Dir. 1994:136
Genom tilläggsdirektiven ändras kommittédirektivens inriktning.
Utredarens uppgift skall vara att undersöka möjligheten att lösa vissa problem som i dag uppkommer när olika slag av verksamhet skall samordnas i komplicerade byggnadsanläggningar samt att lämna förslag till de författningsändringar som behövs. Utredaren skall inte längre ha till uppgift att undersöka möjligheten att skapa ägarlägenheter för bostadsändamål. Direktivens rubrik skall därför ändras. Rubrikens nya lydelse skall vara Fastighetsrättslig samordning av verksamheter i komplicerade byggnadsanläggningar.
Frågan om ägarlägenheter har varit föremål för utredning senast i Ägarlägenhetsutredningen, som lämnade sitt betänkande år 1982 (SOU 1982:40). Vid remissbehandlingen framfördes allvarlig kritik mot ett system med ägarlägenheter, både av teknisk och annan natur.
I syfte att uppnå de åsyftade fördelarna med ägarlägenheter på ett enklare sätt upprättades inom Justitiedepartementet en promemoria
"Förstärkt bostadsrätt - en enklare modell av ägarlägenheter" (Ds 1994:59). I promemorian anfördes bl.a. vad gällde de samhällsekonomiska effekterna att förslaget avsågs ge en ökad ekonomisk stabilitet både för de boendes ekonomi och för kreditmarknaden.
Remissbehandlingen av departementspromemorian är numera avslutad.
Förslaget om en ny sådan boendeform har avstyrkts av så gott som alla remissinstanser.
Vår uppfattning är att de boendeformer som finns i dag ger stora möjligheter till valfrihet för de boende. Det finns inte något behov av att skapa vare sig ägarlägenheter eller förstärkt bostadsrätt. Utredaren bör därför inte längre ha till uppgift att undersöka möjligheten att skapa ägarlägenheter i flerbostadshus. En annan sak är att det finns ett behov av att för bostadsrätternas vidkommande öka den ekonomiska stabiliteten för de boendes ekonomi och för kreditmarknaden. Vissa av dessa frågor kommer att behandlas i en lagrådsremiss som nu förbereds inom Justitiedepartementet på grundval av promemorian Bostadsrätt -
Bostadsrättsföreningens och panthavares rätt till betalning, tvångsförsäljning m.m. (Ds 1994:7).
Som angetts i de ursprungliga direktiven finns det ett behov av att komma till rätta med de problem som i dag uppkommer när olika slag av verksamhet skall samordnas i komplicerade byggnadsanläggningar. Beslutet om att försöka lösa dessa problem skall därför stå fast.
Enligt Statens lantmäteriverk har behovet av finansieringsmöjligheter för vissa kommersiella byggnadsanläggningar i städer och tätorter med de regler som gäller i dag nödvändiggjort förhållandevis invecklade rättsliga konstruktioner med konsortier, bolagsbildningar och avtal om begränsade rättigheter. Frågan har beskrivits närmare i de ursprungliga direktiven (s. 4 f.). Utredarens utgångspunkt skall vara att undersöka hur man på bästa sätt skall komma till rätta med dessa problem.
Utredningsarbetet bör inledas med en kartläggning av problemen.
Utredaren skall i första hand försöka lösa problemen genom så små ingrepp som möjligt i den befintliga lagstiftningen. De kompletteringar som behövs bör i så stor utsträckning som möjligt ansluta till den struktur och de huvudprinciper som i dag gäller inom fastighetsrätten.
Utredaren bör sålunda bl.a. undersöka om det är möjligt att lösa problemen genom ändringar i reglerna i fastighetsbildningslagen (1970:988)
om förrättningsservitut.
Utredaren skall redogöra för de olika alternativ som kan komma att stå till buds och för de för- och nackdelar som är förknippade med de olika alternativen. Utredaren skall också lämna förslag till de författningsändringar som behövs för att åstadkomma den lösning som förordas.
Om utredaren finner att problemen bäst löses genom någon sorts fastighetsrättslig reglering, skall ställning tas till vad som sägs på s. 8 i de ursprungliga kommittédirektiven i tillämpliga delar.
Utredaren bör samråda med plan- och byggutredningen (M 1992:03).
Utredaren bör också ta del av de studier som gjorts vid Kungl. Tekniska Högskolan, institutionen för fastigheter och byggande, av universitetsadjunkten Barbro Julstad. Studierna finns redovisade i en doktorsavhandling, Tredimensionellt fastighetsutnyttjande genom fastighetsbildning, med undertiteln Är gällande rätt användbar?
(Juristförlaget 1994).
Vad som sägs i de tidigare direktiven om uppskattningen av de samhällsekonomiska konsekvenserna, om skattemässig reglering och om utredningsarbetet gäller fortfarande.
Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1995.