Utskottet behandlar i betänkandet
regeringens förslag i proposition
1995/96:96 Anställning med lönebidrag
jämte nio motioner som har väckts med
anledning av propositionen.
Under budgetåret 1994/95 kommer
förbrukningen av medel för lönebidrag
på anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade att överstiga vad
riksdagen anvisat med 208 miljoner
kronor. Utskottet anser att riksdagen i
efterhand skall godkänna
överskridandet.
För att häva det stopp för nya
lönebidragsanställningar som i
praktiken råder till följd av att
anslaget till lönebidragsanställningar
för 1995/96 till stor del redan är
intecknat tillstyrker utskottet att
medel från anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får
användas till lönebidragsanställningar.
Utskottet bedömer att det belopp om
högst 200 miljoner kronor som
regeringen föreslagit skall omfördelas
inte kommer att räcka. Utskottet
förordar därför, och går därvid på den
linje som förordas i kommittémotioner
från Socialdemokraterna och Centern,
att riksdagen beslutar omfördela
ytterligare högst 125 miljoner kronor
till sådana anställningar. Av detta
belopp skall 50 miljoner kronor
användas för lönebidragsanställningar
av arbetslösa icke arbetshandikappade
människor som fyllt 60 år.
Utskottet biträder ett förslag från
Folkpartiet liberalerna och föreslår
att riksdagen i ett tillkännagivande
skall begära att regeringen skall
återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur
lönebidragsanställningarna utvecklas.
För att anpassa kostnaderna för
lönebidrag till den anslagsram
riksdagen beslutat om för innevarande
budgetår biträder utskottet
propositionens förslag om att
bidragsnivån vid förlängning av beslut
om lönebidrag efter de första fyra
anställningsåren inte får överstiga 80
% av lönekostnaden. Folkpartiet och
Centern har i denna del
kommittémotioner med avslagsyrkanden.
Kristdemokratiska samhällspartiet anser
i en kommittémotion att framför allt
ideella organisationer skall undantas
från sänkningen av bidragsnivån.
Utskottet ställer sig slutligen bakom
propositionens förslag om en ändring i
lönebidragsförordningen som innebär att
särskild hänsyn inte behöver tas till
risken för uppsägning av en anställd
med lönebidrag, när bidraget
omförhandlas till en lägre nivå.
Centern och Kristdemokraterna motsätter
sig i kommittémotioner förändringen.
Reservationer har avlämnats av Moderata
samlingspartiet, Centerpartiet,
Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokratiska samhällspartiet och
Vänsterpartiet.
Propositionen
I proposition 1995/96:96 föreslår
regeringen (Arbetsmarknadsdeparte
mentet) att riksdagen
1. godkänner den faktiska
medelsförbrukningen på tionde
huvudtitelns reservationsanslag
Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret
1994/95 (avsnitt 2),
2. godkänner att högst 200 000 000
kronor av de medel som riksdagen
anvisar på tionde huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
budgetåret 1995/96 får användas för
utgifter för anställning med lönebidrag
(avsnitt 4),
3. godkänner regeringens förslag att
lönebidraget vid förlängning av
bidraget efter de första fyra
anställningsåren får lämnas med högst
80 % av lönekostnaden (avsnitt 4),
4. godkänner vad regeringen har anfört
om hänsyn till risken för uppsägning
vid en omprövning av lönebidragets nivå
(avsnitt 4).
Motionerna
1995/96:A2 av Dan Ericsson m.fl. (kds)
vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att vid omförhandling av
lönebidraget till en lägre nivå hänsyn
inte skall tas till risken för
uppsägning,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undanta de ideella
organisationerna från sänkningen av
lönebidragsnivån.
1995/96:A3 av Elver Jonsson m.fl. (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om de arbetshandikappades
situation på arbetsmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att regeringen
under våren 1996 inför riksdagen
redovisar hur situationen för de
arbetshandikappade utvecklas,
3. att riksdagen avslår proposition
1995/96:96 i den del som rör försämring
av lönebidragsnivån.
1995/96:A4 av Sigge Godin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel i det samlade
anslaget kan överföras till
Galaxenverksamhet (motsvarande) i sådan
omfattning att rehabilitering för
arbetshandikappade byggnadsarbetare kan
ske utan avbrott.
1995/96:A5 av Kjell Ericsson och
Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar omfördela
100 miljoner kronor från anslaget A 2 i
enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att lönebidrag ej får
överstiga 80 % av lönekostnaden efter
de fyra första åren.
1995/96:A6 av Elving Andersson m.fl.
(c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar omfördela
100 000 000 kr utöver regeringens
förslag från anslaget A 2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till B
5 Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att lönebidrag ej får
överstiga 80 % av lönekostnaden efter
de första fyra åren,
3. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att risken för uppsägning ej
skall beaktas vid omförhandling till
lägre nivå.
1995/96:A7 av Bengt Lindqvist m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare medel
för lönebidrag.
1995/96:A8 av Barbro Johansson m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär
en redovisning av alternativ och
alternativkostnader enligt förslaget i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär
eventuellt förslag om ökade anslag till
lönebidrag för budgetåret 1995/96.
1995/96:A9 av Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare
medel för lönebidrag.
1995/96:A10 av Johnny Ahlqvist m.fl.
(s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ytterligare 50 miljoner kronor av
innevarande års reservationsanslag A 2
Arbetsmarknadspolitska åtgärder -
utöver vad regeringen föreslår - får
användas för utgifter för anställning
med lönebidrag för långtidsarbetslösa
som fyllt 60 år och som uppbär
arbetslöshetsersättning.
Utskottet
Inledning
Lönebidrag lämnas enligt förordningen
(1991:333) om lönebidrag till
arbetsgivare som efter anvisning av den
offentliga arbetsförmedlingen
nyanställer arbetshandikappade.
Arbetshandikappad är den arbetssökande
som på grund av fysiska, psykiska,
förståndsmässiga eller socialmedicinska
handikapp har nedsatt arbetsförmåga och
som därför har eller kan väntas få
svårigheter att få eller behålla en
anställning på den reguljära
arbetsmarknaden. Bidrag får lämnas
längst t.o.m. utgången av månaden före
den då den anställde fyller 65 år
eller, om det finns särskilda skäl, 66
år.
Lönebidragets storlek bestäms med
hänsyn till den arbetshandikappades
arbetsförmåga och graden av
funktionsnedsättning. Bidragsgrundande
lönekostnad är bruttolön inklusive
sjuklön och semesterlön eller utbetald
semesterersättning samt avgifter som
skall betalas enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter och premier för
avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar
eller motsvarande försäkringar.
I den bidragsgrundande lönekostnaden
får som regel inte räknas in den del av
månadslönen vid heltidsarbete som
överstiger 13 700 kr.
Bidrag lämnas med ett belopp som
motsvarar högst 80 % av den
bidragsgrundande lönekostnaden. För den
som anställts med lönebidrag före den 1
juli 1995 får bidraget motsvara högst
90 % av lönekostnaden.
Bidrag får slutligen lämnas med ett
belopp som motsvarar högst hela
lönekostnaden för den som är
berättigade till insatser enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade och den som på
grund av långvarig och svår psykisk
sjukdom inte tidigare haft kontakt med
arbetslivet eller som varit borta från
arbetslivet under längre tid samt den
som har mer än ett svårare
funktionshinder.
Lönebidrag får lämnas för en tid av
högst fyra år. Bidraget skall omprövas
regelbundet och får förlängas utöver
det fjärde anställningsåret, endast om
det är motiverat med hänsyn till den
arbetshandikappades arbetsförmåga och
möjligheter att övergå till en
anställning utan lönebidrag.
Riksdagen beslutade våren 1995 att
bidragsnivån för samtliga lönebidrag
skulle sänkas till högst 90 % av
lönekostnaden från den 1 juli 1995 och
till 80 % fr.o.m. den 1 januari 1997
(1994/95:AU12, rskr. 227). Senare under
våren fattade riksdagen beslut som
innebar en tidigareläggning av
sänkningen till 80 % såvitt gällde nya
lönebidrag (1994/95:AU15, rskr. 398,
399). Fr.o.m. den 1 juli 1995 gäller
således att nya lönebidrag får beviljas
för högst 80 % av den bidragsgrundande
lönekostnaden. De nyss nämnda
prioriterade grupperna är undantagna
från de beslutade nivåsänkningarna.
Riksdagens beslut innebar vidare att
från samma tidpunkt målgruppen för
lönebidrag utvidgades till att omfatta
även arbetslösa icke handikappade
personer som fyllt 60 år vars
sysselsättningssituation inte kan lösas
på något annat sätt.
Lönebidrag finansieras under anslaget
B 4 (tidigare B 5) Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade. Riksdagen har
under anslaget anvisat ett
reservationsanslag på totalt 10 366 081
000 kr för det 18 månader långa
budgetåret 1995/96. Den helt
övervägande delen av anslaget går till
lönebidrag. Resten finansierar
arbetshjälpmedel, arbetsbiträden,
näringshjälp och otraditionella
insatser samt slutligen främst
utbildningsbidrag till inskrivna vid
Ami. Enligt regeringens riktlinjer i
regleringsbrev till AMS för innevarande
budgetår skall 9 506 848 000 kr av det
totala anslaget gå till den anslagspost
som avser kostnader för bl.a.
lönebidrag.
Proposition 1995/96:96
Enligt propositionen har målsättningen
med lönebidragsreformen 1991 då
bidraget blev flexibelt inte kunnat
förverkligas. Den genomsnittliga
bidragsnivån har sjunkit hos statliga
arbetsgivare och organisationer men
däremot ökat hos enskilda arbetsgivare
och hos kommunerna. Sammantaget har
utvecklingen inneburit en högre
genomsnittlig kostnad per plats.
Målsättningen att öka andelen
anställningar hos enskilda och
kommunala arbetsgivare har heller inte
kunnat förverkligas.
Slutligen har omfattningen av
lönebidrag ökat markant. Andra
kvartalet 1995 hade 6 000 fler
lönebidragsanställning jämfört med
samma tid år 1994. Hösten 1995 hade ca
50 000 personer bidrag.
Anslaget till lönebidrag uppgick under
1994/95 till drygt 6,3 miljarder kronor
och var beräknat för ca 44 000-45 000
personer. Medel har således inte
anvisats för den relativt betydande
ökning av omfattningen som skett.
Det statsfinansiella läget medger
inte kostnadsökningar på grund av ökade
volymer. Nyanställningar kan komma till
stånd varefter människor lämnar
lönebidragsanställningar.
Erfarenhetsmässigt uppgår avgångarna
till 10 % per år, vilket innebär att ca
4 500 nya lönebidragsanställningar kan
komma till stånd under ett år. Med den
ökning som nu skett kan inte alla
avgångar ersättas med nya placeringar.
Utrymme för nya anställningar med
lönebidrag måste skapas genom sänkta
genomsnittliga bidragsnivåer. En
förutsättning för att detta skall kunna
ske torde vara att fler placeringar
sker hos arbetsgivare som har
lönebetalningsförmåga.
Medelsförbrukningen under anslaget
Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade budgetåret 1994/95
Propositionen
AMS har i en skrivelse till regeringen
i augusti 1995 redovisat att
förbrukningen av lönebidragsmedel under
anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade under budgetåret
1994/95 kommer att överstiga anvisade
medel på anslaget med 208 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen i
efterhand godkänner att det under
ifrågavarande reservationsanslag har
förbrukats anslagsmedel i större
utsträckning än vad som anvisats för
budgetåret. Ett belopp på 208,7
miljoner kronor motsvarande
underskottet budgetåret 1994/95 bör
enligt propositionen inte användas
under budgetåret 1995/96.
Regeringen avser att begära månadsvisa
redovisningar från AMS av
utgiftsutvecklingen på anslaget, och
inför det kommande budgetåret kommer en
omprövning att göras av de nuvarande
anslagsformerna.
Utskottet anser att riksdagen bör
godkänna den faktiska
medelsförbrukningen på tionde
huvudtitelns reservationsanslag
Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret
1994/95.
Användning av medel som anvisats för
1995/96 under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
lönebidragsanställningar
Propositionen
De medel som anvisats till främst
lönebidrag för innevarande budgetår är
till stor del redan intecknade.
Underskottet från föregående budgetår
gör dessutom att disponibla medel
minskas med ca 208 miljoner kronor.
Belastningen på anslaget Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade har
medfört att ett stort antal
arbetsförmedlingar har infört
totalstopp för nya
lönebidragsanställningar. Detta
förhållande drabbar gruppen
arbetshandikappade som är en svag grupp
på arbetsmarknaden. Ett stopp för nya
lönebidrag innebär t.ex. att övergångar
från Samhall till anställning på den
reguljära arbetsmarknaden hindras.
Att lösa problemet genom ett
totalstopp för nya
lönebidragsanställningar vore olyckligt
inte minst för enskilda sökande. För
att ge arbetsförmedlingar och
arbetsmarknadsinstitut möjlighet att
åstadkomma en långsam minskning av
antalet lönebidragsanställningar
förordas enligt propositionen en viss
omfördelning av Arbetsmarknadsverkets
resurser.
Regeringen föreslår att högst 200
miljoner kronor av de medel som
riksdagen anvisat på anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
budgetåret 1995/96 får användas för
utgifter för anställning med
lönebidrag.
Motioner
Enligt den socialdemokratiska
kommittémotionen A10 av Johnny Ahlqvist
m.fl. bör en satsning göras för äldre
långtidsarbetslösa personer. Det är en
grupp som i dagsläget har stora
svårigheter att ta sig ur
arbetslösheten och lätt hamnar i
rundgång mellan olika
arbetsmarknadsåtgärder och
arbetslöshetsersättning. Riksdagen har
tidigare beslutat att lönebidrag med
upp till 50 % skall kunna lämnas för
dem som fyllt 60 år och uppbär a-kassa.
Regeringens förslag i proposition 96 om
en förstärkning av anslaget till
lönebidrag är otillräckligt.
Ytterligare 50 miljoner kronor av
innevarande års anslag till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör
således satsas för anställning med
lönebidrag för den nämnda kategorien.
Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) i
motion A9 framhåller bl.a. att i dag
nästan fyra av fem övergångar från
Samhall sker med lönebidrag. För fem år
sedan var endast var fjärde övergång
förknippad med lönebidrag. Motionären
begär ett tillkännagivande om att
ytterligare medel, utöver vad
regeringen föreslagit, bör överföras
till anslaget för lönebidrag.
Även Bengt Lindqvist m.fl. (s) i
motion A7 önskar ett tillkännagivande
om överföring av ytterligare medel till
lönebidragsanslaget för att skapa
utrymme att anställa fler äldre och
funktionshindrade.
Folkpartiet i kommittémotion A3 av
Elver Jonsson m.fl. betonar att de
statliga insatserna för att stärka de
handikappades ställning alltid bör vara
prioriterade. Arbetslinjen måste gälla
även denna grupp. Folkpartiet föreslog
under förra riksmötet större satsningar
än regeringen på lönebidrag åt
arbetshandikappade och anställningar
hos Samhall. Partiets budgetalternativ
innebar att 500 miljoner kronor extra
skulle satsas på de arbetshandikappade.
Folkpartiet motsatte sig vidare
regeringens besparingar under våren
1995 på Samhall och lönebidragen. Det
medelstillskott på 200 miljoner kronor
som regeringen nu föreslår är
visserligen bra, men proposition 96
hade inte behövts om Folkpartiets linje
under våren hade vunnit gehör.
Motionärerna föreslår ett
tillkännagivande till regeringen om de
handikappades situation på
arbetsmarknaden (yrk. 1).
Det är slutligen enligt motionärerna
tveksamt om det föreslagna tillskottet
kommer att räcka för hela budgetåret.
Regeringen bör därför återkomma till
riksdagen under våren 1996 med en
redogörelse för hur läget för de
arbetshandikappade utvecklas (yrk. 2).
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk.
1) av Elving Andersson m.fl. anser att
regeringens signaler om att samhället
inte har ansvaret för eller ambitionen
att värna utsatta grupper inte kan
accepteras. Motionärerna ifrågasätter
vidare om det finns en
samhällsekonomisk vinst i de
neddragningar som regeringen föreslår
beträffande lönebidragen. De människor
som berörs kommer att i stor
utsträckning övergå till andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller
förtidspensionering - åtgärder som
knappast är billigare. Centern anser
slutligen att det ligger ett stort
värde i ett flexibelt och effektivt
utnyttjande av de
arbetsmarknadspolitiska medlen. På så
vis kan åtgärderna avpassas till den
enskildes behov och önskemål samtidigt
som den enskilde utför ett
samhällsnyttigt arbete. Satsningar på
arbetshandikappade leder till
delaktighet för en grupp som annars
hade marginaliserats på
arbetsmarknaden.
Om riksdagens beslut i våras om att
långtidsarbetslösa över 60 år skall
omfattas av lönebidragssystemet skall
få någon effekt krävs ytterligare
tillskott av medel.
Centern föreslår att riksdagen skall
besluta omfördela 100 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit från A
2-anslaget till B 5-anslaget.
I Miljöpartiets kommittémotion A8 av
Barbro Johansson m.fl. konstateras att
budgeten för lönebidrag är beräknad för
ett årsmedeltal på ca 45 000 platser
och att man i slutet av nästa år
tvingas att ha minskat från nuvarande
50 000 platser till ca 40 000 platser
för att nå det budgeterade
årsmedeltalet. Trots förslagen i
propositionen om att minska den
genomsnittliga bidragsnivån och på så
sätt minska behovet av
platsneddragningar finns det en stor
risk för ett nyanställningsstopp .
Enligt motionen är det möjligt att en
ökning av anslaget till lönebidrag
totalt sett kunde innebära ingen eller
bara en obetydlig merkostnad för
staten. Motionärerna anser att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en redovisning av vilka alternativ
som gäller för de lönebidragsanställda
och kostnaderna härför (yrk. 1).
Regeringen bör då också eventuellt
föreslå ökade anslag till lönebidrag
för innevarande budgetår (yrk. 2).
Kjell Ericsson och Lennart Brunander
(båda c) anser i motion A5 (yrk. 1) att
det visserligen är olyckligt att
anslagsramen för lönebidrag
överskridits men ifrågasätter om
regeringens slutsats av detta är
riktig. Motionärerna ifrågasätter om
det finns någon samhällsekonomisk vinst
i de försämringar av lönebidraget som
föreslås. De vill i stället överföra
ytterligare 100 miljoner kronor från A
2-anslaget.
Sigge Godin (fp) begär i motion A4 ett
tillkännagivande om att medel från det
samlade anslaget skall kunna överföras
till Galaxenverksamhet eller
motsvarande i sådan omfattning att
rehabilitering med hjälp av lönebidrag
av arbetshandikappade byggnadsarbetare
kan fortsätta.
Utskottets överväganden
Utskottet anser i likhet med regeringen
att det statsfinansiella läget inte
medger kostnadsökningar på grund av
ökade volymer lönebidragsanställningar.
Utrymme för nya anställningar måste
skapas genom de årliga avgångarna ur
systemet och genom sänkta
genomsnittliga bidragsnivåer. Det är
nödvändigt att kostnaderna för
lönebidragen anpassas till den
medelsram riksdagen anvisat. Utskottet
delar uppfattningen att det nu uppkomna
akuta problemet med en vid budgetårets
början överintecknad medelsram för
lönebidrag inte bör lösas genom ett
totalstopp för nya anställningar utan
genom en successiv anpassning av
kostnaderna. För att möjliggöra nya
lönebidragsanställningar biträder
utskottet förslaget om en omfördelning
av beviljade resurser och att medel som
anvisats på anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
1995/96 får användas för sådana
anställningar.
Utskottet hyser farhågor om att det
belopp som enligt propositionen bör
omfördelas till
lönebidragsanställningar, högst 200
miljoner kronor, inte kommer att räcka.
Som sägs i kommittémotionerna från
Socialdemokraterna och Centern är det
angeläget att ekonomiska
förutsättningar finns för att genomföra
riksdagens beslut i våras om att
lönebidrag skall kunna lämnas även för
icke arbetshandikappade arbetslösa som
fyllt 60 år.
Utskottet anser således att riksdagen
bör omfördela dels 75 miljoner kronor
utöver vad som föreslagits i
propositionen till
lönebidragsanställningar i allmänhet,
dels ytterligare 50 miljoner kronor som
skall användas för
lönebidragsanställningar för arbetslösa
personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör
alltså med anledning av propositionen
och motionerna A5 i motsvarande del, A6
i motsvarande del, A7, A9 och A10
godkänna att högst 325 miljoner kronor
av de medel som anvisats under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får
användas till utgifter för
lönebidragsanställningar.
Utskottet anser som framgått att det
finns en osäkerhet huruvida regeringens
åtgärder kommer att vara tillräckliga
för att ge det nödvändiga ekonomiska
utrymmet för nya anställningar med
lönebidrag under budgetåret.
Utskottet anser därför i likhet med
Folkpartiet att regeringen bör
återkomma till riksdagen med en
redogörelse för hur situationen när det
gäller lönebidragsanställningar
utvecklas. Detta bör riksdagen således
med anledning av motion A3 i
motsvarande del som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet anser att de
arbetshandikappades besvärliga
situation på arbetsmarknaden är väl
känd och att ett tillkännagivande av
riksdagen härom i enlighet med
Folkpartiets förslag knappast torde
fylla någon funktion. Utskottet
avstyrker därför motion A3 i denna del.
Vid bedömningen av kostnaderna för
lönebidragsanställningar bör man
självfallet anlägga ett sådant
helhetsperspektiv på statsfinanserna
som sägs i Miljöpartiets motion A8.
Utskottet utgår från att det inom
regeringskansliet görs bedömningar med
utgångspunkt i olika alternativ t.ex.
till lönebidragsanställningar och vilka
kostnader som är förknippade med
alternativen. Frågan skulle också kunna
vara utgångspunkt för en studie t.ex. i
den arbetsgrupp inom
Socialdepartementet som arbetar under
benämningen Välfärdsprojektet.
Med utskottets ställningstagande ovan
om ytterligare medel till
lönebidragsanställningar innevarande
budgetår torde motion A8 i den delen få
anses tillgodosedd. Med det anförda
avstyrks motionen.
När det slutligen gäller Sigge Godins
begäran i motion A4 om en omfördelning
av medel till Galaxenverksamheten vill
utskottet anföra följande. Det
tillskott till lönebidragsanställningar
som följer av den omfördelning av medel
som utskottet ovan ställt sig bakom kan
självfallet användas för
lönebidragsanställningar inom ramen för
Galaxenverksamheten. Utskottet är dock
inte berett att föreslå att
lönebidragsmedel omfördelas särskilt
till en viss yrkesgrupp. Det finns inte
skäl att föreslå riksdagen att ompröva
det beslut som togs under 1991/92 års
riksmöte om att avveckla det särskilda
strukturstödet till Galaxenverksamheten
och att arbetshandikappade byggnads-
och anläggningsarbetare skall omfattas
av samma regler för lönebidrag som
andra arbetshandikappade. Med detta
avstyrker utskottet bifall till motion
A4.
Lönebidragsnivån vid förlängning efter
fyra års anställning
Propositionen
Nya lönebidrag får lämnas med högst 80
% av lönekostnaden. Bidrag får avse en
tid av högst fyra år. I stor
utsträckning förlängs dock bidragen
efter de första fyra anställningsåren.
Regeringen föreslår att inte heller
lönebidrag som förlängs efter de första
fyra årens anställning får överstiga 80
% av lönekostnaden för den anställde.
Regeländringen innebär en minskad
belastning på anslaget med ca 130
miljoner kronor per år.
Motioner
Folkpartiet motsätter sig i
kommittémotion A3 (yrk. 3) av Elver
Jonsson m.fl. en sänkning av
lönebidragsnivån till 80 % efter fyra
år. Motionärerna framhåller att ett
stort antal arbetshandikappade riskerar
att förlora sina anställningar när
bidraget omprövas. Man erinrar vidare
om att riksdagen under våren, emot
Folkpartiets röster, fattat beslut om
att sänka nivån för nya lönebidrag från
90 % till 80 %. Sammantaget innebär
dessa försämringar att möjligheterna
för arbetshandikappade att komma ut på
arbetsmarknaden försvåras på ett
oacceptabelt sätt.
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk.
2) av Elving Andersson m.fl. motsätter
sig likaledes en sänkning av nivån i
lönebidraget. Sänkningen kommer enligt
motionärerna att leda till
uppsägningar. En tredjedel av
lönebidragsanställningarna finns i
allmännyttiga organisationer. Dessa
arbetsgivare har svårt att öka sina
intäkter genom kommersiell verksamhet.
Propositionen innebär ett hårt slag mot
både enskilda människor och
organisationer.
Kristdemokraterna begär i
kommittémotion A2 (yrk. 2) av Dan
Ericsson m.fl. ett tillkännagivande om
att ideella organisationer bör undantas
från sänkningen av bidragsnivån.
Regeringens förslag innebär enligt
motionärerna en stor risk för att
arbetshandikappade kommer att förlora
jobben och övergå till att bli passiva
bidragsmottagare. Framför allt ideella
organisationer bör därför undantas från
sänkningen. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma till riksdagen
med ett sådant förslag varvid även
finansieringsfrågan kan tas upp och en
bedömning göras om möjligheten att
överföra ytterligare medel från
anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Kjell Ericsson och Lennart Brunander
(båda c) anser i motion A5 (yrk. 2) att
riksdagen bör avslå förslaget om en
sänkning av lönebidragsnivån.
Utskottets överväganden
Utskottet har ovan redovisat att
riksdagen redan beslutat om en sänkning
av bidragsnivån till 80 % för nya
anställningar med lönebidrag från den 1
juli 1995 och en generell sänkning till
samma nivå från budgetåret 1997.
Regeringens förslag om en sänkning av
nivån till 80 % efter de första fyra
årens anställning är alltså en
tidigareläggning av en nivå som ändå så
småningom inträder genom riksdagens
tidigare beslut.
I ett läge där det krävs en anpassning
av lönebidragskostnaderna till den
anvisade medelsramen och där det finns
ett behov av att skapa ekonomiskt
utrymme för nya
lönebidragsanställningar genom bl.a. en
sänkt genomsnittlig bidragsnivå bedömer
utskottet att det är nödvändigt att
sänka den högsta bidragsnivån.
Utskottet vill erinra om att beslut om
lönebidrag enligt bestämmelserna som
regel bara får avse en tid av högst
fyra år. I likhet med regeringen anser
utskottet att en anställds
arbetsförmåga i allmänhet torde
förbättras över tiden och att det
därför är rimligt att lönebidraget
trappas ned om bidraget skall förlängas
efter fyra år. Utskottet vill också
erinra om att högre bidrag än 80 % av
lönekostnaden kan lämnas för vissa
grupper med svårare funktionshinder.
Utskottet tillstyrker med det anförda
propositionens förslag i här berörd del
och avstyrker motionerna A3, A5 och A6
alla i motsvarande delar.
Utskottet har alltsedan de flexibla
lönebidragen infördes behandlat
motioner med begäran om undantag för
ideella organisationer i syfte att
mildra verkningarna av förväntade lägre
genomsnittliga lönebidragsnivåer.
Utskottet har konsekvent, senast i det
av riksdagen godkända betänkandet
1994/95:AU12, motsatt sig särlösningar
på det här området. Utskottet vidhåller
detta ställningstagande och avstyrker
bifall till motion A2 i berörd del.
Bedömningen vid omprövning av
lönebidrag
Propositionen
Enligt bestämmelsen i 17 a § i
förordningen (1991:333) om anställning
med lönebidrag bör vid omprövning av
beslut om lönebidrag som fattats före
den 1 juli 1991 beaktas om en minskning
av bidraget kan medföra en påtaglig
risk för att den anställde inte får
behålla anställningen.
Bestämmelsen tillkom efter riksdagens
hörande.
Regeringen föreslår att risken för
uppsägning från anställning med
lönebidrag inte bör beaktas särskilt
när bidraget omförhandlas till en lägre
nivå. Enligt propositionen innebär
bestämmelsen en oklarhet om vilka
bidragsnivåer som skall gälla och är
svår att hantera för
arbetsförmedlingen. Bestämmelsen bör
därför avskaffas.
Motioner
Centern i kommittémotion A6 (yrk. 3) av
Elving Andersson m.fl. yrkar avslag på
förslaget med hänvisning till risken
för uppsägningar av arbetshandikappade
och den därefter följande svårigheten
att komma tillbaka till
arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna i kommittémotion A2
(yrk. 1) av Dan Ericsson m.fl. yrkar
likaledes avslag på förslaget om att
risken för uppsägning inte skall
beaktas när ett lönebidrag
omförhandlas.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att
lönebidragsreformen den 1 juli 1991, då
bidragsnivåns koppling till
arbetsgivarkategori upphävdes, innebar
att lönebidragsnivån i fortsättningen
skulle återspegla den
arbetshandikappades arbetsförmåga och
graden av funktionsnedsättning.
Bidraget skulle omprövas regelbundet
och därvid kunna anpassas till
förändringar i arbetsförmågan.
Att införa flexibla lönebidrag syftade
bl.a. till att skaffa fler jobb för
pengarna . Detta skulle bli möjligt
genom att det genomsnittliga bidraget
blev lägre. Utskottet kan konstatera
att denna målsättning inte har kunnat
förverkligas. Den genomsnittliga
bidragsnivån har ökat i stället för att
minska.
Utskottet anser att det vid omprövning
av lönebidragsbeslut som fattats före
den 1 juli 1991 råder en alltför stor
osäkerhet om vilken lönebidragsnivå som
skall tillämpas. Arbetsförmedlingen
ställs inför stora tillämpningsproblem
när man skall finna en bidragsnivå med
utgångspunkt från den
arbetshandikappades arbetsförmåga och
graden av funktionsnedsättning och
samtidigt beakta risken för att den
arbetshandikappade förlorar jobbet.
Utskottet bedömer att dessa svårigheter
medverkar till att konservera alltför
höga bidragsnivåer.
Utskottet vill understryka vikten av
att beviljade lönebidrag återspeglar
den funktionshindrades arbetshandikapp
och att bidraget fortlöpande anpassas
till förändringar i arbetsförmågan. De
högsta bidragen skall förbehållas
personer med de allra svåraste
nedsättningarna.
Lönebidragsanställda omfattas av
anställningsskyddslagen och har också
företräde till fortsatt arbete enligt
samma lag. Det är därför inte givet att
en personalinskränkning måste drabba
den anställde med lönebidrag. Om så
ändå skulle bli fallet bör
arbetsförmedlingen med all kraft verka
för att skaffa den arbetshandikappade
ett nytt arbete eller en arbetsmarknads
åtgärd som i förlängningen kan leda
till en ny anställning.
Med det anförda anser utskottet att
riksdagen bör godkänna vad som sägs i
propositionen om hänsyn till risken för
uppsägning vid omprövning av
lönebidragets nivå. Motionerna A2 och
A6 avstyrks i motsvarande delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsförbrukning
för budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del godkänner den
faktiska medelsförbrukningen på
tionde huvudtitelns
reservationsanslag Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1994/95 (avsnitt 2),
2. beträffande omfördelning av
medel till utgifter för anställning
med lönebidrag
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del och motionerna
1995/96:A5 yrkande 1, 1995/96:A6
yrkande 1, 1995/96:A7, 1995/96:A9
och 1995/96:A10 godkänner att högst
325 000 000 kr av de medel som
riksdagen anvisat på tionde
huvudtitelns reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under budgetåret 1995/96 får
användas för utgifter för
anställning med lönebidrag (avsnitt
4),
res. 1 (m)
res. 2 (v)
3. beträffande en redogörelse
för utvecklingen av
lönebidragsanställningar
att riksdagen med anledning av
motion 1995/96:A3 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. beträffande
arbetshandikappades situation på
arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motion
1995/96:A3 yrkande 1,
5. beträffande ett
helhetsperspektiv på statens
kostnader för lönebidrag m.m.
att riksdagen avslår motion
1995/96:A8,
6. beträffande omfördelning av
medel till Galaxenverksamheten
att riksdagen avslår motion
1995/96:A4,
7. beträffande lönebidragsnivån
vid förlängning efter fyra års
anställning
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1995/96:A3 yrkande 3,
1995/96:A5 yrkande 2 och 1995/96:A6
yrkande 2 godkänner regeringens
förslag att lönebidraget vid
förlängning av bidraget efter de
första fyra anställningsåren får
lämnas med högst 80 % av
lönekostnaden (avsnitt 4),
res. 3 (c, fp,
v)
8. beträffande en särlösning för
ideella organisationer
att riksdagen avslår motion
1995/96:A2 yrkande 2,
res. 4 (kds)
9. beträffande bedömningen vid
omprövning av lönebidrag
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1995/96:A2 yrkande 1 och
1995/96:A6 yrkande 3 godkänner vad
regeringen har anfört om hänsyn
till risken för uppsägning vid
omprövning av lönebidragets nivå
(avsnitt 4).
res. 5 (c, v, kds)
Stockholm den 23 november 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I beslutet har deltagit: Johnny
Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp), Sten
Östlund (s), Per Unckel (m), Kent
Olsson (m), Martin Nilsson (s), Elving
Andersson (c), Laila Bjurling (s),
Patrik Norinder (m), Sonja Fransson
(s), Christina Zedell (s), Barbro
Johansson (mp), Dan Ericsson (kds),
Kristina Zakrisson (s), Paavo Vallius
(s), Anna Åkerhielm (m) och Ingrid
Burman (v).
Reservationer
1. Omfördelning av medel till utgifter
för anställning med lönebidrag (mom. 2)
Per Unckel, Kent Olsson, Patrik
Norinder och Anna Åkerhielm (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet
hyser och slutar med under
budgetåret bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att man som sägs
bl.a. i kommittémotionerna från
Socialdemokraterna och Centern skall
omfördela medel utöver de 200 miljoner
kronor som föreslås i propositionen.
Motionärernas förslag innebär att
anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i alltför hög grad tas i
anspråk för ändamål som det inte är
avsett för. Som framgår av reservation
39 i arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1994/95:AU15 har utskottet
tidigare motsatt sig att målgruppen för
lönebidrag utvidgas till icke
arbetshandikappade personer som fyllt
60 år. Utvidgningen innebär en
ytterligare belastning på
lönebidragsanslaget. Lönebidrag bör i
större omfattning och efter strikt
bedömning reserveras för
arbetshandikappade.
Det finns enligt utskottets
uppfattning skäl att i framtiden följa
hur lönebidragssystemet fungerar.
Utskottet tillstyrker med det anförda
propositionen i motsvarande del och
avstyrker motionerna A5 och A6, båda i
motsvarande delar, A7, A9 och A10.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel
till utgifter för anställning med
lönebidrag
att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del och med avslag på
motionerna 1995/96:A5 yrkande 1,
1995/96:A6 yrkande 1, 1995/96:A7,
1995/96:A9 och 1995/96:A10
godkänner att högst 200 000 000 kr
av de medel som riksdagen anvisat
på tionde huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under budgetåret 1995/96 får
användas för utgifter för
anställning med lönebidrag (avsnitt
4),
2. Omfördelning av medel till utgifter
för anställning med lönebidrag (mom. 2)
Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet anser
i och slutar med för
lönebidragsanställningar bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget
att värna och upprätthålla de
arbetshandikappades rätt att finnas på
arbetsmarknaden. Utskottet befarar att
det belopp som enligt propositionen
skall omfördelas till
lönebidragsanställningar, 200 miljoner
kronor, inte kommer att räcka till för
att upprätthålla antalet
lönebidragsanställningar. Regeringens
förslag innebär enbart att
neddragningen kan ske i en långsammare
takt. Människor som förlorar sin
lönebidragsanställning kommer att
tvingas övergå till andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller
förtidspensionering. Dessa åtgärder är
knappast billigare men bokförs på ett
annat konto. Så sent som i våras
fattade riksdagen dessutom beslut om
att vidga gruppen
lönebidragsberättigade så att icke
arbetshandikappade personer över 60 år
som varit långtidsarbetslösa skall ges
möjlighet till anställning med
lönebidrag. Det är angeläget att det
ges ekonomiska förutsättningar för att
genomföra riksdagens beslut och att
upprätthålla antalet
lönebidragsanställningar. Utskottet
anser således att riksdagen bör
omfördela dels 100 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit i
propositionen till
lönebidragsanställningar i allmänhet,
dels ytterligare 50 miljoner kronor som
skall användas för
lönebidragsanställningar för arbetslösa
personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör
alltså med anledning av propositionen
och motionerna A5 och A6, båda i
motsvarande delar, A7, A9 och A10
godkänna att högst 350 miljoner kronor
av de medel som anvisats under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder får
användas till utgifter för
lönebidragsanställningar.
dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel
till utgifter för anställning med
lönebidrag
att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del och motionerna
1995/96:A5 yrkande 1, 1995/96:A6
yrkande 1, 1995/96:A7, 1995/96:A9
och 1995/96:A10 godkänner att högst
350 000 000 kr av de medel som
riksdagen anvisat på tionde
huvudtitelns reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
under budgetåret 1995/96 får
användas för utgifter för
anställning med lönebidrag (avsnitt
4),
3. Lönebidragsnivån vid förlängning
efter fyra års anställning (mom. 7)
Elver Jonsson (fp), Elving Andersson
(c) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet har
ovan och slutar med motsvarande
delar bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig förslaget om
att lönebidraget för personer som varit
anställda i fyra år skall minskas till
högst 80 % av lönekostnaden. Riksdagen
beslutade så sent som i våras om en
sänkning av högsta nivån för nya
lönebidrag från 90 % till 80 % av
lönekostnaden. Den föreslagna
försämringen av lönebidraget kommer att
leda till uppsägningar av
arbetshandikappade. Trots att vissa
grupper är undantagna sänkningen är
risken överhängande att ett stort antal
redan anställda arbetshandikappade
kommer att förlora jobben. En tredjedel
av lönebidragsanställningarna finns i
allmännyttiga organisationer som har
svårt att ta ett ökat kostnadsansvar
för sina lönebidragsanställda. Enligt
utskottets mening kommer regeringens
förslag att innebära ett hårt slag mot
organisationerna och de
arbetshandikappade.
Man kan på goda grunder ifrågasätta om
det sammantaget finns någon
samhällsekonomisk vinst att göra med de
neddragningar som regeringen föreslår.
Om människor till följd av
neddragningen förlorar sina arbeten
övervältras samhällets kostnader till
andra områden. Kostnaderna ökar i
stället för socialbidrag,
förtidspensionering och
arbetsmarknadsåtgärder. Härtill kommer
de mänskliga aspekterna som inte kan
mätas i pengar.
dels att utskottets hemställan under 7
bort ha följande lydelse:
7. beträffande lönebidragsnivån vid
förlängning efter fyra års
anställning
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:A3 yrkande 3,
1995/96:A5 yrkande 2 och 1995/96:A6
yrkande 2 avslår proposition
1995/96:96 i motsvarande del,
4. En särlösning för ideella
organisationer (mom. 8)
Dan Ericsson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar med Utskottet har
alltsedan och slutar med i berörd
del bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att
effekterna av riksdagens beslut i våras
om att tidigarelägga den generella
sänkningen av den högsta
lönebidragsnivån till 80 % av
lönekostnaden nu börjar märkas. Ideella
organisationer har börjat säga upp
lönebidragsanställd personal. Särskilt
allvarlig är situationen i
handikapporganisationerna. Faran är
överhängande att de som sägs upp kommer
att bli passiva bidragsmottagare. Detta
strider mot den uppfattning som
utskottet gett uttryck för, nämligen
att arbetslinjen skall hävdas och att
förtidspensioneringar skall undvikas.
Enligt utskottets uppfattning finns det
mot den bakgrunden skäl för riksdagen
att ompröva sitt ställningstagande när
det gäller bidragsnivån; framför allt
bör ideella organisationer undantas
från en sänkning. Riksdagen bör i
enlighet med vad som sägs i den
kristdemokratiska motionen A2 i
motsvarande del återkomma med ett
förslag om detta. I det sammanhanget
bör regeringen också beröra
finansieringssidan och frågan om att
överföra ytterligare medel från A2-
anslaget. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:
8. beträffande en särlösning för
ideella organisationer
att riksdagen med anledning av
motion 1995/96:A2 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Bedömningen vid omprövning av
lönebidrag (mom. 9)
Elving Andersson (c), Dan Ericsson
(kds) och Ingrid Burman (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar med Utskottet
erinrar och på s. 12 slutar med
motsvarande delar bort ha följande
lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att 17 a
§ i lönebidragsförordningen tas bort.
Att arbetsförmedlingen vid omprövning
inte längre skall beakta om en
minskning av lönebidraget kan medföra
att den anställde förlorar
anställningen är enligt utskottet en
alltför drastisk åtgärd. Situationen på
arbetsmarknaden för arbetshandikappade
är redan besvärlig och regeringens
förslag ökar problemen. Sammantaget med
nivåsänkningen ökar riskerna påtagligt
att personer med stora
funktionsnedsättningar förlorar
anställningen. Propositionen bör avslås
i denna del.
dels att utskottets hemställan under 9
bort ha följande lydelse:
9. beträffande bedömningen vid
omprövning av lönebidrag
att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:A2 yrkande 1 och
1995/96:A6 yrkande 3 avslår
proposition 1995/96:96 i
motsvarande del,
Särskilt yttrande
Arbetshandikappades situation på
arbetsmarknaden m.m. (mom. 4)
Elver Jonsson (fp) och Ingrid Burman
(v) anför:
Samhällets insatser för
arbetshandikappade är oerhört viktiga
och måste oavsett konjunkturläge alltid
vara prioriterade. Människor med
funktionshinder har alltid särskilt
svårt att komma in och få fäste på
arbetsmarknaden. Arbetslinjen måste
gälla även för denna grupp, och
förtidspensioneringar måste undvikas i
största möjliga utsträckning. Vi gick
under förra riksmötet emot regeringens
besparingar på lönebidrag och
anställningar vid Samhall. Vi föreslog
i stället ökade anslag till dessa
verksamheter. Om regeringen då hade
lyssnat till våra förslag hade pengarna
räckt och det totalstopp för nya
lönebidragsanställningar som nu råder
hade inte behövt inträffa. Större
möjligheter hade funnits t.ex. för
nyrekrytering med lönebidrag i
Galaxenverksamheten. De ideella
organisationerna hade inte heller
drabbats så som nu blir fallet.
Regeringen har sent omsider insett att
det behövs mer pengar till
lönebidragsanställningar. Det är bra
att utskottet insett den prekära
situation som råder och föreslår
omfördelning av ytterligare medel till
sådana anställningar. Frågan är om det
kommer att räcka. Det har spritt sig en
stor oro bland arbetshandikappade och
arbetsgivare med lönebidragsanställda i
landet över utvecklingen, och det är
bra att utskottet ställt sig bakom
förslaget att regeringen skall
eterkomma till riksdagen med en
redogörelse för hur situationen
utvecklas.