Utskottet behandlar i detta betänkande
ett antal motioner om vatten- och
luftvård (75 yrkanden). Ett stort antal
av motionerna tar upp frågor som
behandlats av utskottet i andra
sammanhang under mandatperioden.
Samtliga motioner avstyrks med
hänvisning till bl.a. tidigare
ställningstaganden och pågående arbete
i departement, myndigheter och inom
utredningsväsendet.
Till betänkandet har fogats 16
reservationer och sju särskilda
yttranden.
Motionerna
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska regeringen bör
agera mot Norges planer på oljeletning
i Skagerrak,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett permanent
statsbidrag till kustkommunerna för
strandstädning.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl.
(m) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om den s.k. dispensavgiften.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att katalysator fr.o.m. år
1998 bör vara ett krav på samtliga
fordon som drivs med fossila bränslen.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöanpassade inhemska
drivmedel,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda bensinbilars
katalysatorers effekt.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige till
Klimatkonferensen i Berlin bör ha ett
nationellt handlingsprogram som kan
garantera långsiktigt hållbara
lösningar,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder skall vidtas
inom alla de områden där betydande
utsläpp av växthusgaser sker,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör utarbeta
miljöskatter och andra ekonomiska
styrmedel som syftar till att motverka
växthuseffekten,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i Nordiska rådet
försöker påverka de nordiska länderna
till att vidta åtgärder för att minska
sina koldioxidutsläpp per capita samt
inleder särskilda samtal med Norge för
att de skall vidta åtgärder för att
minska de norska koldioxidutsläppen per
capita.
1994/95:Jo605 av Dan Ericsson m.fl.
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en parlamentarisk
utredning bör tillsättas med syfte att
göra en total och samlad analys av hur
en långsiktigt bärkraftig
dricksvattenförsörjning kan säkras,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att Sverige i FN
verkar för inrättandet av en global
vattenkonvention.
1994/95:Jo608 av Christin Nilsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvävereduktion i
kommunala reningsverk.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas
8. att riksdagen beslutar om
nationellt mål för de svenska
koldioxidutsläppen i enlighet med vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en offensiv svensk
klimatvårdsstrategi,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om normer för
energieffektivitet på fordon,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas ålägganden för
att minska kväveläckaget,
1994/95:Jo611 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige klart måste
motsätta sig borrningar efter olja och
gas i Skagerrak,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen snarast, i
t.ex. Nordiska rådet, bör ta initiativ
till en nordisk överenskommelse om att
freda Skagerrak från borrningar efter
olja och gas och att gemensamt utreda
möjligheterna att rensa och återställa
havet.
1994/95:Jo613 av Ingegerd Sahlström
m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till forskning i
Laholmsbukten,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om prövning av lagbegreppet
kvalitetsnormer för luft och vatten,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av
Laholmsbuktsområdet vid tilldelning av
medel för skapande av nya gröna jobb.
1994/95:Jo614 av Majléne Westerlund
Panke m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om samordning av åtgärderna för
att anlägga och återställa våtmarker
med övriga stöd i det s.k. NOLA-
programmet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Södra Hallands kommuner
skall utgöra försöksområde för
våtmarksanläggningar,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avsätta en del av medlen
i det s.k. NOLA-programmet för
ändamålet,
4. att riksdagen hos regeringen begär
att länsstyrelsen får i uppdrag att
utarbeta prioriterings- och
åtgärdsplaner för genomförandet av
försöket i samråd med kommunerna.
1994/95:Jo616 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade
informationsinsatser om och eventuellt
förbud mot bensindrivna gräsklippare,
som är odämpade, utan katalysator
och/eller drivs med "orenat"
fossilbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att överväga särskild
skrotningspremie för de ur miljö- och
hälsosynpunkt sämsta
motorgräsklipparna.
1994/95:Jo621 av Kenth Skårvik (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statligt ekonomiskt
åtagande för städning av havsstränder.
1994/95:Jo623 av Elving Andersson m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt initiativ för
bildande av en Nordsjökommission,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nordisk handlingsplan för
Västerhavets miljö,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild låneordning i
Nordiska investeringsbanken,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förhindra
miljöförstöring från vrak,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till
strandstädning i Göteborgs och Bohus
län och i Hallands län,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad kvävetillförsel till
Västerhavet,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om musselodlingar för att
minska övergödningen i kustvattnen.
1994/95:Jo625 av Erling Bager och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att oljeletningen
i Skagerrak stoppas,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på Norge att uppfylla
kraven om samråd i den nordiska
miljökonventionen, enligt artikel 11,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bredare
konsekvensutredning av den planerade
olje- och gasutvinningen i Skagerrak.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna målet att senast
år 2010 skall inga fordon med
hälsovådliga utsläpp tillåtas i
städerna,
16. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om avgasregler och
bränslebeskattning för arbetsfordon,
17. att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag om avgaskrav för
arbetsredskap,
1994/95:Jo630 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att en
avvecklingsplan fastställs för icke
separerande vattentoaletter i kommunala
avloppssystem.
1994/95:Jo634 av Sonia Karlsson m.fl.
(s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om
kväveökningen i Vättern,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna behovet av att
tillräckliga medel erhålls för att
upprätthålla en meningsfull
miljöövervakning i bl.a. Vättern.
1994/95:Jo638 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om inrättande av ett Skånes
miljö- och naturvärn,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utökning av
antalet mätstationer för miljökontroll
i Öresund,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om marint skydd med
reservatbestämmelser för Öresund och
södra Kattegatt,
4. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om samverkansprogram med
kommunerna i syfte att finansiera
angelägna miljövårdsprojekt i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl
(c) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till förändring av
drivmedelsförordningen i enlighet med
vad i motionen anförts,
1994/95:Jo643 av Ulf Kero m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av
miljöinventering av Bottenviken.
1994/95:Jo650 av Lisbet Calner m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att provborrningar
i Skagerrak inte bör komma till stånd.
1994/95:Jo655 av Lena Larsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att minska
kväveutsläppen i sjöar och hav.
1994/95:Jo660 av Kia Andreasson m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att endast alkylatbensin får
användas som tvåtaktsbränsle,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tvåtaktsoljor måste vara
biologiskt nedbrytbara,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nya båtmotorer bör
uppfylla Bodensee-reglerna steg 1,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skrotningspremier bör
införas för äldre bensindrivna
utombordsmotorer,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bensin i miljöklass 2
bör vara den enda bensinen för fyrtakts
båtmotorer.
1994/95:Jo662 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att
miljöavgifter/skatter i ökad
utsträckning bör införas även för
utsläpp till vatten,
5. att riksdagen hos regeringen begär
att Naturvårdsverket får i uppdrag att
lämna förslag till hur miljösituationen
i havet kan förbättras med hjälp av
genomförandeplaner baserade på
flodernas avrinningsområden,
6. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring i skötsellagen så
att minst 5 m obrukad mark lämnas vid
öppna vattendrag,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att stora arealer
våtmarker måste återskapas i framför
allt Halland och Skåne,
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att kustnära
kommunala avloppsreningsverk vid
Västerhavet och Östersjön bör ha infört
kvävereduktion motsvarande minst 60 %
senast den 1 juli 1997,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att kustnära
kommunala avloppsreningsverk vid
Bottenhavet bör ha infört
kvävereduktion motsvarande minst 50 %
senast den 1 juli 1997,
10. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att kustnära
kommunala avloppsreningsverk vid
Västerhavet och Östersjön bör ha infört
kvävereduktion motsvarande minst 75 %
senast den 1 juli 1999,
11. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att dagvatten,
miljöfarliga industriutsläpp och avlopp
från hushållen inte bör få blandas i
samma avloppssystem fr.o.m. den 1
januari 1999,
12. att riksdagen hos regeringen begär
lagförslag som innebär att oljeborrning
och prospektering i Östersjön förbjuds,
13. att riksdagen hos regeringen begär
att Naturvårdsverket får i uppdrag att
kartlägga och utarbeta ett
åtgärdsprogram mot de landbaserade
oljeutsläppen,
14. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att samtliga
berörda hamnar skall ha
mottagningsstationer för olje- och
kemikaliespill väl utbyggda senast den
1 juli 1997,
15. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att villkoren för
de havsbaserade fiskodlingarna bör
omprövas allra senast 10 år efter det
att varje enskilt tillstånd givits.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl.
(v) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om möjligheterna att ta ut
en miljöavgift på verksamheter som
skadar omkringliggande hav,
1994/95:Jo680 av Sonja Fransson m.fl.
(s) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot markavvattning.
1994/95:Jo681 av Roy Ottosson och
Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag
om övergripande riktlinjer, konkreta
mål och budgetanslag för åtgärdsplaner
för en bättre havsmiljö i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl.
(m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bekämpning av
växthuseffekten.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlas 75
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 1995 rörande vatten- och
luftvård. Frågorna har även tagits upp
i andra sammanhang. Våren 1991 gjordes
en så gott som heltäckande genomgång av
de miljöpolitiska frågorna i samband
med behandlingen av den miljöpolitiska
propositionen. Mål och riktlinjer för
den fortsatta miljöpolitiken
diskuterades, liksom hur de
miljöpolitiska ambitionerna skall
förverkligas genom ett brett,
integrerat och decentraliserat arbete.
Riksdagens beslut innebar bl.a. att
skärpta regler infördes i
naturvårdslagen om markavvattning,
biotopskydd och skydd för
utrotningshotade arter. Beslutet
innebär vidare att fordon skall indelas
i miljöklasser, till vilka knyts ett
system med ekonomiska styrmedel.
I Naturvårdsverkets program för ett
miljöanpassat samhälle (Miljö -93)
beskrivs miljösituationen i förhållande
till miljömålen och görs en bedömning
av problemens allvar. Det följer vidare
upp internationella åtaganden och
beslut av riksdag och regering samt
föreslår åtgärder inom olika
samhällssektorer liksom för
internationellt samarbete.
Jordbruksutskottet har yttrat sig över
de delar av regeringens proposition
1994/95:160 om Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa som berör
miljöinsatser. Utskottet delade därvid
regeringens uppfattning att målet för
dessa insatser bör vara att stödja
miljösamarbete och åtgärder för att
bevara och förbättra miljön, särskilt i
och kring Östersjön. Förvaltningsstöd,
institutionsuppbyggnad och katalytiskt
stöd till investeringar på
koncessionella villkor inom ramen för
Östersjöprogrammet är centrala inslag i
Öststödet. Härmed avses bl.a. stöd
eller rådgivning på förmånliga villkor
som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex.
i fråga om möjligheter till
kompletterande insatser från olika
finansieringskällor.
I Trafik- och klimatkommitténs
slutbetänkande Klimatförändringar i
trafikpolitiken (SOU 1995:64) lämnas
förslag till åtgärder för att reducera
utsläppen av koldioxid och andra
klimatpåverkande gaser från
transportsektorn. Riksdagen har
beslutat att koldioxidutsläppen från
fossila bränslen i Sverige i enlighet
med klimatkonventionen bör stabiliseras
år 2000 på 1990 års nivå för att
därefter minska. Flera olika prognoser
visar att koldioxidutsläppen från
transportsektorn kommer att öka
framöver om inga ytterligare åtgärder
vidtas. Kommittén anser att det trots
snabbt stigande marginalkostnader finns
flera energibesparande åtgärder som kan
vidtas inom transportsektorn till
relativt låga kostnader. Tills vidare
bör gälla att koldioxidutsläppen från
transportsektorn åtminstone inte skall
öka till år 2005. Energikommissionens
slutsatser m.m. kan innebära att detta
riktmärke behöver ändras. Ett generellt
styrmedel i form av en höjd
koldioxidskatt bör enligt Trafik- och
klimatkommittén utgöra grunden i en
strategi för att minska trafikens
koldioxidutsläpp. Kommittén lämnar även
förslag på kompletterande styrmedel,
såsom ändring av reglerna för
reseavdrag och beskattning av
bilförmån.
Regeringens skrivelse 1995/96:120 Vår
miljö
Regeringen har nyligen i skrivelsen Vår
miljö (1995/96:120) för riksdagen
presenterat en redovisning av
tillståndet i miljön och det
miljöpolitiska arbetet under år 1995.
Utskottet kommer att behandla denna
skrivelse i särskild ordning (bet.
1995/96:JoU17). I skrivelsen anges i
vilken utsträckning viktiga nationella
miljömål uppfylls, och inriktningen på
fortsatta åtgärder presenteras
kortfattat. Vidare anför regeringen att
man avser förelägga riksdagen förslag
till bl.a. nya och omarbetade miljömål
i en samlad miljöproposition våren
1998.
Vad gäller de frågor som behandlas i
detta betänkande lämnas i skrivelsen en
utförlig redovisning av arbetet för att
skydda Östersjön och Nordsjön. Att
stödja en miljömässigt hållbar
utveckling i Central- och Östeuropa,
särskilt i och kring Östersjön, samt
att återställa den ekologiska balansen
i Östersjön är centrala inslag i
regeringens politik. För att kunna
driva dessa frågor vidare har inbjudan
gjorts till en regeringschefskonferens
i Visby i maj 1996. Miljöarbetet runt
Östersjön kommer att vara ett centralt
inslag vid denna konferens.
Det grundläggande avtalet för
miljöarbetet i och kring Östersjön är
1974 års och 1992 års konvention om
skydd av Östersjöns marina miljö
(Helsingforskommissionen, HELCOM).
Sverige kommer att verka för att 1992
års konvention ratificeras av alla
kontrakterade länder. Ryssland, Polen,
Litauen samt Danmark är de länder som
kvarstår. Vidare kommer Sverige att
verka för att ett bindande annex till
konventionen utarbetas vad gäller
miljövänligare jordbruk. För att
påskynda Östersjöns återhämtning finns
sedan år 1992 ett åtgärdsprogram,
Östersjöprogrammet, vilket är grundat
på gemensamma prioriteringar av
länderna i regionen av hur Östersjöns
ekologiska balans bör återställas.
Östersjöprogrammet har hittills varit
framgångsrikt. Vid många av de stora
föroreningskällorna förbereds åtgärder
för att minska miljöbelastningen, och
vid vissa har direkta inve-steringar
också påbörjats. Inför den ovan nämnda
Visbykonferensen kommer HELCOM att ta
fram en rapport om hur
Östersjöprogrammet har framskridit.
Denna rapport bör ge en indikation om i
vilka delar Östersjöprogrammet behöver
kompletteras.
En av de viktigaste delarna i arbetet
med att förbättra Nordsjöns miljö är
Nordsjökonferenserna. Sommaren 1995
undertecknade Nordsjöländernas
miljöministrar den fjärde
Nordsjödeklarationen. I denna anges
gemensamma mål som syftar till att
väsentligen förbättra Nordsjöns miljö
inom flera olika områden. Målen skall
uppnås genom nationella åtgärder i
respektive land. Regeringen konstaterar
i skrivelsen att för flertalet
Nordsjöländer gäller att de uppsatta
målen inte uppnåtts inom de angivna
tidsramarna. Det fortsatta
Nordsjöarbetet kommer att ske inom
ramen för en speciell Nordsjökommitté,
vars sekretariat handhas av Norge.
Nästa Nordsjökonferens beräknas äga rum
i Norge under perioden år 20002002. Det
svenska arbetet med att förbättra den
marina miljön i Nordsjön fokuseras på
åtgärder för att minska utsläppen av
miljögifter. I detta sammanhang har
Naturvårdsverket fått i uppdrag att
till regeringen i april 1996 redovisa
kostnadseffektiva åtgärder för att
uppnå de tidigare uppställda målen.
Verket skall dessutom föreslå
ytterligare åtgärder mot utsläpp av
miljögifter.
Regeringen tar även upp frågan om ett
miljöanpassat trafiksystem och
konstaterar därvid att arbetet med
trafikens miljöanpassning måste drivas
vidare på ett kraftfullt sätt. Ett
viktigt underlag för detta arbete är
Kommunikationskommitténs (K 1995:01)
del- och slutbetänkanden som kommer att
presenteras den 1 mars respektive den 1
december 1996. Bland de åtgärder som
vidtagits för att minska trafikens
miljöpåverkan nämns fortsatt arbete för
att utveckla miljöklassystemet för
bilar, såväl nationellt som inom EU.
Miljödepartementet har även nyligen, i
samarbete med
Kommunikationsdepartementet,
färdigställt en rapport med förslag
till avgas- och bullerkrav på motorer
till fritidsbåtar. Vidare påpekar
regeringen att det pågår ett arbete
inom EU för att utveckla kvalitetskrav
på bensin och diesel. Sveriges position
dr att förslagen skall ge goda hälso-
och miljöeffekter som inte begränsas
till lokala luftkvalitetsprogram samt
att medlemsländerna skall ges möjlighet
att stimulera en introduktion av bättre
kvaliteter och miljöklasser. Regeringen
avser även att göra en översyn av
vägtrafikens samlade beskattning i
syfte att förbättra den samlade
styreffekten med avseende på miljö och
trafiksäkerhet.
Vattenvård
Motionerna
Marina frågor
I motion Jo613 (s) anförs att ett
miljökänsligt område som Laholmsbukten
måste prioriteras i miljöarbetet och
därför vore ett bra försöksområde då
det gäller praktisk prövning av
lagbegreppet kvalitetsnormer (yrkandena
1 och 2). Motionärerna anför dessutom,
i yrkande 3, att Laholmsområdet borde
prioriteras vid tilldelning av medel
för skapande av nya gröna jobb. I
motion Jo623 (c) yrkande 1 anförs att
Sverige bör ta initiativ till bildande
av en Nordsjökommission. Vidare
efterfrågas i yrkande 3 en nordisk
handlingsplan för Västerhavets miljö
och i yrkande 4 en särskild låneordning
i Nordiska investeringsbanken. I
yrkande 5 påtalas behovet av åtgärder
för att förhindra miljöförstöring från
vrak. I yrkande 7 föreslås åtgärder för
att minska kvävetillförseln till
Västerhavet och yrkande 9 tar upp
frågan om musselodlingar för att minska
övergödningen i kustvatten. I motion
Jo634 (s) yrkandena 1 och 2 påtalas
behovet av forskning om kväveökningen i
Vättern liksom behovet av tillräckliga
medel för att upprätthålla en
meningsfull miljöövervakning i bl.a.
Vättern. Enligt motion Jo643 (s) bör
en miljöinventering av Bottenviken
genomföras för att få en helhetsbild
över situationen i området. I motion
Jo638 (s) yrkande 1 begärs förslag om
inrättande av ett Skånes miljö- och
naturvärn. Enligt yrkande 2 behövs en
utökning av antalet mätstationer för
miljökontroll i Öresund, och enligt
yrkande 3 bör marint skydd med
reservatsbestämmelser införas för
Öresund och södra Kattegatt. I motion
Jo662 (mp) yrkande 5 begärs att
Naturvårdsverket får i uppdrag bl.a.
att lämna förslag till hur
miljösituationen i havet kan förbättras
med hjälp av genomförandeplaner
baserade på flodernas
avrinningsområden. I motion Jo681 (mp)
yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om övergripande
riktlinjer, konkreta mål och
budgetanslag för åtgärdsplaner för en
bättre havsmiljö.
Mottagningsstationer, m.m.
I motion Jo662 (mp) yrkande 13 begärs
att Naturvårdsverket får i uppdrag att
kartlägga och utarbeta ett
åtgärdsprogram mot de landbaserade
oljeutsläppen. I yrkande 14 anförs att
samtliga berörda hamnar skall ha
mottagningsstationer för olje- och
kemikaliespill väl utbyggda senast den
1 juli 1997. Enligt yrkande 15 bör
villkoren för de havsbaserade
fiskodlingarna omprövas senast 10 år
efter det att varje enskilt tillstånd
givits.
Oljeletning i Skagerrak
Ett flertal motioner innehåller
synpunkter på följderna av oljeletning
i Skagerrak. I motionerna Fö605 (v)
yrkande 3, Jo623 (c) yrkande 2, Jo650
(s) och Jo611 (mp) yrkande 1 anförs att
Sverige bör agera kraftfullt mot Norges
planer på oljeletning i Skagerrak. I
den senare anförs även att Sverige bör
ta initiativ till en nordisk
överenskommelse om att freda Skagerrak
från borrning efter olja och gas, samt
gemensamt utreda möjligheterna att
rensa och återställa havet (yrkande 2).
I motion Jo625 (fp) påtalas vikten av
att oljeletning i Skagerrak stoppas
och att krav bör ställas på att Norge
skall uppfylla kraven om samråd i den
nordiska klimatkonventionen (yrkandena
1 och 2). Vidare anförs i yrkande 3
behovet av en bredare
konsekvensutredning av den planerade
olje- och gasutvinningen i Skagerrak. I
Miljöpartiet de grönas motion Jo662
yrkande 12 begärs lagförslag som
innebär att oljeborrning och
prospektering i Östersjön förbjuds.
Våtmarker
Enligt motion Jo614 (s) yrkande 1 måste
åtgärderna för att anlägga och
återställa våtmarker samordnas med
övriga stöd i det s.k. NOLA-programmet.
Vidare anser motionärerna att södra
Hallands kommuner skall utgöra
försöksområde för våtmarksanläggningar
och att en del av pengarna i NOLA-
programmet bör avsättas för ändamålet.
Länsstyrelsen bör få i uppdrag att
utarbeta prioriterings- och
åtgärdsplaner för genomförandet av
försöket i samråd med kommunerna
(yrkandena 24). I motion Jo638 (s)
yrkande 4 begärs förslag om
samverkansprogram med kommunerna i
syfte att finansiera angelägna
miljövårdsprojekt. Enligt motion Jo655
(s) bör miljöskyddslagen ändras så att
markägare kan åläggas att anlägga
våtmarker. I motion Jo662 (mp) yrkande
6 ges förslag till ändring i
skötsellagen så att minst 5 meter
obrukad mark lämnas vid öppna
vattendrag. I yrkande 7 anförs att
stora arealer våtmarker, framför allt i
Skåne och Halland, behöver återskapas
för att minska kväveläckaget. Motion
Jo680 (s) yrkande 4 tar upp frågan om
markavvattning, och motionärerna anser
att dikningsförbud borde råda inom
Ätrans hela avrinningsområde.
Kväveutsläpp från kommunala
reningsverk, m.m.
En utredning om alternativa lösningar
för kvävereduktion på kommunala
reningsverk bör tillsättas enligt
motion Jo608 (s). Enligt motion Jo609
(m) yrkande 15 bör länsstyrelserna
uppmanas att i sin tillståndsgivning
låta kommunerna göra
våtmarksinvesteringar i stället för
satsningar på reningsverk om man kan
visa på bättre effekter på miljön. I
motion Jo662 yrkandena 810 (mp)
behandlas vilka krav som bör ställas på
reningsverkens kvävereduktion. Kustnära
kommunala reningsverk vid Västerhavet
och Östersjön bör ha infört en
kvävereduktion motsvarande minst 60 %
senast den 1 juli 1997. Reduktionen bör
senast den 1 juli 1999 ha ökat till
minst 75 %. För kommunala reningsverk
vid Bottenhavet bör kvävereduktionen
motsvara minst 50 % senast den 1 juli
1997. Motionärerna begär även ett
tillkännagivande om att dagvatten,
miljöfarliga industriutsläpp och avlopp
från hushållen inte bör få blandas i
samma avloppssystem fr.o.m. den 1
januari 1999 (yrkande 11).
Strandstädning
Motionerna Fö605 (v) yrkande 4, Jo621
(fp) och Jo623 (c) yrkande 6 har
samtliga krav på statligt ekonomiskt
åtagande för städning av havsstränder.
Övrigt
Enligt motion Jo630 (mp) bör en
avvecklingsplan fastställas för icke
separerande vattenklosetter i kommunala
avloppssystem. I motion Jo605 (kds)
yrkande 1 föreslås att en
parlamentarisk utredning bör tillsättas
med syfte att göra en total och samlad
analys av hur en långsiktigt bärkraftig
dricksvattenförsörjning kan säkras.
Vidare betonas vikten av att Sverige i
FN verkar för införandet av en global
vattenkonvention (yrkande 7). Två
motioner tar upp frågan om
miljöavgifter. Enligt motion Jo662 (mp)
yrkande 1 bör sådana avgifter införas i
större utsträckning även för utsläpp
till vatten. I motion Jo664 (v) yrkande
6 begärs en utredning om möjligheterna
att ta ut en avgift på verksamheter som
skadar omkringliggande hav.
Utskottets överväganden
Marina frågor
Riksdagen fattade år 1991 beslut om
samordning och utbyggnad av
miljöövervakningen på såväl nationell
som regional nivå (1990/91:JoU30). Med
anledning av detta fastställde
Naturvårdsverket i april 1993
programmet för den nationella
övervakningen, och arbetar för
närvarande med att utforma program för
en samordnad regional verksamhet.
Verket har sedermera fått i uppdrag att
senast den 1 mars 1996 redovisa ett
samlat program för den fortsatta
miljöövervakningens omfattning och
inriktning. Vad gäller miljön i Skåne
har Skånedelegationen i sin rapport
Ett renat Skåne (SOU 1995:62)
föreslagit utarbetandet av ett
regionprogram som lägger fast
övergripande strategier för den
långsiktiga samhällsutvecklingen och
användningen av mark och vatten. De
frågor som tas upp i motionerna Jo613
yrkandena 13, Jo634, Jo638 yrkandena 13
och Jo643 är således föremål för
överväganden i olika sammanhang. I
avvaktan på resultatet av denna
verksamhet bör motionerna inte
föranleda någon särskild åtgärd.
Frågan om bildande av en
Nordsjökommission har behandlats av
utskottet vid ett flertal tillfällen,
senast hösten 1994 (1994/95:JoU2).
Utskottet uttalade då att fortsatta
Nordsjökonferenser i kombination med en
sammanslagning av Oslo- och
Pariskonventionerna (OSPARCOM) gör att
Nordsjöfrågorna i det fortsatta arbetet
kommer att vara väl tillgodosedda.
Utskottets uppfattning kvarstår. För
närvarande föreligger således inte
behov av att inrätta en separat
Nordsjökommission. Som framgår av
redovisningen i det föregående skall
det fortsatta Nordsjöarbetet ske inom
ramen för en speciell Nordsjökommitté.
Motion Jo623 yrkande 1 avstyrks.
Även frågan om en särskild låneordning
i Nordiska investeringsbanken
behandlades av utskottet i betänkande
1994/95:JoU2 varvid utskottet anförde
följande:
Med anledning av motion Jo623 yrkande 4
vill utskottet erinra om att Nordiska
investeringsbankens (NIB) möjligheter
att ge lån till miljöinvesteringar har
underlättats genom att sådana
investeringar endast behöver vara av
direkt intresse för ett nordiskt land.
Kravet är annars att projekten skall
utföras i samarbete mellan företag i
minst två nordiska länder. Utskottet
har inhämtat att ägarna, d.v.s. de
nordiska länderna har gett klart
uttryck för bankens avsikt att engagera
sig även på miljöområdet. Drygt en
miljard US-dollar i NIB-lån har under
de senaste åren gått till miljöinve
steringar i Norden. Under år 1993 avsåg
drygt hälften av den nordiska
utlåningen projekt som direkt eller
indirekt omfattar positiva
miljöeffekter. Mot den bakgrunden
finner utskottet syftet med motion
Jo623 yrkande 4 tillgodosett.
Utskottet finner inte anledning att nu
ändra sitt ställningstagande och
avstyrker motion Jo623 yrkande 4.
Därutöver kan nämnas att det i oktober
1995 togs ett beslut i Nordiska
ministerrådet om att inrätta en nordisk
facilitet för mjuk finansiering av
miljöinsatser i Östersjö- och
Barentsregionen främst i form av
gåvomedel. Faciliteten kommer att
knytas till det nordiska
miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) och
under år 1996 tillföras ett kapital på
30 miljoner danska kronor.
Också frågan om åtgärder mot
miljöförstöring från vrak behandlades i
utskottets betänkande 1994/95:JoU2 (s.
13). Det kan tilläggas att riksdagen
nyligen har behandlat en proposition om
ändrade regler för bärgning
(1995/96:LU5). Beslutet innebär att
riksdagen godkänner en ny konvention om
bärgning från år 1989, som är avsedd
att ersätta en gammal konvention i
samma ämne från år 1910. Genom den nya
konventionen har man velat uppmuntra
bärgningsföretag som hindrar eller
begränsar skador på miljön. Bland
nyheterna märks regler om särskild
ersättning till bärgare som hindrar
eller begränsar miljöskada.
Ersättningen skall betalas av fartygets
ägare och skall motsvara bärgarens
kostnader. Syftet med motion Jo623
yrkande 5 torde vara i huvudsak
tillgodosett med det anförda och kräver
ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Som utskottet redovisat i inledningen
till detta betänkande har
Naturvårdsverket i sin rapport Miljö -
93 gjort en uppföljning av nationella
åtaganden och statsmakternas beslut på
miljöområdet, och föreslår åtgärder
inom olika samhällssektorer liksom för
det internationella samarbetet. För att
bättre kunna prioritera fortsatta
svenska åtgärder när det gäller hav och
kustvatten arbetar Naturvårdsverket med
miljökvalitetsmål och åtgärdsmål för
olika avsnitt av den svenska kusten.
Syftet med denna strategi är att få en
bättre grund för att prioritera
fortsatta svenska åtgärder. Utskottet
anser i likhet med motionärerna i
motion Jo623 att det är väsentligt med
ett konsekvent och målmedvetet arbete
för att minska miljöhoten mot våra hav.
Som framgår av det ovan anförda pågår
ett sådant arbete på Naturvårdsverket.
Mot den bakgrunden finner utskottet att
syftet med motion Jo623 yrkandena 3, 7
och 9 i huvudsak är tillgodosett.
Av rapporten Miljö -93 framgår också
att Naturvårdsverket övergått från att
arbeta med aktionsplaner för bättre
havsmiljö till en strategi som innebär
att vissa miljömål satts upp. Åtgärder
för att uppnå dessa mål utarbetas och
utvärderas kontinuerligt.
Naturvårdsverket har dessutom fått i
uppdrag att senast den 1 april 1996
redovisa förslag till åtgärder så att
det 50-procentiga reduktionsmålet för
utsläpp av kväve till havet uppfylls. I
anslutning till yrkande 5 i motion
Jo662 vill utskottet tillägga att
rättsligt bindande planer, baserade på
miljökvalitetsnormer, är en stor och
komplicerad fråga från bl.a.
lagstiftningssynpunkt. Enligt
utskottets mening måste i första hand
frågorna kring miljökvalitetsnormer och
deras rättsverkan klarläggas innan man
går vidare med sådana planer som
motionärerna avser. Utskottet hänvisar
härvidlag till Miljöbalksutredningens
verksamhet (jfr 1995/96:JoU2). Med
hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681.
Mottagningsstationer m.m.
Med anledning av motion Jo662 yrkandena
13 och 14 vill utskottet anföra
följande. Regler för vad som får
släppas ut från fartyg och vad som
skall lämnas i hamnarnas
mottagningsanordningar återfinns i
lagen (1980:424) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg, i
förordningen (1980:789) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg samt i
renhållningsförordningen (1990:984).
Vidare pågår ett fortlöpande arbete med
dessa frågor inom
Helsingforskommissionen och Marpol.
Naturvårdsverket arbetar för närvarande
med en handlingsplan för
avfallshantering som avses presenteras
för regeringen hösten 1996.
Naturvårdsverket har även fått i
uppdrag att senast den 31 december 1995
göra en inventering av hotbilden för
oljeutsläpp i Östersjön och göra en
bedömning av den fortsatta utvecklingen
av dessa utsläpp samt föreslå åtgärder.
Verket skall även göra en översikt över
kommunernas kunskaper om och insatser
för att minska illegal deponering.
Sjöfartsverket meddelar att
mottagningskapaciteten i hamnarna i och
för sig är acceptabel men att problem
uppstått på grund av de avgifter som
kommunerna tar ut för hanteringen av
oljerester m.m. från fartygen.
Regeringen påtalar i skrivelsen Vår
miljö (1995/96:120) problemen med det
kraftigt ökade antalet begränsade
oljeutsläpp från fartyg. Utsläppen
härrör framför allt från fartyg som
olagligen släpper ut ballastvatten och
sköljvatten direkt i havet. För att
minska detta problem har en av HELCOM:s
arbetsgrupper tagit fram ett förslag om
mottagningsanordningar för avfall från
fartyg. I förslaget ingår bl.a.
införandet av en enhetlig hamnavgift. I
dessa avgifter ingår att fartygen får
lämna miljöfarligt avfall vid
mottagningsanordningarna utan extra
kostnad. Sverige kommer att verka för
att förslaget snabbt genomförs. Med
hänvisning till vad som anförts
avstyrks motion Jo662 yrkandena 13 och
14.
I den mån en fiskodling
tillståndsprövats enligt
miljöskyddslagen (1969:387) kan
villkoren omprövas enligt 24 §. Med
stöd av denna paragraf kan omprövning
ske under förutsättningar som anges i
sju olika punkter. Enligt punkt 1 får
omprövning ske när 10 år förflutit från
det att tillståndsbeslutet vann laga
kraft. På grund av Sveriges medlemskap
i EU har nyligen införts en möjlighet
att föreskriva kortare omprövningstid
(se SFS 1995:825). Härigenom är syftet
med motion Jo662 yrkande 15
tillgodosett såvitt avser regelverket
för omprövning. Något riksdagsuttalande
i enlighet med motionen bör dock inte
göras eftersom motionen närmast berör
rättstillämpningen enligt
miljöskyddslagen.
Oljeletning i Skagerrak
Frågan om oljeletning i Skagerrak har
behandlats av utskottet vid ett flertal
tillfällen, senast i betänkande
1995/96:JoU5 där utskottet anförde
följande:
Mot bakgrund av den oro som finns
inför Norges planer på provborrning
efter olja i Skagerrak begärde den
svenska regeringen den 31 januari
samråd med den norska regeringen i
enlighet med den nordiska
miljökonventionen. I juni 1994 tog
Stortinget ställning till den norska
regeringens proposition om
petroleumverksamhet på
kontinentalsockeln. I den har området
för undersökningsverksamhet begränsats.
Dessutom skall den norska regeringen
genomföra en utredning om miljöeffekter
av kemikalieutsläpp innan slutgiltigt
beslut tas. Ett sådant beslut kommer
tidigast att fattas under år 1997. I
ett frågesvar den 25 oktober 1994
hänvisade miljöministern till den
tidigare regeringens begäran om samråd
och framhöll bl. a. att tidsfristen
skulle utnyttjas för att göra en
grundlig bedömning av de begärda
kompletteringarna och miljökonsekvenser
för den svenska kusten av eventuella
provborrningar. Miljöministern
underströk att den svenska regeringens
begäran om samråd kvarstod. Enligt vad
utskottet erfarit har
miljödepartementet fått ta del av de
kompletteringar som gjorts från norsk
sida och ärendet bereds för närvarande
inom departementet. Som tidigare
förutsätter utskottet att regeringen
med stor uppmärksamhet följer frågans
vidare utveckling och vidtar de
åtgärder som anses erforderliga.
Utskottet vill i detta sammanhang
endast tillägga att oljeletningen i
Skagerrak är en viktig fråga för såväl
fisket som miljövården. Utskottet
förutsätter att regeringen på lämpligt
sätt håller riksdagen informerad om hur
ärendet utvecklas. Därmed finner
utskottet att syftet med motionerna
Fö605 yrkande 3, Jo611, Jo623 yrkande
2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12 i
huvudsak är tillgodosett. Motionerna
påkallar således inte någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Våtmarker
För att minska jordbrukets negativa
miljöpåverkan beslutades år 1988 att
kväveurlakningen från jordbruket skall
halveras till år 2000 (1990/91:JoU30,
s. 233). I internationella
överenskommelser har detta mål
tidigarelagts, och en halvering skall i
stället nås i särskilt belastade
områden till år 1995. Riksdagen
godkände genom beslut i december 1994
(1994/95:JoU7, rskr. 126) och mars 1995
(1994/95:JoU13, rskr. 290) riktlinjerna
för det svenska miljöprogrammet för
jordbruket enligt förordning (EEG) nr
2078/92. Regeringen har därefter
utarbetat ett svenskt miljöprogram för
jordbruket som godkänts av
kommissionen. Programmet har bl.a. till
syfte att minska växtnäringsläckaget
från jordbruksmark samt användningen av
kemiska bekämpningsmedel i jordbruket.
Inom ramen för detta program utbetalas
stöd för att på åkermark i Götaland och
Svealand anlägga eller återställa
våtmarker och småvatten och för att
anlägga extensiv vall och skyddszoner
utmed vattendrag. Stöd utgår också för
att så fånggröda på åkermark i Götaland
under hösten och vintern. Motionerna
Jo614 och Jo638 yrkande 4 bör i
huvudsak anses tillgodosedda med det
anförda.
Utskottet delar den syn om behovet av
att återskapa våtmarker i Skåne och
Halland som anläggs i motion Jo662
yrkande 7. Utifrån det rikstäckande
perspektiv som riksdagen bör anlägga är
utskottet dock inte berett att föreslå
något uttalande angående just dessa
delar av landet. Motionen har till
stora delar tillgodosetts i arbetet med
det svenska miljöprogrammet som
redovisats ovan.
Motionerna Jo655, Jo662 och Jo680
innehåller förslag om olika rättsliga
tvångsmedel för att bevara våtmarker
m.m. I anslutning till motion Jo655
vill utskottet framhålla att miljö- och
naturvårdslagstiftningen i princip
innebär skyldighet för markägare att i
förekommande fall tåla vissa
inskränkningar i markanvändningen.
Däremot ger skyddslagstiftningen
normalt inte möjlighet att ålägga
markägaren att aktivt utföra mer
omfattande anläggningsarbeten eller
dylikt. Utskottet är inte berett att
frångå denna princip och avstyrker
motion Jo655, i den mån motionen inte
tillgodosetts genom redovisningen ovan.
Enligt utskottets mening är de regler
om förbud mot markavvattning som finns
i naturvårdsförordningen, bilaga 3, en
lämplig avvägning mellan olika
intressen (se SFS 1993:1086). Frågan
tillhör för övrigt regeringens
kompetensområde. Utskottet avstyrker
motion Jo680 yrkande 4.
I anslutning till motion Jo662 om
obligatoriska kantzoner eller
skyddszoner utmed vattendrag vill
utskottet framhålla följande.
Föreskrifter om skyddszoner kan
meddelas med stöd av lagen (1979:425)
om skötsel av jordbruksmark. Detta
förutsätter dock att föreskrifterna
inte innebär att pågående
markanvändning avsevärt försvåras.
Generella och obligatoriska skyddszoner
i den omfattning som föreslås i
motionen kan knappast beslutas utan att
frågan om ersättning för ingreppet
prövas samtidigt. Utskottet vill dock
erinra om att förordningen om miljöstöd
(SJVFS 1995:133) innehåller regler om
bidrag för åtgärder som skyddar
särskilt miljökänsliga områden genom
att bl.a. extensiv vall och skyddszoner
utmed vattendrag anläggs. Syftet med
motion Jo662 yrkande 6 bör således
kunna tillgodoses utan tvingande
lagstiftning.
Kväveutsläpp från kommunala
reningsverk, m.m.
Regeringen uppdrog i augusti 1992 åt
Naturvårdsverket att utreda
möjligheterna att tillämpa ett system
med utsläppsramar och kvoter för att
minska närsaltutsläpp av i första hand
kväve till kustområdena. Uppdraget
redovisades den 1 mars 1993 och har
remissbehandlats. Flera remissinstanser
var kritiska till att tillämpa systemet
på utsläpp av närsalter. Regeringen
återkommer till frågan i samband med
att Naturvårdsverket i april 1996
redovisar det ovan nämnda uppdraget
avseende förslag på åtgärder för att
uppfylla målet att minska utsläppen av
kväve till havet med 50 %. Regeringen
har dock redan konstaterat att åtgärder
inom framför allt jordbrukssektorn
kommer att bli aktuella (skr.
1995/96:120). Med hänvisning till det
arbete som pågår avstyrks motion Jo662
yrkandena 811.
Plan- och byggutredningen (M1992:03)
har genom tilläggsdirektiv (dir.
1995:90) fått i uppdrag att i fråga om
VA-lagen pröva kommunernas skyldighet
att ordna vatten och avlopp och att
undersöka möjligheterna att bättre
samordna kommunernas ansvar med den
enskilde fastighetsägarens i syfte att
i ökad utsträckning få till stånd ett
bättre resursutnyttjande och lokala
kretsloppsbaserade lösningar. Därutöver
skall utredningen lämna förslag som
främjar sådana nya tekniska lösningar
för omhändertagande av avloppsvatten
som står i samklang med naturens
kretslopp. Med hänvisning till detta
arbete avstyrks motion Jo608.
Ovan nämnda utredning bör i huvudsak
tillgodose även syftet med motion Jo609
yrkande 15. Syftet med utredningen är
bl.a. att åstadkomma större
flexibilitet och öppenhet för nya
lösningar i fråga om avloppsrening m.m.
Motionen bör således inte föranleda
någon särskild åtgärd i avvaktan på
frågans fortsatta hantering.
Strandstädning
Utskottet har vid flera tillfällen och
senast hösten 1994 behandlat motioner
om strandstädning längs våra kuster
(1994/95:JoU2). Utskottet uttalade sin
oro för den tilltagande nedskräpningen
av den svenska skärgården och ansåg det
vara av vikt att problemet får en mer
långsiktig lösning än vad som kan
erbjudas genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utskottet hänvisade även till
den nya s.k. Pariskonventionen, vars
område utökats till att gälla samtliga
havens miljöproblem, och genom vilken
framtida diskussioner i frågan bör
komma att underlättas.
Miljövårdsberedningen har genom
tilläggsdirektiv (dir. 1995:127) bl.a.
fått i uppdrag att kartlägga de
verksamheter och aktiviteter som kan ha
negativ inverkan på skärgårdarnas natur-
och kulturmiljövärden, t.ex.
nedskräpning. Beredningen skall även
redovisa förutsättningarna för att
upprätta och genomföra miljöprogram för
respektive skärgårdsområde. Med
hänvisning till vad som anförts
avstyrks motionerna Fö605 yrkande 4,
Jo621 och Jo623 yrkande 6.
Övrigt
Grundvattenutredningen behandlar i sitt
slutbetänkande Grundvattenskydd (SOU
1995:45) frågor om åtgärder i syfte att
bättre skydda våra
grundvattenförekomster. När det gäller
att säkra tillgången på grundvatten
anser utredningen att målsättningen bör
vara att uttaget av grundvatten inte
får överstiga nybildningen av
grundvatten inom berört område och att
allmänna försiktighets-,
resurshushållnings- och miljöaspekter
motiverar en återhållsamhet med
vattenförbrukningen också utanför
områden där bristsituationer
föreligger. När det gäller vilka
åtgärder som bör vidtas för en bättre
hushållning med grundvatten anser
utredningen att grundvattensituationen
bör ägnas ökad uppmärksamhet vid
utarbetandet av åtgärdsstrategier för
olika storskaliga miljöproblem. Vidare
måste konsekvenserna för grundvattnet
noga beaktas vid miljöskyddsprövningen
eller annan tillståndsprövning såväl av
stora anläggningar med påverkan över
ett större område som när det gäller
anläggningar med endast lokal påverkan.
För att undvika problem med vattenbrist
bör vid all planering av bebyggelse och
andra anläggningar tas hänsyn till
grundvattenförhållanden och att det
alltid bör utredas hur
vattenförsörjningen för ett nytt
bebyggelseområde skall ordnas.
Utredningens förslag har i huvudsak
införlivats i Miljöbalksutredningens
arbete. Syftet med motion Jo605
yrkande 1 synes i huvudsak vara
tillgodosett med det anförda och
avstyrks i den mån så inte är fallet.
Grundvattenutredningen har även berört
olika typer av torra eller
källseparerande toalettsystem. Enligt
utredningen har de torra
toalettsystemen en god potential för
återföring av fosfor till jordbruket
och de urinseparerande systemen har,
under förutsättning att tekniken för
urinlagring utvecklas, en god potential
för återföring av såväl kväve som
fosfor till jordbruket. Lagring och
spridning av urin och
förmultningsrester från
förmultningstoaletter måste dock
utvecklas ytterligare innan systemen är
färdiga för användning i större skala.
Utvecklingsbehoven gäller såväl de
tekniska systemen som de
organisatoriska systemen kring
hanteringen. Acceptansfrågor kring både
konventionell teknik och ny teknik bör
även studeras enligt utredningen.
Utskottet har tidigare konstaterat att
forskning och utveckling på området är
betydande och att många kommuner
arbetar intensivt med framtagande av
alternativa avloppssystem, samt betonat
vikten av att forskning och utveckling
rörande alternativa system på olika
sätt stimuleras (1993/94:JoU23).
Naturvårdsverket har även startat
systemstudier inom jordbruket och inom
VA-sektorn, projektet Systemanalys VA.
Studien kommer att genomföras under år
1996 och delar av år 1997. Syftet är
att utveckla målen för miljöanpassad
VA, följa och beskriva den pågående
utvecklingen inom VA-sektorn, stödja
och stimulera utvecklingen av
miljöanpassade VA-system samt i övrigt
verka för att nya och befintliga
lösningar inom sektorn befrämjar en
hållbar samhällsutveckling och en god
livsmiljö. Den frågeställning som tas
upp i motion Jo630 är således föremål
för överväganden. I avvaktan på att
arbetet på detta område ytterligare
utvecklas och konkretiseras bör
motionen inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Regeringen har bedömt att möjligheten
att enas om ett juridiskt bindande
instrument för skydd av havet mot
föroreningar från landbaserade källor i
enlighet med vad som yrkas i motion
Jo605 yrkande 7 förefaller små. Därför
har Sverige i bl.a. Nordiska
ministerrådet förordat starka regionala
havsmiljöavtal, t.ex.
Helsingforskommissionen samt Oslo- och
Pariskonventionerna (OSPAR). Utskottet
har inga invändningar mot den
bedömningen och avstyrker motionen.
Utskottet behandlade frågan om
ekonomiska styrmedel i betänkandet
1994/95:JoU16 och anförde därvid att
användningen av sådana är angeläget för
att uppnå det internationellt
vedertagna målet om att det är
förorenaren som skall betala för de
miljökostnader som han eller hon
förorsakar. Som nämnts ovan kommer
regeringen att återkomma till frågan om
ekonomiska styrmedel i samband med att
Naturvårdsverket i april 1996 redovisar
sitt uppdrag avseende förslag på
åtgärder för att uppfylla målet att
reducera kväveutsläppet till havet med
50 %. Motion Jo662 yrkande 1 avstyrks
med det anförda.
För övrigt vill utskottet erinra om
att Skatteväxlingskommittén har i
uppgift att utreda förutsättningarna
för en ökad miljörelatering av det
svenska skattesystemet. Med hänvisning
till detta arbete avstyrks motion Jo664
yrkande 6.
Luftvård
Motionerna
Katalysatorer
I motion T221 (mp) yrkande 27 anförs
att katalysatorer fr.o.m. år 1998 bör
vara ett krav på samtliga fordon som
drivs med fossila bränslen. Enligt
motion T224 (v) yrkande 14 bör
Naturvårdsverket ges i uppdrag att
utreda katalysatorernas miljöeffekt i
praktiken, mot bakgrund av att det har
visat sig att katalysatorerna tappar i
effekt redan efter 6 000 mil.
Drivmedel m.m.
Motion Jo609 (m) yrkande 10 tar upp
frågan om normer för energieffektivitet
på fordon och motionärerna anför därvid
att regeringen bör utreda hur sådana
normer kan införas i Sverige i syfte
att på ett tidigt stadium ge en signal
om vilka framtida krav producenterna
bör rikta in sig på. I motion T224 (v)
yrkande 13 anförs att större resurser
borde satsas på miljövänliga drivmedel,
samtidigt som de miljövänliga
alternativen gynnas via ekonomiska
styrmedel. Motion Jo641 (c) yrkande 12
tar också upp frågan om miljövänliga
bränslen och motionärerna kräver därvid
förslag om förändringar i
drivmedelsförordningen i syfte att
gynna dessa.
Avgaser från arbetsredskap, m.m.
Två motioner behandlar frågan om
avgaser från arbetsredskap och
arbetsfordon. Enligt motion Jo616 (mp)
krävs ökade informationsinsatser om och
eventuellt förbud mot vissa
bensindrivna gräsklippare (yrkande 1).
Dessutom anser motionärerna att en
skrotningspremie bör övervägas för de
ur miljö- och hälsosynpunkt sämsta
motorgräsklipparna (yrkande 2). I
motion Jo628 (fp) anförs att arbetet
med avgaskrav för och miljöklassning av
arbetsfordon måste gå vidare och vara
en viktig del i Sveriges ansträngningar
för en bättre miljö i EU-samarbetet
(yrkande 16). Folkpartiet liberalerna
anser också att regeringen bör föreslå
regler om avgaskrav för arbetsredskap
(yrkande 17). I denna motions yrkande 9
föreslås även att riksdagen fastställer
som mål att senast år 2010 skall inga
fordon med hälsovådliga utsläpp
tillåtas i storstäderna.
Utsläpp från båtmotorer
Motion Jo660 (mp) behandlar utsläpp
från båtmotorer. I yrkandena 1 och 2
anförs att endast alkylatbensin bör få
användas som tvåtaktsbränsle och att
tvåtaktsoljor måste vara biologiskt
nedbrytbara. Vidare anförs att nya
båtmotorer bör uppfylla Bodensee-
reglerna steg 1 (yrkande 3) och att
skrotningspremier bör införas för äldre
bensindrivna båtmotorer (yrkande 4).
För fyrtakts båtmotorer bör endast
bensin i miljöklass 2 tillåtas enligt
yrkande 5.
Växthusgaser
Motionerna T225 (mp), Jo609 och N407
(båda m) behandlar bl.a. utsläpp av
växthusgaser. Enligt yrkande 1 i den
förstnämnda motionen bör Sverige till
klimatkonferensen i Berlin ha ett
nationellt handlingsprogram som kan
garantera långsiktigt hållbara
lösningar. Vidare anförs att åtgärder
skall vidtas inom alla de områden där
betydande utsläpp av växthusgaser sker
samt att regeringen bör utarbeta
miljöskatter och andra ekonomiska
styrmedel som syftar till att motverka
växthuseffekten (yrkandena 10 och 11).
Motionärerna anser även att Sverige i
Nordiska rådet bör försöka påverka de
övriga nordiska länderna till att vidta
åtgärder för att minska sina
koldioxidutsläpp per capita, samt
inleda särskilda samtal med Norge för
att de skall vidta åtgärder för att
minska de norska koldioxidutsläppen per
capita (yrkande 18). Enligt motionerna
N407 yrkande 5 och Jo609 yrkande 8 bör
utsläppen av koldioxid minska med 20 %
till år 2005 i syfte att bekämpa
växthuseffekten. I den senare motionen
påtalas även behovet av en offensiv
svensk klimatstrategi (yrkande 9).
Övrigt
I motion T210 (m) yrkande 17 anförs att
den s.k. dispensavgiften för
amatörbyggda fordon bör avskaffas.
Utskottets överväganden
Katalysatorer
Bestämmelserna om utsläpp av avgaser
och andra ämnen från motorfordon finns
i bilavgaslagen (1986:1386) samt i
bilavgasförordningen (1987:586). Den
senare anger vilka utsläppskrav ett
fordon skall klara för att bli godkänt,
men däremot ställs inga krav på vilken
teknik som skall användas för att uppnå
dessa krav. Utskottet finner inte
anledning att ändra regelverket i den
riktning som föreslås i motion T221
yrkande 27 och avstyrker motionen.
Vidare vill utskottet med anledning av
motion T224 yrkande 14 anföra följande.
Katalysatorerna är endast en komponent
bland flera i bilarnas
avgasreningssystem och skiljer sig åt
mellan olika bilmodeller. Någon
utvärdering av deras effekt över tiden
är inte genomförd. Av den allmänna
motiveringen till bilavgaslagen framgår
dock att tillverkaren skall svara för
att bilen uppfyller vissa krav
beträffande avgasutsläpp under en viss
tid. I Naturvårdsverkets regi finns
dessutom bl.a. ett hållbarhetsprogram
och ett uppföljningsprogram där
bilarnas utsläppsnivåer över tiden
studeras. Syftet med motion T224
yrkande 14 torde i huvudsak vara
uppfyllt med det anförda, och motionen
avstyrks i den mån så inte är fallet.
Drivmedel, m.m.
Frågan om normer för energieffektivitet
på fordon har aktualiserats inom EU och
förslag till styrmedel har utarbetats
av kommissionen. Enligt uppgift har
regeringen för avsikt att även i
fortsättningen vara pådrivande i
frågan. Utskottet anser i likhet med
vad som anförs i motion Jo609 yrkande
10 att sådana normer på ett effektivt
sätt kan påverka trafiksektorn att
utvecklas i en miljövänlig riktning.
Med hänvisning till det arbete som
pågår på detta område bör yrkandet dock
inte medföra någon ytterligare
riksdagens åtgärd.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag
att senast den 1 november 1996 redovisa
förslag till åtgärder för att
ytterligare förbättra motorbränslens
miljökvalitetsegenskaper.
Delredovisning avseende bensin skall
ske senast den 1 juli 1996. Trafik- och
klimatkommittén har i sitt betänkande
som redovisats i inledningen till detta
betänkande föreslagit miljöklassning av
biobränslen som kompletterande åtgärd
för att minska kväveutsläppen från
trafiken. EG-kommissionen har under år
1994 presenterat ett förslag till
direktiv om beskattning av biobränslen.
Förslaget har diskuterats inom EU, men
ännu inte lett fram till något konkret
resultat. Utskottet instämmer i den
bedömning som görs i motion Jo641
yrkande 12 att systemen för
miljöklassning av bränslen bör
utvecklas med syfte att i möjligaste
mån ersätta miljöskadliga bränslen med
miljövänliga. Med hänvisning till det
arbete som pågår är utskottet dock inte
berett att förorda ett
riksdagsuttalande med anledning av
yrkandet.
Med hänvisning till vad som sagts ovan
är utskottet inte heller berett att nu
tillstyrka de förslag till åtgärder för
att gynna miljövänliga bränslen som
anges i motion T224 yrkande 13.
Utskottet vill för övrigt erinra om att
det för pilotprojekt rörande
alternativa bränslen finns möjlighet
till dispens från reglerna om
bränslebeskattning.
Avgaser från arbetsredskap, m.m.
Naturvårdsverket har nyligen fått i
uppdrag att föreslå åtgärder för att
minska utsläppen och bullret från
arbetsmaskiner. Uppdraget skall
redovisas i två delar med en första
avrapportering i maj 1996. Vidare har
EU-kommissionen lagt fram förslag om
åtgärder mot utsläpp av gasformiga
föroreningar och partiklar från
förbränningsmotorer som är avsedda för
fordon som inte används på väg
(arbetsmaskiner m.m.). Enligt en
faktapromemoria från Miljödepartementet
behövs nationell lagstiftning i frågan.
Utskottet anser i likhet med
motionärerna i motion Jo616 att de
motordrivna gräsklipparna orsakar
förhållandevis stora orenade utsläpp
och har genomgående höga bullernivåer.
Med hänvisning till det arbete som
pågår är utskottet dock inte berett att
föreslå något riksdagsuttalande i
frågan. Motion Jo616 yrkandena 1 och 2
avstyrks.
Utskottet är heller inte berett att
föregripa det arbete som regeringen
initierat och som redovisats ovan,
genom att tillstyrka de förslag som
lämnas i motion Jo628 yrkandena 16 och
17.
Kommunerna har i dag möjlighet att med
stöd av vägtrafikkungörelsen (1972:603)
förbjuda trafik med tunga fordon som
inte tillhör en viss miljöklass i
särskilt miljökänsliga områden. Trafik-
och miljökommittén förslår att denna
möjlighet utvidgas till att omfatta
alla typer av bilar. Avgränsning av
miljökänsligt område skall enligt
förslaget ske i kommunal översiktsplan.
Motion Jo628 yrkande 9 avstyrks med
hänvisning till att frågan är under
övervägande.
Utsläpp från båtmotorer
Miljödepartementet och
Kommunikationsdepartementet har i en
gemensam departementspromemoria gett
förslag till införande av avgas- och
bullerkrav på bensin- och dieselmotorer
till fartyg med en skrovlängd om högst
24 meter. Kraven föreslås bli
obligatoriska fr.o.m. år 1998. För
bensindrivna s.k. tvåtaktsmotorer,
vilket är den vanligaste motortypen
bland dessa båtar, innebär kraven att
utsläppen av kolväten behöver minska
med uppemot 75 % jämfört med de
förhållanden som allmänt råder i dag.
Bullerkraven innebär en sänkning av
bullernivåerna på omkring 3 dB (A) för
vissa motortyper. Riksdagen har nyligen
bifallit en proposition som innebär att
fritidsbåtar skall vara CE-märkta som
bevis på att de uppfyller de säkerhets-
och miljökrav som anges i EG:s så
kallade fritidsbåtsdirektiv
(1995/96:TU10). Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer får
meddela närmare föreskrifter om vilka
krav som skall uppfyllas. Motion Jo660
avstyrks i den mån den inte
tillgodosetts med vad som anförts.
Växthusgaser
Riksdagen har beslutat att utsläppen av
koldioxid skall stabiliseras på 1990
års nivå senast år 2000 för att sedan
minska. Enligt Naturvårdsverket har
dock koldioxidutsläppen ökat de senaste
åren och gjorda prognoser tyder på
svårigheter att uppfylla målet att
stabilisera koldioxidutsläppen till år
2000. Riksdagen har nyligen beslutat
att koldioxidskatten för industrin
skall höjas till hälften av den nivå
som gäller allmänt (prop. 1995/96:25,
FiU1). Önskemålet om att dämpa
utsläppen var centralt i detta
sammanhang. Frågan om koldioxidskattens
differentiering kommer enligt
proposition 1995/96:25 dessutom att
aktualiseras i Skatteväxlingskommitténs
arbete. Kommittén skall i detta
sammanhang framför allt diskutera om
det är önskvärt att i ett
miljöpolitiskt perspektiv och i ett
konkurrenskraftsperspektiv tillämpa
skilda skattesatser för varor i privat
konsumtion och för insatsvaror i
produktionen. Utan att föregripa
kommitténs analyser och
ställningstaganden anser dock
regeringen att storleken på
skattesatsen för industrin bör kunna
omprövas.
Klimatdelegationen och
Naturvårdsverket har nyligen överlämnat
rapporten Jordens klimat förändras (SOU
1995:96). I denna behandlas frågan om
principer för tänkbara protokoll enligt
klimatkonventionen och ges en bakgrund
till utformningen av en global strategi
och konsekvenserna för Sverige av en
sådan. Av den svenska nationalrapporten
om klimatförändringar framgår det också
att det svenska programmet för att
minska klimatpåverkan skall avse alla
växthusgaser. Naturvårdsverket skall
fortlöpande lämna underlag om
utvecklingen inom området och vid behov
föreslå nya satsningar. Vad gäller de
nordiska länderna har Nordiska rådet
antagit mål för bl.a. utsläpp av
växthusgaser. Eftersom klimatfrågan är
ett globalt problem bör en
kostnadseffektiv strategi antas för att
åstadkomma en så stor reduktion av
koldioxidutsläppen som möjligt.
Utskottet vill i detta sammanhang också
hänvisa till vad som anförs i skrivelse
1995/96:120 om globala och regionala
miljöproblem, särskilt avsnittet om
klimatförändringar (s. 3032). Motion
T225 yrkandena 1, 10 och 18 avstyrks
med det anförda.
Med hänvisning till redovisningen ovan
avstyrker utskottet även motionerna
N407 yrkande 5 och Jo609 yrkandena 8
och 9.
I proposition 1995/96:25 anför
regeringen att förutsättningarna för en
ökad miljörelatering av det svenska
skattesystemet för närvarande utreds av
Skatteväxlingskommittén. Denna kommitté
genomför en bred analys av ett komplext
område. Förutom effekter på miljön och
sysselsättningen behandlar utredningen
bl.a. effekter på den internationella
konkurrenskraften och
inkomstfördelningen. Regeringen avser
att avvakta resultaten från kommittén
innan några mer omfattande åtgärder
vidtas på detta område. Motion T225
yrkande 11 avstyrks med hänvisning till
det arbete som pågår på området.
Övrigt
Motion T210 yrkande 17 synes avse
dispensavgiften för vissa undantag från
föreskrifter enligt
bilavgasförordningen (1991:1481).
Grunden för hur avgiften skall beräknas
anges i bilavgaslagen (1986:1386).
Enligt lagen bör avgiften beräknas på
ett sådant sätt att den utjämnar de
ekonomiska fördelarna för den
avgiftsskyldige av att fordonen inte
uppfyller uppställda krav.
Beslutanderätten om vilka avgaskrav som
skall gälla i dispensärenden liksom om
avgiftens storlek har delegerats till
Naturvårdsverket. Avgiften är för
närvarande 7 000 kr per fordon och
erläggs vid typbesiktning.
Naturvårdsverket har föreslagit att de
fordon som uppfyller vissa minimikrav
skall undantas från avgift. Motionen
avstyrks med det anförda.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förbättrad
miljövervakning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo613, 1994/95:Jo634,
1994/95:Jo638 yrkandena 13 och
1994/95:Jo643,
2. beträffande inrättande av en
Nordsjökommission
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo623 yrkande 1,
3. beträffande särskild
låneordning i Nordiska
investeringsbanken
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo623 yrkande 4,
4. beträffande bärgning av
miljöfarliga vrak
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo623 yrkande 5,
5. beträffande åtgärder för en
bättre havsmiljö
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo623 yrkandena 3, 7 och 9,
6. beträffande aktionsplaner
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo662 yrkande 5 och
1994/95:Jo681,
res. 1 (mp)
7. beträffande
mottagningsanordningar, m.m.
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkandena 13 och 14,
8. beträffande tillstånd för
havsbaserade fiskodlingar
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkande 15,
9. beträffande oljeletning i
Skagerrak
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Fö605 yrkande 3, 1994/95:
Jo611, 1994/95:Jo623 yrkande 2,
1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 och
1994/95:Jo662 yrkande 12,
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
10. beträffande stöd till
etablering av våtmarker
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo614 och 1994/95:Jo638
yrkande 4,
11. beträffande återskapande av
våtmarker
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkande 7,
res. 4 (mp)
12. beträffande åtgärder för
att minska kväveutsläppen
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo655 och 1994/95:Jo680
yrkande 4,
13. beträffande ändring i
skötsellagen
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkande 6,
14. beträffande kväveutsläpp
från kommunala reningsverk
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkandena 811,
res. 5 (mp)
15. beträffande utredning om
alternativa avloppsreningsmetoder
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo608,
16. beträffande regler för
kommunal avloppsrening
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo609 yrkande 15,
res. 6 (m)
17. beträffande
strandstädning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Fö605 yrkande 4, 1994/95:
Jo621 och 1994/95:Jo623 yrkande 6,
res. 7 (v)
18. beträffande en långsiktigt
bärkraftig dricksvattenförsörjning
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo605 yrkande 1,
19. beträffande källseparerande
toalettsystem
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo630,
20. beträffande inrättande av
en global vattenkonvention
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo605 yrkande 7,
21. beträffande utnyttjande av
ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo662 yrkande 1,
22. beträffande utredning om
ekonomiska styrmedel
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo664 yrkande 6,
23. beträffande
katalysatorkrav
att riksdagen avslår motion
1994/95:T221 yrkande 27,
res. 8 (mp)
24. beträffande utredning om
katalysatorers effekt
att riksdagen avslår motion
1994/95:T224 yrkande 14,
res. 9 (v)
25. beträffande normer för
energieffektivitet
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo609 yrkande 10,
res. 10 (m)
26. beträffande ändring av
drivmedelsförordningen
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo641 yrkande 12,
res. 11 (c)
27. beträffande miljövänliga
motorbränslen
att riksdagen avslår motion
1994/95:T224 yrkande 13,
28. beträffande bensindrivna
gräsklippare
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo616,
res. 12 (mp)
29. beträffande avgaser från
arbetsredskap
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo628 yrkandena 16 och 17,
30. beträffande förbud mot
vissa fordon i städer
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo628 yrkande 9,
31. beträffande utsläpp från
båtmotorer
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo660,
res. 13 (mp)
32. beträffande växthusgaser
att riksdagen avslår motion
1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18,
res. 14 (mp)
33. beträffande bekämpning av
växthuseffekten
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:N407 yrkande 5 och
1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9,
res. 15 (m)
34. beträffande en ökad
miljörelatering av skattesystemet
att riksdagen avslår motion
1994/95:T225 yrkande 11,
35. beträffande dispensavgiften
för amatörbyggda fordon
att riksdagen avslår motion
1994/95:T210 yrkande 17.
res. 16 (m)
Stockholm den 23 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Aktionsplaner (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med Av rapporten
och på s. 13 slutar med och Jo681
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör
genomförandeplaner baserade på
miljökvalitetsnormer införas. Planerna
skall vara bindande och bör omfatta
områden av olika geografisk storlek
beroende på vilka miljöproblem de
syftar till att lösa. Haven tillförs
till största delen föroreningar från
flodernas avrinningsområden. Därför kan
det vara lämpligt att utveckla
genomförandeplaner som geografiskt
omfattar olika avrinningsområden. Mål
bör sättas upp på nationell nivå för
hur mycket tillförseln av föroreningar
skall minska för respektive
avrinningsområde. På regional nivå bör
sedan ett åtgärdsprogram läggas fast.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Jo662 yrkande 5 och Jo681
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande aktionsplaner
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo662 yrkande 5
och 1994/95:Jo681 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Utskottet
vill och slutar med riksdagens sida
bort ha följande lydelse:
Den redan allvarliga hotbilden mot
Sveriges västerhav förstärks än mer om
Norge förverkligar sina planer på att
provborra efter olja i Skagerrak.
Regeringen bör med kraft agera mot alla
sådana planer. Om Norge vidhåller dessa
planer bör Sverige utnyttja den rätt
till tillkallande av en internationell
skiljedomsgrupp som internationella
avtal och konventioner anvisar. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Fö605 yrkande 3 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna Jo611, Jo623 yrkande
2, Jo625, Jo650 samt Jo662 yrkande 12
avslås i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande oljeletning i
Skagerrak
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Fö605 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört och avslår
motionerna 1994/95:Jo611,
1994/95:Jo623 yrkande 2,
1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt
1994/95:Jo662 yrkande 12,
3. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Utskottet
vill och slutar med riksdagens sida
bort ha följande lydelse:
Den svenska regeringen måste enligt
utskottets uppfattning ta klart avstånd
från provborrningar efter olja i
Skagerrak. Regeringen bör dessutom ta
initiativ till en nordisk
överenskommelse om att Skagerrak skall
fredas från utvinning av eventuella gas-
och oljefyndigheter. I en sådan
överenskommelse bör även ingå utredning
om hur havsmiljön i Skagerrak kan
återställas. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo611 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna Fö605 yrkande 3,
Jo623 yrkande 2, Jo625, Jo650 samt
Jo662 yrkande 12 avslås i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med det
anförda.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande oljeletning i
Skagerrak
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo611 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört samt avslår motionerna
1994/95:Fö605 yrkande 3,
1994/95:Jo623 yrkande 2,
1994/95:Jo625, 1994/95:Jo650 samt
1994/95:Jo662 yrkande 12,
4. Återskapande av våtmarker (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Utskottet
delar och på s. 15 slutar med
redovisningen ovan bort ha följande
lydelse:
Ett av de billigaste sätten att minska
tillförseln av kväve till haven är att
återskapa våtmarker. Enligt utskottets
uppfattning behöver stora arealer
våtmarker, framför allt i Skåne och
Halland, återskapas för att minska
kväveläckaget. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo662 yrkande 7
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande återskapande av
våtmarker
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo662 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Kväveutsläpp från kommunala
reningsverk (mom. 14)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med Regeringen
uppdrog och slutar med yrkandena 811
bort ha följande lydelse:
De kommunala reningsverken utgör stora
källor till utsläpp av närsalter till
havet. Eftersom situationen i havet är
sådan att den kräver långtgående
minskningar av utsläppen anser
utskottet att kustnära
avloppsreningsverk vid Västerhavet
eller Östersjön bör uppnå en
kvävereduktion motsvarande 60 % senast
den 1 juli 1997. Reduktionen skall
sedan öka till minst 75 % fram till den
1 juli 1999. För motsvarande
reningsverk vid Bottenhavet bör
reduktionen vara 50 % den 1 juli 1997.
Vidare anser utskottet att kommunerna
fr.o.m. den 1 januari 1999 inte längre
skall ha möjlighet att blanda
industriutsläpp och dagvatten med
hushållsavlopp. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo662
yrkandena 811 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande kväveutsläpp från
kommunala reningsverk
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo662 yrkandena 811 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Regler för kommunal avloppsrening
(mom. 16)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 16 som börjar med Ovan nämnda
och slutar med fortsatta hantering
bort ha följande lydelse:
Som ett led i strävan att minska
kväveläckaget har kommunerna ålagts att
bygga ut kvävereningen i reningsverken.
Tack vare en redan långt genomförd
rening är detta emellertid en dyr
reningsmetod med marginella effekter
för miljön. Därför finns goda skäl att
inventera andra möjliga vägar att
minska läckaget av näringsämnen.
Betydligt större kostnadseffektivitet
bör enligt utskottets uppfattning kunna
uppnås genom exempelvis våtmarksrening.
Det finns olika möjligheter att stödja
våtmarksinvesteringar. Kommunerna som i
dag åläggs att satsa på reningsverk bör
få möjligheter att i stället minska
kväveläckaget genom
våtmarksinvesteringar, om man kan visa
på bättre effekter för miljön. När det
gäller våtmarksinvesteringar i direkt
anknytning till jordbrukslandskapet har
EU-medlemskapet genom EU:s miljöprogram
givit nya möjligheter som kan användas
för att öka investeringarna i våtmarker
och antalet skyddszoner utmed
vattendrag. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo609 yrkande
15 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande regler för kommunal
avloppsrening
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo609 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Strandstädning (mom. 17)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 16 som börjar med Utskottet har
och slutar med yrkande 6 bort ha
följande lydelse:
Stränderna efter västkusten drabbas
svårt av en stor mängd sopor. Under
några år har arbetsmarknadsmedel
använts för att finansiera satsningar
på strandstädning. Detta har varit väl
använda pengar som förbättrat närmiljön
och förutsättningarna för det rörliga
friluftslivet och turismen. Att hålla
stränder av riksintresse rena från
skräp kan dock i längden inte ses som
en arbetsmarknadspolitisk fråga.
Regeringen bör därför pröva hur ett
permanent stöd till kustkommunerna för
strandstädning kan införas. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Fö605 yrkande 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna Jo621 och Jo623
yrkande 6 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda genom det
anförda.
dels att utskottets hemställan under 17
bort ha följande lydelse:
17. beträffande strandstädning
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Fö605 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt avslår
motionerna 1994/95:Jo621 och
1994/95:Jo623 yrkande 6,
8. Katalysatorkrav (mom. 23)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 19 som börjar med Bestämmelserna
om och slutar med avstyrker motionen
bort ha följande lydelse:
Trafiken är en av de största källorna
till utsläpp av växthusgaser. Det är
därför viktigt att dessa utsläpp tas på
allvar och att åtgärder vidtas för att
minska dem. Det ökande antalet
katalysatorer på bilar har minskat
utsläppen av svaveldioxider och andra
giftiga ämnen. Utskottet anser därför
att katalysatorer fr.o.m. den 1 januari
1999 bör vara ett absolut krav på alla
fordon som drivs med fossila bränslen.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motion T221 yrkande 27 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 23
bort ha följande lydelse:
23. beträffande katalysatorkrav
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:T221 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
9. Utredning om katalysatorers effekt
(mom. 24)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 19 som börjar med Vidare vill
och slutar med är fallet bort ha
följande lydelse:
Dagens katalysatorer har visat sig
tappa i effekt redan efter 6 000 mil,
vilket ofta sammanfaller med
garantitidens utgång. Med anledning av
detta bör Naturvårdsverket ges i
uppdrag att utvärdera katalysatorernas
miljöeffekter i praktiken. Verket bör i
detta sammanhang även utreda
möjligheterna att ha katalysatorer på
andra fordon än bilar. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion T224
yrkande 14 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24
bort ha följande lydelse:
24. beträffande utredning om
katalysatorers effekt
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:T224 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Normer för energieffektivitet (mom.
25)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 19 som börjar med Frågan om och
på s. 20 slutar med riksdagens åtgärd
bort ha följande lydelse:
Trafiken svarar för nästan hälften av
utsläppen av koldioxid. Denna andel
växer och har visat sig svår att
påverka. Mot bakgrund av det stora
behovet av biltransporter i samhället
är det nödvändigt att kombinera ett
fortsatt utnyttjande av bilen med en
utveckling i miljövänlig riktning.
Koldioxidskatt på bensin har
tillsammans med bättre fordon lett till
att dagens bilar är drygt 10 %
effektivare än bilarna för 15 år sedan.
Detta visar att trafiksektorn kan
utvecklas i rätt riktning tack vare
teknisk förfining och styrmedel. Fler
åtgärder kan ändå bli nödvändiga,
exempelvis införande av normer för
energieffektivitet.
Sådana normer är ett intressant
komplement till ökat drivmedelspris
genom höjda skattesatser. Alltför hög
prissättning på drivmedel leder till
starkt negativa effekter för glesbygden
och familjer vilka är beroende av bilen
i sin vardag. Regeringen bör utreda hur
normer för energieffektivitet för
fordon kan införas i Sverige i syfte
att redan på ett tidigt stadium ge en
signal om vilka framtida krav
producenterna bör rikta in sig på. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion Jo609 yrkande 10 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 25
bort ha följande lydelse:
25. beträffande normer för
energieffektivitet
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo609 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
11. Ändring av drivmedelsförordningen
(mom. 26)
Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 20 som börjar med
Naturvårdsverket har fått och slutar
med av yrkandet bort ha följande
lydelse:
Avgaser från trafiken hotar såväl
människors hälsa som ett stort antal
ekosystem som har avgörande betydelse
för kretsloppssamhället. Kulturarvet
hotas också genom korrosion och
erosion. Miljöskadliga bränslen måste
därför ersättas med miljövänliga. En
plan och en tidtabell måste läggas fast
för hur och när de fossila bränslena
skall kunna ersättas med mer
miljövänliga alternativ. Lämpliga
åtgärder för att förverkliga dessa
planer är utveckling av systemen för
miljöklassning av bränslen och
användning av ekonomiska styrmedel.
Kalifornienmodellen, som innebär att
företag som saluför bilar åläggs
producentansvar där en viss andel av
försäljningen skall utgöras av fordon
som klarar kraven för de högsta
miljöklasserna, bör prövas även i
Sverige. Dessutom bör bensinstationer
vara skyldiga att tillhandahålla
drivmedel med inblandning av metanol
och etanol. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om detta.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motion Jo641 yrkande 12 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 26
bort ha följande lydelse:
26. beträffande ändring av
drivmedelsförordningen
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo641 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
12. Bensindrivna gräsklippare (mom. 28)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 20 som börjar med
Naturvårdsverket har nyligen och
slutar med 2 avstyrks bort ha
följande lydelse:
De bensindrivna motorgräsklipparna
förorsakar förhållandevis mycket stora
orenade utsläpp och höga bullernivåer.
Dessa bör snarast bytas ut mot mer
miljövänliga alternativ, såsom el-
eller solcellsdrivna klippare. För att
åstadkomma detta behövs stora
informationsinsatser riktade mot
allmänheten. Möjligheten att införa en
särskild skrotningspremie för de mest
miljöfarliga maskinerna bör också
övervägas för att få en snabb övergång
till de miljömässigt bättre
alternativen. Vad utskottet här anfört
med anledning av motion Jo616 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 28
bort ha följande lydelse:
28. beträffande bensindrivna
gräsklippare
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo616 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Utsläpp från båtmotorer (mom. 31)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 21 som börjar med
Miljödepartementet och och slutar med
som anförts bort ha följande lydelse:
Det finns ca 800 000 fritidsbåtar i
landet. Trafiken med dessa är
koncentrerad till två sommarmånader i
kustnära och marinbiologiskt känsliga
områden. Den negativa påverkan som
dessa båtar ger på miljön under en
förhållandevis koncentrerad tid måste
motverkas. Utskottet föreslår därför
följande åtgärder. Endast alkylatbensin
bör få användas som tvåtaktsbränsle i
båtmotorer, och den olja som används
som smörjmedel måste vara biologiskt
nedbrytbar. För fyrtaktsmotorer bör
endast bensin i miljöklass 2 vara
tillåten. För att påskynda övergången
till nya mer miljövänliga båtmotorer
bör en skrotningspremie införas för
äldre bensindrivna utombordsmotorer.
Dessutom bör alla nya motorer uppfylla
de s.k. Bodensee steg 1-bestämmelserna.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motion Jo660 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 31
bort ha följande lydelse:
31. beträffande utsläpp från
båtmotorer
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo660 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Växthusgaser (mom. 32)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 21 som börjar med
Klimatdelegationen och och på s. 22
slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:
För att kunna leva upp till de mål som
Sverige enligt klimatkonventionen
anslutit sig till, krävs radikala
åtgärder och nytänkande. Det är
nödvändigt att de insatser som görs
inte blockerar samhällsutvecklingen
utan tvärtom bidrar till att utveckla
samhället i positiv riktning. De
åtgärder som vidtas måste vara
slagkraftiga och riktas mot de
viktigaste utsläppskällorna av
växthusgaser. Det är av utomordentlig
vikt att Sverige i internationella
sammanhang lever upp till sina
åtaganden genom att presentera ett
konkret handlingsprogram som visar på
långsiktigt hållbara lösningar för att
komma till rätta med problemet med
växthusgaser. Åtgärder måste vidtas
inom alla de områden där betydande
utsläpp av växthusgaser sker. Vidare
bör Sverige i Nordiska rådet arbeta för
en minskning av koldioxidutsläppen samt
inleda samtal med Norge för att försöka
få till stånd åtgärder på området. Vad
utskottet här anfört med anledning av
motion T225 yrkandena 1, 10 och 18 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 32
bort ha följande lydelse:
32. beträffande växthusgaser
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:T225 yrkandena 1, 10 och 18
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Bekämpning av växthuseffekten (mom.
33)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 22 som börjar med Med
hänvisning och slutar med och 9 bort
ha följande lydelse:
Sverige behöver en offensiv
klimatpolitik. Vi måste spela en
pådrivande roll i det internationella
klimatvårdsarbetet. Detta fordrar att
vi också nationellt för en ansvarsfull
politik. En svensk klimatstrategi bör
enligt utskottets uppfattning innehålla
följande delar. Den svenska
målsättningen beträffande koldioxid bör
vara att utsläppen till år 2005 skall
ha minskat med 20 % jämfört med år
1987. Vidare bör Sverige verka för att
energibeskattningen inom EU ändras så
att den motverkar koldioxidutsläpp.
Kärnkraftens betydelse för de framtida
utsläppen av koldioxid bör belysas.
Dessutom måste åtgärder vidtas för att
minska utsläppen från trafiksektorn.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna N407 yrkande 5 och Jo609
yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33
bort ha följande lydelse:
33. beträffande bekämpning av
växthuseffekten
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:N407 yrkande 5 och
1994/95:Jo609 yrkandena 8 och 9 som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
16. Dispensavgiften för amatörbyggda
fordon (mom. 35)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 22 som börjar med Motion T210
och slutar med det anförda bort ha
följande lydelse:
Det finns i dag ett stort
motorintresse bland ungdomar. Sådan
verksamhet ger tekniska kunskaper samt
känsla för ansvar och planering. De
seriöst motorverksamma ungdomarna löper
dessutom mindre risk att få alkohol-
eller narkotikaproblem. Denna
verksamhet bör därför enligt utskottets
uppfattning uppmuntras. Detta kan ske
genom att den s.k. dispensavgiften, som
tas ut för vissa undantag från
föreskrifter enligt
bilavgasförordningen ((1991:1481),
avskaffas. Vad utskottet här anfört med
anledning av motion T210 yrkande 17 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 35
bort ha följande lydelse:
35. beträffande dispensavgiften för
amatörbyggda fordon
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:T210 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt
(mom. 38)
Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anför:
Miljösituationen i Skagerrak och
Kattegatt är mycket allvarlig. De
larmrapporter som kommer om döda
havsbottnar, giftig algblomning,
övergödning, miljögifter i
sedimentsprov och syrebrist är exempel
som talar för sig själv. Till Nordsjön
tillförs varje år stora mängder giftiga
kemikalier, oljeutsläpp och andra
föroreningar. Med havsströmmarna förs
dessa föroreningar in i det svenska
Västerhavet. Samtidigt tillförs dessa
havsområden också föroreningar från
Öresund och från de aktiviteter som
finns i och omkring de svenska, danska
och norska havsområdena. Tillsammans
skapar dessa föroreningar de problem
som inledningsvis nämndes. Skagerrak är
mycket fiskrikt och är också viktigt
för annat djur- och växtliv.
Föroreningarna når också den svenska
kusten där unika miljöer hotas.
Kustområdena och skärgården drabbas
också av att sopor av olika slag driver
i land.
Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är
vattenområden där många länder har
intressen och skyldigheter. Som det är
i dag hanteras problemen av ett flertal
konventioner. Centerpartiet har under
lång tid krävt att det skulle bildas en
Nordsjökommission för att få en bättre
helhetssyn. Därigenom skapas
förutsättningar för att identifiera
utsläpp och problem och för att få en
organisation för genomförande. Det är
nödvändigt att alla hjälps åt med de
nödvändiga åtgärderna. I den motion som
vi lagt i riksdagen och som behandlas i
detta betänkande beskrivs detta mera
utförligt. Utskottet har vid
behandlingen av motionsyrkandena
hänvisat till att det nu tillsatts en
speciell Nordsjökommitté. I avvaktan på
vad denna kommitté kan få gjort har vi
avstått från att reservera oss. Vår
grundsyn har vi kvar att det krävs ett
handfast samarbete för att komma till
rätta med de miljöproblem som finns och
för att få till stånd en situation där
vi har ett hållbart utnyttjande och
brukande av Västerhavet och Nordsjön.
2. Mottagningsanordningar (mom. 7)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna vill i detta
sammanhang även fästa uppmärksamhet på
de oljeutsläpp som sker på land och via
avloppssystem för t. ex. dagvatten
letar sig ner i vattendrag och sjöar
samt till Östersjön.
Dessa landbaserade oljeutsläpp är
betydande. De kommer oftast från
trafiken och brukar därför beröras i
det sammanhanget. Eftersom även dessa
oljerester påverkar livet i vattnet
menar vi att de borde uppmärksammas
även i detta sammanhang, och vi har i
motionen föreslagit att
Naturvårdsverket skall få i uppdrag att
utarbeta ett åtgärdsprogram för att
komma till rätta med dessa oljeutsläpp.
Vi avser återkomma till frågan i annat
sammanhang.
3. Tillstånd för havsbaserade
fiskodlingar (mom. 8)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
I motionen anförs att havsbaserade
fiskodlingar av miljöskäl bör omprövas
senast tio år efter tillståndet. Vi
noterar att det nu är möjligt att
ompröva även efter en kortare tid men
vill särskilt framhålla det nödvändiga
i att möjligheten utnyttjas så att
omprövning verkligen sker.
4. Oljeletning i Skagerrak (mom. 9)
Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anför:
Det finns långt gångna planer på att
utvinna olja i Skagerrak ända intill
den svenska gränsen. Oljeutvinning i
stor skala stör den marina miljön och
utgör ett miljöhot mot hela den svenska
västkusten. Det är angeläget att stoppa
de planer som finns på denna
verksamhet, ty de skador som skulle
uppstå i denna känsliga miljö vid stora
utsläpp av olja är oöverskådliga. Vid
oljeutvinning kan man inte utgå från
att sådana olyckor inte inträffar.
Nu har både den förra svenska
regeringen och den nuvarande agerat för
att få norska regeringen att ändra sina
planer. Det resultat som nåtts är att
undersökningsområdet begränsats.
Därtill beslutade Stortinget att den
norska regeringen skall genomföra en
utredning om miljöeffekter och
kemikalieutsläpp från eventuell
oljeutvinning, innan slutligt beslut
tas. Mot denna bakgrund har vi inte
reserverat oss.
5. Ändring i skötsellagen (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Att odlade skyddszoner utmed vattendrag
har stor betydelse för att inte
vattendragen och därmed havet skall
förorenas av utläckande kväve är väl
känt. Därför är det glädjande att
anläggande av sådana kantzoner
premieras i miljöstöden i särskilt
känsliga områden.
Vi reserverar oss inte i detta
betänkande, eftersom tillämpningen av
miljöstöden just har inletts.
Om miljöstöden inte leder till att
skyddszoner anläggs i tillräcklig
omfattning anser Miljöpartiet de gröna
att en lagändring kan bli nödvändig. En
sådan lag skulle göra det möjligt att
föreskriva skyddszoner i känsliga
områden, trots att detta försvårar
dagens markanvändning. Avsikten är
naturligtvis att förhindra läckage av
näringsämnen.
6. Avgaser från arbetsredskap (mom. 29
och 30)
Eva Eriksson (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna ser arbetet
inom EU som ett mycket viktigt
instrument för att förbättra den miljö
vi svenskar delar med andra européer.
EU-kommissionen har nyligen antagit ett
förslag till utformning av avgaskrav
för dieselmotorer i arbetsmaskiner.
Kravnivåerna kan jämföras med dem som
redan införts för tunga vägfordon.
Enligt utsaga från miljöministern i
regeringens skrivelse 1995/96:120 har
Sverige bidragit aktivt till det nya
förslaget och kommer att verka för
stränga regler i ministerrådet.
Närmare ett faktiskt bifall än så kan
vi i Folkpartiet inte begära för vårt
yrkande från januari 1995 om ökade
ansträngningar för att åstadkomma EU-
regler om avgaskrav för arbetsfordon.
Förhoppningsvis leder våra krav på
regler för avgasutsläpp från motorer i
arbetsredskap till samma positiva
resultat, varför vi avvaktar det
pågående beredningsarbetet.
Folkpartiet anser vidare att det
senast år 2010 skall vara ett
nationellt krav att inga fordon med
hälsovådliga utsläpp skall tillåtas i
storstäderna. Vårt yrkande avstyrks med
motiveringen att Trafik- och
klimatkommittén lämnat ett förslag om
att kommunerna med stöd av
vägtrafikkungörelsen (1972:603) skall
kunna förbjuda biltrafik i vissa
områden och att det förslaget nu är
under övervägande.
Mot den bakgrunden finns nu inte motiv
att lämna en reservation i denna fråga.
Folkpartiet avvaktar resultatet av
beredningsarbetet, och när det finns
anledning tar vi ställning till om
frågan skall drivas vidare.
7. Luftvård (mom. 2333)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Den samlade forskarkåren blir alltmer
övertygad om att det är mänskliga
aktiviteter som har skapat den obalans
i atmosfären som vi kallar
växthuseffekten. Sverige måste på alla
sätt bidra till att utsläppen av
klimatpåverkande gaser minskar till en
långsiktigt hållbar nivå. Det kan ske
med olika medel från internationella
bindande rekommendationer till
nationella ekonomiska styrmedel och
förbud mot vissa utsläpp. Utsläpp från
trafiken och användning av fossila
bränslen är de starkast bidragande
orsakerna till de skadliga utsläppen.
Eftersom Vänsterpartiet tagit upp
frågor om luftvård och reserverat sig i
andra betänkanden där frågan behandlats
har jag avstått i detta betänkande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 6
Inledning 6
Vattenvård 9
Motionerna 9
Utskottets överväganden 11
Luftvård 18
Motionerna 18
Utskottets överväganden 19
Hemställan 22
Reservationer 25
1. Aktionsplaner (mom. 6) 25
2. Oljeletning i Skagerrak (mom.
9) 25
3. Oljeletning i Skagerrak (mom.
9) 26
4. Återskapande av våtmarker
(mom. 11) 26
5. Kväveutsläpp från kommunala
reningsverk (mom. 14) 27
6. Regler för kommunal
avloppsrening (mom. 16) 27
7. Strandstädning (mom. 17) 28
8. Katalysatorkrav (mom. 23) 28
9. Utredning om katalysatorers
effekt (mom. 24) 29
10. Normer för energieffektivitet
(mom. 25) 29
11. Ändring av
drivmedelsförordningen (mom. 26) 30
12. Bensindrivna gräsklippare
(mom. 28) 30
13. Utsläpp från båtmotorer (mom.
31) 31
14. Växthusgaser (mom. 32) 31
15. Bekämpning av växthuseffekten
(mom. 33) 32
16. Dispensavgiften för
amatörbyggda fordon (mom. 35) 32
Särskilda yttranden 33
1. Havsmiljön i Skagerrak och
Kattegatt (mom. 38) 33
2. Mottagningsanordningar (mom.
7) 33
3. Tillstånd för havsbaserade
fiskodlingar (mom. 8) 34