Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1995/96:AU16

Landsbygdsstöd, m.m.


Innehåll

1995/96
AU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas bl.a. förslag om
ändrade   regler  för  landsbygdsstödet.
Syftet  är att anpassa stödet till  EG:s
regler om försumbart stöd. Yttranden har
inhämtats    från    jordbruksutskottet,
Glesbygdsverket,   Jordbruksverket   och
Närings-   och   teknikutvecklingsverket
(NUTEK).  Såvitt  avser landsbygdsstödet
till  jordbruksföretag  anser  utskottet
att  någon  form av stöd bör utges  även
fortsättningsvis.  Utskottet  anser  att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
i  frågan efter en genomlysning av olika
alternativa lösningar.
Moderata  samlingspartiet  anser  i  en
reservation   att  ett  investeringsstöd
till jordbruks- och fiskenäringarna  bör
införas    inom    ramen    för     EG:s
strukturfondsmål 5a i enlighet  med  ett
motionsförslag  och  jordbruksutskottets
yttrande.    Även    Miljöpartiet    och
Kristdemokraterna ansluter sig till  vad
jordbruksutskottet förordat.

Propositionen

Arbetsmarknadsutskottet har i betänkande
1995/96:AU7     behandlat    proposition
1995/96:201 såvitt avser punkterna 1 och
2 (avsnitten 2 och 4).
I    de    återstående    delarna    av
propositionen  föreslår  regeringen  (Ar
betsmarknadsdepartementet) att riksdagen
3.   godkänner   det   som   regeringen
förordar    om   ändrade   regler    för
landsbygdsstöd (avsnitt 5),
4.   godkänner   det   som   regeringen
förordar   om   lokaliseringsstöd   till
lokaler för uthyrning (avsnitt 6).

Motioner

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m)  vari
yrkas
1.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag   till   investeringsstöd    för
jordbruket och fisket inom  mål  5  A  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar om regler för
landsbygdsstöd i de nordligaste länen  i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid
Burman  (v)  vari  yrkas  att  riksdagen
avslår  regeringens förslag  om  ändrade
regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44  av  Elving Andersson  m.fl.
(c) vari yrkas
1.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag    om    ändrade   regler    för
landsbygdsstöd,
2.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om antalet län,
3.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om finansiering,
4.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag  till omfördelning  av  medel  i
enlighet med vad i motionen anförts,
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om försumbart stöd,
6.  att  riksdagen  avslår  regeringens
förslag    om    ändrade   regler    för
lokaliseringsstöd   till   lokaler   för
uthyrning.

Utskottet

Bakgrund

För  att  påskynda  den  ekonomiska  och
sociala   samordningen   och   för   att
förbättra förutsättningarna för regional
utjämning  beslutades 1987 om en  reform
av  EG:s  strukturpolitiska  instrument,
dvs.  jordbruksfonden, socialfonden  och
regionalfonden.  Reformen  innebär   att
fonderna  fr.o.m. 1989 har  koordinerats
under                  samlingsbegreppet
strukturfonderna. Till dessa fonder  hör
även    den   s.k.   fiskefonden.   Inom
strukturfonderna  finansieras  även   de
s.k. gemenskapsinitiativen.
Fonderna   är  inte  några   fonder   i
egentlig   mening  utan   utgör   endast
utgiftsposter i EG:s budget. Stöd lämnas
från  strukturfonderna i form av bidrag.
Det   förutsätts   att   medlemsstaterna
skjuter  till egna medel. I  vilken  mån
Sverige   kan  få  stöd  från   fonderna
framgår av samlade programdokument (SPD)
som förhandlats fram med EG-kommissionen
på  grundval av regeringens förslag. När
det     gäller     gemenskapsinitiativen
fastställs  operativa program.  För  det
sammanlagda       återflödet        från
strukturfonderna under de kommande  åren
kommer ca 25 program att fastställas.
Strukturfonderna  har  sex  övergripande
verksamhetsmål.
1.  Utveckla  och strukturellt  anpassa
svagt   utvecklade   regioner   (Sverige
omfattas inte)
2.     Omstrukturera    regioner    med
industrier på tillbakagång
3.   Bekämpa  långtidsarbetslöshet  och
underlätta för ungdomar och personer som
riskerar  utslagning  att  komma  in  på
arbetsmarknaden
4. Genom kompetensutveckling underlätta
omställningen  vid  strukturförändringar
och förändringar av produktionssystem
5a.    Främja    omstrukturering     av
jordbruket
5b.     Underlätta    utveckling     på
landsbygden
6.   Främja   näringslivsutveckling   i
extrem glesbygd
Mål         6         tillkom          i
medlemskapsförhandlingarna mellan EU och
Sverige, Norge och Finland.
Målen  1,  2,  5b  och 6  är  regionalt
inriktade,  medan målen 3, 4  och  5a  i
stort sett lämnas utan direkt geografisk
koppling.  För  Sveriges vidkommande  är
mål   2-programmet  avgränsat  till  fem
områden  som i detta sammanhang  benämns
Blekinge,      Fyrstad,      Bergslagen,
Ångermanlandskusten      och       Norra
Norrlandskusten. Mål 5b har program  för
Västra    Sverige,   Sydöstra   Sverige,
Västerbotten/Gävle/Dala,   Gotland   och
Skärgården.   Mål   6   omfattar   norra
Sveriges inland.
Ansvaret för att administrera stöd  och
bidrag från EG:s budget som på nationell
nivå   tillkommer  staten  förs  ut   på
berörda  förvaltningsmyndigheter.  Detta
gäller    såväl    administration    och
betalning    som   ansvaret    för    de
kontrollerande              uppgifterna.
Myndigheterna  i fråga är  framför  allt
NUTEK, AMS och Jordbruksverket. När  det
gäller  det konkreta programarbetet  kan
även länsstyrelsen, en kommun eller  ett
företag  ges  ett operativt ansvar.  För
vissa    program   har   det   inrättats
särskilda  myndigheter med  uppgift  att
svara för ärendeprövningen.
Enskilda medlemsländers möjligheter att
lämna    företagsstöd    begränsas    av
statsstödsreglerna i  Romfördraget.  EG-
kommissionens riktlinjer för tillämpning
av dessa regler slår fast att stöd under
ett   visst   preciserat  belopp,   s.k.
försumbart  stöd  ( de  minimis ),  inte
påverkar  handeln mellan länderna  eller
är      konkurrenssnedvridande.      Med
försumbart stöd avses stöd till ett  och
samma företag som totalt inte överstiger
100  000  ecu under en treårsperiod.  En
tidigare  fördelning mellan  hårda   och
 mjuka   investeringar har tagits  bort.
Stöd  kan inte lämnas för vissa slag  av
verksamheter, bl.a. inom jordbruks-  och
fiskenäringarna.      Den       statliga
medfinansieringen kan utgöras  av  bl.a.
sådana  nationella stödsystem som faller
inom ramen för EG:s statsstödsregler  om
försumbart stöd.
På   det   nationella   planet   gäller
förordningen        (1990:642)        om
regionalpolitiskt   företagsstöd.    Där
finns  regler  om stöd  för  att  främja
ekonomisk      tillväxt      och      en
samhällsekonomiskt och i övrigt  lämplig
lokalisering  av  näringslivet.   Sådant
stöd  kan lämnas i stödområden som anges
i  förordningen. I vissa situationer kan
stöd även lämnas till verksamhet utanför
stödområdena. Avser stödet orter utanför
vissa  angivna  län eller kommuner,  det
s.k.    gleshetsområdet,    måste    EG-
kommissionen godkänna stödet.
De     permanenta    och    tillfälliga
stödområden  som anges i den  nyssnämnda
förordningen  sammanfaller   bara   till
vissa  delar med de områden som omfattas
av     strukturfondernas     målprogram.
Målprogrammen omfattar större områden.
Regionalpolitiskt   företagsstöd    kan
bl.a.  lämnas till uppförande av lokaler
för uthyrning. För närvarande gäller att
stödet  bara får avse lokaler på  mindre
orter. Lokaler som uppförs får inte vara
större  än  2 000 kvadratmeter.  Om  det
finns  särskilda  skäl får  NUTEK  medge
undantag från den sistnämnda regeln.
Sedan   1994   gäller  vidare   en   ny
regionalpolitisk               stödform,
landsbygdsstöd,   som   ersatte    bl.a.
glesbygdsstödet.   Stödet   regleras   i
förordningen        (1994:577)        om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell
service. Sådant stöd kan lämnas  dels  i
stödområdena  1 och 2 och i  tillfälliga
stödområden,   dels  i  glesbygds-   och
landsbygdsområden. De  senare  avgränsas
av vederbörande länsstyrelse.
Landsbygdsstöd   kan   för   närvarande
lämnas till privata företag som bedriver
verksamhet  på marknadsmässiga  villkor.
För    jordbruksföretag    gäller     en
geografisk begränsning, stöd kan  endast
lämnas  i  de sju nordligaste  länen.  I
övriga    områden   som   omfattas    av
förordningen får stöd lämnas endast  för
kombinationsverksamheter till jordbruk.
Stödet lämnas bl.a. som avskrivningslån
eller  kreditgaranti.  Det  lämnas   för
investeringar  som delas in  i   hårda ,
dvs. investeringar i byggnader, maskiner
m.m.,     och     mjuka ,     dvs.     i
produktutveckling,  marknadsföring  m.m.
För  de båda slagen av investeringar kan
avskrivningslån lämnas med maximalt  900
000 kr till en och samma mottagare under
en treårsperiod.
Propositionen och motionerna

Landsbygdsstödet

För    att    anpassa   de    nationella
stödreglerna  till EG:s regler  om  s.k.
försumbart  stöd  föreslås  följande   i
fråga om landsbygdsstödet.
Det   nuvarande  maximala  stödet  till
investeringar  på 900 000  kr  under  en
treårsperiod, fördelat på 450 000 kr  på
resp.  hårda  och  mjuka  investeringar,
sänks  till  800 000 kr utan begränsning
till   olika   slag  av   investeringar.
Sänkningen  av beloppet är en  följd  av
att   den   svenska  kronan  stärkts   i
förhållande till ecu.
Vidare    utesluts   vissa   slag    av
verksamheter    från   landsbygdsstödet,
nämligen  sektorer  inom  stålindustrin,
varvsindustrin,   transportsektorn   och
delar av jordbruks- och fiskenäringarna.
I     sammanhanget     hänvisas     till
Romfördragets bilaga 2 som  anger  vilka
jordbruksprodukter   som   omfattas   av
bestämmelserna. I propositionen sägs att
jordbruks- och fiskenäringarna i stället
får      möjlighet      att      erhålla
investeringsstöd inom ramen för  mål  5a
Främjande    av    omstrukturering    av
jordbruket. De fyra stödformer som ingår
i   5a   är   kompensationsbidrag   till
jordbrukare,   startstöd   till    yngre
jordbrukare, program för fisket samt ett
program för stöd till investeringar  för
vidareförädling eller saluföring av jord-
och skogsbruksprodukter.
Det   geografiska   området   utvidgas.
Landsbygdsstöd skall även kunna lämnas i
vissa       större      orter       inom
strukturfondsområdena.   Därigenom   ges
likartade   möjligheter  att   genomföra
företagsutvecklande åtgärder i  alla  de
områden        som        ingår        i
strukturfondsprogrammen.
Slutligen  skall  landsbygdsstöd   inte
bara  kunna lämnas till ett företag utan
även  till ett samverkansorgan för flera
företag som går samman för att genomföra
projekt,     t.ex.     utveckling     av
underleverantörsrelationer.
I  motion  A42  av Patrik Norinder  (m)
påpekas  att  regering och riksdag  inte
utnyttjat  möjligheten att erhålla  stöd
för  investeringar  för  jordbruks-  och
fiskenäringarna inom ramen för  mål  5a.
För     närvarande    används     endast
möjligheten  till LFA-stöd (stödet  till
mindre gynnade områden), startstöd, stöd
för     förädling    av    jord-     och
skogsprodukter  samt ett begränsat  stöd
till  fisket. Motionären anser  att  det
för   konkurrensneutraliteten  inom   EU
skulle   vara  av  stor  betydelse   för
svenskt  jordbruk att få möjlighet  till
investeringsstöd        inom         5a.
Lönsamhetsproblemen                 inom
animalieproduktionen  är  stora,   bl.a.
till     följd    av    den    ambitiösa
lagstiftningen  om djurhållning.  Stödet
bör   inriktas  mot  företagstyper   och
driftsformer  som  är av  betydelse  för
sysselsättning    och    miljö,    såsom
investeringar   för  bättre   djurmiljö.
Geografiskt skulle stödet lämnas inom de
områden  som  i  dag  omfattas  av  LFA-
stödet,  vilket innebär en utvidgning  i
förhållande  till landsbygdsstödets  sju
län.   Länsstyrelserna   bör   handlägga
ärendena.         Den         nationella
medfinansieringen bör ske inom det  s.k.
länsanslaget  (yrk. 1).  I  avvaktan  på
införandet      av      ett       sådant
investeringsstöd bör landsbygdsstöd till
jordbruks- och fiskeföretag kunna lämnas
inom de sju nordligaste länen (yrk. 2).
Elving  Andersson m.fl. (c)  erinrar  i
motion   A44   om  att  landsbygdsstödet
infördes  som  en ny enkel stödform  för
mindre  företag  i  de regionalpolitiska
stödområdena   och  i   glesbygds-   och
landsbygdsområdena.   Med    regeringens
förslag om utvidgning av det geografiska
området förflackas detta syfte. Resurser
flyttas  från  landsbygden  till  större
orter.  Enligt motionen måste glesbygds-
och  landsbygdsperspektivet lyftas  fram
inom  regionalpolitiken. Obalansen  blir
alltmer  påtaglig. Befolkningen  minskar
och   unga   människor  lämnar   bygden.
Konjunkturuppgången   har   gått   stora
områden    förbi.    De    små    lokala
arbetsmarknaderna  erbjuder   bara   ett
smalt  utbud  av  arbetstillfällen.  Det
behövs en offensiv politik som tar  till
vara investeringar som redan gjorts  och
som utvecklar den potential som finns på
landsbygden.   De  små  och   medelstora
företagen  är  särskilt viktiga  för  ny
sysselsättning. Landsbygdsstödet  bidrar
också   till   att   utveckla   kvinnors
företagande.  Grunden  för   en   stabil
utveckling   på   landsbygden   är   att
basnäringar som jord- och skogsbruk samt
fiske  kan  utvecklas.  Om  reglerna  om
försumbart stöd utesluter jordbruks- och
fiskenäringarna   samt  transportsektorn
bör  medel i stället föras över till mål
5a,  där  stöd  till dessa  näringar  är
godkänt. Motionärerna ansluter sig i och
för  sig  till  att  medel  skall  kunna
ställas     till     förfogande      för
företagsutvecklande    åtgärder     inom
strukturfondsprogrammen,  men  det   får
inte  ske genom omfördelning på det sätt
som  regeringen föreslår. I stället  bör
medel    kunna   omfördelas   från    de
arbetsmarknadspolitiska      resurserna.
Detta  är  ett  bättre sätt  att  främja
viljan  till investeringar. Motionärerna
yrkar  att  förslaget om ändrade  regler
för landsbygdsstödet avslås (yrk. 1) och
begär   i  övrigt  tillkännagivanden   i
enlighet med det anförda (yrk. 2-5).
Hans  Andersson och Ingrid Burman (båda
v)     kritiserar    i    motion     A43
regeringsförslaget om  landsbygdsstödet,
som  innebär att EU tvingar Sverige  att
ändra delar av sin regionalpolitik.  Den
detaljnivå  som  de föreslagna  reglerna
innebär hör enligt dem inte hemma i  ett
system    som    skall    präglas     av
subsidiaritetsprincipen.    Motionärerna
påpekar  att förslaget medför  att  stöd
inte    kan    lämnas   till   småskalig
vidareförädling         av          egna
jordbruksprodukter,   något   som   inte
heller ligger inom ramen för mål 5a.  En
konsekvensanalys   behövs,   liksom   en
utredning  av hur reglerna om försumbart
stöd   kan  tillgodoses  samtidigt   som
Sverige  kan  ha  kvar  landsbygdsstödet
till  vidareförädling.  I  avvaktan   på
detta avvisas regeringsförslaget.

Lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning

I   fråga   om  lokaliseringsstöd   till
lokaler   för   uthyrning   föreslås   i
propositionen         att         stödet
fortsättningsvis även skall  kunna  avse
ombyggnad  och  restaurering  av  större
lokaler  och större orter i de delar  av
det  nationella stödområdet som omfattas
av  mål 2 eller av gemenskapsinitiativet
Konver.  Det  sistnämnda programmet  har
till   syfte  att  stödja  områden   som
drabbats     av     nedläggningar     av
verksamheter    med   anknytning    till
försvaret.  Det omfattar Karlsborgs  och
Karlskoga kommuner. Dagens regler  avser
som  tidigare  nämnts mindre  orter  och
mindre lokaler. Motivet för förslaget är
att  de  många  oanvända industrilokaler
som  finns  i vissa områden skall  kunna
byggas   om  och  restaureras  för   ett
differentierat   näringsliv   med   ökat
nyföretagande och utveckling  av  mindre
industri- och tjänsteföretag. I vissa av
de fastställda samlade programdokumenten
för    mål   2   ingår   ombyggnad   och
restaurering av befintliga  lokaler  för
uthyrning. Dessa avser i huvudsak  orter
utanför det nationella stödområdet.  Med
förslaget blir det möjligt att lämna ett
likvärdigt   stöd   till   lokaler   för
uthyrning i samtliga mål 2-områden.
I den nyssnämnda motionen A44 av Elving
Andersson  m.fl.  (c)  yrkas  avslag  på
propositionen  i denna del.  De  ändrade
reglerna  är  inte  motiverade  eftersom
dagens regler medger de undantag som kan
anses         tillräckliga.        Detta
lokaliseringsstöd bidrar därutöver  till
att  verksamheter flyttas  ut  i  större
utsträckning (yrk. 6).
Utskottets överväganden

Jordbruksutskottet har avgett yttrande i
ärendet (bilaga). En redovisning  lämnas
för   tidigare  ställningstaganden   vad
avser   åtgärder   inom   mål   5a.    I
proposition   1994/95:19   om   Sveriges
medlemskap    i    Europeiska    unionen
förordade          den         dåvarande
fyrpartiregeringen        att        ett
investeringsbidrag infördes  i  Sverige.
Frågan   behandlades  på  nytt   i   den
socialdemokratiska           regeringens
proposition       1994/95:75       Vissa
livsmedelspolitiska  åtgärder  vid   ett
medlemskap    i   Europeiska    unionen.
Därefter  har  riksdagen i  samband  med
1995  års budgetberedning fattat  beslut
om  de  nationella åtagandena i enlighet
med  EG:s stödformer inom jordbruks- och
fiskepolitiken.      Satsningar       på
miljöstödet   och  stödet  till   mindre
gynnade    områden,   LFA-stödet,    har
prioriterats.   Något   investeringsstöd
till  primärproduktionen har alltså inte
införts.   -  Jordbruksutskottet   anför
vidare   att  det  i  samband  med   ett
uppföljningsprojekt konstaterat att  det
finns  ett mycket stort antal stödformer
inom jordbruket, skogsbruket och fisket.
-  Genom  1990  års  livsmedelspolitiska
beslut  utökades glesbygsstödet med  100
miljoner kronor. Detta var avsett som en
förstärkning av stödet till framför allt
jordbruk  med  kombinationsverksamheter.
Jordbruksutskottet    konstaterar    att
reglerna  om  försumbart stöd  utesluter
såväl  rena  jordbruksinvesteringar  som
investering   i  kombinationsverksamhet,
som  t.ex. lokal livsmedelsförädling.  -
Det    är    enligt   jordbruksutskottet
nödvändigt    att    stöd     även     i
fortsättningen   kan   utgå   till    de
verksamheter  och områden  som  hittills
omfattats      av      landsbygdsstödet.
Möjligheter finns att inom ramen för mål
5a     betala     ut    ett     särskilt
investeringsstöd.                 Enligt
jordbruksutskottet bör de  nu  frigjorda
medlen  tas  i  anspråk  för  ändamålet.
Stödet  bör utformas med utgångspunkt  i
den inriktning och de prioriteringar som
gäller       för       den       svenska
jordbrukspolitiken, vilket bl.a. innebär
att  stödet bör utnyttjas för att främja
miljö-    och   djurskyddsinvesteringar.
Jordbruksutskottet    konstaterar    att
introduktionen  av ett  investeringsstöd
inom   ramen  för  mål  5a  kräver   ett
godkännande av kommissionen.  Regeringen
bör   enligt  utskottet  återkomma  till
riksdagen  med förslag till  ett  sådant
investeringsstöd.  - Jordbruksutskottet,
som  delar de synpunkter som framförs  i
motionerna  A42 yrkande 1  (m)  och  A44
yrkande    5    (c),    föreslår     ett
tillkännagivande till regeringen.

I  ärendet  har  arbetsmarknadsutskottet
även      begärt     yttranden      från
Glesbygdsverket,   Jordbruksverket   och
NUTEK.

Glesbygdsverket yttrar sig över den  del
av      propositionen     som      avser
landsbygdsstödet. Det är  enligt  verket
av   yttersta   vikt  för   landsbygdens
utveckling  att stöd kan lämnas  framför
allt   till  lokal  vidareförädling   av
jordbruksprodukter.  Det  stöd   som   i
Sverige  kan lämnas inom mål  5a  kan  i
ringa        utsträckning        ersätta
landsbygdsstödet eftersom det främst  är
inriktat   på  etablerade  företag   med
relativt  stora volymer.  Det  nuvarande
landsbygdsstödet  lämnas  framför   allt
till      mindre     företag,      t.ex.
kombinationsverksamhet              till
traditionellt jordbruk. Verket pekar  på
att   många   åtgärder  inom   mål   5b-
programmen   har  som  mål  att   stärka
jordbruksföretagen      genom      lokal
vidareförädling    och   diversifiering.
Vidareförädling   av  naturresurser   är
också    en   insats   inom   gemenskaps
initiativet  Leader II. -  Verket  anser
det   möjligt  och  förenligt  med   EG-
reglerna att utforma landsbygdsstödet så
att   det   avser   vidareförädling   av
jordbruksprodukterna                 och
kombinationsverksamheter.  Syftet  skall
vara  att  öka lönsamheten  i  befintlig
produktion, inte att öka produktionen. -
I     fråga     om     förslaget     att
landsbygdsstödet även skall kunna  utges
till större orter förutsätter verket att
det        förordningsvägen       införs
restriktioner   för   användningen    av
landsbygdsstödet  i större  tätorter  så
att villkoren för företagen i landsbygds-
och glesbygdsområden inte försämras.

Jordbruksverket lämnar i  sitt  yttrande
en beskrivning av det stöd som under den
senaste   femårsperioden  lämnats   till
areella  företag  i de  sju  nordligaste
länen.     Sammanfattningsvis     uppgår
investeringsbidragen till jordbruks- och
trädgårdsföretag  i norra  Sverige  till
betydande belopp. Verket konstaterar att
näringen  kommer  att  drabbas  av   ett
avbräck  om  landsbygdsstödet  tas  bort
utan  att  ersättas  av  annat  stöd.  I
sammanhanget  bör enligt verket  beaktas
att möjligheten för jordbruksföretag att
erhålla    statlig   lånegaranti    till
investeringar togs bort den 1 juli förra
året.    -   Ett   fortsatt   nationellt
investeringsstöd   via  landsbygdsstödet
skulle  kräva anpassning av de nuvarande
reglerna för att kunna godtas av  EU.  I
kanske  flertalet fall skulle dock  stöd
av  den  typ som lämnats hittills  kunna
godtas. Den svenska maximigränsen på  50
%   för  andelen  bidrag  skulle  behöva
sänkas.  Det  skulle  inte  heller  vara
tillåtet med stöd för utökning av  vissa
slag     av     köttproduktion.      För
miljöinvesteringar                   och
djurskyddsinvesteringar som  inte  leder
till  produktionsökning  finns  undantag
som   innebär  stora  möjligheter   till
nationellt      investeringsstöd.      -
Investeringsstöd  som medfinansieras  av
EU  tillämpas såvitt verket känner  till
av  alla medlemsländer utom Sverige. Det
finns  inget  som  hindrar  att  Sverige
inför  stödet,  vilket dock  förutsätter
att  det finns utrymme i den budget  för
EU-bidrag  till Sverige som  fastställts
för perioden 1995-1999. - Verket framför
vidare  synpunkter på hur ett eventuellt
investeringsstöd      skulle       kunna
administreras.    Ett    förslag    till
regelutformning  finns  sedan   tidigare
utarbetat  inom  verket,  vilket  skulle
kunna   anpassas.   -   Jordbruksverkets
uppfattning  är att man inte  bör  slopa
landsbygdsstödet                    till
jordbruksinvesteringar    i    de    sju
nordligaste  länen utan att ersätta  det
med  annat  investeringsstöd.  Norrlands
jordbruket  behöver stöd. Den viktigaste
driftsformen,   mjölkproduktionen,   har
fått     försämrad     lönsamhet.     Av
statsfinansiella skäl bör man välja  EU-
stödet,   även   om   det   medför   mer
administrativt  arbete. Stöd  i  samband
med     djurskyddsinvesteringar    måste
prioriteras  högt, eftersom det  svenska
jordbruket    har    konkurrensnackdelar
gentemot  grannländerna på grund  av  de
höga      svenska      djurskyddskraven.
Jordbruksverket förordar ett smalare och
högre   investeringsstöd   framför   ett
bredare och lägre. Investeringar i norra
Sverige    bör    prioriteras     liksom
djurskyddsinvesteringar i hela landet.

NUTEK  anser  att regeringsförslaget  om
landsbygdsstödet      såvitt       avser
beloppsgränsen    och    den     slopade
indelningen  i   hårda   resp.    mjuka 
investeringar innebär en förenkling både
för  företag och beviljande myndigheter.
-Verket konstaterar att förslaget om att
slopa  stödet till jordbruket i  de  sju
nordligaste länen och till vissa fall av
kombinationsverksamheter   innebär    en
betydande  begränsning. Verket  delar  i
allt  väsentligt de problembeskrivningar
som  finns i motionerna A42 (m) och  A43
(v).   Det  skulle  enligt  verket  vara
positivt om det går att finna en lösning
så   att   nuvarande  bestämmelser   kan
behållas  inom ramen för EU:s regelverk.
Ett  uppskov  med beslutet tills  frågan
utretts vidare skulle vara värdefullt. -
NUTEK ser förslaget att stöd skall kunna
lämnas i tätorter i strukturfondsområden
som  en administrativ förenkling av  den
komplicerade   bilden   med   nationella
stödområden,  landsbygdsstödområden  och
strukturfondsområden.  -  Förslaget  att
landsbygdsstöd skall kunna  lämnas  till
samverkansprojekt     ses     som     en
administrativ  åtgärd  för   att   kunna
utnyttja  medel  i  strukturfonderna.  -
NUTEK är positivt till förslaget rörande
industrilokaler för uthyrning. Därigenom
kan   åtgärder   inom  mål  2-programmen
medfinansieras.

I  ärendet har det inkommit en skrivelse
från Bergs kommun.

Arbetsmarknadsutskottet   gör   följande
överväganden.

Regeringsförslaget,  såvitt  det   avser
slopande    av   landsbygdsstödet    för
jordbruksföretag                     och
kombinationsverksamheter   skulle,   som
framgår  av yttrandena, utan  tvekan  få
stora  konsekvenser för dessa  näringar.
Enligt  Jordbruksverkets  yttrande   har
investeringsbidragen    uppgått     till
betydande  belopp.  Under  den   senaste
femårsperioden har investeringsstöd till
areella  företag  i de  sju  nordligaste
länen  beviljats med i genomsnitt ca  80
miljoner   kronor  per  år,   varav   56
miljoner           kronor           till
jordbruksinvesteringar,    3    miljoner
kronor  till trädgårdsinvesteringar  och
20 miljoner kronor till investeringar  i
annan, kompletterande verksamhet. Stödet
har  utgjorts  av  landsbygdsstöd  (före
1994/95        glesbygdstöd)         och
 Åtgärdsprogrammet  för   jordbruket   i
norra Sverige .

EU   har   mycket  strikta  regler   för
nationella  stöd till jordbruksnäringen.
Landsbygdsstödet   för  jordbruksföretag
och   kombinationsverksamheter   i   sin
nuvarande   utformning   är    inte    i
överensstämmelse   med   dessa   regler.
Samtidigt står det klart att det program
som  för  svenskt vidkommande  utformats
för   mål   5a  inte  kan  ersätta   det
nuvarande landsbygdsstödet. Som  framgår
av   jordbruksutskottets  yttrande   har
satsningar  på  miljöstödet  och  stödet
till      mindre     gynnade     områden
prioriterats.     Stödformerna      inom
programmet för mål 5a är inriktade  dels
på    kompensationsbidrag   för   mindre
gynnade  regioner från jordbrukssynpunkt
(LFA-stödet), dels på olika stöd för att
utveckla  och effektivisera  jordbruks-,
skogsbruks-  och fiskerisektorn  i  hela
landet.   De   sistnämnda   utgörs    av
startstöd  för  yngre  företagare   inom
jordbruks-,       trädgårds-       eller
renskötselföretag samt  investeringsstöd
för     att     utveckla     långsiktigt
konkurrenskraftiga    förädlingsföretag.
Vidare ges stöd till fisket. Det är  att
märka att investeringsstöd för förädling
inte  lämnas  till  den  som  producerar
eller   i  detaljhandeln  saluför  jord-
eller     skogsbruksprodukterna.     Som
framgått finns emellertid möjlighet  att
införa  ett investeringsstöd inom  ramen
för mål 5a.
Med  hänsyn till de ingripande  följder
som  ett  slopat  investeringsstöd  till
jordbruks-  och kombinationsverksamheter
skulle få är det av största vikt att  en
förändring   föregås  av   en   noggrann
analys. Såväl jordbruksutskottet som  de
myndigheter  som  yttrat  sig  i  frågan
anser  att någon form av stöd bör  utges
även                   fortsättningsvis.
Arbetsmarknadsutskottet   delar    denna
uppfattning. Med hänsyn till  vikten  av
att  olika  alternativa  lösningar  blir
noga      genomlysta     från      såväl
regionalpolitiska,
sysselsättningspolitiska             som
jordbrukspolitiska     synpunkter     är
utskottet  dock inte berett  att  nu  ta
ställning till hur ett fortsatt stöd bör
utformas.
Enligt utskottets mening bör regeringen
utan  dröjsmål återkomma till  riksdagen
med  förslag i frågan, där de synpunkter
som framkommit i yttrandena beaktats. En
utgångspunkt bör vidare vara att  stödet
till de näringar som är i fråga så långt
som  möjligt tillgodoser de  syften  som
avses  med  landsbygdsstödet,  dvs.  att
främja        investeringar,        ökad
sysselsättning, tillväxt och  service  i
landsbygds-     och    glesbygdsområden.
Utskottet anser att riksdagen  bör  göra
ett  tillkännagivande till regeringen  i
enlighet  med  vad som  nu  anförts  med
anledning    av    propositionen     och
motionerna   A42,   A43   och   A44    i
motsvarande delar.
Utskottet    är    inte    heller    på
föreliggande  underlag  berett  att   ta
ställning   till   förslaget    om    en
geografisk         utvidgning         av
landsbygdsstödet. Som  påpekas  såväl  i
motion  A44  (c)  som i Glesbygdsverkets
yttrande  skulle  förslaget  kunna  leda
till  försämrade möjligheter  till  stöd
för företag i utpräglade landsbygds- och
glesbygdsområden. Även i denna fråga bör
regeringen  återkomma  med  förslag  som
beaktar dessa synpunkter. Detta bör  ges
regeringen till känna.
Arbetsmarknadsutskottet           känner
tveksamhet även inför förslaget om ökade
möjligheter till stöd till ombyggnad och
restaurering  av lokaler för  uthyrning.
Som påpekas i motion A44 (c) finns redan
i  dag  vissa möjligheter till  undantag
såvitt    avser   lokalernas    storlek.
Dessutom  kan stödet enligt de nuvarande
reglerna  få den önskvärda effekten  att
verksamheter flyttas ut till  de  mindre
orterna.   Utskottet   förutsätter   att
regeringen    återkommer    i    frågan.
Utskottet anser att riksdagen  bör  göra
ett  tillkännagivande till regeringen  i
enlighet med det anförda.

Utskottet   har   ingen   erinran    mot
propositionen i övriga delar.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.   beträffande  landsbygdsstöd
till       jordbruksföretag       och
kombinationsverksamheter m.m.
att  riksdagen med anledning av  dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna  1995/96:A42,  1995/96:A43
och   1995/96:A44   yrkandena   1   i
motsvarande del samt 2, 3 och  5  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
res. 1 (m)
res. 2 (mp, kds)
2.     beträffande    geografisk
utvidgning av landsbygdsstödet m.m.
att  riksdagen med anledning av  dels
propositionen i motsvarande del, dels
motion  1995/96:A44  yrkandena  1   i
motsvarande del och 4 som sin  mening
ger   regeringen   till   känna   vad
utskottet anfört,
res. 3 (m)
3. beträffande lokaliseringsstöd
till lokaler för uthyrning
att  riksdagen med anledning av  dels
propositionen i motsvarande del, dels
motion 1995/96:A44 yrkande 6 som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,
res. 4 (m)
4.  beträffande propositionen  i
övrigt
att  riksdagen bifaller propositionen
i motsvarande del.
Utskottet hemställer att ärendet  avgörs
efter endast en bordläggning.

Stockholm den 4 juni 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I   beslutet  har  deltagit:   Johnny
Ahlqvist  (s), Elver Jonsson (fp),  Sten
Östlund  (s),  Per  Unckel  (m),   Berit
Andnor  (s),  Kent  Olsson  (m),  Martin
Nilsson (s), Elving Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja
Fransson   (s),   Hans  Andersson   (v),
Christina Zedell (s), Christel Anderberg
(m), Barbro Johansson (mp), Dan Ericsson
(kds) och Kristina Zakrisson (s).

Reservationer

1. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag
och kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 9 börjar med  Med hänsyn  och
slutar  med  motsvarande delar  bort  ha
följande lydelse:
Regeringsförslaget   om    att    slopa
landsbygdsstödet  till  jordbruks-   och
kombinationsverksamheter    skulle    få
ingripande   konsekvenser   för    dessa
näringar. Förslaget har trots det  lagts
fram  utan  en redovisning av effekterna
och   utan   att  alternativa  lösningar
övervägts. I vissa hänseenden innehåller
propositionen  felaktiga  uppgifter   om
sakförhållandena.     Det     förefaller
dessutom  som  om den beretts  utan  det
samrådsförfarande     mellan     berörda
statsråd           som            enligt
departementsförordningen  skall  ske  om
ett    ärende    faller    inom    flera
departements verksamhetsområden.
För    att   få   underlag   för    ett
ställningstagande har utskottet inhämtat
yttranden    från    jordbruksutskottet,
Glesbygdsverket,   Jordbruksverket   och
NUTEK. Med dessa yttranden finns  nu  en
tillfredsställande grund för  att  fatta
beslut i ärendet.
Yttrandena ger entydigt belägg för  att
det  nu berörda stödet inte bör upphävas
utan   att   ersättas  av  någon   annan
stödform.  I  valet mellan ett  fortsatt
nationellt och EU-anpassat stöd och  ett
EU-medfinansierat     bör     man     av
statsfinansiella skäl välja det  senare.
Utskottet anser att man bör ta fasta  på
det   förslag   som   förts   fram    av
jordbruksutskottet  och  som  ligger   i
linje med motion A42 (m) och A44 (c)  om
att utnyttja den möjlighet som finns att
inom  ramen  för mål 5a  betala  ut  ett
särskilt  investeringsstöd.  Detta  stöd
har    till    syfte    att    förbättra
konkurrenskraften  för  jordbruks-   och
trädgårdsföretag, och  stödformen  skall
även   bidra  till  en  förbättring   av
inkomsterna  samt levnads-, arbets-  och
produktionsvillkoren  för   företagarna.
Enligt   vad   utskottet   erfarit   har
samtliga  EU-medlemsländer utom  Sverige
utnyttjat denna möjlighet.
Arbetsmarknadsutskottet  anser   liksom
jordbruksutskottet   att   stödet    bör
utformas   med   utgångspunkt   i    den
inriktning  och  de  prioriteringar  som
gäller       för       den       svenska
jordbrukspolitiken.  Det   bör   således
utnyttjas  som  ett instrument  för  att
främja            miljö-             och
djurskyddsinvesteringar.  Som   påpekats
både    av   Jordbruksverket   och    av
motionären    i    A42    har    Sverige
konkurrensnackdelar  till  följd  av  de
höga  svenska djurskyddskraven. Med  ett
investeringsstöd skulle  skillnaderna  i
viss  mån  utjämnas. I fråga om  stödets
geografiska   omfattning  ansluter   sig
utskottet  till  synpunkterna  i  motion
A42.  Stödet  bör alltså kunna  utvidgas
från  de nuvarande sju nordligaste länen
till  de  områden som i dag omfattas  av
LFA-stöd (mindre gynnade områden).
Ett investeringsstöd inom ramen för mål
5a   kräver  ett  godkännande   av   EU-
kommissionen.  Utskottet  ansluter   sig
till jordbruksutskottets uppfattning att
regeringen bör återkomma till  riksdagen
med   förslag  till  ett  sådant   stöd.
Förslaget  bör  utgå från de  synpunkter
som   jordbruksutskottets  yttrande  och
motion          A42          innehåller.
Regeringsförslaget     bör     utarbetas
skyndsamt.  I sammanhanget  kan  noteras
att    Jordbruksverket   har   en   viss
beredskap  för att införa  ett  stöd  av
detta slag.
Som påpekas i motion A42 är det troligt
att   det   tar  viss  tid   innan   ett
investeringsstöd  kan  vara  infört.   I
avvaktan  på  detta  bör  landsbygdsstöd
även  fortsättningsvis kunna lämnas inom
de sju nordligaste länen.
Det  anförda  innebär  att  motion  A42
tillstyrks. Även motionerna A43 (v)  A44
(c) yrkandena 1 i motsvarande del, 2,  3
och   5   blir  tillgodosedda  med   det
anförda.   Vad  som  anförts   bör   ges
regeringen till känna.
dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.  beträffande landsbygdsstöd  till
jordbruksföretag                  och
kombinationsverksamheter m.m.
att  riksdagen med anledning av  dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna  1995/96:A42,  1995/96:A43
och   1995/96:A44   yrkandena   1   i
motsvarande del, 2, 3 och 5  som  sin
mening ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört,

2. Landsbygdsstöd till jordbruksföretag
och kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1)

Barbro  Johansson (mp) och Dan  Ericsson
(kds) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på s. 9 börjar med  Med hänsyn  och
slutar  med  motsvarande delar  bort  ha
följande lydelse:
Utskottet   ansluter   sig   till   vad
jordbruksutskottet  anfört.   Regeringen
bör således återkomma till riksdagen med
förslag  till  ett  investeringsstöd   i
enlighet   med   vad  jordbruksutskottet
förordat.   Detta  innebär   också   att
utskottet    väsentligen    delar     de
synpunkter  som framförts  i  motionerna
A42  och A44 i dessa delar. Även  motion
A43   får  anses  tillgodosedd  med  det
anförda.
Vad  arbetsmarknadsutskottet anfört  bör
ges regeringen till känna.

dels  att utskottets hemställan under  1
bort ha följande lydelse:
1.  beträffande landsbygdsstöd  till
jordbruksföretag                  och
kombinationsverksamheter m.m.
att  riksdagen med anledning av  dels
propositionen i motsvarande del, dels
motionerna  1995/96:A42,  1995/96:A43
och   1995/96:A44   yrkandena   1   i
motsvarande del samt 2, 3 och  5  som
sin  mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Geografisk utvidgning av
landsbygdsstödet m.m. (mom. 2)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s. 9 börjar med  Utskottet  är 
och  slutar  med   till känna   bort  ha
följande lydelse:
Utskottet     ansluter     sig     till
regeringsförslaget att  landsbygdsstödet
utvidgas   geografiskt   så   att   stöd
fortsättningsvis även skall kunna lämnas
i   vissa   tätorter  som  omfattas   av
strukturfondsåtgärder. Som framgått  ser
NUTEK detta förslag som en förenkling av
den  nuvarande komplicerade  bilden  med
olika    slag   av   stödområden.    Med
regeringsförslaget     ges     likartade
förutsättningar      att       genomföra
företagsutvecklande  åtgärder   i   alla
delar  av  de  regioner som omfattas  av
strukturfondsprogram. Detta innebär  att
motion  A44  (c) avstyrks i  motsvarande
del.
dels  att utskottets hemställan under  2
bort ha följande lydelse:
2. beträffande geografisk utvidgning
av landsbygdsstödet m.m.
att   riksdagen   med   bifall   till
propositionen i motsvarande  del  och
med   avslag  på  motion  1995/96:A44
yrkandena 1 i motsvarande del  och  4
godkänner  vad  som  i  propositionen
förordas  om landsbygdsstöd  i  vissa
tätorter,
4. Lokaliseringsstöd till lokaler för
uthyrning (mom. 3)

Per Unckel, Kent Olsson, Patrik Norinder
och Christel Anderberg (alla m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande
som  på  s.  9  börjar  med   Arbetsmark
nadsutskottet  känner   och  slutar  med
 det anförda  bort ha följande lydelse:
Utskottet   ansluter  sig   även   till
regeringsförslaget om ändrade regler för
lokaliseringsstöd   till   lokaler   för
uthyrning. Förslaget innebär att det ges
ökade möjligheter till lokaliseringsstöd
för  att bygga om och restaurera lokaler
för uthyrning. Stöd skall kunna ges även
till  lokaler som är större än 2 000  m²
samtidigt  som lokalerna även  kan  vara
belägna   på   större   orter   än   för
närvarande.   Ändringarna   kommer   att
medföra    att    det   ges    likartade
förutsättningar   för  lokaliseringsstöd
inom samtliga mål 2-områden som omfattas
av det nationella stödområdet. Utskottet
noterar  att NUTEK även i denna del  ser
positivt   på  förslaget,  eftersom   de
nuvarande  reglerna är komplicerade  och
många   gånger   svåra   att   praktiskt
hantera.  Det anförda bör ges regeringen
till känna.
dels  att utskottets hemställan under  3
bort ha följande lydelse:
3.   beträffande   lokaliseringsstöd
till lokaler för uthyrning
att riksdagen med bifall till
propositionen i motsvarande del och med
avslag på motion 1995/96:A44 yrkande 6
godkänner vad som i propositionen
förordas om lokaliseringsstöd till
lokaler för uthyrning,


Jordbruksutskottets yttrande

1995/96:JoU7y

Landsbygdsstöd m.m.

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har  den  7  maj
1996  beslutat bereda jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition
1995/96:201    Vissa   regionalpolitiska
frågor.
Jordbruksutskottet  behandlar  i   sitt
yttrande de förslag i propositionen  som
berör  reglerna  för  landsbygdsstöd.  I
anslutning till yttrandet behandlas även
vissa följdmotioner.
Propositionen

I   propositionen  föreslås  bl.a.   att
riksdagen  godkänner det som  regeringen
förordar    om   ändrade   regler    för
landsbygdsstöd. Enligt EG:s  regler  för
tillämpning av statsstödsreglerna  anses
att  stöd under ett preciserat belopp  -
s.k.  försumbart  stöd -  inte  påverkar
handeln   mellan   länderna   eller   är
konkurrenssnedvridande. Av reglerna  för
försumbart stöd framgår vidare bl.a. att
stöd  inte kan lämnas för branscher  som
omfattas   av  särskilda  regler   såsom
jordbruk  och fiske. Regeringen föreslår
därför         att        landsbygdsstöd
fortsättningsvis skall kunna lämnas  med
högst  800 000 kr under en treårsperiod.
Stöd skall inte längre kunna lämnas till
företag     inom     jordbruks-      och
fiskenäringarna.

Motionerna

Utskottets  yttrande  omfattar  -   helt
eller delvis - följande med anledning av
propositionen väckta motioner.

1995/96:A42 av Patrik Norinder (m)  vari
yrkas
1.  att riksdagen hos regeringen  begär
förslag   till   investeringsstöd    för
jordbruket  och fisket  inom  mål  5a  i
enlighet med vad som anförts i motionen,
1995/96:A43 av Hans Andersson och Ingrid
Burman  (v)  vari yrkas  att  riks-dagen
avslår  regeringens förslag  om  ändrade
regler för landsbygdsstöd.

1995/96:A44  av  Elving Andersson  m.fl.
(c) vari yrkas
5.  att  riksdagen som sin  mening  ger
regeringen  till känna  vad  i  motionen
anförts om försumbart stöd,
Utskottet

Bakgrund

I  rådets förordning (EEG) nr 2328/91 om
förbättring    av   jordbruksstrukturens
effektivitet     ställs     krav      på
medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder
inom  ramen  för  mål  5a,  medan  andra
åtgärder anges som frivilliga.  Till  de
obligatoriska      åtgärderna      hörde
ursprungligen      investeringar       i
jordbruksföretag  för vissa  ändamål.  I
proposition   1994/95:19   om   Sveriges
medlemskap    i    Europeiska    unionen
förordade          den         dåvarande
fyrpartiregeringen        att        ett
investeringsbidrag  infördes  i  Sverige
(prop. bil. 9 s. 46 f.).  Det bör  redan
här nämnas att rådets förordning (EG) nr
2843/94  av den 21 november 1994 innebar
ändringar    så    till     vida     att
investeringsstödet   blev    frivilligt.
Syftet  med denna förordning var att  ge
medlemsstaterna  större rörelsefrihet  i
förverkligandet   av   målen   för   den
gemensamma jordbrukspolitiken.
Frågan behandlades på nytt i anslutning
till  den socialdemokratiska regeringens
proposition       1994/95:75       Vissa
livsmedelspolitiska  åtgärder  vid   ett
medlemskap    i    Europeiska    unionen
(1994/95:JoU7).  I samband med 1995  års
budgetberedning fattade riksdagen beslut
i      enlighet      med      utskottets
ställningstagande  angående   bl.a.   de
nationella  åtagandena  i  enlighet  med
EG:s  stödformer  inom  jordbruks-   och
fiskepolitiken   (1994/95:JoU13).    För
närmare   upplysningar   om   utskottets
överväganden  hänvisar  utskottet   till
sist         angivna         betänkande.
Sammanfattningsvis  kan  det  sägas  att
utskottet     i     detta     sammanhang
prioriterade  satsningar på  miljöstödet
och  stödet till mindre gynnade områden,
LFA-stödet. Något investeringsstöd  till
primärproduktionen  enligt  förordningen
(EEG) 2328/91 har således ej införts.
I  samband  med ett uppföljningsprojekt
angående  EG:s  struktur- och  miljöstöd
till  jordbruket, skogsbruket och fisket
har  utskottet konstaterat att det finns
ett  mycket stort antal stödformer  inom
dessa  näringar.  Inom  5a-stödet  t.ex.
finns ett LFA-stöd som utformats som ett
kompensationsbidrag i dels  stödområdena
13,  dels stödområdena 4 och 5. Bidragen
till stödområdena 13 är integrerade  med
mål 6. Kompensationsbidragen omfattar  i
huvudsak   mjölkkor,  andra  nötkreatur,
tackor,  getter av honkön,  potatis  och
vissa      spannmålsgrödor.      Närmare
bestämmelser    finns   i   förordningen
(1995:1174) om kompensationsbidrag  till
jordbruket  i  bergsområden  och  mindre
gynnade  områden.  Inom  mål  5a   finns
vidare  startstöd till yngre  företagare
med    jordbruks-,   trädgårds-    eller
renskötselföretag (SFS  1995:1195)  samt
investeringsstöd till den  som  förädlar
eller  saluför produkter från jordbruket
eller skogsbruket (SFS 1995:1271).
Till  jordbruket i norra Sverige  utgår
vidare     nationellt     stöd      till
mjölkproduktion,      smågrisproduktion,
slaktsvin, getproduktion, äggproduktion,
potatisodling,  bär- och  grönsaksodling
samt transport av mjölk till mejeri (SFS
1996:93).
Stödet  till miljöåtgärder i jordbruket
omfattar tre huvudinriktningar, nämligen
åtgärder  som bevarar odlingslandskapets
biologiska         mångfald          och
kulturmiljövärden, åtgärder  till  skydd
för     miljökänsliga    områden    samt
ekologisk odling (Statens jordbruksverks
föreskrifter SJVFS 1995:133,  med  vissa
senare ändringar).
Stöd  till  fisket  inom  mål  5a   får
lämnas   till   bl.a.  investeringar   i
fiskeföretag,   fiskodlingsföretag   och
fiskberedningsföretag eller utrustning i
hamnar.   Vidare  kan  bidrag  ges   för
tillfälligt  avbrott i  fisket  och  för
anpassning av fiskeansträngningarna, vid
skador  på  fiskeredskap, till  åtgärder
som     främjar     avsättningen      av
fiskprodukter, till åtgärder  för  skydd
av  marina  områden, till  isbrytarhjälp
och     till    andra    åtgärder    för
fiskerinäringen  som  medfinansieras  av
Europeiska  gemenskapen  (SFS  1994:1716
och 1995:1237).
Landsbygdsstöd

Enligt    propositionen   innebär    EG-
kommissionens  riktlinjer  (96/c  68/06)
för  tillämpning  av  statsstödsreglerna
att  stöd  under  ett  visst  preciserat
belopp  -  s.k. försumbart stöd  -  inte
anses  påverka  handeln mellan  länderna
eller  vara konkurrenssnedvridande.  Med
försumbart  stöd  avses  stöd  till  ett
företag  som totalt inte överstiger  100
000   ecu  under  en  treårsperiod.   Av
riktlinjerna för försumbart stöd framgår
vidare  att  stöd inte  kan  lämnas  för
export och för branscher som omfattas av
särskilda  regler. Försumbart  stöd  kan
således  inte lämnas till sektorer  inom
stålindustrin    som     omfattas     av
Parisfördraget  (s.k.  EKSG-stål),  till
varvsindustrin,   till  transportsektorn
eller      till      jordbruks-      och
fiskenäringarna.  Av   bilaga   2   till
Romfördraget        framgår        vilka
jordbruksprodukter   som   omfattas   av
bestämmelserna.
Regeringen    föreslår    därför    att
landsbygdsstöd  fortsättningsvis   skall
kunna  lämnas med högst 800 000 kr under
en     treårsperiod    utan    särskilda
begränsningar   för   olika   typer   av
investeringar. Vidare innebär detta  att
landsbygdsstöd  inte  kan  lämnas   till
företag     inom     jordbruks-      och
fiskenäringarna.    Enligt    regeringen
säkerställer  de föreslagna  ändringarna
att   våra  nationella  stödregler  inte
strider mot EG:s regelverk.
Enligt   motion   A42   (m)   motiveras
förslaget   om   ändrade   regler    för
landsbygdsstödet    med    bl.a.     att
jordbruket  och  fisket  i  stället  har
möjlighet  att  inom ramen  för  mål  5a
erhålla   investeringsstöd.   För    att
förverkliga  ett  investeringsstöd  inom
mål  5a krävs att Sverige upprättar  ett
program    härför   som   godkänns    av
kommissionen.  Vissa  företagstyper  och
driftsformer     betyder     mer     för
sysselsättning och miljö än  andra,  och
ett    svenskt   investeringsstöd    bör
inriktas  mot  dessa.  Som  exempel   på
lämpliga    stödåtgärder   kan    nämnas
investeringar  som  medför   en   bättre
djurmiljö  samt  för att kompensera  för
sådana  merkostnader som är en följd  av
att  Sverige har högre djurmiljökrav  än
andra  länder.  Regeringen  bör  snarast
återkomma  till  riksdagen  med  förslag
till   investeringsstöd  för  jordbruket
inom  ramen  för  mål  5a  (yrkande  1).
Enligt  motion A43 (v) är det för  många
jordbruksföretag av stor vikt att  kunna
ha någon form av kombinationsverksamhet.
Sådan   verksamhet  innebär  bl.a.   att
produkter   från  det  egna   jordbruket
vidareförädlas.   Landsbygdsstödet    är
viktigt  för att understödja näringar  i
småskalig  form. Det är  knappast  något
som  påverkar de stora handelsströmmarna
inom   Europeiska  unionen.  Regeringens
förslag  innebär såvitt kan förstås  att
denna typ av stöd omöjliggörs. Denna typ
av   landsbygdsstöd  kan   heller   inte
ersättas  av  medel från nuvarande  stöd
inom    ramen   för   mål   5a.   Enligt
motionärerna  kan  regeringens   förslag
därför   inte  accepteras   i  nuvarande
form.   Regeringen  bör  återkomma   med
förslag om hur EU:s regler om försumbart
stöd   kan  tillgodoses  samtidigt   som
Sverige  kan ha kvar stödet  till  dessa
företag. I motion A44 (c) framhålls  att
grunden  för  en  stabil  utveckling  på
landsbygden är att basnäringar som jord-
och  skogsbruk samt fiske kan utvecklas.
Produktion  av livsmedel och råvaror  av
olika  slag  utgör  en  viktig  del   av
landsbygdens  ekonomi.  En  stabil   och
uthållig  tillväxt  i  landet  kan  inte
skapas  med mindre än att alla  regioner
är  med  och bidrar till denna tillväxt.
Om  reglerna beträffande försumbart stöd
exkluderar        jordbruks-         och
fiskenäringarna  bör  i  stället   medel
föras  över  till mål 5a där  stöd  till
dessa  näringar  är  godkänt.  Genom  en
sådan överföring kan stödet behållas  på
minst dagens nivå (yrkande 5).
Utskottet  vill  för  sin  del   anföra
följande.   Inom  ramen  för   de   s.k.
glesbygds- och landsbygdsstöden har stöd
hittills   kunnat  lämnas   såväl   till
investeringar  i ren jordbruksverksamhet
som     till     kombinationsverksamhet.
Landsbygdsstödet  har  kunnat  utbetalas
till  jordbruksinvesteringar  i  de  sju
nordligaste länen och till investeringar
i      kombinationsverksamheter     till
jordbruksproduktion  i  övriga   landet.
Genom   1990   års   livsmedelspolitiska
beslut utökades glesbygdsstödet med  100
miljoner kronor. Detta var avsett som en
förstärkning av stödet till framför allt
jordbruk   med   kombinationsverksamhet.
Ovan   redovisade   regler   beträffande
försumbart  stöd  utesluter  såväl  rena
jordbruksinvesteringar som investering i
kombinationsverksamhet, som t.ex.  lokal
livsmedelsförädling.
Enligt utskottets mening är det
nödvändigt att stöd även i
fortsättningen kan utgå till de
verksamheter och områden som hittills
omfattats av det s.k. landsbygdsstödet.
Som redovisats ovan finns inom ramen för
mål 5a möjlighet att betala ut ett
särskilt investeringsstöd. Nu frigjorda
medel bör tas i anspråk för detta
ändamål. Syftet med detta
investeringsstöd är enligt gällande EU-
regler att förbättra konkurrenskraften
för jordbruks- och trädgårdsföretag.
Stödformen skall bidra till en
förbättring av inkomsterna och levnads-,
arbets- och produktionsvillkoren för
företagarna. Stödet bör utformas med
utgångspunkt från den inriktning och de
prioriteringar som gäller för den
svenska jordbrukspolitiken. Detta
innebär bl.a. att stödet bör utnyttjas
som ett instrument för att främja miljö-
och djurskyddsinvesteringar.
Introduktionen av ett investeringsstöd
inom ramen för mål 5a kräver ett
godkännande av kommissionen. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag
till ett sådant investeringsstöd. Det
anförda, som innebär att utskottet delar
de synpunkter som framförs i motionerna
A42 yrkande 1 och A44 yrkande 5, bör ges
regeringen till känna. Syftet med motion
A43 kan därmed anses tillgodosett och
motionen bör därför inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Åsa Stenberg (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp),
Lennart Brunander (c), Michael Hagberg
(s), Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell
(m), Peter Weibull Bernström (m),
Lennart Fremling (fp) och Lennart
Gustavsson (v).

Särskilt yttrande

Lennart Gustavsson (v) anför:

Landsbygdsstödet  är   och   har   varit
viktigt  för  näringslivsutvecklingen  i
lands-  och glesbygd. Ett framtida  stöd
bör kunna utformas så att det är möjligt
att  stödja insatser som vidareförädling
och      kombinationsmöjligheter       i
jordbruksföretag.  Sammantaget  bör  ett
framtida   stöd  ge  minst   lika   goda
möjligheter     som     tidigare     för
näringslivsutveckling i landsbygds-  och
glesbygdsområden. Med  tanke  på  den  i
propositionen  föreslagna   förändringen
som  innebär att stöd skall kunna lämnas
till   vissa   tätorter  bör  riktlinjer
utformas  så att överföring av  resurser
från  landsbygds-  och  glesbygdsområden
till tätorter kan undvikas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 1
Bakgrund 2
Landsbygdsstödet 4
Lokaliseringsstöd till lokaler
för uthyrning 5
Utskottets överväganden 6
Hemställan 10
Reservationer
1. Landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1), (m) 11
2. Landsbygdsstöd till
jordbruksföretag och
kombinationsverksamheter m.m. (mom.
1), (mp, kds) 12
3. Geografisk utvidgning av
landsbygdsstödet m.m. (mom. 2), (m) 12
4. Lokaliseringsstöd till lokaler
för uthyrning (mom. 3), (m) 13
Bilaga: Yttrande från
jordbruksutskottet 1995/96:JoU7y 14
Gotab, Stockholm 1996