I betänkandet behandlas sammanlagt 40
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1995 om djurskydd och
djurhälsa. Motionerna avser bl.a.
frågor om fångstredskap för pälsdjur,
pälsdjursuppfödning, svanskupering,
samt djurskydds- och djurhälsoarbetet
inom EU. Samtliga motions- yrkanden
avstyrks, i flera fall dock med
uttalanden om en fortsatt hög svensk
ambitionsnivå när det gäller såväl
nationellt som internationellt
djurskydds- och djurhälsoarbete. Vidare
hänvisar utskottet till tidigare
ställningstaganden och pågående
utredningsarbete.
Till betänkandet har fogats nio
reservationer och ett särskilt
yttrande.
Motionerna
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl.
(kds) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige som medlem i EU
skall verka för bättre djurskydd och
förbud mot användning av antibiotika i
tillväxtbefrämjande syfte,
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU skall
verka för att djurhälsovårdsarbetet
intensifieras genom utbyggt
smittskyddsarbete och
bekämpningsprogram mot djursjukdomar.
1994/95:L711 av Agne Hansson m.fl. (c)
vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i
motionen om skärpta regler för
användning av antibiotika och
kadavermjöl i djurfoder.
1994/95:Jo218 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bin bör klassas
som djur.
1994/95:Jo226 av Patrik Norinder (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dispenser för
användande av s.k. kodressörer.
1994/95:Jo501 av Sigrid Bolkéus (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förbudet mot att
kupera svansar på vorsteh.
1994/95:Jo502 av Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av lagen om import av
djur samt karantänbestämmelserna i
syfte att förhindra onödig slakt av
friska djur i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Jo504 av Rose-Marie Frebran
(kds) och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU bör
medverka till en förbättrad och
heltäckande djurskyddslagstiftning,
6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i
internationella sammanhang verkar för
att samma regler för fångstredskap som
gäller i Sverige skall gälla i andra
länder.
1994/95:Jo505 av Dan Ericsson (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige som medlem av EU
bör verka för bättre djurskydd och
generellt förbud mot användning av
antibiotika i tillväxtbefrämjande
syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU bör
verka för att djurhälsoarbetet
intensifieras genom utbyggt
smittskyddsarbete och program för
bekämpning av djursjukdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inom EU bör
verka för en skärpning av EU:s direktiv
om skydd av djur under transport
(91/628/EEG),
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige som medlem i EU
bör verka för ett totalförbud mot
användning av BST i mjölkkobesättningar
även efter år 2000.
1994/95:Jo508 av Alice Åström m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot eldressyr av
hundar,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att man bör satsa medel för
att utveckla de dressyrmetoder för
"antijakt" som bygger på etologisk
kunskap samt hundens möjligheter och
förutsättningar.
1994/95:Jo510 av Gudrun Lindvall m.fl.
(mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatoriskt
kontrollprogram av tbc på hjort.
1994/95:Jo513 av Lennart Beijer m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
ett samlat kraftfullt program för
Sveriges arbete med djurskydds- och
djurhälsofrågor inom den europeiska
unionen enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Jo514 av Patrik Norinder (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
svanskuperingsförbudet på vorsteh.
1994/95:Jo517 av Urban Ahlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta straff för illegal
handel med utrotningshotade djur och
växter.
1994/95:Jo518 av Elisabeth Fleetwood
och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
analys och utvärdering av
svanskuperingsförbudet samt om en därav
föranledd eventuell översyn av
lagstiftningen.
1994/95:Jo519 av Birgitta Gidblom (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av
pälsdjursfarmer.
1994/95:Jo520 av Birgitta Gidblom (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Sveriges insatser
inom EU i djurskyddsfrågor.
1994/95:Jo521 av Birgitta Gidblom (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om EU:s importförbud
av päls och skinn från länder där
saxfångst är tillåten.
1994/95:Jo526 av Elving Andersson och
Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges arbete i
Internationella
standardiseringskommissionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om EU:s förbud mot import av
skinn och päls från länder där
saxfångst är tillåten.
1994/95:Jo527 av Siw Persson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om det angelägna i att Sverige
aktivt verkar för djurskyddsfrågor inom
EU.
1994/95:Jo528 av Siw Persson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pälsdjursuppfödning i
bur bör förbjudas,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen i
övrigt anförts om pälsdjursuppfödning.
1994/95:Jo529 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om buruppfödning av pälsdjur,
19. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om import av skinn från
saxfångade djur,
20. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om import av päls från länder
som tillåter sax vid fångst av djur,
21. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om längsta transporttid inför
slakt,
22. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om subvention av
slakttransporter,
25. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av Romfördraget.
1994/95:Jo530 av Ingvar Eriksson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studera
effekterna av epizootilagens
tillämpning.
1994/95:Jo531 av Maggi Mikaelsson m.fl.
(v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om förbud av
burfarmning av mink och räv,
2. att riksdagen, vid avslag på
yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om hållning av minkar för
pälsproduktion.
1994/95:Jo806 av Eva Goës m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges roll i
Internationella
standardiseringskommissionens arbete
för standarder för fångst av vilda
djur,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges roll i EU:s
relation till den nya
världshandelsorganisationen WTO
angående djurskydd,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verka för ändrade WTO-
regler gällande miljö- och djurskydd.
Utskottet
Djurskydd
Motionerna
Fångstredskap m.m.
Enligt motion Jo504 (kds, m) yrkande 6
bör Sverige i internationella
sammanhang verka för att samma regler
för fångstredskap som gäller i Sverige
skall gälla i andra länder. I motion
Jo521 (s) yrkas att Sverige skall agera
för att EU genomför sitt importförbud
beträffande päls och skinn från länder
där saxfångst är tillåten. Sverige bör
enligt motion Jo526 (c) yrkande 1 i
arbetet inom Internationella
standardiseringskommissionen verka för
humana fångstredskap. Vidare bör
Sverige inom EU förespråka ett
genomförande av förbudet mot import av
skinn och päls från länder där
saxfångst är tillåten (yrkande 2).
Sistnämnda krav återkommer även i
motion Jo529 (mp) yrkande 19. I
motionen yrkas vidare att import av
päls från länder som tillåter sax vid
fångst av djur förbjuds (yrkande 20).
Enligt motion Jo806 (mp) bör den
svenska regeringen prioritera arbetet
inom Internationella
standardiseringskommissionen (ISO) och
verka för att inga fångst-redskap
godkänns som inte uppfyller kraven på
omedelbar död för djuren som fångas
däri (yrkande 1). Vidare bör Sverige
verka för att EU tar strid med World
Trade Organisation (WTO) om WTO begär
att EU:s importförbud skall upphävas
(yrkande 2).
Pälsdjursuppfödning
Enligt motion Jo519 (s) är det knappast
ekonomiskt möjligt att förändra
djurhållningen vid pälsdjursfarmerna så
att djuren kan bete sig naturligt och
därför måste pälsdjursfarmningen
avvecklas. Eftersom detta drabbar
aktiva farmare bör avvecklingen ske på
ett ansvarsfullt sätt gentemot dessa. I
motion Jo528 (fp) yrkas att
pälsdjursuppfödningen i bur skall
förbjudas (yrkande 1). Enligt
motionären går det inte att förena god
djurhållning för rovdjur som mink och
räv med ett helt liv i bur. Ett beslut
om avveckling drabbar återstående
farmare och staten bör därför
överväga att ge bidrag till
avvecklingen eller stödja investering i
annan verksamhet (yrkande 2). I motion
Jo529 (mp) framhålls att nuvarande
regler, som tillåter att aktiva djur
som mink och räv hålls instängda i
burar, inte kan accepteras. Djuren har
naturliga behov som inte kan uppfyllas
i burarna. Buruppfödningen av dessa
djur skall därför förbjudas (yrkande
18). Även i motion Jo531(v) yrkas att
burfarmning av mink och räv förbjuds
(yrkande 1). Om detta yrkande avslås
bör i vart fall samma krav ställas på
burhållningen av mink som av räv. Även
minkarna bör slippa burarnas
ståltrådsgolv och ges möjlighet till
markkontakt. Vilka krav som bör ställas
på de nya systemen, så att minkarnas
naturliga beteende avseende behov av
sociala kontakter, rörelse,
sysselsättning och markkontakt
tillgodoses, bör utredas (yrkande 2).
Svanskupering
Enligt motion Jo501 (s) är de
svansskador som uppstår på vuxna hundar
att betrakta som djurplågeri jämfört
med det obetydliga ingrepp en rätt
utförd svanskupering utgör på valpens
andra levnadsdag.
Svanskuperingsförbudet för vorsteh bör
omedelbart upphävas. I motion Jo514 (m)
framhålls att ett upphävande av
svanskuperingsförbudet för vorsteh bör
komma till stånd med hänsyn till
djurskyddsaspekten. Enligt motion
Jo518 (m) bör en analys och utvärdering
av svanskuperingsförbudet genomföras
som sedan kan ligga till grund för en
eventuell översyn av lagstiftningen.
Övriga frågor
Enligt motion Jo218 (mp) bör bin
klassas som djur. Därmed skulle bina
omfattas av epizootilagstiftningen.
Varroasjukan, som egentligen är ett
kvalster, skulle då kunna bekämpas på
ett bättre sätt än i dag. I motion
Jo502 (m) framförs krav på en översyn
av lagen om import av djur samt
gällande karantänbestämmelser i syfte
att förhindra onödig slakt av friska
djur. Enligt motion Jo508 (v) är det
viktigt att de dressyrmetoder som
används på hundar utgår från ett
positivt tänkande och inte ett
strafftänkande. Grunden för en jaktren
hund, oavsett om det gäller renar eller
annan viltrenhet ligger i förebyggande
valpträning, tidig prägling samt
gedigen fostran och aktivering.
Eldressyr av hundar bör därför
förbjudas (yrkande 1). Medel bör
anvisas till utvecklandet av de
dressyrmetoder för "antijakt" som
bygger på etologisk kunskap samt
hundens möjligheter och förutsättningar
(yrkande 2). I motion Jo510 (mp) yrkas
att ett obligatoriskt kontrollprogram
avseende tbc på hjort införs. Enligt
motion Jo517 (s) har vårt västliga
grannland Norge betydligt strängare
lagstiftning än Sverige när det gäller
illegal handel med utrotningshotade
djur och växter. Låga straffsatser och
stora ekonomiska intressen gör den
illegala handeln förmånlig i jämförelse
med annan brottslighet. För att undvika
att svenska utrotningshotade djur dödas
och fångas måste straffskalan skärpas.
Polisen bör, efter norsk förebild,
inrätta en central enhet med kunnande
om denna handel samt ha operativa
enheter ute på fältet. Enligt motion
Jo226 (m) bör dispenser kunna ges i
mjölkkostall med kodressörer
installerade efter 1988. Lagstiftningen
bör anpassas efter detta. Det kan även
vara motiverat att komplettera
villkoren för dispens med att
halsbindslen skall vara av icke-ledande
material och att betongbåspall skall
vara täckt med gummimatta eller annat
elisolerande material. Enligt motion
Jo530 (m) kan tillämpningen av
epizootilagen och konsekvenserna därav
i vissa fall få förödande konsekvenser
för enskilda djurägare. Ersättning
utgår för avlivade djur men däremot
inte för produktionsbortfall under
väntetiden. En revision måste
genomföras i syfte att utröna vilka
förändringar i tillämpningen av
gällande lagstiftning som eventuellt
bör genomföras för att komma till rätta
med dessa problem.
Utskottets överväganden
Fångstredskap m.m.
Sverige kan betraktas som ett
föregångsland vad gäller föreskrifter
som syftar till att minimera riskerna
för att djur skall förorsakas onödigt
lidande i samband med jakt med
fångstredskap. Den testverksamhet som
bedrivs vid Statens veterinärmedicinska
anstalt har bl.a. inneburit ett flertal
förändringar av jaktförordningen i
denna riktning. Sverige är även
engagerat i arbetet inom
internationella fora med olika frågor
som berör jakt- och fångstmetoder. Den
14 april 1983 ratificerade Sverige
konventionen om skydd av europeiska
vilda djur och växter samt deras
naturliga miljö (Bernkonventionen).
Konventionen innehåller bl.a. en
indelning av djurarterna i två olika
skyddsklasser (konventionens bilaga 1
och 2). Båda klasserna omfattas av ett
generellt förbud mot vissa
fångstmetoder (konventionens bilaga 4).
Bl.a. råder ett förbud mot användningen
av fällor som används för storskaligt
eller icke selektivt infångande eller
dödande. Under vissa begränsade
förutsättningar kan undantag göras från
det generella förbudet. De
avtalsslutande parterna skall vartannat
år rapportera till konventionens
ständiga kommitté om de undantag som
gjorts.
Ett internationellt samarbete pågår
även beträffande utformningen av
fångstanordningar. Inom Internationella
standardiseringsorganisationen (ISO)
bereds för närvarande ett förslag till
gemensamma bestämmelser och
rekommendationer beträffande
nomenklatur, kravspecifikation för
dödande och icke dödande
fångstanordningar samt gemensamma
normer för hur test av
fångstanordningar skall genomföras. En
teknisk standard för fångst-redskap
avseende pälsdjur beräknas vara klar i
december 1996. EU beslutade år 1991 att
förbjuda bensax som fångstredskap
fr.o.m. den 1 januari 1995. Från samma
dag skulle även importförbud införas
beträffande pälsar från djur upptagna
på en till förordningen hörande lista
såvida inte ursprungslandet antingen
genom lagstiftning och administrativa
åtgärder genomfört ett förbud mot
bensax eller den i landet tillåtna
använda fångstmetoden står i
överensstämmelse med internationellt
fastställd standard (ISO-standard) för
fångstredskap (förordning 3254/91). I
avvaktan på att den s.k. ISO-standarden
skulle bli klar flyttades förordningens
ikraftträdande fram till den 1 januari
1996. Som anförts ovan har utvecklingen
av internationella standarder för human
fångst inte kunnat slutföras under år
1995. Tredje land har därmed inte någon
möjlighet att säkerställa att de
fångstmetoder som tillämpas för de
djurarter som förtecknats i en särskild
bilaga till förordningen överensstämmer
med internationellt överenskomna
standarder för human fångst.
Kommissionen har därför utarbetat ett
förslag till rådet och parlamentet om
en förändrad reglering på detta område
och en senareläggning med ett år av
genomförandet av de importrestriktioner
som avses i förordningen. Under tiden
hoppas man få framgång i försöken att
nå en överenskommelse med de stater som
fortfarande använder inhumana
fångstmetoder.
Utskottet har tidigare framhållit att
en slutlig lösning inte torde kunna
uppnås utan en internationellt
fastställd standard för ifrågavarande
fångst-redskap. Utskottet förutsätter
att regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen på detta område och även i
fortsättningen inom EU och i andra
internationella sammanhang verkar för
att samma regler för fångst-redskap för
vilda djur som gäller i Sverige även
skall gälla i andra länder. Med det
anförda föreslår utskottet att
motionerna Jo504 yrkande 6, Jo521,
Jo526 yrkandena 1 och 2, Jo529
yrkandena 19 och 20 samt Jo806
yrkandena 1 och 2 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd, allt i den
mån motionerna inte kan anses
tillgodosedda.
Pälsdjursuppfödning
Utskottet har flera gånger tidigare
behandlat frågan om
pälsdjursuppfödningens förenlighet med
djurskyddslagen (se bl.a.
1994/95:JoU1). Utskottet har därvid
bl.a. framhållit att riksdagen i 4 §
djurskyddslagen uppställt krav på att
såväl djur inom animalieproduktionen
som pälsdjur skall hållas och skötas i
en god djurmiljö och på ett sådant sätt
att det främjar deras hälsa och ger dem
möjlighet att bete sig naturligt. Denna
formulering innebär att det ställs
strängare krav på ett hänsynstagande
till varje djurarts behov av
rörelsefrihet m.m. och till artens
särskilda biologiska beteenden i
övrigt. Utskottet konstaterade vidare
att tillämpningsföreskrifterna givetvis
måste utformas på ett sätt som är ägnat
att uppfylla riksdagens intentioner.
Nya föreskrifter för lantbrukets djur
har utfärdats av Jordbruksverket (SJVFS
1993:129), varvid inte minst kraven för
hållande av pälsdjur har skärpts. I
anslutning till föreskrifterna har även
allmänna råd utarbetats. Speciellt
långtgående är kraven på hållande av
räv. Denna bestämmelse underställdes
därför regeringen för avgörande i
enlighet med begränsningsförordningen.
Med anledning härav utfärdades i
december 1995 vissa ändringar (SFS
1995:1225) i djurskyddsförordningen
(1988:539). Ändringarna, som trätt i
kraft den 1 januari 1996, innebär bl.a.
att rävar bara får hållas på ett sådant
sätt att deras behov av att vara
tillsammans med andra rävar, röra sig,
gräva och ägna sig åt annan
sysselsättning kan tillgodoses. Vid
ikraftträdandet befintliga anläggningar
för hållande av räv får användas intill
utgången av år 2000. Utskottet finner
mot bakgrund av det anförda inte
anledning att föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionerna Jo519,
Jo528 yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande
18 samt Jo531 yrkandena 1 och 2.
Motionerna avstyrks.
Svanskupering
Institutionen för kirurgi och medicin
vid Sveriges lantbruksuniversitet har
på uppdrag av Jordbruksverket genomfört
en utredning avseende svansskador hos
korthårig vorsteh och pointer.
Resultatet, som redovisades i juni
1995, har remissbehandlats.
Jordbruksverket har med anledning härav
ej funnit skäl att föreslå något
undantag från det rådande
kuperingsförbudet. Utskottet har inget
underlag för att göra någon annan
bedömning. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Jo501, Jo514 och
Jo518.
Övriga frågor
Bekämpningen av varroakvalstret liksom
av smittsamma bisjukdomar regleras
främst i bisjukdomslagen (1974:211) och
i bisjukdomsförordningen (1974:212).
Enligt förordningen åligger det
Jordbruksverket att bl.a. följa
sjukdomens uppträdande och spridning,
utfärda föreskrifter om bekämpning och
meddela råd och anvisningar. Det
åligger länsstyrelsen att regionalt
biträda verket när det gäller
bekämpningen.
Som utskottet tidigare framhållit
(1994/95:JoU1) måste den oro många
biodlare känner inför varroakvalstrets
etablering och fortsatta utbredning i
Sverige tas på största allvar. Till
viss del kan denna oro bero på den
osäkerhet som råder om varroakvalstrets
mer långsiktiga inverkan på biodlingen
och om effekterna av de insatser som
görs för att bekämpa den fortsatta
spridningen. Stora biologiska och
ekonomiska värden står på spel om inte
varroakvalstret kan bekämpas på ett
godtagbart sätt. Som tidigare
konstaterats kan det finnas anledning
att ytterligare pröva frågan om vilka
bekämpningsinsatser som kan anses
ägnade att på längre sikt trygga den
svenska biodlingen. Denna fråga tillhör
i första hand Jordbruksverkets
ansvarsområde. Utskottet går i övrigt
inte närmare in på problemen med
varroa, vilka har behandlats av
utskottet vid ett flertal tillfällen
tidigare. Utskottet föreslår därför att
motion Jo218 lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.
Enligt förordningen (1994:1830) om
införsel av levande djur är införsel av
djur och produkter av djur från ett
land utanför Europeiska unionen inte
tillåten om djuren eller
djurprodukterna kommer från ett område
från vilket införsel inte får ske till
Europeiska unionen om de omfattas av
ett införselförbud enligt särskilt
beslut inom Europeiska unionen eller om
transporten inte uppfyller svenska
djurskyddsbestämmelser. Förordningens
syfte är bl.a. att förebygga att
smittsamma eller ärftliga djursjukdomar
kommer in i landet och får ytterligare
spridning här samt att tillgodose
djurskyddsintresset. Med stöd av
förordningen har Jordbruksverket bl.a.
meddelat föreskrifter om införsel av
hästdjur (SJVFS 1994:225). Enligt
föreskrifterna får sådan införsel
endast ske från länder inom Europeiska
unionen och Norge samt annat land eller
del av land enligt särskild bilaga. Med
det anförda avstyrks motion Jo502.
Enligt Jordbruksverkets allmänna råd
(1995:1) till 2 § djurskyddslagen
(1988:539) bör elhalsband ej användas
annat än av person som genomgått
utbildning rekommenderad av
Jordbruksverket. På regeringens uppdrag
har en särskild utredare undersökt om
användningen av el vid dressyr av
hundar är förenlig med djurskyddslagen.
Resultatet redovisades i oktober 1995
(Ds 1995:63). Bl.a. föreslås sådana
lagändringar som gör det möjligt att
förbjuda användningen av el som
dressyrmetod. Förslaget ger möjlighet
till undantag där hunden uppenbarligen
skulle lida mer av annan dressyrmetod
eller behöva avlivas. Förslaget bereds
för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet anser det lämpligt att
avvakta resultatet av den fortsatta
beredningen i denna fråga och föreslår
därför att motion Jo508 yrkandena 1 och
2 lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
Genom riksdagens beslut i november
1993 bemyndigades regeringen att
meddela föreskrifter om vad som skall
gälla för att kronhjortar och
dovhjortar, som inte omfattas av någon
hälsokontroll, skall få flyttas från
ett hägn. I samband härmed konstaterade
utskottet bl.a. att det för närvarande
inte finns skäl att utmönstra
tuberkulos ur epizootilagstiftningen.
Vidare anslöt sig utskottet till
regeringens förslag om ett frivilligt
kontrollprogram för bekämpande av
tuberkulos hos hjortdjur
(1993/94:JoU11, rskr. 88).
Jordbruksverket skall före den 1 maj
1996 redovisa en utvärdering av
kontrollprogrammet. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo510 och Jo530.
Hösten 1994 antog riksdagen en ny lag
om åtgärder beträffande djur och växter
som tillhör skyddade arter, m.m. (prop.
1994/95:117, JoU10, rskr. 94). Den
antagna lagstiftningen innebar att man
samlade alla regler om nationell och
internationell handel samt övrig
hantering och förvaring av vilt levande
djur och växter under en lag. Härigenom
skulle en effektivare kontroll av
reglernas efterlevnad på detta område
möjliggöras. Man framhöll särskilt att
den nya lagen bör kunna förbättra
möjligheterna att motverka den illegala
handeln med hotade vilda djur och
växter. Lagens ansvarsbestämmelser
omfattar böter eller fängelse i högst
sex månader. Vid grova brott kan dömas
till fängelse i högst två år. Utskottet
finner mot bakgrund av det anförda inte
anledning att föreslå någon riksdagens
åtgärd i anledning av motion Jo517.
Motionen avstyrks.
Den 1 januari 1994 trädde förbudet mot
elektriska kodressörer i kraft även för
befintliga anläggningar. Som utskottet
tidigare redovisat (1994/95:JoU1) har
Jordbruksverket på eget initiativ låtit
en arbetsgrupp utreda frågan om
användningen av kodressörer.
Arbetsgruppen, som har studerat
kodressörernas för- och nackdelar,
ansåg att de skall avskaffas.
Jordbruksverket har dock under de två
sista åren haft möjlighet att ge
dispens från förbudet i speciella fall.
Enligt vad utskottet erfarit har någon
sådan dispens inte beviljats. Mot
bakgrund av det anförda och då det i
första hand ankommer på regeringen och
berörda myndigheter att hantera denna
fråga avstyrker utskottet motion Jo226.
Djurskyddsarbetet inom EU
Motionerna
I motion Jo504 (kds, m) framhålls att
Sverige inom EU bör medverka till en
förbättrad och heltäckande
djurskyddslagstiftning (yrkande 2). I
motionerna Jo505 (kds) yrkande 1 delvis
och K224 (kds) yrkande 17 delvis
framhålls att Sverige som medlem i EU
bör verka för bättre djurskydd. Vidare
framhålls i sistnämnda två motioner att
Sverige inom EU även bör verka för att
djurhälsovårdsarbetet intensifieras
genom utbyggt smittskyddsarbete och
bekämpningsprogram mot djursjukdomar
(yrkande 2 resp. 18). I motion Jo505
yrkas vidare att Sverige som medlem i
EU bör verka för ett totalförbud mot
användning av BST (tillväxthormon) i
mjölkkobesättningar även efter år 2000
(yrkande 4). I motion Jo513 (v) yrkande
1 begärs ett samlat kraftfullt program
för Sveriges arbete med djurskydds- och
djurhälsofrågor inom den europeiska
unionen. Enligt motion Jo520 (s) bör
Sverige utarbeta en plan för hur
djurskyddsfrågorna skall drivas inom EU
och vilka frågor som särskilt skall
prioriteras. I motion Jo527 (fp)
framhålls det angelägna i att Sverige
aktivt verkar för djurskyddsfrågorna
inom EU. Enligt motion Jo806 (mp) bör
Sverige som medlem i EU verka för att
WTO:s regler i framtiden ger större
möjligheter att ta nationella eller
regionala miljö- och djurskyddshänsyn
(yrkande 3).
I motion Jo505 (kds) yrkas att Sverige
inom EU verkar för en skärpning av EU:s
direktiv om skydd av djur under
transport (yrkande 3). Enligt motion
Jo529 (mp) tillåter reglerna för
djurtransporter inom EU djurplågeri.
Sverige bör arbeta för att minimera
tiden för transporter till slakt. Som
ett första steg bör högsta gränsen
sättas vid 6 timmar oavsett vilka
länder transporterna går igenom
(yrkande 21). I dag subventioneras
slakttransporter som en underliggande
del av EU:s jordbrukspolitik. Detta
innebär stimulans åt djurtransporter
och motverkar därmed mindre lokala
slakterier (yrkande 22). Vidare
framhålls i motionen att djur enligt
Romfördraget inte betraktas som levande
individer utan som handelsvaror.
Sverige bör aktivt verka för en
förändring av Romfördraget (yrkande
25).
I motionerna Jo505 (kds) och K224
(kds) yrkas att Sverige som medlem av
EU bör verka för ett generellt förbud
mot användning av antibiotika i
tillväxtbefrämjande syfte (yrkandena 1
delvis respektive 17 delvis). Även i
motion L711 (c) yrkande 8 framförs krav
på skärpta regler för användning av
antibiotika och kadavermjöl i
djurfoder. EU bör förmås att tillämpa
svenska regler.
Utskottets överväganden
Med den indelning som tillämpas inom EU
hör till det veterinära området
veterinära livsmedelsbestämmelser och
bestämmelser om djurhälsa samt
bestämmelser om avel, djurskydd och
foder. De veterinära
livsmedelsbestämmelserna omfattar
regler om hygieniska krav vid
produktion av och handel med livsmedel
av animaliskt ursprung. Till de
veterinära livsmedelsbestämmelserna hör
också regler om förbud mot hormoner i
produktionshöjande syfte och
föreskrifter om gränsvärden för
läkemedelsrester och andra föroreningar
i kött. EU:s inre marknad innebär att
varor fritt skall kunna föras över
gränserna. All kontroll vid handel med
djur skall ske i exportbesättningarna.
Stickprovskontroller kan utföras på
bestämmelseorten. Importlandets
kontroller får inte utgöra
handelshinder. En förutsättning för en
fri inre marknad när det gäller handeln
med djur och produkter av animaliskt
ursprung är att det finns gemensamma
bedömningar beträffande djurhälsa,
smittsamma djursjukdomar och en
gemensam bekämpningsstrategi. Sedan år
1964 har EU utvecklat för gemenskapen
enhetliga djurhälsokrav och
riskbedömningar när det gäller
djursjukdomar för handel med samtliga
djurslag samt produkter av dessa.
Syftet med gemensamma hälsokrav och
riskbedömningar är att underlätta
handeln för dessa varor inom
gemenskapen (64/432/EEG).
Avskaffandet av EU:s inre gränser
innebär inte att djur och produkter av
djur utan vidare kan transporteras
mellan medlemsländerna. Den veterinära
gränskontrollen har ersatts av en
kontroll i ursprungsbesättningen i nära
anslutning till transporten till ett
annat land (90/425/EEG). Kontrollen
utförs av en officiell veterinär.
Stickprovskontroller får även göras på
destinationsplatsen och, vid stark
misstanke om felaktigheter, även under
transporten. En transport av djur eller
produkter av djur mellan
medlemsländerna skall åtföljas av ett
hälsointyg utfärdat av den officielle
veterinären inom en angiven tid före
exporten. Intyget skall bl.a. visa att
djuren är friska och att de inte härrör
från en besättning eller en region som
spärrats av på grund av smittsamma
djursjukdomar. Alla intyg som utfärdats
måste anmälas via ett
datakommunikationsnät (ANIMO) till den
centrala myndigheten i mottagarlandet
den dag de utfärdas. Samtidigt anmäls
även uppgifter om transporten, som
t.ex. transportsätt, transportväg,
antal och typ av djur som
transporteras, dag för avfärd samt den
beräknade ankomstdagen. En viktig
förutsättning för kontrollsystemet är
att djuren är enhetligt
identitetsmärkta. För att kunna ha en
fri handel mellan medlemsländerna utan
gränskontroller har konsekvent en s.k.
zonindelning eller regionalisering
genomförts vid sjukdomsutbrott. Detta
innebär att handelsrestriktioner införs
endast för ett begränsat område medan
handel kan fortsätta med övriga delar
av ett land. EU:s allmänna principer om
sjukdomsfrihet och sjukdomsförebyggande
åtgärder måste vara uppfyllda för att
djur och produkter fritt skall kunna
föras mellan de olika länderna.
EU har även gemensamma bestämmelser
för import av levande djur från tredje
land. Direktiv för sådan handel har
sedan år 1972 (72/462/EEG) utfärdats
för att skydda människors och djurs liv
och hälsa. EU utför inspektioner vid de
anläggningar som önskar exportera till
EU. Inom EU har upprättats listor över
länder, regioner och
livsmedelsproducerande anläggningar som
uppfyller EU:s krav på hygien och hälsa
i fråga om djur och djurprodukter.
Import av livsmedel kan dock även ske
från länder med sämre hälsostatus och
som alltså inte uppfyller EU:s krav.
Sådan import får emellertid bara ske
under särskilda villkor och från
anläggningar godkända av EU.
Inspektioner sker fortlöpande av tredje
länders djurhållning, produktionsformer
och veterinärväsende.
Det finns anledning att anta att
medlemskapet i EU kommer att innebära
en friare handel med levande djur och
produkter från djur. Detta kan
naturligtvis öka riskerna för att få in
djursjukdomar i Sverige. Många av de
sjukdomar som Sverige önskar skydda sig
mot förekommer inte eller är mycket
ovanliga här. Som framhölls av Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) i
samband med medlemskapsförhandlingarna
bör de ökade riskerna för introduktion
i landet av nya smittämnen bl.a.
kompenseras med åtgärder inom landet i
form av ökad utbildning, diagnostiskt
utvecklingsarbete och träning syftande
till en bra och effektiv beredskap.
Därigenom förbättras möjligheten till
tidig upptäckt av ett sjukdomsutbrott.
Vidtas adekvata åtgärder kan
verkningarna av sjukdomsutbrott
reduceras kraftigt. Utskottet
konstaterar avslutningsvis att EU och
Sverige har samma övergripande mål,
dvs. att inte sprida smittsamma
sjukdomar genom handel med djur eller
produkter av djur. Målet är att skydda
människors och djurs hälsa. Utskottet
utgår ifrån att regeringens arbete på
detta område även fortsättningsvis
inriktas på att bevara det goda
hälsoläget i Sverige. Sverige bör i
detta sammanhang verka för ett
intensifierat djurhälsoarbete med
utbyggt smittskyddsarbete och program
för bekämpning av djursjukdomar. Enligt
utskottets bedömning är syftet med
motionerna Jo505 yrkande 2, Jo513
yrkande 1 delvis och K224 yrkande 18
med det anförda i allt väsentligt
tillgodosett. Yrkandena påkallar
således ingen ytterligare riksdagens
åtgärd.
Inom EU finns bestämmelser om hur djur
skall hållas och skötas i direktiv
88/166/EEG om skydd av höns som hålls i
bur, direktiv 91/629/EEG om skydd av
kalvar och direktiv 91/630/EEG om skydd
av grisar. I direktiven finns bl.a.
vissa bestämmelser om utformning av och
mått på utrymmen för sådana djur samt
krav på utfodring, vattning, tillsyn
och skötsel av djuren. Bestämmelser om
skydd av djur vid slakt eller avlivning
finns i direktiv 93/119/EEG. I
direktivet finns bl.a. bestämmelser om
drivning, uppstallning, fixering,
bedövning, slakt och avlivning av
sådana djur som föds upp och hålls för
produktion av kött, skinn, pälsar eller
andra produkter. I direktivet regleras
också metoder för avlivning av djur vid
sjukdomsbekämpning. De nämnda
direktiven är minimidirektiv och
Sverige kan behålla sina mer omfattande
och strängare krav på detta område. I
fråga om djurskydd har Sverige en högre
målsättning än EU när det gäller att
skapa den bästa möjliga miljön för
djuren. Den svenska lagstiftningen
omfattar alla djurslag i fångenskap.
Lagen säger uttryckligen att
djurhållning skall ske på ett sådant
sätt att djuren skyddas mot sjukdom och
att den främjar djurens hälsa. Något
motsvarande eller liknande krav finns
inte vare sig i
Europarådskonventionerna, i EU:s
direktiv eller i de enskilda EU-
länderna. Utskottet konstaterar
sammanfattningsvis att många av de
regler som finns inom EU inte
tillgodoser de djurskyddskrav som vi i
Sverige anser berättigade. Sverige har
som EU-medlem både möjlighet och
skyldighet att agera för att förbättra
djurskyddet inom gemenskapen. Både
vissa av EU:s medlemsländer med
intresse för djurskyddsfrågor och
djurskyddsorganisationer i olika länder
har stora förväntningar på Sverige i
detta avseende. Utskottet förutsätter
därför att regeringen och dess
representanter på olika nivåer i EU-
arbetet agerar fortsatt offensivt när
det gäller djurskyddsfrågorna. Det
anförda tillgodoser enligt utskottets
mening syftet med motionerna Jo504
yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis,
Jo513 yrkande 1 delvis, Jo520, Jo527
och K224 yrkande 17 delvis.
Motionsyrkandena bör därför inte
föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.
Med det anförda avstyrks även motion
Jo806 yrkande 3.
EG:s direktiv om skydd av djur under
transport är, till skillnad mot övriga
djurskyddsdirektiv, totalharmoniserade
direktiv. Direktiven gäller transport
av djur inom, till och från
gemenskapen. Nationella regler får
tillämpas på transporter som
understiger 50 km. Direktiven förbjuder
transport av djur som inte är i skick
för den avsedda transporten. Dessutom
måste lämpliga åtgärder vidtas för
djurens vård under transporten och vid
ankomsten till bestämmelseorten. Vidare
anges hur olika djurslag skall
transporteras och hur transportfordonen
skall vara utformade. I juni 1995 antog
rådet ett nytt direktiv 95/29 (EG) om
ändring i direktiv 91/628/EEG om skydd
av djur vid transporter. Ändringen
innebär en viss skärpning av tidigare
tillämpliga regler. När det gäller
transport av dräktiga kor och nyfödda
kalvar kan Sverige tillämpa sina
strängare regler under en övergångstid
av tre år. Utskottet förutsätter att
regeringen under denna övergångstid med
kraft verkar för en ytterligare
skärpning av EU:s bestämmelser på detta
område. Målsättningen bör vara att
Sverige skall kunna behålla sina
strängare regler även efter
övergångstidens slut. Med det anförda
får syftet med motionerna Jo505 yrkande
3 och Jo529 yrkandena 21, 22 och 25
anses vara tillgodosett.
Motionsyrkandena kan därmed lämnas utan
vidare åtgärd.
Enligt djurskyddsförordningen är det
förbjudet att tillföra djur hormoner
eller liknande preparat i
produktionshöjande syfte. Detsamma
gäller för övriga EU-länder. Inom EU
pågår ett arbete med att ta fram en
förordning för att sammanföra samtliga
bestämmelser som gäller åtgärder för
att kontrollera förekomsten av bl.a.
hormoner i levande djur och
animalieprodukter. Vid sitt möte i Rom
i juli 1995 beslutade Codex
Alimentarius Comission vid en hemlig
omröstning att godkänna ett förslag
till högsta resthalter i
animalieprodukter (Maximum Residue
Levels, MRL) för fem hormoner som i
vissa länder används inom
animalieproduktionen i
tillväxtbefrämjande syfte. Sverige
röstade mot förslaget. Enligt uppgift
röstade även övriga EU-länder mot
förslaget. Tre av dessa hormoner
produceras naturligt i varierande
halter i djur- och människokroppen. För
dessa ämnen har en expertgrupp tillsatt
av Världshälsoorganisationen bedömt att
om de används på rätt sätt i
animalieproduktionen är det osannolikt
att resterna utgör någon hälsorisk för
den som konsumerar köttet. Man har
således bedömt att det för dessa ämnen
inte behövs några MRL-värden.
Codexbeslutet påverkar inte för
närvarande det förbud som gäller både i
Sverige och övriga EU-länder mot
användningen av hormoner i
tillväxtbefrämjande syfte, och inte
heller påverkas förbudet mot import av
kött från djur som har behandlats med
hormoner. Antagandet av dessa MRL-
värden kan dock på sikt innebära att
det med hänsyn till GATT-reglerna blir
svårare att hindra import av kött från
hormonbehandlade djur till EU där
resthalterna i köttet inte överstiger
de antagna MRL-värdena.
Utskottet konstaterar
sammanfattningsvis att bakgrunden till
dessa förbud framför allt är
konsumenternas oro samt att
ifrågavarande hormonbehandling inte kan
betraktas som etiskt försvarbar.
Utskottet utgår från att regeringen med
kraft kommer att verka för att förbudet
mot användning av hormoner i
produktionsförbättrande syfte inte
uppluckras. Sverige bör inte acceptera
vare sig en uppluckring av detta förbud
eller att import av kött från
hormonbehandlade djur tillåts. Enligt
utskottets bedömning är syftet med
motion Jo505 yrkande 4 med det anförda
i allt väsentligt tillgodosett.
Yrkandet påkallar således ingen
ytterligare riksdagens åtgärd.
Med anledning av de i motionerna Jo505
yrkande 1 delvis, K224 yrkande 17
delvis och L711 yrkande 8 framförda
synpunkterna beträffande användning av
antibiotika och kadavermjöl i djurfoder
vill utskottet anföra följande. När det
gäller antibiotika har Sverige enligt
anslutningsavtalet med EU fått
möjlighet att behålla sina regler under
en fyraårig övergångs- period. Under
denna period skall de svenska kraven
ses över på grundval av vetenskaplig
dokumentation som Sverige skall
tillhandahålla. Förbudet mot
inblandning av kadavermjöl i fodret får
behållas under en övergångstid på tre
år. Regeringen har tillkallat en
särskild utredare som skall
sammanställa och redovisa de
vetenskapliga fakta och bedömningar som
är av betydelse för ett
ställningstagande i frågan om ett
fortsatt förbud mot användningen av
antibiotika, kemoterapeutika,
koccidiostatika och andra
tillväxtbefrämjande medel som
tillsatser i foder. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 november 1997
(dir. 1995:71). I detta sammanhang bör
framhållas att den nuvarande svenska
foderlagstiftningens förbud mot
inblandning av bl.a. antibiotika och
kadavermjöl är ett resultat av en bred
debatt. Förbudet är inte enbart
veterinärvetenskapligt grundat, utan
även etiska aspekter har beaktats i
detta sammanhang. Det är angeläget att
frågan om antibiotikatillsatser sätts
in i ett större perspektiv rörande
antibiotikans roll inom
animalieproduktionen med avseende dels
på risken för antibiotikaresistens,
dels mer långsiktiga ekologiska
effekter. Utskottet anser det lämpligt
att avvakta resultatet av den fortsatta
beredningen i dessa frågor och föreslår
därför att motionerna Jo505 yrkande 1
delvis, K224 yrkande 17 delvis och L711
yrkande 8 lämnas utan någon riksdagens
vidare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fångstredskap
m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo504 yrkande 6, 1994/95:
Jo521, 1994/95:Jo526, 1994/95:Jo529
yrkandena 19 och 20 samt
1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande
pälsdjursuppfödning
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo519, 1994/95:Jo528,
1994/95:Jo529 yrkande 18 och
1994/95:Jo531,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande svanskupering
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo501, 1994/95:Jo514 och
1994/95:Jo518,
4. beträffande bin
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo218,
res. 3 (mp)
5. beträffande
karantänsbestämmelser och import av
djur
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo502,
6. beträffande eldressyr av
hundar m.m.
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo508,
res. 4 (v, mp)
7. beträffande bekämpningen av
tbc hos hjort m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo510 och 1994/95:Jo530,
8. beträffande handel med
utrotningshotade djur
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo517,
res. 5 (v, mp)
9. beträffande kodressörer
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo226,
10. beträffande djurhälsoarbetet
inom EU
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo505 yrkande 2, 1994/95:
Jo513 yrkande 1 delvis och
1994/95:K224 yrkande 18,
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo806 yrkande 3,
res. 8 (v, mp)
13. beträffande djurtransporter
inom EU
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo505 yrkande 3 och 1994/95:
Jo529 yrkandena 21, 22 och 25,
res. 9 (mp)
14. beträffande användningen av
tillväxthormoner
att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo505 yrkande 4,
15. beträffande antibiotika i
djurfoder m.m.
att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis,
1994/95:K224 yrkande 17 delvis och
1994/95:L711 yrkande 8.
Stockholm den 30 januari 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s),
Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson
(s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson
(fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s) och Siw Wittgren-Ahl (s).
Reservationer
1. Fångstredskap m.m. (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar med Sverige kan
och på s. 7 slutar med anses
tillgodosedda bort ha följande
lydelse:
Sverige kan - - - (= utskottet) - - -
inhumana fångstmetoder. Som framhålls i
motion Jo529 är bensax förbjuden i
Sverige. Utskottet förutsätter att
regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen på detta område och även i
fortsättningen inom EU och i andra
internationella sammanhang verkar för
att samma regler för fångstredskap för
vilda djur som gäller i Sverige även
skall gälla i andra länder. Självfallet
bör också import av saxfångade djur
vara förbjudet. Ett sådant förbud kan
motiveras dels av konkurrensskäl, dels
av skälet att vi inte skall exportera
djurplågeri. En rimlig markering är då
att all pälsimport från länder som
tillåter bensax förbjuds. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo529
(mp) yrkandena 19 och 20 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna Jo504 yrkande 6,
Jo521, Jo526 yrkandena 1 och 2 samt
Jo806 yrkandena 1 och 2 avstyrks i den
mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande fångstredskap m.m.
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo529 yrkandena 19
och 20 och med avslag på motionerna
1994/95:Jo504 yrkande 6,
1994/95:Jo521, 1994/95:Jo526 och
1994/95:Jo806 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Pälsdjursuppfödning (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet har
och på s. 8 slutar med Motionerna
avstyrks bort ha följande lydelse:
I stora delar är Jordbruksverkets
förslag om nya föreskrifter för
rävhållningen bra. Det är dock inte
tillfredsställande att verket föreslår
att de ekonomiska intressena skall gå
före djurens och att de därmed skall
kunna placeras i bur de sista
månaderna. Att sätta rävar som fötts
upp i hägn med markkontakt i burar de
sista levnadsmånaderna kommer att
innebära ett utdraget lidande och
trauma för djuren. När det gäller
farmningen av mink så skall den
fortfarande ske i bur. Minken är ett
rovdjur vars biotoper är våtmarker,
sjöar och floder. Den vistas gärna i
vatten och bor i ihåliga träd. Den är
ett ensamlevande djur med stort behov
av revir. Flera oberoende utredningar
har slagit fast att minkarna inte kan
tillgodose alla sina beteendebehov i
burar. Bl.a. har konstaterats en hög
frekvens av stereotyper hos de
burfarmade minkarna. Mot bakgrund av
det anförda anser utskottet att
burfarmning av mink och räv skall
förbjudas. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett sådant förslag.
För att inte snedvrida konkurrensen och
exportera djurplågeriet bör även import
av päls från buruppfödda djur
förbjudas. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo519, Jo528
yrkandena 1 och 2, Jo529 yrkande 18 och
Jo531 yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motion
Jo531 yrkande 2 avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande pälsdjursuppfödning
att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo519,
1994/95:Jo528, 1994/95:Jo529
yrkande 18 och 1994/95:Jo531
yrkande 1 samt med avslag på motion
1994/95: Jo531 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Bin (mom. 4)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 8 som börjar med Bekämpningen
av och på s. 9 slutar med vidare
åtgärd bort ha följande lydelse:
Sedan några år grasserar sjukdomen
varroa i vissa delar av Sverige. Om bin
var klassade som djur skulle de
innefattas av epizootilagen. Detta
skulle enligt utskottets mening
innebära att sjukdomen, som egentligen
är ett kvalster, kunde bekämpas på ett
bättre sätt än i dag. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo218
bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande bin
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo218 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Eldressyr av hundar m.m. (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Enligt
Jordbruksverkets och slutar med
vidare åtgärd bort ha följande
lydelse:
Enligt förarbetena till
djurskyddslagen skall alla djur som
hålls i fångenskap skyddas mot lidande
samt behandlas väl. Eldressyr bygger på
uppfattningen att tillfogande av
smärta/obehag är en bra dressyrmetod.
Så är ej fallet. Försök visar att
dressyr genom smärttillförsel inte ger
någon bestående effekt. Effekten
kvarstår endast i ett till två år. Vill
man ha en bestående effekt måste man
använda sig av etologiskt rätt
utformade metoder som bygger på hundens
möjligheter och förutsättningar.
Avslutningsvis kan konstateras att alla
dressyrmetoder måste utgå från ett
positivt tänkande och inte ett
strafftänkande. Grunden för att få en
jaktren hund ligger i förebyggande
valpträning, tidig prägling samt
gedigen fortsatt fostran. Inte minst
viktigt är att hunden ges tillräcklig
aktivering. Enligt utskottets mening
bör eldressyr av hundar därför
förbjudas. Vidare bör utvecklandet av
dressyrmetoder för ''antijakt'' som
bygger på etologisk kunskap samt
hundens möjligheter och förutsättningar
stödjas. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo508 yrkandena 1
och 2 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande eldressyr av hundar
m.m.
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo508 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Handel med utrotningshotade djur
(mom. 8)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Hösten 1994
och på s. 10 slutar med Motionen
avstyrks bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo517 är
straffen i Sverige för handel med
utrotningshotade djur alltför låga. Den
maximala påföljden är fängelse i två
år. Vårt västliga grannland Norge har
en betydligt strängare lagstiftning där
motsvarande brott kan ge upp till sex
års fängelse. Utöver detta har Norge
även en generalklausul för dessa typer
av brott. Detta medför bl.a. att ägg-
och fågeltjuvarna söker sig till
Sverige. Örn och falk är begärliga
bidrag till den illegala djurhandeln.
Det finns tecken på att denna
brottslighet som tidigare förövades av
enstaka personer i dag alltmer fått
formen av organiserad kriminalitet. De
låga straffsatserna och de stora
förtjänsterna gör denna handel
attraktiv. För att undvika att svenska
utrotningshotade djur dödas eller
infångas och att Sverige blir ett
transitland för denna trafik måste
straffen skärpas. Dessutom borde
polisen efter norsk modell inrätta en
central enhet med kunnande om denna
handel samt operativa enheter ute på
fältet. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo517 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande handel med
utrotningshotade djur
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo517 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Djurhälsoarbetet inom EU (mom. 10)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med Det finns och
slutar med riksdagens åtgärd bort ha
följande lydelse:
I samband med förhandlingarna om
medlemskap i EG ställdes krav på att
Sverige skulle få behålla den standard
man uppnått inom djurhälsoområdet.
Vidare skulle Sverige genom sitt
medlemskap bidra till en högre
ambitionsnivå och till en
vidareutveckling av de europeiska
reglerna. Det slogs bl.a. fast att
gränskontrollerna inte skulle avvecklas
utan att andra effektiva
kontrollåtgärder skulle införas för att
stoppa spridning av djursjukdomar.
Avtalet med EU innebär att Sverige fått
ett antal övergångsbestämmelser.
Sverige får bl.a. behålla sitt
antibiotikaförbud i fyra år. Förbudet
mot kadavermjöl gäller i tre år.
Importreglerna för klassisk svinpest
gäller i tre år. Tidsobestämda regler
angående salmonella ingår också i
avtalet med EU. Ovanstående exempel på
djurhälsofrågor, där Sverige för
närvarande har en mer långtgående
reglering än EU, vittnar om vikten av
att regeringen bedriver ett
systematiskt arbete på detta område.
Regeringen bör utarbeta ett program för
det fortsatta arbetet. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo513
yrkande 1 delvis bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo505 yrkande 2 och K224
yrkande 18 avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 10
bort ha följande lydelse:
10. beträffande djurhälsoarbetet
inom EU
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95: Jo513 yrkande 1
delvis samt med avslag på
motionerna 1994/95:Jo505 yrkande 2
och 1994/95:K224 yrkande 18 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
7. Djurskyddsarbetet inom EU (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med Inom EU och
på s. 13 slutar med ytterligare
åtgärd bort ha följande lydelse:
I samband med förhandlingarna om
medlemskap i EG ställdes krav på att
Sverige skulle få behålla den standard
man uppnått inom djurskyddsområdet.
Vidare skulle Sverige genom sitt
medlemskap bidra till en högre
ambitionsnivå och till en
vidareutveckling av de europeiska
djurskyddsreglerna. Medlemskapet sades
vidare innebära att vi skulle få större
möjligheter att påverka utvecklingen
inom EU. Den svenska djurskyddslagen
skulle få genomslag även i EU-länderna.
Avtalet med EU innebär att Sverige fått
ett antal övergångsbestämmelser. Bl.a.
får Sverige under tre år behålla sina
strängare bestämmelser för nationella
transporter av djur. De svenska
djurskyddsbestämmelserna skiljer sig på
de flesta punkter från de
minimibestämmelser som finns inom EU.
Inom vissa EU-länder förekommer
grymheter mot djur som skulle vara
otänkbara i Sverige. Många av de regler
som finns inom EU (t.ex. för att skydda
kalvar, grisar och höns) är inte
tillräckliga och tar inte hänsyn till
djurens behov. Vidare saknas ett system
för kontroll av reglernas efterlevnad.
Ovanstående exempel på djurskyddsfrågor
som Sverige måste ta itu med vittnar om
vikten av att regeringen bedriver ett
systematiskt arbete kring dessa frågor.
Regeringen bör utarbeta ett program för
detta arbete. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo513 yrkande 1
delvis bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Motionerna Jo504
yrkande 2, Jo505 yrkande 1 delvis,
Jo520, Jo527 och K224 yrkande 17 delvis
avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11
bort ha följande lydelse:
11. beträffande djurskyddsarbetet
inom EU
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo513 yrkande 1
delvis samt med avslag på
motionerna 1994/95:Jo504 yrkande 2,
1994/95:Jo505 yrkande 1 delvis,
1994/95:Jo520, 1994/95:Jo527 och
1994/95:K224 yrkande 17 delvis som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
8. WTO:s regler (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med Med det och
slutar med yrkande 3 bort ha följande
lydelse:
Som framhålls i motion Jo806 har den
nya världshandelsorganisationen (WTO)
utformat sina frihandelsregler utan
hänsyn till djurskyddsaspekterna.
Sverige bör därför verka för att WTO:s
framtida regler ger större möjligheter
att ta nationella och regionala miljö-
och djurskyddshänsyn. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo806
(mp) yrkande 3 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:
12. beträffande WTO:s regler
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo806 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
9. Djurtransporter inom EU (mom. 13)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 13 som börjar med EG:s
direktiv och slutar med vidare
etgärd bort ha följande lydelse:
EG:s direktiv - - - (= utskottet) - -
- tre år. Utskottet förutsätter att
regeringen under denna övergångstid med
kraft verkar för en ytterligare
skärpning av EU:s bestämmelser på detta
område. Som framhålls i motion Jo529
yrkande 25 betraktas inte djur som
levande individer utan som handelsvaror
enligt Romfördraget. Detta speglar ett
synsätt som Sverige enligt utskottets
mening måste ta avstånd från.
Regeringen bör därför i det fortsatta
arbetet aktualisera en ändring i
Romfördraget i detta avseende. Vad
utskottet anfört med anledning av
motion Jo529 yrkande 25 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till
känna. Motionerna Jo505 yrkande 3 och
Jo529 yrkandena 21 och 22 avstyrks i
den mån de inte kan anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:
13. beträffande djurtransporter
inom EU
att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo529 yrkande 25 och
med avslag på motionerna
1994/95:Jo505 yrkande 3 och
1994/95:Jo529 yrkandena 21 och 22
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bekämpning av tbc hos hjort m.m. (mom.
7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Tillämpningen av epizootilagen och
konsekvenserna därav har i vissa fall
fått allvarliga konsekvenser för
enskilda djurägare. Ersättningar till
drabbade djurägare för avlivade djur
har kommit sent och vad gäller
produktionsbortfall inte alls under
väntetiden . Friska djur som avlivats,
och som efter besiktningskontroll av
veterinär mycket väl kunnat användas,
har grävts ner. Kostnaderna blir
härigenom onödigt höga för staten.
Utskottet borde ha gått kraven i motion
Jo530 (m) till mötes, om en revision i
syfte att utröna vilka förändringar i
tillämpningen av gällande epizootilag
som med hänsyn till i motionen berörda
problem kan anses påkallade.