Riksdagens protokoll

1994/95:92

Fredagen den 21 april

Kl. 9.00-13.50

Protokoll

1994/95:92

1 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen

Talmannen meddelade att vid frågestunden torsdagen den 27 april
kl. 14.30 skulle följande statsråd närvara:

Utbildningsminister Carl Tham, kulturminister Margot Wallström,
civilminister Marita Ulvskog, statsrådet Pierre Schori och statsrådet
Ylva Johansson.

Utbildningsministern skulle besvara såväl allmänpolitiska frågor
som frågor inom sitt eget ansvarsområde inom regeringen. Frågorna till
övriga statsråd förutsattes beröra deras ansvarsområden inom regering-
en.

2 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdesplan

Talmannen meddelade att fredagen den 9 juni kl. 9.00 skulle kam-
maren sammanträda för interpellationssvar. Tidigare aviserat arbetsple-
num var inställt.

3 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades

Propositioner

1994/95:181 till jordbruksutskottet

1994/95:211 till skatteutskottet

1994/94:218 till arbetsmarknadsutskottet

Motioner

1994/95:Jo30 till jordbruksutskottet

1994/95:Sfl9—Sf23 till socialförsäkringsutskottet

1994/95:L42-L44 till lagutskottet

1994/95:N15-N 18 till näringsutskottet

1994/95:A29-A30 till arbetsmarknadsutskottet

1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 92

Prot. 1994/95:92

21 april

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
20 april

KrU22 Teater, dans och musik

Mom. 1 (medelsanvisningen till Bidrag till Svenska riksteatern, Operan
och Dramatiska teatern)

1. utskottet

2. res. 1 (m)

3. res. 2 (c)

4. res. 4 (mp)

Förberedande votering 1:

25 för res. 2

12 för res. 4

254 avstod

58 frånvarande

Kammaren biträdde res. 2.

Förberedande votering 2:

64 för res. 1

23 för res. 2

205 avstod

57 frånvarande

Kammaren biträdde res. 1.

Huvudvotering:

171 för utskottet

66 för res. 1

57 avstod

55 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     143 s, 1 fp, 17 v, 10 kds

Förres. 1:       66 m

Avstod:         23 c, 21 fp, 13 mp

Frånvarande:    18 s, 14 m, 4 c, 4 fp, 5 v, 5 mp, 5 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

KHJ23 Bibliotek, litteratur och tidskrifter

Mom. 3 (medelsanvisningen till Litteraturstöd)

1. utskottet

2. res. 1 (m)

Votering:

228 för utskottet

66 för res. 1

55 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     143 s, 23 c, 22 fp, 17 v, 13 mp, 10 kds

För res. 1:        66 m

Frånvarande:    18 s, 14 m, 4 c, 4 fp, 5 v, 5 mp, 5 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

KrU24 Bildkonst, konsthantverk m.m.

Mom. 4 (enprocentregeln)

1. utskottet

2. res. (v, mp)

Votering:

262 för utskottet

31 för res.

56 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:    143 s, 65 m, 23 c, 21 fp, 10 kds

För res.:         1 m, 17 v, 13 mp

Frånvarande:    18 s, 14 m, 4 c, 5 fp, 5 v, 5 mp, 5 kds

Jerry Martinger (m) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats
ha röstat nej.

Prot. 1994/95:92

21 april

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

KrU25 Film m.m.

Mom. 5 (medel för ett nationellt filmmuseum)

1. utskottet

2. res. 2 (mp)

Votering:

280 för utskottet

13 för res. 2

56 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:

142 s, 66 m, 23 c, 22 fp, 17 v, 10 kds

För res. 2:

13 mp

Frånvarande:

19 s, 14 m, 4 c, 4 fp, 5 v, 5 mp, 5 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Beslut om samlad votering och om uppskjuten votering

På förslag av talmannen medgav kammaren att jordbruksutskottets
betänkande JoU13 och trafikutskottets betänkande TU 18 fick avgöras i
ett sammanhang efter avslutad debatt.

5 § Statsbudgeten för budgetåret 1995/96, Justitie-, Jordbruks-
och Näringsdepartementen

Föredrogs

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95 :JoU 13

Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Justitiedepartementet, Jord-
bruksdepartementet och Näringsdepartementet) (prop. 1994/95:100
delvis och 105 delvis)

Anf. 1 INGVAR ERIKSSON (m)

Fru talman! I jordbruksutskottets betänkande 1994/95JoU13 be-
handlas förslagen till statsbudget för 1995/96. Utskottet behandlar det
förslag under Justitie-, Jordbruks- och Näringsdepartementens huvud-
titlar som tillhör jordbruksutskottets beredningsområde. Hela 230 mo-
tionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995 tas också upp till
behandling.

Fru talman! Från årsskiftet ingår Sverige som fullvärdig medlem i
EU. Därmed är det EU:s jordbrukspolitik som gäller också i Sverige.
Svenska livsmedelsproducenter, jordbruk och livsmedelsindustri måste
därför nu få verka, arbeta och konkurrera på så lika villkor som möjligt.
För Sverige innebär den nya jordbrukspolitiken i EU, allmänt kallad
CAP, en återgång till mera av reglering och styrning, vilket inte är bra.
Det förväntas dock att även EU:s jordbrukspolitik stegvis kommer att
förändras i marknadsorienterad riktning.

Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri står nu inför nya
och stora utmaningar, men också inför nya möjligheter. Det är frågan
om en helt ny situation.

Under den borgerliga regeringens ledning planerades och framför-
handlades, under full insyn av den dåvarande oppositionen, ett avtal
med EU om anslutningen. Genom detta avtal skapades enligt Moderata
samlingspartiets mening en god grund för fortsatt svensk livmedelspro-
duktion. Detta är till gagn för såväl producenter som konsumenter,
landskapet, miljön och samhällsekonomin. Företagen inom svensk
livsmedelsproduktion skulle nu för första gången i modern tid få chan-
sen att konkurrera på någorlunda lika villkor.

Den av EU:s skattebetalare finansierade dumpningen av livsmedel
på den svenska marknaden upphör. Samtidigt ökar möjligheten för
lönsam svensk export på den europeiska marknaden. Produktionskost-
naderna sjunker genom möjligheterna till ett högre kapacitetsutnyttjan-
de i såväl jordbruk som livsmedelsindustri. Åkermarken kan komma att
utnyttjas på ett bättre sätt och säkras för framtidens ökande behov.

Förnödenhetsindustrin och transportföretagen får också nya möjlighe-
ter. Det öppna, varierade och vackra svenska landskapet kan bevaras.

Konkurrensen blir emellertid hårdare när gränsskyddet mellan EU
och Sverige nu försvinner. Det gagnar konsumenterna. De svenska
livsmedelsproducenterna lämnar nu den tidigare politiskt beslutade
inriktningen att i princip endast producera för hemmamarknaden. Eu-
ropamarknaden har öppnats. Nu är de svenska producenterna i färd
med att på allvar etablera sig och de svenska produkterna på denna nya
marknad med uppåt 370 miljoner konsumenter. Detta innebär en ökad
konkurrens på hemmaplan, men också att det nu öppnas nya stora möj-
ligheter att få mäta sina krafter på de nya marknaderna med svenska
kvalitetsprodukter. Svenska livsmedel kan äntligen bli en för landet
lönsam exportvara.

Det förbättrade företagsklimat som skapades av den borgerliga re-
geringen ledde till ökad optimism inom jordbruksnäringens alla led.
Rationaliseringar och starkt ökad effektivitet inte minst inom livsme-
delsindustrin under senare år lovade gott inför framtiden.

Utvecklingen mot Sveriges medlemskap i EU har också gynnat
konsumenterna. Livsmedelspriserna har under de senaste fyra åren
faktiskt varit sjunkande. Enligt vår mening har denna gynnsamma
prisutveckling åstadkommits tack vare en politik för konkurrenskraftiga
lantbruksföretag och livsmedelsindustrier, men också på grund av av-
regleringen och konkurrenslagstiftningen. Genom de senaste fyra årens
utveckling på området och EU-medlemskapet kan många arbeten räd-
das och nya skapas inom livsmedelssektorn. Nu gäller det att ta vara på
dessa möjligheter. Dagens stora orosmoln utgörs av landets svåra eko-
nomiska problem och förmågan, eller snarare oförmågan, hos nuvaran-
de regering att lösa dem. Ett annat problem är att Sverige förlorar eko-
nomiskt genom den socialdemokratiska senfärdigheten på livsmedels-
området. Regeringen inser inte fullt ut att svensk livsmedelsproduktion
genom EU-inträdet står i en helt ny situation.

Att som näring gå från att i princip huvudsakligen bara producera
för inhemska behov till att plötsligt stå inför en helt öppen marknad
utan hinder i EU innebär något av en revolution på området. Det tar tid
att ställa om produktionsapparaten. Nyinvesteringar krävs, inte minst
vad gäller råvaruproduktionen inom jordbruket.

Att etablera sig på nya marknader tar också tid, och det kostar
pengar. Problemet i Sverige har varit att Socialdemokraterna tillsam-
mans med Vänsterpartiet och Nydemokraterna under den borgerliga
regeringsperioden vägrade att ställa upp för de nya signaler som be-
hövdes för att få i gång ett nytänkande på området.

Man bet sig fast vid 1990 års jordbrukspolitik och ville i stort se
den som överordnad EU:s jordbrukspolitik även vid ett kommande ja-
resultat i folkomröstningen. Man satte länge käppar i hjulet för den
borgerliga regeringens strävan dels att ge rätt signaler, dels att göra
satsningar i form av exportstimulanser för högvärdiga svenska livsme-
delsprodukter som långsiktigt hade förutsättningar att bli intressanta på
den nya Europamarknaden. Man ville inte ge svenskt jordbruk och
svensk livsmedelsindustri rättvisa förutsättningar.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Prot. 1994/95:92

21 april

Även efter regeringsskiftet och folkomröstningens ja till EU har
man strulat till det. I långa stycken frångick regeringen det avtal som

den förra regeringen förhandlade fram med EU om medlemskapet och

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

som svenska folket röstade ja till. Det leder till stora svårigheter att i tid
hinna sätta EU-politiken i sjön, inte minst vad gäller miljöprogrammen.
Före den 25 april skall det mesta vara klart. Är det inte det, riskerar
Sverige att förlora pengar i form av missat återflöde från EU-kassan
under det första året. Detta kommer av allt att döma nu att ske.

Jordbrukminister Margareta Winberg åker nu runt och talar positivt
om export av svenska livsmedel, vilket är bra, men samtidigt har hon
kritiserat producenterna i Sverige för att inte ha tillräcklig fart på ex-
portsatsningarna. Margareta Winberg! Glöm inte ert förflutna, när ni
stoppade initiativen från de borgerliga med hjälp av Nydemokraterna
och Vänsterpartiet och skapade oro och osäkerhet inför framtiden! Ställ
nu upp efter allt EU-motstånd och skapa framtidstro! Hjälp till att ta
vara på de nya möjligheterna!

Under senare tid har visserligen vissa åsiktsförskjutningar skett in-
om regeringen på området, men fortfarande svävar vi och många andra
i ovisshet om hur den slutliga utformningen av politiken skall bli, och
det är inte bra.

Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet innebär
inget revolutionerande. Övriga partier hade i jämförelse med uppgörel-
sepunkterna samma eller mera långtgående förslag. Mot den bakgrun-
den hade en bredare uppgörelse i utskottet varit naturlig. Nu är det
viktigt att stoppa de av socialdemokraterna aviserade konfiskatoriska
skatterna och avgifterna på jordbruk och skog som skulle snedvrida
konkurrensen gentemot omvärldens producenter. Kanske kan vi begära
att få ett besked i dag om hur det blir med den saken.

Det hade varit en stor styrka för det svenska jordbruket, den svens-
ka livsmedelsindustrin och konsumenterna och därmed för landsbygden
och folkhushållet med en bred uppgörelse över parti- och blockgränser,
i synnerhet som det nu gäller att utforma strategin för en hel femårspe-
riod. Vi måste alla samla oss för att med full kraft hävda den svenska
nationens intressen inom den framtida EU-gemenskapen.

Vi moderater har, med hänsyn till att socialdemokraterna av allt att
döma inte vågat eller vågar göra upp med oss och att Centern av allt att
döma inte vill detta, tvingats klargöra våra ställningstaganden i form av
reservationer fogade till utskottets betänkande.

I dessa dagar visar vi att vi vad gäller jordbruks- och EU-politiken
konsekvent följer upp den tidigare borgerliga regeringens och enkan-
nerligen dess centerpartistiske jordbruksminister Karl Erik Olssons
förslag och även avtalet med EU, till vilket svenska folket röstade ja.

Vi finner mycket starka skäl att göra detta, då ett fullföljande av
förslaget hade inneburit att det mesta av de här problemen redan i dag
skulle ha varit lösta.

Nu kommer problem med missade miljöpolitiska satsningar och
stor osäkerhet bland lantbrukarna om vad som kommer att gälla. Stora
problem kommer då det gäller mjölkkvoterna, där många överklagan-
den föreligger. Här behövs mer av konstruktivt tänkande och praktiska

6

lösningar, om det inte skall uppstå kaos på området. Vi är beredda att
diskutera sådana.

Den svenska jordbrukspolitiken går nu alltså in i en ny fas genom
medlemskapet i EU. Regeringens och riksdagens relation till jord-
bruks-och livsmedelssektorn och dess företrädare bör radikalt föränd-
ras. Under lång tid har näringen och staten varit motparter i en ständigt
pågående förhandlingsprocess. Detta förhållande har nu i allt väsentligt
upphört. Jordbrukspolitiken bör nu inriktas på att tillsammans med
näringen i nationens intresse tillvarata och utveckla den svenska livs-
medelsproduktionens förutsättningar.

Politiker måste gå med och inte mot en näring som nu för första
gången möter stark europeisk konkurrens. Politiken skall hjälpa näring-
en att inta sin plats i det internationella perspektivet vad gäller produk-
tion och handel med livsmedel.

Detta stöd skall inte innebära speciella förmåner för jordbruksnä-
ringen utan skall endast bidra till att skapa goda förutsättningar och
rättvisa villkor. Konkurrensneutralitet gentemot andra producenter som
agerar på den svenska, den europeiska och den internationella markna-
den är en grundförutsättning för en god utveckling även inom den
svenska jordbruks- och livsmedelsproduktionen.

Berörda beslutsfattare måste försöka enas om en långsiktig mål-
sättning och strategi för politikens och näringens utveckling. Enligt vår
bedömning råder en stor samstämmighet i utskottet om att EU:s jord-
brukspolitik måste genomgå förändringar under kommande år. Sverige
har också klart uttalat sig för detta.

Målsättningen för och inriktningen av politiken måste vara att kon-
sekvent söka anpassa näringen och politiken till en närmast helt avreg-
lerad internationell marknad för jordbruket och för jordbruks- och
livsmedelsprodukter. Detta förutsätter nya framsteg inom WTO och
självfallet förändringar av EU-politiken.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1, i vilken vi tar upp
den framtida jordbrukspolitiken.

Vi ställer självfallet upp också för övriga moderata reservationer,
även om vi inte begär votering och rösträkning om dessa - detta för
tids vinnande. I dessa reservationer tar vi bl.a. upp våra besparingsför-
slag inför budgeten på bl.a. jordbrukets område. Sveriges skrala eko-
nomi gör besparingarna nödvändiga. Räntehöjningar och kronfall måste
stoppas. Sverige måste återvinna ekonomisk styrka och trygghet, om
välfärd skall kunna säkras.

Vi begär i reservation nr 7 en arbetsgrupp eller kommitté med bred
parlamentarisk förankring för att följa utvecklingen. I reservation nr 9
har vi fullföljt kravet på en utvärdering av miljömotivet för miljöskatter
på handelsgödsel. Utskottet har tyvärr inte kunna gå oss till mötes. Det
är beklagligt att man inte är beredd att medverka till ökade kunskaper
och insikter i dessa frågor.

Då det gäller det regionalpolitiska stödet konstaterar vi moderater
bl.a. i reservation nr 18 att stödet till Norrland primärt motiveras av ett
behov av att ersätta jordbruket där för merkostnader på grund av kli-
mat, avstånd, växtodlingssäsongens längd, dyrare byggnader m.m.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Prot. 1994/95:92

21 april

Dessutom skulle mindre gynnade områden i Sydsverige genom vårt
förslag - analogt med den förra regeringens förslag - få ett med 50

miljoner kronor ökat stöd i förhållande till uppgörelsen mellan Social-

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

demokraterna och Centerpartiet.

Vi ser det som positivt att utskottet anslutit sig till Moderaternas
syn vad gäller ramen för miljöstödet från EU, men beklagar att återflö-
det från EU inte utnyttjas i enlighet med framförhandlat resultat. Här
missas pengar från EU till Sverige som skulle kunna satsas på t.ex.
våtmarker, odlingsfria zoner, mätningar och andra insatser. Vi har
utvecklat detta i reservation nr 29.

Då det gäller arealersättningarna från EU som utgår som ersättning
för sänkta priser står vi fast vid tidigare regeringsförslag, dvs. att Sveri-
ge bör ha elva ersättningsområden. Det kan jämföras med nuvarande
regerings och Centerns förslag på sju.

Vad gäller fördelningen av mjölkkvoter kan stora problem konstate-
ras. Vi tar upp dem i reservation nr 38.

Till sist vill jag begära besked av jordbruksministern eller utskotts-
majoritetens företrädare inom Socialdemokraterna och Centerpartiet
om huruvida nya belastningar kommer att drabba livsmedelssektorn i
den planerade proposition som nu är på gång.

Anf. 2 EVA ERIKSSON (fp)

Fru talman! Jag skall börja med att yrka bifall till hemställan i be-
tänkandet och till reservation 38 som gäller mom. 53.

Efter flera debatter här i kammaren och i utskottet har vi nu ett be-
tänkande som behandlar statsbudgeten för jordbruksutskottets ansvars-
område. De överläggningar och diskussioner som förekommit har ge-
nom ett besjälat arbete och engagemang i utskottet lett fram till ett
resultat som är bättre för jordbruket än innehållet i den proposition som
vi under våren hade möjlighet att motionera om. Resultatet är bättre
därför att det ger jordbruket bättre konkurrensvillkor - inte därför att
det ger mer stöd.

Att uppgörelsen mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna har
varit avgörande för resultatet tycker jag är en stor överdrift. Surt sade
räven om rönnbären? Nej, så är det inte alls. Det är ändå samtalen,
motionerna och alla de kontakter som har tagits och det engagemang
som finns för att svenskt jordbruk skall ha möjligheter att konkurrera
på lika villkor i den europeiska gemenskapen som präglar betänkandet.

Miljöstöden, LFA-stöden, arealersättningarna, prisorterna, avbytar-
verksamheten, den parlamentariska kommitté som vi diskuterar för
reformeringen av CAP, den ekologiska odlingen, alla de samtal och
alla de diskussioner vi har haft tidigare i kammaren har lett fram till
resultatet.

Vi från Folkpartiet påpekade i vår motion att det är viktigt att se
över och förändra politiken och i ett fall öka stödet till miljön. På punkt
efter punkt har vi tillgodosetts.

Men nu skall vi gå vidare. Alla som sitter här i kammaren vet att
stödet till jordbruket är stort. Det ger goda möjligheter för svenskt

8

jordbruk och svensk livsmedelsproduktion att konkurrera och hävda sig
på en marknad i Europa.

Det finns en baksida. Det är att EU-medlemskapet riskerar att åter-
igen förvandla svenska bönder från företagare till bidragstagare till
följd av EU:s jordbrukspolitik. Det finns en stor oro bland jordbrukare
i dag, framför allt bland yngre jordbruksföretagare, för hur framtiden
kommer att te sig. Man känner en oro inför att hela tiden känna sig
reglerad.

Som EU-förespråkare och som ett av ja-partierna har Folkpartiet,
och naturligtvis också andra ja-partier, en stor uppgift i att gå vidare
och reformera CAP. Det är inget hot. Det är en utmaning. Det är en
utmaning för Sverige och Sveriges framtid, och det är också en utma-
ning för Sveriges jordbruksföretagare.

Medlemskapet ger stora möjligheter till ökning av livsmedelspro-
duktionen. Svenska bönders produkter är välkända över Europa för att
ha hög kvalitet. Detta inger förhoppningar. Redan i dag tar man kontakt
utifrån Europa med livsmedelsproducenter i Sverige för att kunna köpa
och handla med Sverige. Det kommer naturligtvis att ge en ökad ex-
port, ökad sysselsättning, ökade möjligheter till investeringar och till
skatteinbetalningar som också kommer att ge Sverige ökade ekonomis-
ka förutsättningar.

Fru talman! I debatten har vi här i kammaren i december månad och
i februari månad diskuterat, och jag har påpekat, vikten av att jord-
bruksföretagens spelregler blir klara och att man har en långsiktighet.
Jordbruksministern instämde men påminde också om att man skapar en
kostym som på sikt inte kan fyllas. Jag kan undra om det är det vi gör i
dag.

EU:s långsiktiga jordbrukspolitik måste på sikt förändras. Sveriges
jordbruksföretagare måste bli fria.

Jordbruksministern ställde en fråga till mig i en slutreplik i februari:
Vad innebär ”fria företagare” för Eva Eriksson? Frågan föranleddes av
att ministern såg en paradox i att ställa krav på ökat stöd för jordbruket
och förespråka fri företagsamhet. Det är klart att man kan instämma i
det.

LRF beskrevs samtidigt som en kravmaskin som kom med långa
listor. Jag blev också beskylld för att vara skrämd av LRF och LRF:s
lobbyverksamhet. Uppenbarligen har LRF i alla fall lyckats påverka
jordbruksministern, vilket i detta nya skede kanske är bra för svensk
jordbrukspolitik. Man skall börja konkurrera på en ny marknad.

Frågan är vad som händer i framtiden och på sikt. EU:s jordbruks-
politik måste förändras. Med det följer också en förändring av regio-
nalpolitik och miljöstrategi för det fortsatta politiska agerandet inom
EU.

Utskottet har mot bakgrund av det perspektivet vid flera tillfällen
påpekat vikten av en parlamentarisk kommitté för diskussioner och för
reformering av CAP - inte minst inför utvidgningen och samarbetet
med länderna i Central- och Östeuropa.

Reformeringen av CAP är ingen sidofråga. Det är en ekonomisk
fråga, men också en fråga om solidaritet med våra vänner i öst. EU-

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Prot. 1994/95:92

21 april

länderna har beslutat att unionen skall utvidgas österut. Det gjorde man
redan 1993 i Köpenhamn. Nu återstår frågan hur beslutet skall genom-

föras.

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Man kan allmänt konstatera att jordbruket är viktigare som näring i
kandidatländerna än i dagens EU-länder. Om de länder som står på
väntelistan, dvs. Visegradländerna, Bulgarien och Rumänien, skulle bli
medlemmar i dag skulle det innebära att EU:s BNP ökar med ca 3 %.
EU:s jordbrukssektor skulle däremot öka med så mycket som en tred-
jedel. Jordbrukets ställning i öst avspeglar sig i dess relativt höga andel
av BNI och antalet sysselsatta.

Dessa tal ger indikationer om jordbrukets plats i dessa länders
medlemsförhandlingar. Jag tror att det blir tuffa förhandlingar. Jord-
bruksfrågorna riskerar att bli ännu mer betydelsefulla i ett utvidgat EU
än i dagens.

Det är nu, fru minister, angeläget att kommittén kommer till för att
förbereda oss för en reformering av CAP, för att möta våra vänner i öst
och för att vi skall kunna vara pådrivande vad gäller deras möjligheter
att delta i den europeiska gemenskapen. Sveriges riksdag måste få
inflytande på den framtida reformeringen av CAP.

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi har kunnat lägga fram ett
betänkande som ger möjligheter för svenskt jordbruk att konkurrera på
lika villkor. Jag tror att det är en nödvändighet för att vi skall kunna
fortsätta att diskutera jordbrukspolitiken och vara föregångsland vad
gäller jordbrukspolitik, miljöpolitik, handelspolitik och solidariteten
med våra vänner i öst.

Men stödet till jordbruket måste minska av flera skäl. Det handlar
både om miljön, ekonomin, handelspolitiken och inte minst hela EU:s
framtid.

Det finns flera exempel på vad EU:s miljöpolitik och jordbrukspo-
litik har inneburit under våren. Vi har hört beskrivningar om över-
svämningar i Holland och på andra ställen. Vi vet nu att de till stor del
har berott på det intensiva jordbruket som följt av produktionsstöden.
Det har också givit oönskade miljöeffekter.

Men det handlar också väldigt mycket om att låta svenska bönder
bli fria företagare. Det var det jag menade, fru minister, i mitt anföran-
de i februari månad.

Visst finns det många problem att lösa i jordbrukspolitiken för
framtiden, men det finns också stora möjligheter.

Anf. 3 MAGGI MIKAELSSON (v)

Fru talman! I snart fyra månader har vi varit medlemmar i EU, och i
snart fyra månader har det svenska jordbruket också varit en del av
EU:s jordbrukspolitik. Under dessa månader har det blivit alltmer up-
penbart hur bakvänd, byråkratisk och rent ut sagt dålig EU:s jordbruks-
politik är. De svenska bönderna våndas under drivor av ansöknings-
blanketter, olika stoppdatum och regelverk som står emot varandra.
Mjölkkvoterna är ett exempel. Kvotåret har börjat, men bönderna vet
inte hur stora mjölkkvoter man får leverera under året. Det är natur-

10

ligtvis inte rimligt. Man kan ju inte stänga av kranen och tvinga korna

att sluta mjölka i december om det visar sig att man kommer över grän-
sen. Grundproblemet är naturligtvis att Sverige tvingats acceptera ett
kvotsystem som är perverst och att landskvoten är för låg i förhållande
till produktionen.

Ett annat problem med EU:s jordbrukspolitik är det makalösa fusket
med EU:s olika jordbruksstöd. Närmare 1 miljard ecu, dvs. runt 10
miljarder kronor, är kostnaderna för det fusk som man har upptäckt
under åren 1992-1994. Det är mer än 27 % av de utbetalade stöden.
Och då får man ändå räkna med att de verkliga siffrorna är mycket
högre. Det här är mycket allvarligt. EU:s jordbruksstöd tar en stor del
av EU-budgeten, och det betyder i förlängningen att den medlemsavgift
som Sverige är med och betalar delvis används till att betala fusk med
jordbruksstöd.

Ett tredje exempel på bakvändheter är den s.k. gröna ecun, som gör
att jordbruksstöden stiger när kronan sjunker. Kortsiktigt gynnas alltså
jordbruket och framför allt de gårdar som inte har stora skulder av de
höga räntorna. Den gröna ecun borde enligt min mening avskaffas
omedelbart.

Det är bl.a. det som är orsaken till den ökade exporten av svenska
livsmedel. Svenska bönder är duktiga producenter och producerar bra
livsmedel, men det är farligt om man underskattar den svaga kronans
effekt på den ökade exporten, slår sig till ro och tror att det skall gå lika
bra i framtiden.

Nu är läget som det är, och det handlar om att gilla läget. Det här
visar med stor tydlighet hur viktigt det är att Sverige aktivt driver på
när det gäller att reformera EU:s jordbrukspolitik. Det som jag tror
kommer att bli svårigheten är att intresset från näringen tycks minska i
proportion till utfallet.

Från Vänsterpartiet menar vi att ett sätt att komma åt fusket inom
EU:s jordbruk är att alla jordbruksstöd kräver nationell medfinansie-
ring och att EU-stöden aldrig får vara mer än 50 %. Vi är övertygade
om att intresset för att övervaka fusket och komma till rätta med det är
större om kostnaderna för fusket också direkt drabbar det enskilda
landet och dess budget.

Det är också viktigt, som Eva Eriksson var inne på, att utgångs-
punkten måste vara att jordbruket och bönderna själva skall producera
livsmedel som konsumenterna kan betala för och att man inte reduceras
till bidragstagare.

Det är litet fascinerande att lyssna på moderaterna, som annars väl-
digt ivrigt förfäktar marknadsekonomins lagar. Men just när det gäller
jordbrukets område och EU:s olika stödformer vet man inte hur mycket
man skall ta hem av olika stöd. Då är man väldigt intresserad av att
delta i detta system, som jag tycker är perverst. Jag hörde inte att Ing-
var Eriksson sade någonting om fusket inom EU:s jordbrukspolitik.

Det finns också anledning att vara kritisk till hur den demokratiska
processen här hemma har gått till. Åtminstone jag känner en stor otill-
fredsställelse över att riksdagen har så liten insyn i och så litet inflytan-
de på processen. Det känns inte bra att vi i utskottet inte vet vilka nivå-

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

11

Prot. 1994/95:92

21 april

er de olika stöden kommer att ligga på, hur de konstrueras och vilken
omfattning de skall ha.

Eftersom jordbrukspolitiken är så extremt genomreglerad har det

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

också stor betydelse hur regelsystemen utformas. I utskottet har vi över
huvud taget inget inflytande över och ingen insyn i detta. Det är tråkigt,
och det är inte bra. Även om det inte är möjligt för oss att fördjupa oss i
detaljer är det viktigt att vi kan svara på frågor som vi får när vi är ute i
landet och förklara vad våra beslut innebär. Jag märker att oron och
osäkerheten är stor hos många bönder, och jag får många frågor om
detaljer som jag inte kan svara på därför att vi inte har behandlat frå-
gorna i riksdagen.

Det är också viktigt att vi har en möjlighet att rätta till de misstag
och felaktigheter som kommer att göras och inför de diskussioner som
vi behöver ha om att förändra jordbrukspolitiken. Det är synd att upp-
följningsarbetet inte har kommit i gång tidigare, så att åtminstone några
av oss har kunnat få en redovisning av den diskussion som förs om
detaljer och nivåer. Det är viktigt att den här gruppen snart kommer i
gång med sitt arbete och att man inte blandar ihop den med den grupp
som skall diskutera reformeringen av CAP. Det är väldigt viktigt att det
finns en grupp som följer utvecklingen; vad som händer, hur det slår i
olika delar av Sverige och mot olika typer av jordbruksföretag m.m.

Därmed går jag över till själva betänkandet. Det här är ju i första
hand en uppgörelse mellan Centern och Socialdemokraterna, även om
det finns delar som en mycket bredare majoritet hade kunnat ställa sig
bakom. Det man kan konstatera är att regeringen har fått bakläxa på
stora delar av budgetpropositionen. Centern och med det partiet LRF
tycks åter ha fått raka kanaler in i regeringskansliet. Det har fört med
sig några goda saker - det kan man inte komma ifrån.

Det är bra att vi har räddat stödet till avbytarverksamheten och att
det finns en bred - långt bredare än vad uppgörelsen visar - samsyn om
att satsningen på miljöstöd, LFA-stöd och stöd till ekologisk odling
måste vara betydligt mer offensiv än den budget som regeringen lade
fram. Det är viktigt att använda det ökade intresset från konsumenterna
för bl.a. ekologiskt odlade livsmedel och en allmänt ökad medvetenhet
om både livsmedelskvalitet och djurskydd för att utveckla det svenska
jordbruket.

Om den stora omsvängning som regeringen har gjort är bra för för-
troendet för regeringen är kanske mer tveksamt. Det finns också delar i
betänkandet som är mindre bra. En del har jag redan tagit upp, och det
handlar om att vi här i kammaren fattar beslut om ramar men inte har
insyn i hur det regelverk ser ut som ramarna skall fyllas med.

I det senaste numret av Land, som kommer ut i dag, finns en redo-
visning av detaljerna i miljöstödet, och jag tycker att det är litet an-
märkningsvärt att det är därifrån som jag som riksdagsledamot skall få
informationen. Jag kan väl passa på att fråga jordbruksministern om
hon har läst Land och om det som står där stämmer. Då har vi i alla fall
någonting att gå efter.

Ett annat exempel på att det är viktigt att vi ledamöter är informera-

12

de är olika gränsdragningar när det gäller LFA-området. Det är själv-

klart att det är svårt med gränsdragningar, och det blir alltid någon som
drabbas negativt om man kommer på fel sida om gränsen. Men ibland
kan det också begås felaktigheter, så att det blir fel beslut. Jag skall ta
ett exempel.

Jag har blivit kontaktad av personer från Ydre kommun i Östergöt-
land. Ydre är en kommun som ligger 200-300 meter över havet. Den
räknas till det småländska höglandet trots att den ligger i Östergötlands
län, men i LFA-hänseende har kommunen jämställts med Östergötland.
Jag vet att man från kommunen, Länsstyrelsen och LRF har uppvaktat
departementet, men det har inte skett någonting.

Jag har fått en fråga som jag vill föra vidare: Hur skall man förfara
om det blir fel i gränsdragningen mellan olika stödområden? Såvitt jag
kan förstå, borde åtminstone delar av kommunen rimligen tillhöra LFA-
området, som är detsamma som småländska höglandet. Det måste ju
vara möjligt att rätta till ett felaktigt beslut.

Sedan vill jag säga något om miljöstöden. Från Vänsterpartiets sida
har vi ansett att det är viktigt att trots det kärva budgetläget öka på den
budgetram som regeringen föreslog. Skälet för vår del var framför allt
rättvisa. Som vi skriver i vår motion, kommer EU:s CAP-stöd, dvs. de
stöd som EU till 100 % betalar ur sin garantifond, att i stor utsträckning
gynna spannmålsjordbruket och det storskaliga jordbruket, medan de
stöd som kan gå till ett mer miljöanpassat och småskaligt jordbruk och
för att hålla ett öppet landskap kräver nationell medfinansiering. Vi har
tyckt att det är viktigt att tillgodose det. Därför har vi gjort vår finansi-
ering av de ökade miljöstöden genom att bl.a. återföra avgifterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel till jordbruket och omvandla
dem till miljöstöd.

Ett av besluten i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och
Centern är jag särskilt kritisk till, och det gäller de 280 miljoner som
man enats om att ta bort från det nationella Norrlandsstödet. Man har
enats om att minska det nationella Norrlandsstödet med 280 miljoner
utan att på något sätt kunna redovisa vilka konsekvenser det kommer
att få för jordbruket i stödområdena 1-3. Jag har utvecklat det i ett
särskilt yttrande i betänkandet. Visserligen skriver utskottsmajoriteten
att de 280 miljonerna i stället skall betalas ut som ett arealstöd till vall
och bete, men jag har inte sett att konsekvenserna av det är tillräckligt
analyserade. Som jag skriver i det särskilda yttrandet omfattade det
tidigare nationella Norrlandsstödet förutom ett prisstöd till mjölk, nöt-
och lammkött också ett stöd till svin- och äggproduktion, potatis samt
ett intransportstöd till slakterierna och mejerierna.

Vid en frågestund hänvisade jordbruksministern till att regeringen
ville avvakta beslut här i kammaren. Nu är vi mycket nära ett sådant
beslut. Jag vill ha svar av jordbruksministern om det har gjorts någon
konsekvensanalys av den minskade nationella stödnivån.

Från Vänsterpartiets sida är vi inte emot att man minskar den, men
vi vet också att Norrlandsjordbruket ligger mycket nära gränsen för att
kunna klara av livsmedelsproduktionen. Därför är det viktigt att man
inte genomför stora förändringar som leder till att man får för få inleve-
ranser.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

13

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag och bönderna i de berörda områdena vill veta hur det blir med
de nya nivåerna. Blir det sänkningar rakt av eller kommer någon del av

de tidigare stöden att försvinna?

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Så till den ekologiska odlingen. Där har vi samma problem, nämli-
gen att vi inte vet mer om ramarna och innehållet än vad vi har kunnat
läsa oss till i tidningsreferat. Det fanns mycket bra motionskrav från de
olika partierna som stämmer överens med de krav som alternativodlar-
na ställer.

En fråga som jag undrar över är varför man inte ger stöd till ekolo-
gisk får-, höns- och svinproduktion. Varför finns det bara stöd för pro-
duktion av nötkött? Har signalerna kanske inte gått fram riktigt eller är
det otydligt? Jag tror att det är mycket viktigt att man får det här klart
för sig.

Fru talman! Slutligen vill jag ta upp en reservation som kanske inte
behandlar en särskilt stor fråga, men den är viktig för dem det gäller.
Det gäller arrendatorernas villkor. Mjölkkvoterna följer marken, och
det tycker vi är rimligt och riktigt. I en del fall har dock arrendatorer
bedrivit produktionen en längre tid. När de upphör med sin produktion
återgår kvoten till markägaren. Arrendatorerna har i dag mycket dåliga
villkor. Det kan inte vara rimligt att värdet av mjölkkvoten skall följa
marken när en arrendator upphör med produktionen.

Vi tycker att regeringen och majoriteten faktiskt har hanterat den
här frågan ganska dåligt. Det rör sig inte om så många personer, men
det är ändå viktigt. Det här problemet kan lösas en gång för alla. Vi
måste se till att de arrendatorer som har haft mjölkproduktion under en
längre tid får rimlig ersättning för sin mjölkkvot när de upphör med
produktionen.

Fru talman! Jag vill också yrka bifall till reservation 39.1 övrigt står
vi bakom de reservationer vi har avlämnat. Jag deltar dock i de övriga
ledamöternas strävan att försöka spara tid i kammaren.

Anf. 4 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Maggi Mikaelsson sade i sitt anförande att vi moderater
förfäktar marknadsekonomiska lösningar, och det är riktigt. Hon sade
också att vi vurmar mycket för EU:s stöd. Hon menade också att vi inte
tar ställning mot fusket.

För att det inte skall råda något missförstånd vill jag försäkra Maggi
Mikaelsson om att vi icke accepterar fusket med EU-stödet. Jag under-
stryker också mycket kraftigt och tydligt att vi moderater vill förändra
EU:s jordbrukspolitik i marknadsekonomisk riktning. Jag vill förklara
vad en marknadsekonomisk inriktning betyder, Maggi Mikaelsson. Det
innebär att vi vill verka för fortsatt avreglering och priser som speglar
de verkliga produktionskostnaderna. Därmed vill vi ha mindre av stöd i
framtiden. Det vill också producenterna.

Däremot anser vi att det är självklart att innan dessa förändringar
kommer till stånd - och det kan ta tid - så måste svenska producenter
fullt ut ha samma ersättningar som konkurrenterna i EU i övrigt. Det är
detta som det är frågan om, Maggi Mikaelsson.

14

Anf. 5 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! Det gick i alla fall att locka upp Ingvar Eriksson i en
replik. Jag reagerar litet när jag tittar på moderaternas politik i sin hel-
het. På snart sagt varje budgetområde gör ni stora nedskärningar. I
kammaren har vi nyligen under morgonen voterat om nedskärningar på
kulturens område, arbetsmarknadens område och alla övriga områden.
Men när det gäller jordbrukets område vill ni plussa på mer än alla de
andra partierna här i kammaren. Jag tycker trots allt att det är litet an-
märkningsvärt.

Jag tar dock Ingvar Eriksson på orden. Jag skall noga följa Ingvar
Erikssons och Moderaternas kamp mot fusket i EU och för en avregle-
ring och förbättring av EU:s jordbrukspolitik.

Anf. 6 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Jag redogjorde också mycket klart för besparingsför-
slag som vi har lagt fram i det betänkande som vi nu behandlar. Fram-
över kommer vi självfallet att arbeta enligt principen att stå för ingång-
na avtal. Vi står för det avtal som vi har förhandlat fram med EU, det
avtal som svenska folket sade ja till i folkomröstningen den 13 novem-
ber.

Anf. 7 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Det är tredje gången vi i denna kammare diskuterar
miljöstöden. Det går att bli mycket detaljerad, och det går också att
hålla sig på en mera generell nivå. Jag skall försöka göra både och.

Det finns mycket i det betänkande som nu läggs fram som jag tyck-
er är bra. De förändringar som har skett av regeringens förslag efter en
mycket intensiv diskussion i jordbruksutskottet och även bakom kulis-
serna har lett fram till ett förslag som jag i princip tycker är bra. Jag
hade gärna sett att flera partier skulle ha varit med i den här uppgörel-
sen. Jag förstod att det nog var tanken från början. Av taktiska skäl var
det kanske en fördel för regeringen att bara göra upp med ett parti -
Centern i det här fallet. Jag är inte helt säker på att kritiken hade varit
så mild om det här förslaget hade varit resultatet av en uppgörelse
mellan Socialdemokraterna och något annat parti. Det finns en del som
man skulle kunna kritisera. Eftersom man skall försöka vara positiv,
vill jag börja med det som är bra.

Det är bra att stödet till avbytarverksamheten finns kvar. Det är bra
att sockerbruket på Gotland nu får stöd. Det är bra att de odlare som
lägger om bara en liten del av gårdens verksamhet till ekologisk odling
också kan få stöd.

Liksom Maggi Mikaelsson är jag litet bekymrad över att vi i jord-
bruksutskottet har så svårt att få information i detaljer. Jag blir ännu
mer bekymrad över att vi i EU-nämnden har fått information om en del
av detaljerna. När jag efterlyste att den informationen kanske också
skulle komma jordbruksutskottet till del, fick jag veta att EU-nämnden
finns och att det är där informationen skall läggas fram. Det tycker jag
är olyckligt.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

15

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag anser att trots att vi är medlemmar i EU måste informationen
och diskussionen äga rum i sakutskotten. Jag skulle önska att jord-

bruksministern mera såg till att informera oss i jordbruksutskottet om

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

detaljer och inte bara EU-nämnden. Jag skulle också vilja uppmana
alla partier att se till att ha ledamöter från jordbruksutskottet i EU-
nämnden. EU-nämnden börjar bli ett andra jordbruksutskott.

Vad kan man då rikta kritik mot i förslaget? Vad skulle LRF ha
kunnat säga om inte just Centern hade stått bakom uppgörelsen? Man
hade säkert varit kritisk mot att Sverige inte utnyttjar hela miljöstödet
på 2,8 miljarder utan väljer en nivå på 1,5 miljard. Man hade säkert
också varit kritisk mot att vi egentligen vet hur utnyttjandet av de möj-
liga 2,8 miljarderna ser ut framöver. Man skulle säkert också ha påpe-
kat att det skulle ha varit mycket bra att veta om nivån på 1,5 miljard
skall gälla för de närmaste fem åren eller om det även inom den här
tidsperioden finns möjlighet till ökning. Man skulle säkert också vilja
veta vad som skall hända efter den här femårsperioden. Finns det en
möjlighet att förhandla upp stöden eller är vi låsta till den nivå vi nu
har accepterat? Det här är frågor som vi än så länge inte har fått svar
på. Jag förstår att Centern respektive Socialdemokraterna har olika
svar.

Det är så med miljöstöden att om det går bra, så kommer behovet
av pengar att öka. Det är det vi egentligen skulle önska. Miljöpartiets
förslag om miljöstöd avviker på en del punkter ifrån det lagda försla-
get.

Vi hade velat ha ett högre miljöstöd. Vi ligger strax över 2 miljarder.
Vi menar att det finns anledning att ligga på den nivån. Jordbruket
måste nämligen ha en inriktning så att det på sikt blir hållbart. I dag har
vi inte ett hållbart lantbruk med tanke på användningen av konstgödsel
och bekämpningsmedel.

Alla är medvetna om att vi måste få en utveckling mot ett hållbart
lantbruk. Men vi menar att vi, då vi vill ha utveckling, också måste
satsa pengar.

Vi kan titta på det som inte alls finns med i betänkandet och som vi
gärna hade haft med. Det handlar om stöd till resurshushållande kon-
ventionellt lantbruk, dvs. till de lantbrukare som börjar ta steg mot
utveckling. Till dem finns det 0 kr i miljöstöd. Vi hade gärna sett peng-
ar till dem. För budgetperioden har vi anslagit 700 miljoner. Det har
tidigare talats om att det skulle komma ett program för resurshushål-
lande konventionellt lantbruk. Det har inte kommit någonting alls. Jag
vet inte om det betyder att vi inte skall ha något sådant program i Sve-
rige. Egentligen sägs det inom EU att alla länder skall ha ett sådant.
Kanske vill man tolka landskapsvården som en del av detta stöd. Jag
ser det inte så.

Vi hade också gärna sett litet mer pengar till LFA syd, dvs. det om-
råde i det sydsvenska höglandet där en stor del av det som vi kallar den
biologiska mångfalden finns. Den biologiska mångfalden är helt bero-
ende av odlingslandskapet, det öppna landskapet. Regeringen har fått
backa, och vi har fått en stödnivå som ligger på 200 miljoner i stället

16

för på regeringens föreslagna 67 miljoner. Det är ett mycket bra steg.

Men vi hade gärna sett att vi hade kommit upp till 270 miljoner. Detta
utvecklar vi i reservationer som jag naturligtvis stöder. För tids vinnan-
de yrkar jag dock inte bifall till dem.

När det gäller den ekologiska odlingen är målet i Sverige att 10 %
av marken skall vara ekologiskt odlad år 2000. Det är ett bra delmål.
Detta gör att det under den kommande femårsperioden måste ske en
rejäl utveckling. Den ekologiska odlingen måste nästan fördubblas för
varje år. Det kommer att kräva allt högre stödnivåer. Vi från Miljöpar-
tiet hade gärna sett att stödnivån hade fastslagits i jordbruksutskottet.
Vi föreslog en nivå på 2 000 kr per hektar. Vi anser att den gott skulle
ha kunnat vara lika över landet. Nu har jag, av den föredragning som vi
fick i EU-nämnden och också av det som står i Land, insett att man har
bestämt sig för att dela upp landet i två regioner. Jag har svårt att förstå
det, framför allt eftersom jag anser att de argument som alternativod-
larna själva framför är mycket bra. De menar att det inte finns någon
anledning att göra denna uppdelning. Dessutom har man valt att göra
ersättningen dels som ett arealstöd, dels som ett stöd som är kopplat till
djur. Men, som Maggi Mikaelsson påpekar, verkar det som om man
bara har tagit hänsyn till nötkreatur, köttproduktion och mjölk. Det
känns olyckligt. Det är nämligen bra för de ekologiska odlarna att ha
får. De håller t.ex. markerna öppna.

Nivåerna i de områden som man säger är slättbygd uppgår till
2 200 kr, om man har djur. Den nivån är vi nöjda med. Däremot anser
vi att nivån i skogsbygderna, där det ofta finns ekologiska odlare, är
litet för låg. Den är 1 500 kr.

Det oroande är att behovet av dessa pengar kommer att öka varje år.
Frågan är om det utrymmet finns inom anslaget på 1,5 miljard. Jag har
försökt räkna på det stöd som finns och kommit fram till att det år ett
och två finns ungefar 200 miljoner anslagna. Om jag förstår rätt har
man tänkt att de pengar som nu anslås till utbildning sedan skall gå till
ekologisk odling. Vad gäller utbildningen har man nämligen tänkt sig
en minskning år tre och fyra. Jag skulle vilja ha jordbruksministerns
klargörande på den här punkten. Är det här reservpengarna ligger? I så
fall finns det 300 miljoner kronor efter år ett och två, dvs. fr.o.m. 1997
och framåt.

Jag är mycket tveksam till om dessa pengar räcker. Gäller de stöd-
nivåer som nu föreslås? Om de gäller måste pengarna fram, om allt fler
ekologiska odlare vill ha detta stöd.

Det finns några saker som sker i och med att Sverige har kommit
med i EU som oroar mig. Jag tänker uppehålla mig vid en del av dem.

I uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Centern diskuterar
man tydligen att mjölkkvoterna skall ses över igen. Jag tycker att det är
absolut nödvändigt. Om man ser på vad som händer i dag finner man
att många mjölkproducenter faktiskt inte kommer att klara sig på den
kvot som de får sig tilldelad. De har små marginaler. De ekonomiska
ramarna är snäva. Med den kvottilldelning som de har fått klarar de helt
enkelt inte av att få lönsamhet. Detta är ett enormt problem. Det gäller
bönder som har hållit på ganska länge och som t.ex. har drabbats av att
de frivilligt har gått med i leukosprogrammet. De har haft en låg pro-

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 92

Prot. 1994/95:92

21 april

duktion under precis de år som mjölkkvoten räknas på. Detta drabbar
också många unga som har satsat och byggt om ladugårdarna för att

klara miljökraven osv. Nu får de en kvot som de inte kan leva på. Det

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

måste ske en omfördelning av mjölkkvoter. Jag vädjar till majoriteten,
s och c, att man skall se över detta. Man skall inte bara titta på behovet
i Norrland. Det är lika svårt för många mjölkproducenter i södra Mel-
lansverige.

I min hembygd, Södertälje, har jag grannar som för några år sedan
utökade för att klara miljökraven. När de räknar på sin mjölkkvot i dag
finner de att de absolut inte har någon möjlighet att klara sig.

Detta kan innebära att vi får en gigantisk förändring i det svenska
lantbruket. Många lantbrukare kan faktiskt slås ut på grund av mjölk-
kvoterna. Egentligen kan man se att felet är att EU har ett så krångligt
och byråkratiskt system just i fråga om mjölkkvoter. Kanske har Sveri-
ge fått en för liten mjölkkvot. Vi kanske nationellt måste se över detta.
Skall vi hitta ett sätt att försöka få en större mjölkkvot, eller hur skall vi
bete oss? Skall vi göra som man gör i Italien? Där struntar man i detta
och bara kör.

Det andra som oroar mig mycket är stödet till vall och bete. I och
med att det går ut arealstöd till spannmål men inte till vall och bete -
om man inte bor i LFA-områdena - plöjer bönderna upp sina vallar och
betesmarker.

Vi vet att vallarna behövs av flera skäl. Det används betydligt mind-
re konstgödsel och bekämpningsmedel på vallarna. Om man sår en del
ärtväxter klarar vallen att till en del självförsörja sig med kväve. Vi vet
också att den mark som är bevuxen inte läcker på samma sätt som en
naken jord. I dag plöjer bönderna i Sverige upp sina vallar. De tänker
så spannmål. Just nu går de kurser för att lära sig göra helsädesensilage,
dvs. att göra grönfoder av spannmål i stället för av vall. Detta oroar
mig enormt. Jag har ställt en interpellation till jordbruksministern som
jag kommer att få ett svar på den 8 maj. Vi kanske inte skall föregå den
diskussionen, men jag vill i alla fall nämna det.

Jag vill ta upp två reservationer som jag yrkar bifall till, nämligen
reservationerna 10 och 41.

I reservation 10 behandlas en motion från Miljöpartiet där vi tar
upp vad som händer med de marker som har funnits med under om-
ställningsprogrammet 1990. Dessa marker kan tas i produktion igen.
Många av dem har legat för fäfot. Det har inte hänt någonting annat än
att ogräset har invaderat markerna.

I mitt län, Stockholms län, har 23 000 hektar av 95 000 hektar
åkermark varit omställda. Av dem har 55 % fått ligga totalt overksam-
ma. Här växer det baldersbrå, revsmörblommor och kvickrot. När dessa
marker skall tas i produktion igen finns det en stor risk att sprutan åker
fram. Besprutningen med t.ex. Round-Up, som kommer att bli resulta-
tet av detta, kommer att innebära att alla ambitioner som vi har haft om
att vara på väg mot ett av de renaste jordbruken kommer att komma på
skam.

Inom Miljöpartiet menar vi att detta är ett problem som borde upp-
märksammas, både av oss här och av LRF. Egentligen skulle vi vilja se

18

ett förslag om hur dessa marker skall hanteras. De kanske skall läggas i
ogrästräda under något år. Man borde i alla fall se till att vi inte be-
kämpar ogräset med kemikalier utan på andra sätt. Det finns många
olika sätt. Man kan t.ex. bearbeta jorden och så och slå för att få bort
det ettåriga ogräset.

Jag har tagit upp den här diskussionen i utskottet. Till min förvå-
ning har jag inte fått något som helst medhåll. Men hos människor
inom näringen och på länsstyrelsen finns det en stor förståelse. Jag vet
att det i dag finns bönder som lagrar Round-Up för att kunna åka ut
och spruta när det är möjligt. Jag tycker att det är mycket olyckligt.
Därför yrkar jag bifall till reservation 10.

Miljöpartiet har också varit angeläget om att det skall införas ett
stöd till rådgivning för att man skall kunna underlätta för konventionel-
la odlare att gå över till ekologisk odling. Detta har vi utvecklat i reser-
vation 16, som jag egentligen hade tänkt att yrka bifall till. Men jag
avstår från det, därför att man i miljöstöden nu har anslagit pengar just
till utbildning och rådgivning för ekologisk odling. Anslaget uppgår
faktiskt till just det belopp som Miljöpartiet har föreslagit, nämligen 50
miljoner per år. Jag är mycket tacksam för det.

Jag hoppas bara att det inte blir som det verkar av förslaget, att de
50 miljonerna betalas under de två första åren, utan att dessa 50 miljo-
ner per år till konventionella odlare som vill gå över till ekologisk
odling kommer att finnas kvar även framöver. Det är angeläget. Om vi
menar allvar med ett långsiktigt hållbart lantbruk måste det finnas ett
stöd för dem som vill gå över till ekologisk odling. Det är faktiskt inte
helt enkelt. Det krävs en helt annan kunskap för att odla ekologiskt
jämfört med att odla konventionellt. Har man inte den kunskapen finns
det viss risk för att man inte lyckas.

Jag har också yrkat bifall till reservation 41, som behandlar extra
medel till Statens växtskyddsnämnd.

För någon vecka sedan behandlade vi ett betänkande här i kamma-
ren som handlade om just köksväxtsorter. EU har mycket speciella
bestämmelser kring dessa. Det finns risk för att fröer från de gamla
traditionella växtsorterna inte kommer att godkännas. För att bli god-
känt som frö i EU måste det vara sortdokumenterat och certifierat,
vilket är en dyrbar process. Det kostar minst 20 000 kr för en fröfirma
att sortdokumentera ett frö. Många av de gamla traditionella frösorter
som finns kan därför komma att försvinna. Vi har diskuterat den här
frågan vid flera tillfällen tidigare, så jag tänker inte ytterligare gå in på
den. Men i reservationen föreslår vi att 4 miljoner skall anslås för att
man skall komma till rätta med detta. Man skall ge bidrag så att de
traditionella köksväxtsorterna kan sortdokumenteras och finnas med på
EU:s lista. Därmed kan de få finnas kvar i odling. Vi anser det ytterst
angeläget.

Det talas mycket om den biologiska mångfalden och att man skall
ha kvar de gener som kan vara nyttiga för framtiden. Många av de
gamla sorterna har egenskaper som man kanske inte alla gånger har
tittat närmare på när man har förädlat. Men helt plötsligt kan man upp-
täcka att dessa egenskaper behövs. Finns inte de gamla sorterna kvar

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

19

Prot. 1994/95:92

21 april

har man inte någon möjlighet till återkorsning. Det vore bra om man
kunde ta till vara gener som t.ex. har givit en resistens mot sjukdomar.

Därför yrkar jag bifall till reservation 41.

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Avslutningsvis hoppas jag att vi i jordbruksutskottet i fortsättningen
kan få mer information om vad som händer när det gäller Jordbruksde-
partementet och EU. Jag vet att det är många möten. Mycket av den
jordbrukspolitik som numera förs i Sverige är EU:s. Jordbruksministern
är egentligen den minister som har mest med EU att göra. Det känns
angeläget att vi i fackutskotten får vara med i diskussionerna. De grup-
per som vi har sagt skall bildas måste tillsättas omedelbart. Annars blir
det precis som vi på nej-sidan sade, det blir svårt med demokratin i
Sverige.

Anf. 8 DAN ERICSSON (kds)

Fru talman! När vi senast hade en jordbruksdebatt här i kammaren, i
februari, hade vi just fått en budkavle från Sveriges lantbrukare. Man
uppmanade riksdagen att för det första inte svika EU-avtalet, för det
andra låta bli att straffbeskatta jordbruket och skogsbruket samt för det
tredje ge lantbrukarna en chans att konkurrera med Europas bönder på
lika villkor.

Detta var ju enkla och självklara krav som då syntes avlägsna som
möjliga politiska mål. Jag minns ifrån den debatten att Lennart Daléus,
ordförande i jordbruksutskottet, var optimistisk inför utskottsbehand-
lingen och möjligheten att åstadkomma en förändring. Jag försökte att
dela hans optimism.

Jag undrade då i debatten om inte jordbruksminister Margareta
Winberg skulle kunna gå dessa rättmätiga krav till mötes för att före-
komma i stället för att - som det uttrycktes i debatten - bli överkörd av
riksdagen.

I dag kan vi se att jordbruksministern har gjort just på det här sättet
via sina socialdemokratiska utskottsledamöter. Hon har gått kraven till
mötes. Det innebär inte att hon har nått ända fram, men det utskottsbe-
tänkande som nu behandlas är ett avsevärt bättre politiskt aktstycke än
den proposition som regeringen presenterade.

Fru talman! Jag vill understryka att jag tycker att det är bra att man
har kommit så här långt. Dock är vi från kristdemokraterna inte fullt
nöjda. När ministern kommenterade uppgörelsen med Centerpartiet
sade hon också att det var det billigaste som regeringen kunde få. Det
innebär i förlängningen att man kanske hade kunnat komma längre här i
riksdagen.

Vid vår förra debatt pekade jag på det antal punkter där regeringen
hade föreslagit avsevärda försämringar när det gällde möjligheterna att
bedriva svensk livsmedelproduktion. Nu har man i uppgörelsen med
Centerpartiet ändrat sig och gjort korrigeringar. Riktningen har blivit
rätt, men detta är ändå inte fullt tillräckligt.

De punkter som jag tog upp i den debatten var för det första: I pro-
positionen föreslog man att Sverige skulle avhända sig 1 miljard i mil-
jöstöd från EU, trots att det var framförhandlat och fanns med i det

20

avtal som vi folkomröstade om i november. Nu kan vi konstatera att
mer kommer att utnyttjas, men det sker inte fullt ut.

För det andra: Man föreslog också en avlövning av södra Sveriges
skogs- och mellanbygder. Det rörde sig om 150 miljoner. Nu blev det
realt 50 miljoners minskning i förhållande till tidigare.

För det tredje: Man minskade helt i onödan antalet klasser för area-
lersättning. Nu ökar man antalet med ett par klasser, men man kommer
ändå inte upp till det som gällde tidigare.

För det fjärde: Man minskade helt i onödan antalet prisorter. På den
här punkten har socialdemokraterna gått tillbaka till det ursprungliga
antalet som var det enda rimliga.

För det femte: Man föreslog ett avskaffande av avbytartjänsten, vil-
ket skulle ha drabbat jordbrukarna hårt samtidigt som ca 1 700 männi-
skor hade ställts arbetslösa. Nu kommer avbytartjänsten att finnas kvar,
men med reducerade medel och med en viss osäkerhet inför framtiden.

För det sjätte: Man planerade straffbeskattning av jordbruks- och
skogsfastigheter. På den här punkten har man aviserat en förändrad syn.
Vi kan ännu inte se resultatet av detta. Det återstår en del.

Fru talman! Slutsatsen av denna genomgång är att a\’ett riktigt då-
ligt regeringsförslag har det blivit en hygglig produkt under relativt
samförstånd och med insikt om nödvändigheten av fortsatt svensk
livsmedelsproduktion med möjlighet att konkurrera med omvärlden.
Än bättre hade det dock varit om man hade fullföljt den tidigare rege-
ringens politik på det jordbrukspolitiska området.

Jag tänker inte belasta kammarens tid med alltför många yrkanden
utifrån de kristdemokratiska motionerna på jordbruksområdet. Det är ju
så att jag måste framställa yrkandena här i kammaren i och med att vi
inte har någon ordinarie ledamot i utskottet. Men jag tänker ändå be-
gränsa mig till följande:

Vid mom. 22 yrkar jag bifall till motionerna Jo263, yrkande 10 och
Fi216, yrkande 19 delvis. Det handlar om ytterligare medel till avby-
tartjänster.

Vid mom. 32 yrkar jag bifall till motion Jo263, yrkande 6, som
handlar om det regionala stödet till jordbruket, dvs. stödet till mindre
gynnade områden i södra Sverige som vi vill tillföra ytterligare medel.
Detta innebär inte nödvändigtvis, fru talman, att jag kommer att begära
omröstning om dessa moment.

Jag hade också tänkt att yrka bifall till motion Jo263, yrkande 7, vid
mom. 47. Det handlar om att arealersättning bör utgå till all ekologiskt
odlad areal, inklusive vall - detta som ett basarealstöd. Men med tanke
på vad talmannen sade avstår jag från att framställa något yrkande.

Även om det inte blir omröstning om så många moment i utskottets
hemställan vill jag ändå klargöra kds hållning till betänkandet i övrigt
och till de olika reservationerna. Jag kommer inte att framställa några
ytterligare yrkanden. Vid en eventuell omröstning tänker vi avstå från
att rösta när det gäller mom. 37, som handlar om ramen för det natio-
nella programmet för miljöersättningar. Där delar vi reservanternas syn
på att Sverige inte skall avstå från de möjligheter som EU-

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

21

Prot. 1994/95:92

21 april

medlemskapet gett. Men vi kan inte fullfölja det med ett stöd till reser-
vationen, eftersom den i övrigt handlar om moderat politik.

Mom. 38 handlar om miljöersättningar till jordbruket. Där hänvisar

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

vi till vårt grundläggande synsätt, att vi skall söka använda EU:s miljö-
stöd fullt ut. Likaså tänker vår grupp avstå från yrkande under mom.
46, som handlar om differentierad arealersättning. Vi hänvisar till vår
motion i stället.

Under övriga moment stöder vi utskottsmajoriteten, förutom under
mom. 7 där vi stöder reservationen med krav på att regeringen skall ta
fram en konsekvensanalys av jordbrukspolitiken. Det här innebär inte
att vi inte vidhåller samtliga våra motionskrav, men att föra fram dem
till omröstning i kammaren är inte konstruktiv oppositionspolitik.

Fru talman! Nu får svenskt jordbruk ändå en hygglig chans att kon-
kurrera och utvecklas i en mer miljövänlig riktning. Jordbrukspolitiken
måste dock drivas ytterligare några snäpp åt ett håll som innebär att
jordbruk skall kunna bedrivas i hela landet med utnyttjande av befintlig
åkermark. Vi har kommit en bit på väg, men nu gäller det att komma
längre.

Avslutningsvis skulle jag vilja fråga jordbruksministern om hon
fortsatt har den synen på jordbrukspolitiken att det handlar om att
komma undan på billigaste möjliga sätt. Det var det uttrycket ministern
använde i samband med uppgörelsen. Om det är det grundläggande
synsättet bådar det inte gott för framtiden och möjligheterna att under
denna regeringstid få stabila och långsiktiga spelregler för svenskt
jordbruk. Jag skulle vilja ha ett klarläggande på den punkten.

Anf. 9 INGE CARLSSON (s)

Fru talman! När vi socialdemokrater efter den allmänna motionsti-
den gick igenom de 230 motioner som är fogade till detta betänkande,
fann vi tillsammans med jordbruksministern att en uppgörelse med
Centern låg närmast till hands för att få en bredare och stabil jord-
brukspolitik.

Jag vill inleda med att framhålla att vi socialdemokrater sätter ett
mycket stort värde på den jordbrukspolitiska uppgörelsen med Center-
partiet, som med rätta kan kallas historisk. Den betyder ytterligare
satsningar på miljön, alltså ännu bättre svensk mat. Våra bönder vet
vilka villkor de skall arbeta efter under de närmaste fem åren. Uppgö-
relsen gynnar konsumenterna, eftersom partierna tillsammans skall
skapa en konsumentoffensiv för livsmedelsfrågor i ett EU-perspektiv.

Uppgörelsen innebär bl.a. att den avbytarverksamhet som vi före-
slagit får ett fortsatt statsbidrag på 150 miljoner kronor fram till 1996.
Detta räddar ca 1 700 jobb runt om i landet, och en alternativ avby-
tarorganisation kan i lugn och ro arbetas fram.

Den framförhandlade EU-ramen för miljöstöd på 2,8 miljarder kro-
nor, därav 1,4 miljarder per år i nationell satsning och LFA-stöd, ligger
fast. Hur mycket av dessa stöd som kommer att utnyttjas under femårs-
perioden beror på samhällsekonomin och miljöproblemen.

Miljöprogrammet ökas med 350 miljoner kronor i förhållande till
budgetpropositionen. 280 miljoner kronor av dessa tas från det natio-

22

nella Norrlandsstödet, som är på totalt 600 miljoner, plus 70 miljoner
som inte är finansierade i budgeten. Det innebär en nationell insats på
750 miljoner kronor per år och gemensamt med EU 1 500 000 000
kronor. Genom den här omflyttningen av pengar får Sverige loss många
fler miljoner i miljöstöd från EU, som alltså skjuter till lika mycket som
vi satsar. För att Norrland inte skall bli av med stödpengar öronmärks
samtidigt 280 miljoner av miljöstödspengarna för användning i Norr-
land. Dessutom innebär uppgörelsen också en satsning på ett nytt vall-
och betesstöd i de områden som i huvudsak har djurproduktion.

Uppgörelsen mellan oss socialdemokrater och Centern innebär ock-
så att det s.k. södra LFA-stödet, främst djurbidrag till Sydsveriges
skogsbygder samt Gotland och Öland, ökar i förhållande till budget-
propositionen med 100 miljoner kronor per år. Det innebär ett natio-
nellt anslag per år med 150 miljoner.

Det blir en indelning i fem områdesklasser för delningen av areal-
stödet, och antalet prisorter blir 33. Stöd skall utgå till jordbrukare som
ställer om delar av sitt jordbruk till ekologisk odling.

Slutligen är vi överens med Centerpartiet om att en parlamentarisk
kommitté med uppgift att ta fram en svensk strategi för reformering av
EU:s jordbrukspolitik, CAP, skall tillsättas.

Fru talman! Tillsammans med Centerpartiet anser vi att denna upp-
görelse är bra för näringen, konsumenterna och för landets ekonomi.
Centerpartiet har genom sitt konstruktiva agerande nu visat att samar-
bete är möjligt även med ett parti från den gamla borgerliga regeringen.

Trots uppgörelsen har till detta betänkande fogats 44 reservationer.
Vi hade önskat att flera partier skulle ha tagit ett större ansvar och ställt
sig bakom de förbättringar som nu föreligger för beslut.

Jag skall nu övergå till att bemöta en del av de 44 reservationerna.

I reservation 1 från Moderata samlingspartiet framhålls bl.a. att den
svenska livsmedelsbranschen måste ses i ett internationellt perspektiv
och att man tillsammans med näringen tillvaratar och utvecklar den
svenska livsmedelsproduktionen och genom olika stöd skapar goda
förutsättningar och rättvisare villkor.

Uskottsmajoriteten anser att reservationen mycket väl inryms i den
beskrivning som regeringen och utskottet står bakom. Inträdet i EU
förändrar i grunden situationen för vårt lantbruk, vår förädlingsindustri
och våra konsumenter. Genom inträdet i den gemensamma marknaden
får vårt jordbruk och vår livsmedelsindustri en helt annan ställning i vår
samhällsekonomi. Den tullskyddade marknaden är nu historia, och
trycket utifrån ökar.

Hur kan vi då gå till offensiv på kontinenten? Det måste naturligtvis
ske samfällt på två huvudvägar: dels via marknaden, dels via politiken.
Dessa två vägar löper i vissa avsnitt mycket nära varandra. På båda
vägarna måste det finnas samverkan mellan näringen och de politiska
instanserna. På marknadsvägen är visserligen näringen en naturlig
huvudaktör och regeringen en viktig medverkande. På det politiska
området är regeringen en huvudaktör, i fortlöpande diskussion med
näringens och konsumenternas företrädare. Vår långsiktiga färdriktning

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

23

Prot. 1994/95:92

21 april

på båda dessa vägar måste hållas samman av en gemensam, tydlig och
medveten strategi.

Det råder, såvitt jag kan bedöma, en utbredd enighet om att den

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

svenska livsmedelsproduktionens möjligheter är knutna till den speciel-
la profil vi i Sverige har sökt göra till vår: rena livsmedel, omsorg om
miljö och landskap, hänsyn till husdjur. Denna profil måste vi hävda
genom fortlöpande förbättringar. Det kan finnas en risk att skärpt kon-
kurrens kan leda till en moderat frestelse att av kostnadsskäl vilja däm-
pa kraven på produktionen och driftsformer. Jag tror att detta skulle
vara ett allvarligt misstag.

Det är de kvalitativa aspekterna som måste vara den svenska pro-
duktionens spjutspets. Det är vår påtagliga styrka. Och har vi gjort
detta till huvudelement i vår strategi måste vi också driva de här frå-
gorna med konsekvens.

I denna anda har regeringen föreslagit 30 miljoner kronor som skall
ägnas åt marknadsföring av svenska livsmedel utomlands samt åtgärder
för att öka konsumenternas medvetenhet också inom Sverige när det
gäller kunskap om svenska livsmedel. Jag yrkar härmed avslag på re-
servation 1.

I reservation 2 från moderaterna framhålls att finansieringen av EU-
avgiften skulle innebära en skattechock för jord- och skogsbruket.

För det första vill jag med anledning av denna reservation säga att
vi i riksdagen har ett utskott som behandlar skattefrågor. Reservationen
är alltså riktad till fel utskott.

För det andra har vi inför kompletteringspropositionen, som presen-
teras den 25 april, träffat en uppgörelse med Centerpartiet och Vänster-
partiet om att det inte skall bli någon skattehöjning på detta område.

För det tredje vill jag stillsamt påpeka att jordbruksnäringen kom-
mer att få en bruttointäkt på 10-15 %, så visst hade det funnits utrym-
me för skatteuttag i näringen, enligt mitt tyckande.

Jag yrkar avslag på reservation nr 2.

I reservation nr 3, även den från Moderaterna, tas frågan om bio-
produktion och bioråvaror upp. Utskottsmajoriteten anser att det är
viktigt att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror. Frågan
har utretts, och betänkandet bereds för närvarande av regeringen. Ut-
skottsmajoriteten anser därför att ni moderater får ge er till tåls tills
regeringen lägger fram sitt förslag.

Jag yrkar därmed avslag på reservation nr 3.

När det gäller reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
har Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet reservationer med
relativt små variationer.

Utskottsmajoriteten anser i likhet med regeringen att EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik har en rad brister och att den behöver föränd-
ras på flera viktiga punkter. Vid reformeringen av CAP bör en primär
uppgift vara att successivt minska antalet regleringar och att minska
budgetbelastningen. Marknadsregleringar bör undvikas, och det huvud-
sakliga stödet bör utgå som generella areal- och djurbidrag.

När det gäller vegetabilieområdet bör således reformen fördjupas.
Sverige bör aktivt arbeta för att kvotsystemen inom animaliesektorn

24

avskaffas. Som regeringen framhåller är kvotsystemet ineffektivt och
bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt
inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna.
En annan effekt av kvotsystemet är att en ineffektiv industristruktur
bevaras. Fusket inom näringen skall med kraft bekämpas.

När det gäller förbättringar av djurhållning och djurhälsa bör målet
vara att de svenska normerna blir vägledande även inom EU. Här har
vår jordbruksminister redan kraftfullt agerat.

Detta är några av de skäl till att jag yrkar avslag på reservationerna
4, 5 och 6.

Jag vill också tillägga att det är ett enigt utskott som står bakom
centermotionen Jo202, yrkande 18, att regeringen tillsätter en parla-
mentarisk kommitté med uppgift att utarbeta en svensk strategi för
reformeringen av CAP.

Beträffande en del efterkommande reservationer finns mycket ut-
förliga motiveringar i betänkandet. En del av svaren kommer att pre-
senteras i kompletteringspropositionen, och ett flertal av reservationer-
na behandlades i höstas.

Här finns reservationer som handlar om miljöavgifter, återförande
av miljöavgifter, skötsel av åkermark, den privata äganderätten, Jord-
fonden, rådgivning och utbildning m.m. Till reservationerna som före-
slår besparingar finns utförliga motiveringar, varför jag avstår från att
närmare kommentera dem.

Däremot vill jag kommentera reservation nr 40 om Fiskeriverket.
Moderata samlingspartiet har här förslagit att ramanslaget nästan skall
halveras, dvs. en kraftig minskning på över 40 miljoner kronor. Jag
undrar om Ingvar Eriksson kan tala om för oss hur ni har kommit fram
till denna enormt stora neddragning. Är det en moderat strategi att
föreslå att Fiskeriverket skall läggas ned? Vi vill gärna ha ett besked på
den punkten.

Fru talman! I tre reservationer från Moderata samlingspartiet, Folk-
partiet och Vänsterpartiet tas frågan upp om en differentierad arealer-
sättning.

Riksdagen har ju tidigare beslutat att arealersättningen skall diffe-
rentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer. Vi har emellertid
efter ytterligare överväganden kommit till slutsatsen att det tidigare
ställningstagandet inte ger möjlighet till tillräcklig differentiering av
arealersättningarna i förhållande till markens avkastning. En viss utök-
ning av antalet ersättningsnivåer bör kunna ge en mer rättvisande bild
av den verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena,
samtidigt som en utjämning mellan regionerna kan bibehållas.

I vår uppgörelse med Centern har vi därför enats om att utöka anta-
let ersättningsnivåer från tre till fem.

När det gäller reservationerna om regionalstöd, LFA, och olika
miljöersättningar inom jordbruket råder det delvis splittring mellan de
olika reservanterna.

Jag har inledningsvis redogjort för uppgörelsen med Centerpartiet.
Vi föreslår nu en förstärkning av miljöprogrammet med 350 miljoner
kronor och av LFA syd med 100 miljoner kronor. Med tanke på det

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

25

Prot. 1994/95:92

21 april

ekonomiska läge vi befinner oss i har vi socialdemokrater inte kunnat
gå längre.

Betänk att jordbrukssektorn med våra gemensamma förslag får en

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

bruttointäkt på drygt 10 % under detta år. Vilken annan grupp över
huvud taget kan få en liknande bruttointäkt?

Betänk också det uppdrag som den nya socialdemokratiska rege-
ringen fick i höstas, nämligen att bekämpa arbetslösheten, sanera stats-
finanserna och öka rättvisan.

Betänk att regeringen fick ta över en statsskuld på 1 300 miljoner
kronor som utgjorde ca 85 % av BNP. Bara räntebelastningarna uppgår
under innevarande budgetår till mer än 100 miljarder.

Betänk att den nya regeringen i detta läge måste ta till kraftåtgärder.
Vi vill rädda vårt välfärdssystem. Då kan vi inte fortsätta att varje år
betala mer än 100 miljarder kronor i räntor på statsskulden och dess-
utom tvingas öka den varje år med närmare 200 miljarder.

Betänk att en socialdemokratisk regering tvingas säga till barnfamil-
jer, gamla, sjuka och arbetslösa att man måste lägga ökade bördor på
dem. Det är en regering som skall sanera statsfinanserna efter den bor-
gerliga regeringen samtidigt som man tvingas öka subventionerna till
jordbruket från tidigare 3 miljarder till drygt 7,5 miljarder.

Vi socialdemokrater och Centern står fast vid vår gemensamma
uppgörelse. Den kommer att gagna jordbrukarna, livsmedelsindustrin,
konsumenterna och vårt lands ekonomi.

Jag yrkar bifall till hemställan i jordbruksutskottets betänkande och
avslag på samtliga reservationer samt avstyrker de väckta kds-
motionerna.

Anf. 10 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Inge Carlsson, jag är inte förvånad över försvaret av
uppgörelsen med Centerpartiet. Men talet om motionerna, vilket var
avgörande för ert val av samarbetspartner, stämmer väl ändå inte med
verkligheten.

Den socialdemokratiska rörelseriktningen är nu på rätt väg.

Inge Carlsson tar upp vår reservation nr 1. Kanske är han också in-
dignerad över att vi har så många reservationer. Men det är ju inte alls
så märkligt, eftersom ni inte har velat diskutera med oss. Ni har ju i
utskottet, bakom ryggen på oss, gjort upp med ett annat parti. Då blir ju
följden att vi måste markera var vi står. Detta är ju fullständigt naturligt
och inte alls överraskande.

Inge Carlsson tar också upp vår reservation som berör skattechock-
en som det de facto hade varit fråga om, om Socialdemokraterna hade
fullföljt de aviserade skatterna på fastigheter, mark och skog. Det hade
varit en skattechock. Han försöker sedan springa ifrån genom att säga
att detta inte är någonting som vi har anledning att behandla i jord-
bruksutskottet. Men det är ju just jordbruksnäringen och skogsnäring-
en, som ingår i utskottets område, som skulle drabbas hårt av detta.
Därför är det ganska naturligt att vi tar upp frågan i betänkandet.

Det gläder mig att det nu har lämnats ett besked. Jag hoppas att det
stämmer att det inte blir några sådana skatter. Men då inställer sig ge-

26

nast frågan, Inge Carlsson: Hur skall man finansiera de andra förslag
som under senare tid aviserats och som kostar statskassan uppåt 8-10
miljarder? Det finns anledning att känna oro för detta.

Anf. 11 INGE CARLSSON (s) replik

Fru talman! Med anledning av den sista delen av Ingvar Erikssons
inlägg vill jag säga att hur vi skall finansiera olika saker kommer vi att
presentera den 25 april i kompletteringsbudgeten.

Att vi fann att Centerpartiet med sina motioner stod oss mycket
närmare förstår jag att Ingvar Eriksson är litet ledsen för. Men med
tanke på era motioner och er syn på jordbruksnäringen skulle vi ju
aldrig ha kunnat få med er moderater på den breda uppgörelsen.

Med den uppgörelse vi nu nått kommer jordbrukarna att få en brut-
tointäkt på 10-15 %. Om vi skulle ha gjort upp med er och hade behövt
ta med mer av era förslag skulle uppgörelsen naturligtvis ha blivit ännu
dyrare och exempelvis spannmålsbönderna nere i Skåne kanske skulle
ha fått en bruttointäkt på ca 20 %. Sådana uppgörelser kan vi aldrig
tänka oss. Jag redogjorde litet för vad det var vi tog över efter er.

Det var ganska naturligt att vi gjorde upp med Centerpartiet, som
dessutom besitter en mycket stor kunskap inte bara inom jordbrukspo-
litiken utan också inom miljöpolitiken. Där såg vi för 14 dagar sedan
att moderaternas strategi var att sänka miljöanslaget med ca 500 miljo-
ner. De 500 miljonerna hade ni tänkt lägga på jordbrukarna.

Jag menar det finns stora ideologiska skillnader mellan oss social-
demokrater och er moderater, och vi kan nog aldrig få en totaluppgö-
relse med er. Men vi ser gärna att andra partier ställer sig bakom. Jag
tycker att tonen i dag har visat att det är fler som tycker att den uppgö-
relse som vi socialdemokrater och centerpartister har träffat är bra.

Anf. 12 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Inge Carlsson säger att det inte går att samarbeta med
oss moderater för att vi hade mer långtgående förslag. Sanningen är att
vi stod bakom samma förslag som Centerpartiet i den förra regeringens
proposition, som vi behandlade i höstas. Om det var det som var det
avgörande tror jag nog att det skulle gå att komma överens.

Jag vill också poängtera att vi fullföljer de avtalsförhandlingar som
vi förde med EU. Vi tycker att det är en styrka att stå för slutna avtal.

Sedan vill jag gärna ta upp den fråga som ställdes, om det är mode-
rat strategi att lägga ner Fiskeriverket. Jag vill ställa en motfråga till
Inge Carlsson. Ni socialdemokrater har i budgeten aviserat besparingar
på administrationen inom livsmedelsområdet med 500 miljoner kronor.
Hur skall det gå till? Det är mer än Jordbruksverkets, Livsmedelsver-
kets och Fiskeriverkets budgetar tillsammans. Jag tycker inte frågan är
precis relevant.

Anf. 13 INGE CARLSSON (s) replik

Fru talman! När det gäller det framförhandlade avtalet med EU på
2,8 miljoner kronor har vi socialdemokrater mycket tidigt talat om att
vi inte med det statsfinansiella läge vi befinner oss i har kunnat ta emot

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

27

Prot. 1994/95:92

21 april

allting det första året. Den som utredde den här frågan sade ju att man i
slutet av den här femårsperioden skulle kunna använda dessa pengar.

Det här ligger också i den strategi som vi socialdemokrater har. Vi

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

vill till skillnad mot er bygga ut den ekologiska odlingen i det här lan-
det. Då skall man göra det successivt under de här fem åren. Till år
2000 har den svenska riksdagen slagit fast att 10 % av alla odlade pro-
dukter skall vara ekologiskt odlade. Då kan vi inte ta emot alla dessa
pengar på ett år, utan vi måste successivt bygga upp stöden. Det har vi
också slagit fast i utskottets majoritetsskrivning. Alla står väl bakom att
de här stöden ligger fast och att vi skall utnyttja dem.

Beträffande de neddragningar som vi skall göra framöver skall oli-
ka utredningar tillsättas. Så är det även med Fiskeriverket. Vi social-
demokrater skulle aldrig kunna säga att vi skall halvera Fiskeriverket
utan att göra en analys, en utredning. Ni moderater kommer bara och
klipper av benet från Fiskeriverket. Jag tycker att det är litet illa att vi
inte kan få reda på vilka konsekvenser det moderata förslaget har när
det gäller att ta bort över 40 miljoner kronor från Fiskeriverket.

Anf. 14 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! När man hör Inge Carlsson i sitt anförande beklaga sig
över alla dessa ökade bördor som man tvingas lägga på barnfamiljer,
sjuka, ensamstående och andra kan man undra hur glad Inge Carlsson i
själ och hjärta är över den här uppgörelsen. Det kanske bara är en ef-
tergift för en krass, eller klok, politik. Den blocköverskridande över-
enskommelsen har kanske varit viktigare än innehållet. Jag hoppas att
det inte är så. I likhet med vad flera har sagt här i dag tycker vi också
att det är ett bra resultat utifrån utgångsläget.

Det jag är litet förundrad över är att Inge Carlsson säger att han
önskar att fler hade velat ställa upp bakom uppgörelsen. Det hade vi
säkert varit fler som ville, men hade vi den möjligheten?

Jag skulle vilja ställa frågan till Inge Carlsson: Vad hade blivit säm-
re med den här uppgörelsen om vi hade varit fler partier som hade stått
bakom och på det sättet sluppit att reservera oss?

Anf. 15 INGE CARLSSON (s) replik

Fru talman! Som jag har sagt ett antal gånger konstaterade vi när vi
gick igenom de 230 motionerna tillsammans med jordbruksministern
att vi skulle försöka söka en uppgörelse med ett parti som stod oss nära
i vår syn på jordbrukspolitiken men också i vår syn på ekonomin. Det
var tyvärr så, Maggi Mikaelsson, att ni i Vänsterpartiet låg närmare
Moderaterna när det gällde pengarna. Därför såg vi en stor risk. Det
enklaste var för oss att göra upp med Centerpartiet.

Men under behandlingen i utskottet har det funnits möjligheter för
alla partier att medverka på ett mer positivt sätt. För det här är en posi-
tiv och bra uppgörelse.

Men vi skall diskutera de här frågorna längre fram också. Det
kommer fler år och det är många utredningar på gång. Jag hoppas, och
det är vår ambition inom Socialdemokraterna, att vi skall kunna få en
större samling kring svensk jordbruks- och livsmedelsindustri. Vi tror

28

att vi har stora möjligheter att i EU-perspektivet värna och stärka den
här sektorn som faktiskt är på gång. Ni är välkomna framöver.

Anf. 16 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! Till att börja med måste jag konstatera att varken ni
socialdemokrater eller departementet har varit tillräckligt bra på att
räkna. Det stämmer inte, det Inge Carlsson säger. Det är inte en sådan
skillnad mellan Centerns motion och det förslag som vi har lagt fram.
Vi i Vänsterpartiet har gjort en hel del omfördelningar och även varit
beredda att diskutera andra nivåer. Vi ligger trots allt väldigt nära. Jag
tycker att det är nästintill oförskämt att säga att vi ligger nära modera-
terna, måste jag säga.

Dessutom är det en nyhet för mig att få höra att socialdemokraterna
tycker att man ligger mycket nära Centern när det gäller ekonomin, om
det gäller ekonomin i stort. Jag har inte uppfattat att det var så. Det är i
alla fall inte så länge sedan vi hade regeringsskifte.

Diskussionerna om sakpolitiken försiggick faktiskt inte i utskottet,
de försiggick utanför utskottet. Hade de skett i utskottet, hade vi kanske
också kunnat komma överens.

Anf. 17 INGE CARLSSON (s) replik

Fru talman! Jag menade nog inte att Vänsterpartiet i det stora hela
ligger närmare Moderaterna, men i vissa avsnitt i jordbrukspolitiken
hade ni så pass mycket mer pengar att ni låg nära. Det var just på de
områdena som vi hade svårt att se att det var med er vi skulle kunna
göra upp. Vi fann faktiskt att det var den lyckligaste och den bästa
lösningen både för oss socialdemokrater och för näringen och många
andra att det blev just med Centerpartiet.

Men det kommer fler turer, Maggi Mikaelsson. Jag tror nog att ni
kommer att närma er oss socialdemokrater i de här frågorna. Vi får se
framöver.

Anf. 18 LENNART DALÉUS (c)

Fru talman! Eva Eriksson redovisade den diskussion och process
kring jordbrukspolitiken som ägt rum, inte minst i jordbruksutskottet,
och som har lett fram till de ställningstaganden som vi är på väg att
göra här i dag. Jag tycker att det är en förhållandevis riktig beskrivning.

Det är uppenbart att många partier och många aktörer i ett inledan-
de skede av det svenska EU-medlemskapet har fått sätta sig in i nya
frågor, ompröva ställningstaganden och ta nya diskussioner. Det är det
som har lett till att vi nu står inför att fatta ett beslut som är anpassat till
den verklighet som har blivit resultatet av EU-medlemskapet.

Det är några som är litet upprörda över att kärnan i det som jag än-
då betraktar som en stor samsyn består av två partier. Jag tycker att det
är riktigt och rent av naturligt. Det har varit ett väldigt bra arbetssätt
både idémässigt och rent praktiskt. Några tar litet för lätt på att det var
en rätt spretig, blandad och ojämn politisk förslagsställning i förhållan-
de till hur vi borde hantera EU-medlemskapet. Det var faktiskt på det
sättet.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Prot. 1994/95:92

21 april

Man måste vara klar över att det hade varit mycket svårt att i en så-
dan diskussion försöka skapa en långsiktig idémässigt konkret och

saklig gemenskap mellan Vänsterpartiet och Moderaterna, vilket hade

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

varit alternativet till den utveckling vi står inför i dag. Hade den håll-
barheten kunnat garanteras för en tre fyra år framåt mellan de två parti-
erna hade det kanske varit ett diskussionsalternativ. Jag som utskotts-
ordförande har i varje fall inte gjort bedömningen att det var framkom-
ligt.

Centern har alltså fört en diskussion med Socialdemokraterna och
står nu inför ett betänkande där kärnan är denna uppgörelse. Jag vill
understryka, med hänsyn till vad några har sagt tidigare i dag, att mål-
sättningen för vår del inte har varit att krama mesta möjliga ekonomi ur
en diskussion och ett försök att nå fram till en bärkraftig politik för
Sverige i EU-medlemskapet. Det kan inte rimligen vara utgångspunk-
ten, särskilt inte i det ekonomiska läge Sverige befinner sig i.

Vi har valt att försöka få ett beslut som rymmer nödvändiga eko-
nomiska krav men också en stabilitet och en fortsättning på arbetet med
vårt medlemskap som man kan se an med tillförsikt. Jag tycker att vi
har lyckats med det. De rådande ekonomiska villkoren har kunnat ge
utrymme för en förändring av tidigare regeringsförslag samtidigt som
den ekonomiska verkligheten har iakttagits.

En annan iakttagelse kan härledas ur den diskussion som har förts
här tidigare. Jag tror att det var framför allt Maggi Mikaelsson och
Gudrun Lindvall som hänvisade till vad som står i Land kring dessa
frågor. Nu är jag, liksom Lena Nyman i sketchen, uppfödd på Kocksga-
tan och får därmed också tidningen Land då och då i brevlådan. Jag kan
konstatera att det i tidningen Land och på många andra håll där man har
fått reaktioner och synpunkter på det beslut som vi skall fatta på grund
av uppgörelsen egentligen inte finns någon kritik alls. Det är intressant
att konstatera.

När vi nu står inför att fatta beslutet kan man inte direkt påstå att det
är någon folkstorm från miljörörelsen. Man kan inte påstå att det är ett
bondeuppror som pågår. Man kan inte påstå att livsmedelsindustrin
bombarderar oss med skrivelser om att någonting är på väg att bli väl-
digt snett.

Sanningen är den att det finns en ganska bred folklig uppslutning
bakom det beslut som vi skall fatta i dag. Att det sedan finns kritik från
enskilda politiska partier och deras företrädare tycker jag är både legi-
timt, rimligt och korrekt. Men jag tror det är en fel beskrivning att säga
att det beslut vi är på väg att fatta går emot jordbruket, miljön och rent
av emot det rimliga i svensk jordbrukspolitisk utveckling.

Det är viktigt att understryka att det i Sverige inte finns någon all-
varlig kritik mot det beslut vi är på väg att fatta. Det finns naturligtvis
detaljer i detta som rymmer ett problem. Jag kan nämna ett som alla är
medvetna om, inte minst jordbruksministern. Hanteringen av mjölkkvo-
terna, utrymmet inom mjölkkvoterna och utrymmet inom landskvoten
är naturligtvis sådant som måste hanteras och bearbetas för att få det att
bli så bra som det över huvud taget är möjligt.

30

Visst finns det saker som måste korrigeras och hanteras på det sät-
tet. Men i grunden står vi inför ett beslut som många är nöjda med. Det
är då viktigt att fråga sig vad som blir fortsättningen. Där är naturligtvis
utvecklingen i EU det som vi kommer att behöva diskutera mycket och
agera utifrån.

Jag är väldigt glad över att ett inslag i uppgörelsen och i det beslut
som vi skall fatta här i dag är just att en parlamentarisk kommitté skall
vara med om att utforma strategin för synen på EU:s jordbrukspolitik.
Det finns många saker att bita i när det gäller en sådan utredning. Det
finns säkert skäl att diskutera det även i andra sammanhang, men jag
vill gärna understryka några saker.

Det gäller att få en ändring av EU:s jordbrukspolitik som leder till
att vi successivt minskar antalet regleringar och minskar EU:s budget-
belastning. Det tror jag är nödvändigt. Det handlar om att försöka få
bort marknadsregleringar och försöka se till att det huvudsakliga stödet
nu utgår som generella areal- och djurbidrag.

Det gäller att få en reformering med målsättningen att förbättra
miljön i jordbruket och trädgårdsnäringen och att se till att i den fram-
tidajordbrukspolitiken ta till vara möjligheterna att inte bara producera
livsmedel utan också andra nyttigheter och råvaror som kan användas i
energi- och industrisammanhang. Det gäller naturligtvis också djur-
skyddslagarna och att få en förändring mot de svenska målsättningarna.

Det finns alltså en mängd arbetsuppgifter för en parlamentarisk
kommitté, och det finns även i fortsättningen en mängd svenska arbets-
uppgifter när det gäller jordbrukspolitiken, inte minst den i EU. Den tid
då vi har diskuterat dessa frågor fram till behandlingen av dagens be-
tänkande har varit fruktbar. Den diskussion vi har haft i utskottet har
varit öppen och har bidragit till att beslutet ser ut som det nu förhopp-
ningsvis kommer att göra.

Dialogen med jordbruksministern, hennes medarbetare och social-
demokraternas företrädare i utskottet har varit bra. Man har förstått,
tagit intryck av förändringar och varit medveten om att saker måste
justeras med hänsyn till både den ekonomiska utvecklingen och till
utvecklingen i EU så som den har varit tidsmässigt och med andra
restriktioner. Det är därför som jag nu gärna yrkar bifall till hemställan
i jordbruksutskottets betänkande.

Anf. 19 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! För Vänsterpartiet är det, och har alltid varit, sakpoliti-
ken som avgör. Det är den som ligger till grund för våra förslag. Därför
tycker jag också, vilket jag har sagt, att den här uppgörelsen är bra.
Båda sidorna har väl fått ge och ta.

Jag tycker att det är en klok reträtt av Centern från de krav ni ställde
i förhållande till den proposition som ni var överens om att lägga fram
före jul. Det är även en klok reträtt av regeringen. Nu har man hamnat
på en kompromiss som faktiskt är ganska bra.

Däremot stämmer det inte att alternativet till en uppgörelse mellan
Centern och Socialdemokraterna skulle vara en där alla partier ingick.
Jag tror inte att det hade varit möjligt i det här sammanhanget.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

31

Prot. 1994/95:92

21 april

När det sägs att ingen kritik hörs utifrån skulle jag vilja säga: Fattas
bara! Det är ju trots allt så att en hel del pengar kommer att gå ut till ett

bra, och förhoppningsvis bättre, jordbruk. Jag tycker att det är bra.

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Den fråga som har oroat mig mest i den här uppgörelsen har jag
tagit upp flera gånger. Den gäller Norrlandsstödet och att man minskar
på den nationella delen. Jag skulle vilja fråga hur Centern har resonerat
när det gäller hur den del som blir kvar av det nationella stödet för
Norrlandsjordbruket skall användas. Kommer delar av stödet att för-
svinna eller inte? Det går ju t.ex. inte att ersätta stöd till svinproduktion
med ett vallstöd.

Anf. 20 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Det är en korrekt iakttagelse som Maggi Mikaelsson
gör att det inte kommer så mycket kritik utifrån, och då menar vi up-
penbarligen utanför det här huset. Jag tror att det finns goda skäl för att
den här kritiken inte skall finnas. Jag tycker nämligen att det är en god
blandning av hänsyn till miljön, till ekonomin och till vår utveckling i
EU som ryms i det här beslutet.

När det gäller detta med att backa och göra avsteg eller, som Maggi
Mikaelsson sade, ändra sig, ser jag inte sådana här beslut på det sättet.
Det är ofta svårt att härleda vem som egentligen föreslog vad i det som
så småningom blir ett beslut, en uppgörelse eller en kompromiss. Det
viktiga är att de som är med om beslutet även står bakom och vårdar
det. Jag hoppas att Maggi Mikaelsson och Vänsterpartiet också är med
och vårdar de delar av beslutet som de står bakom.

Jag har själv inte den allra grundligaste erfarenheten av praktisk
jordbruksverksamhet, och framför allt inte i Norrland. Jag har tagit
stort intryck av de uppvaktningar som har varit, inte minst i utskottet,
bl.a. från Norrlandsgruppen och företrädare för Norrlandsjordbruket.
Det beslut som vi är på väg att fatta nu skiljer sig egentligen inte alls
från de förslag och redovisningar som kom därifrån.

Jag vet att det kan finnas bekymmer ändå. Men i ett läge där vi nal-
kas en miljard när det gäller Norrlandsstödet till jordbruket tycker jag
ändå att förutsättningarna för att bevara det Norrlandsj ordbruk som vi
vill bevara också kommer att vara ganska goda.

Anf. 21 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! Jag kan hålla med om att man inte skall käbbla om vem
som har sagt vad i olika uppgörelser. Det hör kanske till historien. Men
om man jämför med den proposition som vi började riksdagsåret med
att diskutera och de uppfattningar som regeringen då hade har det dock
skett en betydande klokskapsförbättring från båda håll. Att det dess-
utom råkade landa så att det hade kunnat bli en mycket bred majoritet i
utskottet är ju bara bra för sakfrågan som sådan.

Det finns självfallet olika synpunkter på Norrlandsstödet. Det som
har oroat mig är just det faktum att svinproduktionen inte kan gynnas
av ett stöd till vallproduktionen. Svinproduktionen utgör basen för den
livsmedelsindustri som finns i Norrland. Den är också en mycket viktig
del ur sysselsättningssynpunkt. Det finns 1 100-1 200 arbetstillfällen

inom charkuterinäringen i Norrlandslänen. Det är mycket med våra
mått mätt. Om man börjar att svaja i underlaget där finns det risk att
man inte kan fortsätta. Vi vet ju alla att vi värnar om landsbygden och
att jordbruket är en viktig del. Att kunna försörja det med bra råvaror
är en viktig del.

Jag är orolig för att ni inte har gjort en tillräckligt bra analys över
hur det här slår. Jag undrar om ni har gjort någon alls för den delen.

Anf. 22 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Det är klart att vi försöker analysera saker innan vi fö-
reslår åtgärder, Maggi Mikaelsson. Jag är också orolig över en del
saker som kan beröra förändringar som kommer att ske.

Jag tror t.ex. att man noga måste bevaka att mjölktillgången i Norr-
land räcker för att hålla de fortsatta leden i mejeriproduktionen med
underlag för produktionen. Jag tror att det finns ett antal sådana saker
att bevaka och vara aktsam om.

Jag tror också att man måste bevaka och vara aktsam eftersom det
naturligtvis blir strukturförändringar i jordbruket genom de förändring-
ar vi nu har i de olika stödformerna. Men flera av dessa strukturför-
ändringar är ju sådana som vi också bejakar. Vi får naturligtvis föränd-
ringar som förskjuter stödet till att bli miljöåtgärder på ett annat sätt än
tidigare. Det är ju just åtgärder som vi bejakar.

Nu är ju jordbruksministern här och kan lyssna. Jag hoppas och tror
på goda grunder att jordbruksministern är medveten om dessa problem
och frågeställningar, inte minst i Norrland. Man måste aktivt och of-
fensivt medverka till att jämna ut dessa skarvar och få bort de problem
som alltid uppstår när man åstadkommer angelägna strukturförändring-
ar. Men jag tror inte att det finns någon åsiktsskillnad på den här
punkten. Jag tror att vi kan hjälpas åt med detta.

Anf. 23 GUDRUN LINDVALL (mp) replik

Fru talman! Det var några saker som Lennart Daléus sade som jag
tycker kräver en kommentar. Det är många klappar på axeln mellan
Socialdemokraterna och Centern. Men om sanningen skall fram hade
Lennart Daléus kontakt med mig halv tolv den där natten. Då fram-
ställdes det hela som att det här var ett sätt att göra en uppgörelse som
flera partier skulle kunna vara med om morgonen därpå i jordbruksut-
skottet.

Jag hade synpunkter som jag kan se att jag har fått tillgodosedda i
betänkandet. Enligt Lennart Daléus uppgifter till mig på natten var
detta öppet och flera partier skulle kunna skriva under uppgörelsen.
Dagen därpå fick vi höra i radio att det var en uppgörelse mellan Soci-
aldemokraterna och Centern. Det lärde mig en del om rikspolitiken. Så
går det inte till i kommunerna, men jag har förstått att politik är olika
på olika nivåer. Ibland kan jag förstå politikerföraktet.

Lennart Daléus säger att kritikerna är tysta. Det kanske beror på
vem man lyssnar på, Lennart Daléus. Jag har nästan blivit uppringd av
fler bönder och miljöfolk efter uppgörelsen än före. Det har förvånat
mig.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 92

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag har också förstått att den kritik som har funnits inom LRF mot

EU har tystats. Det fanns t.ex. inga pengar till EU-kritiska cirklar inom

LRF. I dag när man ser konsekvenserna av det hela börjar dessa bönder

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

att vara mycket kritiska. Det gäller framför allt mjölkbönderna som
inser att deras ekonomi totalt slås sönder.

Det finns också en stark kritik från miljörörelsen. Man kritiserar
naturligtvis det som sker på de gårdar som har mjölkproduktion och där
många kommer att lägga igen. Det kommer att få förödande konsek-
venser för den biologiska mångfalden. Man oroar sig också för det som
händer med vallarna i dag och för stödet till LFA syd och de områden
som eventuellt kommer att ingå eller inte ingå där. Nog finns det kritik,
Lennart Daléus.

Jag skulle vilja fråga hur det kan komma sig att Centern totalt har
släppt kravet på att det skall finnas ett program inom miljöstödet till
resurshushållande konventionellt lantbruk. Avser man att återkomma
om det? Hur bedömer Centerpartiet att vi skall kunna utnyttja mer än
1,5 miljarder år tre, fyra och fem?

Anf. 24 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Nu kommer jag inte alltid ihåg allt som Gudrun Lindvall
och jag säger eller gör på nätterna. Men jag vet att jag i det här sam-
manhanget haft ambitionen att informera utskottets partier om förut-
sättningarna för kommande beslut. Jag tror att det har gått hem på de
flesta håll. Det har på intet sätt uteslutit möjligheterna för alla partier
att ta ställning till beslut som är på väg att fattas i utskottet och ställa
sig bakom dem. Att vi kan ha litet olika kontaktytor ute i världen och
får litet olika signaler kan vi väl leva med. Mitt intryck, som jag tror att
också kammaren i övrigt delar, är ändå att det har varit en positiv reak-
tion på såväl innehållet som - låt mig understryka det - stabiliteten i de
beslut som nu är på väg att fattas på jordbrukets område.

När det gäller miljöprogrammen hoppas jag att dessa - vilket vi
också har omnämnt - kan få en sådan utveckling att miljöförbättringar
kan åstadkommas även i det konventionella jordbruket. Jag hoppas och
tror att det kan gå att utveckla miljöprogrammet med de tre delpro-
grammen på ett sätt som kan tillgodose både Miljöpartiets och Centerns
åsikter. Jag hoppas naturligtvis att det skall vara möjligt att efter de
inledande två åren utveckla och bättre utnyttja de ramar som Sverige
har förhandlat sig till. Detta får samhällsklimatet på det ekonomiska
området och behoven på miljö- och jordbruksområdena avgöra, men
jag har goda förhoppningar på den punkten.

Anf. 25 GUDRUN LINDVALL (mp) replik

Fru talman! Jag kan i och för sig förstå att dessa uppgörelser mellan
Socialdemokraterna och Centern har kunnat träffas, eftersom det där
någonstans finns en gemensam syn på lantbruket. Man hyllar det stor-
skaliga och konventionella lantbruket. Man känner sig kanske hemma i
det lantbruk som vi har skapat i Sverige. Men som även LRF självt
tillsammans med Det Naturliga Steget och flera andra organisationer

34

har konstaterat är det inte ekologiskt hållbart. Vi kan i längden inte
bedriva ett jordbruk på det här sättet, utan vi måste lägga om det.

Där kommer också ekoprogrammet in. Det som oroar mig är att det
över huvud taget inte är nämnt i propositionen. Det nämndes i den
proposition som vi förra gången behandlade. Det anfördes då att man
skulle återkomma med ett sådant här program inom ramen för miljö-
stöden. Nu är det inte alls omnämnt.

Jag har förstått att det som man i EU nu förhandlar sig fram till
kommer att gälla under de närmaste fem åren. Jag undrar om det åt-
minstone finns med ett program för ett resursbevarande konventionellt
lantbruk i diskussionen inom EU. Har Lennart Daléus försäkrat sig om
det? I annat fall har jag svårt att se att det över huvud taget skall kunna
komma till stånd under de närmaste fem åren.

Vi slår här fast att det på tre områden skall ges stöd: till landskap-
svård, till miljökänsliga områden och till ekologisk odling. Jag förstår
inte var stödet till ett resursbevarande konventionellt lantbruk skall
komma in.

Jag vill också återigen fråga Lennart Daléus: Kommer denna upp-
görelse att innebära att vi har möjlighet att diskutera nivån på miljöstö-
den återkommande från 1997 och framåt? Bedömer Lennart Daléus
uppgörelsen så, eller är det en uppgörelse mellan Centern och Social-
demokraterna om en en stödnivå för fem år?

Anf. 26 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Enligt min bedömning kan man återkomma med en dis-
kussion om utrymmet under de närmaste fem åren upp till den ram som
Sverige har förhandlat sig fram till. Detta framgår mycket tydligt av det
som är på väg att bli kammarens beslut. Å andra sidan är det uppenbart
att det finns en del praktiska restriktioner i detta, eftersom programmen
löper på en femårig tidsperiod. Jag är fullt medveten om att om man
har inlett program, är det naturligtvis svårt att utvidga dessa under
perioden.

Jag är också fullt medveten om att det i EU:s system är svårt att
utan begränsning utnyttja och utveckla upp till angivna ramar. Men det
är uppenbart att vi har förbehållit oss den rätten och möjligheten och att
vi alla är överens om det. Det är också uppenbart att vi är medvetna om
att det för detta finns ekonomiska restriktioner och hänsyn att ta till vad
som behövs på miljöområdet. Det är min bedömning. Jag tror också att
det är en ganska enstämmig bedömning.

När det gäller vad som skall ingå säger Gudrun Lindvall att LRF
självt och Det Naturliga Steget har gjort den ena eller den andra analy-
sen, och jag har självfallet stor respekt för det. Men vi har också för-
sökt att göra en egen analys och bedömning, och jag hade inte haft
något emot tydligare markeringar och utökade resonemang kring ett
resurshushållande konventionellt jordbruk. Jag är dock ganska förvis-
sad om att det kommer att finnas utrymme för detta i det arbete som vi
bedriver under de närmaste två åren och framför allt under de närmaste
fem åren.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

35

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag kan också försäkra Gudrun Lindvall att jag och Centern natur-
ligtvis kommer att anstränga oss för att de momenten skall finnas med i

de fortsatta diskussionerna med EU. Jag hoppas och tror att vi kommer

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

att lyckas också på den punkten.

Anf. 27 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Utskottets ordförande säger att processen i utskottet
varit öppen och att arbetssättet varit bra i idémässig gemenskap. Jag
måste ändå säga att just detta arbetssätt i en så stor och viktig fråga som
jordbrukspolitiken efter EU-anslutningen jämfört med behandlingen av
motsvarande stora frågor tidigare är ovanligt för utskottet.

Diskussionen har huvudsakligen förts mellan uppgörelsepartierna
utanför utskottet. Det har tagit ovanligt lång tid. Vi ligger farligt nära
gränsen för vad som är tillrådligt för beslutet här i kammaren med
hänsyn till EU. Vi vet ännu inte fullt ut vad besluten ekonomiskt kom-
mer att innebära.

Vi moderater har stått fast vid den förra regeringens förslag, som
signerats av inte minst Lennart Daléus partikamrat Karl Erik Olsson.
Man kan inte säga att Centern nu fullt ut gör detta. Miljöprogrammet
och områdena för arealersättning är några exempel på detta.

Anf. 28 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Om jag skall vara ärlig vill jag säga att jag inte tror att
Ingvar Eriksson i sitt hjärta tycker att vi har haft en dålig arbetsprocess
i detta ärende, men jag har all respekt för att han säger det.

Ingvar Eriksson är en väsentligt erfarnare jordbrukspolitiker och
politiker över huvud taget än jag, men jag är övertygad om att också
Ingvar Eriksson förstår att det inte hade varit politiskt rimligt att tro att
den förra regeringens förslag på det jordbrukspolitiska området ograve-
rat skulle anammas av en ny socialdemokratisk regering. Det är inte
rimligt att tro att den skulle trycka det till sitt hjärta och göra det till sitt
förslag.

Vi har från Centerns sida i våra motioner och förslag mycket tydligt
markerat var vi står på det jordbrukspolitiska området. Liksom i klok
politisk hantering i övrigt har det blivit en diskussion, och det har blivit
en - låt mig gärna ta det ordet i min mun igen - kompromiss mellan
olika förslag och åsikter på ett som jag tror fruktbart sätt. Det har varit
den enkla politiska hanteringen av denna fråga. Jag tror ärligt talat, fru
talman, inte att Ingvar Eriksson är särskilt upprörd över den hantering-
en. Jag tror också att han förstår att förslagen och besluten i dag - låt
mig säga det - kanske tyvärr inte blir identiska med den förra regering-
ens grundförslag.

Anf. 29 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Lennart Daléus tror inte att jag är särskilt upprörd. Nej,
jag tycker inte heller att mitt anförande här har gett uttryck för det, men
det är onekligen en ovanlig arbetsprocess som har förekommit i utskot-
tet. Den har blivit sen och besvärlig, det finns mycket av osäkerhet och

36

vi har stora problem framför oss. Jag hoppas bara att vi gemensamt kan

forma en politik som på ett vettigt sätt löser de problem som vi nu
förutser, t.ex. vad gäller mjölkkvoterna.

Lennart Daléus säger att det inte är politiskt rimligt att förvänta sig
att socialdemokraterna fullt ut skulle acceptera den förra regeringens
förslag. Nej, det är möjligt, men jag bedömer att vi hade en chans att
komma litet längre.

Anf. 30 LENNART DALÉUS (c) replik

Fru talman! Detta visar vilka marginella skillnader som finns mellan
oss. Vi står inför ett beslut som innebär en förändring av den nuvarande
regeringens ursprungliga förslag. Jag kan säga att det är en förändring i
riktning mot det som den tidigare regeringen stod för.

I frågan om vi har hamnat vid den optimala punkten på skalan mel-
lan dessa två punkter vill jag säga att jag tycker att det är så. Möjligen
har processen varit ovanlig, men jag tycker i så fall också att den har
varit framgångsrik, och det är inget att skämmas för. Jag är dock inte
säker på att den har varit ovanlig, men den har framför allt varit fram-
gångsrik.

Jag håller inte heller, fru talman, med om bedömningen att det har
tagit mycket lång tid.

Jag tror faktiskt att processen som föregick beslutet i utskottet,
grundat på den kärna som uppgörelsen mellan de två partierna utgjor-
de, givet omständigheterna och givet materialet, har gått fort. Med
referens till utskottskansliet skall det gärna sägas att det var ett gigan-
tiskt material. Jag vågar påstå att vi har betat oss igenom det på förhål-
landevis kort tid med ett lyckosamt resultat, som jag hoppas leder till
ett klokt beslut här i kammaren i dag.

Jag är rätt nöjd, fru talman.

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Det är en ny tid nu. Det är en ny politik. Det är nya ar-
betsförhållanden, och det är nya ekonomiska prioriteringar. Ungefär så
skulle man kunna sammanfatta det som vi nu diskuterar. Dessa fyra
olika nya saker har med vårt medlemskap i den europeiska unionen att
göra.

Det har sagts av många här att den nya politiken innebär att vi går
ifrån att själva bestämma. Vi går in i en gemensam jordbrukspolitik
med de andra medlemsländerna.

De nya arbetsförhållandena, som också har kommenterats av många
här i dag, innebär att riksdagens möjligheter att detaljstyra minskar
medan regeringens möjligheter ökar. Framför allt ökar ministerrådets
makt över den svenska jordbrukspolitiken.

Vi gör nya ekonomiska prioriteringar. I tider när vi drar ned på
många grupper kan vi se att vi har gått in i ett ekonomiskt system på
jordbrukets område som gör att vi får göra andra ekonomiska priorite-
ringar än vad som skulle ha varit fallet om vi själva helt hade styrt över
politiken.

Jag skall, fru talman, kommentera litet grand av det som har sagts.
Det har talats om många olika saker. Jag skall också försöka kommen-

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

37

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

38

tera så många detaljer som möjligt, men jag vill först göra några över-
gripande reflexioner.

All samförståndsanda till trots kan man inte undgå att reagera på
vissa partiers uttalanden. I den situation Sverige befinner sig i, då vi
lägger stora bördor på barnfamiljer, pensionärer, studerande osv., finns
det en grupp som faktiskt gynnas. Det sker kanske inte på grund av att
den socialdemokratiska regeringen själv ville det, utan på grund av att
vi nu går in i ett sådant system.

Det finns partier - Moderaterna, Miljöpartiet och kds - som i dag
säger att det inte räcker. Vi måste ge dem ännu mer! Vi måste ge mer
till LFA syd, mer till miljöprogrammet osv.

Jag tycker att det är en mycket oansvarig inställning. Jag uppskattar
det som Lennart Daléus sade om att det är en ekonomisk situation i
landet som gör att man måste ompröva, precis som regeringspartiet
Socialdemokraterna måste ompröva en del av de förslag som lades
fram i januari därför att vi inte har egen majoritet här i riksdagen. Om
man har ansvarskänsla i partiet borde man också kunna ompröva de
mycket kostsamma löften man givit och de förslag som lagts fram när
samhällsekonomin så kräver.

Det är skälet till att det blev en uppgörelse mellan just Socialdemo-
kraterna och Centerpartiet. Vi kunde finna varandra på en rimlig nivå.
Vi fann att Centerpartiet var det parti som var berett att ta ansvar för
helheten.

Det är inte första gången som Socialdemokraterna och Centerpartiet
samarbetar. Man får gå ganska långt tillbaks i tiden för att hitta det på
jordbrukets område, men ändock. Jag tycker att den uppgörelse som nu
träffats här i riksdagen mellan dessa två partier är en mycket bra upp-
görelse. Den är historisk på sitt vis. Jag som kunde studera Centerpar-
tiet och Moderaterna under 8O-talet såg att dessa två partier hela tiden
försökte hänga ihop. Det ena ville överträffa det andra.

Det är väldigt skönt att Centerpartiet har vågat ta detta samhäll-
sansvar och går in i en uppgörelse över blockgränserna med en ny
socialdemokratisk regering.

Jag vill säga några ord om ekonomin för jordbruket. Ingvar Eriks-
son från Moderaterna utmålade det som att det kommer att bli besvär-
ligt nu när vi inte tar ut alla de pengar som är framförhandlade utan
bara en liten del av dem - för övrigt en väldigt stor del. Han pratar om
käppar i hjulet. Han talar om att vi svävar i okunnighet om hur det blir
osv.

Låt mig bara ge några siffror på hur det blir enligt den uträkning
som Jordbruksverket nyligen har presenterat.

Det blir ökade intäkter för jordbruket som helhet på ungefär 10 %.
Vilken grupp i samhället får det i dag? Om man bryter ned siffrorna
kan man få fram intressanta saker. De visar nämligen att det naturligtvis
varierar över landet. Svealands slättbygder vinner mest. Norra Norrland
vinner naturligtvis, höll jag på att säga, minst.

Om man tittar på driftsinriktningar ser man att det blir som många
av oss har sagt att det skulle bli: Vegetabliesektorn vinner allra mest -
17 %. Mjölksektorn vinner inte lika mycket - 3 %. Köttdjurssektorn

vinner också mycket - 19 %. Svinproducenterna får däremot en
minskning på grund av att priset på griskött förväntas sjunka.

Det blir alltså en förskjutning från traditionell animalieproduktion
till vegetabiliesidan och till nötköttsproduktion av speciellt slag.

Det är litet svårare att säga vad som händer med de olika företagen,
men det finns en tendens till att små företag vinner litet mer rent pro-
centuellt än de större.

Jag vill till Ingvar Eriksson och andra som pläderar för ännu mer
pengar säga att det är i det ljuset som vi skall diskutera.

Moderaterna, Miljöpartiet och kds föreslår nu att vi skall ge en
grupp i samhället - jordbrukarna - ännu mer pengar. Som socialdemo-
krat skulle jag då ha oerhört svårt att gå ut och möta väljarna, som vi i
dag lägger så stora bördor på. Jag skulle kanske inte ha svårt att göra
det om jag vore moderat, för då har man ju den inställningen. Bördorna
skall bäras rättvist, har jag hört sägas några gånger också från andra
partiers företrädare.

Det har talats om mjölkkvoter. Självfallet är de ett problem. Det
system vi går in i är komplicerat och krångligt. Jag uppfattade att de
allra flesta, oavsett vad man tyckte om EU-medlemskapet den 13 no-
vember, sade att jordbrukssystemet inte är något motiv för att gå in i
EU. Det måste förändras.

Nu är vi i detta krångliga system med mjölkkvoter och med natio-
nell kvot som vi just nu försöker fördela på gårdsnivå, med alla de
problem och den tidsutdräkt det innebär. Åtta personer jobbade med
dessa frågor på Jordbruksverket tidigare, och i dag är de ca 30. Vi
räknar med att det skall vara klart i juni. Alla har fått sin preliminära
kvot, men det slutliga ställningstagandet får vänta tills vi har hela un-
derlaget.

Det finns en del frågor som jag gärna vill diskutera med utskottet.
Vi behöver göra vissa justeringar som jag tycker att jag måste förankra
i utskottet. Det kan i något fall vara snubblande nära konflikt med nå-
got riksdagsbeslut. Jag skall be att få återkomma till jordbruksutskottet.

Det har talats om att man inte får vara med och peta i detaljer i pro-
grammen. Men utskottet har ju självt angivit ramarna. Det skulle för
övrigt vara en omöjlighet för utskottet att utforma programmen.

Vi har ganska många anställda - vi har ökat antalet anställda på
Jordbruksdepartementet precis som på Jordbruksverket - för att klara
av detta.

Det betyder att de här programmen utformas utifrån EU:s krav och
utifrån riksdagsbeslut - om de är förenliga med EU:s krav. Men det är
de inte alltid, och då vet ni vad som gäller. Då är det inte riksdagens
beslut utan EU:s krav som gäller. Vi försöker nu kombinera detta på ett
så bra sätt som möjligt. I går fattade regeringen beslut om programmen
för norra Sverige och för LFA syd och miljöprogrammet. Nu inleder vi
realförhandlingarna med kommissionen i Bryssel.

Det har diskuterats arbetsgrupper - det har också gjorts förut. Efter
att beslutet nu är fattat anser jag att den arbetsgrupp som skall analyse-
ra, utvärdera och följa det som just nu händer kan komma i gång. Den
parlamentariska kommittén om framtidens jordbrukspolitik, som jag

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

39

Prot. 1994/95:92

21 april

tycker att det är väldigt värdefullt att vi får till stånd, kanske kan kom-
ma i gång något senare, därför att där har vi ett arbete på gång som

skulle kunna utgöra ett gott underlagsmaterial för en sådan diskussion

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

inför framtiden.

Jag ser för övrigt också att det finns en stor samstämmighet över
partigränserna om vad som behöver göras med jordbrukspolitiken i
framtiden.

Låt mig gå igenom vad olika företrädare har sagt här och deras ar-
gumentering.

Jag kan börja med Ingvar Eriksson, som riktade en kritik som jag
uppfattade som rätt pekpinneinriktad. Han sade att vi inte gör tillräck-
ligt. Han sade att det nu inte får vara konfrontation med näringen utan
att vi skall jobba nationellt för landets bästa. Jag kan lugna Ingvar
Eriksson med att vi inte har någon konfrontation med näringen. Vi
jobbar med näringen för landets bästa, i Sverige och i utlandet.

Ingvar Eriksson frågade vidare om det kommer några skatteförslag i
nästa vecka. Inge Carlsson har svarat att det inte kommer några sådana.
Det låg i uppgörelsen med Centerpartiet att det som tidigare hade avi-
serats, dvs. beskattning på jord- och skogsfastigheter, inte kommer att
läggas fram.

Jag går tillbaka till detta med näringen och produktionen i Sverige.
Ingen av talarna här har nämnt det faktum att det i budgetbilagan finns
en reform för 30 miljoner. Det är nya pengar, som skall användas för
just det som Ingvar Eriksson pratade om, utan att nämna någon summa.
Det är att slussa svensk mat ut på en Europamarknad och att göra
svenska konsumenter medvetna om hur maten är producerad i Sverige
och i andra länder, för att de sedan skall kunna göra sitt eget, medvetna
val.

Jag kan också nämna, i den mån det inte är känt, att vi har omorga-
niserat hela departementet med tanke på EU-medlemskapet men också
med tanke på den nya situation som Sverige hamnar i, med en möjlig-
het till export av svensk mat på en Europamarknad och med en ökad
konkurrens på hemmamarknaden och därmed behovet av att konsumen-
terna får mera upplysning och råd.

Eva Eriksson pratade om reformering av CAP, och jag har ingen
annan åsikt i det fallet. Hon pratade om utvidgningen av EU. Jag delar
uppfattningen att där finns en konflikt. Den konflikten är mycket stor,
och den handlar om hur man skall kunna leva upp till de löften som är
givna, dels 1993, dels i december 1994 i Essen, där Ingvar Carlsson
m.fl. ministrar och statschefer stod upp och sade att vi självklart måste
utvidga EU; att vi inte kan sluta oss, utan att vi skall utvidga oss öster-
ut. Vi sade att det också gäller Baltikum - det är viktigt för oss i Sveri-
ge-

Att tro att detta kan göras med bibehållen jordbrukspolitik är en il-
lusion. Om de nya länderna, som Polen, Ungern och Baltikum, gick in i
den jordbrukspolitik som gäller för dagen skulle hela systemet kollap-
sa.

Det här är en konflikt så till vida att vi i förslaget om en utvidgning
måste ha med oss också de länder som inte vill förändra CAP. Det är

40

inte så enkelt. Jag har själv besökt Italien, Grekland, Spanien och Por-
tugal. Där är man väldigt mån om att behålla systemet, därför att det
betyder mycket för dessa länder, för deras jordbrukare och för deras
jobb. Det finns också skäl att diskutera detta mycket ingående fram-
över.

Jag vill svara på frågan om Ydre kommun. Jag har själv blivit upp-
vaktad av Ydre kommun och vet precis vad det handlar om. Hur man
drar gränserna när det gäller LFA-område har att göra med avkastning-
en. I Ydre kommun är avkastningen för hög, och därför kommer den på
den näst högsta nivån när det gäller stöd.

Maggi Mikaelsson talade om mjölkkvoterna och antydde att
landskvoten kanske var för låg. Men vi måste ju blicka litet längre än
till vårt eget land. Det finns ett överskott. Det finns ett smörberg i Eu-
ropa, och därför får vi smörbidrag om vi äter mera smör i Sverige -
man vill bli av med det. Det är klart att det inte löser något över-
skottsproblem om vi har en högre mjölkkvot. För övrigt var det så att
den mjölkkvot som blev förhandlingsresultatet var något över den
dåvarande produktionsnivån. Vad som därefter har hänt är välkänt för
oss alla, dvs. att man började spekulera i en framtida kvottilldelning,
framtida pris och värde på kvoten och sedan började bygga ut. Därför
är det i dag så att produktionen inte överstiger men ligger väldigt nära
den kvot som vi har fått.

Min tid är ute för den här gången, fru talman, men jag skall be att få
återkomma för att besvara övriga deltagares frågor.

Anf. 32 DAN ERICSSON (kds) replik

Fru talman! Att anfall är bästa försvar bekräftades här. Det är i alla
fall jordbruksministerns uppfattning om hur man för debatt. Det kan
också vara ett sätt att dölja den kraftiga reträtt som regeringen har gjort
på det jordbrukspolitiska området.

Det är en ny tid och en ny politik, säger Margareta Winberg. Men
diskussionen om ett EU-medlemskap och vilka villkor detta skulle
innebära för svenskt jordbruk har pågått länge, så det är ingen nyhet.
Det är först när Socialdemokraterna av en samlad opposition tvingas att
lägga om politiken som de gör förändringar.

Margareta Winberg säger också att vissa av oppositionspartierna
har en oansvarig inställning. Jag kan då för kds del säga, att så länge vi
har finansierat våra förslag fullt ut på det jordbrukspolitiska området,
samtidigt som vi värnar om barnfamiljer, vården för äldre och de ar-
betslösa, mot den nuvarande regeringens orättfärdiga politik på det här
området står jag väldigt stark i debatten.

Finansministern har talat om att man skall bära varandras bördor.
Det är uppenbarligen så att regeringen har missuppfattat detta uttryck
och lägger bördorna på helt fel områden.

Jag vill gå tillbaka till den fråga som jag ställde i mitt anförande: Är
det egentligen en sinnesändring för Socialdemokraterna när det gäller
jordbrukspolitiken, eller handlar det bara om att träffa uppgörelser med
partier som är billigast från regeringens synpunkt? Om det är det sista
som gäller, är jag fortsatt orolig för utvecklingen.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

41

Prot. 1994/95:92

21 april

Anf. 33 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Den första delen av Dan Ericssons inlägg förstod jag

inte riktigt. Det var inte alls så att vi visste vad som skulle komma,

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

åtminstone inte vi socialdemokrater. Vi sade att vi har respekt för de-
mokratin och att vi skall respektera folkomröstningens resultat. Det var
ganska svårt att förutse om det skulle bli ja eller nej den 13 november.
Det var mot bakgrund av det som vi, innan vi hamnade i regerings-
ställning, ansåg att man inte i förväg skulle anpassa politiken till EU-
systemet. Det skulle ha medfört en stor belastning på den nationella
budgeten under de tidigare åren.

Dan Ericsson säger att ni har finansierat det här. Jag måste ändock
fråga om inte Dan Ericsson tycker att det är något märkligt att kräva
ytterligare pengar till en grupp som genom det här förslaget som nu
ligger på riksdagens bord ändå gynnas så kraftigt. Samtidigt måste vi
skära ned på grund av den ekonomiska situationen i Sverige. Även kds
vill väl sanera statsbudgeten genom besparingar?

Jag tycker att det skulle kännas mycket märkligt att i dagens läge gå
ut och kräva mer pengar till just den här sektorn.

Om det är en sinnesförändring eller ej är ganska ointressant. Vad vi
nu har gjort är att se till att det har blivit stabilt under fem år framöver.
Det har blivit en ganska harmonisk stämning mellan regeringen, parti-
erna och näringen. Som Lennart Daléus sade här tidigare finns det
ingen folkstorm och det är inga traktorer på gatorna. Det verkar som
om detta är en uppgörelse som väldigt många är nöjda med, och det
tycker jag är bra.

Anf. 34 DAN ERICSSON (kds) replik

Fru talman! Margareta Winberg hävdar att hon inte förstod vad jag
menar, och det är möjligt. Men det går då inte att förstå vad Margareta
Winberg menar när hon säger att socialdemokraterna inte visste. Det är
klart att man har vetat under lång tid vad ett EU-medlemskap skulle
kunna innebära.

Det är tack vare att den tidigare regeringen insåg detta som det finns
förutsättningar för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri även
i fortsättningen. Hade man inte gjort förberedelser och förändringar i
politiken hade vi inte haft en särskilt bra situation i dag.

Jordbruksministern upprepar ständigt ”gynnade grupper”. Men det
är inte så, och det borde en jordbruksminister veta om hon rör sig ute i
verkligheten bland lantbrukare och bönder av olika slag som har haft
det oerhört kämpigt de senaste åren. I statistiken kan man se hur många
jordbruksföretag som har försvunnit. Jag tror inte att beskrivningen
”gynnad grupp” delas av så värst många som faktiskt är verksamma i
näringen.

Det handlar om att ha en helhetssyn på jordbrukspolitiken. Om vi
klarar finansieringen av det här i vår budget och att värna utsatta grup-
per mot regeringens attacker, står vi också fortsatt starka i den här
debatten.

Det är inte ointressant, Margareta Winberg, om det är en sinne-

42

sändring eller om det bara handlar om att hitta det billigaste förslaget.

Det handlar faktiskt om långsiktighet. Vi skall försvara landsbygden,
sysselsättningen inom jordbrukssektorn och livsmedelsindustrin och en
fortsatt satsning på miljöinvesteringar i jordbruket. Då måste vi veta
vad man egentligen vill eller om man kommer att avvika från den här
vägen när man kanske hittar partners som gör att det blir ännu billigare.

Anf. 35 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag kan försäkra Dan Ericsson att vi inte kommer att
avvika från den här vägen. Vi har gjort en uppgörelse med Centerpar-
tiet, och den gäller den här perioden. Den står vi för.

Vad jag menar med att vi inte visste är att vi inte visste hur resulta-
tet skulle bli. Det är möjligt att kds genom någon högre makt visste det,
men inte Socialdemokraterna.

Om vi hade gjort på ett annat sätt än vad den tidigare regeringen
hade gjort, skulle vi ha gått in i EU-medlemskapet utan t.ex. ett stort
spannmålsöverskott. Det var så vi ansåg att man borde göra. Vi var i
minoritet och fick inte igenom det.

Dan Ericsson säger att bönderna har haft det kämpigt de senaste
åren. Jag vill hänvisa till dels OECD:s rapport om de ganska stora stöd
som har utgått under den borgerliga regeringens tid, dels ett mycket
intressant uttalande som jag hörde häromdagen när jag höll föredrag på
Föreningsbanken. De talade om att de var mycket angelägna om att ha
bönderna som kunder, eftersom det är stabila företag och så få konkur-
ser. Med det här nya systemet skulle de vara villiga att låna ut ännu mer
pengar till investeringar, eftersom böndernas företag skulle bli ännu
mer solida.

Anf. 36 GUDRUN LINDVALL (mp) replik

Fru talman! Jag hoppas naturligtvis att jordbruksministern får möj-
lighet att i replikskiftet svara på en del av de frågor som jag är ledsen
att hon inte hann med i anförandet.

Diskussionen om att somliga partier har mera pengar är litet pate-
tisk. Det finns faktiskt inget parti här i kammaren som inte säger att det
kan tänka sig mera pengar i framtiden. Även Inge Carlsson sade att
nivån på 1,5 miljarder som vi nu diskuterar kan höjas under femårspe-
rioden. Även Lennart Daléus säger att miljöstöden skall kunna öka från
1,5 miljarder under femårsperioden. Det måste betyda att alla partier
här är villiga att satsa ytterligare pengar utöver 1,5 miljarder, eller 750
miljoner kronor i svenska pengar, till miljösatsningar. Det hälsar jag
med glädje.

Naturligtvis är det så att om vi skall få ett hållbart ekologiskt lant-
bruk, eller åtminstone ett hållbart lantbruk, i framtiden kommer det att
krävas större satsningar. Vi satt alla här och funderade på hur mycket
av de 2,8 miljarderna som vi behöver utnyttja i början. Alla visste vi att
så mycket som 2,8 miljarder kunde vi inte använda. Vi fick göra olika
bedömningar av vilken nivå vi skulle hamna på.

För vår del hamnade vi litet högre när det gäller stödet till den
ekologiska odlingen. Vi vill nämligen vara säkra på att de pengarna
skulle finnas för framtiden. Vi hamnade också högre när det gällde

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

43

Prot. 1994/95:92

21 april

stödet till utbildning och rådgivning. De pengarna har kommit via mil-
jöstöden i stället. Jag har inte heller yrkat bifall till den reservation som

behandlar detta. Vi hamnade också litet högre när det gäller LFA syd.

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Skillnaderna är dock inte så stora.

Jag har litet svårt att se att det är något annat än politisk retorik att
vissa partier plockas ut medan andra som också har pratat om mera
pengar inte gör det. Jag skulle ...

Anf. 37 ANDRE VICE TALMANNEN

Jag får erinra om att repliken avser jordbruksministern och ingen
annan.

Anf. 38 GUDRUN LINDVALL (mp) replik

Fru talman! Det här gäller jordbruksministern.

Jag förmodar att det här måste betyda att Margareta Winberg är
tveksam till att vi skall kunna utnyttja mer än 1,5 miljarder under fem-
årsperioden. Jag är framför allt intresserad av att få svar på frågor jag
har ställt angående bl.a. ekologisk odling.

Anf. 39 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag talar om det som vi diskuterar här och nu - det be-
tänkande som ligger på våra bänkar. Det är i anslutning till det betän-
kandet som vissa partier har ansett att man kan ge mera pengar. Jag
tycker att det är lättsinnigt - i den ekonomiska situation som vi just nu
befinner oss i. Hur det blir i framtiden är kanske inte så enkelt att sia
om. Det har även andra talare uttryck här.

Jag kan bara konstatera att det alltid är lättare att vara i opposition
och veta att man aldrig behöver ta ansvar för saker och ting. Då kan
man plussa på litet här och litet där.

Jag skall gärna svara på några av de andra frågorna som Gudrun
Lindvall ställde i sitt första inlägg. Det handlade bl.a. om stödnivåerna
till ekologiskt jordbruk och kombinationen utbildning och rådgivning.
Vi har resonerat som så att eftersom man inte från början kan komma i
gång med den ekologiska odlingen i den omfattning som är önskvärd,
använder vi en del pengar till utbildning och rådgivning i initialskedet.
Så småningom skall det fasas ut, och pengarna skall läggas över på stöd
till ekologisk odling. Det gäller utbildning av och rådgivning till de
som vill lägga om sin konventionella odling till en ekologisk.

Gudrun Lindvall ställde också en fråga om arbetsgrupperna. Den
har jag besvarat tidigare.

Anf. 40 GUDRUN LINDVALL (mp) replik

Fru talman! Jordbruksministern, jag vill påstå att vi i Miljöpartiet är
mycket noga med att finansiera de förslag som vi lägger fram. När det
gäller jordbruket har vi finansierat betydligt mera än vad nöden har
krävt, eftersom vi har krävt högre miljöavgifter på konstgödsel och
bekämpningsmedel. Det känner jordbruksministern förmodligen till.
Det framgår mycket tydligt av reservation 8 i betänkandet.

44

Jag skulle vilja ställa en följdfråga om ekologisk odling. Jag tycker i
och för sig att det är ganska bra att man har pengar undanstoppade på
ett ställe som man vet att man kan använda när arealen av ekologisk
odling ökar. Det har varit ett problem att man låser fast nivån så att det
inte kan bli en utveckling. Det kommer att bli en utveckling.

Av de 150 miljoner som under de två första åren är anslagna till
utbildning och rådgivning, blir 50 miljoner kvar till år tre. Kommer de
att vara specialdestinerade till rådgivning beträffande ekologisk odling
eller kommer de att användas till annat? Innebär det här att det bara är
under de två första åren som det kommer att finnas pengar för rådgiv-
ning och utbildning när det särskilt gäller ekologisk odling? Eller
kommer det också att finnas pengar år tre och fyra? Eller är det någon-
ting som vi söker i ett senare skede? Den ekologiska arealen måste ju
även fortsättningsvis öka. Det finns 60 000 hektar i dag, och det skall
vara 300 000 hektar år 2000. Det krävs alltså en ökning med ungefär
50 000 hektar per år. Rådgivning kommer att behövas även år tre, fyra
och fem osv.

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Först vill jag kommentera förslaget om att det skall va-
ra ännu högre miljöavgifter än vad regeringen har föreslagit. Jag kan på
ett sätt finna det sympatiskt. Samtidigt måste man fundera över vad
syftet är med ekonomiska styrmedel. Det är naturligtvis att man skall få
ner användningen. Det finns alltid en gräns för hur mycket man kan få
ner användningen i det konventionella jordbruket.

Jordbruksverket har räknat på vårt förslag och kommit fram till att
man i kombination med en viss rådgivning kan få ner användningen
ungefar 10 %. Det är möjligen där gränsen går för ett konventionellt
jordbruk som ändå anser sig behöva ett visst mått av både handelsgöd-
sel och bekämpningsmedel.

När det gäller utbildningen skall de 50 miljonerna också kunna an-
vändas till annan typ av utbildning och rådgivning, t.ex. på länsstyrel-
sernas lantbruksenheter. Hur det blir längre fram kan jag för dagen inte
säga. Det får vi fundera på och återkomma om.

Anf. 42 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! Jag vill börja med att göra ett förtydligande. Jag har
inte ansett att landskvoten för mjölk är för låg. Däremot blir det själv-
fallet problem, precis som ministern påpekar, när man producerar mer
än man har fått tillstånd att producera och överskottet skall minskas.

Det andra jag vill ta upp handlar om detaljstyrning. Självfallet kan
vi inte sitta och detaljstyra i utskottet. Men det känns otillfredsställande
när man är ute och pratar med bönder eller när folk ringer och ställer
frågor om detaljer och nivåer och man inte vet någonting. Det är inte så
lätt att säga att det blir 350 miljoner mer i miljöstöd. Det kan man inte
komma och säga till en person som t.ex. frågar hur mycket det blir just
på det egna området. Därför hoppas jag att den här informationen skall
komma fram så fort som möjligt.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen
ten

45

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag hade ett par frågor i mitt anförande. Jag undrade om stödet till
ekologisk köttproduktion bara avser nötkött. Det vore bra att få ett

klarläggande på den punkten och att få veta om höns, svin, får och

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

getter ställs utanför det stödet.

Sedan hade jag en liten hjärtefråga. Den handlar om Norrlandsstö-
det. Vi hörde att Jordbruksverkets bedömning är att Norrland vinner
minst på detta medlemskap. Det befäster min oro för att nivån på det
nationella stödet är så låg att man t.ex. inte kan upprätthålla svinpro-
duktionen eller höns- och äggproduktionen. När det gäller fläsk är ju
ministern medveten om att vi ligger under självförsörjningsgraden.
Charkuteriindustrin där uppe ligger väldigt nära gränsen.

Anf. 43 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag förstår att det känns otillfredsställande när bönder
och andra ringer och man inte kan ge svar. Jag skulle vilja råda Maggi
Mikaelsson att hänvisa dem till Jordbruksverket eller till departementet.

När jag satt i riksdagen kunde inte jag ge besked om varje liten de-
taljfråga. Jag fick hänvisa till de experter som fanns. Det är faktiskt
omöjligt för oss som politiker att kunna varje liten detalj. Om dessa
människor får den här hänvisningen är det möjligt att de får svar, men
det är inte säkert. Alla svar finns nämligen inte ännu. Det tar, som jag
sade, tid t.ex. när det gäller mjölkkvoterna. Det blir inte klart förrän till
sommaren.

Maggi Mikaelsson frågade tidigare om hur gränsdragningar görs.
Det förklarade jag. Sedan frågade hon hur man gör om det blir fel.
Beslutet om gränsdragningar när det gäller t.ex. LFA-områden fattas av
kommissionen. Sedan är det så. Så är systemet.

Konsekvensanalysen av Norrlandsstödet - med de nya 280 miljo-
nerna i miljöstöd - finns i det program som regeringen antog i går och
som vi nu åker ner med till Bryssel. Där finns detaljer som visar hur det
skulle kunna se ut. Men också det programmet bestäms av kommissio-
nen i Bryssel. Men vi hoppas att vi skall få igenom det.

När det gäller ekologisk odling kan också de andra djurslagen, t.ex.
får, höns och svin, få stöd inom det programmet. Det handlar inte bara
om nötkött.

Maggi Mikaelsson frågade också tidigare om arrendatorernas vill-
kor. Enligt EG-förordningen följer kvoten marken och ägandet. Men vi
har i vår egen mjölkkvotförordning skrivit följande i § 19: Om vid
jordbruksarrende arrendeförhållanden upphör av någon omständighet
som ligger utanför arrendatorns kontroll skall en fördelning av mjölk-
kvoterna ske mellan jordägare och arrendatorer.

Vi har alltså gjort en liten glidning för att stärka arrendatorernas
ställning.

Anf. 44 MAGGI MIKAELSSON (v) replik

Fru talman! Jag tycker inte heller att vi skall kunna alla detaljer.
Men själv har jag blivit ganska intresserad av det här. Därför är det inte
så kul att säga att dessa människor skall ringa någon annanstans. Jag
försöker faktiskt lära mig en del av dessa detaljer, även om det kanske

46

inte blir på den allra grundligaste nivån. Jag vill fortsätta att försöka
förstå mig på det här.

När det gäller gränsdragningen står det faktiskt i betänkandet att
Jordbruksverket vid behov skall kunna se över detta om man anser att
det har uppstått felaktigheter. Även om kommissionen bestämmer kan
det hända att man gör misstag. Det måste man rimligen kunna ändra på.
Men jag nöjer mig med den förklaring som jag har fått i det samman-
hanget. Går man på avkastning så gör man.

Det program som man nu skall förhandla om nere i Bryssel tycker
jag låter väldigt intressant. Det tillhör de där detaljerna som jag gärna
skulle vilja känna till. Jag hoppas att det inte är hemligt, även om jag
vet att programmet kanske inte blir exakt så som förslaget ser ut.

Det är positivt att vi får klart besked om att man kan få stöd även
för ekologisk produktion av annat än nötkött.

Till sist skall jag ta upp ersättningen för arrendatorerna. Det är ju
problem med de arrendatorer som har funnits länge och som slutar av
egen fri vilja. Jag har haft kontakt med sådana som har jobbat i 20-25
år. Markägaren har aldrig någonsin haft någon tanke på att återuppta
någon mjölkproduktion. Då känns det orättvist att arrendatorn inte skall
kunna få ersättningen. Självfallet skall kvoten följa gården, men ersätt-
ningen för denna mjölkkvot borde till större del komma till arrenda-
torn.

Anf. 45 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Som svar på det sista vill jag säga att vi inte styr över
detta själva. Det är den EG-förordning som finns som styr detta.

Maggi Mikaelsson undrade om miljöprogrammet för Norra Sverige
och LFA syd är hemligt. Svaret är nej. Det har utformats med tanke på
de regler som gäller inom EU men också utifrån de beslut som den här
riksdagen har fattat. Vi försöker som sagt att kombinera det. Detta
material finns tillgängligt, och jag skall genast se till att det kommer
över till utskottets ledamöter.

Anf. 46 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Margareta Winberg säger att det nu är en ny tid och en
ny politik. Det har jag också sagt i mitt anförande. Det är bara det att
det har tagit väldigt lång tid innan socialdemokraterna har kommit till
insikt om detta på jordbruksområdet.

Rörelseriktningen i era nya omprioriteringar är okej. Men Margare-
ta Winberg talar om gynnade grupper och går till frontalangrepp mot
oss moderater som varit mera förutseende i vår jordbrukspolitik. Hon
anklagar oss för att vara ansvarslösa i vårt agerande.

Jag vill med anledning av det med kraft tillbakavisa anklagelserna.
Vi moderater har fullt ut finansierat varje krona i våra förslag. Vi har
t.ex. gjort omprioriteringar inom miljöpolitiken så att vi fullt ut täcker
in våra förslag i samband med de miljösatsningar som vi gör inom
ramen för miljöstödet från EU.

Miljöstödet är inte pengar som går till en viss yrkesgrupp utan till
samhällets miljösatsningar i stort. Det är också ett faktum.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

47

Prot. 1994/95:92

21 april

Vi ser inte EU-anslutningen främst på det sättet att vissa medborga-
re personligen skulle tjäna mer än andra utan mer på det sättet att hela

det svenska samhället har fördelar av medlemskapet. Livsmedelssek-

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

torn är en näring som genom medlemskapet får bättre möjligheter att
utvecklas, vilket ger nya jobb och tillskott till den nationella ekonomin.

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Ingvar Eriksson påstår att moderaterna var mera förut-
seende i jordbrukspolitiken. Det var ju bra att han tilläde det. Att vara
politiker - oavsett om man är jordbruksminister eller sitter i jord-
bruksutskottet - handlar också om att se till andra delar av politiken än
just det som man för dagen råkar syssla med. Det är också det som är
konsten för en god politiker, att kunna göra de avvägningarna. Det är i
det perspektivet som jag hävdar att moderaterna genom de ytterligare
påplussningar som man här i dag är beredd att göra inte tar helheten på
allvar och inte det samhällsekonomiska ansvaret.

Ingvar Eriksson talade om nya jobb. Då vill jag också upplysa om
att i Jordbruksverkets analys och rapport finns det också ett kapitel som
handlar om nya jobb. Att det skapas nya jobb framförs ju ofta som ett
argument för mer stöd. Men Jordbruksverket har inte kunnat påvisa att
det nya systemet ger nämnvärt fler jobb, eftersom vi är begränsade av
kvotsystemen på socker- och mjölkområdet, den basareal och det antal
djur som ger bidrag enligt systemet. Det enda området där det finns ett
litet utrymme är basarealen. Vi odlar i dag på 200 000 ha mindre än
vad basarealen medger. Då sägs det i rapporten att om man börjar att
odla ytterligare spannmål på t.ex. 100 000 ha, kan man räkna med ett
antal nya arbetstillfällen på mellan 600 och 800. Det är den enda sys-
selsättningsökning som man har kunnat förutse när man har gjort dessa
analyser.

Anf. 48 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Margareta Winberg beskyller oss moderater för att inte
kunna göra avvägningar. Det är just det vi gör. Vi ser också till helhe-
ten när vi lägger fram våra politiska förslag. Vi menar också att det nya
möjligheterna måste utnyttjas. Vi vidhåller att det är nya möjligheter
som kan säkra gamla jobb och skapa nya jobb. Vi måste också, Marga-
reta Winberg, jämföra med vad som hade hänt om vi inte hade gått med
i EU. Jag vill påstå att då hade det varit åtskilligt fler jobb som hade
varit i fara.

Sedan sade Margareta Winberg, liksom Inge Carlsson, att det inte
kommer att införas några nya skatter som drabbar näringen. Jag vill då
fortfarande ställa frågan: Hur skall man finansiera de gemensamma
överenskommelser som man har gjort i övrigt, faktiskt också under
senare tid? Det finns anledning till oro.

Sedan gav Lennart Daléus också i sitt inlägg ett intryck av att miljö-
satsningarna skulle...

Anf. 49 ANDRE VICE TALMANNEN

48

Repliken gäller jordbruksministern.

Anf. 50 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Det är jag medveten om.

Man har gjort en uppgörelse mellan dessa två partier. Här ger det
ena partiet intryck av att man inom ramen för miljöstödet kan öka detta
inom en femårsperiod. Margareta Winberg tycks ha en annan uppfatt-
ning. Nu vill jag ha reda på vilken som är den verkliga strategin och
inriktningen när det gäller miljöstödet och miljöersättningarna från EU,
som ju går till miljösatsningar som vi alla är angelägna om att kunna
genomföra i Sverige.

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag uttryckte mig nog litet felaktigt i min förra replik.
Det är klart att också moderaterna gör avvägningar, men jag tycker att
de gör fel avvägningar. Man gynnar sådana grupper som jag, om jag
hade bestämt alldeles ensam, inte hade gynnat lika mycket.

Ingvar Eriksson talade om nya möjligheter. Det är vi medvetna om.
Det är därför som vi har omorganiserat på departementet, och det är
därför som vi omorganiserar våra lantbruksråd runt om i världen. Vi
har placerat ett lantbruksråd i Paris som har en enda uppgift, inte att
samla in statistik från Frankrike och beskriva den franska jordbruks-
politiken för oss i Sverige. Man har en enda uppgift och det är att man
skall göra sitt yttersta för att underlätta för svensk livsmedelsindustris
introduktion på de franska, tyska och brittiska marknaderna. Det kom-
mer också att finnas en person på departementet som har en liknande
uppgift, men han skall så att säga jobba från hemmabasen.

Med dessa 30 miljoner - som jag inte riktigt har klart för mig om
moderaterna stöder eller inte - kommer vi att kunna satsa ordentligt på
livsmedelsexport, i första hand till den europeiska marknaden, men
också som jag sade för att stärka den inhemska konsumentmedvetenhe-
ten. Vi drabbas - eller hur man nu skall uttrycka det - ju av en ökande
konkurrens på grund av att gränserna försvinner.

Så nog har vi förstått att det är nya tider. Och jag kan försäkra Ing-
var Eriksson om att vi gör vårt yttersta för att utnyttja de möjligheter
som även jag som f.d. nej-sägare ändå kan se finns, nu när vi ingår i
detta system.

Anf. 52 LENNART BRUNANDER (c)

Fru talman! Det är ett bra beslut som vi nu kommer att fatta. Det är
ett bra beslut för svenskt jordbruk och för Sverige över huvud taget.
Det som inte är bra är att vi inte fattade det här beslutet redan i höstas.
Då hade ju mycket av det som vi i dag upplever som problem kunnat
vara undanstökat och reglerna hade kunnat införas litet tidigare.

Dan Ericsson gick tillbaka i tiden och talade om den budkavle som
LRF och bönderna var här i Stockholm och lämnande. Han gjorde upp
en liten checklista på vad som har hänt respektive inte hänt. Egentligen
gjorde han en ganska korrekt bedömning, att det mesta på checklistan
var avbockat och klart och löst på ett tillfredsställande och bra sätt. Det
tyder på att den uppgörelse som vi från Centerpartiet har träffat med
socialdemokraterna är bra. Det är ju inte bara vi som har varit med om

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 92

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

50

uppgörelsen som har sagt det. De reaktioner som vi får från människor
är också positiva, och det av flera skäl, inte bara rent ekonomiska. Över
huvud taget det faktum att vi sätter oss ner och diskuterar och inte bara
kritiserar varandra och inte kommer någon vart har bedömts som posi-
tivt. Det är klart att det ibland har varit bekymmer, och bekymren är
naturligtvis inte slut. Det måste vi vara medvetna om.

EU:s jordbrukspolitik och EU-medlemskapet ger ju oss väldiga
förutsättningar. Men det inrymmer också bekymmer, t.ex. regleringar.
Det behövs ett betydande mått av kurage från svensk sida för att vi
skall kunna stå för det som vi tycker är rätt och slåss för våra rättighe-
ter. Där har jordbruksministern redan visat att hon klarar det i de sam-
manhang där detta har varit möjligt.

Nu återstår förverkligandet av det beslut som vi fattar här i dag. Jag
utgår ifrån att jordbruksministern med samma frejdiga mod kommer att
gå till verket för att se till att det också realiseras. Allting är ju inte
självskrivet i och med att vi inte kan bestämma allting själva. Men
utgångspunkten för den svenska inriktningen är klar, och det är bra.

Svenskt jordbruk är ju viktigt från många synpunkter, för Sverige,
för konsumenterna. Det är också viktigt sett ur ett ekonomiskt perspek-
tiv, eftersom vi producerar ganska mycket inom svenskt jordbruk.
Därmed tillförs den svenska marknaden både pengar och varor.
Svenskt jordbruk producerar bra livsmedel, och det är viktigt för kon-
sumenten. Därför måste man se till att detta även i framtiden kommer
att vara möjligt och att de varor som kommer hit också håller samma
kvalitet.

Sett också från globalt perspektiv är Sverige viktigt. Vi har en roll
att spela och ett ansvar. Försörjningsmöjligheterna för människorna i
världen är inte så där alldeles självklara som man ibland försöker göra
gällande.

I det betänkande som vi nu har att behandla ges det en bra beskriv-
ning av detta. Det är en väldig framgång, och det är skönt att kunna
konstatera det. Det finns ett antal reservationer till betänkandet. Mode-
raterna har lämnat några som jag skall kommentera litet. Moderaterna
har en reservation om finansieringen av EU-avgiften. Jag delar Inge
Carlssons uppfattning att det inte är en fråga för jordbruksutskottet.
Den ingår dessutom som en del i den överenskommelse som vi träffat
med Socialdemokraterna. Därför är det något av en överloppsgärning
att ta upp det i en reservation. Frågan löser sig.

Man har en reservation om ökad satsning på bioråvaror. Det är med
tacksamhet jag konstaterar att Moderaterna intresserar sig för det. Där
kunde vi ha kommit längre om Moderaterna hade varit mer på alerten
när vi hade möjlighet att tillsammans genomföra åtgärder på det här
området, med höjda koldioxidavgifter och liknande.

När det gäller reformeringen av EU:s jordbrukspolitik får vi en ar-
betsgrupp. Jag ser det som väldigt viktigt, precis som också jord-
bruksministern redogjorde för, att kunna utveckla den svenska synen
och det svenska agerandet i det sammanhanget.

Vidare finns en reservation om återinförande av miljöavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Det fattade vi ett beslut om i

höstas, sä det behöver vi inte göra en gång till. Men här finns en liten
underlighet. I reservation 42 vill Moderaterna minska med 15 miljoner
när det gäller miljöförbättrande åtgärder till jordbruket. Vad var det vi
skulle använda pengarna till? Var det inte till miljöförbättrande åtgär-
der i jordbruket? Här vill man alltså å ena sidan använda dessa pengar
till miljöförbättringar, å andra sidan prutar man på dem. Det är litet
underligt.

Det finns för övrigt ett antal reservationer där Moderaterna vill spa-
ra på sådant som är litet mindre viktigt men också på sådant som är
ganska viktigt.

Det finns alltså en hel del att säga i detta sammanhang, men det
viktiga är att det finns en grundläggande ganska stor enighet om att
beslutet kommer att skapa bra förutsättningar som vi sedan kan arbeta
vidare på. Det måste vi gemensamt göra.

Maggi Mikaelsson tog upp ett resonemang om mjölkkvoter för ar-
rendatorerna. Det är ett bekymmer. Jag hoppas att departementet kan
lösa frågan på ett bra sätt.

I övrigt ser jag fram emot förverkligandet av beslutet.

Fru talman! Jag har inget annat yrkande än det som Lennart Daléus
redan tidigare ställt.

Anf. 53 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)

Fru talman! Jag vill göra två kommentarer. Jag vill stillsamt påpeka
för Lennart Brunander att om vi hade fattat beslut före jul, hade vi inte
kunnat fatta ett så bra beslut som vi fattar i dag. Det hade blivit ett helt
annat beslut. Det är det ena.

Det andra är att jag verkligen vill understryka det globala ansvaret.
EU-medlemskapet får inte skymma vårt ansvar för någonting som lig-
ger utanför EU, nämligen världen.

Anf. 54 LENNART BRUNANDER (c) replik

Fru talman! Jag är fullständigt överens med jordbruksministern om
de två konstaterandena. Min önskan var naturligtvis att vi även före jul
hade kunnat fatta ett bra beslut. Men när det inte var möjligt fick vi
vänta tills nu.

Anf. 55 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Jag vill bara erinra Lennart Brunander om att vi mode-
rater har gjort omprioriteringar på miljöområdet på så sätt att vi kan
spara på vissa områden. Men vi har fyllt upp de besparingarna mer än
väl genom att vi ställer upp på utnyttjandet av hela återflödet från EU.
Vi har täckt in varje krona i vårt budgetförslag på det området.

Sedan måste jag beklaga att Lennart Brunander inte var beredd att
ställa upp på en utvärdering av miljömotivet för gödselskatter. Det
beklagar jag verkligen. Men chansen finns fortfarande att rösta vår
reservation.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

51

Prot. 1994/95:92

21 april

Anf. 56 LENNART BRUNANDER (c) replik

Fru talman! När det gäller utnyttjande av återflödet från EU har fle-

ra talare redan talat om att i överenskommelsen, beslutet och betänkan-

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

det ges möjlighet att göra det under en femårsperiod, med de ekono-
miska förutsättningar som finns och med hänsynstagande till miljön.

Visserligen är det omprioriteringar som man gör, men de pengar
som man får in via handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter
skulle just användas till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Dem
vill man nu ta bort.

Sedan en kommentar till det Ingvar Eriksson sade tidigare om att
man gärna hade varit med men att man inte fick. Alla fick vara med,
alla hade möjlighet att vara med. Det var inte så att vi hade all världens
tid på oss. Det var faktiskt väldigt bråttom. Vi skulle komma till ett
ställningstagande i utskottet för att kunna presentera det inför EU. Vi
hade bara några dagar på oss. Men det fanns möjlighet för alla som
ville att vara med.

Anf. 57 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Det sista får Lennart Brunander stå för själv. Vi har inte
upplevt att någon reell möjlighet fanns. Ni gjorde upp bakom ryggen på
utskottet, inte inför utskottet. Ni kom och talade om var ni stod, och
sedan var det ett faktum. Ni hade en majoritet.

Lennart Brunander tar upp frågan om återflödet av miljöpengar från
EU inom ramen för en femårsperiod. Det är riktigt att det kan gå, men
ni har inte lyckats denna gång. Frågan är hur ni skall ha det. Nu får
majoritetspartierna börja bestämma sig.

Anf. 58 LENNART BRUNANDER (c) replik

Fru talman! Jag har litet svårt för att värdera det Ingvar Eriksson
säger om att vi inte lyckats denna gång. Vad vi lyckats med denna gång
är att utnyttja så mycket av miljöpengarna som både näringen och and-
ra bedömde möjligt det första året. Därefter skulle vi kunna få en ut-
veckling och skapa nya möjligheter. Naturligtvis kommer den ekono-
miska situationen att vara avgörande i sammanhanget. Det kan ingen
blunda för.

Anf. 59 MARIE WILÉN (c)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets hemstäl-
lan. Det känns bra att det efter den turbulenta hösten när det gäller
jordbrukspolitiken och regeringens budgetförslag nu finns ett betän-
kande med ett innehåll som ger jordbruket möjlighet till utveckling,
skapar framtidstro, gagnar landsbygden, det öppna landskapet och
sysselsättningen.

Ett av många viktiga ställningstaganden i betänkandet är att det an-
visas medel till avbytarverksamheten. Jag vill säga några ord om den.

Avbytarverksamheten ger lantbrukarna social trygghet och avbytare
jobb. Att bedriva mjölkproduktion tillhör de arbetsammaste verksamhe-
ter man kan ge sig in i. Djuren skall skötas flera gånger om dagen, året

52

runt, vardag som helg, och på fasta tidpunkter för att djuren skall trivas
och ge goda produktionsresultat.

För många av landets mjölkbönder, av vilka visserligen flertalet är
familjejordbrukare, innebär avbytarverksamheten möjlighet till ledighet
och trygghet vid eventuell sjukdom eller olycksfall. Jag tror också att
avbytarverksamhet är viktig i ett längre perspektiv. För att man skall
kunna bibehålla landskapet, särskilt hagarna, öppet och levande måste
det finnas djur. Unga människor som tar över eller startar mjölkpro-
duktion vill ha möjlighet till några dagars ledighet per månad. De unga
finner sig inte i att arbeta jämt, som kanske den äldre generationens
mjölkbönder har gjort. Därför är avbytarverksamheten viktig i ett läng-
re perspektiv både socialt och miljömässigt.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets hemställan.

Anf. 60 INGVAR ERIKSSON (m) replik

Fru talman! Jag delar Marie Wiléns uppfattning, att det är ett av de
tyngsta jobben att driva mjölkproduktion och att avbytarverksamheten
är viktig.

Men jag vill i sammanhanget erinra om att Lennart Daléus på en
LRF-stämma sade att Centern inte skulle medverka till några som helst
försämringar i avbytarverksamheten. Jag tycker att detta inte riktigt
stämmer med det som Marie Wilén nu säger. Det innebär ju dock en
försämring i förhållande till er ursprungliga inställning. Å andra sidan
är jag tacksam för att ni nu ställer upp på en kompromiss som innebär
en avtrappning och att man utreder vidare hur det skall bli i framtiden.
Vi har i princip samma uppfattning, att verksamheten är väldigt viktig.

Anf. 61 MARIE WILÉN (c) replik

Fru talman! I överenskommelsen ingår givetvis också avbytarverk-
samheten. Verksamheten har lagts på en acceptabel nivå, vilket vi tyck-
er är bra. Vi anser inte att avbytarverksamheten skall avtrappas, som
Moderaterna har föreslagit i sin motion. Vi tycker att vi genom uppgö-
relsen har sett till att avbytarverksamheten skall få fortsätta och vara på
en acceptabel nivå.

Anf. 62 DAN ERICSSON (kds)

Fru talman! Jag har valt att inte begära replik på någon annan cen-
terpartist, utan riktar mig just till Marie Wilén. Anledningen till att jag
tidigare inte har begärt replik är, som jag sade i mitt anförande, att det i
grunden är bra att Centerpartiet tillsammans med Socialdemokraterna
har förändrat inriktningen i jordbrukspolitiken, även om man inte har
nått så långt som vi hade önskat.

Min fråga till Marie Wilén om avbytarverksamheten är: Vilka ga-
rantier finns för framtiden? På den här punkten är detta väldigt diffust i
betänkandet. För hur lång tid skall det finnas garantier för avbytarverk-
samheten, som det nu ser ut?

Marie Wilén säger att nivån är acceptabel. Men den ligger ju i alla
fall, om jag inte minns fel, något under vad Centerpartiet tidigare ansåg
vara en acceptabel nivå.

Prot. 1994/95:92

21 april

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

53

Prot. 1994/95:92

21 april

Detta kanske är ett led i att man accepterar en gradvis minskning av
stödet.

Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96,
Justitie-, Jordbruks-
och Näringsepartemen-
ten

Anf. 63 MARIE WILÉN (c)

Fru talman! Jag kan bara ge samma svar som till Ingvar Eriksson,
att vi har sett till att avbytarverksamheten får fortsätta, vilket har upp-
levts positivt. Verksamheten skall ha en acceptabel nivå.

I betänkandet tar vi ställning till 1995/96 års budget i denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades efter 6 §.)

Vägverket

ZA

6 § (forts, från prot. 91) Vägverket (forts. TU18)

Anf. 64 GUDRUN LINDVALL (mp)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 18 i
betänkandet. Det är en reservation som handlar om enskilda vägar. Vi
anser att det är mycket angeläget med ett fortsatt stöd till enskilda vä-
gar, framför allt eftersom det råder hot om att det kommunala stödet till
enskilda vägar på många ställen tenderar att minska.

Att jag går upp i den här debatten beror på att jag har en motion
som behandlas i detta betänkande, vilken handlar om hur Vägverket
utnyttjar sina resurser.

Jag förmodar att många av er har åkt igenom Södertälje, den stad
som jag kommer ifrån, och då märkt att man knappt ser stan. Man åker
nämligen motorvägen, slinker sedan förbi Scania och över kanalen på
en motorvägsbro. Motorvägsbron lät för övrigt höra talas om sig för
några år sedan, då den behagade fastna i upprätt läge.

De som bor på östra sidan av kanalen och skall ta sig till västra si-
dan har vissa problem. De allra flesta måste åka in till centrum för att
sedan ta sig över på andra sidan. Vi skulle alltså behöva en förbindelse
ungefär där den nuvarande motorvägsbron är placerad. Det skulle
mycket enkelt gå att ordna med av- och påfarter till motorvägsbron. Det
finns också vägkapcitet, dvs. att ungefär lika många bilar som åker av
vid första avfarten till Södertälje skulle kunna åka upp på motorvägs-
bron för att slinka av någonstans i närheten av Scania, om möjligheten
fanns, för det är arbetsresor som det handlar om.

Detta skulle vara en ganska billig lösning. Det skulle kosta ungefär
45 miljoner, och det skulle alltså lösa våra trafikproblem i Södertälje på
ett mycket galant sätt. Detta är också ett sätt som länsstyrelsen tyckte
var mycket bra. Man anslog också pengar för några år sedan över det
s.k. LTA-anslaget för att få denna lösning till stånd.

Men det ville inte Vägverket. Vägverket anser nämligen inte att
man skall sänka hastigheten från nuvarande 90 km/tim till 70 km/tim.
Därför förordar man, hör och häpna, en parallellbro för lokaltrafiken.

Det är inte så billigt att bygga parallella broar i dag. Det skulle bli
en liten nätt affär på ungefär 330 miljoner. Man förordar alltså en lös-
ning som är 265 miljoner kronor dyrare. Inte nog med det, man har

fräckheten att tala om för Södertälje kommun att skall man kunna få en
lösning på trafikproblemen, så får kommunen kasta fram pengar - i det
här fallet 65 miljoner kronor.

Jag anser att detta visar att Vägverkets bedömningar ibland är
ganska horribla. Det finns möjligheter att spara, om regeringen ger
bättre och klarare direktiv om hur pengar skall användas. Även på
dessa områden måste det mest ekonomiska och effektiva gälla.

Naturligtvis borde Vägverket ha direktivet att om man kan lösa
problem för lokaltrafiken, så skall man göra det när det gäller så enkla
åtgärder som att sänka hastigheten samt bygga av- och påfarter till en
motorväg utan att det orsakar någon risk för trafiksäkerheten, vilket det
inte skulle göra i det här fallet.

Dessa pengar skulle t.ex. kunna användas till de enskilda vägar som
Vägverket nu inte anser sig ha råd med.

I Södertälje har politiker fått stora skrämselhickan för att Vägverket
varit så konsekvent emot av- och påfarter. Trots att det har diskuterats
mycket, har man i kommunen efter mycket starka påtryckningar känt att
man måste acceptera denna bro och också ta 65 kommunala miljoner
till denna. Inte nog med det, Vägverket kräver också att kommunen, när
så behövs, skall satsa pengar på anslutningsvägar. Det kommer att
kosta ungefär ytterligare 50 miljoner, detta i en kommunal ekonomi
som, vilket vi alla vet, är ytterst ansträngd.

Södertälje är en kommun som numera inte erbjuder barnomsorgs-
platser till föräldralediga, utan de tvingas ha syskonen hemma. Vi kan
se försämringar på många andra områden, t.ex. på den sociala sidan där
vi har mycket stora problem. Södertälje är en kommun med mycket
höga sociala kostnader.

Jag har skrivit denna motion framför allt för att informera regering-
en om Vägverkets bedömningar och om hur lättvindigt man faktiskt
hanterar pengar i dag. Ibland får man en känsla av att Vägverket har så
mycket pengar att man har svårt att göra av med dem.

Jag anser att trafiksatsningar kan vara nödvändiga, men de skall va-
ra effektiva och ekonomiskt vettiga.

Finns det en bro som kan användas för lokaltrafik, skall man natur-
ligtvis göra det.

Jag vet att vi i den här församlingen inte hanterar - som det heter -
detaljfrågor av det här slaget. Men vi hanterar den alltmer besvärliga
ekonomin, och detta är ett exempel på hur jag anser att miljoner inte
skall användas. Jag hoppas att regeringen tittar noggrant på förslaget
om att lösa ett trafikproblem och ser till att ompröva Vägverkets beslut.

Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp)

Fru talman! Vi riksdagsledamöter är här för att föra rikspolitik och
för Sveriges skull. Men vi är också valda i våra valkretsar för att i
principiellt avseende föra fram länsfrågor med lokala exempel. Detta är
en del i vårt uppdrag. Härmed vill jag betona en riksdagsledamots rätt
och skyldighet att föra fram politiska frågor i detta forum.

Fru talman! I fråga om väginvesteringarna har Miljöpartiet en mo-
tion, A442. Där står om en inriktning som bör bli föremål för en radikal

Prot. 1994/95:92

21 april

Vägverket

55

Prot. 1994/95:92

21 april

omprövning. Det bör resultera i att satsningar på motorvägar och i vissa
fall även 13-metersvägar minskar till förmån för upprustning av mindre

vägar, länsvägar, grusvägar och vägnätet i övrigt.

Vägverket

I går nämnde Karl-Erik Persson att moraset kunde var här snart.
Men det är redan här. Det var på TV häromkvällen, i Mittnytt. Man kan
inte åka på vägarna i norra Dalarna. De är över huvud taget inte farba-
ra, så dåliga är vägarna. De behöver verkligen rustas upp. Dessutom är
de några av Sveriges mest trafikerade vägar, eftersom vi har Sälenfjäl-
len och Idre.

I Dalarna planeras en del större vägprojekt, Bergslagsdiagonalen
och 13-metersväg till Falun från Borlänge. Där vill vi inte bygga ut
varken en motorväg eller ens till en 13-metersväg hela vägen till Falun.
Man har beräknat kostnaden till ca 300 miljoner kronor. Det blir säkert
dyrare.

Men vissa delar behöver förbättras, som inom andra områden i
Sverige. Men satsningar behövs både på mindre vägar och på pendeltåg
Falun-Borlänge, med ett nytt spår, något som kommer upp i TU 19
nästa vecka.

Vi har bl.a. en infart till Dala airport som kostar 40-50 miljoner.
Den är påbörjad så det är för sent att göra någonting åt den. Vi vet att
antalet flygpassagerare från Borlänge till Stockholm har mer än halve-
rats. Så den här infarten behövs inte egentligen. När riktlinjerna drogs
upp var det ett ökande antal flygresenärer. Men nu har vi fått X2000.
Nu kommer vi snabbt till Stockholm. Vi behöver inte alls åka något
flyg-

Jag yrkar bifall till reservation 7, mom. 4.

Jag skulle också ha velat yrka bifall till motion T318, men varken
yrkande 1 eller yrkande 2 finns med i någon reservation. Men vi står
bakom dem.

Jag stöder Ulf Björklund som vill att en förbifart till Ludvika skall
bli en sak för riksdagens revisorer.

Jag skall föredra litet ur vår fyrpartimotion när det gäller förbifarten
i Ludvika.

Det finns långt gående planer på att dra riksväg 60 rakt genom
Ludvika. Enligt planerna skall en modern stamväg dras genom ett en-
dast 60 m brett vägreservat, tillskapat 1950. Det kommer att få väldiga
miljökonsekvenser för områdena runt omkring. Det är helt förkastligt.

Det vi yrkar i den här motionen, med anledning av att man förstör
ovärderliga naturvärden, är att riksdagen hos regeringen begär att Väg-
verket får i uppdrag att utreda alternativa dragningar av riksväg 60
utanför Ludvika tätort och att riksdagen skall anta vad i motionen an-
förts om att beakta miljökonsekvenserna av alternativa dragningar av
riksväg 60.

Vi står bakom det här i allra högsta grad och jag tror att jag delar
den uppfattningen med flera andra talare. Ulf Björklund höll ett anfö-
rande i går och jag tror att Hans Andersson kommer att göra det i dag.
Det gäller den här Ludvikavägen som har ältats i många år. Det visar
att det finns en sådan stor opposition att jag tror att det inte går att
genomföra bygget som man har planerat. Man måste skapa en ny väg

56

utanför staden. Men där är också stora svårigheter för sjösystem och
miljöfrågor, men det finns alternativ där som innebär minimal påverkan
jämfört med de nu planerade.

Anf. 66 LENNART NILSSON (s)

Fru talman! Under 45 år har man planerat att bygga ut E 6:an bl.a.
genom Bohuslän. Orsaken till att man inte har byggt ut i den takt som
det har funnits önskemål om, bl.a. av trafikskäl, har naturligtvis varit att
vi i vårt land under den här perioden har byggt vägar inte utifrån tra-
fikmängd och annat utan även av regionalpolitiska skäl. Det må natur-
ligtvis vara hänt och även viktigt att man gör det.

Det är bara att konstatera att E 6 är en Europaväg som utnyttjas av
enormt stor och tung trafik, bl.a. går 50-60 % av Norges export på den
här vägen. Det kan man tycka illa om, det kan man tycka bra om. Men
faktum är att Europaväg 6 är under all kritik.

Med utgångspunkt från de formuleringar som riksdagen tidigare har
gjort när det gällt att bygga ut E 6 till motorväg fram till norska gränsen
kan man notera att det har funnits en bred uppslutning kring det här,
inte minst i Bohuslän, även om man när man studerar massmedier och
rikstidningar kan tro att det finns en enorm folkstorm mot ett vägbygge
som handlar om att bygga ut E 6 till motorväg. Det stämmer inte. Ofta
har de som har protesterat kommit från andra trakter av landet för att
visa att man inte skall göra något för samhällsutvecklingen.

När man nu diskuterar att förändra målstandarden utgår jag ifrån att
man måste bedöma utbyggnaden av E 6 till motorväg utifrån trafikpo-
litiska, miljömässiga och andra skäl. Det sker årligen åtskilliga dödsfall
på den här vägen.

Bohuslän är ett sådant landskap som gör att det tyvärr blir dyrare att
bygga väg i Bohuslän än att bygga väg i Skåne. Bohuslän är ett land-
skap som består av dalar. Det handlar om jordskredsrisker, man skall ta
sig över vattendrag osv. Det innebär att det blir dyrare att bygga väg.
Det tycker jag att det finns anledning att ta hänsyn till, med tanke på
den trafikmängd som finns på den här vägen. Därför hoppas jag nu att
man snabbt kan fatta beslut om hur det här skall se ut.

Nu pågår en diskussion. Vägverket har gjort en del utredningar uti-
från olika utgångspunkter för att i första steget fatta beslut om hur för-
bindelsen över Uddevalla skall gå. Då handlar det framför allt om leden
Sunninge-Sund, som innebär att man sparar 13 km väg mellan Göte-
borg och Oslo. Det innebär en rad vinster för att minska olycksfallsris-
ker m.m.

Man måste någon gång bestämma sig och det är angeläget. Man kan
inte hålla på och förändra förutsättningarna. Det innebär problem för
många människor som finns utefter de sträckor det här handlar om. Vi
måste alltså någon gång försöka fatta beslut om hur det skall se ut.

Även om det nu finns en del motstånd mot det här har de stora par-
tierna, i varje fall i vårt område, en bred uppslutning kring att det måste
ske en utbyggnad av E 6 till motorväg utifrån ekonomiska skäl, trafik-
politiska skäl och miljöskäl. Motorvägen i det här landskapet går att
göra rakare. Den kräver mindre utrymme i form av mark, eftersom man

Prot. 1994/95:92

21 april

Vägverket

57

Prot. 1994/95:92

21 april

kan bygga en motorväg litet krokigare än om man bygger en 13-
metersväg.

Vi tycker alltså att det nu är dags att man uppfyller de här målsätt-

Vägverket

ningarna. Sedan kan vi naturligtvis av samhällsekonomiska skäl vara
medvetna om att det kanske inte kommer i den takt som vi vill. Men det
får vi naturligtvis acceptera. Men vi tror att det är viktigt att E 6:an
byggs ut till motorväg, inte minst med tanke på den enorma trafik-
mängd och de olycksfall som förekommer på den här vägsträckan.
Naturligtvis ser vi det här som ett led i en näringspolitiskt viktig sats-
ning för att kunna klara de delar av norra Bohuslän som har det be-
svärligt av sysselsättningspolitiska skäl.

I detta anförande instämde Sverre Palm och Lisbet Calner (båda s).

Anf. 67 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik

Fru talman! Jag är förvånad. Lennart Nilsson borde känna till att
Västkusten är en ansträngd region. Ett kännetecken för Västkusten är
att där inte finns samma jordmån som i Stockholmsregionen.

Jag tycker att Lennart Nilssons inlägg var ganska diffust. Å ena si-
dan ja, å andra sidan nej eller kanske. Det måste vara klara linjer för
hur man skall bygga. Där håller inte argumentet att en motorväg skulle
vara miljövänligare. Folk tenderar att höja hastigheterna på motorvä-
gar.

Anf. 68 PER LAGER (mp) replik

Fru talman! Det är faktiskt snarare tvärtom, Lennart Nilsson. Den
samhällsekonomiska olönsamheten är klar för Bohuslän på lång sikt
med en fortsatt motorväg. Det gäller framför allt om man tittar på sam-
hället i stort och därmed också räknar med naturen, som är nära nog
utslagen i vårt landskap.

En motorväg är inte en miljösatsning. Det är tvärtom. När Lennart
Nilsson däremot talar om olycksriskerna kan antalet olyckor på en
motorväg visst minska. Men det kan ske på många andra sätt, som bl.a.
statsrådet nämnde i går, t.ex. med skilda plankorsningar m.m.

En motorväg är att bygga fast sig i ett system som vi borde ha läm-
nat för länge sedan. Just vid Sunninge-Sund går en gräns där vi går in
på ett riksintressant område med en oerhört känslig natur med vatten
och geologiskt intressanta ställen som vi kommer att förstöra med en
motorväg, som jag nämnde här i går.

Det är dags att sätta stopp för motorvägen och i stället se till att vi
satsar på järnvägen och kustsjöfarten. Det är det vi har sagt att vi skall
göra, inte att bygga vidare på den stora motorvägen. Därför tycker jag
också att det är intressant att statsrådet i går nämnde omprövningen av
målstandarden och att 13-metersvägarna i stället bör få företräde.

Anf. 69 LENNART NILSSON (s) replik

Fru talman! Jag tror det är dags att avliva myten om att det är själva
vägen som är orsaken till problemen. Det upprepas här tydligt från

58

miljöpartister i vartenda anförande att det är själva vägen som är pro-

blemet. Ett av problemen med miljön i Bohuslän är utsläpp som kom-
mer från kontinenten och som kräver internationella överenskommel-
ser.

Det är inte vägen i sig som utgör miljöproblemet, utan det är möj-
ligtvis bilen. Det gäller då att se till att vi får bilar som är miljövänliga.
Vi kan naturligtvis hålla på att drömma om att bilen inte skulle vara ett
redskap, ett instrument, för att öka friheten för människor. Men bilen
ger en möjlighet för människor att kunna bo kvar bl.a. i norra Bohuslän
och kunna ta sig till jobbet i Göteborg, Uddevalla eller på andra orter.

Bilen ger alltså människor en möjlighet att kunna leva, bo och verka
i dessa regioner. Det är därför inte vägen som är problemet, utan det
handlar om andra faktorer. Det tycker jag är väldigt viktigt att komma
ihåg.

Motorvägen i sig gör att trafiken lättare tar sig fram. Om man nu
kör för fort och släpper ut för mycket får man reglera hastigheten efter
det. Motorvägen innebär att det blir mer lättillgängligt att ta sig fram.
Det blir inte som nu stora trafikproppar, inte minst varje sommar, där
trafiken står och spyr ut avgaser och fördärvar miljön inte bara i Bohus-
län utan också i andra delar av landet därför att tillgänglighet inte finns.
Det är inte motorvägen i sig som det är fel på, utan det handlar om
andra faktorer. Det är där vi skall åtgärda problemen.

Anf. 70 PER LAGER (mp) replik

Fru talman! Jag antar att Lennart Nilsson har läst den rapport som
Vägverket gav ut nu senast i mars 1995 och som var efterfrågad av
regeringen. Där har man inte tagit upp de alternativ som regeringen
ville ha, nämligen en annan sträckning runt Uddevalla, dvs. en koppling
till den nuvarande E 6:an.

Det är märkligt att nämna att Miljöpartiet på något sätt skulle vara
emot miljösatsningar när vi är emot den stora motorvägen. Det är tvärt-
om, Lennart Nilsson. Jag fick i varje fall den uppfattningen att Lennart
Nilsson menade det.

Satsningen på vägtrafik är någonting som vi skall komma ifrån. Jag
tror att vi alla på något sätt i grunden är överens om det. De tunga
transporterna skall ske på järnväg och i vårt landskap med hjälp av
kustsjöfarten. Att göra det lättare och bädda för en ökad trafik är inte
en satsning på miljön, det är tvärtom.

Jag kan bara konstatera att vi har oerhört olika utgångslägen och
värderingar när det gäller miljön. Sedan tror jag att just E 6:an och de
stora motorvägarna är system för att bygga samman de stora metropo-
lerna i Europa, Lennart Nilsson, och inte någon hjälp för oss i Bohuslän
att ta oss fram och tillbaks. Det har helt andra syften.

Anf. 71 LENNART NILSSON (s) replik

Fru talman! Jag kan bara konstatera att dåliga och krokiga vägar
aldrig kan vara bra för miljön. Om man bygger en väg över Sunninge-
Sund som är 13 km kortare innebär det naturligtvis en miljövinst.

Prot. 1994/95:92

21 april

Vägverket

59

Prot. 1994/95:92

21 april

Anf. 72 BÖRJE NILSSON (s)

Fru talman! Mitt inlägg skall handla om E 22:an, som går tvärs ige-

nom Skåne. Här har statsrådet tvärtemot tidigare ställningstagande

Vägverket

förordat att målstandarden skall vara 13 m med rätt att avvika då det är
uppenbart att en avvikelse skulle innebära betydande samhällsekono-
miska effektivitetsvinster.

E 22 är en viktig pulsåder i sydöstra Sverige via Karlskrona och
Kristianstad till Malmö. E 22:an kommer också att väsentligt öka i
betydelse i framtiden. Då riksdagen våren 1994 fastställde de långsikti-
ga investeringsplanerna för vägnätets utbyggnad hade E 22:an en
mycket hög prioriteringsgrad.

Vi finner nu regeringens förslag om en standardförsämring av E 22
mycket olycklig med hänsyn till vägens stora betydelse för trafiken i
hela södra Sverige. Vi har uttryckt våra synpunkter i en motion, T341,
och menar att mycket talar för att motorväg bör byggas på sträckan
Kristianstad-Malmö. Vi förutsätter att regeringen gör en noggrann
samhällsekonomisk bedömning av fördelarna med motorväg på denna
sträcka innan beslut om målstandard fattas.

Jag ser i betänkandet att utskottet har ägnat mycket tid åt den här
frågan och gjort en grundlig behandling och också tagit till sig våra
argument, vilket vi vill tacka för. Utskottet håller fast vid att inte minst
trafiksäkerhetsskäl talar för att det kan vara lönsamt att på sikt bygga ut
flera av de stamvägsavsnitt som regeringen aktualiserat till motorvägs-
standard.

Utskottet konstaterar också att motionen i allt väsentligt är tillgodo-
sedd. Jag tolkar utskottet på det sättet att det inte nu, i motsats till stats-
rådet, vill binda sig för en målstandard för E 22:an utan först efter
ytterligare samhällsekonomiska och trafiktekniska bedömningar.

Vi tycker att man har resonerat klokt i utskottet. Det är nu viktigt att
detta utskottets ställningstagande får ligga till grund för en fortsatt
handläggning av den här frågan.

Anf. 73 HANS ANDERSSON (v)

Fru talman! Jag brukar inte hålla anföranden om lokalpolitiska företeel-
ser. Jag tycker det är viktigt att vi i riksdagens talarstol talar om det
som tillhör riksdagens område. Den fråga jag tänkte nämna litet grand
om, och som har berörts tidigare, gäller riksväg 60 vid Ludvika och har
formulerats i motion T318. Det är egentligen inte någon lokal fråga,
utan jag vill göra riksdagen uppmärksam på att det är en principiell
fråga. Våra yrkanden i flerpartimotionen innebär inte att vi vill ha
pengar. Vi vill inte ha något byggt nu som inte skulle byggas.

Vi vill att Vägverket skall ha i uppdrag att utreda en förbifart förbi
Ludvika. Vi vill att det skall göras på grundval av miljökonsekvensbe-
skrivningar. Detta har inte skett.

I går när jag lyssnade på kommunikationsminister Ines Uusmann
som starkt betonade miljöansvaret när trafikpolitiken skall byggas upp
blev jag glad. Men Vägverkets bedömningar och Vägverkets traditio-
nalism skiljer sig från detta. Det gäller även det som kan förekomma i

60

kommunfullmäktige och i en traditionell kommunstyrelse som tycker

att ett vägreservat från 1950 - det är 45 år sedan - skall utnyttjas. Det
baserades på en helt annan stadsbild och helt andra värderingar.

Sedan 1950 har staden Ludvika byggts just kring det som var ett ba-
ra 60 meter brett vägreservat. Det finns villor, hyreshus, skolor och
daghem. Här skall vägen gå tvärs över sjöar rakt genom Ludvika. Allt
talar emot detta. Om 10 eller 20 år kommer man att säga: Hur kunde
man göra så, vem kunde stoppa det och varför kunde det inte stoppas?

Vi har väckt frågan här i riksdagen därför att vi har velat ha riksda-
gens uttalande om att Vägverket måste ta det som är uttalat i direktivet
till Kommunikationsutredningen på allvar. Det betonar Rolf Annerberg
ofta i sina uttalanden. Det som är uttalat efter Riomötet är principerna
som ligger inbakade i Agenda 21.

Det handlar om allergier, buller och om att inte få barriärer som stör
både synintryck och möjligheter att röra sig. Det handlar om att inte
fördärva riksintressen av naturtyp och av annan typ. I Ludvikafallet
lyckas man förstöra allt. Detta är en gammal seg fråga. Vägverket har
malt den. Det finns gamla traditionella beslut från Ludvika kommun.

Jag skulle vilja lägga ett yrkande när det gäller detta, men min ex-
trema lojalitet med fru talmannen förbjuder mig att gör det. Jag ser att
det inte heller finns någon reservation i betänkandet. På s. 36 står det
att utskottet avstyrker regelmässigt och summariskt motionsyrkanden
av denna typ. De får ingen reell behandling.

Jag vill påstå att detta är en principiell fråga som egentligen säger
att lokalt ute i landet tar inte myndigheter det ansvar som myndigheter
skall göra om de vill följa de principer för kommunikationsutbyggnad
som riksdagen har ställt sig bakom och som Sverige har ställt sig bak-
om genom att anta skrivningarna i Riokonventionen.

Jag hoppas att man kan komma till skott ändå. Jag hoppas att vi
med opinionens makt och genom att frågan också är väckt med stort
allvar här i riksdagen kan tvinga Vägverket att göra en ny utredning
och en riktig utredningen. Det finns alternativ, men de hamnar några
kilometer utanför Ludvika stad. Då får man gå söder om sjöarna.

Med tanke på att det nu finns en plan som bygger på att vi skall
förstärka vägen från Örebro genom Dalarna upp till Gävle skall man
inte bygga in den i en stad som sker i Ludvika. Man skall dra den utan-
för. Men då finns det traditionella intressen som tror att Ludvika dör
om vägen går utanför. Hur skall det då gå för köpmännen? Då är det
väl bättre att bilköerna stannar och att man kan gå in och köpa korv, ost
och en kavaj och gynna den lokala köpenskapen. Detta är gammalt
toktänkande. Man förstör en stad och gör den oattraktiv. Vi kommer att
få alla de allergier som följer med luftföroreningar.

Därför vädjar jag, även om jag med respekt för riksdagens arbets-
former inte yrkar, att man ställer sig bakom vårt krav på en rejäl utvär-
dering som tar miljöpolitiska skäl på allvar. Jag hoppas att vi kan hitta
en verklig förbifart så att det inte blir en genomfart på en stor riksväg
som ingår i det nationella stamnätet genom en tätort.

Med dessa ord, och en halv minut innan jag behöver, vill jag avslu-
ta utan att formellt yrka något. Men i anden är jag stark, fru talman.
Tack för ordet!

Prot. 1994/95:92

21 april

Vägverket

61

Prot. 1994/95:92

21 april

Anf. 74 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik

Fru talman! Som Hans Andersson säger har man inte lyckats uppfyl-

la flera av de krav som framförts i Agenda 21. De gäller bl.a. det om

Vägverket

försiktighetsprincipen. Man kan även nämna klimatkonventionen. Där
har man inte lyckats med någonting. Man har alltså inte lyckats uppnå
de mål som man har ställt sig bakom.

Miljöpartiet är det parti som har skrivit något om direktiv för Väg-
verket, vilket i princip saknas i dag. Det är mycket farligt när det kom-
mer formuleringar från utskottet om att man summariskt skall avstyrka
yrkanden eftersom riksdagen inte lägger sig i. Vilken möjlighet får då
andra instanser att uttala sig?

Jag vill anknyta till det som Hans Andersson sade om den situation
som finns i Ludvika där man inte kan hävda sig. Jag hoppas på samar-
bete med Hans Andersson för att kunna ge Vägverket ordentliga direk-
tiv i framtiden.

Anf. 75 HANS ANDERSSON (v) replik

Fru talman! Jag delar Elisa Abascal Reyes uppfattning i den här
frågan. Jag tackar för stödet i anden. Jag skall låta det bli ett stöd i
kampen mot att den här vägen över huvud taget skall kunna realiseras.
Om det inte går att prata får man väl göra det på andra sätt.

Anf. 76 JAN-OLOF FRANZÉN (m)

Fru talman! Jag skall fatta mig ganska kort. Jag har avlyssnat debat-
ten vad gäller anslag till de enskilda vägarna i landet och vill gärna ge
min syn på dessa vägars betydelse för vårt lands ekonomi.

På dessa vägar transporteras i de flesta fall Sveriges gröna guld,
skogen. Ingen i denna kammare vill väl förhindra att denna för vårt
land så viktiga råvara kommer fram till sin destinationsplats. Även
dagliga transporter av livsmedel, skolbilar och post färdas på det en-
skilda vägnätet.

Fru talman! Jag känner väl till det statsfinansiella läget. Men att mer
än halvera bidraget till de enskilda vägarna är detsamma som att lägga
en död hand över stora areella områden i vårt land.

Jag tror, trots vår för dagen så dåliga ekonomi, att vi måste se ljust
på framtiden. Då kommer våra mindre vägnät att spela en mycket stor
roll inte bara för de människor som bor vid de enskilda vägarna utan
också för den ökande turism som kommer till vårt land.

Med detta, fru talman, vill jag instämma i Ulla Löfgrens tidigare yr-
kande.

Överläggningen var härmed avslutad.

62

Beslut

JoU13 Statsbudgeten för budgetåret 1995/96
(Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet och Näringsde-
partementet)

Mom. 1 (den svenska jordbrukspolitiken)

1. utskottet

2. res. 1 (m)

Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.

Mom. 12 (skötsel av åkermark)

1. utskottet

2. res. 10 (mp)

Votering:

264 för utskottet

12 för res. 10

73 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     140 s, 57 m, 20 c, 21 fp, 17 v, 9 kds

För res. 10:       1 m, 11 mp

Frånvarande:    21 s, 22 m, 7 c, 5 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Carl Fredrik Graf (m) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats
ha röstat nej.

Mom. 22 (stöd till avbytarverksamhet m.m.)

1. utskottet

2. mot. Jo262 yrk. 10 och Fi216 yrk. 19 delvis (kds)

Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.

Mom. 32 (regionala stöd till jordbruket)

1. utskottet

2. mot. Jo263 yrk. 6 (kds)

Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.

Mom. 53 (fördelning av mjölkkvoter)

1. utskottet

2. res. 38 (m)

Votering:

197 för utskottet

88 för res. 38

64 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:    140 s, 20 c, 17 v, 11 mp, 9 kds

För res. 38:      66 m, 22 fp

Frånvarande:    21 s, 14 m, 7 c, 4 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Prot. 1994/95:92

21 april

63

Prot. 1994/95:92

21 april

Mom. 54 (mjölkkvoter och arrenden)

1. utskottet

2. res. 39 (v)

Votering:

267 för utskottet

17 för res. 39

I avstod

64 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:    140 s, 66 m, 20 c, 22 fp, 10 mp, 9 kds

För res. 39:      17 v

Avstod:        1 mp

Frånvarande:    21 s, 14 m, 7 c, 4 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Mom. 69 (Statens växtsortnämnd)

1. utskottet

2. res. 41 (mp).

Votering:

255 för utskottet

28 för res. 41

66 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     139 s, 65 m, 20 c, 22 fp, 9 kds

För res. 41:      17 v, 11 mp

Frånvarande:    22 s, 15 m, 7 c, 4 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

TU18 Vägverket

Mom. 1 (bolagisering av Vägverkets produktionsdivision)

1. utskottet

2. res. 1 (m).

Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.

Mom. 4 (väginvesteringarnas allmänna inriktning, stamvägnätets ut-
byggnadstakt och vissa stamvägsavsnitts målstandard)

1. utskottet

2. res. 6 (v)

3. res. 7 (mp)

Förberedande votering:

24 för res. 6

II för res. 7

248 avstod

66 frånvarande

Kammaren biträdde res. 6.

64

Huvudvotering:

227 för utskottet

26 för res. 6

19 avstod

77 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     137 s, 58 m, 3 c, 21 fp, 8 kds

Förres. 6:       17 v, 9 mp

Avstod:         2 m, 14 c, 2 mp, 1 kds

Frånvarande:    24 s, 20 m, 10 c, 5 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Birgit Henriksson (m) anmälde att hon avsett att rösta ja men markerats
ha avstått från att rösta.

Mom. 6 (drift och underhåll av statliga vägar m.m.)

1. utskottet

2. res. 10 (m)

3. res. 11 (c)

Förberedande votering:

66 för res. 10

19 för res. 11

196 avstod

68 frånvarande

Kammaren biträdde res. 10.

Huvudvotering:

187 för utskottet

65 för res. 10

30 avstod

67 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     140 s, 1 m, 20 fp, 8 v, 10 mp, 8 kds

Förres. 10:      65 m

Avstod:         20 c, 2 fp, 6 v, 1 mp, 1 kds

Frånvarande:    21 s, 14 m, 7 c, 4 fp, 8 v, 7 mp, 6 kds

Mom. 8 (anslag till Byggande av vägar)

1. utskottet

2. res. 13 (c)

Votering:

177 för utskottet

20 för res. 13

82 avstod

70 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     139 s, 4 m, 21 fp, 5 v, 8 kds

För res. 13:      20 c

Avstod:          59 m, 11 v, 11 mp, 1 kds

Prot. 1994/95:92

21 april

5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 92

Prot. 1994/95:92

21 april

Frånvarande:    22 s, 17 m, 7 c, 5 fp, 6 v, 7 mp, 6 kds

Mom. 13 (bidrag till drift och byggande av enskilda vägar m.m.)

1. utskottet

3. res. 18 (c, mp)

Votering:

181 för utskottet

41 förres. 18

63 avstod

64 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     140 s, 4 m, 21 fp, 16 v

För res. 18:       20 c, 1 fp, 11 mp, 9 kds

Avstod:         62 m, 1 v

Frånvarande:    21 s, 14 m, 7 c, 4 fp, 5 v, 7 mp, 6 kds

Mom. 18 (saltning av vägar)

1. utskottet

2. res. 19 (mp)

Votering:

253 för utskottet

22 för res. 19

3 avstod

71 frånvarande

Kammaren biföll utskottets hemställan.

Partivis fördelning av rösterna:

För utskottet:     138 s, 63 m, 20 c, 19 fp, 13 v

För res. 19:      3 fp, 1 v, 10 mp, 8 kds

Avstod:          1 s, 2 m

Frånvarande:    22 s, 15 m, 7 c, 4 fp, 8 v, 8 mp, 7 kds

Övriga moment

Kammaren biföll utskottets hemställan.

66

Beslut om uppskjuten votering

På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att trafikut-
skottets betänkande TU19 fick avgöras vid arbetsplenum den 26 april.

Meddelande om aktuell debatt

Anf. 77 ANDRE VICE TALMANNEN

Jag får anmäla att Kristdemokraternas riksdagsgrupp framställt öns-
kemål om aktuell debatt om det oprovocerade våldet.

Talmannen har beslutat att sådan debatt skall anordnas onsdagen
den 26 april kl. 9.00.

Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:

Till talmannen

För kristdemokraternas räkning vill jag härmed hemställa om en
särskild riksdagsdebatt om det oprovocerade våldet.

Ett antal händelser med inslag av allt grövre våld har på senare år
drabbat Sverige varav en del fall röner stor medial uppmärksamhet. Det
tycks som om våldet ökar både vad gäller utbredning och karaktär. Det
går självfallet inte att peka ut en enda orsak till det grova våldet - och
inte en eller ett par åtgärder som hastigt skulle stoppa våldshändelser-
na.

Nu förs en diskussion på arbetsplatser, i hemmen och i offentlig de-
batt omkring våldets omfattning, orsaker och möjligheterna att motver-
ka detta. I riksdagen bör också en debatt på detta tema komma till stånd
med debattörer på hög nivå, helst partiledarnivå. Det är bakgrunden till
vår begäran.

Stockholm den 20 april 1995

För kristdemokraterna

Göran Hägglund

7 § Köp av kollektivtrafik

Föredrogs
Trafikutskottets betänkande 1994/95:TU19
Köp av kollektivtrafik (prop. 1994/95:100 delvis)

Anf. 78 BIRGITTA WISTRAND (m)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till moderaternas re-
servation nr 1.

När länsstyrelserna för några år sedan gjorde sina första planer över
framtida trafik visade det sig, om man lade samman de olika planerna,
att förslagen faktiskt hade gjorts på en befolkning på 80 miljoner. Som
ni vet har Sverige bara tiondelen så stor befolkning, dvs. 8 miljoner.
Och tack och lov för det! Men det är bra med många invånare om man
vill planera för kollektivtrafik på räls, därför att den trafiken är både
dyrbar och kräver stora investeringar men också ett stort befolknings-
underlag, om den skall löna sig och bli effektiv.

Ibland får jag en känsla av att årets motionärer tycker att Sverige
har just 80 miljoner invånare, precis som länsplanerarna på sin tid
tyckte, när jag läser om all den trafik som motionärerna tycker att sta-
ten skall köpa.

Det var den borgerliga regeringen som började avreglera järnvägs-
trafiken och konkurrensutsätta den. Det fick med en gång mycket goda
resultat. Men tyvärr kom i höstas beskedet från den nya socialdemo-
kratiska regeringen att den här avregleringen skulle avstanna. Som skäl
angav man att det saknades totala analyser av vad som skulle ske när
konkurrensutsättningen kom i gång.

Prot. 1994/95:92

21 april

Köp av kollektivtrafik

67

Prot. 1994/95:92

21 april

Jag bara frågar: När var det så att man kunde göra en total analys av
vad som skulle hända när man fattade ett visst beslut?

Jag tycker att vi har nog med exempel på vad konkurrensutsättning

Köp av kollektivtrafik

betyder. Vi kan bara titta på flyget, där det betydde såväl effektivare
trafik och mer trafik som kundvänligare trafik. Vi kunde också se att
den begränsade avreglering som skedde under den borgerliga regering-
en betydde kostnadssänkningar på mellan 20 och 40 %. Vi har nyligen
kunnat se hur det lilla konkursmässiga förlustföretaget Citymail kunde
få konkurrenten Posten att både höja effektiviteten och sänka kostna-
derna.

Nog vet vi vad konkurrens och avreglering betyder.

Det skulle bli bättre trafik till lägre kostnader om SJ inte hade mo-
nopol på spåren.

I dag utgörs SJ:s persontrafik ungefär till hälften av kommersi-
ell och till hälften av samhällsköpt trafik. Det är ungefär 2 miljarder
som trafikhuvudmännens trafik omsätter. Hittills är det bara 100 miljo-
ner som man har kunnat konkurrensutsätta.

Vi moderater menar att det i dag finns två skäl till att fortsätta av-
regleringen. Det ena skälet är det statsfinansiella läget, som kräver att
vi sparar varje krona och samtidigt får en effektivare trafik. Det har vi
alla glädje av.

Det andra skälet är att vi måste få klarhet om vad trafiken på räls
egentligen kostar. Vi menar därför att ett ideal vore att varje trafikslag
kan stå för sina egna kostnader. Vi vet i dag inte vilka kostnaderna är så
att vi kan se hur det ser ut. Därför kan vi bara säga att vi i princip vet
att Telia och Sjöfartsverket i dag går med överskott, men att det om-
vända gäller för SJ och Banverket. Därför menar vi att vi borde ha ett
långsiktigt mål, som talar om lika behandling av de olika trafikslagen.

Vad jag kräver, herr talman, är en översyn av förhållandet mellan
statens intäkter och utgifter för de olika trafikslagen, så att vi på sikt får
sådana förhållanden att varje trafikslag fullt ut finansierar sin egen
infrastruktur. I andra hand vill jag se en utveckling där vi ser möjlighe-
terna till en ökad marknadsutsättning inom respektive trafikslag.

Vi menar att det därför är viktigt att upprätthålla konkurrensen inom
kommunikationsområdet. Fri företagsamhet gynnas av en fortsatt av-
reglering, liksom den tekniska utvecklingen.

Det här betyder att subventioner och bidrag från det allmänna kan
undvikas i största möjliga utsträckning. Jag sade tidigare att flyget
visade vad det innebar när man kunde genomföra en ordentlig avregle-
ring.

Kanske skulle en fortsatt avreglering betyda att det som kallas för
olönsam järnvägstrafik faktiskt kan bli lönsam, och då skulle vi gynna
den tvåfalt. Dels skulle någon tjäna pengar på att genomföra trafiken,
dels skulle vi skattebetalare slippa betala för den. Om det nu måste
finnas trafik som är subventionerad så skulle den också, menar jag, bli
upphandlad i konkurrens. Det faktum att trafiken är subventionerad
behöver inte heller betyda att den måste vara i offentlig ägo. Jag menar
att olönsam trafik skulle kunna drivas av andra företag än SJ.

68

Med en upphandling i konkurrens kan kostnaderna också hållas
nere och subventioneringen redovisas tydligt. Skattebetalarna slipper
därmed ett ekonomiskt risktagande.

Därför menar vi moderater att i och med att vi fortsätter med kon-
kurrensutsättningen blir det också möjligt att sänka kostnaderna för
inköp och upphandling av den olönsamma järnvägstrafiken. Vi menar
att det här kan och bör göras i två steg. För budgetåret 1995/96 kan
anslaget minskas med 150 miljoner kronor och året därpå med 250
miljoner kronor.

Redan i höstas tog vi upp den här frågan och menade att de extra 10
miljoner kronor som gick till den s.k. Mittlinjen borde ha kunnat rym-
mas inom anslaget. Förutom konkurrensen tror vi att nedläggningen av
de mest olönsamma järnvägslinjerna skall kunna finansiera den här
åtstramningen. Dessutom kan kommuner och trafikhuvudmän upphand-
la egen tågtrafik om de anser att det har regionalpolitisk betydelse.

Jag vill också säga att när man skall upphandla järnvägstrafik, bör
man faktiskt göra en helhetsbedömning av transportproblemet över
huvud taget. Det kanske inte alls är fråga om järnvägstrafik. I den här
helhetsbilden av problemet skall man titta på kostnader, man skall ta
miljöhänsyn och se över kundanpassningen. Det är också viktigt att se
till flexibiliteten för att se på vilket sätt man bäst kan lösa ett visst
transportproblem. Då kan resultatet faktiskt bli att man i stället för
järnvägstrafik upphandlar buss-, taxi-, båt- och kanske t.o.m. flygtrafik.
Därför tror jag att en ordentlig genomgång av de här frågorna behövs.

Upphandlingen har faktiskt gått till på samma sätt sedan 1988. Där-
för tycker jag att det finns skäl att närmare studera vilken effekt den här
upphandlingen har fått. Vad betydde inköpen? Hur många passagerare
reste med tågen? Fick trafiken den regionalpolitiska betydelse som man
ofta framhåller eller vad blev det av den? Är det här en fråga som skall
utredas av kommittén eller kan vi begära av Kommunikationsdeparte-
mentet att vi redan till nästa år skall få en redovisning om hur den här
trafiken har lönat sig? Jag vet inte hur det är, men jag vill framhålla att
det är oerhört viktigt att vi får ett ordentligt beslutsunderlag innan vi
fattar beslut om hur den här trafiken skall upphandlas.

Anf. 79 SVEN BERGSTRÖM (c)

Herr talman! Först vill jag göra några kommentarer till Birgitta
Wistrands inlägg. I utskottet har det i huvudsak rått enighet om inrikt-
ningen i det här förslaget. Moderaterna vill dock dra ner på anslaget i
år och signalerar ännu större nedskärningar för nästa år.

Jag tycker att Moderaternas linje i den här frågan signalerar att man
har lägre ambitioner när det gäller att skapa ett miljöanpassat trafiksys-
tem. Man har lägre ambitioner när det gäller regionalpolitiken. Det går
inte att tolka på annat sätt, även om man talar om att det här också kan
klaras av med mera inslag av fri konkurrens.

Från Centerns sida står vi i huvudsak bakom betänkandet. På en
punkt tycker vi att det är strategiskt viktigt att markera en avvikande
mening. Det gäller nattågstrafiken från södra Norrland via Dalarna ner
till Göteborg och Malmö. Vi har sagt att här bör riksdagen slå fast att

Prot. 1994/95:92

21 april

Köp av kollektivtrafik

69

Prot. 1994/95:92

21 april

Köp av kollektivtrafik

70

den här trafiken skall fortsätta. Vi menar att det kan regleras mot den
planerade inleverering av vinst som SJ skall göra fr.o.m. 1997. Man
behöver alltså inte anslå extra medel.

Jag vill rikta en fråga till socialdemokraterna i utskottet. Varför har
ni bytt fot i detta ämne? Vid riksdagens debatt i de här frågorna förra
året, då socialdemokraterna företräddes av Ulrica Messing, hade ni
också samma grundsyn när det gäller vikten av att låta södra Norrland
ha kvar sin oerhört viktiga nattågsförbindelse söderut. Nu går ni ifrån
den här linjen och jag skulle vilja be de socialdemokratiska företrädar-
na i utskottet att redovisa vad som har hänt. Har vikten av att upprätt-
hålla den här förbindelsen minskat? Har veckopendlandet minskat, eller
varför backar ni från den här ståndpunkten?

Från Centerns sida vill vi gärna betona vikten av att ha kvar den här
förbindelsen. Därför har vi en reservation. Jag vill därför yrka bifall till
reservation nr 2 avseende mom. 1.

Anf. 80 BIRGITTA WISTRAND (m) replik

Herr talman! Sven Bergström talar nu om att konkurrens inte skulle
kunna påverka kostnaderna för inköp av kollektivtrafik. Jag undrar vad
han menar med det. Tror inte herr Bergström att det är möjligt att sänka
kostnaderna? Har ni alla de pengar som behövs?

Anf. 81 SVEN BERGSTRÖM (c) replik

Herr talman! Vi tror på fri konkurrens, men vi tror inte att det kan
ske underverk på kort tid genom konkurrens. Därför menar vi att staten
måste ha kvar en hög ambitionsnivå när det gäller de här områdena.
Därför är vi också beredda att anslå de här pengarna.

Anf. 82 BIRGITTA WISTRAND (m) replik

Herr talman! Jag sade i mitt anförande att även om trafiken skall
subventioneras så kan den konkurrensupphandlas. Den behöver inte
heller drivas av SJ. Skall vi kunna få i gång en utveckling så måste vi
faktiskt börja förändra och våga ta de här stegen. Vi har sett vilken
enorm betydelse det har bara vi sätter i gång konkurrensen. Jag nämnde
också Citymails oerhörda betydelse för Postens effektivisering.

Varje litet steg har stor effekt. Det är synd att inte Centerpartiet vill
stödja den här typen av diskussion.

Anf. 83 SVEN BERGSTRÖM (c) replik

Herr talman! Moderaternas förslag skulle naturligtvis innebära att
de mest trafiksvaga delarna slås ut. Detta är inte attraktivt för de som
vill konkurrera med SJ och andra trafikutövare. Den enda konkreta
effekten av det moderata förslaget skulle vara att de mest trafiksvaga
linjerna i landet skulle läggas ner. Det skulle inte bli någon rusning av
trafikutövare. Det visar all erfarenhet.

Anf. 84 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Det handlar nu om upphandling av järnväg. Miljöpar-
tiet vill öka anslagen för den upphandlingen. För att järnvägstrafiken

skall ökas i sådan omfattning som Miljöpartiet vill behövs flera vagnar.
I dag är det brist på vagnar. Miljöpartiet anser att staten likaväl som
den satsar på materiel inom försvaret också kan satsa på materiel inom
SJ så att man kan effektivisera. Om man sätter in flera vagnar får man
också mera kontanter, om tågen går dit de skall när de skall.

Det är viktigt att man tittar på vad det innebär när man drar in olika
järnvägar. 13 miljoner behövs t.ex. - eller behövdes åtminstone före jul
- för att bevara nattågstrafiken från Gävle-Borlänge ner till Göteborg
och från Gävle-Borlänge ner till Malmö. Nu har trafiken försämrats så
att man först måste åka till Stockholm när man skall ta nattåget. Det
betyder att det blir nästan omöjligt. Vissa dagar kanske man får åka
hemifrån halv fem, andra dagar halv åtta. Sedan får man vänta i Stock-
holm innan man kan åka vidare. Det är så gott som uteslutet att man
kan använda förbindelsen till Göteborg.

Det betyder väldigt mycket för hela regionen att man behåller
nattåget. Det gäller studenter som nu inte har möjlighet att åka hem
över helgerna. Inom regionen finns små högskolor som har vissa linjer
som bara finns på ett eller två ställen i landet. Jag talade med en flicka
från Malmö som sade att hon inte kan åka hem. Det gäller här även
CSN-kortet, men nu diskuterar vi järnvägen. Hon hinner inte åka hem.

Godstrafiken förs också över från järnväg till lastbilar. En del gods
har transporterats med det här tåget. Om man lägger samman det här
med andra överföringar av gods på andra orter i Sverige är det fråga
om en betydande omfattning. På den ena efter den andra orten för man
över gods på det sättet.

Miljöpartiet vill alltså satsa de 300 miljonerna - det kanske är 400
miljoner nu - på motorvägen mellan Borlänge och Falun, på vägsats-
ningar i norra Dalarna och på järnvägen. Frågan om nattåget är inte
längre någon lokal fråga. Det handlar om stora sträckor i Sverige.

Jag vill i första hand yrka bifall till vår egen motion som ingår i re-
servation 3 yrkande 1. I andra hand yrkar jag bifall till Centerns reser-
vation nr 2, även om de 200 miljoner extra som Miljöpartiet vill satsa
på järnvägar inte ingår.

Anf. 85 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)

Herr talman! Staten har enligt 1988 års trafikpolitiska beslut ett
övergripande ansvar för transportförsörjningen. Staten upphandlar med
denna utgångspunkt regionalpolitiskt viktig interregional persontrafik
på järnväg som inte kan upprätthållas på affärsmässiga grunder.

Detta gör man för att människor i glesbygden skall ha någorlunda
bra resmöjligheter. Utifrån detta, herr talman, föreslår regeringen i
budgetpropositionen att riksdagen skall anvisa 800 miljoner kronor för
köp av kollektivtrafik under nästa budgetår, 1995/96, vilket omfattar 18
månader.

Merparten av pengarna, drygt 644 miljoner kronor, föreslås gå till
upphandling av interregional tågtrafik. Regeringens medelsberäkning
bygger på riksdagens beslut i december 1994 om att staten skall upp-
handla interregional persontrafik på järnväg för 379 miljoner för nästa

Prot. 1994/95:92

21 april

Köp av kollektivtrafik

71

Prot. 1994/95:92

21 april

trafikår, vilket omfattar tolv månader. Vi socialdemokrater ser ingen
anledning för riksdagen att frångå detta beslut.

Jag vill vända mig till Centern och Miljöpartiet. Beträffande

Köp av kollektivtrafik

nattågstrafiken från Dalarna till södra Sverige kan jag säga att SJ, enligt
vad utskottet har erfarit, efter riksdagens beslut har ersatt det tidigare
nattåget med en nattågsförbindelse där sovvagn sammankopplas med
ordinarie nattåg från Stockholm.

Sedan förra året har läget förändrats litet grand. Vi har ett helt annat
ekonomiskt läge. Det har vi blivit varse i denna kammare när vi har
behandlat de olika förslagen. Det är klart att även detta område får vara
med och ta sin del.

Jag vill i sammanhanget också hänvisa till den statliga kommitté
som regeringen tillsatte i december 1994. Kommittén skall bl.a. analy-
sera effekten av olika regionalpolitiska åtgärder inom kommunikations-
sektorn och ställa dessa effekter i relation till kostnaden samt analysera
i vilken mån målet om regional balans uppfylls.

Moderaterna anser att man med en ökad konkurrens och en avveck-
lad tågtrafik på de mest olönsamma sträckorna skulle kunna reducera
anslaget för tågupphandlingen med 150 miljoner kronor. Jag delar inte
moderaternas uppfattning.

Om människor i glesbygden skall ha möjlighet att nyttja tågtrafik
eller annan trafik måste samhället gå in med stöd för att upprätthålla en
någorlunda bra trafik. Då kan inte de fria marknadskrafterna få råda.

Birgitta Wistrand talar om avregleringen av flyget. Hon har kanske
rätt i vissa avseenden. Men man kan ta Kiruna som ett exempel. Vad
har hänt i Kiruna efter avregleringen? Man har fått mycket sämre ser-
vice. Man har fått en sämre samordning inom länet av flygtrafiken, och
det har blivit dyrare. Detta har konkurrensen bidragit till.

Sedan nämner hon Citymail. Jag tycker i och för sig inte att vi skall
diskutera Posten när vi behandlar järnvägstrafiken. Men Citymail är ett
dåligt exempel. Eller är det den typen av konkurrens som moderaterna
vill ha? Skall vi släppa konkurrensen fri och starta en massa företag
som, precis som Citymail, inte klarar av sin verksamhet och går i kon-
kurs. Sedan får man köpa över den. Det var ju vad som skedde med
Citymail.

Jag kan hålla med om att Postens service och annat har blivit bättre.
Men Posten har inte sänkt sina porton under den här perioden.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan
i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 86 BIRGITTA WISTRAND (m) replik

Herr talman! Jag vill ta upp två saker. Den ena gäller Citymail.
Problemet var ju Postens monopolställning. Det visar att monopol-
ställning betyder bristande effektivitet. Jag vill föra in en diskussion om
konkurrens, att konkurrens alltid påverkar effektiviteten när det gäller
både service och ekonomi.

Det andra jag vill ta upp är att jag i mitt inledningsanförande sade
att kollektivtrafik på räls är särskilt dyrbar. Jag kan mycket väl tänka

72

mig att köpa busstrafik. Där är det helt andra priser. Det kan alltså bli
fråga om helt andra pengar.

Anf. 87 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s) replik

Herr talman! Trafikupphandlingen utförs i dag av en statlig kommit-
té. Enligt förhandlarnas direktiv skall tågupphandlingen ske i konkur-
rens mellan olika järnvägsföretag.

Jag tycker inte att vi skall diskutera Citymail i den här kammaren
när det handlar om tågtrafik. I och för sig fraktar man post på tåg, men
det hör inte hemma här. Jag tyckte att jag redogjorde för min syn på
Citymail.

Vi är inte på något sätt emot konkurrens. I direktiven har man också
sagt att man snabbt skall se över detta. Man återkommer. Det är mitt
svar till Birgitta Wistrand.

Anf. 88 BIRGITTA WISTRAND (m) replik

Herr talman! Jag blev väldigt intresserad när Claes-Göran Brandin
sade att man inte på något sätt är emot konkurrens. Jag vill gärna höra
vad det betyder.

Anf. 89 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Förhistorien när det gäller detta nattåg är ganska ma-
kaber. Flera gånger har det inte funnits med i tågtidtabellen. Det har
hänt att folk t.o.m. har ringt till upplysningen som sagt att det inte går
något nattåg. Då är det inte underligt att resandet har minskat. Men
nattåget har ändå varit bra belagt.

Miljöpartiet opponerade sig kraftfullt i december 1994 när detta var
aktuellt. Vi är mycket för att spara pengar. Vi har alltså ställt upp på
besparingarna, men vi menar att man skall överföra en del av de pengar
som satsas på stora vägar till underhåll av mindre vägar och järnvägar.

Vägen mellan Gävle och Sundsvall är t.ex. en mycket bra väg. Den
skall man bygga ut och förbättra samtidigt som vägen är urdålig längre
upp. Där skulle man behöva förbättra. Man är snett ute när det gäller
vägarna.

Om t.ex. studenter eller tjänstemän inte kan ta nattåget ena vägen
tar de heller inte nattåget den andra vägen. På det här sättet ökar flyg-
och biltrafiken i båda riktningarna.

Varje tågförbindelse kan inte bära sig själv. Det måste finnas ett ut-
bud och ett samspel så att det kan fungera. Det finns nu också planer på
att lägga ner sovvagnstrafiken på sträckan mellan Stockholm och Göte-
borg. Hur blir det då med nattågstrafiken från Gävle och Dalarna ner
till Göteborg?

När det gäller Malmö finns trafiken troligen kvar, men då blir det
en mycket längre och mer problematisk resa. Detta drabbar många,
t.ex. handikappade som skall byta tåg i Stockholm.

Prot. 1994/95:92

21 april

Köp av kollektivtrafik

73

Prot. 1994/95:92

21 april

Anf. 90 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)

Herr talman! Den här upphandlingen har skett. Med de pengar som

man hade blev det så här. Det är klart att man kan vara missnöjd med

Köp av kollektivtrafik

mycket, men SJ har också ett ansvar. Vi får väl se vad som händer.

Det har ändå skett litet grand sedan sist. Men man kanske inte är
nöjd med det. Sedan skall riksdagen inte fatta beslut om tidtabeller. Det
sköter SJ.

Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp)

Herr talman! Jag vet. Jag tog bara upp ett exempel på hur det har
blivit.

Jag har kontrollerat med upplysningen i Gävle att man gör så här
när man vill lägga ner tåg. Det är någonting som vi skulle kunna an-
märka på. Jag vill inte nämna något namn här, men så är det.

Det är klart att det är svårt att lyfta pengar från arbetsmarknadsut-
skottet till trafikutskottet. Jag förstår att det finns svårigheter. Men
inom infrastrukturens område kan man fördela pengarna och förändra
en del. Det handlar inte om stora summor. Om det hade funnits 100
miljoner till, som vi har föreslagit, är det mycket troligt att denna upp-
handling hade skett.

Anf. 92 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)

Herr talman! Nu har vi inte dessa 100 miljoner. Då kan vi inte göra
den upphandlingen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april).

8 § Bordläggning

Anmäldes och bordlädes

Skrivelse
1994/95:217 Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten

Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU16 Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Socialutskottets betänkanden
1994/95:SoU13 Om dopning
1994/95:SoU14 Vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för
år 1995

1994/95:SoU15 Socialpolitik - inriktning och anslag
1994/95:SoU 16 Allmänna arvsfonden

1994/95:SoU17 Vissa ändringar i läkemedelslagen m.m.
1994/95:SoU19 Nordisk konvention om socialt bistånd och sociala
tjänster

74

1994/95:SoU20 Amalgam m.m.

1994/95:SoU22 Tillsyn över viss laboratorieverksamhet m.m.

Näringsutskottets betänkande

1994/95:NU18 Näringspolitik

9 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellation framställts

den 21 april

1994/95:114 av Birger Schlaug (mp) till näringsministern om Vatten-
fall och svensk kärnkraftsavveckling

Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabb-
protokoll tisdagen den 25 april.

10 § Anmälan om frågor

Anmäldes att följande frågor framställts

den 20 april

1994/95:451 av Marie Wilén (c) till jordbruksministern om salmonel-
lafritt kött

den 21 april

1994/95:452 av Sigrid Bolkéus (s) till kulturministern om arkeologisk
undersökningsverksamhet

1994/95:453 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om utsläpp-
skraven från kärnkraft

1994/95:454 av Eva Goés (mp) till miljöministern om kärnavfall från
Studsvik

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 25 april.

Prot. 1994/95:92

21 april

75

Prot. 1994/95:92

21 april

11 § Kammaren åtskildes kl. 13.50.

Förhandlingarna leddes

av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 5 § anf. 14 (delvis),

av andre vice talmannen därefter t.o.m. anf. 77 och

av tredje vice talmannen därefter till sammanträdet slut.

Vid protokollet

LISBETH HANSING ENGSTRÖM

/Barbro Nordström

76

Innehållsförteckning

Prot. 1994/95:92

21 april

1 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen.......................1

2 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdes-

plan................................................................................................1

3 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................................1

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatte-

rats den 20 april...........................................................................2

KrU22 Teater, dans och musik..................................................2

KrU23 Bibliotek, litteratur och tidskrifter.................................2

KrU24 Bildkonst, konsthantverk m.m.......................................3

KrU25 Film m.m.......................................................................3

Beslut om samlad votering.................................................................4

5 § Statsbudgeten för budgetåret 1995/96, Justitie-, Jord-

bruks- och Näringsdepartementen.............................................4

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU13.......................4

Anf. 1 INGVAR ERIKSSON (m)...........................................4

Anf. 2 EVA ERIKSSON (fp)..................................................8

Anf. 3 MAGGI MIKAELSSON (v)......................................10

Anf. 4 INGVAR ERIKSSON (m) replik...............................14

Anf. 5 MAGGI MIKAELSSON (v) replik............................15

Anf. 6 INGVAR ERIKSSON (m) replik...............................15

Anf. 7 GUDRUN LINDVALL (mp).....................................15

Anf. 8 DAN ERICSSON (kds)..............................................20

Anf. 9 INGE CARLSSON (s)...............................................22

Anf. 10 INGVAR ERIKSSON (m) replik.............................26

Anf. 11 INGE CARLSSON (s) replik...................................27

Anf. 12 INGVAR ERIKSSON (m) replik.............................27

Anf. 13 INGE CARLSSON (s) replik...................................27

Anf. 14 MAGGI MIKAELSSON (v) replik.........................28

Anf. 15 INGE CARLSSON (s) replik...................................28

Anf. 16 MAGGI MIKAELSSON (v) replik..........................29

Anf. 17 INGE CARLSSON (s) replik...................................29

Anf. 18 LENNART DALÉUS (c).........................................29

Anf. 19 MAGGI MIKAELSSON (v) replik..........................31

Anf. 20 LENNART DALÉUS (c) replik...............................32

Anf. 21 MAGGI MIKAELSSON (v) replik..........................32

Anf. 22 LENNART DALÉUS (c) replik...............................33

Anf. 23 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.........................33

Anf. 24 LENNART DALÉUS (c) replik...............................34

Anf. 25 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.........................34

Anf. 26 LENNART DALÉUS (c) replik...............................35

Anf. 27 INGVAR ERIKSSON (m) replik.............................36

77

Prot. 1994/95:92          Anf. 28 LENNART DALÉUS (c) replik..............................36

21 april                   Anf. 29 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................36

----------------        Anf. 30 LENNART DALÉUS (c) replik..............................37

Anf. 31 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 37

Anf. 32 DAN ERICSSON (kds) replik.................................41

Anf. 33 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 42

Anf. 34 DAN ERICSSON (kds) replik.................................42

Anf. 35 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 43

Anf. 36 GUDRUN LINDVALL (mp) replik........................43

Anf. 37 ANDRE VICE TALMANNEN...............................44

Anf. 38 GUDRUN LINDVALL (mp) replik........................44

Anf. 39 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 44

Anf. 40 GUDRUN LINDVALL (mp) replik........................44

Anf. 41 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 45

Anf. 42 MAGGI MIKAELSSON (v) replik.........................45

Anf. 43 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 46

Anf. 44 MAGGI MIKAELSSON (v) replik.........................46

Anf. 45 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 47

Anf. 46 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................47

Anf. 47 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 48

Anf. 48 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................48

Anf. 49 ANDRE VICE TALMANNEN...............................48

Anf. 50 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................49

Anf. 51 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 49

Anf. 52 LENNART BRUNANDER (c)................................49

Anf. 53 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s). 51

Anf. 54 LENNART BRUNANDER (c) replik.....................51

Anf. 55 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................51

Anf. 56 LENNART BRUNANDER (c) replik.....................52

Anf. 57 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................52

Anf. 58 LENNART BRUNANDER (c) replik.....................52

Anf. 59 MARIE WILÉN (c).................................................52

Anf. 60 INGVAR ERIKSSON (m) replik............................53

Anf. 61 MARIE WILÉN (c) replik.......................................53

Anf. 62 DAN ERICSSON (kds)...........................................53

Anf. 63 MARIE WILÉN (c).................................................54

(Beslut fattades efter 6 §.).......................................................54

6 § (forts, från prot. 91) Vägverket (forts. TU 18)............................54

Anf. 64 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................54

Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp)...............................55

Anf. 66 LENNART NILSSON (s)........................................57

Anf. 67 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..................58

Anf. 68 PER LAGER (mp) replik.........................................58

Anf. 69 LENNART NILSSON (s) replik.............................58

Anf. 70 PER LAGER (mp) replik........................................59

Anf. 71 LENNART NILSSON (s) replik.............................59

Anf. 72 BÖRJE NILSSON (s)..............................................60

Anf. 73 HANS ANDERSSON (v)........................................60

Anf. 74 ELISA ABASCAL REYES (mp) replik..................62

78

Anf. 75 HANS ANDERSSON (v) replik..............................62

Anf. 76 JAN-OLOF FRANZÉN (m).....................................62

Beslut.................................................................................................63

JoU13 Statsbudgeten för budgetåret 1995/96
(Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet och Nä-
ringsdepartementet) .................................................................63

TU 18 Vägverket......................................................................64

Beslut om uppskjuten votering........................................................66

Meddelande om aktuell debatt........................................................66

Anf. 77 ANDRE VICE TALMANNEN................................66

7 § Köp av kollektivtrafik..............................................................67

Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU 19............................67

Anf. 78 BIRGITTA WISTRAND (m)..................................67

Anf. 79 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................69

Anf. 80 BIRGITTA WISTRAND (m) replik........................70

Anf. 81 SVEN BERGSTRÖM (c) replik..............................70

Anf. 82 BIRGITTA WISTRAND (m) replik........................70

Anf. 83 SVEN BERGSTRÖM (c) replik..............................70

Anf. 84 RAGNHILD POHANKA (mp)................................70

Anf. 85 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)..............................71

Anf. 86 BIRGITTA WISTRAND (m) replik........................72

Anf. 87 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s) replik...................73

Anf. 88 BIRGITTA WISTRAND (m) replik........................73

Anf. 89 RAGNHILD POHANKA (mp)................................73

Anf. 90 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)..............................74

Anf. 91 RAGNHILD POHANKA (mp)................................74

Anf. 92 CLAES-GÖRAN BRANDIN (s)..............................74

(Beslut skulle fattas den 26 april)............................................74

8 § Bordläggning..............................................................................74

9 § Anmälan om interpellationer....................................................75

1994/95:114 av Birger Schlaug (mp) till näringsministern
om Vattenfall och svensk kärnkraftsavveckling......................75

10 § Anmälan om frågor.................................................................75

1994/95:451 av Marie Wilén (c) till jordbruksministern om
salmonellafritt kött..................................................................75

1994/95:452 av Sigrid Bolkéus (s) till kulturministern om
arkeologisk undersökningsverksamhet....................................75

1994/95:453 av Lennart Daléus (c) till miljöministern om
utsläppskraven från kärnkraft..................................................75

1994/95:454 av Eva Goés (mp) till miljöministern om kär-
navfall från Studsvik................................................................75

11 § Kammaren åtskildes kl. 13.50....................................................76

Prot. 1994/95:92

21 april

79

gotab 48691, Stockholm 1995