Utskottet tillstyrker i detta betänkande
förslag till en sammanslagning av
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst. Utskottet understryker att
en inriktning bör vara att det nya
bolagets huvudkontor med dess funktioner
för den samlade verksamheten lokaliseras
till Visby. Det är också av stor vikt
att en betydande del av den totala
verksamheten i övrigt skall bedrivas på
Gotland så att sysselsättningen på
Gotland bevaras och förstärks vid en
sammanslagning. I anslutning till
förslaget att slå samman
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
tillstyrker utskottet även förslagen att
ge skattebefrielse för de statliga
spelbolagen och att införa ett nytt
vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet.
Tio motioner har väckts med anledning
av propositionen. I några av motionerna
berörs även frågor om spelberoende och
införande av en åldersgräns för spel.
Samtliga motioner avstyrks av utskottet.
Till här refererade avsnitt har fogats
sex reservationer. I en gemensam
reservation för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet och
Vänsterpartiet föreslås att riksdagen
avslår regeringens förslag att slå
samman Penninglotteriet och Tipstjänst.
Reservationerna i övrigt till denna del
av betänkandet framgår av
innehållsförteckningen.
I ett avslutande kapitel i propositionen
föreslås att det statliga
kreditmarknadsbolaget Venantius AB får
lämna lån till Stenungsunds kommun inom
en ram på 300 miljoner kronor för
särskilda ändamål. Utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen och avstyrker
de med anledning av detta förslag väckta
motionerna.
Mot detta förslag reserverar sig i en
gemensam reservation Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet.
Reservanterna menar att avsikten med
verksamheten i Venantius aldrig har
varit att bistå vid saneringen av
ekonomin i kommuner som gjort alltför
stora borgensåtaganden.
Propositionen
I proposition 1995/96:169 föreslår
regeringen (Finansdepartementet)
1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1482) om lotteriskatt,
2. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen
att slå samman Svenska Penninglotteriet
AB och AB Tipstjänst på det sätt som
föreslås,
4. att riksdagen godkänner att
regeringen bildar ett nytt aktiebolag
som kan överta aktierna i Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
som ett led i sammanslagningen,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen
att ändra vinstdelningssystemet mellan
staten och föreningslivet på det sätt
som föreslås,
6. att riksdagen godkänner att
Venantius AB får lämna lån inom en ram
på högst 300 miljoner kronor för
särskilda ändamål.
Regeringens lagförslag återfinns i
bilaga 1 till betänkandet. Såvitt avser
förslag till lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt har
utskottet vidtagit viss rättelse
avseende nuvarande lydelse.
Motionerna
1995/96:Fi66 av Lilian Virgin och
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att placera det sammanslagna
Penninglotteriets och Tipstjänsts
verksamhet på Gotland,
2. att riksdagen _ vid avslag på
yrkande 1 _ beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om att placera huvudkontoret och
större delen av den sammanslagna
verksamheten på Gotland.
1995/96:Fi67 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en segmentering av
spelmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionalpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vinstdelningssystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensneutral
skattebefrielse,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om spelberoende.
1995/96:Fi68 av Johan Lönnroth m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget i
proposition 1995/96:169 att slå samman
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen _ om yrkande 1 avslås
_ som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
förläggning av turspel på Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vinstdelningssystemet,
4. att riksdagen avslår förslaget att
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst undantas från lotteriskatt i
enlighet med vad i motionen anförts,
1995/96:Fi69 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamhetens lokalisering,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till en utvidgad åldersgräns i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:169 i berörd del,
2. att riksdagens hos regeringen begär
en ny proposition som är bättre
redovisad i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av bättre redovisade
propositioner.
1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:169 om sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. i dess helhet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär
förslag om försäljning på förmånliga
villkor av AB Tipstjänst till
föreningslivet i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1995/96:Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokalisering av det nya
bolaget,
2. att riksdagen vid avslag på vårt
yrkande 1 beslutar avslå proposition
1995/96:169 såvitt avser
sammanslagningen av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
3. att riksdagen vid avslag på vårt
yrkande 1 hos regeringen begär ett nytt
förslag där samtliga turspel inordnas
under Svenska Penninglotteriet AB.
1995/96:Fi73 av Karin Israelsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till föreningslivet,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslaget för forskning m.m.,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot introduktion av
spelformer över hemdatorer,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om åldersgränser för spel.
1995/96:Fi74 av Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkrörelsernas möjligheter
att i framtiden hävda sin andel av den
totala spel- och lotterimarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om neutralitet i spelformer
mellan statlig och enskild
lotterianordnare,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att folkrörelserna skall
tillåtas dra fördel av förändrade system
och kunna tillåtas att utvecklas och
växa,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de problem som kan uppstå av
s.k. spelberoende,
5. att riksdagen beslutar att alla
lotterianordnare, också de statliga,
skall upprätta ett etiskt policydokument
som förhindrar negativa följder av ett
allt- för aktivt spelande.
1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget i
proposition 1995/96:169 om
sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
2. att riksdagen avslår förslaget att
Venantius AB får lämna lån inom en ram
på 300 miljoner kronor för särskilda
ändamål.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet har berett
skatteutskottet, socialutskottet,
kulturutskottet och bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över de förslag
i propositionen jämte motionerna som
berör respektive utskotts
beredningsområde.
Yttrandena 1995/96:SkU10y,
1995/96:SoU8y, 1995/96:KrU8y och
1995/96:BoU5y återfinns i bilagorna 2-5
till detta betänkande.
Studiebesök m.m.
Finansutskottet har vid ett studiebesök
den 21 mars 1996 hos AB Tipstjänst tagit
del av Tipstjänst syn på regeringens
förslag om en sammanslagning av
Tipstjänst och Penninglotteriet.
Ordföranden i Svenska Penninglotteriet
AB Peter Egardt och verkställande
direktören Leif Forsberg har inför
företrädare för finansutskottet den 2
maj redovisat sina synpunkter på
regeringens förslag.
Utskottet
I proposition 169 behandlas två helt
skilda frågor. Större delen av
propositionen ägnas åt förslaget att slå
samman Svenska Penninglotteriet AB och
AB Tipstjänst och hithörande frågor. I
ett avslutande kapitel föreslås att
Venantius AB får lämna lån till
Stenungsunds kommun inom en ram på 300
miljoner kronor för särskilda ändamål.
Venantius AB är ett helägt statligt
kreditmarknadsbolag som har till uppgift
att förvalta och finansiera
myndighetsbeslutade bostadslån.
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst
Allmänt om spelmarknaden
Omsättningen på den totala legala
lotteri- och spelmarknaden i Sverige
ökade under 1970- och 1980-talet och
uppgick år 1995 till ca 27 miljarder
kronor. Därtill kommer en illegal
marknad vars omsättning i olika
sammanhang brukar uppskattas till ca 3
miljarder kronor. På lotteri- och
spelmarknaden verkar dels de statsägda
spelbolagen Penninglotteriet och
Tipstjänst samt det statligt styrda AB
Trav och Galopp (ATG) som fått tillstånd
av regeringen att bedriva olika former
av spel och lotterier, dels folkrörelser
som är ideella föreningar och bedriver
allmännyttig verksamhet och som har fått
tillstånd av myndighet (i undantagsfall
av regeringen) att anordna egentligt
lotteri eller bingo. Vidare finns
företag som av myndighet fått tillstånd
enligt lotterilagen att i kommersiellt
syfte anordna bl.a. kasinospel på
restauranger.
Omfattningen av olika spelformer och
storlekar på de större aktörernas
nettointäkter (försäljningen efter
avdrag för vinster) redovisas i
tabellerna 1 och 2.
Tabell 1 Omsättningsförändringar under
år 1994 (prel. uppgifter)
I propositionen föreslås att regeringen
ges tillstånd att bilda ett nytt
aktiebolag. Aktierna i Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
placeras i det nya bolaget som därmed
blir moderbolag till de båda bolagen.
Moderbolagets styrelse fullföljer
sammanslagningen av Penninglotteriet och
Tipstjänst. Det nya bolagets styrelse
skall ha sitt säte i Visby.
I motionerna Fi68 av Johan Lönnroth
m.fl. (v), Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)
samt Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)
yrkas avslag på förslaget om
sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet och Tipstjänst.
Avslaget i motionerna motiveras främst
med att det är fel att minska
konkurrensen mellan de svenska
aktörerna, vilket enligt motionärerna
kommer att leda till minskad
effektivitet och kreativitet. Vidare
framhålls i motion Fi75 (fp) att
regeringens förslag missgynnar ATG. I
motion Fi68 (v) hävdas att
sammanslagningen av de två företagen och
bildandet av ett moderbolag också leder
till att insynen i verksamheten
försämras.
Även i motion Fi72 yrkande 2 av Rolf
Kenneryd m.fl. (c) avstyrks förslaget
till sammanslagning av företagen om inte
det sammanslagna bolaget i sin helhet
förläggs till Gotland. I motionen anförs
att den hittillsvarande verksamheten i
Svenska Penninglotteriet AB i Visby är
ett av många exempel på framgångsrik
svensk regionalpolitik. Om riksdagen
avslår propositionens förslag till
sammanslagning bör, enligt motionären,
de rena turspelen överföras till
Penninglotteriet. En sådan åtgärd är som
motionärerna ser det nödvändig för att
bibehålla Penninglotteriets fortsatta
konkurrenskraft och därigenom trygga
arbetstillfällena på Gotland.
Utskottets ställningstagande
I motsats till vad som anförs i
motionerna är det utskottets uppfattning
att sammanslagningen av Tipstjänst och
Penninglotteriet bör leda till både
kostnadsbesparingar och ökade intäkter,
som är betydligt större än de initiala
kostnader en sammanslagning kan medföra.
Samordningsvinsterna uppskattas i
Spelbolagsutredningen till minst 50
miljoner kronor och avser ADB-området,
distribution, ombudsförvaltning,
marknadsföring m.m.
Som också anförs i propositionen bör
genom en sammanslagning av de båda
bolagen konkurrensen på spelmarknaden
bli lägre, vilket på denna reglerade
marknad ger förutsättningar för lägre
totala kostnader och därmed högre
lönsamhet. Lägre konkurrens på
spelmarknaden skulle vara positivt för
de sociala målsättningarna, då det är
rimligt att anta att bl.a. ökad
marknadsföring och större utbud leder
till att fler personer riskerar att
utveckla spelmissbruk. En sammanslagning
innebär vidare en fördel inför den allt
hårdare konkurrensen från utlandet som
kan förväntas öka. Den föreslagna
sammanslagningen av bolagen bör också
innebära fördelar ur tillsyns- och
kontrollsynpunkt och att
gränsdragningstvister mellan de två
spelbolagen upphör.
Vad utskottet har anfört överensstämmer
väl med synpunkter som framförs i
kulturutskottets yttrande
(1995/96:KrU8y) till finansutskottet
angående sammanslagningen av de båda
statliga spelbolagen.
Utskottet tillstyrker mot här angivna
bakgrund sammanslagningen av
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst i
enlighet med förslaget i propositionen.
Motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m)
yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c)
yrkandena 2 och 3 samt Fi75 (fp) yrkande
1 avstyrks.
Lokaliseringen av det nya bolaget
När det gäller det nya bolagets
lokalisering sägs följande i
propositionen. Det nya bolagets styrelse
skall ha sitt säte i Visby, där
Penninglotteriet i dag är lokaliserat.
Regeringen förutsätter att en stor del
av det sammanslagna bolagets totala
verksamhet även i framtiden bedrivs från
Gotland och avser att försäkra sig om
att sysselsättningen på Gotland inte
tillåts hotas av sammanslagningen. I
propositionen anförs att det ankommer på
styrelsen i det nybildade moderbolaget
att fatta detaljerade beslut om
förläggning av olika verksamheter, ange
en tidtabell för genomförandet och
ansvara för bolagets organisation i
övrigt.
Lokaliseringsfrågan behandlas i sex
motioner.
I motionerna Fi66 av Lilian Virgin och
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Fi69
yrkande 1 av Ewa Larsson m.fl. (mp)
krävs att verksamheten i det nya bolaget
koncentreras till Gotland.
I motion Fi67 av Michael Stjernström
m.fl. (kds) ställs kravet att
sysselsättningen på Gotland inte får
påverkas negativt av en sammanslagning
av Tipstjänst och Penninglotteriet.
Motionärerna understryker vikten av att
Gotland får behålla såväl de
kvalificerade som det totala antalet
arbetstillfällen. Det måste ställas krav
på att ägarna tar ett långsiktigt
regionalpolitiskt ansvar och att detta
skrivs in i bolagsordningen.
I motion Fi68 yrkande 2 av Johan
Lönnroth (v) framförs kravet att om en
riksdagsmajoritet beslutar om en
sammanslagning av de båda spelbolagen så
måste man även besluta om garantier för
att stärka verksamheterna på Gotland.
Detta kan ske genom att organisationen
av alla s.k. turspel inom det nya
bolaget förläggs där. En striktare
uppdelning mellan Penninglotteriet och
Tipstjänst av turspelen respektive
skicklighetsspelen skulle enligt
motionärerna leda till en förstärkning
av Penninglotteriets position på
spelmarknaden och därmed också en
säkerställning av arbetstillfällena på
Gotland. Motionärerna föreslår att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag i denna riktning.
I motion Fi72 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
föreslås att om en sammanslagning sker
bör det nya spelbolagets hela verksamhet
förläggas till Gotland. Om riksdagen
avslår propositionens förslag till
sammanslagning bör, enligt motionärernas
yrkande 3, de rena turspelen överföras
till Penninglotteriet. En sådan åtgärd
är som motionärerna ser det nödvändig
för att bibehålla Penninglotteriets
fortsatta konkurrenskraft och därigenom
trygga arbetstillfällena på Gotland.
Utskottets ställningstagande
I likhet med vad som uttalas i
kulturutskottets yttrande och i
propositionen är det finansutskottets
uppfattning att det nya bolagets
styrelse skall ha sitt säte i Visby, där
Penninglotteriet i dag är lokaliserat.
En inriktning bör vara att huvudkontoret
med dess funktioner för den samlade
verksamheten lokaliseras till Visby. Det
är också av stor vikt att en betydande
del av den totala verksamheten i övrigt
skall bedrivas från Gotland så att
sysselsättningen på Gotland bevaras och
förstärks vid en sammanslagning. Även i
fortsättningen bör verksamhet bedrivas i
Sundbyberg, där styrelsen för Tipstjänst
nu har sitt säte och där bolagets
huvudkontor är beläget. Utskottet anser
det naturligt att det på båda orterna
kommer att finnas högkvalificerade
arbetsuppgifter.
På samma sätt som kulturutskottet vill
finansutskottet framhålla att vad som
här anförts inte får leda till att redan
gjorda investeringar inte kan utnyttjas
på ett godtagbart sätt. För såväl
föreningslivet som statens finanser är
det av stor vikt att den framtida
verksamheten bedrivs på ett effektivt
sätt.
I kulturutskottets yttrande behandlas
även den produktuppdelning som måste
komma till stånd mellan det nya bolagets
arbetsställen i Visby och Sundbyberg.
Utvecklingen inte minst på den statliga
spelmarknaden har, framhålls det i
yttrandet, varit mycket snabb. I likhet
med kulturutskottet vill finansutskottet
framhålla att ett riksdagsbeslut
innebärande att riksdagen skulle ta
ställning till hur olika
verksamhetsgrenar skulle vara
organiserade, skulle vara ägnat att
motverka företagsledningens möjligheter
att driva den samlade verksamheten på
ett effektivt sätt. Utskottet vill dock
instämma i uttalandet i propositionen
att en väl utbyggd service i såväl
storstad som glesbygd bör eftersträvas.
Utskottet utgår från att regeringen
noggrant följer att det nya bolaget
utvecklas i enlighet med den
huvudinriktning som utskottet här har
angivit.
Utskottet har tidigare i betänkandet
tillstyrkt det av regeringen begärda
bemyndigandet om sammanslagning av
Tipstjänst och Penninglotteriet.
Utskottet vill dock understryka att det
är av stor vikt vid en sammanslagning av
de båda företagen att de
regionalpolitiska hänsyn som här angetts
uppfylls. Vad utskottet här anfört om
lokaliseringen av det nya bolagets
verksamhet bör av riksdagen som sin
mening ges regeringen till känna.
Vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet
För att skapa goda förutsättningar för
samförstånd mellan det statsägda bolaget
och det överskottsmottagande
föreningslivet föreslås i propositionen
att öronmärkningen bör bestå av en andel
av ett brett produktsortiments
överskott. Därigenom bör risken minska
för konflikter mellan olika intressen på
grund av att olika spelformer utvecklas
olika eller till följd av beslut att
satsa utvecklings- och
marknadsföringsmedel på vissa spelformer
i högre grad än andra.
Vidare anförs i propositionen att det
är viktigt att vinstdelningen kopplas
till bolagets vinst och inte till t.ex.
omsättningen. Med en koppling till
vinsten har såväl staten som
föreningslivet intresse av att
verksamhet bedrivs effektivt samt att
spelarnas vinstandelar inte är högre än
vad som är optimalt för resultatet.
I propositionen görs bedömningen att
det nya systemet kan träda i kraft
tidigast den 1 januari 1997. I likhet
med gällande system bör föreningslivets
medel tillställas Riksidrottsförbundet
respektive Ungdomsstyrelsen för vidare
fördelning enligt närmare riktlinjer
från regeringen. Regeringen avser att
årligen till riksdagen redovisa utfallet
av vinstdelningssystemet.
En vinstdelningsmodell kan ge det
svenska monopolet ökad trovärdighet och
styrka i ett EU-perspektiv. Enligt
propositionen bör en allmän fördel med
vinstdelningssystemet vara att det
innebär en ökad motståndskraft gentemot
den osäkerhet som tolkningen av EU:s
bestämmelser kan innebära, genom att
troheten till det svenska alternativet
kan förväntas bli större om en del av
vinsten tillfaller föreningslivet.
I motion Fi67 (kds) yrkandena 1 och 3
anförs att spelmarknaden bör
segmenteras. De statliga spelbolagen bör
ges koncession för vissa spel och
lotterier medan folkrörelserna ges rätt
till andra spelformer. Motionärerna kan
godta att föreningslivet får vara med
och dela på spelbolagets vinst. Den
slutliga utformningen av
vinstdelningssystemet måste emellertid
bli föremål för ingående diskussioner
med föreningslivet innan beslut fattas i
frågan.
I motion Fi68 (v) yrkande 3 understryks
att vinstdelningen även fortsättningsvis
måste komma barn- och
ungdomsverksamheten till del och inte
bara elitidrotten. Föreningslivet och
folkrörelserna bör ges möjlighet att öka
sina intäkter av lotteri och spel.
I anslutning till det föreslagna
vinstdelningssystemet bör man enligt
motion Fi73 yrkande 1 av Karin
Israelsson (c) uppmärksamma att det kan
finnas organisationer som av moraliska
skäl anser det stötande att använda sig
av inkomster från spel och dobbel för
sin verksamhet. Det bör leda till att
nuvarande anslag för den verksamheten
inte bör skäras ner utan ges på samma
villkor som de medel som tillförs i dag.
I motion Fi74 yrkandena 1_3 av Elver
Jonsson (fp) föreslås att det kommande
riksdagsbeslutet med anledning av
proposition 169 utformas så att, som
motionärerna framhåller, det engagemang
och den kreativitet som finns inom
skilda ideella rörelser ges möjlighet
att också i framtiden driva lotterier i
egen regi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill med anledning av
propositionens förslag om ett nytt
vinstdelningssystem och hithörande
motionsyrkande anföra följande.
I likhet med vad kulturutskottet anför
i sitt yttrande gör finansutskottet
bedömningen att förslaget till nytt
vinstdelningssystem är, som framgår av
propositionen, ägnat att medföra en rad
fördelar i förhållande till vad som nu
gäller. Det redovisade
vinstdelningssystemet innebär att det
blir ett intresse för folkrörelserna att
de statliga spelen ger ett bra
nettoresultat.
Finansutskottet delar kulturutskottets
uppfattning att det är viktigt att
föreningslivet får möjlighet att
framföra synpunkter på principerna för
fördelningen av medlen. Det får
emellertid i första hand ankomma på
regeringen att ta ställning till hur
detta skall ske. Utfallet av
vinstdelningssystemet kommer att kunna
följas av riksdagen. De motionskrav som
berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67
(kds) yrkande 3 i berörd del och Fi68
(v) yrkande 3, bör enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Det överskott från den statliga
spelverksamheten som skall tillföras det
lokala föreningslivet skall användas för
dess barn- och ungdomsverksamhet.
Överskottet skall således inte bara
tillföras föreningar med
idrottsaktiviteter. Utskottet anser att
motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd i den del som
berör dessa frågor.
När det gäller de synpunkter på en
segmenterad spelmarknad som framförs i
motion Fi67 (kds) vill utskottet anföra
följande.
Strukturen på spelmarknaden har
utvecklats så att det inte torde vara
möjligt att göra en klar uppdelning
mellan exempelvis olika spelformer som
förordas av motionärerna. I sammanhanget
måste beaktas att vi sannolikt står
inför en starkt ökande konkurrens från
den internationella spelmarknaden. I
likhet med kulturutskottet vill
finansutskottet understryka vad som är
en av utgångspunkterna för
propositionen, nämligen att konkurrensen
på marknaden för nationella lotterier
och spel i huvudsak bör begränsas till
att avse ett fåtal aktörer, så att
sociala skyddshänsyn och bedrägeririsker
kan beaktas. Med det anförda avstyrks
motion Fi67 (kds) yrkande 1.
Det är angeläget att föreningslivet
även i fortsättningen får ett statligt
ekonomiskt stöd. I likhet med
kulturutskottet vill finansutskottet med
anledning av vad som anförs i motion
Fi73 (c) yrkande 1 framhålla att det är
en självklarhet att man respekterar att
vissa föreningar av etiska skäl inte
vill skaffa sig inkomster av spel- eller
lotteriverksamhet.
Med hänvisning till vad utskottet har
anfört avstyrks även motion Fi74 (fp)
yrkandena 1_3.
Utskottet tillstyrker med det anförda
propositionens förslag om nytt vinst
delningssystem mellan staten och
föreningslivet.
Skattebefrielse för de statligt ägda
spelbolagen
I propositionen föreslås att det
nybildade moderbolaget samt Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
undantas från lotteriskatt. Det
nybildade moderbolaget frikallas från
skattskyldighet för inkomst med undantag
för inkomst av näringsverksamhet som
hänför sig till innehav av fastighet.
För att få en enkel och rak
fördelningsmodell mellan staten och
föreningslivet föreslås att de statligt
ägda spelbolagen befrias från
lotteriskatt. Skattefriheten innebär en
likformighet och konkurrensneutralitet i
skattehänseende mellan de statliga
spelbolagen och folkrörelsernas
lotterier som är skattebefriade. En
nackdel med skattebefrielsen är att
konkurrensneutraliteten med ATG upphör.
I propositionen framhålls att det ändå
är önskvärt med konkurrensneutralitet
och likformiga skatteregler för
aktörerna. Därför avser regeringen att
ta upp diskussioner med hästsportens
organisationer och ATG om
förutsättningar för ändringar av
reglerna även för ATG.
I motion Fi67 (kds) yrkande 4
understryks att det är nödvändigt att
staten tar upp diskussioner med
hästsportens organisationer och ATG i
syfte att skapa konkurrensneutralitet
och likformiga skatteregler också för
ATG.
I motion Fi68 (v) yrkande 4 konstateras
att de lotterier som anordnas med
statens tillstånd av ideella föreningar
eller sammanslutningar är
skattebefriade. Det primära syftet med
lotterierna är inte kommersiellt och
därför har man valt att inte
skattebelägga dessa. Folkrörelserna har
därmed haft ett litet försprång gentemot
de spelbolag, Tipstjänst,
Penninglotteriet och ATG, som har
betalat lotteriskatt. Denna särskiljning
bör enligt motionärerna kvarstå till
förmån för föreningslivet och
folkrörelserna. En skattebefrielse för
Penninglotteriet och Tipstjänst bör
därför inte genomföras.
Utskottets ställningstagande
I sitt yttrande till finansutskottet
biträder skatteutskottet
(1995/96:SkU10y) förslaget i
propositionen om en befrielse från
lotteriskatt för de berörda bolagen.
En nackdel med befrielsen från
lotteriskatt för de statliga bolagen är
enligt vad regeringen anför i
propositionen att skatteneutraliteten
gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp
(ATG) upphör. Även om denna nackdel inte
kan tillmätas lika stor vikt på
spelmarknaden som på en marknad fri från
regleringar anser regeringen ändå att
det är önskvärt med likformiga
skatteregler för aktörerna och avser
därför, enligt vad som anförs i
propositionen, att ta upp diskussioner
med hästsportens organisationer och ATG
om förutsättningarna för ändringar av
reglerna även för ATG. Enligt
skatteutskottets mening finns det mot
den angivna bakgrunden inte anledning
till ett tillkännagivande till
regeringen som krävs i motionerna Fi67
(kds) och Fi68 (v) om behovet av
fortsatta diskussioner med ATG och om
inriktningen av dessa.
I likhet med skatteutskottet anser
finansutskottet att en bristande
skatteneutralitet inte har lika stora
nackdelar på spelmarknaden som på en
marknad fri från regleringar.
Finansutskottet tillstyrker förslaget
om skattebefrielse för de statliga
spelbolagen. Motionerna Fi67 (kds)
yrkande 4 och Fi68 (v) yrkande 4
avstyrks.
Forskning om spelberoende
I propositionen redovisar regeringen att
man avser att återkomma i
budgetpropositionen för år 1997 till
frågan om insatser mot spelberoende.
Regeringen kommer att föreslå att två
miljoner kronor anvisas årligen, i tre
år från och med 1997, under
Socialdepartementets huvudtitel. Stödet
har inte någon direkt koppling till
aktörernas intäkter utan prövas och
anvisas av riksdagen på sedvanligt sätt.
Finansieringen sker i anslutning till
omläggning av vinstdelningssystemet.
I motion Fi67 (kds) föreslås att
regeringen prövar om inte det föreslagna
anslaget till forskningen om
spelberoende bör höjas.
I motion Fi73 (c) avvisas förslaget att
det föreslagna forskningsanslaget inte
skall låsas endast för tre år. Vidare
bör enligt motionären anslaget vara
bundet till spelinkomsterna.
I motionerna Fi73 (c) och Fi74 (fp)
krävs åtgärder mot vissa spelformer. I
motion Fi73 (c) krävs förbud mot
introduktion av spelformer över
hemdatorer och i motion Fi74 (fp)
framhålls bl.a. risken för spelberoende
genom utformningen av dragningsrätterna.
I motion Fi74 (fp) föreslås att ett
etiskt policydokument upprättas som
skall förhindra negativa följder av ett
alltför aktivt spelande.
Utskottets ställningstagande
I sitt yttrande till finansutskottet
konstaterar socialutskottet
(1995/96:SoU8y) att problemen kring
spelberoende har uppmärksammats under
senare år. Socialstyrelsen och
Folkhälsoinstitutet följer utvecklingen
och vidtar vid behov lämpliga åtgärder.
I Folkhälsoinstitutets fördjupade
anslagsframställning för åren 1997_1999
anförs att spelberoende är ett växande
problem och att det är angeläget att öka
kunskaperna om dess omfattning och
konsekvenser. Institutet har nyligen
lämnat stöd till en studie, vid
Stockholms universitet, om
spelberoendets omfattning. Behandling av
spelberoende finns i viss omfattning,
bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.
En länkrörelse för spelberoende personer
finns också sedan 1991.
Det är enligt socialutskottets mening
angeläget att problemen med spelberoende
uppmärksammas och att forskningen på
området ges ett kontinuerligt stöd.
Bl.a. bör spelberoendets omfattning och
karaktär kartläggas, inte minst bör spel
bland barn och ungdomar uppmärksammas.
Även förekomsten av nya spelformer bör
studeras. Internationella erfarenheter
på området bör beaktas.
Socialutskottet delar regeringens
uppfattning att det för insatser mot
spelberoende bör anslås två miljoner
kronor årligen, i tre år från och med
1997, under Socialdepartementets
huvudtitel. I yttrandet föreslår
socialutskottet att här aktuella
motionsyrkanden avstyrks.
I här behandlade frågor om spelberoende
delar finansutskottet socialutskottets
uppfattning att två miljoner kronor bör
anslås till forskning om spelberoende i
enlighet med förslaget i propositionen.
Finansutskottet anser det
tillfredsställande att det nu sker en
ordentlig kartläggning av spelberoendet.
Med beaktande av sedvanliga
budgetrestriktioner bör det framtida
stödet till denna forskning utformas med
ledning av resultatet av den nu pågående
kartläggningen. Utskottet har heller
ingen erinran mot socialutskottets
ställningstagande till i yttrandet
behandlade motioner. Utskottet avstyrker
således motionerna Fi67 (kds) yrkande 5,
Fi73 (c) yrkandena 2 och 3 och Fi74 (fp)
yrkandena 4 i berörd del och 5.
Åldergränser för spel
I motionerna Fi69 (mp), Fi73 (c) och
Fi74 (fp) föreslås att en åldersgräns
införs för spel.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av dessa motionsyrkanden
vill utskottet anföra följande.
Lotterilagen förbjuder i dag den som är
under 18 år att delta i vissa spel,
nämligen automatspel, roulettspel,
tärningsspel eller kortspel.
Motionärerna vill att denna regel skall
få ett vidgat tillämpningsområde.
Kulturutskottet framhåller i sitt
yttrande att i en för kort tid sedan
framlagd promemoria _ promemorian (Ds
1996:20) Ändringar i lotterilagen _
föreslås att det angivna förbudet skall
vidgas till att avse även vadhållning
och bingo. Förbudet riktar sig i dag
till de underåriga själva. I promemorian
föreslås att förbudet i stället skall
riktas mot den som anordnar lotteriet
eller den som företräder honom eller
förmedlar en lotteritjänst från honom.
Promemorian remissbehandlas för
närvarande. Kulturutskottet anser att
remissbehandlingen och den fortsatta
beredningen av ärendet inte bör
föregripas.
Finansutskottet delar kulturutskottets
uppfattning och avstyrker med hänvisning
härtill motionerna Fi69 (mp) yrkande 2,
Fi73 (c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande
4 i berörd del.
Försäljning av AB Tipstjänst till
föreningslivet
I motion Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkande 2 begärs ett förslag om
försäljning på förmånliga villkor av
Tipstjänst till föreningslivet. I
motionen anförs att riksdagen bör
fullfölja det förslag om försäljning av
Tipstjänst till föreningslivet som
beslutades av riksdagen våren 1994 (jfr
1993/94:FiU24).
Utskottets ställningstagande i det
föregående, med bifall till
propositionens förslag om sammanslagning
av AB Tipstjänst och Penninglotteriet
AB, innebär ett avstyrkande av motion
Fi71 (m) yrkande 2.
Möjlighet för Venantius AB att lämna lån
i vissa fall
I propositionen föreslås _ utöver
sammanslagning av de två statliga
spelbolagen _ också att det statliga
kreditmarknadsbolaget Venantius AB skall
få lämna lån för särskilda ändamål.
Venantius är ett av staten helägt bolag
som har till huvudsaklig uppgift att
förvalta och finansiera
myndighetsbeslutade bostadslån. Lånen
övertogs år 1995 från Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) i
syfte att stärka SBAB:s ställning på
lånemarknaden.
En viktig uppgift för Venantius på
bostadsfinansieringsmarknaden är att
medverka till finansiella
rekonstruktioner av låntagare med svag
ekonomisk ställning. Förvaltningen av
lånen skall skötas på ett för staten som
helhet förmånligt sätt.
Förslaget i propositionen går ut på att
Venantius i särskilt fall skall kunna
lämna lån inom en ram på högst 300
miljoner kronor i syfte att under en
övergångstid ge ett kommunalt ägt
bostadsföretag finansieringsmöjlighet på
rimliga villkor. Därmed kan enligt
propositionen en finansiell stabilitet
uppnås i den berörda kommunen.
Propositionens förslag i denna del
behandlas i tre olika motioner. I två
motioner, Fi70 (mp) och Fi75 (fp),
framhålls att förslaget är synnerligen
bristfälligt motiverat. Motionärerna
menar att det beslutsunderlag som
regeringen redovisat inte är
tillräckligt för att riksdagen skall
kunna ta ställning. Därför bör
propositionen avslås i berörd del.
Enligt motionen från Miljöpartiet borde
i en proposition i en så allvarlig fråga
ha lämnats en mer fullständig
redovisning över problemen i den
aktuella kommunen, dvs. Stenungsunds
kommun, liksom en generell analys av
liknande problem i andra kommuner.
Motionärerna bakom motionen från
Folkpartiet understryker på motsvarande
sätt att förslaget inte kan biträdas med
hänsyn till att ingenting sägs om
villkoren för lånen, skälen till den
angivna summan eller skälet till att
just på detta sätt engagera Venantius.
Därutöver föreslås i motion Fi70 (mp)
att riksdagen skall begära en ny
proposition i frågan samt i ett
tillkännagivande framhålla vikten av
bättre redovisade propositioner.
Även i motion Fi71 (m) föreslås att
riksdagen skall avslå förslaget om
Venantius långivning. Motionärerna anser
att ett genomförande av förslaget skulle
riskera att förvandla Venantius till en
akutmottagning för kommuner och
kommunala bostadsföretag samt
ytterligare snedvrida konkurrensen i en
bransch som redan är osund på grund av
kommunal näringsverksamhet och
långtgående subventioner.
Förslaget i propositionen att Venantius
AB i vissa fall skall ges möjlighet att
lämna lån behandlas i bostadsutskottets
yttrande 1995/96:BoU5y till
finansutskottet. Bostadsutskottet
uppehåller sig inledningsvis vid den i
två av motionerna aktualiserade frågan
om utformningen av propositionen.
Utskottet uttalar i anslutning därtill
att man självfallet delar motionärernas
åsikt att propositioner skall innehålla
ett tillfredsställande beslutsunderlag i
de behandlade frågorna samt konstaterar
att det avsnitt i propositionen som
gäller Venantius långivning i detta
avseende lämnar en del i övrigt att
önska. Som motionärerna framhåller,
påpekar bostadsutskottet, är det inte
möjligt att utläsa den närmare
innebörden i förslaget i så
grundläggande frågor som vilken kommun
som avses och vilka lånevillkor som
skall gälla. Utskottet uttalar
förståelse för den kritik som
motionärerna framför. Bostadsutskottet
utgår dock från att finansutskottet i
den fortsatta beredningen av ärendet
överväger om kritiken är av en sådan
tyngd att frågan bör bringas till
regeringens kännedom i syfte att
framöver undvika de problem som ett
otillräckligt beslutsunderlag onekligen
innebär.
När det gäller sakfrågan om Venantius
långivning redogör bostadsutskottet i
sitt yttrande för den kompletterande
information om regeringsförslagets
närmare innebörd som under
beredningsarbetet lämnats från
Finansdepartementet i en särskild
promemoria. Av bostadsutskottets
yttrande framgår bl.a. följande:
Frågan gäller de ekonomiska problem som
uppstått i Stenungsunds kommun till
följd av ett löpande underskott i det
kommunala bostadsföretagets
Stenungsundhem (STH). Långivarna till
STH har kommunal borgen som säkerhet.
Utestående lån till STH behöver nu
refinansieras samtidigt som kommunens
och bolagets ställning gentemot
kreditgivarna är försvagad. Venantius
har emellertid gjort bedömningen att
kommunen i grunden är en god låntagare.
För att förbättra kommunens position
gentemot kreditgivarna har Venantius
föreslagit att det vid behov bör vara
möjligt att inom en kreditram lämna lån
från Venantius. Kreditramens syfte anges
vara att kommunen skall kunna ge
ytterligare kapitaltillskott till STH
samt att refinansieringen skall
underlättas av lån i bolaget som
förfaller under år 1996.
Lånen till kommunen avses vara uppbyggda
så att en viss del av räntan
kapitaliseras under löptiden. De avses
lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan
med ett påslag för en låg men skälig
utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå
till fem år. I promemorian anges att den
föreslagna långivningen kräver en
ändring i Venantius bolagsordning. Detta
förutsätts ske vid en extra
bolagsstämma.
Bostadsutskottet redogör vidare för
olika åtgärder som under senare år
vidtagits för att återskapa stabiliteten
på bostadsmarknaden mot bakgrund av de
problem som uppkom i början av 1990-
talet. Bostadsutskottet anser
sammanfattningsvis att det är rimligt
att bolaget bemyndigas att i det
aktuella fallet lämna lån i enlighet med
regeringens förslag. En sådan ordning
skulle, sägs det, ligga i linje med det
selektiva sätt att hantera problemen på
fastighetsmarknaden som hittills
tillämpats. Bostadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag utifrån
bostadspolitiska utgångspunkter.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller utformingen av
propositionen i denna del anser
finansutskottet att propositionen är
alltför knapphändig. Som motionärerna
framhåller är det inte möjligt att
utläsa den närmare innebörden i
förslaget i så grundläggande frågor som
vilken kommun som avses och vilka
lånevillkor som skall gälla. Det är inte
acceptabelt att riksdagen ombeds ta
ställning till ett förslag om en
långivning som uppgår till 300 miljoner
kronor utan att den närmare innebörden
går att utläsa. Finansutskottet utgår
från att regeringen strävar efter att i
fortsättningen ge ett mera fullständigt
beslutsunderlag. Samtidigt kan utskottet
konstatera att sådan kompletterande
information lämnats från
regeringskansliet under utskottets
beredning att det enligt utskottets
bedömning bör vara möjligt att ta
ställning till det föreliggande
förslaget. De synpunkter som framförts i
motionerna Fi70 (yrkande 1) från
Miljöpartiet och Fi75 (yrkande 2) från
Folkpartiet om behovet av ytterligare
beslutsunderlag har därigenom också
kunnat tillgodoses. Utskottet avstyrker
därför kraven i dessa motioner på att
propositionen skall avslås på grund av
brister i beslutsunderlaget.
Mot denna bakgrund anser utskottet det
inte nödvändigt att i detta sammanhang
göra något särskilt tillkännagivande om
utformningen av propositioner i
allmänhet. Utskottet har vid flera
tillfällen, senast i sitt yttrande
1993/94:FiU9y till
konstitutionsutskottet om
konsekvensanalyser i propositioner,
framhållit att höga krav generellt sett
bör ställas på underlaget för riksdagens
beslut. Utskottet avstyrker motion Fi70
(mp) yrkande 3.
I motion Fi70 (mp) begärs också att
regeringen i en ny proposition skall ge
riksdagen en mer fullständig redovisning
över problemen i den nu aktuella
kommunen och därvid sätta in detta i
sammanhang med liknande problem i andra
kommuner. Utskottet har erfarit att SABO
(Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)
inom kort kommer att publicera en
rapport om det ekonomiska läget för de
kommunala bostadsföretagen. Rapporten
kommer att innehålla såväl
företagsekonomiska riskanalyser som
bedömningar av de kommunalekonomiska
konsekvenserna för den närmaste
femårsperioden. Enligt utskottet är det
värdefullt att analyser av detta slag nu
fortlöpande tas fram genom SABO:s
försorg. Utskottet utgår vidare från att
regeringen i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen med en
redovisning och en analys av de
kommunalekonomiska aspekterna på
kommunernas åtaganden på
bostadsmarknaden. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion
Fi70 yrkande 2.
Mot bakgrund av vad som anförs i motion
Fi71 (m) om riskerna för att Venantius
skall förvandlas till något slags
kommunakut vill utskottet peka på att
det nu aktuella förslaget handlar om att
genom statlig medverkan för en enstaka
kommun skapa stabila ekonomiska
förutsättningar för det aktuella
kommunala bostadsföretaget. Som
bostadsutskottet understrukit i sitt
yttrande ligger detta väl i linje med
det sätt att hantera problemen på
fastighetsmarknaden som hittills
tillämpats. Utskottet förordar mot denna
bakgrund att riksdagen avslår motion
Fi71 yrkande 1 (i denna del). Utskottet
vill samtidigt understryka att avsikten
inte är att på detta sätt ge en generell
möjlighet att stödja kommunerna eller
deras kommunala bostadsföretag. Inte
heller är avsikten att på annat sätt
ändra Venantius verksamhetsinriktning.
Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet sammanfattningsvis
regeringens förslag om att Venantius AB
skall få lämna lån inom en ram på högst
300 miljoner kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:169 yrkandena 3
och 4 samt med avslag på motionerna
1995/96:Fi68 yrkande 1, 1995/96: Fi71
yrkande 1 i denna del, 1995/96:Fi72
yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi75
yrkande 1
dels bemyndigar regeringen att slå
samman Svenska Penninglotteriet AB
och AB Tipstjänst på det sätt som
föreslås,
dels godkänner att regeringen bildar
ett nytt aktiebolag som kan överta
aktierna i Svenska Penninglotteriet
AB och AB Tipstjänst som ett led i
sammanslagningen,
res. 1 (m, c, fp,
v)
2. beträffande lokaliseringen av
det nya bolaget
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96:Fi67
yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2,
1995/96:Fi69 yrkande 1 och
1995/96:Fi72 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 2 (c, v)
3. beträffande vinstdelningssystem
mellan staten och föreningslivet
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:169 yrkande 5
samt med avslag på motionerna
1995/96:Fi67 yrkandena 1 och 3,
1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73
yrkande 1 och 1995/96:Fi74 yrkandena
1, 2 och 3 bemyndigar regeringen att
ändra vinstdelningssystemet mellan
staten och föreningslivet på det sätt
som föreslås,
res. 3 (v)
4. beträffande skattebefrielse för
de statligt ägda spelbolagen
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:169 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på motionerna
1995/96:Fi67 yrkande 4 och
1995/96:Fi68 yrkande 4 antar
regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen
(1991:1482) om lotteriskatt,
dels lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt i
lydelse enligt bilaga 1,
res. 4 (v)
5. beträffande forskning om
spelberoende
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi67 yrkande 5, 1995/96:Fi73
yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Fi74
yrkandena 4 i denna del och 5,
6. beträffande åldersgränser för
spel
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Fi69 yrkande 2, 1995/96:Fi73
yrkande 4 och 1995/96:Fi74 yrkande 4
i denna del,
res. 5 (v, mp)
7. beträffande försäljning av AB
Tipstjänst till föreningslivet
att riksdagen avslår motion
1995/96:Fi71 yrkande 2,
res. 6 (m)
8. beträffande möjlighet för
Venantius AB att lämna lån i vissa
fall
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:169 yrkande 6 och
med avslag på motionerna 1995/96:Fi70
yrkandena 1 och 2, 1995/96:Fi71
yrkande 1 i denna del och
1995/96:Fi75 yrkande 2 godkänner att
Venantius AB får lämna lån inom en
ram på högst 300 miljoner kronor för
särskilda ändamål,
res. 7 (m, fp)
9. beträffande vikten av bättre
redovisade propositioner
att riksdagen avslår motion 1995/96:Fi70
yrkande 3.
Stockholm den 9 maj 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg
(s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s),
Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist
(m), Susanne Eberstein (s), Johan
Lönnroth (v), Kristina Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson
(mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och
Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Sammanslagning av Penninglotteriet
och Tipstjänst (mom. 1)
Per-Ola Eriksson (c), Sonja Rembo (m),
Lennart Hedquist (m), Johan Lönnroth
(v), Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m)
och Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst börjar
med I motsats och slutar med Fi75
(fp) yrkande 1 avstyrks bort ha
följande lydelse:
Liksom på varje annan marknad bör
konkurrensaspekter också beaktas på
spelmarknaden. Konkurrensen främjar
effektiviteten hos aktörerna och ger
köparna produkter som är anpassade till
deras önskemål. Som utskottet ser det är
de i propositionen angivna s.k.
samordningsvinsterna vid en
sammanslagning av de båda spelföretagen
med största sannolikhet marginella. Den
minskade interna effektiviteten och ett
uteblivet konkurrenstryck, som skulle
bli följden av en sammanslagning, torde
mer än väl ta ut en eventuell besparing.
Vidare är den i propositionen uttalade
avsikten att dämpa konkurrenstrycket och
skapa tydligare gränser oroande eftersom
det finns en fara att de svenska
aktörerna härigenom blir sämre rustade
att möta internationell konkurrens.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet med anledning av
motionerna Fi68 (v) yrkande 1, Fi71 (m)
yrkande 1 i berörd del, Fi72 (c)
yrkandena 2 och 3 och Fi75 (fp) yrkande
1 förslaget i propositionen att slå
samman Penninglotteriet och Tipstjänst
till ett bolag.
dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:
1. beträffande sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi68 yrkande 1,
1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna del,
1995/96:Fi72 yrkandena 2 och 3 samt
1995/96:Fi75 yrkande 1 avslår
proposition 1995/96:169 yrkandena 3
och 4,
2. Lokaliseringen av det nya bolaget
(mom. 2)
Per-Ola Eriksson (c) och Johan Lönnroth
(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Lokaliseringen av det
nya bolaget börjar med I likhet och
slutar med till känna bort ha följande
lydelse:
Utlokaliseringen av Penninglotteriet år
1975 till Gotland innebar från början ca
80 nya arbetstillfällen. I dag är
antalet anställda 180, och genom åren
har utflyttningen av Penninglotteriet
bedömts vara den mest lyckade av alla
statliga utlokaliseringar. Den i
propositionen föreslagna
sammanslagningen av Penninglotteriet och
Tipstjänst med en koncentration av
arbetskraften utanför Gotland skulle få
en mycket negativ inverkan på den redan
mycket svåra arbetsmarknadssituationen
på Gotland. Utskottet vill mot den
bakgrunden understryka att det är
viktigt att säkerställa de
arbetstillfällen som finns i regionen.
Vid en sammanslagning av de båda
spelbolagen är det utskottets bestämda
uppfattning att man även måste besluta
om garantier för att verksamheterna på
Gotland stärks. Det kan ske genom en
sådan produktfördelning i det nya
bolaget att sysselsättningen på Gotland
gynnas, exempelvis genom en
koncentration av alla s.k. turspel till
Visby. Förutom företagsledningen och ett
utökat produktsortiment bör arbetet med
utvecklingsfrågor och ombudskontakter
förläggas till Gotland. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag i
denna riktning.
Vad utskottet här anfört om
lokalisering av det nya bolagets
verksamhet med anledning av motionerna
Fi66 (s), Fi67 (kds), Fi68 (v), Fi69
(mp) och Fi72 (c) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokaliseringen av det
nya bolaget
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi66, 1995/96: Fi67
yrkande 2, 1995/96:Fi68 yrkande 2,
1995/96:Fi69 yrkande 1 och 1995/96:Fi72
yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet (mom. 3)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Vinstdelningssystem
mellan staten och föreningslivet börjar
med Finansutskottet delar och slutar
med och föreningslivet bort ha
följande lydelse:
Det vinstdelningssystem som regeringen
föreslår innebär att vinsten delas
mellan staten och föreningslivet efter
avdrag för ett grundbelopp som
tillfaller staten. Utskottet vill, som
också framhålls i motion Fi68 (v),
understryka att vinstdelningen vid ett
sådant förfarande måste prioritera barn-
och ungdomsverksamheten och först i
andra hand se till elitidrottandets
intressen. Om intresse från
föreningslivet finns bör det dessutom
bli delägare eller åtminstone få
inflytande över spelbolagen. En
överlåtelse har tidigare föreslagits för
att ge föreningslivet och folkrörelserna
möjlighet att öka sina intäkter av
lotteri och spel (jfr proposition
1993/94:243). Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag i denna
riktning.
Utskottet delar de synpunkter som
framförs i motionerna Fi67 (kds), Fi68
(v), Fi73 (c) och Fi74 (fp) när det
gäller vikten av att föreningslivet får
möjligheter att framföra synpunkter på
principerna för fördelningen av medlen.
Vad utskottet här anfört om
vinstdelning mellan staten och
föreningslivet med anledning av här
aktuella motioner bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:
3. beträffande vinstdelningssystem
mellan staten och föreningslivet
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi67 yrkandena 1 och
3, 1995/96:Fi68 yrkande 3, 1995/96:Fi73
yrkande 1 och 1995/96: Fi74 yrkandena 1,
2 och 3 avslår proposition 1995/96:169
yrkande 5 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Skattebefrielse för de statligt ägda
spelbolagen (mom. 4)
Johan Lönnroth (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Skattebefrielse för
de statligt ägda spelbolagen börjar med
I sitt och slutar med yrkande 4
avstyrks bort ha följande lydelse:
De lotterier som i dag med statens
tillstånd anordnas av ideella föreningar
eller sammanslutningar är
skattebefriade. Det primära syftet med
lotterierna är inte kommersiellt och
därför har man valt att inte
skattebelägga dessa. Folkrörelserna har
därmed haft ett litet försprång gentemot
de spelbolag (Tipstjänst,
Penninglotteriet och ATG) som har
betalat lotteriskatt. Enligt utskottets
uppfattning bör denna särskiljning
kvarstå till förmån för föreningslivet
och folkrörelserna. En skattebefrielse
av Penninglotteriet och Tipstjänst bör
därför inte genomföras. Det är också en
fördel om man kan undvika att ha
särskilda undantag i
skattelagstiftningen för vissa statliga
företag.
Utskottet tillstyrker med det anförda
yrkande 4 i motionerna Fi68 (v) och Fi67
(kds) yrkande 4 samt avstyrker
propositionens förslag att befria de
statliga spelbolagen från lotteriskatt.
dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:
4. beträffande skattebefrielse för
de statligt ägda spelbolagen
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi67 yrkande 4 och
1995/96:Fi68 yrkande 4 avslår
proposition 1995/96:169 yrkandena 1 och
2,
5. Åldersgränser för spel (mom. 6)
Johan Lönnroth (v) och Roy Ottosson (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Åldersgränser för
spel börjar med Kulturutskottet
framhåller och slutar med berörd del
bort ha följande lydelse:
I rapporten De statligt styrda
spelbolagens koncessioner och
organisation m.m. (Ds 1995:61) tas
frågan upp om en utökning av
lotterilagens förbud mot minderårigas
spel. Som redovisas i propositionen har
en rad tunga remissinstanser, bl.a.
Lotteriinspektionen, Folkhälsorådet och
Riksförbundet Spelberoende, tillstyrkt
förslaget. Utskottet delar uppfattningen
att utöka förbudet mot minderårigas
spel. Frågan om en höjning av
eldersgränsen för spel bör i detta
sammanhang övervägas.
Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Fi69 (mp) yrkande 2, Fi73
(c) yrkande 4 och Fi74 (fp) yrkande 4 i
berörd del om minderårigas spel bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:
6. beträffande åldersgränser för
spel
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi69 yrkande 2,
1995/96:Fi73 yrkande 4 och 1995/96:Fi74
yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Försäljning av AB Tipstjänst till
föreningslivet (mom. 7)
Sonja Rembo, Lennart Hedquist, Fredrik
Reinfeldt och Per Bill (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Försäljning av AB
Tipstjänst till föreningslivet börjar
med Utskottets ställningstagande och
slutar med yrkande 2 bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill med anledning av
förslaget i motion Fi71 (m) att på
förmånliga villkor genomföra en
försäljning av AB Tipstjänst till
föreningslivet anföra följande.
Den tidigare borgerliga regeringen
föreslog avsevärda förbättringar för de
ideella organisationerna vad gäller
möjligheten att själva finansiera sin
verksamhet genom bl.a. lotteriinkomster.
Bland annat föreslogs att AB Tipstjänst
skulle försäljas på förmånliga villkor
till svenskt föreningsliv. Avsikten var
att därigenom stärka sambandet mellan
spelbolaget och föreningslivet samtidigt
som framtida överskott skulle tillfalla
främst barn- och ungdomsverksamhet.
Riksdagen godkände den borgerliga
regeringens förslag.
Försäljningen av AB Tipstjänst hann
inte genomföras före riksdagsvalet 1994.
Den nya socialdemokratiska regeringen
klargjorde att man inte avsåg att
genomföra denna försäljning på
förmånliga villkor. Förutsättningarna
för de ideella organisationernas
självfinansiering försämrades därmed.
Enligt utskottets uppfattning bör
riksdagen nu fullfölja det förslag om
försäljning av AB Tipstjänst till
svenskt föreningsliv på förmånliga
villkor som beslutades av riksdagen
våren 1994. Frågan belyses väl i en
utredning som överlämnades till
Finansdepartementet i december 1993 samt
i det underlag som lämnades i
Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU
1992:130).
Utskottet tillstyrker med det anförda
motion Fi71 (m) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande försäljning av AB
Tipstjänst till föreningslivet
att riksdagen med bifall till motion
1995/96:Fi71 yrkande 2 hos regeringen
begär förslag om försäljning på
förmånliga villkor av AB Tipstjänst till
föreningslivet i enlighet med vad
utskottet anfört,
7. Möjlighet för Venantius AB att lämna
lån i vissa fall (mom. 8)
Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m),
Fredrik Reinfeldt (m), Per Bill (m) och
Karin Pilsäter (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Möjlighet för
Venantius AB att lämna lån i vissa fall
börjar med Vad först och slutar med
300 miljoner kronor bort ha följande
lydelse:
Finansutskottet delar helt vad som
anförs i motion Fi71 (m) om Venantius
verksamhet. Bolaget har inrättats för
att förvalta vissa av staten beviljade
bostadslån med särskilt hög risk för
kreditförluster. Avsikten med
verksamheten har aldrig varit att bistå
vid saneringen av ekonomin i kommuner
som gjort alltför omfattande
borgensåtaganden. Det är inte heller
rimligt att staten behandlar
kreditproblemen i kommunala
bostadsföretag i annan ordning än vad
som tillämpas för privata företag. Ett
ensidigt gynnande av kommunala
bostadsföretag riskerar att ytterligare
snedvrida konkurrensen i en bransch som
redan har stora problem på grund av
kommunal näringsverksamhet och
långtgående subventioner.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet med anledning av
motion Fi71 (m) yrkande 1 i denna del
regeringens förslag vad avser
möjligheten för Venantius AB att lämna
lån i vissa fall. Finansutskottet
instämmer också helt i den kritik som
bl.a. framkommer i motion Fi75 (fp) om
bristande redovisning av
regeringsförslaget. Det är givetvis helt
oacceptabelt att riksdagen ombeds ta
ställning till en fråga av denna
omfattning utan att förslagets närmare
innebörd går att utläsa. Med utskottets
ställningstagande kommer även övriga
yrkanden om avslag på regeringsförslaget
att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande möjlighet för
Venantius AB att lämna lån i vissa
fall
att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Fi70 yrkandena 1
och 2, 1995/96:Fi71 yrkande 1 i denna
del och 1995/96:Fi75 yrkande 2 avslår
proposition 1995/96:169 yrkande 6,
Propositionens lagförslag
Skatteutskottets yttrande
1995/96:SkU10y
Sammanslagning av Svenska Penning
lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Till finansutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att
yttra sig över proposition 1995/96:169
om sammanslagning av Svenska Penning
lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m. och
de motioner som väckts i ärendet.
Utskottet får anföra följande.
I propositionen föreslår regeringen att
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst slås samman genom att staten
i ett första steg placerar bolagens
aktier i ett nybildat bolag som blir
moderbolag till de båda bolagen.
Regeringen förutsätter att en stor del
av det sammanslagna bolagets verksamhet
även i framtiden bedrivs från Gotland
och avser att försäkra sig om att
sysselsättningen på Gotland inte hotas
av sammanslagningen. Ett
vinstdelningssystem införs där det
statsägda bolagets vinster delas mellan
staten och föreningslivet. Systemet
föreslås ersätta nu gällande system som
innebär att AB Tipstjänsts hela
överskott av värdeautomatspel lämnas
till föreningslivet.
De berörda bolagen undantas från
lotteriskatt, och moderbolaget skall
inkomstbeskattas på samma sätt som de
båda statliga spelbolagen. Av de
statligt styrda spelbolagen kommer
härefter endast Aktiebolaget Trav och
Galopp att omfattas av lotteriskatten.
I två av de motioner som väckts i
ärendet framställs yrkanden som rör
skattefrågor.
I motion Fi68 yrkande 4 av Johan
Lönnroth m.fl. (v) hemställer
motionärerna att förslaget om befrielse
från lotteriskatt för de statliga
spelbolagen avslås. Folkrörelserna och
föreningslivet bör enligt motionärerna
få behålla den konkurrensfördel som
skattebefrielsen innebär för dem.
I motion Fi67 yrkande 4 av Michael
Stjernström m.fl. (kds) hemställer
motionärerna att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det
är nödvändigt att staten tar upp
diskussioner med hästsportens
organisationer och ATG i syfte att skapa
konkurrensneutralitet mellan ATG och de
statliga bolagen såvitt avser
beskattningen.
Enligt skatteutskottets mening utgör
befrielsen från lotteriskatt för de
statliga spelbolagen en lämplig
komplettering av det vinstdelningssystem
som föreslås. En beskattning kan medföra
praktiska och pedagogiska problem vid
fördelningen. Skattebefrielsen innebär
vidare en likformighet i skattehänseende
mellan de statliga spelbolagen och
folkrörelsernas skattebefriade
lotterier, och syftet är att ge
föreningslivet ett stabilare och mer
långsiktigt överskott från
spelverksamheten. Om sammanslagningen
genomförs har skatteutskottet därför
inte någon invändning mot förslaget om
en befrielse från lotteriskatt för de
berörda bolagen.
En nackdel med befrielsen från
lotteriskatt för de statliga bolagen är
enligt vad regeringen anför i
propositionen att skatteneutraliteten
gentemot Aktiebolaget Trav och Galopp
(ATG) upphör. Även om denna nackdel inte
kan tillmätas lika stor vikt på
spelmarknaden som på en marknad fri från
regleringar anser regeringen ändå att
det är önskvärt med likformiga
skatteregler för aktörerna och avser
därför enligt vad som anförs i
propositionen att ta upp diskussioner
med hästsportens organisationer och ATG
om förutsättningarna för ändringar av
reglerna även för ATG.
Enligt skatteutskottets mening finns
det mot den angivna bakgrunden inte
anledning till ett tillkännagivande till
regeringen om behovet av fortsatta
diskussioner med ATG och om inriktningen
av dessa.
Med det anförda tillstyrker utskottet
att de statliga spelbolagen befrias från
lotteriskatt om sammanslagningen
genomförs. Utskottet avstyrker motion
Fi67 yrkande 4 och motion Fi68 yrkande
4.
Skatteutskottet har inte heller funnit
anledning till erinran mot att det nya
moderbolaget beskattas för inkomst på
samma sätt som Svenska Penninglotteriet
AB och AB Tipstjänst om sammanslagningen
genomförs.
I övrigt har utskottet inte funnit
anledning till yttrande i ärendet.
Stockholm den 23 april 1996
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-
Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m),
Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v),
Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson
(kds), Lars U Granberg (s), Carl Erik
Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp).
Avvikande meningar
1. Sammanslagning av Svenska Penning
lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof
Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)
anför:
Vår inställning är att propositionen i
sin helhet bör avslås. Därmed saknas
också anledning att ta ställning till de
förslag som läggs beträffande
skattefrågor.
Propositionen är undermålig inte minst
vad gäller underlaget för beräkningarna.
Någon bedömning av hur det statliga
bolagets verksamhet kommer att utvecklas
redovisas inte heller. Det är möjligt
att bolaget kommer att förlora andelar
till andra aktörer, och detta drabbar
såväl staten som föreningslivet. Den
uttalade avsikten att dämpa
konkurrenstrycket och skapa tydligare
gränser är oroande eftersom det finns en
fara att de svenska aktörerna härigenom
blir sämre rustade att möta
internationell konkurrens. Vidare räcker
det inte att regeringen uttalar att
verksamheten på Gotland inte avses
minska. Risken är stor att detta
successivt ändå blir fallet.
Det statliga Penninglotteriet bör
enligt vår mening också i fortsättningen
vara lokaliserat till Gotland, och AB
Tipstjänst bör som planerat säljas på
förmånliga villkor till svenskt
föreningsliv.
2. Sammanslagning av Svenska Penning
lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Karin Pilsäter (fp) anför:
Enligt vår mening talar övervägande skäl
för att propositionen i sin helhet bör
avslås.
Penninglotteriet har i sitt
remissyttrande varnat för att
sammanslagningen kan väntas medföra
betydande kostnader och att
sysselsättningen på Gotland hotas. Även
Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)
påpekar att negativa ekonomiska
konsekvenser kan uppkomma om samarbetet
om ett gemensamt terminalnät upphör.
Konkurrensverket befarar i sitt yttrande
ett minskat konkurrenstryck och därmed
minskad effektivitet. Skattebefrielsen
för det statliga bolaget missgynnar
vidare ATG.
Det är enligt vår uppfattning inte
sannolikt att en sammanslagning som
syftar till minskad konkurrens och
marknadsuppdelning ger upphov till ökad
effektivitet. Några samordningsvinster
kan därför inte väntas.
Stort avseende bör också fästas vid de
regionalpolitiska effekterna. Att det
nya bolaget enligt regeringens
uppfattning skall ha sitt säte i Visby
innebär inga garantier när det gäller
verksamhetens placering. De anställda i
Visby oroar sig med rätta för framtiden.
Det finns anledning att erinra om den
borgerliga regeringens förslag om att
folkrörelserna skulle ta ett större
ansvar för Tipstjänst.
Vid en sammanslagning anser vi att de
negativa konsekvenserna för ATG är så
stora att förslaget om en
skattebefrielse för de nya bolagen bör
avslås.
3. Sammanslagning av Svenska Penning
lotteriet AB och AB Tipstjänst, m.m.
Lars Bäckström (v) anför:
Vänsterpartiet är kritiskt till
regeringens förslag om en sammanslagning
av Penninglotteriet och Tipstjänst och
yrkar i ärendet att förslaget i sin
helhet avslås.
Lokaliseringen av Penninglotteriet till
Gotland har resulterat i 180
arbetstillfällen. En sammanslagning där
verksamheten koncentreras utanför
Gotland skulle få en mycket negativ
inverkan på arbetsmarknadssituationen på
Gotland.
Också på spelmarknaden finns det
anledning att se till att det finns en
fungerande konkurrens. Detta främjar
effektiviteten hos aktörerna på
marknaden och ger köparna produkter som
är anpassade till deras önskemål. En
sammanläggning leder till minskad
konkurrens och ineffektivitet. Förslaget
kan därför inte motiveras med att det
uppstår samordningsvinster.
Folkrörelserna har en liten
konkurrensfördel gentemot de statliga
spelbolagen genom att de är befriade
från lotteriskatt. Det primära syftet
med de ideella föreningarnas lotterier
är att ge folkrörelserna möjlighet att
själva finansiera sin verksamhet. De har
därför erhållit en skattebefrielse.
Detta försteg bör kvarstå. Det är också
en fördel om man kan undvika att ha
särskilda undantag i
skattelagstiftningen för vissa statliga
bolag.
Även om sammanslagningen genomförs bör
de berörda bolagen erlägga lotteriskatt.
Jag tillstyrker därför motion Fi68
yrkande 4 av Johan Lönnroth m.fl. (v).
4. Lotteriskatten och Aktiebolaget
Trav och Galopp
Holger Gustafsson (kds) anför:
Om sammanläggningen genomförs och de
statliga bolagen befrias från
lotteriskatt är det nödvändigt att
staten tar upp diskussioner med
hästsportens organisationer och
Aktiebolaget Trav och Galopp i syfte att
uppnå likvärdiga skatteregler för detta
bolag.
Även om regeringen gör allmänna
uttalanden med denna inriktning i
propositionen anser vi att riksdagen bör
klargöra sin inställning genom ett
särskilt tillkännagivande till
regeringen på det sätt som yrkas i
motion Fi67 av Michael Stjernström m.fl.
(kds) yrkande 4.
Socialutskottets yttrande
1995/96:SoU8y
Forskning om spelberoende, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat bereda
socialutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1995/96:169 om
sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. jämte motioner i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Propositionen
I propositionen läggs förslag fram bl.a.
om att slå samman Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.
Forskning om spelberoende m.m.
Regeringen gör i propositionen den
bedömningen att medel bör ges till
forskning om spelberoende och stöd till
organisationer mot spelberoende m.m. För
insatser mot spelberoende bör två
miljoner kronor anvisas årligen, i tre
år från och med 1997, under
Socialdepartementets huvudtitel.
Regeringen avser att återkomma till
anslagsfrågan i budgetpropositionen för
år 1997.
I propositionen anförs att det har
skett viss forskning kring spelberoende
och att det finns föreningar av
spelberoende personer med inriktning på
kamratstödjande verksamhet. Det finns
också i mycket begränsade former
behandlingsverksamhet mot spelberoende.
Dessa verksamheter bör utvecklas.
Erfarenheterna från den bedrivna
forskningen bör tas tillvara och
kunskapsbristerna beskrivas. Forskning
och kunskapsinhämtning bör sättas igång
och åtgärder för att hindra att
människor hamnar i spelberoende, eller
som hjälper dem som redan är
spelberoende, bör utvecklas och prövas,
anser regeringen.
Stödet avses inte ha någon direkt
koppling till aktörernas intäkter utan
prövas och anvisas av riksdagen på
sedvanligt sätt, och finansieringen sker
i anslutning till den föreslagna
omläggningen av vinstdelningssystemet,
enligt propositionen.
Motionerna
I motion 1995/96:Fi67 av Michael
Stjernström m.fl. (kds) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
spelberoende (yrkande 5). Motionärerna
anför att det är viktigt att öka
medvetenheten om skadeverkningar av
spel. Genom ett långsiktigt stöd till
forskningen och en kunskapsuppbyggnad på
området kan åtskilliga personliga
tragedier undvikas eller lindras och
samhällets resurser behöver inte tas i
anspråk i samma omfattning. Det är,
enligt motionärerna, angeläget att
framför allt unga människor förhindras
att delta i sådant spel som lätt kan
leda till ett vanemässigt beteende,
t.ex. vadhållning i samband med
hästtävlingar och idrottstävlingar samt
s.k. bingoallianser. Vidare anför
motionärerna att dragningstätheten för
de statliga bolagens nummerspel bör
begränsas. Motionärerna anser att det
sannolikt blir nödvändigt med ett högre
årligt anslag än två miljoner kronor.
I motion 1995/96:Fi73 av Karin
Israelsson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget för
forskning m.m. (yrkande 2) och om förbud
mot introduktion av spelformer över
hemdatorer (yrkande 3). Motionären anför
att förslaget om att anslå två miljoner
kronor per år för forskning om
spelberoende är välkommet. Förslaget bör
dock inte avse bara tre år och oavsett
vilka forskningsresultat som framkommer.
I stället bör viss del av
spelinkomsterna anslås fortsättningsvis.
Detta är, enligt motionären, nödvändigt
för att tillförsäkra forskning,
stödjande verksamhet och vård resurser
för framtiden. Antalet människor med
spelberoende växer. Det enda sättet att
förhindra detta är att minska
spelutbudet. Det behövs också ökade
informationsinsatser, ökade
vårdmöjligheter och mer förebyggande
arbete. Den spelberoende finansierar i
många fall sitt spelande genom
bedrägerier, stöld och förskingring. I
många fall är den spelberoende också
alkohol- eller narkotikaberoende, anför
motionären. Vidare anför motionären att
spelberoendet kommer att öka om
möjlighet ges att via Internet spela
lotto och tips från en hemdator. Som
skäl för att introducera dessa
spelformer har angetts att det skulle
förhindra att svenskar lockas att spela
utomlands. Detta skäl är dock, enligt
motionären, dåligt underbyggt.
Motionären anser att nya spelformer inte
skall introduceras.
I motion 1995/96:Fi74 av Elver Jonsson
(fp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de problem som kan
uppstå av s.k. spelberoende (yrkande 4)
och att riksdagen beslutar att alla
lotterianordnare, också de staliga,
skall upprätta ett etiskt policydokument
som förhindrar negativa följder av ett
alltför aktivt spelande (yrkande 5).
Motionären anför att det är viktigt att
riksdagen har synpunkter på och markerar
sin hållning rörande de problem som kan
följa av ett alltför ivrigt spelande.
Många människor blir spelberoende. Den
höga dragningsrätten, avsaknaden av
åldersgräns, t.ex. för hästspel och
oddset samt att ATG skulle få ägna sig
åt vadhållning på annat än hästar är
förslag som i detta avseende inte får
verka utmanande. De ideella
organisationerna har erfarit att ett
aktivt, för att inte säga aggressivt
utbud och köptryck på många människor,
särskilt ungdom, kan innebära negativa
följder. Folkrörelsernas samarbetsorgan
för lotterifrågor (FSL) har upprättat
ett policydokument som särskilt beaktar
dessa frågor. Motionären anser att det
är angeläget att också staten tar sig an
dessa frågor.
Bakgrund och tidigare behandling
I betänkandet 1992/93:SoU25 om forskning
inom Socialdepartementets
verksamhetsområde behandlade
socialutskottet motioner (kds, fp) om
forskning kring spelberoende. I
betänkandet redogjordes för olika
forskningsprojekt om spelberoende.
Utskottet vidhöll sin tidigare
uppfattningen att problemen med
spelberoende är kända och att det torde
komma att uppmärksammas av bl.a.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.
Utskottet uttalade också att
kontinuerligt stöd ges till forskning om
spelberoende. Motionerna avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet.
Även i betänkandet 1993/94:SoU8 om
socialtjänst behandlade socialutskottet
motioner (fp, c) om spelberoende.
Utskottet vidhöll sin tidigare
inställning och avstyrkte motionerna.
Riksdagen följde utskottet.
Skatteutskottet behandlade i sitt
betänkande 1994/95:SkU28 om finansiering
av medlemskapet i Europeiska unionen,
m.m., under rubriken Skatt på spel, en
motion (kds) med begäran om ett
tillkännagivande om att en avgift för
forskning om spelberoende borde införas
och att en utredning om behovet av
ytterligare åtgärder mot spelberoende
borde tillsättas. Skatteutskottet, som
avstyrkte motionen - reservation (kds) -
anförde att specialdestinering av
skatter till vissa ändamål bör undvikas
eftersom det förhindrar en rationell
prövning av utgiften i budgetsammanhang.
Skatteutskottet anförde också att det
ingår i Socialstyrelsens och
Folkhälsoinstitutets uppgifter att följa
utvecklingen när det gäller problemen
med spelberoende och vidta lämpliga
åtgärder samt att Socialvetenskapliga
forskningsrådet ger stöd till forskning
om bl.a. spelberoende. Riksdagen följde
utskottet.
Kulturutskottet behandlade i betänkandet
1993/94:KrU32 regeringens proposition om
ny lotterilag. I betänkandet anges
beträffande forskning om spelberoende
följande.
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen och begära medel till dels
forskning om spelberoende, dels
organisationer för spelberoende
människor. Folkhälsoinstitutet bör
enligt regeringens uppfattning svara för
fördelningen av medel och initiativ till
forskningsinsatser samt stöd till
organisationer för spelberoende
människor.
Utskottet, som delar regeringens
uppfattning att det föreligger ett behov
av att medel avsätts för de av
regeringen angivna ändamålen,
förutsätter att regeringen under nästa
riksmöte återkommer till riksdagen i
frågan.
Lotteriutredningen konstaterar i
betänkandet SOU 1992:130 Vinna eller
försvinna - folkrörelsernas lotterier
och spel i framtiden att det totala
spelandet sedan början av 1970-talet har
varit i det närmaste oförändrat i
förhållande till hushållens disponibla
inkomster. Uppgifterna skulle kunna
tolkas som att genomsnittsspelaren har
god kontroll över sitt spelande som
utgör en fast del av
konsumtionsutrymmet. Enligt en
undersökning gjord några år tidigare på
socialpolitiska institutionen vid
Stockholms universitet finns det dock 16
000 personer som kan betraktas som
storkonsumenter av spel.
En del studier och dokumentation om
spelberoende finns. Bl.a.
Brottsförebyggande rådets rapport
Spelandet i Sverige, Institutionens för
socialt arbete vid Stockholms
universitet rapport Problemet
spelberoende och skriften Spelfällan som
används inom kriminalvården.
Folkhälsoinstitutet har i sin fördjupade
anslagsframställning för åren 1997-1999
ansett att spelberoende är ett växande
problem och att det är angeläget att öka
kunskaperna om dess omfattning och
konsekvenser. Institutet har också
nyligen beslutat att anslå medel till en
prevalensstudie vid Stockholms
universitet om spelberoendets
omfattning. I ett yttrande över
Finansdepartementets rapport om de
statligt styrda spelbolagens
koncesssioner och organistation m.m. har
Folkhälsoinstitutet framfört att det är
bra att medel ges till forskning om
spelberoende och stöd till
organisationer för spelberoende. Det bör
dock uppmärksammas att medel även behövs
för behandling av spelberoende personer.
I Finansdepartementets rapport De
statligt styrda spelbolagens
koncessioner och organisation m.m. (Ds
1995:61) anförs att kunskapen om
problemen med spelberoende är
bristfällig. Från
spelberoendeorganisationer har
framhållits att den på senare tid aktiva
marknadsföringen från de statliga
spelbolagen och ATG är ett allvarligt
problem för de spelberoende. Utredningen
gör den bedömningen att förslagen i
rapporten sammantaget kommer att leda
till en dämpad marknadsföring.
Utredningen anser att det finns skäl att
skapa möjligheter till forskning på
området och stöd till organisationer för
spelberoende. Stödet bör dock inte ha
någon direkt koppling till aktörernas
intäkter från marknaden utan bör prövas
och anvisas av riksdag och regering på
sedvanligt sätt, menar utredningen.
I Civildepartementets rapport Ändringar
i lotterilagen (Ds 1996:20)
uppmärksammas den snabba tekniska
utvecklingen på lotteriområdet, bl.a.
förekomsten av spel- och
lotteriverksamhet via telefon och över
telenätet samt inom datornätverket
Internet. Utredaren anför att det här är
fråga om verksamheter som är svåra att
överblicka och därmed att utöva tillsyn
över. Man kan samtidigt inte bortse från
att de kan vara förknippade med sociala
och ekonomiska risker, inte minst för
unga utövare. Utredaren föreslår att
lotterilagen genomgår en mera omfattande
översyn. Den tekniska utvecklingen,
liksom uppfinningsrikedomen inom
spelbranschen, kräver att lotterilagen
är utformad så att den inte med lätthet
kan kringås. Vidare har
Lotteriinspektionen nyligen lämnat en
rapport om ny teknik på spelmarknaden. I
den rapporten framhålls att det
nuvarande kontroll- och tillsynsarbetet
kommer att behöva anpassas till de nya
sätt som tekniken används på, t.ex. den
allt större användningen av
datakommunikation.
Socialutskottets bedömning
Socialutskottet begränsar yttrandet till
avsnittet 9 i propositionen om forskning
om spelberoende m.m. samt till
motionerna Fi67 yrkande 5, Fi73
yrkandena 2 och 3 samt Fi74 yrkandena 4
och 5.
Problemen kring spelberoende har
uppmärksammats under senare år.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet
följer utvecklingen och vidtar vid behov
lämpliga åtgärder. I
Folkhälsoinstitutets fördjupade
anslagsframställning för åren 1997-1999
anförs att spelberoende är ett växande
problem och att det är angeläget att öka
kunskaperna om dess omfattning och
konsekvenser. Institutet har nyligen
lämnat stöd till en studie, vid
Stockholms universitet, om
spelberoendets omfattning. Behandling av
spelberoende finns i viss omfattning,
bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.
En länkrörelse för spelberoende personer
finns också sedan 1991.
Det är enligt utskottets mening
angeläget att problemen med spelberoende
uppmärksammas och att forskningen på
området ges ett kontinuerligt stöd.
Bl.a. bör spelberoendets omfattning och
karaktär kartläggas. Inte minst bör spel
bland barn och ungdomar uppmärksammas.
Även förekomsten av nya spelformer bör
studeras. Internationella erfarenheter
på området bör beaktas.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att det för insatser mot spelberoende
bör anslås två miljoner kronor årligen,
i tre år, från och med 1997, under
Socialdepartementets huvudtitel.
Motionerna Fi67 yrkande 5 (kds), Fi73
yrkandena 2 och 3 (c) och Fi74 yrkandena
4 och 5 (fp) får i huvudsak anses
tillgodosedda och bör därför avstyrkas.
Stockholm den 23 april 1996
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson
(m), Bo Holmberg (s), Ingrid Andersson
(s), Rinaldo Karlsson (s), Christina
Pettersson (s), Marianne Jönsson (s),
Leif Carlson (m), Barbro Westerholm
(fp), Conny Öhman (s), Stig Sandström
(v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta
Wichne (m), Thomas Julin (mp) och
Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson
(s), Annika Jonsell (m) och Kerstin
Warnerbring (c).
Kulturutskottets yttrande
1995/96:KrU8y
Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 mars 1996
beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:169 Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. jämte motioner i de delar som berör
kulturutskottets beredningsområde.
Med anledning av propositionen har
väckts motionerna 1995/96:
Fi66-Fi75.
Kulturutskottet yttrar sig i det
följande över flertalet av de yrkanden
som avser sammanslagningen av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
samt de yrkanden som avser eller som kan
anses ha samband med
lotterilagstiftningen.
Utskottet
Inledning
I propositionen föreslås att Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
slås samman genom att staten i ett
första steg placerar bolagens aktier i
ett nybildat bolag som därmed blir
moderbolag till de båda bolagen. I
propositionen föreslås också att ett
vinstdelningssystem införs där det
statsägda bolagets vinster delas mellan
staten och föreningslivet. Systemet
föreslås ersätta nu gällande system som
innebär att AB Tipstjänsts hela
överskott av en produkt
(värdeautomatspel) lämnas till
föreningslivet. Vidare föreslås att de
statsägda bolagen undantas från
lotteriskatt och statlig inkomstskatt,
utom när det gäller vissa inkomster från
fastighetsinnehav. Slutligen innehåller
propositionen ett förslag som rör
långivningen för det statligt ägda
bolaget Venantius AB.
Sistnämnda förslag berör inte
kulturutskottets beredningsområde.
Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
I enlighet med det inledningsvis sagda
föreslås i propositionen att riksdagen
skall bemyndiga regeringen att slå
samman de båda statliga spelbolagen
Penninglotteriet och Tipstjänst på det
sätt som föreslås i propositionen och
att riksdagen skall godkänna att
regeringen bildar ett nytt aktiebolag
som kan överta aktierna i bolagen som
ett led i sammanslagningen. Det sålunda
bildade moderbolaget skall fullfölja
sammanslagningen av bolagen. Det nya
bolagets styrelse skall enligt
regeringsförslaget ha sitt säte i Visby.
Kulturutskottet vill i detta sammanhang
påpeka att regeringen inte i
propositionen uttryckligen tar ställning
till frågan huruvida den statliga
spelverksamheten på längre sikt bör
bedrivas inom ett bolag eller inom en
koncern med gemensamma funktioner i ett
moderbolag samt med dotterbolag för
t.ex. produkter, drift och marknad
avseende olika produkter eller
produktgrupper.
Det här redovisade regeringsförslaget
berör kulturutskottets beredningsområde
så till vida att möjligheterna för
folkrörelserna att hävda sig på
spelmarknaden är beroende av hur den
statliga spelverksamheten är
organiserad. Vidare har det förslag som
läggs fram i propositionen om ett
vinstdelningssystem för staten och
föreningslivet och som behandlas i ett
senare avsnitt i detta yttrande sin
utgångspunkt i beslut som riksdagen
efter beredning i kulturutskottet
fattade våren 1994 om värdeautomatspel.
Tipstjänst har senare fått tillstånd att
bedriva detta spel.
Ett antal motionsyrkanden berör denna
del av propositionen.
I flera yrkanden - i motionerna Fi68
(v), Fi71 (m) och Fi75 (fp) - föreslås
avslag på propositionen med hänvisning
till bl.a. att en sammanslagning skulle
minska konkurrensen på spelmarknaden. I
motionerna uttrycks också en oro för att
en sammanslagning skulle kunna leda till
att sysselsättningen på Gotland, där
Penninglotteriet nu är lokaliserat,
skulle försämras. I motion Fi72 (c)
krävs att riksdagen som villkor för att
ge regeringen de begärda bemyndigandena
om en bolagssammanslagning skall ställa
upp kravet att det nya bolaget i dess
helhet skall lokaliseras till Gotland. I
flera andra motioner - Fi66 (s), Fi67
(kds) och Fi69 (mp) - framställs också
yrkanden som, utan att vara förenade med
avslagskrav, syftar till att riksdagens
beslut skall leda till att
sysselsättningen på Gotland stärks. Ett
andrahandsyrkande med samma syfte finns
i den ovan delvis behandlade motionen
Fi68 (v). Motionärerna vill att all den
verksamhet som avser turspel skall
förläggas till Gotland.
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet har vid sina överväganden
stannat för att ansluta sig till
regeringens bedömning då det gäller
konkurrensfrågan. Som regeringen anför
bör konkurrensen på den svenska
spelmarknaden begränsas bl.a. genom att
marknaden förbehålls ett fåtal aktörer,
så att stordriftsfördelarna kan tas till
vara och sociala skyddshänsyn,
bedrägeririsker och vissa
konsumentintressen kan beaktas. Även de
skäl i övrigt i konkurrensfrågan som
talar för en sammanslagning av de båda
statliga spelbolagen delas av utskottet
(prop. s. 13).
Regeringen har närmare utvecklat sina
synpunkter på möjligheterna till
samordningsvinster av sammanslagningen
(prop. s. 13-14). Utskottet anser för
sin del att det är uppenbart att de
resurser i olika avseenden som finns i
ettvart av bolagen vid en sammanslagning
bör kunna ge betydande
samordningsvinster. Som regeringen
framhåller finns vinster att göra främst
inom ADB-området, distribution,
ombudsförvaltning, administration och
marknadskommunikation.
Det är enligt utskottets mening
självklart att det vid bedömningen av
regeringens förslag också måste tas
hänsyn till de regionalpolitiska
effekterna för Gotland av en
sammanslagning av Tipstjänst och
Penninglotteriet. Härtill kommer att - i
enlighet med det ovan sagda om
sammanslagningsvinster - den kompetens
och den utvecklingspotential som finns
på Gotland av rent affärsmässiga skäl
måste tas till vara.
Enligt utskottets mening måste
förutsättningarna för ett beslut om
sammanslagning av bolagen vara att de
villkor som framgår av det följande
uppfylls.
I propositionen föreslås att det nya
bolagets styrelse skall ha sitt säte i
Visby, där Penninglotteriet i dag är
lokaliserat. Utskottet tillstyrker
förslaget. En inriktning bör vara att
huvudkontoret med dess funktioner för
den samlade verksamheten bör lokaliseras
till Visby. Utskottet anser också att en
betydande del av den totala verksamheten
i övrigt skall bedrivas från Gotland så
att sysselsättningen på Gotland bevaras
och förstärks vid en sammanslagning.
Även i fortsättningen bör verksamhet
bedrivas i Sundbyberg, där styrelsen för
Tipstjänst nu har sitt säte och där
bolagets huvudkontor är beläget.
Utskottet vill framhålla att vad som
anförts i det föregående inte får leda
till att redan gjorda investeringar inte
kan utnyttjas på ett godtagbart sätt.
Utvecklingen inte minst på den statliga
spelmarknaden har varit mycket snabb. De
produkter som i dag finns på denna
marknad kan numera inte på ett
meningsfullt sätt delas upp i grupper,
där en grupp utgörs av turspel och en
annan grupp av övriga spel. Med hänsyn
bl.a. härtill avstyrker utskottet
förslaget att riksdagen skall besluta
att turspel skall förläggas till
Gotland. Utskottet vill tillägga att ett
riksdagsbeslut som innebär att riksdagen
skulle ta ställning till hur olika
verksamhetsgrenar skulle vara
organiserade skulle vara ägnat att
motverka företagsledningens möjligheter
att driva den samlade verksamheten på
ett rationellt sätt. Utskottet vill dock
instämma i uttalandet i propositionen
att en väl utbyggd service såväl i
storstad som i glesbygd bör
eftersträvas.
Det sagda innebär att utskottet
tillstyrker att regeringen får begärda
bemyndiganden om sammanslagning av
Tipstjänst och Penninglotteriet, dock
under förutsättning att de
regionalpolitiska hänsyn som angetts
uppfylls. Utskottets ställningstagande
innebär att vissa av motionskraven får
anses bli tillgodosedda helt eller
delvis.
Utskottets ställningstagande i det
föregående innebär att något yttrande
över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas
att AB Tipstjänst skall säljas till
föreningslivet, inte erfordras. I
formell mening gäller detta även motion
Fi72 (c), såvitt avser yrkande 3, där
frågan om att samtliga turspel skall
ordnas av Penninglotteriet tas upp. I
sakligt hänseende har dock frågan om
lokaliseringen av arbetet med turspel
behandlats i det föregående.
Vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet
Regeringen har i juni 1995 lämnat
Tipstjänst tillstånd att driva
värdeautomatspel, vars överskott i sin
helhet skall tillföras det lokala
föreningslivets barn- och
ungdomsverksamhet. Regler om
värdeautomatspel finns i 27 §
lotterilagen.
Regeringen föreslår att ett system
skall införas som ersätter detta
öronmärkningssystem. Förslaget innebär i
huvudsak att vinster i det statsägda
företaget, efter avdrag för ett
grundbelopp som tillfaller staten, delas
mellan staten och föreningslivet (prop.
s. 14).
I propositionen anförs att det finns
anledning anta att värdeautomatspelen om
några år kommer att utgöra en betydande
del av föreningslivets finansiering.
Övergången till det nya systemet bör
genomföras så snart en god pro-gnos kan
göras av hur stora överskott
värdeautomatspelen kommer att generera.
Syftet med förslaget är att skapa goda
förutsättningar för samförstånd mellan
det statsägda bolaget och
överskottsmottagande föreningsliv.
Regeringen anser att det föreslagna
systemet minskar risken för konflikter
mellan olika intressen på grund av att
olika spelformer utvecklas olika eller
till följd av beslut att satsa
utvecklings- och marknadsföringsmedel på
vissa spelformer i högre grad än andra.
Ett vinstdelningssystem enligt förslaget
kan vidare innebära möjligheter till
direkt samarbete mellan bolag och
överskottsmottagare. Regeringen gör
bedömningen att föreningslivet på detta
sätt kan tillföras ett stabilare och mer
långsiktigt överskott från den här
aktuella verksamheten. Beträffande
ytterligare skäl som åberopas för
förslaget hänvisar utskottet till
propositionen (s. 15).
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om vinstdelning. I likhet med
regeringen gör utskottet bedömningen att
förslaget är ägnat att medföra en rad
fördelar i förhållande till vad som nu
gäller.
Utfallet av vinstdelningssystemet
kommer att kunna följas av riksdagen. En
uppföljning av effekterna av beslutet
bör ske. Med hänvisning härtill avstyrks
motion Fi67 (kds) yrkande 3, såvitt däri
förordas att föreningslivet skall få
garantier för att det skall få rimliga
utdelningar i det nya systemet.
Det överskott från den statliga
spelverksamheten som skall tillföras det
lokala föreningslivet skall användas för
dess barn- och ungdomsverksamhet.
Överskottet skall således inte bara
tillföras föreningar med
idrottsaktiviteter. Utskottet anser att
motion Fi68 (v) yrkande 3 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd, såvitt däri
understryks att överskottet inte bara
skall gå till elitidrott-andet.
Regeringens bedömning är att det nya
systemet kan träda i kraft tidigast den
1 januari 1997. Med hänsyn härtill finns
tidsmässig möjlighet för regeringen att
i den till sensommaren aviserade
propositionen om ändringar i
lotterilagen ta upp frågan om ändring i
27 § första stycket 1 i lotterilagen.
Det föreslagna vinstdelningssystemet
står nämligen enligt kulturutskottets
mening i mindre god överensstämmelse med
denna bestämmelse. Utskottet förutsätter
således att regeringen överväger frågan
om behovet av ändring av bestämmelsen.
I propositionen anförs att, liksom
enligt gällande system, föreningslivets
medel bör tillställas
Riksidrottsförbundet respektive
Ungdomsstyrelsen för fördelning enligt
närmare riktlinjer från regeringen.
Det är viktigt att föreningslivet får
möjlighet att framföra synpunkter på
principerna för fördelningen av medlen.
Det får ankomma i första hand på
regeringen att ta ställning till hur
detta skall ske. De motionskrav som
berör fördelningsfrågan, nämligen Fi67
(kds) yrkande 3 delvis och Fi68 (v)
yrkande 3 delvis, bör enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet anser det lämpligt att i detta
sammanhang ta upp till behandling
motion Fi67 (kds), såvitt behandlas
frågan om en segmenterad spelmarknad
(yrkande 1) . Motionärerna anser att det
finns behov av en sådan marknad för att
det skall bli möjligt att skapa
långsiktiga och uthålliga regler, där
folkrörelserna mot bakgrund av
spelmarknadens monopolistiska struktur
får ett bättre definierat utrymme. De
statliga spelbolagen bör ges koncession
för vissa spel och lotterier medan
folkrörelserna bör ges rätt till andra
spelformer och vissa specifika
försäljningskanaler. Motionärerna
utvecklar närmare sina synpunkter.
Den av motionärerna upptagna frågan har
inte minst i samband med behandlingen av
frågor om utformningen av
lotterilagstiftningen varit föremål för
diskussion under mycket lång tid.
Utskottet kan dela motionärernas
uppfattning att det skulle kunna vara av
visst värde om en sådan uppdelning som
motionärerna förordar kunde komma till
stånd. Samtidigt tvingas utskottet
konstatera att det torde vara
orealistiskt att i nuvarande läge söka
åstadkomma en sådan segmentering som
motionärerna efterlyser. Strukturen på
spelmarknaden är för närvarande sådan
att det inte torde vara möjligt att göra
en klar uppdelning mellan exempelvis
olika spelformer som förordas av
motionärerna utan att detta i vart fall
under lång tid skulle leda till minskade
vinster för såväl folkrörelserna som
övriga aktörer på spelmarknaden. I
sammanhanget måste beaktas att vi
sannolikt står inför en starkt ökande
konkurrens från den internationella
spelmarknaden. Det måste också
framhållas att ett genomförande av det i
det föregående redovisade
vinstdelningssystemet innebär att det
blir ett intresse för folkrörelserna att
de statliga spelen ger ett bra
nettoresultat. Samtidigt med det sagda
vill utskottet understryka vad som är en
av utgångspunkterna för propositionen,
nämligen att konkurrensen på marknaden
för nationella lotterier och spel i
huvudsak bör begränsas till att avse ett
fåtal aktörer, så att sociala
skyddshänsyn och bedrägeririsker kan
beaktas. Med det anförda får motionen
anses besvarad i denna del.
I motion Fi74 (fp) anförs en rad
synpunkter som har till syfte att
riksdagen skall värna om folkrörelsernas
möjligheter att skaffa sig inkomster
från spel- och lotterimarknaden
(yrkandena 1, 2 och 3). Motionsyrkandena
är i viss mån besvarade genom vad
utskottet anfört i det föregående.
Härutöver kan anföras följande. Då
utskottet våren 1994 behandlade den
dåvarande regeringens förslag till ny
lotterilag anförde utskottet att
förslagen i propositionen i vissa
avseenden var avsevärt mindre
långtgående än vad Lotteriutredningen,
vars förslag låg till grund för
propositionen, föreslagit men att de
förslag som lades fram i propositionen
likväl borde vara ägnade att i icke
obetydlig utsträckning förbättra
möjligheterna för de folkrörelsr som så
önskar att finansiera sin verksamhet
genom lotterier och spel. Den nya
lotterilagen har ännu varit i kraft
alltför kort tid för att det skall vara
möjligt att dra några bestämda
slutsatser om den gjorda bedömningen var
riktig. Utskottet har vid ett antal
tillfällen framhållit angelägenheten av
att folkrörelserna får goda möjligheter
att verka (se bl.a. bet. 1989/90:KrU3
och bet. 1990/91:KrU8). En förutsättning
härför är att de har möjlighet att
skaffa sig intäkter. Utskottet kommer
därför även i fortsättningen att med
noggrannhet följa utvecklingen på spel-
och lotterimarknaden för att, om så
bedöms erforderligt, kunna ta initiativ
på området i syfte att folkrörelserna
skall ha goda möjligheter att skaffa sig
inkomster av spel och lotterier. Som
framgår av den tidigare redovisningen
kommer det, med det nya
vinstdelningssystemet, också att vara
ett intresse för föreningslivet att
verksamheten för det sammanslagna
statliga spelbolaget utvecklas väl.
Motionsyrkandena påkallar inte någon
riksdagens åtgärd.
Det är angeläget att föreningslivet även
i fortsättningen får ett statlig
ekonomiskt stöd (se senast bet.
1993/94:KrU32 s. 5). I anslutning till
detta uttalande vill utskottet med
anledning av vad som anförs i motion
Fi73 (c) framhålla att det självfallet
är angeläget att man respekterar att
vissa föreningar av etiska skäl inte
vill skaffa sig inkomster av spel- eller
lotteriverksamhet (yrkande 1).
Forskning om spelberoende, m.m.
Regeringen gör bedömningen att medel bör
ges till forskning om spelberoende och
stöd till organisationer för
spelberoende m.m. Regeringen avser att
återkomma till anslagsfrågan i
budgetpropositionen för år 1997.
Det ankommer i första hand på
socialutskottet att ha synpunkter på
regeringens bedömning i denna del.
Kulturutskottet yttrar sig därför inte
om yrkande 2 i motion Fi73 (c) och
yrkande 5 i denna del i motion Fi67
(kds).
Självfallet måste även kulturutskottet
V bl.a. vid bedömningen av frågor som
avser eller har samband med
lotterilagstiftningen - beakta riskerna
för spelberoende.
I motion Fi74 (fp) yrkas att riksdagen
skall besluta att alla lotterianordnare,
inklusive de statliga, skall upprätta
ett etiskt policydokument som förhindrar
negativa följder av ett alltför aktivt
spelande (yrkande 5).
Kulturutskottet anser att frågan om
önskvärdheten och lämpligheten av att
lotterianordnare antar ett dokument av
detta slag bör prövas av den enskilde
lotterianordnaren.
I flera motioner, Fi67 (kds) yrkande 5
delvis och Fi74 (fp) yrkande 4 delvis,
tas upp frågor som avser
dragningstätheten i lotterier.
Motionärerna torde framför allt oroa sig
över de statliga on line-spelen med
dragning med endast ett fåtal minuters
mellanrum.
Utskottet hyser förståelse för
motionärernas synpunkter. Det är
angeläget att man uppmärksammar vilka
effekter sådana spel får, så att en
omprövning av koncessionerna kan göras
om det skulle uppstå socialt icke
godtagbara effekter av spelen.
Lotterilagen förbjuder i dag den som är
under 18 år att delta i vissa spel,
nämligen automatspel, roulettspel,
tärningsspel eller kortspel.
I fyra motioner framställs yrkanden som
syftar till att denna regel skall få ett
vidgat tillämpningsområde. Motionerna är
motion Fi67 (kds) yrkande 5 delvis,
motion Fi69 (mp) yrkande 2, motion Fi73
(c) yrkande 4 och motion Fi74 (fp)
yrkande 4 delvis.
I en för kort tid sedan framlagd
promemoria, nämligen promemorian (Ds
1996:20) Ändringar i lotterilagen,
föreslås att det angivna förbudet skall
vidgas till att avse även vadhållning
och bingo. Förbudet riktar sig i dag
till de underåriga själva. I promemorian
föreslås att förbudet i stället skall
riktas mot den som anordnar lotteriet
eller den som företräder honom eller
förmedlar en lotteritjänst från honom.
Promemorian remissbehandlas för
närvarande. Utskottet anser att
remissbehandlingen och den fortsatta
beredningen av ärendet inte bör
föregripas. Motionerna avstyrks därför i
här aktuella delar.
Slutligen behandlar utskottet motion
Fi73 (c), såvitt däri förordas att det
inte skall bli tillåtet att introducera
spelformer över hemdatorer (yrkande 3).
Som motionären påpekar är det redan nu
möjligt att över Internet delta i spel
som ordnas av huvudmän utanför Sverige.
I den ovan nämnda promemorian, Ändringar
i lotterilagen, diskuteras olika frågor
om spel över data-nät. Flera av de
förslag som läggs fram i promemorian
får, om de genomförs, betydelse för spel
över datanät. Även i detta avseende bör
remissbehandlingen av promemorian
avvaktas. Det är emellertid också, inte
minst med hänsyn till den pågående
utvecklingen på det internationella
planet, viktigt att man från svensk sida
följer den tekniska utvecklingen på
spelområdet. Utskottet har inhämtat att
bl.a. Lotteriinspektionen uppmärksamt
följer denna utveckling. Utskottet anser
att det inte är erforderligt med något
riksdagens initiativ med anledning av
motionsyrkandet.
Stockholm den 25 april 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson
(s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson
(s), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s),
Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s),
Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman
(m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds), Lena Klevenås (s), Lars Lilja
(s), Gunnar Hökmark (m), Christer
Eirefelt (fp) och Elizabeth Nyström (m).
Avvikande meningar
1. Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m),
Gunnar Hökmark (m), Elizabeth Nyström
(m) och Christer Eirefelt (fp) anser att
den del av kulturutskottets yttrande i
avsnittet Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
som börjar med Utskottet har och
slutar med eller delvis bort ha
följande lydelse:
Det material på vilket regeringens
förslag om sammanslagning av Tips-tjänst
och Penninglotteriet grundar sig är, som
framhållits i motion Fi71, bristfälligt.
Samtidigt som utskottet vill påtala
detta, kan det - i överensstämmelse med
vad som anförts i motionerna Fi71 och
Fi75 - konstateras att regeringen lägger
fram förslaget om sammanslagning trots
att ett genomförande av förslaget kommer
att medföra en väsentlig minskning av
konkurrensen på spelmarknaden;
Konkurrensverket har avstyrkt förslaget
med hänsyn till att konkurrenstrycket
minskar och till att förslaget leder
till minskad effektivitet. Detta är
betänkligt inte minst mot den bakgrunden
att framtidens marknad med all
sannolikhet kommer att ha globala
aktörer med omfattande förmåga till hård
konkurrens och som arbetar med avancerad
informationsteknik. Möjligheterna att
hindra en sådan internationell
konkurrens lagstiftningsvägen torde vara
begränsade. Det sagda talar starkt för
att riksdagen bör avslå regeringens
förslag till sammanslagning av bolagen.
Vid bedömningen av regeringens förslag
i denna del måste också betydande hänsyn
tas till de regionalpolitiska effekterna
av ett bifall till förslaget.
Penninglotteriet, som sysselsätter
omkring 180 personer på Gotland, fyller
en viktig regionalpolitisk uppgift.
Bolaget har framhållit att en
sammanslagning kan väntas leda till
betydande kostnader och att
regeringsförslaget därför hotar
sysselsättningen på Gotland. Utskottet
delar denna uppfattning.
I enlighet med det anförda avstyrker
utskottet att riksdagen beslutar om en
sammanslagning av Tipstjänst och
Penninglotteriet.
2. Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m.
Marianne Andersson (c) anser att den del
av kulturutskottets yttrande i avsnittet
Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
som börjar med I propositionen och
slutar med det föregående bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som
kommer till uttryck i motion Fi72. Den
hittillsvarande verksamheten inom
Penninglotteriet är ett av många exempel
på framgångsrik svensk regionalpolitik.
Gotland är ett av de områden som har
drabbats hårt av den ökade
arbetslösheten. Nedläggningar har
gjorts. Andra verksamheter hotas. Mot
denna bakgrund är det naturligt att
utskottet anser att hela verksamheten i
det sammanslagna företaget skall
förläggas till Gotland. Den nya tekniken
med framför allt s.k. on line-spel
undanröjer de hinder som tidigare har
funnits för att utlokalisera Tipstjänsts
verksamhet till Visby. Det finns
möjlighet att överföra alla rena turspel
till ett och samma affärsområde inom det
nya bolaget.
Sammanfattningsvis anser utskottet
således att hela Tipstjänsts verksamhet
skall överflyttas till Gotland så att
det nya företaget efter sammanslagningen
av Tipstjänst och Penninglotteriet
kommer att vara lokaliserat där.
Utskottets ställningstagande i det
föregående innebär att något yttrande
över motion Fi71 (m), såvitt däri yrkas
att Tipstjänst skall säljas till
föreningslivet, inte erfordras. Det
yrkande i motion Fi 72 (yrkande 3) som
avser turspel blir genom
ställningstagandet i det föregående i
praktiken fullt ut tillgodosett.
3. Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m.
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av kulturutskottets yttrande i
avsnittet Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tips- tjänst
som börjar med Utskottet har och
slutar med det föregående bort ha
följande lydelse:
Vänsterpartiet ställer sig kritiskt
till förslaget att slå samman
Penninglotteriet och Tipstjänst.
Konkurrensaspekter bör i görligaste mån
beaktas på spelmarknaden liksom på varje
annan marknad. En sammanslagning av de
båda spelbolagen kan komma att leda till
minskad konkurrens och effektivitet på
marknaden. Ett bildande av två
dotterbolag - något som angetts som en
möjlighet i den bakomliggande
utredningen - skulle också leda till att
insynen i bolaget försämras.
Utskottet vill framhålla att de
redovisade synpunkterna om risken för
minskad konkurrens också har vunnit stöd
motionsvägen av andra partier.
Utskottet anser att det också finns
påtagliga risker för att
sysselsättningen på Gotland skulle
försämras vid en sammanslagning av de
båda statliga spelbolagen.
Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet att Penninglotteriet
och Tipstjänst slås samman.
I avvikande mening nr 6 till detta
yttrande återkommer utskottet till
frågan om bl.a. delägarskap i
spelbolagen.
För den händelse riksdagen trots
utskottets ställningstagande i det
föregående skulle besluta om en
sammanslagning av bolagen, måste
garantier skapas för att verksamheten på
Gotland stärks genom att handhavandet av
alla s.k. turspel inom det nya bolaget
förläggs där. En striktare uppdelning
mellan Penninglotteriet och Tipstjänst
av turspelen respektive
skicklighetsspelen skulle leda till en
förstärkning av Penninglotteriets
position på spelmarknaden och därmed
också säkerställa arbetstillfällena på
Gotland. Regeringen bör återkomma med
förslag härom.
4. Försäljning av Tipstjänst, m.m.
Lennart Fridén, Jan Backman, Gunnar
Hökmark och Elizabeth Nyström (alla m)
anser att den del av kulturutskottets
yttrande i avsnittet Sammanslagning av
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst som börjar med Utskottets
ställningstagande och slutar med det
föregående bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker att Tipstjänst
skall försäljas till föreningslivet.
Förslaget innebär att riksdagens beslut
våren 1994 om en sådan försäljning skall
fullföljas.
De produkter som i dag finns på
spelmarknaden kan inte på ett
meningsfullt sätt delas upp i grupper,
där en grupp utgörs av turspel och en
annan grupp av övriga spel. Med hänsyn
bl.a. härtill avstyrks motion Fi72,
såvitt avser yrkande 3, där frågan om
att samtliga turspel skall ordnas av
Penninglotteriet tas upp.
5. Försäljning av AB Tipstjänst, m.m.
Christer Eirefelt (fp) anser att den del
av kulturutskottets yttrande i avsnittet
Sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst
som börjar med Utskottets
ställningstagande och slutar med det
föregående bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt
att Tipstjänst slås samman med
Penninglotteriet. Vidare har Tipstjänst
fått regeringens tillstånd att driva
värdeautomatspel, vars överskott i sin
helhet skall tillföras det lokala före-
ningslivets barn- och ungdomsverksamhet.
Ett stort antal värdeautomater kommer
att placeras ut under 1996 och
förhoppningen är att spel på dessa skall
ge den angivna barn- och
ungdomsverksamheten ett betydande
ekonomiskt tillskott. Resultatet av
denna nya spelverksamhet bör avvaktas
innan riksdagen ånyo tar ställning till
frågan om försäljning av Tipstjänst till
föreningslivet. Motion Fi71 i denna del
bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
De produkter som i dag finns på den
statliga spelmarknaden kan inte på ett
meningsfullt sätt delas upp i grupper,
där en grupp utgörs av turspel och en
annan grupp av övriga spel. Med hänsyn
bl.a. härtill avstyrks motion Fi72,
såvitt avser yrkande 3, där frågan om
att samtliga turspel skall ordnas av
Penninglotteriet tas upp.
6. Föreningslivets inflytande
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att
den del av kulturutskottets yttrande i
avsnittet Vinstdelningssystem mellan
staten och föreningslivet som börjar med
Det är och slutar med riksdagens
åtgärd bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående
tillstyrkt regeringens förslag om
vinstdelning. Denna vinstdelning bör i
enlighet med vad som sagts i det
föregående gå till barn- och
ungdomsverksamhet före elitidrott.
Självfallet är det av vikt att
föreningslivet får inflytande över
fördelningen av utfallande vinstdel. Om
intresse från föreningslivet finns, bör
detta dessutom bli delägare eller
åtminstone få inflytande över
spelbolagen. I enlighet med vad som
föreslås i motion Fi68 bör regeringen
återkomma med förslag härom (yrkande 3
delvis).
Genom det sagda tillgodoses också
motion Fi67 yrkande 3 i här aktuell del.
7. Segmenterad spelmarknad
Fanny Rizell (kds) anser att den del av
kulturutskottets yttrande i avsnittet
Vinstdelningssystem mellan staten och
föreningslivet som börjar med Den av
och slutar med denna del bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas
uppfattning. Det finns ett stort behov
av att en segmenterad marknad skapas.
Syftet måste vara att skapa långsiktiga
och uthålliga regler, där folkrörelserna
mot bakgrund av spelmarknadens
monopolistiska struktur får ett bättre
definierat utrymme. De statliga
spelbolagen - eller i framtiden det
sammanslagna spelbolaget - bör ges
koncession för vissa spel och lotterier
medan folkrörelserna bör ges rätt till
andra spelformer och specifika
försäljningskanaler. Utskottet vill i
sammanhanget särskilt framhålla att det
är angeläget att folkrörelserna får
behålla ensamrätten att ha varuvinster.
Utskottet tillstyrker således motion
Fi67 i här aktuell del (yrkande 3).
8. Minderårigas spel
Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser att den del av
kulturutskottets yttrande i avsnittet
Forskning om spelberoende, m.m. som
börjar med Promemorian remissbehandlas
och slutar med aktuella delar bort ha
följande lydelse:
Redan i den rapport som ligger till
grund för den nu behandlade proposi-
tionen togs frågan om en utökning av
förbudet i lotterilagen mot minder-
årigas spel till att gälla även
vadhållning i samband med idrott
(Oddset) och hästtävlingar. Som
redovisas i propositionen (s. 36) har en
rad tunga remissinstanser, bl.a.
Lotteriinspektionen, Folkhälsoinstitutet
och Riksförbundet för Spelberoende
tillstyrkt förslaget. Mot denna bakgrund
anser utskottet att det finns mycket
tunga skäl som talar för en skärpt
lagstiftning i denna del.
Riksdagen bör i enlighet med vad som
föreslås i motion Fi69 begära förslag
därom (yrkande 2). Genom detta
ställningstagande tillgodoses syftet med
de övriga här aktuella motionsyrkandena.
Bostadsutskottets yttrande
1995/96:BoU5y
Möjlighet för Venantius AB att lämna lån
i vissa fall
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 21 mars 1996
berett bostadsutskottet tillfälle att
senast den 23 april 1996 avge yttrande
över proposition 1995/96:169 om
sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. jämte motioner i de delar som berör
utskottets beredningsområde.
Bostadsutskottet behandlar i sitt
yttrande propositionens avsnitt 11 -
Andra bolagsfrågor - jämte de
motionsyrkanden som berör detta avsnitt.
Under rubriken Andra bolagsfrågor läggs
fram ett förslag om möjlighet för
Venantius AB att lämna lån i vissa fall.
Propositionen
Regeringen har i proposition
1995/96:169, såvitt avser vad som
behandlas i detta yttrande, föreslagit
att riksdagen godkänner att Venantius AB
får lämna lån inom en ram på högst 300
miljoner kronor för särskilda ändamål.
Motionerna
I yttrandet behandlas motionerna
1995/96:Fi70 av Roy Ottosson m.fl. (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:169 i berörd del,
2. att riksdagens hos regeringen begär
en ny proposition som är bättre
redovisad i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av bättre redovisade
propositioner.
1995/96:Fi71 av Bo Lundgren m.fl. (m)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition
1995/96:169 om sammanslagning av Svenska
Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,
m.m. i dess helhet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
1995/96:Fi75 av Anne Wibble m.fl. (fp)
vari yrkas
2. att riksdagen avslår förslaget att
Venantius AB får lämna lån inom en ram
på 300 miljoner kronor för särskilda
ändamål.
Utskottet
I propositionen föreslås att Venantius
AB skall få lämna lån inom en ram på
högst 300 miljoner kronor för särskilda
ändamål. Venantius är ett helägt
statligt kreditmarknadsbolag som har
till huvudsaklig uppgift att förvalta
och finansiera myndighetsbeslutade
bostadslån. Lånen övertogs år 1995 från
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB) i syfte att stärka SBAB:s
ställning på lånemarknaden. En viktig
uppgift för Venantius på
bostadsfinansieringsmarknaden är att
medverka till finansiella
rekonstruktioner av låntagare med svag
ekonomisk ställning. Förvaltningen av
lånen skall skötas på ett för staten som
helhet förmånligt sätt.
Förslaget i propositionen går ut på att
Venantius i särskilt fall skall kunna
lämna lån i syfte att under en
övergångstid ge ett kommunalt ägt
bostadsföretag finansieringsmöjlighet på
rimliga villkor. Därmed anses en
finansiell stabilitet uppnås i den
berörda kommunen.
I två motioner, 1995/96:Fi70 (mp) och
1995/96:Fi75 (fp), framhålls att
redovisningen i propositionen av
bakgrunden till och innebörden av
förslaget om Venantius långivning är
synnerligen bristfällig. Motionärerna
menar att det beslutsunderlag som
regeringen redovisat inte är
tillräckligt för att riksdagen skall
kunna ta ställning i frågan. Mot denna
bakgrund föreslås riksdagen avslå
propositionen i berörd del. Därutöver
föreslås i motion 1995/96: Fi70 (mp) att
riksdagen skall begära en ny proposition
i frågan samt i ett tillkännagivande
framhålla vikten av bättre redovisade
propositioner.
Även i motion 1995/96:Fi71 (m) föreslås
att riksdagen skall avslå förslaget om
Venantius långivning. Motionärerna anser
att ett genomförande av förslaget skulle
riskera att förvandla Venantius till en
akutmotagning för kommuner och kommunala
bostadsföretag samt snedvrida
konkurrensen inom bostadsbranschen.
Bostadsutskottet tar inledningsvis upp
den fråga om redovisning av
regeringsförslaget som aktualiserats i
två av motionerna. Därefter behandlas
den aktuella sakfrågan, dvs. frågan om
Venantius AB skall bemyndigas att lämna
lån i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet har självfallet ingen annan
åsikt än motionärerna vad gäller behovet
av att propositioner skall innehålla ett
tillfredsställande beslutsunderlag i de
behandlade frågorna. Det kan också
konstateras att det avsnitt i
propositionen som gäller Venantius
långivning i detta avseende lämnar en
hel del övrigt att önska. Som
motionärerna framhåller är det inte
möjligt att utläsa den närmare
innebörden i förslaget i så
grundläggande frågor som vilken kommun
som avses och vilka lånevillkor som
skall gälla. Regeringen har dock
uppmärksammat att dessa brister påtalats
vid motionsbehandlingen av
propositionen. I syfte att underlätta
den fortsatta beredningen av ärendet har
Finansdepartementet i en promemoria till
finansutskottet lämnat kompletterande
information i frågan.
Riksdagen har tidigare i olika
sammanhang påtalat behovet av ett
relevant beslutsunderlag. Det är i och
för sig inte ovanligt att vederbörande
utskott under behandlingen av ett
regeringsförslag inhämtar kompletterande
uppgifter eller under hand delges
information från regeringen. Vad gäller
det nu behandlade regeringsförslaget har
utskottet, som framgått ovan, förståelse
för den kritik som motionärerna för
fram. Bostadsutskottet utgår dock från
att finansutskottet i den fortsatta
beredningen av ärendet överväger om
kritiken är av den tyngd att frågan bör
bringas till regeringens kännedom i
syfte att framöver undvika de problem
som ett otillräckligt beslutsunderlag
onekligen innebär.
Bostadsutskottet övergår nu till att
behandla sakfrågan om Venantius
långivning. Utskottet har tagit del av
den ovan nämnda kompletterande
redovisningen av regeringsförslagets
innebörd. Av den promemoria som
Finansdepartementet överlämnat till
finansutskottet framgår i korthet
följande.
Frågan gäller de ekonomiska problem som
uppstått i Stenungsunds kommun till
följd av ett löpande underskott i det
kommunala bostadsföretaget
Stenungsundshem (STH). Långivarna till
STH har kommunal borgen som säkerhet.
Utestående lån till STH behöver nu
refinansieras samtidigt som kommunens
och bolagets ställning gentemot
kreditgivarna är försvagad. Venantius
har emellertid gjort bedömningen att
kommunen i grunden är en god låntagare.
För att förbättra kommunens position
gentemot kreditgivarna har Venantius
föreslagit att det vid behov bör vara
möjligt att inom en kreditram lämna lån
från Venantius. Kreditramens syfte anges
vara att kommunen skall kunna ge
ytterligare kapitaltillskott till STH
samt att refinansieringen skall
underlättas av lån i bolaget som
förfaller under år 1996.
Lånen till kommunen avses vara så
uppbyggda att en viss del av räntan
kapitaliseras under löptiden. De avses
lämnas med utgångspunkt i marknadsräntan
med ett påslag för en låg men skälig
utlåningsmarginal. Löptiden avses uppgå
till fem år. I promemorian anges att den
föreslagna långivningen kräver en
ändring i Venantius bolagsordning. Detta
förutsätts ske vid en extra
bolagsstämma.
Bostadsutskottet har under de senaste
åren vid ett flertal tillfällen
behandlat frågor som har samband med de
omfattande problem som uppkom på
fastighetsmarknaden i början av 1990-
talet. Särskilt omfattande har de
ekonomiska problemen varit i stora delar
av det bostadsbestånd som byggdes åren
kring 1990. Hanteringen av problemen har
ställt stora krav såväl på
fastighetsägare som på kreditmarknadens
parter. Staten medverkade inledningsvis
i olika former av ekonomiska
rekonstruktioner framför allt genom
Statens Bostadsfinansieringsbolag
(SBAB). Venantius AB har efter bildandet
år 1995 till stor del övertagit denna
roll.
Riksdagen har genom olika beslut sökt
underlätta arbetet med att återskapa
stabiliteten på fastighetsmarknaden.
Detta har exempelvis gällt
regeländringar för att ge Statens
Bostadskreditnämnd (BKN) bättre
möjlighet att under vissa
förutsättningar medverka i uppgörelser
mellan bostadslåneinstitut och
låntagare. Statens möjligheter i övrigt
att genom generella eller riktade
åtgärder medverka till att förbättra
villkoren för det fastighetsbestånd som
har ekonomiska svårigheter har varit och
är föremål för överväganden. En bred
politisk samsyn har vuxit fram om att de
omfattande ekonomiska problemen i de
s.k. krisårgångarna inte kan lösas genom
generella statliga åtgärder. Staten bör
i stället även fortsättningsvis medverka
till att ägare, kreditgivare och
borgensmän genom uppgörelser i de
enskilda fallen söker ekonomiska
lösningar som är acceptabla för alla
parter. Denna bedömning kommer till
uttryck i den bostadspolitiska
utredningens delbetänkande (SOU 1995:98)
från hösten 1995. Detta är också
utgångspunkten för förslagen i
proposition 1995/96:101 om de ekonomiska
villkoren för det sent byggda
bostadsbeståndet, vilken för närvarande
är föremål för beredning inom
bostadsutskottet.
Bostadsutskottet anser att det
aktuella förslaget om viss långivning
från Venantius bör ses mot den ovan
redovisade bakgrunden. Venantius har
enligt vad som redovisas i promemorian
från Finansdepartementet gjort
bedömningen att man i det aktuella
fallet kan lösa ett tidsbegränsat
likviditetsproblem. Vidare har
bedömningen gjorts att kommunen är en i
grunden god låntagare. Frågan om
transaktionen kommer också att
aktualiseras vid Venantius bolagsstämma.
Utskottet har intrycket att Venantius i
sitt hittillsvarande arbete, trots att
bolaget verkat under relativt kort tid,
inte sällan framgångsrikt har kunnat
bidra till en lösning av omfattande
kreditproblem i bostadsföretag och
bostadsrättsföreningar. Det förefaller
därför rimligt att bolaget bemyndigas
att i det aktuella fallet lämna lån i
enlighet med regeringens förslag. En
sådan ordning skulle också ligga i linje
med det selektiva sätt att hantera
problemen på fastighetsmarknaden som
hittills tillämpats.
Med hänvisning till vad ovan anförts och
till de bostadspolitiska utgångspunkter
som bostadsutskottet har att anlägga på
frågan, tillstyrks sammanfattningsvis
regeringens förslag om att Venantius
skall få lämna lån inom en ram på högst
300 miljoner kronor för särskilda
ändamål. Motstående förslag i motion
1995/96:Fi71 (m) avstyrks.
Stockholm den 18 april 1996
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing
(m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Sten Andersson (m), Marianne
Carlström (s), Rigmor Ahlstedt (c), Lars
Stjernkvist (s), Stig Grauers (m),
Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp), Juan
Fonseca (s) och Michael Stjernström
(kds).
Avvikande meningar
1. Långivningen från Venantius AB
Knut Billing, Sten Andersson, Stig
Grauers och Inga Berggren (alla m) anser
att den del av bostadsutskottets
yttrande som under rubriken Utskottet
börjar med Bostadsutskottet tar
inledningsvis och slutar med motion
1995/96: Fi71 (m) avstyrks bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i
motion 1995/96:Fi71 (m) anförs om
Venantius verksamhet. Bolaget har
inrättats för att förvalta vissa av
staten beviljade bostadslån med särskilt
hög risk för kreditförluster. Avsikten
med verksamheten har aldrig varit att
bistå vid saneringen av ekonomin i
kommuner som gjort alltför omfattande
borgensåtaganden. Det är inte heller
rimligt att staten behandlar
kreditproblemen i kommunala
bostadsföretag i annan ordning än vad
som tillämpas för privata företag. Ett
ensidigt gynnande av kommunala
bostadsföretag riskerar att ytterligare
snedvrida konkurrensen i en bransch som
redan har stora problem på grund av
kommunal näringsverksamhet och
långtgående subventioner.
Med hänvisning till det anförda
förordar bostadsutskottet att
finansutskottet med anledning av motion
1995/96:Fi71 (m) yrkande 1 i nu berörd
del avstyrker regeringens förslag vad
avser möjligheten för Venantius AB att
lämna lån i vissa fall. Detta innebär
att även övriga yrkanden om avslag på
regeringsförslaget blir tillgodosedda.
Bostadsutskottet instämmer vidare i den
kritik mot regeringens sätt att redovisa
förslaget som framkommer i två motioner.
Det bör dock överlåtas till
finansutskottet att ta ställning till i
vilka former denna kritik bör föras
vidare till regeringen.
2. Långivningen från Venantius AB
Erling Bager (fp) och Per Lager (mp)
anser att den del av bostadsutskottets
yttrande som under rubriken Utskottet
börjar med Bostadsutskottet tar
inledningsvis och slutar med motion
1995/96:Fi71 (m) avstyrks bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den kritik
mot bristande redovisning av
regeringsförslaget som framförs i
motionerna 1995/96:Fi70 (mp) och
1995/96:Fi75 (fp). Det är givetvis helt
oacceptabelt att riksdagen ombeds ta
ställning till ett förslag om en
långivning uppgående till 300 miljoner
kronor utan att syftet med och den
närmare innebörden i förslaget går att
utläsa. Bostadsutskottet har visserligen
fått ta del av viss kompletterande
information i frågan från
Finansdepartementet. Denna information
inkom dock i ett så sent skede av
utskottets beredning att en meningsfull
sakbehandling av frågan inte varit
möjlig inför utskottets yttrande. Det
bör överlåtas på finansutskottet att
bedöma om informationen från
Finansdepartementet är tillräcklig för
att riksdagen skall kunna ta ställning
till förslaget om långivning från
Venantius AB.
Oavsett den vidare behandlingen av
sakfrågan i regeringsförslaget anser
bostadsutskottet att finansutskottet bör
föra kritiken mot propositionens
utformning vidare till regeringen genom
att föreslå riksdagen ett
tillkännagivande i enlighet med
motionsförslagen. En markering av detta
slag är nödvändig för att framgent
undvika liknande brister i regeringens
förslag till riksdagen. I det aktuella
ärendet har avsaknaden av fullständig
information i propositionen medfört att
varken motionsbehandlingen eller den
förberedande behandlingen i
partigrupperna kunnat genomföras på ett
meningsfullt sätt.
Särskilda yttranden
1. Den fortsatta beredningen av ärendet
Rigmor Ahlstedt (c) anför:
Jag har ställt mig bakom
bostadsutskottets yttrande eftersom
långivningen från Venantius, som
utskottet anför, är motiverad av
bostadspolitiska skäl.
Regeringsförslaget väcker emellertid
vissa frågor om statens vidare agerande
vad gäller andra kommuner med ekonomiska
problem. Det får förutsättas att denna
fråga, som i första hand faller inom
finansutskottets ansvarsområde, kommer
att uppmärksammas under ärendets
fortsatta beredning.
2. De kommunala bostadsbolagens
situation
Owe Hellberg (v) anför:
Vänsterpartiet har i olika sammanhang
framhållit att ansvaret för att komma
till rätta med de omfattande ekonomiska
problem som drabbat vissa kommunala
bostadsbolag inte helt kan läggas på de
kommunala ägarna. Jag hälsar därför
givetvis med tillfredsställelse att
staten genom Venantius AB avser att
bistå Stenungsunds kommun vid saneringen
av problemen i Stenungsundshem. Denna
medverkan i rekonstruktioner bör
emellertid omfatta även övriga kommunala
bostadsföretag i kris. Det är oklart om
det bemyndigande som nu är aktuellt
också kan tillämpas i andra fall än för
Stenungsund. Det bör därför fattas
beslut som innebär att Venantius även
vad gäller andra kommunala
bostadsföretag ges möjlighet att agera
på ett motsvarande sätt som tillämpas
för bostadsrättsföreningar i kris.
Selektiva metoder för att prioritera
bland dem som söker hjälp blir
naturligtvis nödvändiga även vad gäller
kommunala bolag.
Vänsterpartiet har i motion
1995/96:Bo18 (v), väckt med anledning av
proposition 1995/96:101 om de ekonomiska
villkoren för det sent byggda
bostadsbeståndet, föreslagit ett utökat
stöd till kommunala bostadsföretag på
det sätt som ovan förordats. Beredningen
av denna fråga pågår för närvarande inom
bostadsutskottet. Jag har även tagit upp
frågan i den bostadspolitiska utredning,
som skall presentera sina förslag om
villkoren på bostadsmarknaden i början
av hösten 1996.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Yttranden från andra utskott 4
Studiebesök m.m. 4
Utskottet 4
Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst 4
Sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst 6
Utskottets ställningstagande 7
Utskottets ställningstagande 8
Utskottets ställningstagande 10
Utskottets ställningstagande 11
Utskottets ställningstagande 12
Utskottets ställningstagande 13
Möjlighet för Venantius AB att
lämna lån i vissa fall 14
Utskottets ställningstagande 15
Hemställan 17
Reservationer 19
1. Sammanslagning av
Penninglotteriet och Tipstjänst
(mom. 1) 19
2. Lokaliseringen av det nya
bolaget (mom. 2) 19
3. Vinstdelningssystem mellan
staten och föreningslivet (mom. 3) 20
4. Skattebefrielse för de statligt
ägda spelbolagen (mom. 4) 21
5. Åldersgränser för spel (mom. 6) 21
6. Försäljning av AB Tipstjänst
till föreningslivet (mom. 7) 22
7. Möjlighet för Venantius AB att
lämna lån i vissa fall (mom. 8) 23
Bilagor 24
1. Propositionens lagförslag 24
2. Skatteutskottets yttrande SkU10y 28
3. Socialutskottets yttrande SoU8y 32
4. Kulturutskottets yttrande KrU8y 37
5. Bostadsutskottets yttrande BoU5y
48