I betänkandet behandlas regeringens proposition 1995/96:76 Finansiering
av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m. samt fyra motioner som väckts med
anledning av propositionen. Regeringen föreslår i propositionen att riksda-
gen godkänner den överenskommelse som föreligger mellan regeringen
och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) om finansiering av den eventuella
tilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret
1995/96 överstiger den landskvot som Sverige tilldelats. Vidare föreslås att
regeringen ges bemyndigande att utarbeta ett förslag till svenskt program
för skogliga åtgärder inom jordbruket i enlighet med rådets förordning
(EEG) nr 2080/92. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga mo-
tioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats tre reservationer.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i proposition 1995/96:76 att
riksdagen
1. bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen med Lantbru-
karnas riksförbund om åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96,
2. godkänner att eventuella tilläggsavgifter som kan bli följden av att
Sveriges landskvot för mjölkproduktion överskrids under kvotåret
1995/96 får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersättningar
inom jordbruket intill ett belopp av högst 80 miljoner kronor,
3. bemyndigar regeringen att utarbeta ett förslag till svenskt program
enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EG-
stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket,
4. godkänner att medel för de skogliga åtgärderna disponeras från nionde
huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Medlemskapet i EU innebär att Sverige omfattas av EG:s kvotsystem för
mjölk. En överenskommelse mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund
har träffats som innebär att parterna åtar sig att intill ett belopp om 160
miljoner kronor betala hälften vardera av den eventuella tilläggsavgift som
kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96 överskri-
der den landskvot som Sverige har tilldelats. Statens ansvar är således
begränsat till högst 80 miljoner kronor. Avgift som därutöver kan bli ak-
tuell betalas av LRF.
Som medlem i EU skall Sverige införa ett stödprogram för plantering av
skog på åkermark.
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de
beskrivna åtgärderna och godkänner att medel disponeras för åtgärderna.
Motionerna
1995/96:Jo4 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fri handel med mjölkkvoter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användande av medel från anslaget B 11 Miljöersättningar
inom jordbruket.
1995/96:Jo5 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen om ett
skogsplanteringsprogram även ges i uppdrag att ge förslag till ett fortsatt
anläggningsstöd för energiskog (salix).
1995/96:Jo6 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida fi-
nansiering av anläggningsstöd för energiskog.
1995/96:Jo7 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att eventuella
tilläggsavgifter får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersätt-
ningar inom jordbruket begär ett nytt förslag till finansiering av eventuella
tilläggsavgifter när det finns bättre underlag för att bedöma utgiftens stor-
lek,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag för tillämpning och
administration av mjölkkvotsreglerna.
Uppvaktning
Utskottet har uppvaktats av representanter för Lantbrukarnas riksförbund
och Agrobränsle AB, som informerat om situationen vad beträffar odling
av energiskog på åkermark.
Utskottet
Finansieringen av en eventuell tilläggsavgift
Propositionen
En överenskommelse föreligger som innebär att staten och Lantbrukarnas
riksförbund åtar sig att gemensamt - intill ett belopp av högst 160 miljoner
kronor - betala hälften vardera av den eventuella tilläggsavgift som kan bli
följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96 överskrider den
landskvot som Sverige har tilldelats. Riksdagen bör dels bemyndiga rege-
ringen att godkänna överenskommelsen, dels godkänna att regeringen för
detta ändamål får disponera medel från anslaget B 11 Miljöersättningar
inom jordbruket.
Bakgrunden till förslaget är att den slutliga fördelningen av mjölkkvoter
har blivit kraftigt försenad, bl.a. beroende på att över hälften av mjölkpro-
ducenterna ansökt om särskild beräkning av kvottilldelning. Förseningen
har lett till konsekvenser för den svenska mjölkproduktionen och i för-
längningen även för mejeriindustrin. Flertalet mjölkproducenter har, av
rädsla att drabbas av den höga tilläggsavgiften, kraftigt dragit ned sin
produktion. Deras oro för att producera för mycket mjölk skulle kunna
leda till att Sverige inte fyller den nationella kvoten under innevarande
kvotår vilket skulle ge ogynnsamma effekter på arbetsmarknad, lönsamhet
och exportförutsättningar.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige möjlighet att låta
fördelningen av kvoter till producenterna anstå till kvotåret 1996/97. Detta
medför emellertid inte att skyldigheten att erlägga tilläggsavgift om mjölk-
produktionen överstiger landskvoten bortfaller. Regeringen anser det
önskvärt att de svenska jordbrukarna får en så smidig övergång till det nya
kvotsystemet som möjligt. För att åstadkomma detta bör Sverige utnyttja
friårets möjlighet att avstå från att fördela den nationella kvoten på de
enskilda producenterna. Åtgärden innebär att den enskilda producenten
inte blir betalningsansvarig för en överproduktion vid det egna företaget
under kvotåret 1995/96. Kostnaden för den tilläggsavgift som eventuellt
kan bli aktuell skall fördelas mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund i
enlighet med ovan nämnda avtal.
Motionerna
Två motioner innehåller yrkanden rörande finansieringen av en eventuell
tilläggsavgift. I motion Jo4 (m) yrkande 2 anförs att beslutet att disponera
medel från miljöanslaget för detta ändamål skall vara en engångsföreteel-
se. Enligt motion Jo7 (fp) yrkande 1 bör förslaget om finansiering av
tilläggsavgiften avslås och regeringen återkomma med ett nytt förslag till
finansiering när det finns ett bättre underlag för att bedöma utgiftens stor-
lek.
Ovan nämnda motioner tar också upp frågan om hantering av mjölkkvo-
terna. Enligt motion Jo4 yrkande 1 bör fri handel med kvoter införas i
Sverige. I motion Jo7 yrkande 2 anförs att regeringen bör ta fram ett bättre
system för administration av mjölkkvoterna.
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om finansieringen av en eventuell tilläggsavgift för
mjölkkvoter tillstyrks, vilket innebär att staten och LRF betalar hälften
vardera av avgiften upp till ett totalbelopp av 160 miljoner kronor. Avgift
som därutöver kan bli aktuell betalas helt av LRF.
Utskottet har tidigare uttalat att införandet av mjölkkvoter enligt EG:s
regler innebär ett stort ingrepp i den svenska mjölkregleringen och att
fördelningen av kvoter på enskilda producenter innebär ett tidsödande
detaljarbete (1994/95:JoU2y). Praktiska skäl talade enligt utskottets upp-
fattning för att tidpunkten för tillämpningen borde senareläggas något, till
den 1 april 1995. Utskottet delar den principiella åsikt som framförs i
motionerna Jo4 och Jo7 att medel anvisade för miljöåtgärder inom jord-
bruket inte bör användas för andra ändamål. Den situation som uppstått till
följd av den försenade fördelningen av mjölkkvoter, och som redogörs för
i propositionen, är emellertid sådan att staten bör ikläda sig ett visst an-
svar. Enligt nuvarande uppskattningar av mjölkproduktionens storlek
under kvotåret 1995/96 kommer troligen ingen eller en begränsad tilläggs-
avgift att behöva betalas. Motion Jo7 yrkande 1 avstyrks med det anförda.
Den respit som Sverige fått med att fördela mjölkkvoterna på enskilda
producenter är begränsad till att gälla innevarande kvotår (1995/96), och
de enskilda producenterna blir enligt anslutningsavtalet ovillkorligen själ-
va ansvariga för eventuell produktion utöver tilldelad kvot under kvotåret
1996/97. Att disponera medel från andra anslag till detta ändamål bör
därmed bli en engångsföreteelse. Det bör tilläggas att varje beslut om
disposition av anslag för andra ändamål än de avsedda kräver riksdagens
godkännande. Mot bakgrund av det anförda påkallar motion Jo4 yrkande 2
inget uttalande från riksdagens sida.
Vad gäller fri handel med mjölkkvoter har utskottet tidigare anfört att en
fri prisbildning på mjölkkvoter kan leda till en snabb kapitalisering som
vore olycklig. Kvoterna bör därför hanteras inom ett system med administ-
rativt fastställda priser (1994/95:JoU2y). Utskottet finner inte nu anledning
att förorda något ytterligare riksdagsuttalande i frågan. Motion Jo4 yrkande
1 avstyrks med det anförda.
Utskottet anser inte att det skulle gynna stabiliteten inom mjölkpro-
duktionen att i detta läge förorda en ny utredning om hanteringen av
mjölkkvotsreglerna och avstyrker motion Jo7 yrkande 2.
Ett svenskt program för skogliga åtgärder inom jordbruket
Propositionen
Medlemskapet i EU innebär att Sverige måste utforma ett nationellt pro-
gram för skogliga åtgärder inom jordbruket inom ramen för rådets förord-
ning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för
stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Enligt förordningen skall
medlemsstaterna genomföra en stödordning med hjälp av fleråriga pro-
gram. Bidrag kan lämnas för skogsplantering på åker, för underhållskost-
nader och inkomstbortfall till följd av skogsplantering samt för vissa för-
bättringar av befintlig skogsmark. EG:s medfinansiering av stödet är 50 %.
Medlemsländerna skall själva föreslå inriktning på och tillämpning av det
program som man avser att införa.
Vid utformning av regler för stödet bör stor tonvikt läggas på natur- och
kulturmiljövärdena i odlingslandskapet. Stöd får inte beviljas till åtgärder
som innebär att värdefulla natur- och kulturmiljövärden förstörs. En ökad
skogsplantering i slättbygderna, särskilt i helåkersbygder, kan om den
utformas på ett riktigt sätt bidra till att öka den biologiska mångfalden och
i vissa fall återställa eller förtydliga kulturmiljövärdena i odlingslandska-
pet. Även odlingslandskapets betydelse för rekreation och friluftsliv kan
förbättras, särskilt i tätortsnära områden. Exempel på lämpliga åtgärder är
skiktade bryn i övergångszonen mellan skog och åker. Sådana övergångs-
zoner gynnar viltet och den biologiska mångfalden i form av en ökad artri-
kedom.
Stödet är således avsett att bidra till att uppfylla miljömålen inom jord-
brukspolitiken och skall riktas till sådana områden i södra och mellersta
Sveriges slättbygder där skogsplantering är önskvärd ur miljösynpunkt.
Det är därvid viktigt att stödet samverkar med det redan beslutade mil-
jöprogrammet i jordbruket, så att optimal miljönytta kan uppnås vid varje
åtgärd.
Regeringen föreslår, mot bakgrund av det anförda, att riksdagen beslutar
ge regeringen bemyndigande att utarbeta ett förslag till svenskt program
enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EG-
stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket. Medel för de skogliga
åtgärderna skall disponeras från nionde huvudtitelns anslag Omställnings-
åtgärder i jordbruket m.m. Programmet får kosta högst 160 miljoner kro-
nor för en fyraårsperiod, varav EG finansierar hälften.
Motionerna
Enligt motion Jo5 (c) bör regeringen vid utformandet av skogsplanterings-
programmet även ge förslag till ett fortsatt anläggningsstöd för energiskog.
I motion Jo6 (kds) betonas vikten av att finansieringen av det föreslagna
stödprogrammet inte får som konsekvens att det framtida stödet till ener-
giskog minskas eller tas bort.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag i fråga om det
svenska programmet för skogliga åtgärder.
Med anledning av motionerna vill utskottet anföra följande.
Under perioden 1991/92-1994/95 utbetalades anläggnings-
stöd motsvarande 10 000 kr per hektar för plantering av
energiskog på åkermark. Stödformen infördes som en del av
den livsmedelspolitiska reformen (1989/90:JoU25). Enligt
uppgift uppgår den nuvarande odlingen av energiskog, Salix,
till ca 14 000 hektar, vilket motsvarar 60 GWh. Näringen
uppskattar att odlingen kring sekelskiftet kommer att motsva-
ra ca 400 GWh. I dag erhåller odlingen av energiskog stöd
genom att det är tillåtet att odla energiskog på mark som är
uttagen i träda och samtidigt erhålla full trädesersättning för
denna areal inom EG:s system för arealersättning. Detta stöd
uppgår till mellan 2 101 och 3 337 kr per hektar beroende på
avkastningsnivå i området. Utskottet finner inte skäl att nu ta
initiativ till ytterligare stöd till energiskogsodlingen och av-
styrker motionerna Jo5 och Jo6.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen
med Lantbrukarnas riksförbund om åtgärder under mjölkkvotåret
1995/96,
2. beträffande finansiering av en eventuell tilläggsavgift
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på mo-
tion 1995/96:Jo7 yrkande 1 godkänner att eventuella tilläggsavgifter,
som kan bli följden av att Sveriges landskvot för mjölkproduktion
överskrids under kvotåret 1995/96, får betalas från nionde huvudtitelns
anslag Miljöersättningar inom jordbruket intill ett belopp av högst
80 000 000 kr,
res. 1 (fp)
3. beträffande ett svenskt program för skogliga åtgärder
att riksdagen bemyndigar regeringen att utarbeta ett förslag till svenskt
program enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av
ett EG-stödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket,
4. beträffande finansiering av de skogliga åtgärderna
att riksdagen godkänner att medel för de skogliga åtgärderna dispone-
ras från nionde huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m.,
5. beträffande uttalande om användningen av medel från miljö-
anslaget
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo4 yrkande 2,
6. beträffande fri handel med mjölkkvoter
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo4 yrkande 1,
res. 2 (m)
7. beträffande nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsregler-
na
att riksdagen avslår motion 1995/96:Jo7 yrkande 2,
res. 3 (fp)
8. beträffande stöd till energiskogsodling
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo5 och 1995/96:Jo6.
Stockholm den 23 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m),
Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriks-
son (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson
(m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Bru-
nander (c) och Michael Hagberg (s).
Reservationer
1. Finansiering av en eventuell tilläggsavgift (mom. 2)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Regeringens
förslag" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
Systemet med mjölkkvoter illustrerar med önskvärd tydlighet behovet av
en genomgripande reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Tyvärr
är kvotsystemet ett nödvändigt inslag i dagens produktionsdrivande system
som utan hänsyn till livsmedelskonsumenternas efterfrågan garanterar
mjölkbönderna ett givet pris. Trots att en särskild enhet som sysselsätter ca
20 personer inrättats vid Jordbruksverket har kvotfördelningen och arbetet
med omprövningar blivit kraftigt försenat. Mjölkbönderna har, trots att de
själva ägnat åtskillig tid åt att lämna uppgifter och ansökningar om mjölk-
kvot, inte fått klara besked om tilldelad kvot. Oron att då producera för
mycket mjölk och drabbas av höga straffavgifter har lett till att många
dragit ned sin produktion. Konsekvenserna kunde, förutom de enskilda
lantbrukarnas oro och ängslan, bli minskad lönsamhet i jordbruksnäringen
och störningar på arbets- och livsmedelsmarknaderna.
Den överenskommelse som regeringen träffat med Lantbrukarnas riksför-
bund för att undvika ovan nämnda problem har ingåtts utan föregående
kontakter med utskottet och förstärker de korporativa inslagen i jordbruks-
politiken. Utskottet är trots detta inte berett att avslå regeringens förslag
såvitt avser överenskommelsen med LRF, eftersom detta skulle innebära
att mjölkproducenterna oförskyllt blir lidande. Däremot avstyrker utskottet
förslaget att använda medel från miljöanslaget till detta ändamål. När det
finns bättre underlag för att bedöma den eventuella utgiftens storlek bör
regeringen återkomma till riksdagen med förslag om vilken anslagspost
som skall belastas med avgiften. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo7 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansiering av en eventuell tilläggsavgift
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning
av motion 1995/96:Jo7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Fri handel med mjölkkvoter (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Vad gäller"
och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
När den slutgiltiga fördelningen av mjölkkvoter så småningom blir färdig,
samt i avvaktan på att mjölkkvotsystemet inom EU avvecklas, bör fri han-
del med kvoter införas i Sverige. På detta sätt undviks en del av de negati-
va effekter som kvoterna medför. Genom fri handel med kvoter kommer
möjligheter att öppnas för en typ av lokal handel med kvoter som inte är
möjlig med nuvarande centralstyrda system. Mjölkproducenter kan överta
kvoter från varandra inom ramen för bygemenskapen på landsbygden, och
överlåtandet kan ske till det pris de själva bestämmer. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion Jo4 yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande fri handel med mjölkkvoter
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo4 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsreglerna
(mom. 7)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Den tid som återstår innan den nationella mjölkkvoten ovillkorligen måste
fördelas på producentnivå bör användas till att ta fram ett bättre system för
mjölkkvotsadministration. Enligt utskottets uppfattning bör det, med ut-
gångspunkt i det förslag som lades i proposition 1994/95:19, vara möjligt
att finna regler som är bättre för mjölkföretagens utveckling, som öppnar
för handel med kvoter och som skapar möjligheter för en optimal använd-
ning av den nationella kvoten. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsregleringen.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo7 yrkande 2 bör riks-
dagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande nytt förslag till tillämpning av mjölkkvotsreglerna
att riksdagen med anledning av motion 1995/96:Jo7 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,