Fredagen den 7 april
Protokoll
1994/95:88
1 § Meddelande om frågor till statsrådet Mats Hellström
Andre vice talmannen meddelade att statsrådet Mats Hellström un-
der april månad på grund av utrikes resor inte kunde besvara frågor
under tisdagar.
Talmannen hade därför beslutat att anordna en extra frågestund
torsdagen den 20 april kl. 14.00 då statsrådet Mats Hellström var be-
redd att lämna svar på frågor som lämnats till kammarkansliet senast
tisdagen den 11 april kl. 13.30.
2 § Meddelande om svar på interpellationer
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:
Interpellation 1994/95:101
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:101 om fastighetstaxeringen och
småhusägarna av Ulla-Britt Hagström (kds) får jag meddela att jag inte
kan besvara den inom föreskrivna fyra veckor.
Skälet härtill är att vi inte funnit någon debattdag som passar inter-
pellanten och mig på grund av bl.a. påskuppehåll och utrikes tjänstere-
sor.
Jag kommer att besvara interpellationen den 15 maj 1995.
Stockholm den 4 april 1995
Göran Persson
Interpellation 1994/95:66
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:66 av Per-Ola Eriksson om små-
företagen: på grund av sjukdom kunde han inte ta emot svaret torsda-
gen den 23 mars. Interpellationen har nu åter ställts. På grund av tjäns-
teresor kan jag tyvärr inte besvara denna inom föreskrivna fyra veckor.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 88
Prot. 1994/95:88
7 april
Jag kommer att besvara interpellationen måndagen den 15 maj 1995.
Stockholm den 4 april 1995
Sten Heckscher
Interpellation 1994/95:97
Till riksdagen
Beträffande interpellation nr 1994/95:97 av Maggi Mikaelsson om
skogsskador som orsakats av rotsnurr: frågan har ställts till jordbruks-
minister Margareta Winberg, som överlämnat den till mig. Tyvärr kan
jag inte besvara denna inom föreskrivna fyra veckor. Jag kommer att
besvara interpellationen måndagen den 15 maj 1995.
Stockholm den 4 april 1995
Sten Heckscher
Interpellation 1994/95:95
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:95 av Eva Johansson (s) om
flyttning av lärarutbildningen från Södertälje får jag meddela att jag
inte kan besvara denna inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är
utlandsresa. Jag kommer att besvara interpellationen den 8 maj 1995.
Stockholm den 5 april 1995
Carl Tham
Interpellation 1994/95:100
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:100 av Per Unckel (m) om
forskningens villkor får jag meddela att jag inte kan besvara denna
inom föreskrivna fyra veckor. Skälet härtill är utlandsresa. Jag kommer
att besvara interpellationen den 8 maj 1995.
Stockholm den 5 april 1995
Carl Tham
3 § Hänvisning av ärende till utskott
Föredrogs och hänvisades
Motion
1994/95 :L30 till lagutskottet
4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
6 april
JuU15 Anslag till domstolsväsendet, m.m.
Mom. 1 (sammansättningen av Domstolsverkets styrelse m.m.)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kds)
Votering:
226 för utskottet
83 för res. 1
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 24 c, 23 fp, 16 v, 15 mp
För res. 1: 70 m, 13 kds
Frånvarande: 13 s, 10 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 4 (anslag till Domstolarna m.m.)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
3. res. 4 (mp)
4. res. 5 (kds)
Förberedande votering 1:
19 för res. 4
13 för res. 5
276 avstod
41 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Förberedande votering 2:
71 förres. 3
16 för res. 4
224 avstod
38 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Huvudvotering:
212 för utskottet
70 för res. 3
28 avstod
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 1 m, 24 c, 23 fp, 16 v
För res. 3: 70 m
Avstod: 16 mp, 12 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 3 kds
Prot. 1994/95:88
7 april
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:88
7 april
UbUlO Anslag till skolväsendet, m.m.
Mom. 1 (allmänt om det inre arbetet i skolan)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Votering:
237 för utskottet
71 för res. 1
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 145 s, 24 c, 23 fp, 16 v, 16 mp, 13 kds
Förres. 1: 71m
Frånvarande: 16 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Inger Segelström och Anders Ygeman (båda s) anmälde att de avsett att
rösta ja men markerats vara frånvarande.
Mom. 5 (elev- och föräldrainflytande i skolan)
1. utskottet
2. res. 2 (fp, kds)
3. res. 3 (c)
Förberedande votering:
39 för res. 2
24 för res. 3
246 avstod
40 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Huvudvotering:
250 för utskottet
36 för res. 2
24 avstod
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 70 m, 16 v, 16 mp
För res. 2: 23 fp, 13 kds
Avstod: 1 m, 23 c
Frånvarande: 13 s, 9 m, 4 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 9 (återinförande av sektorsbidraget)
1. utskottet
2. res. 6 (v)
Votering:
294 för utskottet
16 för res. 6
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 71 m, 24 c, 23 fp, 16 mp, 13 kds
För res. 6: 16 v
Frånvarande: 14 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 15 (tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén)
1. utskottet
2. res. 12 (mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 16 (åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå gymnasieut-
bildning)
1. utskottet
2. res. 13 (m, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 20 (rekryteringen till industriprogrammet, m.m.)
1. utskottet
2. res. 16 (m, c, fp, kds)
Votering:
181 för utskottet
130 för res. 16
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 1 m, 16 v, 16 mp
För res. 16: 70 m, 24 c, 23 fp, 13 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Birgitta Wistrand (m) anmälde att hon avsett att rösta nej men marke-
rats ha röstat ja.
Mom. 25 (flexibel studietakt)
1. utskottet
2. res. 20 (fp, kds)
Votering:
274 för utskottet
36 för res. 20
1 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 71 m, 24 c, 16 v, 15 mp
För res. 20: 23 fp, 13 kds
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 32 (teknisk utbildning och informationsteknik inom
lärarutbildningen)
1. utskottet
2. res. 26 (m, c, kds)
Votering:
206 för utskottet
Prot. 1994/95:88
7 april
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
104 förres. 26 39 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 148 s, 2 m, 2 c, 22 fp, 16 v, 16 mp För res. 26: 69 m, 22 c, 13 kds Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 4 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) anmälde att de avsett att Mom. 50 (Teknikens hus i Luleå) 1. utskottet 2. res. 41 (c, fp) Votering: 260 för utskottet 50 för res. 41 1 avstod 38 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 147 s, 68 m, 16 v, 16 mp, 13 kds För res. 41: 3 m, 24 c, 23 fp Avstod: 1 s Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds Mom. 56 (basårsplatsema) 1. utskottet 2. res. 45 (fp) Votering: 269 för utskottet 39 för res. 45 2 avstod 39 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 148 s, 69 m, 24 c, 16 v, 12 kds För res. 45: 23 fp, 16 mp Avstod: 2 m Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 3 kds Mom. 57 (ekologiskt basår) 1. utskottet 2. res. 46 (c, mp) Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning. Mom. 59 (utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet) 1. utskottet 2. res. 48 (mp) |
6
Votering:
292 för utskottet
16 för res. 48
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 71 m, 22 c, 23 fp, 16 v, 13 kds
För res. 48: 16 mp
Frånvarande: 14 s, 9 m, 5 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 71 (anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående sko-
lor)
1. utskottet
2. res. 50 (m, fp)
Votering:
212 för utskottet
95 för res. 50
4 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 23 c, 16 v, 15 mp, 11 kds
För res. 50: 71 m, 1 c, 23 fp
Avstod: 1 s, 1 mp, 2 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
JoU14 Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Miljödepartementet)
Mom. 1 (besparingsåtgärder)
1. utskottet
2. res. 1 (fp)
Votering:
244 för utskottet
54 för res. 1
12 avstod
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 71 m, 24 c, 1 kds
För res. 1: 23 fp, 15 v, 16 mp
Avstod: 12 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 7 v, 2 mp, 2 kds
Ingrid Näslund (kds) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta men
markerats ha röstat ja.
Mom. 4 (materialåtervinning och kompostering)
1. utskottet
Prot. 1994/95:88
7 april
Prot. 1994/95:88
7 april
2. res. 4 (m, c, fp)
Votering:
179 för utskottet
132 för res. 4
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 15 v, 16 mp
För res. 4: 71 m, 24 c, 23 fp, 1 v, 13 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 9 (anslag till information om genteknik)
1. utskottet
2. res. 10 (mp)
Votering:
293 för utskottet
16 för res. 10
1 avstod
39 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 71 m, 24 c, 23 fp, 15 v, 13 kds
Förres. 10: 16mp
Avstod: 1 v
Frånvarande: 14 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 10 (bidrag till miljöarbete)
1. utskottet
2. res. 13 (v)
3. res. 14 (mp)
Förberedande votering:
20 för res. 13
16 för res. 14
274 avstod
39 frånvarande
Kammaren biträdde res. 13.
Huvudvotering:
182 för utskottet
16 för res. 13
110 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 143 s, 15 m, 3 c, 20 fp, 1 kds
Förres. 13: löv
Avstod: 5 s, 55 m, 21 c, 2 fp, 16 mp, 11 kds
Frånvarande: 13 s, 10 m, 3 c, 4 fp, 6 v, 2 mp, 3 kds
Göran R Hedberg (m) anmälde att han avsett att avstå från att rösta
men markerats ha röstat ja.
Mom. 16 (investeringar inom miljöområdet)
1. utskottet
2. res. 19 (v)
3. res. 20 (mp)
Förberedande votering:
24 för res. 19
16 för res. 20
270 avstod
39 frånvarande
Kammaren biträdde res. 19.
Huvudvotering:
196 för utskottet
31 förres. 19
84 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 3 m, 22 c, 23 fp
För res. 19: 16 v, 15 mp
Avstod: 68 m, 2 c, 1 mp, 13 kds
Frånvarande: 13 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 6 v, 2 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Meddelande om samlad votering
Andre vice talmannen meddelade att lagutskottets betänkanden
LU33 och LU23 samt jordbruksutskottets betänkande JoU15 skulle
avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
5 § Ny fastighetsmäklarlag
Föredrogs
Lagutskottets betänkande 1994/95:LU33
Ny fastighetsmäklarlag (förnyad behandling) (prop. 1994/95:14)
Anf. 1 GÖRAN R HEDBERG (m)
Fru talman! Till detta betänkande har vi moderater fogat dels en re-
servation, gemensam med Miljöpartiet, dels ett särskilt yttrande.
Jag avser att inledningsvis något utveckla skälen till det särskilda
yttrandet. Därefter kommer jag att närmare beröra vår reservation un-
der mom. 1 i utskottets hemställan.
Vid 1994/95 års riksmötes öppnande hade till riksdagen inkommit
regeringens proposition 1994/95:14 Ny fastighetsmäklarlag. Den före-
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
1 * Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 88
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
slagna lagen skulle ersätta den sedan år 1984 gällande fastighetsmäklar- |
Propositionens förhistoria innefattar från 1988 bl.a. motionsväck-
|
Ny fastighetsmäklarlag |
ande, riksdagsbehandling, remissbehandling, ytterligare motionsskri- Därefter har en departementspromemoria producerats och extern- Det till synes omfattande förarbetet skulle kunna förväntas ha med- Under hösten och vintern har lagförslaget stötts och blötts i lagut- Det hela kulminerade i att det justerade betänkandet återkallades Men, fru talman, trots ett gediget arbete som utskottskansliets med- Mot denna bakgrund hade, enligt den moderata lagkommitténs me- Jag övergår till att närmare beröra den moderata reservationen. En huvudbrist i propositionen är enligt min mening att lagförslaget Vid en fastighetsaffär är det inte ovanligt att motstridiga intressen I lagförslaget 12 § första stycket stadgas: ”Fastighetsmäklaren skall I samma förslags 16 § första meningen stadgas vidare: |
|
10 |
ge köpare och säljare de råd och upplysningar som dessa kan behöva |
om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtel-
__»,
sen.
Fru talman! Det är den andra meningen i nyssnämnda 12 § som re-
servanterna anser skall utgå ur den i propositionen föreslagna lagtexten.
De värderade ledamöter som händelsevis finns närvarande i kammaren
kan mycket väl slå upp lagtexten i fråga på s. 20 i utskottets betänkan-
de. Läs och begrunda 12 § första stycket! Tänk bort den andra mening-
en! Vänd därefter på bladet och läs 16 § första meningen! Efter denna
lilla läsövning borde vi alla kunna konstatera att ett realistiskt objektivi-
tetskrav kvarstår för mäklaren även om den orealistiska, i lagförslaget
föreskrivna opartiskheten - såsom reservanterna föreslår - skulle falla
bort.
Det är inte endast reservanterna som anser att föreskriften för mäk-
laren om ”opartiskt mellanmannaskap” skall utgå ur lagförslaget. Ett
sådant krav är - som redan flera remissinstanser påpekat - knappast
realistiskt.
Det skydd och den trygghet som både säljare och köpare har rätt att
fordra uppnås i väl så hög grad redan genom den i lagen inskrivna
skyldigheten för mäklaren att utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt
iaktta god fastighetsmäklarsed. Det får också förutsättas att mäklaren i
realiteten lever upp till de skyldigheter som god fastighetsmäklarsed
kräver. I detta begrepp ligger nämligen att mäklaren skall uppträda på
ett förtroendefullt sätt mot både säljare och köpare samt att båda dessa
skall kunna förlita sig på den kunskap som mäklaren förmedlar. Detta
är grundnormen i alla mäklaruppdrag.
Fru talman! Jag yrkar bifall till Moderata samlingspartiets och
Miljöpartiets gemensamma reservation i betänkandet.
Anf. 2 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Att köpa eller sälja en fastighet är ett avgörande och
väldigt viktigt steg i en människas liv. Det kan få allvarliga konsekven-
ser om någonting går snett ekonomiskt eller på annat sätt. Därför är det
viktigt att det finns ett antal skyldigheter som en fastighetsmäklare skall
ha. Många av dessa skyldigheter är nu lagstadgade i den nya fastig-
hetsmäklarlagen, och det är väldigt bra.
Däremot har man ett förslag i betänkandet till ny fastighetsmäklar-
lag som inte är så bra, nämligen att en fastighetsmäklare skall vara
opartisk. Jag och Miljöpartiet anser att en fastighetsmäklare skall leva
upp till en god mäklarsed och att en fastighetsmäklare har skyldigheter
gentemot både en köpare och en säljare.
När den vanliga människan skall köpa eller sälja en fastighet, hur
ser då han eller hon på mäklaren? Jag kan se till många av mina bekan-
ta som har köpt en fastighet. De brukar inte se mäklaren som en opar-
tisk person när det gäller priset på en fastighet. Detta är i alla fall kon-
sumenterna som talar. Och hur är det med mäklaren? Hur ser han på sin
egen roll? Mäklaren får ju betalt väldigt ofta i procent av det pris som
en fastighet säljs för. Det är omänskligt att av denna person kräva en
opartiskhet. Personligen skulle jag inte kunna leva upp till det.
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
11
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
Man stiftar nu en lag som det från början står klart att man inte kan |
står det enligt propositionen som naturligt att mäklaren, när det gäller
|
Ny fastighetsmäklarlag |
rent affärsmässiga överväganden, t.ex. i frågor om priset på det förmed- I övrigt måste jag säga att denna lagstiftning i sin helhet, fastän det Anf. 3 INGER SEGELSTRÖM (s) Fru talman! I betänkandet och propositionen 1994/95:14, som riks- I betänkandet behandlar utskottet propositionen jämte fyra motioner Den nya fastighetsmäklarlagen antogs av den borgerliga regeringen Under ärendets gång har utskottet träffat alla företrädare från bran- I de väckta motionerna tas frågan om mäklarens ställning som Beslut i kammaren var planerat till den 22 februari 1995. Riksdagen |
12
Därutöver föreslår utskottet slutligen ett nytt ikraftträdandedatum
samt hur examinations- och utbildningsfrågorna bör hanteras.
Jag går nu över till förslaget.
Den nya lagen innebär en förändring av såväl de nuvarande närings-
rättsliga som civilrättsliga bestämmelserna.
De näringsrättsliga förändringarna avser en effektivare registre-
rings- och tillsynsfunktion. De civilrättsliga reglerna fastställer en
grundsyn att mäklaren skall uppträda som en i princip opartisk mellan-
man som både köpare och säljare skall kunna känna förtroende för.
Mäklarna åläggs en skyldighet att i enlighet med vad som följer av god
fastighetsmäklarsed iaktta både säljarens och köparens intresse när de
fullföljer sina uppdrag.
För att möjliggöra detta föreslås att mäklaren inte skall få företräda
säljaren eller köparen som ombud. Vidare föreslås förbud mot självin-
träde.
Den här lagen kommer till som en av flera för att stärka konsumen-
ternas ställning på marknaden. Den nya lagen är i samma utsträckning
som den gällande tvingande till förmån för konsumenterna.
Att köpa hus, lägenhet eller sommarstuga är för många människor
den största affären i deras liv. När vi ser tillbaka på 1980-talet och hur
många människor som har förköpt sig och fått skulder för livet, då inser
man att det är dags att konsumenterna bör få ett starkare skydd.
Själva mäklarrollen tillämpas inte bara inom det här området. Det
finns mäklare även inom andra områden. Jag vill bara nämna
fredsmäklare och försäkringsmäklare som de mer kända.
Sverige är inte heller unikt med att föreslå en sådan här lösning. I
alla andra nordiska länder har man valt motsvarande lagkonstruktion.
Vilka är då motiveringarna till att vi gör dessa förändringar? När
människor skall köpa eller sälja något är den första frågan hur säljare
och köpare får kontakt med varandra. Den andra frågan är om objektet
är lämpligt för just den här spekulanten. Den slutliga frågan gäller
vilket pris som skall betalas. Det är här som meningarna går isär mellan
utskottets majoritet och reservanterna beträffande mäklarens ställning.
Mäklarens roll som opartisk mellanman i begreppet god mäklarsed
blir nu tvingande, dvs. att mäklaren skall ge både köpare och säljare de
råd och upplysningar som de kan behöva. När det gäller förmedling till
konsumenterna skall mäklaren tillhandahålla förvärvaren en god be-
skrivning av fastigheten och en kalkyl. Fastighetsmäklaren har också
skyldighet att själv kontrollera vissa uppgifter.
Ersättningen till mäklaren skall, precis som nu, utgå i form av pro-
vision beräknad på försäljningspriset. Precis som tidigare är naturligt-
vis köparen med och betalar det, eftersom det läggs på försäljningspri-
set. Det är ingen nyhet. Förutsättning för ett köp är att säljare och köpa-
re får kontakt med varandra. Det är detta som är mäklarens uppgift.
Här stärker vi lagstiftningen för att skydda köparna så att den affär
de går in i är något som de mäktar med och att fastigheten är sådan som
mäklaren lovar.
Några nya regler vill jag ytterligare kommentera. Följande krav
kommer att ställas på mäklaren:
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
13
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
- ett redbarlighetsrekvisit införs - skyldighet att ha en ansvarsförsäkring |
handpenning skall överlämnas till säljaren, om inte annat har
|
Ny fastighetsmäklarlag |
överenskommits mellan parterna. Motiveringen är att mäklaren inte är Övriga ställningstaganden, som gäller bl.a. frågan om att skydda ti- Skriftlig form blir obligatorisk för alla uppdragsavtal. Mäklarlagen Följande förändringar införs i övrigt. En ny myndighet inrättas, Utskottet har också pekat på problemen med utbildnings- och exa- Slutligen, fru talman, kan jag vad gäller 3 § om fastigheter som Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till utskottets hemställan i Anf. 4 YVONNE RUWAIDA (mp) replik Fru talman! Som jag sade i mitt anförande tycker jag att det är väl- Anf. 5 INGER SEGELSTRÖM (s) replik Fru talman! Precis som jag sade i mitt anförande har remissinstan- |
14
Med erfarenheter av hur den här branschen har fungerat de senaste
tio åren tycker vi att konsumenterna måste kunna få all den information
som de behöver för att kunna göra sin kanske största affär. Då behöver
man få de rätta uppgifterna.
Den stora frågan är att se till att säljaren och köparen får kontakt
med varandra. Med den ändring av lagen som vi nu gör blir det hela
tydligt.
Anf. 6 YVONNE RUWAIDA (mp) replik
Fru talman! Då bortser man ifrån att fastighetsmäklaren faktiskt får
sin lön som en procentandel av det försäljningspris som uppdragsgiva-
ren får. Att då kräva opartiskhet av denna person anser jag vara en
omöjlighet.
Om man vill ha en mäklare som är en mellanman tror jag att ett
system med auktorisation vore ett bättre system än att ha en fastighets-
mäklare som har en uppdragsgivare men som skall vara opartisk.
Anf. 7 INGER SEGELSTRÖM (s) replik
Fru talman! Priset för den fastighet som man köper bestämmer
marknaden. Säljaren och köparen betalar provisionen gemensamt.
Säljaren får dra av provisionen på sitt försäljningspris och köparen får
den tillagd till inköpspriset. Jag kan inte riktigt se att det är något pro-
blem. Det är ingen ändring mot hur det är i dag. Det sägs i propositio-
nen att det inte finns någon köpare i dag som inte förväntar sig att den
här diskussionen förekommer. Säljaren vill ta ut ett så högt pris som
möjligt, och köparen vill betala ett så lågt pris som möjligt. Man måste
jämka sig samman. Där är det ingen ändring.
Anf. 8 AGNE HANSSON (c)
Fru talman! Det finns egentligen ingen anledning för mig att gå upp
efter Inger Segelströms utomordentliga anförande över det betänkande
som vi nu presenterar från lagutskottet.
Jag vill för det första som utskottets ordförande instämma i vad In-
ger Segelström sade i sitt anförande och för det andra i min egenskap
av ordförande mycket kraftigt understryka tillbakavisandet av de påstå-
enden som har gjorts om riksdagens självständighet och lagutskottets
integritet i de frågor som behandlas i riksdagen i samband med det här
ärendet.
Min avsikt är inte heller att gå in i polemik i så stor utsträckning,
men det finns anledning att från partiets sida ta till orda i debatten.
Allra först vill jag konstatera att det förslag som nu ligger har till
syfte att mycket tydligt stärka konsumenternas ställning på marknaden.
Det finns mycket övrigt att önska i den utveckling som varit på bo-
stadsmarknaden under 1980-talet med den stora fastighetsboomen. Vi
har från Centerns sida tidigt i det sammanhanget krävt att man skärper
lagstiftningen när det gäller arbetet med fastighetsmäkleri och fastig-
hetsvärdering. Vi har inte minst krävt att man skärper utbildningskra-
ven. På den punkten gör nu utskottet en mycket kraftig markering och
säger att det är viktigt att man går vidare när det gäller att fastlägga
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
15
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
utbildnings- och kompetenskrav. Utskottet utgår från att förslag så |
Jag vill peka på två andra från konsumentpolitisk synpunkt viktiga
|
Ny fastighetsmäklarlag |
saker i betänkandet. För det första: För att konsumenten skall få ett gott skydd finns det För det andra: Konsumenten skall kunna känna sig trygg i en fastig- Vidare är det glädjande att det finns en bred majoritet bakom hu- Först gäller det begreppet opartisk mellanman. När man skall ta Jag undrar då om jag som konsument/köpare kan lita på den som Jag undrar också om jag som säljare kan lita på den som företräder Det här synsättet kan bara leda till en för konsumenten mycket En del ifrågasätter emellertid detta. Jag har naturligtvis respekt för Detta måste vara riktigt allvarligt. Jag måste fråga om de från bran- |
16
med. I det konsumentpolitiska perspektivet är det alltså mycket allvar-
ligt.
Men inte nog med det - man påstår också att det här förslaget är
ogenomtänkt och att oseriösa partsintressen har påverkat oss när vi tog
fram förslaget. Man ifrågasätter alltså inte bara den mäklarsed som
finns utan också riksdagens kompetens och lagutskottets integritet. Tror
man verkligen att vi ledamöter tar så lätt på våra uppgifter att vi inte
skulle försöka behandla detta och sätta in det i det perspektiv som vi
vill nå med det konsumentpolitiska målet? Vad som hittills har fram-
kommit i debatten visar verkligen att vi har tagit denna fråga på allvar.
Såvitt jag i dag kan bedöma är det väl här fråga om den sista pro-
position av den gamla regeringen som i detta hus behandlas. Anda
sedan i höstas har vi hållit på med beredningen av det här ärendet för
att komma fram till ett resultat.
Jag hoppas - ja, jag tror - att vi nu har kommit fram till en bra lös-
ning som tillgodoser vad vi alla är ute efter när det gäller att få till
stånd en bättre marknad för fastighetsmäkleri och fastighetsaffärer över
huvud taget.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemstäl-
lan i betänkandet i dess helhet.
Anf. 9 GÖRAN R HEDBERG (m) replik
Herr talman! Det är riktigt, Agne Hansson, att vi önskar att det blir
ett bra resultat. Men som jag sade i mitt huvudanförande finns det an-
ledning att tro att det finns djupa brister i lagstiftningen.
Att vi har hållit fast vid att mellanmansställningen med en opartisk
mellanman inte är en riktig konstruktion beror på att det inte är så en-
kelt att vara mellanman och att på grund av någon sorts lagstiftad plikt
få den här dubbla lojaliteten.
I tidigare anföranden här har det ju sagts att den lag som vi haft
hitintills har fungerat bra. Därför kan man väl fundera på varför det inte
skulle gå att fortsätta att ha den goda mäklarseden som ledtråd.
Vi i utskottet har ju också haft anledning att titta på vilket över-
synsarbete som Riksdagens revisorer skall ha när det gäller lagstiftning
som har emanerat från lagutskottet. Jag föreställer mig att det ganska
snart kommer att finnas anledning att från den sidan titta på hur den här
lagstiftningen skall tillämpas under de närmaste åren.
Anf. 10 AGNE HANSSON (c) replik
Fru talman! Jag har naturligtvis all respekt för Göran R Hedbergs
uppfattning i sakfrågan. Den enda motion som finns i frågan kommer
från det parti som just nu har en annan uppfattning i sakfrågan. Vad jag
möjligen ytterligare funderar på, men det behöver vi inte fördjupa oss i
här, är vad som har hänt. Göran R Hedbergs partivän har ju varit med
om att skriva propositionen. Frågan är vad som har hänt från förra året i
sakfrågan på vägen från Rosenbad och fram till riksdagen nu. Men det
får vi kanske anledning att i andra sammanhang komma tillbaka till.
Jag begärde egentligen ordet för att ställa en fråga till Göran R
Hedberg. Om vi nu är överens om att vi på marknaden har en god
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
1 ** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 88
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
mäklarsed - och tydligen är vi överens om att det är den mäklarsed som |
fall, förstår inte jag varför vi skall vara så rädda för att också i text i
|
Ny fastighetsmäklarlag |
lagförslaget tala om att vi har mäklarseden och slå vakt om den för För det andra skulle jag också vilja fråga Göran R Hedberg, efter- Anf. 11 GÖRAN R HEDBERG (m) replik Fru talman! Skälet till att man enligt min mening inte skall kodifie- Vi har tidigare i diskussionerna konstaterat att det därutöver finns Vi har konstaterat att det finns en del att önska för att få klarhet i Anf. 12 YVONNE RUWAIDA (mp) replik Fru talman! Jag vill från min sida understryka att lagutskottet har Jag vill återgå till det Agne Hansson sade om att man i förslaget till Jag tror inte konsumenterna som grupp känner igen sig i den be- De flesta jag har talat med - och jag har talat med många som har |
målet, även om de anser att denna person skall ge dem viss information
och har vissa skyldigheter.
Om vi här i riksdagen lagstiftar om en opartiskhet tror jag nästan att
vi invaggar konsumenterna i en falsk trygghet. Jag tror också att vi
beslutar om någonting som inte är realistiskt att genomföra i verklighe-
ten.
Anf. 13 AGNE HANSSON (c) replik
Fru talman! Låt mig i min replik till Yvonne Ruwaida återigen utgå
ifrån mig som konsument när jag skall ta ställning till sakfrågan om
opartisk huvudman och det resonemang jag förde från talarstolen.
Om jag har den syn och den uppfattning Yvonne Ruwaida nu före-
träder, och ger mig in i en affär med det synsättet, vill jag ha en mäkla-
re som tar parti för den ena parten för att få ut precis så mycket som
möjligt. Om jag som mäklare tar ställning för säljaren skall jag få ut så
mycket som möjligt av köparen på de mest sofistikerade sätt som jag
kan välja. Det är då jag fullföljer mitt uppdrag bäst.
Omvänt gäller att om jag som mäklare tar ett uppdrag från en köpa-
re skall jag ur köparens synpunkt försöka att åstadkomma en affär som
så långt som möjligt sätter säljaren i underläge gentemot den part jag
har uppdraget från.
För mig som humanist är det ett väldigt osolidariskt sätt att tänka.
Det är främmande för en aktiv konsumentpolitik att på det sättet bygga
upp en marknad i fri konkurrens som i andra sammanhang.
Jag är förvånad och undrar vad som egentligen har hänt med Miljö-
partiet i den här frågan sedan propositionen avlämnades. Det finns ju
ingen motion väckt av Miljöpartiet. Är det Miljöpartiets solidaritetssyn
och konsumentpolitiska syn som här presenteras?
Anf. 14 YVONNE RUWAIDA (mp) replik
Fru talman! Jag tycker att det är fel att man i debatter tar upp fråge-
ställningar som man har svar på bara för att vara litet rolig. Som Ange
Hansson mycket väl vet väckte jag inte någon motion i den här frågan.
Jag var ny i riksdagen och visste inte om att man av partiegoistiska skäl
måste skriva en motion när man vet om att det finns en motion med
exakt det innehållet man vill ha.
Jag har nu lärt mig annorlunda. Vi är partiegoistiska i den här riks-
dagen och väcker därför i dag motioner fast vi vet om att exakt samma
sak står i andras motioner. Det är egentligen ett slöseri av papper. Men
det är ordningen i detta hus.
Jag vill göra ett påpekande när det gäller viljan. Min vilja är god.
Jag skulle önska att världen alltid bestod av parter som var lika starka,
att alla visar god vilja och att människan skulle vara total opartisk i alla
sammanhang och neutral. Men jag känner inte ens igen mig själv i den
beskrivningen. Jag uppfattar inte ens mig själv som en alltid neutral
människa. Jag tror inte att någon människa någonsin kan ge sig själv
det epitetet.
Jag har en önskan att konsumenternas ställning skall vara stark. Det
gäller speciellt i och med EU-inträdet, eftersom producenternas ställ-
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
19
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
ning har stärkts. Men jag tror inte på att lagstifta om att fastighetsmäk- |
Det skrevs t.o.m. i betänkandet, och från början i propositionen, att
|
Ny fastighetsmäklarlag |
de flesta remissinstanserna ansåg att en fastighetsmäklare inte kunde Anf. 15 AGNE HANSSON (c) replik Fru talman! Jag beklagar, Yvonne Ruwaida. Resonemanget går inte Min värld är god, säger Yvonne Ruwaida, och Miljöpartiet slår vakt Men är det bästa sättet att bygga en god värld och stärka konsu- Låt mig slutligen konstatera att en nöjd köpare vänder sig till den Anf. 16 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds) Fru talman! Det har uppstått vissa övertoner i debatten, men jag tror Det antyds också i beredningsarbetet att man i prisfrågan kan ta Vi kristdemokrater ansluter oss till Moderaternas och Miljöpartiets Skall man lagstiftningsvägen komma längre än att hänvisa till en Man ställer personer i en omöjlig situation. Exempelvis advokater |
vänder sig till en advokat för att få ett avtal upprättat. Men den erfarna
advokaten ställer inte upp på det. Han vet av erfarenhet att det aldrig
går att biträda två på en gång. Det bara är på det viset.
Hur vällovligt syftet än är Ur konsumentsynpunkt - det är självklart
att alla delar den grundsynen - är det en lagtekniskt mindre välfunnen
form.
Anf. 17 AGNE HANSSON (c)
Fru talman! Jag har all respekt för Rolf Åbjörnsson som yrkesman
och advokat i detta sammanhang. Han gör naturligtvis helt rätt i att
konstatera att en advokat inte kan ta ställning för två parter samtidigt.
Hur skulle det se ut i vårt domstolsväsende om man gjorde det? I det
sammanhanget har advokaten en uttrycklig uppgift.
Men i fastighetsmäklarlagen talar man om en mäklare som skall
fungera som opartisk mellanman mellan en köpare och en säljare för att
ge information i komplicerade sammanhang. Det är någonting helt
annat, som jag ser det.
Jag förstår mycket väl att Rolf Åbjörnsson utifrån sina partipolitiska
utgångspunkter vet vad det vill säga att tjäna två herrar samtidigt. Men
inte heller i detta fall ser jag ordet ”tjäna” som det viktiga. Det är fort-
farande fråga om att just markera redbarhetsrekvisitet genom att skriva
in opartiskheten i ett förhållande mellan två parter i en affär - inte en
domstolssak.
Anf. 18 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)
Fru talman! Vi jobbar inte bara inför domstol. Väldigt många arbe-
tar huvudsakligen med affärsförhållanden. Det var närmast det jag
syftade på som jämförbart med denna situation. Det gäller ju en typisk
affärsförhandling.
Jag tycker att Agne Hansson har klargjort sin position. Jag får hop-
pas att den bär.
Anf. 19 INGER SEGELSTRÖM (s)
Fru talman! Precis som Agne Hansson blev jag litet förvånad över
Rolf Åbjörnssons syn på mäklare och på att tjäna två herrar. Det är för
oss socialdemokrater en helt främmande syn på konsumentlagstiftning-
en. Det är precis det lagen handlar om.
Mäklarens roll är ju att vara den som skall sammanföra två parter
och via kompromiss få en affär till stånd. Det är det som är mäklarrol-
len. Det handlar inte om att tjäna den ena eller den andra. Det är det vi
vill få fram i lagstiftningen. Vi vill tydliggöra rollen.
Det är det som både köparen och säljaren vill uppnå. Man träffas.
Säljaren vill kunna få bra betalt för sin fastighet. Köparen vill kunna
genomföra ett köp man klarar av. Det är det vi nu vill uppnå med denna
starkare ställning i den nya lagstiftningen.
Anf. 20 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)
Fru talman! Jag förstår syftet. Det är inget fel i att ha utopiska ut-
gångspunkter. Jag kan bara konstatera att lagstiftningen som den nu är
Prot. 1994/95:88
7 april
Ny fastighetsmäklarlag
21
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m.
22
utformad kommer att medföra att man i stort sett kan processa om
varenda affär.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 7 §.)
6 § Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m.
Föredrogs
Lagutskottets betänkande 1994/95:LU23
Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 21 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Fru talman! Lagutskottets betänkande 1994/95 nr 23 behandlar bl.a.
anslagsärenden till Kronofogdemyndigheterna. Utskottet behandlar
regeringens förslag till anslag för budgetåret 1995/96 och anslag till
förrättningskostnader men också inriktningen av besparingsåtgärder
inom exekutionsväsendet för 1997/98, vilka har förordats av regering-
en.
Ett antal motioner behandlas också i betänkandet. Jag tänker främst
ta upp de moderata motionsyrkandena. Jag vill först ge en bakgrund till
yrkandena och till reservationerna.
Våren 1993 behandlade riksdagen i samband med anslagsprövning-
en den övergripande målsättningen för exekutionsväsendet budgetåret
1993/94 fram till 1995/96.
Kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndighet
skulle vara att på uppdrag av borgenärer och andra sökande reglera
rättsanspråk som inte kan regleras på frivillig väg. Utskottet menade
även att kronofogdemyndigheterna genom förebyggande åtgärder skall
verka för att betalningsförpliktelser och annat som kunde bli föremål
för verkställighet fullgörs i rätt tid och i rätt ordning. Krav på skyndsam
handläggning och på hög kvalitet ställdes också.
Fru talman! Man instämde även i Riksskatteverkets antagande om
att arbetsbelastningen skulle vara fortsatt mycket hög vid kronofogde-
myndigheten- även om konjunktur och sysselsättning utvecklades
positivt. Utskottet delade regeringens mening att det var nödvändigt
med en tillfällig resursförstärkning, och 25 miljoner kronor tillfördes
myndigheten. I första hand ville man komma till rätta med balanserna
på fastighetsförsäljningssidan, men man ville också förbättra och åter-
ställa kvaliteten i arbetet med indrivning av skatter och avgifter. 36
miljoner tillfördes också för arbetet med de ärenden som den då nya
skuldsaneringslagen skulle komma att medföra.
En väl fungerande beskattnings- och indrivningsverksamhet har den
allra största betydelse för samhällsekonomin och för att de offentliga
finanserna skall utvecklas på det sätt som är önskvärt. Med hänsyn till
att de resurser som anslås till kronofogdemyndigheterna ger ett så tyd-
ligt resultat, genom bl.a. indrivningen, är det anmärkningsvärt att rege-
ringen föreslår kraftiga neddragningar av de resurserna.
Fru talman! Detta är bakgrunden till att vi från Moderata samlings-
partiets sida inte anser det vara möjligt att genomföra de stora bespa-
ringar som regeringen och utskottet föreslår. Vi har genom omdispone-
ringar i det totala budgetarbetet undantagit vissa för samhället mycket
viktiga områden från besparingar och i stället lagt besparingarna på
andra områden, där vi anser att de gör mindre skada.
Den verksamhet som bedrivs inom exekutionsväsendet är mycket
viktig, inte minst för ekobrottsbekämpningen. Man bör kunna driva in
både allmänna och enskilda fordringar, och det är då mycket viktigt att
myndigheten kan handla snabbt. Det kan den bara göra om kronofog-
demyndigheten ges möjlighet att minska balanserna och effektivisera
den indrivning som har samband med just ekobrottsligheten.
Fru talman! Vi anser därför att 80 miljoner utöver regeringens för-
slag bör tillföras budgeten för 1995/96. Ändå kan man göra en viss
besparing, genom att upphäva beslutet om skuldsaneringslagen. Lagen
trädde i kraft den 1 juli 1994, och under andra halvåret 1994 hade
2 801 ärenden rörande skuldsanering inkommit. Mer än hälften hade
avslagits redan före årsskiftet. Bara tolv beslut om skuldsanering togs
under 1994. Detta gjorde också att varje skuldsanering kostade 2 mil-
joner kronor-en summa som vi från Moderata samlingspartiet icke
kan anse vara acceptabel i dagens läge. Det finns alltså skäl i att ifråga-
sätta det rimliga i att dessa kostnader skall belasta skattebetalarna,
speciellt därför att en hel del av de personer som befriats från sina
skulder ofta har misskött sin ekonomi.
Ett annat, men tungt vägande, skäl för vår uppfattning är att
skuldsaneringslagen har fått alltför långtgående följder för borgensmän.
Den som blir föremål för skuldsanering befrias efter fem år från alla
sina skulder, men skuldsaneringsbeslutet påverkar inte borgenärens rätt
mot borgensman. För att förenkla det kan jag ta ett exempel.
En släkting ställer upp som borgensman. Det är ett mycket vanligt
förfarande, då man vill hjälpa sina barn, nära anhöriga eller bekanta.
Man skriver ofta på utan att veta så mycket om de verkliga följderna.
Genom skuldsaneringen kan den som har satt sig i skuld befrias, men
borgensmannen blir aldrig betalningsffi. Han eller hon får göra sig av
med sina tillgångar och har alltid en skuld. Vi anser från Moderata
samlingspartiet att detta är helt oacceptabelt.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, mom. 1. I det fall
denna reservation vinner bifall yrkar jag bifall även till reservation 2,
mom. 2 - detta av penningskäl. I det fall reservation 1 avslås yrkar jag
bifall till reservation 3, mom. 2.
Anf. 22 PER ROSENGREN (v)
Fru talman! 57 miljarder kronor - så mycket pengar låg ute i oin-
drivna skatter under fl olåret. 57 miljarder! Även om inte allt går att
driva in är ändå hälften av detta belopp en ansenlig summa.
Att man i detta läge minskar anslagen till exekutionsväsendet är litet
märkligt. Det är pengar som mycket väl behövs i statskassan.
Nu försöker man från regeringens sida att lösa det här med en väl-
digt underlig strategi. Man minskar anslagen till skattemyndigheterna,
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
23
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
vilket gör att man får lägre taxeringar och det blir lägre belopp att driva |
ett mycket underligt sätt att resonera, när det sägs i debatten att kampen
|
Anslag till Kronofog- |
mot den ekonomiska brottsligheten och mot skatteundandragandet skall Det står också i betänkandet: ”En väl fungerande beskattnings-, folkbokförings- och indrivnings- Så långt låter det bra. Sedan går vi vidare: ”Vid bedömningen av resursfrågan förtjänar det dock enligt utskot- Jag kan gå tillbaka till det som jag började med: 57 miljarder kro- Jag vill också hänvisa till revisorernas rapport, som vi tog upp här i Nu sägs det också att vi skall avvakta ett förslag i kampen mot den Jag yrkar därför bifall till reservation nr 4. Vi har ytterligare en reservation, och för tids vinnande kommer jag Det är nämligen så att det finns inkassoföretag som driver in en Den här frågan gäller dock inte lagutskottet utan justitieutskottet. Vi Jag vill något kommentera skuldsaneringslagen. Moderaterna vill ta |
24
Den preliminära rapport som har gjorts av de kommunala konsu-
mentrådgivarna visar också att det faktiskt är kommunerna som tar på
sig den stora delen av kostnaden för de flesta skuldsaneringsfallen.
Man anlitar egentligen bara kronofogdemyndigheten för att få ett kon-
staterande av att det inte finns några utmätningsbara tillgångar osv.
Därefter gör man en skuldsanering.
Det går inte till så att man bara skriver av skulderna rakt av. Veder-
börande blir faktiskt tvingad att leva på existensminimun under fem år.
Det ger också en möjlighet för enskilda människor att se ett slut på ett
elände.
Att dra in borgensmännens åtaganden i sammanhanget är knappast
relevant. Borgensmännens åtaganden är lika oavsett om man har en
skuldsaneringslag eller inte. Det finns dock ett rättsfall som visar att det
här faktiskt kan börja regleras på ett ganska vettigt sätt. Vi får se om
det blir samma utslag i högre instans. Man har nämligen underkänt
fordringsägarnas krav på borgensmannen, på grund av att det inte har
gjorts en riktig kreditvärdering. Om detta får genomslag i högre instans,
kommer ett antal borgensåtaganden att ”falla”.
Jag yrkar, som sagt, bifall till reservation nr 4.
Anf. 23 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik
Fru talman! Jag vill bara påpeka att jag naturligtvis är mycket med-
veten om att det för en del enskilda personer är bra att kunna se ett slut
på en besvärlig ekonomisk situation. Jag vet också att de fem skuldsa-
neringsåren är tunga och att man verkligen får ställa upp och själv
medverka till att sanera sina skulder.
Samhället har dock fått vidkännas oerhört höga kostnader för ett
fåtal fall. Vi menar därför att det här måste kunna lösas på ett annat
sätt.
Biverkningarna visar kanske också att när en lag bärs fram mycket
snabbt av en opinion, hinner man inte alltid med att utforma lagen så
som man helst skulle ha velat göra. Det är väl egentligen ingen hemlig-
het att vi från Moderata samlingspartiet har vi varit skeptiska mot ut-
formningen av denna lag.
Anf. 24 PER ROSENGREN (v) replik
Fru talman! Jag kan rekommendera konsumentrådgivarnas utvärde-
ring av skuldsaneringslagen så här långt. Den visar att kostnaderna
knappast får bäras av kronofogdemyndigheterna. Om någon får vid-
kännas kostnaden är det snarare konsumentrådgivarna, dvs. hos kom-
munerna.
Som jag sade förut talar man om fiktiva belopp. Det är något som
man bara har höftat till, och det framgår av alla texter. Att ta det som
intäkt för att föreslå att man skall ta bort en så oerhört viktig lag som
skuldsaneringslagen tycker jag nästan är litet pinsamt för det parti som
framför sådana idéer.
Den här lagen har tillkommit för att rädda väldigt många människor
och ge dem hopp inför framtiden. Det handlar om barnfamiljer och
äldre människor som har hamnat i en skuldfalla. Att inte ge dem en
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
25
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
möjlighet att kunna se en ljus framtid är nästan groteskt av ett parti som
säger sig stå för den enskildes intressen.
Anf. 25 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik
Fru talman! Per Rosengren säger själv att det är kommunerna som
bär kostnaden. Vi kommer mycket snart att få en konsumentpolitisk
debatt, där vi kommer att ta upp väldigt många av de här frågorna. Vi
tror alltså att det här problemet kan lösas på andra sätt. Vi menar inte
att överge dem som behöver råd, stöd och hjälp.
Anf. 26 EVA ARVIDSSON (s)
Fru talman! I lagutskottets betänkande 1994/95:LU23, som debat-
ten gäller, behandlas regeringens förslag till anslag för budgetåret
1995/96 till kronofogdemyndigheterna och till förrättningskostnader
m.m. samt den av regeringen förordade inriktningen av besparingsåt-
gärder för budgetåren 1997 och 1998.
Som framgått av de föregående inläggen finns det ett antal reserva-
tioner fogade till betänkandet. Jag yrkar redan nu avslag på reservatio-
nerna och bifall till utskottets hemställan.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten har i regeringsförkla-
ringen framhållits som ett prioriterat område.
Det är nödvändigt att på ett kraftfullt sätt från samhällets sida ingri-
pa mot den ekonomiska brottsligheten. Under våren kommer regering-
en att presentera en samlad strategi för samhällets åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten.
Myndigheternas samverkan när det gäller exempelvis utredning av
misstänkt ekobrottslighet måste förbättras. Det handlar bl.a. om att
effektivisera samarbetet mellan åklagare, polis, skattemyndigheter,
kronofogdemyndigheter och tullmyndigheter. Till detta har regeringen
avsatt 200 miljoner.
Det är inte bara pengar som behövs. Myndigheternas kompetens
behöver förbättras, genom utbildning och fortbildning. Etik och själv-
kontroll behöver utvecklas, inte minst inom näringslivet.
Utformningen av civilrättsliga regler om exempelvis ansvar för fö-
retags styrelse, om redovisning och om revisorernas roll är av mycket
stor betydelse. Lagen om penningtvätt kommer att ses över. Inom det
straffrättsliga området pågår en översyn av skattebrottslagen och reg-
lerna om bokföringsbrott. Jag kan räkna upp flera exempel, men jag
nöjer mig med detta.
Fru talman! Alla partier är överens om att den ekonomiska brotts-
ligheten måste bekämpas. Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna när det gäller vikten av en effektiv indrivning av skulder.
Också i fråga om kampen mot den ekonomiska brottsligheten vill
utskottet kraftigt understryka kronofogdemyndigheternas betydelsefulla
roll. Det gäller inte minst specialindrivningsenheterna, som arbetar med
kvalificerade fall av skatteundandragande och andra svåra indrivnings-
fall. Det är därför väsentligt att kronofogdemyndigheterna erhåller
tillräckliga resurser.
26
Den senaste tidens verksamhetsstatistik för kronofogdemyndighe-
terna ger en antydan om att arbetsläget nu stabiliseras och att man kan
räkna med en viss minskning av måltillströmningen. Under våren har
också vissa beslut fattats som ger rationaliseringsvinster.
Så till frågan om reformerad löneexekution och målhantering hos
kronofogdemyndigheterna. De två nuvarande formerna av löneexeku-
tion - utmätning av lön och införsel av lön - slås samman till ett enhet-
ligt system, så att all löneexekution sker genom utmätning. Denna ut-
mätning skall också äga rum utan tidsbegränsning i stället för som nu är
fallet, under högst sex månader om året.
Också genomförandet av elektronisk dokumenthantering inom exe-
kutionsväsendet m.m. torde på sikt minska administrationskostnaderna
hos kronofogdemyndigheterna.
Detta tillsammans med de tidigare redovisade åtgärderna vad gäller
strategin mot ekonomisk brottslighet gör att utskottet inte nu finner skäl
att tillföra kronofogdemyndigheterna ytterligare resurser för budgetåret
1995/96 utöver vad som föreslagits i propositionen.
Utskottet vill dock understryka att regeringen, om den fortsatta ut-
vecklingen visar att de nu förordade besparingarna inom exekutionsvä-
sendet leder till att en väl fungerande indrivningsverksamhet inte kan
upprätthållas, snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om
ytterligare medel.
Med anledning av det i motion L314 framställda yrkandet om upp-
hävandet av skuldsaneringslagen vill utskottet erinra om att en enig
riksdag i maj 1994, efter förslag av den dåvarande regeringen, tillstyrk-
te införandet av lagen. Enligt utskottets mening saknas all anledning för
riksdagen att nu - nio månader efter lagens ikraftträdande - ompröva
detta ställningstagande.
Skuldsaneringslagen är synnerligen angelägen. Den hjälper just de
personer som lagen är avsedd för.
Som avslutning, fru talman, vill jag än en gång yrka avslag på
samtliga reservationer och bifall till utskottets hemställan.
Anf. 27 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik
Fru talman! Jag måste säga att det som Eva Arvidsson framförde
om kampen mot den ekonomiska brottsligheten inte imponerar på mig.
Hon talar om att man senare kommer att presentera förslag och att man
kommer att avsätta 200 miljoner.
Men, Eva Arvidsson, den här s-regeringen sparar på samma sätt
som den s-regering gjorde som satt från 1982-1989. Man drog ner på
polisutbildningen och domstolsväsendet och sparade kortsiktigt. Man
slog sönder ekorotlar som vi med möda hade byggt upp med utbildade
ekopoliser osv.
På samma sätt gör man i dag. Man sparar på kronofogdemyndighe-
ten, polisväsendet och domstolsväsendet. Man tar inte in nya polisaspi-
ranter. Ändå säger man att det är så viktigt att bekämpa den ekonomis-
ka brottsligheten. Det är bara vad man talar om. I verkligheten, Eva
Arvidsson, drar man ner överallt där man i stället borde satsa så att
rättstryggheten och rättssäkerheten skyddas och enskilda människor får
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
27
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
28
stöd. Att ta väl hand om detta är en av landets allra viktigaste uppgifter.
Det tycker jag inte att ni har visat att ni gör.
Anf. 28 EVA ARVIDSSON (s) replik
Fru talman! Den utökning av anslaget med 80 miljoner som Birgit
Henriksson vill ha är en droppe i havet om man ser till de 57 miljarder
som Per Rosengren pratar om.
Vi tror att man kan rationalisera. Även inom kronofogdemyndighe-
terna tror man att man kan göra vissa rationaliseringar, t.ex. genom den
nya datateknik som införs, den elektroniska dokumenthanteringen, som
jag tog upp.
Birgit Henriksson tog upp polisen. Med den nuvarande regeringen
kommer det faktiskt att finnas fler poliser än vad som skulle ha funnits
med den borgerliga regeringen.
Anf. 29 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik
Fru talman! Eva Arvidsson säger att 80 miljoner är en droppe i ha-
vet. Det är väl bra att de miljonerna finns där de behövs och genererar
mera pengar? För mig är detta ingen droppe i havet. Det handlar inte
bara om 80 miljoner till exekutionsväsendet eller till kronofogdemyn-
digheterna, som jag sade.
Vi har sett till att även polisen, domstolsväsendet och andra viktiga
områden, inte minst när det gäller bekämpningen av den ekonomiska
brottsligheten, tillförs medel. Detta har vi gjort centralt, eftersom vi har
ansett att detta är så oerhört viktiga områden, både för samhället och de
enskilda människorna. Då blir det inga droppar i havet utan väl funge-
rande verksamheter på alla dessa områden. De måste kunna verka ef-
fektivt tillsammans.
Anf. 30 EVA ARVIDSSON (s) replik
Fru talman! Det är klart att jag inte tycker att 80 miljoner är en liten
summa, men jag tror att man kan få in mycket pengar just genom olika
rationaliseringsvinster. Man kan göra flera.
Nyligen lades en proposition fram om bl.a. en förenklad delgivning.
Det innebär en effektivisering.
Jag tror att det kanske måste föras en annan diskussion i samhället,
om etik och moral. Vi kanske måste ändra attityder hos människorna,
så att inte betalningsmoralen sjunker ännu mer. Jag tror att det är vik-
tigt att föra ut information och kunskap till alla människor i samhället
om vad ekonomisk brottslighet är, om hur den bekämpas och om vilka
åtgärder regeringen tänker vidta. Man har också avsatt medel för den
kommande informationskampanjen.
Om man vet vad som gäller och vet vilka omoraliska handlingar
som förekommer är det lättare att komma till rätta med dem.
Anf. 31 PER ROSENGREN (v) replik
Fru talman! Eva Arvidsson hänvisar till regeringsförklaringen, där
Ingvar Carlsson, mycket riktigt, i ord tog upp kampen mot den ekono-
miska brottsligheten. Men i handling har det inte hänt någonting. I
handling har man skurit ner på skattemyndigheterna, tullväsendet och
nu också kronofogdemyndigheterna.
Är det acceptabelt att 57 miljarder ligger och skvalpar? Tyder det
på att det finns möjlighet att kapa ytterligare resurser? Inom Vänster-
partiet tycker vi att den möjligheten inte finns. Visst kan man med hjälp
av ett förenklat delgivningsförfarande och ett enhetligt löneexekutions-
system minska arbetsbelastningen en aning, men inte särskilt mycket
när det gäller att komma åt de 57 miljarder som ligger ute.
De 71 miljoner som vi vill tillföra ser vi inte heller som några drop-
par i havet. Vi tror inte heller att man kan informera bort den ekono-
miska brottsligheten. Det tyder på en viss naivitet när man tar upp så-
dana argument när vi nu diskuterar handfasta saker som anslag till
kronofogdemyndigheterna.
Jag vill också påpeka att det bara är Vänsterpartiet som har motio-
nerat om att såväl skattemyndigheterna och tullväsendet som kronofog-
demyndigheterna skall slippa neddragningar. Där skall vi inte behöva
pruta.
Jag vill också ställa en annan fråga: Är det rätt ordning att man, in-
nan ett program har antagits, monterar ner de verksamheter som finns
och som skall garantera dessa saker? Är det inte att ta det i litet fel
ordning?
Anf. 32 EVA ARVIDSSON (s) replik
Fru talman! Vi tycker inte att vi monterar ner. Per Rosengren talar
om de 71 miljoner som Vänsterpartiet vill tillskjuta. Det finns ingenting
som säger att inte vi uppnår samma resultat. Den utredning som lägger
fram strategin mot den ekonomiska brottsligheten föreslår självfallet
åtgärder. Det är vad regeringen har sysslat med nu.
Per Rosengren talar om naivitet. Jag kan säga samma sak till ho-
nom. Det ADB-stöd som infördes på Riksskatteverket medförde stora
besparingar. Olika saker genomförs. Det handlar om att man skall ta ett
samlat grepp. Samarbetet mellan de berörda myndigheterna har inte
varit tillfredsställande. Det handlar om samarbete mellan skattemyn-
digheter, kronofogdemyndigheter, åklagare och polis. Man skall arbeta
med samma metoder och prioritera på samma sätt så att det blir en
snabbare handläggning av ärendena. Det är att det drar ut på tiden som
gör att det blir problem.
Anf. 33 PER ROSENGREN (v) replik
Fru talman! De neddragningar som görs innebär att man bit för bit
monterar ner dessa system. Jag återkommer till min fråga: Är det ac-
ceptabelt att 57 miljarder ligger och skvalpar? Kan man, när man har
vetskap om dessa 57 miljarder, verkligen plocka bort tjänster inom den
här sektorn?
Eva Arvidsson hänvisar till RSV:s ADB-stöd. Jag har jobbat inom
skatteförvaltningen ett antal år. Jag kommer ihåg hur det var i slutet av
7O-talet. Man hänvisade till att alla neddragningar av personalen skulle
kompenseras med ADB-stöd. Vad blev det av det? Jo, platt intet!
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
29
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
Jag kan se att från 1978/79 och fram till 1990/91 har man faktiskt |
Det går alltså inte att med hjälp av ADB-system lösa de här problemen,
|
Anslag till Kronofog- |
när det behövs personella resurser. Datorerna springer inte ut och jagar En annan siffra som är intressant är förhållandet 1:10. Accepterar Anf. 34 EVA ARVIDSSON (s) replik Fru talman! Nej, jag tycker inte att det är acceptabelt med 57 mil- Vi säger också i utskottet att om de besparingar som är föreslagna Visst ställer vi upp på 1:10, Per Rosengren. Men det är till en viss Regeringen kommer att initiera en ökad forskning när det gäller den Anf. 35 BIRGITTA CARLSSON (c) Fru talman! Jag har begärt ordet med anledning av en motion som Om alla företag och privatpersoner betalade sina skatter och sina Nu fungerar det ju inte alltid så som vi alla önskar, att företag och Jag har i min motion tagit upp att vi för att upprätthålla moralen vad Men med tanke på den ekonomiska situation som vårt land befinner |
30
Lagutskottet gjorde studiebesök hos en kronofogdemyndighet i
samband med behandlingen i utskottet. Vid det besöket, som för övrigt
var mycket intressant, framkom inget som tyder på att kronofogde-
myndigheternas verksamhet måste försämras vid minskade anslag. Som
Eva Arvidsson nämnde kommer det att ske förändringar inom det här
området som innebär rationaliseringar och som även innebär en mins-
kad administration.
Vi i Centerpartiet tycker att det är viktigt att på bred front och inom
alla områden bekämpa ekonomisk brottslighet. Vi behandlade en mo-
tion från Centern här i kammaren tidigare i veckan som handlade om
fastighetsplundring, vilket också hör hemma inom det här området.
När det gäller skuldsaneringslagen står vi bakom att den skall finnas
kvar. Den har ju inte fungerat i mer än litet drygt ett halvår. Med tanke
på det har inte så många beslut fattats, som Birgit Henriksson nämnde,
men det har ju förekommit 2 800 ärenden, och det är mer riktigt att
sprida kostnaden över mängden ärenden som finns till behandling hos
kronofogdemyndigheterna.
En annan sak som är mycket viktig inom det här området är att kro-
nofogdemyndigheten även i fortsättningen får behålla den decentralise-
rade organisation som den har. Därför menar vi att besparingarna inte
får ske så att en koncentration sker inom den här verksamheten och att
man då får den på färre platser.
Med den positiva skrivning som vi har i utskottet, där vi understry-
ker att om den fortsatta utvecklingen visar att de nu föreslagna bespa-
ringarna inom exekutionsväsendet leder till att en väl fungerande in-
drivningsverksamhet inte kan upprätthållas, bör regeringen snarast
återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare medel. Längre ner
i vårt betänkande står det: ”Utskottet vill med anledning härav åter
framhålla att besparingar inom exekutionsväsendet inte får göras på
bekostnad av en väl fungerande indrivningsverksamhet.”
Fru talman! Med anledning av dessa kraftfulla markeringar från ut-
skottets sida yrkar jag bifall till hemställan i betänkande LU23.
Anf. 36 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)
Fru talman! Det känns litet egendomligt när man är ny här i riksda-
gen och som jag har jobbat i det praktiska rättslivet i över 20 år och
framför allt hållit på väldigt mycket med den ekonomiska brottslighe-
ten. Det man då möts av här i riksdagen är att det skärs i rättsväsendet
mer eller mindre rätt av.
Det är klart att man med olika semantiska övningar kan skyla över
de reala effekterna. Men just när det gäller exekutionsväsendet måste
väl alla och envar ändå begripa att om man skär bort pengar från en
myndighet som driver in statens fordringar får det effekter.
Som vi har hört har vi balanserade fordringar på 57 miljarder. Jag
vet inte exakt hur mycket det är, men det är i alla fall väldiga belopp.
Jag kan inte förstå annat än att det måste vara någon pedagogisk histo-
ria när man säger: Vi skär överallt. Alla skall bära bördorna. På något
vis känns det kanske lättare då att få igenom ett kärvt budskap.
Prot. 1994/95:88
7 april
Anslag till Kronofog-
demyndigheterna m.m
31
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
Jag tycker alltså att man ändå måste göra vissa prioriteringar, efter |
ningen. Vi yrkar bifall till reservationen 3 mom. 2.
|
Anslag till Kronofog- |
Det hindrar inte att myndigheten måste effektivisera och rationalise- I övrigt har detta belysts ganska entydigt här, så jag tänker inte säga Jag kan inte låta bli att säga någonting om skuldsaneringslagen, ef- Det är en mycket viktig lagstiftning. Den skall självfallet vara klar. Det där är en ganska komplex historia, och jag är alldeles övertygad Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 7 §.) |
|
Ändringar i |
7 § Ändringar i växtskyddslagen, m.m. Föredrogs Anf. 37 GUDRUN LINDVALL (mp) Fru talman! Vi i Miljöpartiet ställer oss bakom det mesta i det här Det finns många små fröfirmor som försäljer fröer som egentligen |
32
drivit igenom, kanske för att därmed se till att man får en egen mark-
nad.
De små företagen säljer ofta fföer i mycket liten mängd. Det rör sig
om gamla traditionella köksväxter som säljs här i Sverige och ingen
annanstans. För att dessa fröer skall få säljas krävs en rejäl och kostsam
förberedande byråkrati inom EU.
Det krävs t.ex. att man skall sortdokumentera fröerna. Man skall
också certifiera dem eller ha dem som ett kontrollerat standardutsäde.
Vidare krävs det att sista förbrukningsdag skall anges.
Det kostar ca 20 000 kr per sort att göra en sortdokumentation. En
sådan måste man göra för att fröerna skall få vara med på den lista över
de fröer som är godkända. Finns de inte med där får de inte säljas.
Den certifiering som måste till är också dyr. Det innebär att många
av de små firmorna som säljer litet av varje enskild frösort inte har råd
till detta. Då kommer inte deras fföer med på den lista som gör att de
får säljas, och då försvinner de.
Vi talar mycket i olika sammanhang om biologisk mångfald, att vi
skall bevara de olika biologiska varianterna som finns och att det är
viktigt att bevara ett genetiskt arv. Många av dessa frösorter, framför
allt de traditionella växtsorterna, har gener som kan visa sig vara helt
avgörande för att klara en situation som kan uppstå i framtiden. Det
gäller att bevara genmaterialet. Det är precis det som det handlar om
när vi diskuterar biologisk mångfald, att bevara genmaterialet och va-
riationer.
Det som har skett i EU och som nu riskerar att ske här är att många
frösorter slås ut. De försvinner, eftersom ingen har råd att sortdoku-
mentera och certifiera dem.
I EU har närmare 2 000 fröer försvunnit sedan man för tio år sedan
bestämde sig för den här ordningen. Detta är mycket tragiskt, och jag är
mycket förvånad över att vår motion inte har tillstyrkts.
När det kommer till kritan visar det sig att intresset för biologisk
mångfald tydligen inte är så stort. Man använder det bara som ett be-
grepp i debatten. Eller kan det vara så sorgligt att om motionen hade
varit försedd med en annan partibeteckning, hade den gått igenom? Jag
är ju ny här i riksdagen, och jag är litet förvånad över att man så slent-
rianmässigt avslår motioner därför att de kommer från fel partier.
Ibland undrar jag t.o.m. om man har läst motionerna.
Jag blev ännu mera tveksam när jag lyssnade till en frågedebatt här
i kammaren. Margareta Winberg svarade på en fråga om precis just
detta, dvs. de traditionella växtsorterna. Hon sade då: ”Det finns därför
anledning för Sverige att verka för förändringar i EG:s bestämmelser i
detta avseende.” Det är ju precis detta som föreslås i min motion!
Margareta Winberg sade också att detta var en ny fråga som hon
hade blivit uppmärksammad på under de senaste veckorna. Jag skrev
min motion under den allmänna motionstiden i januari.
De små firmorna uppvaktar nu jordbruksministern för att få en för-
ändring till stånd. Jag får väl tolka Margareta Winberg så att hon nu
börjar att bli mer informerad om vad det här handlar om än de ledamö-
Prot. 1994/95:88
7 april
Ändringar i
växtskyddslagen, m.m.
33
Prot. 1994/95:88
7 april
Ändringar i
växtskyddslagen, m.m.
34
ter som representerar hennes parti i jordbruksutskottet, där det har varit
svårt att få i gång en diskussion kring dessa ämnen.
Det är alltså viktigt att man kommer till skott. Jag har svårt att tro
att vi egentligen har olika uppfattning i frågan. Det här handlar kanske
mera om politisk prestige. Man kan inte säga ja till ett förslag när det
kommer från ett annat parti än ett regeringsparti.
Jag får väl hoppas att socialdemokraterna går hem till sin kammare
och läser detta mycket noggrant, diskuterar med sin jordbruksminister
och så småningom hamnar de kanske på samma linje som vi, så att de
kan verka för att åstadkomma en förändring inom EU, om man menar
allvar med biologisk mångfald.
Vi har också en motion som handlar om att många av de gamla
sorter som finns måste kontinuerligt odlas. I dag har man dem liggande
i banker för att kunna ha dem kvar om de behövs. Många av de nya
ffösorterna som tas fram har inte den motståndskraft eller resistens mot
sjukdomar som gamla sorter har. Vad man ofta gör då är att man åter-
korsar med gamla sorter. Det är därför som det är så viktigt att de
gamla sorterna finns kvar. De ligger nu lagrade i banker, men lagren
kan mycket lätt förstöras, t.ex. om proppen går och det blir fel tempera-
tur. Då förstörs fröerna och grobarheten minskar dramatiskt.
Om man kontinuerligt såg till att de gamla frösorterna bevarandeod-
lades skulle vi kunna vara säkra på att den genetiska variation som de
utgör och som också är en del av den biologiska mångfalden fanns kvar
för framtida generationer. Vad vi nu gör med dessa frösorter är att vi
lämnar kvar respektive inte lämnar kvar möjligheten till framtidens
barn att ha tillgång till bra köksväxtsorter med bra genetiska möjlighe-
ter. De kan ha ett genetiskt arv som gör att man klarar en kommande
miljösituation.
Detta kan synas vara en liten fråga, men det är det alltså inte. Det
här är precis det som man skall diskutera i praktiken när vi skall be-
handla frågan om biologisk mångfald.
För att återgå till EU:s krav på fröer kan man också se att de inne-
bär att man vill ha en sista förbrukningsdag angiven på fröförpackning-
ar. Det beror på att man anser att fröerna skall kunna säljas under två
växtsäsonger. Det kravet har man inte ställt i Sverige. Man menar att
fröer skall ha en hög grobarhet, och därför har man informellt använt
grobarheten i stället. Skall man tillämpa kravet sista förbrukningsdag,
då måste man sänka kravet på grobarhet.
I många fröer minskar grobarheten radikalt andra året som man
säljer dem. Detta är också någonting som Sverige borde se till att det
blir en förändring av inom EU. Det är nämligen till fördel för konsu-
menten att ha systemet med grobarhet i stället för sista förbruknings-
dag. Detta är dock en betydligt mindre fråga än den som jag tidigare
tog upp, nämligen att det inte ens kommer att vara tillåtet att sälja dessa
fröer på grund av den sortdokumentation och certifiering som krävs
inom EU.
Jag är litet förvånad att inget annat parti än Miljöpartiet har ansett
att detta har varit en viktig fråga under utskottets behandling. Däremot
ställer man frågor här i kammaren, och då är det tydligen viktigt. Det
kan väl inte vara så illa att den politiska profileringen är viktigare än
sakfrågan.
Jag tvingas tyvärr yrka bifall till den reservation som vi har avgett.
Men av det som jordbruksministern har sagt har jag förstått att det
kanske finns en öppning, att våra synpunkter kanske kommer att väcka
gehör, att Jordbruksdepartementet börjar titta på frågan. Jag kommer
att återkomma i ärendet dels när vi skall behandla regeringens skrivelse
angående vilken miljöpolitik som man vill föra i EU, dels i andra sam-
manhang. Denna fråga måste vi lösa. Det här är ingenting som någon
av oss kan tycka är bra. Den biologiska mångfalden är viktig. När det
gäller köksväxtsorter måste de gamla traditionella sorterna, som kan
visa sig ha gener som är precis de som vi behöver för framtiden, få
finnas kvar.
Därför är det med sorg i hjärtat som jag yrkar bifall till reservatio-
nen.
Anf. 38 ALF ERIKSSON (s)
Fru talman! Utskottet har i detta betänkande behandlat regeringens
proposition om ändringar i växtskyddslagen. Förändringarna skall ske
som en anpassning till reglerna inom EU.
Utskottet tillstyrker de förändringar som regeringen föreslår. För-
ändringarna handlar om växtskadegörare som indirekt skadar en växt-
odling. Den nuvarande definitionen av växtskadegörare omfattar virus,
svamp, kvalster m.m.
Denna definition utvidgas nu till att omfatta skador på växter och
växtodling. Det innebär att också sådana organismer som inte direkt
angriper växter men som indirekt kan skada växtodlingar omfattas.
En annan nyhet är att även annan mark än den som betraktas som
växtodling eller skog skall omfattas. Det blir alltså möjligt att bekämpa
t.ex. ogräs utanför odlingen, om det finns risk att de så småningom
kommer att angripa odlingen. Därmed skulle problemen med jättelo-
kor, som påtalats i ett par motioner, kunna bemästras.
Det blir också den förändringen att Jordbruksverket, inte regering-
en, i fortsättningen skall meddela föreskrifter om vilka växtskadegörare
som skall omfattas av lagen.
Det blir också en utvidgning av anmälningsplikten när en skadegö-
rare har upptäckts. Det blir inte bara odlarna som har anmälningsplikt,
utan nu tillförs också grossistledet.
Det blir i framtiden inte möjligt att kontrollera växternas sundhet
vid gränserna när det gäller handel. Därför kommer kontrollen att ske
vid odlingarna. Det skall också kunna utfärdas växtpass när odlingen är
kontrollerad som visar att växterna är friska. Det är Jordbruksverket
som även här är växtskyddsmyndigheten.
Som vi hört har det fogats en reservation om våra kulturväxter till
betänkandet. I sak har vi inga större delade meningar. Saken är den att
regeringen i augusti 1994 tillsatte en särskild utredare som enligt di-
rektiven skall genomföra en landsstudie om tillgången på växtgenetiska
resurser. Den utredningen skall omfatta det mesta som tas upp i Miljö-
partiets motion. Utskottsmajoriteten föreslår att vi skall avvakta resulta-
Prot. 1994/95:88
7 april
Ändringar i
växtskyddslagen, m.m.
35
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
tet av denna. Enligt direktiven skall utredningen lämna sina förslag till |
Någon snabbare behandling av dessa frågor är inte möjlig. Det handlar
|
Ändringar i -26. |
inte om prestige utan mer om riksdagens arbetsformer. Därför yrkar jag avslag på reservationen. Som ett resultat av medlemskapsförhandlingarna med EU har vi Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på Anf. 39 GUDRUN LINDVALL (mp) replik Fru talman! Skrivningen i betänkandet andas att man egentligen an- Jag blev själv uppmärksammad på detta när jag skulle beställa frö- Jag skulle vilja fråga Alf Eriksson hur de små firmorna skall bete Anf. 40 ALF ERIKSSON (s) replik Fru talman! Jag nämnde det här med riksdagens arbetsformer. Det Jag tycker att detta är en ganska onödig debatt. I direktiven till ”En svensk landsstudie skall göras som redovisar våra kulturväxter, Översikten skall vidare innehålla en kartläggning av de olika arter- |
Jag tycker att sällan har väl uttrycket att slå in öppna dörrar varit
mer befogat än i denna fråga. Vi får med all sannolikhet frågan upp till
behandling inom den närmaste tiden.
Anf. 41 GUDRUN LINDVALL (mp) replik
Fru talman! Det måste upplevas som en cynisk kommentar av de
fröfirmor som i dag skriver i olika tidningar och t.o.m. säger att detta är
en bomb i grönsakslandet när man säger att detta är att slå in öppna
dörrar. Så är det definitivt inte. Man får egentligen inte sälja de fröer
som man säljer i dag. Fröfirmorna har gått samman i ett förbund för att
uppvakta jordbruksministern för att försöka få en förändring till stånd.
Man anser att detta är en ytterst angelägen fråga att lösa. Jag är överty-
gad om att de är väl pålästa och vet precis vad som gäller, eftersom
detta är deras affärsverksamhet. De bedömer verkligen inte att vi med
denna motion slår in öppna dörrar. Jag har varit i kontakt med flertalet
av dem i samband med att jag skrev motionen, vilket man från fröhan-
deln varit mycket tacksam för. Man ansåg att detta var ett problem som
inte hade uppmärksammats.
Anf. 42 LENNART BRUNANDER (c)
Fru talman! Gudrun Lindvall har skrivit en motion som naturligtvis
är väldigt viktig. Enligt betänkandet har utskottet samma uppfattning
som hon. Alf Eriksson har läst upp ett citat som är ganska viktigt i
sammanhanget. Redan den 11 augusti 1994 tillsattes en grupp som
skulle göra en landsstudie, och skrevs direktiv för gruppen. Utskottet
skriver att utskottet i stor utsträckning delar de synpunkter som fram-
förs i motionen. Det är angeläget att bevara de traditionella sorterna för
köksväxter både i Sverige och i andra länder.
Även om riksdagen skulle bifalla motionen i dag skulle det inte för-
ändra någonting. Arbetsgruppen måste göra sitt och komma med för-
slag. Att det ligger litet sent i förhållande till anpassningen till EU-
regler är ingen enastående händelse bara när det gäller den här frågan.
Det gäller mycket annat. Det blir naturligtvis så.
Här råder inte några delade meningar. Man kan fundera över Gud-
run Lindvalls yttrande. Det verkar som om politisk profilering vore
viktigare än sakfrågan. Frågan är bara: Vem gör den bedömningen?
Anf. 43 GUDRUN LINDVALL (mp)
Fru talman! Uppenbarligen har inte alla inom Centerpartiet samma
uppfattning i frågan. Den frågedebatt som jag relaterade var just mellan
jordbruksministern och en centerpartist, som lyfte fram den här frågan.
Det är en mycket viktig fråga som måste få sin lösning snarast. Fråge-
ställaren läste i princip upp vad som står i vår motion. Han läste in-
nantill från en frökatalog från den firma som jag varit i kontakt med.
Uppenbarligen tycker en del av centerpartisterna, som vant sig vid hur
riksdagen arbetar, att det räcker med att landsstudien kommer någon
gång fram mot sommaren, för att så småningom behandlas. De däremot
som kanske mer ser till hur det ser ut i verkligheten anser att vi måste
Prot. 1994/95:88
7 april
Ändringar i
växtskyddslagen, m.m.
37
|
Prot. 1994/95:88 7 april |
anpassa våra beslut till den verklighet som är beroende av att vi får rätt |
Jag är litet besviken, Lennart Brunander. Jag hade nog hoppats på
|
Ändringar i |
att få stöd. Men jag är samtidigt glad över att det finns en öppning, Landsstudien behandlas tyvärr inte på rätt sätt i detta sammanhang. Jag återkommer i frågan. Anf. 44 LENNART BRUNANDER (c) Fru talman! Också jag tycker att det är viktigt att vi löser denna frå- Jag tror att vi löser detta bäst om vi hjälps åt. Vi löser det inte ge- Anf. 45 GUDRUN LINDVALL (mp) Fru talman! Ett sätt att lösa problem är att lyfta fram dem. Avsikten Detta visar att EU när det gäller vilka fföer som man får sälja har Anf. 46 LENNART BRUNANDER (c) Fru talman! Jag tror nog att vi är överens om att dessa fföer skall |
Överläggningen var härmed avslutad.
38
Beslut
LU33 Ny fastighetsmäklarlag (förnyad behandling)
Mom. 1 (mäklarens ställning)
1. utskottet
2. res. (m, mp)
Votering:
199 för utskottet
101 för res.
4 avstod
45 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna
För utskottet: 145 s, 23 c, 16 fp, 15 v
För res.: 71 m, 1 fp, 1 v, 15 mp, 13 kds
Avstod: 4 fp
Frånvarande: 6 s, 9 m, 4 c, 5 fp, 6 v, 3 mp, 2 kds
Carl-Johan Wilson (fp) anmälde att han avsett att rösta nej men marke-
rats ha röstat ja.
Mom. 2-9
Kammaren biföll utskottets hemställan.
LU23 Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m.
Mom. 1 (upphävande av skuldsaneringslagen)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Votering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Mom. 2 (anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m.)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
3. res. 4 (v)
Förberedande votering:
84 för res. 3
17 för res. 4
202 avstod
46 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Huvudvotering:
204 för utskottet
99 för res. 3
1 avstod
45 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna
För utskottet: 145 s, 1 m, 23 c, 21 fp, 14 mp
Förres. 3: 70 m, 16 v, 13 kds
Prot. 1994/95:88
7 april
39
Prot. 1994/95:88
7 april
40
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 16 s, 9 m, 4 c, 5 fp, 6 v, 3 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
JoU15 Ändringar i växtskyddslagen, m.m.
Mom. 4 (kulturväxter och traditionella växtsorter)
1. utskottet
2. res. (mp)
Votering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Ajournering
Kammaren beslöt kl. 11.48 på förslag av talmannen att ajournera
förhandlingarna till kl. 15.00, då de till dagens bordläggning aviserade
ärendena väntades föreligga.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 15.00.
8 § Bordläggning
Anmäldes och bordlädes
Propositioner
1994/95:173 Ändrade övergångsbestämmelser till tullagen
(1994:1550), m.m
1994/95:195 Primärvård, privata vårdgivare m.m.
1994/95:202 Mervärdesskatten på omsättning av
begagnade varor, m.m.
Förslag
1994/95 :RFK2 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag om följdlag-
stiftning med anledning avförlängningen av riksmötet, m.m.
Motioner
med anledning av skr. 1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU -
Inriktning och genomförande
1994/95 :Jo21 av Gustaf von Essen (m)
1994/95:Jo22 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95:Jo23 av Göte Jonsson m.fl. (m)
1994/95:Jo24 av Monica Green m.fl. (s)
1994/95:Jo25 av Eva Goes (mp)
1994/95 :Jo26 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp)
1994/95:Jo27 av Mats Odell m.fl. (kds)
1994/95:Jo28 av Lennart Daléus m.fl. (c)
1994/95 :Jo29 av Gudrun Lindvall (mp)
Justitieutskottets betänkanden
1994/95 :JuU 13 Anslag till Brottsoffermyndigheten, m.m.
1994/95 :JuU 16 Anslag till kriminalvården, m.m.
1994/95:JuU17 Anslag till Brottsförebyggande rådet, m.m.
Lagutskottets betänkanden
1994/95:LU4 Uthyrning och utlåning av upphovsrättsligt skyddade
verk, m.m.
1994/95 :LU16 Ny marknadsföringslag
1994/95:LU20 Anslag till Livsmedelsverket, m.m.
Utrikesutskottets betänkanden
1994/95:UU21 Situationen i f.d. Jugoslavien samt Albanien
1994/95 :UU22 Fredsprocessen i Mellanöstern
Trafikutskottets betänkanden
1994/95:TU16 Funktionshindrades resemöjligheter
1994/95 :TU 17 Ändring i telelagen, m.m.
Bostadsutskottets betänkanden
1994/95:BoU16 Rennäringen
1994/95:BoU19 Hyresrätt m.m.
Prot. 1994/95:88
7 april
9 § Anmälan om interpellationer
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 7 april
1994/95:105 av Ulla-Britt Hagström (kds) till statsrådet Ylva Johans-
son om forskningsmöjligheter för lärare
1994/95:106 av Ulla-Britt Hagström (kds) till civilministern om ung-
domars välfärd och värderingar
1994/95:107 av Ulla-Britt Hagström (kds) till justitieministern om
åtgärder mot medie- och videovåld
1994/95:108 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Mats Hellström om
principerna för anställning i EU m.m.
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 18 april.
41
Prot. 1994/95:88
7 april
10 § Anmälan om frågor
Anmäldes att följande frågor framställts
den 7 april
1994/95:431 av Karl-Erik Persson (v) till kommunikationsministern
om postens medlemskap i SAF
1994/95:432 av Hanna Zetterberg (v) till miljöministern om standardi-
serade förpackningar
1994/95:433 av Dan Ericsson (kds) till jordbruksministern om antibio-
tika i tillväxtbefrämjande syfte
1994/95:434 av Sven Bergström (c) till miljöministern om radon i
dricksvatten
1994/95:435 av Ulla Hoffinann (v) till statsrådet Anna Hedborg om
pensionärernas levnadsomkostnader
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 18 april.
11 § Kammaren åtskildes kl. 15.01.
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdet början t.o.m. 6 § anf. 33
(delvis) och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
LENA JÖNSSON
/Barbro Nordström
42
1 § Meddelande om frågor till statsrådet Mats Hellström.............1
2 § Meddelande om svar på interpellationer...................................1
3 § Hänvisning av ärende till utskott...............................................2
4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatte-
rats den 6 april.............................................................................3
JuU15 Anslag till domstolsväsendet, m.m.................................3
UbUlO Anslag till skolväsendet, m.m.......................................4
JoU14 Statsbudgeten för budgetåret 1995/96
(Milj ödepartementet).................................................................7
Meddelande om samlad votering.......................................................9
5 § Ny fastighetsmäklarlag................................................................9
Lagutskottets betänkande 1994/95 :LU33..................................9
Anf. 1 GÖRAN R HEDBERG (m)..........................................9
Anf. 2 YVONNE RUWAIDA (mp)......................................11
Anf. 3 INGER SEGELSTRÖM (s).......................................12
Anf. 4 YVONNE RUWAIDA (mp) replik............................14
Anf. 5 INGER SEGELSTRÖM (s) replik.............................14
Anf. 6 YVONNE RUWAIDA (mp) replik............................15
Anf. 7 INGER SEGELSTRÖM (s) replik.............................15
Anf. 8 AGNE HANSSON (c)................................................15
Anf. 9 GÖRAN R HEDBERG (m) replik.............................17
Anf. 10 AGNE HANSSON (c) replik...................................17
Anf. 11 GÖRAN R HEDBERG (m) replik...........................18
Anf. 12 YVONNE RUWAIDA (mp) replik.........................18
Anf. 13 AGNE HANSSON (c) replik...................................19
Anf. 14 YVONNE RUWAIDA (mp) replik.........................19
Anf. 15 AGNE HANSSON (c) replik..................................20
Anf. 16 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)....................................20
Anf. 17 AGNE HANSSON (c)..............................................21
Anf. 18 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)....................................21
Anf. 19 INGER SEGELSTRÖM (s).....................................21
Anf. 20 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)....................................21
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................22
6 § Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m............................22
Lagutskottets betänkande 1994/95:LU23................................22
Anf. 21 BIRGIT HENRIKSSON (m)....................................22
Anf. 22 PER ROSENGREN (v)............................................23
Anf. 23 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik.........................25
Anf. 24 PER ROSENGREN (v) replik..................................25
Anf. 25 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik.........................26
Prot. 1994/95:88 Anf. 26 EVA ARVIDSSON (s)............................................26
7 april Anf. 27 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik.........................27
---------------- Anf. 28 EVA ARVIDSSON (s) replik..................................28
Anf. 29 BIRGIT HENRIKSSON (m) replik.........................28
Anf. 30 EVA ARVIDSSON (s) replik..................................28
Anf. 31 PER ROSENGREN (v) replik.................................28
Anf. 32 EVA ARVIDSSON (s) replik..................................29
Anf. 33 PER ROSENGREN (v) replik.................................29
Anf. 34 EVA ARVIDSSON (s) replik..................................30
Anf. 35 BIRGITTA CARLSSON (c)...................................30
Anf. 36 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)...................................31
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................32
7 § Ändringar i växtskyddslagen, m.m..........................................32
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95 :JoU 15.....................32
Anf. 37 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................32
Anf. 38 ALF ERIKSSON (s)................................................35
Anf. 39 GUDRUN LINDVALL (mp) replik........................36
Anf. 40 ALF ERIKSSON (s) replik.....................................36
Anf. 41 GUDRUN LINDVALL (mp) replik........................37
Anf. 42 LENNART BRUNANDER (c)................................37
Anf. 43 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................37
Anf. 44 LENNART BRUNANDER (c)................................38
Anf. 45 GUDRUN LINDVALL (mp)...................................38
Anf. 46 LENNART BRUNANDER (c)................................38
Beslut.................................................................................................39
LU33 Ny fastighetsmäklarlag (förnyad behandling)...............39
LU23 Anslag till Kronofogdemyndigheterna m.m..................39
JoU15 Ändringar i växtskyddslagen, m.m..............................40
Ajournering......................................................................................40
Återupptagna förhandlingar...........................................................40
8 § Bordläggning.............................................................................40
9 § Anmälan om interpellationer...................................................41
1994/95:105 av Ulla-Britt Hagström (kds) till statsrådet
Ylva Johansson om forskningsmöjligheter för lärare..............41
1994/95:106 av Ulla-Britt Hagström (kds) till civilminis-
tern om ungdomars välfärd och värderingar...........................41
1994/95:107 av Ulla-Britt Hagström (kds) till justitieminis-
tern om åtgärder mot medie- och video våld............................41
1994/95:108 av Inger Lundberg (s) till statsrådet Mats
Hellström om principerna för anställning i EU m.m...............41
10 § Anmälan om frågor.................................................................42
1994/95:431 av Karl-Erik Persson (v) till kommunika-
tionsministern om postens medlemskap i SAF........................42
44
1994/95:432 av Hanna Zetterberg (v) till miljöministern
om standardiserade förpackningar...........................................42
1994/95:433 av Dan Ericsson (kds) till jordbruksministern
om antibiotika i tillväxtbefrämj ande syfte...............................42
1994/95:434 av Sven Bergström (c) till miljöministern om
radon i dricksvatten.................................................................42
1994/95:435 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Anna
Hedborg om pensionärernas levnadsomkostnader...................42
11 § Kammaren åtskildes kl. 15.01....................................................42
Prot. 1994/95:88
7 april
45
gotab 48684, Stockholm 1995