Dir 1994:62
Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1994.
En kommitté skall genomföra en förnyelse av industriforskningssystemet.
Kommittén skall efter en genomgång av behovet av näringslivsinriktad forskning genomföra förhandlingar med industriforskningsinstitutens intressenter om en bolagisering av industriforskningsinstitutens verksamhet. Det är dessutom angeläget att förutsättningar för tillkomsten av helt nya industriforskningsinstitut drivna i bolagsform kan åstadkommas. Industriforskningsinstituten skall omstruktureras och förstärkas genom att medel för aktiekapital, täckning av vissa direkta kostnader för omstruktureringen och finansiering av forskartjänster tillförs från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Ett nära samarbete med denna stiftelses styrelse är således en förutsättning för förhandlingsarbetet.
Vid bolagisering bör näringslivsintressenterna vara majoritetsägare och universitet och högskolor, övriga statliga teknikintressenter samt Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling kunna gå in som minoritetsägare. Förhandlingarna har karaktären av erbjudande och de institut som av intressenterna inte bedöms lämpliga att bolagiseras kan drivas vidare i stiftelseform eller andra former. Statens medverkan bör i det senare fallet utvärderas av den berörda myndigheten.
Omstruktureringen skall leda till att den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov ökar i omfattning, att antalet forskare i näringslivet ökar, att industriforsknings-institutens funktion av brygga mellan universitet/högskola och näringsliv stärks samt att teknik-, kunskaps- och kompetens-överföring, särskilt till mindre och medelstora företag ökar.
Uppdraget skall vara avslutat och slutredovisat senast den 30 november 1996.
Industriforskningsinstituten har som uppgift att utföra av näringslivet efterfrågad forskning och att bidra till att nationella och internationella forskningsresultat förs vidare till företagen. Kunskap, kompetens och teknik är de strategiskt viktigaste faktorerna för svenskt näringslivs framtida konkurrenskraft. Ett väsentligt utökat samarbete mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och näringsliv är nödvändigt för att utveckla dessa faktorer på bästa sätt.
Industriforskningsinstituten har en viktig roll som gemensam forsknings-
och utvecklingsresurs för svenska företag. De har kvalificerad personal och utrustning, är nästan utan undantag belägna i anslutning till en högskola och har vana att arbeta med företagspecifika forsknings- och utvecklingsproblem. Instituten har därmed goda möjligheter att fungera som bryggor mellan näringsliv och universitet/högskola.
Industriforskningsinstituten kan bidra till att näringslivets behov och prioriteringar av tillämpad forskning kan tillgodoses. Instituten blir därmed ett medel för att genom forskning och teknik-, kunskaps- och kompetensöverföring stärka konkurrenskraften hos svenska företag.
Särskilt viktig är sådan verksamhet för mindre och medelstora företag.
Industriforskningsinstituten har visat sig vara framgångsrika när det gäller att engagera de mindre och medelstora företagen i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete. Instituten har även som en viktig uppgift att sprida kunskap och kompetens till företag över hela landet.
Instituten bör därför betraktas som en nationell resurs.
En svaghet hos den nuvarande industriforskningsorganisationen är bristande flexibilitet i förhållande till nya utvecklingslinjer inom näringsliv och forskning. Det är svårt att få en bred ekonomisk uppbackning från industrin inom nya områden samt generellt att få mindre företag att medverka i gemensamma program. En annan svaghet är en i vissa fall alltför låg forskarrörlighet mellan dels institut och universitet/högskola, dels institut och företag.
Ett övergripande mål är enligt regeringens uppfattning att skapa en struktur som främjar nödvändig kunskapsöverföring mellan olika forskningsinstitutioner och företag samt att säkerställa att forskning på olika tillämpningsnivåer och för olika behov kommer till stånd. För industriforskningsinstitutens del kräver detta en högre grad av flexibilitet och förmåga att ändras i takt med teknik- och kunskapsutvecklingen liksom i takt med att näringslivets struktur och krav på kunskap och kompetens förändras. Detta gäller institutens forsknings- och utvecklingsverksamhet såväl som deras uppgifter för tekniköverföring, främjande av forskarrörlighet mellan universitet, högskolor och företag, internationellt forskningsutbyte, teknikbevakning m.m.
Industriforskningsinstituten bör i än högre utsträckning än för närvarande spela en roll i utbildningen av forskare för näringslivets behov.
Inom Näringsdepartementetes ansvarsområde finns ett tjugotal industriforskningsinstitut. Motsvarande institut finns även under Jordbruksdepartementets och Miljö- och Naturresurs-departementets ansvarsområde.
Kommittén skall utifrån behovet av näringslivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och högskolor samt andra statliga teknikintressenter i syfte att uppnå en förnyelse och förstärkning av industriforsknings-instituten som system. Förhandlingarna skall gälla en bolagisering av industriforskningsinstitutens verksamhet och ha karaktären av erbjudande till intressenterna. De institut som inte bedöms som lämpade för bolagisering skall även i fortsättningen kunna bedrivas i annan associationsform. Statens medverkan bör i dessa fall utvärderas av berörda myndigheter.
Förhandlingarna skall avse
- tillförsel av aktiekapital vid bolagisering,
- täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen,
- finansiering av forskartjänster vid instituten,
- institutens tillgångar, och
- behovet av statlig basfinansiering.
Medel för aktiekapital, täckning av vissa direkta kostnader vid omstruktureringen samt finansiering av forskartjänster vid instituten skall tillföras från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.
Ett nära samarbete med denna stiftelses styrelse är alltså en förutsättning för förhandlingsarbetet. Vad gäller tillförsel av aktiekapital från stiftelsen skall en sådan insats motsvara stiftelsens ägarinflytande. Utgångspunkten för förhandlingarna är att näringslivet skall vara majoritetsägare. Även de universitet och högskolor samt övriga statliga teknikintressenter som genom ägarskap i institut önskar utöva inflytande på verksamheten skall tillskjuta ägarkapital.
Stiftelsen kan om den så finner det lämpligt överlåta sin aktiepost i det bolagiserade institutet till annan intressent i bolaget.
Täckning av vissa omstruktureringskostnader skall kunna ges om det bedöms främja sammanslagning av institut till större och slagkraftigare enheter. Finansieringen av forskartjänster skall syfta till ytterligare teknologisk och forskningsmässig förstärkning av bolagiserade institut.
Möjligheten till förändring i takt med framväxten av nya för näringslivet strategiskt viktiga forskningsinriktningar skall särskilt beaktas. Det är angeläget att förutsättningar för tillkomsten av helt nya industriforskningsinstitut drivna i bolagsform kan åstadkommas. En reell skillnad vid bildandet av sådana bolag, jämfört med omstrukturering av redan befintliga industriforskningsinstitut till bolag, är att det inte existerar någon institutsförmögenhet och heller ingen organiserad intressentgrupp.
Kommittén skall i sitt arbete ta särskild hänsyn till de mindre och medelstora företagens behov av forskning och utveckling, tekniköverföring och service samt förutsättningar för sådana företag att påverka institutens verksamhet.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling har möjlighet att finansiera tvärteknologiskt inriktade projekt för att stimulera samarbete mellan institut och mellan institut och högskola samt teknik-
och kompetensöverföring till mindre och medelstora företag. För att ge en förändrad institutstruktur bästa möjliga förutsättningar bör kommittén i sitt arbete föra en diskussion med Stiftelsen för kunskaps-
och kompetensutveckling om medelsanvändningen även för dessa ändamål.
Vid omstruktureringsarbetet skall samordningsvinster mellan institut samt mellan institut och högskola tas till vara. Vägledande för kommitténs arbete ska vara efterfrågan från institutens intressenter samt institutens strategiska betydelse som resurs för näringslivet i Sverige på längre sikt. Det är samtidigt viktigt att framgångsrika och effektiva strukturer i det befintliga systemet tas till vara.
Målet för omstruktureringen och förstärkningen av industriforskningsinstituten är flerfaldigt: att stärka den forskning som är direkt inriktad mot näringslivets behov, att öka antalet forskare i näringslivet, att i allmänhet stärka funktionen av brygga mellan universitet/högskola och näringsliv samt att öka teknik- och kompetensöverföringen, särskilt till mindre och medelstora företag.
NUTEK har en unik kompetens vad gäller industriforsknings-instituten och bör utnyttjas av kommittén i omstrukturerings-arbetet. NUTEK förutsätts avsätta nödvändiga resurser som stöd för kommitténs arbete.
Verksamheten vid instituten kräver stabilitet och goda förutsättningar för långsiktig kompetensuppbyggnad för att vara effektiv och konkurrenskraftig. Därför krävs en basfinansiering av institutens verksamhet som tar hänsyn till respektive instituts behov och strategiska betydelse. NUTEK och andra statliga finansiärer av industriforskningsinstituten förutsätts därför att se över sina finansieringsprinciper så att den långsiktiga basfinansieringen av instituten upprätthålls samtidigt som en ökad flexibilitet uppnås.
Uppdraget skall vara avslutat och slutredovisat senast den 30 november 1996.
För kommittén gäller regeringens direktiv angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23).