Dir. 1994:47
En särskild utredare skall studera utbyggnaden av Botniabanan samt anslutning av Botniabanan till MoDo:s fabrik i Husum.
Norrlandskusten är relativt tätbefolkad och har ett aktivt näringsliv som bl.a. innefattar en stor del av landets viktiga exportindustrier.
Behovet av en ny järnväg längs Norrlandskusten har diskuterats under lång tid. I första hand har en ny bana mellan Sundsvall och Umeå, den s.k. Botniabanan, utretts men även en förlängning av banan från Umeå till Luleå (Norrbotniabanan) har diskuterats. Botniabanan skulle omfatta nybyggnad av 20 mil järnväg på sträckan Bollstabruk- Örnsköldsvik-Umeå samt upprustning av den s.k. Ådalsbanan på en sträcka av 12 mil mellan Sundsvall och Bollstabruk. Vidare ingår ett industrispår från själva Botniabanan till MoDo:s fabrik i Husum. Den sammanlagda anläggningskostnaden bedöms uppgå till ca 7,9 miljarder kronor i enkelspårsutförande.
I trafikutskottets betänkande 1992/93:TU35, s. 111, vilket bl.a.
behandlar regeringens proposition 1992/93:176 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m., nämns att det är angeläget att Botniabanan kan komma att ingå i en långsiktig satsning på infrastrukturen och att utskottet delar regeringens uppfattning om att projektet bör ha hög prioritet.
Under år 1991 genomförde Banverket en samhällsekonomisk studie för projekt Botniabanan, avseende sträckan mellan Sundsvall och Umeå.
Banverkets analys visar att god samhällsekonomisk lönsamhet kan uppnås under vissa förutsättningar, bl.a. bör Ostkustbanan vara anpassad för trafik med snabbtåg mellan Stockholm och Sundsvall.
Botniabanan skulle skapa förutsättningar för regional tågtrafik samt arbets- och studiependling med tåg mellan städerna längs Norrlandskusten, vilket inte är möjligt med dagens järnvägsnät. Banan förutsätts medge hastigheter på upp till 250 km/tim med snabbtåg och tillsammans med en utbyggd Ostkustbana halveras restiden mellan Stockholm och Umeå jämfört med i dag. Enligt Banverkets prognoser beräknas Botniabanan medföra att andelen tågresor av det totala resandet i relationen Stockholm-Umeå kan öka från i dag 5 % till ca 23 % år 2005.
Även godstransporter med tåg förväntas göra betydande tidsvinster.
I länstrafikanläggningsplanen (LTA-planen) för Västernorrlands län ingår en elektrifiering av tvärbanan Mellansel-Örnsköldsvik samt upprustning av Ådalsbanan. Banverket har i sin stomnätsplan för åren 1994-2003 redovisat sin syn på hur Botniabanan bör byggas ut. Av planen framgår att banan bör byggas i etapper med en första etapp mellan Örnsköldsvik och Husum åren 1998-2001. En förutsättning för att börja utbyggnaden med denna etapp är att garantier lämnas som innebär att banan kommer att utnyttjas för godstransporter i tillräcklig omfattning. Denna etapp kan ge positiva nyttoeffekter i form av järnvägstransporter till och från MoDo:s fabrik i Husum och förväntas medföra att ytterligare över 500 000 ton gods per år kan fraktas på järnväg.
Utredaren skall i samverkan med Banverket, trafikhuvudmännen, SJ, näringslivet samt lokala och regionala företrädare analysera förutsätt-
ningarna för en utbyggnad av Botniabanan längs sträckan Sundsvall-Örnsköldsvik-Umeå. Utredaren skall vidare utreda lokalisering och förslag till finansiering av en järnvägsanslutning mellan Botniabanan och MoDo:s fabrik i Husum. En förutsättning för järnvägsanslutningen mellan Botniabanan och MoDo:s fabrik i Husum är att den inte skall finansieras med statliga medel.
Analysen skall innehålla en bedömning av projektets samhällsekonomiska konsekvenser, de företagsekonomiska förutsättningarna för att bedriva järnvägstrafik på banan samt om tillräckliga garantier finns för godstrafikens omfattning på sträckan Örnsköldsvik-Husum. I uppdraget ingår vidare att bedöma trafikens omfattning och pröva olika lösningar för trafikansvaret för såväl regional som interregional trafik samt att lämna förslag till finansiering och utbyggnadstakt av banan.
Botniabaneprojektets storlek medför att utbyggnaden måste ske i etapper.
Därför är det viktigt att de olika etappernas ekonomi analyseras grundligt och att den etappvisa utbyggnaden inriktas mot att skapa en så god miljö och så gynnsam regional utveckling som möjligt. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljö och för hushållningen med naturresurser skall belysas i samråd med berörda kommuner och länsstyrelser. I kostnadsbedömningar skall de kostnader ingå som kan antas uppkomma av hänsyn till natur- och kulturmiljö.
Utgångspunkter för arbetet skall vara Banverkets stomnätsplan för åren 1994-2003, LTA-planerna för Västernorrlands och Västerbottens län för åren 1994-2003 samt riksdagens beslut om investeringar i trafikens infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446).
Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 1996.
Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) och om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).