledamöter som kan
förväntas tjänstgöra under endast en
kortare tid. För att en ersättare för
annan ledamot skall ingå i registret bör
det därför enligt utskottets mening
kunna beräknas att ledamoten kommer att
tjänstgöra under minst tre månader i
följd.
Uppgifter som skall registreras
Intressen i företag
Om en ledamot har aktier i ett
aktiebolag, andel i ett handelsbolag, i
ett kommanditbolag eller i en ekonomisk
förening, skall registrering ske om
värdet av aktierna eller andelen
överstiger två basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Detsamma bör gälla andelar i motsvarande
utländska juridiska personer. För
tydlighetens skull bör i lagen anges att
andel i en bostadsrättsförening inte
omfattas av registreringsplikten. Om en
andel vid anmälningstillfället
överstiger den angivna värdegränsen
skall bolagets eller föreningens namn
registreras. När det gäller aktiebolag
kan ett ekonomiskt intresse manifesteras
även på annat sätt än genom
aktieinnehav. Det kan gälla innehav av
konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis
eller andra finansiella instrument som
kan omvandlas till aktier. Det kan också
vara fråga om köpoptioner, optionsbevis,
delbevis eller annat finansiellt
instrument som berättigar till förvärv
av aktier. Detta slag av finansiella
instrument bör - när de representerar
ett värde - jämställas med aktier när
det gäller skyldigheten att registrera
ett innehav. När det gäller
beloppsgränsen för registreringsplikten
bör innehav av aktier och finansiella
instrument i samma bolag läggas samman.
Något värde skall inte uppges.
Fastighetsinnehav
Innehav av en fastighet som är
näringsfastighet eller del av sådan
fastighet skall registreras genom att
fastighetens beteckning anges. Andra
slag av fastigheter, dvs. sådana som
endast används för eget boende eller för
fritidsändmål, skall inte registreras.
Inkomstbringande verksamhet
Olika slag av inkomstbringande
verksamhet skall registreras. Det gäller
dels den som har en avlönad anställning
vid sidan av ledamotsuppdraget, dels den
som bedriver självständig
inkomstbringande verksamhet vid sidan av
ledamotsuppdraget, såsom lantbrukare,
läkare, advokat, journalist etc.
Arbetsgivarens namn respektive arten av
den egna verksamheten registreras.
Vissa avtal
Avtal av ekonomisk karaktär mellan en
ledamot och en arbetsgivare skall
registreras. Detta gäller dels löne-
eller pensionsförmån eller annan förmån
som utgår under tid som omfattas av
uppdraget som riksdagsledamot, dels
avtal som får effekt först sedan
uppdraget som riksdagsledamot har
upphört. Avtalets art och arbetsgivarens
namn registreras.
Uppdrag
Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor
i aktiebolag, handelsbolag,
kommanditbolag, ekonomisk förening eller
motsvarande utländsk juridisk person
skall registreras genom att uppdragets
art samt bolagets eller föreningens namn
registreras.
Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor
skall registreras även i fråga om en
sådan ideell förening som har till
uppgift att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen. I denna grupp av
ideella föreningar återfinns bl.a. de
fackliga organisationerna,
arbetsgivarorganisationer,
näringslivsorganisationer och andra
intresseorganisationer. Även
Kommunförbundet och Landstingsförbundet
hör till denna grupp. Uppdragets art och
föreningens namn skall registreras.
En typ av ideella föreningar som inte
omfattas av registreringen är de som har
till ändamål att främja medlemmarnas
ideella intressen genom ideell
verksamhet, de s.k. rent ideella
föreningarna. Till den kategorin brukar
hänföras t.ex. föreningar för politisk
verksamhet, vetenskaplig forskning,
välgörenhet, sällskapsliv, idrotts- och
djurskyddsföreningar. En annan grupp av
ideella föreningar som också faller
utanför registreringsplikten är de som
har till ändamål att främja medlemmarnas
ideella intressen genom ekonomisk
verksamhet. Som exempel på sådana
föreningar kan nämnas
studieorganisationer och föreningar för
olika kulturella aktiviteter.
Stiftelser kan, om de bedriver rörelse
eller annan ekonomisk verksamhet, ha en
betydande makt och representera starka
intressen. Sådana stiftelser bör därför
omfattas av registreringsplikten.
Uppdragets art och stiftelsens namn
registreras.
Offentliga uppdrag
Statliga, primärkommunala,
landstingskommunala och kyrkokommunala
uppdrag som inte är av endast tillfällig
karaktär skall registreras. Uppdragets
art och uppdragsgivarens namn skall
registreras. Som exempel på uppdrag som
inte skall registreras kan nämnas
utredningsuppdrag och liknande.
Förmåner
I den mån en ledamot har tillgång till
en inte blott tillfällig materiell
förmån eller sekreterar- eller
utredningshjälp som inte betalas av
statliga medel, av ledamotens parti
eller av ledamoten själv och som har
anknytning till uppdraget som
riksdagsledamot, skall arten av förmån
samt den som har bekostat förmånen
registreras.
Övrigt
En ledamot som inte har någon
registreringspliktig uppgift skall ha
rätt att efter en anmälan få en
anteckning om detta i registret.
Gåvor
Enligt arbetsgruppens förslag skall
gåvor registreras om en ledamot från en
givare i Sverige mottar en gåva som är
värd mer än 1 500 kr och gåvan har
anknytning till ledamotsuppdraget.
Givarens namn och gåvans art skall
enligt förslaget registreras. Samma
uppgifter skall registreras om givaren
är en offentlig myndighet, organisation
eller enskild person i annat land och
det avser mottagande av gåva eller annat
ekonomiskt bidrag eller förmån som är
värd mer än 1 500 kr. Arbetsgruppen har
i sammanhanget framhållit att det inte
automatiskt innebär att mottagande av
gåvor med ett värde understigande 1 500
kr skulle anses vara tillåtet. Frågan om
sådana gåvors tillbörlighet får i varje
enskilt fall bedömas av mottagaren.
Som redan antytts i det föregående
finns det enligt utskottets mening skäl
att sätta i fråga inte bara om gåvor
skall redovisas i registret på det sätt
som föreslagits utan om de över huvud
taget skall registreras. Anledningen är
följande. Registerinnehållet bör enligt
vad som tidigare sagts anges utan någon
direkt koppling till reglerna om
bestickning och muta. En regel med den
aktuella utformningen riskerar enligt
utskottet att ge felaktiga signaler om
möjligheterna att ta emot gåvor. Det kan
inte bortses från att den föreslagna
regeln kan komma att inbjuda till
tolkningen att det skulle vara tillåtet
att ta emot en gåva, vars värde
understiger 1 500 kr och att detsamma
skulle gälla en gåva av större värde, om
den anmäls för registrering. Det
förhåller sig i själva verket på det
sättet att en gåva som har en anknytning
till ledamotsuppdraget i de flesta fall
kan komma att betraktas som mut- och
bestickningsbrott redan om värdet
kraftigt understiger 1 500 kr. I
sammanhanget kan nämnas att det i de
gällande rekommendationerna för statsråd
som tumregel anges en värdegräns för
tillåtliga gåvor på några hundra kronor.
Det anförda leder till bedömningen att
gåvor inte bör tas med i registret.
Resor
Enligt arbetsgruppens förslag skall
resor som inte i sin helhet har
bekostats av statliga medel, av
ledamotens parti eller av ledamoten
själv, och som har anknytning till
ledamotsuppdraget, registreras. Det
ursprungliga förslaget ger ingen klar
definition av vilken typ av resor som
avses. Det kan också konstateras att det
är svårt att skilja ut en tydligt
avgränsad kategori av resor som det
finns anledning att registrera. Resor
som är viktiga med anledning av
ledamotskapet och som företas i rent
studiesyfte - om nu sådana i praktiken
betalas av annan - kan det knappast vara
anledning att registrera. Resor som
framstår som förmånliga på grund av
alltför generösa inslag av förströelse
och rekreation är snarast en fråga i
anslutning till reglerna om muta och
bestickning. Det kan vidare inte
uteslutas att det är ett allmänt
intresse att en del resor med anknytning
till ledamotskapet över huvud taget inte
röjs, exempelvis sådana som innefattar
kontakter med oppositionella rörelser i
totalitära stater. Sammanfattningsvis
anser utskottet att svårigheterna att
klart definiera den typ av resor som bör
registreras talar för att regeln om
resor - till undvikande av tillämpnings-
och tolkningsproblem - bör utgå. Därtill
kommer att resor, på samma sätt som
gåvor, skiljer sig från de övriga
omständigheter som skall registreras
genom att de inte på det sätt som övriga
uppgifter ger uttryck för långsiktiga
intressen eller relationer.
Anmälan för registrering
För att förenkla handhavandet av
registret bör lagen innehålla en
ordningsföreskrift som anger inom vilken
tid en anmälan om registrering bör
göras. Som huvudregel bör gälla att
anmälningar bör göras inom fyra veckor
från det att riksdagen sammanträtt
första gången efter ett val. Samma
tidsram bör gälla för en ledamot som
påbörjar sitt uppdrag vid en senare
tidpunkt. Som en konsekvens av
frivilligheten bör det därutöver
uttryckligen framgå av lagen att en
ledamot som valt att inte göra anmälan
till registret inom den angivna tiden
kan göra en anmälan vid ett senare
tillfälle.
När det gäller tillkommande
registreringspliktiga omständigheter,
liksom ändrade förhållanden beträffande
registrerade uppgifter bör gälla ett
absolut krav på att anmälningar om detta
skall göras inom fyra veckor efter det
att de uppkommit.
Underrättelser
Enligt vad som ovan redovisas kommer
registret att innehålla uppgifter även
om andra än riksdagsledamöter. Det kan
gälla arbetsgivare, bolag, föreningar,
stiftelser och i vissa fall den som
bekostar en förmån för en ledamot. Det
är enligt utskottets mening angeläget
att de som på detta sätt berörs av en
registrering ges möjlighet att
kontrollera uppgifter som har lämnats om
dem, innan registrering sker. Lagen bör
därför innehålla en obligatorisk
föreskrift om att dessa skall beredas
tillfälle att yttra sig över en lämnad
uppgift som berör dem. Om ett sådant
yttrande innebär en invändning mot
uppgiften, bör ledamoten beredas
tillfälle att på nytt överväga
uppgiften.
Sökbegrepp
Varje slag av sammanställning som den
registeransvarige kan ta fram i läsbart
skick är att anse som en potentiell
allmän handling (jfr 2 kap. 3 §
tryckfrihetsförordningen) som var och en
har rätt att få del av, såvida inte den
registeransvarige enligt en särskild
bestämmelse saknar befogenhet att göra
sammanställningen. Eftersom det inte är
förenligt med registrets ändamål att
generella sökningar på utomstående
personer, företag eller organisationer
skall kunna göras, förordar utskottet
att lagen skall innehålla en särskild
regel som förhindrar sökningar på annat
än en ledamots namn.
Ikraftträdande
I motion K9 av Carl Bildt m.fl. (m)
begärs att de nya reglerna skall träda i
kraft först med avseende på den riksdag
som väljs år 1998. Motionärerna anser
att även ledamöter som motsätter sig en
registrering av deras ekonomiska
intressen kommer att känna sig mer eller
mindre tvingade att acceptera en
registrering. Reglerna får enligt
motionärerna en retroaktiv effekt
eftersom de redan valda
riksdagsledamöterna inte har kunnat
beakta registreringen som en effekt av
beslutet att ställa upp som kandidat i
riksdagsvalet. En eventuell registrering
bör därför inte träda i kraft förrän
efter 1998 års val.
Enligt utskottets mening bör de nya
reglerna träda i kraft så snart det är
möjligt. Det förslag till registrering
som utskottet lägger fram - vilket för
övrigt är mindre omfattande än
arbetsgruppens förslag när det gäller
omfattningen av registreringspliktiga
uppgifter - kan enligt utskottets mening
inte generellt sett anses vara av så
ingripande betydelse för den enskilde
riksdagsmannen att reglerna inte skulle
kunna träda i kraft redan under den nu
löpande valperioden. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motion
K9 yrkande 3.
De rent praktiska förberedelserna vad
gäller programvara, utformningen av
blanketter och övriga rutiner är inte
mer omfattande än att registrering skall
kunna ske fr.o.m. riksmötet 1996/97.
Ikraftträdandetidpunkten bör därför
bestämmas till den 1 september 1996. Med
hänsyn till att anmälningar enligt den
föreslagna huvudregeln skall ske inom
fyra veckor från det att riksdagen
sammanträtt första gången efter ett val
bör ikraftträdandebestämmelsen
kompletteras med en särskild regel för
den löpande valperioden. De första
anmälningarna bör göras inom fyra veckor
från det att riksdagen sammanträtt
första gången under riksmötet 1996/97.
Utvärdering
Arbetsgruppen har ansett att en
utvärdering bör göras av det nya
systemet inför utgången av den
innevarande valperioden. Resultatet av
en sådan utvärdering får sedan utgöra
underlag för bedömningen huruvida några
förändringar bör göras. Utskottet kan
för egen del ställa sig bakom
arbetsgruppens förslag. Det är angeläget
att de första årens erfarenheter tas
till vara och att nödvändiga justeringar
och förbättringar görs så snart det är
möjligt. Utskottet förutsätter att den
föreslagna utvärderingen kommer till
stånd i lämpligt sammanhang.
Övrigt
Barbro Westerholm (fp) anför i motion K8
att allmänhetens förtroende för
politiker är i sjunkande . Detta behöver
motverkas bl.a. genom att politikerna
själva kritiskt granskar och diskuterar
sitt eget beteende. Motionären anser att
den parlamentariska arbetsgrupp som
tillsattes av talmannen med uppgift att
lämna förslag till utformning av
registreringen av ledamöters ekonomiska
intressen bör få i uppdrag att gå vidare
med förtroende- och etikfrågorna i ett
vidare perspektiv. Därvid kan man dra
nytta av det arbete som gjorts i t.ex.
USA, Kanada, Australien och England.
Det kan noteras att arbetsgruppen fört
diskussioner om de svårigheter av skilda
slag som möter den enskilde ledamoten
när det gäller att ta ställning i olika
etiska frågor, såsom lämpligheten av
olika uppdrag utöver ledamotskapet och
utövandet av andra bisysslor. I det
sammanhanget har arbetsgruppen övervägt
möjligheten att för riksdagens del
införa ett särskilt etiskt råd. Gruppen
har dock ansett att omfattningen och
inriktningen i dessa hänseenden bör
övervägas ytterligare och har därför
inte lagt fram något förslag i den
delen.
Enligt utskottets mening är det viktigt
att de etikfrågor som aktualiseras i
anslutning till det politiska uppdraget
blir tillräckligt uppmärksammade och att
de blir föremål för en seriös och
konstruktiv debatt. Enligt utskottet bör
något initiativ från riksdagens sida
inte aktualiseras nu. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion K8.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lag om
registrering av ledamöternas
ekonomiska intressen
att riksdagen med anledning av
skrivelsen 1995/96:RFK2 och med
avslag på motionerna 1995/96:K9 och
1995/96:K10 antar det av utskottet i
bilaga 1 framlagda förslaget till lag
om registrering av
riksdagsledamöternas åtaganden och
ekonomiska intressen,
2. beträffande fortsatt
utredning av etikfrågor
att riksdagen avslår motion 1995/96:K8.
Stockholm den 7 maj 1996
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel
Andersson (s), Widar Andersson (s), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),
Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth
Kvist (v), Mats Berglind (s), Inger René
(m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg
(fp), Nils-Göran Holmqvist (s) och Nils
Fredrik Aurelius (m).
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till
Lag om registrering av
riksdagsledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får
med hjälp av automatisk databehandling
inrätta och föra ett register för det
ändamål som anges i 5 §.
2 § Vad som sägs i lagen om ledamot
gäller även beträffande ersättare för
talman eller för statsråd samt annan
ersättare som utövar uppdrag som ledamot
och som beräknas tjänstgöra under minst
tre månader i följd.
3 § Registrering sker efter anmälan av
riksdagsledamot.
4 § Anmälan är frivillig, men den skall
innehålla alla vid anmälningstillfället
relevanta uppgifter om sådana
förhållanden som anges i 10 §.
Ändamål
5 § Registret skall ge en samlad
information om riksdagsledamöters åta-
ganden och ekonomiska intressen i den
omfattning som är motiverad av ett
befogat allmänt intresse.
Anmälan
6 § En anmälan om registrering skall
göras skriftligen till riksdagens
kammarkansli. Anmälan bör göras inom
fyra veckor från det att riksdagen
sammanträtt första gången efter ett val
eller från den senare tidpunkt då
uppdraget som riksdagsledamot
påbörjades.
7 § En riksdagsledamot som har valt att
inte göra en anmälan enligt 6 § kan göra
anmälan till registret vid en senare
tidpunkt.
8 § Nya registreringspliktiga uppgifter
eller ändringar av registrerade upp-
gifter skall anmälas skriftligen inom
fyra veckor efter det att de uppkommit.
9 § En ledamot kan när som helst genom
en skriftlig anmälan till kammar-
kansliet återkalla en anmälan om
registrering.
Registerinnehåll
10 § Registret skall innehålla uppgifter
om namn, partibeteckning och valkrets
beträffande ledamöter som har gjort
anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följande
uppgifter registreras:
Art av åtagande Uppgifter som skall
eller ekonomiskt registreras
intresse
1. Innehav av Bolagets,
aktier i ett föreningens eller
aktiebolag, andel i den utländska
ett handelsbolag juridiska personens
eller en ekonomisk namn.
förening utom
bostadsrättsförenin
g samt andel i en
motsvarande
utländsk juridisk
person, om värdet
av aktierna eller
andelen beträffande
varje bolag eller
förening eller
motsvarande
juridiska person
vid
anmälningstillfälle
t överstiger två
basbelopp enligt
lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Med aktier
jämställs sådana
finansiella
instrument som
berättigar till
förvärv av aktier.
2. Ägande, helt Fastighetens
eller delvis, av beteckning.
näringsfastighet
enligt 1 kap. 5 §
kommunalskattelagen
(1928:370).
3. Avlönad Befattningens art
anställning som samt arbetsgivarens
inte är av endast namn.
tillfällig
karaktär.
4. Avtal av Avtalets art och
ekonomisk karaktär arbetsgivarens
med tidigare namn.
arbetsgivare, såsom
avtal om löne-
eller
pensionsförmån
eller annan förmån
som utgår under tid
som omfattas av
uppdraget som
riksdagsledamot.
5. Avtal av Avtalets art och
ekonomisk karaktär arbetsgivarens
med en arbetsgivare eller
eller uppdragsgivarens
uppdragsgivare, namn.
även om avtalet får
effekt först efter
det att uppdraget
som riksdagsledamot
har upphört.
6. Arten av
Inkomstbringande verksamhet samt i
självständig förekommande fall
verksamhet som namnet på den
bedrivs vid sidan juridiska person i
av uppdraget som vilken verksamheten
riksdagsledamot. bedrivs.
7. Styrelseuppdrag Uppdragets art
och uppdrag som samt bolagets, för
revisor i eningens eller den
aktiebolag, utländska juridiska
handelsbolag, personens namn.
ekonomisk förening
eller motsvarande
utländsk juridisk
person.
8. Styrelseuppdrag Uppdragets art
och uppdrag som samt föreningens,
revisor i en ideell stiftelsens eller
förening som har den utländska
till syfte att juridiska personens
främja medlemmarnas namn.
ekonomiska
intressen, i en
stiftelse som
bedriver rörelse
eller annan
ekonomisk
verksamhet eller i
en motsvarande
utländsk juridisk
person.
9. Statligt, Uppdragets art och
primärkommunalt, uppdragsgivarens
landstingskommunalt namn.
och kyrkokommunalt
uppdrag som inte är
av endast
tillfällig
karaktär.
10. Stadigvarande Arten av förmån
materiell förmån samt den som har
samt sekreterar- bekostat den.
eller
utredningshjälp som
inte har betalats
av ledamoten själv
och som har
anknytning till
uppdraget som
riksdagsledamot.
11 § För ledamot som har anmält att det
inte förekommer någon uppgift att
registrera skall registret innehålla en
anteckning om det.
Underrättelse
12 § Innan anmälda uppgifter får
registreras skall i förekommande fall
enskilda och juridiska personer samt
offentliga organ som avses i 10 § andra
stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas
tillfälle att yttra sig över uppgifter
som berör dem. Om ett sådant yttrande
innehåller en erinran mot en lämnad
uppgift, skall riksdagsledamoten beredas
tillfälle att ändra eller komplettera
sin anmälan.
Tidpunkt för registrering
13 § Uppgifterna i en anmälan skall, om
det inte möter hinder på grund av
förfarande enligt 10 §, registreras
senast tre veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
14 § Som sökbegrepp får användas endast
en ledamots namn.
Gallring
15 § Uppgifterna skall utgå ur registret
när en valperiod har löpt ut. Även
uppgifterna om den som under en
valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter-
kallar sin anmälan till registret skall
utgå ur registret. Vid registreringen av
förändringar av i registret antecknade
förhållanden skall de gamla uppgif-terna
utgå ur registret.
16 § Uppgifter som har utgått ur
registret skall arkiveras enligt
arkivlagen (1990:782).
1. Denna lag träder i kraft den 1
september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande
valperioden skall - i stället för vad
som anges i 6 § - en anmälan om
registrering göras inom fyra veckor från
det att riksdagen sammanträtt första
gången under riksmötet 1996/97.
Det remitterade lagförslaget
Förslag till lag om register över
riksdagsledamöternas ekonomiska
intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får
med hjälp av automatisk databe-handling
för de ändamål som anges i 4 § inrätta
och föra ett register över
riksdagsledamöters ekonomiska intressen.
2 § Med riksdagsledamot avses i denna
lag även ersättare för talman och
statsråd samt annan ersättare som
beräknas tjänstgöra minst åtta veckor i
en följd.
3 § Registrering av en riksdagsledamots
ekonomiska intressen skall ske efter
frivillig anmälan från ledamoten. Väljer
en riksdagsledamot att anmäla uppgifter
om sina intressen skall anmälan
innehålla samtliga uppgifter som anges i
9 § i förekommande utsträckning.
Registerändamål
4 § Ändamålet med registret är att
tillgodose allmänhetens behov av in-
formation om de olika bindningar och
ekonomiska intressen som kan tänkas
påverka uppdraget som riksdagsledamot.
Anmälan
5 § Anmälan om sådana ekonomiska
intressen m.m. som innefattar sådana
uppgifter som anges i 9 § skall göras
skriftligen hos riksdagens kammar-
kansli.
6 § En riksdagsledamot som vill låta
registrera sina ekonomiska intressen
skall göra anmälan om registrering inom
fyra veckor efter det att riksdagen
sammanträtt första gången efter ett val
eller fyra veckor efter den senare
tidpunkt då uppdraget som
riksdagsledamot påbörjats.
7 § Förändrade förhållanden eller nya
omständigheter i fråga om registre-rade
uppgifter skall anmälas inom fyra
veckor.
8 § En riksdagsledamot som tidigare
valt att inte låta registrera sina eko-
nomiska intressen får göra en anmälan
till registret vid en annan tidpunkt än
som anges i 6 och 7 §§.
Registerinnehåll
9 § Registret får för riksdagsledamot
innehålla uppgifter om
1. namn, bänkplats, partibeteckning och
valkrets,
2. innehav av aktier i ett aktiebolag
samt andel i ett handelsbolag, ett
kommanditbolag eller i en ekonomisk
förening, om värdet överstiger två
basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
3. innehav av näringsfastighet enligt 1
kap. 5 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. innehav av anställning samt uppdrag
som inte är av tillfällig karaktär,
5. gällande avtal av ekonomisk karaktär
med tidigare arbetsgivare,
6. arten av inkomstbringande
självständig verksamhet som bedrivs vid
si-dan om ledamotsuppdraget,
7. ställning i ett bolag, där ledamoten
innehar ett styrelseuppdrag eller revi-
sorsuppdrag,
8. uppdrag i en organisation,
9. kommunala uppdrag i fullmäktige,
styrelser, nämnder och motsvarande,
10. arten av gåva vars värde överstiger
1 500 kr om gåvan har anknytning till
ledamotsuppdraget,
11. resmålet och tidpunkten för utrikes
resa, om resan har anknytning till
ledamotsuppdraget och inte betalats av
statliga medel, ledamotens parti eller
av ledamoten själv,
12. arten av stadigvarande hjälp såsom
materiella förmåner eller sekreterar-
och utredningshjälp utöver den service
riksdagen ger, från företag eller annan
organisation än ledamotens parti.
10 § För den organisation, enskilda
person eller det företag, som
uppgifterna i 9 § punkterna 2, 4-5 och
7-12 avser, får utöver de ifrågavarande
upp-gifterna anges firma eller namn.
För givare av gåva får dessutom anges
uppgift om givaren finns i Sverige
eller i utlandet.
11 § Registret får inte innehålla
uppgift om belopp eller värde för de
regist-rerade förmånerna.
12 § Registret får om riksdagsledamoten
anmäler detta innehålla uppgifter enligt
9 § punkterna 1 och 10 även om de
angivna beloppsgränserna inte uppnåtts.
Underrättelse
13 § Innan uppgifterna registreras skall
sådana enskilda personer och juri-diska
personer som avses i 9 § 3-8 och 10-12
underrättas om de uppgifter i anmälan
som berör dem och beredas tillfälle att
yttra sig över eventuella brister i
uppgifterna. Dock skall offentliga organ
inte underrättas.
14 § Om ett sådant yttrande som avses i
13 § innehåller invändningar skall den
riksdagsledamot som lämnat uppgiften ges
tillfälle att ändra eller komplettera
sin uppgift.
Registrering
15 § Uppgifterna i anmälan skall
registreras inom tre veckor från det
anmä-lan getts in.
Gallring
16 § Uppgifter om en riksdagsledamot och
den som hans uppgifter rör skall gallras
ur registret när ledamoten lämnat sitt
uppdrag som riksdagsledamot.
17 § När nya uppgifter registreras eller
bortfaller på grund av ändrade för-
hållanden skall de gamla uppgifterna
gallras ur registret.
18 § Uppgifter som inte gäller
förhållanden under innevarande mandatpe-
riod skall gallras ur registret.
19 § Innan uppgifter gallras ur
registret skall uppgifterna skrivas ut
på ar-kivpapper för arkivering.
__________
Denna lag träder i kraft den 1 april
1996.
Förteckning över remissinstanser
Efter remiss har yttranden avgetts av
Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän JO,
Justitiekanslern JK, Datainspektionen,
Riksarkivet, Stockholms universitet,
Institutet mot mutor, Svenska
Handelskammarförbundet, Svenska
Arbetsgivareföreningen SAF, Företagarnas
Riksorganisation, Sveriges Allmännyttiga
bostadsföretag SABO, Hyresgästernas
Riksförbund, Landsorganisationen LO,
Tjänstemännens Centralorganisation TCO
och Svenska Journalistförbundet.
Högsta domstolen, Lunds universitet och
Sveriges Akademikers Cen
tralorganisation, SACO, har avstått från
att yttra sig.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till
Lag om registrering av
riksdagsledamöters uppdrag och
ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § För det ändamål som anges i 4 § får
Riksdagens förvaltningskontor med hjälp
av automatisk databehandling inrätta och
föra ett register över
riksdagsledamöters uppdrag och
ekonomiska intressen.
2 § Registrering sker efter anmälan av
ledamot, ersättare för talman eller
statsråd eller ersättare för ledamot som
beräknas tjänstgöra under minst tre
månader i följd.
3 § Anmälan är frivillig, men den skall
innehålla alla vid anmälningstillfäl-let
relevanta uppgifter om sådana
förhållanden som anges i 9 §.
Ändamål
4 § Registret skall ge en samlad
information om riksdagsledamöters åta-
ganden och ekonomiska engagemang i den
omfattning som är motiverad av ett
befogat allmänt intresse.
Anmälan
5 § En anmälan om registrering skall
göras skriftligen till riksdagens kam-
markansli inom fyra veckor från det att
riksdagen sammanträtt första gången
efter ett val eller från den senare
tidpunkt då uppdraget som riksdagsle-
damot påbörjades.
6 § En riksdagsledamot som har valt att
inte göra en anmälan enligt 5 § kan göra
anmälan till registret vid en senare
tidpunkt.
7 § Nya registreringspliktiga uppgifter
eller ändringar av registrerade upp-
gifter skall anmälas skriftligen inom
fyra veckor efter det att de uppkommit.
8 § En ledamot kan när som helst genom
en skriftlig anmälan till kammar-
kansliet återkalla en anmälan om
registrering.
Registerinnehåll
9 § Ett register enligt denna lag skall
innehålla uppgifter om:
1. riksdagsledamotens namn,
partibeteckning och valkrets.
2. andel i aktiebolag, handelsbolag och
ekonomisk förening utom bostads-
rättsförening eller andel i en
motsvarande utländsk juridisk person, om
värdet av andelen vid
anmälningstillfället överstiger två
basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Som andel i
aktiebolag räknas även sådant
finansiellt instrument som berättigar
till förvärv av aktier. Bolagets eller
föreningens namn registreras.
3. näringsfastighet enligt 1 kap. 5 §
kommunalskattelagen (1928:370) som
ledamoten äger helt eller delvis.
Fastighetens beteckning registreras.
4. avlönad anställning som inte är av
endast tillfällig karaktär. Befattning-
ens art samt arbetsgivarens namn
registreras.
5. avtal av ekonomisk karaktär med
tidigare arbetsgivare, såsom löne- eller
pensionsförmån eller annan förmån som
utgår under tid som omfattas av
uppdraget som riksdagsledamot. Avtalets
art och arbetsgivarens namn re-
gistreras.
6. avtal av ekonomisk karaktär med en
arbetsgivare, även om avtalet får ef-
fekt först efter det att uppdraget som
riksdagsledamot har upphört. Avtalets
art och arbetsgivarens namn registreras.
7. inkomstbringande självständig
verksamhet som bedrivs vid sidan av
uppdraget som riksdagsledamot. Arten av
verksamhet registreras samt i fö-
rekommande fall namnet på den juridiska
person i vilken verksamheten bedrivs.
8. styrelseuppdrag och uppdrag som
revisor i aktiebolag, handelsbolag,
kommanditbolag, ekonomisk förening eller
motsvarande utländsk juridisk person.
Uppdragets art samt bolagets,
föreningens eller den utländska ju-
ridiska personens namn registreras.
9. styrelseuppdrag och uppdrag som
revisor i en ideell förening som har
till syfte att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen, i en stiftelse som
bedriver rörelse eller annan ekonomisk
verksamhet eller i en motsvarande
utländsk juridisk person. Uppdragets art
samt föreningens, stiftelsens eller den
utländska juridiska personens namn
registreras.
10. statligt, primärkommunalt,
landstingskommunalt och kyrkokommunalt
uppdrag som inte är av endast tillfällig
karaktär. Uppdragets art och upp-
dragsgivarens namn registreras.
11. stadigvarande materiell förmån samt
sekreterar- eller utredningshjälp som
inte har betalats av statliga medel, av
ledamotens parti eller av leda-moten
själv och som har anknytning till
uppdraget som riksdagsledamot. Arten av
förmån samt den som har bekostat
förmånen registreras.
För ledamot som har anmält att det inte
förekommer någon uppgift att re-gistrera
skall registret innehålla en anteckning
om det.
Underrättelse
10 § Innan anmälda uppgifter får
registreras skall i förekommande fall en-
skilda och juridiska personer eller
offentligt organ som avses i 9 § 4-6,
8-9 och 11 beredas tillfälle att yttra
sig över uppgifter som berör dem. Om ett
sådant yttrande innehåller en erinran
mot en lämnad uppgift, skall riksdags-
ledamoten beredas tillfälle att ändra
eller komplettera sin anmälan.
Registrering
11 § Uppgifterna i en anmälan skall, om
det inte möter hinder på grund av
förfarande enligt 10 §, registreras
senast tre veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
12 § En uppgift som avses i 9 § får inte
användas som sökbegrepp om den gäller
annat än en ledamots namn.
Gallring
13 § Uppgifterna skall utgå ur registret
när en valperiod har löpt ut. Även
uppgifterna om den som under en
valperiod lämnar sitt uppdrag eller åter-
kallar sin anmälan till registret skall
utgå ur registret. Vid registreringen av
förändringar av i registret antecknade
förhållanden skall de gamla uppgif-terna
gallras ur registret.
14 § Uppgifter som skall utgå ur
registret skall skrivas ut på
arkivpapper för arkivering.
_________
1. Denna lag träder i kraft den 1
september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande
valperioden skall - i stället för vad
som anges i 5 § - en anmälan om
registrering göras inom fyra veckor från
det att riksdagen sammanträtt första
gången under riksmötet 1996/97.
Riksdagens konstitutionsutskott har den
11 april 1996 beslutat inhämta Lagrådets
yttrande över förslag till lag om
registrering av riksdagsledamöters
uppdrag och ekonomiska intressen.
Förslaget har inför Lagrådet
föredragits av föredraganden i
konstitutionsutskottet Lars Jansson.
Förslaget föranleder följande yttrande
av Lagrådet:
I 1 § i det remitterade lagförslaget
sägs att Riksdagens förvaltningskontor
får, "för det ändamål som anges i 4 §",
med hjälp av automatisk databehandling
inrätta och föra ett register över
riksdagsledamöters "uppdrag och
ekonomiska intressen".
Enligt 4 § har registret till ändamål
att ge en samlad information om
riksdagsledamöters "åtaganden och
ekonomiska engagemang" i den omfattning
som är motiverad av ett befogat allmänt
intresse.
Enligt Lagrådets mening bör ändamålet
med registret lämpligen anges redan i 1
§. Texten i den föreslagna 4 § bör
således flyttas till 1 §. Härvid bör
ändamålet beskrivas så, att registret
skall ge en samlad information om
riksdagsledamöters "åtaganden och
ekonomiska intressen". En motsvarande
formulering bör användas i lagens
rubrik.
1 2 § sägs att registrering sker efter
anmälan av ledamot, ersättare för talman
eller statsråd eller ersättare för
ledamot som beräknas tjänstgöra under
minst tre månader i följd. Avsikten
torde vara att de angivna ersättarna
skall jämställas med riksdagsledamöter
inte bara när det gäller anmälan för
registrering utan också i övrigt, när
det i lagen talas om ledamot. En
uttrycklig bestämmelse med detta
innehåll bör föras in i lagen, lämpligen
som en 2 §.
Bestämmelsen om att registrering sker
efter anmälan bör då få bilda en 3 §. Om
Lagrådets förslag till en ny 2 § godtas,
behöver i 3 § endast sägas att
registrering sker efter anmälan av
"riksdagsledamot".
Som följd av vad Lagrådet nu har
förordat bör 3 § i remissförslaget
betecknas 4 §.
I 5 § föreslås att en anmälan om
registrering skall göras på visst sätt
inom fyra veckor från det att riksdagen
sammanträtt första gången efter ett val
eller från den senare tidpunkt då
uppdraget som riksdagsledamot
påbörjades. I 6 § föreslås att en
riksdagsledamot som har valt att inte
göra en anmälan inom den föreskrivna
tiden kan göra en anmälan till registret
vid en senare tidpunkt.
Bestämmelserna är enligt Lagrådets
mening motsägelsefulla. För att bl.a.
förenkla handhavandet av registret kan
det i och för sig vara motiverat att ha
en ordningsföreskrift som anger inom
vilken tid en anmälan om registrering
skall göras. Eftersom
anmälningsförfarandet bygger på
frivillighet bör regeln emellertid
utformas så att anmälan bör göras inom
den angivna tidsfristen. Den föreslagna
kompletterande bestämmelsen i 6 § kan då
utgå.
I 9 § i det remitterade förslaget (8 §
i Lagrådets förslag) anges vilka
uppgifter registret skall innehålla.
Enligt punkt 1 skall registret innehålla
vissa uppgifter om riksdagsledamöterna
och i punkterna 2-11 anges vilka
uppgifter i övrigt som skall
registreras. Punkterna 2-11 har
utformats så att däri först anges arten
av det åtagande eller ekonomiska
intresse som det är fråga om, varefter i
en andra mening föreskrivs att vissa
angivna uppgifter skall registreras. Av
lagtexten framgår inte uttryckligen att
endast dessa senare uppgifter skall
registreras och att de skall registreras
för den ledamot det är fråga om. Enligt
Lagrådets mening bör detta komma till
klart uttryck i paragrafen.
Med hänsyn bl.a. till vad som nu sagts
förordar Lagrådet att paragrafen fr.o.m.
punkt 2 i det remitterade förslaget
ändras och utformas som en tabell i
vilken arten av de åtaganden och
ekonomiska intressen som det är fråga om
anges i en första kolumn och de
uppgifter om dessa åtaganden och
intressen som skall registreras anges i
en andra kolumn. I samband därmed bör
vissa redaktionella ändringar göras i
paragrafen.
Vidare kan enligt Lagrådets uppfattning
andra stycket i paragrafen lämpligen
bilda en egen paragraf, som i Lagrådets
förslag blir 9 §.
Godtas Lagrådets förslag till 8 §, får
en följdändring göras i 10 §.
I 11 § har tagits in en bestämmelse om
när uppgifterna i en anmälan skall
registreras. Som huvudregel bör
lämpligen anges att registrering skall
ske så snart som möjligt. Rubriken till
paragrafen bör lyda "Tidpunkt för
registrering".
12 § i det remitterade förslaget
innehåller en bestämmelse om sökbegrepp.
Lagrådet delar uppfattningen att
registret genom begränsningar i
sökmöjligheterna uteslutande skall kunna
användas för det avsedda ändamålet att
ge information om riksdagsledamöters
åtaganden och ekonomiska intressen. En
uttrycklig bestämmelse som förbjuder
sökning i registret på annat sökbegrepp
än ledamotens namn är därför motiverad.
Lagrådet föreslår att detta anges mera
direkt i 12 §, som bör lyda på följande
sätt: "Som sökbegrepp får användas
endast en ledamots namn."
En viss omredigering bör göras av sista
meningen i 13 § för att göra den
tydligare. Meningen föreslås lyda: "Vid
ändring av registrerade uppgifter skall
uppgifter som inte längre är aktuella
utgå ur registret."
I 14 § i det remitterade förslaget
föreslås att uppgifter som skall utgå ur
registret skall skrivas ut på
arkivpapper för arkivering. Det framstår
enligt Lagrådets mening som onödigt att
i lagtexten ange på vilket sätt
arkivering skall ske. Lagrådet förordar
att bestämmelsen får följande lydelse:
"Uppgifter som har utgått ur registret
skall arkiveras enligt arkivlagen
(1990:782)."
Lagrådets förslag till utformning av
lagen i dess helhet framgår av en bilaga
till lagrådsyttrandet.
Bilaga till Lagrådets yttrande 1996-04-
18
Förslag till lag om registrering av
riksdagsledamöters åtaganden och
ekonomiska intressen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksdagens förvaltningskontor får
med hjälp av automatisk databehandling
inrätta och föra ett register som har
till ändamål att ge en samlad
information om riksdagsledamöters
åtaganden och ekonomiska intressen i den
omfattning som är motiverad av ett
befogat allmänt intresse.
2 § Vad som sägs i lagen om ledamot
gäller även beträffande ersättare för
talman eller för statsråd samt annan
ersättare som utövar uppdrag som ledamot
och som beräknas tjänstgöra under minst
tre månader i följd.
3 § Registrering sker efter anmälan av
riksdagsledamot.
4 § Anmälan är frivillig, men den skall
innehålla alla vid anmälningstillfället
relevanta uppgifter om sådana
förhållanden som anges i 8 §.
Anmälan
5 § En anmälan om registrering skall
göras skriftligen till riksdagens
kammarkansli. Anmälan bör göras inom
fyra veckor från det att riksdagen
sammanträtt första gången efter ett val
eller från den senare tidpunkt då
uppdraget som riksdagsledamot
påbörjades.
6 § Nya registreringspliktiga uppgifter
eller ändringar av registrerade
uppgifter skall anmälas skriftligen inom
fyra veckor efter det att de uppkommit.
7 § En ledamot kan när som helst genom
en skriftlig anmälan till kammarkansliet
återkalla en anmälan om registrering.
Registerinnehåll
8 § Registret skall innehålla uppgifter
om namn, partibeteckning och valkrets
beträffande ledamöter som har gjort
anmälan om registrering.
För varje ledamot skall följande
uppgifter registreras:
Art av åtagande Uppgifter som skall
eller ekonomiskt registreras
intresse
1. Innehav av Bolagets,
aktier i ett föreningens eller
aktiebolag, andel i den utländska
ett handelsbolag juridiska personens
eller en ekonomisk namn.
förening utom
bostadsrättsförenin
g samt andel i en
motsvarande
utländsk juridisk
person, om värdet
av aktierna eller
andelen beträffande
varje bolag eller
förening eller
motsvarande
juridiska person
vid
anmälningstillfälle
t överstiger två
basbelopp enligt
lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Med aktier
jämställs sådana
finansiella
instrument som
berättigar till
förvärv av aktier.
2. Ägande, helt Fastighetens
eller delvis, av beteckning.
näringsfastighet
enligt 1 kap. 5 §
kommunalskattelagen
(1928:370).
3. Avlönad Befattningens art
anställning som samt arbetsgivarens
inte är av endast namn.
tillfällig
karaktär.
4. Avtal av Avtalets art och
ekonomisk karaktär arbetsgivarens
med tidigare namn.
arbetsgivare, såsom
avtal om löne-
eller
pensionsförmån
eller annan förmån
som utgår under tid
som omfattas av
uppdraget som
riksdagsledamot.
5. Avtal av Avtalets art och
ekonomisk karaktär arbetsgivarens
med en arbetsgivare eller
eller uppdragsgivarens
uppdragsgivare, namn.
även om avtalet får
effekt först efter
det att uppdraget
som riksdagsledamot
har upphört.
6. Arten av
Inkomstbringande verksamhet samt i
självständig förekommande fall
verksamhet som namnet på den
bedrivs vid sidan juridiska person i
av uppdraget som vilken verksamheten
riksdagsledamot. bedrivs.
7. Styrelseuppdrag Uppdragets art
och uppdrag som samt bolagets, för
revisor i eningens eller den
aktiebolag, utländska juridiska
handelsbolag, personens namn.
ekonomisk förening
eller motsvarande
utländsk juridisk
person.
8, Styrelseuppdrag Uppdragets art
och uppdrag som samt föreningens,
revisor i en ideell stiftelsens eller
förening som har den utländska
till syfte att juridiska personens
främja medlemmarnas namn.
ekonomiska
intressen, i en
stiftelse som
bedriver rörelse
eller annan
ekonomisk
verksamhet eller i
en motsvarande
utländsk juridisk
person.
9. Statligt, Uppdragets art och
primärkommunalt, uppdragsgivarens
landstingskommunalt namn.
och kyrkokommunalt
uppdrag som inte är
av endast
tillfällig
karaktär.
10. Stadigvarande Arten av förmån
materiell förmån samt den som har
samt sekreterar- bekostat den.
eller
utredningshjälp som
inte har betalats
av ledamoten själv
och som har
anknytning till
uppdraget som
riksdagsledamot.
9 § För ledamot som har anmält att det
inte förekommer någon uppgift att
registrera skall registret innehålla en
anteckning om det.
Underrättelse
10 § Innan anmälda uppgifter får
registreras skall i förekommande fall
enskilda och juridiska personer samt
offentliga organ som avses i 8 § andra
stycket 3-5, 7, 8 eller 10 beredas
tillfälle att yttra sig över uppgifter
som berör dem. Om ett sådant yttrande
innehåller en erinran mot en lämnad
uppgift, skall riksdagsledamoten beredas
tillfälle att ändra eller komplettera
sin anmälan.
Tidpunkt för registrering
11 § Uppgifterna i en anmälan skall
registreras så snart som möjligt och, om
det inte möter hinder på grund av
förfarande enligt 10 §, senast tre
veckor efter anmälan.
Sökbegrepp
12 § Som sökbegrepp får användas endast
en ledamots namn.
Gallring
13 § Uppgifterna skall utgå ur registret
när en valperiod har löpt ut. Även
uppgifterna om den som under en
valperiod lämnar sitt uppdrag eller
återkallar sin anmälan till registret
skall utgå ur registret. Vid ändring av
registrerade uppgifter skall uppgifter
som inte längre är aktuella utgå ur
registret.
14 § Uppgifter som har utgått ur
registret skall arkiveras enligt
arkivlagen (1990:782).
1. Denna lag träder i kraft den 1
september 1996.
2. För den vid ikraftträdandet löpande
valperioden bör - i stället för vad som
anges i 5 § - en anmälan om
registrering göras inom fyra veckor från
det att riksdagen har sammanträtt första
gången under riksmötet 1996/97.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Skrivelsen 2
Motionerna 2
Utskottet 2
Inledning 2
Arbetsgruppens förslag 3
Regeringens etikkommitté 4
Statsrådens redovisning av
värdepapper m.m. 5
Utskottets bedömning 6
Behovet av ett offentligt
register 6
Lagrådet 8
Registrets ändamål 8
Frivillighet 11
Personkretsen 11
Uppgifter som skall registreras 12
Intressen i företag 12
Fastighetsinnehav 12
Inkomstbringande verksamhet 12
Vissa avtal 12
Uppdrag 12
Offentliga uppdrag 13
Förmåner 13
Övrigt 13
Gåvor 13
Resor 14
Anmälan för registrering 15
Underrättelser 15
Sökbegrepp 15
Ikraftträdande 15
Utvärdering 16
Övrigt 16
Hemställan 17
Bilaga 1 Av utskottet framlagt
lagförslag 18
Bilaga 2 Det remitterade lagförslaget 21
Bilaga 3 Förteckning över
remissinstanser 24
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 25
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 28
Gotab, Stockholm 1996