Finansutskottets betänkande
1995/96:FIU05

Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.

Innehåll

1995/96
FiU5

Sammanfattning

Finansutskottet  tillstyrker  i   detta
betänkande  regeringens  förslag   till
nytt statsbidrags- och utjämningssystem
för  kommuner och landsting fr.o.m.  år
1996.  Systemet  syftar  till  att   ge
kommuner      respektive      landsting
likvärdiga  ekonomiska  förutsättningar
att bedriva sin verksamhet.
I   samband   med   att   riksdagen
behandlade  ett motsvarande  förslag  i
vårens        kompletteringsproposition
ställde   sig   riksdagen   bakom    de
grundläggande principer  för  ett  nytt
bidrags-   och   utjämningssystem   vad
gäller  syfte,  inriktning,  omfattning
och  införanderegler som redovisades  i
propositionen.     Riksdagen      ansåg
emellertid att man i första hand  borde
välja en annan lagstiftningsteknik  för
att  uppnå  de  utjämningseffekter  som
förslaget        i        propositionen
eftersträvade. Regeringen borde  därför
återkomma till riksdagen med  ett  nytt
förslag  i  sådan tid  att  det  skulle
kunna träda i kraft den 1 januari 1996.
Förslaget     till    utjämningssystem
innebär    att    en    utjämning    av
skatteinkomster  och för  skillnader  i
strukturella förhållanden görs  så  att
de    kommuner   och   landsting   vars
skattekraft  och  mätbara  strukturella
förhållanden  är sämre än  genomsnittet
får  ett  utjämningsbidrag från staten.
Kommuner och landsting vars skattekraft
eller mätbara strukturella förhållanden
är  bättre  än genomsnittet betalar  en
utjämningsavgift.  Som  ett  komplement
till   utjämningssystemet  införs   ett
generellt  statsbidrag  till   kommuner
respektive landsting som betalas ut med
ett  enhetligt belopp per invånare. För
att  undvika drastiska förändringar för
enskilda   kommuner  och  landsting   i
samband  med  övergången till  det  nya
bidrags-  och utjämningssystemet  skall
särskilda   införanderegler   tillämpas
under en åttaårig övergångsperiod.
I  betänkandet  tillstyrker  utskottet
också regeringens förslag till nytt  sy
stem      för     återbetalning      av
mervärdesskatt   till   kommuner    och
landsting.  Systemet  syftar  till  att
skapa    konkurrensneutralitet   mellan
kommunal    verksamhet   bedriven    på
entreprenad     respektive     kommunal
verksamhet i egen regi. Ett annat syfte
är  att undvika en automatisk ökning av
statens kostnader för systemet.
Utskottet   behandlar  i   betänkandet
också   ett  antal  motioner.  Samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Inledning


I     detta     betänkande    behandlar
finansutskottet




dels  proposition 1995/96:64  Ett  nytt
utjämningssystem   för   kommuner   och
landsting, m.m.,




dels de med anledning av proposition 64
väckta motionerna


1995/96:Fi10 av Carl Bildt m.fl.  (m),
i vad avser  yrkandena 1-5,


1995/96:Fi11   av  Fredrik   Reinfeldt
m.fl. (m),


1995/96:Fi12  av  Anne  Wibble   m.fl.
(fp),


1995/96:Fi13  av  Roy  Ottosson  m.fl.
(mp),


1995/96:Fi14  av  Mats   Odell   m.fl.
(kds),


dels de med anledning av proposition 25
väckta motionerna


1995/96:Fi16 av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) i vad avser yrkandena 20 och 21,


1995/96:Fi17  av Gudrun Schyman  m.fl.
(v) yrkande 6 samt


1995/96:Fi23 av Karin Pilsäter och Ola
Ström (fp) yrkande 8.


Utfrågning och inkomna skrivelser




Den  21  november ordnade utskottet  en
utfrågning  i  ärendet med  företrädare
för    Svenska   Kommunförbundet    och
Landstingsförbundet                samt
Finansdepartementet.


Skrivelser     har    förutom     från
Kommunförbundet och Landstingsförbundet
också  inkommit från De små kommunernas
samverkan -  Småkom samt från Danderyds
och Lidingö kommuner.


Regeringens lagförslag




Regeringens i proposition 64  framlagda
lagförslag  återfinns  i  bilaga   till
betänkandet.




Förslag i proposition 64


Regeringen   föreslår   i   proposition
1995/96:64


1.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag    till   lag   om    generellt
statsbidrag    till    kommuner     och
landsting,


2.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag  om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting,


3.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag  om utjämningsavgift
för kommuner och landsting,


4.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag till lag om införande av  lagen
(1995:000)   om  generellt  statsbidrag
till   kommuner  och  landsting,  lagen
(1995:000)  om  utjämningsbidrag   till
kommuner   och  landsting   och   lagen
(1995:000)   om  utjämningsavgift   för
kommuner och landsting,


5.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag       till        lag        om
mervärdesskattekonton för kommuner  och
landsting,


6.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om ändring  i  lagen
(1965:269)  med särskilda  bestämmelser
om    kommuns   och   annan   menighets
utdebitering av skatt, m.m.,


7.  att  riksdagen  antar  regeringens
förslag  till  lag om ändring  i  lagen
(1979:417)    om    utdebitering    och
utbetalning  av  skatt  vid  ändring  i
rikets  indelning i kommuner, landsting
och församlingar,


8.   att   riksdagen  till   Generellt
statsbidrag     till    kommuner     på
tilläggsbudget  till statsbudgeten  för
budgetåret    1995/96   under    sjunde
huvudtiteln  anvisar ett förslagsanslag
på 14 250 000 000 kr,


9.   att   riksdagen  till   Generellt
statsbidrag    till    landsting     på
tilläggsbudget  till statsbudgeten  för
budgetåret    1995/96   under    sjunde
huvudtiteln  anvisar ett förslagsanslag
på 4 750 000 000 kr,


10.       att      riksdagen      till
Utjämningsbidrag  till   kommuner   och
landsting   på   tilläggsbudget    till
statsbudgeten  för  budgetåret  1995/96
under  sjunde huvudtiteln  anvisar  ett
förslagsanslag på 21 245 000 000 kr,


11.   att   riksdagen  under   en   ny
inkomsttitel      på     statsbudgeten,
Utjämningsavgift   för   kommuner   och
landsting,   för   budgetåret   1995/96
beräknar 21 245 000 000.




Motionsyrkanden
Motionsyrkanden med anledning av
proposition 64


1995/96:Fi10  av Carl Bildt  m.fl.  (m)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  att ett nytt hållfast  och
långsiktigt  statsbidragssystem   måste
vara    förenligt    med    grundlagens
bestämmelser,


2.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag till nytt utjämningssystem  för
kommuner  och landsting i enlighet  med
vad som anförts i motionen,


3.  att riksdagen hos regeringen begär
en   översyn  av  omfattningen  av   de
offentliga   åtagandena   och   om   en
nationell   finansiering    av    vissa
kommunala uppgifter i enlighet med  vad
som anförts i motionen,


4.    att   riksdagen   beslutar    om
förändringar  i dagens utjämningssystem
till  kommuner och landsting i enlighet
med vad som anförts i motionen,


5.    att   riksdagen   beslutar    om
övergångsregler   i   det    reviderade
utjämningssystemet i enlighet  med  vad
som anförts i motionen.


1995/96:Fi11 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  att ett nytt hållfast  och
långsiktigt  statsbidragssystem   måste
vara    förenligt    med    grundlagens
bestämmelser,


2.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag till nytt utjämningssystem  för
kommuner  och landsting i enlighet  med
vad som anförts i motionen,


3.   att  riksdagen,  vid  avslag   på
yrkande     2,     beslutar     anpassa
införandetilläggen i enlighet  med  vad
som anförts i motionen,


4.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om effekterna av att helt slopa
del-    och    slutavräkningarna    vid
indragandet      av     prognosticerade
inkomstförstärkningar,


5.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till  känna   vad   som   i
motionen   anförts  om   propositionens
tillväxtfientliga     effekter      för
Stockholmsregionen.


1995/96:Fi12 av Anne Wibble m.fl.  (fp)
vari yrkas


1.    att   riksdagen   beslutar   att
kompensationsgraden                   i
kostnadsutjämningen sätts till 90 %,


2.  att  riksdagen beslutar att  de  i
motionen   anvisade  förändringarna   i
kostnadsutjämningen    på     relevanta
ställen  ersätter det  i  propositionen
framlagda förslaget,


3.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  uppdraget  till  SCB   och
skattemyndigheterna,


4.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts      om      införandereglernas
utformning och att statsbidraget därmed
fördelas enligt dessa grunder,


5.  att riksdagen avslår förslaget  om
kollektiv avräkning.


1995/96:Fi13 av Roy Ottosson m.fl. (mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen     anförts    om    justerade
statsbidrag  till  kommunsektorn   till
följd   av  framtida  förändringar   av
avgiftsbetalningar till den  föreslagna
"momsfonden".


1995/96:Fi14 av Mats Odell m.fl.  (kds)
vari yrkas


1.   att   riksdagen  till   generellt
statsbidrag    till    kommuner     för
budgetåret 1995/96 anvisar  3  100  000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 17 350 000 000 kr,


2.   att   riksdagen  till   generellt
statsbidrag    till    landsting    för
budgetåret 1995/96 anvisar  1  700  000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 5 450 000 000 kr,


3.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts      om      den      kommunala
självstyrelsen,


4.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om finansieringsprincipen,


5.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om uppräkning för äldrefaktorn
i  bidrags- och utjämningssystemet  för
kommuner och landsting,


6.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om   beräkningsgrunden    för
barnomsorgsfaktorn   i   bidrags-   och
utjämningssystemet  för  kommuner   och
landsting,


7.  att riksdagen hos regeringen begär
en  ny  utredning syftande till att  ta
fram  en  bättre  modell  för  kommunal
finansiering,


8.  att riksdagen hos regeringen begär
förslag   till   sådan   ändring    att
fastighetsskatten                    på
industrifastigheter   (0,5    %)    och
kommersiella  lokaler  (1  %)  överförs
till kommunsektorn.


Motionsyrkanden med anledning av
proposition 25


1995/96:Fi16  av Lars Leijonborg  m.fl.
(fp) vari yrkas


20.  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om   kommunal  näringspolitik
(avsnitt 5.2),


21.  att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  mångfald och  valfrihet  i
stället  för  monopol  inom  kommunerna
(avsnitt 5.2).


1995/96:Fi17  av Gudrun  Schyman  m.fl.
(v) vari yrkas


6.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  kommuner och  landsting  i
avsnitt  5.7 En politik för arbete  och
rättvisa.


1995/96:Fi23 av Karin Pilsäter och  Ola
Ström (fp) vari yrkas


8.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts om prioriteringar inom kommunal
verksamhet.


Utskottet
Ärendets tidigare beredning




Utskottet  behandlade  våren  1995   de
förslag  om den kommunala ekonomin  som
regeringen      lade       fram       i
kompletteringspropositionen    och    i
budgetpropositionen               (bet.
1994/95:FiU19, rskr. 416  och  417).  I
kompletteringspropositionen
presenterade  regeringen bl.a.  förslag
till    ett    nytt    bidrags-     och
utjämningssystem   för   kommuner   och
landsting  samt förslag till  ett  nytt
system     för     återbetalning     av
mervärdesskatt   till   kommuner    och
landsting.


Det       nya       bidrags-       och
utjämningssystemet    skulle     enligt
förslaget  träda i kraft den 1  januari
1996.  Systemet  syftade  till  att  ge
kommuner   och   landsting   likvärdiga
förutsättningar   att    bedriva    sin
verksamhet.  Enligt  förslaget   skulle
detta  syfte uppnås genom införande  av
en  inomkommunalt finansierad  inkomst-
respektive kostnadsutjämning samt genom
ett  nytt  generellt  statsbidrag  till
kommuner respektive landsting.


Både  inkomst- och kostnadsutjämningen
skulle  enligt propositionen ske  genom
en   omfördelning   av  skatteinkomster
mellan  kommuner respektive  landsting.
Utjämningssystemet blev  därigenom  ett
inomkommunalt    finansierat    system.
Statsbidragen   till    kommuner    och
landsting  utformades som  ett  allmänt
finansiellt   stöd   utan    utjämnande
inslag.  De  föreslogs därför  fördelas
med  ett  enhetligt belopp per invånare
och   skulle  bl.a.  fungera  som   ett
instrument  för ekonomiska  regleringar
mellan    staten   och   kommunsektorn.
Införandet  av  systemet  borde  enligt
propositionen  ske på ett  sådant  sätt
att  inkomstförändringarna för enskilda
kommuner   och  landsting   begränsades
under en övergångsperiod.


Lagtekniskt  föreslogs i propositionen
att omfördelningen av skatteinkomster i
ett  nytt bidrags- och utjämningssystem
skulle  ske  genom en särskild  lag  om
utjämning   av   skatteinkomster    och
kostnader  i  kommuner  och  landsting.
Inkomstutjämningen  föreslogs   således
ske  genom  att kommuner och  landsting
med   en  beskattningsbar  inkomst  per
invånare  som  överstiger  genomsnittet
skulle     få    ett    avdrag     från
skatteinkomsterna,  medan  de  med   en
beskattningsbar  inkomst  per  invånare
som understiger genomsnittet skulle  få
ett   tillägg  till  skatteinkomsterna.
Även    utjämningen   av   strukturellt
betingade   kostnadsskillnader   skulle
enligt förslaget ske genom tillägg till
och avdrag från skatteinkomsterna.


Riksdagen   ställde   sig   bakom   de
grundläggande principerna för ett  nytt
bidrags-   och   utjämningssystem   som
regeringen  föreslagit när  det  gällde
syfte,   inriktning,   omfattning   och
införanderegler.                  Under
riksdagsbehandlingen     aktualiserades
frågan  om  grundlagsenligheten  i  den
lagtekniska  lösning  som  förordats  i
kompletteringspropositionen.  Yttranden
inhämtades  därför  från  Lagrådet  och
konstitutionsutskottet.        Lagrådet
avstyrkte  lagförslaget med  hänvisning
till vad som i regeringsformen anges om
ändamålet     med     den     kommunala
beskattningen.  Enligt Lagrådet  skulle
emellertid ett system med avgifter  och
bidrag eventuellt inte anses strida mot
grundlagens               bestämmelser.
Konstitutionsutskottet  ansåg   däremot
att  det fanns flera omständigheter som
gav  utrymme  åt en annan  tolkning  av
regeringsformen än den Lagrådet  gjort.
Enligt  konstitutionsutskottets  mening
var  det samtidigt mycket angeläget att
det inte skulle finnas någon tveksamhet
kring tillämpningen av regeringsformen.
Utskottet   pekade  i  sammanhanget  på
möjligheten att avdragen och  tilläggen
enligt  lagförslaget  omvandlades  till
avgift        respektive       statligt
utjämningsbidrag.


Mot            bakgrund             av
konstitutionsutskottets    analys    av
grundlagsfrågan  ansåg  finansutskottet
att  det  i  och  för  sig  hade  varit
möjligt för riksdagen att godkänna  det
då  föreliggande förslaget.  Bl.a.  för
att   undvika   all  tveksamhet   kring
tillämpningen av regeringsformen  borde
i   första  hand  emellertid  en  annan
lagstiftningsteknik  väljas   för   att
uppnå          de         eftersträvade
utjämningseffekterna. Regeringen  borde
därför återkomma till riksdagen med ett
nytt  förslag. Det skulle  föreligga  i
sådan  tid att det kunde träda i  kraft
den 1 januari 1996. Med hänsyn till att
även           förslaget           till
konkurrenskorrigering          avseende
mervärdesskatt  byggde på  inomkommunal
finansiering  borde  de  två  förslagen
enligt finansutskottet övervägas i  ett
sammanhang.  Även i denna  fråga  borde
regeringen   därför   återkomma    till
riksdagen.             De             i
kompletteringspropositionen   framlagda
lagförslagen   avslogs    således    av
riksdagen.


Bakgrund till och motiv för kommunala
skatteutjämningssystem


Innan  utskottet behandlar förslagen  i
propositionen  och  motionerna  återges
inledningsvis det som utskottet anförde
i  sitt betänkande i våras om sambandet
mellan   kommunal självstyrelse och  en
utjämning      av     de     ekonomiska
förutsättningarna   mellan   kommunerna
respektive      landstingen       (bet.
1994/95:FiU19 s. 19-21).


 Det svenska samhället har av tradition
strävat  efter  att utjämna  skillnader
som har sitt ursprung i olika regionala
förutsättningar.  Denna  utjämning  har
varit  en viktig del i utvecklingen  av
den  svenska välfärden. Successivt  har
det  vuxit  fram en uppfattning  i  det
svenska samhället - med starkt folkligt
stöd   -  att  människor  skall   kunna
bosätta  sig  i olika delar  av  landet
utan   att   detta  innebär   avsevärda
skillnader i ekonomiskt avseende.


Som uttryck för detta har det sedan
början  av  1900-talet  funnits   olika
typer  av  skatteutjämningssystem   för
kommuner. Likaså lämnas sedan lång  tid
tillbaka  regionalpolitiskt   stöd   av
olika  slag för att kompensera regioner
som   är   särskilt  utsatta  i   olika
avseenden. Syftet med dessa åtgärder är
att  så  långt det är möjligt likställa
de   ekonomiska  förutsättningarna  för
kommunerna.


De ekonomiska förutsättningarna för
landets   kommuner  att  tillhandahålla
medborgarna  en  god  kommunal  service
varierar   starkt  mellan   kommunerna.
Dessa     olikheter    gäller     såväl
kommunernas   inkomster    som    deras
kostnader.    Frågor    om    ekonomisk
utjämning mellan kommunerna har  därför
ständigt  diskuterats, och olika  typer
av  skatteutjämningssystem har  funnits
sedan år 1917.


Skatteutjämningssystemen     har
successivt  vuxit  fram  och   särskilt
tyngda  kommuner  har  genom  dem  fått
statsbidrag. När kommunalskattereglerna
ändrats    har    kommunerna     kunnat
kompenseras   för  det  inkomstbortfall
dessa  ändringar  föranlett.  Redan  på
1960-talet                  utnyttjades
skatteersättningsinstrumentet till  att
i     generellt     bidragssyfte     ge
överkompensation till kommuner med svag
ekonomi.  En  mångfald olika  lösningar
har  valts  som  alla präglats  av  att
riksdagen  tagit ställning  till  olika
ingrepp i kommunalbeskattningen.


Det moderna skatteutjämningssystemet
har  funnits sedan början av 1970-talet
och   har   byggt   på   tillskott   av
skatteunderlag för behövande kommuner.


När    de   statliga   finanserna
försämrades  i  början  av   1980-talet
uppstod  problem med att finansiera  de
vkade          kostnaderna          för
skatteutjämningssystemet.    År    1986
infördes           en            allmän
skatteutjämningsavgift som  togs  ut  i
form  av  en fastställd procentsats  på
skatteunderlaget. Samtidigt infördes en
särskild   skatteutjämningsavgift   för
kommuner med skattekraft över 135 %  av
medelskattekraften.    Tilläggsavgiften
skärptes  senare genom att gränsen  för
avgiftsuttaget  sänkts  i  avsikt   att
ytterligare  reducera  skillnaderna   i
skattekraft.   Skatteutjämningssystemet
upphörde år 1993 och ersattes då av ett
system  med utjämningsbidrag. Samtidigt
avvecklades en stor del av de  tidigare
specialdestinerade  statsbidragen.  Det
finns  sedan länge ett starkt  folkligt
stöd  också  för principen om  kommunal
självstyrelse. En viktig  förutsättning
för  att  den  kommunala självstyrelsen
skall  kunna  utövas på ett  likvärdigt
sätt  är  en utjämning av de ekonomiska
förutsättningarna med  hänsyn  till  de
stora skillnaderna inom landet när  det
gäller   skattekraft  och  strukturella
förhållanden av olika slag.


Den kommunala självstyrelsen är  en
av  de grundläggande principer på vilka
regeringsformen (RF) bygger.  Begreppet
kommunal  självstyrelse  är  emellertid
vagt   och   det  går   inte   att   ur
förarbetena till regeringsformen utläsa
någon närmare precisering av begreppet.


Rätten att själv kunna finansiera de
kommunala uppgifterna är emellertid  en
väsentlig    del   av   den   kommunala
självstyrelsen.  En fri bestämmanderätt
förutsätter     nämligen     ekonomiska
resurser.  Genom  regeringsformen  slås
också  fast att kommunerna  får  ta  ut
skatt  för  skötseln av sina uppgifter.
Bestämmelsen           är           ett
principställningstagande och kan enligt
förarbetena  (prop.  1973:90  s.   231)
"inte   läsas  så  att  den   kommunala
beskattningsrätten måste vara fri ens i
den  meningen  att  varje  kommun  helt
obunden   kan  bestämma  skatteuttagets
storlek". Detta uttalande kommenterades
i  konstitutionsutskottets av riksdagen
godkända  betänkande (bet. KU  1973:26)
inte    på    annat   sätt    än    att
propositionens förslag i detta avseende
väl uppfyllde de krav som borde ställas
på ett grundlagsskydd för den kommunala
självstyrelsen.


Enligt   senare   uttalanden   av
konstitutionsutskottet    (bl.a.     KU
1980/81:22  s.  8) måste emellertid  en
lagreglering alltid ge utrymme  för  en
fri  sektor  för  kommunerna  och  även
bibehålla åtminstone en viss frihet för
kommunerna    när   det   gäller    att
fastställa beskattningens storlek.


Vilka de uppgifter är som kommunerna
får  ta  ut skatt för att sköta framgår
inte  av grundlagen. I stället  sägs  i
regeringsformen  att  föreskrifter   om
grunderna     för     den     kommunala
beskattningen   och   om    kommunernas
befogenheter  och  om deras  åligganden
skall meddelas genom lag. Detta innebär
enligt    förarbetsuttalanden    (prop.
1973:90   s.   231)  att  det   närmare
förverkligandet  av  principen  om  den
kommunala     beskattningsrätten     är
underkastat lagstiftning.


Till   sådana   åligganden    för
kommunerna  som  fordrar  lagform   hör
bl.a.  skyldigheten för en  kommun  att
erlägga  skatteutjämningsavgifter   och
pastoratens   skyldighet   att   betala
kyrkoavgift till kyrkofonden.


Grundläggande   bestämmelser   om
kommunernas och landstingens  kompetens
finns i kommunallagen. Enligt denna får
kommuner och landsting själva  ha  hand
om  sådana  angelägenheter  av  allmänt
intresse   som   har  anknytning   till
kommunens  eller  landstingets   område
eller dess medlemmar och som inte skall
handhas  enbart  av  staten,  en  annan
kommun, ett annat landsting eller något
annan.  Paragrafen  bygger  på  att  en
kommunal   åtgärd  skall   främja   ett
allmänintresse. Den ger  också  uttryck
åt   den  s.k.  lokaliseringsprincipen,
dvs.  att en kommunal åtgärd skall vara
anknuten till kommunen i fråga för  att
vara lagenlig.


Lokaliseringsprincipen är emellertid
försedd   med  viktiga  modifikationer.
Genom    olika    befogenhetsutvidgande
lagar, som alla innebär avsteg från den
allmänna kompetensbestämmelsen  och  de
kommunalrättsliga grundprinciperna, har
kommunerna  fått  kompetens   i   olika
frågor  där  åtgärderna  inte  har  den
annars nödvändiga anknytningen till den
egna kommunen.


Som     exempel    på     sådana
befogenhetutvidgande lagar  kan  nämnas
lagen     (1986:753)    om     kommunal
tjänsteexport,  lagen   (1989:977)   om
kommunalt           stöd           till
ungdomsorganisationer     och     lagen
(1994:693)   om   rätt  för   kommuner,
landsting  och  kyrkliga  kommuner  att
lämna internationell katastrofhjälp och
annat  bistånd. Ytterligare exempel  är
de  nu  upphävda lagarna (1947:523)  om
kommunala         åtgärder         till
bostadsförsörjningens  främjande   m.m.
och  (1985:1052) om rätt  för  kommuner
och    landstingskommuner   att   vidta
bojkottåtgärder mot Sydafrika.


Det  är alltså riksdagen som i  lag
både  sätter  gränserna för kommunernas
befogenheter  och  ålägger  dem   deras
skyldigheter.  Både  befogenheter   och
skyldigheter  kan  gå  utöver  vad  som
följer av lokaliseringsprincipen.


Genom åren har olika konstruktioner
använts  för att åstadkomma en kommunal
skatteutjämning. Inom de ramar som dras
upp  av grundlagsstadgandena har skilda
lösningar   valts,   som   dock    alla
karaktäriseras av att kommuner med  låg
skattekraft    och/eller     ogynnsamma
strukturella  förhållanden kompenserats
för   detta   jämfört  med   ekonomiskt
starkare kommuner. Sådana system  fanns
när  regeringsformen antogs och nya har
utformats sedan dess.


Den särskilda skatteutjämningsavgift
som infördes år 1985 har blivit föremål
för    domstolsprövning    sedan     en
kommuninnevånare överklagat en  kommuns
beslut  att  taxera  ut  sådan  avgift.
Kammarrätten  avslog dock överklagandet
med  hänvisning  till att  skyldigheten
att   betala  sådan  avgift   var   ett
specialreglerat åliggande som  kommunen
hade  att  följa  vid  sidan  av  övrig
kommunal lagstiftning.


I  likhet med den senaste  statliga
utredningen om kommunal skatteutjämning
(SOU        1994:144)       konstaterar
finansutskottet att utjämningen  mellan
kommunerna    har    medverkat     till
uppbyggnaden av välfärden i Sverige och
har bidragit till att motverka "negativ
konkurrens"   och  segregering   mellan
kommunerna.


Mot  denna bakgrund anser utskottet
att   ett  väl  fungerande  system  för
skatteutjämning  kan  ge  ett   viktigt
positivt bidrag till att vitalisera den
kommunala självstyrelsen i Sverige. 


Ett nytt utjämningssystem m.m.




Utformningen av propositionens
lagförslag


I propositionen anger regeringen att en
helt  avgörande förutsättning  för  att
den  kommunala självstyrelsen skall  få
ett reellt innehåll är att kommuner och
landsting   ges  likvärdiga  ekonomiska
förutsättningar. Detta ställer krav  på
en  utjämning.  Olika  utjämningssystem
har   också  funnits  sedan  lång  tid.
Regeringen  pekar vidare på  att  stora
förändringar under senare  år  ägt  rum
när    det    gäller   de    ekonomiska
förutsättningarna   för   kommunsektorn
samt  de ekonomiska relationerna mellan
staten  och kommunsektorn, bl.a.  genom
det  nya  systemet för statsbidrag  och
utjämning som infördes år 1993.


Statens finanser ger inte utrymme  för
en  ökning  av statsbidragen.  Det  har
därför blivit svårare att åstadkomma en
över    tiden   stabil   och    hållbar
utjämning. Kommuner och landsting måste
enligt  regeringen solidariskt medverka
i      ett      nationellt     statligt
utjämningssystem. Det är inte minst mot
denna  bakgrund som regeringens förslag
skall ses, heter det.


När det gäller utformningen av det nya
förslaget    har   regeringen    tolkat
riksdagens   beslut   som   ett   klart
ställningstagande för de  effekter  som
det    ursprungliga   förslaget    till
utjämning avsåg att åstadkomma, men att
den  tekniska lösningen måste  vara  en
annan   än   den   som   föreslogs    i
kompletteringspropositionen.        Den
konstruktion som regeringen nu föreslår
innebär  att de kommuner och  landsting
som   har   sämre  förutsättningar   än
genomsnittet i fråga om skattekraft och
mätbara  strukturella förhållanden  ges
ett  statligt  bidrag i utjämningssyfte
samtidigt som de kommuner och landsting
som har bättre motsvarande förhållanden
erlägger   en   utjämningsavgift   till
staten.  Därigenom kommer ingen  kommun
och inget landsting att ta ut skatt för
skötseln av en annan kommuns eller  ett
annat landstings uppgifter.


Regeringen  anser  att  förslaget  med
denna   utformning  är  förenligt   med
regeringsformens bestämmelser  och  att
det    bidrar    till   att    uppfylla
regeringsformens intentioner i fråga om
den      kommunala      självstyrelsen.
Regeringen understryker  att   Lagrådet
vid   sin granskning av det nu aktuella
förslaget  konstaterat  att   det   väl
ansluter till tidigare lagstiftning  om
kommunal   skatteutjämning   och    att
förslaget kan sägas ge uttryck  för  en
konstitutionell praxis  som  utvecklats
till utfyllnad av grundlagsregleringen.
Lagrådet  anger därför i sitt  yttrande
till   regeringen  att  man  inte  vill
motsätta  sig att förslaget läggs  till
grund för lagstiftning.


Regeringen  pekar  också  på  att   en
kommitté  tillkallats för att analysera
innebörden     i     den      kommunala
självstyrelsen  och  beskattningsrätten
och      dess     förhållande      till
grundlagsbestämmelserna.


I  motion F10  av Carl Bildt m.fl. (m)
yrkas    avslag   på   det   reviderade
förslaget  till  nytt utjämningssystem.
Utformningen    av   det   föreliggande
förslaget  är  enligt  motionärerna  en
teknisk  variant  av det  förslag  till
inomkommunal utjämning som av  Lagrådet
i  våras  utdömdes som  helt främmande 
och  stridande mot grundlagen.  Det  är
uppenbart   att   regeringens   manöver
endast   är   ett  sätt   att   kringgå
bestämmelserna  i  regeringsformen   (1
kap. 7 §) som säger:  Kommunerna får ta
ut   skatt   för   skötseln   av   sina
uppgifter.   Innebörden   av   det   nu
presenterade   förslaget   blir   exakt
detsamma som det tidigare utdömda.  Ett
stort antal kommuner kommer enligt  vad
som  sägs i motionen att tvingas ta  ut
lokal skatt som skall användas för  att
finansiera   utgifter  i   helt   andra
kommuner   och  detta   i   strid   med
grundlagen.


I  motionen hävdas att vad  en  kommun
genom  den  folkvalda  församlingen   i
enlighet   med  grundlagen   upptar   i
kommunal  skatt skall gå till den  egna
kommunens   skötsel.  Det  är   statens
uppgift att ge bidrag till kommuner som
har  otillräcklig skattekraft  för  att
kunna sköta sina uppgifter. De statliga
skatteintäkterna skall  bl.a.  användas
till detta utjämningsbidrag. Medel  som
enskilda  kommuner uppbär i  skatt  för
sina   lokala  uppgifter   kan   enligt
motionärerna  inte användas  för  denna
utjämning.


Även   i   motion  Fi11   av   Fredrik
Reinfeldt  m.fl.  (m) yrkas  avslag  på
regeringens    förslag    till     nytt
utjämningssystem. Den nya modellen  ger
samma utfall för de enskilda kommunerna
och  landstingen. I motionen  sägs  att
regeringen, trots den hårda kritiken  i
grundlagsfrågan, väljer att lägga  fram
ett    förslag    som    innebär    att
kommunalskatt som tas upp i  en  kommun
kommer   att  gå  till  att  finansiera
verksamhet  i  en annan kommun.  Enligt
motionärerna  kringgås  grundlagen  för
att  uppnå  ett ekonomiskt  utfall  som
gjorts  till  självändamål  och  som  i
praktiken   innebär  att   en   negativ
tillväxtpolitik introduceras för  flera
av kommunerna i Stockholms län.


Utskottet   vill  slå   fast   att   en
grundläggande  förutsättning  för   all
lagstiftning  självfallet  är  att  den
stiftade    lagen    skall    stå     i
överensstämmelse med grundlagens  krav.
Regeringen   har  nu  återkommit   till
riksdagen  med ett nytt lagförslag  som
är   utformat   i  enlighet   med   den
lagtekniska         lösning         som
konstitutionsutskottet i sitt  yttrande
pekat  på  som en tänkbar lösning.  Det
nya  förslaget  bygger  på  ett  sådant
system  med  avgifter  och  bidrag  som
också  Lagrådet i sitt yttrande i våras
anvisat som en tänkbar lösning och som,
enligt    vad    konstitutionsutskottet
uttalat,   är   klart  godtagbart   och
förenligt   med   den  konstitutionella
praxis som utvecklats som utfyllnad  av
grundlagsregleringen. Vid sin  förnyade
granskning    har    Lagrådet     bl.a.
konstaterat      att      den       för
kommunallagstiftningen       utmärkande
lokaliseringsprincipen    vid     flera
tillfällen  genombrutits  och  anslutit
sig     till    konstitutionsutskottets
uttalande  om  att  den  nu  föreslagna
lagstiftningen kan sägas ge uttryck för
en   konstitutionell  praxis.  Att  den
tidigare      lagstiftningen       inte
lagrådsgranskats har för Lagrådet  inte
påverkat denna slutsats.


Enligt  motionerna Fi10 (m)  och  Fi11
(m)   bör  riksdagen  som  sin   mening
regeringen   till   känna    att    ett
långsiktigt hållbart statsbidragssystem
för  kommunsektorn måste vara förenligt
med   grundlagens   bestämmelser.   För
finansutskottet  framstår  ett   sådant
uttalande som en självklarhet  som  har
tillämpning  på  alla beslut  av  såväl
riksdag  och regering som statliga  och
kommunala      myndigheter.       Någon
särställning  i  detta  avseende  intar
inte den kommunala skatteutjämningen.


Med   beaktande   av  den   analys   av
grundlagsfrågan som exempelvis Lagrådet
gjort   i  sitt  nya  yttrande  -   där
Lagrådet bl.a. konstaterar att  det  nu
föreslagna   avgiftssystemet   anknyter
till  tidigare i konstitutionell praxis
utvecklad   lagstiftning  om   kommunal
skatteutjämning        -         finner
finansutskottet  att  allt  tvivel   om
utjämningssystemets   grundlagsenlighet
kunnat   skingras  och  att  ett   nytt
bidrags- och utjämningssystem bör kunna
utformas  i  enlighet  med  regeringens
förslag.


Med  det  anförda avstyrker  utskottet
motionerna Fi10 (m) yrkandena 1  och  2
och Fi11 (m) yrkandena 1 och 2.




Ett utjämningssystem för kommuner och
landsting






Utgångspunkter    för    ett     nytt
utjämningssystem






I propositionen understryker regeringen
att  huvudsyftet med förslaget  är  att
åstadkomma     likvärdiga    ekonomiska
förutsättningar för alla  kommuner  och
landsting. För att nå detta  krävs  ett
system  med  långtgående  utjämning  av
skillnader i beskattningsbara inkomster
och        strukturellt       betingade
kostnadsskillnader.   Systemet    måste
också   utformas  så   att   det   blir
långsiktigt stabilt och hållbart  såväl
när  det gäller utjämningseffekter  som
finansiering.


Enligt   förslaget  bör  en  utjämning
göras  genom  två separata  system.  De
kommuner  och landsting som  har  sämre
förutsättningar än genomsnittet i fråga
om skattekraft och mätbara strukturella
förhållanden   erhåller  ett   statligt
bidrag  för  att utjämna  skillnaderna.
Regeringen         föreslår         att
kompensationsgraden                   i
inkomstutjämningen skall vara 95 %.


De  kommuner  och  landsting  som  har
bättre  förutsättningar än genomsnittet
i  fråga  om  skattekraft  och  mätbara
strukturella förhållanden  får  erlägga
en  avgift  till staten.  Avgiften  bör
beräknas    så   att   de   sammanlagda
avgiftsinkomsterna i princip blir  lika
stora som utjämningsbidraget.


I  motion Fi10 av Carl Bildt m.fl. (m)
anförs  att  fördelningspolitik   skall
bedrivas  av  staten.  Det  är   därför
principiellt  fel  att  medborgarna   i
kommuner   med  relativt   sett   högre
skattekraft  får betala  till  kommuner
med  lägre  skattekraft. Det alternativ
som  Moderata samlingspartiet  förordar
innebär   i  motsats  till  regeringens
förslag  att  det sker en  omfördelning
via  statsskatten från  medborgare  med
högre inkomster - oavsett var de bor  -
till    kommuner    med    otillräcklig
skattekraft.


I    motionen   hävdas    också    att
regeringens         förslag          är
tillväxtfientligt    och     innehåller
negativa  incitament.  I  kommuner  som
ökar sin skattekraft blir effekten  att
de     inte     får    behålla     den.
Lågskattekommuner    som    ökar    sin
skattekraft  kommer t.o.m. att  förlora
resurser  om de ökar skattekraften  mer
än   riksgenomsnittet  och  får   högre
totala    intäkter   om   skattekraften
sjunker. Det är enligt motionärerna  en
allvarlig effekt av förslaget  att  det
inte  ger  den  minsta  stimulans  till
ekonomisk tillväxt i kommunerna.


På   kort  sikt  bör  enligt  Moderata
samlingspartiet                  dagens
skattekraftsutjämning         behållas.
Kostnadsutjämningen bör dock  förändras
och        byggas        upp        med
standardkostnadsfaktorer i enlighet med
den  modell  som finns i propositionen.
Ett   motsvarande  system  bör   enligt
motionen  byggas  upp för  landstingen,
dvs.  med  garantinivåer  kompletterade
med     strukturkostnadstillägg/avdrag.
Inkomstutjämningen  måste  utformas  så
att    de   enskilda   kommunerna   har
incitament  till  att  öka   den   egna
skattekraften.


Övergångsregler  bör  gälla  för   att
begränsa de omedelbara effekterna.  Den
nuvarande  s.k. neutraliseringsavgiften
i    samband   med   utbetalningen   av
kommunalskattemedel   bör    bibehållas
liksom  nuvarande system med för  varje
kommun och landsting individuella  del-
och   slutavräkningar,   framhålls    i
motionen.  Något generellt  statsbidrag
bör  ej finnas utan statsbidragen skall
utgå via fastställda garantinivåer till
kommuner  och  landsting med  för  sina
uppgifter otillräcklig skattekraft.


I  motion  Fi11  av Fredrik  Reinfeldt
m.fl.  (m) hänvisas inledningsvis  till
det    i    Moderata   samlingspartiets
partimotion  framförda  förslaget  till
alternativ         modell          till
statsbidragssystem. Enligt motionärerna
innebär     denna    modell    positiva
tillväxteffekter     och      uteblivna
pomperipossaeffekter    för     landets
kommuner.  Samtidigt hävdas i  motionen
att   regeringens  förslag  skulle   få
särskilt   allvarliga   effekter    för
Stockholmsregionen.


Enligt       motionen       genomsyras
propositionen   av  uppfattningen   att
kommuner    är    att   betrakta    som
självständiga  objekt helt  frikopplade
från  sina  respektive  medborgare.   I
stället  introduceras ett  synsätt  där
det    kommunala    självstyret    görs
liktydigt med största möjliga  inkomst-
och kostnadsutjämning. Därmed stoppas i
princip          allt         kommunalt
profileringsarbete.


Motionärerna     pekar     på      att
utdebiteringen  i  många   kommuner   i
Stockholmsregionen sänktes under  1980-
talet  för  att  öka  den  individuella
friheten och valfriheten men också  för
att        parera       de       dyrare
levnadsomkostnaderna  i  regionen.  Den
samlade effekten av regeringens politik
kommer  enligt  motionärerna  att  leda
till    att    invånarna   i    vanliga
inkomstlägen tvingas bort från många av
länets  kommuner. Försöken  att  tvinga
fram skattehöjningar i vissa kommuner i
Stockholmsregionen får till  följd  att
många  hushåll  med små marginaler  får
finansiera   resurser  som   går   till
kommunal  verksamhet i andra  kommuner.
Motionärerna  anser att detta  kan  ses
som        ett       slags       omvänd
fördelningspolitik.


Folkpartiet  liberalerna, Miljöpartiet
de  gröna och Kristdemokraterna  ger  i
sina   respektive   partimotioner   sin
principiella syn på förslaget till nytt
utjämningssystem, dock utan  att  några
konkreta yrkanden läggs fram.


I  motion  Fi12 av Anne  Wibble  m.fl.
(fp)  understryks att Folkpartiet redan
i   våras  i  huvudsak  stödde  det  av
regeringen   då  framlagda   förslagets
principer, och gör så även nu.  Partiet
accepterar den framställda tekniken med
ett     utjämningsbidrag     och     en
utjämningsavgift. Enligt Folkpartiet är
ett  nytt  utjämningssystem nödvändigt,
framför  allt  för att  de  opåverkbara
kostnader som i det gamla systemet  mer
eller  mindre negligerades nu vägs  in.
Den   svåra  ekonomiska  situation  som
många  kommuner har kan delvis hänföras
till att deras specifika kostnader inte
tidigare vägts in.


I  motion  Fi13 av Roy Ottosson  m.fl.
(mp)   sägs  att  det  nu  föreliggande
förslaget     till     inkomst-     och
kostnadsutjämning har samma  materiella
innehåll  som det förslag som riksdagen
i  våras avslog. Miljöpartiet ansåg att
det tidigare förslaget var acceptabelt,
dock  under förutsättning att det  noga
följs  upp  och att därefter nödvändiga
korrigeringar görs. Partiet har  därför
inga    invändningar   till   det    nu
föreliggande  förslaget,  heter  det  i
motionen.


Av  motion  Fi14 av Mats  Odell  m.fl.
(kds)   framgår  att  Kristdemokraterna
anser  att  huvuddragen bakom  det  nya
systemet      för     utjämning      av
skatteinkomster       är       riktiga.
Motionärerna  anser samtidigt  att  den
föreslagna  utjämningen  får  betecknas
som  långtgående. Frågan är, sägs  det,
hur långt man vill och kan gå i strävan
efter       likvärdiga       ekonomiska
förutsättningar.


Utskottet     vill    i    sammanhanget
understryka att riksdagen redan i våras
i  samband med behandlingen av  det  då
föreliggande  förslaget slog  fast  att
huvudsyftet  för ett nytt bidrags-  och
utjämningssystem skall vara  att  skapa
likvärdiga  ekonomiska  förutsättningar
för alla kommuner och landsting. Enligt
riksdagens då uttalade mening bör detta
ske  genom en långtgående utjämning  av
skillnader i beskattningsbara inkomster
och        strukturellt       betingade
kostnadsskillnader.     Andra     givna
utgångspunkter, sades det, är att såväl
inkomstutjämningen                  som
kostnadsutjämningen    skall    omfatta
samtliga  kommuner och  landsting  samt
att bidrags- och utjämningssystemet bör
få  en  likartad uppbyggnad  för  såväl
kommuner  som landsting. Enligt  de  av
riksdagen  godkända riktlinjerna  måste
bidrags-  och utjämningssystemet  också
ges  en konstruktion som är långsiktigt
hållbar  och inte beroende av nivån  på
de statliga bidragen.


Utskottet  kan för sin del  konstatera
att  det nu redovisade förslaget ligger
helt  i linje med vårens riksdagsbeslut
om de grundläggande principerna för ett
nytt bidrags- och utjämningssystem.  Av
de motioner som väckts med anledning av
propositionen  kan man utläsa  att  ett
flertal  av partierna i riksdagen  står
bakom  dessa principer. I själva verket
är  det  i  riksdagen  endast  Moderata
samlingspartiet  som   har   en   klart
avvikande syn på hur en utjämning av de
ekonomiska   förutsättningarna   mellan
kommunerna respektive landstingen skall
ske.  Utskottet anser att det är mycket
värdefullt  att det nu  finns  en  stor
uppslutning     bakom      det      nya
utjämningssystemet. Därigenom finns det
enligt   utskottet goda förutsättningar
för    stabila   spelregler   för   den
kommunala verksamheten under  en  följd
av  år  framåt, vilket måste anses  som
synnerligen betydelsefullt.


Enligt vad utskottet erfarit finns det
också   en   bred  förankring   i   den
kommunala  världen  för  reformen.  Det
framkom bl.a. i samband med den hearing
som  utskottet genomförde  med  Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet
den  21 november 1995. I samband därmed
uttalade  båda förbunden  att  de  står
bakom propositionens förslag.


Med  hänvisning till vad utskottet här
anfört  avstyrks  motionerna  Fi10  (m)
yrkandena 4 och 5 samt Fi11 (m) yrkande
5.




Utjämningsbidrag och utjämningsavgift






Enligt förslaget i propositionen kan en
kommun    eller   ett   landsting    få
utjämningsbidrag från  staten  för  att
utjämna  såväl inkomster som kostnader.
Skälen  för regeringens förslag  är  de
stora  skillnaderna i  skattekraft  och
därmed  i skatteinkomster framför  allt
mellan   kommuner  men   också   mellan
landsting.      När     det      gäller
kostnadsskillnaderna beror en stor  del
av   dessa   enligt  propositionen   på
skillnaderna  i  fråga  om  behov   och
strukturella   förhållanden    som    i
betydande  utsträckning är  opåverkbara
för  enskilda  kommuner och  landsting.
Det  är dessa skillnader som ett system
för  kostnadsutjämning bör ta sikte på.
Med  ett  fungerande  utjämningssystem,
framhålls  det i propositionen,  kommer
skillnader i skattesatser mellan  olika
kommuner   respektive   landsting   att
främst  vara ett uttryck för skillnader
i standard, ambitionsnivå, effektivitet
och avgiftspolitik.


Regeringen  föreslår  i  propositionen
också att en kommun eller ett landsting
under   vissa   förutsättningar   skall
betala  en utjämningavgift till staten.
Regeringen   understryker   att    alla
kommuner   och  landsting   genom   det
föreslagna utjämningsbidraget  och  det
likaså       föreslagna       generella
statsbidraget   garanteras   en    viss
miniminivå   i   fråga  om   ekonomiska
förutsättningar för att  kunna  erbjuda
sina  medborgare  en kommunal  service.
Genom att kommuner och landsting med en
skattekraft       och      strukturella
förhållanden   som   är    bättre    än
genomsnittet  solidariskt  medverkar  i
ett statligt utjämningssystem åstadkoms
en   långsiktig   stabil   finansiering
liksom   minskade   påfrestningar    på
statens finanser.


I  motion  Fi12 av Anne  Wibble  m.fl.
(fp)    läggs   förslag   till    vissa
förändringar  fram i det av  regeringen
redovisade  förslaget  till  utjämning.
Det    gäller    främst    frågan    om
utjämningsnivån samt de justeringar  av
utredningsförslaget         beträffande
kostnadsutjämningen   som   gjorts    i
propositionen.


I      motionen      föreslås      att
utjämningsnivån   i  inkomstutjämningen
sätts   till   90  %  i   stället   för
propositionens  95  %.  Det  är  enligt
motionen  inte lämpligt att ur  arbetet
med  att skapa en dynamisk ekonomi  med
fler  jobb i princip utesluta hela  den
kommunala  sektorn  från  direkta  egna
ekonomiska   incitament.   Den   lokala
mobiliseringen  måste bejakas.  Det  är
därför rimligt att en kommun inte  bara
har  den allmänna samhällsekonomin  som
drivkraft när det gäller att arbeta för
höjd    skattekraft    för    kommunens
invånare,  utan  även  har  någon  egen
kommunalekonomisk   vinst    av    ökad
skattekraft.


Motionärerna   menar  också   att   de
modeller   som  låg  till   grund   för
utredningens    förslag    var     noga
genomarbetade   och  väl   underbyggda,
antingen  genom  empiriska  data  eller
jämförande studier. De justeringar  som
görs  i  propositionen för kompensation
för   de   icke   verksamhetsrelaterade
kostnaderna                    avseende
befolkningsminskning, arbetslöshet  och
små  landsting  är, säger motionärerna,
ett  resultat av politisk kohandel  och
inte av faktiska kostnadsskillnader.


I motionen betonas också betydelsen av
att varje kommun måste ha möjlighet att
kontrollera de beräkningar som rör  den
egna  kommunen för att göra långsiktiga
beräkningar för kommunens egen ekonomi.
Systemet   måste   helt   enkelt   vara
kontrollerbart. Detta är också  viktigt
för  den  lokala demokratin liksom  för
möjligheterna  att  skapa  respekt  för
systemet.  Detta  bör  därför  ingå   i
uppdraget      till       SCB       och
skattemyndigheterna.


Enligt motion Fi14 av Mats Odell m.fl.
(kds)  har  regeringens  förslag   till
kostnadsutjämning en  sådan  utformning
att justeringar måste göras för att  ta
hänsyn  till  faktorer som äldreomsorg,
vård  och barnomsorg. Kristdemokraterna
anser     att    kompensationen     för
äldreomsorgen    skall    räknas    upp
betydligt.  Finansieringen   av   denna
uppräkning  bör  ske via statsbidraget,
och betalningen blir därmed solidarisk.
För  kommunernas del ställs också  krav
på    justeringar   när   det    gäller
barnomsorg. På motsvarande sätt som för
kompensationen för äldreomsorg inom det
primärkommunala      utjämningssystemet
föreslår motionärerna en uppräkning  av
kompensationen för hälso- och  sjukvård
i     kostnadsutjämningssystemet    för
landstingen.


Utskottet  vill  för  sin  del   anföra
följande.


När  det  gäller kompensationsnivån  i
inkomstutjämningen  framhålls  i  såväl
propositionen  som i motion  Fi12  (fp)
att   det   givetvis  handlar   om   en
avvägning  mellan  graden  av  negativa
marginaleffekter å den  ena  sidan  och
kravet      på      en      långtgående
inkomstutjämning å den andra. Utskottet
anser  att  inkomstutjämningen  är  den
viktigaste  enskilda  faktorn  för  att
skapa       likvärdiga       ekonomiska
förutsättningar. På detta sätt ges alla
kommuner respektive landsting i grunden
lika  stora beskattningsbara  inkomster
per invånare.


Det  är  enligt utskottets uppfattning
inte  rimligt att skapa incitament  för
en  ökad  skattekraft genom  en  mindre
långtgående utjämning. Som anges i  den
s.k.   Henstrandska  utredningen   (SOU
1994:144,  s. 41) - vilken ligger  till
grund för propositionen - har det  inte
heller  kunnat visas att  sambanden  är
starka   mellan   utjämningsgraden    i
systemet  och hur en kommun i praktiken
agerar    för    att    påverka    sitt
skattteunderlag.   Enligt    utskottets
mening  talar övervägande skäl för  den
prioritering  som görs i propositionen.
Utskottet  ställer  sig  därför   bakom
propositionens       förslag       till
inkomstutjämning.


Utskottet  vill  betona  att  alla  de
aspekter  på strukturkostnadsskillnader
som tas upp i motionerna Fi12 (fp)  och
Fi14   (kds)   noggrant  har  övervägts
under          utrednings-          och
beredningsarbetet.     Systemet     med
utjämning måste emellertid bli  föremål
för     fortsatt    utrednings-     och
utvecklingsarbete. Mot  denna  bakgrund
har     regeringen     tillsatt      en
parlamentarisk kommitté med uppgift att
följa   upp   och  utveckla   det   nya
utjämningssystemet   (dir.   1995:118).
Tyngdpunkten   i  arbetet   ligger   på
kostnadsutjämningen.   Flera   av    de
kostnadsfaktorer   som   tas   upp    i
motionerna    skall    prioriteras    i
utrednings-   och   utvecklingsarbetet.
Motionerna bör därför avstyrkas.


Förslagen  till kostnadsutjämning  för
kommuner respektive landsting bygger på
ett  mycket  omfattande och  långvarigt
utredningsarbete. Utskottet kan för sin
del  tillstyrka de metoder och faktorer
som   använts  i  den  i  propositionen
föreslagna         modellen         för
kostnadsutjämning.      Enligt      det
föreliggande      förslaget       skall
kostnadsfördelningen                för
kollektivtrafiken   ske   utifrån   den
genomsnittliga     kostnadsfördelningen
mellan  kommuner och landsting i länen.
När    förslaget    presenterades     i
kompletteringspropositionen underströks
att  en  kostnadsfördelning utifrån  de
faktiska   kostnaderna   bl.a.   skulle
innebära   en   viss  omfördelning   av
skatteintäkterna i länet. Vidare skulle
kostnadsutjämningen    för     kommuner
respektive  landsting  inte  längre  gå
jämnt    upp.   Frågan   borde   därför
behandlas      i     det      fortsatta
utvecklingsarbetet.


En  av de frågor som skall prioriteras
av den parlamentariska kommittén gäller
kostnadsutjämningen                 för
kollektivtrafiken.  Utskottet  vill   i
anslutning därtill framhålla  att  det,
med   hänsyn   till   skillnaderna    i
huvudmannaskapsförhållanden, är viktigt
att i kommitténs arbete pröva grunderna
för fördelningen av standardkostnaderna
för  kollektivtrafiken  mellan  berörda
kommuner  och  landsting. Särskilt  bör
förhållandena    i    Stockholms    län
uppmärksammas  mot  bakgrund   av   att
landstinget  där  ensamt   svarar   för
kollektivtrafiken.


Med  hänvisning till vad utskottet här
anfört  tillstyrker  utskottet  de   av
regeringen framlagda förslagen till lag
om         utjämningsbidrag         och
utjämningsavgift     samt     avstyrker
motionerna Fi12 (fp) yrkandena 1-3  och
Fi14 (kds) yrkandena 5 och 6.




Generellt statsbidrag till kommuner
och landsting




I  propositionen föreslås att  två  nya
statsbidrag   införs   år   1996,   ett
generellt statsbidrag till kommuner och
ett    generellt    statsbidrag    till
landsting.   Bidragen   skall    enligt
förslaget fördelas med ett för kommuner
respektive   för  landsting   enhetligt
belopp per invånare den 1 november året
före  bidragsåret. Samtidigt  avskaffas
det          nuvarande         statliga
utjämningbidraget  till  kommuner   och
skatteutjämningsbidraget           till
landsting. Från och med år 1996  slopas
också  det nuvarande generella avdraget
från    skatteinkomsterna   för   såväl
kommuner  som  landsting. Statsbidragen
kommer  således  att  fungera  som  ett
instrument   för  generella  ekonomiska
regleringar    mellan    staten     och
kommunsektorn.




Utskottet    noterar    att    Moderata
samlingspartiet   i   sin   alternativa
modell  till statsbidragssystem  angett
att   det   ej  bör  finnas   generella
statsbidrag av det slag som redovisas i
propositionen. Utskottet  har  tidigare
avstyrkt  denna alternativa  modell.  I
övrigt finns en bred uppslutning  kring
propositionens    förslag.    Utskottet
föreslår    mot   denna  bakgrund   att
riksdagen  antar  regeringens   förslag
till  lag om generellt statsbidrag till
kommer och landsting.




Införandet  av det nya bidrags- och
utjämningssystemet




När   det  gäller  införandet  hänvisar
regeringen  i propositionen   till  det
förslag     som     presenterades     i
kompletteringspropositionen. I  samband
med   behandlingen  av  detta   förslag
uttalade  riksdagen på finansutskottets
förslag  att  den  begärda  lagtekniska
omarbetningen   av   utjämningssystemet
inte   borde  föranleda  några  sakliga
ändringar      i     de      föreslagna
införandereglerna.  Enligt   riksdagens
mening      var     förslaget      till
införanderegler  väl avvägt  såväl  när
det    gäller   genomförandetiden   som
begränsningarna                      av
bidragsförändringarna.       Riksdagens
ställde  sig  vid samma tillfälle  även
bakom  principerna för  finansieringen.
Mot  denna bakgrund föreslår regeringen
därför   samma   införanderegler    som
redovisades          i           vårens
kompletteringsproposition.


Förslaget  innebär  att  bidrags-  och
utjämningssystemet  införs   successivt
under   åtta  år  fr.o.m.   1996.   För
kommuner   begränsas  den   sammanlagda
bidragsminskningen  för  hela  perioden
till  2  000  kr per invånare.  För  de
kommuner vars uppräknade skattekraft år
1993   översteg  garantinivån   i   det
statliga  utjämningsbidraget  samma  år
begränsas den totala bidragsminskningen
till  högst 4 000 kr per invånare.  För
landstingen  begränsas den  sammanlagda
bidragsminskningen  för  hela  perioden
till  1  200 kr per invånare.  Kommuner
och    landsting    vars    sammanlagda
bidragsminskning     överstiger      de
redovisade   beloppen  får   ett   fast
införandetillägg     som      motsvarar
skillnaden  mellan  beloppet  och   den
faktiska bidragsminskningen.


En årlig begränsning görs dessutom för
de      kommuner     vars     beräknade
bidragsminskning överstiger 250 kr  per
invånare.   För   de   kommuner    vars
uppräknade skattekraft år 1993 översteg
garantinivån     i     den     statliga
inkomstutjämningen  samma  år  görs  en
årlig begränsning av bidragsminskningen
för    de   kommuner   vars   beräknade
bidragsminskning överstiger 500 kr  per
invånare.


Enligt  propositionens förslag  räknas
bidragsökning                respektive
bidragsminskning som skillnaden  mellan
ett  referensbidrag i 1995 års nivå och
det  nettobidrag  /den nettoavgift  som
kommunen  eller landstinget  skulle  ha
fått  om  det föreslagna systemet  hade
gällt detta år.


I  motion  Fi11  av  Fredrik  Reinfeldt
m.fl.  (m) sägs att regeringens förslag
innebär   krav   på  en  mycket   snabb
ekonomisk  anpassning för  de  kommuner
som    haft    en    mer    fördelaktig
skattekraftsutveckling   det    senaste
året.  Regeringens skrivningar  om  ett
årligt tak för förlusterna per invånare
kringgås därmed enligt motionärerna.


Regeringen har i propositionen  angett
att  för  de  tre kommuner -  Danderyd,
Lidingö och Täby - vars skattekraft  år
1993   översteg  garantinivån   i   det
statliga   utjämningsbidraget,    skall
effekten   begränsas  till  högst   500
kronor    per    invånare    och    år.
Motionärerna  pekar på  att  enligt  de
berörda  kommunernas  egna  beräkningar
kommer i stället förlusten år 1996  att
bli  respektive drygt 4 000,  knappt  2
000 och drygt 2 000 kr per invånare.


I   motionen   ställs  krav   på   att
införandetilläggen  räknas  om  årligen
med    hänsyn    till   den    faktiska
utvecklingen  av  skattekraften  i  den
enskilda  kommunen  och  i  riket   som
helhet.


Enligt  den  alternativa  modell   för
förändringar i statsbidragssystemet  på
kortare sikt som föreslås i motion Fi10
av   Carl   Bildt   m.fl.   (m)   skall
övergångsregler  gälla.  I  kronor  per
invånare är det enligt motionen rimligt
att   utforma  dessa  så  att  det  nya
strukturkostnadsindex   i   förhållande
till   1995   års   referensnivå   inte
påverkar  utgående bidrag  med  mer  än
högst  250  kr  per  invånare  och  år.
Utgångspunkten    är    att    relativa
förändringar  i den egna  skattekraften
efter  referensåret skall ligga utanför
övergångsreglerna.


Införandereglerna tas även upp i motion
Fi12  av Anne Wibble m.fl. (fp). Enligt
motionärerna  är den långa införandetid
som  föreslås oacceptabel. Detta  leder
till  att omvandlingstrycket i de  s.k.
förlorarkommunerna     minskar.      En
införandetid på åtta år vore, sägs det,
detsamma  som ett besked att kommunerna
aldrig  kommer att behöva  anpassa  sig
till ett fullt genomförande. I motionen
förordas       i      stället       att
införandereglerna   sätts    till    en
maximerad  bidragsminskning på  500  kr
per invånare för alla kommuner samt att
propositionens       förslag       till
införanderegler i övrigt följs. Det gör
att  de flesta kommer att vara infasade
i  systemet  efter fyra år och  att  de
kommuner som tidigare förlorat mest  nu
snabbast  får en förbättring. Även  för
landstingen bör man enligt motionärerna
maximera  införandeperioden  till  fyra
år.




Utskottet  vill för  sin  del  anföra
följande.


I  motion Fi11 (m) liksom i skrivelser
från  Danderyds  och  Lidingö  kommuner
hävdas  att systemomläggning ger  andra
effekter   än   de  som   redovisas   i
propositionen.   Av   redovisningen   i
motionen och i skrivelserna framgår att
man  därvid har jämfört inkomstutfallet
för  enskilda kommuner enligt  det  nya
systemet  år 1996 med de inkomster  som
de  aktuella kommunerna skulle ha  fått
år   1996  om  det  nuvarande  systemet
skulle ha fortsatt att tillämpas.


Enligt propositionen framgår bl.a. att
förändringar    i    skattekraft    och
strukturella faktorer efter år 1995 bör
slå igenom vid bidragsberäkningen redan
år  1996. Detta för att systemet  redan
inledningsvis  skall  få  den   avsedda
utjämningseffekten. Utgångspunkten  för
beräkningarna  av bidragsförändringarna
görs  därför i 1995 års nivå.  För  att
kunna     beräkna    införandetilläggen
respektive  införandeavdragen   jämförs
det   bidrag  som  kommunen  respektive
landstinget  faktiskt har år  1995  med
ett        teoretiskt        framräknat
referensbidrag för år 1995  enligt  det
föreslagna nya systemet. Därigenom  kan
såväl  tillägg  som  avdrag  för   hela
övergångsperioden fastställas under  år
1995,   vilket   enligt   propositionen
skapar           också           bättre
planeringsförutsättningar för  enskilda
kommuner   och   landsting.   Utskottet
konstaterar  att med de  utgångspunkter
som  anges  i propositionen  kommer  de
årliga     bidragsminskningarna     för
kommunerna att uppgå till högst 250  kr
per invånare. För några kommuner, bl.a.
Danderyd    och   Lidingö,    begränsas
bidragsminskningen   enligt   förslaget
till  500 kr per invånare och  år.  För
Danderyd  blir  summan av  de  faktiska
skatteinkomsterna och  statsbidragen  i
princip oförändrade år 1996 jämfört med
år   1995,  eller  ca  22  000  kr  per
invånare.  För  Lidingö är  motsvarande
belopp ca 23 500 kr för år 1995 och  ca
23 800 kr för år 1996.


Såsom anges i propositionen redovisade
regeringen           redan            i
kompletteringspropositionen   det    nu
föreliggande       förslaget       till
införanderegler.   I   samband   därmed
uttalade   riksdagen  sitt   stöd   för
förslaget och ansåg det vara väl avvägt
såväl  när det gäller genomförandetiden
som         begränsningarna          av
bidragsförändringarna.        Utskottet
vidhåller  denna uppfattning. Utskottet
anser  i likhet med regeringen att  det
är     effekterna    av    själva    sy
stemomläggningen  som   skall   mildras
genom           de           föreslagna
övergångsbestämmelserna.      Utskottet
tillstyrker  med hänvisning  därtill  -
med    några    smärre    redaktionella
ändringar - propositionens förslag  och
avstyrker motionerna Fi11 (m) yrkande 3
och Fi12 (fp) yrkande 4.




Avräkningsförfarandet




I  propositionen föreslås att  den  för
varje kommun och landsting individuella
del-  och  slutavräkningen som  görs  i
nuvarande  system  för  utbetalning  av
kommunal-   och   landstingsskattemedel
avskaffas  fr.o.m. taxeringsåret  1997.
Såväl del- som slutavräkning skall  ske
enligt  tidigare regler för  åren  till
och med taxeringsåret 1996.


En  kollektiv  avräkning av  kommunal-
och  landstingsskattmedel mellan staten
och  kommuner respektive landsting görs
fr.o.m.  taxeringsåret 1997. Skillnaden
mellan    preliminära   och    slutliga
kommunal-   och   landstingsskattemedel
regleras  med ett enhetligt belopp  per
invånare  i  kommunen eller landstinget
den     1     november    året     före
beskattningsåret.   Regleringen   skall
enligt förslaget göras i januari  andra
året efter beskattningsåret.


I  motion  Fi11  av  Fredrik  Reinfeldt
m.fl.  (m) sägs att regeringens förslag
innebär  att  indragningar  görs   från
kommuner         med        fördelaktig
skattekraftsutveckling med hjälp av  en
prognosticerad inkomstförstärkning.  Om
det   senare   skulle  visa   sig   att
inkomstförstärkningarna    inte    blir
enligt  prognoserna  förlorar  kommunen
ändå   pengarna   eftersom   regeringen
avskaffar  de  individuella  del-   och
slutavräkningarna.




Motionärerna  bakom  motion  Fi12  (fp)
avvisar   regeringens   förslag    till
kollektiv  avräkning av  kommunal-  och
landstingsskattemedel           fr.o.m.
taxeringsåret   1997.  Kommunerna   kan
enligt  motionen  inte gentemot  staten
behandlas   som   ett  kollektiv,   där
förlust  för  den ena kommunen  kvittas
mot   vinst   för  den  andra.   Enligt
motionärerna    måste   varje    kommun
behandlas    för   sig,    trots    att
skillnaderna för den enskilda  kommunen
beloppsmässigt   är   begränsade.   Med
Folkpartiets förslag om en  begränsning
av  kompensationsnivån till  90  %  kan
dock   skillnaderna   rent   teoretiskt
mellan preliminär och slutlig avräkning
bli större.




Utskottet  anser att det  finns  starka
skäl att förenkla avräkningsförfarandet
på    det    sätt   som   föreslås    i
propositionen.  Enligt   utskottet   är
vidare de fördelar som regeringen anger
i     propositionen    med    kollektiv
slutavräkning  av  kommunalskattemedlen
sådana  att de motiverar en ändring  av
det nuvarande systemet med individuella
del- och slutavräkningar i såväl skatte-
som bidragssystemet.


Utskottet      tillstyrker      därför
propositionens       förslag        att
utjämningsbidragen                  och
utjämningsvgifterna     skall      vara
slutgiltiga  och  att  några  del-  och
slutavräkningar   inte   skall   göras.
Utskottet   ställer  sig  också   bakom
förslaget att en kollektiv avräkning av
landstings- och kommunalskattemedel bör
ske    mellan   staten   och   kommuner
respektive      landsting       fr.o.m.
taxeringsåret 1997. Utskottet avstyrker
motionerna Fi11 (m) yrkande 4 och  Fi12
(fp) yrkande 5.


Ändrat system för återbetalning av
mervärdesskatt till kommuner och
landsting




I  propositionen föreslås att ett  nytt
system     för    konkurrenskorrigering
avseende  kommunernas och  landstingens
kostnader  för  ingående mervärdesskatt
skall    införas   fr.o.m.   år   1996.
Återbetalningen       av       ingående
mervärdesskatt   skall   ske   i    ett
självfinansierat  system  där  kommuner
och  landsting skjuter till lika mycket
pengar  som betalas ut för kompensation
av  momskostnader. I  nuvarande  system
svarar   staten   för  kostnaderna.   I
samband  med  övergången till  det  nya
systemet   görs  enligt  förslaget   en
ekonomisk  reglering mellan staten  och
kommuner  respektive  landsting  på  så
sätt  att  de  senare via statsbidragen
tillförs   medel  motsvarande   statens
nuvarande     kostnader.    Regeringens
bedömning är att kommunerna år 1996 via
det    generella   statsbidraget    bör
tillföras  14 250 miljoner  kronor  och
landstingen på motsvarande sätt  4  750
miljoner kronor.


Propositionens förslag i denna del tas
upp  i en motion. I motion Fi13 av  Roy
Ottosson  m.fl.  (mp)  sägs   att   det
föreslagna systemet kan medföra  en  ny
smygande     resursindragning      från
kommunsektorn.  Detta   kommer   enligt
motionärerna att inträffa om den  höjda
nivån  på  statsbidragen blir nominellt
oförändrad  de  närmaste  åren,  vilket
riksdagen   uttalat  sig   för,   medan
avgifterna  till systemet höjs  i  takt
med  inflation och volymförändringar  i
kommunerna.  Med  3 procents  inflation
och 1 procents årlig volymminskning  de
närmaste    åren   blir   den    årliga
urgröpningen knappt 300 miljoner kronor
för  kommunerna och knappt 100 miljoner
kronor för landstingen.


Motionärerna         anser         att
resursindragningarna från kommunsektorn
redan  har  gått för långt. Därför  har
Miljöpartiet  tidigare  föreslagit  att
kommunsektorn    fullt     ut     skall
kompenseras  för  sina  skatteförluster
till  följd av de höjda egenavgifterna.
I  motionen ställs krav på att kommuner
och  landsting  skall kompenseras  över
statsbidragen  så  att  den  föreslagna
förändringen  blir kostnadsneutral  för
kommunsektorn. Det är angeläget att det
nu  föreslagna systemet inte innebär en
ny resursindragning.


Utskottet   vill  erinra  om  att   ett
likartat   förslag  presenterades   för
riksdagen            redan            i
kompletteringspropositionen.   Eftersom
förslaget    byggde   på   inomkommunal
finansiering    borde    det     enligt
riksdagens mening emellertid  övervägas
i  ett  sammanhang med det nya bidrags-
och    utjämningssystemet.    Riksdagen
avslog   därför   lagförslaget   liksom
förslaget till ekonomisk reglering.


Regeringen  har  därefter  ytterligare
övervägt den lagtekniska konstruktionen
och  återkommer nu med i princip  samma
förslag   till  teknisk  lösning.   Det
avgörande     skälet     är      enligt
propositionen                       att
konkurrenskorrigeringssystemet inte  är
en  metod  för omfördelning. Det  finns
därför    inte    skäl    till    samma
principiella invändningar  som  riktats
mot  det  i kompletteringspropositionen
föreslagna utjämningssystemet. Lagrådet
har i sitt yttrande över förslaget inte
framfört erinringar mot förslaget.


När  det  gäller de belopp  som  skall
tillföras    kommuner   och   landsting
konstateras    i   propositionen    att
beräkningsunderlaget är osäkert och att
en  uppföljning skall ske  när  säkrare
uppgifter föreligger. Enligt utskottets
mening  är  det  väsentligt  att  denna
uppföljning    kommer    till    stånd.
Utskottet   utgår   också   från    att
systemomläggningen  på  lämpligt   sätt
utvärderas.  Utskottet  kan  mot  denna
bakgrund  för  sin  del  godta  den   i
propositionen  förordade  lösningen  på
systemet för konkurrenskorrigering.


Med  det anförda tillstyrker utskottet
regeringens   förslag   och   avstyrker
motion Fi13 (mp).


Budgetfrågor




I  propositionen konstateras att det  i
statsbudgeten  för  budgetåret  1995/96
redan   finns  anvisat  medel  för   de
generella  statsbidragen till  kommuner
respektive  landsting.  Anslagsbeloppen
som  riksdagen anvisade i våras  uppgår
till  respektive 30 490 miljoner kronor
på  anslaget Generellt statsbidrag till
kommuner  och 7 298 miljoner kronor  på
anslaget  Generellt  statsbidrag   till
landsting.  Enligt det i  propositionen
föreslagna     nya     systemet     för
återbetalning  av  mervärdesskatt  till
kommuner  och  landsting  förordas   en
ökning  av  de  generella statsbidragen
till kommuner respektive landsting  med
14 250 miljoner kronor respektive 4 750
miljoner  kronor.  Medlen  bör   enligt
propositionen        anvisas         på
tilläggsbudget.


I  propositionen  föreslås  vidare  på
tilläggsbudget ett anslag till det  nya
statliga    utjämningsbidraget     till
kommuner  och  landsting  på   21   245
miljoner  kronor, varav 12 565 miljoner
kronor  avser  kommunerna  och  8   680
miljoner   kronor  avser   landstingen.
Detta bidrag motsvaras volymmässigt  av
en utjämningsavgift. Utjämningsavgiften
bör   enligt   propositionens   förslag
redovisas  på  en särskild inkomsttitel
på   statsbudgetens  inkomstsida.   Den
sammanlagda   effekten   blir    därmed
statsfinansiellt neutral.


I motion Fi14 av Mats Odell m.fl. (kds)
anges  att  Kristdemokraterna  är   väl
medvetna  om att den samlade offentliga
sektorn  måste anpassas  till  vad  det
samhällsekonomiska   utrymmet   medger.
Samtidigt   måste   hänsyn   tas   till
nyckelområden   inom   den   offentliga
sektorn,   framför  allt   vården   och
äldreomsorgen. Utrymmet för ytterligare
besparingar  inom dessa  områden  måste
enligt    motionärerna    anses    vara
obefintligt. Tvärtom måste  ytterligare
resurser  till för att kvaliteten  inom
dessa      sektorer     skall     kunna
upprätthållas.


I   enlighet  med  vad  som   tidigare
föreslagits   i  partiets  budgetmotion
ställs  därför  krav  på  ett  särskilt
bidrag  till vård och omsorg i kommuner
och  landsting på totalt 4,8  miljarder
kronor.  När  det gäller finansieringen
hänvisar       motionärerna        till
budgetmotionen    vari    hävdas    att
Kristdemokraternas  samlade  ekonomiska
politik  skulle medföra en  sammantagen
förstärkning av kommunernas ekonomi med
12,8    miljarder    kronor    relativt
regeringens samlade politik.


Utskottet vill beträffande förslagen  i
propositionen   hänvisa    till    sitt
ställningstagande   från    i    våras.
Utskottet   tillstyrkte   därvid    det
förslag     till     riktlinjer     för
utvecklingen av statsbidragen under  de
närmaste åren som regeringen redovisade
i    kompletteringspropositionen.    Av
statsfinansiella       skäl       borde
statsbidragen  till  kommunsektorn   de
närmaste   åren  högst  bli   nominellt
oförändrade.    Samtidigt     avstyrkte
utskottet  vid  detta  tillfälle   även
olika         motionskrav          från
Kristdemokraterna  som  nu  åter   förs
fram.  Utskottet  står  fast  vid   sin
tidigare  intagna  ståndpunkt  och  kan
inte tillstyrka den kommunala expansion
som förordas i motionen.


När    det    gäller   de    generella
statsbidragen har utskottet noterat att
det    i   propositionen   anges    att
eventuella     kostnadsökningar     för
införandereglerna i förhållande till de
preliminära      beräkningarna      som
redovisades                           i
kompletteringspropositionen       skall
finansieras     ur     de     generella
statsbidragen      till      kommunerna
respektive  landstingen. Utskottet  har
inget att erinra mot detta.


Med  det  anförda avstyrker  utskottet
motion Fi14 (kds) yrkandena 1, 2 och 8.
Utskottet     tillstyrker     samtidigt
regeringens        förslag         till
budgetåtgärder.


Övriga frågor




Kommunernas roll




I motion Fi14 av Mats Odell m.fl. (kds)
redovisar Kristdemokraterna sin syn  på
kommunernas roll i samhället. Där  sägs
inledningsvis  att partiets  ekonomiska
vision är ett hållbart välfärdssamhälle
som  vilar på sunda statsfinanser  samt
en     ansvarsfull     och     effektiv
marknadsekonomi.  Det  är  endast   ett
marknadsekonomiskt      system      som
långsiktigt  kan generera den  tillväxt
och  de andra förutsättningar som krävs
för  att skapa många och varaktiga jobb
och en sund ekonomi.


Kommunernas roll i samhällsekonomin är
betydande.   På   ett   effektivt   och
heltäckande   sätt   skall   de   bistå
människorna  i  deras  dagliga  liv   i
direkt  eller indirekt anslutning  till
den   lokala   näringslivsverksamheten,
heter  det i motionen. Denna verksamhet
får  inte detaljstyras från staten utan
måste bygga på lokal initiativkraft och
demokrati. Den kommunala självstyrelsen
är    ett   viktigt   villkor,   enligt
motionärerna, för kommunal effektivitet
och  är  också en grundpelare  för  den
svenska folkstyrelsen.


På  grund  av att staten på senare  år
överfört delar av den egna verksamheten
och   hårdare  reglerat  den  kommunala
verksamheten har utvecklingen gått  mot
ökade krav på kommunal service och ökat
utbud.   Samtidigt  har  de   kommunala
resurserna  minskat och en allt  mindre
skattebas  utgör  ett  ökat   hot   mot
självstyrelsen.   Motionärerna   hävdar
också att det nya utjämningssystemet  i
praktiken    naggar    den    kommunala
självstyrelsen i kanten och därmed  kan
även  detta innebära att delar  av  den
kommunala  självstyrelsen går förlorad.
Enligt   motionärerna  är  därför   ett
varsamt  handlag  av största  betydelse
när  dessa  frågor avgörs.  I  motionen
ställs också krav på att regeringen bör
tillsätta en utredning för att ta  fram
en    bättre   modell   för    kommunal
finansiering med anledning av  att  den
föreliggande     propositionen     inte
presenterat    ett   tillfredsställande
system.


Utskottet kan delvis dela motionärernas
oro  när  det gäller möjligheterna  för
kommuner  och landsting att med  knappa
resurser  klara de växande  behoven  av
och   anspråken  på  kommunal  service.
Samtidigt  måste  det noteras  att  man
ofta  på ett berömvärt sätt på kommunal
nivå  har  lyckats bemästra en sitution
med   knappare   resurser   genom    en
kombination    av    rationaliseringar,
effektiviseringar  och   neddragningar.
Detta visar enligt utskottet på styrkan
i    det    lokala   självbestämmandet.
Utskottet kan således i mycket instämma
i  vad motionärerna anför om betydelsen
av kommunal självstyrelse.


Som utskottet tidigare understrukit är
en väl fungerande skatteutjämning en av
de  grundläggande förutsättningarna för
att skapa likvärdiga kommunalekonomiska
förutsättningar  och därmed  möjliggöra
för    kommunerna   att   klara    sina
betydelsefulla   uppgifter.   Utskottet
vill   också  när  det  gäller   onödig
statlig detaljstyrning av kommunsektorn
peka  på att regeringen har satt i gång
den    översyn    av   kostnadsdrivande
statliga   regleringar   av   kommunala
verksamheter    som    aviserades     i
kompletteringspropositionen.


Med  det  anförda avstyrker  utskottet
motion Fi14 (kds) yrkandena 3 och 7.




Den   kommunala  sektorns  ekonomiska
utrymme




I  motion Fi17 av Gudrun Schyman  m.fl.
(v)   understryker   motionärerna   att
verksamheterna  i kommunsektorn  är  av
helt avgörande betydelse för välfärden,
för  den ekonomiska tillväxten och  för
förnyelsen    av    svensk     ekonomi.
Vänsterpartiet    säger    sig     dela
regeringens       uppfattning       att
kommunverksamheterna måste värnas.  Men
samtidigt,  säger  motionärerna,  leder
regeringens  politik i  praktiken  till
att   det  kommunala  handlingsutrymmet
begränsas.  Regeringen  föreslår  också
ett  strikt  tak  för  den  offentlliga
sektorns  utgifter. Detta tak begränsar
den     kommunala     handlingsfriheten
ytterligare.


Partiet  återkommer  också  till  sina
tidigare  förslag om förstärkningar  av
kommunsektorns ekonomi.  I  sin  motion
med            anledning             av
kompletteringspropositionen   föreslogs
att  kommunsektorn  skulle  kompenseras
med 5 miljarder kronor för egenavgifter
i   form  av  en  riktad  sänkning   av
arbetsgivaravgifterna  samt   tillföras
ytterligare 1,6 miljarder till en  s.k.
kommunakut.  Dessa senare medel  skulle
finansiera omställningen till  det  nya
utjämningssystemet.      Vänsterpartiet
vidhåller dessa förslag.


Utskottet  anförde våren  1995  i  sitt
betänkande  (1994/95:FiU19  s.  16)  om
kommunal   ekonomi  att   kommunsektorn
också       måste      bidra       till
samhällsekonomiskt           nödvändiga
besparingar. Samtidigt är det  viktigt,
underströk utskottet, att slå  vakt  om
grundläggande  kommunala   verksamheter
som  skola, omsorg och vård.  Utskottet
ansåg  att den bedömning som regeringen
gjort   av   den   kommunala   sektorns
ekonomiska    utrymme    var    rimlig.
Utskottet  kunde därför inte tillstyrka
den     kommunala     expansion     som
Vänsterpartiet förespråkade.


Utskottet  vidhåller denna uppfattning
och  avstyrker motion Fi17 (v)  yrkande
6.




Översyn av kommunal finansiering m.m.




Enligt motion Fi10 av Carl Bildt  m.fl.
(m)  visar  de gångna årens arbete  med
ett   nytt  system  för  inkomst-   och
kostnadsutjämning  att  det  krävs   en
genomgripande    reform    där    flera
hittillsvarande  utgångspunkter   måste
omprövas. Svårigheterna bottnar i  stor
utsträckning  i  den  totala  kommunala
sektorns  omfattning. Med  en  så  stor
kommunal  sektor  blir  skillnaderna  i
egen    skattekraft   och   opåverkbara
kostnader  så  betydande  mellan  olika
kommuner  att  det krävs  ett  statligt
system för att ge kommunerna likvärdiga
förutsättningar    att    sköta    sina
uppgifter.        Det         kommunala
finansieringsansvaret   måste    därför
begränsas.


En  omprövning av utgångspunkterna för
ett   hållbart   system  måste   enligt
motionärererna bestå i  att  föra  över
vissa  uppgifter  från  den  offentliga
till   den   privata  sektorn   -   med
motsvarande utrymme för medborgarna att
själva finansiera dessa. Andra och  mer
begränsade  uppgifter på det  kommunala
planet  kräver en nationell avreglering
för  att  kunna  skötas på  ett  lokalt
anpassat   och   effektivt   sätt.   De
uppgifter som efter en översyn kvarstår
som ett lokalt kommunalt ansvar - också
vad  avser  finansieringen -  bör  även
fortsättningsvis    finansieras     med
kommunal inkomstskatt kompletterat  med
riktade  statsbidrag till kommuner  med
otillräcklig skattekraft. Översynen bör
inledas  omedelbart i syfte att  inleda
en    successiv   förändring   av   den
offentliga   sektorns  omfattning   och
ansvarsfördelning,    heter    det    i
motionen.


Utskottet   delar  inte  den   syn   på
kommunal verksamhet som motionen är ett
uttryck  för.  Kommunerna  svarar   för
mycket   betydelsefulla   uppgifter   i
samhället.  Det  gäller  framför   allt
skolor,  barnomsorg,  äldreomsorg   och
sjukvård.  Det  är  viktigt   att   den
service som ges medborgarna är  av  hög
kvalitet,   att  den   styrs   på   ett
demokratiskt     sätt,      finansieras
kollektivt  och fördelas  efter  behov.
Utifrån  dessa grundläggande  kriterier
anser  utskottet att det bör stå  varje
kommun  och landsting fritt  att  välja
medel  och  metoder för att  uppnå  hög
kvalitet.  Samtidigt är det  nödvändigt
både    för   medborgarna    och    för
samhällsekonomin    att    verksamheten
uppfyller  målen  till  minsta  möjliga
kostnad.


Det   disponibla   resursutrymmet    i
samhällsekonomin kommer  som  utskottet
ser  det att vara begränsat under 1990-
talet.  Den kommunala konsumtionen  har
minskat under de senaste åren. En  viss
begränsning  av den kommunala  sektorns
omfattning har således skett. Samtidigt
är  kraven  på  förbättrad  och  utökad
service stort. Dessa krav måste  främst
mötas  med  omfördelning  av  resurser,
effektiviseringar och förbättringar  av
produktiviteten.   Statsmakterna    kan
bl.a.  bidra till detta genom ett  nytt
bidrags- och utjämningssystem och  till
minskad  statlig styrning  av  kommunal
verksamhet.  Formerna för  finansiering
av    verksamhet   måste    självfallet
fortlöpande ses över. Något  motiv  för
utredning  av det slag som förordas  av
motionärerna innebärande en  avveckling
av   en   stor  del  av  den  kommunala
verksamheten  kan dock  utskottet  inte
se.  Utskottet avstyrker därför  motion
Fi10 (m) yrkande 3.




Finansieringsprincipen




I motion Fi14 av Mats Odell m.fl. (kds)
understryks  att staten givetvis  skall
leva      upp     till     den     s.k.
finansieringsprincipen. Det innebär att
staten inte skall påföra kommunerna nya
kostnader  utan att staten  tar  ansvar
för    hur    sådana   skall    täckas.
Motionärerna  menar att de  svårigheter
som funnits och finns att leva upp till
detta  gör  att det finns  tveksamheter
till tanken på ett tak för de kommunala
utgifterna. Trovärdigheten i ett sådant
förslag  är  också begränsad  så  länge
staten inte har kontroll över sina egna
utgifter.  Enligt motionärerna  är  ett
klargörande           av            hur
finansieringsprincipen skall  tillämpas
nödvändigt om ett tak för de offentliga
utgifterna  skall införas för  kommuner
och landsting.




Frågan    om    finansieringsprincipens
tillämpning  behandlades  ingående   av
utskottet våren 1994 (1993/94:FiU19). I
samband    därmed    klargjordes    att
finansieringsprincipen endast  omfattar
statliga           beslut            om
verksamhetsförändringar.        Däremot
omfattas inte åtgärder som inte  direkt
tar  sikte  på men ändå får  ekonomiska
effekter för kommunsektorn. Det  gäller
t.ex.   åtgärder   som   påverkar   det
kommunala  skatteunderlaget. I  stället
skall  den kommunalekonomiska  effekten
av    sådana   åtgärder   beaktas   vid
bedömningen  av  det skattefinansierade
utrymmet  i  samband med fastställandet
av statsbidragnivån.


När  det  gäller frågan om  utgiftstak
för  den  offentliga sektorn återkommer
regeringen  med  ett  konkret   förslag
under våren 1996. Utskottet utgår  från
att  frågan  om  finansieringsprincipen
och    dess   förhållande   till    ett
utgiftstak  för  den kommunala  sektorn
kommer att belysas i detta sammanhang.


Utskottet  avstyrker med  det  anförda
motion Fi14 (kds) yrkande 4.




Kommunal verksamhet och valfrihet




I motion Fi23 av Karin Pilsäter och Ola
Ström     (fp)    tas    behovet     av
prioriteringar   inom   den   kommunala
verksamheten  upp.  Motionärerna  anser
att  det  är  angeläget att  kommunerna
prioriterar   sina  kärnområden   såsom
omsorg   om   barn   och   gamla   samt
utbildning,     kollektivtrafik     och
sjukvård   för  att  upprätthålla   god
kvalitet och trygghet och för att kunna
hålla  taxor på en nivå som inte skapar
fattigdomsfällor.


Motionärerna     understryker      att
infrastruktur      i      form       av
kollektivtrafik,     barnomsorg     och
äldreomsorg  samt skolor  är  avgörande
för  att  kvinnor (och i ett  jämställt
samhälle   även  männen)  skall   kunna
arbeta  samt utveckla verksamheter  och
skapa  tillväxt.  Det är  däremot  inte
kommunalt bedriven affärsverksamhet där
skattebetalarnas  pengar  används   som
riskkapital.      Sådan      verksamhet
snedvrider konkurrensen, undergräver de
kommunala   finanserna    och   hindrar
privat  företagsamhet som skulle  kunna
skapa fler jobb.


Även  i  motion Fi16 av Lars Leijonborg
m.fl.  (fp) tas frågan om de  kommunala
bolagen  upp.  Enligt  motionärerna  är
dessa    bolag   ofta   utifrån   såväl
demokratiska       som       ekonomiska
utgångspunkter    till    skada     för
medborgarna. Konkurrens på lika villkor
sätts   ut  spel,  vilket  skadar   det
privata  näringslivet på orten  och  är
till     men    för    skattebetalarna.
Motionärerna  rekommenderar  därför  en
stor   restriktivitet  när  det  gäller
kommunala  bolagsbildningar. De  flesta
kommunala bolag kan antingen försäljas,
eftersom de bedriver en verksamhet  som
kommunen inte behöver eller ens är bäst
på,  eller  övergå  i förvaltningsform.
Därigenom skulle medborgarna ges bättre
insyn.




Utskottet    vill    understryka    att
kommunerna  givetvis skall ha  en  stor
frihet  att  mot bakgrund  av  gällande
statliga  regler  och med  hänsyn  till
tillgängliga       resurser        göra
prioriteringar   utifrån   de    lokala
behoven.   Det   är  i  själva   verket
utgångspunkten   för    all    kommunal
självstyrelse. Enligt utskottets mening
har man på kommunal nivå i regel klarat
dessa svåra avvägningsfrågor på ett bra
sätt.  Om  statsmakterna har synpunkter
på   de   prioriteringar  som  görs   i
kommunsektorn bör det ske genom  ändrad
lagstiftning eller genom förändringar i
det  ekonomiska utrymmet  för  kommunal
verksamhet   i   enlighet    med    den
arbetsfördelning som gäller mellan stat
och kommun.


Utskottet har viss förståelse  för  de
synpunkter som i motionerna  anförs  om
kommunal   verksamhet   i   bolagsform.
Utskottet    menar    emellertid    att
lagstiftningen   på  området   i   allt
väsentligt  är  väl  avvägd.  Utskottet
vill också erinra om att en översyn  av
kommunallagens    ekonomikapitel    för
närvarande pågår. Översynen syftar till
att  skapa  bättre förutsättningar  för
kommuner  och landsting att  åstadkomma
en god ekonomisk hushållning.


Med  det  anförda avstyrker  utskottet
motionerna Fi16 (fp) yrkandena  20  och
21 samt Fi23 (fp) yrkande 8.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.  beträffande utformningen  av
propositionens lagförslag


att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi10 yrkandena 1  och  2   och
1995/96:Fi11 yrkandena 1 och 2,


res. 1 (m)


2.   beträffande  utgångspunkter
för ett nytt utjämningssystem


att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi10 yrkandena 4  och  5  samt
1995/96:Fi11 yrkande 5,


res. 2 (m)


3.  beträffande utjämningsbidrag
och utjämningsavgift


att    riksdagen   med    avslag    på
motionerna 1995/96:Fi12 yrkandena  1-3
och  1995/96:Fi14 yrkandena  5  och  6
antar   de  i  proposition  1995/96:64
yrkandena  2 och 3 framlagda förslagen
till


dels   lag  om  utjämningsbidrag  till
kommuner och landsting,


dels   lag  om  utjämningsavgift   för
kommuner och landsting,


res. 3 (fp)


res. 4 (kds)


res.   5   (m)   -
motiv.


4.     beträffande     generellt
statsbidrag    till    kommuner    och
landsting




att  riksdagen antar det i proposition
1995/96:64    yrkande   1    framlagda
förslaget   till  lag   om   generellt
statsbidrag    till    kommuner    och
landsting,


5. beträffande införandet av det
nya bidrags- och utjämningssystemet


att    riksdagen   med    avslag    på
motionerna 1995/96:Fi11 yrkande 3  och
1995/96:Fi12  yrkande 4  antar  det  i
proposition   1995/96:64   yrkande   4
framlagda   förslaget  till   lag   om
införande   av  lagen  (1995:000)   om
generellt  statsbidrag  till  kommuner
och  landsting,  lagen  (1995:000)  om
utjämningsbidrag  till  kommuner   och
landsting  och  lagen  (1995:000)   om
utjämningsavgift  för   kommuner   och
landsting,


res. 6 (m)


res. 7 (fp)


6.                     beträffande
avräkningsförfarandet


att    riksdagen   med    avslag    på
motionerna 1995/96:Fi11 yrkande 4  och
1995/96:Fi12  yrkande  5  antar  de  i
proposition  1995/96:64  yrkandena   6
och 7 framlagda förslagen till


dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1965:269)  med särskilda bestämmelser
om   kommuns   och   annan   menighets
utdebitering av skatt, m.m.,


dels   lag   om  ändring   i   lagen
(1979:417)    om   utdebitering    och
utbetalning  av skatt  vid  ändring  i
rikets     indelning    i    kommuner,
landsting och församlingar,


res. 8 (m)


res. 9 (fp)


7. beträffande ändrat system för
återbetalning  av mervärdesskatt  till
kommuner och landsting


att  riksdagen  med avslag  på  motion
1995/96:Fi13  antar det i  proposition
1995/96:64    yrkande   5    framlagda
förslaget      till       lag       om
mervärdesskattekonton   för   kommuner
och landsting,


res. 10 (v, mp)


8.   beträffande   anslag   till
Generellt statsbidrag till kommuner


att    riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:64 yrkande 8  samt
med   avslag  på  motion  1995/96:Fi14
yrkandena   1  och  8  till  Generellt
statsbidrag    till    kommuner     på
tilläggsbudget till statsbudgeten  för
budgetåret   1995/96   under    sjunde
huvudtiteln        anvisar         ett
förslagsanslag på 14 250 000 000 kr,


res.  11  (kds)  -
delvis


res.  12  (mp)   -
delvis - motiv.


9.   beträffande   anslag   till
Generellt       statsbidrag       till
landsting


att    riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:64 yrkande 9  samt
med   avslag  på  motion  1995/96:Fi14
yrkandena   2  och  8  till  Generellt
statsbidrag    till    landsting    på
tilläggsbudget till statsbudgeten  för
budgetåret   1995/96   under    sjunde
huvudtiteln        anvisar         ett
förslagsanslag på 4 750 000 000 kr,


res.  11  (kds)  -
delvis


res.  12  (mp)   -
delvis - motiv.


10.   beträffande   anslag    till
Utjämningsbidrag  till  kommuner   och
landsting


att    riksdagen   med   bifall   till
proposition  1995/96:64   yrkande   10
till  Utjämningsbidrag  till  kommuner
och  landsting på tilläggsbudget  till
statsbudgeten  för budgetåret  1995/96
under  sjunde huvudtiteln anvisar  ett
förslagsanslag på 21 245 000 000 kr,


11.        beträffande        ny
inkomsttitel


att    riksdagen   med   bifall   till
proposition  1995/96:64   yrkande   11
under    en    ny   inkomsttitel    på
statsbudgeten,  Utjämningsavgift   för
kommuner     och    landsting,     för
budgetåret      1995/96       beräknar
21 245 000 000 kr,


12.    beträffande   kommunernas
roll


att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Fi14 yrkandena 3 och 7,


res. 13 (kds)


res.  14   (m)   -
motiv.


13.  beträffande  den  kommunala
sektorns ekonomiska utrymme




att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Fi17 yrkande 6,


res. 15 (v)


14.   beträffande   översyn   av
kommunal finansiering m.m.


att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Fi10 yrkande 3,


res. 16 (m)


res.  17  (fp)   -
motiv.


15.                    beträffande
finansieringsprincipen


att     riksdagen    avslår     motion
1995/96:Fi14 yrkande 4,


res. 18 (kds)


16.     beträffande     kommunal
verksamhet och valfrihet


att    riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Fi16 yrkandena 20 och 21  samt
1995/96:Fi23 yrkande 8.


res. 19 (m, fp, kds)




Stockholm den 5 december 1995


På finansutskottets vägnar




Jan Bergqvist


I  beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s),   Per-Ola  Eriksson   (c),   Sören
Lekberg  (s),  Lisbet  Calner  (s),  Bo
Nilsson  (s),  Sonja  Rembo  (m),  Arne
Kjörnsberg  (s),  Sonia  Karlsson  (s),
Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein
(s),   Johan   Lönnroth  (v),   Fredrik
Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp),  Mats
Odell  (kds), Kjell Nordström (s),  Per
Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).


Reservationer
1. Utformningen av propositionens
lagförslag (mom. 1)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser


dels   att  utskottets  yttrande  under
rubriken  Bakgrund till och  motiv  för
kommunala  skatteutjämningssystem  bort
utgå,


dels att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken  Utformningen   av
propositionens  lagförslag  börjar  med
 Regeringen pekar  och slutar med  till
grundlagsbestämmelserna     bort     ha
följande lydelse:


Lagrådet  hänvisar därvid  också  till
att   regeringen   nu   tillkallat   en
kommitté   för  att  närmare  analysera
innebörden     av     den     kommunala
självstyrelsen  och  beskattningsrätten
och      dess     förhållande      till
grundlagsbestämmelserna.


dels att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken  Utformningen   av
propositionens  lagförslag  börjar  med
 Utskottet vill  och slutar med  1  och
2  bort ha följande lydelse:


Utskottet      avvisar     regeringens
reviderade         förslag         till
utjämningssystem   för   kommuner   och
landsting. Förslaget åstadkommer  exakt
samma   resultat   som   det   tidigare
förslaget  och  är  endast  en  teknisk
variant  av inomkommunal utjämning  som
Lagrådet  i  våras  utdömde  som   helt
främmande      och    stridande     mot
grundlagen.   Det  är   uppenbart   att
regeringens förslag endast är ett  sätt
att     söka     kringgå    grundlagens
bestämmelser  i  regeringsformen      1
kap. 7 §.


Ett  stort  antal kommuner kommer  med
regeringens förslag att tvingas  ta  ut
lokal skatt som skall användas för  att
finansiera   utgifter  i   helt   andra
kommuner   och  detta   i   strid   med
grundlagen. Enligt utskottet borde  det
vara    självklart   att    grundlagens
bestämmelser    skall    följas.    Med
anledning  av regeringens  förslag  bör
riksdagen ge regeringen till känna  att
ett   nytt   hållfast  och  långsiktigt
statsbidragssystem måste vara förenligt
med   vad   som  står  i  den   svenska
grundlagen.


Enligt  utskottet  måste  således  den
kommunala beskattningsrätten såsom  den
kommit   till   uttryck  i   grundlagen
försvaras  och  upprätthållas.  Det  är
utskottets bestämda mening att  vad  en
kommun genom den folkvalda församlingen
upptar  i skatt skall gå till den  egna
kommunens   skötsel,  i  enlighet   med
regeringsformens          bestämmelser.
Utskottet  anser att staten  har  stora
möjligheter  att påverka den  kommunala
ekonomin,  bl.a. genom  att  fastställa
basen  för den kommunala beskattningen.
Det  är  vidare statens uppgift att  ge
bidrag  till de kommuner och  landsting
som  har  otillräcklig skattekraft  för
att  kunna  sköta  sina  uppgifter.  De
statliga  skatteintäkterna skall  bl.a.
användas  till  detta ändamål.  Däremot
kan  inte  medel som enskilda  kommuner
uppbär   i   skatt  för   sina   lokala
uppgifter användas för denna utjämning.


Utskottet   presenterar  längre   fram
riktlinjer   för  hur  en   långsiktigt
hållbar  lösning skulle kunna  utformas
genom   en   översyn  av  bl.a.   vilka
uppgifter    som    kommunerna    genom
kommunalskatten   bör   ansvara    för.
Utskottet  lägger i det följande  också
fram  - i avvaktan på en mer långsiktig
lösning   på  den  kommunala   sektorns
totala          omfattning          och
finansieringsansvar  -   förslag   till
omedelbara        förändringar        i
statsbidragssystemet för  kommuner  och
landsting.     Utskottet    tillstyrker
motionerna Fi10 (m) yrkandena 1  och  2
och Fi11 (m) yrkandena 1 och 2.


dels att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:


1.   beträffande  utformningen  av
propositionens lagförslag


att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna 1995/96:Fi10 yrkandena  1
och  2 och 1995/96:Fi11 yrkandena  1
och    2   samt   med   avslag    på
proposition   1995/96:64   godkänner
vad  utskottet anfört  och  som  sin
mening  ger  regeringen  detta  till
känna,


2. Utgångspunkter för ett nytt
utjämningssystem (mom. 2)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Utgångspunkter  för
ett  nytt  utjämningssystem börjar  med
 Utskottet   vill    och   slutar   med
 yrkande 5  bort ha följande lydelse:


Utskottet anser, i likhet med vad  som
anförs   i   motion   Fi10   (m),   att
propositionens       förslag       till
utjämningssystem är så utformat att det
är   tillväxtfientligt  och  innehåller
negativa  incitament.  I  kommuner  som
ökar sin skattekraft blir effekten  att
de     inte     får    behålla     den.
Lågskattekommuner    som    ökar    sin
skattekraft  kommer t.o.m. att  förlora
resurser  om de ökar skattekraften  mer
än   riksgenomsnittet  och  får   högre
totala    intäkter   om   skattekraften
sjunker.


På  kortare sikt bör enligt  utskottet
dagens    skattekraftsutjämning     via
statsbidrag    behållas.    Motsvarande
system  bör  införas  för  landstingen.
Kostnadsutjämningen bör dock  förändras
och  byggas upp med standardfaktorer  i
enlighet   med   regeringens   förslag.
Strukturkostnadsindex   för    enskilda
kommuner  bör  i  enlighet  med  dagens
system   påverka   grundgarantierna   i
inkomstutjämningen  som  tillägg  eller
avdrag.  En  enskild kommun  eller  ett
enskilt landsting med skattekraft  över
garantinivån   bör  enligt   utskottets
uppfattning självfallet inte  få  något
statsbidrag.


För   att   bygga  in  ett  kraftfullt
positivt         incitament         för
skattekraftsförändringar under en given
period    förordar    utskottet     att
referensnivåerna  för  varje  kommun  i
utjämningssystemet fryses. Det  innebär
att  en  kommun  kortsiktigt  helt  får
behålla    respektive   bära   relativa
förändringar   i  den  egna   kommunens
skattekraftsutveckling. En  fördel  med
denna  ordning är vidare att inga  s.k.
pomperipossaeffekter uppstår trots  den
höga utjämningen.


Övergångsregler  bör gälla.  I  kronor
per  invånare  är det enligt  utskottet
rimligt  att utforma dessa så  att  det
nya strukturkostnadsindex i förhållande
till  1995 års referensnivå inte  skall
påverka  utgående  bidrag  med  mer  än
högst   250   kr   per   år.   Relativa
förändringar  i den egna  skattekraften
förutsätts        ligga         utanför
övergångsreglerna.


Utskottet  anser att ett nytt  förslag
till bidrags- och utjämningssystem  bör
utarbetas enligt dessa linjer. Med  det
anförda      tillstyrker      utskottet
motionerna Fi10 (m) yrkandena 4  och  5
samt Fi11 (m) yrkande 5.


dels att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:


2.  beträffande utgångspunkter för
ett nytt utjämningssystem


att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna 1995/96:Fi10 yrkandena  4
och  5  samt 1995/96:Fi11 yrkande  5
som  sin mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,


3. Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift (mom. 3)




Karin Pilsäter (fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift börjar  med   Det  är 
och slutar med  yrkandena 5 och 6  bort
ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att  en  långtgående
utjämning      av     skillnader      i
beskattningsbara     inkomster      och
strukturellt                  betingade
kostnadsskillnader bör  ske.  Utskottet
förordar         emellertid         att
inkomstutjämningen sätts till  90  %  i
stället  för  95  %  eftersom  det   är
viktigt   att  den  stora  sektor   som
kommuner  och landsting utgör har  egna
incitament   att   bidra    till    den
ekonomiska tillväxten.


När det gäller kostnadsutjämningen  är
enligt  utskottets mening  de  modeller
som   ligger   till   grund   för   den
Henstrandska      utredningen      noga
genomarbetade   och  väl   underbyggda.
Utskottet anser därför att utredningens
förslag   bör   utgöra   underlag   för
kostnadsutjämningen.      Dock      bör
kostnadsfördelningen                för
kollektivtrafiken   ske   utifrån   den
faktiska  kostnadsfördelningen   mellan
kommuner  och landsting i länen.  Denna
fråga  bör prövas med förtur inom ramen
för   det  fortsatta  utvecklings-  och
utvärderingsarbetet.


Utskottet  vill  också  peka  på   att
utjämningssystemet  har  en  sådan  kom
plexitet  att  det kan vara  svårt  att
överblicka.  Inte minst ur  demokratisk
synvinkel är det därför, såsom  sägs  i
motion  Fi12 (fp), viktigt att systemet
är    möjligt   för   kommunerna    att
kontrollera.  Hithörande   frågor   bör
övervägas    av   den   parlamentariska
kommitté  som  skall  följa   upp   och
utveckla  det  nya  utjämningssystemet.
Utskottet  tillstyrker med det  anförda
motion Fi12 yrkandena 1-3.


dels att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3.   beträffande  utjämningsbidrag
och utjämningsavgift


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi12  yrkandena  1-3
och    med    avslag    på    motion
1995/96:Fi14  yrkandena  5   och   6
antar  de  i  proposition 1995/96:64
yrkandena    2   och   3   framlagda
förslagen till


dels  lag om utjämningsbidrag till
kommuner och landsting,


dels  lag om utjämningsavgift  för
kommuner och landsting


samt  godkänner vad utskottet anfört
och  som  sin mening ger  regeringen
detta till känna,


4. Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift (mom. 3)




Mats Odell (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift börjar med   Utskottet
vill  betona   och slutar  med   därför
avstyrkas  bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att  huvuddragen   i
regeringens förslag till utjämning  har
en   riktig  ansats.  När  det   gäller
utjämningen       av       strukturella
kostnadsskillnader anser utskottet dock
att   vissa  justeringar  måste  göras.
Bl.a. bör äldrefaktorn ges en betydligt
tyngre vikt. För kommunernas del  krävs
enligt utskottet  vissa justeringar vad
gäller  barnomsorg i enlighet  med  vad
som  anförs  i  motion Fi14  (kds).  En
uppräkning av kompensationen för hälso-
och  sjukvård i kostnadsutjämningen för
landstingen är också nödvändig.


dels  att den del av utskottets yttande
som under rubriken Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift   börjar   med     Med
hänvisning  och slutar med   5  och  6 
bort ha följande lydelse:


Med   hänvisning  till  vad  utskottet
anfört       tillstyrker      utskottet
propositionens förslag med tillägg  för
vad  som  förordas i motion Fi14  (kds)
vilket riksdagen som sin mening bör  ge
regeringen   till   känna.    Utskottet
avstyrker  däremot  motion  Fi12   (fp)
yrkandena 1-3.


dels att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3.   beträffande  utjämningsbidrag
och utjämningsavgift


att   riksdagen  med   bifall   till
motion 1995/96:Fi14 yrkandena 5  och
6   samt   med  avslag   på   motion
1995/96:Fi12 yrkandena 1-3 antar  de
i  proposition 1995/96:64  yrkandena
2 och 3 framlagda förslagen till


dels  lag om utjämningsbidrag till
kommuner och landsting,


dels  lag om utjämningsavgift  för
kommuner och landsting


samt  godkänner vad utskottet anfört
och  som  sin mening ger  regeringen
detta till känna,


5. Utjämningsbidrag och
utjämningsavgift (mom. 3,


motiveringen)


Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla  m)  anser
att  den del av utskottets yttrande som
under  rubriken  Utjämningsbidrag   och
utjämningsavgift börjar med   När  det 
och  slutar  med   5  och  6   bort  ha
följande lydelse:


Utskottet  har tidigare med  anledning
av  motion  Fi10 yrkande 4 angivit  ett
antal          förändringar           i
statsbidragssystemet för  kommuner  och
landsting.  I denna alternativa  modell
för     ett    nytt    bidrags-     och
utjämningssystem  har  utskottet  också
redovisat     sin    syn     på     hur
kostnadsutjämningen     och     inkomst
utjämningen bör vara uppbyggd  för  att
stimulera  tillväxten och ge incitament
till    ökning    av   den    kommunala
skattekraften och därvid  undvika  s.k.
pomperipossaeffekter.  Utskottet   står
givetvis  fast  vid  denna  alternativa
modell.




6. Införandet av det nya bidrags- och
utjämningssystemet (mom. 5)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Införandet  av  det
nya   bidrags-  och  utjämningssystemet
börjar  med  I motion Fi11 (m)  liksom 
och  slutar  med  yrkande  4   bort  ha
följande lydelse:


Utskottet   avvisar   den    del    av
regeringsförslagets införanderegler som
innebär en bestraffning av kommuner som
det    senaste   året   haft   en   mer
fördelaktig  skattekraftsutveckling  än
riksgenomsnittet. Det  handlar  om  ett
stort  antal kommuner även om  effekten
blir  mest kännbar för de kommuner  som
ej   erhållit  statsbidrag  enligt  det
hittills gällande systemet. Exempel  på
sådana   kommuner   är   Danderyd   och
Lidingö. Dessa får nu bära en betydligt
större    förlust   än  vad  regeringen
angett     som     årligt     tak     i
införandereglerna. Detta  visar  enligt
utskottet det stötande i att  bygga  in
negativa incitament i systemet. Med det
anförda  tillstyrker  utskottet  motion
Fi11    yrkande    3   och    avstyrker
propositionens       förslag       till
införanderegler.


dels att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:


5.  beträffande införandet av  det
nya bidrags- och utjämningssystemet


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi11 yrkande  3  och
med  avslag  på  det  i  proposition
1995/96:64   yrkande   4   framlagda
lagförslaget       och        motion
1995/96:Fi12  yrkande  4   godkänner
vad  utskottet anfört  och  som  sin
mening  ger  regeringen  detta  till
känna,


7. Införandet av det nya bidrags- och
utjämningssystemet (mom. 5)




Karin Pilsäter (fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Införandet  av  det
nya   bidrags-  och  utjämningssystemet
börjar  med  I motion Fi11 (m)  liksom 
och  slutar  med  yrkande  4   bort  ha
följande lydelse:


Enligt  utskottets uppfattning är  den
föreslagna  övergångstiden på  åtta  år
oacceptabelt lång. Den kommer  tveklöst
att  innebära att omvandlingstrycket  i
de    kommuner    som    förlorar    på
omläggningen   minskar.    Den    långa
införandetiden  kommer  av  de  berörda
kommunerna att tolkas som att  de  inte
behöver anpassa sig.


Utskottet   föreslår  i  stället   att
införandereglerna  ändras  så  att  den
maximerade   bidragsminskningen   sätts
till  500  kr  per  invånare  för  alla
kommuner.   Övriga  införanderegler   i
propositionen bör följas. Detta  skulle
innebära att flertalet kommuner  kommer
att vara infasade i systemet efter fyra
år  samt  att de kommuner som  tidigare
förlorat  mest  nu  snabbast   får   en
förbättring.  Även för landstingen  bör
införandetiden begränsas till  maximalt
fyra  år,  vilket  överensstämmer   med
utredningens   ursprungliga    förslag.
Regeringen  bör snarast  återkomma  med
förslag     till     förkortning     av
genomförandetiden  till  fyra  år.  Med
hänvisning   till  vad  utskottet   här
anfört  tillstyrks motion Fi12  yrkande
4.


dels att utskottets hemställan under  5
bort ha följande lydelse:


5.  beträffande införandet av  det
nya bidrags- och utjämningssystemet


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi12 yrkande 4  samt
med  avslag  på motion  1995/96:Fi11
yrkande  3  antar det i  proposition
1995/96:64   yrkande   4   framlagda
förslaget  till lag om införande  av
lagen    (1995:000)   om   generellt
statsbidrag   till   kommuner    och
landsting,   lagen   (1995:000)   om
utjämningsbidrag till  kommuner  och
landsting  och  lagen (1995:000)  om
utjämningsavgift  för  kommuner  och
landsting    samt   godkänner    vad
utskottet anfört och som sin  mening
ger regeringen detta till känna,


8. Avräkningsförfarandet (mom. 6)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som            under           rubriken
Avräkningsförfarandet    börjar     med
 Utskottet   anser   och   slutar   med
 yrkande 5  bort ha följande lydelse:


Utskottet  konstaterar att regeringens
förslag  till  införanderegler  innebär
att   indragningar  skall  göras   från
kommuner         med        fördelaktig
skattekraftsutveckling med hjälp av  en
prognosticerad inkomstförstärkning.  Om
det  skulle  visa  sig att  inkomsterna
inte  har utvecklats enligt prognoserna
förlorar  kommunen ändå pengarna,  till
följd av att del- och slutavräkningarna
föreslås bli slopade. Utskottet avvisar
förslaget  att  slopa  den  för   varje
kommun och landsting individuella  del-
och  slutavräkningen av  kommunal-  och
landstingsskattemedel  och  tillstyrker
motion Fi11 (m) yrkande 4.


dels att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:


6.                     beträffande
avräkningsförfarandet


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi11 yrkande  4  och
med   avslag  på  de  i  proposition
1995/96:64   yrkandena   6   och   7
framlagda  lagförslagen  och  motion
1995/96:Fi12  yrkande  5   godkänner
vad  utskottet anfört  och  som  sin
mening  ger  regeringen  detta  till
känna,


9. Avräkningsförfarandet (mom. 6)




Karin Pilsäter (fp) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som            under           rubriken
Avräkningsförfarandet     börjar    med
 Utskottet   anser   och   slutar   med
 yrkande 5   bort ha följande lydelse:


Utskottet kan för sin del inte  ställa
sig  bakom  förslaget  i  propositionen
till  kollektiv avräkning av  kommunal-
och    landstingsskattemedel    fr.o.m.
taxeringsåret  1997.  Utskottet  finner
inte  tillräckliga skäl  för  en  sådan
förenkling   av  avräkningsförfarandet.
Enligt utskottets mening kan kommunerna
inte gentemot staten behandlas som  ett
kollektiv,  där  förlust  för  den  ena
kommunen  kvittas  mot  vinst  för  den
andra, för att på detta sätt åstadkomma
statsfinansiell neutralitet.  Principen
måste  vara att varje kommun  behandlas
för  sig, även om skillnaderna för  den
enskilda  kommunen inte  blir  särskilt
stora.   Utskottet  tillstyrker  motion
Fi12   (fp)  yrkande  5  och  avstyrker
propositionens förslag i denna del.


dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:


6.                     beträffande
avräkningsförfarandet


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi12 yrkande  5  och
med   avslag  på  de  i  proposition
1995/96:64   yrkandena   6   och   7
framlagda  lagförslagen  och  motion
1995/96:Fi11  yrkande  4   godkänner
vad  utskottet anfört  och  som  sin
mening  ger  regeringen  detta  till
känna,


10. Ändrat system för återbetalning
av mervärdesskatt till kommuner och
landsting (mom. 7)




Johan  Lönnroth  (v) och  Roy  Ottosson
(mp) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken Ändrat system  för
återbetalning av mervärdesskatt  börjar
med   När  det  och slutar med   motion
Fi13 (mp)   bort ha följande lydelse:


Utskottet instämmer i  att det ändrade
systemet  för återbetalning av ingående
mervärdesskatt        skall        vara
kostnadsneutralt   för   kommunsektorn.
Utskottet  anser också att  det  belopp
som   skall   tillföras  kommuner   och
landsting  även i ett längre perspektiv
bör   vara   lika  stort  som  ingående
mervärdesskatt.  Utskottet  tillstyrker
således motion Fi13 (mp). Vad utskottet
här anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:


7.  beträffande ändrat system  för
återbetalning    av   mervärdesskatt
till kommuner och landsting


att   riksdagen  med  anledning   av
motion  1995/96:Fi13  antar  det   i
proposition   1995/96:64   framlagda
förslaget      till      lag      om
mervärdesskattekonton  för  kommuner
och  landsting  och som  sin  mening
ger   regeringen  till   känna   vad
utskottet anfört,


11. Anslag till Generellt statsbidrag
till kommuner och anslag till Generellt
statsbidrag till landsting (mom. 8 och
9)




Mats Odell (kds) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Budgetfrågor börjar
med   Utskottet  vill  och  slutar  med
 till  budgetåtgärder  bort ha följande
lydelse:


Enligt    utskottet    är    det    av
grundläggande   betydelse    att    den
offentliga  sektorn  anpassas  till  de
krav som samhällsekonomin ställer.  Det
är  samtidigt viktigt att  stor  hänsyn
tas  till nyckelområden såsom vård  och
omsorg.  Möjligheterna till ytterligare
besparingar  inom dessa  områden  måste
anses vara obefintliga.


Utskottet  delar  den uppfattning  som
förts   fram  av  Kristdemokraterna   i
motion   Fi14  att  kommunsektorn   bör
tillföras ett särskilt bidrag till vård
och  omsorg  på  totalt  4,8  miljarder
kronor.   Insatserna  bör   finansieras
bl.a.    genom    att   höjningen    av
egenavgiften  begränsas och  genom  att
den   breddade  fastighetsskatten   för
kommersiella        lokaler         och
industrilokaler skall användas  för  en
skatteväxling    till    kommunsektorn.
Utskottet   tillstyrker   motion   Fi14
yrkandena 1, 2 och 8.


dels att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:


8.    beträffande   anslag    till
Generellt statsbidrag till kommuner


att   riksdagen  med   bifall   till
motion 1995/96:Fi14 yrkandena 1  och
8  samt med anledning av proposition
1995/96:64 yrkande 8 till  Generellt
statsbidrag    till   kommuner    på
tilläggsbudget  till   statsbudgeten
för  budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln       anvisar        ett
förslagsanslag  på 17  350  000  000
kr,


dels att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:


9.    beträffande   anslag    till
Generellt      statsbidrag      till
landsting


att   riksdagen  med   bifall   till
motion 1995/96:Fi14 yrkandena 2  och
8  samt med anledning av proposition
1995/96:64 yrkande 9 till  Generellt
statsbidrag   till   landsting    på
tilläggsbudget  till   statsbudgeten
för  budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln       anvisar        ett
förslagsanslag på 5 450 000 000 kr,


12. Anslag till Generellt statsbidrag
till kommuner och anslag till Generellt
statsbidrag till landsting (mom. 8 och
9, motiveringen)




Roy Ottosson (mp) anser att den del  av
utskottets yttrande som under  rubriken
Budgetåtgärder   börjar med   Utskottet
vill      och    slutar    med     till
budgetåtgärder    bort   ha    följande
lydelse:


Utskottet  anser att förstärkningar  i
statsbudgeten inte i första hand  skall
ske   på  bekostnad  av  den  kommunala
sektorn.   Välfärdens   kärnområden   -
omsorgen, skolan och vården - är i  hög
grad      kommunala     angelägenheter.
Besparingar på dessa områden får  stora
negativa     efekter     på     sociala
förhållanden, jämlikhetssträvanden  och
samhällets    långsiktiga    ekonomiska
förmåga.  Utskottet  menar  därför  att
kommunsektorn borde ha kompenserats för
det  minskade skatteunderlag  som  blir
följden av de höjda egenavgifterna.


Samtidigt     får     det     statliga
budgetunderskottet    inte    ökas    i
förhållande    till    vad    riksdagen
beslutade    i    våras.    Ett    ökat
budgetunderskott skulle  kunna  medföra
allvarliga negativa konsekvenser  såsom
en   högre   räntenivå,  en   försvagad
kronkurs,  en lägre ekonomisk  tillväxt
och ett minskat ekonomiskt utrymme till
följd  av  ökade  räntekostnader.   Ett
bifall till motion Fi14 (kds) yrkandena
1   och  2  skulle  medföra  ett   ökat
budgetunderskott   eftersom    motionen
saknar     konkreta    förslag     till
finansiering.


Med  det  anförda avstyrker  utskottet
motion  Fi14 (kds) yrkandena 1  och  2.
Utskottet     tillstyrker     samtidigt
regeringens        förslag         till
budgetåtgärder.




13. Kommunernas roll (mom. 12)




Mats Odell (kds) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under  rubriken  Kommunernas  roll
börjar  med  Utskottet kan  och  slutar
med    yrkande  3   bort  ha   följande
lydelse:


Utskottet  kan för sin del ställa  sig
bakom  den  syn på kommunernas  roll  i
samhället  som redovisas i motion  Fi14
(kds).  Grundläggande för möjligheterna
att     upprätthålla    ett    hållbart
välfärdssamhälle, och därmed också  för
att    slå   vakt   om   de   kommunala
verksamheterna, är sunda  statsfinanser
inom  ramen  för  en  ansvarsfull   och
effektiv   marknadsekonomi.   Utskottet
vill understryka att det endast är  ett
marknadsekonomiskt      system      som
långsiktigt  kan generera den  tillväxt
och  de andra förutsättningar som krävs
för  att  skapa varaktiga jobb  och  en
sund ekonomi. Staten roll är inte minst
att   underlätta  bl.a.  den  kommunala
sektorns strukturomvandling i en tid av
ändrade    ekonomiska    och    sociala
förhållanden.


Kommunerna och landstingen har  enligt
utskottets mening en mycket viktig roll
i  samhällsekonomin genom att de på ett
effektivt  och heltäckande  sätt  skall
bistå  människor i deras  dagliga  liv.
Kommunsektorn  har  under   senare   år
kommit  att ställas under allt  hårdare
krav.  Det hänger bl.a. samman med  att
staten  överfört  delar  av  den   egna
verksamheten till kommunal nivå,  genom
ökad   reglering   av   den   kommunala
verksamheten   och   genom   en    real
minskning   av  tillgängliga  resurser.
Därtill   skall  läggas  att  det   nya
utjämningssystemet  för  kommuner   och
landsting  nu  i praktiken  kommer  att
nagga  den  egna beskatttningsrätten  i
kanten. Enligt utskottet finns det  mot
bakgrund av det anförda starka skäl att
tillsätta en utredning med uppgift  att
ta   fram  en  bättre  och  långsiktigt
hållbar modell för finansiering av  den
kommunala    verksamheten.    Utskottet
tillstyrker   med  hänvisning   härtill
motion Fi14 (kds) yrkandena 3, 7 och 8.


dels att utskottets hemställan under 12
bort ha följande lydelse:


12. beträffande kommunernas roll


att   riksdagen  med   bifall   till
motion 1995/96:Fi14 yrkandena 3  och
7  som  sin  mening  ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört,


14. Kommunernas roll (mom. 12,
motiveringen)


Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla  m)  anser
att  den del av utskottets yttrande som
under  rubriken Kommunernas roll börjar
med   Utskottet  kan   och  slutar  med
 yrkande 3  bort ha följande lydelse:


Utskottet kan i vissa delar ställa sig
bakom  den  analys som  i  motion  Fi14
(kds)  görs  av  de  problem  som   den
kommunala    sektorn    brottas    med.
Samtidigt     bör    framhållas     att
kommunsektorn  på  ett  bra  sätt  åren
1992-1994   anpassade   sig   till   en
situation  med knappare resurser  genom
en  kombination av nya lokalt anpassade
lösningar,           rationaliseringar,
effektivisering och omprövning av  viss
verksamhet.    Den    avreglering    av
statsbidragssystemet som beslutades  år
1992   bidrog   verksamt   till   denna
positiva utveckling. Utskottet förordar
i   likhet  med  motionärerna  att   en
översyn  bör  göras  av  formerna   för
finansieringen   av    den    kommunala
verksamheten.


Det  grundläggande  problemet  ur  ett
medborgarperspektiv   -   likväl    som
utifrån              samhällsekonomiska
utgångspunkter  -  är  emellertid   den
totala  kommunala sektorns  omfattning,
något som också framhålls i motion Fi10
(m).   En  omprövning  behövs   av   de
offentliga åtagandena och därmed  också
av det kommunala finansieringsansvaret.
Omprövningen bör enligt utskottet bl.a.
bestå  i att vissa uppgifter förs  över
från  den  offentliga till den  privata
sektorn.  I  andra fall  kan  det  vara
lämpligt       att      föra       över
finansieringsansvaret  från  kommunerna
till staten. Införandet av en nationell
skolpeng,  som föreslås i  motion  Fi10
(m),  kan  vara  ett  exempel  på   det
senare.


15. Den kommunala sektorns ekonomiska
utrymme


(mom. 13)


Johan Lönnroth (v) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som   under   rubriken  Den   kommunala
sektorns ekonomiska utrymme börjar  med
 Utskottet  anförde   och  slutar   med
 yrkande 6  bort ha följande lydelse:


Utskottet    anser   i   likhet    med
motionärerna bakom motion Fi17 (v)  att
de  kommunala verksamheterna är av helt
avgörande betydelse för välfärden,  för
den  ekonomiska tillväxten  liksom  för
förnyelsen  av svensk ekonomi.  Det  är
därför enligt utskottet nödvändigt  med
förstärkningar     av    kommunsektorns
ekonomi.  Utskottet  delar  regeringens
uppfattning     att    de     kommunala
verksamheterna måste värnas. Det gäller
inte  minst  om  utbildning,  vård  och
omsorg.


Utskottet ser samtidigt allvarligt  på
att regeringens politik i praktiken  på
många   sätt   minskar  det   kommunala
handlingsutrymmet.    Den     kommunala
konsumtionen beräknas t.ex. minska  som
andel  av  BNP med 2-3 % under perioden
1992-1996.  Regeringen  aviserar  också
förslag  om  ett kommunalt  utgiftstak.
Enligt  utskottets mening är ett strikt
utgiftstak  för kommuner och  landsting
inte  förenligt  med den grundlagsfästa
kommunala självstyrelsen.


Utskottet  anser också att  regeringen
bör  infria  sitt  löfte  att  se  över
fördelningen  mellan  egenavgifter  och
arbetsgivaravgifter. Enligt  utskottets
mening  måste kommunsektorn kompenseras
med   5   miljarder  kronor   för   den
försvagning  av  skatteintäkterna   som
egenavgifterna  innebär.  Det  kan  ske
genom    en    riktad    sänkning    av
arbetsgivaravgifterna på det  sätt  som
föreslogs    av    Vänsterpartiet     i
anslutning         till          vårens
kompletteringsproposition.           En
krisfond/kommunakut      bör      också
tillskapas   för   de   mest    utsatta
kommunerna och tillföras 1,6  miljarder
kronor.  Utskottet tillstyrker med  det
anförda motion Fi17 yrkande 6.


dels att utskottets hemställan under 13
bort ha följande lydelse:


13.   beträffande  den   kommunala
sektorns ekonomiska utrymme


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi17 yrkande  6  som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört,


16. Översyn av kommunal finansiering
m.m. (mom. 14)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Översyn av kommunal
finansiering m.m. börjar med  Utskottet
delar  och slutar med  yrkande 3   bort
ha följande lydelse:


Enligt   utskottets   mening   är   en
genomgripande  reform av den  kommunala
sektorns  finansiering  nödvändig.  Det
visar   med   all  önskvärd   tydlighet
diskussionen kring principerna för  och
utformningen  av ett nytt bidrags-  och
utjämningssystem.   Enligt   utskottets
uppfattning    bottnar    svårigheterna
framför  allt i den kommunala  sektorns
stora omfattning. Om man inkluderar det
statliga  skatteuttaget för att  betala
statsbidragen   till    kommuner    och
landsting krävs en utdebitering på nära
40  % av landets förvärvsinkomster  för
att  finansiera denna verksamhet. Detta
är   ur   samhällsekonomisk   synvinkel
skadligt  genom att tillväxtkraften   i
landet hämmas.


För  att  få ett långsiktigt  hållbart
system  fordras  enligt  utskottet   en
grundläggande       omprövning       av
utgångspunkterna   för    verksamheten.
Således  bör vissa uppgifter  överföras
från  den  offentliga till den  privata
sfären.  Ett  motsvarande  utrymme  kan
därigenom  skapas för  medborgarna  att
efter   egna   överväganden  finansiera
dessa uppgifter. De uppgifter som efter
en  översyn  kvarstår  som  ett  lokalt
kommunalt  ansvar  -  också  vad  avser
finansieringen    -    bör    även    i
fortsättningen finansieras med kommunal
inkomstskatt kompletterat  med  riktade
statsbidrag  till  kommuner   med   för
uppgifterna  otillräcklig  skattekraft.
En  sådan  översyn bör enligt utskottet
inledas  omedelbart.  Med  det  anförda
tillstyrker utskottet motion  Fi10  (m)
yrkande 3.


dels att utskottets hemställan under 14
bort ha följande lydelse:


14.    beträffande   översyn    av
kommunal finansiering m.m.


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi10 yrkande  3  som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört,


17. Översyn av kommunal finansiering
m.m. (mom. 14, motiveringen)




Karin Pilsäter (fp) anser




att  den del av utskottets yttrande som
under   rubriken  Översyn  av  kommunal
finansiering    m.m.     börjar     med
 Utskottet   delar   och   slutar   med
 yrkande 3  bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att  kommunerna  och
landstingen    svarar    för     mycket
betydelsefulla uppgifter  i  samhället.
Det   gäller   framför   allt   skolor,
barnomsorg,  äldreomsorg och  sjukvård.
Det  är viktigt att den service som ges
medborgarna  är  av hög  kvalitet,  att
verksamheten  styrs  demokratiskt   med
stor   öppenhet  samt  fördelas   efter
behov.   Enligt   utskottet   är    det
angeläget  att  i ett kärvt  ekonomiskt
läge  göra  en  översyn av  all  onödig
såväl      statlig     som     kommunal
detaljreglering av verksamheten.


Inom ramen för en sådan översyn är det
enligt    utskottets    mening    också
angeläget   att  ta  bort  hinder   som
införts   när   det   gäller   enskilda
alternativ  och  konkurrens  inom   den
kommunala    sektorn.   En    avgörande
förutsättning  för att  kommunerna  och
landstingen framöver skall kunna  klara
kraven  att med realt minskade resurser
erbjuda  en  kvalitativt god verksamhet
är  att  de tillåts att använda en  rad
olika  instrument. Bland  sådana  märks
olika  typer  av  enskilda  alternativ,
effektiv    upphandling    samt    ökad
konkurrens.


18. Finansieringsprincipen (mom. 15)




Mats Odell (kds) anser




dels att den del av utskottets yttrande
som            under           rubriken
Finansieringsprincipen    börjar    med
 Frågan om  och slutar med  yrkande  4 
bort ha följande lydelse:


Utskottet  anser  att staten  givetvis
måste   leva   upp   till   den    s.k.
finansieringsprincipen.  Staten   skall
således    självfallet   inte    påföra
kommuner  och  landsting nya  kostnader
utan  att ta ansvar för hur dessa skall
täckas. De svårigheter som funnits  att
leva  upp till detta åtagande  gör  att
det  nu  finns tveksamheter till tanken
på ett tak för de kommunala utgifterna.
Utskottet  utgår från att regeringen  i
samband  med  det  aviserade  förslaget
till utgiftstak kommer att klargöra hur
finansieringsprincipen skall  tillämpas
fortsättningsvis.  Mot  denna  bakgrund
ställer sig utskottet bakom motion Fi14
yrkande 4.


dels att utskottets hemställan under 15
bort ha följande lydelse:


15.                    beträffande
finansieringsprincipen


att   riksdagen  med   bifall   till
motion  1995/96:Fi14 yrkande  4  som
sin   mening  ger  regeringen   till
känna vad utskottet anfört,


19. Kommunal verksamhet och valfrihet
(mom. 16)




Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist  (m),
Fredrik   Reinfeldt  (m),  Mats   Odell
(kds),  Per Bill (m) och Karin Pilsäter
(fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande
som  under rubriken Kommunal verksamhet
och  valfrihet  börjar  med   Utskottet
vill   och slutar med  yrkande 8   bort
ha följande lydelse:


Utskottet    anser   i   likhet    med
motionärerna bakom motion Fi23 (fp) det
angeläget  att  kommunerna  prioriterar
kärnverksamheterna  vård,  omsorg   och
utbildning.  Enligt  utskottets  mening
bör   huvudregeln  vara  att   kommunal
verksamhet  bedrivs i  förvaltningsform
med   de  möjligheter  till  insyn  för
medborgarna som detta innebär.


Kommunernas  verksamhet  har  givetvis
också  en  viktig roll för  det  lokala
näringslivets möjligheter att utvecklas
och  därigenom skapa jobb.  Däremot  är
det  inte en kommunal uppgift  att  med
medborgarnas      skattemedel       som
riskkapital bedriva affärsverksamhet  i
konkurrens    med   privata    aktörer.
Utskottet    vill    här    peka     på
kommunallagens   bestämmelser   som   i
princip      ej     tillåter      sådan
affärsverksamhet.


I   praktiken  är  emellertid  gränsen
mellan  offentlig och privat verksamhet
inte   enkel   att   dra.   Den   ökade
marknadsorienteringen     inom      den
offentliga  sektorn har  inneburit  att
gränsen  mellan den offentliga och  den
privata sektorn blivit mindre markerad.
Det   visar  den  analys  som   nyligen
redovisats  i betänkandet Konkurrens  i
balans      (SOU      1995:105)      av
Underprissättningsutredningen.  Det  är
enligt  utskottet  angeläget  att  noga
följa  utvecklingen och vidta  åtgärder
mot    en   icke   önskvärd   och   mot
kommunallagen                 stridande
affärsverksamhet  som  pågår  på  många
håll.  Utskottet  tillstyrker  med  det
anförda  motionerna Fi16 (fp) yrkandena
20 och 21 samt Fi23 (fp) yrkande 8.


dels att utskottets hemställan under 16
bort ha följande lydelse:


16.      beträffande      kommunal
verksamhet och valfrihet


att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna  1995/96:Fi16   yrkandena
20  och  21 och 1995/96:Fi23 yrkande
8  som  sin  mening  ger  regeringen
till känna vad utskottet anfört.




Särskilda yttranden




1.        Utjämningsbidrag        och
utjämningsavgift (mom. 3)




Roy Ottosson (mp) anför:


Kostnadsutjämningen för kollektivtrafik
beräknas  utifrån  förutsättningen  att
kommuner  och  landsting  vardera   bär
hälften av kostnaden.  I Stockholms och
Södermanlands   län   bär    emellertid
landstingen hela kostnaden. Särskilt  i
Stockholms   län  innebär   regeringens
förslag  ett  allvarligt  avbräck   för
landstingets inkomster. Risken är  stor
att   detta  kan  innebära  ytterligare
nedskärningar i vården. Med hänsyn till
vårdsituationen  i Stockholm  är  detta
helt oacceptabelt.


Miljöpartiet de gröna anser därför att
regeringen redan nu skall vidta  sådana
åtgärder  att  kostnadsutjämningen  för
kollektivtrafiken  i   Stockholms   och
Södermanlands   län   att   landstingen
erhåller hela kostnadsersättningen.


2. Ändrat system för återbetalning av
mervärdesskatt till kommuner och
landsting (mom. 7)




Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:


Moderata  samlingspartiet  har  i   sin
partimotion    Fi10    föreslagit    en
alternativ  modell för  förändringar  i
statsbidragssystemet  på  kortare  sikt
och   i   avvaktan  på  en   långsiktig
lösning. Enligt detta förslag skall ett
nytt     momssystem     införas     för
kommunsektorn    som    innebär    full
neutralitet   gentemot   även   privata
producenter. Regleringarna  med  staten
sker enligt detta alternativ genom  den
s.k. neutraliseringsavgiften.


3. Generellt statsbidrag till
kommuner respektive landsting (mom. 8
och 9)


Sonja  Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anför:


I  sin  partimotion Fi10  har  Moderata
samlingspartiet   på    kortare    sikt
förordat ett system som bygger  på  att
dagens  skattekraftsutjämning bibehålls
men där kostnadsutjämningen förändras i
enlighet   med  vad  som  redovisas   i
propositionen.    Vidare     bör     de
strukturkostnadsindex som  räknas  fram
för  enskilda kommuner och landsting  i
enlighet  med  rådande  system  påverka
grundgarantierna  i  inkomstutjämningen
som tillägg eller avdrag.


Regleringarna mellan stat  och  kommun
bör      ske     i     enlighet     med
finansieringsprincipen    och     andra
förändringar     genom     den     s.k.
neutraliseringsavgiften i  samband  med
utbetalning av kommunalskattemedel. Det
utrymme som finns för statsbidrag skall
helt   gå  till  grundgarantierna   för
utjämning    av    skattekrafts-    och
strukturkostnadsskillnaderna.     Något
generellt       statsbidrag        till
kommunsektorn skall inte utgå.


4. Generellt statsbidrag till
kommuner respektive landsting (mom. 8
och 9)


Johan Lönnroth (v) anför:


Vänsterpartiet  har i  sin  partimotion
Fi17  föreslagit  en  förstärkning   av
kommunsektorns ekonomiska  utrymme  och
att   kommuner   och  landsting   måste
kompenseras  för  den  åtstramning  som
orsakas  av  systemet med egenavgifter.
Partiet  vidhåller  denna  uppfattning.
Det    är    också    väsentligt    att
kommunsektorn  kompenseras  för   såväl
verksamhetsförändringar             som
skatteunderlagsförändringar  i  samband
med  att  statsmakterna tar beslut  som
påverkar  kommuner och  landsting.  Den
s.k.    finansieringsprincipen    måste
tillämpas  fullt ut. Det kan  lämpligen
ske  då det skattefinansierade utrymmet
fastställs      i      samband      med
ställningstagandet till storleken på de
generella  statsbidragen till  kommuner
och landsting.


5. Kommunernas roll (mom. 12)


Karin Pilsäter (fp) anför:


Folkpartiet känner stark oro för  läget
i  många kommuner. Statsmakterna  måste
mycket  noga följa utvecklingen på  det
kommunala välfärdsområdet. Det  kan  få
mycket   allvarliga   konsekvenser   på
längre  sikt  om  t.ex.  kvaliteten   i
skolundervisningen tillåts  sjunka,  om
vården  av  unga  med psykiska  problem
försummas    eller   om    barnomsorgen
utvecklas     till     ett      passivt
omhändertagande.  En  sådan  utveckling
får inte tillåtas.


Vi  vill  påpeka att med  den  av  oss
förordade  politiken - som  leder  till
fler  jobb och därmed färre arbetslösa,
bibehållen 80-procentig ersättningsnivå
inom   socialförsäkringssystemen    och
fortsatt förnyelsearbete i kommunerna -
kommer  även  kommunernas  ekonomi  att
påverkas  positivt. Detta  bidrar  till
att  kunna  upprätthålla  och  utveckla
välfärden  inom  utbildning,  vård  och
omsorg.


Ett     fortsatt     och     utvecklat
förnyelsearbete leder alltså  till  att
medborgarna kan få både mer och  bättre
service, vård och omsorg.


6. Den kommunala sektorns ekonomiska
utrymme (mom. 13)


Roy Ottosson (mp) anför:


Miljöpartiet   de   gröna   anser   att
kommunsektorn skall kompenseras för det
inkomstbortfall  som  blir  följden  av
systemet  med  egenavgifter.  En  sådan
kompensation    ingår    i     partiets
budgetförslag  för budgetåret  1995/96.
Förslaget  innebar i övrigt ytterligare
besparingar  i  statens  utgifter   som
medförde ett mindre budgetunderskott än
enligt  regeringens förslag.  Riksdagen
avslog    emellertid   detta   förslag.
Miljöpartiet  avser att  återkomma  med
motsvarande förslag i budgetsammanhang.
När  det  gäller  förslaget  till  nytt
utjämningssystem   för   kommuner   och
landsting     bör     detta      enligt
Miljöpartiets     uppfattning      vara
kostnadsneutralt för staten.


1Propositionens lagförslag




1.   Förslag till lag om generellt
statsbidrag till




kommuner och landsting




2.   Förslag till lag om
utjämningsbidrag till kommuner och
landsting




3.   Förslag till lag om
utjämningsavgift för kommuner och
landsting




4.   Förslag till lag om införande av
lagen (1995:000) om generellt
statsbidrag till kommuner och
landsting, lagen om utjämningsbidrag
till kommuner och landsting och lagen
(1995:000) om utjämningsavgift för
kommuner och landsting




5.   Förslag till lag om
mervärdesskattekonton för kommuner och
landsting




6.   Förslag till lag om ändring i
lagen  (1965:269)  med


särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt,
m.m.




7.   Förslag till lag om ändring i
lagen (1979:417) om


utdebitering och utbetalning  av  skatt
vid ändring i rikets


indelning  i  kommuner,  landsting  och
församlingar




Innehållsförteckning




Sammanfattning                        1


Inledning                             2


Utfrågning och inkomna skrivelser   2




Regeringens lagförslag              2


Förslag i proposition 64              2


Motionsyrkanden                       3


Motionsyrkanden   med   anledning   av
proposition 64                      3




Motionsyrkanden   med   anledning   av
proposition 25                      5


Utskottet                             5


Ärendets tidigare beredning         5




Bakgrund  till och motiv för kommunala
skatteutjämningssystem              6




Ett nytt utjämningssystem m.m.      9




Utformningen    av    propositionens
lagförslag                        9




Ett  utjämningssystem  för  kommuner
och landsting                    11




Generellt statsbidrag till  kommuner
och landsting                    16




Införandet  av det nya bidrags-  och
utjämningssystemet               16




Avräkningsförfarandet            19




Ändrat  system  för  återbetalning  av
mervärdesskatt till




kommuner och landsting          19




Budgetfrågor                       21




Övriga frågor                      22




Kommunernas roll                 22




Den  kommunala  sektorns  ekonomiska
utrymme                          23




Översyn   av  kommunal  finansiering
m.m.                             23




Finansieringsprincipen           24




Kommunal verksamhet och valfrihet25




Hemställan                         26




Reservationer






1.   Utformningen  av   propositionens
lagförslag (mom. 1), (m)           29




2.   Utgångspunkter   för   ett   nytt
utjämningssystem (mom. 2), (m)     30




3.         Utjämningsbidrag        och
utjämningsavgift (mom. 3), (fp)    31




4.         Utjämningsbidrag        och
utjämningsavgift (mom. 3), (kds)   32




5.         Utjämningsbidrag        och
utjämningsavgift (mom. 3), (m)     32




6.  Införandet av det nya bidrags- och
utjämningssystemet


(mom. 5), (m)                      33


7.  Införandet av det nya bidrags- och
utjämningssystemet


(mom. 5), (fp)                     33


8.   Avräkningsförfarandet  (mom.  6),
(m)                                34




9.   Avräkningsförfarandet  (mom.  6),
(fp)                               34




10.  Ändrat  system för  återbetalning
av mervärdesskatt till




kommuner  och  landsting  (mom.
7), (v, mp)                        35




11.  Anslag till Generellt statsbidrag
till kommuner och anslag till




Generellt   statsbidrag   till
landsting (mom. 8 och 9), (kds)    35


12.  Anslag till Generellt statsbidrag
till kommuner och anslag till


Generellt   statsbidrag   till
landsting (mom. 8 och 9,


motiveringen), (mp)           36


13. Kommunernas roll (mom. 12), (kds)3
7




14.   Kommunernas   roll   (mom.   12,
motiveringen), (m)                 37




15.  Den kommunala sektorns ekonomiska
utrymme, (v)                       38




16.  Översyn  av kommunal finansiering
m.m. (mom. 14), (m)                39




17.  Översyn  av kommunal finansiering
m.m.




(mom. 14, motiveringen), (fp) 39




18.  Finansieringsprincipen (mom. 15),
(kds)                              40




19.  Kommunal verksamhet och valfrihet
(mom. 16), (m, fp, kds)            40




Särskilda yttranden






1.         Utjämningsbidrag        och
utjämningsavgift (mom. 3), (mp)    42




2.  Ändrat system för återbetalning av
mervärdesskatt till




kommuner och landsting (mom.  7),
(m)                                42




3.    Generellt    statsbidrag    till
kommuner respektive landsting




(mom. 8 och 9), (m)            42




4.    Generellt    statsbidrag    till
kommuner respektive landsting




(mom. 8 och 9), (v)            43




5. Kommunernas roll (mom. 12), (fp)43




6.  Den  kommunala sektorns ekonomiska
utrymme (mom. 13), (mp)            43




Bilaga






Propositionens lagförslag            44


1.    Förslag  till lag  om  generellt
statsbidrag till kommuner


och landsting               44


2.       Förslag    till    lag     om
utjämningsbidrag till kommuner


och landsting               45


3.       Förslag    till    lag     om
utjämningsavgift för kommuner


och landsting               47


4.    Förslag till lag om införande av
lagen (1995:000) om


generellt  statsbidrag   till
kommuner och landsting,


lagen om utjämningsbidrag till
kommuner och landsting


och   lagen   (1995:000)   om
utjämningsavgift för kommuner


och landsting               49


5.       Förslag    till    lag     om
mervärdesskattekonton för kommuner


och landsting               52


6.    Förslag  till lag om  ändring  i
lagen  (1965:269)  med särskilda


bestämmelser  om  kommuns  och
annan menighets utdebitering


av skatt, m.m.              54


7.    Förslag  till lag om  ändring  i
lagen (1979:417) om utdebitering


och  utbetalning av skatt  vid
ändring i rikets inelning i


kommuner, landsting och
församlingar  57