I betänkandet behandlas 20 motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1995 rörande skogspolitiken och skogsbruket. Samtliga motioner avstyrks.
Huvudskälet till utskottets ställningstagande är att riksdagen relativt nyli-
gen beslutat om en ny skogspolitik och att Skogsstyrelsen fått i uppdrag att
utvärdera effekterna av denna politik i vissa avseenden.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttran-
den.
Motionerna
1994/95:Jo303 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att miljömålet i skogsbrukslagen skall överord-
nas produktionsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kalhuggning av större sammanhängande områden, kvävegöds-
ling av skogsmark och hyggesplöjning,
3. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att plantering av
främmande trädslag inom skogsbruket upphör,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att målet för det årliga uttaget av vedråvara skall sänkas till 65
miljoner skogskubikmeter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en naturvårdsgräns för skogsbruk i den fjällnära skogen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all urskog omgående skall bevaras i lag,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett avverkningsstopp i skogar som rymmer hotade arter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade insatser för att i reservat även skydda små områden av
gammelskog i södra Sverige,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att i större utsträckning utnyttja den lagstiftning som finns
för att skydda biotoper med högt skyddsvärde,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om skogsvårdsorganisationen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om obligatorisk skogsbrukarexamen för nyblivna skogsägare,
skogsarbetare och skogsmaskinförare,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning i syfte att begränsa missbruket av effekterna av
fria förvärvstillstånd.
1994/95:Jo304 av Urban Ahlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lagänd-
ringar i skogsvårds- och fastighetsbildningslagen.
1994/95:Jo305 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en särskild genomgång av vilka effekter som kan avläsas av de
senaste årens övergång till ett skogsbruk med större naturvårdshänsyn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ansvarsfördelningen mellan staten och det enskilda skogsbruket
i fråga om naturvård,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsvårdslagen.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
26. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare insatser för att miljömå-
let i skogsbruket skall uppfyllas.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda kostnader för tallplantor med s.k. rots-
nurr.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvecklingen av skogsbruket, jordbruket och yrkesfisket i Väs-
ternorrlands län.
Utskottet
Inledning
Flertalet av de yrkanden som berörs i detta betänkande tar upp frågor som
behandlades ingående i samband med att riksdagen beslutade om en ny
skogspolitik år 1993 (1992/93:JoU15). Politiken tar sin utgångspunkt i de
skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992
(UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogar-
na. I den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål
och ett miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas
effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Mil-
jömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmå-
ga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen
skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt
hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga be-
tingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyd-
das. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden
skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk mångfald
innebär att produktionsmålet och miljömålet integreras. På större delen av
den svenska skogsmarken skall skogen brukas och då på ett sätt som inne-
bär att hänsyn tas till naturvårdens intressen. Bevarandet av en biologisk
mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. I
takt med ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägarnas ekonomiska
ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogsvårdsla-
gen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om
biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd.
Skogsägarna och andra som är verksamma inom skogsbruket har påtagligt
ökat sitt engagemang för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den
senaste undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid
avverkningarna.
Under våren 1995 genomförde utskottet en hearing med representanter
för Skogsstyrelsen. Vid detta tillfälle gavs en kortfattad beskrivning av de
viktigaste förändringarna i skogsvårdslagen samt av biotopskyddet. Styrel-
sen redogjorde också för tillståndet i skogen varvid även skogens hälsa
berördes, bl.a. problemet med "blödande granar" och rotsnurr.
Utskottet har även deltagit i en skogsexkursion arrangerad av Sveriges
skogsvårdsförbund. Under exkursionen redogjorde Korsnäs AB för sin
strategi för ökad miljöhänsyn i skogen. Utskottet besökte även en privat
skogsägare som redogjorde för sina erfarenheter av den nya skogspoliti-
ken.
Skogspolitik, allmänt
Motionerna
I motion Jo303 (mp) yrkande 1 begärs att riksdagen beslutar att miljömålet
i skogsvårdslagen skall överordnas produktionsmålet. Vidare föreslås i
yrkandena 2 och 3 att kalhuggning av stora sammanhängande områden,
kvävegödsling av skogsmark, hyggesplöjning samt plantering av främ-
mande trädslag inom skogsbruket skall förbjudas. I yrkande 4 föreslås att
anläggande av skogsbilvägar miljöprövas på ett restriktivt sätt så att nyan-
läggning av sådana bromsas kraftigt. Motionärerna vill också sänka målet
för det årliga uttaget av vedråvara till 65 miljoner skogskubikmeter
(yrkande 5). I yrkandena 6 och 7 föreslås att de fjällnära skogarna skyddas
med en naturvårdsgräns ovanför vilken skogsbruk inte får bedrivas och att
all urskog omedelbart skall bevaras i lag. Avverkningsstopp måste enligt
motionärerna omedelbart införas i de skogar som rymmer hotade arter
(yrkande 8). Vidare föreslås i yrkande 9 ökade insatser för att i reservat
skydda små områden av gammelskog i södra Sverige samt i yrkande 10 att
den lagstiftning som finns i högre utsträckning används för att skydda
biotoper med högt skyddsvärde. Eftersom skogsbruket avreglerats vad
gäller själva brukandet samtidigt som naturvårdskraven ökat, föreslås att
de lokala skogsvårdsstyrelserna skall sortera under Naturvårdsverket
(yrkande 11). I yrkande 12 föreslås att en obligatorisk skogsvårdsexamen
införs för nyblivna skogsägare, skogsarbetare och skogsmaskinförare.
I motion Jo305 (m) yrkande 1 efterfrågas en särskild genomgång av vil-
ka effekter som kan avläsas av de senaste årens övergång till ett skogsbruk
med större naturvårdshänsyn, i syfte att använda detta underlag i det fort-
satta arbetet med att uppmuntra ökat frivilligt ansvarstagande för naturvår-
den inom sektorn. I yrkande 2 anförs bl.a. att en långsiktigt hållbar för-
delning av ansvaret för naturvården måste bygga på att skogsägarna ansva-
rar för att naturvårdshänsyn tas vid brukandet av den produktiva skogs-
marken.
Folkpartiet liberalerna anser i motion Jo628 yrkande 28 att regeringen
bör överväga hur myndigheterna med hjälp av information, regelgivning
och förelägganden inom ramen för skogsvårdslagen kan öka hänsynen
inom skogsbruket så att miljömålet uppfylls.
I motion A470 (s) yrkande 3 berörs utvecklingen av skogsbruket, jord-
bruket och yrkesfisket i Västernorrlands län. Motionärerna redovisar en
rad förslag om hur dessa näringar skulle kunna utvecklas för att främja
bosättning och sysselsättning m.m. i länet.
Utskottets överväganden
Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att senast under år 1997 utvärdera effek-
terna av den nya skogspolitiken, särskilt med avseende på miljömålet. I
samarbete med Naturvårdsverket skall styrelsen dessutom fortlöpande
utvärdera den nya skogspolitikens effekter för den biologiska mångfalden.
Enligt utskottets bedömning innebär detta att syftet med motionerna Jo305
yrkande 1 samt Jo628 yrkande 28 i allt väsentligt är tillgodosett. Yrkande-
na påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Ett flertal av de frågor som tas upp i motionerna har diskuterats i en in-
terpellationsdebatt den 15 maj 1995. Näringsministern hänvisade i sitt svar
till Skogsstyrelsens uppdrag och påpekade bl.a. att en viktig del av skogs-
politiken är att hänsyn till miljön inte enbart skall tas genom avsättning av
reservat utan också i det praktiska skogsvårds- och avverkningsarbetet.
De förslag som lämnas i motion Jo303 yrkandena 1-12 är av en sådan
karaktär att de innebär en långtgående förändring av skogspolitiken. Den
nya skogspolitiken beslutades så sent som år 1993 och har nu börjat få
genomslag i det praktiska arbetet hos myndigheter och skogsägare. Utskot-
tet anser det inte meningsfullt att i detta läge föreslå genomgripande för-
ändringar i politiken, vare sig beträffande mål eller medel. Utskottet utgår
från att regeringen återkommer till riksdagen med redovisningar och för-
slag mot bakgrund av resultatet av Skogsstyrelsens utvärdering. Därutöver
bör den kontinuerliga utvärderingen av den nya skogspolitikens effekter på
den biologiska mångfalden som utskottet nämnt ovan snabbt kunna ge
signaler om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Motion Jo303 yrkandena
1-12 avstyrks med det anförda.
De synpunkter som framförs i motion Jo305 angående ansvarsfördel-
ningen mellan staten och skogsnäringen i fråga om naturvårdsåtgärder
innebär såvitt utskottet kan bedöma inga påtagliga avvikelser från de prin-
ciper som riksdagen tidigare ställt sig bakom. De grundläggande princi-
perna i motionen om näringens sektorsansvar för miljön och statens ansvar
för de särskilt skyddsvärda objekten överensstämmer väl med det skogs-
politiska beslutet år 1993. I övrigt konstaterar utskottet att motionen har
nära samband med Skogsstyrelsens utvärdering och föreslår att motion
Jo305 yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
I anslutning till motion A470 yrkande 3 bör nämnas att utskottet tidigare
vid flera tillfällen uttalat att yrkanden av detta slag får tillgodoses inom
ramen för allmänna närings- och regionalpolitiska insatser. Utskottet är
inte berett att föreslå några speciella åtgärder angående det län som avses i
motionen. Motionen avstyrks.
Övriga frågor
Motionerna
Motionerna Jo303 (mp) yrkande 13 och Jo304 (s) tar båda upp behovet av
ändringar i skogsvårds- och fastighetsbildningslagen i syfte att begränsa
effekterna av fria förvärvstillstånd.
I motion N270 (mp) yrkande 16 påtalas behovet av att utreda kostnader
för tallplantor med s.k. rotsnurr.
Enligt motion Jo305 (m) yrkande 3 bör skogsvårdslagen behållas som
egen lagstiftning och inte infogas i miljöbalken.
Utskottets överväganden
Enligt 12 § i skogsvårdsförordningen (SFS 1993:1096) får - på bruknings-
enheter större än 100 hektar skogsmark - föryngringsavverkning inte ske i
sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens produktiva
skogsareal kommer att bestå av kalmark och skog yngre än 20 år. Genom
ändringar i förordningen (SFS 1994:1388 och 1995:1112) gäller denna
bestämmelse även brukningsenheter på 100 hektar skogsmark eller mindre
om brukningsenheten genom fastighetsbildning bildats av mark från en
brukningsenhet större än 100 hektar eller tillförts mark från en sådan enhet
och mindre än tre år har förflutit sedan fastighetsbildningen ägde rum.
Dessa förändringar i förordningen bör delvis tillgodose de önskemål som
framställs i motionerna Jo303 yrkande 13 och Jo304. Utskottet har erfarit
att Skogsstyrelsen, som en del i utvärderingen av skogspolitiken, med
förtur tar fram ett underlag för bedömning av vilka ytterligare åtgärder som
behövs för att motverka den typ av problem som beskrivs i motionerna.
Med hänvisning till det anförda bör motionerna Jo303 yrkande 13 och
Jo304 vara i huvudsak tillgodosedda och lämnas utan vidare åtgärd.
Problemet med rotsnurr har behandlats i en interpellationsdebatt den 29
maj 1995. Näringsministern anförde då att regeringen anser att det är bättre
att skogsvårdsmyndigheterna satsar sina resurser på framtiden genom att
utbilda och informera personal, plantproducenter och skogsägare än på
omfattande och detaljerade inventeringar som sannolikt inte skulle leda till
några förbättringar. Skogsstyrelsen har, enligt näringsministern, för avsikt
att tillsammans med forskare utarbeta särskilda skötselrekommendationer
för de äldre planteringar som drabbats av rotsnurr. Utskottet vill för sin del
understryka att frågan om rotsnurr är en utpräglad myndighetsfråga och
ansluter sig i övrigt till näringsministerns bedömning angående
skogsvårdsmyndigheternas resursanvändning. Motion N270 yrkande 16
avstyrks.
Utskottet behandlade frågan om en miljöbalk under våren 1995
(1994/95:JoU16). Skogsvårdslagens ställning i förhållande till miljöbalken
kommer att behandlas i samband med att regeringen förelägger riksdagen
en proposition i ämnet, vilket skall ske i så god tid att riksdagen kan fatta
beslut före sommaruppehållet 1997. Utskottet finner inte anledning att
föregripa denna behandling, och motion Jo305 yrkande 3 bör därför läm-
nas utan åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvärdering av skogspolitiken, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo305 yrkande 1,
1994/95:Jo628 yrkande 28 och 1994/95:A470 yrkande 3,
2. beträffande ändring av skogspolitiken, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo303 yrkandena 1-12,
res. 1 (mp)
3. beträffande fördelning av ansvaret för naturvården
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo305 yrkande 2,
4. beträffande ändringar i skogsvårds- och fastighetsbildning-
slagen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo303 yrkande 13 och
1994/95:Jo304,
5. beträffande rotsnurr
att riksdagen avslår motion 1994/95:N270 yrkande 16,
res. 2 (v, mp)
6. beträffande skogsvårdslagen som separat lagstiftning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo305 yrkande 3.
res. 3 (m)
res. 4 (mp) - motiv.
Stockholm den 26 oktober 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar
Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johans-
son (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Siw Wittgren-Ahl (s), Ola Sundell (m) och Marie Wilén (c).
Reservationer
1. Ändring av skogspolitiken, m.m. (mom. 2)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "De förslag"
och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:
I Skandinavien har vi under lång tid bedrivit ett skogsbruk som innebär
att den ursprungliga skogen finns kvar på mycket begränsade arealer.
Kanske är endast 5 % av den svenska produktiva skogsmarken att betrakta
som ur- eller naturskog. Det moderna skogsbruket har också svarat för en
omdaning av landskapet som inte finner sin motsvarighet sedan istiden.
Mängder av arter har försvunnit eller marginaliserats så att de i dag existe-
rar på gränsen av utrotning. Samtidigt har ett fåtal arter gynnats kraftigt.
I den nya skogsbrukslagen är miljömålet jämställt med produktionsmå-
let. Tyvärr har detta i mycket liten utsträckning realiserats i praktiska för-
ändringar. Enligt utskottets uppfattning är det självklart att miljömålet
skall överordnas produktionsmålet. Naturen bör sätta ramarna för skogs-
bruket, också på kort sikt. Mänskliga ingrepp i naturen får aldrig leda till
utarmning eller försämring av den långsiktiga produktionsförmågan. Av
den anledningen föreslår utskottet att kalhuggning av större sammanhäng-
ande områden, kvävegödsling av skogsmark och hyggesplöjning skall
förbjudas.
Utplanteringen av contortatall innebär en ekologisk risk som inte är
överblickbar. Träden är känsliga för angrepp av svampsjukdomar och
insekter. Dessutom förändras hela skogsekosystemet av bestånd av främ-
mande trädslag. Utskottet föreslår därför att utplanteringen av contortatall
stoppas.
Nätet av skogsbilvägar är en bidragande orsak till utslagningen av arter
som är beroende av stora orörda områden. Utskottet föreslår därför att
anläggande av skogsbilvägar miljöprövas restriktivt så att nyanläggningen
av skogsbilvägar bromsas kraftigt.
Sverige är medlem i den internationella naturvårdsunionen, som har fö-
reslagit att 10 % av alla representativa naturtyper skall bevaras för att hejda
den genetiska erosionen. Utskottet föreslår därför att det långsiktiga målet
bör vara att 10 % av den produktiva skogsmarken skall skyddas.
Som en konsekvens av vad som ovan sagts om den ändrade inriktningen
på skogsbruket bedömer utskottet att ett långsiktigt mål för det årliga
svenska virkesuttaget bör vara 65 miljoner skogskubikmeter.
De fjällnära skogarna växer på hög höjd utmed hela den svenska fjäll-
kedjan. Fortfarande bedrivs intensivt skogsbruk i de fjällnära skogarna
ovanför odlingsgränsen. Utskottet föreslår att de fjällnära skogarna skyd-
das med en naturvårdsgräns ovanför vilken skogsbruk inte får bedrivas.
Vidare föreslår utskottet att all urskog omedelbart skall bevaras enligt lag.
Ett avverkningsstopp måste också införas i de skogar som rymmer hotade
arter. I södra Sverige finns gammelskogarna kvar i än mindre utsträckning
än i norr. Många skyddsvärda områden i södra Sverige är mindre än vad
som är brukligt för att skapa naturreservat, men större än 5 hektar och
faller därmed inte heller in under kriterierna för biotoplagstiftningen. Sy-
nen på dessa områden måste ändras så att inte många av de viktigaste och
mest skyddsvärda skogsområdena försvinner helt i onödan. Utskottet anser
att ett betydande antal små skogsreservat bör upprättas i södra Sverige de
närmaste åren för att skydda viktiga naturvärden.
Utskottet föreslår vidare att en obligatorisk skogsbrukarexamen med
tyngdpunkt på ekologi, biologi och naturvård införs för nyblivna skogsäga-
re samt för skogsarbetare och skogsmaskinförare. Utbildningen bör utfor-
mas av berörda myndigheter och den ideella naturvården i samarbete.
Eftersom skogsbruket avreglerats vad gäller själva brukandet samtidigt
som naturvårdskraven ökat, bör de lokala skogsvårdsstyrelserna runt om i
landet sortera under Naturvårdsverket. Alla anställda bör ges en god ut-
bildning i ekologi och naturvård. Den statliga centrala Skogsstyrelsen bör i
detta sammanhang läggas ned. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo303 yrkandena 1-12 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ändring av skogspolitiken, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo303 yrkandena
1-12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Rotsnurr (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Problemet
med" och slutar med "yrkande 16 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Sedan början av 1970-talet har stora mängder gran, tall och contortatall
odlats i krukor som gett upphov till rotsnurr. Den vanligaste typen var en
papperskruka kallad paperpot. Hundratusentals hektar plant- och ungsko-
gar är hotade av rotsnurr som bl.a. ökar risken för svampangrepp. Skog
som drabbas av rotsnurr växer sämre än den som har normala, fullt utveck-
lade rötter. Utskottet anser att kostnaderna för tallplantor med rotsnurr bör
utredas, för att erhålla ett underlag för att vidta åtgärder på området. Vad
utskottet här anfört med anledning av Miljöpartiet de grönas motion N270
yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande rotsnurr
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:N270 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skogsvårdslagen som separat lagstiftning (mom. 6)
Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (samtliga m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet
behandlade" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:
Regeringen skall förelägga riksdagen en proposition om en ny miljöbalk
i så god tid att riksdagen kan fatta beslut i frågan före sommaruppehållet
1997. Utskottet har erfarit att regeringen avser att låta infoga skogsvårds-
lagen i sitt förslag till miljöbalk. Det finns enligt utskottets mening inga
vinster med en sådan åtgärd. Ett argument som nämnts i debatten är att
skogsvårdslagen genom att infogas i miljöbalken skulle kompletteras med
regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I sak är detta dock fel eftersom
den nya skogsvårdslagen har egna regler om miljökonsekvensbeskrivning-
ar. Snarare finns det uppenbara risker med att infoga skogsvårdslagen i
miljöbalken eftersom en dubbel reglering härvidlag medför att lagen blir
otydlig och svårbearbetad.
Ett annat skäl för att behålla skogsvårdslagstiftningen som en egen lag-
stiftning är att skogsnäringen genom sin stora omfattning och ekonomiska
betydelse för nationen behöver en separat lagstiftning som är speciellt
anpassad för att ta hänsyn till både kraven på ökad naturvårdshänsyn och
bibehållande av näringen som en välståndsskapande resurs. Vad utskottet
här anfört med anledning av motion Jo305 yrkande 3 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande skogsvårdslagen som separat lagstiftning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo305 yrkande 3
som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Skogsvårdslagen som separat lagstiftning (mom. 6, moti-
veringen)
Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som
börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "utan åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet behandlade frågan om miljöbalk under
våren 1995 (1994/95:JoU16). Skogsvårdslagens
ställning i förhållande till miljöbalken kommer att
behandlas i samband med att regeringen föreläg-
ger riksdagen en proposition i ämnet, vilket skall
ske i så god tid att riksdagen kan fatta beslut i äm-
net före sommaruppehållet 1997. Utskottet anser
att tungt vägande skäl talar för att såväl
skogsvårdslagen som skötsellagen skall ingå i
miljöbalken. De areella näringarna bidrar till för-
sämringen av den biologiska mångfalden och på-
verkar miljö och naturresurser även på andra sätt.
De nämnda lagarna reglerar till betydande del des-
sa miljöeffekter och faller därmed naturligt inom
miljöbalkens område. Utskottet har inte funnit att
någon del i skogsvårdslagen skulle falla utanför
det område som miljöbalken är avsedd att reglera.
Enligt regeringens direktiv skall en integration av
bl.a. skogsvårdslagen i miljöbalken utredas (dir.
1994:134). Utskottet utgår ifrån att skogsvårdsla-
gen naturligt kommer att ingå i regeringens kom-
mande förslag till miljöbalk. Motion Jo305 yrkan-
de 3 avslås med hänvisning till det anförda.
Särskilda yttranden
1. Ändringar i skogsvårds- och fastighetsbildningslagen
(mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet har i motion Jo303 yrkande 13 tagit upp konsekvenserna av
att skogsfastigheter mindre än 100 hektar får styckas, förvärvas och avver-
kas utan prövning. I betänkandet anges åtgärder som vidtagits för att
komma till rätta med detta. Man hänvisar också till den översyn som
Skogsstyrelsen utför.
Vi kan tyvärr konstatera att problemet kvarstår. Därför anser vi det vä-
sentligt att vidare åtgärder kommer skyndsamt. Att som nu ge möjligheter
att kortsiktigt avverka skog för ekonomisk vinning anser vi felaktigt.
Ägande av skog måste vara långsiktigt och åtföljas av kunnande om
skogshantering både före, under och efter avverkning. I skogsvårdslagen
jämställs produktionsmålet och miljömålet, något som de som spekulerat i
småfastigheter ofta har negligerat. Det finns också tecken som tyder på att
fastighetens värde efter att avverkning skett bygger på möjligheter till
medlemskap i jaktlag, vilket på vissa håll resulterat i ytterligare styckning-
ar av fastigheten.
Miljöpartiet de gröna förutsätter att regeringen återkommer i frågan.
2. Skogsvårdslagen som separat lagstiftning (mom. 6)
Lennart Daléus och Marie Wilén (båda c) anför:
Utskottet behandlade frågan om en miljöbalk under våren 1995
(1994/95:JoU16). I det betänkandet presenterade vi i reservation 4. Ut-
gångspunkter för en ny miljöbalk m.m. vilka lagar, regler och liknande
som vi anser skall ingå i en ny miljöbalk och däri ingick inte skogsvårdsla-
gen.