Justitieutskottets betänkande
1995/96:JUU22

Sekretess och polisregister


Innehåll

1995/96
JuU22

Sammanfattning

I  detta  betänkande behandlar utskottet
ett  regeringsförslag som går ut på  att
öka möjligheten att förordna om undantag
från sekretess för uppgifter som finns i
polisregister      som      förs      av
Säkerhetspolisen. Utskottet  tillstyrker
regeringens    förslag.    I     ärendet
föreligger en reservation (fp, v, mp).

Propositionen

I proposition 1995/96:178 har regeringen
(Justitiedepartementet)  föreslagit  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1.  lag om ändring i lagen (1965:94) om
polisregister m.m.,
2.  lag  om  ändring  i  sekretesslagen
(1980:100).
Lagförslagen,  som  har  granskats   av
Lagrådet,  har fogats till  betänkandet,
se bilaga.

Motionerna

1995/96:Ju27  av Alice Åström  (v)  vari
yrkas att riksdagen beslutar att 9  a  §
lagen om polisregister skall ha följande
lydelse: Regeringen får för ett särskilt
fall  förordna om undantag för sekretess
för  uppgifter  i ett polisregister  som
förs  av  Säkerhetspolisen.  Ett  sådant
förordnande får förenas med villkor  att
förbehåll  som inskränker den  enskildes
rätt  att  lämna uppgiften vidare  eller
att  utnyttja den skall ställas upp  vid
utlämnande av uppgiften.

1995/96:Ju28 av Håkan Holmberg (fp) vari
yrkas
1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna att den föreslagna
dispensmöjligheten    skall    utnyttjas
generöst,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen till känna att restriktivitet
bör   iakttas   vid   uppställande    av
sekretessförbehåll  vid   utlämning   av
material ur Säkerhetspolisens register.

Utskottet

Bakgrund

Möjligheterna för en enskild person  att
få  del av uppgifter i polisregister som
rör  en  annan enskild person är  starkt
begränsade;  uppgifter får  enligt  9  §
andra stycket polisregisterlagen i dessa
fall     bara     lämnas     ut      för
forskningsändamål.
År  1995 begärde pressombudsmannen Pär-
Arne   Jigenius  att  få   ta   del   av
handlingar  ur Säkerhetspolisens  arkiv.
Uppgifterna  skulle tjäna  som  underlag
för  en  presshistorisk studie om  vissa
händelser under andra världskriget. Hans
begäran avslogs av Säkerhetspolisen  med
hänvisning till att det inte  var  fråga
om en sådan undersökning som avses i 9 §
polisregisterlagen.   Jigenius    studie
ansågs  alltså inte vara en vetenskaplig
undersökning.  Säkerhetspolisens  beslut
fastställdes       av      kammarrätten.
Regeringsrätten      beviljade      inte
prövningstillstånd.   Jigenius   ansökte
härefter om dispens för att få ta del av
uppgifterna.  Regeringen  avvisade  hans
begäran  med angivande av att regeringen
inte  för  detta ändamål kunde pröva  en
ansökan      om      undantag       från
polisregisterlagen.
Med   anledning  av  diskussioner   som
uppkom  i  samband med den nu redovisade
händelsen        upprättades        inom
Justitiedepartementet  promemorian  (dnr
Ju95/4780)  Något  om polisregister  och
sekretess.        Promemorian        har
remissbehandlats.      Förslagen       i
propositionen bygger på promemorian  och
remissbehandlingen av den.
Lagregleringen

Enligt   tryckfrihetsförordningen   (TF)
skall  alla  ha  rätt  att  ta  del   av
allmänna                      handlingar
(offentlighetsprincipen).  Begränsningar
(sekretess)  i  den  rätten  får   göras
endast om det är påkallat av hänsyn till
vissa  i TF angivna intressen. En  sådan
begränsning skall anges i sekretesslagen
(1980:100)  eller i en  annan  lag  till
vilken   sekretesslagen   hänvisar.   En
vanlig  grund för begränsningsregler  är
skyddet  för  den  enskildes  personliga
eller   ekonomiska  förhållanden.  Andra
grunder  är  t.ex. hänsynen till  rikets
säkerhet   eller   intresset   av    att
förebygga eller beivra brott.
I sekretesslagen regleras alltså frågor
om undantag från offentlighetsprincipen.
När  det gäller uppgifter i register som
förs enligt polisregisterlagen (1965:94)
gäller  sekretess enligt  7  kap.  17  §
sekretesslagen   för    uppgifter    som
tillförts     registret.     Sekretessen
omfattar  uppgifterna även om de  senare
avförts  ur  registret. När  det  gäller
utlämnande av uppgifter ur polisregister
hänvisas  i  paragrafen till reglerna  i
polisregisterförfattningarna.
Sekretessen  gäller även  i  förhållande
till den som uppgifterna rör.
I  praxis har reglerna tolkats så att 7
kap.  17  §  inte  gäller  uppgifter   i
polisregister  som  inte   rör   enskild
person.  Beträffande uppgifter som  inte
rör enskilds personliga förhållanden  är
sekretesslagen    alltså     tillämplig.
Innebörden härav är bl.a. att 14 kap.  8
§     sekretesslagen    är    tillämplig
beträffande sådana uppgifter. Regeringen
kan   alltså   utnyttja  sin   generella
möjlighet  enligt lagrummet att  bevilja
dispens från sekretessbestämmelserna  om
det  föreligger synnerliga skäl.  Vidare
kan   ett   undantag  från   sekretessen
förenas med förbehåll enligt 14 kap.  10
§  sekretesslagen. Ett sådant  förbehåll
inskränker enskild mottagares  rätt  att
lämna   en uppgift vidare eller utnyttja
uppgiften.
I  fråga om utlämnande av uppgifter  om
enskilds  personliga förhållanden  finns
regleringen   som   nyss    nämndes    i
polisregisterlagen.  Enligt  9  §  andra
stycket  får sådana uppgifter lämnas  ut
till   en  enskild  person  endast   för
 vetenskaplig  eller  därmed   jämförlig
undersökning   och  under  förutsättning
att  det inte finns risk att uppgifterna
missbrukas  till  men  för  enskild.  En
generell   dispensmöjlighet  motsvarande
den som ges i 14 kap. 8 § sekretesslagen
saknas.
Polisregisterlagen  är  för  närvarande
föremål     för    en     översyn     av
Registerutredningen   (dir.    1995:38).
Utredningen skall bl.a. utarbeta förslag
till    en    rättslig   reglering    av
belastningsregistret                 och
misstankeregistret samt  överväga  vilka
ändringar       som       behövs       i
polisregisterlagen.                Genom
tilläggsdirektiv  (dir.   1996:22)   har
utredningens uppdrag utvidgats till  att
omfatta även Säkerhetspolisens register.
I  den  delen  skall  utredningen  lämna
förslag bl.a. till hur Säkerhetspolisens
register    skall   kunna   göras    mer
tillgängligt  för allmänheten  och  till
vad  som i fortsättningen skall gälla  i
fråga  om  arkivering  och  gallring  av
Säkerhetspolisens  register.   Uppdraget
skall redovisas senast den 31 mars 1997.
Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att regeringen,
när  det finns synnerliga skäl, för  ett
särskilt  fall får förordna om  undantag
från sekretess för uppgifter som finns i
ett    polisregister   som    förs    av
Säkerhetspolisen. Ett sådant förordnande
skall   få   förenas  med  villkor   att
förbehåll  ställs upp vid utlämnande  av
uppgiften.  Har  ett  sådant   förbehåll
ställts  upp  skall meddelarfrihet  inte
gälla          för          uppgifterna.
Dispensmöjligheten     föreslås     vara
generell och alltså inte begränsad  till
särskilda   i  lagen  angivna   ändamål.
Lagregleringen   föreslås   ske   enligt
mönster  från  14  kap.  8  och  10   §§
sekretesslagen. Regleringen  avses  vara
provisorisk    i   avvaktan    på    att
Registerutredningens  arbete   slutförs.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1996.

Överväganden

I likhet med regeringen finner utskottet
att   konsekvenserna  av  den  nuvarande
regleringen    i   sekretesslagen    och
polisregisterlagen på ett olyckligt sätt
begränsar   möjligheterna   t.ex.   till
studier  om  historiska  skeenden.   Ett
typfall är den studie som redogörs för i
inledningen   till   detta   betänkande.
Utskottet delar alltså uppfattningen att
det  behövs en reglering. Frågan  är  så
angelägen    att    Registerutredningens
arbete inte bör avvaktas. I stället bör,
som  regeringen föreslår, en provisorisk
reglering ske som - just därför att  det
är  fråga om ett provisorium - bör få en
begränsad  omfattning.  Utskottet  delar
alltså  regeringens uppfattning att  den
provisoriska  regleringen   endast   bör
omfatta Säkerhetspolisens register.
Regeringen  föreslår att lagregleringen
sker   med   14  kap.  8   och   10   §§
sekretesslagen      som      förebilder.
Regeringen  skall alltså kunna  förordna
om undantag från sekretess om synnerliga
skäl   föreligger.  Ett  undantag   från
sekretessen  skall  kunna  förenas   med
förbehåll  som  inskränker  rätten   att
lämna   uppgiften   vidare   eller   att
utnyttja  den.  Om  ett  sådant   förbud
meddelats  gäller  inte meddelarfriheten
för  uppgiften.  Den  som  får  del   av
uppgiften har alltså tystnadsplikt,  och
tystnadsplikten  är  straffsanktionerad,
se 20 kap. 3 § brottsbalken. En liknande
möjlighet till förbehåll finns  när  det
gäller uppgifter som fås ut med stöd  av
9 § andra stycket polisregisterlagen.
Genom     regleringen    blir,    anför
regeringen,   den   dispenspraxis    som
utbildats    beträffande   reglerna    i
sekretesslagen vägledande också för  den
nya         dispensmöjligheten         i
polisregisterlagen.   Möjligheten    att
förordna om undantag från sekretess  bör
således   utnyttjas  endast  i  särskilt
angelägna fall.
Häremot  står  förslagen  i  motionerna
Ju27  (v)  och Ju28 (fp). I motion  Ju27
föreslås att kravet på  synnerliga skäl 
för  undantag från sekretessen skall tas
bort  och  i  motion  Ju28  begärs   att
riksdagen  skall göra ett uttalande  med
innebörden att dispensmöjligheten  skall
tillämpas   generöst.  I   motion   Ju28
tillfogas  att  möjligheten  att  förena
dispens   med  förbehåll  bör  utnyttjas
restriktivt.
Vid  bedömningen av dessa frågor  måste
beaktas att vad det här handlar om är en
begränsad,  tillfällig  lagreglering   i
avvaktan       på      ett      pågående
utredningsarbete. Utskottet ser det  med
hänvisning   härtill  som  en   särskild
fördel  att regleringen så långt möjligt
överensstämmer med motsvarande regler  i
sekretesslagen.  Det är  också  lämpligt
att    samma   kriterier   kommer   till
användning  oavsett om det är  fråga  om
dispens   från   sekretesslagens   eller
polisregisterlagens  regler.   Mot   den
bakgrunden  bör  riksdagen  inte  nu  gå
längre än vad regeringen föreslagit.
Utskottet anser således att regeringens
förslag  om krav på synnerliga skäl  för
undantag från sekretess är välmotiverat.
Utskottet  avstyrker bifall till  motion
Ju27.
Riksdagen  bör inte heller  göra  något
sådant  uttalande  om  tillämpningen  av
bestämmelsen om undantag från  sekretess
som  föreslås  i  motion Ju28.  Motionen
avstyrks i denna del.
Inte  heller yrkandet i motion Ju28  om
restriktiv  tillämpning  av  möjligheten
till  villkor om förbehåll bör föranleda
något  uttalande av riksdagen. Utskottet
avstyrker  bifall till motionen  även  i
denna del.
Utskottet   tillstyrker   bifall    till
propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.   beträffande  undantag  från
sekretess och villkor om förbehåll
att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Ju27 och 1995/96:Ju28,
res. (fp, v, mp)
2. beträffande lagförslaget
att    riksdagen   med    bifall    till
proposition      1995/96:178       antar
regeringens förslag till lag om  ändring
i  lagen (1965:94) om polisregister m.m.
och  lag  om  ändring  i  sekretesslagen
(1980:100).

Stockholm den 9 maj 1996

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I  beslutet har deltagit: Gun  Hellsvik
(m),   Lars-Erik  Lövdén   (s),   Birthe
Sörestedt  (s),  Göran  Magnusson   (s),
Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s),
Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark
(m),   Siw   Persson   (fp),   Ann-Marie
Fagerström  (s),  Pär  Nuder  (s),  Maud
Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp),  Rolf
Åbjörnsson  (kds), Jeppe  Johnsson  (m),
Tanja Linderborg (v) och Sivert Carlsson
(c).

Reservation

Undantag från sekretess och villkor om
förbehåll (mom. 1)

Siw  Persson  (fp), Kia Andreasson  (mp)
och Tanja Linderborg (v) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
på s. 4 som börjar med  Vid bedömningen 
och slutar med  till propositionen  bort
ha följande lydelse:
Vid bedömningen av dessa frågor måste i
och  för  sig  beaktas att vad  det  här
handlar  om  är en begränsad  tillfällig
lagändring  i  avvaktan på ett  pågående
utredningsarbete. Utskottet vill mot den
bakgrunden inte motsätta sig regeringens
förslag.  Samtidigt är det  naturligtvis
angeläget  att den dispensmöjlighet  som
nu   ges  tillämpas  generöst  och   att
regeringen     är     restriktiv     vid
utnyttjandet    av   möjligheten    till
förbehåll  i  samband med att  uppgifter
lämnas  ut. I sistnämnda hänseende  vill
utskottet   särskilt   understryka   att
material  som  har intresse  för  seriös
historisk   forskning  om   vårt   lands
förhållanden  under  andra  världskriget
måste  kunna  användas  och  åberopas  i
vetenskapliga arbeten.
Med    dessa   uttalanden   tillstyrker
utskottet bifall till propositionen.
dels  att  utskottets  hemställan  under
moment 1 bort ha följande lydelse:
1.    beträffande   undantag    från
sekretess och villkor om förbehåll
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ju27 och 1995/96:Ju28
godkänner vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 1
Bakgrund 1
Lagregleringen 2
Propositionens huvudsakliga
innehåll 3
Överväganden 3
Hemställan 4
Reservation 5
Undantag från sekretess och villkor
om förbehåll (mom. 1) 5
Bilaga
Regeringens lagförslag 6