I betänkandet behandlas proposition
1995/96:8 Ändringar i fiskelagen m.m.
samt en motion som väckts med anledning
av propositionen. Vidare behandlas 33
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1995 rörande bl.a.
föreskrifter om fisket, straff för
olaga fiske, fisketillsyn, fiskerätten
i enskilda vatten och strukturstöd på
fiskets område.
Utskottet tillstyrker med viss ändring
regeringens förslag till lag om ändring
i fiskelagen. Vidare tillstyrks
förslaget till lag om ändring i lagen
om EG:s förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats fyra
reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet)
föreslår i proposition 1995/96:8 att
riksdagen antar regeringens förslag
till
1. lag om ändring i fiskelagen
(1993:787),
2. lag om ändring i lagen
(1994:1709) om EG:s förordningar om
den gemensamma fiskeripolitiken.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa
ändringar i fiskelagen (1993:787) och i
lagen (1994:1709) om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken.
Ändringarna i fiskelagen rör
föreskrifterna för fisket,
uppgiftsskyldigheten för yrkesfisket,
fisketillsynen och
sanktionsbestämmelserna samt rätten att
fiska i enskilda vatten. De ändringar
som görs i lagen om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken
föranleds av att de nationella
bestämmelserna för fisket som nu finns
i den lagen förs över till fiskelagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 januari 1996.
Lagrådet har avgett yttrande över
lagförslagen. Lagförslagen fogas som
bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motion med anledning av propositionen
1995/96:Jo3 av Göte Jonsson m.fl (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva beslut om fritt
handredskapsfiske.
Motioner väckta under den allmänna
motionstiden 1995
1994/95:Jo401 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den s.k. 24-
timmarsregeln bör ersättas med enkel
anmälningsplikt,
2. Att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot fiske med trål
och snurrevad inom hela Öresundsområdet
och Skälderviken,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anmälningsplikt bör
införas för fiskefartyg som passerar
Öresundsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av 41 §
fiskelagen (1993:787),
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att
Östersjökonventionens fiskeregler
konsekvent och fullt ut tillämpas inom
Öresunds- och Skälderviksområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ansvariga myndigheternas
tillämpning av indragning av
fiskelicenser,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av nuvarande
begränsningsregler för torskfiske.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska fiskares tillträde
till okvoterade arter i Nordsjön,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i internationella fora
verka för begränsningar av fisket,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om oljeutvinning i Skagerrak,
1994/95:Jo405 av Per Lager m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen
utfärdar direktiv till Fiskeriverket om
säsongindelning av de svenska kvoterna
samt att en tillräckligt stor andel
avsätts till det kustnära fisket,
2. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om ett
resursfördelningssystem där det
periodvis avsätts en kvot/andel till
olika godkända producentorganisationer
baserad på anslutna fiskelags
historiska infiskning,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om snara initiativ till
utveckling av miljövänligare bränslen
och katalysatorer för alla fartyg,
inklusive vår fiskeflotta.
1994/95:Jo406 av Margareta Sandgren (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillägg i
fiskelagen.
1994/95:Jo408 av Kent Olsson m.fl. (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ersättning vid
fångst av senapsgas.
1994/95:Jo409 av Hans Stenberg m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder
för att trygga det kustnära
yrkesfisket längs Norrlandskusten.
1994/95:Jo410 av Monica Green (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i
lagstiftningen att strandägare får
rätt till fiske i enlighet med
motionen.
1994/95:Jo411 av Agneta Ringman och
Bengt Kronblad (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
behovet av en väl fungerande fiskehamn
i Kårehamn på Öland.
1994/95:Jo413 av Agneta Ringman (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts angående kvottilldelning per
båt till Ölandsfisket,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturstöd till Ölands
fiskerinäring.
1994/95:Jo414 av Elving Andersson och
Sivert Carlsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning för
extrakostnader i samband med oönskade
fångster av stridsgas/senapsgas.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl.
(kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten av att nyttja
EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b-
stöd, för fiskeberoende områden,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU och
andra lämpliga internationella fora bör
verka för krav om beståndsvänligare
redskap försedda med
identifikationsmöjlighet i syfte att
främja ett uthålligt fiske.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m)
vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär
att utredningen fullföljs om det fria
fisket med handredskap längs den södra
ostkusten,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inom den europeiska
gemenskapen begära förhandlingar om ett
maximalt antal fiskedager per vecka.
1994/95:Jo417 av Mats Lindberg m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att 2 § i lagen om fiskevårdsområden
ges följande lydelse: 2 § Ett
fiskevårdsområde får inte omfatta fiske
inom områden där samerna har rätt till
fiske enligt rennäringslagen
(1971:437), såvitt fråga är om
kronomark ovanför odlingsgränsen som
står under statens omedelbara
disposition eller renbetesfjällen. För
områden där fisket tillhör såväl kronan
som enskilda får undantag ske från
första stycket om det ur allmän
synpunkt bedöms angeläget att
fiskevårdsområde bildas. Beträffande
fiske inom områden, där samerna har
rätt till fiske enligt rennäringslagen,
får någon inskränkning inte ske i denna
rätt genom bildande av
fiskevårdsområden.
1994/95:Jo418 av Magnus Johansson m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring i
lagstiftningen i syfte att tillåta
ålhuttning.
1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och
Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om fredning av havsområden av
stor betydelse för fiskens reproduktion
och tillväxt,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om selektering av redskap,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts och begär snara initiativ till
uppgörelsen mellan Sverige och andra
Östersjöstater på fiskeområdet.
1994/95:Jo420 av Christer Skoog m.fl.
(s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om marknadsföringen av fisk,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statens anslag till
fisket bör delas upp så att
modernisering och rationalisering av
den svenska fiskeflottan möjliggörs,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en regionalekonomisk
utvärdering av fiskelagens
konsekvenser.
Utskottet
Ändringar i fiskelagen m.m.
Propositionen
Föreskrifter för fisket
Stöd för regeringen att meddela
nationella föreskrifter om fisket finns
både i fiskelagen (1993:787) och i
lagen (1994:1709) om EG:s förordningar
om den gemensamma fiskeripolitiken.
Dessa befogenheter förs för närvarande
vidare till Fiskeriverket genom samlade
bemyndiganden i förordningen
(1994:1716) om fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen. Att regleringen av
fisket sker med stöd av två lagar leder
enligt regeringen till vissa
tillämpningssvårigheter. Därför
föreslås att bemyndigandena att meddela
föreskrifter för fisket bör samlas i 19
§ fiskelagen. Föreskrifterna bör
dessutom göras mer heltäckande och
därigenom vara bättre ägnade att skapa
förutsättningar för en god vård av
bestånden med bra kontrollmöjligheter
för fisketillsynen. Bemyndigandet att
meddela nationella bestämmelser vidgas
så att det bl.a. blir möjligt att
meddela föreskrifter om individuell
fördelning av fiskekvoter, förbud att
ilandföra fisk i kapat skick och att
förvara hummer.
Även föreskrifterna om
uppgiftsskyldighet på fiskeområdet bör
bli enhetliga och samlas i fiskelagen
till den del de rör uppgifter som skall
lämnas av den som bedriver yrkesmässigt
fiske. Övriga frågor, såsom den
gemensamma fiskeripolitiken (marknads-
och strukturfrågor), regleras även i
fortsättningen i lagen om EG:s
förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser
rörande fiske
Bestämmelser om tillsyn och sanktioner
rörande fisket finns för närvarande
både i fiskelagen och i lagen om EG:s
förordningar om den gemensamma
fiskeripolitiken. Bestämmelserna förs
över till och samlas i fiskelagen.
Enligt regeringen är syftet att
samordna bestämmelserna om de
befogenheter som gäller vid tillsyn
över fisket. Vidare ges fiskelagens
straffbestämmelser en mer generell
utformning. Den särskilda
straffbestämmelse som är knuten till
uppgiftsskyldigheten upphävs. För brott
som rör skyldigheten att lämna
uppgifter bör i stället i
fortsättningen gälla samma påföljd som
för andra brott mot
fiskebestämmelserna. Vidare bör finnas
en skyldighet för den som tagit fisk i
beslag att i klara fall återföra fisken
till vattenområdet.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Allmänhetens rätt att fiska i enskilda
vatten regleras i bilagan till
fiskelagen. De vatten som omfattas är
kusterna och de fem stora sjöarna
Vänern, Vättern, Hjälmaren, Mälaren och
Storsjön i Jämtland. Bland
fiskerättigheterna enligt bilagan finns
för kuststräckan från Östhammars kommun
i norr till och med Blekingekusten i
söder samt de nämnda sjöarna angivet
att fiske med handredskap är tillåtet
om fiskemetoden som sådan inte kräver
användning av båt. Handredskap
definieras i 7 § fiskelagen som spö,
pilk och annat liknande redskap som är
utrustat med lina och högst tio krokar.
I fiskelagen talas emellertid inte
bara om handredskap utan också om
handredskapsfiske. I bilagan till
fiskelagen beskrivs det fria
handredskapsfisket på ostkusten och i
de stora sjöarna. I det sammanhanget är
handredskapsfiske inte liktydigt med
allt fiske med handredskap eftersom
undantag görs för fiske som kräver
användning av båt.
Angeldon består av en pinne med lina
och krok samt fjäderanordning och
ibland knallskott för att markera napp.
De vitala delarna av redskapet utgör
tillsammans utan tvekan ett handredskap
med hänsyn till hur ett sådant
definieras i lagen och även med
beaktande av vad som enligt
Fiskeriverket är den traditionella
synen på redskapet. Enligt regeringen
leder begreppsanvändningen i fiskelagen
till att angeldonsfiske skulle kunna
betraktas som ett tillåtet fiske för
allmänheten i de vatten som omfattas av
det fria handredskapsfisket. Ett sådant
fiske kan dock avse samtidig användning
av åtskilliga redskap.
Handredskapsfiske innebär underförstått
att redskapet skall föras från handen
och endast tillfälligtvis hanteras på
annat sätt. Regeringen föreslår därför
att omfattningen av det fria
handredskapsfisket preciseras genom ett
tillägg i bilagan till fiskelagen att
fisket inte får bedrivas som
angeldonsfiske eller med liknande
metod.
Motionerna
Föreskrifter för fisket
Frågor om fiskets bedrivande är föremål
för yrkanden i en rad motioner. Enligt
motion Jo401 (s) omfattas hela
Öresundsområdet och Skälderviken, med
undantag av en kil i norra Öresund,
av en kvotreglering vilken gör att
trålfiske i större delen av området är
förbjudet. I praktiken har det dock
visat sig att denna reglering inte
efterlevs. Fisket med trål och
snurrevad bör därför helt förbjudas
inom området (yrkande 2). Vidare
föreslås att anmälningsplikt (last- och
avsiktsdeklaration) införs för
fiskefartyg som passerar
Öresundsområdet (yrkande 3). I motionen
framhålls vidare att reglerna för
torskfisket missgynnar det kustnära
garnfisket eftersom fisket endast får
bedrivas tre dagar per vecka
(måndagonsdag). Trålfiskare är mindre
beroende av väder och vind och får
därför ofta komparativa fördelar.
Nuvarande begränsningsregler bör därför
bli föremål för en översyn (yrkande 7).
Enligt motion Jo405 (mp) bör regeringen
utfärda direktiv till Fiskeriverket om
säsongsindelning av de svenska kvoterna
varvid en tillräckligt stor andel
avsätts till det kustnära fisket.
Fiskefartygen, med sina stora
fångstredskap, tar redan i början av
året upp hela årets kvot. Båtar med
enklare redskap kan inte konkurrera om
kvoten. Resultatet blir att den jämna
tillgången på fisk till de lokala
fiskmarknaderna rycks undan (yrkande
1). Vidare bör man utreda möjligheterna
att införa ett resursfördelningssystem
där det periodvis avsätts en kvot/andel
till olika godkända
producentorganisationer. Andelen skall
baseras på anslutna fiskelags
historiska infiskning (yrkande 2).
Enligt motion Jo406 (s) bör ett tillägg
göras till fiskelagen så att
länsstyrelsen, innan nya föreskrifter
utfärdas, kan beredas möjlighet att
yttra sig. Vidare bör länsstyrelsen i
akuta situationer, till skydd för
hotade bestånd, kunna fatta
interimistiska beslut i avvaktan på att
föreskrifter meddelas av Fiskeriverket.
I motion Jo409 (s) framhålls behovet av
åtgärder för att trygga det kustnära
yrkesfisket längs Norr-landskusten
(skyddsjakt på säl, inventering av
sälbeståndet, forskning om M74,
uppfödning och utplantering av
torskyngel). Enligt motion Jo413 (s)
utgör fisket tillsammans med jordbruket
och turismen stommen i det öländska
näringslivet. För de enskilda fiskarna
innebär det många olägenheter att
behöva ligga stilla under vissa delar
av året. För att säkra det kustnära
Ölandsfiskets utveckling på längre sikt
bör kvottilldelningen räknas om till
årliga ransoner för varje båt (yrkande
1). I motion Jo419 (m) yrkande 3 tas
frågan om selektering av redskap upp.
Enligt motionärerna är det mycket
angeläget att forskning och försök på
detta område intensifieras. Det kan
inte vara försvarligt att ta upp stora
mängder småfisk och därmed kraftigt
reducera det fiske och de fångster som
borde ses som fiskarnas framtida
levebröd.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser
rörande fiske
Enligt motion Jo401 (s) yrkande 4 talar
såväl övervakningsmyndigheternas som
domstolarnas erfarenheter för att nu
gällande sanktionsmöjligheter är
alltför begränsade för att verka
tillräckligt avskräckande på
förekommande olaga fiske. De mycket
låga straffen vid tjuvfiske torde
enligt motionärerna inbjuda till de
förekommande upprepade
lagöverträdelserna. 41 § fiskelagen bör
ändras och ges följande lydelse: Den
som begår brott enligt 37 § eller 40 §
genom att bedriva otillåtet trålfiske,
döms till böter, lägst ett krontal som
motsvarar hundra gånger antalet
hästkrafter (DIN) i motorn på det
fiskefartyg som använts för bogsering
av trålen eller om brottet är att
betrakta som grovt till fängelse i
högst ett år. I yrkande 5 framhålls
vikten av att Östersjökonventionens
fiskeregler konsekvent och fullt ut
tillämpas inom Öresunds- och
Skälderviksområdet. När det gäller de
ansvariga myndigheternas tillämpning av
möjligheterna till indragning av
fiskelicenser föreslås i yrkande 6 ett
uttalande om att ansvariga myndigheter
strikt tillämpar möjligheten att dra in
fiskelicenser.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Enligt motion Jo3 (m) medverkar
förbudet mot angeldonsfiske till en
bättre hushållning med fiskeresurserna
och tryggar fiskevattenägarnas
möjligheter att upplåta sina vatten för
sådant fiske genom kortförsäljning.
Enligt motionärerna bör man dock i
samband med den föreslagna skärpningen
av fiskelagen ta ytterligare ett steg
i samma riktning och återgå till den
ordning som gällde före det fria
handredskapsfiskets införande. Med
tanke på den uteblivna fiskevården var
det fria handredskapsfisket en mycket
ogenomtänkt reform. Viktiga
principiella invändningar mot det fria
handredskapsfisket har dessutom kommit
från Lagrådet. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med ett
förslag om upphävande av det fria
handredskapsfisket. I motion Jo416 (m)
yrkande 2 begärs att utredningen om det
fria fisket med handredskap längs den
södra ostkusten fullföljs. Enligt
motionärerna har detta fiske vållat
problem såväl för yrkesfisket som för
vattenägare. För att finna en lösning
tillsatte den förra borgerliga
regeringen en speciell utredning som nu
upplösts av den nuvarande regeringen.
Utredningen bör slutföras. I motion
Jo420 (s) yrkas att en utvärdering av
fiskelagens konsekvenser genomförs
(yrkande 4). Den nya fiskelagen som
bl.a. reglerar den enskildes rätt att
fiska fritt har nu varit i kraft en tid
och lagens konsekvenser för såväl
fisket som regionerna bör nu
utvärderas. Stor hänsyn bör härvid tas
till de regionalekonomiska
konsekvenserna.
Utskottets överväganden
Föreskrifter för fisket
Utskottet delar regeringens uppfattning
att bemyndigandena att meddela
föreskrifter bör samlas i 19 §
fiskelagen och samtidigt göras mer
heltäckande. Därmed tillstyrker
utskottet det av regeringen redovisade
förslaget i berörd del.
Som framhålls i propositionen ger
bemyndigandet i fiskelagen möjlighet
att meddela olika typer av föreskrifter
såsom förbud eller begränsningar när
det gäller redskapsanvändningen,
fiskemetoder, fiske inom vissa områden
eller efter vissa arter och fiske för
vissa ändamål. Vidare kan Fiskeriverket
förbjuda eller begränsa fångst,
ilandföring, införsel till landet och
saluhållande av fisk som inte håller en
viss minsta storlek eller som fångats
med otillåten fiskemetod eller
otillåtet redskap. Genom den nu
föreslagna utvidgningen av
bemyndigandet blir det härutöver
möjligt att meddela föreskrifter om
individuell fördelning av fiskekvoter,
förbud att ilandföra fisk i kapat skick
och att förvara hummer. I olika
avseenden har regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer således
bemyndigats att utfärda de föreskrifter
som kan anses erforderliga för
fiskelagens tillämpning. Detta innebär
att regleringen av fisket till stor del
faller inom regeringens och
Fiskeriverkets kompetensområde. När det
gäller trålfiskegränserna har utskottet
tidigare dessutom framhållit att dessa
gränser följs kontinuerligt och
noggrant av Fiskeriverket och dess
Havsfiskelaboratorium. Utskottet
förutsatte därvid att stor hänsyn tas
till möjliga åtgärder i syfte att säkra
reproduktionen av fisk i bl.a.
Laholmsbukten och Skälderviken
(1993/94:JoU24). Även i övrigt ligger
flertalet av de krav som aktualiserats
i motionerna inom ramen för
Fiskeriverkets beslutsområde. Verket
har att med utgångspunkt från den
aktuella situationen meddela de
föreskrifter som kan anses
erforderliga. Utskottet föreslår att
motionerna Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,
Jo405 yrkandena 1 och 2, Jo409, Jo413
yrkande 1 och Jo419 yrkande 3 lämnas
utan vidare åtgärd.
I samband med antagandet av ny
fiskelag år 1993 anförde utskottet
bl.a. följande. När det gäller
länsstyrelsernas delaktighet i
fiskevården är det mycket angeläget att
den kompetens som finns hos
länsfiskekonsulenterna utnyttjas och
att den bibehålls på länsnivå. Vid
beredningen har framkommit att
Fiskeriverket i samband med utfärdandet
av sina föreskrifter har nära samråd
med länsstyrelsernas fiskeenheter.
Utskottet betonade vidare betydelsen av
länsstyrelsernas ansvar för att ingripa
med föreläggande mot fiskerättshavare
som vansköter sitt fiske.
Länsstyrelsernas ansvarsområde borde
kunna innefatta möjlighet att i akuta
situationer fatta interimistiska beslut
om skydd för hotade fiskbestånd i
insjöar och älvar, i avvaktan på att
eventuella föreskrifter meddelas av
regeringen eller Fiskeriverket
(1992/93:JoU23 s. 12). Utskottet har
inte ändrat uppfattning. Det anförda
tillgodoser enligt utskottets mening
syftet med motion Jo406. Motionen kan
därmed lämnas utan riksdagens vidare
åtgärd.
Tillsyns- och sanktionsbestämmelser
rörande fiske
Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförs i propositionen om tillsyns- och
sanktionsbestämmelser rörande fiske.
När det gäller de i motion Jo401
yrkande 4 föreslagna
sanktionsmöjligheterna för olaga
trålfiske är utskottet inte berett att
i detta sammanhang föreslå något
uttalande från riksdagens sida. Därmed
avstyrks motionen i berörd del.
Kustbevakningen kontrollerar inom sitt
verksamhetsområde efterlevnaden av
bestämmelser om fisket till sjöss och
vid landning. Kustbevakningens
befogenheter vid brottsförebyggande
verksamhet regleras i 1 § lagen
(1982:395) om Kustbevakningens
medverkan vid polisiär övervakning. De
tillsynsuppgifter rörande fisket som
framför allt ankommer på
kustbevakningen kommer, mot bakgrund av
regeringens förslag ovan, att placeras
i en gemensam tillsynsbestämmelse i
fiskelagen. Enligt utskottets mening
ankommer det på Kustbevakningen att
med stöd av gällande lagstiftning vidta
de åtgärder som erfordras för att
kontrollera efterlevnaden av bl.a.
Östersjökonventionens fiskeregler. Inte
heller beträffande övriga myndigheters
tillämpning av gällande
sanktionsbestämmelser är utskottet
berett att föreslå något uttalande från
riksdagens sida. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo401
yrkandena 5 och 6.
Fiskerätten i enskilda vatten m.m.
Utskottet konstaterar att regeringens
förslag om ändring av bilagan till
fiskelagen oavsiktligt kommit att
utformas på ett sätt som avviker från
gällande rättsregler såvitt avser
fisket i sjöarna Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland. Under rubriken Tillåtna
fiskslag saknas nämligen orden utom
kräftor . Utskottet föreslår att
lagförslaget kompletteras i angivna
hänseende.
Som regeringen framhåller har
fiskemetoden angeldonsfiske föga
gemensamt med vad som avses som
handredskapsfiske i den meningen att
det vid sådant fiske är underförstått
att redskapet skall föras från handen
och endast tillfälligtvis hanteras på
annat sätt. Angeldonsfiske eller annat
sådant fiske, som innebär att man inte
endast tillfälligt placerar ut
redskapen på isen, torde inte
innefattas i 1985 års beslut om det
fria handredskapsfisket. Som regeringen
anför kan fiskelagens definition av
handredskap dock leda till tolkningen
att handredskapsfiske också betyder
fiske med angeldon om inte någon
preciserad begränsning införs i lagen.
Denna oklarhet bör undanröjas, och
utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag i denna del. Det
anförda innebär att utskottet, som inte
funnit anledning att nu i grunden
ompröva beslutet om fritt
handredskapsfiske, avstyrker motion
Jo3.
Med anledning av de i motionerna Jo416
yrkande 2 och Jo420 yrkande 4 framförda
kraven om utredning av det fria fisket
med handredskap resp. regionalekonomisk
utvärdering av fiskelagens konsekvenser
med avseende bl.a. på den enskildes
rätt till fritt fiske vill utskottet
anföra följande. Utskottet delar
regeringen uppfattning att den nya
fiskelagen och de förenklingar av
fiskelagstiftningen som genomförts
liksom de nu etablerade principerna för
fördelningen av fisket fungerar väl.
Utskottet instämmer också i att någon
mera omfattande lagöversyn inte bör
göras nu. Som framgår av propositionen
avser regeringen att göra en mer samlad
utvärdering av lagstiftningen när
ytterligare erfarenheter vunnits om
dess tillämpning och av deltagandet i
den gemensamma fiskeripolitiken. Med
hänvisning till det anförda bör
motionerna Jo416 yrkande 2 och Jo420
yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Vissa övriga fiskefrågor
Motionerna
Fiskeregler m.m.
Enligt motion Jo401 (s) har företrädare
för de danska och svenska
utrikesdepartementen diskuterat
åtgärder för att råda bot på det
olagliga danska trålfisket på svenskt
vatten. Förhandlingarna har till syfte
att modernisera 1932 års konvention om
rätten för statsfartyg att gå in på
annat lands territorialvatten. Kravet
från svensk sida är att
anmälningsplikten för statsfartyg (24
timmar i förväg) när de går in på annat
lands vatten skall slopas. Detta är en
grundförutsättning för att
Kustbevakningens övervakningsinsatser
skall kunna bli effektiva. Enligt
motionärerna bör den s.k. 24-
timmarsregeln ersättas med enkel
anmälningsplikt i samband med intrånget
på danskt vatten (yrkande 1). I motion
Jo402 (m) framhålls att Sverige genom
sitt medlemskap i Europeiska
gemenskapen nu fullt ut deltar i den
gemensamma fiskeripolitiken. Bland
frågor som återstår att lösa är
Sveriges tillträde till Nordsjön.
Beträffande okvoterade arter i Nordsjön
blev svenska fiskare diskriminerade i
anslutningsfördraget. Frågan kunde inte
lösas innan den spansk-portugisiska
frågan löstes. Frågan om svenska
fiskares tillträde till okvoterade
arter i Nordsjön måste därför
prioriteras inom EU-arbetet (yrkande
3). I motion Jo410 (s) begärs ett
förslag till ändring i lagstiftningen
så att strandägare får del i fiskerätt
vad avser strandredskap utanför sin
strand, utan att de grundläggande
reglerna för fiskerätten rubbas. Enligt
motion Jo417 (s) bör riksdagen besluta
att ge 2 § i lagen om fiskevårdsområden
följande lydelse: Ett fiskevårdsområde
får inte omfatta fiske inom områden där
samerna har rätt till fiske enligt
rennäringslagen (1971:437), såvitt
fråga är om kronomark ovanför
odlingsgränsen som står under statens
omedelbara disposition eller
renbetesfjällen. För områden där
fisket tillhör såväl kronan som
enskilda får undantag ske från första
stycket om det ur allmän synpunkt
bedöms angeläget att fiskevårdsområde
bildas. Beträffande fiske inom områden,
där samerna har rätt till fiske enligt
rennäringslagen, får någon inskränkning
inte ske i denna rätt genom bildande av
fiskevårdsområden. I motion Jo418 (s)
föreslås att lagstiftningen ändras i
syfte att tillåta ålhuttning.
Strukturstöd
Enligt motion Jo413 (s) är Öland ett
fiskeberoende område och bör därför
ingå i det område som kan få del av det
strukturstöd som kan hänföras till mål
5a, dvs. anpassning av fiskerisektorns
struktur (yrkande 2). Om inga åtgärder
vidtas riskerar de öländska fiskarna
med sina mindre fiskefartyg att slås
ut. Betydelsen av Kårehamn på Öland som
fiskehamn betonas i motion Jo411 (s).
Enligt motionärerna skulle en utbyggnad
av hamnen på kort sikt öka
sysselsättningen i samband med själva
muddringsarbetena och utbyggnaden men
samtidigt säkra sysselsättningen på
längre sikt inom fisket och dess
binäringar. I motion Jo415 (kds)
yrkande 1 framhålls möjligheterna av
att nyttja EU:s stöd för
landsbygdsutveckling (5b-stöd) för
fiskeberoende områden.
Internationellt samarbete
Det internationella samarbetet på
fiskets område är föremål för flera
motionsyrkanden. I motion Jo402 (m)
yrkande 4 uppmärksammas betydelsen av
att i internationella fora verka för
begränsningar av fisket. Fortsatta
ansträngningar måste göras inom
Fiskerikommissionen för Östersjön och
inom ramen för det europeiska
samarbetet för att maximera antalet
tillåtna fiskedagar per vecka.
Motsvarande krav återkommer även i
motion Jo416 (m) yrkande 4. Enligt
motion Jo415 (kds) yrkande 6 bör
Sverige inom EU och andra lämpliga
internationella fora verka för krav om
beståndsvänligare redskap försedda med
identifikationsmöjlighet i syfte att
främja ett uthålligt fiske. Enligt
motion Jo419 (m) bör havsområden av
stor betydelse för fiskens reproduktion
och tillväxt fredas. I övriga områden
skulle fiske få bedrivas mer
kontinuerligt. Genom internationella
överenskommelser skulle man kompensera
berört land genom utökad tillgång till
fiske i andra områden (yrkande 2).
Dagens problem med fiskestopp kan
endast lösas långsiktigt om samtliga
stater kring Östersjön samt Finland tar
gemensamt ansvar för nödvändiga
överenskommelser. Sverige bör ta snara
initiativ till förhandlingar syftande
till långsiktiga gemensamma
överenskommelser (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Fiskeregler m.m.
Sedan flera år tillbaka har företrädare
för de danska och svenska
utrikesdepartementen diskuterat
åtgärder för att råda bot på det
olagliga danska trålfisket på svenskt
vatten. Förhandlingarna har till syfte
att modernisera 1932 års konvention om
rätten för statsfartyg att gå in på
annat lands territorium. Från svensk
sida har kravet varit att den s.k. 24-
timmarsregeln, som innebär att det
krävs en anmälan 24 timmar innan
exempelvis ett kustbevakningsfartyg
skall passera gränsen till ett annat
lands territorialvatten, skall slopas.
Enligt vad utskottet erfarit har
Danmark och Sverige kommit överens om
att, vid tillämpningen av 1932 års
konvention, fr.o.m. den 1 januari 1995
ersätta den s.k. 24-timmarsregeln med
en anmälan via radio när man går in på
danskt resp. svenskt vatten. Detta får
dock endast ske vid s.k. hot pursuit.
En ny förhandlingsomgång med Danmark
inleds i november 1995, varvid bl.a.
ett förslag om att utöka
övervakningsområdet för fisket till
hela Kattegatt inkl. Skälderviken skall
behandlas. Enligt utskottets bedömning
är motion Jo401 yrkande 1 med det
anförda i allt väsentligt tillgodosedd.
Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Sverige fick genom
anslutningsfördraget med EU inte fullt
tillträde till de vatten där Sverige
historiskt bedrivit fiske. Ett
begränsat tillträde till Nordsjön
erhölls i form av en kvot avseende
ospecificerade arter på 1 000 ton.
Vidare erhöll Sverige en skarpsillskvot
på 1 330 ton. I samband med att
anslutningsfördraget godkändes av
riksdagen förutsattes att frågan om
fritt tillträde till Nordsjön skulle
lösas under de närmaste åren. Enligt
vad utskottet inhämtat pågår
diskussioner mellan Fiskeriverket och
berörda organ inom EU. Utskottet
förutsätter att verket även
fortsättningsvis kraftfullt verkar för
att svenska fiskare skall erhålla fullt
tillträde till Nordsjön. Härmed måste
syftet med motion Jo402 yrkande 3 i
allt väsentligt anses tillgodosett.
Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Frågan om strandägares möjligheter att
få rätt till fiske uppmärksammades
senast av utskottet i samband med
behandlingen av den nya fiskelagen
våren 1993. Utskottet framhöll därvid
bl.a. att det snarare är regel än
undantag att fiskerätten i de
situationer som avses inte ingår i
avstyckningar till sommarstugetomter
längs kusten. Avsikten har varit att
inte stycka upp fiskerätten i alltför
många delar (1992/93:JoU23 s. 23).
Utskottet har inte funnit anledning
till ändrat ställningstagande och
föreslår därför att motion Jo410
avslås.
Utskottet har tidigare avvisat förslag
om att åter tillåta s.k. ålhuttning
(senast 1992/93:JoU23 s. 13). Enligt
utskottets mening har inget nytt
tillkommit som bör föranleda ett ändrat
ställningstagande i denna fråga. Motion
Jo418 avstyrks.
Statsmakterna har under lång tid
framhållit vikten av att det bildas
fiskevårdsområden i syfte att förbättra
fiskevården och underlätta
tillgängligheten till fiske för
allmänheten. I samband med tillkomsten
av lagen (1981:533) om
fiskevårdsområden framhöll dock
departementschefen att övervägande skäl
talade för att behålla förbudet att
bilda fiskevårdsområden inom
renskötselområdena. En annan lösning
skulle enligt hans mening kräva
bestämmelser med särregler som skulle
komplicera bildandet och förvaltningen
i en utsträckning som knappast skulle
gynna fiskevården. Riksdagen hade ingen
annan uppfattning (prop. 1980/81:153,
JoU29). Frågan om bildandet av
fiskevårdsområden inom
renskötselområdena har senast
behandlats av utskottet under våren
1994. Utskottet fann därvid ingen
anledning att frångå sin tidigare
bedömning i denna fråga (1993/94:JoU24
s. 15). Utskottet gör samma bedömning
nu och avstyrker därför motion Jo417.
Strukturstöd
När det gäller strukturstöd m.m. till
fiskerinäringen vill utskottet anföra
följande. Under år 1993 lade EU fast
nya riktlinjer för strukturpolitiken på
fiskets område och inrättade en
särskild fond för denna, Financial
Instrument for Fisheries Guidance
(FIFG). Fonden finansierar den del av
fiskets strukturstöd som kan hänföras
till mål 5a, dvs. anpassningen av
fiskerisektorns struktur. EU har slagit
fast mål och regler för hur
gemenskapens fiskerisektor skall
omstruktureras under perioden 1994 -
1996 i syfte att uppnå en varaktig
balans mellan fiskeresurserna och deras
utnyttjande. S.k. 5b-stöd kan bl.a.
lämnas till öar och områden på
fastlandet som har ett perifert läge i
förhållande till större centra samt
till regioner där omstruktureringen av
fiskerisektorn får en stor
socioekonomisk inverkan. Fiskerisektorn
har ingen särskild fond ur vilken medel
till 5b-stöd kan lämnas utan dessa får
inordnas under 5b-stödens övergripande
finansieringskällor.
I juni 1994 beslutade kommissionen att
införa ett s.k. kommissionsinitiativ
för omstrukturering av fiskerisektorn.
Initiativet, kallat Pesca, kompletterar
de stöd som kan erhållas under målen 1
- 6. Den strukturella krisen inom
fisket har medfört stora problem för
hela fiskerisektorn. Pescas målsättning
är att möjliggöra omstrukturering och
underlätta de ekonomiska och sociala
konsekvenserna samt att bidra till
diversifiering av sektorn genom att
utveckla ny sysselsättning. Inom ramen
för Pesca kan stöd lämnas till bl.a.
utveckling av fiskehamnar för nya
ändamål, turism, nyföretagande,
administrativa tjänster, ny teknologi,
produktiva investeringar och särskilda
projekt inom fiskerisektorn.
Sammanfattningsvis konstaterar
utskottet att EG:s strukturpolitik på
fiskets område överensstämmer i allt
väsentligt med den svenska. Tillgång
till EG:s strukturstöd medför
möjligheter till en högre ambitionsnivå
på detta område och utskottet
förutsätter att bl.a. de frågor som tas
upp i motionerna Jo411, Jo413 yrkande 2
och Jo415 yrkande 1 i detta sammanhang
är föremål för regeringens och berörda
myndigheters uppmärksamhet och
överväganden. Därmed finner utskottet
att syftet med motionerna kan anses
tillgodosett. Motionerna avstyrks i
berörda delar.
Internationellt samarbete
Sverige deltar i det internationella
fiskerisamarbetet bl.a. genom
Fiskerikommissionen för Östersjön.
Kommissionens arbete syftar bl.a. till
att årligen fastställa maximala
fångstuttag för de kommersiellt viktiga
fiskslagen. Kommissionens beslut
kompletteras med bilaterala avtal som
Sverige sluter med Östersjöns samtliga
strandstater. Inom ramen för detta
internationella samarbete verkar
Sverige för en förbättrad förvaltning
av fiskeresurserna. Genom medlemskapet
i EU deltar Sverige numera också i den
gemensamma fiskeripolitiken. En översyn
av den gemensamma fiskeripolitiken
gjordes år 1992. De huvudsakliga
riktlinjerna för EG:s framtida
fiskeripolitik angavs bl.a. vara bättre
balans mellan tillgängliga
fiskeresurser och fångstkapacitet samt
utveckling av förbindelser med tredje
land. En ny basförordning antogs (EEG
nr 3760/92) som gäller till år 2000 då
en ny översyn skall göras.
Resurspolitiken reglerar dels
fördelningen av resurser mellan
medlemsländerna, dels omfattar den
överenskommelser med länder utanför
gemenskapen. Regleringen sker genom
fastställande av högsta tillåtna
fångstkvoter för olika arter,
fördelning av kvoter, fiskerikontroll,
internationella fiskerikonventioner,
bilaterala och trilaterala fiskeavtal.
I detta sammanhang bör även nämnas att
åtgärder som syftar till att förbättra
fiskemetodernas och redskapens
selektivitet ryms inom ramen för den i
föregående avsnitt omnämnda refomerade
strukturpolitiken på fiskets område.
Som framgår av det anförda syftar det
internationella samarbetet på
fiskeripolitikens område bl.a. till att
anpassa fiskeansträngningarna till den
långsiktiga fisketillgången. Inom ramen
för detta samarbete verkar Sverige både
inom och utom EU för en förbättrad
förvaltning av fiskeresurserna. De i
motionerna Jo402, Jo415, Jo416 och
Jo419 framförda synpunkterna
beträffande bl.a. begränsningar av
fisket och utvecklandet av mer
selektiva redskap överensstämmer i allt
väsentligt med den nu redovisade
inriktningen av det internationella
samarbetet. Som framhålls i motionerna
kan ensidiga svenska fiskestopp inte
lösa ifrågavarande problem. Om
meningsfulla begränsningar av fisket
skall uppnås fordas det internationella
överenskommelser. Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna Jo402
yrkande 4, Jo415 yrkande 6, Jo416
yrkande 4 och Jo419 yrkandena 2 och 4
avslås i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
Fiskets miljöfrågor m.m.
Motionerna
I motion Jo402 (m) yrkande 6
uppmärksammas frågan om oljeutvinning i
Skagerrak. Enligt motionärerna finns
det av såväl miljöskäl som ekonomiska
skäl anledning att omsorgsfullt bevaka
denna fråga, och eventuella projekt får
ej medföra inskränkningar i fisket.
Enligt motion Jo405 (mp) yrkande 4
krävs snara initiativ till utveckling
av miljövänligare bränslen och
katalysatorer för alla fartyg,
inklusive fiskeflottan. Problemen kring
oönskade fångster av senapsgas
uppmärksammas i motionerna Jo408 (m)
och Jo414 (c) yrkande 3. Enligt
motionärerna inträffar det att
fiskefartyg vid fiske får dumpad
gasammunition i sina redskap. Detta
medför risk för personskador och dryga
kostnader för fiskefartygen på grund av
utebliven fångst. Svenska fiskare
saknar i dag möjlighet att erhålla
ersättning för dessa förluster.
Regeringen bör därför låta utreda
möjligheterna till sådan ersättning så
att fiskarna hålls skadeslösa för
utebliven fångst och förstörda redskap.
I motion Jo420 (s) yrkande 2 begärs
ytterligare resurser till
marknadsföring av fisk som livsmedel.
Vidare framhålls att statens anslag
till fisket bör delas upp så att
modernisering och rationalisering av
den svenska fiskeflottan möjliggörs.
Statens ekonomiska bidrag till fisket
har hittills använts till destruktiva
åtgärder såsom bidrag till
stillaliggande båtar vid fiskestopp
m.m. (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Frågan om Norges planer på
provborrningar i Skagerrak behandlades
av ustkottet hösten 1994
(1994/95:JoU2). Därvid framkom bl.a.
följande. Mot bakgrund av den oro som
finns inför Norges planer på
provborrning efter olja i Skagerrak
begärde den svenska regeringen den 31
januari 1994 samråd med den norska
regeringen i enlighet med den nordiska
miljökonventionen. I juni 1994 tog
Stortinget ställning till den norska
regeringens proposition om
petroleumverksamhet på
kontinentalsockeln. I den har området
för undersökningsverksamheten
begränsats. Dessutom skall den norska
regeringen genomföra en utredning om
miljöeffekter av kemikalieutsläpp från
oljeborrning innan ett slutgiltigt
beslut tas. Ett sådant beslut kommer
tidigast att fattas under år 1997. I
ett frågesvar den 25 oktober 1994
hänvisade miljöministern till den
tidigare regeringens begäran om samråd
och framhöll bl.a. att tidsfristen
skulle utnyttjas för att göra en
grundlig bedömning av de begärda
kompletteringarna och miljökonsekvenser
för den svenska kusten av eventuella
provborrningar. Miljöministern
underströk att den svenska regeringens
begäran om samråd kvarstod. Enligt vad
utskottet erfarit har
Miljödepartementet fått ta del av de
kompletteringar som gjorts från norsk
sida och ärendet bereds för närvarande
inom departementet. Som tidigare
förutsätter utskottet att regeringen
med stor uppmärksamhet följer frågans
vidare utveckling och vidtar de
åtgärder som anses erforderliga. Därmed
finner utskottet syftet med motion
Jo402 yrkande 6 i huvudsak
tillgodosett. Motionen påkallar således
inte någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Transportsektorns miljöpåverkan var
senast föremål för riksdagens
överväganden under våren 1995. I
skrivelse 1994/95:167 redovisade
regeringen utförligt sina överväganden
om vissa prioriterade sakområden i
samband med miljöarbetet inom EU. Till
de prioriterade områdena hör kampen mot
försurning och klimatförändringar.
Under rubriken Transporter redovisades
det arbete som pågår för att skärpa
kraven bl.a. på fartygstrafiken och
kraven på svavelhalt i olja. Skrivelsen
behandlades i utskottets betänkande
JoU23 (rskr. 424). Frågorna berördes
även i skrivelse 1994/95:120 om Miljön
- vårt gemensamma ansvar - där bl.a.
Sjöfartsverkets deltagande i arbetet
med att utforma ett miljöanpassat
transportsystem uppmärksammas (JoU16,
rskr. 306).Vidare har riksdagen godkänt
av regeringen föreslagna riktlinjer för
sjöfartens säkerhets- och miljöfrågor.
I detta sammanhang behandlades bl.a.
frågor om svavelhalten i olja inom
sjöfarten och katalysatorer på fartyg.
En bärande princip i det av riksdagen
godkända förslaget är att arbetet med
en minskning av sjöfartens negativa
miljöpåverkan även fortsättningsvis
måste ha hög prioritet i verksamheten.
Likartade krav bör på sikt gälla för
sjö- och lufttransporter som för
landbaserade källor vad beträffar bl.a.
utsläpp till luft och vatten. Inom
ramen för samarbetet enligt
konventionen om skydd av Östersjöns
marina miljö (HELCOM) och inom EU skall
Sverige verka för att påskynda arbetet
inom IMO med en särskild bilaga,
avseende luftföroreningar, till den
s.k. MARPOL-konventionen. Inom HELCOM
finns en rekommendation till
medlemsländerna att ingå bindande
avtal om begränsningar av svavelhalten
i bunkerolja. Rekommendationen är
främst avsedd för fartyg i reguljär
trafik mellan länderna inom HELCOM.
Inom EU antogs i mars 1992 ett direktiv
varigenom svavelhalten i bl.a.
fartygsbränsle för bruk inom EU i ett
första steg har minskats till 0,2 %. I
detta sammanhang bör även uppmärksammas
att regeringen har tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att söka
utarbeta förslag till bilaterala
överenskommelser om minskning av
sjöfartens svavel- och
kväveoxidutsläpp. Kontakter har tagits
med Tyskland, Danmark, Finland och
Norge (se vidare 1994/95:TU12, rskr.
232). Sammanfattningsvis konstaterar
utskottet att sjöfartens
internationella karaktär medför att
åtgärder för att minska dess negativa
miljöpåverkan i allt väsentligt måste
grundas på internationella
överenskommelser och regler. Som
framgår av redovisningen ovan deltar
Sverige aktivt i det internationella
arbetet med sjöfartens miljöfrågor inom
EU, IMO och HELCOM, och utskottet
förutsätter att Sverige även i
fortsättningen verkar pådrivande i
detta arbetet. Med det anförda är
motion Jo405 yrkande 4 i stor
utsträckning tillgodosedd. Yrkandet
påkallar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd.
Med Sverige som ordförandeland har en
arbetsgrupp inom HELCOM kartlagt
dumpade stridsmedel i Östersjön och
Kattegatt samt i Måseskärs-området i
Skagerrak. Rapporten presenterades i
mars 1994. Danmark har det övergripande
ansvaret för rapporteringssystemet. Vid
kommissionsmötet inom HELCOM i mars
1995 antogs gemensamma riktlinjer
beträffande skyddsåtgärder för fiskare
(en s.k. skyddsmanual). Mot bakgrund av
vad som nu redovisats om det
internationella samarbetet när det
gäller förebyggande åtgärder på detta
område anser utskottet att motionerna
Jo408 och Jo414 yrkande 3 kan lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.
Beträffande det i motion Jo420
framförda kravet på ytterligare
resurser till marknadsföring av fisk
som livsmedel vill utskottet anföra
följande. På förslag av utskottet
uttalade riksdagen våren 1993 att de
medel om sammanlagt 30 miljoner kronor
som avsatts i 1987 och 1988 års
prisförhandlingar för att kompensera
konsumenterna för höga torskpriser bör
utnyttjas för långsiktig
informationsverksamhet till förmån för
fiskkonsumtion (prop. 1992/93:184,
JoU21, rskr. 331). Regeringen har
därefter beslutat knyta ett råd för
konsumentfrämjande åtgärder på fiskets
område till Fiskeriverket. Rådet
beslutar på verkets vägnar om
dispositionen av de medel som finns för
ändamålet. Dessutom vill utskottet
utöver vad som i övrigt anförts ovan om
strukturpolitiken på fiskets område
särskilt framhålla att stöd för
marknadsåtgärder är ett viktigt medel
för att, inom ramen för EG:s
strukturpolitik för fisket, främja
fiskerinäringens utveckling. Utskottet
är i detta sammanhang inte berett att
föreslå någon åtgärd med anledning av
det i motionen framförda kravet på en
förändrad anslagsfördelning till
fisket. Motion Jo420 yrkandena 2 och 3
avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande föreskrifter om
fisket m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,
1994/95:Jo405 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413 yrkande
1 och 1994/95:Jo419 yrkande 3,
res. 1 (mp)
2. beträffande länsstyrelsernas
delaktighet i fiskevården
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo406,
3. beträffande otillåtet
trålfiske
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo401 yrkande 4,
4. beträffande tillsyn av
gällande fiskebestämmelser m.m.
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo401 yrkandena 5 och 6,
5. beträffande fiskerätten i
enskilda vatten
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och med avslag på
motion 1995/96:Jo3 antar förslaget
till lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) såvitt avser bilagan om
svenska medborgares rätt att fiska i
enskilt vatten med den ändringen
att det beträffande Vänern, Vättern,
Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i
Jämtland under rubriken Tillåtna
fiskslag anges Alla utom kräftor,
res. 2
(m)
6. beträffande regeringens
lagförslag i övrigt
att riksdagen antar regeringens
förslag till
a) lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) i de delar som ej
omfattas av utskottets hemställan
ovan,
b) lag om ändring i lagen
(1994:1709) om EG:s förordningar om
den gemensamma fiskeripolitiken,
7. beträffande utvärdering av
fiskelagens konsekvenser m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo416 yrkande 2 och
1994/95:Jo420 yrkande 4,
8. beträffande den s.k. 24-
timmarsregeln
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo401 yrkande 1,
9. beträffande ospecificerade
fiskarter i Nordsjön
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo402 yrkande 3,
10. beträffande strandägares
rätt till fiske
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo410,
11. beträffande s.k.
ålhuttning
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo418,
12. beträffande vissa
fiskevårdsområden
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo417,
13. beträffande strukturstöd
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo411, 1994/95:Jo413
yrkande 2 och 1994/95:Jo415 yrkande
1,
14. beträffande internationellt
samarbete
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo402 yrkande 4, 1994/95:
Jo415 yrkande 6, 1994/95:Jo416
yrkande 4 och 1994/95:Jo419
yrkandena 2 och 4,
res. 3 (m)
15. beträffande provborrningar i
Skagerrak
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo402 yrkande 6,
16. beträffande katalysatorer
för fartyg m.m.
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo405 yrkande 4,
res. 4 (mp)
17. beträffande skador av
dumpade stridsmedel
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo408 och 1994/95:Jo414
yrkande 3,
18. beträffande marknadsföring
av fisk m.m.
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo420 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 16 november 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-
Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c) och Michael
Hagberg (s).
Reservationer
1. Föreskrifter om fisket m.m. (mom. 1)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Som framhålls
och slutar med utan vidare åtgärd
bort ha följande lydelse: Som framhålls
- - - (=utskottet) - - - förvara
hummer. Problemet i dag är att
fiskefartygen, med sina stora
fångstredskap, redan i början av året
kan ta upp hela årets kvot. När det
gäller torsk, där kvoterna är
säsongsindelade, sker slutfiskningen i
början av varje kvotperiod.
Kustfiskebåtarna, med enklare redskap,
har ingen möjlighet att konkurrera om
kvoten. Resultatet blir att den jämna
tillgången på fisk till de lokala
fiskmarknaderna rycks undan samtidigt
som kustfiskarna förlorar sin utkomst.
Fiskbestånden har ingen möjlighet att
utvecklas i takt med utfiskningen.
Regeringen bör därför utfärda direktiv
till Fiskeriverket om säsongsindelning
av de svenska kvoterna samt att en
tillräckligt stor andel avsätts till
det kustnära fisket. Vidare bör
regeringen låta utreda ett nytt
resursfördelningssystem. Som förebild
skulle man kunna använda sig av det
engelsk-skotska systemet med periodvisa
kvotavsättningar till olika godkända
producentorganisationer. Kvoten baseras
på anslutna fiskelags historiska
infiskning. Detta skulle ge kustfisket
en trygghet som länge saknats. Vad
utskottet anfört med anledning av
motion Jo405 yrkandena 1 och 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna Jo401 yrkandena
2, 3 och 7, Jo409, Jo413 yrkande 1 och
Jo419 yrkande 3 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande föreskrifter om
fisket m.m.
att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Jo405 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motionerna
1994/95:Jo401 yrkandena 2, 3 och 7,
1994/95:Jo409, 1994/95:Jo413
yrkande 1 och 1994/95:
Jo419 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Fiskerätten i enskilda vatten (mom.
5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Som regeringen
och slutar med motion Jo3 bort ha
följande lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om förbud mot angeldonsfiske.
Förbudet medverkar till en bättre
hushållning med fiskeresurserna och
tryggar fiskevattenägarnas möjligheter
att upplåta sina vatten för sådant
fiske genom kortförsäljning. Enligt
utskottets mening bör man dock i
samband med den föreslagna skärpningen
av fiskelagen aktualisera ytterligare
steg i samma riktning och en återgång
till den ordning som gällde före det
fria handredskapsfiskets införande. Med
tanke på den uteblivna fiskevården var
det fria handredskapsfisket en mycket
ogenomtänkt reform. Viktiga
principiella invändningar mot det fria
handredskapsfisket har dessutom kommit
från Lagrådet. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med ett
förslag om upphävande av det fria
handredskapsfisket. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo3 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:
5. beträffande fiskerätten i
enskilda vatten
att riksdagen med anledning av
regeringens förslag antar förslaget
till lag om ändring i fiskelagen
(1993:787) såvitt avser bilagan om
svenska medborgares rätt att fiska
i enskilt vatten med den ändringen
att det beträffande Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren och
Storsjön i Jämtland under rubriken
Tillåtna fiskslag anges Alla utom
kräftor samt med anledning av
motion 1995/96:Jo3 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Internationellt samarbete (mom. 14)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Sverige
deltar och på s. 14 slutar med anses
tillgodosedda bort ha följande
lydelse: Sverige deltar - - -
(=utskottet) - - - av fiskeresurserna.
I detta sammanhang bör Sveriges arbete
internationellt med att införa en ny
långsiktigt hållbar politik för
torskfisket i Östersjön uppmärksammas.
Frågan har drivits inom ramen för
Fiskerikommissionens arbete. Vid
kommissionens 20:e session i Gdynia i
september 1994 fick Sverige stort gehör
för sin politik. Nya regler om krav på
selektiva trålar, höjt minimimått,
sommarstopp för fiske samt förbättrade
kontrollregler infördes. Sverige
lyckades dock inte få igenom ett krav
på maximalt antal tillåtna fiskedagar
per vecka. Denna fråga måste även i
fortsättningen drivas internationellt
och inom ramen för det europeiska
samarbetet. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo402 yrkande 4 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motionerna Jo415 yrkande
6, Jo416 yrkande 4 och Jo419 yrkandena
2 och 4 avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:
14. beträffande internationellt
samarbete
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo402 yrkande 4 och
med avslag på motionerna
1994/95:Jo415 yrkande 6,
1994/95:Jo416 yrkande 4 och
1994/95:Jo419 yrkandena 2 och 4 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Katalysatorer för fartyg m.m. (mom.
16)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 15 som börjar med Trans-
portsektorns miljöpåverkan och på s.
16 slutar med riksdagens åtgärd bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som
anförs i motion Jo405 att det krävs
snara initiativ beträffande
utvecklingen av miljövänligare bränslen
och katalysatorer för alla fartyg
inklusive vår fiskeflotta. Vad
utskottet anfört med anledning av
motion Jo405 yrkande 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:
16. beträffande katalysatorer för
fartyg m.m.
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo405 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Fiskevård och det fria
handredskapsfisket
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anför:
Det är ytterst angeläget att det
bedrivs en bra fiskevård. Inte minst
gäller det i de fem stora sjöarna och i
kustnära vattnen. De mest angelägna
åtgärderna är att bevara och återställa
biotoper så att livskraftiga bestånd
av olika fiskarter kan garanteras.
Enligt vår mening är det viktigt att
arbetet med att bilda nya
fiskevårdsområden kan fortsätta. Det
skapar förutsättningar för ett lokalt
engagemang för fiskevården och det
genererar resurser för fiskevård. Vi
menar att i princip alla svenska vatten
skall ingå i fungerande
fiskevårdsområden.
Det finns ett stort behov av fiske-
och biotopvård i skilda delar av
landet. Det gäller såväl vatten med
fungerande fiskevårdsområden som vatten
där vi i dag har ett fritt
handredskapsfiske. Eftersom regeringen
dragit tillbaka propositionen om en
allmän fiskevårdsavgift finns i dag
inget förslag om hur fiskevården skall
finansieras i framtiden. Om medel inte
ställs till förfogande kommer detta att
få mycket negativa konsekvenser för
många vatten.
Vi menar att det mot bakgrund av
ovanstående är dags för en översyn av
det fria handredskapsfisket i första
hand i de stora sjöarna. Avsikten är
att tillgodose både behovet av
fiskevård och möjligheten att på ett
enkelt sätt ge gemene man möjlighet
till fiske. Att behovet av ekonomiska
insatser utöver de resurser
fiskevårdsområden kan skapa är
otvetydigt, men med fungerande
fiskevårdsområden i de vatten där vi i
dag har fritt handredskapsfiske kan vi
skapa det lokala engagemang som gör att
de statliga medlen används på ett
ändamålsenligt sätt. Frågan om det fria
handredskapsfisket är dock för stor för
att lösas i detta sammanhang, men vi
ser gärna att regeringen återkommer i
frågan.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
fiskelagen (1993:787)
2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1709) om EG:s förordningar om den
gemensamma fiskeripolitiken