I betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag att genomföra en
registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000.
En provverksamhet skall genomföras i
Gävle kommun och Högalids församling i
Stockholm för att utvärdera kostnader
och andra aspekter rörande insamling av
uppgifter och framställning av
registerbaserad statistik. För
genomförandet av provverksamheten
tillstyrker utskottet att 37 miljoner
kronor anvisas på tilläggsbudget.
Erforderliga förslag om lagreglering -
bl.a. lag om lägenhetsregister -
tillstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats två
reservationer. I den första
reservationen avstyrks propositionens
förslag. I den andra reservationen
föreslås att den i propositionen
föreslagna registerbaserade folk- och
bostadsräkningen ersätts med en räkning
baserad på urval.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition
1995/96:90 (Finansdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsuppgifter,
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om lägenhetsregister,
3. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
folkbokföringslagen (1991:481),
4. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister,
5. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om en
registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000,
6. att riksdagen till Folk- och
bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 37 000 000 kr.
Regeringens lagförslag
Regeringens lagförslag återfinns i
bilaga 1 till detta betänkande.
Yttrande från konstitutionsutskottet
Finansutskottet har berett
konstitutionsutskottet tillfälle att
avge yttrande över de förslag i
propositionen jämte motioner som rör
dess beredningsområde. Yttrandet
1995/96:KU3y återfinns i bilaga 2 till
detta betänkande.
Motionerna
1995/96:Fi6 av Anne Wibble m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:90 i den del som rör inrättande
av ett centralt lägenhetsregister,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande
1, avslår proposition 1995/96:90.
1995/96:Fi7 av Siw Persson och Margitta
Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det
integritetskränkande av att ha
lägenhet/lägenhetsbeteckning i adressen.
1995/96:Fi8 av Birger Hagård m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
proposition 1995/96:90 med förslag till
registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000 m.m. i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande
1, som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att
mindre omfattande insatser i enlighet
med FoB 90-kommissionens förslag bör
användas vid insamling av uppgifter.
1995/96:Fi9 av Peter Eriksson och Birger
Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1995/96:90 i dess
helhet.
Propositionens förslag
I propositionen föreslås att det skall
genomföras en registerbaserad folk- och
bostadsräkning (FoB) år 2000. För att
detta skall vara möjligt att genomföra
måste riksdagen besluta om en ny lag om
lägenhetsregister och vissa ändringar i
folkbokföringslagen och
folkbokföringsregisterlagen.
För att konstruera ett ur statistisk
synvinkel väl fungerande
lägenhetsregister och för att få en
korrekt uppfattning av kostnaderna för
att genomföra registerbaserade folk- och
bostadsräkningar föreslås att en
provverksamhet genomförs i Gävle kommun
och i Högalids församling i Stockholm.
För att genomföra provverksamheten
föreslår regeringen att 37 miljoner
kronor anvisas för detta ändamål.
Behovet av hushållsstatistik
I propositionen görs en allmän genomgång
av varför FoB-data är en oundgänglig del
av den statistiska information som
behövs för att analysera
samhällsutvecklingen.
I Sverige har folkräkningar genomförts
sedan mitten av 1700-talet. Från och med
år 1930 har folkräkningar genomförts
vart femte år med undantag för år 1955
då räkningen inställdes av ekonomiska
skäl. Den information som erhålls genom
en folk- och bostadsräkning utgör ett
väsentligt underlag för
samhällsplanering, forskning och allmän
information och därpå grundade beslut
inom offentlig och privat sektor. I
propositionen framhålls att
informationen är unik i ett par
väsentliga avseenden. Den ger sålunda en
regelbundet återkommande information om
vissa samhällsförhållanden som är
gemensamma för hela landet. Genom denna
kan man göra jämförelser mellan skilda
delar av landet och jämförelser mellan
olika tidpunkter. Detta är viktigt för
bl.a. samhällsplaneringen och
forskningen. Den ger också information
om förhållanden i fråga om hushåll,
bostäder och yrken som man för
närvarande inte kan få på något annat
sätt.
De utredningar om folk- och
bostadsräkningar som har gjorts sedan
början av 1980-talet har alla genomfört
någon form av kartläggning av behovet av
hushållsstatistik. Kartläggningen har
utvisat att det finns ett stort behov av
statistik över hushållen och boendet på
detaljerad regional nivå.
Hushållsstatistik på denna nivå är
grundläggande information för många
olika användare i de delar av samhället
som arbetar med planering, utvärdering
och resursfördelning. Kartläggningarna
har också slagit fast att det inte är
möjligt att genom
stickprovsundersökningar få fram
statistik på detaljerad regional nivå.
Utifrån remissvaren på FoB-
kommissionens rapport ges bl.a. följande
exempel på behovet av sådan statistik
som kan sammanställas med hjälp av FoB-
data.
Kommunerna kan använda statistiken för
planering, utvärdering, uppföljning och
resursfördelning. Vid fördelning av
resurser inom socialtjänsten och
sjukvården används uppgifter om
socioekonomisk tillhörighet,
bostadsförhållanden,
hushållssammansättning och samboende.
Socialstyrelsen använder
hushållsstatistik i betydande
omfattning. Behovet kan komma att öka av
flera skäl. Förändringarna inom den
sociala sektorns verksamhetsområde är av
sådan genomgripande karaktär att värdet
ständigt ökar av relativt täta
avläsningstidpunkter.
Riksförsäkringsverket använder
hushållsstatistik bl.a. för att
utvärdera effekterna av stöd till
barnfamiljer men också vid de
uppföljningar och analyser som verket
gör av socialförsäkringen.
Boverket använder hushållsstatistik för
att kunna följa upp och utvärdera de
statliga bostadsstödens effekter för de
boende och bostadsmarknaden och för att
analysera utvecklingen på bostads- och
byggmarknaden. NUTEK gör prognoser över
energi- och elanvändningen vilka grundar
sig på statistik över hushållen och
deras boende.
Forskningens behov av empiriska data är
otvetydigt. Den medicinska och
epidemiologiska forskningen behöver
uppgifter som rör yrke och arbetsplatser
men också uppgifter om boendemiljöer.
Hushållsdata används t.ex. vid studier
av sambandet mellan hälsa/ohälsa och
individens hushållstillhörighet.
Den pågående omdaningen av den
offentliga sektorn har förändrat behovet
och efterfrågan av hushålls- och
bostadsstatistik. Efterfrågan ökar av
statistik som ger ett underlag för
utvärdering och fördelning av resurser i
takt med kravet på besparingar och
omfördelningar.
Ett väl fungerande
skatteutjämningssystem kräver
statistik, information av hög kvalitet.
Strukturkostnadsutredningen (SOU
1993:53) ansåg det nödvändigt att minst
vart femte år göra en mer genomgripande
översyn av sy-stemet, vilket i sin tur
kräver att det genomförs folk- och
bostadsräkningar med samma intervall.
Fördelen med en registerbaserad folk-
och bostadsräkning
I propositionen anges fem skäl till att
välja en registerbaserad FoB.
- Stora besparingar. Kostnaden för en
renodlat registerbaserad FoB har
uppskattats till 10 miljoner kronor att
jämföras med 300 miljoner för en
traditionell FoB.
- Bättre statistikkvalitet. Med en
registerlösning är det i princip
möjligt att kontinuerligt framställa
aktuell statistik.
- Enklare för uppgiftslämnarna. Inom ett
färdigställt registersystem kommer
uppgiftslämnarbördan att minska för
såväl kommuner som fastighetsägare och
allmänhet.
- Förbättrad folkbokföring.
- Minskat bortfall. Vid räkningen år 1990
blev svarsandelen efter stora
ansträngningar och ekonomiska
överskridanden 97,5 %. Vid ett
ytterligare ökande bortfall av
uppgifter i en traditionell FoB blir
resultaten av dessa alltmer
otillfredsställande för de avsedda
ändamålen.
Konstruktionen av ett lägenhetsregister
I propositionen redogörs för innehållet
i fastighetsdatasystemet, utformningen
av ett lägenhetsregister, kravet på att
personer som bor i flerbostadshus skall
bokföras på lägenhet och inte bara på
fastigheten. Vidare redovisas motiven
för och utformningen av den tillfälliga
lagstiftning som är nödvändig för att
den tidigare nämnda provverksamheten
skall kunna genomföras. I ett särskilt
avsnitt behandlas säkerhets-,
integritets- och sekretessfrågorna.
I propositionen föreslås att
lägenhetsregistret byggs upp i form av
ett administrativt beståndsregister utan
anknytning till enskild person.
Registret inrättas i anslutning till
fastighetsdatasystemet och skall omfatta
samtliga bostadslägenheter i landet.
Uppbyggnaden sker med uppgifter från
byggnadsregistret om regional belägenhet
samt om fastigheter och byggnader.
Härtill kommer adressuppgifter. Mer
specifika lägenhetsuppgifter, som inte
finns inom fastighetsdatasystemet, måste
hämtas in från ägare till flerbostadshus
och nyare enbostadshus med stöd av en
författningsreglerad uppgiftsskyldighet.
Grundläggande bestämmelser om ändamål
och innehåll ges i lag, medan
kompletterande föreskrifter om bl.a.
innehållet ges i förordningsform.
Det kan i detta sammanhang nämnas att
ca 50 % av Sveriges befolkning bor i
enbostadshus. Det innebär att för denna
del av befolkningen finns i dag alla de
uppgifter insamlade som behövs för en
registerbaserad folk- och
bostadsräkning.
Motionerna
I motionerna Fi6 av Anne Wibble m.fl.
(fp), Fi7 av Siw Persson och Margitta
Edgren (fp), Fi8 av Birger Hagård m.fl.
(m) och Fi9 av Peter Eriksson och Birger
Schlaug (mp) avvisas förslaget att
införa en registerbaserad folk- och
bostadsräkning.
I motion Fi8 (m) anförs att regeringens
förslag att genomföra en FoB år 2000
inte på ett tillfredsställande sätt
belyser vare sig det faktiska behovet av
en folk- och bostadsräkning eller de
integritetsfrågor som helt naturligt
reses vid införandet av ett
lägenhetsregister. Enligt motionärernas
uppfattning är regeringens angivna
ändamål för att införa en
lägenhetsregistrering alldeles för vagt
och oprecist formulerat. Ett exempel på
detta är regeringens motivering för att
genomföra en FoB. Regeringen anger bl.a.
att syftet är att tillgodose behovet av
statistik för allmän information . En
sådan formulering saknar varje form av
avgränsning och konkretisering av
dndamålet med att inhämta statistik. Det
hade varit önskvärt om regeringen
närmare analyserat konsekvenserna av de
möjligheter som förslaget ger till
sambearbetning med andra register.
Motionärerna menar att det finns all
anledning att undvika att det skapas
register med bra-att-ha-uppgifter om
medborgarna, dvs. att uppgifter samlas
in för att tillgodose eventuella
framtida behov av registerdata om
människors liv och leverne. Enligt
motionärernas uppfattning leder en sådan
utveckling tanken till ett
Storebrorssamhälle som de inte kan
medverka till.
Motionärerna delar i och för sig
uppfattningen att det kan finnas behov
av hushållsstatistik men till skillnad
från regeringen kan motionärerna inte
godta att framställning av statistik
utgör tillräckliga skäl för att inrätta
ett lägenhetsregister. Statistikbehovet
bör i stället kunna tillgodoses genom
mindre omfattande insatser i enlighet
med FoB 90-kommissionens (Folk- och
bostadsräkning år 1990 och i framtiden,
SOU 1993:41) förslag.
Sammanfattningsvis anser motionärerna
att FoB:ar även fortsättningsvis bör
kunna användas men endast vid klart
uttalade behov av statistiska uppgifter
som då inte kan erhållas på annat sätt.
Om det ändå skulle bli aktuellt med ett
lägenhetsregister är det motionärernas
uppfattning att en registrering i första
hand måste grunda sig på uppgifter som
inhämtas direkt från den enskilda som
skall bli föremål för registrering och
inte som enligt förslaget på en
lagreglerad uppgiftsskyldighet. En
ordning som innebär att uppgifter
tillförs folkbokföringen eller ändras
utan att den enskilde först tillfrågats
kan aldrig godtas.
I motion Fi6 (fp) riktas stark kritik
mot regeringens bedömning att
propositionen inte har effekter som är
integritetskränkande. Tvärtom, den är
oerhört integritetskränkande om
konsekvenserna dras fullt ut. Den
tillåter dels en noggrann kartläggning
och datorisering av medborgarnas boende
i syfte att genomföra folk- och
bostadsräkningar, dels ger den underlag
till att genomföra olika undersökningar
och forskning som kan hänföras till
samhällsplanering i stort. Motionärerna
anser att regeringens förslag till
registerbaserad FoB tillsammans med
andra tidigare förslag visar att
regeringen saknar en genomtänkt strategi
för att värna den personliga
integriteten.
Ett skäl som åberopas i propositionen
för inrättande av det föreslagna
lägenhetsregistret är att det skulle
kunna bli kostnadsbesparande för
samhället i stort. Motionärerna kan
instämma i att vissa besparingar för
statskassan i samband med utförande av
folk- och bostadsräkningar med hjäp av
ett cen-tralt lägenhetsregister möjligen
skulle kunna påräknas. Den fullständiga
kalkylen över detta bör dock även ta
hänsyn dels till kommunernas kostnader,
dels till vad Riksskatteverket i sitt
remissvar skriver om att folkbokföring
på lägenhet kräver betydande extra
insatser under genomförandet. Det finns
också merkostnader som kan hänföras till
medborgarnas mer eller mindre spontana
aktiviteter. De kan finna det motiverat
att uttrycka missnöje med registret
genom att svara mindre sanningsenligt. I
detta sammanhang vill motionärerna också
framhålla att det perfekt
kostnadseffektiva samhället inte alltid
är önskvärt i ett längre perspektiv. Det
finns anledning att påminna om debatten
om Storebrorssamhället under 1970-
talet och senare. Den centralisering som
då förordades har visat sig mindre
önskvärd, trots att den i det kortare
perspektivet möjligen kunde hävdas vara
kostnadsbesparande.
Avslutningsvis framhålls i motionen att
Folkpartiet liberalerna har medverkat i
en rad utredningar om folk- och
bostadsräkning under de senaste
årtiondena, alltifrån Fobalt till FoB-
kommissionen. Partiet är inte
motståndare till personbunden
information om den enskilde, ett modernt
samhälle har legitima behov av sådana.
Men dessa legitima samhällsbehov av
individinformation måste balanseras av
en uttrycklig och i praktiken visad
respekt för den enskildes personliga
integritet. I motionen understryks att
vi måste vara mycket medvetna om att den
tekniska utvecklingen kan användas i
syften som inte har medborgarnas
personliga integritet som mål. Det är
riksdagen som måste vara banérförare för
personlig integritet.
I motion Fi7 (fp) avvisas propositionens
förslag om registerbaserad FoB utifrån i
stort samma motiveringar som i motion
Fi6. I motionen hänvisas till vad
Datainspektionen (DI) och Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) anför i
sina remissvar. DI anför bl.a. att från
integritetssynpunkt kan en ordning där
uppgifter tillförs folkbokföringen eller
ändras där utan att den enskilde
tillfrågas inte godtas. SAF anför att
samhällsutvecklingen och den politiska
beslutsprocessen påverkas och styrs i
första hand av andra faktorer än en
detaljrik generell statistisk
information; den sociala
ingenjörskonstens tid är förbi.
Lagrådet anser i sin remiss att de
avsedda användningssätten inte är
precist angivna och kan ge upphov till
vissa tillämpningsproblem. Därför bör i
lagtexten 2 § om ändamålet preciseras så
att bestämmelserna enbart avser det
allmännas användning. Detta har, sägs
det i motionen, inte förts in i
lagtexten.
Enligt motion Fi9 (mp) visar
propositionen en insikt om att de stora
folk- och bostadsräkningarnas saga bör
vara över. Det är mycket positivt. De
var dyra, integritetskränkande och hade
ett begränsat värde. Man kan, menar
motionärerna, ifrågasätta behovet av att
det över huvud taget genomförs fler folk-
och bostadsräkningar, vare sig de är
registerbaserade eller mer
traditionella. Varken kommunerna eller
forskningen har mer än ett begränsat
intresse av dessa. Vår synpunkt är att,
liksom FoB 90-kommissionen, förorda
mindre omfattande insatser. De behov som
propositionen vill tillgodose kan uppnås
genom frivilliga, mer begränsade
undersökningar och till lägre kostnader.
Utskottet
Som redovisats i propositionen finns det
ett starkt dokumenterat behov av
statistik på hushållsnivå. Kraven på hög
kvalitet och aktualitet i
hushållsstatistiken är stora. När det
gäller frågan hur ofta
hushållsstatistiken bör produceras har
det framkommit att vart tredje år skulle
kunna vara en önskvärd periodisering.
Det är dock förenat med stora
svårigheter att genomföra en
traditionell folk- och bostadsräkning
med så korta intervaller. Med en
registerlösning är det i princip möjligt
att kontinuerligt framställa den nämnda
statistiken, vilket innebär en klar
kvalitetsförbättring av samhällets
information om hushållens boendestandard
och boendeekonomi. Utskottet ser det som
en stor fördel att det är
statistikbehovet som blir styrande när
hushållsstatistiken skall uppdateras.
Det är inte givet att behoven bara
uppkommer t.ex. vart femte eller tionde
år.
Utskottet vill särskilt understryka att
registerbaserade folk- och
bostadsräkningar på sikt medför stora
besparingar jämfört med traditionella
räkningar, vilket bekräftas av
erfarenheter från Danmark och Finland. I
propositionen anges kostnaden för en
registerbaserad folk- och bostadsräkning
till 10 miljoner kronor. Detta skall
jämföras med kostnaden för en
traditionell folk- och bostadsräkning
som i dag uppskattas till ca 300
miljoner kronor per insamling. Enligt
utskottets mening talar flera skäl för
införande av en registerbaserad FoB.
Utskottet tolkar de med anledning av
propositionen väckta motionerna Fi6
(fp), Fi7 (fp), Fi8 (m) och Fi9 (mp) så
att det främst är två skäl till att
motionärerna avvisar förslagen i
propositionen.
- Värnande av den personliga
integriteten.
- Statistikbehovet och kraven på högre
kvalitet och aktualitet hos
hushållsstatistiken är inte av den
omfattningen att det motiverar
införandet av en registerbaserad FoB.
När det gäller behovet av tillförlitlig
hushållsstatistik framhålls i motion Fi8
(m) att motiven för att insamla FoB-data
är alldeles för vaga och oprecist
formulerade. Som framgått av vad
utskottet anfört ovan delar utskottet
inte denna uppfattning. För att
ytterligare konkretisera den efterfrågan
som i dag finns på detaljerad
hushållsstatistik kan exempel tas från
kommunsektorn.
Efterfrågan på omsorg i kommunerna har
t.ex. starkt samband med inte bara kön
och ålder utan även med hushållets
sammansättning (ensamboende,
sammanboende, två- och
flergenerationshushåll).
Statistik om boende och hushåll i
församlingar eller delar av kommuner
ingår allt oftare som underlag för
lokaliseringsbeslut.
Befolkningsprognoser för små områden
utgör viktiga underlag för
dimensionering och lokalisering av
kommunal service. Utglesning i boendet
har på många håll inneburit ett över
tiden ojämnt kapacitetsutnyttjande för
kommunala serviceanläggningar.
Befolkningsprognoser för mindre områden
förutsätter aktuella uppgifter om
hushåll och boende.
Förslag till införande av ett nytt
utjämningssystem för kommuner och
landsting har nyligen behandlats av
utskottet (1995/96:FiU5). Avsikten är
att utjämningssystemet skall
administreras av SCB och
skattemyndigheterna. För utjämning av
strukturkostnadsskillnader mellan
kommuner används i detta system data
från FoB, såsom andel ensamstående
kvinnor med barn i åldern 0-5 år (för
utjämning av kostnader inom individ- och
familjeomsorg), indelning i
socioekonomiska grupper (äldreomsorg)
och fördelning på ensam- och samboende
(äldreomsorg och hälso- och sjukvård).
En kommitté har tillsatts (dir.
1995:118) med uppgift att i första hand
se över den s.k. kostnadsutjämningen i
det nya utjämningssystemet. Det är i
kostnadsutjämningen som ovan uppräknade
verksamheter ingår.
Det kan i detta sammanhang även nämnas
att Förenta nationernas Economic
Commission for Europe i mars nästa år
skall fatta beslut om en rekommendation
till ny folk- och bostadsräkning år
2000. Efter detta beslut kommer EU att
utfärda direktiv till medlemsländerna om
en sådan folk- och bostadsräkning.
Huvudinvändningen i här aktuella
motioner mot en registerbaserad FoB är
emellertid hotet mot den personliga
integriteten.
Konstitutionsutskottet har i denna fråga
yttrat sig till finansutskottet. I
yttrandet (1995/96:KU3y) anförs bl.a.
att konstitutionsutskottet när det
gäller inrättandet av ett
lägenhetsregister inte ser registret i
sig som integritetskränkande eftersom
det inte är knutet till personer. Vad
som däremot kan inge oro bland människor
är det förhållandet att en
sambearbetning av detta register,
folkbokföringsregister och andra
register tillsammans kan ge en alltför
integritetskänslig bild av personer och
hushåll. Konstitutionsutskottet vill
därför understryka behovet av
information till allmänheten när det
gäller folk- och bostadsräkningarna om
bl.a. syftet med folk- och
bostadsräkningen och det
integritetsskydd som finns kring
uppgifterna. Konstitutionsutskottet har
inhämtat att information om
provundersökningen kommer att ges i form
av annonser, pressmeddelanden och
informationsträffar. Vidare kommer
allmänheten att ges möjlighet att
rekvirera informationsmaterial. I
samband med ändringar i folkbokföringen
kommer de registrerade att få
information från skattemyndigheterna. De
register som används för den statistik
som framställs under provundersökningen
kommer enligt propositionen att gallras
när proven genomförts.
Konstitutionsutskottet förutsätter att
regeringen - i samband med att den
återkommer till riksdagen i fråga om
folk- och bostadsräkningen år 2000 -
kommer att behandla informationsfrågan
ingående och beakta alla aspekter på hur
informationen bäst bör delges de
registrerade.
Mot bakgrund av att omfattande
informationsinsatser planeras anser
konstitutionsutskottet att en
registerbaserad provundersökning och
även folk- och bostadsräkningen år 2000
bör kunna genomföras utan att det
behöver uppkomma oro för
integritetskränkningar i samband med
verksamheten.
Finansutskottet delar de synpunkter som
konstitutionsutskottet framlagt på
integritetsfrågorna och tillstyrker med
det anförda det som regeringen i
propositionen förordar om en
registerbaserad FoB och lagförslagen i
propositionen. Motionerna Fi6 (fp), Fi7
(fp), Fi8 (m) yrkande 1 samt Fi9 (mp)
avstyrks. Vidare tillstyrker
finansutskottet att 37 miljoner kronor
anvisas på ett reservationsanslag för
genomförande av den föreslagna
provundersökningen.
I motion Fi8 m yrkande 2 föreslås att
man i stället för att införa en
registerbaserad FoB bör överväga en folk-
och bostadsräkning baserad på urval där
möjligheter att skriva fram uppgifter
från en traditionell FoB utnyttjas.
Utskottet har från Statistiska
centralbyrån inhämtat att en FoB
genomförd på detta sätt inte uppfyller
rimliga krav på kvalitet när det gäller
statistiska beskrivningar på låg
regional nivå. Utskottet avstyrker med
hänvisning härtill motion Fi8 (m)
yrkande 2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande registerbaserad
folk- och bostadsräkning år 20
m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:90 samt med
avslag på motionerna 1995/96:Fi6,
1995/96:Fi7, 1995/96:Fi8 yrkande 1
och 1995/96:Fi9
dels antar regeringens förslag till
1. lag om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter,
2. lag om lägenhetsregister,
3. lag om ändring i
folkbokföringslagen (1991:481),
4. lag om ändring i lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister,
dels godkänner det som regeringen
förordar om en registerbaserad folk-
och bostadsräkning år 2000,
dels till Folk- och bostadsräkning
år 2000 på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under sjunde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 37 000 000 kr,
res.1 (m, fp, mp,
kds)
2. beträffande folk- och
bostadsräkning baserad på urval
att riksdagen avslår motion
1995/96:Fi8 yrkande 2.
res.2 (m, fp, mp,
kds)
- villk. res. 1
Stockholm den 5 december 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein
(s), Johan Lönnroth (v), Fredrik
Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats
Odell (kds), Thomas Östros (s) och Per
Bill (m).
Reservationer
1. Registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2000 m.m. (mom. 1)
Sonja Rembo (m), Anne Wibble (fp),
Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson
(mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar Som redovisats och
på s. 9 slutar med föreslagna
provundersökningen bort ha följande
lydelse:
I likhet med vad som framförs i
motionerna Fi6 (fp), Fi7 (fp), Fi8 (m)
och Fi9 (mp) delar utskottet inte
regeringens bedömning att förslaget i
propositionen inte har effekter som är
integritetskränkande. Förslaget till
registerbaserad folk- och bostadsräkning
tillåter dels en noggrann kartläggning
och datorisering av medborgarnas boende
i syfte att genomföra folk- och
bostadsräkningar, dels ger det underlag
för att genomföra olika undersökningar
och forskning som kan hänföras till
omfattande och detaljerad
samhällsplanering. Med den precision som
uppnås med lägenhetsbeteckning i
adressen behöver man inte längre
personnummer i t.ex. kund- och
medlemsregister: Redan postadressen
upplyser om hur/var man (eller kvinna)
bor tillsammans eller var för sig.
Det föreslagna lägenhetsregistret utgör
den centrala delen i propositionens
förslag till registerbaserad FoB.
Det är utskottets bestämda uppfattning
att genomförandet av en registerbaserad
folk- och bostadsräkning i enlighet med
förslaget i propositionen strider mot
fundamentala värderingar om att
samhällets användning av registrerad
information om den enskilde i möjligaste
mån skall ske först efter hörande och
delaktighet av den enskilde, och med
medborgarens samtycke.
Mot här angiven bakgrund avstyrker
utskottet med anledning av här aktuella
motioner proposition 90 i sin helhet.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande registerbaserad folk-
och bostadsräkning år 2000 m.m.
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi6, 1995/96:Fi7,
1995/96:Fi8 yrkande 1 samt 1995/96:Fi9
avslår proposition 1995/96:90 och som
sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Folk- och bostadsräkning baserad på
urval (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till
reservation 1
Sonja Rembo (m), Anne Wibble (fp),
Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson
(mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet har
och slutar med yrkande 2 bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar i och för sig
uppfattningen att det kan finnas behov
av hushållsstatistik men till skillnad
från regeringen kan vi inte godta att
framställning av statistik utgör
tillräckliga skäl för att genomföra den
i propositionen föreslagna
registerbaserade folk- och
bostadsräkningen.
Utskottet har förståelse för att ett
modernt samhälle har behov av
personbunden information om den
enskilde. Men dessa legitima
samhällsbehov av individinformation
måste balanseras av en uttrycklig och i
praktiken visad respekt för den
enskildes integritet. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att folk- och
bokföringsräkningar genomförs vart
tionde år i enlighet med den uppläggning
som föreslogs av den s.k. FoB-
kommissionen (1993:41).
FoB-kommissionens förslag kan
sammanfattas på följande sätt.
Folk- och bostadsräkningar (FoB) med
traditionell inriktning och omfattning
bör genomföras vart tionde år.
Om det under de tioåriga perioderna
mellan traditionella FoB:ar föreligger
behov av aktualisering av FoB-data finns
det möjligheter att med begränsade
insatser framställa tillfredsställande
statistik som efterfrågas om hushåll och
boende. Uppgifter från en traditionell
FoB kan således skrivas fram med
uppgifter från tillgängliga register och
kompletteras med uppgifter som hämtas in
särskilt genom mer eller mindre
begränsade enkätundersökningar. Den
statistik som erhålls på detta sätt bör
kunna tillgodose väsentliga behov av FoB-
data för planeringsändamål, på nationell
och regional nivå. Beroende av hur
omfattande de kompletterande
enkätundersökningarna görs kan
statistiken i kvalitet och användbarhet
mer eller mindre närma sig vad som
gäller för den egentliga FoB-
statistiken.
Kommuner och landsting, som är de
främsta användarna av hushållsstati
stiken, kan med denna uppläggning av FoB-
räkningar styra enkätundersökningarna
efter sina speciella behov.
Även med denna uppläggning av FoB-
räkningar krävs vissa sambearbetningar
av befintliga register,
uppgiftsinsamling, information till
allmänheten m.m. Detta kräver särskild
lagstiftning. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till lag.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motion Fi8 yrkande 2 om en folk- och
bostadsräkning baserad på urval bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande folk- och
bostadsräkning baserad på urval
att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Fi8 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Propositionens lagförslag
1. Förslag till lag om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsuppgifter
2. Förslag till lag om
lägenhetsregister
3. Förslag till lag om ändring i
folkbokföringslagen (1991:481)
4.Förslag till lag om ändring i lagen
(1990:1536) om folkbokföringsregister
Konstitutionsutskottets yttrande
1995/96:KU3y
Registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000 m.m.
1Till finansutskottet
Finansutskottet har berett
konstitutionsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1995/96:90
Registerbaserad folk- och bostadsräkning
år 2000 m.m.
Bakgrund
I Sverige har folkräkningar med
varierande utformning och regelbundenhet
genomförts sedan mitten av 1700-talet.
Bostadsräkningar med olika omfattning
och mellanrum har gjorts sedan 1910-
talet. Från och med år 1930 har
folkräkningar genomförts vart femte år
med undantag för år 1955, då räkningen
inställdes av ekonomiska skäl. Från och
med år 1960 har samordnade folk- och
bostadsräkningar genomförts vart femte
år. Uppgifterna i räkningarna har
hämtats dels från frågeblanketter till
allmänheten, dels från tillgängliga
datoriserade register. Andelen uppgifter
från datoriserade register har
successivt ökat. I den senaste folk- och
bostadsräkningen från år 1990 samlades
uppgifter om hushåll, lägenheter,
färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid
och utbildning in genom frågeformulär
till allmänheten. Uppgifter hämtades
också in från befintliga register.
Arbetet med 1990 års folk- och
bostadsräkning följdes av Kommissionen
för 1990 års folk- och bostadsräkning
(FoB 90-kommissionen), som hade att
bevaka de formella och praktiska
aspekterna av betydelse för den
personliga integriteten. Kommissionen
hade också som uppgift att utreda
förutsättningarna för helt
registerbaserade framtida folk- och
bostadsräkningar samt en övergång till
tioårsintervall. Kommissionen redovisade
i sitt betänkande Folk- och
bostadsräkning år 1990 och i framtiden,
del II (SOU 1993:41) olika alternativ
till traditionella folk- och
bostadsräkningar. Kommissionen tog inte
ställning till om man skulle ha en
registerbaserad folk- och bostadsräkning
utan konstaterade bara att några bärande
motiv för att för andra ändamål införa
lägenhetsregister och folkbokföring på
lägenhet inte redovisats för
kommissionen. Kommissionen föreslog att
folk- och bostadsräkningar av hittills
traditionell inriktning inte skulle
genomföras oftare än vart tionde år.
Kommissionen bedömde att behovet av
aktualisering av statistiken under
tioårsperioden kunde ske genom
begränsade insatser i mån av konstaterad
efterfrågan. Uppgifter kunde inhämtas
från tillgängliga register och genom mer
eller mindre begränsade
enkätundersökningar.
Mot bakgrund av remissutfallet beslöt
regeringen i mars 1994 att uppdra åt
Statistiska centralbyrån (SCB) att i
samarbete med Centralnämnden för
fastighetsdata (CFD) och
Riksskatteverket (RSV) studera
möjligheterna att producera hushålls-
och bostadsstatistik med hjälp av ett
framtida lägenhetsregister och
förbättrad adressuppgift i
folkbokföringen. Uppdraget redovisades i
en rapport i juni 1994. I rapporten
föreslogs att ett lägenhetsregister
skulle inrättas och att
lägenhetsidentitet skulle införas i
folkbokföringen. En arbetsgrupp som
tillsatts inom Finansdepartementet har i
enlighet med regeringsbeslut den 30 mars
1995 redovisat förslag till den
författningsreglering m.m. som krävs för
att framställa hushållsstatistik med
hjälp av registerdata. Båda dessa
förslag har remissbehandlats.
Datainspektionen avstyrker
arbetsgruppens förslag av
integritetsskäl. Den oro och det
missnöje som kanaliserats vid de
tidigare folk- och bostadsräkningarna
kommer man enligt inspektionen inte till
rätta med genom en total kartläggning
och registrering av de svenska
hushållens sammansättning. En
registrering som till stor del sker utan
att uppgifter inhämtas direkt hos de
enskilda som skall registreras skulle
sannolikt också förstärka allmänhetens
negativa inställning och föda känslor av
att leva i ett storebrorssamhälle.
Inspektionen förordar i stället mindre
omfattande insatser i enlighet med FoB
90-kommissionens förslag. Om det ändå
skulle bli aktuellt med ett
lägenhetsregister anser inspektionen att
registreringen i första hand bör grunda
sig på uppgifter från de enskilda som
skall registreras och inte på uppgifter
som inhämtats från andra register och
från fastighetsägare,
bostadsrättsföreningar m.fl. Också
Svenska Arbetsgivareför-eningen har
framhållit integritetsfrågan och har
anfört att centrala register skapar oro
hos många människor och företag.
Arbetsgivareföreningen har avstyrkt
förslaget.
Forskningsrådsnämnden och Föreningen
för kommunal statistik och planering har
däremot delat SCB:s uppfattning att
införandet av lägenhets-identiteter i
flerbostadshus och ett särskilt
lägenhetsregister till sin karaktär inte
dr mer integritetshotande än den
nuvarande uppgiften om
folkbokföringsfastighet för boende i
småhus. I vilken bostad en person bor,
dvs. hans adress, och vilka fler som bor
i bostaden är normalt allmänt känt.
Dessutom sägs att skyddet för den
personliga integriteten snarare borde
förstärkas än försämras genom
folkbokföring på lägenhet, eftersom
precisionen i adressen blir bättre och
risken för personförväxlingar därmed
minskar.
Propositionen
Propositionen innehåller fyra
lagförslag. Två nya lagar föreslås,
nämligen en lag om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsuppgifter
och en lag om lägenhetsregister. Vidare
föreslås ändringar i folkbokföringslagen
(1991:481) och lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister.
Regeringen föreslår också att riksdagen
skall godkänna det som regeringen
förordar om en registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2000.
I propositionen föreslås att det skall
genomföras en registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2000 för att
framställa statistik för
samhällsplanering, forskning och allmän
information. Förslaget innebär i korthet
att kommunerna blir skyldiga att
fastställa adresser till alla
bostadslägenheter, och i de fall det
finns mer än en bostadslägenhet med
samma adress en särskild beteckning för
varje lägenhet. Ett lägenhetsregister
som skall omfatta samtliga
bostadslägenheter utan koppling till
enskilda personer inrättas i anslutning
till nuvarande fastighetsdatasystem.
Kompletterande lägenhetsspecifika
uppgifter skall lämnas av
fastighetsägarna. Uppgiftsinsamlingen
skall ombesörjas av det blivande
Lantmäteriverket. I ett senare led av
uppbyggnadsskedet skall fastighetsägare
också lämna uppgifter till
folkbokföringsmyndigheter om
lägenhetsbeteckning och till vem
bostadslägenheter är upplåtna. I fråga
om folkbokföringen föreslås att en
person som är bosatt på en
flerbostadsfastighet skall folkbokföras
på lägenhet.
En provverksamhet skall genomföras för
att utvärdera kostnader och en rad andra
aspekter kring dels insamling av
uppgifter och folkbokföring på lägenhet,
dels framställning av registerbaserad
statistik. Provverksamhet i Gävle kommun
och Högalids församling i Stockholms
kommun skall inledas den 1 januari 1996.
De föreslagna bestämmelserna i övrigt
avses träda i kraft den 1 juli 1996 när
det gäller dessa församlingar och annars
vid den tidpunkt som regeringen
bestämmer.
Behovet av statistikuppgifter
I propositionen framhålls att det finns
ett stort behov av statstik på
hushållsnivå. De utredningar om folk-
och bostadsräkningar som har gjorts
sedan början av 1980-talet har alla
genomfört någon form av kartläggning av
behovet av hushållsstatistik.
Kartläggningarna har enligt regeringen
utvisat att det finns ett stort behov av
statistik över hushållen och dess boende
på låg regional nivå. Hushållsstatistik
på denna nivå är grundläggande
information för många olika användare i
de delar av samhället som arbetar med
planering, utvärdering och
resursfördelning. Under
remissbehandlingen av FoB 90-
kommissionens betänkande hade
understrukits det stora behovet av
hushållsstatistik, såväl inom den
statliga och kommunala som den privata
sektorn.
Svenska Kommunförbundet har
understrukit att det för kommunerna
finns ett angeläget och dokumenterat
behov att använda hushållsstatistik för
planering, utvärdering, uppföljning och
inte minst resursfördelning. Vid
fördelning av resurser inom
socialtjänsten och sjukvården används
uppgifter om socioekonomisk
tillhörighet, bostadsförhållanden,
hushållssammansättning och samboende.
Flera statliga myndigheter har också
pekat på behovet av hushålls- och
bostadsstatistik. Socialstyrelsen
använder hushållsstatistik i betydande
omfattning och har hänvisat till att
behovet av statistik kan tänkas öka med
anpassningen till rollen som
utvärderande och uppföljande myndighet.
Dessutom framhålls att förändringarna
inom den sociala sektorns
verksamhetsområde är av så genomgripande
karaktär att värdet av relativt täta
avläsningstidpunkter ökar.
Riksförsäkringsverket använder
hushållsstatistik för att utvärdera
effekterna av stödet till barnfamiljer
och även vid verkets uppföljning och
analyser av socialförsäkringen. Boverket
använder statistiken för att följa upp
och utvärdera det statliga
bostadsstödets effekter för de boende
och bostadsmarknaden och för att
analysera utvecklingen på bostads- och
byggmarknaden. Närings- och
teknikutvecklingsverket gör prognoser
över energi- och elanvändningen på
grundval av statistik över hushållen och
deras boende.
Regeringen understryker också att
forskningens behov av empiriska data är
otvetydigt. Den medicinska och
epidemiologiska forskningen behöver
uppgifter om yrke, arbetsplatser och
boendemiljöer. Hushållsdata används vid
studier av sambandet mellan hälsa/ohälsa
och individens hushållstillhörighet.
Vidare gäller enligt propositionen att
den avreglerade bostadsmarknaden skapar
efterfrågan på hushållsstatistik från
bostadskreditinstitut, byggherrar m.fl.
som behöver underlag för beslut och
risktaganden.
Strukturkostnadsutredningen har i
betänkandet Kostnadsutjämning mellan
kommunerna (SOU 1993:53) framhållit att
det av utredningen föreslagna
kostnadsutjämningssystemet bygger på
strukturella skillnader i kostnader
mellan kommunerna. De kommuner som har
många äldre och barn föreslås generellt
erhålla en högre
strukturkostnadsersättning. Utredningen
har framhållit det nödvändiga i folk-
och bostadsräkningar i femårsintervall.
Annars måste de uppgifter som behövs för
utjämningsmodellen göras tillgängliga på
annat sätt.
Regeringen delar de statliga och
kommunala myndigheternas bedömning
avseende behovet av hushålls- och
bostadsstatistik och hänvisar till att
behovet snarare ökar än minskar mot
bakgrund av att statistiken behövs vid
fördelning av knappa samhällsresurser.
Regeringen framhåller att det finns
flera skäl som talar för en övergång
till registerbaserade folk- och
bostadsräkningar. Stora besparingar kan
uppnås med en sådan ordning. Kostnaden
för en registerbaserad folk- och
bostadsräkning har enligt propositionen
uppskattats till ca 10 miljoner kronor,
att jämföra med de ca 300 miljoner
kronor som en insamling i dag beräknas
kosta. Vidare framhålls att en
kvalitetsförbättring för statistik
uppnås genom möjligheten att
kontinuerligt framställa
hushållsstatistik. Det blir också enligt
regeringen enklare för uppgiftslämnarna.
Kvaliteten på folkbokföringen förbättras
och risken för ett ökat bortfall i
statistikuppgifterna försvinner.
Regeringen hänvisar också till att det
inom Europeiska unionen pågår
förberedelse för ett direktiv som
uppmanar medlemsländerna att genomföra
en folk- och bostadsräkning vid
sekelskiftet.
Inrättande av ett lägenhetsregister
För att möjliggöra en registerbaserad
folk- och bostadsräkning föreslår
regeringen att ett lägenhetsregister
inrättas.
Registret inrättas som ett
administrativt beståndsregister i
anslutning till fastighetsdatasystemet
och skall omfatta samtliga lägenheter i
landet. Uppgifterna skall inte kunna
kopplas direkt till enskilda personer.
Uppbyggnaden sker med uppgifter från
fastighetsdatasystemet, främst
byggnadsregister. Uppgifterna gäller
regional belägenhet, fastigheter och
byggnader. Härtill kommer
adressuppgifter. Mer specifika
lägenhetsuppgifter som antalet rum,
förekomst av kök eller hiss,
upplåtelseform och våningsplan måste
inhämtas från ägare till flerbostadshus
och nyare enbostadshus med stöd av en
författningsreglerad uppgiftsskyldighet.
Lägenhetsbeteckning skall fastställas av
kommunen och meddelas fastighetsägaren.
Grundläggande bestämmelser om ändamål
och innehåll samt om uppgiftsskyldighet
ges i lag, medan kompletterande
föreskrifter ges i förordningsform.
Lägenhetsregistret blir inte ett
personregister i datalagens mening men
en allmän förebild har varit den
förekommande regleringen av
personregister.
Som registerändamål anges i förslaget
till lag om lägenhetsregister att
uppgifterna i registret får användas för
framställning av statistik och för
folkbokföringen. Registret får också
användas för resursfördelning samt
planering, uppföljning och utvärdering
av boende, byggande och kommunikationer.
I fråga om innehållet föreskrivs att
registret får innehålla uppgifter om
fastighet, byggnad, lägenhetsbeteckning
och övriga uppgifter om lägenheten samt
att regeringen närmare föreskriver vilka
uppgifter registret skall innehålla.
Uppgiftsskyldigheten för fastighetsägare
förenas med en möjlighet att förelägga
vite om begärd uppgift inte lämnas inom
föreskriven tid.
Folkbokföring på lägenhet
Regeringen föreslår en ändring i
folkbokföringslagen med innebörden att
personer som bor i flerbostadshus skall
folkbokföras på lägenhet och inte bara
på fastigheten. Folkbokföringen på
lägenhet medför att skyldigheten att
lämna vissa uppgifter i
flyttningsanmälan också skall gälla
lägenhetsuppgift. Skattemyndigheten får
i sin egenskap av
folkbokföringsmyndighet förelägga en
person att lämna uppgift om
lägenhetsbeteckning, även om denne inte
dr skyldig att göra anmälan om
flyttning. Bestämmelserna om
föreläggande till fastighetsägare att
uppge till vem han upplåter bostad och
vilka som enligt hans kännedom bor i
fastigheten respektive lägenheten
kompletteras med att föreläggandet också
får avse uppgift om personnummer,
adress, fastighetsbeteckning och
lägenhetsbeteckning.
Integritetsfrågor
Enligt regeringen utgör folkbokföring på
lägenhet som en utökad adressuppgift
knappast i sig en integritetskänslig
uppgift. Genom att uppgifter om
lägenhetsbeteckning förs in i
folkbokföringen ökar precisionen i
adressen och minskar risken för
personförväxlingar, t.ex. vid
postdistribution. Minskad risk för
personförväxling innebär enligt
regeringen en förstärkning av
integritetsskyddet. Införandet av
särskiljande adresser i folkbokföringen
anges kanske även kunna bidra till en
minskning av personnummeranvändningen.
Regeringen framhåller vidare att den
personliga integriteten kan kränkas,
inte enbart genom att känslig
information samlas, utan även genom att
i och för sig harmlösa uppgifter är
felaktiga eller inaktuella. Regeringen
hänvisar även till att de uppgifter som
SCB använder för att framställa
statistik omfattas av absolut sekretess.
Lagrådet
Lagrådet har granskat regeringens
lagförslag och har haft vissa synpunkter
på utformningen av förslagen. Lagrådets
synpunkter har i stor utsträckning
beaktats i propositionen. Lagrådet har
inte närmare berört integritetsfrågan.
Motionerna
Fyra motioner har väckts med anledning
av propositionen. I motion 1995/96:Fi8
yrkar Birger Hagård m.fl. (m) att
riksdagen avslår regeringens
proposition. I andra hand yrkas i
motionen ett tillkännagivande till
regeringen om mindre omfattande insatser
vid insamling av uppgifter, i enlighet
med FoB 90-kommissionens förslag. Enligt
motionärerna utgör allmänhetens
inställning till FoB:arna den naturliga
utgångspunkten för överväganden kring
hur statistikbehovet skall tillgodoses.
En registrering som uteslutande bygger
på att uppgifter om medborgarna inhämtas
från andra register, fastighetsägare,
bostadsrättsföreningar m.fl. kommer
enligt motionärerna snarare att
förstärka allmänhetens negativa
inställning och väcka känslor av att
leva i ett kontrollsamhälle än mana till
förståelse för registreringen.
Motionärerna framhåller dock att
genomförandet av folk- och
bostadsräkningen inte är
integritetskränkande i sig utan det är
möjligheterna till sambearbetning av
lägenhetsregistret med en rad andra
register som reser berättigade frågor
från sårbarhets- och
integritetssynpunkt. Om ett
lägenhetsregister införs måste
registrering i första hand grunda sig på
uppgifter som inhämtas endast från den
enskilde som registreringen avser och
inte på en lagreglerad
uppgiftsskyldighet.
Anne Wibble m.fl. (fp) yrkar i motion
1995/96:Fi6 att regeringen avslår
propositionen i den del som rör
inrättandet av ett centralt
lägenhetsregister. Om detta yrkande
avslås yrkas avslag på propositionen. I
motion 1995/96:Fi7 av Siw Persson och
Margitta Edgren (båda fp) begärs ett
tillkännagivande till regeringen i fråga
om det integritetsinskränkande av att ha
lägenhet/lägenhetsbeteckning i adressen.
I båda motionerna framhålls att man inte
är motståndare till personbunden
information om den enskilde eftersom ett
modernt samhälle har ett legitimt behov
av sådana uppgifter. Men dessa legitima
samhällsbehov av individinformation
måste - framhålls det i motion Fi6 -
balanseras av en uttrycklig och i
praktiken visad respekt för den
enskildes personliga integritet.
Införandet av ett lägenhetsregister
strider mot grundtanken att samhällets
användning av registrerad information om
den enskilde i möjligaste mån skall ske
först efter hörande och delaktighet av
den enskilde, och med medborgarens
samtycke. Motion Fi7 vänder sig mot
lägenhetsbeteckningar i adresser.
Integritetsintrånget kommer att upplevas
av allmänheten främst utifrån
preciseringen av postadressen som ju
sprids utan restriktioner. Adressen
kommer att bära information om den
enskildes boendeförhållanden och
samlevnad med andra. Det är spridningen
av uppgifter - som en integrerad del av
postadressen - till alla dem som den
enskilde vill eller måste ha kontakt med
som skapar det moraliska och politiska
problemet.
Peter Eriksson och Birger Schlaug (båda
mp) ifrågasätter i motion 1995/96:Fi9
behovet av att det över huvud taget
genomförs fler folk- eller
bostadsräkningar, vare sig de är
registerbaserade eller mer
traditionella, mot bakgrund av att
varken kommunerna eller forskningen har
mer än ett begränsat intresse av dessa.
De behov som propositionen vill
tillgodose kan som FoB 90-kommissionen
förordat uppnås genom frivilliga mer
begränsade undersökningar. Av
integritetsskäl är det inte acceptabelt
att enskilda medborgare skall behöva
uppleva att staten samlar in mängder av
data ur ett flertal register bakom
ryggen på dem. Att staten dessutom skall
utgå från fastighetsägarnas uppgifter i
stället för uppgifter direkt från
medborgarna upplevs säkerligen av många
som både kränkande och obehagligt. Det
nya lägenhetsregistret bör inte införas,
och motionärerna yrkar att propositionen
i sin helhet avslås.
Utskottet
Inhämtande av upplysningar
På utskottets begäran har statsrådet Jan
Nygren och generaldirektören vid
Datainspektionen Anitha Bondestam
muntligen lämnat kompletterande
upplysningar i ärendet.
Reaktionerna på tidigare folk- och
bostadsräkningar
Frågan om den personliga integriteten
och intrång i denna i samband med folk-
och bostadsräkningar uppmärksammades
första gången i en omfattande allmän
debatt vid 1970 års folk- och
bostadsräkning. Därefter har debatter om
integritetsfrågor förekommit tämligen
regelmässigt vid följande folk- och
bostadsräkningar.
Debatten i samband med 1970 års folk-
och bostadsräkning avsåg i första hand
det då tillämpade förfarandet med en
insamling av uppgifter genom
fastighetsägarna, vilket kritiserades
starkt. Debatten avsåg dock även
riskerna för integritetsintrång i
bearbetning och lagring av data.
En omfattande integritetsdebatt uppstod
också på grund av det förslag om
utformning av kommande folk- och
bostadsräkningar som SCB på regeringens
uppdrag lade fram år 1983, det s.k.
Fobaltförslaget. Enligt detta skulle
uppgifter helt hämtas ur befintliga och
vissa tillkommande register. Kritiken
inriktades främst på att datatekniken
kunde användas för att kontrollera
medborgarna, bl.a. genom
sambearbetningar av administrativa
register.
Statistikkommissionen för 1985 års folk-
och bostadsräkning, kallad FoB 85-
kommissionen, uppdrog åt en arbetsgrupp
att utföra ett visst utredningsarbete.
Gruppens rapport finns redovisad i
kommissionens delbetänkande Folk- och
bostadsräkningar i framtiden (SOU
1988:43) som bilaga 1. Gruppen vägde
nyttan mot kostnaderna för folk- och
bostadsräkningar. En tungt vägande
aspekt, kanske den avgörande, var enligt
arbetsgruppen uppoffringen av
integritet. Det finns emellertid inte
någon självklar definition av begreppet
personlig integritet eller intrång i
denna integritet. Allmänt gällde enligt
arbetsgruppen att man fruktar den stora
mängden uppgifter och den av individen
okontrollerade överföringen från ett
register till ett annat. Bland sådant
som väcker oro och irritation nämns
känslig information,
registersamkörning, användning av
personnummer, felaktig eller misstolkad
information och
evalveringsundersökningar. Men i många
fall ser man ändå folk- och
bostadsräkningen mindre som ett
integritetshot än som en av andra skäl
mindre önskvärd företeelse. Massmedierna
speglar allmänhetens oro för folk- och
bostadsräkningen. De har enligt
arbetsgruppen fört ut en saklig
information men har också presenterat
folk- och bostadsräkningen så att
allmänheten kunnat vilseledas att tro
att uppgifter för statistiska ändamål
inte är sekretesskyddade. Många upplever
bristen på kontroll av vart uppgifterna
tar vägen som det mest oroande. Man
oroar sig i första hand för att
uppgifterna når den närmaste
omgivningen, men också att de når alla
dem som i sin tjänsteutövning har eller
kan skaffa sig tillgång till
individuppgifter. Dessutom oroar man sig
för vad som brukar betecknas som
storebror och för hur registret skulle
kunna utnyttjas av en ockupationsmakt.
FoB 85-kommissionen framhöll att
skyddet för den personliga integriteten
under alla förhållanden fortlöpande
måste uppmärksammas. Riskerna för
otillbörliga integritetsintrång är små
när det gäller statistik av det slag som
folk- och bostadsräkningen
representerar. Det hindrar inte att
kvarstående faktiska risker för
integritetsintrång och sakligt grundad
oro för detta kan och måste så långt
möjligt undanröjas. Utan allmänt
vedertagna uppfattningar om vad som
skall avses med personlig integritet och
otillbörliga intrång i denna måste det i
fråga om folk- och bostadsräkningen
eller motsvarande, liksom vid all
framtagning av offentlig statistik, dock
alltid bli fråga om en avvägning mellan
det allmännas och medborgarnas mer eller
mindre sammanfallande eller motstridande
intressen.
FoB 90-kommissionen redovisade i sitt
betänkande Folk och bostadsräkningen år
1990 och i framtiden (SOU 1993:41)
reaktionerna över 1990 års folk- och
bostadsräkning. Folk- och
bostadsräkningen hade föranlett en
omfattande allmän debatt, där olika
kritiska synpunkter förts fram, främst i
massmedierna. Kritiska synpunkter hade
även kommit till uttryck hos politiker i
kommunerna och i deras
ställningstaganden i de beslutande
organen. Den i olika sammanhang
framförda kritiken hade till stor del
liksom tidigare gällt att folk- och
bostadsräkningen kränker den enskildes
integritet, att sekretesskyddet är
otillräckligt, att den innebär en
otillbörlig kontroll av medborgarna och
att den är onödig och dyr eftersom de
uppgifter som ingår i den redan finns
tillgänglig i olika andra register o.d.
Nytt i reaktionerna var också att de i
ökad utsträckning i en del fall fått
formen av mer eller mindre organiserade
kampanjer med syfte att bojkotta folk-
och bostadsräkningen. FoB 90-
kommissionen fann att skyddet för den
personliga integriteten hade
tillgodosetts genom omfattande
säkerhetsåtgärder och att några
nämnvärda integritetsinskränkningar som
kunde hänföras till åtgärder i
genomförandet inte hade kommit till
synes. Kommissionen kunde konstatera att
den oro för integritetsintrång och de
uppfattningar att folk- och
bostadsräkningar är onödiga som kommit
till synes i den allmänna debatten och i
vägran att lämna uppgifter inte hade
dämpats i 1990 års folk- och
bostadsräkning jämförts med vad som
tidigare iakttagits, snarare kunde det
vara fråga om en ökning. Detta gäller
trots strävandena att genom
informationsinsatser visa på sekretess-
och integritetsskyddet och öka
förståelsen för folk- och
bostadsräkningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Under riksdagsbehandlingen av
propositioner om folk- och
bostadsräkningen år 1990 (prop.
1988/89:91 och 1988/89:121) framfördes i
en rad motioner yrkanden med
utgångspunkt i integritetsaspekter.
Finansutskottet hänvisade bl.a. till de
stora behovet för kommunerna av
tillförlitlig statistik på regional
nivå. Finansutskottet ställde sig i
huvudsak bakom regeringens förslag, men
gjorde två tillkännagivanden till
regeringen, en beträffande arkivering av
registret och en beträffande en
tioårsintervall mellan folk- och
bostadsräkningarna (bet. 1988/89:FiU24).
Frågan om skyldighet för
fastighetsägare att lämna uppgifter om
vem som bor i deras fastigheter
behandlades av konstitutionsutskottet
våren 1991 i ett yttrande till
skatteutskottet över ny
folkbokföringslag (1990/91:
KU5y). Utskottet hänvisade till att
uppgiftsskyldigheten bara gällde efter
förfrågan från skattemyndigheten. Enligt
utskottet vägde behovet av att kunna
kontrollera om folkbokföringsorten är
rätt över den eventuella
integritetsinskränkning
uppgiftsskyldigheten skulle innebära.
Gällande regler
Enligt 1 kap. 2 § tredje stycket
regeringsformen skall det allmänna värna
om den enskildes privatliv. 2 kap. 3 §
regeringsformen stadgar att varje
medborgare i den utsträckning som
närmare anges i lag skall skyddas mot
att hans personliga integritet kränks
genom att uppgifter om honom registreras
med hjälp av automatisk databehandling.
Datalagen (1973:289) har till syfte
att hindra att hantering av ADB-fört
personregister medför otillbörligt
intrång i den personliga integriteten.
Integritetsskyddet i datalagen ersätts
på en rad områden av särskilda
registerlagar för vissa slag av
personregister. För sådana s.k.
statsmaktsregister behövs inte tillstånd
av Datainspektionen.
Enligt 2 § andra stycket 4 datalagen
krävs tillstånd för sambearbetning av
uppgifter i olika personregister, men
kravet på tillstånd gäller inte om det i
författning finns stöd för en
sambearbetning och inte heller om
samkörningen sker i överensstämmelse med
beslut av Datainspektionen eller om de
registrerade lämnat sitt medgivande. Med
inrättande av personregister förstås
även insamling av uppgifter som skall
ingå i registret.
Enligt förarbetena till datalagen
(prop. 1973:33 s. 120) är det angeläget
att frågan om huruvida ett
personregister kan medföra otillbörligt
integritetsintrång bedöms efter
likartade grunder oavsett om registret
inrättas efter tillstånd av
Datainspektionen eller efter beslut av
statsmakterna. I förarbetena till
bestämmelserna i 3 § datalagen om de
generella grunderna för
tillståndsgivningen (prop. 1978/79:109)
har framhållits att för
tillståndsgivningen självfallet måste
vara av betydelse om uppgifterna samlas
in direkt från dem som registreras och
om dessa personer känner till
registerändamålet eller om uppgifterna
kommer från annat håll och kanske
samlats in för andra syften. Enligt
motiven skall när det gäller tillstånd
för sambearbetning en restriktiv
tillämpning gälla. I vissa fall, t.ex. i
fråga om samutnyttjande av data för
forskningsändamål, samhällsplanering och
statistikproduktion, kan man vara mindre
restriktiv vid bedömningen.
Datalagsutredningens förslag till ny
datalag (SOU 1993:10) innehåller
bestämmelser om att personuppgifter får
behandlas endast under vissa
förutsättningar, bl.a. om den enskilde
samtyckt till behandlingen eller om
behandlingen behövs för att tillgodose
ett allmänintresse och detta intresse
fick anses väga tyngre än den enskildes
intresse av att uppgifter om honom inte
behandlas. Den enskildes samtycke skall
enligt förslaget lämnas uttryckligen och
avse viss behandling, som han
informerats om.
I detta sammanhang kan nämnas att
Datalagsutredningen diskuterade
begreppet otillbörligt intrång i den
personliga integriteten och fann att
det inte låter sig definieras. Det är
beroende av en vägning av motstående
intressen. Endast om den enskilde ges en
absolut rätt att freda sig mot varje
intrång i integriteten, dvs. i sin
privata sfär, eller om undantagen går
att exakt avgränsa skulle en definition
vara möjlig. Något allmänt stöd för
uppfattningen att den enskilde skulle ha
en absolut rätt till uppgifter om sin
person föreligger inte. Fallen där
intrång skall vara tillåtet och således
inte otillbörligt växlar beroende på
vilka utgångspunkter som väljs.
Utredningen ansåg att intrång i den
personliga integriteten måste få
tillåtas, om andra och viktigare
intressen påkallade det och att den
oenighet som kunde finnas om
integritetsskyddets omfattning närmast
rör vilka dessa övergripande intressen
kan vara. Denna fråga kan i sin tur inte
besvaras utan att hänsyn tas till
exempelvis arten och mängden av de
uppgifter om den enskilde som skall
behandlas och i vilka sammanhang de är
tänkta att förekomma.
I Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG regleras skyddet för
enskilda personer med avseende på
behandlingen av personuppgifter samt de
fria flödet av sådana uppgifter.
Direktiven gäller för sådan behandling
av uppgifter som sker med hjälp av
automatisk databehandling och för sådana
andra uppgifter som ingår i ett register
som är uppbyggt efter vissa
sökkriterier. Medlemsstaterna skall
föreskriva att personuppgifter skall
samlas in för särskilda uttryckligt
angivna och berättigade ändamål; senare
behandling av uppgifter för historiska,
statistiska och vetenskapliga ändamål
skall inte anses oförenlig med dessa
ändamål förutsatt att medlemsstaterna
beslutar om lämpliga skyddsåtgärder.
Personuppgifter får behandlas endast om
den registrerade otvetydigt lämnat sitt
samtycke eller om behandlingen är
nödvändig för att fullgöra ett avtal,
för att fullgöra en rättslig
förpliktelse som åvilar den
registeransvarige, för att skydda den
registrerades grundläggande intressen
eller om behandlingen är nödvändig för
att utföra en arbetsuppgift av allmänt
intresse, eller om behandlingen är
nödvändig för ändamål som rör
berättigade intressen hos den
registeransvarige utom när sådana
intressen uppvägs av den registrerades
intressen.
Den registeransvarige skall ge den
person som uppgifterna samlas in ifrån
information om vem som är
registeransvarig, ändamålet med
behandlingen av uppgifterna samt all
ytterligare information som är nödvändig
för att tillförsäkra den registrerade en
korrekt behandling.
Om uppgifterna inte samlas in från den
registrerade skall den registeransvarige
ge den registrerade motsvarande
information. Detta gäller dock inte när
det - särskilt i samband med behandling
för statistiska ändamål eller
forskningsändamål - visar sig omöjligt
eller innebär en oproportionerligt stor
ansträngning att ge informationen eller
om registrering eller utlämnande
uttryckligen föreskrivs i författning. I
sådana fall skall lämpliga
skyddsåtgärder vidtas.
Inom EG planeras mot bakgrund av
rekommendationer från FN och Europarådet
direktiv om en folk- och bostadsräkning
år 2000.
När det gäller det i den nu aktuella
propositionen framlagda förslaget om att
uppgift om lägenhetsförteckning skall
kunna ingå i folkbokföringsregistret kan
nämnas att enligt 7 kap. 15 §
sekretesslagen (1980:100) gäller
sekretess i verksamhet som avser
folkbokföringen eller annan liknande
registrering av befolkningen för uppgift
om enskilds personliga förhållanden, om
det av särskild anledning kan antas att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgifter om namn, adress,
personnummer eller civilstånd gäller
således i normala fall inte sekretess.
Däremot råder enligt 9 kap. 4 § absolut
sekretess för de uppgifter som SCB
använder för att framställa statistik
och som avser enskilds personliga
ekonomiska förhållanden, vilka kan
hänföras till den enskilde. Uppgifter i
företagsregister, uppgift som avser
avliden, uppgift som behövs för
forskningsändamål, uppgift som avser
personal- och lönestatistik och
uppgifter som inte kan hänföras till
enskild får emellertid lämnas ut om det
står klart att det kan ske utan skada
för den som uppgiften rör eller för
någon honom närstående.
Utskottets överväganden
Genom muntliga upplysningar från
statsrådet Jan Nygren och genom
propositionen har framkommit att det i
samhället finns en stort behov av sådana
statistiska uppgifter som folk- och
bostadsräkningarna ger. Uppgifterna
behövs bl.a. för resursfördelning och
planering samt för uppföljning och
utvärdering. Hushållsstatistik på lokal
nivå ger information som är av
grundläggande betydelse för arbete med
planering, utvärdering och fördelning av
samhällets resurser. I remissvaren på
FoB 90-kommissionens förslag underströks
det stora behovet av hushållsstatistik,
såväl inom den statliga och kommunala
som den privata sektorn. Det har vidare
framkommit att urvalsundersökningar inte
är en metod som lämpar sig när det
gäller uppgifter på låg regional nivå,
t.ex. på församlingsnivå, och att det
finns ett stort behov av sådana
uppgifter.
Utskottet anser i likhet med regeringen
att övervägande skäl talar för att folk-
och bostadsräkningarna i fortsättningen
skall ske genom att uppgifterna helt
hämtas från andra register i stället för
att som hittills delvis ha inhämtats
också från de enskilda personerna. Stora
besparingar kan uppnås genom att
uppgifter inte längre behöver inhämtas
från alla hushåll. Klara
kvalitetsförbättringar uppnås genom att
det ges en möjlighet att kontinuerligt
framställa hushållsstatistik, vilket ger
en mer aktuell information om hushållens
boendestandard och boendeekonomi.
Problemet med bortfall av svar, som
visade sig under 1990 års folk- och
bostadsräkning och som innebär en risk
för sämre kvalitet i statistiken,
försvinner med en registerbaserad folk-
och bostadsräkning. Ytterligare ett skäl
är att bördan för kommuner,
fastighetsägare och allmänheten att
lämna uppgifter kan minskas sedan
uppbyggnadsskedet väl passerats.
En registerbaserad folk- och
bostadsräkning förutsätter folkbokföring
på lägenhet för dem som bor i
flerbostadshus, liksom hushåll i
enbostadshus i dag registreras på sin
bostad. Utskottet har inhämtat muntliga
upplysningar från generaldirektören vid
Datainspektionen Anitha Bondestam, som
särskilt berört det integritetskänsliga
i de föreslagna ändringarna i
folkbokföringslagen. Utskottet är
medvetet om att en uppgift i
folkbokföringsregister om i vilken
lägenhet en person bor i vissa fall kan
upplevas som integritetskränkande men
vill hänvisa till att 7 kap. 15 §
sekretesslagen ger utrymme att
sekretessbelägga uppgiften om det finns
särskild anledning att den enskilde
eller någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs.
När det gäller inrättandet av ett
lägenhetsregister ser utskottet inte
registret i sig som integritetskränkande
eftersom det inte är knutet till
personer. Vad som däremot kan inge oro
bland människor är det förhållandet att
en sambearbetning av detta register,
folkbokföringsregister och andra
register tillsammans kan ge en alltför
integritetskänslig bild av personer och
hushåll. Utskottet vill därför
understryka behovet av information till
allmänheten när det gäller folk- och
bostadsräkningarna om bl.a. syftet med
folk- och bostadsräkningen och det
integritetsskydd som finns kring
uppgifterna. Utskottet har inhämtat att
information om provundersökningen kommer
att ges i form av annonser,
pressmeddelanden och
informationsträffar. Vidare kommer
allmänheten att ges möjlighet att
rekvirera informationsmaterial. I
samband med ändringar i folkbokföringen
kommer de registrerade att få
information från skattemyndigheterna. De
register som används för den statistik
som framställs under provundersökningen
kommer enligt propositionen att gallras
när proven genomförts. Utskottet
förutsätter att regeringen, i samband
med att den återkommer till riksdagen i
fråga om folk- och bostadsräkningen år
2000, kommer att behandla
informationsfrågan ingående och beakta
alla aspekter på hur informationen bäst
bör delges de registrerade.
Mot bakgrund av att omfattande
informationsinsatser planeras anser
utskottet att en registerbaserad
provundersökning och även folk- och
bostadsräkningen år 2000 bör kunna
genomföras utan att det behöver uppkomma
oro för integritetskränkningar i samband
med verksamheten.
Konstitutionsutskottet anser således att
propositionens lagförslag bör
tillstyrkas och att vad regeringen
förordat om en registerbaserad folk- och
bostadsräkning bör godkännas. Motionerna
bör följaktligen avstyrkas. Utskottet
har inte tagit ställning i
anslagsfrågan.
Stockholm den 30 november 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo
(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina
Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Widar
Andersson (s), Birger Hagård (m), Tone
Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c),
Björn von Sydow (s), Jerry Martinger
(m), Barbro Hietala Nordlund (s),
Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg
(s), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg
(fp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Ola
Karlsson (m).
Avvikande mening
Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),
Birger Hagård (m), Birgitta Hambraeus
(c), Jerry Martinger (m), Inger René
(m), Peter Eriksson (mp) och Håkan
Holmberg (fp) anser att utskottets
yttrande under rubriken Överväganden
bort ha följande lydelse:
Enligt konstitutionsutskottets mening
har regeringen inte lagt tillräcklig
vikt vid integritetsfrågan. En
omfattande registrering av uppgifter som
berör enskilda personer måste föregås av
noggranna avvägningar i fråga om behovet
av de insamlade uppgifterna å ena sidan
och integritetsfrågorna och de enskildas
krav på en skyddad personlig sfär å
andra sidan. Nyttan av en allmän folk-
och bostadsräkning måste vägas mot de
fördelar som därigenom står att vinna
jämfört med att uppgifterna hämtas in
enligt en urvalsmetod. Några mer
ingående avvägningar av detta slag
redovisas inte i propositionen.
Regeringen har som skäl för förslaget
bl.a. framhållit kostnadsaspekterna.
Utskottet anser att kostnadsaspekten
under alla förhållanden måste
underordnas behovet av ett system som
medborgarna känner förtroende inför.
Som ändamål för lägenhetsregistret
anges att det skall användas för
framställning av statistik och för
folkbokföringen samt för
resursfördelning och planering,
uppföljning och utvärdering av boende,
byggande och kommunikationer. Utskottet
anser att det inte bör skapas ett
register som på detta sätt innehåller
uppgifter som är "bra att ha", dvs. är
till för att tillgodose eventuella
framtida behov av registerdata om
människors liv och leverne.
Utskottet vill understryka att
regeringens förslag innebär effekter som
är integritetskränkande. Uppgift om en
persons adress i folkbokföringsregistren
är visserligen oftast inte
integritetskränkande i dag, men det
uppstår ett annat läge när
lägenhetsbeteckningen upplyser om
boendeform för envar och när man via
postadressen kan göra sammanställningar
om hushållets sammansättning.
Enligt utskottets mening måste
allmänhetens inställning till folk- och
bostadsräkningarna vara utgångspunkten
vid ställningstaganden om hur samhällets
statistikbehov skall tillgodoses.
Allmänhetens inställning manifesterades
tydligt vid folk- och bostadsräkningen
1990, då bortfallet av svar också blev
märkbart. Att uppgiftsinsamlingen för
statistiska ändamål skall ske genom
heltäckande folk- och bostadsräkningar
kan i och för sig ifrågasättas.
Utskottet anser dock att ett
allvarligare problem är att enskilda
personer genom en registerbaserad folk-
och bostadsräkning kan uppleva att
staten samlar in en stor mängd data
bakom ryggen på dem, och att detta sker
i ett kontrollsyfte. Om det nu genomförs
en datainsamling utan att uppgifterna
hämtas från den enskilde personen kommer
detta enligt utskottets bedömning att
förstärka medborgarnas misstänksamhet
och försvåra framtida angelägnare
datainsamlingar, även om medborgarna
lämnas utförlig information om folk- och
bostadsräkningen. Att staten dessutom
skall utgå från fastighetsägarnas
uppgifter i stället för uppgifter direkt
från medborgarna kan också sannolikt
uppfattas som kränkande och obehagligt.
Utskottet avstyrker propositionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Propositionens förslag 2
Behovet av hushållsstatistik 2
Fördelen med en registerbaserad
folk- och bostadsräkning 4
Konstruktionen av ett
lägenhetsregister 4
Motionerna 5
Utskottet 7
Hemställan 9
Reservationer
1. Registerbaserad folk- och
bostadsräkning år 2000 m.m.
(mom. 1) 10
2. Folk- och bostadsräkning
baserad på urval (mom. 2) 11
Bilagor
1. Propositionens lagförslag 12
1. Förslag till lag om
provverksamhet avseende hushålls-
och
bostadsuppgifter 12
2. Förslag till lag om
lägenhetsregister 13
3. Förslag till lag om ändring i
folkbokföringslagen (1991:481) 15
4. Förslag till lag om ändring i
lagen (1990:1536) om folkbok-