Bostadsutskottets betänkande
1995/96:BOU11

Nya regler för bostadsbidrag

Innehåll

1995/96
BoU11

Sammanfattning

I   betänkandet  behandlas   proposition
1995/96:186 med förslag till nya  regler
för  bostadsbidrag. Förslagen tillstyrks
av  utskottet  med två undantag.  Enligt
utskottets     mening      bör      inte
bostadsbidragen   avskaffas    för    de
ungdomar  mellan 18 och 29 år  som  inte
studerar.   För   att   finansiera   den
merkostnad som detta innebär och för att
uppnå   det  totala  sparmålet  föreslår
utskottet vidare att ytgränserna för den
högsta    bidragsgrundande   bostadsytan
skall  minskas något i förhållande  till
vad   regeringen   föreslår.   På   eget
initiativ  för  utskottet dessutom  fram
ett  förslag till lagändring som innebär
att  det  i bostadsbidragslagen förs  in
krav på att den som uppbär bostadsbidrag
skall vara folkbokförd på den bostad som
bidraget avser.
Utskottet  gör  på eget  initiativ  ett
tillkännagivande   om   bostadsbidragens
roll   som  bostadspolitiskt  instrument
m.m. Med anledning av motionsförslag gör
utskottet   dessutom   två   ytterligare
tillkännagivanden.   Enligt   utskottets
mening bör det införas en möjlighet  att
göra  direktutbetalning av bostadsbidrag
till  i  första hand hyresvärden  om  en
hyresgäst så begär. Utskottet anser även
att   kretsen   bidragsberättigade   bör
vidgas  så  att bostadsbidrag  kan  utgå
också till personer av samma kön oavsett
samlevnadsform.
Till   betänkandet   har   fogats    17
reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:186
föreslagit    att    riksdagen     antar
regeringens förslag till lag om  ändring
i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de med anledning
av propositionen väckta motionerna


1995/96:Bo25 av Elisa Abascal Reyes  och
Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas


1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag  om  slopat  bostadsbidrag  till
ungdomar  mellan 18 och 29 år  som  inte
studerar eller har barn,


2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts     om     åldersgränser     för
bostadsbidrag till ungdomar.


1995/96:Bo26 av Susanne Eberstein  m.fl.
(s)   vari   yrkas  att  riksdagen   hos
regeringen  begär förslag till  åtgärder
som  gör  det möjligt att bostadsbidrag,
med            bostadsbidragsmottagarens
medgivande,  kan betalas ut till  annan,
vanligen hyresvärden.




1995/96:Bo27  av  Ulf  Björklund   m.fl.
(kds) vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts        om        den        s.k.
finansieringsprincipen och  övervältring
av kostnader på kommunerna,


2.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag om individuella inkomstgränser,


3.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag       om       ändring        av
bostadsbidragsgrundande   inkomst    för
egenföretagare.


1995/96:Bo28 av Owe Hellberg  m.fl.  (v)
vari yrkas


1.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om skattereformen och boendet,


2.  att riksdagen hos regeringen  begär
en utredning om skattereformens effekter
vad  gäller boendet för låginkomsttagare
enligt vad som anförts i motionen,


3.  att riksdagen hos regeringen  begär
en  konsekvensutredning om  boendet  och
socialbidragen enligt vad som anförts  i
motionen,


4.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts      om     försäkringskassornas
arbetsbelastning,


5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts  om  en  upplysningskampanj  och
förståelsen för det nya systemet,


6.   att   riksdagen   beslutar   avslå
regeringens  besparing på  300  miljoner
kronor     vad    gäller    individuella
inkomstgränser enligt vad som anförts  i
motionen,


7.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om det särskilda bidraget,


8.  att  riksdagen beslutar  att  avslå
regeringens  förslag  till  ändring   av
lagen om bostadsbidrag vad gäller  12  §
om  rätt  till  bostadsbidrag  för  unga
enligt vad som anförts i motionen.


1995/96:Bo29  av  Per Lager  m.fl.  (mp)
vari yrkas


1.  att  riksdagen beslutar  att  avslå
regeringens  förslag om  schabloniserade
beräkningar  av  inflation  vad   gäller
beräkningsgrunder  av  långsiktig   real
förmögenhetstillväxt,


2.  att  riksdagen beslutar  att  avslå
regeringens förslag om att stadga om  en
minsta      bostadsyta      för      att
umgängesföräldrar  skall  ha  rätt  till
bostadsbidrag.


1995/96:Bo30 av Tomas Eneroth  och  Lena
Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i   motionen  anförts  om  att  ta  bort
bostadsbidraget för ungdomar.




1995/96:Bo31 av Anders Ygeman  (s)  vari
yrkas  att riksdagen beslutar  om  sådan
ändring  att  3  § lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag får följande lydelse:


Vid  tillämpningen av denna  lag  skall
två  personer som är gifta med  varandra
anses  leva  tillsammans  om  det   inte
styrks att de lever åtskilda.


Om  inte skäl visas för annat skall med
makar  jämställas två personer som  utan
att   vara  gifta  med  varandra   lever
tillsammans och


1.  har  eller har haft gemensamt  barn
eller


2. är folkbokförda på samma adress.


1995/96:Bo32 av Rolf Kenneryd m.fl.  (c)
vari    yrkas   att   riksdagen   avslår
proposition 1995/96:186 i aktuell del.




Inför utskottet, liksom i skrivelse till
utskottet,    har    företrädare     för
Riksförbundet        för        sexuellt
likaberättigande     (RFSL)       lämnat
synpunkter  på  frågan om  bostadsbidrag
för homosexuella sambor.


En   skrivelse  om  bostadsbidrag  till
personer  bosatta utomlands har inkommit
från       utlandsavdelningen        vid
Försäkringskassan i Stockholms län.


Som en del i beredningen av ärendet har
företrädare    för   Riksrevisionsverket
inför   utskottet  redovisat   rapporten
Bostadsbidrag - effektivitetsrevision av
ett socialpolitiskt instrument.


Utskottet
Inledning




De      totala      kostnaderna      för
bostadsbidragen   har  stigit   kraftigt
under   senare   år.  Under   budgetåret
1989/90 utbetalades totalt drygt  2  750
miljoner    kronor.   För    innevarande
budgetår   beräknas  utgifterna,   under
tolvmånadersperioden  den  1  juli  1995
till  den 1 juli 1996, uppgå till  ca  9
000  miljoner  kronor. Mot  bakgrund  av
denna  utveckling tillkallade regeringen
våren  1995  en  särskild  utredare  med
uppgift  att se över sättet att  beräkna
bidragsgrundande inkomst vid prövning av
rätt  till bostadsbidrag och att föreslå
sådana          förändringar           i
bostadsbidragssystemet  att  kostnaderna
för  bidragsgivningen fr.o.m. den 1 juli
1996  minskar med 1 500 miljoner  kronor
per helår. I utredarens uppdrag låg även
att  lämna sådana förslag till  åtgärder
att       kostnadsutvecklingen       för
bidragsgivningen kan kontrolleras. Genom
tilläggsdirektiv   hösten   1995    gavs
utredaren   dessutom   i   uppdrag   att
analysera  orsakerna till  den  fortsatt
kraftiga      kostnadsökningen       för
bidragsgivningen, att pröva förslag till
åtgärder  om  besparingar på ytterligare
610  miljoner kronor per helår  och  att
granska   den   sammantagna   ekonomiska
situationen för bostadsbidragstagarna.


Resultaten  av utredarens  överväganden
redovisades    i   december    1995    i
betänkandet      Bostadsbidragen       -
effektivare      inkomstprövning       -
besparingar  (SOU 1995:133). Betänkandet
har    inte    remissbehandlats,    utan
synpunkter  på  förslagen har  inhämtats
vid  en  av Socialdepartementet anordnad
hearing  med  inbjudna  myndigheter  och
organisationer i januari 1996.


Med  utgångspunkt i utredningsförslagen
har regeringen i proposition 1995/96:186
förelagt riksdagen ett förslag till  lag
om   ändring   i  lagen  (1993:737)   om
bostadsbidrag.  Förslaget   omfattar   i
första        hand       ett        nytt
inkomstprövningssystem.   Detta   system
beräknas enligt propositionen ge  upphov
till    en   betydande   minskning    av
kostnaderna     för    bidragsgivningen,
samtidigt     som     kostnadskontrollen
förstärks.  Vidare föreslås  ytterligare
ett    antal   besparingsåtgärder,   som
tillsammans      med       det       nya
inkomstprövningssystemet   beräknas   ge
upphov   till  kostnadsminskningar   för
bostadsbidragen  på ca  2  300  miljoner
kronor per helår.


De   nya   bestämmelserna  föreslås   i
huvudsak  träda i kraft  den  1  januari
1997.  Vissa bestämmelser om begränsning
av  bidragsgrundande bostadsyta föreslås
dock införas den 1 juli 1996.


Enskildheterna  i  förslaget  behandlar
utskottet nedan.


Inledningsvis  vill dock  utskottet  ta
upp     bostadsbidragens    roll     som
bostadspolitiskt instrument m.m.


Statens  stöd till boendet består  dels
av  generellt stöd, dels av individuellt
stöd.  Exempel på den förstnämnda  typen
av   stöd  är  räntestödet  och  på  den
sistnämnda     typen    bostadsbidragen.
Fördelningen av stödet på generellt  och
individuellt   stöd   har   under   åren
skiftat. Det torde dock kunna hävdas att
tyngdpunkten  under efterkrigstiden  har
legat   på  det  generella  stödet.   De
senaste årens förändringar i skatte- och
räntestödssystemen har dock  medfört  en
förskjutning    mot   det   individuella
stödet.


I   en   situation  där  de   generella
subventionerna    minskar     får     de
individuella     bostadsstöden,     dvs.
bostadsbidragen,  relativt   sett   ökad
betydelse.  Det har också varit  en  mer
eller  mindre uttalad förutsättning  för
de   neddragningar   av   de   generella
subventionerna  som  påbörjats  att   de
sämst     ställda    hushållen     skall
kompenseras                        genom
bostadsbidragssystemet.   En    fortsatt
reformering av statens stöd till boendet
bör  sålunda beakta hur statens insatser
till  stöd  för boendet skall  fördelas.
Som   en   del  i  den  bostadspolitiska
kommitténs  arbete ingår också  att  den
skall   överväga   fördelningen   mellan
generellt,   riktat   och   behovsprövat
bostadsstöd.


Den    ovan   skisserade   utvecklingen
understryker  enligt  utskottets  mening
den  ökade vikt bostadsbidragen har  som
bostadspolitiskt  instrument.   Bidragen
får  sålunda under överskådlig tid anses
vara  en  absolut förutsättning för  att
bostadsstödet i vid mening  skall  kunna
reformeras   utan  att  de  övergripande
bostadspolitiska  målen  åsidosätts.  En
följd  av  detta  är  enligt  utskottets
mening att bostadsbidragens utformning i
första    hand    måste   vägledas    av
bostadspolitiska   hänsyn.   Genom   att
bostadsbidragen     har      en      god
fördelningspolitisk träffsäkerhet spelar
de  vid sidan härav emellertid också  en
roll  i ett familjepolitiskt sammanhang.
Bostadsbidragens  primära  uppgift   bör
dock  även  fortsättningsvis  vara   att
svara  upp  mot  bostadspolitiska   mål,
dvs.   ge   möjlighet  för   resurssvaga
hushåll   att   efterfråga   goda    och
tillräckligt rymliga bostäder.


Vad    utskottet   ovan    anfört    om
bostadsbidragens        roll         som
bostadspolitiskt  instrument  m.m.   bör
riksdagen  som sin mening ge  regeringen
till känna.


Nytt system för inkomstprövning




En   av  de  stora  bristerna  med   det
nuvarande  systemet för  inkomstprövning
är   enligt  propositionen  att  det   i
efterhand  är svårt att kontrollera  hur
stora belopp som totalt sett betalats ut
utifrån felaktiga inkomstuppgifter.  Det
är   enligt  regeringsförslaget   därför
nödvändigt  att  införa ett  system  för
inkomstprövningen    med     realistiska
möjligheter    att    göra    definitiva
avstämningar  och fastställande  av  det
utbetalade  bidragsbeloppet. En  slutlig
avstämning    och   efterjustering    av
felaktigt   utbetalda   belopp   minskar
kostnaderna för bostadsbidragen och ökar
tilltron till systemet.


I  korthet  innebär förslaget  att  ett
preliminärt  bostadsbidrag  betalas   ut
efter  ansökan där uppskattad årsinkomst
anges.   Inkomst   av  näringsverksamhet
skall  härvid normalt antas  vara  minst
lika     hög    som    enligt    senaste
taxeringsbeslut.             Preliminärt
bostadsbidrag beviljas och utbetalas för
högst tolv månader, normalt fr.o.m.  den
månad     ansökan     inkommit      till
försäkringskassan.  Preliminärt   bidrag
kan  under vissa förutsättningar  sättas
ned.   En   ökning  av  det  preliminära
bidraget skall kräva en ny ansökan.


Bostadsbidrag   bestäms   slutligt   på
grundval  av  de  inkomstuppgifter   som
skattemyndigheterna   fastställer    vid
taxeringen   för   det  kalenderår   det
preliminära bostadsbidraget avsett,  med
vissa tillägg och justeringar. För  högt
resp.   för   lågt  preliminärt   bidrag
korrigeras     när     det      slutliga
bostadsbidraget beslutas. Den föreslagna
modellen  med  preliminära och  slutligt
fastställda  bostadsbidrag avser  endast
den   bidragsgrundande  inkomsten.   Det
betyder att övriga faktorer behandlas på
samma sätt som i gällande system. Det är
således   endast   den  bidragsgrundande
inkomsten som enligt förslaget bör  vara
preliminär  och  stämmas   av   mot   de
inkomstuppgifter  som   fastställs   vid
taxeringen.   Samtidigt   föreslås   att
bidragstagaren, liksom i dag,  bör  vara
skyldig   att   anmäla  sådana   ändrade
förhållanden  som påverkar storleken  på
bostadsbidraget.


Ränta  och  avgift  skall  betalas   på
återbetalade  och  utbetalade  belopp  i
enlighet med föreskrifter som regeringen
eller,  efter  regeringens bemyndigande,
Riksförsäkringsverket meddelar.


Det föreslagna inkomstprövningssystemet
beräknas    minska    kostnaderna    för
bostadsbidragen med ca  1  100  miljoner
kronor per helår.


Till  grund för förslaget om att införa
ett nytt system för inkomstprövning   av
bostadsbidragen ligger bl.a. en  strävan
att    förbättra    träffsäkerheten    i
bostadsbidragssystemet samtidigt som det
görs  effektivare med  avseende  på  hur
tillgängliga medel används. Det uttalade
syftet     med     reformeringen      av
inkomstprövningssystemet är sålunda  att
den bostadsbidragsgrundande inkomsten på
ett bättre sätt än i dag skall svara mot
den  verkliga inkomsten som den  bestäms
vid taxeringen.


Vid   den   effektivitetsrevision    av
bostadsbidragen  som Riksrevisionsverket
genomfört   har   verket   kommit   till
slutsatsen att staten tvingas betala för
mycket  för  att  uppnå  de  målen   med
bostadsbidragen.   Som    den    primära
åtgärden      för     att      förbättra
effektiviteten  i  bostadsbidragen   med
bibehållen    måluppfyllelse    föreslår
Riksrevisionsverket   att    ett    nytt
inkomstprövningssystem  skall   införas.
Verket  ansluter  sig  härvid  till  det
system   som   bostadsbidragsutredningen
lagt        fram,        dvs.        ett
inkomstprövningssystem  som  i  huvudsak
överensstämmer  med  det   förslag   som
regeringen nu förelagt riksdagen.


Vad  som  ovan  redovisats  ger  enligt
utskottets  mening vid  handen  att  ett
nytt  inkomstprövningssystem bör införas
i enlighet med regeringens förslag.


Individuella inkomstgränser




Syftet  med  bostadsbidraget  är  enligt
propositionen  bl.a. att  ge  ekonomiskt
svaga hushåll möjligheter att hålla  sig
med   goda   och  tillräckligt   rymliga
bostäder.  Den  nuvarande  gränsen   för
inkomstprövning  baseras  på  hushållets
sammanlagda inkomster. Det bidragsbelopp
som  räknas  fram  enligt  reglerna  för
särskilt   bidrag  och  bidragsgrundande
bostadskostnad reduceras  med  20  %  av
hushållets bidragsgrundande inkomst över
117    000   kr.   Detta   kan    enligt
regeringsförslaget      medföra      att
bostadsbidraget    fungerar    som    en
subvention till de hushåll där någon  av
föräldrarna  väljer att  vara  hemma  på
heltid  eller att minska sin  arbetstid.
Mot     bakgrund    av    de    kraftiga
neddragningar  som nu föreslås,  är  det
enligt  förslaget inte rimligt  att  via
bostadsbidragen            subventionera
minskningar  av arbetstiden till  mycket
låga   nivåer.  I  de  fall   någon   av
föräldrarna  valt  att  vara  hemma  med
barnen  på heltid, är hushållets  totala
omkostnader oftast lägre än de skulle ha
varit om båda föräldrarna i stället valt
att förvärvsarbeta. Samtidigt får de ett
betydligt  högre  bostadsbidrag  än  ett
likvärdigt  hushåll  där  t.ex.  en   av
makarna  arbetar heltid  och  den  andra
halvtid.


Enligt  regeringens uppfattning bör  de
samlade   marginaleffekter   som   genom
nuvarande bostadsbidragssystem uppkommer
för  dem  som  vill börja förvärvsarbete
minskas.   Samtidigt   bör   den    s.k.
arbetslinjen förstärkas. Med  hänvisning
härtill   föreslås  att  den   nuvarande
inkomstgränsen för hushåll med barn, 117
000   kr,   ersätts   med   individuella
inkomstgränser för den sökande  och  den
medsökande.   På   hushållsnivå    skall
inkomstgränserna  summeras  till   samma
belopp  som  i  nuvarande  system.   För
gifta/sammanboende  bestäms  därmed   de
individuella  inkomstgränserna  till  58
500  kr.  För ensamstående skall gränsen
vara 117 000 kr.


Förslaget  beräknas  på  årsbasis  leda
till  en  besparing på ca  300  miljoner
kronor.


Förslaget        om        individuella
inkomstgränser behandlas i två motioner.


Enligt   motion   1995/96:Bo27    (kds)
yrkande 2 bör förslaget om införande  av
individuella  inkomstgränser  avslås   -
detta  främst av familjepolitiska  skäl.
Valet  av  hur ett hushåll intjänar  och
använder   sina  pengar   måste   enligt
motionen  vara  individernas  eget,  och
inte statens. Hushållets sammanlagda  in
komst  bör  därför  utgöra  grunden  för
bostadsbidraget.


I  motion  1995/96:Bo28 (v)  yrkande  6
anförs    att    Vänsterpartiet    delar
uppfattningen att det skall löna sig att
arbeta  och  att  bostadsbidraget   inte
skall fungera som en subvention till  de
hushåll där någon av föräldrarna stannar
hemma   eller  minskar  sin   arbetstid.
Enligt   motionen  kan  de  individuella
inkomstgränserna   därför    accepteras.
Däremot   anges  det  vara  en   orimlig
konsekvens av de föreslagna reglerna att
hushåll  med  låga  inkomster  där  båda
arbetar   får   minskade   bidrag.   Den
besparing  om  300 miljoner  kronor  som
regeringsförslaget   ger   bör    enligt
motionen  därför  även  fortsättningsvis
användas      till     att     förstärka
bostadsbidragen för den aktuella gruppen
av hushåll.


Med  anledning av vad som i proposition
och   motioner   förordats   beträffande
införande av individuella inkomstgränser
i  bostadsbidragssystemet får  utskottet
anföra följande.


De  inkomstgränser som i  dag  finns  i
bostadsbidragssystemet avser  hushållets
samlade   inkomst.   Som   framhålls   i
propositionen är en effekt av detta  att
bostadsbidragen i vissa fall kommer  att
fungera   som  en  subvention  till   de
hushåll där någon av föräldrarna  väljer
att  helt stanna hemma eller att  minska
sin    arbetstid.   Samtidigt    innebär
nuvarande system att det kan uppkomma en
direkt privatekonomisk förlust om  t.ex.
en    hemmavarande    förälder    börjar
förvärvsarbeta genom att bostadsbidraget
då   kan   komma   att  reduceras.   Med
individuella   inkomstgränser    mildras
marginaleffekterna för familjen om  även
den hemarbetande föräldern väljer att gå
ut i förvärvsarbete. Utskottet delar den
i  propositionen framförda uppfattningen
att  de samlade marginaleffekter som kan
uppkomma          genom           dagens
bostadsbidragssystem bör minskas.


De  ovan anförda skälen och behovet  av
besparingar  i  statsbudgeten  motiverar
enligt     utskottets     mening     att
individuella  inkomstgränser  införs   i
enlighet    med   regeringens   förslag.
Utskottets ställningstagande i denna del
innebär    att   förslaget   i    motion
1995/96:Bo27  (kds)  yrkande  2  om  att
dagens   inkomstgränser  skall  behållas
avstyrks.


Utskottet kan inte heller ställa  sig
bakom  förslaget  i motion  1995/96:Bo28
(v)  yrkande 6 om att den besparing  som
införandet        av        individuella
inkomstgränser  medför  skall   användas
till  en förstärkning av bostadsbidragen
till hushåll med låga inkomster där båda
arbetar. Det statsfinansiella läget  gör
det   enligt   utskottets  mening   inte
möjligt att avstå från den besparing som
de ovan förordade reglerna ger. Motionen
avstyrks.


Förmögenhetsprövning




Vid  behovsprövning av bostadsbidrag tas
i     dagens    system    hänsyn    till
bidragssökandens   förmögenhet    endast
genom att förmögenhetens avkastning, med
beaktande av vissa fribelopp, räknas  in
i    den   bidragsgrundande   inkomsten.
Disponerar    hushållet   en    ansenlig
förmögenhet  får dock denna,  genom  den
s.k.   generalklausulen,   beaktas   och
bostadsbidraget  fastställas  till   ett
lägre belopp.


Enligt    regeringsförslaget   påverkas
emellertid  bärkraften i de hushåll  som
har  likvida förmögenhetstillgångar inte
enbart  av  den avkastning som kapitalet
ger. Med hänvisning härtill föreslås att
i  den  bidragsgrundande inkomsten skall
inkluderas  15  %  av  den  del  av  ett
hushålls nettoförmögenhet som överstiger
100  000  kr. Enligt förslaget  skall  i
beloppet   medräknas  även  hemmavarande
barns förmögenhet. Däremot föreslås  att
förmögenhetsvärdet  i  den  bostad   för
vilken bidragstagaren sökt bostadsbidrag
skall   exkluderas.  Inte  heller  skall
skulder  med säkerhet i bostaden beaktas
när  nettoförmögenheten fastställs.  Vad
gäller    företagsförmögenhet    innebär
förslaget att detta slags tillgångar och
skulder,  åtminstone tills vidare,  inte
skall            omfattas             av
förmögenhetsprövningen.


Förslaget  beräknas  på  årsbasis  leda
till  en  besparing på  ca  60  miljoner
kronor.


Vad     i    propositionen    förordats
beträffande  förmögenhetsprövningen  har
inte  mött  invändningar i motioner.  En
förmögenhetsprövning  i   enlighet   med
regeringens    förslag    bör     enligt
utskottets mening införas.


Förmögenhet i egnahem och bostadsrätter




I  den  bostadskostnad som  ligger  till
grund  för  bostadsbidraget  ingår  hyra
eller avgift beroende på upplåtelseform,
räntekostnader     för     lån      samt
uppvärmningskostnader. För  egnahem  och
småhus  på lantbruksenhet ingår, förutom
räntekostnader                       och
uppvärmningskostnader,   tomträttsavgäld
och  driftskostnader. För  bostadsrätter
gäller  dessutom  att  lånet  skall   ha
tagits  upp  i  direkt  anslutning  till
förvärvet.  En  förutsättning   är   att
bostadsrätten har satts i pant på sådant
sätt att den vid bristande betalning kan
tas i mät för skulden.


När  boendekostnaden bestäms tas hänsyn
till skatteeffekten av avdragsrätten för
räntor  genom att endast  70  %  av  det
verkliga  beloppet får tas  upp.  Enligt
förslaget  i propositionen är  det  inte
rimligt att bostadsbidrag lämnas för den
del  av räntan som utgör en kompensation
för  inflationen, eftersom detta innebär
att  bostadbidragen  subventionerar   en
förmögenhetsuppbyggnad.  Beaktandet   av
skuldräntor  i  bostadskostnaderna   bör
enligt    förslaget   därför   begränsas
ytterligare utöver den reducering som nu
görs  för skatteeffekten av ränteavdrag.
Det bör ske genom att det föreskrivs att
en   schablonmässigt  angiven  andel  av
skuldräntorna  brutto  inte   skall   få
inräknas    i    den    bidragsgrundande
bostadskostnaden. Enligt förslaget är  3
procentenheter för närvarande en lämplig
nivå för reduceringen. Denna procentsats
bör    därför   gälla   tills    vidare.
Procentsatsen bör dock kunna ändras  med
anledning     av     förändringar      i
inflationstakten.   Sådana   justeringar
föreslås  dock  inte  göras  fortlöpande
utan endast vid avsevärda förändringar.


Den  besparing  som  beräknas  uppkomma
genom  förslaget  uppgår  till  ca   300
miljoner kronor per helår.


Enligt motion 1995/96:Bo29 (mp) kan det
i   propositionen   förda   resonemanget
teoretiskt  sett  vara riktigt.  Däremot
anses  det finnas en betydande osäkerhet
om   och  i  så  fall  hur  den  angivna
förmögenhetsuppbyggnaden    äger    rum.
Förslaget bör enligt motionens yrkande 1
därför avslås.


Med  de regler som i dag gäller beaktas
inte    förmögenhet   i   egnahem    och
bostadsrätter    vid   beräkningen    av
bostadsbidrag.    Som    framhålls     i
propositionen    innebär    detta    att
bostadsbidragen    bidrar    till     en
förmögenhetsuppbyggnad i dessa bostäder.
Syftet med det nu föreliggande förslaget
är att minska subventioneringen av denna
förmögenhetsuppbyggnad.        Förslaget
innebär   också   att  investeringar   i
bostäder  med  avseende på  avkastningen
kommer   att  behandlas  på   ett   mera
likvärdigt   sätt  jämfört   med   andra
investeringar. Sammantaget  talar  de  i
propositionen   anförda  skälen   enligt
utskottets mening för att förslaget  bör
genomföras.


Utskottet   har  noterat   att   motion
1995/96:Bo29  (mp) uttrycker  förståelse
för      det     resonemang     avseende
förmögenhetsuppbyggnaden             som
regeringsförslaget      bygger       på.
Invändningarna   mot   förslaget   synes
närmast             avse             att
förmögenhetsuppbyggnadens     omfattning
inte  tillräckligt klargjorts.  Det  kan
erinras  om att den schablon med  vilken
skuldräntan   enligt   förslaget   skall
reduceras     vid     beräkningen     av
räntekostnaden i princip  är  tänkt  att
motsvara  förväntad  inflation  plus  en
långsiktigt real förmögenhetstillväxt.


Enligt     utskottets    mening     bör
regeringens  förslag  genomföras  i  vad
avser hänsynstagande till förmögenhet  i
egnahem     och     bostadsrätter      i
bostadsbidragssammanhang.         Motion
1995/96:Bo29 (mp) yrkande 1 avstyrks.


Realisationsvinster inkluderas i den
bidragsgrundande inkomsten




I   samband  med  de  förändringar   som
genomfördes av bostadsbidragen  år  1994
undantogs    realisationsvinster    från
kapitalinkomsten   vid   beräkning    av
bidragsgrundande  inkomst.  Motiven  för
detta  ställningstagande var  främst  av
administrativ   karaktär.   I   det   nu
föreslagna inkomstprövningssystemet  med
en slutlig avstämning av bostadsbidragen
kvarstår enligt regeringens mening  inte
längre      dessa     motiv.      Enligt
regeringsförslaget bör därför under året
uppkomna  realisationsvinster inkluderas
i den bidragsgrundande inkomsten, och då
som   inkomst  av  kapital.  Avdrag  mot
realisationsvinst    får    göras    för
realisationsförluster    under     samma
beskattningsår.   Några   undantag   för
realisationsvinster   till   följd    av
fastighetsförsäljning   förordas   inte.
Dock  föreslås att skattelagstiftningens
regler om uppskovsavdrag skall gälla.


Förslaget  beräknas  på  årsbasis  leda
till  en  besparing på ca  100  miljoner
kronor.


Utskottet delar vad som i propositionen
anförts    beträffande   beaktande    av
realisationsvinster vid beräkning av den
bidragsgrundande inkomsten. Även  enligt
utskottets  mening bör hänsyn  tas  till
realisationsvinster vid beräkning av den
bostadsbidragsgrundande inkomsten.


Bostadsbidragsgrundande inkomst för
egenföretagare




Skattelagstiftningen ger  egenföretagare
möjlighet  till olika resultatreglerande
åtgärder  som  enligt  propositionen   i
bostadsbidragssammanhang          gynnar
näringsinkomster      framför      andra
inkomster. Enligt regeringens  bedömning
är  detta  inte rimligt, utan  löntagare
och  egenföretagare bör vid  ansökan  om
bostadsbidrag    i    största    möjliga
utsträckning  behandlas likvärdigt.  Med
hänvisning härtill föreslås att  inkomst
av   näringsverksamhet   som   ingår   i
bidragsgrundande  inkomst   skall   ökas
genom att vissa avdrag som till stor del
har   karaktär   av   vinstdispositioner
återläggs.  Det  gäller avsättning  till
periodiseringsfonder,  avdrag  för  egen
pension   (viss  del)  samt  ökning   av
expansionsmedel.   Även    avdrag    för
underskott  från tidigare beskattningsår
skall enligt förslaget återläggas.


Att       avsätta      medel       till
periodiseringsfond  och  till  den  egna
pensionen  är enligt motion 1995/96:Bo27
(kds) ett sätt för företagaren att säkra
sin  och företagets framtid. En på detta
sätt uppbyggd buffert är därför inte att
betrakta    som    en    del    i    den
bidragsgrundande     inkomsten.      Med
hänvisning  härtill och till behovet  av
en   översyn  av  inkomstbegreppet   för
näringsidkare  i socialförsäkrings-  och
bidragssammanhang förordas  i  motionens
yrkande  3 att regeringsförslaget  skall
avslås  i vad avser beräkningen  av  den
bostadsbidragsgrundande  inkomsten   för
egenföretagare.


Grundläggande för regeringens förslag i
fråga    om    beräkningen    av     den
bostadsbidragsgrundande  inkomsten   för
egenföretagare  är  att  åstadkomma   en
likställighet i inkomstbegreppet  mellan
egenföretagare   och   löntagare.    Som
framhålls     i    propositionen     har
egenföretagare  möjlighet  att   reglera
sina  inkomster från näringsverksamheten
på       ett      sätt       som       i
bostadsbidragssammanhang    kan    gynna
näringsinkomster      framför      andra
inkomster.   Detta  är   inte   rimligt.
Strävan  bör sålunda vara att  löntagare
och   egenföretagare  vid   ansökan   om
bostadsbidrag    behandlas    på     ett
likvärdigt sätt. Samtidigt är  det  inte
helt okomplicerat att med utgångspunkt i
egenföretagares taxerade  inkomst  räkna
fram    en   med   löntagare   jämförbar
inkomstnivå.   I  propositionen   anförs
också    att    inkomstbegreppet     för
egenföretagare bör ses över  inom  flera
delar       av       bidrags-        och
socialförsäkringssystemen.     De     nu
förordade   reglerna   är   därför   att
betrakta  som tillfälliga i avvaktan  på
en sådan översyn.


Med  hänvisning till det nu anförda bör
enligt   utskottets  mening  regeringens
förslag    genomföras   i   vad    avser
beräkningen  av  den  bostadsbidragsgrun
dande   inkomsten   för  egenföretagare.
Utskottet  delar  sålunda  inte  den   i
motion  1995/96:Bo27  (kds)  yrkande   3
framförda  uppfattningen  att  förslaget
bör  avslås i avvaktan på en mera allmän
översyn.  Även om utskottet kan  ansluta
sig  till motionärernas uppfattning  att
en   översyn  av  inkomstbegreppet   för
egenföretagare  bör  komma  till   stånd
motiverar  inte detta enligt  utskottets
mening  att den av regeringen föreslagna
justeringen  av inkomstbegreppet  skjuts
på framtiden. Motionen avstyrks sålunda.


Avdragsregler för resor och övriga
kostnader




En     utgångspunkt    för    det    nya
inkomstprövningssystemet  är   att   det
skall  utformas så att inkomstunderlaget
är   lätt   att   stämma   av   mot   de
taxeringsuppgifter    m.m.     som     i
registerform  finns  om  bidragstagarens
inkomster.   I  bostadsbidragssammanhang
gäller  fr.o.m. den 1 januari  1994  att
avdrag  för  resor till och från  arbete
endast  får  göras  för  kostnader   som
överstiger     5     000      kr.      I
skattelagstiftningen är  denna  gräns  i
dag   6   000  kr.  Att  ha   en   annan
avdragsgräns i bostadsbidragssystemet än
den  som  gäller  vid beskattningen  för
arbetsresor     och    andra     vanliga
avdragsgilla  omkostnader   bör   enligt
propositionen därför inte komma i fråga.
Med   hänvisning  härtill  föreslås  att
reglerna för avdrag för resor och övriga
kostnader   skall  vara   desamma   inom
bostadsbidragssystemet     som      inom
inkomstskattesystemet.


Förslaget  beräknas ge upphov  till  en
besparing  på ca 20 miljoner kronor  per
helår.


En   förutsättning  för  att  det  ovan
förordade  systemet för  inkomstprövning
av     bostadsbidragen    skall    kunna
administreras på ett enkelt  och  säkert
sätt är bl.a. att de inkomstbegrepp  som
används  i bostadsbidragssammanhang  och
vid   beskattningen  är  så   lika   som
möjligt.  Enligt utskottets  mening  bör
regeringens  förslag  genomföras  i  vad
avser  avdragsreglerna  för  resor   och
övriga kostnader vid beräkningen av  den
bidragsgrundande inkomsten.


Det särskilda bidraget




I   bostadsbidraget  till  hushåll   med
hemmavarande  barn  ingår  ett  särskilt
belopp,   som   lämnas   oberoende    av
bostadskostnadens storlek.  Bidraget  är
differentierat beroende på antalet  barn
i familjen och lämnas under år 1996 till
familjer  med ett barn med  600  kr  per
månad,  till familjer med två  barn  med
900  kr per månad och till familjer  med
tre  eller flera barn med 1 200  kr  per
månad.  Det  särskilda  bidraget  kan  i
princip  betraktas som ett inkomstprövat
barnbidrag och utgår därför även till de
hushåll som saknar egen bostad.


Efter utgången av år 1995 beviljas inga
nya  flerbarnstillägg. De  familjer  som
före den 1 januari 1996 beviljats sådant
stöd får dock behålla det till dess  att
rätten  upphör  enligt gällande  regler.
Enligt  propositionen berörs de familjer
som  har  många  barn (fler  än  tre)  i
större  utsträckning  än  familjer   med
färre barn av det framförda förslaget om
ny    beräkning    av   bidragsgrundande
bostadskostnad     i     egnahem     och
bostadsrätt.  Det särskilda  bidraget  i
bostadsbidragssystemet  föreslås  därför
höjt  från 1 200 till 1 500 kr per månad
för  familjer med fyra barn och  till  1
800  kr  per månad för familjer med  fem
eller   flera  barn  i  takt   med   att
flerbarnstilläggen fasas ut.


Kostnaden  för den föreslagna höjningen
beräknas  till ca 5 miljoner  kronor  år
1997.


Att  det särskilda bidraget skulle vara
en  ersättning för försämrade barnbidrag
är  enligt  motion 1995/96:Bo28  (v)  en
sanning    med   modifikation.    Enligt
motionen  är dock bidraget  ett  steg  i
rätt  riktning  för att stärka  ekonomin
för  barnfamiljer med många barn, varför
förslaget  bör genomföras.  I  motionens
yrkande  7  begärs också ett  riksdagens
tillkännagivande med denna innebörd.


Som utskottet har uppfattat förslaget i
motion  1995/96:Bo28  (v)  innebär   det
inget annat än en tillstyrkan av det  av
regeringen   framlagda  förslaget   till
höjning  av  det särskilda bidraget.  En
bred  enighet torde sålunda råda om  att
den  av  regeringen förordade  höjningen
skall  genomföras. Förslaget bör  därför
genomföras.   Ett  bifall  till   motion
1995/96:Bo28 (v) yrkande 7 kan  vid  ett
sådant   ställningstagande  inte   anses
tjäna   något   syfte.   Motionsyrkandet
avstyrks.


Bostadsbidrag till ungdomar under 29 år




Vid så omfattande besparingsåtgärder som
nu        behöver       företas        i
bostadsbidragssystemet   måste    enligt
regeringen boendestandarden för  hushåll
med     barn     prioriteras.     Enligt
propositionen  har  hushåll  utan   barn
normalt   en  större  flexibilitet   och
anpassningsförmåga    än    barnhushåll.
Regeringen     bedömer    därför     att
bostadsbidraget till ungdomar  som  inte
studerar bör kunna slopas fr.o.m. den  1
januari   1997.  Samtidigt   anges   att
inriktningen  bör  vara  att  också  det
nuvarande bostadsbidraget till studenter
skall    upphöra.   Detta   bör   enligt
förslaget ske i samband med att ett nytt
studiestödssystem träder  i  kraft.  Med
avseende  på  pågående  utredningsarbete
m.m. bedöms detta kunna ske tidigast den
1  juli  1997. Studerande ungdomar  utan
barn  föreslås med hänsyn härtill  tills
vidare ha rätt till bostadsbidrag.


Den   besparing  som  uppkommer   genom
förslaget  beräknas  till  300  miljoner
kronor per helår.


Förslaget      om     att      avveckla
bostadsbidragen till ungdomar  som  inte
studerar avvisas i fyra motioner.


Med  avseende på den utsatta ekonomiska
situationen  för många ungdomar  är  det
enligt    motion    1995/96:Bo25    (mp)
felaktigt att slopa bostadsbidragen till
ungdomar som inte studerar. Redan nu har
många  ungdomar det besvärligt med  sitt
boende  och  att neka dem  bostadsbidrag
kan  enligt motionen ge negativa sociala
konsekvenser. Det anges bl.a. kunna leda
till    att   ungdomar   tvingas    söka
socialbidrag  för att kunna  klara  sitt
boende.  I motionens yrkande 1 hemställs
därför  om avslag på regeringens förslag
i   denna  del.  Samtidigt  förordas   i
motionens   yrkande  2  att   den   övre
åldersgränsen för ungdomsbostadsbidragen
skall   sänkas   till  26   år.   Enligt
förslaget   bör   sålunda  bostadsbidrag
fortsättningsvis   kunna    utgå    till
ungdomar i åldern 18-26 år.


Även  i motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande
8   avvisas   regeringens  förslag   att
avveckla   bostadsbidragen    till    de
ungdomar  som  inte studerar.  Förslaget
innebär enligt motionen en risk för  att
kostnader  vältras  över  på  kommunerna
genom   ökade   socialbidrag   till   de
ungdomar som mister sina bostadsbidrag.


I motion 1995/96:Bo30 (s) framhålls att
den  ungdomspolitiska kommittén som  ett
av   sina   uppdrag  har  att  analysera
utvecklingen av bostadsförsörjningen för
ungdomar och underlätta deras inträde på
bostadsmarknaden.   Kommittén   beräknas
avge  ett  betänkande senast  i  oktober
1996.  Enligt  motionen  vore  det   med
avseende  härpå,  och  med  hänsyn  till
svårigheterna att förutse konsekvenserna
av   ett   uppdelat  bostadsbidrag   för
studerande och icke studerande,  rimligt
att  avvakta med beslutet om borttagande
av  ungdomsbostadsbidraget till dem  som
inte  studerar. I motionen begärs därför
ett   riksdagens  tillkännagivande  till
regeringen med denna innebörd.


De  senaste  årens  kraftigt  ökande
utgifter  för  bostadsbidragen  gör  det
enligt    motion    1995/96:Bo32     (c)
nödvändigt   att   hejda    de    snabba
kostnadsökningarna.  Den  av  regeringen
föreslagna    totala    besparingen    i
bostadsbidragen   bör  enligt   motionen
därför   genomföras.   Däremot   avvisas
förslaget  om att helt slopa möjligheten
till  bostadsbidrag för icke  studerande
ungdomar.     Enligt     motionen     är
arbetslösheten  i denna grupp  betydande
varför   behovet  av  bostadsbidrag   är
stort.  En avveckling av bidragen  anges
dessutom  kunna ge upphov  till  sociala
problem.


Regeringsförslaget   innebär   minskade
utgifter  om 300 miljoner kronor  räknat
på  helår.  För  att kunna  uppnå  denna
besparing    utan    att     ta     bort
bostadsbidragen till ungdomar  som  inte
studerar förordas i c-motionen i  första
hand  att ytterligare begränsningar görs
i       den      bostadsbidragsgrundande
bostadsytan.  I andra hand  föreslås  en
sänkning av den andel av boendekostnaden
som ersätts med bidrag.


Med  anledning av vad som i proposition
och   motioner   förordats   beträffande
bostadsbidragen till ungdomar  under  29
år vill utskottet anföra följande.


I   dagens   ekonomiska  situation   är
ungdomar   en  utsatt  grupp   både   på
arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden.
Arbetslösheten  är högre bland  ungdomar
än bland den äldre arbetskraften, och  i
den  mån de har arbete har de ofta lägre
lön.  Bland  ungdomar finns det  sålunda
ett  betydande antal som lever under små
ekonomiska omständigheter. Samtidigt  är
ungdomar den grupp som i många avseenden
har det svårast på bostadsmarknaden.  De
är  ofta  hänvisade till det  nyare  och
därmed  också  dyrare  bostadsbeståndet.
Sammantaget  innebär  detta  att   många
ungdomar har haft svårt att etablera sig
på  bostadsmarknaden. Det belyses  också
av  att  de  i  större  utsträckning  än
tidigare  bor kvar i föräldrahemmet  och
att  de flyttar hemifrån vid allt  högre
ålder.  Det är inte heller ovanligt  att
ungdomar  flyttar  tillbaka  till   sitt
föräldrahem  därför att de  inte  längre
har  råd  med ett eget boende. Fenomenet
är  i  dag  så vanligt att det fått  ett
eget namn - mambo.


I  en  situation där många ungdomar  av
ekonomiska och andra skäl har svårt  att
ekonomiskt klara ett eget boende med  en
rimlig  standard  spelar bostadsbidragen
en  väsentlig roll. Bidraget kan i många
fall   utgöra  skillnaden   mellan   ett
acceptabelt  boende och  andra  för  den
unge  mindre bra lösningar. Det är  inte
tillfredsställande  att  unga  människor
nödgas bo kvar hos sina föräldrar  långt
efter  avslutad skolgång  eller  att  de
under  lång  tid  skall  hänvisas   till
andrahandsboende eller andra tillfälliga
lösningar.   Sammantaget   talar   detta
enligt   utskottets   mening   för   att
ungdomar även fortsättningsvis bör kunna
erhålla  stöd för sitt boende när  deras
inkomst-   och   boendeförhållanden   så
motiverar.


När  det  gäller ungdomar som  studerar
har   också   regeringen   kommit   till
slutsatsen   att   bostadsbidragen   bör
behållas.  Även  om det i  propositionen
uttalas    att   bostadsbidragen    till
studerande    på   sikt   bör    upphöra
förutsätts  att  kompenserande  åtgärder
samtidigt  införs i studiestödssystemet.
Ett      motiv      för      regeringens
ställningstagande anges vara att det för
att  stimulera ungdomar att läsa  vidare
är  väsentligt  att studenterna  har  en
acceptabel  bostadssituation.  Utskottet
delar denna uppfattning. Samtidigt finns
det  också andra mera övergripande  skäl
av  den karaktär som redovisats ovan som
motiverar  att  alla  ungdomar  -  detta
oavsett om de studerar eller inte -  har
ett godtagbart boende. Enligt utskottets
mening   bör  bostadsbidragen   behållas
också för de ungdomar som inte studerar.
I  enlighet  med  vad  som  förordats  i
motionerna 1995/96:Bo25 (mp) yrkande  1,
1995/96:Bo28 (v) yrkande 8, 1995/96:Bo30
(s)  samt 1995/96:Bo32 (c), denna motion
såvitt  nu är i fråga, avstyrks  sålunda
regeringens   förslag   i   vad    avser
ungdomsbostadsbidragen.  Vad  i   motion
1995/96:Bo25 (mp) yrkande 2 förordats om
den      övre     åldersgränsen      för
ungdomsbostadsbidragen får därmed  anses
sakna aktualitet. Förslaget avstyrks.


Regeringens   förslag  om   att   slopa
bostadsbidragen  till  de  ungdomar  som
inte  studerar beräknas ge en  besparing
på  300 miljoner kronor räknat på helår.
En    förutsättning   för   att    dessa
bostadsbidrag skall kunna bibehållas  är
enligt utskottets mening att besparingen
om  300  miljoner  kronor  åstadkoms  på
annat  sätt inom bostadsbidragsanslaget.
I  motion 1995/96:Bo32 (c) förordas  att
sparmålet     skall     uppnås     genom
begränsningar   i  den  bidragsgrundande
bostadsytan   utöver   vad    regeringen
föreslagit.   Utskottet   delar    denna
uppfattning.    Till     den     närmare
utformningen av dessa ytgränser och till
motiveringarna     härför     återkommer
utskottet i följande avsnitt.


Begränsning av bidragsgrundande
bostadsyta




I  fråga  om en bostads utrymmesstandard
har     de    bostadspolitiska     målen
preciserats i form av olika normer.  Den
mest generösa av dessa innebär att varje
barn   skall  kunna  erbjudas  ett  eget
sovrum. Det betyder att ett hushåll  med
ett  barn enligt normen skall bo  i  tre
rum  och  kök, att ett hushåll  med  två
barn  skall bo i fyra rum och  kök  osv.
Enligt  propositionen  finns  det   inga
övertygande   motiv  till  en   fortsatt
subventionering  av bostadsytor,  som  i
betydande  grad överstiger  denna  norm.
Den   bidragsgrundande  bostadsytan  bör
enligt  förslaget därför  begränsas  och
ytnormen fastställas utifrån en  generös
tolkning  av den aktuella normen  omsatt
till   bostadsyta.   Förslaget   innebär
dessutom  att ytgränsen för bidrag  till
ungdomar utan barn mellan 18 och  29  år
skall  samordnas med denna  princip  för
begränsning      av     bidragsgrundande
bostadsyta.


Enligt      förslaget      bör      den
bidragsgrundande  bostadsytan  begränsas
enligt följande, för


hushåll med ett barn                                   högst  90 m2
hushåll med två barn                                   högst  110 m2
hushåll med tre barn                                   högst  130 m2
hushåll med fyra barn                                  högst  150 m2
hushåll med fem eller flera barn                       högst  170 m2
ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn                 högst        70   m2




Om   sökanden  eller  någon  medlem   av
familjen   är   funktionshindrad   skall
enligt  förslaget större  bostadsyta  få
beaktas.  För hushåll med en  bostadsyta
som      överstiger      den      högsta
bidragsgrundande bostadsytan  fastställs
den   bidragsgrundande   boendekostnaden
genom   att  den  fulla  boendekostnaden
multipliceras  med  kvoten  mellan   den
högsta bidragsgrundande bostadsytan  och
bostadens yta.


Syftet  med de bostadsbidrag som  utgår
till       hushåll      med       enbart
umgängesrättsbarn       är        enligt
regeringsförslaget att föräldrar som  på
grund  av  vårdnad eller umgänge  tidvis
har sitt barn boende hos sig skall kunna
ge  barnet  en god bostad de  dagar  som
barnet vistas hos denne. Bidragen  skall
vidare  ge  ett stöd till  de  delar  av
bostadens  kostnader som  barnets  behov
för  med  sig  och som ligger  över  den
baskonsumtion som alla vuxna normalt har
för egen del. Bostadsbidrag till hushåll
med  enbart umgängesrättsbarn bör enligt
förslaget   därför  endast  lämnas   för
bostäder  på minst 2 rum och  kök  eller
kokvrå  och  på minst 40  m2.  I  övrigt
föreslås   samma  ytgränser  gälla   för
hushåll med enbart umgängesrättsbarn som
för hushåll med barn.


Förslaget  beräknas  på  årsbasis  leda
till  en  besparing på ca  390  miljoner
kronor.


För  nyansökningar om  bostadsbidrag
föreslås de nya bestämmelserna  träda  i
kraft  den 1 juli 1996 och i övrigt  för
bostadsbidrag som lämnas fr.o.m.  den  1
januari   1997.   Den   besparing    som
härigenom   uppkommer   för   budgetåret
1995/96  beräknas till ca  130  miljoner
kronor.


Enligt  motion  1995/96:Bo29  (mp)  bör
inte kontakten mellan föräldrar och barn
detaljstyras. Ekonomiska incitament  kan
enligt   motionen  utgöra   ett   sådant
styrmedel. En förälders ekonomi och inte
bostadens   storlek  bör   därför   även
fortsättningsvis vara avgörande  för  om
bostadsbidrag  skall utgå  eller  ej.  I
motionens yrkande 2 yrkas med hänvisning
härtill avslag på förslaget om en minsta
bostad     som     förutsättning     för
bostadsbidrag.


Förslaget  i  motion  1995/96:Bo32  (c)
såvitt  nu  är  i  fråga  innebär,   som
framgår   ovan,  att  bibehållandet   av
bostadsbidragen för de ungdomar som inte
studerar i första hand skall finansieras
genom  justeringar av de  av  regeringen
föreslagna ytgränserna.


Utskottet  behandlar  först  frågan  om
gränsen  för den högsta bidragsgrundande
bostadsytan.


Dagens  bostadsbidragsregler innehåller
inte  några  bestämmelser som  begränsar
den  bostadsyta som kan ligga till grund
för  bostadsbidraget.  Det  innebär  att
bostadsbidrag  kan komma  att  utgå  för
bostadsytor  som ligger långt  över  vad
som     kan    anses    motiverat     av
bostadspolitiska skäl.  Utskottet  delar
regeringens      uppfattningen       att
bidragsgivningen bör begränsas  i  dessa
fall.   Även   enligt  bostadsutskottets
mening   bör   sålunda   bostadsbidragen
reduceras  för  de bostäder  som  ligger
vver  vad  som kan anses vara en  normal
ytstandard.


Som framgår ovan utgår det förslag till
ytgränser som regeringen lagt fram  inte
bara  från  den  mest  generösa  av   de
utrymmesnormer  som  tagits  fram   utan
dessutom  från  en generös  tolkning  av
denna  norm. Detta kan belysas  med  den
föreslagna begränsningen till 90 m2  för
hushåll  med  ett barn. För ett  hushåll
med denna sammansättning förutsätter den
använda normen att bostaden skall  bestå
av  tre rum och kök. Det betyder att  en
normal trerummare med god marginal  ryms
inom    den   ytgräns   som   regeringen
förordar.  Med avseende på att ytgränsen
i  regeringsförslaget sedan ökas med  20
m2  för varje tillkommande barn upp till
fem  barn måste även dessa hushåll anses
tillförsäkrade     en     mycket     god
utrymmesstandard  inom  ramen   för   de
uppsatta  gränserna. Utan att åsidosätta
den  norm  som  ligger  till  grund  för
regeringsförslaget   bör   det    enligt
utskottets  mening  mot  bakgrund  härav
vara   möjligt  att  något   sätta   ned
ytgränserna i förhållande till  dem  som
regeringen förordat.


Den   besparing   som  utskottet   ovan
förordat   för   att   möjliggöra    att
bostadsbidragen  behålls  också  för  de
ungdomar  som inte studerar uppgår  till
300  miljoner  kronor. En  besparing  av
denna  storleksordning kan uppnås  genom
att  minska  de av regeringen  förordade
ytgränserna   med   10   m2   för   alla
hushållstyper. För ett hushåll  med  ett
barn     innebär    detta    att     den
bidragsgrundande  bostadsytan  begränsas
till 80 m2. En normalstor treumslägenhet
torde  sålunda rymmas också  inom  denna
ytgräns.  Även  med  utskottets  förslag
ökas  sedan  den högsta bidragsgrundande
ytan  med  20  m2 för varje tillkommande
barn.


Sammanfattningsvis  förordar  utskottet
sålunda    att    den   bidragsgrundande
bostadsytan  begränsas enligt  följande,
för


hushåll        med       ett        barn
högst   80  m2     hushåll med två  barn
högst   100  m2   hushåll med  tre  barn
högst   120  m2   hushåll med fyra  barn
högst   140  m2   hushåll med fem  eller
flera   barn                       högst
160  m2   ungdomar mellan 18 och  29  år
utan   barn                        högst
60   m2




Vad i övrigt i propositionen föreslagits
beträffande  den högsta bidragsgrundande
bostadsytan  tillstyrks  av   utskottet.
Även   enligt  utskottets   mening   bör
sålunda    de    förordade   ytgränserna
tillämpas     på    nyansökningar     om
bostadsbidrag fr.o.m. den  1  juli  1996
och   i  övrigt  för  bostadsbidrag  som
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.


Avslutningsvis  behandlar  utskottet  i
detta   avsnitt  frågan  om  en   minsta
ytgräns  m.m.  för  bostadsbidrag   till
hushåll med enbart umgängesrättsbarn.


Bostadsbidragen till hushåll med enbart
umgängesrättsbarn  har,  som  redovisats
ovan,   två  uttalade  syften.  Bidragen
skall   dels   göra  det   möjligt   för
umgängesrättsföräldern att ge barnet  en
god  bostad  de dagar barnet vistas  hos
denne, dels ge ett stöd till den del  av
bostadskostnaden  som  ligger  över   de
basbehov  som  en  vuxen  normalt   har.
Enligt  regeringsförslaget bör  det  med
hänsyn  härtill ställas krav på en  viss
bostadsstorlek  för  att   bostadsbidrag
skall  kunna utgå. Utskottet delar denna
uppfattning. I enlighet med förslaget  i
propositionen  bör  bostadsbidrag   till
hushåll   med  enbart  umgängesrättsbarn
endast  lämnas för bostäder på  minst  2
rum  och kök eller kokvrå och med en yta
på     minst     40    m2.    Utskottets
ställningstagande  innebär  att   motion
1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 avstyrks.


Direktutbetalning av bostadsbidrag




Enligt  23  § första stycket  i  den  nu
gällande  lagen  om  bostadsbidrag   får
försäkringskassan på begäran av sökanden
besluta  att bidraget skall  betalas  ut
till     någon    annan    än     denne.
Riksförsäkringsverket   har    i    sina
allmänna  råd om bostadsbidrag  (1993:6)
rekommenderat  försäkringskassorna   att
bifalla  en framställning från  sökanden
om  utbetalning till annan endast om det
finns  särskilda skäl för  detta,  såsom
fysisk eller psykisk sjukdom eller andra
jämförliga tillstånd


Bostadsutskottet  har   i   betänkandet
1994/95:BoU14  med  anledning   av   två
motioner     behandlat     frågan     om
direktutbetalning av bostadsbidrag  till
hyresvärd.   Utskottets  och  riksdagens
ställningstagande  med  anledning  härav
innebar   i   korthet   att   regeringen
anmodades  att  ta  initiativ  till   en
översyn i vilken borde belysas de  olika
aspekter      -      samhällsekonomiska,
privatekonomiska,   administrativa   och
andra  -   som kunde finnas  på  frågan.
Enligt    beslutet   borde    regeringen
därefter  i  förening  med  sin  syn  på
frågan   återkomma  till   riksdagen   i
ärendet   i  sådan  tid  att   den   nya
ordningen kunde börja tillämpas  fr.o.m.
bidragsåret 1996.


Med  anledning av riksdagens beslut tas
frågan   om  direktutbetalning   upp   i
regeringens  proposition. Härvid  anförs
bl.a.    att   det   nya   system    för
inkomstprövning   och  bidragsbeviljning
som regeringen föreslår innebär relativt
stora    förändringar   i    fråga    om
ärendehandläggningen.   När   det    nya
systemet har fungerat någon tid skall en
utvärdering   göras.  Regeringen   anser
under dessa förhållanden att den översyn
rörande  frågan om direktutbetalning  av
bostadsbidrag, som riksdagen har anmodat
den  att  ta  initiativ till,  lämpligen
inte nu bör genomföras.


Med    hänvisning    till    riksdagens
ställningstagande våren 1995 förordas  i
motion     1995/96:Bo26     (s)      att
bostadsbidrag med bostadsbidragstagarens
medgivande skall kunna betalas  ut  till
annan, vanligen hyresvärden. I en trängd
privatekonomisk situation där en  familj
kan riskera att förlora sin bostad är de
skäl  som  anförts mot att  öppna  denna
möjlighet  enligt  motionen  av   mindre
betydelse.  De eventuella administrativa
besvärligheter  som en direktutbetalning
kan  ge  upphov till är enligt  motionen
inte heller oöverstigliga.


Med  anledning av vad som i proposition
och  motion anförts om direktutbetalning
av  bostadsbidrag m.m.  anför  utskottet
följande.


Som   framgår   av   redovisningen    i
propositionen  har bostadsutskottet  och
riksdagen så sent som våren 1995 uttalat
sig  för  att  det bör vara möjligt  att
medge   direktutbetalning   till   t.ex.
hyresvärd. Utskottet vidhåller denna sin
tidigare uppfattning.


I  den  bostadsbidragslag som upphävdes
vid  utgången  av år 1993  gavs  det  en
möjlighet    att    få   bostadsbidraget
utbetalat  till någon annan än  den  som
sökt  det. En förutsättning för  att  så
skulle  ske var dock att sökanden begärt
att  bidraget  skulle  betalas  ut  till
någon  annan. Utskottet har för sin  del
inte  underlag för någon annan bedömning
dn  att detta både var en väl fungerande
och   rationell  ordning.  Den  gav  den
enskilde  bidragstagaren  möjlighet  att
låta  bostadsbidraget  betalas  ut  till
någon  annan, normalt hyresvärden,  utan
att  den personliga integriteten för den
skull träddes för när.


Det  är  utskottets uppfattning att  en
ordning  med  möjlighet till utbetalning
direkt   till  hyresvärden   bör   kunna
tillämpas  även  inom det administrativa
system  som  vi  i dag har.  Inte  minst
bostadspolitiska  skäl  talar  för   att
bostadsbidragen på detta sätt - för  den
som  så önskar - direkt kan gå till  att
betala   en   del  av  bostadskostnaden.
Enligt utskottets mening bör det således
ånyo  uppdras åt regeringen att  gör  en
översyn av vilka regeländringar m.m. som
erfordras     för     att     möjliggöra
direktutbetalning   av    bostadsbidrag.
Regeringen   bör   därefter    skyndsamt
återkomma  till riksdagen i  ärendet  så
att  den  ordning som utskottet  uttalat
sig för snarast kan genomföras.


I   anslutning  till  de  nu  förordade
övervägandena   bör  enligt   utskottets
mening  också  en  redaktionell  översyn
göras av bostadsbidragslagen.


Vad  utskottet med anledning av  motion
1995/96:Bo26     (s)     förordat     om
direktutbetalning av bostadsbidrag  m.m.
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.


Kretsen av bidragsberättigade




Bostadsutskottet och riksdagen  har  vid
tre tidigare tillfällen behandlat frågan
om  kretsen av bostadsbidragsberättigade
(bet.   1990/91:BoU16,  1991/92:   BoU25
resp.  1992/93:BoU21).  Bostadsutskottet
har  härvid  funnit det rimligt  att  en
eventuell     vidgning    av     kretsen
bidragsberättigade   till    att    avse
personer  av samma kön borde göras  utan
beaktande  av samlevnadsform.  Utskottet
har  inte  varit berett att  förorda  en
begränsad  vidgning av  kretsen  så  att
endast homosexuella sambor skulle  komma
att omfattas av de ändrade reglerna.


Med   anledning   av   utskottets   och
riksdagens  tidigare  ställningstaganden
tas  frågan  upp  i den nu  föreliggande
propositionen.    Enligt     regeringens
ställningstagande är  det  inte  rimligt
att öppna möjligheten för alla samboende
par     oavsett    samlevnadsform    att
tillsammans söka bostadsbidrag  -  detta
med  tanke på de ekonomiska konsekvenser
som  detta anges medföra. Vidare  anförs
att  det  ursprungliga  familjepolitiska
syftet  med  bidragsgivningen väsentligt
skulle   försvagas.  Det   vore   enligt
propositionen  inte  rimligt  att  medge
gemensam    bostadsbidragsansökan     av
hyresvärd och inneboende, som  inte  har
någon       hushållsrelation      utöver
hyresförhållandet,  även  om  de  är  av
samma  kön. Inte heller för syskon eller
föräldrar   och   barn   över   gällande
åldersgräns  som  bor  tillsammans   bör
bostadsbidrag kunna utges. I  anslutning
härtill   framhålls   också   att    för
homosexuella  samboende som  registrerat
partnerskap  har  möjligheten  att  söka
bostadsbidrag      nyligen      öppnats.
Avslutningsvis anförs att regeringen mot
bakgrund  härav inte är  beredd  att  nu
föreslå   en  ytterligare  vidgning   av
kretsen av bostadsbidragsberättigade  av
samma kön.


Det  är enligt motion 1995/96:Bo31  (s)
oacceptabelt  att  homosexuella   sambor
fortsätter    att   diskrimineras    med
avseende  på reglerna för bostadsbidrag.
Enligt  förslaget i motionen bör  därför
reglerna  ändras  så  att  med  makar  i
bidragshänseende jämställs inte bara man
och  kvinna  som  har hushållsgemenskap,
utan också personer som är av samma  kön
och   har   sådan  gemenskap   och   bor
tillsammans. Med anledning härav förs  i
motionen fram ett förslag till ändring i
3 § bostadsbidragslagen.


Med  anledning av vad som i proposition
och  motioner  anförts  om  kretsen   av
bidragsberättigade    anför    utskottet
följande.


Som  framgår  redan av redovisningen  i
propositionen  har bostadsutskottet  vid
tre    tillfällen    under    1990-talet
behandlat  frågan  om  hur  kretsen   av
bidragsberättigade   skall    avgränsas.
Utskottet     har     härvid     intagit
ståndpunkten  att en eventuell  vidgning
av  kretsen  av bidragsberättigade  till
att  avse  personer av samma  kön  borde
göras  utan beaktande av samlevnadsform.
Bostadsutskottet  vidhåller  denna   sin
principiella uppfattning. En utökning av
kretsen bidragsberättigade bör sålunda i
första  hand  avse  alla  dem  som   har
hushållsgemenskap  utan   beaktande   av
deras samlevnadsform i övrigt.


Regeringen  delar  uppenbarligen   inte
utskottets och riksdagens uppfattning  i
frågan. Som huvudargument härför  anförs
att  det  med  tanke  på  de  ekonomiska
konsekvenserna inte vore rimligt att  på
detta  sätt öppna möjligheten  för  alla
samboende par att oavsett samlevnadsform
söka  bostadsbidrag  tillsammans.  Några
konkreta   uppgifter  om  de  eventuella
merkostnader en sådan utvidgning  skulle
innebära    presenteras    dock    inte.
Utskottet  har inte heller på en  direkt
förfrågan    kunnat    erhålla     några
beräkningar  eller  annat  material  som
belyser  de  ekonomiska  konsekvenserna.
Det  har  därför inte varit möjligt  för
utskottet att ta ställning till  tyngden
i  det framförda argumentet. Detta har i
sin  tur  medfört  att det  inte  heller
varit  möjligt för utskottet att  bedöma
huruvida  de  eventuella  merkostnaderna
skulle  kunna  finansieras  t.ex.  genom
andra justeringar i bostadsbidragen.


Som  ett  ytterligare argument för  att
inte vidga kretsen bidragsberättigade  i
enlighet  med utskottets och  riksdagens
begäran  anförs i propositionen att  det
ursprungliga familjepolitiska syftet med
bidragsgivningen  härigenom   väsentligt
skulle  försvagas.  Utskottet  vill  mot
bakgrund    härav   erinra    om    sitt
ställningstagande     ovan      avseende
bostadsbidragens bostadsspolitiska roll.
Bostadsbidragen  är  enligt   utskottets
mening     främst    ett    individuellt
bostadsstöd    som   kompletterar    det
generella   bostadsstödet.   Genom   sin
fördelningspolitiska precision  har  det
individuella  stödet naturligtvis  också
en familjepolitisk betydelse, men de mål
som  riksdag och regering formulerat för
bidragen  är  primärt av bostadspolitisk
natur.  Att  mot  denna bakgrund  avvisa
riksdagens  begäran av  familjepolitiska
hänsyn framstår enligt utskottets mening
som   mindre  tungt  vägande.   Det   är
naturligtvis  hushållets behov  av  stöd
till  ett  bra boende som i första  hand
skall  vara avgörande för om stöd  skall
utgå eller inte.


Med     anslutning    till     tidigare
ställningstaganden bör enligt utskottets
mening      sålunda      kretsen      av
bidragsberättigade utsträckas  till  att
omfatta  personer  som  bor  tillsammans
oavsett  samlevnadsform.  Utgångspunkten
bör   vara  att  dessa  sammanboende   i
bostadsbidragshänseende så långt möjligt
skall  jämställas med samboende man  och
kvinna  enligt  de  regler  som  i   dag
gäller.  Samtidigt är utskottet medvetet
om  att  de  lagändringar som detta  kan
erfordra    inte   torde    vara    helt
okomplicerade. Det gäller  bl.a.  frågan
om  i  vilka situationer som de aktuella
personerna  inte  skall  betraktas   som
samboende.    Vägledande    för    denna
bedömning bör bl.a. kunna vara  de  skäl
som  i  dag kan åberopas för att en  man
och  kvinna  som  är bokförda  på  samma
adress   inte   skall   betraktas    som
samboende.


Förslag  som möljiggör den nu förordade
utvidgningen     av      kretsen      av
bidragsberättigade bör enligt utskottets
mening  skyndsamt  föreläggas  riksdagen
tillsammans    med    beräkningar     av
kostnaderna för dess genomförande. I den
mån det visar sig att det av lagtekniska
eller  andra tungt vägande skäl inte  är
möjligt med en snabb förändring bör  det
enligt utskottets mening kunna övervägas
att  som ett första steg utvidga kretsen
bidragsberättigade   med    homosexuella
sambor. Det är utskottets bedömning  att
en  sådan begränsad vidgning torde kunna
åstadkommas relativt enkelt, t.ex. genom
att bostadsbidragslagen tas in bland  de
lagar  som räknas upp i lagen (1987:813)
om homosexuella sambor.


Vad  utskottet  nu  med  anledning   av
förslaget  i  motion  1995/96:Bo31   (s)
förordat       om       kretsen       av
bidragsberättigade bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.


Folkbokföring och bostadsbidrag




På     förslag    av    bostadsutskottet
(1994/95:BoU14) har riksdagen våren 1995
anmodat    regeringen   att    förelägga
riksdagen förslag till ändring av  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag så att  krav
ställs på att bostadsbidragssökanden, om
inte  särskilda  skäl föreligger,  skall
vara folkbokförd på den bostad han söker
bidrag  för. I propositionen anförs  att
regeringen  delar riksdagens uppfattning
att  sådant krav skall ställas, men  att
en  lagreglering  i  frågan  inte  synes
nödvändig.      Till      grund      för
ställningstagandet i  denna  del  anförs
bl.a. följande:




Bostadsbidrag  i  form  av  bidrag  till
bostadskostnader  lämnas  enligt   1   §
bostadsbidragslagen för den  bostad  där
sökanden  är  bosatt.  Eftersom   enligt
folkbokföringslagen (1991:481)  var  och
en  skall  folkbokföras på den fastighet
och  i den territoriella församling  där
han  enligt folkbokföringslagens närmare
bestämmelser  är  att anse  som  bosatt,
skall  sökanden normalt vara folkbokförd
på den fastighet där bostaden för vilken
han   söker  bostadsbidrag  är  belägen.
Saken  kan också uttryckas så,  att  det
förhållandet   att  sökanden   inte   är
folkbokförd  på  nämnda  fastighet  från
försäkringskassans   sida   bör    kunna
uppfattas  som  en stark presumtion  för
att han inte är bosatt där.




Med anledning av vad som i propositionen
anförts     om     folkbokföring     och
bostadsbidrag   vill  utskottet   anföra
följande.


I  bostadsbidragslagen  föreskrivs  att
den som bor och är folkbokförd i Sverige
kan  få  bostadsbidrag.  Däremot  ställs
inget krav på att den sökande skall vara
folkbokförd  på  den  bostad  som  denne
söker   bidrag   för.   Som   anförs   i
propositionen    följer    kravet     på
folkbokföring   på   den   bostad    som
bostadsbidraget  avser  i   stället   av
fokbokföringslagens  regler.  I  korthet
innebär  dessa  regler  att  en   person
normalt  skall vara folkbokförd  på  den
fastighet där han har sin bostad.


Enligt utskottets mening bör kravet  på
folkbokföring  på  bostaden  komma  till
direkt uttryck i bostadsbidragslagen.  I
lagen bör sålunda införas en bestämmelse
som stadgar att bostadsbidrag lämnas för
den  bostad  där sökanden är bosatt  och
folkbokförd.    Med   anslutning    till
bestämmelserna i folkbokföringslagen bör
dock  detta krav kunna efterges  om  det
finns  särskilda skäl. Sådana  särskilda
skäl  i  folkbokföringslagens mening  är
bl.a.  om  någon har blivit  utsatt  för
allvarlig eller upprepad brottslighet. I
de   fall   folkbokföringslagen   medger
kvarskrivning     på      den      gamla
folkbokföringsorten  bör  således   även
bestämmelserna   i   bostadsbidragslagen
medge detta.


De nu förordade bestämmelserna bör föras
in  i  lagens  1  §.  Enligt  utskottets
mening   bör   paragrafen   därför   ges
följande utformning (nytillkommande text
återges med kursiverad stil).


1  §  Den  som bor och är folkbokförd  i
Sverige  kan  få  bostadsbidrag   enligt
denna   lag.  Bostadsbidrag  lämnas   av
allmänna  medel  dels i form  av  bidrag
till   kostnader  för  den  bostad   där
sökanden är bosatt och folkbokförd, dels
i    form   av   särskilt   bidrag   för
hemmavarande   barn.   Om   det    finns
särskilda  skäl, får bidrag dock  lämnas
till   kostnader  för  en   bostad   där
sökanden inte är folkbokförd.


Den  nu förordade lagändringen bör träda
i kraft den 1 januari 1997.




Administrativa frågor




För     bostadsbidragstagarna    innebär
förändringarna  i bostadsbidragssystemet
enligt motion 1995/96:Bo28 (v) bl.a. ett
nytt ansökningsförfarande samtidigt  som
bidragen blir preliminära i avvaktan  på
att  de  stäms av mot inkomsten.  Enligt
motionens      yrkande      5      måste
Riksförsäkringsverket mot bakgrund härav
genomföra          en         omfattande
upplysningskampanj inför  införandet  av
de  nya reglerna. Dessutom förordas  att
verket  skall  göra en  uppföljning  och
utvärdering av hur de sökande  uppfattar
och använder det nya bidragssystemet.


I Riksförsäkringsverkets administrativa
ansvar    för   bostadsbidragen    ingår
naturligtvis    också    att     upplysa
bidragstagarna  om  de  förändringar   i
reglerna  m.m.  som  vidtas.  I  verkets
uppgifter   ingår  dessutom   att   till
allmänheten   sprida   information    om
bostadsbidragen.  Det  får  också  anses
vara  en  uppgift att löpande följa  upp
bostadsbidragens   effekter   m.m.   Med
avseende  på  de stora förändringar  som
ett   genomförande   av   förslagen    i
propositionen   medför   har    dessutom
regeringen         uppdragit          åt
Riksförsäkringsverket      -       under
förutsättning      av       vederbörligt
riksdagsbeslut - att vidta  erforderliga
förberedelser,    vari    bl.a.    ingår
informationsinsatser, inför  införandet.
I  uppdraget  ingår också att  genomföra
uppföljning/utvärdering av systemet. För
de  extra  insatser detta erfordrar  har
regeringen      i     den     ekonomiska
vårpropositionen (prop.  1995/96:150  s.
152)           föreslagit            att
Riksförsäkringsverket                och
försäkringskassorna   skall    tillföras
sammanlagt  40 miljoner kronor  i  extra
anslag.  Ett tillkännagivande i enlighet
med  förslaget  i  motionen  kan  enligt
utskottets  mening  mot  bakgrund  härav
inte    anses    erforderligt.    Motion
1995/96:Bo28 (v) yrkande 5 avstyrks.


Att   införa   ett  nytt   system   för
inkomstprövningen   av   bostadsbidragen
ökar  enligt  motion  1995/96:Bo28   (v)
arbetsbelastningen                    på
försäkringskassorna.       Den       nya
arbetssituation och den eventuellt ökade
arbetsbelastning som detta  innebär  bör
enligt  motionens yrkande 4 därför  noga
utvärderas och stämmas av.


De     föreslagna     ändringarna     i
bostadsbidragssystemet är  med  avseende
på    den   administrativa   hanteringen
relativt   omfattande.  I  propositionen
uttalas   också  att  de  administrativa
effekterna  av  det  nya  regelsystemet,
främst  till följd av den nya  ordningen
för    inkomstprövning,    inledningsvis
kommer att bli påtagliga. Samtidigt  gör
regeringen  bedömningen  att   det   nya
systemet  på  sikt  kommer  att  medföra
administrativa  vinster  -  detta  bl.a.
till   följd  av  att  den  i  dagsläget
tidskrävande        kontrollen        av
bidragstagarnas inkomstförhållanden till
största  delen kommer att  ersättas  med
automatiska avstämningar.


Som  ansvarig  administrativ  myndighet
ingår   det   i   Riksförsäkringsverkets
uppgifter   bl.a.   att   planera    och
förbereda de administrativa förändringar
som  erfordras  för ett genomförande  av
det  nya  systemet. Det får också  anses
vara  en uppgift för verket att i  olika
avseenden  följa upp dessa  frågor.  Ett
tillkännagivande  om  i   enlighet   med
förslaget  i  motion  1995/96:Bo28   (v)
yrkande  4 kan enligt utskottets  mening
mot    bakgrund   härav    inte    anses
erforderligt. Motionen avstyrks.


Övriga frågor




I  motion  1995/96:Bo27 (kds)  framhålls
att   statliga  besparingar   inte   får
omvandlas  till nya kommunala  utgifter.
Genom  den  starka  koppling  som  finns
mellan  socialbidrag  och  bostadsbidrag
kan   enligt  motionen  försämringar   i
bostadsbidragen   beräknas   svara   för
hälften av effekterna på socialbidragen.
Inte  minst anges denna effekt göra  sig
gällande     vid     försämringar      i
bostadsbidragen till hushåll utan  barn.
Enligt  motionen  bör  därför  i  större
omfattning  hela  den samhällsekonomiska
effekten  av  ett förslag  bedömas.  Det
innebär  bl.a.  att  även  ett  förslags
indirekta  effekter för t.ex. kommunerna
måste  beaktas.  I motionens  yrkande  1
begärs  ett  riksdagens tillkännagivande
med denna innebörd.


Även  i  motion 1995/96:Bo28 (v) anförs
att           besparingarna            i
bostadsbidragssystemet    kommer     att
medföra att kostnaderna vältras över  på
kommunerna.  Enligt  motionen   beskrivs
dock   inte   dessa  effekter   på   ett
trovärdigt sätt i regeringsförslaget.  I
motionens yrkande 3 hemställs därför att
en  konsekvensutredning om  boendet  och
socialbidragen skall genomföras.


Utskottet      delar      motionärernas
uppfattning att de förslag som föreläggs
riksdagen  i  så  stor utsträckning  som
möjligt   bör   innehålla  analyser   av
förslagens  ekonomiska  konsekvenser   i
olika  avseenden.  Det kan  naturligtvis
alltid  diskuteras hur omfattande sådana
analyser  skall göras och hur  de  skall
presenteras. Den kritik som i motionerna
riktas    mot    den    nu    behandlade
propositionen synes främst avse  bristen
på redovisning av förslagens effekter på
socialbidragen.  Utskottet  delar   inte
denna  uppfattning.  I  en  bilaga  till
propositionen     redovisas      sålunda
fördelningseffekterna  och  risken   för
övervältring  på  socialbidragen  av  de
föreslagna       förändringarna        i
bostadsbidragssystemet.    I     bilagan
hänvisas  dessutom till  en  motsvarande
analys    som    återfinns     i     det
utredningsbetänkande  som  ligger   till
grund för förslagen i propositionen. Ett
tillkännagivande    i    enlighet    med
förslagen  i  motionerna  1995/96:  Bo27
(kds)  yrkande  1  och 1995/96:Bo28  (v)
yrkande   3   kan  därmed   inte   anses
erforderligt. Motionsyrkandena avstyrks.


Enligt  motion  1995/96:Bo28  (v)   har
boendekostnaderna mellan åren  1989  och
1995  ökat  med  9  % i  årstakt  utöver
inflationen.        Samtidigt        har
bostadskostnaderna    ökat     betydligt
snabbare   för   hyresgäster   än    för
egnahemsägarna.  Bakom denna  utveckling
ligger  enligt  motionen  skattereformen
och breddningen av mervärdesskatten - en
reform  som  inneburit  en  omfördelning
från     inkomstskatt     till     högre
boendekostnader.                Eftersom
låginkomsttagare till största delen  bor
i  hyresrätt  finns det enligt  motionen
anledning anta att denna grupp  drabbats
särskilt   hårt.   Någon   genomgripande
utvärdering   av   skattereformen    som
belyser  dess  effekter på  boendet  har
dock  inte  genomförts.  Med  hänvisning
härtill  hemställs  dels  att  riksdagen
skall   göra  ett  tillkännagivande   om
skattereformen och boendet - yrkande  1,
dels att en utredning om skattereformens
effekter   vad   gäller   boendet    för
låginkomsttagare  skall   tillsättas   -
yrkande 2.


Det  torde inte kunna motsägas att  det
finns  ett samband mellan skattesystemet
och  bostadsbidragen i den meningen  att
skatteförändringar  påverkar  hushållens
inkomster   och   därmed   också   deras
möjligheter att bära kostnaden  för  sin
bostad.  Förslagen  i  den  nu  aktuella
motionen  gäller 1991 års  skattereform.
Den  i motionen framförda kritiken avser
bl.a.  att  genomförda utvärderingar  av
reformen inte i tillräcklig grad beaktat
dess    effekter    på    boendet    och
boendekostnaderna. Det  är  naturligtvis
alltid  önskvärt  att  utvärderingar  av
detta   slag  görs  så  brett   och   så
genomgripande som möjligt. Det  kan  mot
den  bakgrunden nästan alltid hävdas att
en  utvärdering  i något  avseende  inte
beaktat alla aspekter eller att den inte
varit tillräckligt djupgående.


Även     om     hittills     genomförda
utvärderingar  av  skattereformen   inte
fullt  ut  kan anses fylla de  krav  som
motionärerna anser bör ställas, kan  det
enligt utskottets mening erinras om  att
förhållandet    mellan    skatter    och
boendekostnader behandlats också i andra
sammanhang.    I    en    bilaga    till
Bostadsbidragsutredningens    betänkande
finns  sålunda redovisat  en  analys  av
bostadsbidragens  funktion  i   relation
till bl.a. skattesystemet.


Utskottet är mot bakgrund av  det  ovan
anförda  inte berett att nu  göra  de  i
motion    1995/96:Bo28   (v)   förordade
tillkännagivandena. Motionens yrkanden 1
och 2 avstyrks.


Förslaget till ändring i
bostadsbidragslagen




Avslutningsvis behandlar  utskottet  det
av  regeringen framlagda förslaget  till
lag  om  ändring i lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag.


Som      framgår     av      utskottets
ställningstaganden  i  sakfrågorna  ovan
förordar utskottet vissa ändringar i det
av regeringen framlagda lagförslaget. De
av utskottet förordade ändringarna avser
dels  att de nuvarande bestämmelserna  i
12  §  om rätten till bostadsbidrag  för
ungdomar     bör     behållas,      dels
bestämmelserna i 15 a och  17  a  §§  om
högsta    bidragsgrundande   bostadsyta.
Utskottets    ställningstagande     ovan
innebär  dessutom att det i lagens  1  §
bör  införas  bestämmelser  om  att  den
sökande  skall vara folkbokförd  på  den
bostad som bostadsbidraget avser. Som en
följd  härav bör motsvarande justeringar
göras  i  lagens  ingress.  Den  närmare
utformningen av dessa lagrum framgår  av
betänkandets   bilaga  1  vari   återges
utskottets   förslag  till   ändring   i
regeringens lagförslag.


Med  de  ändringar  som  utskottet   nu
förordat  samt  med vissa  redaktionella
ändringar tillstyrks regeringens förslag
till  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om  bostadsbidrag med  den  lydelse  som
framgår av betänkandets bilaga 2.


Hemställan
Utskottet hemställer


1.  beträffande bostadsbidragens
roll  som bostadspolitiskt instrument
m.m.


att  riksdagen  som  sin  mening  ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


2.  beträffande nytt system  för
inkomstprövning


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,


3.    beträffande   individuella
inkomstgränser


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo27 yrkande 2 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 1 (kds)


4.  beträffande  bostadsbidragen
till  hushåll med låga inkomster  där
båda arbetar


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo28 yrkande 6,


res. 2 (v)


5.                     beträffande
förmögenhetsprövningen


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition      1995/96:186        i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


6.  beträffande  förmögenhet   i
egnahem och bostadsrätter


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo29 yrkande 1 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 3 (mp)


7.                     beträffande
realisationsvinster  vid  beräkning
av den bidragsgrundande inkomsten


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,


8.        beträffande        den
bostadsbidragsgrundande inkomsten för
egenföretagare


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo27 yrkande 3 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 4 (kds)


9.  beträffande  avdragsreglerna
för resor och övriga kostnader


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del godkänner vad utskottet anfört,


10.  beträffande höjning av  det
särskilda bidraget


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo28 yrkande 7 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 5 (v)


11.  beträffande bostadsbidragen
till ungdomar under 29 år


att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1995/96:Bo25  yrkande  1,
1995/96:Bo28  yrkande 8, 1995/96:Bo30
samt  1995/96:Bo32,  denna  motion  i
motsvarande  del, och med  avslag  på
proposition      1995/96:186        i
motsvarande    del    samt     motion
1995/96:Bo25 yrkande 2 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 6 (m)


res. 7 (fp, kds)


12.   beträffande   den   högsta
bidragsgrundande bostadsytan


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   samt   motion  1995/96:Bo32   i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


res. 8 (m)


res. 9 (fp, kds)


13.  beträffande minsta  ytgräns
m.m.  för bostadsbidrag till  hushåll
med enbart umgängesrättsbarn


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo29 yrkande 2 godkänner  vad
utskottet anfört,


res. 10 (mp)


14.                    beträffande
direktutbetalning av  bostadsbidrag
m.m.


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo26  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


15.   beträffande   kretsen   av
bidragsberättigade


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo31  som  sin   mening   ger
regeringen  till känna vad  utskottet
anfört,


res. 11 (m, kds)


16.   beträffande  folkbokföring
och bostadsbidrag


att riksdagen godkänner vad utskottet
anfört,


17.  beträffande information  om
bostadsbidragen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo28 yrkande  5,


18.        beträffande       den
administrativa hanteringen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo28 yrkande  4,


19.   beträffande  analyser   av
förslagens ekonomiska konsekvenser


att   riksdagen   avslår   motionerna
1995/96:Bo27    yrkande     1     och
1995/96:Bo28 yrkande 3,


res. 12 (v, kds)


20.  beträffande  skattesystemet
och bostadsbidragen


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo28 yrkandena  1 och 2,


res. 13 (v)


21. beträffande lagförslaget


att   riksdagen  med  anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del


a)  avslår regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1993:737)  om
bostadsbidrag såvitt avser 12 §,


b)  antar det som utskottets förslag
betecknade  förslaget  till  lag   om
ändring   i   lagen   (1993:737)   om
bostadsbidrag  med  den  lydelse  som
framgår av bilaga 1,


c)   i   övrigt   antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag  med  den
lydelse som framgår av bilaga 2.


res.   14   (m)   villk. res. 6 och 8


res.   15  (fp)   villk. res. 7 och 9


res.   16  (mp)   villk. res. 3 och 10


res. 17 (kds) villk. res. 1,  4, 7 och 9




Stockholm den 25 april 1996




På bostadsutskottets vägnar




Lennart Nilsson




I beslutet har deltagit: Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Britta Sundin (s), Sten Andersson
(m), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Lars Stjernkvist (s), Stig
Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena
Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian
Virgin (s), Inga Berggren (m), Per Lager
(mp), Ulf Björklund (kds) och Peter
Weibull Bernström (m).


Reservationer
1. Individuella inkomstgränser (mom. 3)




Ulf Björklund (kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som    på   s.   6   börjar   med     De
inkomstgränser  och på s. 7  slutar  med
 behållas  avstyrks   bort  ha  följande
lydelse:


Ett   tungt  argument  för  att  införa
individuella  inkomstgränser  är  enligt
propositionen att den s.k.  arbetslinjen
skall  förstärkas. Bakom detta  neutrala
uttryck  ligger ingenting  annat  än  en
stark strävan att alla föräldrar oavsett
hushållets        situation        eller
prioriteringar     skall      ut      på
arbetsmarknaden.        Tack        vare
bostadsbidragen   ges   i   dag    många
föräldrar  möjlighet  att  stanna  hemma
eller  minska sin arbetstid medan barnen
är små. En stor andel av dessa föräldrar
kommer med de nu föreslagna reglerna att
mot    sin    vilja   tvingas    ut    i
förvärvsarbete. Den tid de kan  ägna  åt
sina  barn  kommer därmed att  drastiskt
minska.  I  en  tid där barnens  sociala
situation  och deras välbefinnande  ofta
sätts  i fråga är detta naturligtvis  en
helt felaktig åtgärd.


Förutom att individuella inkomstgränser
motverkar    viktiga    familjepolitiska
strävanden  kan  de  innebära   kraftigt
minskade    bostadsbidrag     för     de
barnfamiljer där båda föräldrarna  redan
förvärsarbetar  men är låginkomsttagare.
Det   kan   också  ge  mycket   negativa
effekter    för    de   föräldrar    där
förvärvsinkomsterna är ojämnt fördelade.


Sammantaget talar det nu anförda enligt
utskottets mening för att dagens  system
med    en    för   hushållet    gemensam
inkomstgräns  bör behållas.  Med  bifall
till motion 1995/96:Bo27 (kds) yrkande 2
avstyrks sålunda regeringsförslaget i nu
aktuell del.


dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:


3.      beträffande     individuella
inkomstgränser


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Bo27 yrkande 2 och med avslag
på    proposition    1995/96:186    i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


2. Bostadsbidragen till hushåll med låga
inkomster där båda arbetar (mom. 4)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 7 börjar med  Utskottet  kan 
och  slutar med  Motionen avstyrks  bort
ha följande lydelse:


Utskottet    delar   den   principiella
uppfattning  som ligger till  grund  för
förslaget         om        individuella
inkomstgränser, dvs. att bostadsbidragen
inte skall subventionera de hushåll  där
någon av föräldrarna stannar hemma eller
minskar sin arbetstid. Det skall sålunda
löna  sig  att  gå  ut i  förvärvsarbete
eller  att  öka sin arbetstid.  Med  den
utformning  som reglerna i  dag  har  är
detta  ofta  inte fallet. En reformering
av  reglerna framstår enligt  utskottets
mening mot bakgrund härav som nödvändig.


En   effekt   av   de  ovan   förordade
inkomstgränserna  kan   dock   bli   att
hushåll med låga inkomster får ett lägre
bidrag   trots   att  båda   föräldrarna
arbetar.  Detta  är  naturligtvis   inte
acceptabelt.  En förutsättning  för  att
individuella inkomstgränser skall  kunna
införas  är  därför att  bostadsbidragen
förstärks  för denna grupp  av  hushåll.
Den     totala     förstärkningen     av
bostadsbidragen    för    de    aktuella
hushållen  bör uppgå till  300  miljoner
kronor,  dvs.  till  samma  belopp   som
sparas     genom     att    individuella
inkomstgränser införs. Det  bör  ankomma
på   regeringen  att  snarast  förelägga
riksdagen   ett   förslag   med    denna
inriktning.


Vad  utskottet  nu med anslutning  till
motion 1995/96:Bo28 (v) yrkande 6 anfört
om bostadsbidragen till hushåll med låga
inkomster     där    båda    föräldrarna
förvärvsarbetar  bör riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna.


dels  att utskottets hemställan under  4
bort ha följande lydelse:


4.  beträffande bostadsbidragen till
hushåll  med låga inkomster där  båda
arbetar


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo28 yrkande 6 som sin mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,


3. Förmögenhet i egnahem och
bostadsrätter (mom. 6)




Per Lager (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  8 börjar med  Med  de   och
slutar med  1 avstyrks  bort ha följande
lydelse:


Förslaget            om             att
förmögenhetsuppbyggnaden i  egnahem  och
bostadsrätter    skall    beaktas    vid
beräkningen   av   bostadsbidraget   kan
teoretiskt  sett  i  och  för  sig  vara
riktigt. Det har dock inte på något sätt
i   propositionen   visats   hur   denna
förmögenhetsuppbyggnad kommer till stånd
och  hur  stor den i så fall är.  Skälen
härför   är   naturligtvis  att   sådana
beräkningar är svåra och att  resultatet
av  dem  kommer att variera beroende  på
vilka  förutsättningar  som  sätts  upp.
Till detta kommer att variationerna sett
över  landet är mycket stora. Det  är  i
dag  inte  ovanligt att ett nyproducerat
hus,  som av något skäl säljs inom några
år  från färdigställandet, visar sig  ha
ett   värde   som  kraftigt  understiger
produktionskostnaden. Att i sådana  fall
tala  om  en förmögenhetsuppbyggnad  går
naturligtvis inte.


Utskottet delar med hänvisning till det
nu anförda vad som i motion 1995/96:Bo29
(mp)  yrkande 1 anförts om att förslaget
i denna del inte bör genomföras.


dels  att utskottets hemställan under  6
bort ha följande lydelse:


6. beträffande förmögenhet i egnahem
och bostadsrätter


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Bo29 yrkande 1 och med avslag
på    proposition    1995/96:186    i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


4. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten
för egenföretagare (mom. 8)




Ulf Björklund (kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  9 börjar med  Grundläggande
för   och  på s. 10 slutar med  avstyrks
sålunda  bort ha följande lydelse:


Det är naturligtvis en riktig tanke att
det   inkomstbegrepp  som  används   vid
bestämningen av bostadsbidraget så långt
möjligt  skall  vara lika för  löntagare
och  näringsidkare. För att detta  skall
bli  fallet fordras bl.a. att hänsyn tas
till  de delvis olika villkor som gäller
för  löntagare  och egenföretagare.  Att
driva  ett eget företag är många  gånger
förenat med stor osäkerhet. Det  är  mot
bakgrund     härav     naturligt     att
egenföretagaren måste göra  avsättningar
till  bl.a. periodiseringsfond och  till
egen pension för att trygga verksamheten
på  lång  sikt.  I  tider  av  ekonomisk
nedgång  kan avsättningar av detta  slag
innebära   skillnaden  mellan   fortsatt
verksamhet  och  nedläggning.   Det   är
enligt  utskottets  mening  därför  inte
rättvisande    att    likställa    dessa
avsättningar med inkomst.


I    regeringsförslaget   uttalas   att
inkomstbegreppet för egenföretagare  bör
ses  över  inom flera delar av  bidrags-
och socialförsäkringssystemen. Utskottet
delar  denna uppfattning. En  fråga  som
bör    ingå   i   översynen    är    hur
egenföretagarnas bostadsbidragsgrundande
inkomst   skall   fastställas.    Enligt
utskottets  mening  bör  den   aviserade
översynen avvaktas. Regeringens  förslag
bör   sålunda  avvisas  i  enlighet  med
förslaget  i  motion 1995/96:Bo27  (kds)
yrkande 3.


dels  att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:


8.          beträffande          den
bostadsbidragsgrundande inkomsten för
egenföretagare


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Bo27 yrkande 3 och med avslag
på    proposition    1995/96:186    i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


5. Höjning av det särskilda bidraget
(mom. 10)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 11 börjar med  Som utskottet 
och    slutar    med     Motionsyrkandet
avstyrks  bort ha följande lydelse:


Det  är  ett  ovedersägligt faktum  att
många flerbarnsfamlijer drabbats hårt av
försämringarna  i  flerbarnstilläggen  i
barnbidragssystemet. Det framstår enligt
utskottets  mening  mot  bakgrund  härav
inte  bara  som rimligt utan  också  som
nödvändigt   att   dessa   hushåll   kan
kompenseras inom bostadsbidragssystemet.
De  av  regeringen förordade höjningarna
av  det  särskilda  bostadsbidraget  för
familjer med fler än tre barn bör därför
genomföras.  Denna  åtgärd  utgör   dock
enligt     utskottets    mening     inte
tillräcklig       kompensation       för
försämringarna      i      barnbidragen.
Ytterligare åtgärder riktade  mot  dessa
familjer  bör därför övervägas  t.ex.  i
form  av  ytterligare höjningar  av  det
särskilda bidraget.


Vad utskottet nu med bifall till motion
1995/96:Bo28   (v)   yrkande   7    samt
regeringens   förslag  anfört   om   det
särskilda bidraget bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  10
bort ha följande lydelse:


10.   beträffande  höjning  av   det
särskilda bidraget


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del och motion 1995/96:Bo28 yrkande 7
som  sin  mening ger regeringen  till
känna vad utskottet anfört,


6. Bostadsbidragen till ungdomar under
29 år (mom. 11)




Sten  Andersson (m), Stig  Grauers  (m),
Inga  Berggren  (m)  och  Peter  Weibull
Bernström (m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 12 börjar med  I dagens   och
på  s.  13 slutar med  följande avsnitt 
bort ha följande lydelse:


Det    är    utskottets    principiella
uppfattning  att  bostadsbidragen   till
hushåll  utan  barn bör  avvecklas.  Som
framhålls i regeringsförslaget har dessa
hushåll  normalt  en  betydligt   större
flexibilitet med avseende på sitt boende
än  hushåll med barn. Utgångspunkten för
regeringens ställningstagande  är  också
att  bostadsbidragen  till  ungdomar  på
sikt skall tas bort. Som ett första  led
i      avvecklingen     förordas     att
bostadsbidragen  skall  slopas  för   de
ungdomar  som  inte studerar.  Utskottet
delar  denna  uppfattning.  Även  enligt
utskottets  mening  bör  bostadsbidragen
till dessa hushåll avvecklas. När den nu
pågående          översynen           av
studiestödssystemen    genomförts    bör
dessutom bostadsbidragen till studerande
ungdomar slopas.


Utskottets    ställningstagande    ovan
innebär    att    regeringens    förslag
tillstyrks.    Motionerna   1995/96:Bo25
(mp),   1995/96:Bo28  (v)   yrkande   8,
1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32  (c),
denna  motion  såvitt  nu  är  i  fråga,
avstyrks.


dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:


11. beträffande bostadsbidragen till
ungdomar under 29 år


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del  och  med  avslag  på  motionerna
1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8,
1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna
motion  i  motsvarande del, godkänner
vad utskottet anfört,


7. Bostadsbidragen till ungdomar under
29 år (mom. 11)




Erling  Bager  (fp)  och  Ulf  Björklund
(kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 12 börjar med  I dagens   och
på  s.  13 slutar med  följande avsnitt 
bort ha följande lydelse:


De   omfattande  besparingar  som   det
statsfinansiella läget nu tvingat fram i
bostadsbidragen      innebär      enligt
utskottets  mening  att  frågan  om  hur
bidragen   skall   riktas   noga   måste
övervägas. Barnfamiljerna har i hög grad
fått bära bördan av andra besparingar  i
de  sociala  systemen. Det finns  enligt
utskottets  mening redan av  detta  skäl
anledning  att  i bostadsbidragssystemet
prioritera  boendet  för  barnhushållen.
Till detta kommer att barnfamiljerna  av
fler  skäl  har svårare att anpassa  och
förändra  sitt  boende än  hushåll  utan
barn.   Inte   minst   för   barnen   är
tryggheten i den invanda miljön  viktig.
Byte av bostad för ofta med sig byte  av
skola    eller   daghem.     Sammantaget
riskerar detta att leda till att barnens
social  trygghet äventyras med allt  vad
det för med sig.


Utskottet delar mot bakgrund av det  nu
anförda  vad som i propositionen anförts
om  att boendestandarden för hushåll med
barn  bör prioriteras. Genom att hushåll
utan   barn   normalt  har   en   större
flexibilitet  och anpassningsförmåga  än
barnhushåll  bör  det vara  möjligt  att
slopa  bostadsbidragen till de  ungdomar
som  inte studerar fr.o.m. den 1 januari
1997.  I enlighet med regeringsförslaget
bör    sålunda   bostadsbidragen    till
studerande ungdomar behållas i  avvaktan
på    att    pågående   utredningsarbete
avseende  studiestödssystemen slutförts.
Därefter  bör  även bostadsbidragen  för
denna    grupp   tas   upp    till    en
förutsättningslös prövning.


Utskottets    ställningstagande    ovan
innebär    att    regeringens    förslag
tillstyrks.    Motionerna   1995/96:Bo25
(mp),   1995/96:Bo28  (v)   yrkande   8,
1995/96:Bo30 (s) samt 1995/96:Bo32  (c),
denna  motion  såvitt  nu  är  i  fråga,
avstyrks.


dels att utskottets hemställan under  11
bort ha följande lydelse:


11. beträffande bostadsbidragen till
ungdomar under 29 år


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del  och  med  avslag  på  motionerna
1995/96:Bo25, 1995/96:Bo28 yrkande 8,
1995/96:Bo30 samt 1995/96:Bo32, denna
motion  i  motsvarande del, godkänner
vad utskottet anfört,


8. Den högsta bidragsgrundande
bostadsytan (mom. 12)




Sten  Andersson (m), Stig  Grauers  (m),
Inga  Berggren  (m)  och  Peter  Weibull
Bernström (m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  14  börjar  med    Dagens
bostadsbidragsregler   och  på   s.   15
slutar   med   januari  1997   bort   ha
följande lydelse:


I   dagens  bostadsbidragssystem  finns
inga begränsningar av den bostadsyta som
kan     ligga     till     grund     för
bostadsbidraget.  En uppenbar  följd  av
detta är att bostadsbidrag kan komma att
utgå  för  bostadsytor som ligger  långt
över vad som får anses vara motiverat av
bostadspolitiska skäl.  Utskottet  delar
sålunda  regeringens  uppfattningen  att
bidragsgivningen  bör begränsas  för  de
bostäder  som ligger över  vad  som  kan
anses vara en normal ytstandard. Förutom
att  en  sådan  åtgärd bidrar  till  att
förbättra        effektiviteten        i
bostadsbidragssystemet             talar
statsfinansiella  skäl   för   att   den
genomförs.


De  föreslagna ytgränserna  utgår  inte
bara  från  den  mest  generösa  av   de
utrymmesnormer  som  tagits  fram   utan
dessutom  från  en generös  tolkning  av
denna  norm. Detta kan belysas  med  den
föreslagna begränsningen till 90 m2  för
hushåll  med  ett barn. För ett  hushåll
med denna sammansättning förutsätter den
använda normen att bostaden skall  bestå
av  tre rum och kök. Det betyder att  en
normal trerummare med god marginal  ryms
inom   den   förordade  ytgränsen.   Med
avseende på att ytgränsen sedan ökas med
20  m2  för varje tillkommande barn  upp
till  fem barn, måste även dessa hushåll
anses   tillförsäkrade  en  mycket   god
utrymmesstandard  inom  ramen   för   de
föreslagna    gränserna.    Utan     att
åsidosätta  den aktuella normen  är  det
enligt  utskottets mening  mot  bakgrund
härav   möjligt  att  något  sätta   ned
ytgränserna i förhållande till  dem  som
regeringen förordat.


Utskottet föreslår med hänvisning  till
det nu anförda att ytgränserna sätts ned
med  10  m2  för  alla  hushållstyper  i
förhållande till regeringsförslaget. För
ett  hushåll med ett barn innebär  detta
att   den  bidragsgrundande  bostadsytan
begränsas  till  80  m2.  En  normalstor
treumslägenhet   torde  sålunda   rymmas
också  inom  denna  ytgräns.  Även   med
utskottets förslag ökas sedan den högsta
bidragsgrundande  ytan  med  20  m2  för
varje tillkommande barn.


Sammanfattningsvis  förordar  utskottet
sålunda    att    den   bidragsgrundande
bostadsytan  begränsas enligt  följande,
för


hushåll        med       ett        barn
högst   80  m2     hushåll med två  barn
högst   100  m2   hushåll med  tre  barn
högst   120  m2   hushåll med fyra  barn
högst   140  m2   hushåll med fem  eller
flera   barn                       högst
160  m2   ungdomar mellan 18 och  29  år
utan   barn                        högst
60   m2




Vad i övrigt i propositionen föreslagits
beträffande  den högsta bidragsgrundande
bostadsytan  tillstyrks  av   utskottet.
Även   enligt  utskottets   mening   bör
sålunda    de    förordade   ytgränserna
tillämpas     på    nyansökningar     om
bostadsbidrag fr.o.m. den  1  juli  1996
och   i  övrigt  för  bostadsbidrag  som
lämnas fr.o.m. den 1 januari 1997.


Den  besparing  som utskottets  förslag
ger    utöver   vad   som   följer    av
regeringsförslaget kan beräknas till 300
miljoner  kronor räknat  på  helår.  För
innevarande budgetår kan den ytterligare
besparingen  beräknas  till   minst   40
miljoner kronor.


dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:


12.     beträffande    den    högsta
bidragsgrundande bostadsytan


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   motion   1995/96:Bo32   i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


9. Den högsta bidragsgrundande
bostadsytan (mom. 12)




Erling  Bager  (fp)  och  Ulf  Björklund
(kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som   på   s.  14  börjar  med    Dagens
bostadsbidragsregler   och  på   s.   15
slutar   med   januari  1997   bort   ha
följande lydelse:


De   i   dag   gällande  reglerna   för
bostadsbidragen  innehåller  inte  några
begränsningar av den bostadsyta som  kan
ligga till grund för bostadsbidraget.  I
praktiken torde dock de hyresgränser som
satts  upp i de flesta fall innebära  en
viss  begränsning  av bostadens  storlek
genom  det  samband  som  normalt  finns
mellan     bostadens     storlek     och
bostadskostnaden.   Trots   detta    kan
naturligtvis bostadsbidrag,  med  dagens
regler,  komma att utgå för  bostadsytor
som  ligger långt över vad som kan anses
vara     bostadspolitiskt     motiverat.
Utskottet   delar  mot  bakgrund   härav
uppfattningen  att  bostadsbidragen  bör
kunna  reduceras  för  de  bostäder  som
ligger väsentligt över vad som kan anses
vara en normal ytstandard.


Det  av  regeringen framlagda förslaget
till  ytgränser utgår dels från den mest
generösa av de utrymmesnormer som  satts
upp,  dels  från en generös tolkning  av
denna   norm.   Detta   är   en   enligt
utskottets  mening riktig  utgångspunkt.
Även   om  det  finns  skäl  att  minska
statens   subventioner  till  de   allra
största  bostäderna får  inte  gränserna
sättas  på ett sådant sätt att  familjer
som  bor  i  relativt  normala  bostäder
drabbas   på   ett  oacceptabelt   sätt.
Utskottet är för sin del medvetet om att
det naturligtvis kan vara förknippat med
vissa problem att sätta upp ytgränser av
detta slag. Det kan t.ex. gälla familjer
som  bor  i stora bostäder på orter  där
det  inte  finns några andra alternativ.
Det  får  enligt utskottets  mening  mot
bakgrund    härav    förutsättas     att
regeringen noga följer effekterna av  de
nu förordade ytbegränsningarna och om så
visar  sig erforderligt för fram förslag
till  de eventuella justeringar som  kan
erfordras.  Från denna utgångspunkt  bör
förslaget    i    propositionen    kunna
accepteras.  Däremot  finns  det  enligt
utskottets mening inte utrymme  för  att
göra  ytterligre inskränkningar i de  nu
förordade ytgränserna.


Med  hänvisning till det nu anförda bör
enligt   utskottets   mening   den    av
regeringen  föreslagna begränsningen  av
den  högsta bidragsgrundande bostadsytan
genomföras. Utskottets ställningstagande
innebär att motion 1995/96: Bo32  (c)  i
motsvarande del avstyrks.


dels att utskottets hemställan under  12
bort ha följande lydelse:


12.     beträffande    den    högsta
bidragsgrundande bostadsytan


att   riksdagen   med   bifall   till
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del   och   med  avslag   på   motion
1995/96:Bo32   i   motsvarande    del
godkänner vad utskottet anfört,


10. Minsta ytgräns m.m. för
bostadsbidrag till hushåll med enbart
umgängesrättsbarn (mom. 13)




Per Lager (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som   på  s.  15  börjar  med   Bostads-
bidragen  till  och på s. 16 slutar  med
 2 avstyrks  bort ha följande lydelse:


Det  är  en  självklarhet men  tål  att
upprepas:  Barn behöver sina  föräldrar.
Samhällets   stöd  till  boendet   måste
därför   utformas  så   att   det   inte
försvårar  kontakten  mellan  barn   och
föräldrar vid en skilsmässa. Rätten till
bostadsbidrag  för umgängesrättsbarn  är
ett  viktigt  inslag i dessa strävanden.
De  av regeringen nu förordade gränserna
för  en  minsta bostad som  villkor  för
bostadsbidrag    för   umgängesföräldrar
verkar  däremot i rakt motsatt riktning.
Förslaget   kan  genom  sina  ekonomiska
effekter   komma  att  styra   kontakten
mellan   föräldrar  och  barn   på   ett
oacceptabelt sätt. Som framhålls  i  mp-
motionen  bör en förälders  ekonomi  och
inte      bostadens     storlek     även
fortsättningsvis vara avgörande  för  om
bostadsbidrag  skall utgå  eller  ej.  I
enlighet  med vad som förordas i  motion
1995/96:Bo29 (mp) yrkande 2 bör  sålunda
regeringens förslag om en minsta  bostad
som   förutsättning  för   bostadsbidrag
avvisas.


dels att utskottets hemställan under  13
bort ha följande lydelse:


13.  beträffande minsta ytgräns m.m.
för  bostadsbidrag till  hushåll  med
enbart umgängesrättsbarn


att  riksdagen med bifall till motion
1995/96:Bo29 yrkande 2 och med avslag
på    proposition    1995/96:186    i
motsvarande    del   godkänner    vad
utskottet anfört,


11. Kretsen av bidragsberättigade (mom.
15)




Sten  Andersson (m), Stig  Grauers  (m),
Inga  Berggren (m), Ulf Björklund  (kds)
och Peter Weibull Bernström (m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 18 börjar med  Som  framgår 
och  på  s.  19 slutar med  till  känna 
bort ha följande lydelse:


I   fråga   om   bostadsbidragen   till
ungdomar     innebär     förslaget     i
propositionen    att   bidragen    skall
avvecklas   för   ungdomar   som    inte
studerar. I anslutning härtill  aviserar
regeringen  också sin avsikt att  senare
föra     fram     förslag     om     att
ungdomsbostadsbidragen skall tas bort  i
sin   helhet   -   detta  när   pågående
utredningsinsatser              avseende
studiestödssystemen har genomförts.  Det
framstår  enligt utskottets  mening  mot
bakgrund härav som mindre angeläget  att
nu   överväga  att  vidga   kretsen   av
bidragsberättigade.  Även  om  utskottet
och  riksdagen tidigare uttalat sig  för
en vidgning har detta gjorts i en delvis
annan   statsfinansiell   situation   än
dagens.  Regeringen har också gjort  den
bedömningen att det med avseende  på  de
ekonomiska  konsekvenserna   inte   vore
rimligt att öppna möjligheterna för alla
samboende par att oavsett samlevnadsform
söka      bostadsbidrag     tillsammans.
Visserligen   har   inte    de    exakta
kostnaderna  redovisats,  men  det   kan
enligt  utskottets  mening  hävdas   att
snart  sagt varje kostnadsökning är  för
stor  i  ett  läge där stora besparingar
görs i bostadsbidragen.


Utskottet avstyrker med hänvisning till
det nu anförda motion 1995/96: Bo31 (s).


dels att utskottets hemställan under  15
bort ha följande lydelse:


15.    beträffande    kretsen     av
bidragsberättigade


att     riksdagen    avslår    motion
1995/96:Bo31,


12. Analyser av förslagens ekonomiska
konsekvenser


(mom. 19)


Owe Hellberg (v) och Ulf Björklund (kds)
anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  21  börjar  med   Utskottet
delar   och slutar med  Motionsyrkandena
avstyrks  bort ha följande lydelse:


En  förutsättning för att bostadsbidrag
skall   kunna  utgå  är  att  hushållets
inkomst inte är alltför hög. Det innebär
att  de hushåll som uppbär bostadsbidrag
normalt  är  mer ekonomiskt  sårbara  än
andra     hushåll.    Förändringar     i
bostadsbidragen kan därmed förväntas  ha
en  påtaglig  och  omedelbar  effekt  på
hushållets  samlade  ekonomi.  En  följd
härav   är  att  minskade  bostadsbidrag
medför  en  uppenbar risk för att  dessa
hushålls ekonomi påverkas i så hög  grad
att  de blir i behov av annat stöd,  och
då närmast socialbidrag. De analyser som
bl.a.           redovisats            av
Bostadsbidragsutredningen  visar   också
att  försämringar  i  bostadsbidragen  i
betydande  utsträckning leder  till  att
utbetalningarna  av  socialbidrag  ökar.
Det  finns sålunda en uppenbar risk  att
försämrade   bostadsbidrag  leder   till
ökade kommunala kostnader.


Enligt     utskottets     mening     är
propositionens redovisning av  sambandet
mellan minskade bostadsbidrag och  ökade
kommunala  kostnader om inte  obefintlig
så  i  alla fall otillräcklig.  Vad  som
erfordras  är  därför  en  brett  anlagd
analys    där    de   samhällsekonomiska
sambanden  mellan statens  insatser  för
att stödja boendet och dess effekter  på
de  kommunala kostnaderna belyses.  Även
enligt  utskottets mening bör en  analys
av de nu aktuella förslagens  ekonomiska
konsekvenser  genomföras i enlighet  med
förslagen   i   motionerna  1995/96:Bo27
(kds)  yrkande  1 samt 1995/96:Bo28  (v)
yrkande  3. Utskottets ställningstagande
i denna del bör riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  19
bort ha följande lydelse:


19.    beträffande    analyser    av
förslagens ekonomiska konsekvenser


att   riksdagen  med   anledning   av
motionerna  1995/96:Bo27  yrkande   1
samt  1995/96:Bo28 yrkande 3 som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,


13. Skattesystemet och bostadsbidragen
(mom. 20)




Owe Hellberg (v) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 22 börjar med  Det torde  och
slutar med  2 avstyrks  bort ha följande
lydelse:


Den ökning av boendekostnaderna som ägt
rum  under  åren 1989-1995  torde  sakna
motstycke  i  modern  tid.  Under  denna
sexårsperiod har boendekostnaderna  ökat
med  realt  9  %  per  år.  Bakom  denna
skrämmande  utveckling  ligger  i   allt
väsentligt  en enda faktor  -  1991  års
skatteomläggning.  Trots   omläggningens
uppenbart  stora betydelse  för  boendet
har inte någon mera genomgripande analys
direkt   inriktad  på  sambandet  mellan
skatteomläggningen                   och
bostadskostnaderna   genomförts.   Detta
förhållande        är       naturligtvis
anmärkningsvärt.


Enligt utskottets mening är det nu  hög
tid   att   en   både  bred   och   djup
utvärdering  av  skatteomläggningen  med
avseende  på  dess effekter  på  boendet
initieras och genomförs. Det innebär att
utvärderingen  inte  bara  bör   omfatta
skatteomläggningens direkta effekter  på
boendekostnaderna utan  också  indirekta
effekter   som  påverkan  på  hushållens
boendestandard,     eventuellt      ökad
trångboddhet  och  andra  bostadssociala
förhållanden.


Vad  utskottet  nu med anslutning  till
motion  1995/96:Bo29 yrkandena 1  och  2
anfört      om     en     analys      av
skatteomläggningens effekter på  boendet
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna.


dels att utskottets hemställan under  20
bort ha följande lydelse:


20.  beträffande skattesystemet  och
bostadsbidragen


att riksdagen med anledning av motion
1995/96:Bo28 yrkandena 1  och  2  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,


14. Lagförslaget (mom. 21)




Under   förutsättning  av  bifall   till
reservationerna 6 och 8




Sten  Andersson (m), Stig  Grauers  (m),
Inga  Berggren  (m)  och  Peter  Weibull
Bernström (m) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 22 börjar med  Som  framgår 
och  på s. 23 slutar med  bilaga 2  bort
ha följande lydelse:


Som      framgår     av      utskottets
ställningstaganden  i  sakfrågorna  ovan
förordar utskottet vissa ändringar i det
av regeringen framlagda lagförslaget. De
av utskottet förordade ändringarna avser
dels  att  det i lagens 1 § bör  införas
bestämmelser  om att den  sökande  skall
vara  folkbokförd  på  den  bostad   som
bostadsbidraget       gäller,       dels
bestämmelserna i 15 a och  17  a  §§  om
högsta bidragsgrundande bostadsyta.  Som
en följd härav bör motsvarande justering
göras  i  lagens  ingress.  Den  närmare
utformningen av dessa lagrum framgår  av
betänkandets   bilaga  3  vari   återges
reservanternas (m) förslag till  lag  om
ändring    i    lagen   (1993:737)    om
bostadsbidrag.


Med  de  ändringar  som  utskottet   nu
förordat  samt  med vissa  redaktionella
ändringar tillstyrks regeringens förslag
till  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om  bostadsbidrag med  den  lydelse  som
framgår av betänkandets bilaga 2.


dels att utskottets hemställan under  21
bort ha följande lydelse:


21. beträffande lagförslaget


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del


a)   antar  det  som  reservanternas
förslag betecknade förslaget till lag
om  ändring  i  lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag  med  den  lydelse  som
framgår av bilaga 3,


b)   i   övrigt   antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag  med  den
lydelse som framgår av bilaga 2.


15. Lagförslaget (mom. 21)




Under   förutsättning  av  bifall   till
reservationerna 7 och 9




Erling Bager (fp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 22 börjar med  Som  framgår 
och på s. 23 slutar med   bilaga 2  bort
ha följande lydelse:


Som      framgår     av      utskottets
ställningstaganden  i  sakfrågorna  ovan
förordar  utskottet  dels  att   de   av
regeringen    framlagda   lagändringarna
genomförs, dels att det i lagens 1 § bör
införas  bestämmelser om att den sökande
skall vara folkbokförd på den bostad som
bostadsbidraget avser. Som en  följd  av
det  sistnämnda  ställningstagandet  bör
motsvarande  justering  göras  i  lagens
ingress.  Den  närmare  utformningen  av
dessa  lagrum  framgår  av  betänkandets
bilaga 4 vari återges reservantens  (fp)
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag.


Med  de  ändringar  som  utskottet   nu
förordat  samt  med vissa  redaktionella
ändringar tillstyrks regeringens förslag
till  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om  bostadsbidrag med  den  lydelse  som
framgår av betänkandets bilaga 2.


dels att utskottets hemställan under  21
bort ha följande lydelse:


21. beträffande lagförslaget


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del


a)   antar  det  som  reservanternas
förslag betecknade förslaget till lag
om  ändring  i  lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag  med  den  lydelse  som
framgår av bilaga 4,


b)   i   övrigt   antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag  med  den
lydelse som framgår av bilaga 2.


16. Lagförslaget (mom. 21)




Under   förutsättning  av  bifall   till
reservationerna 3 och 10




Per Lager (mp) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 22 börjar med  Som  framgår 
och på s. 23 slutar med   bilaga 2  bort
ha följande lydelse:


Som      framgår     av      utskottets
ställningstaganden  i  sakfrågorna  ovan
förordar utskottet vissa ändringar i det
av  regeringen  framlagda  lagförslaget.
Enligt utskottet bör inte bestämmelserna
i      9     §     ändras     så     att
förmögenhetsuppbyggnaden i  egnahem  och
bostadsrätter beaktas vid  beräkning  av
boendekostnaden. Inte heller bör  det  i
10  §  införas krav på en minsta storlek
på     bostaden    som    villkor    för
bostadsbidrag  för  hushåll  med  enbart
umgängesrättsbarn.   De   av   utskottet
förordade  ändringarna  avser   dessutom
dels  att de nuvarande bestämmelserna  i
12  §  om rätten till bostadsbidrag  för
ungdomar     bör     behållas,      dels
bestämmelserna i 15 a och  17  a  §§  om
högsta    bidragsgrundande   bostadsyta.
Utskottets    ställningstagande     ovan
innebär  även att det i lagens 1  §  bör
införas  bestämmelser om att den sökande
skall vara folkbokförd på den bostad som
bostadsbidraget  avser.  Som  en   följd
härav  bör motsvarande justeringar göras
i    lagens    ingress.   Den    närmare
utformningen av dessa lagrum framgår  av
betänkandets   bilaga  5  vari   återges
reservantens (mp) förslag  till  lag  om
ändring    i    lagen   (1993:737)    om
bostadsbidrag.


Med  de  ändringar  som  utskottet   nu
förordat  samt  med vissa  redaktionella
ändringar tillstyrks regeringens förslag
till  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om  bostadsbidrag med  den  lydelse  som
framgår av betänkandets bilaga 2.


dels att utskottets hemställan under  21
bort ha följande lydelse:


21. beträffande lagförslaget


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del


a)  avslår regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1993:737)  om
bostadsbidrag såvitt avser 9, 10  och
12 §§,


b)   antar   det   som  reservantens
förslag betecknade förslaget till lag
om  ändring  i  lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag  med  den  lydelse  som
framgår av bilaga 5,


c)   i   övrigt   antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag  med  den
lydelse som framgår av bilaga 2.


17. Lagförslaget (mom. 21)




Under   förutsättning  av  bifall   till
reservationerna 1, 4, 7 och 9




Ulf Björklund (kds) anser




dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 22 börjar med  Som  framgår 
och på s. 23 slutar med   bilaga 2  bort
ha följande lydelse:


Som      framgår     av      utskottets
ställningstaganden  i  sakfrågorna  ovan
förordar utskottet vissa ändringar i det
av regeringen framlagda lagförslaget. De
av utskottet förordade ändringarna avser
dels att några särskilda bestämmelser om
beräkningen      av      egenföretagares
bostadsbidragsgrundande inkomst inte bör
införas  i  4  §, dels att de  nuvarande
bestämmelserna om inkomstgränser i 13  §
bör         behållas.         Utskottets
ställningstagande ovan innebär  dessutom
att   det  i  lagens  1  §  bör  införas
bestämmelser  om att den  sökande  skall
vara  folkbokförd  på  den  bostad   som
bostadsbidraget  avser.  Som  en   följd
härav  bör motsvarande justeringar göras
i    lagens    ingress.   Den    närmare
utformningen av dessa lagrum framgår  av
betänkandets   bilaga  6  vari   återges
reservantens (kds) förslag till  lag  om
ändring    i    lagen   (1993:737)    om
bostadsbidrag.


Med  de  ändringar  som  utskottet   nu
förordat  samt  med vissa  redaktionella
ändringar tillstyrks regeringens förslag
till  lag  om ändring i lagen (1993:737)
om  bostadsbidrag med  den  lydelse  som
framgår av betänkandets bilaga 2.


dels att utskottets hemställan under  21
bort ha följande lydelse:


21. beträffande lagförslaget


att   riksdagen  med   anledning   av
proposition 1995/96:186 i motsvarande
del


a)  avslår regeringens förslag  till
lag om ändring i lagen (1993:737)  om
bostadsbidrag såvitt avser 13 §,


b)   antar   det   som  reservantens
förslag betecknade förslaget till lag
om  ändring  i  lagen  (1993:737)  om
bostadsbidrag  med  den  lydelse  som
framgår av bilaga 6,


b)   i   övrigt   antar  regeringens
förslag  till lag om ändring i  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag  med  den
lydelse som framgår av bilaga 2.


Särskilt yttrande




Återföring av vissa besparingar




Owe Hellberg (v) anför:




Det  är Vänsterpartiets uppfattning  att
den    av   regeringen   och   utskottet
föreslagna    totala    besparingen    i
bostadsbidragen  är för  stor.  Jag  har
trots  detta ställt mig bakom utskottets
förslag   i  dess  enskilda  delar.   En
förutsättning för detta har  dock  varit
att   vissa   av   de  besparingar   som
utskottet   för   fram   återförs   till
bostadsbidragssystemet.  De  besparingar
det gäller är införandet av individuella
inkomstgränser  och minskningen  av  den
högsta bidragsgrundande bostadsytan.


I     fråga    om    de    individuella
inkomstgränserna  har  jag  också  i  en
reservation     fört     vidare      ett
motionsförslag (v) om att besparingen om
300  miljoner kronor skall användas till
att  förstärka bidragen för  de  hushåll
som  drabbas  av minskade  bostadsbidrag
trots  att  båda arbetar. På samma  sätt
måste  de 300 miljoner kronor som sparas
genom   att  utskottet  föreslår  sänkta
ytgränser i förhållande till regeringens
förslag          återföras          till
bostadsbidragssystemet.   Den    närmare
utformningen och inriktningen  av  dessa
åtgärder    behöver    dock    övervägas
ytterligare.  Det  är  därför  min   och
Vänsterpartiets avsikt att i samband med
höstens budgetbehandling återkomma  till
riksdagen   med   förslag   med    denna
inriktning.


Utskottets förslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels att 6 § skall upphöra att gälla,


dels att 1-5, 7-10, 13, 14, 16, 18, 21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.




Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


1 §
Den som bor och är   Den som bor och är
folkbokförd       i  folkbokförd       i
Sverige   kan    få  Sverige   kan    få
bostadsbidrag        bostadsbidrag
enligt  denna  lag.  enligt  denna  lag.
Bostadsbidrag        Bostadsbidrag
lämnas  av allmänna  lämnas  av allmänna
medel  dels i  form  medel  dels i  form
av    bidrag   till  av    bidrag   till
kostnader  för  den  kostnader  för  den
bostad där sökanden  bostad där sökanden
är  bosatt, dels  i  är    bosatt    och
form   av  särskilt  folkbokförd, dels i
bidrag          för  form   av  särskilt
hemmavarande barn.   bidrag          för
hemmavarande  barn.
Om     det    finns
särskilda skäl, får
bidrag  dock lämnas
till    kostnaderna
för  en bostad  där
sökanden  inte   är
folkbokförd.




15 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
14  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande


1. för hushåll med
ett     barn     80
kvadratmeter,


2. för hushåll med
två     barn    100
kvadratmeter,


3. för hushåll med
tre     barn    120
kvadratmeter,


4. för hushåll med
fyra    barn    140
kvadratmeter, och


5. för hushåll med
fem   eller   flera
barn            160
kvadratmeter.


Större
bostadsytor än  som
anges    i   första
stycket         får
beaktas,         om
sökanden      eller
någon   medlem   av
familjen         är
funktionshindrad.




Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


17 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
17  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande     60
kvadratmeter.


Större  bostadsyta
än   som  anges   i
första stycket  får
beaktas,         om
sökanden      eller
maken  är funktions
hindrad.
Regeringens förslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels att 6 § skall upphöra att gälla,


dels att 2-5, 7-10, 12-14, 16, 18,  21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.


Nuvarande lydelse


1 a '




² §
I lagen förstås med


1.
förvärvsinkomst:
inkomst  av  tjänst
och   inkomst    av
näringsverksamhet,


2.
bidragsgrundande
inkomst:   för   12
månader      framåt
beräknad
förvärvsinkomst med
de    tillägg   som
följer av 5-7 §§,


3.        hushåll:
barnfamiljer, makar
utan    barn    och
ensamstående   utan
barn,


4.  barn: den  som
är   under  18   år
eller    som    får
förlängt barnbidrag
eller studiehjälp,


5.   makar:  makar
som    lever   till
sammans.






3 §






Ïí éîôå óëäì öéóáó æöò áîîáô óëáìì íåä 
íáëáò êäíóôäììáó íáî ïãè ëöéîîá óïí õôáî 
áôô öáòá çéæôá íåä öáòáîäòá ìåöåò 
ôéììóáííáîó ïãè 


±® èáò åììåò èáò èáæô çåíåîóáíô âáòî 
åììåò


²® äò æïìëâïëæöòäá ðå óáííá áäòåóó®




4 §1
Förvärvsinkomst      Bidragsgrundande
beräknas för  varje  inkomst  utgörs  av
sökande efter samma  summan  av  inkomst
grunder som  enligt  av
kommunalskattelagen  näringsverksamhet
(1928:370)  med  de  och   inkomst    av
undantag som  anges  tjänst       enligt
i  andra och tredje  kommunalskattelagen
styckena.            (1928:
370) och inkomst av
I  inkomstslaget  kapital      enligt
tjänst      beaktas  lagen (1947:576) om
kostnader för resor  statlig
mellan bostaden och  inkomstskatt,   med
arbetsplatsen  till  de    tillägg   och
den del kostnaderna  avdrag som anges  i
beräknas  överstiga  andra   och  tredje
5    000    kronor.  styckena samt 5 och
Övriga kostnader  i  7 §§.
inkomstslaget
tjänst beaktas till   Beloppet    enligt
den del kostnaderna  första      stycket
beräknas  överstiga  skall  ö k a s  m e
2 000 kronor.        d


I  inkomstslaget   1.        inkomst,
näringsverksamhet    inklusive   kostför
beaktas        inte  mån,  som beskattas
underskott      som  enligt lagen (1958:
uppkommit       ett  295)             om
tidigare år.         sjömansskatt,


2.  inkomst som på
grund     av     be
stämmelserna i 54 §
första  stycket  f)
kommunalskattelagen
eller    avtal   om
undvikande       av
dubbelbeskattning
inte    ingår     i
inkomst  av närings
verksamhet,  tjänst
eller kapital,


3.  studiemedel  i
form    av   studie
bidrag,


4.            icke
skattepliktiga
stipendier  över  3
000    kronor   per
månad,


5.  belopp  varmed
inkomst          av
näringsverksamhet
har  minskats genom
avdrag för


-  avsättning till
periodiseringsfond


-     ökning    av
expansionsmedel


-  utgift för egen
pension intill  ett
halvt basbelopp  en
ligt  1  kap.  6  §
lagen (1962:381) om
allmän försäkring


-  underskott från
tidigare    beskatt
ningsår, och


6.  belopp  varmed
inkomst  av kapital
har  minskats genom
avdrag, utom där


- realisationsvinst
har   minskats  med
realisationsförlust
uppkommen     under
beskattningsåret


- avdrag har gjorts
enligt        lagen
(1993:1469)      om
uppskovsavdrag  vid
byte   av   bostad,
eller


- avdrag har gjorts
för         negativ
räntefördelning.


Beloppet    enligt
första      stycket
skall m i n s k a s
m e d belopp varmed
inkomst    av    nä
ringsverksamhet har
ökats genom


-  återföring till
beskattning      av
avdrag          för
avsättning     till
periodiseringsfond


-   minskning   av
expansionsmedel.


5  §
Till         varje     Tillägg till den
sökandes förvärvsin  bidragsgrundande
komst  skall läggas  inkomsten     skall
inkomst  av kapital  göras    för    för
till    den     del  mögenhet enligt vad
inkomsten            som  anges i  denna
överstiger  2   000  paragraf.   Tillägg
kronor.              skall   göras   för
varje  sökande  och
Inkomst av kapital  varje   barn    som
beräknas      efter  avses i 10 § med un
samma  grunder  som  dantag   av  första
enligt        lagen  stycket  2  och   3
(1947:576)       om  samt         tredje
statlig          in  stycket.  Som   för
komstskatt.    Till  mögenhet räknas den
inkomst  av kapital  beskattningsbara
skall   dock   inte  förmögenheten
räknas  vinst   vid  enligt        lagen
icke    yrkesmässig  (1947:577)       om
avyttring      (rea  statlig    förmögen
lisationsvinst)      hetsskatt, beräknad
samt   inte  heller  med bortseende från
statligt             privatbostads-
räntebidrag. Avdrag  fastighet     eller
för   kostnader   i  bostadsrätt     för
förvärvskällan  får  vilken    bostadsbi
inte göras.          drag    söks    och
skulder  med  säker
het     i     denna
egendom.    Tillägg
skall göras med  15
procent   av    den
sammanlagda
förmögenhet     som
överstiger 100  000
kronor,    avrundat
nedåt   till   helt
tiotusental kronor.


Tillägg för barns
förmögenhet   skall
fördelas       lika
mellan makar.
7 §
Om ett eller flera   Om ett eller flera
barn som avses i 10  barn som avses i 10
§  med undantag  av  §  med undantag  av
första  stycket   2  första  stycket   2
och  3  samt tredje  och  3  samt tredje
stycket har inkomst  stycket har inkomst
av  kapital,  skall  av  kapital,  skall
till      sökandens  till      sökandens
förvärvsinkomst      bidragsgrundande in
läggas varje  barns  komst  läggas varje
inkomst  av kapital  barns  inkomst   av
till    den     del  kapital  till   den
inkomsten            del       inkomsten
överstiger  1   000  överstiger  1   000
kronor.              kronor.


.                    Vid  beräkning  av
inkomst  av kapital
Vid  beräkning  av  tillämpas 4 § andra
inkomst  av kapital  stycket 6.
tillämpas 5 § andra
stycket.              Tillägg     enligt
denna      paragraf
skall fördelas lika
mellan makar.




8 §
Makar anses leva     Bidragsgrundande
tillsammans om skäl  inkomst skall  avse
inte   visas    för  samma    kalenderår
annat.   För    dem  som bostadsbidraget
skall                och   skall   anses
bidragsgrundande in  vara  lika fördelad
komst      beräknas  på  varje  månad  i
gemensamt.           kalenderåret.


Bostadskostnader


9 §
Om   hushållet    Vid tillämpningen
disponerar     över  av  denna lag  beak
ansenlig             tas
förmögenhet     får  bostadskostnader  i
bostadsbidrag    be  enlighet        med
stämmas till  lägre  föreskrifter    som
belopp    än    som  meddelas         av
följer av 13-17 §§.  regeringen    eller
efter   regeringens
bemyndigande
Riksförsäkringsver
ket.


10 §




Rätt till bostadsbidrag har den som


1.  har vårdnaden om barn och varaktigt
bor tillsammans med barnet,


2. efter en myndighets beslut har tagit
emot  barn  för  vård i  familjehem,  om
barnet beräknas bo i hemmet under  minst
tre månader, eller


3.  på  grund av vårdnad eller  umgänge
tidvis har barn boende i sitt hem.


Bostadsbidrag lämnas även för barn  som
för   vård   eller   undervisning   inte
varaktigt bor hemma men vistas i  hemmet
under  minst  så lång tid varje  år  som
motsvarar normala skolferier.


Om barnet bor i ett familjehem eller  i
ett  hem  för  vård  eller  boende,  får
föräldern eller föräldrarna bidrag  även
i  andra  fall,  om det finns  särskilda
skäl att bidrag lämnas.


Bestämmelserna  i  första   och   andra
styckena tillämpas även i fråga  om  den
som  är  över 18 år och som får förlängt
barnbidrag eller studiehjälp.


Bostadsbidrag
enligt       första
stycket  3   lämnas
inte  för  bostäder
som        omfattar
mindre  än två  rum
utöver  kök   eller
kokvrå,  eller  med
en       bostadsyta
understigande    40
kvadratmeter.




12 §2
Rätt     till   Rätt          till
bostadsbidrag   har  bostadsbidrag   har
den som              den som


1. har fyllt  18   1.  har  fyllt  18
men inte 29 år och   men inte 29 år,


2.  bor  i   en   2. får
bostad   som    han
eller   hon    äger   - studiestöd enligt
eller  innehar  med  3,  4  eller 7 kap.
hyres-        eller  studiestödslagen
bostadsrätt.         (1973:349)    eller
enligt        lagen
(1983:1030)      om
särskilt      vuxen
studiestöd  för  ar
betslösa, eller


-
utbildningsbidrag,
i  den utsträckning
regeringen    eller
efter   regeringens
bemyndigande   Riks
försäkringsverket
föreskriver, och


3. bor i en bostad
som  han eller  hon
äger  eller innehar
med   hyres-  eller
bostadsrätt.
Bostadsbidrag  enligt  första   stycket
lämnas  inte  om sökanden  eller  dennes
make


1.   har   barn  som  berättigar   till
bostadsbidrag till barnfamiljer eller


2.   får  bostadstillägg  enligt  lagen
(1994:308)   om   bostadstillägg    till
pensionärer    eller   på    grund    av
bestämmelserna  om inkomstprövning  inte
får sådant tillägg.


Har sökandens make fyllt 29 år lämnas
inte bostadsbidrag enligt första
stycket.


13 §3
Bostadsbidrag        Bostadsbidrag
bestäms  enligt  14  bestäms      enligt
och  15 §§, om  den  14-15 a §§, om  den
bidragsgrundande     bidragsgrundande
inkomsten      inte  inkomsten      inte
överstiger 117  000  överstiger  för  en
kronor.   Om    den  sökande   117   000
bidragsgrundande     kronor  eller   för
inkomsten är högre,  makar 58 500 kronor
skall      bidraget  för  var och en  av
minskas   med    20  dem.   Om  den   bi
procent   av    den  dragsgrundande
överskjutande    in  inkomsten är högre,
komsten.             skall      bidraget
minskas   med    20
procent   av    den
överskjutande
inkomsten.


Bidrag         som
beräknas       till
mindre belopp än  1
200 kronor för helt
år betalas inte ut.
14 §4
Bostadsbidrag        Bostadsbidrag
lämnas    månadsvis  lämnas    månadsvis
som                  som


1. särskilt bidrag   1. särskilt bidrag
med                  med


-  600 kronor  för   -  600 kronor  för
ett barn,            ett barn,


-  900 kronor  för   -  900 kronor  för
två barn och         två barn,


-  1 200 kronor för   - 1 200 kronor för
tre   eller   flera  tre barn,
barn, samt
- 1 500 kronor för
fyra barn och


2.   bidrag   till   - 1 800 kronor för
kostnader  för   bo  fem   eller   flera
stad med 75 procent  barn, samt
av   den   del   av
bostadskostnaden      2.   bidrag   till
per  månad som  för  kostnader  för   bo
familjer med         stad med 75 procent
av   den   del   av
-     ett     barn  bostadskostnaden
överstiger  2   000  per  månad som  för
kronor  men inte  3  familjer med
000 kronor,
-     ett     barn
-     två     barn  överstiger  2   000
överstiger  2   000  kronor  men inte  3
kronor  men inte  3  000 kronor,
300 kronor,
-     två     barn
-  tre eller flera  överstiger  2   000
barn     överstiger  kronor  men inte  3
2  000  kronor  men  300 kronor,
inte 3 600 kronor.
-  tre eller flera
barn     överstiger
2  000  kronor  men
inte 3 600 kronor.


Om   bostadskostnaden   överstiger   de
belopp  som  anges i första  stycket  2,
lämnas  bidrag  med 50  procent  av  den
överskjutande bostadskostnaden per månad
upp till


-  5  300  kronor för familjer med  ett
barn,


-  5  900  kronor för familjer med  två
barn,


-  6  600  kronor för familjer med  tre
eller flera barn.


Högre bostadskostnad än som anges i
andra stycket får beaktas, om sökanden
eller någon medlem av familjen är
funktionshindrad.


15 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
14  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande


1. för hushåll med
ett     barn     90
kvadratmeter,


2. för hushåll med
två     barn    110
kvadratmeter,


3. för hushåll med
tre     barn    130
kvadratmeter,


4. för hushåll med
fyra    barn    150
kvadratmeter, och


5. för hushåll med
fem   eller   flera
barn            170
kvadratmeter.


Större
bostadsytor än  som
anges    i   första
stycket         får
beaktas,         om
sökanden      eller
någon   medlem   av
familjen         är
funktionshindrad.


16 §5


Bostadsbidrag bestäms till  det  belopp
som  följer  av  17 § första  och  andra
styckena,   om    den   bidragsgrundande
inkomsten   inte   överstiger   41   000
kronor  för  en ensamboende och  58  000
kronor  för  makar. Om  den  bidragsgrun
dande inkomsten är högre, skall bidraget
minskas   med   en  tredjedel   av   den
överskjutande inkomsten.
Bidrag         som
beräknas       till
mindre belopp än  1
200 kronor för helt
år betalas inte ut.


17 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
17  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande     70
kvadratmeter.


Större  bostadsyta
än   som  anges   i
första stycket  får
beaktas,         om
sökanden      eller
maken  är funktions
hindrad.






18 §6


Frågor  om  bostadsbidrag  handhas   av
Riksförsäkringsverket  och  de  allmänna
försäkringskassorna.


Beslut om bidrag fattas av den allmänna
försäkringskassa       hos        vilken
bidragssökanden   är   inskriven   eller
skulle  ha varit inskriven, om  sökanden
uppfyllt  åldersvillkoret i 1 kap.  4  §
lagen  (1962:381) om allmän  försäkring.
Denna  kassa får dock uppdra åt en annan
kassa att handlägga ärendet.
Beslut  om  bidrag
skall     innehålla
uppgift   om    den
bidragsgrundande
inkomstens storlek,
fördelad         på
inkomstslag     och
gjorda tillägg.


21 §7
Bidrag      lämnas   Bidrag lämnas från
tills  vidare  från  och   med   månaden
och   med   månaden  efter den då rätten
efter den då rätten  till   bidrag   har
till   bidrag   har  uppkommit samt till
uppkommit samt till  och  med den  månad
och  med den  månad  då    rätten   till
då    rätten   till  bidrag  har ändrats
bidrag  har ändrats  eller upphört  dock
eller  upphört.  Om  längst         tolv
rätten  till bidrag  månader. Om  rätten
uppkommit       den  till         bidrag
första dagen  i  en  uppkommit     eller
månad,  skall  dock  upphört den  första
bidraget     lämnas  dagen  i en  månad,
från  och  med  den  skall dock bidraget
månaden. Bidrag får  lämnas        eller
inte   lämnas   för  upphöra  från   och
längre tid tillbaka  med   den  månaden.
än en månad före an  Bidrag   får   inte
sökningsmånaden.     lämnas  för  längre
Bidrag   får   dock  tid   tillbaka   än
lämnas    för    en  ansökningsmånaden.
längre          tid  Bidrag   får   dock
tillbaka,   om   en  lämnas    för    en
ansökan  om  bidrag  längre          tid
avseende höjning av  tillbaka,   om   en
hyra  eller avgift,  ansökan  om  bidrag
ges  in till försäk  avseende höjning av
ringskassan inom en  hyra  eller  avgift
månad   från    den  ges     in     till
dag   den   sökande  försäkringskassan
fick  kännedom   om  inom  en månad från
hyres-        eller  den dag den sökande
avgiftshöjningen.    fick  kännedom   om
hyres-        eller
avgiftshöjningen.
Om    det    finns
särskilda skäl, får
bidrag  lämnas  för
en  begränsad  tid.
Ett  sådant  bidrag
får   förenas   med
villkor.
Preliminärt
bostadsbidrag


21 a §
Preliminärt
bostadsbidrag beräk
nas    efter     en
uppskattad  bidrags
grundande   inkomst
och  skall så  nära
som         möjligt
motsvara        det
slutliga
bostadsbidrag   som
kan antas komma att
bestämmas    enligt
denna   lag.    För
sökande   som   har
inkomst          av
näringsverksamhet
skall denna inkomst
antas   vara  minst
lika    hög     som
fastställts     vid
senaste
taxeringsbeslut, om
inte sökanden visar
särskilda skäl  för
att inkomsten skall
uppskattas     till
lägre belopp.


Preliminärt
bostadsbidrag  beta
las   ut  med   ett
månadsbelopp,   som
avrundas nedåt till
närmast       jämna
hundratal kronor.


Slutligt
bostadsbidrag


21 b §
Slutligt
bostadsbidrag
bestäms  för  varje
kalenderår    under
vilket  preliminärt
bidrag har betalats
ut.        Slutligt
bostadsbidrag
bestäms  efter  den
tidpunkt         då
taxeringsbeslut
enligt 4 kap.  2  §
taxeringslagen
(1990:
324)  senast  skall
ha meddelats.


22 §
Bidrag betalas  ut   Bestäms        det
månadsvis.   Bidrag  slutliga  bostadsbi
under 100 kronor  i  draget  till  högre
månaden     betalas  belopp  än vad  som
inte ut.             för  samma  år  har
betalats    ut    i
preliminärt bidrag,
skall    skillnaden
betalas ut. Bestäms
det        slutliga
bostadsbidraget
till  lägre  belopp
än   vad  som   för
samma    år     har
betalats    ut    i
preliminärt bidrag,
skall    skillnaden
betalas tillbaka.


Belopp  under  100
kronor  skall  inte
betalas  ut   eller
betalas tillbaka.


På  belopp  som
skall  betalas   ut
eller       betalas
tillbaka     enligt
första      stycket
skall  avgift   och
ränta   betalas   i
enlighet        med
föreskrifter    som
meddelas         av
regeringen    eller
efter   regeringens
bemyndigande     av
Riksförsäkringsverk
et.


24 §
Den   som   får    Den som får eller
bidrag   skall   om  har     fått    pre
gående anmäla  till  liminärt
försäkringskassan    bostadsbidrag    är
skyldig         att
1.  om hushållet  omgående       till
flyttar   till   en  försäkringskassan
annan bostad,        anmäla       sådana
ändringar  i  fråga
2. om hushållets  om    inkomst   och
sammansättning       andra förhållanden,
ändras,              som  kan antas inne
bära  att  slutligt
3. om hushållets  bostadsbidrag  inte
bidragsgrundande     kommer att beviljas
inkomst    beräknas  eller  kommer   att
öka  eller har ökat  beviljas med  lägre
med  mer än  6  000  belopp    än    det
kronor  under   sex  preliminära      bi
månader    i    för  draget.
hållande  till  den
inkomst   som   låg
till   grund    för
bidragsbeslutet,


4. om den bostad
som berättigar till
bidrag hyrs ut helt
eller  delvis eller
om bostadskostnaden
i     annat    fall
minskar,


5. när ett barn i
hushållet fyller 18
år     eller    när
förlängt barnbidrag
eller   studiehjälp
inte  längre lämnas
till    ett   äldre
barn, eller


6. om en medlem i
ett   hushåll  utan
barn      beviljats
studiemedel   eller
inte  längre uppbär
studiemedel.


25 §
Beslut om bidrag        Beslut     om
skall   ändras   om  preliminärt  bidrag
något   förhållande  skall   ändras   om
har  inträffat  som  något   förhållande
skall       påverka  har  inträffat  som
storleken        av  skall       påverka
bidraget.            storleken        av
Försäkringskassan    bidraget.    Försäk
får  underlåta  att  ringskassan     får
besluta  om ändring  underlåta  att   be
av    bidrag,    om  sluta  om  ändring,
ändringen endast  i  om ändringen endast
ringa  mån påverkar  i     ringa     mån
bidraget.            påverkar bidraget.


26 §
För  att  utreda     För  att  utreda
rätten   till   och  rätten   till   och
storleken        av  storleken        av
bidrag, får  försäk  bidrag, får  försäk
ringskassan          ringskassan
förelägga  den  som  förelägga  den  som
uppbär bidraget att  får  eller har fått
lämna  de uppgifter  preliminärt  bidrag
som  har  betydelse  att    lämna     de
för              bi  uppgifter  som  har
dragsprövningen.     betydelse       för
Ett   sådant   före  bidragsprövningen.
läggande        får  Ett          sådant
delges.  Om föreläg  föreläggande    får
gandet  inte följs,  delges.          Om
får     försäkrings  föreläggandet  inte
kassan dra in eller  följs,          får
sätta ned bidraget.  försäkringskassan
dra  in eller sätta
ned bidraget.






28 §
Försäkringskassan    Försäkringskassan
skall  besluta   om  skall  besluta   om
återbetalning    av  återbetalning
bostadsbidrag,   om  enligt 22 § och  om
den   som  erhållit  återbetalning    av
bidrag  genom   att  bostadsbidrag som i
lämna      oriktiga  övrigt  har lämnats
uppgifter     eller  felaktigt eller med
genom att underlåta  för högt belopp. Om
att   fullgöra   en  det finns särskilda
uppgifts-     eller  skäl  för  det  får
anmälningsskyl       kassan efterge krav
dighet   eller   på  på    återbetalning
annat sätt har  för  helt eller delvis.
orsakat att  bidrag
har         lämnats
felaktigt eller med
för   högt  belopp.
Detsamma gäller  om
bidrag i annat fall
har         lämnats
felaktigt eller med
för högt belopp och
den   som  erhållit
bidraget   skäligen
borde   ha   insett
detta. Om det finns
särskilda skäl  får
kassan      efterge
kravet   på    åter
betalning      helt
eller delvis.


Vid   en   senare   utbetalning   av
bostadsbidrag eller annan ersättning som
skall     betalas    ut    av     allmän
försäkringskassa till  någon  som  skall
betala  tillbaka  bidrag  enligt  första
stycket   får  kassan  hålla  inne   ett
skäligt  belopp i avräkning på  vad  som
har lämnats för mycket.




29 a §
Om       sökandens
taxering     ändras
efter    det    att
slutligt    bostads
bidrag bestämts och
ändringen   innebär
att bostadsbidraget
skulle   ha   varit
högre  eller lägre,
skall   ett    nytt
slutligt
bostadsbidrag    be
stämmas,         om
sökanden begär  det
inom  ett  år  från
det att beslutet om
taxeringsändring
meddelades eller om
försäkringskassan
tar upp frågan inom
samma tid.


En  fråga om  nytt
slutligt         bo
stadsbidrag  enligt
denna paragraf  får
inte  tas upp sedan
mer  än två år  har
förflutit från  den
dag   det  slutliga
bostadsbidraget
bestämdes, om  inte
taxeringsändringen
motsvarar        en
väsentlig   höjning
eller  sänkning  av
bostadsbidraget.




________


1.  Denna lag träder i kraft den 1 juli
1996. Lagen skall, med det undantag  som
anges i punkt 2, tillämpas på bidrag som
avser  tid  från och med den  1  januari
1997, då rätten till bidrag på grund  av
motsvarande  äldre bestämmelser  upphör.
De nya bestämmelserna i 15 a och 17 a §§
skall  också  tillämpas  på  bidrag  som
avser  tid från och med den 1 juli  1996
och  som  beviljas efter  ansökningar  -
dock  ej  ansökningar som  avser  endast
dndring av bidrag - gjorda efter den  30
juni 1996.


2. Bestämmelserna i 14 § första stycket
skall fortfarande tillämpas i sin äldre
lydelse i fråga om särskilt bidrag för
barn för vilket utges flerbarnstillägg
enligt de upphävda bestämmelserna i 2 a
och 2 b §§ lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.


Reservanternas (m) förslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels att 6 § skall upphöra att gälla,


dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18,  21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.


Nuvarande lydelse


1 '
Den som bor och är
folkbokförd       i
Sverige   kan    få
bostadsbidrag
enligt  denna  lag.
Bostadsbidrag
lämnas  av allmänna
medel  dels i  form
av    bidrag   till
kostnader  för  den
bostad där sökanden
är  bosatt, dels  i
form   av  särskilt
bidrag          för
hemmavarande barn.


15 a '




Nuvarande lydelse


17 a '






Òåóåòöáîôåîó ¨æð© æörslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels att 6 § skall upphöra att gälla,


dels att 1-5, 7-10, 12-14, 16, 18,  21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.




Nuvarande lydelse


1 '
Den som bor och är
folkbokförd       i
Sverige   kan    få
bostadsbidrag
enligt  denna  lag.
Bostadsbidrag
lämnas  av allmänna
medel  dels i  form
av    bidrag   till
kostnader  för  den
bostad där sökanden
är  bosatt, dels  i
form   av  särskilt
bidrag          för
hemmavarande barn.


Reservantens (mp) förslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels  att 6 och 9 §§ skall upphöra  att
gälla,


dels att 1-5, 7, 8, 13, 14, 16, 18, 21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.


Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


1 §
Den som bor och är   Den som bor och är
folkbokförd       i  folkbokförd       i
Sverige   kan    få  Sverige   kan    få
bostadsbidrag        bostadsbidrag
enligt  denna  lag.  enligt  denna  lag.
Bostadsbidrag        Bostadsbidrag
lämnas  av allmänna  lämnas  av allmänna
medel  dels i  form  medel  dels i  form
av    bidrag   till  av    bidrag   till
kostnader  för  den  kostnader  för  den
bostad där sökanden  bostad där sökanden
är  bosatt, dels  i  är    bosatt    och
form   av  särskilt  folkbokförd, dels i
bidrag          för  form   av  särskilt
hemmavarande barn.   bidrag          för
hemmavarande  barn.
Om     det    finns
särskilda skäl, får
bidrag  dock lämnas
till    kostnaderna
för  en bostad  där
sökanden  inte   är
folkbokförd.




15 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
14  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande


1. för hushåll med
ett     barn     80
kvadratmeter,


2. för hushåll med
två     barn    100
kvadratmeter,


3. för hushåll med
tre     barn    120
kvadratmeter,


4. för hushåll med
fyra    barn    140
kvadratmeter, och


5. för hushåll med
fem   eller   flera
barn            160
kvadratmeter.


Större
bostadsytor än  som
anges    i   första
stycket         får
beaktas,         om
sökanden      eller
någon   medlem   av
familjen         är
funktionshindrad.




Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


17 a §
Vid tillämpning av
bestämmelserna   om
bostadskostnader  i
17  § skall bortses
från    bostadskost
nader  som  belöper
på      bostadsytor
överstigande     60
kvadratmeter.


Större  bostadsyta
än   som  anges   i
första stycket  får
beaktas,         om
sökanden      eller
maken  är funktions
hindrad.




Reservantens (kds) förslag till


Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag




Härigenom  föreskrivs i fråga  om  lagen
(1993:737) om bostadsbidrag


dels att 6 § skall upphöra att gälla,


dels att 1-5, 7-10, 12, 14, 16, 18, 21,
22,  24-26  och 28 §§ skall ha  följande
lydelse,


dels  att  rubriken närmast före  22  §
skall sättas närmast före 23 §,


dels att det i lagen skall införas  fem
nya  paragrafer, 1 a, 15 a, 17 a,  21  a
och  21  b  §§, samt fyra nya  rubriker,
närmast före 4, 9, 21 a och 21 b §§,  av
följande lydelse.


Nuvarande lydelse


1 '
Den som bor och är
folkbokförd       i
Sverige   kan    få
bostadsbidrag
enligt  denna  lag.
Bostadsbidrag
lämnas  av allmänna
medel  dels i  form
av    bidrag   till
kostnader  för  den
bostad där sökanden
är  bosatt, dels  i
form   av  särskilt
bidrag          för
hemmavarande barn.




4 '
Förvärvsinkomst      Bidragsgrundande
beräknas för  varje  inkomst  utgörs  av
sökande efter samma  summan  av  inkomst
grunder som  enligt  av
kommunalskattelagen  näringsverksamhet
(1928:370)  med  de  och   inkomst    av
undantag som  anges  tjänst       enligt
i  andra och tredje  kommunalskattelagen
styckena.            (1928:
370) och inkomst av
I  inkomstslaget  kapital      enligt
tjänst      beaktas  lagen (1947:576) om
kostnader för resor  statlig
mellan bostaden och  inkomstskatt,   med
arbetsplatsen  till  de    tillägg   och
den del kostnaderna  avdrag som anges  i
beräknas  överstiga  andra   och  tredje
5    000    kronor.  styckena samt 5 och
Övriga kostnader  i  7 §§.
inkomstslaget
tjänst beaktas till   Beloppet    enligt
den del kostnaderna  första      stycket
beräknas  överstiga  skall  ö k a s  m e
2 000 kronor.        d


I  inkomstslaget   1.        inkomst,
näringsverksamhet    inklusive   kostför
beaktas        inte  mån,  som beskattas
underskott      som  enligt lagen (1958:
uppkommit       ett  295)             om
tidigare år.         sjömansskatt,


2.  inkomst som på
grund     av     be
stämmelserna i 54 §
första  stycket  f)
kommunalskattelagen
eller    avtal   om
undvikande       av
dubbelbeskattning
inte    ingår     i
inkomst  av närings
verksamhet,  tjänst
eller kapital,
Nuvarande lydelse    Föreslagen lydelse


3.  studiemedel  i
form    av   studie
bidrag,


4.            icke
skattepliktiga
stipendier  över  3
000    kronor   per
månad,


-  underskott från
tidigare    beskatt
ningsår, och


5.  belopp  varmed
inkomst  av kapital
har  minskats genom
avdrag, utom där


- realisationsvinst
har   minskats  med
realisationsförlust
uppkommen     under
beskattningsåret


- avdrag har gjorts
enligt        lagen
(1993:1469)      om
uppskovsavdrag  vid
byte   av   bostad,
eller


- avdrag har gjorts
för         negativ
räntefördelning.




Innehållsförteckning




Sammanfattning                         1


Propositionen                          1


Motionerna m.m.                        1


Utskottet                              3


Inledning                            3


Nytt system för inkomstprövning      4


Individuella inkomstgränser          5


Förmögenhetsprövning                 7


Förmögenhet i egnahem och
bostadsrätter                        7


Realisationsvinster inkluderas i
den bidragsgrundande inkomsten       8


Bostadsbidragsgrundande inkomst för
egenföretagare                       9


Avdragsregler för resor och övriga
kostnader                           10


Det särskilda bidraget              10


Bostadsbidrag till ungdomar under
29 år                               11


Begränsning av bidragsgrundande
bostadsyta                          13


Direktutbetalning av bostadsbidrag  16


Kretsen av bidragsberättigade       17


Folkbokföring och bostadsbidrag     19


Administrativa frågor               20


Övriga frågor                       21


Förslaget till ändring i
bostadsbidragslagen                 22


Hemställan                          23


Reservationer                         25


1. Individuella inkomstgränser
(mom. 3) (kds)                      25


2. Bostadsbidragen till hushåll med
låga inkomster där båda arbetar
(mom. 4) (v)                        26


3. Förmögenhet i egnahem och
bostadsrätter (mom. 6) (mp)         27


4. Den bostadsbidragsgrundande
inkomsten för egenföretagare (mom.
8) (kds)                            27


5. Höjning av det särskilda
bidraget (mom. 10) (v)              28


6. Bostadsbidragen till ungdomar
under 29 år (mom. 11) (m)           28


7. Bostadsbidragen till ungdomar
under 29 år (mom. 11) (fp, kds)     29


8. Den högsta bidragsgrundande
bostadsytan (mom. 12) (m)           30


9. Den högsta bidragsgrundande
bostadsytan (mom. 12) (fp, kds)     31


10. Minsta ytgräns m.m. för
bostadsbidrag till hushåll med
enbart umgängesrättsbarn (mom. 13)
(mp)                                32


11. Kretsen av bidragsberättigade
(mom. 15) (m, kds)                  32


12. Analyser av förslagens
ekonomiska konsekvenser


(mom, 19) (v, kds)                  33


13. Skattesystemet och
bostadsbidragen (mom. 20) (v)       34


14. Lagförslaget (mom. 21) (m)      34


15. Lagförslaget (mom. 21) (fp)     35


16. Lagförslaget (mom. 21) (mp)     36


17. Lagförslaget (mom. 21) (kds)    36


Särskilt yttrande                     37


Återföring av vissa besparingar (v) 37


Bilaga 1: Utskottets lagförslag       39


Bilaga 2: Regeringens lagförslag      41


Bilaga 3: Reservanternas (m)
lagförslag                            52


Bilaga 4: Reservantens (fp)
lagförslag                            54


Bilaga 5: Reservantens (mp)
lagförslag                            55


Bilaga  6: Reservantens (kds) lagförslag
57












































































Gotab, Stockholm  1996




_______________________________
1 Senaste lydelse 1994:1569.
2 Senaste lydelse 1995:473.
3 Senaste lydelse 1995:473.
4 Senaste lydelse 1995:473.
5 Senaste lydelse 1995:473.
6  Ändringen innebär att tredje  stycket
upphävs.
7  Ändringen  innebär  bl.a.  att  andra
stycket upphävs.