Dir. 1994:108
En särskild utredare tillkallas för att belysa vissa frågor om lön, uppdragsarvoden, traktamenten, övriga kostnadsersättningar och andra villkor för dem som för Sverige deltar i kommittéer eller arbetsgrupper i den Europeiska unionen (EU) eller som tjänstgör som s.k. nationella experter vid en EU-institution. Utredaren skall även belysa frågan om tjänstledighet för dem som medverkar i ovan nämnda kommittéer m.m. samt för dem som får någon fast eller tillfällig anställning vid en EU-institution.
I och med avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)
och inför ett eventuellt svenskt medlemskap i EU anlitas svenska tjänstemän i offentlig och privat tjänst som experter vid institutioner inom EU. Ett svenskt medlemskap kommer att medföra att ett ökat antal svenska tjänstemän kommer att delta på olika sätt i EU-
institutionernas arbete och knytas till dessa.
Utöver en fast eller tillfällig anställning vid någon EU-institution finns ett antal uppdragsvarianter för vilka olika villkor i fråga om anställning, lön, kostnadsersättningar, sociala kostnader och skatter gäller. En systematisk kartläggning vore därför värdefull. Hittills har frågor om villkor för svenskars deltagande lösts i de enskilda fallen.
Detta kommer inte att fungera tillfredsställande när ett större antal tjänstemän skall tjänstgöra vid EU:s institutioner. Det är därför nödvändigt att identifiera dels de olika former av anställning och uppdrag vid EU:s institutioner som nu finns, dels de som kan bli aktuella vid ett svenskt medlemskap i EU. För varje form av sådan anställning eller uppdrag behöver gällande villkor för lön, traktamenten, övriga kostnadsersättningar m.m. redovisas.
I vissa fall är personen alltjämt anställd av sin ordinarie arbets-
eller uppdragsgivare och får förutom lön även traktamenten och övriga kostnader för uppdraget täckta av denne. I andra fall delas åtagandena mellan den ordinarie arbets- eller uppdragsgivaren och EU. Vid anställningar vid en EU-institution svarar institutionen ensam för lön, traktamenten m.m. I sådana fall tillämpas också EU-institutionernas anställningsvillkor.
För den som - på uppdrag av Sverige - deltar i arbetsgrupper eller kommittéer under en EU-institution svarar denna i vissa fall för traktamenten och resekostnadsersättningar m.m. Det behöver dock klargöras i vilka situationer traktamenten och andra kostnadsersättningar från den svenska arbetsgivaren inte skall betalas.
För den som tjänstgör som s.k. nationell expert vid en EU-institution svarar den svenska arbetsgivaren för lönen och institutionen för traktamenten (inklusive schabloniserad boendekostnad) och resekostnads-
ersättningar. Sociala åtaganden, t.ex. sjukförsäkring, åligger vanligtvis den svenska arbetsgivaren. Arbetet utförs dock och under dess ledning.
Den som tillträder en fast eller tillfällig anställning vid en EU-
institution har enligt EU:s personalstatuter rätt att föra över intjänade pensionsförmåner till EU:s pensionsfonder och få överförda pensionsrättigheter omräknade till anställningsår vid institutionen. Hur samordningen av svenska pensionsregler och EU:s regler kan ske är en invecklad fråga som bör utredas i särskild ordning. (Se dir. 1994:107 Pensionssamordning med EU-institutioner).
Det finns ingen ovillkorlig rätt till tjänstledighet från anställning i Sverige för anställning eller uppdrag vid EU:s institutioner. Tjänstledig-
hetsförordningen (1984:111, omtryckt 1991:1747, ändrad senast 1994:978) som i princip bara gäller anställda inom staten föreskriver endast rätt till tjänstledighet för nordiskt samarbete. För de affärsverksanställda finns motsvarande regler i kollektivavtal.
En särskild utredare tillkallas för att redovisa de olika former av anställningar eller uppdrag som förekommer vid arbete åt EU:s institutioner samt hur ansvaret för arbetsledning, löner, traktamenten, kostnadsersättningar m.m. fördelar sig mellan EU och svenska arbetsgivare för de olikaformerna av tjänstgöring.
Utredaren skall kartlägga och redovisa vilka traktamenten och andra kostnadsersättningar som medlemsländerna i EU själva betalar respektive vad EU betalar när det gäller de olika anställnings- och uppdragsformerna.
Utredaren bör överväga om traktamenten och andra kostnadsersättningar skall betalas av arbetsgivaren i Sverige i de fall EU betalar likartade kostnadsersättningar.
Utredaren skall klarlägga ansvarsfördelningen mellan EU-organisationen och den svenska arbetsgivaren när det gäller de anställdas, experternas och uppdragstagarnas sociala trygghet samt föreslå åtgärder som kan minska arbetsgivarens sociala kostnader i de fall denne åläggs dessa kostnader.
I utredningsarbetet ingår även att redovisa vad som gäller på den svenska arbetsmarknaden i fråga om möjligheten till tjänstledighet för tillfälligt eller fast arbete vid en EU-institution. Utredaren bör, om det anses behövligt, överväga ändringar i gällande regler på statens område för att stärka rätten till tjänstledighet i de fall det är av nationellt intresse att personer kan delta i EU-samarbetet samt redovisa möjligheter till ändringar på den svenska arbetsmarknaden i övrigt.
Utredaren skall därvid särskilt beakta det som uttalats vid riksdags-
behandlingen av regeringens proposition (prop. 1993/94:65, bet. 1993/94:AU 16, rskr. 1993/94:257) när det gäller avtalsreglering av sådana frågor på statens område.
Vidare skall utredaren redovisa de skattemässiga konsekvenser som de olika formerna av anställning eller uppdrag får.
Utredaren skall bl.a. inhämta underlag för arbetet hos i första hand EU-
kommissionens generaldirektorat IX Personal och administration. I skatte-
frågan skall arbetet samordnas med Finansdepartementets skatteavdelning och i övriga frågor med Utrikesdepartem avdelning, Socialdepartementet, Finansdepartementets personalpolitiska enhet, Kommerskollegium, Arbets-
givarverket och Statens utlandslönenämnd.
Utredaren skall vidare under arbetets gång informera arbetsmarknadens parter samt den av regeringen tillsatta arbetsgruppen för statsförvaltningen och EU.
Det står utredaren fritt att mot bakgrund av de riktlinjer som angetts i direktiven behandla andra aspekter än de nämnda. Utredaren skall beakta direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).
Uppdraget bör redovisas successivt så snart de olika deluppdragen har fullgjorts. Utredarens uppdrag bör i sin helhet vara slutfört senast den 31 maj 1995.