Dir. 1994:77
En särskild utredare skall göra en svensk landsstudie som bl.a.
redovisar vilka kulturväxter som finns i landet och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos dem, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde.
En hållbar produktion av livsmedel och av andra växtprodukter samt en ekologisk och ur kulturmiljösynpunkt god landskapsvård är beroende av att den genetiska variationen hos växterna bibehålls och bevaras för framtiden. En bred variation ger också möjlighet till produktionsinriktningar och produktionsformer som inte kan förutses nu.
Vid Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 undertecknades konventionen om biologisk mångfald av bl.a. Sverige. Konventionen syftar till att bevara den biologiska mångfalden, till ett långsiktigt hållbart utnyttjande av mångfaldens beståndsdelar och till en rättvis fördelning av nyttan som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser. De enskilda nationerna ges i konventionen rätten att besluta om tillgängligheten till de nationella genetiska resurserna. Vid konferensen antogs även ett handlingsprogram för miljöområdet inför nästa århundrade, Agenda 21. Enligt Agenda 21 skall den åtgärdsinriktade rapporteringen till konventionen bygga på underlag i form av landsstudier om tillstånd och hotbilder för den biologiska mångfalden. Statens naturvårdverk har i juni 1994 på regeringens uppdrag redovisat en svensk landsstudie om biologisk mångfald.
I Agenda 21, kapitel 14, betonas vikten av att stärka Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO:s) arbete med växtgenetiska resurser, det s.k. globala systemet för bevarande och hållbart utnyttjande av växtgenetiska resurser inkl. FAO:s åtagande om växtgenetiska resurser, och att detta arbete harmoniseras med motsvarande arbete inom konventionen för biologisk mångfald. FAO:s åtagande var den första omfattande internationella överenskommelsen rörande växtgenetiska resurser.
FAO:s åtagande revideras för närvarande. Parterna har enats om en beslutsprocess i tre steg. Steg ett omfattar en konsolidering av åtagandet genom inkorporering av bilagor till huvudtexten samt en harmonisering innehållsmässigt med konventionen om biologisk mångfald.
Steg två tar upp frågor som rör tillgång till genetiskt material och bönders rätt till ersättning för de insatser de gjort, gör och kommer att göra för att bevara, förbättra och tillhandahålla växtgenetiska resurser (Farmers Rights). Steg tre behandlar åtagandets legala status.
Sverige har deklarerat att åtagandet bör fogas som ett protokoll till konventionen om biologisk mångfald. Revisionen beräknas vara genomförd under år 1996.
Inför FAO:s konferens 1996 om växtgenetiska resurser har från svensk sida framhållits att förberedelserna bör ske inom varje enskilt land i form av landsstudier. Dessa insatser i medlemsländerna kommer att vara värdefulla instrument i arbete med att belysa och få till stånd ett bättre arbete med att bevara kulturväxterna, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde. Dessa landsstudier bör nu utföras. De kommer att utgöra en utvidgning och fördjupning av de landsstudier som utförts inom ramen för åtaganden inom konventionen om biologisk mångfald som beslutades i Rio.
En svensk landsstudie skall göras som redovisar våra kulturväxter, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde och vilka åtgärder som behövs vidtas för att säkra en bred genetisk variation hos dessa växter.
Landsstudien skall innehålla följande delar.
En översikt och beskrivning skall göras över arter och sorter som odlas i Sverige samt arter som är indigena i Sverige och odlas i andra länder, uppdelade på följande växtslagsgrupper
Jordbruksgrödor (livsmedel, industriråvaror, bioenergi m.m.)
Trädgårdsgrödor (växthus, friland)
Frukt och bär
Prydnadsväxter (rumsväxter, friland)
Landskapsväxter
Medicinalväxter
Kryddväxter
Översikten skall ange odlingens omfattning (antal hektar) inom växtgrupperna och det skall göras en uppskattning av olika arters ekonomiska betydelse.
Översikten skall vidare innehålla en kartläggning av de olika arternas genetiska släktskap (genpooler) och dessa genpoolers geografiska utbredning. Eventuella risker för genetisk utarmning och därmed minskad genetisk variation för genpoolen skall bedömas.
En kartläggning skall göras av aktiviteter i Sverige för att bevara de växtgenetiska resurserna såväl ex situ som in situ. Det svenska engagemanget internationellt skall belysas. Även forskningen på området skall redovisas t.ex. det arbete som utförs vid Nordiska genbanken, vid olika institutioner inom Sveriges lantbruksuniversitet och i botaniska trädgårdar samt det bevarande som sker av lantsorter i praktisk odling.
Trenderna i växtförädlingen skall redovisas. Redovisningen skall omfatta den verksamhet som bedrivs både hos privata växtförädlingsföretag och vid vetenskapliga institutioner.
Dessutom skall Sveriges arbete i tredje världen med bevarande och utnyttjande av genresurser belysas.
Landsstudien skall redovisa en bedömning av behovet av utländska genresurser för olika växtarter på lång och kort sikt samt hur lättillgängliga de olika genpoolerna är.
Mot bakgrund av bedömningarna rörande bevarande och nyttjande skall utredaren belysa hur behovet av kompetens på det växtgenetiska området kan tillgodoses hos berörda myndigheter.
Utredaren skall beakta kommittédirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekten i utredningsarbetet
(dir. 1988:43), direktiven om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och om att pröva offentliga åtaganden (dir.
1994:23).
Utredningsarbetet skall ske i samråd med berörda myndigheter och organisationer.
Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 30 juni 1995.