Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU04

Anställning med lönebidrag


Innehåll

1995/96
AU4

Sammanfattning

Utskottet   behandlar   i   betänkandet
regeringens   förslag   i   proposition
1995/96:96  Anställning med  lönebidrag
jämte  nio motioner som har väckts  med
anledning av propositionen.
Under    budgetåret   1994/95   kommer
förbrukningen  av medel för  lönebidrag
på   anslaget  Särskilda  åtgärder  för
arbetshandikappade  att  överstiga  vad
riksdagen  anvisat  med  208   miljoner
kronor. Utskottet anser att riksdagen i
efterhand        skall         godkänna
överskridandet.
För   att  häva  det  stopp  för   nya
lönebidragsanställningar     som      i
praktiken  råder  till  följd  av   att
anslaget  till lönebidragsanställningar
för  1995/96  till stor  del  redan  är
intecknat  tillstyrker  utskottet   att
medel           från           anslaget
Arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   får
användas till lönebidragsanställningar.
Utskottet  bedömer att  det  belopp  om
högst    200   miljoner   kronor    som
regeringen  föreslagit skall omfördelas
inte   kommer   att  räcka.   Utskottet
förordar därför, och går därvid på  den
linje  som  förordas i kommittémotioner
från  Socialdemokraterna  och  Centern,
att    riksdagen   beslutar   omfördela
ytterligare  högst 125 miljoner  kronor
till  sådana  anställningar.  Av  detta
belopp   skall   50   miljoner   kronor
användas  för  lönebidragsanställningar
av  arbetslösa  icke arbetshandikappade
människor som fyllt 60 år.
Utskottet  biträder ett  förslag  från
Folkpartiet  liberalerna  och  föreslår
att  riksdagen  i  ett tillkännagivande
skall   begära  att  regeringen   skall
återkomma   till   riksdagen   med   en
redovisning           av            hur
lönebidragsanställningarna utvecklas.
För   att   anpassa  kostnaderna   för
lönebidrag    till    den    anslagsram
riksdagen  beslutat om för  innevarande
budgetår       biträder       utskottet
propositionens    förslag    om     att
bidragsnivån vid förlängning av  beslut
om  lönebidrag  efter  de  första  fyra
anställningsåren inte får överstiga  80
%  av  lönekostnaden.  Folkpartiet  och
Centern     har     i     denna     del
kommittémotioner  med  avslagsyrkanden.
Kristdemokratiska samhällspartiet anser
i  en  kommittémotion att framför  allt
ideella  organisationer skall  undantas
från sänkningen av bidragsnivån.
Utskottet  ställer sig slutligen  bakom
propositionens förslag om en ändring  i
lönebidragsförordningen som innebär att
särskild  hänsyn inte behöver tas  till
risken  för  uppsägning av en  anställd
med     lönebidrag,    när     bidraget
omförhandlas   till  en   lägre   nivå.
Centern och Kristdemokraterna motsätter
sig i kommittémotioner förändringen.

Reservationer har avlämnats av Moderata
samlingspartiet,         Centerpartiet,
Folkpartiet                liberalerna,
Kristdemokratiska  samhällspartiet  och
Vänsterpartiet.

Propositionen

I   proposition   1995/96:96   föreslår
regeringen       (Arbetsmarknadsdeparte
mentet) att riksdagen
1.      godkänner     den     faktiska
medelsförbrukningen      på      tionde
huvudtitelns         reservationsanslag
Särskilda         åtgärder          för
arbetshandikappade    för    budgetåret
1994/95 (avsnitt 2),
2.  godkänner att högst  200  000  000
kronor   av   de  medel  som  riksdagen
anvisar    på    tionde    huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder  under
budgetåret  1995/96  får  användas  för
utgifter för anställning med lönebidrag
(avsnitt 4),
3.  godkänner regeringens förslag  att
lönebidraget    vid   förlängning    av
bidraget    efter   de   första    fyra
anställningsåren får lämnas  med  högst
80 % av lönekostnaden (avsnitt 4),
4. godkänner vad regeringen har anfört
om  hänsyn  till risken för  uppsägning
vid en omprövning av lönebidragets nivå
(avsnitt 4).
Motionerna

1995/96:A2 av Dan Ericsson m.fl.  (kds)
vari yrkas
1.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om  att  vid omförhandling  av
lönebidraget till en lägre nivå  hänsyn
inte   skall   tas  till   risken   för
uppsägning,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om  att  undanta  de  ideella
organisationerna  från  sänkningen   av
lönebidragsnivån.
1995/96:A3 av Elver Jonsson m.fl.  (fp)
vari yrkas
1.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts   om   de   arbetshandikappades
situation på arbetsmarknaden,
2.  att  riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  behovet av att  regeringen
under   våren   1996  inför   riksdagen
redovisar   hur  situationen   för   de
arbetshandikappade utvecklas,
3.  att  riksdagen avslår  proposition
1995/96:96 i den del som rör försämring
av lönebidragsnivån.
1995/96:A4  av  Sigge Godin  (fp)  vari
yrkas att riksdagen som sin mening  ger
regeringen  till känna vad  i  motionen
anförts  om  att medel  i  det  samlade
anslaget     kan     överföras     till
Galaxenverksamhet (motsvarande) i sådan
omfattning   att   rehabilitering   för
arbetshandikappade byggnadsarbetare kan
ske utan avbrott.

1995/96:A5   av  Kjell   Ericsson   och
Lennart Brunander (c) vari yrkas
1.  att  riksdagen beslutar  omfördela
100 miljoner kronor från anslaget A 2 i
enlighet med vad i motionen anförts,
2.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om  att  lönebidrag   ej   får
överstiga  80 % av lönekostnaden  efter
de fyra första åren.
1995/96:A6  av  Elving Andersson  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen beslutar  omfördela
100   000  000  kr  utöver  regeringens
förslag    från    anslaget     A     2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder till B
5      Särskilda      åtgärder      för
arbetshandikappade i enlighet med vad i
motionen anförts,
2.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag  om  att  lönebidrag   ej   får
överstiga  80 % av lönekostnaden  efter
de första fyra åren,
3.  att  riksdagen avslår  regeringens
förslag om att risken för uppsägning ej
skall  beaktas  vid omförhandling  till
lägre nivå.
1995/96:A7 av Bengt Lindqvist m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger   regeringen  till  känna   vad   i
motionen  anförts om ytterligare  medel
för lönebidrag.

1995/96:A8  av  Barbro Johansson  m.fl.
(mp) vari yrkas
1.  att riksdagen hos regeringen begär
en   redovisning   av  alternativ   och
alternativkostnader enligt förslaget  i
motionen,
2.  att riksdagen hos regeringen begär
eventuellt förslag om ökade anslag till
lönebidrag för budgetåret 1995/96.
1995/96:A9  av  Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen  som
sin  mening  ger regeringen till  känna
vad  i  motionen anförts om ytterligare
medel för lönebidrag.
1995/96:A10  av Johnny Ahlqvist  m.fl.
(s)  vari  yrkas att riksdagen beslutar
att  ytterligare 50 miljoner kronor  av
innevarande års reservationsanslag A  2
Arbetsmarknadspolitska    åtgärder    -
utöver  vad regeringen föreslår  -  får
användas  för utgifter för  anställning
med  lönebidrag  för långtidsarbetslösa
som   fyllt   60  år  och  som   uppbär
arbetslöshetsersättning.

Utskottet

Inledning

Lönebidrag  lämnas enligt  förordningen
(1991:333)    om    lönebidrag     till
arbetsgivare som efter anvisning av den
offentliga           arbetsförmedlingen
nyanställer         arbetshandikappade.
Arbetshandikappad är den  arbetssökande
som  på  grund  av  fysiska,  psykiska,
förståndsmässiga eller socialmedicinska
handikapp har nedsatt arbetsförmåga och
som  därför  har eller  kan  väntas  få
svårigheter  att  få eller  behålla  en
anställning     på    den     reguljära
arbetsmarknaden.  Bidrag   får   lämnas
längst t.o.m. utgången av månaden  före
den  då  den  anställde  fyller  65  år
eller, om det finns särskilda skäl,  66
år.
Lönebidragets  storlek   bestäms   med
hänsyn   till  den  arbetshandikappades
arbetsförmåga     och     graden     av
funktionsnedsättning.  Bidragsgrundande
lönekostnad   är  bruttolön   inklusive
sjuklön  och semesterlön eller utbetald
semesterersättning  samt  avgifter  som
skall  betalas enligt lagen  (1981:691)
om   socialavgifter  och  premier   för
avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar
eller motsvarande försäkringar.
I  den  bidragsgrundande lönekostnaden
får som regel inte räknas in den del av
månadslönen   vid   heltidsarbete   som
överstiger 13 700 kr.
Bidrag  lämnas  med  ett  belopp   som
motsvarar   högst   80   %    av    den
bidragsgrundande lönekostnaden. För den
som anställts med lönebidrag före den 1
juli  1995 får bidraget motsvara  högst
90 % av lönekostnaden.
Bidrag  får slutligen lämnas  med  ett
belopp   som   motsvarar   högst   hela
lönekostnaden   för    den    som    är
berättigade till insatser enligt  lagen
(1993:387)  om  stöd och  service  till
vissa funktionshindrade och den som  på
grund  av  långvarig och  svår  psykisk
sjukdom inte tidigare haft kontakt  med
arbetslivet eller som varit borta  från
arbetslivet under längre tid  samt  den
som    har    mer   än   ett    svårare
funktionshinder.
Lönebidrag får lämnas för  en  tid  av
högst  fyra år. Bidraget skall omprövas
regelbundet  och  får förlängas  utöver
det fjärde anställningsåret, endast  om
det  är  motiverat med hänsyn till  den
arbetshandikappades  arbetsförmåga  och
möjligheter   att   övergå   till    en
anställning utan lönebidrag.
Riksdagen  beslutade  våren  1995  att
bidragsnivån  för  samtliga  lönebidrag
skulle  sänkas  till  högst  90  %   av
lönekostnaden från den 1 juli 1995  och
till  80  % fr.o.m. den 1 januari  1997
(1994/95:AU12, rskr. 227). Senare under
våren  fattade  riksdagen  beslut   som
innebar    en    tidigareläggning    av
sänkningen till 80 % såvitt gällde  nya
lönebidrag  (1994/95:AU15,  rskr.  398,
399).  Fr.o.m. den 1 juli  1995  gäller
således att nya lönebidrag får beviljas
för  högst 80 % av den bidragsgrundande
lönekostnaden.    De    nyss     nämnda
prioriterade  grupperna  är  undantagna
från de beslutade nivåsänkningarna.
Riksdagens  beslut innebar vidare  att
från  samma  tidpunkt  målgruppen   för
lönebidrag utvidgades till att  omfatta
även   arbetslösa   icke   handikappade
personer   som   fyllt   60   år   vars
sysselsättningssituation inte kan lösas
på något annat sätt.
Lönebidrag finansieras under  anslaget
B  4  (tidigare B 5) Särskilda åtgärder
för  arbetshandikappade. Riksdagen  har
under     anslaget     anvisat      ett
reservationsanslag på totalt 10 366 081
000   kr  för  det  18  månader   långa
budgetåret    1995/96.     Den     helt
övervägande delen av anslaget går  till
lönebidrag.      Resten     finansierar
arbetshjälpmedel,       arbetsbiträden,
näringshjälp     och     otraditionella
insatser    samt    slutligen    främst
utbildningsbidrag  till  inskrivna  vid
Ami.  Enligt  regeringens riktlinjer  i
regleringsbrev till AMS för innevarande
budgetår skall 9 506 848 000 kr av  det
totala anslaget gå till den anslagspost
som    avser   kostnader   för    bl.a.
lönebidrag.

Proposition 1995/96:96

Enligt  propositionen har målsättningen
med    lönebidragsreformen   1991    då
bidraget  blev  flexibelt  inte  kunnat
förverkligas.     Den    genomsnittliga
bidragsnivån  har sjunkit hos  statliga
arbetsgivare  och  organisationer   men
däremot  ökat hos enskilda arbetsgivare
och  hos  kommunerna.  Sammantaget  har
utvecklingen   inneburit    en    högre
genomsnittlig kostnad per plats.
Målsättningen    att    öka    andelen
anställningar    hos    enskilda    och
kommunala arbetsgivare har heller  inte
kunnat förverkligas.
Slutligen    har    omfattningen    av
lönebidrag    ökat    markant.    Andra
kvartalet   1995  hade   6   000   fler
lönebidragsanställning   jämfört    med
samma tid år 1994. Hösten 1995 hade  ca
50 000 personer bidrag.
Anslaget till lönebidrag uppgick under
1994/95 till drygt 6,3 miljarder kronor
och  var beräknat för ca 44 000-45  000
personer.   Medel  har   således   inte
anvisats  för  den  relativt  betydande
ökning av omfattningen som skett.
Det  statsfinansiella  läget  medger
inte kostnadsökningar på grund av ökade
volymer. Nyanställningar kan komma till
stånd    varefter   människor    lämnar
lönebidragsanställningar.
Erfarenhetsmässigt  uppgår   avgångarna
till 10 % per år, vilket innebär att ca
4  500 nya lönebidragsanställningar kan
komma till stånd under ett år. Med  den
ökning  som  nu  skett  kan  inte  alla
avgångar  ersättas med nya placeringar.
Utrymme   för  nya  anställningar   med
lönebidrag  måste skapas  genom  sänkta
genomsnittliga    bidragsnivåer.     En
förutsättning för att detta skall kunna
ske  torde  vara  att fler  placeringar
sker    hos   arbetsgivare   som    har
lönebetalningsförmåga.

Medelsförbrukningen under anslaget
Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade budgetåret 1994/95

Propositionen


AMS  har i en skrivelse till regeringen
i    augusti    1995   redovisat    att
förbrukningen av lönebidragsmedel under
anslaget    Särskilda   åtgärder    för
arbetshandikappade   under   budgetåret
1994/95  kommer att överstiga  anvisade
medel  på  anslaget  med  208  miljoner
kronor.
Regeringen  föreslår att  riksdagen  i
efterhand   godkänner  att  det   under
ifrågavarande  reservationsanslag   har
förbrukats   anslagsmedel   i    större
utsträckning  än vad som  anvisats  för
budgetåret.   Ett   belopp   på   208,7
miljoner       kronor       motsvarande
underskottet  budgetåret  1994/95   bör
enligt   propositionen  inte   användas
under budgetåret 1995/96.
Regeringen avser att begära månadsvisa
redovisningar     från      AMS      av
utgiftsutvecklingen  på  anslaget,  och
inför det kommande budgetåret kommer en
omprövning  att göras av  de  nuvarande
anslagsformerna.
Utskottet   anser  att  riksdagen   bör
godkänna          den          faktiska
medelsförbrukningen      på      tionde
huvudtitelns         reservationsanslag
Särskilda         åtgärder          för
arbetshandikappade    för    budgetåret
1994/95.

Användning  av medel som  anvisats  för
1995/96 under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
lönebidragsanställningar

Propositionen

De   medel  som  anvisats  till  främst
lönebidrag för innevarande budgetår  är
till   stor   del   redan   intecknade.
Underskottet  från föregående  budgetår
gör   dessutom  att  disponibla   medel
minskas med ca 208 miljoner kronor.
Belastningen  på  anslaget   Särskilda
åtgärder  för  arbetshandikappade   har
medfört    att    ett    stort    antal
arbetsförmedlingar      har      infört
totalstopp           för            nya
lönebidragsanställningar.         Detta
förhållande       drabbar       gruppen
arbetshandikappade som är en svag grupp
på  arbetsmarknaden. Ett stopp för  nya
lönebidrag innebär t.ex. att övergångar
från  Samhall till anställning  på  den
reguljära arbetsmarknaden hindras.
Att    lösa   problemet   genom    ett
totalstopp           för            nya
lönebidragsanställningar vore olyckligt
inte  minst  för enskilda sökande.  För
att     ge    arbetsförmedlingar    och
arbetsmarknadsinstitut  möjlighet   att
åstadkomma  en  långsam  minskning   av
antalet        lönebidragsanställningar
förordas enligt propositionen  en  viss
omfördelning  av  Arbetsmarknadsverkets
resurser.
Regeringen  föreslår  att   högst   200
miljoner   kronor  av  de   medel   som
riksdagen    anvisat    på     anslaget
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder  under
budgetåret  1995/96  får  användas  för
utgifter     för    anställning     med
lönebidrag.

Motioner

Enligt      den      socialdemokratiska
kommittémotionen A10 av Johnny Ahlqvist
m.fl.  bör en satsning göras för  äldre
långtidsarbetslösa personer. Det är  en
grupp   som   i  dagsläget  har   stora
svårigheter    att    ta     sig     ur
arbetslösheten  och   lätt   hamnar   i
rundgång          mellan          olika
arbetsmarknadsåtgärder              och
arbetslöshetsersättning. Riksdagen  har
tidigare  beslutat att  lönebidrag  med
upp  till  50 % skall kunna lämnas  för
dem som fyllt 60 år och uppbär a-kassa.
Regeringens förslag i proposition 96 om
en   förstärkning  av   anslaget   till
lönebidrag       är      otillräckligt.
Ytterligare  50  miljoner   kronor   av
innevarande     års     anslag     till
Arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   bör
således  satsas  för  anställning   med
lönebidrag för den nämnda kategorien.
Lisbeth  Staaf-Igelström m.fl.  (s)  i
motion  A9 framhåller bl.a. att  i  dag
nästan  fyra  av  fem  övergångar  från
Samhall sker med lönebidrag. För fem år
sedan  var  endast var fjärde  övergång
förknippad  med lönebidrag.  Motionären
begär   ett  tillkännagivande  om   att
ytterligare    medel,    utöver     vad
regeringen  föreslagit,  bör  överföras
till anslaget för lönebidrag.
Även  Bengt  Lindqvist  m.fl.  (s)   i
motion  A7  önskar ett tillkännagivande
om överföring av ytterligare medel till
lönebidragsanslaget   för   att   skapa
utrymme  att  anställa fler  äldre  och
funktionshindrade.
Folkpartiet  i  kommittémotion  A3   av
Elver  Jonsson  m.fl.  betonar  att  de
statliga  insatserna för att stärka  de
handikappades ställning alltid bör vara
prioriterade. Arbetslinjen måste  gälla
även  denna grupp. Folkpartiet föreslog
under förra riksmötet större satsningar
än    regeringen   på   lönebidrag   åt
arbetshandikappade  och   anställningar
hos  Samhall. Partiets budgetalternativ
innebar  att 500 miljoner kronor  extra
skulle satsas på de arbetshandikappade.
Folkpartiet   motsatte    sig    vidare
regeringens  besparingar  under   våren
1995  på Samhall och lönebidragen.  Det
medelstillskott på 200 miljoner  kronor
som    regeringen   nu   föreslår    är
visserligen  bra,  men  proposition  96
hade inte behövts om Folkpartiets linje
under    våren   hade   vunnit   gehör.
Motionärerna        föreslår        ett
tillkännagivande till regeringen om  de
handikappades       situation        på
arbetsmarknaden (yrk. 1).
Det  är  slutligen enligt motionärerna
tveksamt  om det föreslagna tillskottet
kommer  att  räcka för hela budgetåret.
Regeringen  bör  därför återkomma  till
riksdagen  under  våren  1996  med   en
redogörelse  för  hur  läget   för   de
arbetshandikappade utvecklas (yrk. 2).
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk.
1)  av Elving Andersson m.fl. anser att
regeringens  signaler om att  samhället
inte  har ansvaret för eller ambitionen
att  värna  utsatta  grupper  inte  kan
accepteras.  Motionärerna  ifrågasätter
vidare     om     det     finns      en
samhällsekonomisk    vinst     i     de
neddragningar  som regeringen  föreslår
beträffande lönebidragen. De  människor
som    berörs   kommer   att   i   stor
utsträckning    övergå    till    andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder  eller
förtidspensionering  -   åtgärder   som
knappast  är  billigare. Centern  anser
slutligen  att  det  ligger  ett  stort
värde  i  ett  flexibelt och  effektivt
utnyttjande            av            de
arbetsmarknadspolitiska medlen.  På  så
vis  kan  åtgärderna avpassas till  den
enskildes  behov och önskemål samtidigt
som     den    enskilde    utför    ett
samhällsnyttigt arbete.  Satsningar  på
arbetshandikappade      leder      till
delaktighet  för  en grupp  som  annars
hade         marginaliserats         på
arbetsmarknaden.
Om  riksdagens beslut i våras  om  att
långtidsarbetslösa  över  60  år  skall
omfattas  av lönebidragssystemet  skall
få   någon   effekt  krävs  ytterligare
tillskott av medel.
Centern  föreslår att riksdagen  skall
besluta  omfördela 100 miljoner  kronor
utöver vad regeringen föreslagit från A
2-anslaget till B 5-anslaget.
I  Miljöpartiets kommittémotion  A8  av
Barbro Johansson m.fl. konstateras  att
budgeten för lönebidrag är beräknad för
ett  årsmedeltal på ca 45  000  platser
och  att  man  i  slutet  av  nästa  år
tvingas  att ha minskat från  nuvarande
50  000  platser till ca 40 000 platser
för     att    nå    det    budgeterade
årsmedeltalet.   Trots   förslagen    i
propositionen   om   att   minska   den
genomsnittliga bidragsnivån och  på  så
sätt       minska      behovet       av
platsneddragningar finns  det  en  stor
risk   för  ett   nyanställningsstopp .
Enligt  motionen är det möjligt att  en
ökning   av  anslaget  till  lönebidrag
totalt sett kunde innebära ingen  eller
bara   en   obetydlig  merkostnad   för
staten.    Motionärerna    anser    att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med  en redovisning av vilka alternativ
som  gäller för de lönebidragsanställda
och   kostnaderna  härför   (yrk.   1).
Regeringen   bör  då  också  eventuellt
föreslå  ökade  anslag till  lönebidrag
för innevarande budgetår (yrk. 2).
Kjell  Ericsson och Lennart  Brunander
(båda c) anser i motion A5 (yrk. 1) att
det   visserligen  är   olyckligt   att
anslagsramen       för       lönebidrag
överskridits   men   ifrågasätter    om
regeringens   slutsats  av   detta   är
riktig.  Motionärerna  ifrågasätter  om
det finns någon samhällsekonomisk vinst
i  de försämringar av lönebidraget  som
föreslås.  De  vill i stället  överföra
ytterligare 100 miljoner kronor från  A
2-anslaget.
Sigge Godin (fp) begär i motion A4 ett
tillkännagivande om att medel från  det
samlade  anslaget skall kunna överföras
till       Galaxenverksamhet      eller
motsvarande  i  sådan  omfattning   att
rehabilitering med hjälp av  lönebidrag
av  arbetshandikappade byggnadsarbetare
kan fortsätta.

Utskottets överväganden


Utskottet anser i likhet med regeringen
att  det  statsfinansiella  läget  inte
medger  kostnadsökningar  på  grund  av
ökade volymer lönebidragsanställningar.
Utrymme  för  nya  anställningar  måste
skapas  genom  de årliga avgångarna  ur
systemet      och     genom      sänkta
genomsnittliga  bidragsnivåer.  Det  är
nödvändigt    att    kostnaderna    för
lönebidragen    anpassas    till    den
medelsram  riksdagen anvisat. Utskottet
delar uppfattningen att det nu uppkomna
akuta  problemet med en vid budgetårets
början   överintecknad  medelsram   för
lönebidrag  inte  bör lösas  genom  ett
totalstopp  för nya anställningar  utan
genom   en   successiv  anpassning   av
kostnaderna.  För  att  möjliggöra  nya
lönebidragsanställningar       biträder
utskottet  förslaget om en omfördelning
av beviljade resurser och att medel som
anvisats           på          anslaget
Arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   för
1995/96   får   användas   för   sådana
anställningar.
Utskottet  hyser farhågor om  att  det
belopp  som  enligt  propositionen  bör
omfördelas                         till
lönebidragsanställningar,   högst   200
miljoner kronor, inte kommer att räcka.
Som   sägs  i  kommittémotionerna  från
Socialdemokraterna och Centern  är  det
angeläget         att        ekonomiska
förutsättningar finns för att genomföra
riksdagens  beslut  i  våras   om   att
lönebidrag skall kunna lämnas även  för
icke arbetshandikappade arbetslösa  som
fyllt 60 år.
Utskottet anser således att riksdagen
bör  omfördela dels 75 miljoner  kronor
utöver    vad    som   föreslagits    i
propositionen                      till
lönebidragsanställningar  i  allmänhet,
dels ytterligare 50 miljoner kronor som
skall           användas            för
lönebidragsanställningar för arbetslösa
personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör
alltså  med  anledning av propositionen
och motionerna A5 i motsvarande del, A6
i  motsvarande  del,  A7,  A9  och  A10
godkänna att högst 325 miljoner  kronor
av de medel som anvisats under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   får
användas     till     utgifter      för
lönebidragsanställningar.
Utskottet anser som framgått  att  det
finns en osäkerhet huruvida regeringens
åtgärder  kommer att vara  tillräckliga
för  att  ge  det nödvändiga ekonomiska
utrymmet  för  nya  anställningar   med
lönebidrag under budgetåret.
Utskottet  anser därför i  likhet  med
Folkpartiet    att    regeringen    bör
återkomma   till   riksdagen   med   en
redogörelse för hur situationen när det
gäller         lönebidragsanställningar
utvecklas. Detta bör riksdagen  således
med   anledning   av   motion   A3    i
motsvarande  del  som  sin  mening   ge
regeringen till känna.
Utskottet      anser      att       de
arbetshandikappades          besvärliga
situation  på  arbetsmarknaden  är  väl
känd  och  att ett tillkännagivande  av
riksdagen   härom   i   enlighet    med
Folkpartiets  förslag  knappast   torde
fylla    någon   funktion.    Utskottet
avstyrker därför motion A3 i denna del.
Vid  bedömningen  av  kostnaderna  för
lönebidragsanställningar    bör     man
självfallet    anlägga    ett    sådant
helhetsperspektiv  på   statsfinanserna
som  sägs  i  Miljöpartiets motion  A8.
Utskottet  utgår  från  att  det   inom
regeringskansliet görs bedömningar  med
utgångspunkt  i olika alternativ  t.ex.
till lönebidragsanställningar och vilka
kostnader   som   är  förknippade   med
alternativen. Frågan skulle också kunna
vara utgångspunkt för en studie t.ex. i
den           arbetsgrupp          inom
Socialdepartementet som  arbetar  under
benämningen Välfärdsprojektet.
Med  utskottets ställningstagande ovan
om      ytterligare     medel      till
lönebidragsanställningar    innevarande
budgetår torde motion A8 i den delen få
anses  tillgodosedd.  Med  det  anförda
avstyrks motionen.
När  det slutligen gäller Sigge Godins
begäran  i motion A4 om en omfördelning
av  medel till Galaxenverksamheten vill
utskottet    anföra    följande.    Det
tillskott till lönebidragsanställningar
som följer av den omfördelning av medel
som utskottet ovan ställt sig bakom kan
självfallet        användas         för
lönebidragsanställningar inom ramen för
Galaxenverksamheten. Utskottet är  dock
inte    berett    att    föreslå    att
lönebidragsmedel  omfördelas   särskilt
till en viss yrkesgrupp. Det finns inte
skäl  att föreslå riksdagen att ompröva
det  beslut som togs under 1991/92  års
riksmöte  om att avveckla det särskilda
strukturstödet till Galaxenverksamheten
och  att  arbetshandikappade  byggnads-
och  anläggningsarbetare skall omfattas
av  samma  regler  för  lönebidrag  som
andra   arbetshandikappade.  Med  detta
avstyrker utskottet bifall till  motion
A4.

Lönebidragsnivån vid förlängning efter
fyra års anställning

Propositionen

Nya lönebidrag får lämnas med högst  80
%  av lönekostnaden. Bidrag får avse en
tid   av   högst  fyra   år.   I   stor
utsträckning  förlängs  dock   bidragen
efter de första fyra anställningsåren.
Regeringen  föreslår att  inte  heller
lönebidrag som förlängs efter de första
fyra årens anställning får överstiga 80
% av lönekostnaden för den anställde.
Regeländringen  innebär   en   minskad
belastning  på  anslaget  med  ca   130
miljoner kronor per år.

Motioner


Folkpartiet     motsätter     sig     i
kommittémotion  A3 (yrk.  3)  av  Elver
Jonsson    m.fl.   en    sänkning    av
lönebidragsnivån till 80 %  efter  fyra
år.  Motionärerna  framhåller  att  ett
stort antal arbetshandikappade riskerar
att   förlora  sina  anställningar  när
bidraget  omprövas. Man erinrar  vidare
om  att  riksdagen  under  våren,  emot
Folkpartiets röster, fattat  beslut  om
att sänka nivån för nya lönebidrag från
90  %  till  80 %. Sammantaget  innebär
dessa  försämringar  att  möjligheterna
för arbetshandikappade att komma ut  på
arbetsmarknaden   försvåras   på    ett
oacceptabelt sätt.
Centerpartiet i kommittémotion A6 (yrk.
2)  av Elving Andersson m.fl. motsätter
sig  likaledes en sänkning av  nivån  i
lönebidraget. Sänkningen kommer  enligt
motionärerna     att     leda      till
uppsägningar.    En    tredjedel     av
lönebidragsanställningarna   finns    i
allmännyttiga   organisationer.   Dessa
arbetsgivare  har svårt  att  öka  sina
intäkter  genom kommersiell verksamhet.
Propositionen innebär ett hårt slag mot
både     enskilda     människor     och
organisationer.

Kristdemokraterna        begär        i
kommittémotion  A2  (yrk.  2)  av   Dan
Ericsson m.fl. ett tillkännagivande  om
att ideella organisationer bör undantas
från    sänkningen   av   bidragsnivån.
Regeringens   förslag  innebär   enligt
motionärerna  en  stor  risk  för   att
arbetshandikappade kommer  att  förlora
jobben  och övergå till att bli passiva
bidragsmottagare. Framför allt  ideella
organisationer bör därför undantas från
sänkningen.   Regeringen   bör   enligt
motionärerna  återkomma till  riksdagen
med  ett  sådant  förslag  varvid  även
finansieringsfrågan kan tas upp och  en
bedömning  göras  om  möjligheten   att
överföra    ytterligare   medel    från
anslaget        Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
Kjell  Ericsson och Lennart  Brunander
(båda c) anser i motion A5 (yrk. 2) att
riksdagen  bör  avslå förslaget  om  en
sänkning av lönebidragsnivån.

Utskottets överväganden


Utskottet   har   ovan  redovisat   att
riksdagen redan beslutat om en sänkning
av  bidragsnivån  till  80  %  för  nya
anställningar med lönebidrag från den 1
juli 1995 och en generell sänkning till
samma   nivå   från  budgetåret   1997.
Regeringens  förslag om en sänkning  av
nivån  till  80 % efter de första  fyra
årens   anställning   är   alltså    en
tidigareläggning av en nivå som ändå så
småningom   inträder  genom  riksdagens
tidigare beslut.
I ett läge där det krävs en anpassning
av   lönebidragskostnaderna  till   den
anvisade medelsramen och där det  finns
ett   behov  av  att  skapa  ekonomiskt
utrymme             för             nya
lönebidragsanställningar genom bl.a. en
sänkt genomsnittlig bidragsnivå bedömer
utskottet  att  det är  nödvändigt  att
sänka    den    högsta    bidragsnivån.
Utskottet vill erinra om att beslut  om
lönebidrag  enligt  bestämmelserna  som
regel  bara  får avse en tid  av  högst
fyra  år. I likhet med regeringen anser
utskottet      att     en     anställds
arbetsförmåga    i   allmänhet    torde
förbättras  över  tiden  och  att   det
därför   är  rimligt  att  lönebidraget
trappas ned om bidraget skall förlängas
efter  fyra  år. Utskottet  vill  också
erinra om att högre bidrag än 80  %  av
lönekostnaden  kan  lämnas  för   vissa
grupper  med  svårare  funktionshinder.
Utskottet  tillstyrker med det  anförda
propositionens förslag i här berörd del
och avstyrker motionerna A3, A5 och  A6
alla i motsvarande delar.
Utskottet  har alltsedan  de  flexibla
lönebidragen     infördes     behandlat
motioner  med  begäran om undantag  för
ideella  organisationer  i  syfte   att
mildra verkningarna av förväntade lägre
genomsnittliga       lönebidragsnivåer.
Utskottet har konsekvent, senast i  det
av   riksdagen   godkända   betänkandet
1994/95:AU12, motsatt sig  särlösningar
på det här området. Utskottet vidhåller
detta  ställningstagande och  avstyrker
bifall till motion A2 i berörd del.


Bedömningen vid omprövning av
lönebidrag

Propositionen

Enligt  bestämmelsen  i  17   a   §   i
förordningen (1991:333) om  anställning
med  lönebidrag bör vid  omprövning  av
beslut  om lönebidrag som fattats  före
den 1 juli 1991 beaktas om en minskning
av  bidraget  kan medföra  en  påtaglig
risk  för  att den anställde  inte  får
behålla anställningen.
Bestämmelsen tillkom efter  riksdagens
hörande.
Regeringen  föreslår  att  risken  för
uppsägning    från   anställning    med
lönebidrag  inte  bör beaktas  särskilt
när bidraget omförhandlas till en lägre
nivå.   Enligt  propositionen   innebär
bestämmelsen  en  oklarhet   om   vilka
bidragsnivåer som skall  gälla  och  är
svår       att       hantera        för
arbetsförmedlingen.  Bestämmelsen   bör
därför avskaffas.

Motioner


Centern i kommittémotion A6 (yrk. 3) av
Elving Andersson m.fl. yrkar avslag  på
förslaget  med hänvisning  till  risken
för  uppsägningar av arbetshandikappade
och  den  därefter följande svårigheten
att       komma      tillbaka      till
arbetsmarknaden.
Kristdemokraterna  i kommittémotion  A2
(yrk.  1)  av Dan Ericsson m.fl.  yrkar
likaledes  avslag på förslaget  om  att
risken   för   uppsägning  inte   skall
beaktas      när     ett     lönebidrag
omförhandlas.

Utskottets överväganden


Utskottet      erinrar      om      att
lönebidragsreformen den 1 juli 1991, då
bidragsnivåns       koppling       till
arbetsgivarkategori upphävdes,  innebar
att  lönebidragsnivån i  fortsättningen
skulle          återspegla          den
arbetshandikappades  arbetsförmåga  och
graden     av     funktionsnedsättning.
Bidraget  skulle  omprövas  regelbundet
och    därvid   kunna   anpassas   till
förändringar i arbetsförmågan.
Att införa flexibla lönebidrag syftade
bl.a.  till att  skaffa fler  jobb  för
pengarna .  Detta  skulle  bli  möjligt
genom  att det genomsnittliga  bidraget
blev  lägre.  Utskottet kan  konstatera
att  denna målsättning inte har  kunnat
förverkligas.     Den    genomsnittliga
bidragsnivån har ökat i stället för att
minska.
Utskottet anser att det vid omprövning
av  lönebidragsbeslut som fattats  före
den  1 juli 1991 råder en alltför  stor
osäkerhet om vilken lönebidragsnivå som
skall   tillämpas.   Arbetsförmedlingen
ställs  inför stora tillämpningsproblem
när  man skall finna en bidragsnivå med
utgångspunkt          från          den
arbetshandikappades  arbetsförmåga  och
graden   av  funktionsnedsättning   och
samtidigt  beakta risken  för  att  den
arbetshandikappade   förlorar   jobbet.
Utskottet bedömer att dessa svårigheter
medverkar  till att konservera  alltför
höga bidragsnivåer.
Utskottet  vill understryka vikten  av
att  beviljade  lönebidrag  återspeglar
den  funktionshindrades arbetshandikapp
och  att  bidraget fortlöpande anpassas
till förändringar i arbetsförmågan.  De
högsta   bidragen   skall   förbehållas
personer    med   de   allra   svåraste
nedsättningarna.
Lönebidragsanställda    omfattas    av
anställningsskyddslagen och  har  också
företräde  till fortsatt arbete  enligt
samma lag. Det är därför inte givet att
en  personalinskränkning  måste  drabba
den  anställde  med lönebidrag.  Om  så
ändå    skulle    bli    fallet     bör
arbetsförmedlingen med all kraft  verka
för  att  skaffa den arbetshandikappade
ett nytt arbete eller en arbetsmarknads
åtgärd  som  i förlängningen  kan  leda
till en ny anställning.
Med det anförda anser utskottet  att
riksdagen bör godkänna vad som  sägs  i
propositionen om hänsyn till risken för
uppsägning     vid    omprövning     av
lönebidragets nivå. Motionerna  A2  och
A6 avstyrks i motsvarande delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande medelsförbrukning
för budgetåret 1994/95
att   riksdagen  med   bifall   till
proposition       1995/96:96       i
motsvarande   del   godkänner    den
faktiska   medelsförbrukningen    på
tionde                  huvudtitelns
reservationsanslag         Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade  för
budgetåret 1994/95 (avsnitt 2),
2.  beträffande omfördelning  av
medel  till  utgifter för  anställning
med lönebidrag
att   riksdagen  med  anledning   av
proposition       1995/96:96       i
motsvarande   del   och   motionerna
1995/96:A5   yrkande  1,  1995/96:A6
yrkande  1,  1995/96:A7,  1995/96:A9
och  1995/96:A10 godkänner att högst
325  000  000  kr av  de  medel  som
riksdagen    anvisat    på    tionde
huvudtitelns      reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska     åtgärder
under    budgetåret   1995/96    får
användas     för    utgifter     för
anställning med lönebidrag  (avsnitt
4),
res. 1 (m)
res. 2 (v)
3.  beträffande  en  redogörelse
för          utvecklingen           av
lönebidragsanställningar
att   riksdagen  med  anledning   av
motion 1995/96:A3 yrkande 2 som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna
vad utskottet anfört,
4.                     beträffande
arbetshandikappades   situation   på
arbetsmarknaden
att    riksdagen    avslår    motion
1995/96:A3 yrkande 1,
5.        beträffande        ett
helhetsperspektiv      på      statens
kostnader för lönebidrag m.m.
att    riksdagen    avslår    motion
1995/96:A8,
6.  beträffande omfördelning  av
medel till Galaxenverksamheten
att    riksdagen    avslår    motion
1995/96:A4,
7.  beträffande lönebidragsnivån
vid   förlängning   efter   fyra   års
anställning
att   riksdagen  med   bifall   till
proposition       1995/96:96       i
motsvarande del samt med  avslag  på
motionerna  1995/96:A3  yrkande   3,
1995/96:A5  yrkande 2 och 1995/96:A6
yrkande   2   godkänner  regeringens
förslag    att   lönebidraget    vid
förlängning  av  bidraget  efter  de
första  fyra  anställningsåren   får
lämnas   med   högst   80    %    av
lönekostnaden (avsnitt 4),
res.  3 (c,  fp,
v)
8. beträffande en särlösning för
ideella organisationer
att    riksdagen    avslår    motion
1995/96:A2 yrkande 2,
res. 4 (kds)
9.  beträffande bedömningen  vid
omprövning av lönebidrag
att   riksdagen  med   bifall   till
proposition       1995/96:96       i
motsvarande del samt med  avslag  på
motionerna 1995/96:A2 yrkande 1  och
1995/96:A6  yrkande 3 godkänner  vad
regeringen  har  anfört  om   hänsyn
till   risken  för  uppsägning   vid
omprövning  av  lönebidragets   nivå
(avsnitt 4).
res. 5 (c, v, kds)

Stockholm den 23 november 1995
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Johnny Ahlqvist
I   beslutet   har   deltagit:   Johnny
Ahlqvist (s), Elver Jonsson (fp),  Sten
Östlund  (s),  Per  Unckel  (m),   Kent
Olsson  (m), Martin Nilsson (s), Elving
Andersson  (c),  Laila  Bjurling   (s),
Patrik  Norinder  (m),  Sonja  Fransson
(s),   Christina  Zedell  (s),   Barbro
Johansson  (mp),  Dan  Ericsson  (kds),
Kristina  Zakrisson (s), Paavo  Vallius
(s),  Anna  Åkerhielm  (m)  och  Ingrid
Burman (v).

Reservationer

1. Omfördelning av medel till utgifter
för anställning med lönebidrag (mom. 2)

Per   Unckel,   Kent   Olsson,   Patrik
Norinder  och Anna Åkerhielm  (alla  m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  8  börjar  med   Utskottet
hyser     och    slutar   med     under
budgetåret  bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att man som  sägs
bl.a.    i   kommittémotionerna    från
Socialdemokraterna  och  Centern  skall
omfördela medel utöver de 200  miljoner
kronor  som  föreslås i  propositionen.
Motionärernas   förslag   innebär   att
anslaget        Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder  i  alltför  hög  grad  tas  i
anspråk  för  ändamål som det  inte  är
avsett  för. Som framgår av reservation
39      i      arbetsmarknadsutskottets
betänkande  1994/95:AU15 har  utskottet
tidigare motsatt sig att målgruppen för
lönebidrag    utvidgas    till     icke
arbetshandikappade personer  som  fyllt
60    år.   Utvidgningen   innebär   en
ytterligare        belastning        på
lönebidragsanslaget. Lönebidrag  bör  i
större   omfattning  och  efter  strikt
bedömning        reserveras         för
arbetshandikappade.
Det     finns     enligt    utskottets
uppfattning skäl att i framtiden  följa
hur lönebidragssystemet fungerar.
Utskottet  tillstyrker med det  anförda
propositionen  i  motsvarande  del  och
avstyrker motionerna A5 och A6, båda  i
motsvarande delar, A7, A9 och A10.

dels att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel
till  utgifter  för  anställning   med
lönebidrag
att   riksdagen  med   bifall   till
proposition       1995/96:96       i
motsvarande  del och med  avslag  på
motionerna  1995/96:A5  yrkande   1,
1995/96:A6  yrkande  1,  1995/96:A7,
1995/96:A9      och      1995/96:A10
godkänner att högst 200 000  000  kr
av  de  medel som riksdagen  anvisat
på        tionde        huvudtitelns
reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska     åtgärder
under    budgetåret   1995/96    får
användas     för    utgifter     för
anställning med lönebidrag  (avsnitt
4),
2. Omfördelning av medel till utgifter
för anställning med lönebidrag (mom. 2)

Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med  Utskottet anser
i       och     slutar     med      för
lönebidragsanställningar     bort    ha
följande lydelse:
Utskottet  anser att det är  angeläget
att    värna   och   upprätthålla    de
arbetshandikappades rätt att finnas  på
arbetsmarknaden. Utskottet befarar  att
det  belopp  som  enligt  propositionen
skall          omfördelas          till
lönebidragsanställningar, 200  miljoner
kronor, inte kommer att räcka till  för
att         upprätthålla        antalet
lönebidragsanställningar.   Regeringens
förslag     innebär     enbart      att
neddragningen kan ske i en  långsammare
takt.   Människor  som   förlorar   sin
lönebidragsanställning    kommer    att
tvingas      övergå     till      andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder  eller
förtidspensionering. Dessa åtgärder  är
knappast billigare men bokförs  på  ett
annat   konto.  Så  sent  som  i  våras
fattade  riksdagen dessutom  beslut  om
att            vidga            gruppen
lönebidragsberättigade  så   att   icke
arbetshandikappade personer över 60  år
som  varit långtidsarbetslösa skall ges
möjlighet    till    anställning    med
lönebidrag.  Det är angeläget  att  det
ges  ekonomiska förutsättningar för att
genomföra  riksdagens  beslut  och  att
upprätthålla                    antalet
lönebidragsanställningar.     Utskottet
anser   således   att   riksdagen   bör
omfördela  dels  100  miljoner   kronor
utöver  vad  regeringen  föreslagit   i
propositionen                      till
lönebidragsanställningar  i  allmänhet,
dels ytterligare 50 miljoner kronor som
skall           användas            för
lönebidragsanställningar för arbetslösa
personer som fyllt 60 år. Riksdagen bör
alltså  med  anledning av propositionen
och  motionerna  A5  och  A6,  båda   i
motsvarande  delar,  A7,  A9  och   A10
godkänna att högst 350 miljoner  kronor
av de medel som anvisats under anslaget
Arbetsmarknadspolitiska  åtgärder   får
användas     till     utgifter      för
lönebidragsanställningar.
dels att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande omfördelning av medel
till  utgifter  för  anställning   med
lönebidrag
att   riksdagen  med  anledning   av
proposition       1995/96:96       i
motsvarande   del   och   motionerna
1995/96:A5   yrkande  1,  1995/96:A6
yrkande  1,  1995/96:A7,  1995/96:A9
och  1995/96:A10 godkänner att högst
350  000  000  kr av  de  medel  som
riksdagen    anvisat    på    tionde
huvudtitelns      reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska     åtgärder
under    budgetåret   1995/96    får
användas     för    utgifter     för
anställning med lönebidrag  (avsnitt
4),
3. Lönebidragsnivån vid förlängning
efter fyra års anställning (mom. 7)

Elver  Jonsson  (fp), Elving  Andersson
(c) och Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på s. 10 börjar med  Utskottet har
ovan    och   slutar  med   motsvarande
delar  bort ha följande lydelse:
Utskottet  motsätter sig förslaget  om
att lönebidraget för personer som varit
anställda i fyra år skall minskas  till
högst  80 % av lönekostnaden. Riksdagen
beslutade  så sent som i  våras  om  en
sänkning  av  högsta  nivån   för   nya
lönebidrag  från 90  %  till  80  %  av
lönekostnaden.      Den      föreslagna
försämringen av lönebidraget kommer att
leda      till     uppsägningar      av
arbetshandikappade.  Trots  att   vissa
grupper  är  undantagna  sänkningen  är
risken överhängande att ett stort antal
redan    anställda   arbetshandikappade
kommer att förlora jobben. En tredjedel
av  lönebidragsanställningarna finns  i
allmännyttiga  organisationer  som  har
svårt  att  ta  ett ökat kostnadsansvar
för  sina lönebidragsanställda.  Enligt
utskottets  mening  kommer  regeringens
förslag att innebära ett hårt slag  mot
organisationerna         och         de
arbetshandikappade.
Man kan på goda grunder ifrågasätta om
det     sammantaget     finns     någon
samhällsekonomisk vinst att göra med de
neddragningar som regeringen  föreslår.
Om     människor    till    följd    av
neddragningen  förlorar  sina   arbeten
övervältras  samhällets kostnader  till
andra   områden.  Kostnaderna  ökar   i
stället        för        socialbidrag,
förtidspensionering                 och
arbetsmarknadsåtgärder. Härtill  kommer
de  mänskliga aspekterna som  inte  kan
mätas i pengar.
dels att utskottets hemställan under  7
bort ha följande lydelse:
7.  beträffande lönebidragsnivån vid
förlängning     efter     fyra     års
anställning
att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna  1995/96:A3  yrkande   3,
1995/96:A5  yrkande 2 och 1995/96:A6
yrkande    2    avslår   proposition
1995/96:96 i motsvarande del,
4. En särlösning för ideella
organisationer (mom. 8)

Dan Ericsson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på s. 10 börjar med  Utskottet har
alltsedan   och slutar  med   i  berörd
del  bort ha följande lydelse:
Utskottet    kan    konstatera     att
effekterna av riksdagens beslut i våras
om   att  tidigarelägga  den  generella
sänkningen      av      den      högsta
lönebidragsnivån   till   80    %    av
lönekostnaden nu börjar märkas. Ideella
organisationer  har  börjat  säga   upp
lönebidragsanställd personal.  Särskilt
allvarlig     är     situationen      i
handikapporganisationerna.   Faran   är
överhängande att de som sägs upp kommer
att bli passiva bidragsmottagare. Detta
strider   mot   den   uppfattning   som
utskottet  gett uttryck  för,  nämligen
att  arbetslinjen skall hävdas och  att
förtidspensioneringar  skall  undvikas.
Enligt utskottets uppfattning finns det
mot  den  bakgrunden skäl för riksdagen
att  ompröva sitt ställningstagande när
det  gäller bidragsnivån; framför  allt
bör   ideella  organisationer  undantas
från  en  sänkning.  Riksdagen  bör   i
enlighet  med  vad  som  sägs   i   den
kristdemokratiska   motionen    A2    i
motsvarande  del  återkomma   med   ett
förslag  om  detta. I det  sammanhanget
bör     regeringen     också     beröra
finansieringssidan och  frågan  om  att
överföra  ytterligare  medel  från  A2-
anslaget. Detta bör riksdagen  som  sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under  8
bort ha följande lydelse:
8.  beträffande  en  särlösning  för
ideella organisationer
att   riksdagen  med  anledning   av
motion 1995/96:A2 yrkande 2 som  sin
mening  ger  regeringen  till  känna
vad utskottet anfört,
5. Bedömningen vid omprövning av
lönebidrag (mom. 9)

Elving   Andersson  (c),  Dan  Ericsson
(kds) och Ingrid Burman (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  11  börjar med   Utskottet
erinrar   och  på  s.  12  slutar   med
 motsvarande  delar  bort  ha  följande
lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att 17  a
§  i  lönebidragsförordningen tas bort.
Att  arbetsförmedlingen vid  omprövning
inte   längre   skall  beakta   om   en
minskning  av lönebidraget kan  medföra
att      den     anställde     förlorar
anställningen  är enligt  utskottet  en
alltför drastisk åtgärd. Situationen på
arbetsmarknaden  för arbetshandikappade
är   redan  besvärlig  och  regeringens
förslag ökar problemen. Sammantaget med
nivåsänkningen ökar riskerna  påtagligt
att       personer      med       stora
funktionsnedsättningar         förlorar
anställningen. Propositionen bör avslås
i denna del.
dels att utskottets hemställan under  9
bort ha följande lydelse:
9.   beträffande   bedömningen   vid
omprövning av lönebidrag
att   riksdagen  med   bifall   till
motionerna 1995/96:A2 yrkande 1  och
1995/96:A6    yrkande    3    avslår
proposition       1995/96:96       i
motsvarande del,
Särskilt yttrande

Arbetshandikappades situation på
arbetsmarknaden m.m. (mom. 4)

Elver  Jonsson  (fp) och Ingrid  Burman
(v) anför:

Samhällets         insatser         för
arbetshandikappade är  oerhört  viktiga
och måste oavsett konjunkturläge alltid
vara   prioriterade.   Människor    med
funktionshinder  har  alltid   särskilt
svårt  att  komma in och  få  fäste  på
arbetsmarknaden.   Arbetslinjen   måste
gälla   även   för  denna  grupp,   och
förtidspensioneringar måste undvikas  i
största  möjliga utsträckning. Vi  gick
under  förra riksmötet emot regeringens
besparingar    på    lönebidrag     och
anställningar vid Samhall. Vi  föreslog
i   stället  ökade  anslag  till  dessa
verksamheter.  Om  regeringen  då  hade
lyssnat till våra förslag hade pengarna
räckt   och  det  totalstopp  för   nya
lönebidragsanställningar som  nu  råder
hade   inte  behövt  inträffa.   Större
möjligheter  hade  funnits  t.ex.   för
nyrekrytering    med    lönebidrag    i
Galaxenverksamheten.     De     ideella
organisationerna   hade   inte   heller
drabbats   så   som  nu  blir   fallet.
Regeringen har sent omsider insett  att
det     behövs    mer    pengar    till
lönebidragsanställningar.  Det  är  bra
att   utskottet  insett   den   prekära
situation   som  råder   och   föreslår
omfördelning av ytterligare medel  till
sådana anställningar. Frågan är om  det
kommer att räcka. Det har spritt sig en
stor  oro bland arbetshandikappade  och
arbetsgivare med lönebidragsanställda i
landet  över utvecklingen, och  det  är
bra  att  utskottet  ställt  sig  bakom
förslaget    att    regeringen    skall
eterkomma   till   riksdagen   med   en
redogörelse    för   hur    situationen
utvecklas.

Innehållsförteckning