I betänkandet behandlas ett antal
motioner från den allmänna motionstiden
1995 rörande allmän fiskevårdsavgift
samt åtgärder för att skydda den
naturreproducerande laxen i Östersjön.
Frågorna behandlades ursprungligen i
samband med proposition 1994/95:231
Allmän fiskevårdsavgift m.m., vilken
återkallades den 22 november 1995 (skr.
1995/96:114). Utskottet föreslår ett
tillkännagivande rörande finansieringen
av angelägna fiskevårdsåtgärder.
Motionerna avstyrks med hänvisning
bl.a. till vidtagna och aviserade
åtgärder från regeringens och
Fiskeriverkets sida.
Till betänkandet har fogats två
reservationer.
Motionerna
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om yrkesfisket efter lax,
7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en allmän
fiskevårdsavgift inte bör införas.
1994/95:Jo403 av Olle Lindström (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om laxfisket i Norrbotten,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmän fiskevårdsavgift.
1994/95:Jo404 av Jeppe Johnsson och
Ulla Löfgren (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
att samma regler måste gälla för alla
som utövar fiske i Östersjön.
1994/95:Jo407 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om totalstopp för svenskt
laxfiske under ett år,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättningar för förlorad
inkomst till yrkesfiskarna.
1994/95:Jo412 av Eva Björne (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i samråd med näringen
utarbeta bestämmelser för fisket,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i internationella fora
verka för begränsningar av fisket.
1994/95:Jo414 av Elving Andersson och
Sivert Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det svenska laxfisket i
Vstersjön.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning av åtgärder mot otjänliga
vattenmiljöer i Östersjöområdet,
5. att riksdagen avslår förslaget i
årets budget om en fiskevårdsavgift för
yrkesfiskare.
1994/95:Jo419 av Ingvar Eriksson och
Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om ensidiga fiskestopp och
andra restriktioner.
1994/95:Sk319 av Carl G Nilsson och
Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildande av
fiskevårdsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmän fiskevårdsavgift.
Utskottet
Fiskevård m.m.
Bakgrund
Regeringen har den 22 november 1995
återkallat proposition 1994/95:231
Allmän fiskevårdsavgift m.m.
Följdmotionerna till propositionen har
förfallit med anledning av
återkallelsen. För riksdagens
behandling återstår dock ett antal
motioner från den allmänna motionstiden
rörande vissa fiskefrågor.
I den återkallade propositionen
redovisades de åtgärder som har
vidtagits för att skydda den
naturreproducerande laxen i Östersjön
och de översiktliga planerna för det
fortsatta arbetet på detta område.
Utskottet har inhämtat att de
bedömningar som redovisades i detta
avsnitt av den återkallade
propositionen alltjämt är aktuella.
Motionerna
I motionerna Jo402 yrkande 7, Jo403
yrkande 2 och Sk319 yrkande 2 anförs
att en allmän fiskevårdsavgift inte bör
införas. I motionerna hänvisas till att
det finns en fungerande fiskevård på
många fiskevatten som sköts och
förvaltas som fiskevårdsområden. En ny
byråkratisk avgift som inte ger något
nämnvärt överskott till fiskevård
behövs inte. Avgiften skulle drabba
alla kategorier fiskande samtidigt som
förslaget innebär en ny statlig
byråkrati. I motion Jo416 (m) yrkas att
förslaget om en fiskevårdsavgift för
yrkesfiskare avslås (yrkande 5).
I motion Sk319 (m) anförs att
frifiskereformen måste omprövas och
ersättas med bildande av
fiskevårdsområden (yrkande 1).
Utskottets överväganden
Regeringen har den 22 november 1995
återkallat proposition 1994/95:231
Allmän fiskevårdsavgift m.m. Härmed har
syftet med motionerna Jo402 yrkande 7,
Jo403 yrkande 2, Jo416 yrkande 5 och
Sk319 yrkande 2 tillgodosetts.
Motionerna avstyrks i berörda delar.
I skrivelsen om återkallelse av
propositionen framhålls att regeringen
nu har för avsikt att lägga fram
förslag om annan finansiering av
angelägna fiskevårdsinsatser. Utskottet
har inhämtat att Fiskeriverket har
beräknat kostnaderna för erforderlig
fiskevård till nivån 65 miljoner kronor
för tolv månader.
I den återkallade propositionen
anfördes att det är angeläget att det
nybildas och ombildas fiskevårdsområden
för att på bästa sätt främja en god
fiskevård och öka tillgången på
fiskevatten för allmänheten. Utskottet
förutsätter att dessa uttalanden kommer
att beaktas även i den fortsatta
beredningen av frågan om erforderliga
fiskevårdsåtgärder.
Utskottet anser att de fortsatta
övervägandena angående behovet av
fiskevårdande åtgärder under
innevarande budgetår snarast bör
fullföljas. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag
till finansiering av fiskevården för
återstoden av innevarande budgetår. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstaganden ovan
innebär att syftet med motion Sk319
yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett.
Laxfisket
Bakgrund
Vid sekelskiftet fanns naturlax i ett
fyrtiotal svenska älvar. Efter
vattenkraftsutbyggnaden återstår nu
endast 19 älvar med naturligt lekande
lax. Den största laxälven är Torneälv,
som förvaltas gemensamt av Sverige och
Finland genom den Finsk-svenska
gränsälvskommissionen.
Reproduktionsstörningar i form av
avsevärt förhöjd dödlighet hos nykläckt
laxyngel upptäcktes i en
kompensationsodling vid Norrlandskusten
år 1974. År 1992 skedde en dramatisk
ökning av dödligheten. I vissa odlingar
dog upp till 90 % av laxynglen. Endast
Östersjölax har drabbats av M74.
Sjukdomen kan knytas till yngel från
honor som efter uppväxt återkommer från
södra Östersjön för lek.
Sverige har undertecknat konventionen
om biologisk mångfald. Regeringen
uttalade i proposition 1994/95:231 att
Sverige härigenom har åtagit sig att
säkerställa förutsättningarna för laxen
att överleva som art med sin genetiska
variation. Förvaltningen av de
naturreproducerande laxbestånden i
Östersjön berörs även av direktivet
92/43/EEG om bevarandet av naturliga
habitat samt vild fauna och flora (art-
och habitatdirektivet).
Fiskeriverket har den 8 september 1995
till regeringen redovisat en
aktionsplan för biologisk mångfald
avseende fisket. Enligt denna är målet
för laxfiskevården på kort sikt att
undanröja det akuta hotet om genetisk
utarmning eller direkt utslagning som
flertalet vilda laxstammar lever under
i Östersjön. På lång sikt bör målet
vara att hela reproduktionspotentialen
i de laxförande älvarna utnyttjas
samtidigt som tillväxtpotentialen i
havet bättre tas till vara. Så länge
som hotet mot den vilda laxen genom i
första hand M74 kvarstår bör åtgärden
att avlysa laxfiske i samtliga älvar
med vild lax i Norrbottens,
Västerbottens och Västernorrlands län
och i befintliga fredningsområden
utanför dessa älvar upprepas genom
årliga beslut. Sverige bör arbeta för
att metoden med fördröjd utsättning av
lax utvecklas och genomförs
internationellt. Härigenom ges
möjlighet att minska havsfisket efter
lax på laxens uppväxtområde.
Fiskeriverket beslutade i november
1994 om inskränkningar i såväl kust-
och älvfisket som havsfisket efter lax.
Havsfisket förbjöds fr.o.m. den 1
december 1994 till den 31 mars 1995.
Fisket i kustvatten och i älvar
regleras huvudsakligen genom nationella
bestämmelser. Det bör även i
fortsättningen vara Fiskeriverkets
uppgift att följa utvecklingen på
laxområdet och vidta de nationella
åtgärder som bedöms nödvändiga.
Nödvändiga nationella åtgärder kommer
att vidtas för att tillgodose behovet
av skydd för den naturligt
reproducerande laxen.
År 1974 undertecknade Östersjöländerna
en konvention som omfattar allt fiske i
Östersjön, International Baltic Sea
Fishery Commission
(Warszawakommissionen). Årliga
totalkvoter för lax har fastställts av
Warszawakommissionen sedan år 1991. För
år 1991 uppgick kvoten till 3 350
ton, år 1992 till 3 550 ton, år 1993
till 650 000 laxar, år 1994 till
600 000 laxar och år 1995 till 500 000
laxar för egentliga Östersjön. Sverige
ingår numera i EU:s delegation vid
Warszawakommissionens sessioner.
Utskottet har inhämtat att totalkvoten
för Östersjön fastställts till 450 000
laxar för år 1996. Vidare rekommenderar
kommissionen att fiskemyndigheterna i
medlemsländerna utfärdar ett moratorium
för fiske i älvar och älvmynningar med
naturreproducerande laxbestånd.
Motionerna
I motionerna Jo402 (m) yrkande 5, Jo404
(m), Jo412 (m) yrkande 2, Jo414 (c)
yrkande 2, Jo419 (m) yrkande 1 anförs
att svenska fiskare inte kan förväntas
acceptera ensidiga fiskestopp och andra
restriktioner. Den naturreproducerande
laxen kan inte räddas genom att man
inför restriktioner endast för ett
lands fiskare. Fiskeriverkets ensidiga
förbud för svenska laxfiskare att fånga
lax från den 1 december 1994 till den
31 mars 1995 innebar en stor utslagning
av såväl laxfiskare som
beredningsindustri. Samma regler måste
gälla för alla som utövar fiske i
Östersjön. Alla beslut som rör
fiskekvoter och uttag i Östersjön bör
fattas i internationella sammanhang och
fora. Andra exempel på ensidiga
åtgärder finns från Östersjön avseende
torskfiske. I motion Jo407 (v) krävs
att allt svenskt fiske av lax stoppas
under ett år samt ett fortsatt agerande
för en internationell begränsning av
laxfisket i Östersjön (yrkande 1).
Vidare anförs att ett totalstopp för
laxfisket innebär att berörda
yrkesfiskare måste få ersättning för
inkomstbortfallet (yrkande 2). EU-stöd
utgår för dessa ersättningar.
I motion Jo403 (m) anförs att för att
norrbottniska fiskare skall slippa
totalstopp för laxfiske i framtiden bör
kvoten delas upp i Sverige (yrkande 1).
Exempelvis skulle Norr- och
Västerbotten kunna få en egen kvot inom
totalransonen.
I motion Jo412 (m) anförs att de av
Fiskeriverket beslutade åtgärderna bör
omprövas och ersättas med andra
åtgärder som utarbetas i samråd med
näringen (yrkande 1).
I motion Jo416 (m) begärs en utredning
av åtgärder om otjänliga vattenmiljöer
i Östersjöområdet (yrkande 1). Svenska
forskare misstänker att laxsjukdomen
M74 är förorsakad av giftiga ämnen i
vattnet som skadat laxynglen så att mer
än hälften av beståndet slagits ut. För
att komma till rätta med detta och
andra symptom på otjänlig vattenmiljö
krävs enligt motionärerna målmedvetna
nationella och internationella
insatser.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den uppfattning som
framförs i flera motioner att
kraftfulla åtgärder krävs för att rädda
de återstående laxstammarna. För att
rädda den naturreproducerande laxen
krävs en minskning av beskattningen av
de blandade bestånden, i första hand i
södra Östersjön, förbud mot fiske på de
renodlade vildlaxbestånden samt ett
intensivt fiske riktat mot den odlade
laxen, bl.a. för att förhindra att den
sprider sig till de älvar som har
naturreproducerande laxbestånd. Ett
alternativ till att kraftigt minska
havsfisket efter lax är att avsevärt
minska utsättningarna.
Utskottet instämmer i den uppfattning
som redovisats av regeringen i
proposition 1994/95:231. För att minska
fisket på de blandade bestånden krävs
internationella uppgörelser som innebär
att alla Östersjöstaters fiskare
kraftigt reducerar sitt fiske på dessa
bestånd. Även om ensidiga svenska
åtgärder kan ge betydande effekter,
särskilt för kust- och älvfisket, krävs
i praktiken internationell samordning.
Det framgår av propositionen att
Sverige avser att fullt ut driva
frågorna inom ramen för de nya
förutsättningar som gäller för
fiskeripolitiken i Östersjön. Utskottet
förutsätter att regeringen med största
kraft driver frågan om erforderligt
skydd för den naturligt reproducerande
laxen i internationella sammanhang. Med
det anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo402 yrkande 5, Jo403
yrkande 1, Jo404, Jo407 yrkande 1,
Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419
yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
EU-stödet på fiskets område ges i
huvudsak inom ramen för det
strukturstöd som kan hänföras till mål
5a. Sverige har överlämnat en
sektorsplan för fiskeri- och
vattenbruksnäringen för åren 19951999
till EU-kommissionen. EU-stöd kan
lämnas för olika fiskevårdande
åtgärder, främst i form av enskilda
större projekt. För att förhindra
utslagning av fiskeföretag vid
tillfälliga fiskestopp föreslås stöd
utgå till fiskare som tillfälligt
ligger stilla vid fiskeförbud. Åtgärden
finansieras till hälften av Fonden för
fiskets utveckling och till hälften av
offentliga svenska medel. Med det
anförda bör syftet med motion Jo407
yrkande 2 anses vara huvudsakligen
tillgodosett.
Utskottet instämmer i huvudsak i vad
som anförs i motion Jo416 yrkande 1 om
behovet av målmedvetna nationella och
internationella insatser för att komma
till rätta med sjukdomen M74 och andra
symptom på otjänlig vattenmiljö. I
propositionen anfördes att stora
resurser har avsatts för
laxforskningen. Dessa resurser är långt
större än insatserna inom något annat
område inom fiskforskningen. EU:s
forskningsplan för fisk innefattar
uttryckligen kopplingen mellan miljön
och fiskens tidigaste
utvecklingsstadier. Ett omfattande
forskningsprogram har satts i gång i
syfte att klarlägga orsakerna till
sjukdomen M74. Arbetet har organiserats
som ett särskilt projektområde,
Reproduktionsstörningar hos
Östersjöfisk, inom Naturvårdsverket.
Det finansieras gemensamt av
Naturvårdsverket, Fiskeriverket,
Världsnaturfonden, Vattenfall och Skogs-
och jordbrukets forskningsråd. Vidare
redovisades att ett nordiskt
samarbetsprojekt pågår kring M74. Detta
syftar till att beskriva och förklara
reproduktionsstörningar hos fisk i
nordiska vatten. Det anförda innebär
att motion Jo416 yrkande 1 får anses i
huvudsak tillgodosedd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmän
fiskevårdsavgift
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo402 yrkande 7, 1994/95:
Jo403 yrkande 2, 1994/95:Jo416
yrkande 5 och 1994/95:Sk319 yrkande
2,
2. beträffande finansiering av
fiskevården m.m.
att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört samt avslår motion
1994/95:Sk319 yrkande 1,
3. beträffande den
naturreproducerande laxen i
Östersjön
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo407 yrkande 2,
5. beträffande otjänliga
vattenmiljöer i Östersjöområdet
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo416 yrkande 1.
Stockholm den 7 december 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund
(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson
(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G
Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Den naturreproducerande laxen i
Östersjön (mom. 3)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet
instämmer och på s. 6 slutar med
vidare åtgärd. bort ha följande
lydelse:
Både fiskare och förädlingsindustri är
långsiktigt beroende av att det svenska
laxfisket kan fortsätta i framtiden.
När det gäller laxen är det enligt
utskottets mening riktigt att begränsa
fisket.
Det är samma lax som rör sig i
Östersjön och Bottenhavet. Enligt
utskottet mening bör därför samma
regler gälla för fiske i Östersjön och
i Bottenhavet.
Utanför de outbyggda älvarna gällde
Fiskeriverkets laxfiskeförbud under
hela år 1995, vilket påverkade
yrkesfiskarna längs Västerbottenskusten
och de kustfiskare som idkar näringen
som en bisyssla till annnan
näringsverksamhet. Från år 1983 har
fredningstider ensidigt införts utanför
de outbyggda Norrlandsälvarna. För
Norrbottens yrkesfiskare har
fredningstider och laxfiskeförbud under
flera år påverkat deras verksamhet
negativt. För att undvika
laxfiskeförbud för norrbottniska
fiskare i framtiden bör kvoten delas
upp i Sverige. Utskottet anser att det
kan övervägas att ge Norrbotten och
Västerbotten en egen kvot inom
totalransonen.
Under 20 år har kustutsättning av
havsöringssmolt och annan havs
öringsfiskevård av olika slag skett i
flera kustmynnande vattendrag, vilket
har gett ett gott resultat. För att
detta arbete skall få en fortsatt
positiv utveckling anser utskottet att
de av Fiskeriverket beslutade
åtgärderna bör omprövas och ersättas
med andra åtgärder som utarbetas i
samråd med näringen.
Ett ensidigt förbud för svenska
laxfiskare att fånga lax kan enligt
utskottets mening innebära att såväl
laxfiskare som beredningsindustri slås
ut. Utskottet anser att Sverige inom
ramen för EU och Warszawakommissionen
skall verka för de begränsningar av
totalkvoten för lax som bedöms vara
nödvändiga på biologiska grunder, bl.a.
med hänsyn till utvecklingen av
laxsjukdomen M74.
Utskottets ställningstaganden ovan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna, i enlighet med motionerna
Jo402 yrkande 5, Jo403 yrkande 1,
Jo404, Jo412, Jo414 yrkande 2 och Jo419
yrkande 1. Motion Jo407 yrkande 1
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande den
naturreproducerande laxen i
Östersjön
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5,
1994/95:Jo403 yrkande 1,
1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412,
1994/95:Jo414 yrkande 2,
1994/95:Jo419 yrkande 1 och med
avslag på motion 1994/95:Jo407
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Den naturreproducerande laxen i
Östersjön (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med Utskottet
instämmer och på s. 6 slutar med
vidare åtgärd. bort ha följande
lydelse:
År 1983 infördes regleringar av
kustfisket efter lax, och år 1991
träffades inom ramen för
Warszawakommissionen en internationell
överenskommelse om en högsta tillåten
fångstmängd som resulterat i ett något
minskat fångstuttag. En arbetsgrupp
inom Fiskeriverket lade år 1994 fram
ett förslag, Naturlax 94, om
långtgående begränsningar inom alla
fångstområden.
I dessa förhandlingar har endast en
begränsning av laxfisket med 150 000
laxar (ca 17 %) uppnåtts, vilket är
otillräckligt. Arbetsgruppens förslag
var en halvering av laxfångsten.
Fiskeriverket behandlade därefter
frågan och införde ett förbud för
kustfiske efter lax från december 1994
till mars 1995. Tillsammans med det
förhandlingsresultat som uppnåtts i de
internationella förhandlingarna kan man
räkna med en 20 % mindre fångst under
1995 jämfört med år 1994.
Enligt utskottets mening krävs nu
kraftfulla åtgärder för att rädda de
återstående laxstammarna. Det räcker
inte med de begränsningar som hittills
vidtagits. Utskottet anser att allt
svenskt fiske av lax bör stoppas under
ett år samtidigt som Sverige fortsätter
att agera för en internationell
begränsning av laxfisket i Östersjön.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna, i
enlighet med motion Jo407 yrkande 1.
Övriga motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande den
naturreproducerande laxen i
Östersjön
att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo407 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 5,
1994/95: Jo403 yrkande 1,
1994/95:Jo404, 1994/95:Jo412,
1994/95:Jo414 yrkande 2 och
1994/95:Jo419 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,