Torsdagen den 6 april
Protokoll
1994/95:87
Justerades protokollet för den 31 mars.
Förste vice talmannen meddelade att med anledning av att social-
försäkringsutskottes betänkande SfUlO, Socialförsäkring - inriktning
och anslag, som i ärendeplanen hade tagits upp till fredagen den 7 april
utgått, skulle inga voteringar äga rum efter kl. 14.00 denna dag.
Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1994/95:119 till jordbruksutskottet
1994/95:144 och 190 till justitieutskottet
1994/95:212 till utbildningsutskottet
Skrivelse
1994/95:183 till utrikesutskottet
Föredrogs men bordlädes åter
Lagutskottets betänkanden 1994/95 :LU23 och LU33
5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 5
april
Mom. 2 (Sametingets användning av tilldelade medel)
1. utskottet
1
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
Prot. 1994/95:87
6 april
2. res. 1 (c, v, mp)
Votering:
245 för utskottet
69 för res. 1
35 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 71 m, 3 c, 21 fp
För res. 1: 21c, 19 v, 17 mp, 12 kds
Frånvarande: 11 s, 9 m, 3 c, 5 fp, 3 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 6 (samernas rättsliga ställning)
1. utskottet
2. res. 2 (v)
Votering:
268 för utskottet
19 för res. 2
30 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 72 m, 25 c, 21 fp
Förres. 2: 19 v
Avstod: 17 mp, 13 kds
Frånvarande: 11 s, 8 m, 2 c, 5 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 8 (ILO:s konvention nr 169)
1. utskottet
2. res. 4 (mp)
Votering:
284 för utskottet
17 för res. 4
15 avstod
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 73 m, 25 c, 20 fp, löv
Förres. 4: 17 mp
Avstod: 2 v, 13 kds
Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 6 fp, 4 v, 1 mp, 2 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
FiUll Tilläggsbudget inom Finansdepartementets område (prop.
1994/95:105 avsnitt 6)
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 9 (en ny låginkomstutredning)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
Votering:
295 för utskottet
20 för res. 1
2 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 73 m, 25 c, 20 fp, 14 mp, 13 kds
Förres. 1: 19 v, 1 mp
Avstod: 2 mp
Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 6 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds
Mom. 11 (lokalisering av SCB till Örebro)
1. utskottet
2. res. 2 (v)
Votering:
291 för utskottet
27 för res. 2
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 145 s, 73 m, 24 c, 20 fp, 17 mp, 12 kds
För res. 2: 5 s, 1 c, 1 fp, 19 v, 1 kds
Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 5 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds
Övriga moment.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 6 (finansiering av medlemsavgiften till EU)
1. utskottet
2. res. 1 (fp)
Votering:
297 för utskottet
21 för res. 1
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 73 m, 25 c, 19 v, 17 mp, 13 kds
Prot. 1994/95:87
6 april
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Förres. 1: 21 fp Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 5 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds Mom. 7 (finansieringen av transeuropeiska nätverk) 1. utskottet 2. res. 2 (fp, v, mp) Votering: 262 för utskottet 56 för res. 2 31 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 150 s, 73 m, 25 c, 1 mp, 13 kds För res. 2: 21 fp, 19 v, 16 mp Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 5 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds Övriga moment. Kammaren biföll utskottets hemställan. LU24 Aktiebolagsrättsliga frågor, m.m. Mom. 1 (bolagsorganens ansvar) 1. utskottet 2. res. 1 (c, v, mp) Votering: 258 för utskottet 59 för res. 1 32 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 150 s, 73 m, 2 c, 20 fp, 13 kds För res. 1: 23 c, 19 v, 17 mp Frånvarande: 11 s, 7 m, 2 c, 6 fp, 3 v, 1 mp, 2 kds Mom. 2 (ansvarsgenombrott) 1. utskottet 2. res. 2 (m) Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation. Mom. 3-6 Kammaren biföll utskottets hemställan. TU15 Tilläggsbudget inom Kommunikationsdepartementets områ- Kammaren biföll utskottets hemställan. |
Förste vice talmannen meddelade att näringsutskottets betänkande
NU 17 samt kulturutskottets betänkanden KrU15, KrU18, KrUlö och
KrU19 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
Föredrogs
Näringsutskottets betänkande 1994/95 :NU 17
Vissa bankfrågor (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 1 PER WESTERBERG (m)
Herr talman! Detta betänkande berör delar av bankkrisen, bankga-
rantier och statens ägande i Nordbanken. Låt mig först bara erinra om
att det finns ett gemensamt ansvar i vissa delar när det gäller orsakerna
till uppkomsten av bankkrisen. Det finns självklart ett ansvar i banker-
na, det finns ett politiskt ansvar och det finns även ett ansvar hos alla de
analytiker som analyserat bankmarknaden och kreditmarknaden under
gångna år.
Det politiska ansvaret gäller inte avregleringen i sig - den har varit
framgångsrik - men problemet har varit att avregleringen skett i fel
ordning och därmed via incitamenten skapat en felaktig utveckling,
som lett till betydande kreditrisker och bär en stor del av ansvaret för
den utveckling som har ägt rum.
Det går mycket lätt att här dra paralleller till karensdagens införan-
de och det förhållandet att svenska folket därefter blev lika friskt som
tyskarna eller till förändringen av beskattningen av sparandet, som
gjorde att svensken blev lika sparsam som centraleuropén. Incitamen-
ten i förändringarna i samband med avregleringen var mycket kraftiga
och ledde delvis fel genom att avregleringen, som nämnts, kom i fel
ordning. Detta ffitar på intet sätt bankerna från deras ansvar eller från
den analys som förevar innan avregleringen genomfördes.
Jag vill särskilt peka på ansvaret för ägandet i de banker som verkar
på kreditmarknaden. Det innebär att ägarsidan och styrelsen har ett
ansvar för att kontrollera och för att ha kontrollrutiner och riskhante-
ringsrutiner som gör att man inte hamnar i den situation som ett antal
banker hamnade i under den s.k. bankkrisen.
Det är nu lätt att säga att vissa av bankerna råkade väsentligt värre
ut än andra banker, även om alla i större eller mindre omfattning träffa-
des av bankkrisen. Det är tämligen uppenbart att de banker som inte
hade tillräckligt tydliga ägare hade en tendens till större risktagande
och större kreditförluster och därmed också kom att hamna i ett större
eller mindre beroende av statskassan.
För min del leder detta till en klar och tydlig syn. Det gäller för
bankerna på bankmarknaden att agera på ett strikt kommersiellt sätt och
att de skall ha klara och tydliga ägare, som är beredda att ta sitt ansvar.
Jag säger därmed väldigt tydligt att jag inte kan se några skäl att ålägga
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
statliga banker andra saker än vad man ålägger motsvarande privata.
Det finns inga övervinster i den statligt ägda banken som gör det möj-
ligt att ställa krav på annat beteende än det strikt kommersiella, och
därmed finns det heller inga skäl till att Nordbanken skall vara i offent-
lig ägo.
För mig är det naturligt att Nordbanken privatiseras så snart det är
möjligt med tanke på marknaden för riskkapital och den prissättning
som kan komma. Samtidigt är det viktigt för att få en fair konkurrens
på lika villkor med övriga banker. Det är likaså viktigt att statskassan
kan nedbringa sin skuldbörda genom att få in köpeskillingarna i Nord-
banken och därmed också kan minska räntekostnaderna för statskassan.
Men det är också viktigt att man i samband med en privatisering av
Nordbanken verkligen nyttjar folksparandet och folkaktieinstrumentet
för att få en tillräckligt bred spridning och inte belasta riskkapitalmark-
naden mer än som nödvändigt är, för att därmed åstadkomma bästa
möjliga resultat.
Erfarenheterna från de två mycket stora privatiseringar som innefat-
tat folksparande och folkaktier har blivit mycket goda. Vi har fått mel-
lan 300 000 och 500 000 nya småägare i de därav berörda företagen.
Dessa 300 000-500 000 nya ägare är personer som aldrig ägt aktier
tidigare och som stärker försörjningen av nytt riskkapital till nya före-
tag eller till gamla företag för investeringar och därmed nya arbetstill-
fällen.
Erfarenheterna från Assidomän och Pharmacia visar också att 80 %
av det kapital som kom från de små spararna härrörde från deras bank-
böcker och sparande, inte från lån eller försäljningar av andra tillgång-
ar. Det visar sig också att ungefar 80 % av dem som köpte aktier gjorde
det för att behålla aktierna långsiktigt och därmed givit förhållandevis
stabila ägarbilder i berörda företag.
Men den kanske allra viktigaste effekten är att försörjningen av nya
pengar som går till börs och därmed till nya företag eller nya produkter
tiodubblades från mitten av 80-talet till kulmen av privatiseringarna så
sent som under föregående år. En tiodubbling av riskkapitalmarknadens
tillförsel av kapital är viktig för att vi skall klara expansionen i närings-
livet under resten av 90-talet och därmed få de nya arbetstillfällen som
Sverige så väl behöver inom privat företagande. Därför är det enligt vår
uppfattning mycket viktigt att Nordbanken privatiseras så snart som
möjligt och att det görs via folksparande och folkaktier som den stora
och breda svenska allmänheten ges möjligheter att teckna för att på det
sättet ge största möjliga sysselsättningseffekter, samtidigt som det ger
en bred förankring för Nordbanken som bank.
Så till frågan om bankgarantiavgifter. Jag kan klart säga, herr tal-
man, att jag är starkt för bankgarantiavgifter för garantier som statskas-
san har tvingats lämna till enskilda banker. Det är självfallet kommer-
siellt riktigt att de banker för vilka staten tvingats garantera balansräk-
ningen eller särskilda lån betalar kommersiella avgifter för detta och
därmed betalar för den kostnad som det indirekt är för staten att tvingas
garantera dessa banker. Men jag kan för den skull inte acceptera att alla
banker, oavsett om de har belastat statskassan eller ej, skall betala
bankgarantiavgifter. Ett sådant generellt system tenderar att snedvrida
konkurrensen och minska bankernas kapacitet till utlåning och att där-
med vara en viktig näringspolitisk faktor för att kunna bidra till företa-
gandets expansion under kommande år.
En generell bankgarantiavgift även på banker som inte sökt stats-
stöd skapar ju högre kostnadsläge för bankerna i Sverige än för mot-
svarande banker utomlands och sätter därmed svenska banker i en form
av strykklass, som jag inte vill ha och inte tror är nyttig för svensk
kreditmarknad.
Med det anförda, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 5
och i övrigt till utskottets hemställan.
Anf. 2 KJELL ERICSSON (c)
Herr talman! När vi nu behandlar näringsutskottets betänkande an-
gående vissa bankfrågor gör vi det i ett läge där banksektorn har till-
frisknat efter de sjukdomsår som sektorn drabbades av i början av 90-
talet. När den borgerliga regeringen tillträdde 1991 var den svenska
ekonomin i en djup kris. Det ekonomiska läget vid den här tidpunkten
kännetecknades av låg tillväxt, stigande arbetslöshet, en begynnande
fastighets- och finanskris samt försämrade offentliga finanser.
Efter 1980-talets kasinoekonomi med en period av extrem över-
hettning befann sig Sverige i en brant utförsbacke. Vi gick faktiskt över
backkrönet redan 1989. Industriproduktionen föll, och i industrisektorn
försvann vart ijärde jobb. En av orsakerna till problemen i den finan-
siella sektorn var att olika ekonomisk-politiska beslut tagits i fel krono-
logisk ordning. Avregleringen av de finansiella marknaderna genom-
fördes före förändringarna i skattesystemet.
Fram till mitten av 1980-talet var de svenska kredit- och valuta-
marknaderna föremål för ganska omfattande regleringar, och de avreg-
leringar som därefter genomfördes sammanföll med en långvarig inter-
nationell högkonjunktur, där Sverige hade en högre inflation och rän-
tenivå än flertalet av våra jämförbara länder.
Hushållens sparkvot sjönk, och konsumtionen var under 1988 och
1989 ca 5 % högre än de disponibla inkomsterna. Vidare uppgick
kreditinstitutens utlåning 1985 till 80 % av BNP. År 1990 hade den
ökat till hela 140 % av BNP. Denna ökning motsvarar 950 miljarder.
En betydande del av denna utlåning hade gått till fastighetsmarknaden.
Priserna på kommersiella fastigheter ökade kraftigt under andra
hälften av 80-talet, och det fanns förväntningar om ytterligare prishöj-
ningar. När sedan skattereformen innebar minskade skattemässiga
fördelar för lånefinansierad konsumtion och spekulativa investeringar
fick omläggningen av skattesystemet i kombination med lågkonjunktu-
ren förödande konsekvenser för ekonomin.
Nedväxlingen av inflationen, dyrare lån, kraftigt höjda räntor och
ökade driftskostnader fick närmast depressiva följder. Det gjorde att
krisen på fastighetsmarknaden blev mycket betydande. När sedan rän-
tor och amorteringar inte kunde klaras av spred sig krisen till banker
och kreditinstitut.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa banltfrågor
Vi minns väl alla hur det var 1992, när kreditförlusterna hotade att
leda till allvarliga störningar i betalningssystemet och kreditförsörj-
ningen. Det gjorde att staten tvingades vidta en rad åtgärder för att
trygga det finansiella systemet. Bl.a. utfärdades en garanti som innebar
att banker och vissa andra kreditinstitut kunde fullgöra sina förpliktel-
ser. Garantin innebar därigenom ett skydd för insättare och andra lån-
givare till instituten.
I samband med att riksdagen beslutade om den finansiella garantin
fick också regeringen bemyndigande att vidta de åtgärder som erford-
rades för att behålla och även i vissa fall stärka kapitalbasen i berörda
institut. Jag vill här ge den förre skatteministern Bo Lundgren en eloge
för det handfasta sätt som han skötte dessa frågor på. I en mycket svår
tid lyckades regeringen också - i konsensus med socialdemokraterna -
att klara denna svåra situation.
Under denna tid ställde staten ut sammanlagt 88 miljarder i garanti-
er till olika institut. Av dessa miljarder betalades 65 ut till instituten.
När bankerna nu har hämtat sig anser jag det vara riktigt att de utbeta-
lade medlen återvinns till staten så fort som det kan ske. Vi anser att
regeringen skall utreda detta och göra upp en plan för hur medlen skall
kunna återvinnas. Vi anser det vara rimligt, med tanke på det ekono-
miska läge som nu råder, att en bankavgift inte understigande 1 miljard
bör kunna tas ut från instituten. Detta bör gälla för alla institut, efter-
som alla hade nytta av att staten ställde garantier till förfogande under
denna svåra tid. Regeringen bör därför få i uppdrag att närmare utforma
denna återbetalningsplan.
Vi anser också att en betydande del av statens kostnader för bank-
stödet kan återvinnas genom en privatisering av Nordbanken. Det bör,
precis som Per Westerberg sade, ske med en stor ägarspridning. Med
tanke på möjligheterna att få ett riktigt pris bör denna försäljning ske
stegvis. Under det kommande budgetåret bör högst 49 % av aktierna
försäljas.
Jag står bakom Centerns båda reservationer men nöjer mig med att
yrka bifall till reservation nr 2.
Anf. 3 LENNART BEIJER (v)
Herr talman! I gårdagens ekonomiska debatt visade regering och
delar av oppositionen stor kraft. Med beundransvärt mod utmanar man
den stora skaran arbetslösa. Den 75-procentiga ersättningsnivån skall
öka motivationen för att skaffa sig ett jobb, och jobb lär ju finnas ifall
bara priset på arbetskraften är tillräckligt lågt. Sänkningen av ersätt-
ningarna från sjukförsäkring, föräldraförsäkring och a-kassa finansierar
på ett genialt sätt sänkt moms på maten. Det är ett elegant sätt att mins-
ka skatten för den kreativa, välmående medelklassen.
Det politiska systemet har visat sin förmåga att ta ansvar, säger
somliga i dag. Första maj kan säkert bli en riktig tacksägelsedag för
Sveriges arbetare och arbetslösa.
Herr talman! Med tanke på kraften och koncentrationen i regering-
ens agerande borde det vara naturligt att nu agera tufft mot den del av
samhället som kanske tydligast är ansvarig för den ekonomiska krisen
och de senaste årens budgetunderskott. Det är inte för mycket begärt att
banksystemet deltar i den ekonomiska saneringen av landet, och det
vore exempelvis klädsamt om Sparbanken Sverige snabbt reglerade sin
skuld om 1 miljard.
Herr talman! Jag skall ta upp tre frågor som riksdagen nu har chan-
sen att besluta om, nämligen bankavgifter, förlustavdrag och hantering-
en av Nordbanken. Först tar jag upp frågan om bankavgift:
I flera partimotioner föreslås någon form av bankavgift. Utskotts-
majoriteten har avvisat en speciell avgift med motiveringen att en sådan
sannolikt skulle resultera i ännu större räntemarginaler. Samtidigt för-
bereds nu en s.k. insättargarantiavgift, som skall ge ca 1 miljard årli-
gen. Tanken är att det skall byggas upp en fond på 10 miljarder.
Faran för ökade räntemarginaler torde vara lika stor med den kon-
struktionen. Det är därför rimligt med en bankavgift som de första fem
åren ger 1 till 2 miljarder per år till statskassan, för att sedan övergå till
den av EU stipulerade insättargarantiavgiften.
Att moderater är livrädda för bankavgifter är naturligt. De ser hellre
att barnbidrag och a-kassa sänks. Men nog borde socialdemokratin nu
ta chansen att låta bankerna betala av litet på sina minst sagt oskäliga
rän te vinster.
Så till förlustavdrag: Bankerna har tvingats skriva ned värdet på si-
na fastigheter. De otroliga fastighetskrediterna under det glada 80-talet
är kanske den enskilda händelse som mest negativt påverkat den svens-
ka ekonomin. Det får anses som normalt att dessa krediter påverkat
också bankernas bokslut. Men hur länge får detta pågå? Hur länge kan
dåliga krediter användas för att dra ned den beskattningsbara vinsten?
Exempelvis överraskade SE-Banken hela affärsvärlden med att helt
plötsligt i årets bokslut värdera ned sina krediter med ca 4 miljarder,
vilket innebar att banken i stället för en vinst på drygt 3 miljarder kun-
de visa upp en förlust på 700 miljoner. På detta sätt försvann en hel del
pengar undan skatt.
Vänsterpartiet vill utreda bankernas möjligheter att behandla sina
fastighetsvärden. Nog är det en rimlig begäran.
Med tanke på Nordbanksdirektörernas minst sagt förvånansvärda
okänslighet när de föreslår bonus åt sig själva och övriga anställda
kanske det skulle kännas som en befrielse att bli av med banken. Kan-
ske kunde man då frigöra 10-15 miljarder kronor som en engångs-
summa.
Ser man däremot Nordbanken som en tillgång som dels årligen kan
inleverera utdelning till ägaren staten, dels användas medvetet för att
öka konkurrensen i banksystemet bl.a. genom lägre låneräntor, bör man
givetvis behålla Nordbanken i statlig regi.
Herr talman! Bankkrisen har vållat landet stor skada. Vanliga män-
niskor får betala krisen med höga räntor. Investeringar och företagsam-
het hämmas. Men det finns också de som tjänat stora pengar på krisen.
I Bankkriskommitténs 400-sidiga rapport Bankerna under krisen kan
man läsa otroliga historier. Jag rekommenderar boken.
Finansinspektionen har överlämnat 167 kreditärenden till Statsåkla-
garmyndigheten för Speciella Mål. Men alla ärenden om misstänkt
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
ekonomisk brottslighet ligger på hög. Det finns inte resurser att ta itu |
politiker vill väl helst glömma de glada kredittiderna. Runt omkring i
|
Vissa bankfrågor |
världen sitter emellertid smarta herrar och skrattar åt den svenska la- Tänk om regeringen visade samma kraft vad gäller den ekonomiska Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 6. Anf. 4 PER WESTERBERG (m) replik Herr talman! När det gäller bekämpning av ekobrottslighet håller Det finns mycket att göra när det gäller bekämpning av ekobrotts- Herr talman! Med anledning av det som sades om bankavgifterna Tvärtom är det de som förorsakat kostnaderna som skall betala Jag vill kommentera förlustavdragen mycket kort. Det är snarare så Jag vill även peka på de restriktioner Föreningen Auktoriserade Anf. 5 LENNART BEIJER (v) replik Herr talman! Per Westerberg tar bl.a. upp frågan om bankavgift. |
|
10 |
system. |
Den sortens avgifter måste väl påverka marginaler och räntor lika
mycket som en eventuell bankavgift?
Anf. 6 PER WESTERBERG (m) replik
Herr talman! Att kräva en obligatorisk försäkring är en sak. Det är
en avgift för en kostnad som man förutser. Det är en helt annan sak att
erlägga en särskild skatt som försämrar de svenska bankernas konkur-
renskraft i förhållande till utländska banker och driver upp kostnaderna
och därmed räntorna.
Jag delar uppfattningen att även försäkringspremier gör detta. Men
det centrala är att bankerna får någonting, nämligen skydd för insättar-
nas insättningar på banken.
Anf. 7 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! I en fråga hamnar jag på samma linje som Per Wester-
berg. Det är inte varje dag. Det kan kännas nytt och fräscht.
Jag måste ändå börja med att ta upp ett sidospår som Per Wester-
berg kom in på. Han sade någonting ganska fult, och jag tycker inte att
man skall säga sådana smått vulgära saker i denna kammare utan att bli
rättad eller åtminstone emotsagd.
Karensdagar infördes och folket blev friskt, sade Per Westerberg,
och drog paralleller med bankväsendet. Det är intressant. Han kanske
glömmer att arbetslösheten först drabbade människor som hade pro-
blem. Han kanske glömmer att rädslan för att vara hemma när man är
sjuk har ökat i kommuner och landsting. Han glömmer naturligtvis att
en del faktiskt inte har råd att vara hemma när de är sjuka. Det var nog
inte så att folket bara blev friskt. Tänk om det var så enkelt!
Jag tror inte på privatisering som ideologi. Jag tror att det i vissa
verksamheter kan behövas mångfald i ägandet.
Lena Klevenås, socialdemokratisk riksdagskvinna, skriver i sin mo-
tion om Nordbanken att det är viktigt att staten behåller Nordbanken.
Hon ser det statliga ägandet som en möjlighet att styra mot lägre räntor.
Carl Hamilton, välkänd ”absolut” ekonom, skriver den 1 februari i
Aftonbladet: Sälj inte statens bank! Använd den!
Jag skulle tro att han är socialliberal. Hamilton menar att Nordban-
ken bör utmana de gamla bankerna och skriver: Reklam som går hem
gör Nordbanken först när den utmanar bankgänget. Om Nordbankens
ledning ryggar för uppgiften befinner den sig på fel ställe. Näst Riks-
bankens bravader är medborgarnas och skattebetalarnas värsta gissel
bankgängens räntegap. Sälj inte statens bank! Använd den!
Villy Bergström, som just lämnat jobbet som chef för Fackföre-
ningsrörelsens forskningsinstitut, sade i en intervju för några veckor
sedan följande: Jag tycker att det är förhastat att vräka i väg Nordban-
ken. Jag inser inte nödvändigheten i att sälja ut. Ett bankväsende som
innehåller privata banker, kooperativa, som Sparbanken delvis kan
beskrivas som, och statliga ger enligt min mening en bra blandning. Det
är viktigt att det finns öar av kollektivt ägande i ekonomin. Det finns
argument för statligt ägande på en del områden. Bankerna har en cen-
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
11
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
tral roll i ekonomin. Med fortsatt statligt ägande i Nordbanken skulle
man kunna använda banken till att pressa räntorna.
Det finns alltså ett ganska brett spektrum av ideologiska ingångs-
vinklar för åsikten att det finns fördelar med en statlig bank, vilket jag
tycker är intressant.
Miljöpartiet är som sagt inte tillskyndare av statligt ägande av något
slags ideologisk princip. Det finns kanske andra partier som är det. Det
finns skäl för statligt ägande om det gynnar miljön eller om det handlar
om naturliga monopol. I övrigt skall man vara väldigt försiktig. Just
inom bankväsendet finns det nog anledning att värna mångfalden i
ägandet.
Som medlem i EU med dess fria inre marknad, som baseras på fri-
het för kapital och frihet för tjänster, riskerar vi att se hur några av de
större bankerna kommer att växa och så småningom dominera hela
marknaden. Den risken är uppenbar. Det är en naturlig strävan på en
totalt oreglerad fri marknad. Det är en ganska naturlig process.
I det läget tror jag att det finns synnerliga skäl att faktiskt behålla en
statligt ägd bank som ett rimligt alternativ. Det är dessutom inte unikt
inom EU på något sätt.
Mångfald är en nödvändighet för dynamik och nytänkande, tror vi i
Miljöpartiet. I ett sådant perspektiv är det bra att behålla Nordbanken i
statlig ägo. Det tycker vi inte därför att man på Nordbanken under 80-
och 90-talet var speciellt förnuftig eller agerade klokt eller nytänkande,
utan för vad Nordbanken möjligtvis skulle kunna utvecklas till.
Vi vill att staten under en överblickbar tid förblir ägare av Nord-
banken och att ägaren dessutom beslutar ändra bankens målsättning så
att t.ex. litet räntegap och låg ränta blir ett mål för verksamheten, förut-
om det självklara målet att verksamheten skall gå runt.
På så sätt kan statliga Nordbanken driva ned räntorna och räntega-
pen på den svenska marknaden och vara en garanti för framtida mång-
fald även inom bankväsendet.
Jag delar således Villy Bergströms och Carl Hamiltons uppfattning
i denna fråga.
Sammanfattningsvis vill jag säga att det är bra med många ägare på
marknaden. En statlig bank kan ge den demokratiskt valda sektorn en
möjlighet att, om man vill, sätta upp andra mål för sin verksamhet.
Sådana mål kan mycket väl vara litet räntegap och låg ränta.
Jag yrkar bifall till reservation 6.
Herr talman! Nu kommer den fråga där jag har samma uppfattning
som Per Westerberg. Det känns kul, sörmlänningar som vi är.
I flera motioner framförs förslag om någon form av bankgarantiav-
gift eller bankskatt. Det låter förbaskat bra. Särskilt när man har läst
kvällstidningarna är det väldigt frestande att säga att det är klart att vi
skall klämma åt bankerna. Tänk om vi kunde klämma åt bankerna med
hjälp av just bankavgift! Det vore väldigt fiffigt.
Men systemet fungerar inte på det sättet. Därför är hela idén i själva
verket höjden av populism. Den uppkom väl i en tid när just kvällspres-
sen agerade och synade bankerna.
12
Det låter bra. Jag tror ändå att det ligger mycket populism bakom
detta förslag från Vänsterpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och kds.
En bankavgift leder naturligtvis till högre räntor. Det är bara så. Det
förstår ju alla. Man kan fråga sig hur Centerpartiet, som säger att man
vill värna småföretagare och lantbrukare, kan komma på något så be-
fängt. Dessa grupper får ju högre räntor. Så blir det särskilt om ban-
kavgiften skall drabba alla banker - även de banker som faktiskt skötte
sig något så när.
Hur Folkpartiet kan komma på något så befängt förvånar mig också,
eftersom det hämmar nya intressenter att etablera sig på bankmarkna-
den. Det är väl inte det Folkpartiet vill?
Hur Vänsterpartiet kan komma på en sådan idé förvånar mig också,
eftersom den kanske framför allt drabbar låginkomsttagare. De har ju
också lån i banker. Höjd ränta slår väldigt hårt.
Hur kds kan komma på en sådan idé förstår jag inte heller. Ocker-
räntor stämmer väl inte med det kristna budskapet? Jag förstår inte
tanken helt enkelt.
Från Miljöpartiets sida yrkar vi således avslag på alla de berörda re-
servationerna men bifall till reservation 6.
Anf. 8 PER WESTERBERG (m) replik
Herr talman! När det gäller karensdagar, sparande och avreglering
på kreditmarknaden är mitt exempel mycket talande. Det visar att anta-
let anmälda sjukdagar förändras och att sparande från att ha varit nega-
tivt går upp till en mycket hög nivå när beskattningen förändras. När
kreditmarknadens regelsystem förändrades anpassade sig bankerna
mycket snabbt. Det visar en mycket hög grad av rationalitet. Det finns
därmed ett betydande politiskt ansvar även i själva bankkrisen med
tanke på hur avregleringen genomfördes. Det var det mitt exempel
visade.
När det gäller konkurrensen och behovet av en statlig bank vill jag
säga att jag inte delar Birger Schlaugs uppfattning att det skulle vara ett
brett spektrum som kräver en statlig bank med särskilda instruktioner.
Det är ett mycket smalt spektrum i praktiken. Inte ens Lennart Beijer
argumenterade riktigt i den uppfattningen från Vänsterpartiets sida.
Det är snarast så att det är de nya bankerna som uppkommit, för-
säkringsbolagen och konkurrenter med andra kostnadsbilder som har
pressat räntenivåerna. Det är t.ex. telefonbanker med ny teknik. Jag
tycker att det är mycket märkligt att man kan tro att Nordbanken, bara
för att den råkar vara statlig, skulle kunna få en övervinst att fördela
genom att pressa räntorna mer än andra kan i den hårda konkurrensen.
Om Miljöpartiet och Birger Schlaug har en formel för hur man driver
banker extra lönsamt och därmed har råd att dra ned räntenivåerna
kanske Miljöpartiet borde ge sig in i den branschen.
Anf. 9 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Vi kommer nog att säga ungefar samma sak som vi
sade förra gången, Per Westerberg och jag, så det blir inte så mycket
nytt.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
13
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
När det gäller karensdagen tycker jag fortfarande att liknelsen var
litet sjuk, speciellt när Per Westerberg mer eller mindre spottade på de
människor som faktiskt är sjuka och inte har råd att vara hemma.
Jag tror fortfarande att mångfald är ett självändamål. Jag tycker att
mångfald skall gälla själva ägandet. Det kan vara kooperativt ägande,
det kan vara statligt ägande och det kan vara privat ägande. Man kan ha
olika inriktning, som exempelvis JAK. Det går alldeles utmärkt. Man
skall inte förakta begreppet mångfald. Det förvånar mig att en del libe-
raler föraktar mångfald när det gäller ägandet. Jag tycker att mångfald
är en fördel för en demokrati. Det kan också vara en fördel för en de-
mokrati att ha en statlig bank; en bland många många andra banker.
Anf. 10 PER WESTERBERG (m) replik
Herr talman! Jag hyser självfallet inget förakt för sjuka - definitivt
inte. Men det gäller att se till att vi får ett system för sjukersättningen
som orkar betala rimliga ersättningar och tar bort missbruk i den mån
sådant förekommer. Systemet med olika typer av regler som gör att
man får ett rationellt beslutsfattande är naturligtvis positivt.
När det gäller mångfalden på bankmarknaden vill jag säga att jag är
för mångfald. Jag gillar att försäkringsbolag nu får bedriva bankverk-
samhet. Jag gillar uppkomsten av telefonbanker som pressar upp inlå-
ningsräntoma och pressar ner utlåningsräntoma. Jag gillar att interna-
tionella banker också är med och konkurrerar om att få ge så bra villkor
som möjligt till Sverige. Men jag tror inte att det är en bra modell - i
synnerhet inte om det finns politiska ambitioner - att ha en statlig bank
som skall försöka driva bankverksamhet med politiska uppmaningar
och politiska incitament i stället för att ha en kommersiell inriktning.
Just det Birger Schlaug pekar på, nämligen att man skall försöka att få
ned räntorna på politisk väg, inte genom att konkurrera och vara duktig,
var det som ledde till en betydande del av problemen i bankkrisen. Det
var detta som skapade extra stora problem i bl.a. Nordbanken.
Anf. 11 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Jag tycker också att det är intressant med telefonban-
ker och ICA och Konsum och JAK. Det är utmärkt att vi får en bred
flora av olika banker. Men vad det handlar om är ju en ideologisk
blockering från Per Westerbergs sida. Per Westerberg avskyr statligt
ägande oavsett vad det gäller. Det är ganska negativt.
Per Westerberg sade något mycket märkligt, nämligen att det är
konstigt att försöka pressa ned räntorna genom politiska åtgärder. Har
inte Per Westerberg i en regering försökt pressa ned räntor med politis-
ka medel? Det är väl därför han är politiker?
Anf. 12 LENNART BEIJER (v) replik
Herr talman! Birger Schlaug är skeptisk till bankavgifter över hu-
vud taget och menar att alla sådana avgifter läggs på höjda räntor. Det
måste väl vara samma risk med den insättargarantiavgift som vi ändå
tänker införa framdeles? Här är det fråga om att under de första åren ta
14
ut en bankavgift som kommer statskassan till godo. Är Birger Schlaug
klar över att detta hot ändå finns?
Anf. 13 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Det är intressant, om man nu tycker att det är ett hot,
och det kommer från EU. Så vi kan väl vara överens om att vi får en
tvångskommendering från storebror i Bryssel.
Miljöpartiet är inte alls emot att man tar pengar där de finns. Det är
därför vi tycker att man skall höja bolagsskatten till EU-nivå. Men jag
förstår inte hur man kan tro att man löser problemen genom att låta
låginkomsttagare som lånar i banker för att bygga och bo få betala
högre ränta.
Anf. 14 LENNART BEIJER (v) replik
Herr talman! Om vi nu får en insättargarantiavgift som kommer att
tillföra en fond en dryg miljard per år, är det då inte idé att låta denna
miljard under de första fem åren gå till statskassan?
Anf. 15 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Jag skall överraska kammaren genom att säga att jag
ännu en gång har samma uppfattning som Per Westerberg i just denna
fråga. Det handlar ju helt enkelt om en försäkring som man får någon-
ting för. Det är faktiskt en mycket stor skillnad.
Anf. 16 KJELL ERICSSON (c) replik
Herr talman! Birger Schlaug tog upp frågan om bankavgifter. Staten
har ju gjort en del för bankerna under den svåra tiden. Nu talar man om
att ta ut en avgift av alla. Det är en avgift som alla banker har fått nytta
av. Deras insättare har kunnat känna sig trygga genom att de haft den
statliga garantin. Det är en ganska blygsam avgift vi talar om, på 1
miljard. Hur det hela skall konstrueras ber vi regeringen återkomma
till.
En av de stora bristerna när det gäller de höga räntemarginalerna är
bristen på konkurrens. Det är viktigt att konkurrensen ökar i bankvärl-
den. Det handlar då om mångfalden. Att man vill sälja ut aktier efter
det att Nordbanken rekonstruerade, tycker vi är riktigt, så att man får
mångfalden i ägandet även här.
Det gäller framför allt att ha samma spelregler för alla oavsett vem
som äger bankerna.
Att alla är med och betalar det som man haft nytta av under de svåra
åren tycker vi inte är fel.
Anf. 17 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Visst skall vi ha ökad konkurrrens. Det är alldeles ut-
märkt. Det är ju därför vi tycker att det är bra med en statlig bank som
kan medverka till ytterligare konkurrens. Mångfald i ägande är alldeles
utmärkt. Det är en gammal liberal idé som vi skall värna om även om vi
är gröna.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
15
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Så till frågan om bankavgifterna. Det hela låter ju så bra. Det är så |
bladet säger att man skall klämma åt bankerna. Men man klämmer ju åt
|
Vissa bankfrågor |
dem som lånar pengar. Det är den vanliga familjen som skall köpa Anf. 18 KJELL ERICSSON (c) replik Herr talman! Vi talar om bankens vinster och att den som inte ger Anf. 19 BIRGER SCHLAUG (mp) replik Herr talman! Visst kan man höja bolagsskatten. Vi kan mycket väl Det finns andra problem. Folkpartiet talar mycket om att det skall Anf. 20 GÖRAN HÄGGLUND (kds) Herr talman! Den här debatten, som ju delvis har kommit att likna Vi har i näringsutskottet under senare år, liksom i riksdagen, ägnat Många har tyckt att det har varit fullständigt orimliga summor som Vi har självklart fått ta på oss rollen att försöka förklara varför vi |
|
16 |
har tvingats göra betydande insatser för att säkerställa betalningssyste- |
mets funktion och för att säkerställa ett finansiellt system i landet och
att varje annat alternativ till detta hade varit sämre och mer kostsamt.
Detta har gjorts under stor enighet mellan partierna. Det har skötts
skickligt av den dåvarande regeringen tillsammans med den dåvarande
oppositionens stora parti. Det har gjort att vi trots allt kommit ganska
väl ur det hela. Det innebär ändå mycket stora kostnader.
Detta borde självklart aldrig ha fått inträffa. Andra talare har tidiga-
re berört orsakerna till att det har inträffat. Mycket handlar ju om poli-
tiska beslut som ligger till grund för krisen. Mängder av delbeslut i
enskilda ärenden har också bidragit till det här förödande resultatet.
I dag går det bättre. Räntegapet är betydande. Bankerna tjänar
ganska stora pengar, men många har också stora hål att fylla sedan de
tidigare åren.
Till betänkandet har fogats en reservation nr 1, som Folkpartiet och
Kristdemokraterna gemensamt står bakom. Vi är från båda partierna
väl medvetna om att bankstödet i allt väsentligt bäst återvinns genom
en försäljning av de banker som staten äger och tillgångarna i de insti-
tut som staten i dag förfogar över. Vi anser att försäljningen bör göras
vid en tidpunkt som är lämplig ur marknadssynpunkt, men som inte får
förskjutas för långt i tiden med hänsyn till marknaden. Nordbanken och
tillgångarna i instituten bör säljas snarast möjligt.
Vår uppfattning är, som framgår av reservationen, utöver detta att
alla banker och kreditinstitut skall betala en bankgarantiavgift som
belastar alla banker och institut som kommit i åtnjutande av den statliga
garantin.
Alla har naturligtvis inte fått reda pengar till sin verksamhet. Men
alla banker har utan tvekan haft en betydande nytta av den garanti som
staten har utfärdat. Utan denna garanti hade betydligt fler banker -
kanske samtliga - haft uppenbara problem. Staten hade kanske till sist
ändå fått gå in och ta ansvaret.
Vi vill med detta yrka bifall till reservation nr 1 och tillägga att
detta skall gälla tills insättarskyddet är infört. Det hoppas vi skall
komma inom några få månader.
Vissa av de motioner som vi nu behandlar förordar att Nordbanken
för överskådlig tid skall vara i statlig ägo och att ägandet skall utnyttjas
för vissa ändamål, t.ex. sänkt ränta, frikostig kreditgivning och stimu-
lans av investeringar. Det var ju just sådant som bidrog till att försätta
banksystemet i den kris som vi i dag diskuterar effekterna av. Så lätt-
sinnigt bör vi självfallet inte hantera medborgarnas gemensamma resur-
ser, utan vi bör se till att Nordbanken kommer ut på marknaden och får
ett mer direkt ägande, så att medborgarnas resurser används till någon-
ting annat än att riskera dem på det här sättet.
I detta avseende, herr talman, hoppas jag att vi alla, sörmlänningar
eller inte, är smålänningar innerst inne och tar till vara våra medborga-
res resurser.
Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna nr 1
och nr 5.1 övrigt yrkar jag bifall till majoritetens hemställan.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
18
Anf. 21 SYLVIA LINDGREN (s)
Herr talman! Få frågor i samhällsdebatten river upp så mycket
känslor som just bankfrågorna. Förtroendet för bankerna naggades
rejält i kanten i samband med bankkrisen, som kulminerade i början av
90-talet. Det är lätt och förståeligt att känslor tar över i debatten. Det är
dock viktigt att påpeka att bankpolitikens utformning måste vara rea-
listisk och präglad av långsiktighet och stabilitet.
Det går inte att mäta de skador som åsamkades samhällsekonomin
under den tid då karusellen på fastighets- och finansmarknaden snurra-
de som fortast. Jag avser då priset för kapitalförstöringen och den
snedvridna resursanvändningen. Inte heller går det att värdera vad
krisen betytt i form av minskat förtroende från omvärlden, högre räntor
och försämrade lånemöjligheter. Vi har alla fått vara med och betala i
olika omgångar och i olika roller, dels som skattebetalare, dels som
kunder, låntagare och aktieägare i bankerna. Den räddningsaktion som
genomfördes för att garantera stabiliteten i det finansiella systemet
kostade skattebetalarna stora pengar. Men den räddade också enorma
tillgångar för människorna.
Anledningen till att vi socialdemokrater drev på räddningen av ban-
kerna var främst den enskilda bankkundens situation och inte att vi ville
rädda varje enskild bank. En finansiell bankrutt hade slagit blint och
utan urskillning mot alla dem som hade pengar på banken. Följden av
ett sådant fallissemang står inte att finna i någon ekonomisk teori eller i
någon beskrivning, men den hade varit förödande för många männi-
skors privatekonomi, för samhällets trovärdighet, för tryggheten och
konsumtionen. Kostnaderna för att låta banksektorn gå i kras hade med
största sannolikhet varit högre än de stöd vi tvingades betala ut. Den
nämnda aktionen och införandet av Bankstödsnämnden var också nöd-
vändiga åtgärder för att rädda betalningssystemet.
När läget var som värst var det väl heller ingen överdrift att förmo-
da att staten skulle tvingas ta över i stort sett varenda bank i landet. Så
blev tack och lov inte fallet. Men ändå är jag övertygad om att statens
borgensåtagande, den garanti som staten gav, fick till följd att flera
privata banker undvek att gå i konkurs - för övrigt Sveriges största
borgensåtagande genom tiderna.
Det är heller ingen överdrift att påstå att hela det finansiella syste-
met var hotat av sammanbrott i det mest kritiska skedet. Den thrillern
glömmer vi lätt i dag.
Det bankstöd som staten t.o.m. 1994 betalat ut i form av räntesub-
ventioner fördelar sig enligt följande:
Nordbanken: 16 miljarder, Gota: 20 miljarder, Securum: 24 miljar-
der, Retriva: 4 miljarder och Sparbanken: 1 miljard (Statligt stöd i form
av räntesubventioner). Summan blev alltså 65 miljarder.
När riksdagen fattade beslut om åtgärder för att stärka det finansiel-
la systemet uttalades mycket klart att det statliga stödet i så stor ut-
sträckning som möjligt skulle återvinnas.
Att bankerna nu börjat tillfriskna kan vi se i bankernas resultatre-
dovisningar. Merparten av bankerna kommer att visa positiva resultat
för 1994.
Då höjs, vilket kan te sig ganska naturligt, röster för extra skatt på
bankerna. De första fyra reservationerna, som är fogade till det betän-
kande som vi nu behandlar, handlar också om bankgarantiavgift.
Jag har förståelse för ett sådant tankesätt, men jag måste ändå ställa
mig frågan: Vem är det som egentligen får betala denna avgift eller
skatt? Jo, alla tecken tyder på att det är de vanliga bankkundema.
I reservation nr 1 från Folkpartiet och kds säger man: ”Det är rim-
ligt att de berörda instituten erlägger en avgift för garantin till dess att
en obligatorisk insättningsgaranti införs.” Det tycker jag är att litet
grand blanda ihop äpplen och päron. Det rimmar också illa med tidiga-
re uttalanden om vikten av och strävandena att ge banker och andra
kreditinstitut långsiktiga och stabila villkor.
Spararnas insättning skall försäkras mot bankkonkurser. Förslaget
till insättningsgaranti är på gång, vilket innebär att bankerna föreslås bli
skyldiga att betala avgifter på ca 1 miljard kronor per år under de när-
maste tio åren för att bygga upp en fond som skall skydda insättningar-
na i viss omfattning. De banker som erhållit en uttrycklig statlig garanti
betalar redan en avgift för denna till staten på s.k. affärsmässiga grun-
der.
Centern säger i sin reservation beträffande bankgarantiavgift: ”Den
sammanlagda årliga avgiften bör inte understiga 1 miljard kronor, och
utformningen bör anpassas till strävan att åstadkomma ett sänkt allmänt
ränteläge och krympande räntemarginaler.”
Detta är mycket dubbeltydigt. Det är en önskan om att få allt, men
det är knappast realistiskt och väl genomtänkt. Dessutom förordar
Centern att samtliga banker generellt skall omfattas av en bankgaranti-
avgift, vilket knappast kan betraktas som vare sig rimligt eller rättvist.
Så till statens ägande av Nordbanken. Regeringen har mycket klart
uttalat att man har för avsikt att sälja ut hela Nordbanken vid en tid-
punkt då bästa möjliga pris för aktierna kan erhållas. Riksdagen har
också tidigare bemyndigat regeringen att sälja Nordbanken. Något nytt
initiativ eller uttalande av riksdagen i frågan är därför inte aktuellt.
I reservation nr 5 delar Moderaterna, Folkpartiet och kds den upp-
fattningen men har en annan motivering. Det finns en annan ideologisk
tolkning om privat och statligt ägande mellan framför allt moderater
och socialdemokrater. Man säger t.ex. i reservationen: ”Banken kan då
få mer professionella ägare, som anger tydliga mål för verksamheten
och som agerar på ett affärsmässigt sätt i relation till banken.”
Herr talman! Det finns mycket litet som talar för att ägandeformen i
sig är av avgörande betydelse för kompetensen i ledningen. Turerna
kring Nordbanken har varit många och kan faktiskt tjäna som exempel
på detta. Nordbanken hade ett stort privatägande när staten tvingades ta
över dess verksamhet. Det talar knappast för att privat ägande alltid är
bäst. Däremot är det olyckligt om staten äger en bank samtidigt som
företrädare för staten kräver att banken skall användas för att styra
marknaden. Detta skapar en osäkerhet och oro som höjer räntorna och
minskar konkurrensen, vilket i slutändan får betalas av bankkunderna.
Centerpartiet vill däremot ha en stegvis försäljning och att man un-
der det kommande budgetåret skall sälja högst 49 % av bankaktierna.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
19
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Sådana låsningar är inte till gagn för Nordbanken som en stark bank |
priset på banken, speciellt mot bakgrund av kraven på att använda
|
Vissa bankfrågor |
statens ägarinflytande till att sänka dess räntor och minska dess vinst. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill beträffande Nordbanken att Så till Vänsterpartiet, som har reserverat sig beträffande bankernas Förlustavdragen har också aktualiserats av Vänsterpartiet i en re- Herr talman! Det viktigaste just nu är att den negativa ränteutveck- Med det nu anförda, herr talman, vill jag yrka bifall till hemställan i Anf. 22 BIRGER SCHLAUG (mp) replik Herr talman! Sylvia Lindgren sade att vi politiker inte skall gå in Sedan fick vi höra att om Nordbanken förblev statlig skulle detta Det vore bra om socialdemokraterna i det här fallet lyssnade på |
|
20 |
Villy Bergström, tidigare chef för fackföreningsrörelsens forsk- |
ningsinstitut. Det vore ännu bättre om fler socialdemokrater lyssnade
på Lena Klevenås. Hon har väckt en alldeles utmärkt motion i det här
ämnet.
Jag skall avsluta med att också säga någonting snällt. Jag är glad att
regeringen och socialdemokraterna inte har fallit offer för den blå-röda
röra och den populism som dessa partier försöker att få till när det
gäller bankavgiften, en bankavgift som tvingar upp räntan för lantbru-
kare, för låginkomsttagare, för familjer och för familjer med arbetslös-
het. Jag tycker att det är bra att socialdemokraterna vågar stå emot
denna populism, mycket bra.
Anf. 23 SYLVIA LINDGREN (s) replik
Herr talman! Jag vill säga till Birger Schlaug att det kommer en
proposition om insättargarantin, som skall behandlas vid ett senare
tillfälle.
Miljöpartiet föreslår att staten skall behålla Nordbanken för att på
så vis kunna gå in och styra räntorna. Vi delar inte den uppfattningen
om att en sådan ryggsäck skulle läggas på en statlig bank. Det är ju det
enda argumentet som förordas här för att Nordbanken skall förbli stat-
lig-
Jag tycker också att man bör överväga riktlinjer för tillsyn av
bankverksamheten i dess helhet. Det gäller inte bara Nordbanken, vare
sig den är statlig eller inte. Därför kommer nu regeringen att tillsätta en
utredning som skall se över regler om riskhantering, om internkontroll,
om beslutsfattande, om Finansinspektionens möjligheter till ingripande
och sanktioner, om vårdslös kreditgivning skall beivras, om hur finan-
siella svårigheter skall hanteras osv.
Det gäller att skapa regler som gör att vi inte hamnar i en sådan si-
tuation som vi gjorde under slutet av 8O-talet och början av 90-talet.
Det är det som är det viktiga. Men det skall vara regler som gäller för
all bankverksamhet. Att konkurrensen skall öka är vi överens om. Där
kommer man också att lägga fram förslag till en rad åtgärder ganska
snart med inriktning just på konkurrens inom bankverksamheten.
Anf. 24 BIRGER SCHLAUG (mp) replik
Herr talman! Jag talade inte alls om insättargarantin. Jag vet inte
riktigt vad Sylvia Lindgren svarade på. Hon kanske missuppfattade
mig.
Sylvia Lindgren sade att våra förslag skulle innebära en ryggsäck
för den statliga banken. Det tror jag inte alls. Jag tror att det kunde vara
ett sätt att hjälpa till att styra marknaden när det behövs, om man hade
en statlig bank, inte med detaljstyrning av räntor men genom att banken
har en policy som är litet annorlunda än de privata bankernas.
Dessutom tror jag att det är väldigt viktigt med mångfald. Det är bra
med kooperativa banker, med privata banker, med Domus, Konsum
och ICA och JAK. Men varför skall man då säga nej till just en statlig
bank? Varför? Mångfald i ägandet är nästan ett självändamål i vissa
fall.
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
21
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
Anf. 25 SYLVIA LINDGREN (s) replik
Herr talman! Vi har olika uppfattning om hur man skall använda sig
av en statlig bank. Det som Birger Schlaug hela tiden återkommer till
är just att man skall använda en statlig bank för att få ner räntorna. Jag
vill påstå att det bästa receptet för att få ner räntorna är en ökad kon-
kurrens, en ökad tillgänglighet och en ökad service. Här må då mång-
falden på marknaden spela den absolut viktigaste rollen just för att få
ner räntorna.
Det finns en viss räntenivåskillnad i dag. Räntegapet har minskat
något, även om vi tycker att det borde gå fortare. Om man tar med
hypoteken har i alla fall räntegapet minskat ganska rejält, men det är
långt ifrån tillräckligt. Det är ändå mångfalden som är av den övergri-
pande karaktären, och där finns tillgänglighet, service osv. med som
viktiga instrument.
Det är märkligt att man från Miljöpartiet nu så fajtas för att Nord-
banken skall vara statlig.
Anf. 26 LENNART BEIJER (v) replik
Herr talman! Vi är överens om att bankavgifter, eller insättargaran-
tiavgifter, påverkar räntor uppåt eller nedåt lika mycket, oavsett vad det
kallas för.
I betänkandet kan man utläsa att socialdemokraterna säger att man
inte vill införa en bankavgift just nu, medan moderaterna väldigt klart
säger att de aldrig vill införa en sådan avgift.
Jag vill då fråga Sylvia Lindgren: Hur ser den situationen ut då ni
kan tänka er att införa en avgift för bankerna?
Anf. 27 SYLVIA LINDGREN (s) replik
Herr talman! Den frågan är naturligtvis omöjlig att besvara, Lennart
Beijer. Men det insättarskydd som man från Vänsterpartiet har tagit
upp här vid ett flertal tillfallen kan knappast betraktas som en återbe-
talning. De åtgärder som planeras är bl.a. att sälja ut Nordbanken till
det pris som är det rätta.
Dessutom tillkommer de utdelningar som Nordbanken ger under
den tid som staten är ägare samt det som fås när Securum och Retriva
säljs eller avvecklas. Men jag tycker att man blandar ihop insättarga-
rantin och den skatt/avgift som här förordas. Beträffande insättargaran-
tin får vi all anledning att återkomma till denna när den propositionen
skall behandlas här i kammaren.
Anf. 28 LENNART BEIJER (v) replik
Herr talman! I betänkandet står att det ”inte nu bör införas särskilda
skatter och avgifter i syfte att finansiera kostnaderna för bankkrisen”.
Då frågar man sig naturligtvis: När, om inte nu, måste en sådan avgift i
så fall införas?
Man kan möjligen tänka sig en annan situation, och det skulle vara
intressant att få veta hur den situationen skulle kunna se ut.
22
Anf. 29 PER WESTERBERG (m) replik
Herr talman! Jag vill först erinra om att den helt dominerande äga-
ren till den gamla Nordbanken var svenska staten. Det ledde också till
känt resultat.
Jag tycker att det är positivt att Sylvia Lindgren här i debatten
mycket klart markerar att Nordbanken skall syssla med en strikt kom-
mersiell verksamhet och att det därmed inte går att ålägga ett statligt
företag eller en statlig bank andra uppgifter än andra aktörer på mark-
naden har. Så stark inneboende kraft har inte ett statlig företag.
Därmed uppkommer då frågan: Varför skall det vara statligt ägan-
de? Om man inte kan ålägga några andra uppgifter än sedvanligt kom-
mersiella blir den logiska följden privatisering. Därmed blir det aktuellt
med det som vi reservanter påpekar i motiveringen till reservation 5, att
det behövs - vilket framgår klart av bankkrisen - klara och tydliga
ägare som är beredda att ha vissa kontrollfunktioner och ta ett visst
ansvar. Sådana företag har trots allt klarat sig bättre i många avseenden
än de företag som inte har haft så tydliga ägare.
Anf. 30 KJELL ERICSSON (c) replik
Herr talman! Jag vill först instämma i det som Sylvia Lindgren av-
slutade sitt anförande med, nämligen att hon hoppades att den negativa
ränteutvecklingen skulle vända, att kronans värde skulle vända uppåt
och att räntan därmed skulle sjunka. Det är oerhört viktigt för hela vårt
näringsliv.
Efter alla insatser som staten gjorde under de svåra åren tycker jag
inte att det vore orimligt att ta ut en liten avgift från de banker som nu
gör vinster. Om inte staten hade gått in och givit garantier åt bankerna
vet vi inte hur det hade sett ut i dag. Vilket värde hade olika bankaktier
då haft? I det här läget är det en mycket blygsam avgift som vi talar
om. Om avgiften sedan skall övergå i en insättargaranti får man väl titta
på det när det blir aktuellt.
Sedan när det gäller stegvis försäljning vill man ju ha ut det största
möjliga värdet av dessa aktier. Förfaringssättet var detsamma när vi
sålde ut Assi Domän, och det gav ett bra resultat. Nu vill vi också ha ut
största möjliga värde för Nordbankens aktier, och vi kan då använda
oss av det sätt som vi tidigare har prövat.
Anf. 31 SYLVIA LINDGREN (s) replik
Herr talman! Kjell Ericsson förordar en form av bankavgift. Han
vill att den skall vara generell, beroende på att alla har fått hjälp tack
vare garantin. Det håller jag med om, och det sade jag också i mitt
anförande.
Men dilemmat, Kjell Ericsson, är ju att vi är litet osams om vem det
är som skall stå för kostnaden, om man nu skall ta ut en avgift av den
här typen. Vem är det som i själva verket får betala? Tyvärr är det inte
den målgrupp som jag tror att Kjell Ericsson skulle önska, utan det blir
kunderna som får stå för den kostnaden.
I övrigt har vi tidigare gett regeringen ett bemyndigande att sälja
Nordbanken. Det är mycket klart uttryckt att det skall göras när man
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
23
Prot. 1994/95:87
6 april
Vissa bankfrågor
Övergripande kultur-
frågor
24
kan få bästa möjliga ersättning för densamma och när det är lämpligast
att göra det. Att gå in med ytterligare restriktioner med 49 % hit och dit
och ”stegvis försäljning” hit och dit är inte acceptabelt. I det fallet
anser vi i stället att tidigare bemyndigande skall ligga kvar.
Anf. 32 KJELL ERICSSON (c) replik
Herr talman! En sista kommentar till bankavgiften: Det är, som
sagt, inte orimligt att ha en sådan i nuvarande läge.
De höga räntorna beror på att det har varit en bristande konkurrens.
Men i och med att konkurrensen nu ökar avseende både befintliga
banker och nya banker som kommer till minskar också räntegapet.
Bankavgiften skall tas ut på vinsten hos de här bankerna. Det är
alltså inte fråga om att höja räntan. Som jag tidigare sagt rör det sig om
en blygsam summa.
Anf. 33 SYLVIA LINDGREN (s)
Herr talman! Det bästa sättet, Kjell Ericsson, att få ned räntor och
minska räntegap är att ha tillgänglighet, service och ökad konkurrens.
Regeringen har mycket klart påvisat att man kommer med förslag här
senare. I det sammanhanget skulle jag vilja rekommendera Kjell Erics-
son att läsa skriften Ut ur krisen, som har tagits fram av Finansdepar-
tementet. Många av frågorna här beläggs mycket klart i den skriften.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 10 §.)
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU 15
Övergripande kulturfrågor
Anf. 34 LENNART FRIDÉN (m)
Herr talman! Det finns de som i dessa tider ifrågasätter om vi har
råd att ge anslag till kulturen. Vad dessa människor egentligen ifråga-
sätter är om vi har råd med kvalitet i våra liv.
Relativt sett - detta har jag sagt förut i denna talarstol - ägnar vi här
i riksdagen oss på tok för mycket åt verktygen, dvs. reglerna, lagarna,
skatterna och den övriga ekonomin. Vi måste också ge utrymme åt
målen med våra liv och samhällets roll i det sammanhanget. Då måste
vi också ha utblickar framåt. Vi måste ge plats åt visioner. Där fyller
kulturen, inte minst kulturarvet, sin roll både som fundament och som
backspegel för att vi verkligen skall se vart vi är på väg.
En satsning på kultur som en del av infrastrukturen genererar ju
andra arbeten och förbättrar ekonomin. Dessutom är kultur en hälsobe-
främjande faktor. Men, och detta vill jag understryka, kulturen har ett
egenvärde, vilket vi påpekar i en motion. Kulturen behöver inte be om
ursäkt för sin existens.
I betänkandet tar man upp en mängd frågor i form av motioner som
har väckts under den allmänna motionsperioden. Några av frågorna
skall jag beröra.
Först gäller det regionfrågor. Det är väldigt viktigt att vi inte glöm-
mer bort någon del av landet, och det är viktigt att olika delar inte
upplever sig vara missgynnade i förhållande till framför allt storstäder-
na - inte minst den kungliga huvudstaden.
Många av frågorna kommer att behandlas i pågående kulturutred-
ning. Därför är det kanske inte rätta tillfället att nu ställa sig bakom en
hel del av de i och för sig väl underbyggda förslag som lagts fram i
motionsform. Det gäller t.ex. Marinmuseets ställning i Karlskrona och
den föreslagna ställningen för Backa Teater i Göteborg som riksansva-
rig för barn- och ungdomsteatern. Där får vi avvakta vad Kulturutred-
ningen i höst lägger fram.
I en motion tas frågan om en bibliotekslag upp. Men inte heller den
frågan är det kanske rätta läget att i dag diskutera. Vi får se hur lagför-
slaget ser ut. Den här frågan har ju ganska ingående diskuterats här
under tidigare år. Jag vill bara betona att vi inte tror att det är rätta
sättet att slå vakt om eller att förbättra biblioteksverksamheten.
I motion 285 har vi ett förslag som kanske kan sägas vara en liten
innovation. Vi skulle nämligen vilja ha ytterligare folkligt engagemang
när det gäller finansieringen av förnyelse och nya yttringar i kulturen.
Därför föreslår vi att staten går in med ett litet grundkapital till vad vi
kallar för svenskarnas kulturfond. Där kan enskilda personer i testa-
menten eller i form av årliga gåvor - detta i stället för att pengar kom-
mer in genom att man skriver ”tänk på” eller ”skicka till” - och även
företag eller föreningar få en chans att vara med och bygga upp en stor
rejäl fond, eller kanske t.o.m. flera regionala kulturfonder, som på det
sättet skulle kunna hjälpa till med att förnya och förbättra kulturutbu-
det.
Herr talman! Utan att göra avkall på något av våra yrkanden eller
någon av våra reservationer avstår vi från att här i kammaren i detta
ärende yrka bifall till vår reservation.
Anf. 35 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)
Herr talman! Vi har i dag förmånen att debattera övergripande kul-
turfrågor.
Jag anser att mycket av den debattid som vi borde ha haft faktiskt
redan har slösats bort. Den nya kulturpolitiska utredningen lägger ju i
mångt och mycket locket på i den kulturpolitiska debatten.
På 60-talet var det fart i kulturdebatten. Den debatten ledde senare
till ett utredningsarbete där de kulturpolitiska målen år 1974 lades fram
för riksdagen. Många av de frågor som då debatterades är aktuella även
i dag.
Kulturpolitiken skulle då medverka till att skydda yttrandefriheten
och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skulle kunna utnytt-
jas.
Kulturpolitiken skulle ge människor en möjlighet till egen skapande
aktivitet och främja kontakten mellan människor.
Prot. 1994/95:87
6 april
Övergripande kultur-
frågor
25
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Kulturpolitiken skulle motverka kommersialismens negativa verk- |
funktionerna.
|
Övergripande kultur- |
Kulturpolitiken skulle i ökad utsträckning utformas med hänsyn till Kulturpolitiken skulle möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyel- Man skulle också främja ett internationellt kulturutbyte. Trots att dessa mål från 1974 fortfarande är gångbara har debatten Jag anser att det är felaktigt. Utredningen har nu hållit på i ett par Vi har ju mål som gäller från den tidigare kulturutredningen, från Det förvånar mig att Lennart Fridén här säger att vi inte skall spara Utskottet har också behandlat frågan om en bibliotekslag, och re- Det finns mycket att debattera om när det gäller biblioteken. I t.ex. Hur är det egentligen i Sverige? Kommer bibliotekslagen även att Jag har också i utskottet tagit upp frågan om en mångkulturell riks- |
|
26 |
nämligen sett dispositionen på arbetet. I stort sett alla områden som rör |
kulturpolitiken tas upp. Jag tror också att det blir ytterst ytliga ställ-
ningstaganden som görs i utredningen. Därför anser jag att vi skulle
kunna debattera även den här frågan mycket mer än vi hitintills har
gjort.
Jag yrkar bifall till reservation 2. Även reservation 3 ställer jag mig
bakom. Men jag yrkar inte bifall till den nu, eftersom jag vill underlätta
voteringen.
Anf. 36 LENNART FRIDÉN (m) replik
Herr talman! Det är synd att Charlotta Bjälkebring inte lyssnar. Det
är mycket bra om man gör det när man debatterar med varandra. Jag
har inte sagt någonting om att man inte skall spara på kulturen. Jag sade
att den var mycket viktig.
Det är helt riktigt, som Charlotta Bjälkebring påpekade, att vi i vår
motion har tagit upp ett antal sparförslag. Jag skall beröra dem litet när
vi diskuterar kulturutskottets betänkande nr 16.
När det gäller bibliotekslagen tror jag att vi skulle känna igen ar-
gumenten från tidigare. Jag och Åke Gustavsson har vid minst två till-
fallen under de senaste åren debatterat bibliotekslagen i kammaren. Det
skulle inte ge särskilt mycket. När Charlotta Bjälkebring nu har kommit
som ny ledamot har hon naturligtvis inte tagit del av de debatterna. Jag
skulle rekommendera henne att titta på protokollen från de tre senast
föregående åren. Där finns en rejäl redovisning av de debatter som förts
om bibliotekslagen.
Nu är utredningen på gång, och därför menade jag att det finns skäl
att avvakta. Att ytterligare debattera detta i dag tycker jag skulle vara
fel.
Anf. 37 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik
Herr talman! Givetvis har Lennart Fridén tolkningsföreträde på det
han säger. Men min uppfattning är ändå att han tycker att man även
skall spara på kulturen, fast han inte yrkade bifall till det just i dag.
Jag tycker att det är synd att Kulturutredningen lägger lock på den
kulturpolitiska debatten, som jag tror att samhället behöver. Jag vill
inte på något sätt lägga locket på här, trots att Lennart Fridén försöker
tillrättavisa mig. Sådana här tillrättavisanden gör lätt att människor inte
vågar ställa sig upp och säga vad de tycker. Men jag hoppas att den
fortsatta debatten inte skall återspegla detta.
Anf. 38 LENNART FRIDÉN (m) replik
Herr talman! Det här med semantik är naturligtvis alltid svårt. Det
är inte fråga om tolkningsföreträde. Det är fråga om vad jag faktiskt
sade. Jag har mitt manus framför mig.
Det är inte fråga om en tillrättavisning av Charlotta Bjälkebring.
Det var ett litet vänligt tips om var man kan finna de tidigare debatter-
na. Det tog jag upp som en liten service från min sida. Men Charlotta
Bjälkebring behöver inte alls ta åt sig eller på något sätt ta det till sig.
Det är upp till var och en var man skaffar information om debatten så
som den pågår och så som den har varit.
Prot. 1994/95:87
6 april
Övergripande kultur-
frågor
27
Prot. 1994/95:87
6 april
övergripande kultur-
frågor
28
Anf. 39 EWA LARSSON (mp)
Herr talman! Eftersom vi börjar med att prata om betänkandet
Övergripande kulturfrågor skulle jag vilja säga att utifrån den utomor-
dentligt allvarliga ekonomiska situation Sverige befinner sig i anser vi i
Miljöpartiet de gröna att det är särskilt viktigt att satsa på kulturen. Vi
gör många stora besparingar inom andra områden, en del större än
regeringens, men inom kulturen tycker vi att det är viktigt att satsa.
Kulturen är ju människans sätt att bekräfta sin identitet, sin självrespekt
och utveckla sin innovativa förmåga. Det är kulturen som formar och
formulerar morgondagens idéer och verksamhet.
När vi pratar om offentligt stöd, skattemedel, till kultur vill jag på-
peka att vi tycker att den kultur som inte är kommersiellt självbärande
skall ha offentligt stöd. Vi vill bevara det kulturella nätverk som byggts
upp under de senaste decennierna och samtidigt peka på nya kulturfor-
mer. De måste beredas plats och stödformer måste omprövas. Det fria
obändiga flödet får inte hämmas av konservatism, stagnation eller insti-
tutionernas tyngd.
Jag vill med det säga att vi ställer oss bakom punkterna 7, 8 och 10
i vår motion Kr205, och jag yrkar bifall till reservation 2.
När det gäller stöd till länsmuseer och länsteatrar tycker vi att det är
självklart att förvalta det vi redan har byggt upp. Men vi tycker inte att
vi nu skall stoppa upp och hänvisa allt till Kulturutredningen. Vi säger
att när vi nu skall prioritera och satsa nytt skall vi kunna göra det på
länsmuseer och länsteatrar.
Kulturutredningen, som nu har begärt förlängning till augusti,
kommer att debatteras länge och kommer att remitteras länge, och det
kommer att ta flera år innan vi får ett beslut med anledning av den
utredningen. Vi tycker inte att det finns något skäl att hämma en ut-
veckling och framför allt inte en debatt under den tiden. Jag kan inte se
att Kulturutredningen i sig skulle ha sagt att vi inte skall debattera kul-
tur. Tvärtom; är det någon gång vi skall debattera kultur, utveckling
och framtida satsningar är det väl nu när utredningen går in i sitt slut-
skede.
Det står i regeringsförklaringen att vi skall ha en bibliotekslag. I
Kulturutredningen, som jag själv sitter i, jobbar vi med den här frågan.
Men eftersom jag misstänker att det kan bli långbänk i det här ärendet
yrkar jag bifall till den motion som säger att vi snarast skall ha en bib-
liotekslag. Vi ser i Miljöpartiet att bibliotekslagen är ett mångårigt krav
från bibliotekarierna. Vi ser det inte som något speciellt krav från
Vänsterpartiet.
Slutligen vill jag ta upp Stiftelsen Framtidens kultur. Vi vill inte tala
om vad stiftelsen skall göra, utan vad den inte skall göra. Vi vill att den
inte skall ha karaktären av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det står i
stiftelsens regler att stödet skall ges till långsiktiga och nyskapande
projekt. Det tolkar vi som varaktiga kulturprojekt.
Anf. 40 FANNY RIZELL (kds)
Herr talman! Kultur definieras ibland som andlig odling. Jag vill
tänka mig kulturen så, att den får oss att växa som människor.
Att aktivt uttrycka sig eller ta del av litteratur, dans, teater och bild-
konst ger oss bättre möjlighet att lära känna oss själva. Dessa uttrycks-
medel sätter spår i verkligheten, i våra liv, i form av seder, vanor, mil-
jöer och föremål. Det har genererat en mångfald av verksamheter på
kulturområdet. De har olika inriktning och mycket olika omfattning.
Det är viktigt att veta hur fältet ser ut, vilka mål man har för kulturpoli-
tiken och vilka vägar man vill använda för att nå dem.
Vi måste veta vad vi prioriterar, att vi prioriterar rätt, att pengar vi
satsar stöder verksamheter som vi tycker är viktiga.
Till dessa uppgifter och många fler tillsattes 1993 en rad parlamen-
tariska utredningar, som Teaterutredningen, Museiutredningen och
Internationella utredningen, vars betänkanden tillsammans med
tilläggsdirektiv överlämnades till Kulturutredningen, som är mycket
stor.
Kulturutredningens uppdrag är enormt, kan man tycka. Det finns
som i alla andra fall med utredningar inte så starka skäl att föregripa
deras arbete. Det förväntas bli klart under sensommaren.
Med hänsyn till att en stor del av våra motionsyrkanden i utskottet,
både mina och andras, förväntas bli föremål för överväganden av ut-
redningen har jag i utskottet inte reserverat mig för allt. Så är det också
i de övriga betänkanden vi debatterar i dag. Men jag ser fram mot att
den kulturdebatt jag hoppas vi får kan fortsätta och förstärkas när vi får
Kulturutredningens resultat.
Efter vad jag förstår ingår inte i Kulturutredningens uppdrag att
belysa kulturen som produktivitetsfaktor. Jag har i motionen Kr264
anfört behovet av en ekonomisk expertutredning om kulturens betydel-
se som lokaliserings- och produktivitetsfaktor i Sverige.
Det råder inom kulturutskottet stor enighet om att kulturen har ett
egenvärde. Det har också Lennart Fridén nyss påpekat. Det underströks
starkt i den allmänpolitiska debatten i januari, och jag vill åter under-
stryka det. Därom skall inget tvivel råda. Därför behöver man inte
bortse från att kulturen även kan ha andra intressanta effekter.
En studie som har gjorts visar att om kulturlivet håller hög kvalitet
är det en viktig tillväxtfaktor. Universitet och flygkommunikationer har
visat sig vara viktiga tillväxtfaktorer, men som tredje faktor kommer
kulturen.
I en utredning som heter Kultur som lokaliseringsfaktor drar Lis-
beth Lindeborg, på grundval av tyska studier, slutsatsen att begreppet
”kulturella subventioner” egentligen borde ersättas med ”kulturella
investeringar”.
Utredningen visar att med det traditionella industrisamhället på ut-
gående har vissa gamla lokaliseringsfaktorer förlorat i vikt. I västliga
industristäder är nödvändiga ”hårda” lokaliseringsfaktorer oftast tillgo-
dosedda. Då blir andra kriterier utslagsgivande, som t.ex. lokaliserings-
faktorn kultur. Ett flertal studier från olika länder visar en ökande efter-
frågan på kultur när man väljer lokalisering för företag och bostadsort
för arbetstagarna och deras familjer.
Prot. 1994/95:87
6 april
Övergripande kultur-
frågor
29
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Ett blomstrande kulturutbud fungerar också som en magnet och drar |
kulturen i sig själv är en tillväxtbransch, om man får uttrycka det så.
|
Övergripande kultur- |
Även om kulturens stora betydelse inte kan beskrivas i ekonomiska Herr talman! För tids vinnande yrkar jag inte bifall till min reserva- Anf. 41 ÅKE GUSTAVSSON (s) Herr talman! Det har antytts av flera att i och med att Kulturutred- Jag skall gärna delta i denna debatt, och från denna talarstol, och Om vi skall ha någon respekt för en statlig kulturpolitik är det oer- Den första punkt som jag tycker är central för en aktiv kulturpolitik Den andra viktiga saken när det gäller kulturpolitiken, viktigare än |
30
Den tredje punkten som är viktig för en kulturpolitik, och där jag
hoppas att Kulturutredningen kan komma med bra förslag, är att utifrån
det enkla slagordet ”Utan konstnärer ingen konst” konstatera att det är
viktigt att se till att konstnärligt verksamma får rimliga ekonomiska
villkor. Därför är det också viktigt att vi prövar på vilket sätt detta kan
ske. Jag är övertygad om att Kulturutredningen i det avseendet kommer
att utföra ett ingående arbete.
Den fjärde punkten som är viktig för en samhällelig, i detta fall
statlig, kulturpolitik är att se till att ge fler praktiska möjligheter att ta
del av kulturen, att själva utöva kultur, att aktivt konsumera kultur och
delta i kulturlivet. Hur mycket man deltar i kulturlivet är i många avse-
enden klassbundet. De som är minst benägna att vara aktiva inom kul-
tursektorn är de som bor i glesbygd, de som kommer från arbetarklas-
sen. Oftast är det män som är minst benägna. Omvänt är det storstads-
bon som är välutbildad och dessutom kvinna som är högkonsumerande.
Jag tror att det är viktigt att man skapar förutsättningar för att vidga
deltagandet, både socialt och geografiskt. Vi skall också se till att män-
nen börjar efterfråga mer kultur så att vi får jämställdhet även på det
området.
Det har diskuterats att anslå mer pengar till kulturen. Jag tillhör dem
som tycker att det är en investering i framtiden att investera i kulturen.
Att investera i kultur är att investera i människors utveckling. Det är att
investera i sådana viktiga saker som yttrandefrihet och demokrati. Det
är att investera i öppenhet och internationalism. Det är att investera i
vår gemensamma materiella rikedom, och det är att investera i barn och
ungdom.
Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets hem-
ställan.
Anf. 42 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik
Herr talman! Jag vill, precis som Åke Gustavsson och andra som
deltagit i debatten, ha en levande kulturdebatt. Men jag tycker faktiskt
att kulturdebatten i dag är otroligt lam. Alla på något sätt väntar på
utredningens betänkande. Man väntar på den debatt som skall komma
efter det att Kulturutredningen har kommit med sitt förslag. Men jag
anser att det då är delvis för sent. Det är nu vi behöver en kraftfull
kulturpolitisk debatt, inte bara i kammaren utan över huvud taget i
samhället, i tidningar.
Hur går egentligen kultursatsningarna ihop med alla de neddrag-
ningar som nu sker i kommuner och landsting? Jag är allvarligt oroad
över detta.
Anf. 43 ÅKE GUSTAVSSON (s)
Herr talman! Drastiska nedskärningar i kommuner går naturligtvis
inte ihop med en aktiv kulturpolitik, men det är inte heller det ansvars-
område som vi har här. Vårt ansvar är att se till att de mål som man
sätter upp för den statliga kulturpolitiken skall fungera som riktlinjer
när kommuner och landsting sätter upp sina mål. Däremot kan jag säga
att det som sker inom den statliga budgeten inte innebär några ned-
Prot. 1994/95:87
6 april
Övergripande kultur-
frågor
31
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
dragningar. Den stora satsning som sker inom föremålsområdet, som ju |
den. Det gäller sådant som annars förstörs. Det är en viktig investering,
|
Övergripande kultur- |
speciellt i kärva ekonomiska tider. Jag kan hålla med Charlotta Bjälkebring om att det finns en hel del Anf. 44 CARL-JOHAN WILSON (fp) Värderade talman! Mest inflytande får man om tillhör en regering. När Birgit Friggebo under den förra regeringsperioden var kultur- Värderade talman! Av det här betänkandets rubrik framgår att vi Vi återkommer i flera andra betänkanden under dagen, så jag gör Anf. 45 ÅKE GUSTAVSSON (s) Herr talman! Jag bidrar möjligen till historieskrivningen genom att Däremot har den socialdemokratiska regeringen lyckats hålla uppe |
32
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 10 §.)
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
8 § Museer m.m.
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU 18
Museer m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 46 ELISABETH FLEETWOOD (m)
Fru talman! Låt mig få anknyta till den debatt som just har varit.
Jag håller med alla dem som har sagt att det är synd om debatten
om kulturen har legat nere under den här tiden. Jag tycker också att den
i viss mån har gjort det. Kulturutredningen lade under sitt första år, tror
jag, fram en debattbok som hette Förnyelse och kontinuitet, där ett
tjugotal personer inbjöds att skriva om sin syn på kulturen. Avsikten
var - och vi hade hoppats på - att få i gång en aktiv debatt. Men det
blev inte så. Den rann ganska snart ut i sanden. Det är bara att beklaga.
Vi får se om vi kan rätta till det senare.
Fru talman! Vi behandlar nu KrU18 Museer. Stor enighet råder
bland oss alla om att museerna har en stor betydelse i svenskt kulturliv.
Sedan många år söker vi våra rötter, vår bakgrund och vår historia.
Och rötterna, bakgrunden och historien hittar vi mycket ofta i våra fina
museer.
De blir allt viktigare för oss, också ur den synpunkten att vi nu har
kommit med i det europeiska samarbetet. För att stärka identiteten av
svensk kultur och svenskt samhällsliv är det just kunskapen om oss
själva och om vår kultur som är så väsentlig. Detta gäller inte bara i det
europeiska samarbetet, utan även mycket vidare - i det internationella
är detta med identiteten och rötterna så väsentligt för oss alla.
Det är därför också viktigt att museerna samarbetar. Vi har fyra hu-
vudgrupper av museer. De statliga, som också ibland kallas tiogruppen,
länsmuseerna som är mycket framgångsrika, de kommunala museerna
som är oerhört många och sedan den s.k. övriga gruppen där det ingår
åtskilliga museer, bl.a. alla våra hembygdsmuseer. De här samarbetar
naturligtvis med varandra, både på institutionsnivå och när det gäller
enskilda museitjänstemän och förtroendemän inom museivärlden. Man
samarbetar också i Svenska museiföreningen, vars nyvalde ordförande
kommer senare på talarlistan.
Vi håller sedan en bra tid på med en omorganisation för att ännu
mer förstärka museernas möjligheter att samarbeta och föra fram
svensk kultur i de avseenden som museerna har ansvar för.
Det är med glädje man kan konstatera att museernas utställnings-
verksamhet under senare år har varit mycket framgångsrik i Sverige.
Jag behöver bara påminna om den stora utställningen i Historiska och
Nordiska museerna Den svenska historien. Praktiskt taget alla länsmu-
seer tog upp delar av den, och den gick runt i alla Sveriges län. Vi har
haft utställningarna om Zom, Goya och många andra.
33
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Museiutredningens betänkande Minne och bildning har nu varit ute |
Någon gång i slutet av sommaren skall väl utredningen vara klar, som
|
Museer m.m. |
flera här har påpekat. Om vi nu går in på betänkande 18 vill jag här, fru talman, säga att Den gäller beräknande av medel till Arbetets museum i Norrköping. Nästa reservation jag skulle vilja nämna gäller Stiftelsen för före- Det sista jag vill nämna är att vi sparar på Riksutställningar. Det be- Anf. 47 CARL-JOHAN WILSON (fp) Värderade talman! I Folkpartiets partimotion 1994/95:Kr240 har vi Jag har alltjämt den uppfattning som framgår av motionen, men jag De 60 miljoner kronorna vill Folkpartiet använda för ökade insatser Värderade talman! I detta betänkande finns också en anslagspost Det är intressant att pröva hur vi kan förkorta arbetet här i kamma- |
34
tillräckligt tydliga utan att vi behöver yrka bifall till dem. Det tror jag
talmannen uppskattar.
Anf. 48 BJÖRN KAALING (s)
Fru talman! Jag vill börja med att konstatera det positiva i att rege-
ringen i årets budget har tagit fasta på det förslag som Museiutredning-
en lade fram för snart ett år sedan. Det behövs en räddningsaktion för
att bevara och ta till vara det kulturarv som finns vid landets museer
och arkiv.
Utgångspunkten för Museiutredningen var inte i första hand att föra
fram Museisveriges synpunkter och krav. Utredningen utgick i stället
ifrån medborgarperspektivet och ställde frågan: Vad skall vi ha våra
museer till?
En av slutsatserna som utredningen drog av sitt arbete var kortfattat
att museerna är en viktig del av vårt kollektiva minne. Här finns vår
historia, här finns kunskaperna och vittnesbörden om vårt ursprung och
våra rötter. Men - och detta är viktigt - utredningen ställde också följd-
frågan: Är minnet värt något om det inte används? Svaret på den frågan
blev följdriktigt: Vi skall lagra viktig kunskap och information i min-
net, och vi skall använda detta för att bilda oss, lära av historien för att
bättre kunna möta framtiden.
Det är bildningsuppgiften som står i centrum för museernas verk-
samhet.
Om man tar fasta på bildningsuppgiften så blir de statliga museer-
nas roll i framtiden mindre av byggnader och monument och mer ägnad
åt strategiska, stödjande och nätverksbyggande insatser. Det är en re-
surs som i ökad utsträckning kommer fler människor och hela landet till
del.
När nu riksdagen inbjuds att fatta beslut om en satsning på 235
miljoner kronor för att genomföra räddningsaktionen vid landets muse-
er och arkiv, så innebär detta projekt att vi har goda möjligheter att till
kommande generationer och till nästa årtusende överlämna ett väl för-
valtat kulturarv.
Kulturutskottet betonar att projektet skall genomsyras av kvalitet.
Utbildningsinslag måste också finnas med, liksom gallringsprinciper.
Hur projektet konkret skall genomföras ankommer i stor utsträckning
på regeringen att klara ut.
En viktig utgångspunkt för satsningen på vårdberget är att den skall
göras som en åtgärd i syfte att skapa arbetstillfällen. Skall satsningen
vara motiverad utifrån den bakgrunden är det nödvändigt att hela landet
får del av insatsen. Det går inte att göra en arbetsmarknadspolitisk
satsning på 235 miljoner kronor om den i huvudsak hamnar i Stock-
holmsregionen, där förvisso arbetslösheten också är alldeles för hög
men där ändå arbetsmarknaden är bättre än på andra håll i landet. Mu-
seiutredningen pekar i sitt förslag på vikten av att det byggs upp vård-
och konserveringsresurser på flera håll i landet, just av detta skäl.
Därför framstår det, åtminstone för mig, som något ologiskt att mo-
deraterna i ett förslag anser att anslaget till Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna skall minskas i förhållande till vad regeringen har föreslagit.
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
35
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Folkpartiet föreslår, som Carl-Johan Wilson har redogjort för, en |
stället skall använda medlen till andra angelägna insatser på kulturom-
|
Museer m.m. |
rådet. Utskottsmajoritetens uppfattning är en annan och, enligt min me- Fru talman! Till betänkandet har fogats två reservationer angående I vanliga fall har museerna rollen att samla in, vårda, visa och fors- Arbetets museum har en viktig roll i fråga om att bevara våra in- Det pågår och planeras nu vid museet ett projekt om det industriella För att Arbetets museum skall ha reella möjligheter att utveckla sin I den moderata reservationen föreslås att museets anslag minskas Inte heller c-, fp- och kds-förslaget, som i det här fallet är liktydigt I sammanhanget vill jag betona att höjningen av anslaget till Arbe- |
36
I moderaternas motion föreslås vidare att anslaget till Riksutställ-
ningar skall minskas med 15 miljoner kronor. Denna uppfattning delas
inte av utskottet.
I den moderata reservationen tar man sin utgångspunkt i Museiut-
redningen och menar att Riksutställningars verksamhet skall bli mer
koncentrerad och efterfrågestyrd. Det är riktigt att utredningen förde
fram detta förslag, men ett viktigt tillägg i sammanhanget är att Mu-
seiutredningen menade att de resurser som därmed frigörs ändå skulle
komma Riksutställningar till del i form av beställningar och utställ-
ningsprojekt som genomförs i samarbete med andra delar av Kultur-
sverige.
Museiutredningens förslag om Riksutställningar skall prövas av den
nu pågående Kulturutredningen, och utskottet menar att det finns goda
skäl att avvakta vad Kulturutredningen säger om Riksutställningar
innan några mer omfattande förändringar görs.
Fru talman! Med de motiveringar jag nu har lämnat hoppas jag att
jag har redogjort för skälen till att kulturutskottet föreslår avslag på de
motioner som behandlas i detta betänkande. Jag yrkar därmed bifall till
utskottets hemställan.
Anf. 49 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik
Fru talman! Jag blir väl tvungen att upprepa de motiv för bespa-
ringar som vi har fört fram och kanske lägga till några.
Jag tror att Björn Kaaling är fullt medveten om vilka behov av be-
sparingar vi har. Vi kan bara gå tillbaka och minnas debatten här i
kammaren i går, om ordentliga nedskärningar, bl.a. till 75 % i arbets-
löshetsförsäkringen. Vi anser att alla områden måste ta sitt ansvar. När
man då har kunnat finna, som vi har gjort, alternativa förslag till hur
verksamheten skall kunna fortsätta, tycker jag att det är att ta sitt kultu-
rella ansvar i högsta grad.
Stiftarna har tagit sitt ansvar beträffande Arbetets museum, säger
Björn Kaaling. Vad jag då frågar mig är om stiftarna i allmänhet inte
har något ansvar för framtiden i och med att stiftelseurkunden är under-
tecknad och verksamheten har kommit i gång. Jag anser att de har det.
Annars hamnar vi lätt i den situation som jag minns när jag satt i kul-
turnämnden i Stockholm, där vi fick pengar från staten för en initial
verksamhet, som kanske löpte under två tre år, och sedan plötsligt stod
där själva med kostnader som kanske inte inrymdes i budgeten. Därför
finns det all anledning att vidhålla vår besparing.
När det gäller Kiruna räknar vi med att man där i slutändan skall
kunna få vida mer av de 235 miljonerna än den summa på 2 miljoner
som vi har sparat.
När det till sist gäller Riksutställningar har vi också den uppfatt-
ningen att det uttalande för framtiden som Museiutredningen gjorde ger
belägg för att den besparing vi gör är riktig.
Anf. 50 BJÖRN KAALING (s) replik
Fru talman! När det gäller Arbetets museum vill jag egentligen bara
säga till Elisabeth Fleetwood att det är självklart att stiftarna inte en
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
37
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
gång för alla har skrivit fast ett ansvar som skall ligga på en viss nivå. |
större ansvar. Men i kulturutskottet har vi gjort den bedömningen att
|
Museer m.m. |
den verksamhet som nu planeras för bl.a. barn och ungdom, kvinnopro- När det sedan gäller Föremålsvården i Kiruna förstår jag inte varför Anf. 51 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik Fru talman! Stiftare har naturligtvis inte skrivit fast sig för alltid, Beträffande Kiruna är det ingen relevans att tala om Kiruna respek- Anf. 52 BJÖRN KAALING (s) replik Fru talman! Jag vill återigen ta upp Stiftelsen Arbetets museum. Om Det är alltså på det sättet att Arbetets museum skildrar arbetslivet. Anf. 53 EWA LARSSON (mp) Fru talman! För att ytterligare stimulera den allmänna kulturdebatt |
Sverige har i dag den bästa parlamentariska kvinnorepresentationen
i världen. Nu gör vi nästa markering - eller hur, fru talman? Vi bygger
ett kvinnomuseum - det första i världen med en allomfattande be-
skrivning av kvinna-hem, kvinna-samhälle och kvinna-yrkesliv.
Vad sägs om ett filmmuseum? Vet ni att det är flera i Sverige som
går på bio än som går på idrottsarrangemang? Men vi har inget filmmu-
seum. Svensk film har länge saknat en central plats där hundra år av
filmkonst skulle kunna visas upp. Vi behöver ett nationellt filmmuse-
um, ett spännande museum.
Vad sägs om ett teatermuseum? Trots att Sveriges städer och regio-
ner har ett rikt och väl utvecklat inhemskt teaterliv finns det inget na-
tionellt teatermuseum.
Det här var några axplock bland idéer till museer och förnyelse. Vi
har också föreslagit medel för att sätta i gång en projektering, men det
förslaget kommer upp i annat sammanhang.
Jag skulle också kort vilja säga ett par ord om Arbetets museum.
Det museet arbetar ju mycket med mänskliga rättigheter. De utställ-
ningar som pågår just nu är Barnarbete i världen, Familjens utveckling
och en underbar utställning om kvinnans åldrande.
Vi i Miljöpartiet ger gärna offentligt stöd till kultur som inte är
kommersiellt självbärande. Trots att arbetstagarnas organisationer och
kooperativa rörelser ställer upp bakom Arbetets museum med finansie-
ring visar det sig svårt att få sponsring till just det som har att göra med
barn och kvinnor. Men det är väl självklart att alla vill ha hjälp med
sponsring, så det är väl då bara att hoppas att det blir bättre i framtiden
- att fler vill satsa på att sponsra mänskliga rättigheter.
Anf. 54 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag tänkte ta upp ett ärende som jag har motionerat om
nu för fjärde året, men jag har inte tidigare tagit kammarens tid i an-
språk med att debattera det. Det handlar om Kolmårdens djurpark.
Motionen har fått ett omfattande svar i det här betänkandet med en
beskrivning av situationen kring djurparken och kring Skansen, som är
ett jämförelseobjekt i sammanhanget.
Under flera år har flera partier stått bakom motioner i det här ären-
det. Vi har då också tagit upp momsfrågan, som ju behandlas av ett
annat utskottet, och möjligheten att titta närmare på om även den här
nationella kulturverksamheten skall ha ett statligt anslag.
Några tidigare talare har pläderat för ett antal nya museer, men det
är då väsentligt att titta närmare på vad vi gör för att klara de verksam-
heter som redan finns.
I tidigare betänkanden har utskottet också hänvisat till utredningar
- det har hänvisats till Museiutredningen, till momsutredningar och i
det här betänkandet till Kulturutredningen. Det är det sista som gjort att
jag nu ändå har begärt ordet. Det kanske är dags att titta litet närmare
på detta och inte bara hänvisa till pågående utredningar.
Vid Kolmårdens djur- och naturpark sker en målmedveten satsning
på att bevara djurarter som är utrotningshotade. Det finns många olika
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
39
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
40
djurformer som är mer eller mindre hotade i sina ursprungliga utbred-
ningsområden.
Det handlar också om hotade svenska tamdjur. De riskerar att för-
svinna utan den hjälp som djurparken innebär, eftersom de inte efter-
frågas inom den moderna och industrialiserade animalieproduktionen.
Inom Kolmårdens djur- och naturpark finns den gamla torparladu-
gården med ”gamla” raser sida vid sida med en modern ladugård med
moderna mjölkraser - detta för att tydligt visa besökarna skillnaderna
mellan förr och nu. I den tillhörande mangårdsbyggnaden bedriver man
undervisning i den s.k. solskolan för grundskole- och gymnasieelever.
Naturbruksskolan har huvuddelen av sin praktik förlagd till djurparken,
som är förutsättningen för den här utbildningsformen. Elever kommer
från hela landet.
Den folkbildande funktion som djurparken fyller och som även om-
fattar den vanlige besökaren skall inte underskattas. En kunnig allmän-
het är själva grunden för att vårt demokratiska system skall fungera.
Kunskap om djur och natur är livsviktigt också för de kommande mil-
jövårdsbesluten.
I Kolmården bedrivs också zoologisk, etologisk och veterinärme-
dicinsk forskning. Mot denna bakgrund är det uppenbart att parken har
en funktion som kan jämställas med biblioteks-, arkiv- och museiverk-
samhet. Kolmårdens djur- och naturpark är aktiv och levande kultur i
ordets rätta bemärkelse.
Detta ger mig anledning att ställa en fråga till Björn Kaaling, näm-
ligen om utskottet är berett att titta närmare på Kolmårdens djurpark
och den kulturupplevelse som det där handlar om och jämföra den
verksamheten med Skansens, eftersom Skansen i dag har ett nationellt
statligt stöd. Jag tror att Kolmården fyller en minst lika viktig funktion
som Skansen.
Det finns också en rad andra aspekter på detta som jag delvis berör
i min motion, men just nu är det också aktuellt med ett omfattande
internationellt samarbete med EU-finansierade projekt som rör den här
verksamheten.
Fru talman! När jag ändå har ordet kan jag inte låta bli att kommen-
tera vad Björn Kaaling sade om Arbetets museum. Han hävdade att det
har gjorts ständiga propåer från de gamla regeringspartierna att minska
anslagen. Jag kanske då ändå får påminna Björn Kaaling om att krist-
demokraterna aktivt bidrog till att se till att den här verksamheten fick
ett relevant stöd under förra mandatperioden. Vi kommer också fort-
sättningsvis att verka för detta. - Jag har velat göra detta tillrättaläg-
gande av Björn Kaalings uttalande.
När jag ändå är inne på det ämnet vill jag säga att Arbetets museum
är oerhört väsentlig som kulturinstitution med hänsyn till de verksam-
heter som finns där och de som kommer, inte minst satsningen på de
mänskliga rättigheterna. Men det handlar faktiskt också litet grand om
sysselsättningsaspekter. Det finns ett antal anställda vid Arbetets muse-
um, men det är litet jämfört med verksamheten i Kolmårdens djurpark.
I det område där jag bor - Kolmården omfattar mellan 6 000 och 7 000
invånare - är Kolmårdens djurpark den ojämförligt största arbetsplat-
sen. När vi skall jämföra de nationella stöden till olika kulturinstitutio-
ner är det inte helt ointressant att man tittar närmare också på Kolmår-
dens djurpark som företeelse.
Anf. 55 BJÖRN KAALING (s) replik
Fru talman! Jag skall naturligtvis villigt erkänna att Dan Ericsson
och kds tidigare har stött en linje som också har varit socialdemokratisk
när det gällt att värna om Arbetets museum. Dan Ericsson har ju alla
möjligheter att ge uttryck för sin sympati för Arbetets museum genom
att ställa upp på utskottets förslag och inte stödja den reservation som
finns i betänkandet.
När det gäller Kolmården ifrågasätter kulturutskottet naturligtvis
inte den viktiga verksamhet som bedrivs vid Kolmårdens djurpark. Vad
kulturutskottet har gjort när man har behandlat den här frågan är att
fråga sig: Är det rimligt att vi i det här läget ökar på statens engage-
mang för den typ av aktivitet som Kolmården står för? Vi har då funnit
att det faktiskt finns skäl att avvakta Kulturutredningens betänkande.
Om man i det här läget skulle ta upp och pröva ett statligt stöd till
Kolmårdens djurpark väcks det ju andra frågor i sammanhanget. Finns
det inte andra djurparker runt om i landet som i så fall också skulle
komma i fråga för ett statligt stöd? Det är alltså, menar kulturutskottet,
rimligt att vi avvaktar vad Kulturutredningen har att säga dels om Mu-
seiutredningen, dels om denna separata fråga.
Anf. 56 DAN ERICSSON (kds) replik
Fru talman! Jag tror att Kolmårdens djurpark som sådan står sig rätt
väl i jämförelse med övriga liknande verksamheter i vårt land. Med sin
omfattande utbildningsverksamhet, med sin etologiska forskning, med
sin veterinärmedicinska forskning och med sin satsning på avelsverk-
samhet är Kolmårdens djurpark, om man nu får använda ett engelskt
uttryck, outstanding i förhållande till andra. Det vore därför bra om
kulturutskottet kunde besöka parken och själv titta närmare på verk-
samheten.
Jag vet att jordbruksutskottet har undersökt möjligheterna att åka dit
- det här berör ju också dess verksamhet - men inte har ansett sig ha
tid. Djurparksfrågan handlar visserligen om att bevara djurarter, men
det handlar också om kulturverksamhet. Det är möjligt att kulturutskot-
tet, om man fick en möjlighet att komma och titta på verksamheten,
skulle se att det finns stora likheter mellan denna verksamhet och Skan-
sens. Varför satsar man på Skansen men inte på Kolmårdens djurpark?
Jag tror att man då skulle se att detta är något skevt.
Det är bra att Björn Kaaling tar tillbaka sitt påstående om Arbetets
museum - det är alldeles utmärkt. Reservationen från mittenpartierna
stöder ju regeringslinjen, men jag för min del kommer givetvis att
stödja förslag om ytterligare medel till Arbetets museum.
Anf. 57 EWA LARSSON (mp) replik
Fru talman! Jag har med stort intresse läst Dan Ericssons motion
och har imponerats av den utbildnings- och forskningsverksamhet som
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
41
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
bedrivs. Jag tror att det bästa är att försöka söka samarbete och statliga |
kan man nog få stöd.
|
Museer m.m. |
Jag tror att det är oerhört svårt och komplicerat att söka stöd som Jag tror att vi skall diskutera frågan utifrån andra specialkompeten- Anf. 58 DAN ERICSSON (kds) replik Fru talman! Vi kommer nog inte längre i debatten här. Jag hoppas Det är riktigt som Ewa Larsson säger att man kan söka samarbete Frågan om delfinerna har varit uppe till debatt. Man har anklagat Fru talman! Jag skall inte förlänga debatten ytterligare. Men jag har Anf. 59 AGNETA RINGMAN (s) Fru talman! Jag tänker säga några ord om hemslöjden, som också Slöjden är konkret och handfast och leder till ett påtagligt resultat i Genom slöjdandet får ungdomen en självklar kontakt med inhemska |
|
42 |
intresserade av vårt kulturarv. Genom mönster och former i slöjden ser |
man samband och likheter med andra kulturer. På det sättet kan man bli
intresserad av andra kulturyttringar.
Jag skall ge några exempel på olika barn- och ungdomsprojekt inom
hemslöjden. Hemslöjden i vårt land har genom nytänkande vågat möta
ungdomarna på deras egen planhalva. Genom att t.ex. knyppeldynor
har tagits med till Hultsfredsfestivalen har ungdomar fått möjlighet att
knyppla i svart lingarn i takt med rockmusik.
Ett annat exempel är slöjdtåget. Det är en vandringsutställning på
räls, som för närvarande turnerar i landet. Det ger också inspiration till
eget slöjdande och en uppvisning av slöjdens mångfald och obegränsa-
de möjligheter. Slöjdtågets viktigaste målgrupp är och har varit landets
högstadieelever och deras lärare.
Barnasinnet är en upplevelseutställning kring material som ull, lin
och trä. I upplägget av den utställningen ingår en handledarutbildning
för lärare, barnomsorgspersonal och kulturarbetare som ett mycket
viktigt moment. Meningen är att de här handledarna sedan skall för-
medla kunskap om slöjd till skolbarnen och deras lärare. Den här ut-
ställningen har visats för 64 barngrupper i åldrarna fem till tio år under
en utställningsperiod på fem veckor.
För tre år sedan startade ett projekt med en rikskonsulent i hemslöjd
för barn och ungdomar. Det projektet har haft en pedagogisk inriktning,
och man har provat olika metoder för att sprida hemslöjdskunnandet till
barn och ungdom genom lärare, förskolepersonal och hemslöjdskonsu-
lenter.
Fru talman! Vi har med tillfredsställelse noterat det faktum att nya
målgrupper har kunnat nås genom de gjorda satsningarna på barn och
ungdom. Vi tycker att det är angeläget att engagera barn och ungdomar
i hemslöjden. Det gäller särskilt nu när ungdomarna själva har gett en
sådan respons. Vi tycker därför att det är viktigt att projektet med en
rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom kan förlängas, så att en
uppföljning av slöjdtåget och en aktivering av hemslöjdsföreningarnas
arbete med barn och ungdom kan fullföljas.
Vi föreslår därför i betänkandet att det här skall göras möjligt ge-
nom en omfördelning av 750 000 kr inom kulturbudgeten till detta
mycket viktiga ändamål.
Med det anförda vill jag yrka bifall till utskottets hemställan.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 10 §.)
Prot. 1994/95:87
6 april
Museer m.m.
43
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
9 § Allmän kulturverksamhet, m.m. |
Föredrogs
|
Allmän kulturverksam- |
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU16 Allmän kulturverksamhet, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis) Anf. 60 LENNART FRIDÉN (m) Fru talman! I mitt anförande i anslutning till betänkande KrU15 I vår motion Kr285 redovisar vi ett antal förslag till både ompriori- På ett antal punkter i propositionen föreslår regeringen en ökning av Kultur är inte en lyx eller någon söndagsvara. Det är vardagsmat De ledamöter i Kulturrådets styrelse som representerar kulturarbe- På en hel del arbetsplatser har man också kommit ganska långt med Jag nämnde alldeles nyss att skolan är det allra viktigaste området. |
|
44 |
alla en chans, oavsett social bakgrund, att få del av de kunskaper som |
behövs för att man både skall kunna ta ställning till kulturutbudet och
använda sig av kulturutbudet även för sin egen bildning. Man skulle då
kunna komma till rätta med det som Åke Gustavsson tog upp i en före-
gående debatt, nämligen att män från arbetarklassen inte besöker teatrar
och bibliotek i någon större utsträckning. Det är mest kvinnor från
tätorter och med högre utbildning som tar del av det kulturutbudet.
Själv gick jag i en skola där det satsades väldigt mycket på kultur.
Det är kanske därför, genom den utbildning som jag fick på det sättet,
som jag som man från arbetarklassen är en av de stora kulturkonsumen-
terna. Men det kan också hända att jag bara är en av dem som bryter
mönstret. Faktum är dock att jag tror att det är viktigare att man satsar
på skolan när det gäller kulturen än att man bara försöker nå vissa
grupper på arbetsplatserna.
Fru talman! Till detta betänkande har vi moderater fogat sju reser-
vationer. Självfallet borde kammaren bifalla dem alla. Men realisten i
mig säger att så inte kommer att bli fallet, trots våra övertygande argu-
ment. Ledamöterna skall dock få en möjlighet att visa sina insikter.
Fru talman! Därför yrkar jag bifall till reservation nr 13.
Anf. 61 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)
Fru talman! Centern har i sin partimotion om kulturpolitiken lyft
fram behovet av en ökad satsning på barn- och ungdomskultur. Vi har
gjort det mot bakgrund av en allmän tro på kulturens stora betydelse för
ett bra samhälle i vid mening.
Kulturen och kulturpolitikens kanske allra viktigaste uppgift är att
skapa förutsättningar för gemenskap och höja livskvaliteten. Vi ser
kulturområdet centralt som en arena för ett kreativt skapande och för
demokratin. Kulturen är en alldeles utmärkt plattform för internationellt
utbyte och för möten över nationsgränser och etniska och språkliga
gränser.
Från många håll betonas i dag nödvändigheten av att satsa på barn
och ungdomar. Inte minst har debatten här i eftermiddag visat på det.
Det är naturligtvis en mycket angelägen uppgift att erbjuda barn och
ungdomar en rikare kulturmiljö och ökade möjligheter till ett eget ska-
pande. Jag vill dessutom påstå att kulturen i dag behövs mer än någon-
sin som en positiv motvikt till det våldsbeteende och det drogberoende
som utbreder sig i samhället, inte minst bland ungdomar, och det be-
hövs som en motvikt till främlingsfientlighet och rasism.
Ju tidigare dessa motvikter sätts in desto större är ovedersägligen
möjligheten att de får positiva effekter för formandet av ungdomarnas
självbild och identitet.
Förstahandsansvaret för att fostra barn och ungdomar till starka och
positiva individer och till dugliga samhällsmedborgare ligger självfallet
hos föräldrar och vårdnadshavare. Det är lika självklart att samhället
måste erbjuda en positiv miljö och utnyttja de givna kanaler som finns
för att påverka i positiv riktning.
Det finns naturligtvis ett flertal medier och kanaler för att man skall
kunna föra ut en positiv ungdomskultur. Det finns ungdomsgårdar,
föreningsliv och studieförbund. Centern anser dock att skolan, alldeles
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
45
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
självklart, och också radio och TV - det vill jag gärna peka på - är de |
front.
|
Allmän kulturverksam- |
Med det uttalade ansvar som skolan har för barns och ungdomars Många kommuner har för övrigt även aktivt utarbetat speciella Fru talman! Avslutningsvis och mot bakgrund av det anförda yrkar Tack så mycket! Anf. 62 CARL-JOHAN WILSON (fp) Värderade talman! I betänkande 1994/95:KrU 16 har Folkpartiet i Det känns litet konstigt att i ett betänkande plädera för besparingar Folkpartiet tycker, enligt reservation 4, att Marionetteatern här i I reservation 5 föreslår Folkpartiet att statens bidrag till internatio- |
|
46 |
nellt kulturutbyte skall öka. För ett relativt litet kulturområde, som det |
svenska, är kontakten med publik i andra länder viktig. Därför vill vi
att Stiftelsen Svenska institutet skall få 7,5 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslår. Sammanlagt innebär det 10 608 000 kr till att öka
utbytet med andra länders kulturer.
I reservation 7 har vi föreslagit att anslagsposten särskilda insatser
för barn och ungdomar skall ökas med 7,5 miljoner kronor till 22,5
miljoner kronor. Det stämmer ganska bra med vad vår värderade ordfö-
rande i utskottet, Åke Gustavsson, sade för en stund sedan, nämligen att
det var viktigt att satsa på ungdomsverksamhet. Det är roligt för mig att
inför ordföranden kunna påpeka att just Folkpartiet stöder hans upp-
fattning i det avseendet mer än hans egen regering. Vi tycker att Statens
kulturråd skall fördela dessa pengar och inte regeringen; i det fallet är
vi nog inte överens med Åke Gustavsson.
I reservation nr 15 tar vi upp förslaget om kultur i arbetslivet, som
Lennart Fridén förut kritiserade. Jag tycker faktiskt att det är ett väl-
kommet anslag. Det har gjorts goda insatser för att stärka kulturverk-
samheten på arbetsplatser. Men det är litet illa att man har begränsat
det enbart till arbetsplatserna. Därför har vi föreslagit att man också
skall kunna få ge medel ur dessa belopp till det som jag kallar kultur i
boendemiljön.
För 15-17 år sedan hade man inom folkbildningen i Sverige en
framgångsrik verksamhet med en kombination av medel till kultur i
arbetslivet och kultur i boendemiljön. Om man vill nå människor som
har problem med att ta del av kulturverksamhet är det nog lika vanligt
att de finns i boendemiljöer som att de finns på arbetsplatser. Vi tycker
också att Folkbildningsrådet, och inte regeringen, skall fördela dessa
pengar.
I reservation 16 föreslår vi att 2 250 000 kr skall anslås för ett Ös-
tersjöns konstcentrum i Visby. Nyligen inrättade man i Visby Öster-
sjöns författar- och översättarcentrum. Det har blivit mycket fram-
gångsrikt. Vi tycker att det vore bra att kunna fullborda centrumbild-
ningen i Visby på det här sättet och knyta verksamhet dit som har med
länderna runt Östersjön att göra.
Värderade talman! Jag står bakom förslagen i alla de reservationer
som vi har fogat till detta betänkande, men för att underlätta kamma-
rens arbete har jag inte yrkat bifall till en enda av dem.
Anf. 63 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)
Fru talman! I detta betänkande har vi gjort en hel del omfördelning-
ar och prioriteringar. Bl.a. har vi fört över pengar till KrU18 för att där
öka anslaget till Arbetets museum och anslaget till hemslöjden. Väns-
terpartiet ställer sig bakom dessa prioriteringar. Även anslaget till Folk-
rörelsernas konstfrämjande har utökats, vilket vi också ställer oss bak-
om.
En del nysatsningar och nytänkande på Arbetets museum har gjort
att vi vill prioritera denna verksamhet. Man arbetar bl.a. med utbild-
ning av lärare och pedagoger som arbetar med barn i skolan. Det här är
ett nytänkande som vi vill stödja, och det är ett arbetssätt som sprider
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
47
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
ringar på vattnet och som med sin form kan nå ut till väldigt många |
Jag är glad över det, men min lycka är inte fullkomlig, eftersom ut-
|
Allmän kulturverksam- |
skottet inte har beviljat anslag till Barnkulturcentrum i Eskilstuna, som Det moderna samhället med stora omflyttningar och splittrade ar- Vi människor är olika. Vi har olika hjärnhalvedominans. Som en Jag yrkar därför bifall till reservation 12. Givetvis ställer jag mig Jag vill ställa frågan: Vad betyder kulturen för dig, för dig och för Jag har rätt mycket tid kvar av den taletid som jag tänkt ta i anspråk |
48
Själens Fågel
Djupt djupt inom oss finns själen
Ingen har någonsin sett den.
Men alla vet att den finns.
Inte bara att den finns,
alla anar också vad som finns inne i den.
Inne i själen
mitt inne,
står en fågel
på ett ben,
en fågel som heter
Själens Fågel.
Den känner allt
som vi känner
När någon gör oss illa,
flaxar Själens Fågel
hit och dit i vår kropp
och har så ont så ont.
När någon tycker
riktigt mycket om oss,
dansar Själens Fågel
med små glada hopp
fram och tillbaka
fram och tillbaka.
När någon ropar på oss,
hör Själens Fågel noga efter
vad det är för sorts rop.
När det är någon
som är arg på en,
kryper Själens Fågel ihop
och är tyst och ledsen.
När det är någon
som kramar om oss
då blir Själens Fågel
som finns där djupt inom oss
större och större,
tills den fyller nästan hela oss.
Så bra mår Själens Fågel då.
Djupt inom oss finns själen.
Ingen har någonsin sett den.
Men alla vet att den finns.
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
49
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
50
Och det har aldrig, aldrig
fötts någon människa
som inte haft en själ.
För själen kommer in i oss
just när vi föds
och går aldrig ifrån oss,
aldrig
så länge vi lever.
Den är som luften man andas
från det man föds
tills man dör.
Du vill säkert också veta
vad Själens Fågel är gjord av.
Den är gjord av lådor.
De kan inte dras ut så där utan vidare,
för alla lådor är låsta
med en speciell nyckel
som bara går till just den lådan!
Och Själens Fågel är den enda
som kan öppna sina lådor.
Helt enkelt med foten.
Själens Fågel står på ena benet,
och med andra benets fot
vrider den om nyckeln till lådan den vill öppna
drar i handtaget, och allt i lådan kommer fram.
Och eftersom alla våra känslor
har var sin egen låda,
så har Själens Fågel väldigt många lådor.
En låda med glädje,
en låda med sorg,
en låda med avundsjuka,
en låda med hopp,
en låda med besvikelse,
en låda med förtvivlan,
en låda med tålamod,
en låda med otålighet.
Det finns också en låda med hat,
en låda med ilska,
en låda med kel,
en låda för ”jag-orkar-inte”,
en låda med ”vad-ska-jag göra?”
och en låda med de
allra hemligaste hemligheterna.
Det finns fler lådor ändå.
Du kan fortsätta själv
med hur många lådor du vill.
Fru talman! Det som är viktigt är vad vi fyller dessa lådor med. Li-
vet blir det lådorna är fyllda med. Tack.
Anf. 64 TALMANNEN
Får jag rikta ett särskilt tack till talaren för att också vi som sitter
bundna här i dag får Dagens dikt.
Anf. 65 EWA LARSSON (mp)
Fru talman! Jag slappnade av så dant till diktläsningen att jag glöm-
de att sitta beredd. För mig är kultur ett område där människan kan ta
fram sina bästa mänskliga sidor. Charlotta har hjälpt mig i dag att må
litet bättre och kunna ta fram litet bättre av mig själv. Tack!
Jag vill först yrka bifall till reservationen 11, som handlar om sär-
skilda insatser för barn och ungdom. Det gör jag utifrån att vi i Miljö-
partiet vill styra upp de särskilda medel som regeringen har avsatt för
barn och ungdom.
Vi vill avsätta 5 miljoner till fria teater- och dansgrupper som spelar
särskilt för barn och ungdomar. Vi vill styra 5 miljoner till grupper som
samarbetar med barn i gemensamma kulturprojekt, där barnen och
ungdomarna är delaktiga både som producenter och som konsumenter.
Sedan vill jag också yrka bifall till reservation 25. Det är ett utta-
lande om en samisk nationalteater. Vi tycker att det är angeläget att
planerna på en samisk nationalteater nu äntligen kan förverkligas.
Med tanke på att planer nu har utarbetats och att Kulturrådet anser
att uppbyggnaden av en samisk teater bör kunna påbörjas under bud-
getåret 1995/96 anser Miljöpartiet att regeringen snarast bör återkom-
ma till riksdagen med ett förslag om hur medelsanvisningen för ända-
målet kan ske.
Anf. 66 ANDERS NILSSON (s)
Fru talman! Detta betänkande heter Allmän kulturverksamhet. Det
är en mycket varierad verksamhet som där behandlas. Jag skulle kunna
kalla det någonting av kulturens diversehandel. Omfattningen är fak-
tiskt ganska stor. Det rör sig om ungefär 250-300 miljoner till kulturen
inom detta område. Det är pengar som går till myndigheter och institu-
tioner, lokalhållare, internationellt samarbete, folkrörelser och eftersat-
ta grupper, m.m.
Jag vill här gärna peka på några punkter. De innebär offensiva
satsningar som främst går ut på en ökad delaktighet.
Det gäller först det nya anslaget på 15 miljoner till satsningar för
barn och ungdomar. Det finns motioner som innebär ökade belopp på
just detta område. Det låter gärna som att regeringen och Socialdemo-
kraterna skulle vara njugga på området, men det är det alls inte fråga
om. Det är en kraftig offensiv satsning.
Den andra punkten är kultur i arbetslivet, där vi ökar anslaget gans-
ka ordentligt. Jag vill gärna i detta sammanhang rikta mig till Lennart
Fridén. Han påpekar att han inte anser att dessa pengar alltid kommer
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
51
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
till rätt adress. Jag menar att medicinen inte är att dra in pengarna, utan |
Många av de anslag som behandlas i detta betänkande syftar till att
|
Allmän kulturverksam- |
nå fler människor. Många har tidigare i debatten varit inne på det, och Ett annan kännetecknande egenskap hos dessa pengar är att en Jag menar därför att det är väsentligt att hålla uppe nivån på den här De statliga pengar som satsas på kulturen på detta sätt genererar bå- Om vi skulle räkna alla de människor som på ett eller annat sätt blir Fru talman! Det går naturligtvis att ha väldigt olika meningar om Jag vill emellertid gör några radanmärkningar till dessa reservatio- Anslaget till barn och ungdom är , som jag sade, ett nytt anslag. Jag Det kan faktiskt finnas ändamål som är synnerligen angelägna att ge Jag är övertygad om att både kultur i skolan och andra ändamål som |
52
finns myndigheter, organisationer och andra som kan göra ansökningar
och där pengarna fördelas efter det att det finns ett ordentligt underlag.
Om jag i dag skulle ha uppgiften att fördela 15 miljoner till särskil-
da insatser för barn och ungdom har jag inte den kunskapen och detalj-
kännedomen att jag skulle kunna göra det på ett rättvist och bra sätt,
utan det är förnuftigt att vänta med det.
I anslutning till detta vill jag vända mig till Charlotta Bjälkebring.
Hon säger att lyckan för hennes del inte är fullständig. Tack och lov för
det! Jag tror att ett fullständigt lyckotillstånd kunde bli litet enformigt i
längden.Det är nog bra att ha någonting att vänta på och arbeta för. Jag
är ganska övertygad om att Barnkulturcentrum i Eskilstuna är en insti-
tution som kan komma att få del av de här pengarna för barn och ung-
dom liksom även av andra former av utvecklingspengar som finns inom
detta anslag. Jag är alltså säker på att det finns en liten låda för själen
även i Eskilstuna genom vilken man kan få del av detta anslag.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan i
dess helhet och avslag på reservationerna.
Anf. 67 EWA LARSSON (mp) replik
Fru talman! Om det är förnuftigt eller inte att låsa ett nytt anslag
kan vi ju ha delade meningar om. Jag tycker att det är väldigt förnuftigt
att styra. Jag vill som politiker vara med om att påverka vad dessa nya
anslagsmedel skall användas till.
Vi vill låsa två tredjedelar av anslaget till de fria teatergrupperna
och dansgrupperna. Deras verksamhet har i mycket varit inriktad just
på barn och ungdom, och vi tycker att de skall få möjlighet att utveckla
detta arbete. Vi tycker att de i dag arbetar fantastiskt bra.
Det är sedan en tredjedel kvar, som vi inte har styrt upp, och därvid-
lag finns det möjligheter till nya innovativa förslag. Men att snuttifiera
hela anslaget tycker vi är mycket olyckligt. Att 15 miljoner skulle gå ut
till olika individuella sökande tycker vi inte skulle ge varaktiga resultat.
Vi har i dag grupper som med stor fördel arbetar för barn och ungdom,
och vi tycker att de skall kunna få utveckla den verksamheten.
Anf. 68 ANDERS NILSSON (s) replik
Fru talman! Det som jag sade om att inte låsa detta anslag förhind-
rar inte på något sätt att anslag så småningen kan utgå till alla de ända-
mål som Ewa Larsson talar om. Jag menar att två tredjedelar av de 15
miljonerna är en mycket stor andel. Ett nytt anslag skall då komma till
och tas i anspråk, och det vore verkligen inte förnuftigt av riksdagen att
i detalj besluta om hur två tredjedelar av det skall användas. Jag har
fullt förtroende för att departementet kan fatta bättre beslut än vad vi
kan göra, och det kommer att göra det efter att ha fått in ansökningar
och efter att ha tagit del av vilka ändamål som är väsentliga för organ
av olika slag som arbetar med barn och ungdom.
Däremot tror jag att det kan vara förnuftigt av oss att så småningom
följa upp hur medlen har använts. Jag skulle inte bli det minsta förvå-
nad, om det då visar sig att en stor del av pengarna har använts just så
som Ewa Larsson önskar.
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
53
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 69 EWA LARSSON (mp) replik Fru talman! Jag vill förtydliga att det bara är 5 miljoner som vi vill |
specialdestinera till de fria teatergrupperna. Det råkar också motsvara
|
Allmän kulturverksam- CA |
den summa som de behöver för att kunna utveckla denna verksamhet. Vi vill rikta de andra 5 miljonerna till verksamhet där barn och Jag hoppas att det blir just på detta sätt som medlen kommer att Anf. 70 ANDERS NILSSON (s) replik Fru talman! Det är i och för sig riktigt att det är 5 miljoner som Det är vidare bara att notera att vi har olika syn på hur strikt riksda- Anf. 71 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c) replik Fru talman! Anders Nilsson sade i sitt anförande att man inte vill lå- Anders Nilsson sade att man inte vill låsa pengarna till fasta kostna- Jag vill avslutningsvis säga när det gäller finansieringen av det på- Anf. 72 ANDERS NILSSON (s) replik Fru talman! Under 80-talet införde den dåvarande socialdemokra- |
kultur i skolan, något som så småningom visade sig få en mycket stor
betydelse för kulturaktiviteter bland barn i skolan.
Om vi nu skulle fastna för att destinera 5 miljoner till skolan, är
detta ett bindande beslut. Jag skulle inte för ett ögonblick vara förvånad
om det blir så, när detta slutligen skall beslutas, att den del av medels-
beloppet som visar sig gå till kulturverksamhet i skolan blir större än 5
miljoner. Om vi då har låst oss vid beloppet 5 miljoner, är det inte alls
bra. Det är möjligt att 7, 8, eller 10 miljoner kommer att gå via skolan,
och jag menar därför att denna låsning inte är förnuftig.
Anf. 73 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik
Fru talman! Anders Nilsson gör mig åtminstone litet lycklig, efter-
som han faktiskt öppnar för att Barnkulturcentrum kan få del av dessa
pengar. Det rör sig faktiskt enbart om 750 000 kr under en 18-
månadersperiod, och utskottet har också en mycket positiv skrivning
om Bamkulturcentrum. Även det gör mig väldigt glad.
Jag anser dock att om man kan omfördela medel till Arbetets muse-
um, till hemslöjden och till Konstfrämjandet, borde man också kunna
ge pengar till Barnkulturcentrum i Eskilstuna.
Anf. 74 ANDERS NILSSON (s) replik
Fru talman! Jag vill upprepa för Charlotta L Bjälkebring att detta
ändamål såvitt jag förstår är sådant att det kan finnas rimliga och goda
skäl för både Kulturrådet och andra som fördelar pengar att stödja
Barnkulturcentrum i Eskilstuna. Naturligtvis är det ett dilemma när vi
har att behandla en mängd olika anslag. Vi har gjort justeringar i för-
hållande till regeringens förslag på ett antal punkter som är behjärtans-
värda, men vi har inte tyckt att vi kunnat tillmötesgå det här kravet.
Det är i och för sig beklagligt, eftersom jag inte tror att någon i
denna församling skulle se det annat än som värdefullt att kunna ge de
här pengarna. Men kan vi inte trösta oss dels med att det finns en möj-
lighet att det ändå kommer pengar till detta på olika vägar, dels med
tanken att livet inte tar slut i och med utgången av detta budgetår?
Anf. 75 LENNART FRIDÉN (m)
Fru talman! För att anknyta till talet om en mer eller mindre full-
ständig lycka vill jag säga att det behövs både sol och regn för att det
skall växa. Det kanske inte skadar med en liten regnskvätt då och då.
Det är också nyttigt att se över sin verksamhet. Vi sade oss i dag när
vi hade besök av Riksradiochefen att, som det heter på tyska, Hunger
ist der beste Koch. Man behöver kanske då och då tänka efter litet
grand och pröva vad man kan göra av de resurser som man har, för att
ytterligare förbättra verksamheten.
Till Anders Nilsson vill jag säga att poängen inte var att pengarna
från anslaget Kultur i arbetslivet hade nått fel adressat. Som jag ser det
är det en försvårande faktor att, som kulturskaparna i Kulturrådets
styrelse påpekar, dessa medel går till två stora fackföreningsrörelser
enligt en överenskommelse mellan dem. De når i mycket liten ut-
Prot. 1994/95:87
6 april
Allmän kulturverksam-
het, m.m.
55
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
sträckning ut till kulturarbetare och andra som skulle njuta av det som |
Jag är överens med Anders Nilsson när det gäller satsningen på
|
Allmän kulturverksam- |
barn och ungdom. Också vi har ställt oss bakom den. Inte heller vi har Jag talade tidigare om det viktiga i att satsa på skolan. Jag vill i Anf. 76 ANDERS NILSSON (s) Fru talman! Jag tycker att det är ganska naturligt att en stor del av Jag vill till Lennart Fridén också säga att det faktiskt är mycket sto- Anf. 77 LENNART FRIDÉN (m) Fru talman! På anslagsposten Kultur i arbetslivet kan vi inte spara Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 10 §.) |
56
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU 19
Kulturmiljövård (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 78 CARL-JOHAN WILSON (fp)
Värderade talman! Jag har i en motion försökt stimulera utskottet
till en satsning om 5 miljoner kronor på något som egentligen inte hör
till den kulturmiljövård som vi nu talar om, nämligen en ny forskarsal
vid emigrantinstitutet i Växjö. Jag tycker att de insatser som man där
har gjort är så goda även ur kulturmiljö vårdssynpunkt att institutet
borde stödjas. Satsningarna där har ökat, och i samarbete med Högsko-
lan i Växjö skall man nu också forska om immigration, alltså om män-
niskor som har flyttat till Sverige.
Motståndet i utskottet var så totalt att jag inte brytt mig om att re-
servera mig i ärendet, men jag vill ändå till protokollet markera att jag
egentligen tycker att man gott kunde ha satsat de här pengarna. Det
skulle ha gynnat sysselsättningen och skulle ha haft stor betydelse för
den framgångsrika verksamhet som bedrivs vid emigrantinstitutet i
Växjö.
Värderade talman! En viktig del av kulturpolitiken är att skapa för-
ståelse för och vårda vårt gemensamma kulturarv. Under förra rege-
ringsperioden, med Birgit Friggebo som kulturminister, gjorde man
betydande satsningar för att bevara kulturmiljöer. Det har vi hänvisat
till i betänkandet. Av det skälet har det förslag till ökning av insatserna
som Folkpartiet har kommit med inte vunnit gehör hos utskottets ma-
joritet. Trots det föreslår Folkpartiet i reservationen en ökning med 30
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Man kan undra varför man föreslår ökningar på några miljoner hit
och dit när det från början finns ett ganska gott anslag. När regeringens
proposition kommer och de olika partierna börjar studera den redovisas
olika ambitionsnivåer. I detta fall tyckte vi i Folkpartiet att det fanns
goda skäl att förstärka insatserna på kulturmiljövårdens område ytterli-
gare.
Det här är en viktig del av Folkpartiets kulturpolitik. Jag ville med
detta inlägg i debatten markera det.
Anf. 79 LEO PERSSON (s)
Fru talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i betänkandet.
Jag vill dessutom påvisa det som herr Wilson var inne på. Inom
kulturmiljövårdsområdet har vi faktiskt haft hyggligt med pengar på
sista tiden.
I förra årets betänkande konstaterade utskottet att 195 miljoner kro-
nor av s.k. arbetsmarknadsmedel skulle kunna användas till kulturmil-
jövård. Så har skett. Därigenom kunde utskottet konstatera att medels-
tilldelningen för i år skulle kunna minskas.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att drygt 112 miljoner
kronor anvisas för kulturmiljövården. Dessutom har regeringen för
Prot. 1994/95:87
6 april
Kulturmiljövård
57
Prot. 1994/95:87
6 april
Kulturmiljövård
innevarande budgetår anvisat ytterligare 75 miljoner kronor av s.k.
sysselsättningsskäl till kulturmiljövården. Det ger arbetstillfällen under
våren och sommaren inom detta område.
Det har gjort att det trots kristider har tillkommit stora investeringar
inom kulturmiljövårdsområdet. Arbetsmarknadsläget är fortsatt mycket
svårt. Vi vet att det inom kulturmiljövården finns objekt som är värde-
fulla att åtgärda, men att det just nu är svårt att höja anslagen på grund
av det ekonomiska läget.
Naturligtvis får detta övervägas i det fortsatta arbetet med att lösa
problemet med sysselsättning för många arbetslösa. Om det framdeles
kan bli aktuellt med nya satsningar inom kulturmiljövårdsområdet vet
vi att många objekt är mycket personintensiva och ger sysselsättning åt
många.
Därför får vi ändå tycka att anslaget i årets budgetproposition är
hyggligt tilltaget.
En annan sak i betänkandet som jag skulle vilja ta upp är omorgani-
sationen på Riksantikvarieämbetet. Museiutredningen har i sitt betän-
kande föreslagit att Statens historiska museer och Institutionen för
konservering vid Riksantikvarieämbetet organisatoriskt skall skiljas
från Riksantikvarieämbetet för att i stället ingå i en ny museienhet.
Riksantikvarieämbetet genomför nu en omorganisation som innebär
att man vill avveckla Institutionen för konservering som egen institu-
tion och lägga in verksamheten som en enhet inom Riksantikvarieämbe-
tet.
Eftersom Kulturutredningen har att ta ställning till Museiutredning-
ens förslag kan frågan om Riksantikvarieämbetets organisation komma
att aktualiseras på nytt.
Fru talman! För mig känns det angeläget att starkt markera för
Riksantikvarieämbetet att utskottet inte gillar att man föregriper Kultur-
och Museiutredningen och genomför en omorganisation som kanske
ånyo måste ändras. Riksantikvarieämbetet bör alltså avvakta med den
bit som berör det ämne jag har redogjort för.
Med detta har jag yrkat bifall till hemställan i betänkandet.
Anf. 80 ELISABETH FLEETWOOD (m)
Fru talman! Det handlar om vårt gemensamma kulturarv - nästan
det viktigaste vi har att debattera i dag i denna kammare. Det kan låta
som en motsägelse att vi inte har antecknat så kort talartid för något
annat betänkande som för detta - 20 minuter totalt - men det är inte en
motsägelse. Det visar just vårt gemensamma intresse för detta område.
Carl-Johan Wilson har litet mer pengar än vi andra, men annars är vi
helt eniga om hur viktigt detta område är.
Det gäller två viktiga lagar: kulturminneslagen och naturresursla-
gen. Planeringen av hur vi skall följa dem tas fram av länsstyrelserna,
vissa länsmuseer och vissa kommunala museer. Vi försöker med ge-
mensamma krafter bevara det kulturarv som vi har ärvt och skall lämna
i arv till våra barn.
58
Jag tänker inte säga mer, fru talman, med tanke på den enighet som
finns. Jag tyckte att det var viktigt att påpeka att talartiden kanske blir
som kortast just när enigheten är som störst.
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
Mom. 2 (bankgarantiavgift)
1. utskottet
2. res. 1 (fp, kds)
3. res. 2 (c)
4. res. 3 (v)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 3 (statens ägande av Nordbanken)
1. utskottet
2. res. 5 (m, fp, kds)
3. res. 6 (v, mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 17 (frågan om införande av en bibliotekslag)
1. utskottet
2. res. 2 (v, mp)
Votering:
274 för utskottet
32 för res. 2
1 avstod
42 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 146 s, 74 m, 24 c, 18 fp, 12 kds
Förres. 2: 18 v, 14 mp
Avstod: 1 m
Frånvarande: 15 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 3 (beräknande av medel till Arbetets museum)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Prot. 1994/95:87
6 april
Kulturmiljövård
59
Prot. 1994/95:87
6 april
Votering:
189 för utskottet
75 för res. 1
44 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 4 c, 3 fp, 18 v, 14 mp, 3 kds
För res. 1: 75 m
Avstod: 20 c, 15 fp, 9 kds
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 11 (beräknande av medel för anslagsposten Särskilda insatser för
barn och ungdom)
1. utskottet
2. res. 6 (c)
Votering:
267 för utskottet
24 för res. 6
17 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 75 m, 2 fp, 18 v, 13 mp, 12 kds
För res. 6: 24 c
Avstod: 16 fp, 1 mp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Mom. 12 (användningen av medlen under anslagsposten Särskilda
insatser för barn och ungdom)
1. utskottet
2. res. 11 (mp)
Votering:
259 för utskottet
14 för res. 11
35 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 75 m, 5 c, 2 fp, 18 v, 12 kds
Förres. 11: 14 mp
Avstod: 19 c, 16 fp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
60
Mom. 13 (ett bamkuiturcentrum i Eskilstuna)
1. utskottet
2. res. 12 (v)
Votering:
288 för utskottet
20 för res. 12
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 75 m, 24 c, 17 fp, 13 mp, 12 kds
För res. 12: 1 fp, 18 v, 1 mp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Isa Halvarsson (fp) anmälde att hon avsett att rösta ja men markerats ha
röstat nej.
Mom. 14 (beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet)
1. utskottet
2. res. 13 (m)
Votering:
206 för utskottet
76 för res. 13
26 avstod
41 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 12 c, 3 fp, 18 v, 14 mp, 12 kds
För res. 13: 75 m, 1 c
Avstod: 11c, 15 fp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Mom. 20 (uttalande om en samisk nationalteater)
1. utskottet
2. res. 25 (v, mp)
Votering:
275 för utskottet
32 för res. 25
42 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 75 m, 23 c, 18 fp, 12 kds
För res. 25: 18 v, 14 mp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 4 c, 8 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:87
6 april
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
Föredrogs
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU 14
Anslag till polisväsendet, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 81 LARS BJÖRKMAN (m)
Fru talman! Justitieutskottets betänkande nr 14 avhandlar anslagen
till polisväsendet m.m., anslagen B1-B5.
I det reformarbete som bedrivits under tiden från 1991 fram till den
period som budgetförslaget nu omfattar har stora förändringar genom-
förts i Polisens organisation och nya arbetsmetoder har kunnat införas.
Kvar står självfallet Polisens viktigaste uppgift, att bekämpa brottslig-
heten och att förebygga och förhindra att nya brott begås.
Statsmaktens styrmedel löper genom de prioriteringsbeslut vilka är
riktlinjer för resursanvändning och resursfördelning ut till de regionala
och lokala polismyndigheterna som har att fatta de verkställande beslu-
ten. Det nya budgetsystem som infördes budgetåret 1992/93 bygger på
resultatstyrning av verksamheterna. Riksdag och regering kan med
denna form av målstyrning bättre följa och utvärdera verksamheten.
Det övergripande målet att minska brottsligheten och öka medbor-
garnas trygghet kvarstår. Ett ökat samarbete mellan medborgare och
polis har funnit en form i den närpolisverksamhet som nu är under
uppbyggnad i hela landet.
Genom ett ökat samarbete mellan institutioner, föreningar, myndig-
heter och företag skapas ett arbetsklimat som klart underlättar för såväl
den förebyggande som den rent brottsutredande verksamheten. För att
ytterligare effektivisera arbetet krävs kompetenshöjning på alla områ-
den och fortsatt satsning på teknisk utrustning i närpolisverksamheten.
Den kvalificerade brottsutredningsverksamheten skall handläggas
av kriminalpolisen, som med den nu beslutade organisationsändringen
också ges förbättrade möjligheter att koncentrera verksamheten på
spaning och utredningsverksamhet.
Fru talman! Frågan om hur Polisens arbete skall organiseras och
vilka resurser som kan ställas till dess förfogande har genom åren varit
föremål för ett antal politiska ställningstaganden. Den borgerliga rege-
ringens satsningar på utbildning och ökningen av antalet poliser inne-
bär att den samlade poliskapaciteten för första gången på lång tid nu
står i samklang med behovet. Den neddragning på 500 miljoner som
regeringen och Socialdemokraterna träffade överenskommelse om
under hösten 1992 innebar dock tyvärr en viss förändring. Men genom
det arbete och de förändringar i framför allt den administrativa organi-
sationen har den operativa kapaciteten kunnat bibehållas och t.o.m. i
någon mån kunnat förstärkas.
Genom indelningen i närpolisverksamhet respektive kriminalpolis-
verksamhet har ett effektivare arbetssätt skapats. Den generalistkompe-
tens som finns inom poliskåren kan nu bättre utnyttjas. Det är enligt vår
mening viktigt att arbetet med att bygga upp närpolisverksamheten
62
fortsätter tills den inom en ganska begränsad tidsrymd omfattar hela
landet.
Narkotikamissbruket är ett av samhällets allvarligaste och mest
svårlösta problem. Missbruket orsakar stort lidande för missbrukaren
och dennes omgivning. Narkotikan utgör dessutom en inkörsport till
annan brottslighet. Vi moderater har därför alltid förordat en mycket
restriktiv politik på detta område. Vi kan konstatera att den strikta
hållning som vi intagit gentemot missbruket har inneburit framgång
visavi andra länders narkotikapolitik. Det är därför av största vikt att
kraftfulla åtgärder nu sätts in mot just dessa problem.
Genom vårt inträde i den europeiska unionen bör Sverige enligt vår
mening öka samarbetet med övriga europeiska nationer för att vi ge-
mensamt med dessa länder skall kunna bygga upp ett informationsnät
vad gäller knarkets spridningsvägar. Sverige bör också aktivt motverka
de tendenser till narkotikaliberalisering som för närvarande finns i vissa
politiska grupperingar inom EU-parlamentet. Om vi lyckas med mål-
sättningen att tränga tillbaka narkotikan, kommer också annan brotts-
lighet att kunna minska.
Den ekonomiska brottsligheten visar en oroande tendens att öka i
omfattning, såväl i ekonomiska termer som i antalet brottslingar. Polis-
bristen i början av 9O-talet medförde att många ekobrottsanmälningar
inte kunde bli föremål för tillräcklig utredning. Därmed växte ärende-
balansen, och antalet icke färdigutredda brott ökade. Åtgärder som
vidtogs av den borgerliga regeringen har lett till att fler brottsutred-
ningar nu slutförs än tidigare.
Men det besparingsförslag som regeringen nu har lagt fram kommer
att innebära en försvagning när det gäller denna viktiga del av brottsbe-
kämpningen. Därför avvisar vi med bestämdhet de föreslagna resurs-
neddragningarna.
Fru talman! För att kunna intensifiera kampen mot ekobrottslighe-
ten har Rikspolisstyrelsen tilldelats extra anslag. I vår partimotion har
vi kraftfullt understrukit behovet av att kampen mot den ekonomiska
brottsligheten får fortsätta med full kraft.
Viktigt i detta sammanhang är då att den kompetenshöjning som
måste till inom Polisen också kommer att omfatta såväl åklagare som
andra berörda befattningshavare. Möjligheten att anlita extern kunskap
från t.ex. skatterevisorer och datakonsulter måste självfallet också kun-
na utnyttjas. Det extraanslag om 30 miljoner som regeringen beslutade
om för att förstärka åklagarverksamheten bör här kunna ge en positiv
effekt.
Den ekonomiska brottslighetens förgreningar sträcker sig i allt stör-
re omfattning utanför landets gränser. Av samma skäl som på narkoti-
kaområdet är det därför mycket viktigt att Sverige spelar en aktiv roll
när det gäller att bygga upp och stärka det internationella polissamarbe-
tet även på ekobrottssidan.
Övervakningen av det tilltagande fusket med EU-bidragen kräver
också en samordning med övriga medlemsländer.
Den tilltagande kriminaliteten i våra östra grannländer, inte minst
vad gäller narkotika och ekonomisk brottslighet, kräver ökad uppmärk-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
63
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
samhet. Vi moderater föreslår fortsatt samverkan mellan tull och polis |
Fru talman! Försvaret för rättsstaten kräver att involverade myndig-
|
Anslag till |
heter ges resurser i sådan omfattning att statsmaktens krav känns rimli- Vi menar, fru talman, att redan den neddragning som beslutades Att stoppa intagningarna till Polishögskolan måste med nödvändig- Vi moderater menar att intagningarna till Polishögskolan skall fort- Fru talman! Polisens uppgift är att skydda oss medborgare. Samti- Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservationerna nr Anf. 82 INGBRITT IRHAMMAR (c) Fru talman! Jag skall fatta mig mycket kort för att värna lyssnarnas |
64
Vår reservation 10 går ut på att vi inte kan ställa upp på regerings-
förslaget med de besparingar som det innebär för Polisens verksamhet.
Vi vill i stället tillföra 75 miljoner kronor utöver regeringens förslag för
att bl.a. kunna bygga ut närpolisverksamheten, inte bara i städerna utan
framför allt också i glesbygden.
Detta innebär också att intagningen till Polishögskolan kan fortsät-
ta, vilket är nödvändigt för att få ett jämnare intagningssystem. Det är
också en nödvändighet för polisverksamheten att Polishögskolan beva-
ras.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 10.
Anf. 83 SIW PERSSON (fp)
Fru talman! Varje dag kan vi läsa om och höra hur den internatio-
nella brottsligheten bara växer i omfattning. Den tar sig nya och alltmer
avancerade former. Det handlar om gränsöverskridande narkotikahan-
del, penningtvätt, smuggling av vapen och handel med stulna fordon,
för att bara nämna några exempel.
All brottslighet måste med kraft bekämpas, såväl här i Sverige som
inom EU och övriga världen. Det skall aldrig löna sig att arbeta på fel
sida om lagen. Det skall alltid löna sig att vara hederlig.
För att vi skall få någon framgång i det brottsbekämpande arbetet
måste vi hela tiden utveckla det internationella samarbetet.
Vi bör särskilt verka för att samarbetet på narkotikaområdet inom
EU utvecklas vidare bl.a. inom ramen för Europol.
När det gäller narkotikabekämpningen måste vi också på alla sätt
motarbeta de legaliseringssträvanden som finns i vissa länder inom EU.
Fusk och bedrägerier lönar sig tyvärr både här i Sverige och inom
EU. Det är alldeles för lätt att komma undan. Inom EU har man börjat
att uppmärksamma dessa problem, men vi inom Folkpartiet menar att
det inte räcker, utan vi anser att man måste ta kraftigare initiativ från
svensk sida.
När det gäller internationella åtgärder mot barnpornografi finns det
olika möjligheter bl.a. genom samarbete på polisiär nivå direkt mellan
olika länder och genom Interpol.
Men det är också angeläget att regeringen inom EU med kraft dri-
ver frågan om bekämpning av barnpornografi och därvid utnyttjar de
möjligheter till initiativ på området som EU-samarbetet faktiskt kan
erbjuda.
Det är därför som vi inom Folkpartiet med glädje kan konstatera att
utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om behovet av
initiativ inom EU mot barnpornografi med anledning av motion K432.
Tyvärr ökar också olika former av våld. Det finns ett stort antal
kvinnor som är utsatta för våld. Många av dem orkar av olika anled-
ningar inte fullfölja sina anmälningar, och det är inte heller ovanligt att
de känner sig både missförstådda och utlämnade när de kommer i kon-
takt med olika myndigheter.
Det är bra att man nu inom Polisen verkligen anstränger sig att både
utbilda och vidareutbilda sin personal för att förbättra förståelsen för
just dessa kvinnors situation.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Men det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att våldet mot |
och inom domstolsväsendet.
|
Anslag till |
Vid Polishögskolan har det under de senaste åren bedrivits ett ut- Arbetet som närpolis förutsätter att polisen ges en utbildning som I budgetpropositionen utgår man ifrån att nyrekryteringen till Polis- Eftersom Polishögskolans utvecklingsarbete bedrivits på ett sådant Ett sätt att genomföra det nya arbetssättet är att tillföra polisverk- Att inte införa den nya utbildningen under det kommande budget- För att möjliggöra att den nya polisutbildningen kommer i gång Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 11. Anf. 84 KIA ANDREASSON (mp) Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartireservationerna 2, 12, 15, I proposition 100, som vi nu arbetar av del för del, handlar det inte Tyvärr är det inte så enkelt. Det är ju attityder, rutiner, kunskap och |
66
Det finns många andra likheter. När ärendena kommer till domstol
och till åtal är de väldigt krångliga. Det är fråga om långa utredningar,
och det är svårt att väcka åtal. Det behövs då mycket mera resurser och
en attitydförändring för att man skall kunna komma till rätta med dessa
brott.
Det handlar alltså inte bara om polisväsendet, utan det rör sig om en
hel kedja. Det behövs flera kontrollanter, utbildade poliser, åklagare
och domare.
Men nu gäller det fördelningen av medel till polisväsendet. Miljö-
partiet anser att de lokala polisorganisationerna har fått ett alldeles för
stort sparbeting, 198 miljoner. Därför vill vi överföra 35 miljoner från
Rikspolisstyrelsen till de lokala polisorganisationerna. Riksdagen har ju
fattat beslut om en fortsatt utveckling mot decentralisering samt ökad
inriktning mot förebyggande polisverksamhet. Detta motiverar alltså
överföringen av de 35 miljonerna.
Det finns också bra intentioner i proposition 100. En av dessa är att
man nu verkligen skall försöka att få ut poliser i närpolisverksamhet.
Detta arbete innebär då förebyggande åtgärder, vilket vi i Miljöpartiet
tycker är bra. Men det här arbetet kräver ju personal. Det kan inte bara
datoriseras. Det är viktigt att poliserna etablerar kontakter med invå-
narna samt med organisationer och föreningar. Vitsen är ju att poliserna
skall veta på förhand vad som är på gång och att de skall kunna stoppa
planerade brott genom sin blotta närvaro. Att poliserna är synliga och
att de kan promenera eller cykla i sitt närområde är ju det som är den
stora poängen.
Miljöpartiets målsättning är att det skall finnas gott om poliser för
att man skall kunna leva upp till den nya inriktningen av polisarbetet.
Det är inte endast i storstäderna som det behövs förebyggande polisin-
satser. Mer glest befolkade områden behöver också fler poliser med det
här probleminriktade arbetssättet.
Dessutom står det i propositionen att man vill försöka att minska
personal genom förtidspensionering och genom att underlätta för frivil-
liga avgångar. Det tycker inte Miljöpartiet är bra från samhällssyn-
punkt. Det är ju bättre att arbeta för att folk kan jobba kvar, speciellt
när det behövs personal.
Vi kan också med glädje notera att det utbildas miljöpoliser. Jag
talade tidigare om att det är en hel kedja som måste fungera. Där har
det faktiskt blivit mycket bättre. Jag läste i tidningen att det nu har
utbildats 18 miljöpoliser som kommer att arbeta på det viset. Tidigare
har det bara funnits 10 miljöpoliser i hela landet, så de har ju inte kun-
nat utföra något stort arbete. Nu planerar man att kunna utbilda fler,
och det är väldigt hoppfullt.
När det gäller Polishögskolan är regeringens förslag att man skall
stoppa intagningen under 18 månader. Eftersom utbildningen varar i tre
år är det väldigt svårt att avgöra hur prognoserna för samhället blir.
Visserligen säger man att det i dag finns ett tillräckligt antal, men vi vet
att mycket kan hända under kort tid. Det är lätt att göra felbedömning-
ar.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
67
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Miljöpartiet anser att det är mycket bättre med en kontinuerlig in- |
denna verksamhet.
|
Anslag till |
Under 1993/94 tog man in 650 respektive 500 aspiranter åt gången. Utvecklingen går mot att det sker en uppdelning i miljöpoliser, nar- Precis som regeringen tycker vi att fortbildningen av redan utbilda- Anf. 85 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds) Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13. Vi kristdemokrater accepterar inga besparingar inom rättsväsendet. Ett av de viktigaste brottspreventiva medlen är hög upptäcksrisk. Polisen kan inte finnas överallt jämt och ständigt, men den insats Helt oberoende av den statsfinansiella krisen måste rättsväsendet |
68
Anf. 86 PÄRNUDER(s)
Fru talman! Det svenska polisväsendet är just nu inne i en ytterst
dynamisk utvecklingsprocess. Nyckelord i denna omställning är mål-
styrning, ett problemorienterat arbetssätt, närpolisverksamhet och kva-
lificerad brottsutredningsverksamhet.
Målstyrningen syftar till att ge polisväsendet ett större ansvar och
en ökad frihet över ekonomi och verksamhet. Regering och riksdag
fastställer sålunda numera bara de övergripande verksamhetsmässiga
och ekonomiska ramarna för Polisen.
Det problemorienterade arbetssättet innebär att Polisen mer aktivt
skall använda sin kunskap om kriminella handlingar och deras orsaker
till att förhindra att brott uppkommer. Polisen skall inte bara vara reak-
tiv utan arbeta aktivt och förebyggande.
Närpolis verksamheten syftar till att polisens generalistkompetens
bättre tas till vara och att det lokala, vardagsnära polisarbetet uppvärde-
ras och kommer närmare medborgarna.
Den kvalificerade brottsutredningsverksamheten är den andra sidan
av det ”polisiära myntet”. Närpolisverksamheten kompletteras med en
organisation på central och regional nivå som har kraft, kompetens och
kunnande att ta itu med den allra grövsta brottsligheten.
Kring detta - målstyrningen, ett problemorienterat arbetssätt, när-
polisverksamhet och den kvalificerade brottsutredningsverksamheten -
råder bred politisk enighet. Denna enighet är en styrka för polisväsen-
det. Vi må ha delade meningar om enskildheter, men om huvudinrikt-
ningen råder enighet.
Låt mig, fru talman, emellertid kommentera två av de reservationer
som är fogade till utskottets betänkande. Först frågan om vilket slags
brottslighet Polisen skall prioritera.
I regeringens proposition anges mycket tydligt att kriminalpolitiken
i sin helhet skall ägna särskild uppmärksamhet åt fyra frågor: det brotts-
förebyggande arbetet, kampen mot narkotikabrottsligheten, en kraft-
samling mot våldet och kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Detta upprepas sedan under propositionens polisavsnitt.
I reservation 1 från Moderaterna och Folkpartiet kan man få in-
trycket att regeringen och utskottets majoritet inte anser att narkoti-
kabrottsligheten skall vara ett prioriterat område för Polisen. Så är
givetvis inte fallet.
Jag måste konstatera att det är litet trist att man här försöker fram-
mana en åsiktsskillnad mellan partierna när någon sådan i själva verket
inte finns. Narkotikabrottsligheten skall bekämpas av Polisen, var helst
den förekommer.
Den andra kommentaren till reservationerna gäller detta betänkan-
des huvudfråga, nämligen de besparingar som kommer att falla på
polisväsendets lott.
Fru talman! Samma vecka som det i riksdagen anordnas en särskild
debatt med anledning av det akuta allvarliga statsfinansiella läget,
samma vecka som regeringen - tillsammans med Centerpartiet - lägger
fram ett omfattande program för att sanera statsfinanserna ligger på
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
69
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
70
riksdagens bord förslag om att freda en samhällssektor, rättsväsendet,
från besparingar när alla andra skall vara med och ta sitt ansvar.
Det är måhända en ödets ironi för Moderata samlingspartiet och kds
att dessa händelser råkar sammanfalla. Det får sägas vara dålig politisk
tajming, om inte annat.
När justitieutskottet i höstas behandlade regeringens ekonomisk-
politiska proposition, dvs. den som innehöll det första stora bespa-
ringspaketet under detta riksdagsår, uttalade utskottet följande i an-
slutning till en motion av Moderata samlingspartiet:
”Utskottet vill först konstatera att det allvarliga statsfinansiella läget
gör att inget område kan undantas från besparingar. Enligt utskottets
mening är det också möjligt att genomföra besparingar inom utskottets
beredningsområde utan att centrala värden sätts på spel, förutsatt att
besparingskraven anpassas till de krav som bör ställas i ett rättssamhäl-
le.
Mot den bakgrunden finner utskottet det omöjligt att, som föreslås i
motionen, helt och hållet freda en samhällssektor från besparingar när
alla andra områden tvingas bidra till saneringen av statsfinanserna.”
Vidare konstaterade utskottets mycket breda majoritet, bestående av
Socialdemokraterna, Centern, Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänster-
partiet, att ett sådant här fribrev kan få allvarliga konsekvenser för just
kampen mot brottsligheten. Man skrev så här: ”Inte minst från krimi-
nalpolitiska utgångspunkter är detta oacceptabelt. Rättsväsendet i sig
kan aldrig kompensera att brottsförebyggande åtgärder gentemot barn
och ungdomar i skolor och socialtjänst sätts på undantag genom ytterli-
gare besparingar i dessa sektorer.”
Så är det naturligtvis. Just så blir resultatet av att undanta rättsvä-
sendet från besparingar när alla andra får bidra till sådana. Andra verk-
samheter drabbas som direkt har bäring på kriminalitetens omfattning.
Jag måste säga att här avslöjas hur kortsiktigt dess värre moderater-
na tänker i kriminalpolitiken. Man inser inte sambanden, förstår inte
orsakerna. Aldrig så många poliser kan inte kompensera dåliga upp-
växtvillkor för barn och unga.
I Moderata samlingspartiets reservation 9 finns en mening som jag
anser inte kan få passera obemärkt. Där står nämligen följande: ”Ett
stopp för rekrytering av nya poliser innebär---tvärtom en påtaglig
risk för att brottsligheten och otryggheten i samhället ökar.”
Detta, fru talman, är enligt min uppfattning ingenting annat än ren
och skär skrämselpropaganda. Fakta är nämligen följande.
Riksdagen hade 1992 inget att erinra mot dåvarande justitieminister
Gun Hellsviks förslag om att antalet poliser i riket skall vara 16 700. I
sommar kommer vi att ha knappt 17 500 poliser, klart fler än riksda-
gens mål.
Om ingen intagning till Polishögskolan sker under kommande bud-
getår, vilket regeringen nu föreslår i sitt besparingsprogram, kommer
antalet poliser år 1998 att vara 17 200, alltså klart över det mål som
riksdagen fastställde 1992.
Alltså: T.o.m. om tre år kommer antalet poliser att överskrida det
antal poliser som riksdagen har uppställt som mål, även om ingen in-
tagning sker till Polishögskolan under nästa budgetår. Minskningen av
det faktiska antalet poliser blir försumbar, och det först 1998.
Visst kommer besparingarna att ställa stora krav på rättsväsendet
och polisväsendet - det är inget tvivel om den saken. Det krävs bl.a. att
rationaliseringsarbetet bedrivs med kraft och så att nedskärningar av
den operativa verksamheten undviks. Därutöver måste Rikspolisstyrel-
sen förbättra sina system för uppföljning av tillsyn av polisverksamhe-
ten.
Justitieutskottet förutsätter i detta sammanhang att regeringen noga
och fortlöpande följer förändringsarbetet och, när detta kommit längre,
låter utvärdera det i lämplig form och därefter redovisar det för riksda-
gen.
Låt mig avslutningsvis peka på en mycket viktig punkt, där utskottet
kunnat enas kring en gemensam motion från samtliga partier med un-
dantag för Moderaterna, nämligen att regeringen med kraft inom EU
måste driva frågan om bekämpning av barnpornografi och utnyttja de
möjligheter som EU-samarbetet kan erbjuda. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna.
Med detta, fru talman, ber jag att få yrka bifall till justitieutskottets
hemställan på de däri fogade punkterna och avslag på samtliga reser-
vationer.
Anf. 87 LARS BJÖRKMAN (m)
Fru talman! Jag kan konstatera att det råder en ganska stor diskre-
pans mellan de uttalanden, löften och utfästelser som regeringspartiet
binder sig för dels i propositionen, dels i utskottets skrivningar. Jag
efterlyste i mitt inlägg en förklaring till de effekter som neddragningar-
na får när det gäller de åtgärder som regeringen vill sätta in och som
drabbar framför allt den lokala operativa verksamheten.
Svaret jag får är att vi lever på ödets ironi, som Pär Nuder säger,
och menar att vi inte på något sätt tar ekonomiskt ansvar när vi vill
värna alla samhällets invånare, inklusive de svagaste i samhället, ge-
nom att se till att polismakten har den inte bara numerär utan också
slagkraft som krävs för att den skall klara sina uppgifter.
Pär Nuder kan läsa i våra motioner, där det finns mycket tydliga
heltäckande ekonomiska lösningar för alla de politiska områdena, in-
klusive justitieområdet, som talar om vilka totala prioriteringar vi gör,
dettta till skillnad från den i och för sig väl utvecklade verbala konst
som Socialdemokraterna för närvarande ägnar sig åt, genom att som
Pär Nuder gör säga: Vi vill prioritera narkotikabrottsligheten, vi vill
prioritera ekobrottsligheten osv.
Men hur klarar ni prioriteringarna, Pär Nuder, med de neddragning-
ar som ni vill genomföra med det betänkande som föreligger? Tala om
för oss alla, inte minst för poliskåren, var besparingarna kommer att slå
igenom någonstans! Är det ute på fältet, där polismännen skall finnas,
eller är det bara i betänkandet, där ni försöker gömma er bakom en rad
skrivningar?
Jag tycker att det är på sin plats att ni verkligen står för konsekven-
serna och inte verbalt försöker gömma er och skjuta skulden på andra.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
71
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 88 PÄR NUDER (s) Fru talman! För ungefär 30 minuter sedan skulle jag tro, röstade |
samtliga moderata ledamöter i kammaren bifall till en reservation som
|
Anslag till |
gällde beräknande av medel till Arbetets museum. Där finns följande Med tanke på det statsfinansiella läge som Sverige befinner sig i går Faktum är ju, Lars Björkman, som jag sade i mitt inledningsanfö- Anf. 89 LARS BJÖRKMAN (m) Fru talman! Jag sade redan i mitt inledningsanförande att det inte När Pär Nuder svänger sig med tal som 17 000 poliser vill jag note- Fru talman! I december, strax före jul, antog vi förslag i ett betän- Vi har, Pär Nuder, i och för sig lärt oss att regeringens politik är nå- Vi har klart markerat i våra respektive motioner, som jag tidigare |
72
har förväntningar på att kunna känna trygghet. Det kommer ni inte att
kunna erbjuda.
Anf. 90 PÄR NUDER (s)
Fru talman! Låt oss gå till dem som har att hantera besparingen i
praktiken. Låt oss gå till poliserna själva och höra vad de har att säga
om det förslag som vi nu har att ta ställning till.
Så här skrev Polisförbundets ordförande Gunno Gunnmo strax efter
det att budgetpropositionen presenterades: Visserligen en del dramatik
i budgetens drastiska sparkrav också för polisens del. Men sparkravet i
sig får inte tilldra sig vårt största intresse. Vi har trots allt klarat oss
relativt bra. Sparkravet är en realitet. Utmaningen ligger i hur vi i sam-
spel mellan regeringskansli, Rikspolisstyrelse och förbund skall kunna
slå vakt om den utvecklingsprocess som nu pågår inom polisen.
Sedan utvecklar Gunno Gunnmo hur det här skall kunna gå till in-
om befintliga resurser, med hänsyn tagen till den besparing som nu är
nödvändig av statsfinansiella skäl.
Låt mig också avslutningsvis kommentera frågan om vilken typ av
brottslighet som Polisen skall prioritera. Det råder faktiskt inga delade
meningar på den här punkten. Polisen skall prioritera narkotikabrotts-
lighet.
Jag vet inte hur jag skall kunna övertyga moderaterna om det här,
men jag tror att det finns ett sätt, nämligen att hänvisa till moderaternas
egen förträfflighet i det här avseendet under den gångna mandatperio-
den. I regeringens proposition står nämligen följande: Polisens insatser
mot narkotikabrottsligheten måste fortsätta med oförminskad kraft.
Regeringen noterar att polisen mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94
ökat sina resurser mot narkotikabrott med ca 5 %.
Så står det - med oförminskad kraft. Vi skall alltså vara lika duktiga
som Polisen var under den tid som Gun Hellsvik var justitieminister.
Därom råder inga tvivel.
Överläggningen var härmed avslutad.
Mom. 1 (narkotikabrottslighet)
1. utskottet
2. res. 1 (m, fp)
Votering:
207 för utskottet
92 för res. 1
50 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 143 s, 22 c, löv, 15 mp, 11 kds
Förres. 1: 74 m, 18 fp
Frånvarande: 18 s, 6 m, 5 c, 8 fp, 6 v, 3 mp, 4 kds
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
73
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
polisväsendet, m.m.
Mom. 2 (miljöbrottslighet)
1. utskottet
2. res. 2 (mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 12 (besparingar under budgetåret 1995/96)
1. utskottet
74
|
2. |
res. |
9 (m) |
|
3. |
res. |
10 (c) |
|
4. |
res. |
11 (fp) |
|
5. |
res. |
12 (mp) |
|
6. |
res. |
13 (kds) |
Förberedande votering 1:
15 för res. 12
12 för res. 13
270 avstod
52 frånvarande
Kammaren biträdde res. 12.
Förberedande votering 2:
18 för res. 11
15 för res. 12
267 avstod
49 frånvarande
Kammaren biträdde res. 11.
Förberedande votering 3:
23 för res. 10
18 för res. 11
259 avstod
49 frånvarande
Kammaren biträdde res. 10.
Förberedande votering 4:
72 för res. 9
23 för res. 10
205 avstod
49 frånvarande
Kammaren biträdde res. 9.
Göthe Knutson (m) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats ha
röstat nej.
Huvudvotering:
161 för utskottet
74 för res. 9
65 avstod
49 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna.
För utskottet: 143 s, 17 v, 1 mp
För res. 9: 74 m
Avstod: 22 c, 18 fp, 14 mp, 11 kds
Frånvarande: 18 s, 6 m, 5 c, 8 fp, 5 v, 3 mp, 4 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:87
6 april
På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att de ären-
den som hann debatteras färdigt under dagens sammanträde fick avgö-
ras i ett sammanhang vid morgondagens arbetsplenum.
Föredrogs
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU 15
Anslag till domstolsväsendet, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 91 ANDERS G HÖGMARK (m)
Fru talman! Till detta betänkande om domstolsväsendet har vi mo-
derater fogat tre reservationer och ett särskilt yttrande. Två av reserva-
tionerna behandlar anslagsfrågor, den tredje behandlar våra synpunkter
på sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och Tjänsteförslags-
nämnden. Vårt särskilda yttrande handlar om parlamentarisk medver-
kan i Domarutredningen.
Låt mig inledningsvis, fru talman, markera att domstolsväsendet har
en central roll i den demokratiska rättsstaten. Domstolsväsendet utgör
rättsväsendets viktigaste grundpelare och är ytterst den enskilde med-
borgarens rättssäkerhetsgaranti. Därför är det av så utomordentligt stor
betydelse att vårt domstolsväsende fungerar, att det har rimliga villkor,
att det organiseras på rätt sätt och att man inte stryper detta domstol-
sväsende genom farliga besparingar. Jag återkommer till det senare.
Domstolsväsendet befinner sig nu i ett intensivt utvecklingsskede
och står inför omfattande organisatoriska förändringar. Huvuddelen av
reformarbetet har påbörjats och bedrivits under den borgerliga rege-
ringsperioden. Det är roligt att regeringen har fullföljt initiativ som
tagits tidigare.
Ledstjärnorna i reformarbetet har varit att renodla domstolarnas
uppgifter till rättsskipning och avlasta domstolarna olika typer av för-
valtningsuppgifter som av tradition ankommit på dem. Tyngdpunkten i
rättsskipningen bör ligga i första instans och överprövning - inte om-
prövning - bör vara andra instansens uppgift, medan de högsta domsto-
larna mera har rättsskapande och prejudikatbildande uppgifter.
På det organisatoriska och administrativa området bör domstolarna
ges förutsättningar att själva, med stöd av Domstolsverket som central
förvaltningsmyndighet, svara för sitt utvecklingsarbete och tillse att de
krav som rättssäkerhet och rättsstatsprinciper i övrigt ställer på den
dömande verksamheten blir tillgodosedda.
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
75
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Vår uppfattning är att specialdomstolar bör så långt som möjligt av- |
Reformarbetet har bedrivits med hänsyn till att Sverige genom
|
Anslag till domstols- |
medlemskap i EU och inkorporering i Europakonventionen om mänsk- Det är mot denna bakgrund angeläget att det arbete som bedrivits i Det är därför, fru talman, som vi moderater med viss förvåning no- Mot den bakgrunden - att vi uppfattar domstolsväsendet så centralt Förra året när man behandlade anslagen till domstolsväsendet fanns Det låter så anonymt med ärendebalanser, fru talman, men det Det var alltså en utveckling som var på glädjande väg. Men nu har Det är alldeles uppenbart att när man presenterar besparingar i |
76
inte kan på ett enda bräde skära ned på det här sättet utan att det får
konsekvenser.
Mot den bakgrunden vill vi reducera dessa besparingar till hälften,
vilket framgår av vår reservation 3 som jag yrkar bifall till.
I reservation 2 vänder vi oss mot att man ur detta reducerade anslag
till domstolsväsendet som regeringen föreslår skall föra över medel till
Domstolsverket i storleksordningen 5 miljoner kronor.
I reservation 1 markerar vi vår principiella syn när det gäller sam-
mansättningen av styrelsen för Domstolsverket och Tjänsteförslags-
nämnden. Riksdagen beslöt om andra principer för den sammansätt-
ningen för något år sedan. Vi menar att de principerna bör fortsätta att
gälla. Bl.a. kan det fackliga inflytandet, som nu föreslås återkomma
med utskottsmajoritetens förslag, ske via de sedvanliga arbetsrättsliga
paragraferna. Vi yrkar alltså avslag på den förändringen och menar att
gällande ordning kan bestå.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 3.
Anf. 92 KIA ANDREASSON (mp)
Fru talman! Jag yrkar bifall till miljöreservation 4. Den gäller an-
slag på 2 miljoner till domstolarna som skall gå till utbildning och
personalförstärkning av domare i miljörättsfrågor.
Fortfarande är det så att alldeles för få döms för miljöbrott inte för
att inga sådana brott begås utan beroende på en dålig orsakskedja. Vi
har inte effektiv övervakning och kontrollanter. Vi börjar få miljöpoli-
ser, som glädjande nog togs upp i det andra ärendet. Våra åklagare har
mycket stora svårigheter och bristande kunskaper. Nu är vi inne på
domarna.
Det finns inte någon utbildning i miljörätt för domare. Vi vill poli-
tiskt markera, medvetandegöra och lyfta fram denna fråga för att få en
attitydförändring.
Domstolarna är alldeles för milda i sina domar. Man dömer kan-
hända till fem eller sex tusen kronor i böter för ett miljöbrott som nå-
gon eller några har tjänat miljonbelopp på.
Just detta att kunna tjäna pengar på att strunta i miljölagarna är stö-
tande.
Regeringen har, som jag sade i ett tidigare ärende, i proposition 100
prioriterat bekämpningen av ekonomisk brottslighet. Vi anser att miljö-
brott också skulle gå under denna rubrik. Dessa brott har många likhe-
ter. De snedvrider konkurrensen, innebär hot mot sund marknadseko-
nomi, de drabbar enskilda och även den allmänna rättsuppfattningen.
Den lilla människan i vardagen gör mycket för miljön, men ser att
de större, fabrikerna och industrin, många gånger i stort sett kan strunta
i detta.
Miljöbrott innebär dessutom hot mot hälsan för allt biologiskt liv,
liksom tillståndet i mark, luft och vatten för efterlevande.
Ekobrottsbekämpningen har av regeringen fått 50 miljoner kronor
extra. Vi vill öronmärka 2 miljoner ur dessa 50 miljoner för att göra en
politisk markering. Men även extra resurser kan gå till detta. Det finns
även andra medel som kan utnyttjas. Ett engångsbelopp på 5,25 miljo-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
77
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
ner har regeringen tillfört domstolarna för utvecklingsändamål. En del |
disponibla medel för extern utbildning.
|
Anslag till domstols- |
Vi äskar alltså inte nya pengar, utan det är fråga om en omfördel- Traditionen inom juridiken är ganska stelbent, och i miljöbrott finns Miljöpartiet har också andra förslag till förbättringar när det gäller Dessa frågor kommer att aktualiseras vid presentationen av ny mil- Anf. 93 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds) Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 5. Jag har tidigare här i dag i kammaren talat för ett bevarat och även I Svenska Dagbladet den 27 mars i år skriver hovrättslagmannen ”Det bör nu sägas i klartext: Domstolarna klarar inte av dessa be- Det är helt klart att domstolarna skall rustas upp och inte ned. Det Jag hoppar nu över till momentet beträffande sammansättningen av |
|
78 |
borta. Det är viktigt i en rättsstat att olika organs roller och ansvarsom- |
råden är klara. Den dömande makten skall hela tiden hållas skild från
den lagstiftande och verkställande. Arbetsrätten skall utövas i relatio-
nen mellan arbetsgivare och arbetstagare och inte i andra sammanhang.
Anf. 94 GÖRAN MAGNUSSON (s)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till hemställan i justitieut-
skottets betänkande nr 15 och avslag på de reservationer som har fogats
till detta.
Med hänsyn till den roll som domstolarna spelar i en rättsstat är det
viktigt att det finns en bred uppslutning kring de grundläggande värde-
ringarna. Det är därför glädjande att kunna konstatera att det i allt vä-
sentligt råder enighet i utskottet om de principiella frågorna kring
domstolarna.
På några punkter har utskottet inte kunnat enas, och jag skall kom-
mentera dem.
Jag börjar med sammansättningen av Domstolsverkets styrelse och
Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
Domstolarnas akuta problem är ärendebalanserna och den hårda ar-
betsbelastningen. Att ändra sammansättningen av Domstolsverkets
styrelse för att engagera de främsta domarna i att administrera dom-
stolsväsendet kan knappast förbättra läget. Inte heller har det, under de
20 år som Domstolsverket existerat, framkommit några sakliga eller
principiella skäl som motiverade regeringens förslag till ändring av
sammansättningen av Domstolsverkets styrelse som riksdagen ställde
sig bakom.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att sam-
mansättningen av verkets styrelse är sådan att den politiska och med-
borgerliga insynen garanteras. Det är också betydelsefullt att persona-
len via sina organisationer har möjlighet att föra fram synpunkter på
verksamheten genom egna representanter i Domstolsverkets styrelse
och i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.
När det gäller Tjänsteförslagsnämnden är det viktigt att biträdesper-
sonalen också har ett inflytande över tillsättningen av de domare som i
praktiken är deras chefer. En återgång till tidigare principer för sam-
mansättningen av dessa organ bör därför ske i enlighet med regeringens
förslag.
Jag vill också framhålla att det inte är fråga om att i Domstolsver-
kets styrelse blanda sig i den dömande verksamheten, utan det är fråga
om att organisera och administrera domstolarna. Det finns inte några
som helst principiella skäl för att ha en sådan syn på Domstolsverkets
styrelse som den tidigare regeringen hade och som riksdagen ställde sig
bakom.
När det gäller anslaget till Domstolsverket vill jag också säga att
verket har undantagits från besparingar. Skälet är det omfattande för-
ändrings- och rationaliseringsarbete som domstolsväsendet nu genom-
går. Det behövs resurser för att leda arbetet med att effektivisera dom-
stolsväsendet. För att ytterligare förstärka den här rollen som drivande
kraft föreslås att verket tillförs 5,2 miljoner från domstolsanslaget.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
79
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
80
Det är angeläget att den effektivisering och den rationalisering som
är möjlig fortgår med oförminskad styrka. Mycket av det arbete som nu
sker grundas på det arbete som utfördes i Domstolsutredningen, som
tillsattes av den socialdemokratiska regeringen. Låt mig också säga att
en stor del av effektivitetsvinsterna ligger i det dispensförfarande som
har införts i ledet mellan tingsrätt och hovrätt och i ledet mellan läns-
rätt och kammarrätt.
Det kan noteras att moderaterna och folkpartisterna i Domstolsut-
redningen avvisade bl.a. just den här dispensprövningen, som man nu
berömmer sig av att verksamt ha bidragit till att effektivisera dom-
stolsprocesserna.
Vad gäller anslaget till den dömande verksamheten vill jag börja
med att framhålla, att på grund av den hårda arbetsbördan och den
stadigt ökande måltillströmningen har domstolsväsendet tidigare un-
dantagits från sparkrav. Det har i och för sig inte heller fått några per-
manenta resurstillskott för den målökning som har skett, så belastning-
en har i realiteten ökat. Det senaste året har antalet inkommande mål
minskat, och även balanserna har minskat i någon mån. Utskottet måste
dock konstatera att balanserna inom domstolsväsendet fortfarande är så
stora på många områden att de hämmar effektiviteten i arbetet. Det är
alltså viktigt med rationaliseringarna och att renodlingen av domararbe-
tet kan fortgå.
Regeringens förslag innebär en besparing på 133,5 miljoner kronor,
och den skall finansieras genom olika förändringar av verksamheten
liksom rationaliseringar. Bland de viktigaste som kan nämnas här är
genomförandet av instansordningsreformen för de allmänna förvalt-
ningsdomstolarna, som jag tidigare nämnde, och vidare införandet av
det datoriserade målhanteringssystemet MÅHS. Dessutom planeras en
del andra handläggningsmässiga förenklingar på olika områden, bl.a.
när det gäller kungörelser av konkursärenden.
Vi måste dock konstatera, att i det här allvarliga statsfinansiella lä-
get - vilket inte minst har understrukits från denna talarstol i veckan -
kan domstolarna inte undan tas från besparingar. När utskottet i höstas
yttrade sig över sparpaketet, eller Perssonplanen, konstaterade utskot-
tets breda majoritet att varken rättssäkerheten eller människornas
trygghet blivit lidande på de besparingsbeting som polis och kriminal-
vård ålagts under en följd av år. Tvärtom har det lett till ett bättre re-
sursutnyttjande och ett nytt och bättre innehåll i verksamheterna.
Moderaterna anser sig nu ha 72 miljoner kronor mer att satsa på
domstolarna och kds nästan lika mycket. Det skulle vara intressant att
få svar på frågan om dessa yrkanden skall resultera i ännu större bud-
getunderskott eller i hårdare besparingar på andra politikområden.
I en motion pläderar Miljöpartiet för att 2 miljoner skall anvisas till
domstolsväsendet för miljöutbildning av domare. Det är givetvis ange-
läget att domarna har tillräckliga kunskaper inom miljörätten. Utskottet
anser att det måste vara Domstolsverkets sak att inom ramen för de
tillgängliga resurserna prioritera olika utbildningsbehov.
Fru talman! Till sist vill jag beröra en fråga som utskottet inte är
oense om, och det handlar om ersättningen till nämndemännen, som vi
behandlar på ett utförligt sätt i detta betänkande. Vi konstaterar att den
höjning som företagits av maximibeloppet är bra, men utskottet fram-
håller att konstruktionen med att arvodet räknas av mot ersättningen för
förlorad arbetsinkomst inte är bra. De principer som därvidlag gäller
beträffande ersättningen till kommunalt förtroendevalda är att rekom-
mendera också på det här området. Utskottet utgår från att regeringen
återkommer till riksdagen i den här frågan i lämpligt sammanhang.
Anf. 95 ANDERS G HÖGMARK (m) replik
Fru talman! Göran Magnusson inledde med att säga att det rådde en
bred uppslutning kring vissa grundläggande värderingar och uttryckte
sin glädje över detta. Det är bra att det finns sådana grundläggande
värderingar när det gäller just domstolsväsendets centrala roll för rätts-
säkerheten - det är angeläget att det understryks.
Av det skälet vill vi genomföra betydligt mindre besparingar. Om
man nu skall prioritera mellan anslagen till domstolarna och till Dom-
stolsverket väljer vi därför att låta bli att skicka över 5,25 miljoner
kronor till Domstolsverket. Vi gjorde ju ett studiebesök där för några
månader sedan, och det är min bestämda uppfattning att man där med
stor effektivitet driver förnyelsearbetet inom den budgetram som man
arbetar med. Jag tror inte att posten på 5,25 miljoner på något sätt
skulle vara avgörande.
Göran Magnusson frågade om vi accepterar ett större budgetunder-
skott eller om vi vill göra hårdare besparingar på annat håll för att klara
merutgiften på 72 miljoner kronor. Jag kan då svara Göran Magnusson
att vi inte har anslagit några pengar till RAS - 5 000 miljoner kronor.
1,4 %o av den utgiften innebär det att ge oförändrat anslag. Det klarar vi
- och det skulle ni också göra. Jag är inte övertygad om att det är bättre
att satsa 5 000 miljoner på RAS än att avstå från att göra den här be-
sparingen. Tala om penningnöd, när man kan lägga 5 000 miljoner
kronor på den typen av åtgärder - andra utgifter, inte glömda men inte
heller nämnda.
Jag vill påstå att vi har ett budgetalternativ som är klart finansierat.
Genom att inte skära så hårt i anslagen markerar vi värdet av ett väl
fungerande domstolsväsende. Dessa pengar betyder väl ändå någon-
ting, Göran Magnusson? Eller är 70 miljoner mer eller mindre totalt
ointressant för domstolsväsendet?
Anf. 96 GÖRAN MAGNUSSON (s)
Fru talman! När det gäller att prioritera mellan olika områden inom
politiken har ju socialdemokraterna - som har framgått av många dek-
larationer - uppfattningen att man inte kan undanta rättsväsendet, vare
sig domstolarna som sådana eller rättsväsendet i dess helhet.
De 5,2 miljoner kronorna handlar väl mindre om var de gör mest
nytta, sett från moderaternas synpunkt, och mera om att moderaterna
inte anser att Domstolsverket skall ha den roll som vi tycker att Dom-
stolsverket skall ha på dessa olika områden. Det framgick tydligt av
Högmarks tidigare uttalande att han anser att domstolarna självständigt
och var för sig skall arbeta med olika utvecklingsprojekt. Vår uppfatt-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
ning är att det också behövs ett samlat grepp och erfarenhetsutbyte, och |
Anders G Högmark säger att man skall spara på andra områden in-
|
Anslag till domstols- |
om politiken. Det är naturligtvis fullt möjligt. Men vi talar här om ett Men det finns en skillnad mellan RAS och de här 70 miljonerna. De Anf. 97 ANDERS G HÖGMARK (m) replik Fru talman! Vi skall ju inte diskutera RAS nu - jag nämnde det bara Våra värderingar och vår nyttokalkyl är den, att för att slå vakt om Jag återkommer till min fråga: Det är 60-70 miljoner kronor mer Anf. 98 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik Fru talman! Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka det Anders Hög- |
|
82 |
ge domstolarna 70 miljoner kronor mer eller mindre i anslag just det |
här budgetåret. Det kan väl inte bli till en principiell skillnad i synen på
domstolsväsendet? Det är väl ändå att driva det alldeles för långt.
Jag vill inte förneka att domstolsväsendet skulle kunna ha god nytta
av pengarna; det håller jag gärna med om. Men även människor inom
domstolarna och rättsväsendet måste ju leva i samma verklighet som
människor i andra sammanhang.
Högmark säger att det är fråga om en skillnad i värderingen av olika
områden inom politiken. Det är mycket möjligt att det är det. Från
socialdemokratisk sida tillmäter vi rätten till arbete så stor betydelse att
vi är beredda att satsa pengar också på det området. Att påstå att det
skulle vara lånade pengar är väl kanske inte alldeles korrekt. Förmodli-
gen är en stor del av pengarna till de utgifter vi här diskuterar lånade.
70 miljoner mer till rättsväsendet betyder väl ändå att Riksgäldskonto-
ret måste låna upp en tredjedel av det beloppet - det är ungefär så stor
andel som representeras av budgetunderskottet.
De principiella skillnaderna är alltså inte så stora, och enigheten i
synen på domstolarna kan inte stå och falla med 70 miljoner kronor
mer eller mindre i ett anslag som handlar om mer än 3 miljarder kro-
nor. Det är ju en orimlig ståndpunkt som Högmark intar.
Anf. 99 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)
Fru talman! Jag skulle bara vilja svara på Göran Magnussons fråga.
Det är klart att vi har finansierat det faktum att vi inte är beredda till
några nedskärningar inom rättsväsendet. Jag kan bara säga att vårt
budgetalternativ är starkare än socialdemokraternas. Sedan kan man
självfallet alltid diskutera hur man vill prioritera. Men jag kan absolut
inte acceptera resonemanget att vi nu lever i en statsfinansiell kris som
har den innebörden att vi måste rasera verksamheter rätt av i hela stats-
förvaltningen. Självklart behöver man inte göra den bedömningen, och
det gör vi inte heller. Som den chefsdomare jag nämnde sade: Det finns
inte mer att ta inom domstolsväsendet. Tvärtom - man skulle behöva
rusta upp på den kanten. Men det är som sagt en värdering.
Anf. 100 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik
Fru talman! Jag tror säkert att det handlar om värderingar och hur
man skall prioritera mellan olika områden inom politiken. Men nog är
det väl att ta i alldeles för mycket att säga att man genom att bifalla det
socialdemokratiska förslaget raserar rättsväsendet och domstolsväsen-
det. Det är väl ändå inte det som den här diskussionen egentligen skall
handla om.
Jag har full respekt för rådmannen Per Eriksson och hans arbete,
och jag tror inte att man kan se det så att rationaliseringar och effekti vi-
seringar skall innebära att man dömer fortare. Statsmakten måste na-
turligtvis bidra till effektiviserings- och rationaliseringsarbetet genom
en rad olika regelförändringar, processordningar och andra sätt att
hantera saker och ting - fortfarande inom ramen för ett rättssäkert sam-
hälle naturligtvis.
Jag vill bara erinra om att dispensprövningssystemet i leden mellan
första och andra instans har lett till rejäla effektivitetsvinster i döman-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till domstols-
väsendet, m.m.
83
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
det utan att rättssäkerheten eftersätts. En del av de partier som nu vill |
rättsväsendet för ett antal år sedan och ansåg att enda lösningen var
|
Anslag till domstols- |
mera pengar. Eftersom vi inte har mera pengar i samhället måste vi ställa krav på Anf. 101 KIA ANDREASSON (mp) Fru talman! Göran Magnusson sade att dessa två miljoner inte be- Det kostar inget extra, så jag förstår inte varför inte alla partier kan Anf. 102 GÖRAN MAGNUSSON (s) Fru talman! Det rör naturligtvis inget större belopp. Miljöpartiet fö- Man har haft seminarier i just miljörätt för domare. Jag utgår ifrån Det finns ett visst samband mellan miljöbrottsligheten och Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 7 april.) |
84
Föredrogs
Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU10
Anslag till skolväsendet, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 103 ULFMELIN(m)
Fru talman! Jag skall i mitt anförande koncentrera mig på tre områ-
den - utvecklingen i gymnasieskolan, kvalificerad eftergymnasial ut-
bildning och lärarrollen inför 2000-talen. Tomas Högström kommer
sedan i sitt anförande att ta upp det inre arbetet i skolan och fristående
skolor.
Vi moderater har i ett antal parti- och kommittémotioner grundligt
utvecklat vår syn på utvecklingen på utbildningsområdet. Det gäller
skolans inre arbete, gymnasieskolans utveckling, lärarrollen inför 2000-
talet och en fristående utvärderingsmyndighet.
Den nya gymnasieskola som nu håller på att förverkligas ger ökat
utrymme för flexibla lösningar. Möjligheterna till specialisering ökar
genom kursutformningen. Kommunerna kan erbjuda specialutformade
program med andra kombinationer än i de nationella programmen.
En mer kursutformad gymnasieskola ger eleverna ökad frihet att
påverka sin utbildning, och skolorna får bättre förutsättningar att möta
de krav som arbetsliv och högre utbildning ställer. Att utveckla kursut-
formningen handlar om att hitta praktiska lösningar. I rapporten En
kursutformad gymnasieskola för alla, pekas på hinder och regler som
begränsar en positiv utveckling.
Vi vill för vår del påtala vikten av att regeringen arbetar aktivt för
att avveckla regler m.m. som motverkar den utveckling som gymnasie-
reformen har lagt grunden till.
En alltmer internationaliserad värld med ökad konkurrens och en
snabb teknisk utveckling ställer krav på att arbetskraften både har all-
män och särskild kunskap och kompetens.
Det är bra att alla elever får läsa kärnämnen och att de får goda
kunskaper i bl.a. svenska, främmande språk och matematik. Men detta
har också skapat problem ute på skolorna. Vi får dagligen signaler om
att eleverna inte kommer att nå upp till målet godkänt i en del kärnäm-
nen och på en del kurser.
Vi anser att en särskild översyn i denna del skall göras. Effekten av
den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna
måste följas noga. Principen att alla nationella program i gymnasiesko-
lan skall vara direkt högskoleförberedande och ge allmän behörighet
till högskolan kan ifrågasättas. Det kan bli nödvändigt att skapa kurser i
kärnämnen som visserligen inte ger allmän behörighet till högskolan
men som gör det möjligt att möta eleverna på rätt nivå och ställa rimli-
ga krav i förhållande till elevernas personliga förutsättningar.
Regeringen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som skall göra en
analys av orsakerna till att intresset för industriprogrammet är så dåligt.
Det är bra. Inom parentes vill jag gratulera regeringen till att man äntli-
gen har kommit i gång med arbetsgruppen - det tog fem månader. Men
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
85
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
86
vi anser att man även borde analysera orsakerna och komma med för-
slag till hur man skall komma till rätta med att rekryteringen till det
naturvetenskapliga programmet är relativt låg. I framtiden måste vi ha
flera ungdomar som har goda kunskaper i naturorienterande ämnen.
En annan fråga som man också måste ta itu med gäller den arbets-
platsförlagda utbildningen inom de yrkesinriktade programmen. Där
finns det stora problem i dag. Det är problem med och tvister om er-
sättningar. Samverkan mellan skola och arbetsliv fungerar inte. I många
avseenden vill skolorna inte se till att eleverna kommer ut på APU,
eftersom tjänsteunderlaget och dylikt minskar.
Skall vi kunna ha en bra yrkesutbildning i Sverige måste vi se till att
både den del av utbildningen som är förlagd till skolan och den som är
arbetsplatsförlagd fungerar och att kvaliteten är god.
Det är också nödvändigt att öka samarbetet mellan gymnasieskolan
och arbetslivet. Framför allt gäller det de yrkesförberedande program-
men, av skäl som jag har berört tidigare. Ett bra sätt att öka detta sam-
arbete är att lägga ut undervisning eller del av undervisning på entrep-
renad. Vi anser att rätten för en kommun att lägga ut undervisning på
entreprenad bör utvidgas till att gälla fler ämnen och hela program.
Den borgerliga regeringen tillsatte en utredning om kvalificerad ef-
tergymnasial utbildning, som i dagarna kom med sitt betänkande. Av
budgetpropositionen och majoritetstexten i betänkandet att döma räk-
nar regeringen inte med att snabbt återkomma till riksdagen med för-
slag som bygger på utredningen.
I stället för en rad mycket kortsiktiga utbildningsinsatser motivera-
de av arbetsmarknadspolitiska skäl föreslår vi att arbetet med att åstad-
komma en form av avancerad eftergymnasial utbildning som innehåller
såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier förverkligas. En stor
del av dessa utbildningar bör ges i form av samverkan med företagen.
Vi har lagt fram förslag om 20 000 platser i en första etapp. Jag skulle
vilja fråga Agneta Lundberg om och när regeringen avser att komma
till riksdagen med en proposition när det gäller den här typen av ut-
bildningar.
Regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen. Det är
bra, men inte tillräckligt. Enligt vår uppfattning bör regeringen med det
snaraste tillsätta en utredning som skall analysera vilka krav som bör
ställas på morgondagens lärare. Den snabba kunskapsutvecklingen,
internationaliseringen m.m. gör att lärarrollen förändras, och det måste
påverka lärarutbildningen.
Områden som särskilt bör belysas är hur undervisningssituationen i
skolan kan komma att utvecklas mot bakgrund av förändringen i om-
världen, informationsteknikens utveckling och det ökade kunskapsflö-
det. En annan fråga är vilka krav på kunskap och kompetens som
kommer att ställas på morgondagens lärare såväl när det gäller generell
kompetens som specifik kompetens som kan behövas för olika skol-
former. Vilka åtgärder kan vidtas för att öppna läraryrket för fler än
dem som redan i ungdomsåren har valt lärarbanan?
I vår kommittémotion har vi också tagit upp ett antal punkter som vi
tycker att man skall beakta. Vi måste skapa flera olika ingångsvägar till
läraryrket. Den s.k. Unckel-utbildningen är ett bra exempel på detta,
men det kommer att behövas flera exempel. Jag tror att man måste
kunna skapa ett system, där människor kan undervisa i skolan under ett
par för år att sedan kanske återvända till något annat yrke.
Vi är på väg att få en enkönad grundskola när det gäller lärarkåren.
Allt fler kvinnor väljer att studera till lärare medan allt färre män gör
det. Detta är inte bra. Eleverna måste naturligtvis ha både manliga och
kvinnliga förebilder i skolan. Ett sätt är att höja statusen för själva
läraryrket. Det gäller t.ex. lönesättningen. Man måste också skapa fler
karriärvägar.
När det gäller antagningen till lärarutbildningen tycker vi också att
man måste ha någon form av antagnings- eller anlagstest, så att rätt
personer blir lärare i skolan.
Jag nämnde informationstekniken. Det är ett stort bekymmer i dag
att man på många lärarhögskolor och lärarutbildningar inte har insett
att man skall lära lärarstudenterna att använda datorer som hjälpmedel i
undervisningen. Det är viktigt att man tar tag i den delen.
Fortbildningsfrågan är en annan fråga. Fortbildningen i Sverige i
dag är alldeles för slentrianmässig och generell. I stället menar vi att
man skall ha individuella fortbildningsplaner för varje lärare som skall
prövas årligen. Det blir en rättighet och en skyldighet för skolan - och
för lärarna.
Jag tror också att man måste införa någon form av certifikat, ett
körkort, för lärarna. Det skall krävas ett examensbevis och att man har
jobbat ett antal år i läraryrket. Även fortbildningen skall ingå.
Detsamma gäller när man skall skapa karriärvägar för lärare. I dag är
egentligen den enda karriärvägen möjligheten att bli skolledare eller
möjligtvis skolchef. Som bekant är det inte så många som kan bli det. I
stället bör vi skapa ett system där man tar till vara duktiga pedagoger.
Man kan låta lärare utveckla kursplaner, läroplaner, läromedel osv. Det
gäller att det finns programansvariga lärare osv.
Ett annat stort bekymmer är att antalet lektorer i gymnasieskolan
blir allt färre. Det kan till en viss del förklaras med att vi har byggt ut
högskolan ganska mycket under de senaste åren. En annan orsak är att
skolorna i många fall inte gärna anställer lektorer. Detta är en kvalitets-
fråga. Det är naturligtvis viktigt att se till att det finns lektorer i skolan.
Det stimulerar nämligen undervisningen.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservation 1 och
16.
Anf. 104 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Ute i skolans verklighet fortsätter arbetet. Livet traskar
vidare ungefär som förut. Här i riksdagen trampar vi vidare med våra
ärenden. Men i det här betänkandet finns en del spännande frågor som
jag tror hänger nära samman med den verklighet som finns ute på sko-
lorna.
Jag tänkte ta upp tre frågor som jag och Centern har tyckt varit vik-
tiga att ta upp i vårt arbete.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Den första frågan gäller elev- och föräldrainflytandet. I första vän- |
många fler aspekter än så. Ute i verkligheten möter vi en rad ungdomar,
|
Anslag till |
vuxna och barn som bekymrar sig oerhört mycket över våldet och oron Ute i samhället känner många oro för att pengarna inte räcker. Jag tror att många människor känner att för mycket i samhället är Jag tror att vi måste skapa ett samhälle där det finns nya plattformar Jag ser det som en möjlighet att inrätta styrelser där medborgarna i Jag har själv jobbat mycket i en kommun. Där var jag ofta ute bland Det är just det som är kärnan. Vi kan naturligtvis välja att vara po- Om man tar ansvar som förälder i den här rollen kan man inte bara |
88
Detta är en process, som det kallas på fint språk, och den tar lång
tid. Framför allt kräver den mycket arbete, och det finns många hinder.
Eftersom jag själv har varit kommunalråd begriper jag att ett av hindren
kommer att vara kommunerna och alla kommunalråd som, precis som
jag själv, tycker att det är ganska behagligt att ha makt och ansvar och
att kunna spänna blicken i folk och tala om hur saker och ting skall
vara. Det är inte alltid så självklart att man vill dela med sig makt till
andra. Därför är det bra att staten använder sin makt i sådana här fall.
Man skall inte suga upp mer makt nerifrån och centralisera den, utan
man skall tvärtom flytta ner makten och se till att sprida den. I det här
fallet handlar det om att kommunerna skall ha en lagstadgad skyldighet
att delegera vissa beslut till skolstyrelser. Man skall ange vilka beslut
kommunerna måste delegera.
Jag tror också att en sådan lagstiftning kan innehålla bestämmelser
om att föräldrarna skall vara i majoritet. Det har man t.ex. prövat i
Danmark. Vi måste inte göra allting precis likadant som i vårt grann-
land, men det är inte något fel att hämta inspiration därifrån. Sedan kan
vi utveckla en svensk modell.
Det finns en möjlighet att skapa decentralisering och medborgar-
ansvar. Jag tror att många människor drömmer om det och önskar att
riksdagen skulle syssla med det.
Utskottet är positivt till idén. Jag ser fram emot att höra Ylva Jo-
hanssons beskrivning av hur regeringen vill arbeta vidare med dessa
frågor. Vi har inte hunnit så långt. Jag hoppas att vi skall komma
mycket långt. För oss i Centern är detta en del av vår vision av ett de-
centraliserat samhälle med ett mycket starkt medborgaransvar.
Den andra frågan jag vill ta upp gäller när våra barn skall börja
skolan. Det pågår redan ett stort förändringsarbete ute i kommunerna.
Som tur är måste vi inte sköta allt här i riksdagen. Många människor är
redan engagerade i detta arbete. De har utvecklat idéer, hittat former
och satt i gång i praktiken.
På många håll märker man hur bra barnen mår av att det finns en
nära samverkan mellan förskolan och skolan. På en del håll har man
märkt hur bra det fungerar när förskolan redan finns inne i skolan. Jag
tror att många har känt hur tryggt det kan vara för barnen att få börja i
en skola där de möts av personal och lärare som tar hand om dem just
som de barn de är.
Vartefter finns det mycket tid att vara bara elev. Jag tycker att barn
måste få vara barn så länge de kan vara barn, men det är viktigt att det
sker i en nära samverkan med skolan. Därför är det angeläget att skapa
en förskoleliknande verksamhet, som vi säger på ett litet byråkratiskt
språk i Centerns motion. Detta arbete är redan på gång. Nu är det vik-
tigt att vi drar de rätta slutsatserna. Om i praktiken alla barn är med i
sexårsverksamheten och den till så stor del redan sker i eller nära sko-
lan borde vi dra slutsatsen att de faktiskt börjar skolan vid sex års ålder.
Men, som jag säger, det handlar om en förskoleliknande verksamhet.
Vi skall också vara medvetna om att det, för att eleverna skall klara
kunskapskraven i samhället, måste finnas en skola som ger eleverna
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
89
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
alla de kunskaper som de kommer att behöva senare i livet. Därför |
Den tredje och sista frågan som jag vill ta upp gäller en samverkan
|
Anslag till |
mellan skolan och arbetslivet. Centern har medverkat till tre olika re- Den ena gäller företagsutbildning på gymnasial nivå. Tanken är att Vi har också ställt oss bakom en reservation som gäller lärlingsut- Till sist har vi ställt oss bakom den reservation som gäller rekryte- På detta sätt har jag berört tre stora frågor för Centern. Utveckla Centern har skrivit under många reservationer i det här betänkandet, (forts.) Ajournering Kammaren beslöt kl. 18.00 att ajournera förhandlingarna till kl. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 6 § (forts.) Anslag till skolväsendet, m.m. (forts. UbUlO) Anf. 105 MARGITTA EDGREN (fp) Herr talman! Under de gångna tre åren har Folkpartiet medverkat |
|
90 |
valfriheten, för att öka mångfalden, för skolornas profilering och i syfte |
att understöda undervisningens anpassning till varje elev. Skolans roll
som kunskapssamhälle har understrukits än tydligare, och de nya kurs-
planerna lägger tonvikt vid att alla elever måste behärska baskunska-
perna: läsa, skriva, räkna och språk. Grunden är lagd för en skola för
2000-talet.
Samtidigt vill vi gå vidare på den inslagna vägen, fördjupa reform-
arbetet på många punkter men också korrigera det i ljuset av erfarenhe-
ter som vunnits.
Även om vi har förslag till vissa förändringar vill vi understryka
vikten av att skolan nu får arbetsro för att kunna förverkliga och arbeta
igenom sig själv i ljuset av ny läroplan och nytt betygssystem. Föräld-
rar, elever och kommuner måste kunna känna trygghet i en långsiktig
planering. Detta gäller inte minst de ekonomiska ramarna.
En vilja till ständig pedagogisk förnyelse är nyckeln till en skola av
hög kvalitet, men detta skapas inte av sig själv, inte heller genom cent-
rala diktat om vilka pedagogiska modeller som skall användas. Tvärt-
om är det mångfald som behövs, och jag utgår från att de utredningar
som nu är aviserade och igångsatta också har detta som utgångspunkt.
Jag skulle vara mycket tacksam om statsrådet senare under kvällens
diskussion ville säga något om vilka förväntningar hon har t.ex. på
utredningen om skolans inre arbete eller om lärarnas fortbildning. Det
skulle vara intressant att få vara med i en sådan diskussion.
Den politik som vi har drivit och kommer att driva har vissa bäran-
de principer. Den viktigaste är att målet för den obligatoriska skolan är
att eleverna får självkänsla och självkännedom som bygger på faktiska
kunskaper och gjorda erfarenheter. Det är alltså barnens nyfikenhet och
skapande som måste tas till vara, så att de uppnår lärandets glädje.
En annan bärande princip är att läroplan och betyg skall spegla en
kunskapssyn som betonar helheter, samband och sammanhang, dvs. att
inlärning är en process som tar olika lång tid för olika individer i olika
ämnen.
En annan princip är att lärandet fortgår även utanför skolan, och de
lärdomar och erfarenheter som eleverna gör där, bland kompisar, ge-
nom föräldrar, i föreningar och i idrottstävlingar, skall tas till vara och
aktivt användas även i skolan.
En annan princip är att den obligatoriska skolan har ansvar för att
alla elever tillägnar sig kunskaper och erfarenheter, och detta - det vill
vi om igen betona - är skolans resultatansvar. Ingegerd Wärnersson
och jag har diskuterat detta flera gånger, och vi är överens om att
kommunerna förmodligen inte har förstått, att de ännu inte har greppat
vidden av det nya ansvar som vi har lagt på dem för att se till att alla
elever får godkänt.
Ytterligare en princip är att betyg styr undervisningens innehåll och
uppläggning i mycket stor omfattning. Även om några kanske har det
klart för sig, tror jag inte att föräldrar i allmänhet eller ens lärare egent-
ligen känner till detta. Det betyder också att det nya betygssystemet och
hur man använder det är oerhört viktigt.
Varje elev skall självfallet mötas där han eller hon befinner sig, och
det skall vara roligt och utmanande att gå i skolan.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
91
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Vi betonar skolans ansvar för barn med särskilda behov och att |
läs- och skrivsvårigheter. Det innebär att vi ytterligare betonar lärarnas
|
Anslag till |
professionalitet, vilket är en förutsättning för att eleverna kan mötas där Det betyder i sin förlängning att också skolan måste ha ledare som Ytterligare en princip är att jämställdheten skall genomsyra skolan i Datorer skall i skolan användas som de redskap och verktyg de är Självklart vill vi att tematiska arbetssätt stimuleras och främjas, och En ytterligare princip är att vi anser att teoretiska, estetiska och För att hinna med ett större kunskapsinnehåll i grundskolan skulle Jag tänkte mycket på den utredning som statsrådet har tillsatt om I det betänkande som vi nu debatterar finns det bärande principer, |
92
För tids vinnande vill jag ta upp tre reservationer som jag också yr-
kar bifall till. Det gäller reservation 20 som handlar om gymnasieban-
ken. Den bygger på kunskapen och insikten om att alla ungdomar inte
klarar att läsa tre år i sträck direkt efter grundskolan och att man därför
kanske kan göra upp individuella planer som innebär att de får sluta
efter ett år och att de sedan garanteras plats i komvux under två år.
Reservation 41 rör Teknikens hus i Luleå. Det finns flera motioner
som framhäver det nyskapande arbete som där har gjorts, vilket haft
betydelse för skola, näringsliv, lärarutbildning osv. Tidigare har de
alltid fått riktade pengar. Nu får de inte det. De är därför oerhört oroli-
ga för att den allmänna ekonomiska bristsituationen skall innebära att
de får minskade anslag, så att de inte kan fungera som det har varit
tänkt och som de hittills har gjort.
Den tredje reservationen som jag yrkar bifall till är reservation 45.
Den gäller basåret som ju är en kompletterande gymnasial utbildning.
Vi har tidigare varit med om att lägga basårsplatser på högskolan. Men
efter mycket kontakt med både högskola och de studenter som har gått
där har vi tänkt om och menar att basåret, i och med att det är en gym-
nasial utbildning, också skall genomföras i komvux där man är specia-
list på gymnasial vuxenutbildning.
Med detta, herr talman, yrkar jag i övriga delar bifall till hemställan
i betänkandet.
Anf. 106 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)
Herr talman! Först vill jag säga några ord om något som vi tycker är
väldigt bra i regeringens förslag - det är flera saker som är bra i försla-
get. Det gäller de sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan
och komvux som vi hälsar med tillfredsställelse.
Att välja studier framför arbetslöshet är självfallet något som är
mycket positivt, både för individen och för samhället. Dessa signaler
från regeringen måste vara entydiga. Detta är vi alltså glada över.
Men tyvärr måste vi samtidigt också konstatera att de aviserade
nedskärningarna i barntillägget i både svux och svuxa tillsammans med
en kraftig sänkning av barnbidraget och nu också överenskommelsen
med Centerpartiet om sänkningen av ersättningsnivån i arbetslöshets-
kassan verkar i direkt motsatt riktning. Budskapet måste bli högst mot-
sägelsefullt. Det är som att bita sig själv i svansen, som eleverna vid
Liljeholmens dagfolkhögskola i Åtvidaberg i ett brev uttryckte det.
Men jag skall inte orda mer om detta nu utan lovar att återkomma när
studiestödsffågoma tas upp för beslut här i kammaren.
Herr talman! Mål och medel hör ihop. Demokratiska mål kan inte
uppnås med auktoritära metoder. Själv upplever jag det som en brist i
den nya läroplanen för grundskolan att den inte utöver elevinflytandet
också behandlar arbetssättet. Med det menar jag inte att man skall gå in
på metodiska detaljer i centrala anvisningar, långt ifrån. Jag tycker
däremot att en progressiv läroplan borde ange viktiga principer och
riktlinjer för pedagogiken.
LPO 94 litar i hög grad på lärarnas professionalism. Det är klart att
den pedagogiska yrkeskunskapen är viktig, men den är långt ifrån en-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
93
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
tydig. Den måste hela tiden ställas i relation till de demokratiska vär- |
kunskap.
|
Anslag till |
Jag delar Margitta Edgrens uppfattning om betygens styrande effekt Klimatet i skolan skall vara sådant att det ger elever trygghet och Barn med svårigheter får inte lämnas utanför, för de är faktiskt för- Utifrån det som jag nu har sagt är vi glada över att regeringen nu Vi tror också att ett förändrat arbets- och förhållningssätt i skolan Sett från vårt perspektiv bör skolan bidra till att inom en ram av fri- Utvecklingen rymmer nu drag som från demokratisk synpunkt kan I Vänsterpartiet efterlyser vi mer av demokratisk kontroll över sam- Sektorsbidragen tydliggör det nationella ansvaret för en sammanhål- Att vuxna får vidkännas smärtsamma nedskärningar i välfärdssys- |
94
generation elever får sämre utbildning och därmed sämre livschanser är
däremot oerhört mycket svårare att rätta till senare.
Jag yrkar därmed bifall till Vänsterpartiets reservation nr 6.
När det gäller vårt yrkande om en utredning med uppdraget att ut-
värdera och se över lärarutbildningen och fortbildningen tycker vi att
kravet i stort sett är tillgodosett i och med den översyn som regeringen
har aviserat. Det är viktigt att lärarna bättre lär känna de ungas kulturer
och verklighetsuppfattningar. De behöver både grund- och fortbildning
och ytterligare övning i kommunikation. Lärarnas professionalism
kommer mindre att bestå i att förmedla kunskaper på ett likartat sätt till
alla elever och mer i att vägleda elever med mycket olika bakgrund, så
att de med utgångspunkt från sina egna erfarenheter själva skall finna
den kunskap som är viktig just för dem. Läraren kommer att bli mer av
samtalslärare, katalysator och handledare i ett gemensamt kunskapssö-
kande.
Vi tycker också att lärarutbildningarna i högre grad borde fungera
som resurscentrum för kommunerna och skolorna - ett resurscentrum
där det bedrivs ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärarut-
bildningarna skulle också kunna initiera och medverka till att debatten
om skolans uppgifter i ett modernt och öppet kunskaps- och mediasam-
hälle blir tydligare.
Jag ställer mig givetvis bakom Vänsterpartiets övriga reservationer.
Men jag yrkar inte bifall till dem utan endast till reservation nr 6.
Anf. 107 MARGITTA EDGREN (fp) replik
Herr talman! Jag kunde bara inte låta bli att begära replik när Britt-
Marie Danestig-Olofsson nämnde att vi hade gemensam uppfattning
om betygens styrande effekt. Då vill jag bara betona att vi har dragit
helt olika slutsatser. Min slutsats är att det är en insikt som gör det ännu
viktigare att kriterierna utifrån vilka man sätter betyg måste vara öppna,
på förhand kända och möjliga att diskutera och delge elever och föräld-
rar. De måste också bygga på en kunskapssyn där man styr bort från
detaljkunskaper till just det som jag sade i mitt anförande, till att fram-
mana ett inlärande som leder fram till en förmåga att se helheter, sam-
band och sammanhang.
Det är det viktigaste, att skola, elever och föräldrar får en insikt om
att betygen är så styrande som de faktiskt är.
Anf. 108 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v) replik
Herr talman! Eftersom vi har debatterat den här frågan tidigare är
jag medveten om att vi har kommit fram till olika slutsatser.
Jag tänker inte ta upp en ny betygsdebatt nu här i kammaren. Men
menar man allvar med de mål som skolan har, nämligen fria självstän-
digt tänkande kritiska individer som är aktiva, då hindrar betygssystem
- hur de än ser ut - alltid den utvecklingen.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
95
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 109 GUNNAR GOUDE (mp) Herr talman! Utbildningsutskottets betänkande med anledning av |
budgetpropositionen handlar påfallande mycket om skolans inre arbete.
|
Anslag till |
Det är naturligt att det har blivit på det sättet. Såväl grundskolan som Grundskolan har fått en ny organisation med en kraftig decentrali- Vi måste emellertid uppmärksamma att skolans förändringar har Dyslexifrågan har drivits energiskt av Miljöpartiet bl.a. i en rad Mobbningsfrågan däremot är en fråga där samtliga partier arbetar Kanske har Miljöpartiet varit det parti som har gått längst i kraven Ute i våra skolor finns upp emot 100 000 barn som i dag är mob- Det är vår förhoppning att vi inom en snar framtid skall få rapporter |
96
mer att ingå som ett naturligt led i skolans strävan att låta barn utveck-
las till demokratisk medvetenhet med respekt för andra och sig själva.
Det finns skäl att stanna vid demokratifrågan när vi betraktar den
andra delen av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen.
Gymnasiereformen gav oss en treårig gymnasieutbildning med yrkes-
förberedande och studieförberedande utbildningar samlade under ett
och samma tak och med delvis gemensamma målsättningar. Den är
delvis ett resultat av den förra regeringens samlade tankar kring skolan
med en stark tonvikt på ökad kunskapsnivå, betygsstyrd undervisning
och med siktet inställt på avnämarnas behov av kvalificerad arbetskraft.
Den nya gymnasieskolan måste få en prövotid. Först med ledning
av lärarnas och elevernas erfarenheter kan vi ta nästa steg. En särskild
kommitté, Gymnasiekommittén, skall samla och sammanställa erfaren-
heterna från den nya gymnasieskolan inför en kommande utvärdering.
Direktiven till denna kommittés arbete återspeglar emellertid foku-
seringen på kunskapsnivån och de målrelaterade betygen, och det är
olyckligt. Gymnasieskolan löper stor risk att bli ett instrument för öka-
de klassklyftor, vilket naturligtvis inte var tänkt från början. Det kom-
mer redan signaler om besvärande skillnader i elevernas studiemotiva-
tion, självkänsla etc. mellan de yrkesinriktade programmen och kurser-
na, de individuella programmen och de studieförberedande utbildning-
arna.
Vi borde ha lärt av tidigare erfarenheter. Vi minns när realskolan
och folkskolan byttes ut mot enhetsskolan och senare grundskolan.
Målet var då lika värde och likvärdig utbildning åt alla, oavsett om
man gick en yrkesinriktad, praktisk utbildning eller en teoretisk. Miss-
taget var att man efterhärmade realskolan och inte yrkesskolan när
skolan stöptes om.
En grupp kände främlingskap inför skolan. Den som hörde till den-
na grupp hade som regel lägre motivation och lämnade skolan med en
tydlig bild av sig själv som misslyckad eller utanför i en mängd avse-
enden. Den andra gruppen gick vidare till högre utbildning vid gymna-
siets teoretiska linjer. Samma typ av misslyckande gjorde man för öv-
rigt när man byggde ut och demokratiserade universiteten. Den sociala
snedrekryteringen består än i dag.
Herr talman! Den skola som Miljöpartiet vill se är en skola där ele-
verna får utvecklas till trygga, öppna människor med god självtillit,
människor som finner en glädje i att söka ny kunskap. Och de skall
naturligtvis ha goda baskunskaper i läsning, skrivning och räkning
tillägnade i takt efter förmåga och utan värderande konkurrens med
sina kamrater.
Miljöpartiet vill därför att dessa aspekter speciellt uppmärksammas
i den kommitté som skall följa och utvärdera den nya gymnasieskolan.
Vi har därför föreslagit tilläggsdirektiv i denna riktning i en särskild
motion. Jag yrkar bifall till reservation 12 vid mom. 15 om tilläggsdi-
rektiv till Gymnasiekommittén.
Herr talman! Så till sist något om vuxenutbildningen. Med den höga
arbetslöshet som råder befinner sig vuxenutbildningen i en alldeles
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
speciell situation. Pengar för utbildning av arbetslösa utgör en mycket |
För att dessa medel skall kunna användas så effektivt som möjligt
|
Anslag till |
föreslår Miljöpartiet att de inte skall ligga och flyta som en resurs som Jag yrkar bifall till reservationerna 45, 46 och 48 under mom. 56, Till sist: Frågor om invandrarutbildning och hemspråksundervis- Handikappfrågorna är en annan viktig del, som behandlats relativt Anf. 110 INGER DA VIDSON (kds) Herr talman! Fru statsråd! Bästa kolleger i utbildningsutskottet! I dag tänker jag ägna mig åt den ekonomiska situationen i kommu- |
98
Det är inte alltid lätt att förena sina visioner med en krass ekono-*
misk verklighet. Det gäller inom alla områden, skolan är inget undan-
tag.
I regeringens budgetproposition har grundskolan och motsvarande
skolformer undantagits från besparingar. Den prioriteringen tycker vi
kristdemokrater är helt riktig. Men nu fick vi höra i den ekonomiska
debatten i går att kommunerna inte kommer att kompenseras för de
dryga 7 miljarder som de kommer att gå miste om i och med att av-
dragsrätten för egenavgifter införs.
Det finns inga sektorsbidrag till skolan längre. Hur kan regeringen
då garantera att kommunerna inte tvingas genomföra en del av sitt nya
stora sparbeting på grundskolans område? Det skulle jag gärna vilja ha
svar på här i dag. Jag tror inte att jag är ensam om att vilja ha svar på
det. Jag är säkert i gott sällskap med ett antal hårt trängda socialdemo-
kratiska kommunalråd, som gärna vill veta hur regeringen har tänkt när
den lovat undanta grundskolan från besparingar samtidigt som kom-
munkassorna krymper så drastiskt. Att överlåta till kommunpolitikerna
att välja mellan att dömas för brott mot barnomsorgslagen för att de
inte klarar att bygga upp barnomsorgen och att bryta sin regerings
löften i budgetpropositionen om att freda grundskolan är inte särskilt
snyggt. Tala om att välja mellan Skylla och Karybdis.
Det sägs en del saker i propositionen som jag tror får en del lärare
att höja på ögonbrynen. Det står t.ex. att om elever har inlärningssvå-
righeter kan det bero på att de inte är tillräckligt motiverade. Det måste
vara en aha-upplevelse för läraren att få veta det från högsta ort. Hela
undervisningen går ju ut på att motivera sina elever. Precis som inom
alla andra yrken finns det också bland lärarna de som inte lägger ner
tillräcklig energi i jobbet, men en överväldigande majoritet av lärarna
utför ett helt fantastiskt vardagsarbete som de tyvärr får alldeles för
liten förståelse och uppskattning för. De förväntas delta i det ena för-
ändringsarbetet efter det andra som vi politiker ålägger dem, samtidigt
som de får större undervisningsgrupper, färre andra vuxna i skolan och
fler och fler elever med olika typer av sociala problem. Det är dags att
börja se lärarna som den stora resurs som de är i skolan och ge dem
vettiga möjligheter att utvecklas i sitt arbete. Läraryrkets status måste
höjas genom att deras arbete med det som vi alltid säger vara det vikti-
gaste som vi har, våra barn, upp värderas kraftigt.
De förslag som framförts i flera motioner om att förbättra lärarut-
bildningen och fortbildningen har avstyrkts med motiveringen att det
skall göras en översyn av lärarutbildningen. Då är det nödvändigt att
den översynen genomförs snabbt, för det är bråttom med en del av
förslagen. Det gäller t.ex. utbildning i teknik och informationsteknik.
Alla lärare behöver ha en teknisk allmänbildning och insikt om tekni-
kens betydelse och användbarhet i vardagslivet, inte minst därför att en
ökad verklighetsanknytning kan stimulera till nya arbetssätt i under-
visningen.
När det gäller kunskaper i informationsteknik riskerar vi att vi får
en situation där många elever kan mer än sina lärare, om inte fortbild-
ningen kommer i gång omedelbart. Den är naturligtvis också viktigt för
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
99
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
eleverna att de får undervisning i datahantering. Den måste komma i |
får och dem som inte får tillgång till den kunskapen. Att fler karriärvä-
|
Anslag till |
gar öppnas för lärarna och att någon typ av lärarlegitimation införs är En lika viktig fråga är elev- och föräldrainflytandet i skolan. Jag De allra flesta föräldrar vill ta ett större ansvar för sina barns ut- Vi kristdemokrater tycker att det är dags att föräldrarna får en lag- Jag är övertygad om att det är elever, föräldrar och lärare som till- |
|
100 |
kristdemokrater är beredda att ge dem det nu. |
På gymnasieskolans område har förändringarna varit stora de senas-
te åren. Det har vi redan konstaterat här i dag. Att följderna av de för-
ändringarna följs upp i en kommitté är nödvändigt och positivt. Risken
är bara att alla förändringar som föreslås, och som skulle kunna genom-
föras redan nu, skjuts på framtiden med hänvisning till att den här
kommittén arbetar. Det gäller förslag till åtgärder för att förbättra re-
kryteringen till industriprogrammet, åtgärder för att få fler ungdomar
att genomgå gymnasieutbildning och förslaget att inrätta ett nationellt
program med speciell inriktning på företagande.
Det här är förändringar som vi kristdemokrater har motionerat om
och som vi tror skulle vara möjliga att genomföra redan i dag. Vi vet att
det finns ett uttalat behov av de här förändringarna. Vi skulle önska att
regeringen lade fram förslag utan att invänta kommitténs arbete.
Anf. 111 AGNETA LUNDBERG (s)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till hemställan i betän-
kande UbUlO i dess helhet och avslag på motionerna.
Jag kommer att ta upp frågan om gymnasieskolan och komvux och
Torgny Danielsson kommer att ta upp bl.a. grundskolan och lärarut-
bildningen.
Utbildning är en investering för framtiden. Därför känns det mycket
tillfredsställande med regeringens förslag vad gäller satsning på gym-
nasie-, komvux- och basårsplatser. Totalt innebär det 58 500 platser till
en kostnad av 1,582 miljarder.
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningsåtgärder används i
så stor omfattning som möjligt för att bekämpa arbetslösheten. Utskot-
tet vill liksom regeringen och motionärerna markera att de statliga
bidragen skall användas för utbildningssatsningar utöver det ordinarie
utbudet inom komvux.
Utskottet stöder förslaget att förlägga 1 500 s.k. basårsplatser inom
komvux. Därigenom kan en bättre geografisk spridning åstadkommas.
Utskottet förutsätter att ett nära samarbete mellan komvux, universite-
ten och högskolorna etableras vad gäller denna utbildning. Utskottet
utgår från att möjligheterna övervägs att erbjuda de elever som genom-
går utbildning i den kommunala vuxenutbildningens regi garanti till en
plats vid högskoleutbildning motsvarande den ordning som tillämpas
vid universitet och högskolor.
I år, höstterminen 1995, fullföljs gymnasiereformen. Alla elever tas
nu in i den nya treåriga gymnasieskolan.
När beslutet om den nya gymnasieskolan fattades i riksdagen fram-
fördes en del farhågor om reformen. Därför kändes det angeläget att
tillsätta en parlamentarisk utredning som skulle följa utvecklingen i
gymnasieskolan.
Sedan hösten 1994 är ordföranden i utbildningsutskottet, Jan
Björkman, även ordförande i den kommittén.
Kommittén skall följa bl.a. i vilken utsträckning målet att alla ung-
domar skall få en fullständig gymnasieutbildning nås, effekterna av den
höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna och
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
101
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
hur undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja elevernas |
Rekryteringen till industriprogrammet behandlas i flera motioner.
|
Anslag till |
Utskottet finner det i likhet med regeringen angeläget att en analys görs Utskottet utgår från att det i den översyn som kommer att ske inom En lika viktig del i analysen bör vara att undersöka om det svaga Regeringen framhåller i propositionen att behovet av vuxenutbild- Utskottet ställer sig mycket positivt till att en översyn görs och ut- Herr talman! I tre motioner tas medelstilldelningen till Teknikens Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått särskilda Anf. 112 ULF MELIN (m) replik Herr talman! Jag skall ta upp ett par frågor från det inledningsanfö- Det är bra, tycker jag, att man satsar på kunskaps- och kompe- Först och främst kan man när det gäller komvuxplatserna i vissa fall |
|
102 |
ut dem så mycket de senaste åren. |
Vi har för vår del lagt fram ett förslag om att man skall satsa mer på
en kvalificerad eftergymnasial utbildning. Utskottet har sagt nej till
detta, och man begraver förslaget i framtiden. Det tycker jag är synd,
för finessen med ett sådant förslag är att man får samverkan mellan
skola och arbetsliv. Man får en del där skolan tar det teoretiska ansva-
ret medan arbetslivet tar det praktiska ansvaret. Framför allt ger det
ungdomarna en god chans att komma in på arbetsmarknaden. Jag tyck-
er att det är synd att ni säger nej till detta. Jag skulle vilja fråga om ni
tänker komma med ett förslag med anledning av Rolf Nordanskogs
utredning, som presenterats de senaste dagarna.
Det andra gäller basårsplatserna på komvux. Jag vill fråga: Vilken
garanti har de elever som har en basårsplats på komvux för att de sedan
kommer in på en högskola?
Anf. 113 AGNETA LUNDBERG (s) replik
Herr talman! Jag förutsätter att man skall ställa kravet att alla plat-
ser skall ha kvalitet. Oavsett om det gäller folkbildningen, komvux,
gymnasieskolan eller högskolan skall det självklart vara kvalitet. Mo-
deraterna brukar vara för mångfald, eller hur? Därför borde väl det jag
här nämnt passa.
När det gäller basårsplatserna finns det inte någon regel som säger
att elever som går basårsutbildningen inom komvux självklart kommer
in på högskolan. Men vi förutsätter, som jag sagt, att det sker en dialog
mellan högskolan och komvux i den här frågan. I dag lägger många
högskolor faktiskt ut sina basårsutbildningar på komvux. Den kontak-
ten finns alltså redan i dag på många ställen.
Anf. 114 ULF MELIN (m) replik
Herr talman! Det är väl Moderata samlingspartiet som står för
mångfalden i detta avseende - kanske inte Socialdemokraterna, som
mera kör med traditionellt tänkande. Förutom att ni vill avvakta när det
gäller den kvalificerade eftergymnasiala utbildningen säger ni ju nej
exempelvis till utbildningscheckar, som den borgerliga regeringen
införde för något år sedan just för att skapa ett instrument för männi-
skor som är arbetslösa att få möjlighet att välja utbildningsanordnare.
Det kan gälla både offentliga och privata sådana. Det handlar också om
att man kunde varva utbildning i arbetslivet med utbildning inom ex-
empelvis en utbildningsanstalt. Detta har ni sagt nej till.
Vidare har ni tagit bort möjligheten exempelvis till traineeutbild-
ning, som jag på sikt tror skulle vara ett utomordentligt alternativ för
många människor som av olika skäl har drabbats av arbetslöshet eller
som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, alltså ungdomar. Det
är synd att man av dogmatiska skäl - jag utgår från att det är så - säger
nej till detta.
Herr talman! Sedan några ord om industriprogrammet. Det är bra
att arbetsgruppen äntligen har kommit i gång och att man tittar på re-
kryteringsmöjligheterna och på orsakerna till att det är svårt att rekryte-
ra ungdomar till industriprogrammet. Det finns många olika skäl till
det.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
103
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Vi har också problem relativt sett just när det gäller rekryteringen |
nödvändigt att många fler ungdomar väljer naturvetenskapliga ämnen,
|
Anslag till |
därför att den framtida arbetsmarknaden kommer att kräva det. Jag Anf. 115 AGNETA LUNDBERG (s) replik Herr talman! Vi har fått en rapport om att de utbildningscheckar Frågan om en kvalificerad eftergymnasial utbildning kommer Anf. 116 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Jag måste säga att det är ett nöje att lyssna till de Jag vill ta upp de tre områden inom skolpolitiken, kanske framför När det gäller att minska utslagningen i skolan har vi nu några vik- Vi har också krävt att man skall klara av att undervisa enligt nya Jag tycker inte att det är särskilt förvånande att en del gymnasiesko- Ulf Melin tog upp problem som finns på vissa gymnasieskolor när Till att börja med vill jag säga att vi måste fråga oss vilka krav På alla områden har dessa krav ökat. Allra mest gäller det kanske |
|
104 |
detta blir för svårt, att gymnasieskolan inte klarar detta, har vi gett oss |
in på en mycket farlig väg. Det krävs ökade kvalifikationer i arbetsli-
vet. Därför måste vi också försöka skapa en gymnasieskola som svarar
mot de ökade kraven. Exempelvis ställs det krav på ökade generella
gemensamma kunskaper som bl.a. uttrycks i fråga om kärnämnena.
Ibland möter jag en uppgiven stämning i debatten på de gymnasie-
skolor där det är svårt att klara undervisning i kärnämnena för alla
elever. Man säger: Det här blir för svårt. Vi kommer inte att klara av
det. Vi måste sänka kraven. Eller också frågar man: Varför skall en
elektriker behöva lära sig matematik?
Jag tror att det är oerhört farligt att resonera så. Jag tror också att
det är viktigt att vi politiker håller fast vid de målsättningar som låg till
grund för gymnasiereformen och för de treåriga programmen. Sedan
skall vi inte vara dogmatiska och inte vara beredda att göra justeringar
om så krävs. Det är viktigt att slå fast att man, om man tror att en elek-
triker inte behöver läsa matematik, faktiskt inte vet vad en elektriker
gör. Och om man tror att vi kan ha en gymnasieskola som utbildar för
ett arbetsliv som redan har försvunnit, slösar man oerhört med våra
knappa gemensamma resurser.
Ändå tycker jag att det finns anledning att vara ganska hoppfull,
just därför att de gymnasieskolor som har gått in i ett förändringsarbete,
som aktivt arbetar med pedagogisk utveckling och som har ett samarbe-
te mellan lärare i kärnämnen och lärare i yrkesämnen har lyckats. Låt
oss ge de gymnasieskolor som ännu inte har lyckats tid och tilltro, så att
de också får lyckas!
Jag instämmer gärna i det som Gunnar Goude sade, nämligen att
risken naturligtvis alltid finns att den teoretiska traditionen från de
gamla teoretiska linjerna får utgöra en norm också för alla gymnasie-
elever inom kärnämnena. Därmed kommer stora grupper av elever att
känna främlingsskap inför skolan. Därför måste man vara beredd att
förändra skolan.
Ett uppföljnings- och utvärderingsarbete pågår i gymnasieskolan.
Det är nu för tidigt att dra säkra slutsatser av hur det går. Vi måste ge
en viss tilltro och en viss tid för det arbete som faktiskt pågår i gymna-
sieskolan.
Jag vill också något kommentera diskussionen om besparingar. De
stora besparingar som drabbat skolan under många års tid har ju drab-
bat elever med de största svårigheterna hårdast. Det visar ganska sam-
stämmigt de utvärderingar som görs. Det är naturligtvis ett oerhört
problem.
Detta är en del av bakgrunden till att regeringen nu kommer att pri-
oritera det som Skolverket särskilt uppmärksammat, uppföljningen av
hur kommunerna fördelar sina resurser mellan olika elever, så att elever
med de största behoven får de största resurserna. Det handlar natur-
ligtvis också om den totala summa skolan kan förfoga över. Detta tog
Inger Davidson upp.
Jag finner det märkligt att just hon gör ett nummer av kommunernas
knappa ekonomi. Det är ju den regering i vilken hon var minister som
faktiskt är ansvarig för att vårt land har försatts i en situation med en
mycket stor skuld och med mycket hög arbetslöshet. Detta har gjort att
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
105
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
vårt land på många sätt är utlämnat till andras bedömningar och den |
allt för att ta oss ur.
|
Anslag till |
Andreas Carlgren tog upp behovet av ett ökat föräldrainflytande. När det gäller föräldrainflytandet menar jag att man måste se det på Jag tycker det är en brist inom det kommunala systemet i dag att Därför arbetar vi nu inom regeringskansliet med att försöka ta fram Men den kanske viktigaste formen för inflytande kan man kalla för Om föräldrarna skall ha en chans att ta en aktiv del måste de också Regeringen prioriterar en utveckling av det inre arbetet i skolan. Jag Men vi måste alltid komma ihåg att det vi bestämmer att skolan Men det är också den processen som kan gå oerhört bra. Då är det Om vi vill ha en kvalitetshöjning i skolan så kräver det en vitalise- |
106
giska utveckling som i dag sker på vissa skolor sprids till allt fler sko-
lor.
Britt-Marie Danestig-Olofsson sade mycket riktigt att en demokra-
tisk fostran självklart inte kan ske med auktoritära metoder. Jag in-
stämmer gärna i det uttalandet. Därför måste vi konstatera att innehåll
och form i skolan inte kan separeras. Vad man undervisar om är själv-
klart inte oberoende av hur arbetet i skolan bedrivs.
Den ansvarsfördelning vi nu har på skolans område slår fast att det
är riksdag och regering som sätter upp mål för skolans verksamhet och
sedan utvärderar den. Det är lärarna som tillsammans med sina elever
och med stöd av sin skolledning skall finna formerna för hur dessa mål
skall nås. Det tycker jag är en bra ansvarsfördelning. Den skall ligga
fast.
Det är inte min uppgift som skolminister och inte er uppgift som
riksdagsledamöter att tala om för dem som arbetar i skolan hur de skall
bedriva sitt arbete. Men jag menar att det är vår uppgift som ansvariga
att bry oss om hur man arbetar i skolan. Vi måste vara lyhörda för de
villkor som arbetet i skolan skall bedrivas under och vara beredda att
bistå skolan i sitt arbete med att utveckla en pedagogik.
Det är min övertygelse att utvecklingen i skolan sker huvudsakligen
underifrån, ute på de konkreta skolorna. Min uppgift som skolminister
är därför att stimulera, att underlätta, att undanröja hinder för en sådan
utveckling, och självklart att sätta upp mål och att utvärdera.
Jag har använt mig av och regeringen har tillsatt en expertkommitté
som bl.a. har till uppgift att följa och stimulera den pedagogiska ut-
vecklingen i skolan. Expertkommittén har tagit namnet Skolkommittén.
Samtliga ledamöter i kommittén har egen praktisk erfarenhet av att
arbeta med utvecklingsarbete i skolan. Man kan säga att de är experter i
praktik och i att reflektera och dra slutsatser av sin praktik. Just därför
tror jag att den här kommittén kommer att kunna vara ett bra medel för
att lyssna till de erfarenheter som finns i skolan och föreslå de åtgärder
som kan vara aktuella för att bistå skolorna i deras utvecklingsarbete.
Herr talman! Min taletid är nu ute och jag ber att få återkomma med
en del utestående frågor i replikerna.
Anf. 117 ULF MELIN (m) replik
Herr talman! Jag kan till att börja med inte undgå att kommentera
den uppgörelse som Socialdemokraterna gjort med Centerpartiet. Såvitt
jag kan förstå kommer kommunerna nu att inte få den kompensation på
7 miljarder kronor som de annars skulle ha fått från staten. Skolan är
en stor utgiftspost i den kommunala budgeten. Det borde oroa skolmi-
nistern vilka besparingar som kommer att drabba skolorna.
Jag tror inte man kan göra det så enkelt för sig som att hänvisa till
den borgerliga regeringens politik. På den tiden fanns ett annat parti
som hela tiden talade om att den förda politiken innebar nedrustning
och en del annat i den vägen. Men samma parti fortsätter nu i samma
anda, om man skall fortsätta med den vokabulären.
Sedan skulle jag vilja göra en kommentar när det gäller kärnämne-
na. Hade statsrådet varit inne i kammaren när jag höll mitt anförande
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
107
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
hade hon kunnat vara mildare i tonen. Det hon citerade var inte riktigt |
läsa kärnämnena: svenska, engelska, matematik osv. Men detta är en
|
Anslag till |
mycket svår fråga. Visar det sig att många elever inte når de mål vi har Jag tycker att målsättningen skall vara att man skall kunna ha sam- Sedan måste jag ta upp en fråga som jag är litet förvånad över att Man har såvitt jag kan förstå tillsatt en arbetsgrupp på departemen- Anf. 118 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Jag får be om ursäkt om mitt anförande uppfattats som När det gäller en särskild översyn av kärnämnena är det så att till Jag vill också nu passa på att svara på de frågor Ulf Melin ställde En utredning har arbetat under en längre tid. Man överlämnade sitt Det är mycket angelägna frågor, och jag hoppas att vi snart skall Men utredningen kommer att remissbehandlas. Det är viktigt att vi Anf. 119 ULF MELIN (m) replik Herr talman! Den grupp som jag själv sitter med i skall följa gym- Skolverket skall göra nationella prov nu i maj. Skulle det visa sig När det gäller den kvalificerade eftergymnasiala utbildningen kan |
|
108 |
har fått remissvar och kunnat gå igenom de förslag utredningen har är |
det viktigt att man återkommer till riksdagen under hösten med en
proposition, så att den nya tingens ordning kan börja gälla ff.o.m. den 1
juli nästa år.
Det finns ju många påbyggnadsutbildningar som i dag lever i ett
gränsland. Det är en massa problem med interkommunal ersättning osv.
Det finns utbildningar som ligger på högskolenivå som kanske inte
skulle vara på den nivån, utan borde ligga mellan gymnasieskolan och
högskolan. Jag tror att det är angeläget att man snabbt fattar beslut om
det här i riksdagen, därför att då kommer vi att skapa en bättre arbets-
marknad för många ungdomar.
Jag efterlyser fortfarande, herr talman, statsrådets syn på lärarut-
bildningarna.
Anf. 120 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! Jag vet att Ulf Melin har ett engagemang i gymnasie-
skolan, och jag känner stor respekt för det. Men det är en sak som
skiljer oss. Ulf Melin uttrycker det så att vi måste göra förändringar om
eleverna inte når målen. Jag är ännu inte beredd att säga att det är ele-
verna som har misslyckats, utan jag tror att de nya kraven på gymnasie-
skolan är så stora att det i mitt perspektiv är gymnasieskolan som i så
fall inte har klarat att ta eleverna till målen. Det är mitt perspektiv på
gymnasieskolan hittills. Vi får återkomma när vi har ett bättre underlag
i fråga om utvecklingen i gymnasieskolan med de nya programmen.
Jag kan försäkra Ulf Melin att min ambition när det gäller den kva-
lificerade eftergymnasiala utbildningen är att vi så snart som möjligt
skall kunna lägga fram förslag på det området, inte minst mot bakgrund
av att påbyggnadsutbildningarna lever i ett gränsland och behöver en
fastare form.
Lärarutbildningarna är en väldigt stor fråga. En del av bakgrunden
till att vi inom departementet nu har tillsatt en arbetsgrupp är att vi vill
kartlägga några av de större problemområden som vi kan se i fråga om
lärarutbildningarna. Jag tror också att det är viktigt att vi inte går fram
för snabbt med lärarutbildningarna och säger att vi säkert vet vilka
förändringar som skall göras. Det gäller för lärarutbildningarna, precis
som för skolan, att det är ganska lätt att debattera och bestämma vad
man skall lära ut, men det är inte säkert att de blivande lärarna kommer
att lära in det som vi tänker oss när vi bestämmer vad vi skall lära ut.
Därför måste man se på de problem som finns i lärarutbildningarna i
dag och de nya krav som lärarna har att svara mot i skolan. Arbets-
gruppens uppgift är att lokalisera och kartlägga de problemområdena
för senare ställningstaganden i fråga om åtgärder.
Anf. 121 ANDREAS CARLGREN (c) replik
Herr talman! Ylva Johansson ville göra Inger Davidson medskyldig
till kommunernas dåliga ekonomi, eftersom hon satt med i den tidigare
regeringen. Jag vill bara säga att jag är helt övertygad om att kommu-
nerna hade haft problem med ekonomin också om Ylva Johansson hade
suttit i den förra regeringen. Det vet jag, därför att Centern satt också i
den regeringen.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
109
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Det kommer säkert att vara många som vill använda den dåliga |
mer säkert att vara flera som uppträder i den här debatten i dag och gör
|
Anslag till |
det - flera har redan gjort det. Jag skulle bara vilja säga: Sluta att an- När det gäller föräldrainflytandet, som är huvudfrågan för mig i den Anf. 122 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Jag vill säga till Andreas Carlgren att det inte har varit Jag kan gärna säga till Andreas Carlgren att det självklart är så att Anf. 123 ANDREAS CARLGREN (c) replik Herr talman! Det var ett bra svar från Ylva Johansson. Jag skulle När det gäller föräldrainflytandet kunde man, såsom det nu lät på Jag har själv nämnt Danmark som ett exempel. Jag säger det inte för |
110
ras och hur det till sist är ett sätt att skapa en ny plattform för medbor-
garinflytande, som jag tror är mycket viktigt och mycket intressant.
För Centern är det här en mycket stor fråga, som gäller mycket av
det som den kommande samhällsdebatten måste handla om, nämligen
att ge ett mycket större ansvar till medborgarna i samhället men också
större inflytande och mera makt.
Anf. 124 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! Jag använder gärna begreppet grannskapsskola, därför
att jag tror att det vore önskvärt med en utveckling av skolan, som ofta
ligger lokalt placerad i ett bostadsområde, till att bli ett levande hjärta i
det området för dem som bor där, inte bara för de barn och ungdomar
som går i skolan där. Jag tror att det vore bra för eleverna att få se att
de lokaler där de arbetar på dagarna används för andra viktiga saker av
föräldrarna och andra vuxna på eftermiddagen, på kvällen eller på
helgen, så att man känner ett gemensamt ansvar för sin skola.
Det betyder inte, som Andreas Carlgren också vet, att jag motsätter
mig att man skall ha möjlighet att välja att gå i en annan skola. Men
faktum är att de allra flesta väljer att gå i den skola som ligger närmast.
Jag tror att det kommer att vara så också i fortsättningen.
Anf. 125 MARGITTA EDGREN (fp) replik
Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för beskrivningen av målet
med Skolkommittén. Den skall alltså studera skillnaden mellan proces-
sen att lära ut och processen att lära in och försöka förmedla goda ex-
empel. Det är alldeles utmärkt att man använder praktiskt verkande
lärare för detta arbete. Jag tillhör dem som många gånger har sagt här
att det finns mycket viktig kunskap som inte fångas i en doktorsav-
handling, utan som hanteras av människor som kanske inte är veten-
skapligt skolade på det sätt som akademin kräver. Jag är mycket glad
för det.
När det gäller utredningen om gymnasieskolan har jag också som
utgångspunkt att alla elever skall läsa kärnämnena. Det är en sympatisk
princip. Jag är inte beredd att ändra på den i dag. Men vad vi glömde
bort och vad man fortfarande inte kommer ihåg är att detta planterades
in i en miljö som inte var beredd. Lärare fick detta nya, gigantiska
uppdrag, men de fick inte resurser för sitt eget omtänkande. Samtidigt
fanns det lärare som inte ville tänka om. Det finns fortfarande lärare i
gymnasieskolan som vill att detta skall gå åt fanders. Vi måste vara
medvetna om detta. Jag hoppas att man i den här kommittén är så pass
realistisk att man kommer att syssla med detta.
En annan fråga för den här kommittén är något som jag har upplevt
och som jag har fått många påringningar om. Det är att vissa kommuner
samlar ”strulpellar”, de som inte hinner med och de som inte är riktigt
motiverade i grupper, för att de skall få möjlighet att gå i ett individu-
ellt program. Det är ju någonting som helt motverkar det som var tan-
ken. Jag vill höra ministerns reaktion på det.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
111
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 126 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Margitta Edgren brukar vara en vältalig företrädare |
just för den praktiskt förankrade kunskapen och reflexionen, och jag
|
Anslag till |
hoppas att vi kan förenas i det engagemanget. Margitta Edgren har helt rätt när hon beskriver de problem som i Det krävs förändringar i organisationen. Man måste vara beredd att En annan anledning till att man får problem tror jag kan vara att lä- Om lärarna samarbetar i kärnämnen och kanske framför allt yrke- Anf. 127 MARGITTA EDGREN (fp) replik Herr talman! Vi har nog ungefär samma syn på var problemen lig- Jag vet inte om jag riktigt gillar Ylva Johanssons försök att hävda Om jag får ställa ytterligare en fråga så skulle den gälla Teknikens |
112
Anf. 128 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Herr talman! Jag vill också svara på den fråga som Margitta Edgren
ställde tidigare om det individuella programmet.
Jag vågar inte säkert säga hur det ser ut i dag, och det kan säkert
ingen annan göra heller - uppföljningen och utvärderingen pågår. De
signaler jag får om det individuella programmet ger mig anledning att
känna viss oro för hur det individuella programmet används, men det är
alltså för tidigt att säga någonting säkert om detta.
Att jag känner en sådan liten gnagande oro är en av anledningarna
till att jag har givit tilläggsdirektiv till den parlamentariska kommitté
som följer genomförandet av förändringar i gymnasieskolan att särskilt
uppmärksamma det individuella programmet. Vi får sedan se vad man
kan dra för slutsatser och vilken den helhetliga bilden är.
Det finns ganska många Teknikens hus och naturvetenskapligt-
tekniska centra i vårt land. Vi har under en period givit stöd till 13 av
dem för att stimulera naturvetenskaplig-teknisk utbildning. Det är fort-
farande mycket angeläget att stimulera ungdomar att välja naturveten-
skaplig-teknisk utbildning, att stimulera lärare att utveckla sitt arbete i
dessa ämnen och att ge allmänheten möjlighet att känna av och uppleva
hur spännande och roligt det är med naturvetenskap och teknik, vilket
kanske många ännu inte har upptäckt. Det finns anledning att återkom-
ma till hur vi på olika sätt skall kunna stimulera elever att välja dessa
ämnen, lärare att utveckla sitt arbetssätt och allmänheten att ta större
aktiv del i dessa ämnen.
Anf. 129 INGER DA VIDSON (kds) replik
Herr talman! Jag är inte särskilt förvånad över Ylva Johanssons svar
på min fråga om kommunernas ekonomi och hur de skall klara att inte
göra nedskärningar på skolans område. Det löd: Hur kan du ha mage att
ställa en sådan fråga, du som satt med i en regering som såg till att vi
har den ekonomiska situation som vi har i dag? - Jag har nämligen fått
den knäppen på näsan ett antal gånger tidigare av statsrådets partivän-
ner.
Jag ställer inte upp på den beskrivningen. Men även om det vore så,
är det ju historia i dag. Nu sitter Ylva Johansson med i den regering
som har beslutat sig för att inte ge kompensation för avdragsrätten för
egenavgiftema, och det är en kostnad på 7 miljarder.
När jag satt med i regeringen var jag väldigt orolig och bekymrad
över de indragningar som vi gjorde, inte minst på skolans område. Jag
tyckte att det fruktansvärt jobbigt när jag var ute på skolor, när männi-
skor skrev till mig och när jag ställdes inför en tribunal i Folkets hus
här i Stockholm, där jag skulle försvara nedskärningarna, och den ena
efter den andra berättade hur det såg ut på skolorna: psykologerna hade
försvunnit, skolsköterskorna fick inte det de skulle ha, osv.
Därför förvånar det mig mycket att Ylva Johansson inte uttrycker
någon som helst oro, trots att skolorna redan har sparat så mycket och
antagligen kommer att få spara ännu mer. Det förvånar mig oerhört
mycket. Det är ändå den som sitter i ansvarig ställning som måste ta på
sig det ansvaret.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 130 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Jag kan i och för sig hålla med Inger Davidson om att |
det viktiga nu är att se framåt och att inte älta vad som har varit. Men
|
Anslag till |
det är svårt att inte dra sådana paralleller när man hör Inger Davidsons Självklart känner jag oro för de neddragningar som har skett under Anf. 131 INGER DAVIDSON (kds) replik Herr talman! Jag tackar för det svaret, som jag tycker var betydligt Jag vill ställa en annan fråga också, om jag hinner med det. Den Anf. 132 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s) Herr talman! Först vill jag säga till Inger Davidson att det under den När det gäller en lagstiftning om föräldrars inflytande vill jag säga Den utredning som den förra regeringen tillsatte och som har kart- |
|
114 |
lagt elev- och föräldrainflytandet överlämnade sitt betänkande till mig |
för en tid sedan. Där drar man slutsatsen att det nu inte behövs några
åtgärder av det slaget utan att det pågår mycket arbete som behöver
stödjas och stimuleras.
Jag har tillsatt en ny utredning, Skolkommittén, som också skall
komma med förslag när det gäller att stärka elev- och föräldrainflytan-
de. Det står den kommittén fritt att komma med förslag om lagstiftning
om den finner att det är ett verksamt medel för att öka föräldrainflytan-
det i skolan.
Anf. 133 TOMAS HÖGSTRÖM (m)
Herr talman! Jag tänker ägna mitt anförande åt två saker - dels
skolans inre arbete, dels frågan om riksinternat.
Med riksdagens beslut om nya lär-, kurs- och timplaner för skolvä-
sendet har de yttre ramarna lagts fast. De nationella målen har satts.
Ansvaret för genomförande av verksamheten ligger hos kommunerna
och olika skolhuvudmän.
Avsikten har hela tiden varit att dra fördel av olika lokala förutsätt-
ningar och göra skolväsendets olika delar mer flexibla. Ett decentralise-
rat ansvar innebär att kreativitet och vilja till ansvarstagande stimule-
ras.
Utvecklingen i samhället, nya arbetsmetoder, och nya möjligheter
och problem ställer krav på förändringar av skolans inre arbete.
Jag vill inledningsvis konstatera att det råder en bred samstämmig-
het om behovet av att förnya och utveckla skolans inre arbete. Det har
bl.a. tagit sig uttryck i form av tillsättandet av en utredning som fått
uppgiften att ta fram och redovisa åtgärder för att stimulera den peda-
gogiska utvecklingen, och det är bra. Men hur denna förnyelse och
utveckling skall gå till och vilka möjligheter som finns råder det dock
delade meningar om.
Vi moderater anser att en viktig utgångspunkt är, vilket måste vara
en ledstjärna i utvecklingsarbetet, att politiker inte skall bestämma hur
skolornas vardagsarbete skall gå till. Förnyelsearbetet skall vara en
uppgift för skolorna själva och för dess personal. Med det ökade ansva-
ret för dem som är verksamma inom skolan kommer att följa en positiv
utveckling. Denna frihet för verksamheterna leder till att nya pedago-
giska metoder och arbetssätt växer fram. Vi kommer bl.a. att se hur
nuvarande organisations- och ledningsstrukturer förändras.
En annan viktig utgångspunkt är att skolan måste öppna sig mer mot
övriga delar av samhället. Det innebär att modern informationsteknik
och moderna läromedel snabbare måste in och finna sin användning i
skolan. Utbildningsväsendet måste snabbare ta intryck av modern
forskning om inlärning och ledarskap. Utbildningsväsendets uppgift är
bl.a. att svara upp mot samhällets krav och behov. Betydelsen av att
lyfta fram naturvetenskap och teknik i bl.a. skolornas profileringsarbe-
te, måste därför betonas särskilt.
Vi har tidigare pekat på betydelsen av att förändra lärarrollen i
skolan. Lärarutbildningen måste revideras så att den mera motsvarar
den nya tidens krav. En möjlighet att premiera de duktiga pedagogerna
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
115
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
måste tillskapas. Det är bl.a. genom duglig personal som skolan utveck- |
Det är bra att skolministern har pekat på friskolornas betydelse när
|
Anslag till |
det gäller att ta vara på föräldramedverkan och föräldrainflytande. Jag Elevers och föräldrars inflytande växer på bekostnad av stela regel- Decentraliseringen av ansvaret innebär att skolan själv i sitt utveck- Mobbning i alla dess olika former måste motarbetas. Skolans upp- Vi moderater anser också att friskolornas utveckling har varit till Nu tvingas vi dock åse hur man firån Socialdemokraternas sida med Vi anser även att den pågående utvecklingen har inneburit att en Så till frågan om riksinternat. Jag konstaterar att statsrådet valde att Det innebär att utskottet och departementet särbehandlar Lunds- |
116
beslutet den 1 juli 1994 av den tidigare regeringen i praktiken var utlo-
vad bidrag enligt reglerna om riksinternat.
Jag måste ifrågasätta utskottets ställningstagande. Än mer bekymrad
blir jag när det av ärendets hantering så klart framgår att regering och
utskott låtit partiprestige vara styrande. Ni gillar inte denna verksam-
hetsform, alltså motarbetar ni den. Men det är fullständigt oacceptabelt
att på detta sätt frångå gällande regelverk.
Skolan lever upp till reglerna och borde därför få resurser. Riksda-
gen skall därför utnyttja sin möjlighet att skipa rättvisa och inte låta
regeringens och utskottets godtycke vara styrande i denna fråga.
Mot bakgrund av vad jag här har redovisat yrkar jag bifall till reser-
vation nr 50.
Anf. 134 ANDREAS CARLGREN (c) replik
Herr talman! Jag hörde Tomas Högström tala om partiprestige.
Tänk att jag tror att det är precis vad det handlade om när Tomas Hög-
ström ville angripa Centern för de fristående skolorna. Det kliar så i
fingrarna på Tomas Högström att han inte kunde låta bli att diskutera
det här, trots att vi inte har diskuterat frågan färdigt i utskottet. Tomas
Högström är inbjuden att delta i arbetet. Den fråga han tar upp är inte
heller ett ärende som vi behandlar i dag. Jag kan förstå det ändå.
Tomas Högström vill inte att Centern skall lyckas göra någonting
bra för de fristående skolorna. Det skulle möjligen kunna rycka en liten
fjäder ur hatten på moderaterna som tror att de alltid är störst, bäst och
vackrast när det gäller att sköta valfriheten. Men tänk att det tror inte
jag.
Det säger jag utan någon som helst partiprestige. Däremot säger jag
med ganska mycket prestige att jag tror att Centern har gjort en mycket
bra sak för de fristående skolorna. Tänk att det har jag också fått många
besked från de fristående skolorna om.
Det skall bli intressant att se om Tomas Högström skall börja ägna
sig mindre åt partipolitik och mer åt verkligheten. Det kanske blir nästa
gång vi diskuterar denna fråga här i kammaren.
Anf. 135 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik
Herr talman! När det gäller att ägna sig åt partipolitik måste jag väl
erkänna att jag har en hel del att lära av Andreas Carlgren. Jag måste ju
tillstå att när det gäller spektakulära utspel m.m. är Andreas Carlgren
mig vida överlägsen.
Det kliar faktiskt inte i mina fingrar. Däremot har det uppenbarligen
kliat mycket i Andreas Carlgrens fingrar. Han väljer att i en uppgörelse
föregå den utredning om ersättningsnivåer som kommer att läggas
fram. Det är det som vår kritik avser. Avvakta utredningen! Över huvud
taget menar vi faktiskt att gällande regelverk väl uppfyller det här.
Andreas Carlgren föregår utredningen, och det är det vi har in-
vändningar emot.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
117
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 136 ANDREAS CARLGREN (c) replik Herr talman! Tomas Högström säger att vi skall avvakta utredning- |
en. Det fanns majoritet här i riksdagen för att sänka stödet till 75 %
|
Anslag till |
punkt slut. Vad Centern har gjort är något annat. Centern har efter bra Jag skall nu inte diskutera mera med Tomas Högström. Jag kunde Anf. 137 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik Herr talman! Faktum kvarstår att ni har deltagit i en uppgörelse som Anf. 138 MARIE WILÉN (c) Herr talman! Jag vill beröra Centerns reservation om skolplikten Skolan skall självfallet utgå från barnens behov. Centern anser att Jag vill nämna ett exempel från en s.k. barnskola. Där är sexåring- Detta exempel visar hur förskolans pedagogik kommer grundsko- Regeringen har meddelat att man under 1995 kommer att ta ställ- |
|
118 |
en tioårig grundskola. Vi anser inte att man exempelvis skall söka lös- |
ningar som innebär att man sänker skolpliktsåldern till sex år och be-
håller en nioårig grundskola. Det behövs en gedigen kunskapsgrund
inför gymnasieskolan. Då är den tioåriga grundskolan viktig.
Jag vill också understryka att det är viktigt att kommunerna ges en
rimlig övergångsperiod för att planera och förbereda en tioårig grund-
skola. Det är ett stort arbete att fasa ihop förskolan med skolverksamhe-
ten. Det uppstår diskussioner mellan olika personalkategorier om det
pedagogiska arbetet, om samutnyttjande av lokaler m.m. Det tar litet
tid, men resultatet blir säkert bra om man får föra diskussionerna.
Herr talman! Vi i Centern står självfallet bakom samtliga våra re-
servationer, även reservation 7 om skolplikten. Men på grund av kam-
marens arbetsbelastning avstår jag från att yrka bifall till dem.
Anf. 139 TORGNY DANIELSSON (s)
Herr talman! I detta betänkande behandlas bl.a. frågor som rör den
obligatoriska skolan. Grundskolan engagerar de flesta av oss. Det visar
inte minst den stora mängd motioner som behandlas inom detta områ-
de. De vittnar om omtanke och insikter om värdet av att ha en väl fun-
gerande skola.
Skiljelinjen mellan vad de olika partierna vill är oftast hårfin. Dis-
kussionerna handlar oftare om skillnaderna i medlen för att man skall
nå målen än om olika uppfattningar om vad vi vill med morgondagens
skola.
För oss är de viktigaste målen att skapa en skola för alla och att alla
skall ha rätt till en likvärdig utbildning. Grundskolan skall ge alla barn
kunskap och möjlighet till personlig utveckling utifrån vars och ens
behov och personliga förutsättningar. För att vi skall lyckas bäst med
detta behöver vi utgå från barnets perspektiv när vi planerar innehållet i
skolans vardag. Detta måste ske varje dag. Förmågan att fånga dagen -
barnets dag - har en avgörande betydelse. Att möta varje barn där det
befinner sig och att se världen genom barnets ögon skapar de bästa
möjligheterna att ge varje enskilt barn de grundläggande kunskaperna,
färdigheterna och den sociala och demokratiska träning som behövs.
Då utvecklas de till harmoniska och lyckliga individier som i framtiden
aktivt kommer att delta i samhället och i arbetslivet.
Detta klarar inte skolan själv, men det är viktigt att inte underskatta
skolans betydelse. De resurser som skolan har och tillvaratagandet av
de erfarenheter och det engagemang som eleven själv och föräldrarna
har gör att ett plus ett kan bli mer än två.
Väl fungerande och återkommande utvecklingssamtal är en naturlig
utgångspunkt för att man skall kunna skapa de bästa förutsättningarna
för det enskilda barnets utveckling. För att man på bästa sätt skall kun-
na skapa en positiv och utvecklande arbetsplats för elever och personal
som kollektiv är ett samverkansforum med demokratiska arbetsformer,
där elever och föräldrar deltar, en ovärderlig tillgång. Det slutgiltiga
ansvaret för att skolan får de resurser som skolan behöver ligger dock
alltid på skolledningen och på oss politiker, både på lokal nivå och på
riksnivå. Detta är ett ansvar som vi är beredda att ta. Detta ansvar får vi
aldrig avhända oss. Det är också därför som vi i budgetpropositionen,
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
119
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
trots otroligt kärva besparingstider, värnar om bibehållna anslag till den |
Skolan behöver nya och delvis andra resurser och kompetenser för
|
Anslag till |
att kunna rusta barnen för morgondagens samhälle. Detta innebär själv- Skillnaderna när det gäller barnens tillgång till och förutsättningar Herr talman! När det gäller skolans resurser är den viktigaste inves- Den utredningen som nu har tillsats av regeringen med uppgift att Skolans personal ställs inför stora utmaningar och krav. Därför är Statens skolverk har i uppdrag att se över hur resursfördelningen till Barn med handikapp behöver särskilt uppmärksammas och få till- |
120
Skolans satsningar på barn med särskilda behov och funktionshin-
der kommer även alla andra i skolan till del. En åtgärd som är bra för
ett barn med skolsvårigheter eller funktionshinder är bra för alla barn.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande.
Anf. 140 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik
Herr talman! Jag hade förväntat mig att vi nu skulle få en redovis-
ning av den socialdemokratiska synen på lärarrollen och av vilka möj-
ligheter som den framtida utvecklingen ger lärarna i sitt yrke. Men
tyvärr måste jag konstatera att de socialdemokratiska ledamöterna nog
måste ägna sig åt att läsa på de moderata reservationer där vi utvecklar
vår syn på lärarrollen.
Jag måste också ställa en fråga till Torgny Danielsson. Jag tog i mitt
anförande upp Lundsbergs skola. Anser Torgny Danielsson sitt partis
agerande i den här frågan vara i överensstämmelse med det regelverk
som är uppsatt? Anser han att hans parti har agerat rättvist gentemot
denna skola?
Anf. 141 TORGNY DANIELSSON (s) replik
Herr talman! Jag utgår från att det finns fler än moderata politiker
som har kunskap och erfarenheter som kan tillföras vad gäller på vilket
sätt vi skall vidareutveckla lärarutbildningen. Det är därför viktigt att vi
inte går förhastat fram utan att en utredning kan få tid på sig att djupare
sätta sig in i frågan.
Jag är den förste att beklaga att den förra regeringen med statsrådet
Beatrice Ask gav Lundsberg de förutsättningar som skolan har i dag.
Förslaget i det betänkande som vi behandlar i dag innebär inte att
Lundsberg kommer att få andra förutsättningar ekonomiskt än de man
har under nuvarande period. Däremot förväntar jag mig att slutsatsen
av den översyn som görs med syfte att hitta nya regler för riksinternaten
kommer att bli att alla riksinternat skall behandlas likvärdigt.
Anf. 142 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik
Herr talman! Nu börjar tydligen de socialdemokratiska ledamöterna
att frisera på den verklighetsbeskrivning som gäller i den här frågan.
Den 1 juli 1994 fick ju Lundsberg ställning som riksinternat. Då fanns
inte möjligheter att ge skolan de medel som fanns inom anslagsramar-
na. Dessa var då redan fastställda. Det ställdes då i utsikt att medel
skulle anslås under det kommande verksamhetsåret. Skolan kom in i
bilden i ett budgetårsskifte, och regelverket var då satt att gälla för
1995/96. Det är verkligheten.
Ert beslut frångår regelverket. Ni har möjligheter att tillämpa det.
Det är nu vi fastställer anslagsramarna. Men då undantar ni och särbe-
handlar skolan.
Visst finns det fler som har åsikter om lärarutbildning. Vi moderata
utbildningspolitiker hade välkomnat just att få del av er syn på lärarrol-
lens möjligheter, er syn på hur lärarrollen skulle kunna utvecklas. Men
ni väljer att tiga.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
121
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Anf. 143 TORGNY DANIELSSON (s) replik Herr talman! Vi väljer inte att tiga, men vi anser att det finns an- |
ledning att komma tillbaka till debatten om lärarnas framtida roll. Det
|
Anslag till |
är viktigt att inte gå förhastat fram. Det handlar om att skapa en lärar- Jag utgår från att Tomas Högström och jag kommer att föra debat- Anf. 144 GÖTHE KNUTSON (m) Herr talman! Jag var väl medveten om att Tomas Högström i debat- Torgny Danielsson, värmlänning och socialdemokrat, använde or- Torgny Danielsson har ett kort perspektiv i den här frågan. Det kan Han kan t.o.m. gå tillbaka till år 1896, då Lundsbergs skola starta- Skolan har emellanåt hamnat mellan de s.k. stolarna och kommit i Det var givetvis en strävan hos Lundsbergs skolas styrelse och led- Skolan hade emellertid tidigare bidrag. Hur stor och grym orättvi- |
122
riksinternat skall få de ca 4 miljoner på ett år i bidrag som de båda
andra riksinternaten, det i Gränna och det i Sigtuna, har.
Efter rätt många år i riksdagen kan jag inte erinra mig att en riks-
dagsmajoritet har varit så totalt okänslig i handling inför orättvisan. Jag
är alldeles övertygad om att den begåvade och trivsamme ordföranden i
utbildningsutskottet rätt känner det problem som har uppstått, nämligen
hur svårt det är att se hur en skola kommer att missgynnas medan två
andra skolor t.o.m. gynnas, och det gäller inte bara regelverket. Tyvärr
har jag inte anmält mig för så pass mycket tid att jag kan utveckla reso-
nemanget kring det som har inträffat vad gäller bidragssystemet. Men i
Sigtuna och Gränna utgår bidrag även för de elever som inte bor på
skolornas internat.
Jag vill gärna hänvisa till utbildningsutskottets betänkande nr 10, s.
46 och 47. Här föreligger en beskrivning av de reservationer som finns
att rösta på. Den ena reservationen, som mitt parti företräder, handlar
om att öka anslaget med 4 miljoner. Det är den summa som något i
underkant behövs för att Lundsbergs skola inte skall bli diskriminerad
och för att den skall slippa hamna på obestånd.
Fortfarande arbetar många svenskar i utlandet, både man och hust-
ru. Men de vill ge barnen fostran och utbildning i Sverige. För dem är
det ovärderligt att det finns skolor som Lundsberg, Gränna och Sigtuna.
Jag tror att alla har svårt att förstå Sveriges riksdag och utbildningsut-
skottet till på köpet som ju borde ha en betydande begåvning och be-
dömningsförmåga att tillgå i ett sådant här sammanhang. För eleverna
på Lundsberg är det, för att citera en av dem, inte klokt att politiker kan
vara så oschysta. Schystheten finns hos ungdomar, men den finns up-
penbarligen inte hos majoriteten här.
Det kan bero på, herr talman, att man inte riktigt har satt sig in i
förhållandena. Det hade tyvärr inte värmlänningen Torgny Danielsson
gjort när han beklagade att en värmländsk skola har blivit riksinternat.
Det skall man väl jubla över!
Anf. 145 TORGNY DANIELSSON (s) replik
Herr talman! Jag är beredd att som värmlänning stå upp här i dag
och ta ansvar för mitt agerande i den här frågan. Trots min ungdom -
jag får tacka för komplimangen, och jag konstaterar att det i dag är min
fyrtiotredje födelsedag faktiskt - vet jag en del om Lundsberg genom
de kontakter jag har haft med skolan. Jag vet också att den inte ligger i
västra Värmland utan i östra Värmland, men det kan vi bortse från.
Vad jag anser är olyckligt är inte att Lundsberg blivit riksinternat,
utan att Lundsberg är ett riksinternat med speciella förutsättningar. Den
förra regeringen skapade ju på sätt och vis ett riksinternat i Sverige
genom speciella anslag. Det var under dessa förutsättningar som
Lundsberg gick in.
Utskottets agerande innebär inte någon skillnad som gör att Lunds-
bergs skola får mindre anslag under nästkommande år än vad den har i
år. Den beredning som nu är tillsatt kommer att se över förutsättningar-
na för de tre riksinternaten.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
123
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Mitt agerande i denna fråga har varit att se till att ärendet har blivit |
vilka har fått redogöra för sin situation. Jag har också deltagit när
|
Anslag till |
kommunens ledning har uppvaktat min partigrupp. Jag kan efter det Anf. 146 GÖTHE KNUTSON (m) replik Herr talman! Jag tar mig friheten att gå till talarstolen, bl.a. för att Det var en dålig grej att rätta mig för att jag råkade säga västra Lundsbergs skola har faktiskt bättre bidrag som friskola än i den Torgny Danielsson gjorde sig sedan skyldig till en väldigt krystad Vi moderater har valt en annan väg. F.d. statsrådet på skolminister- Anf. 147 TORGNY DANIELSSON (s) replik Herr talman! Vi talar nu om ett år, som det dröjer innan Lundsberg Jag vet inte om Beatrice Ask har andra pengar att plocka fram än de Anf. 148 GÖTHE KNUTSON (m) replik Herr talman! På något sätt ligger det nära en liknelse med tre per- |
|
124 |
ligger kvar där - det kan vara en hon också, vilket vore ännu värre. Där |
står då socialdemokraten Torgny Danielsson på kajen och konstaterar:
Vi kan inte göra någonting åt den tredje som ligger i vattnet, utan vi
måste utreda det här först.
Men varför utreda när det finns klara regler för riksinternat? Det är
dessutom ett mycket klarläggande regelverk. Det är bara att läsa på i
utskottsbetänkandet, för jag har tidsmässigt inte möjlighet att göra det
här.
Detta är ju så lätt att ordna till. Det kan ju alla de borgerliga leda-
möterna i utbildningsutskottet klara ut utan någon utredning. Vi kan väl
i alla fall sätta saker och ting på sin plats.
Detta är någon form av den orättfärdiges förhinder som gestaltas
just nu i den 43-årige födelsedagsfiraren Torgny Danielssons skepnad.
God fortsättning!
Anf. 149 MONICA ÖHMAN (s)
Herr talman! I denna sena timme skall jag flytta mig något högre
upp i landet utan att få problem med öster eller väster.
I detta betänkande behandlar utskottet en motion som jag och mina
socialdemokratiska kamrater på länsbänken har väckt. Motionen hand-
lar om Teknikens hus i Luleå.
Teknikens hus har alltsedan budgetåret 1991/92 fått särskilda medel
inom ramen för fortbildningsanslaget för sin fortbildningsverksamhet.
Vi är nu naturligtvis besvikna över att man inte anser att den fort-
bildning som Teknikens hus bedriver är så värdefull att man vill fortsät-
ta med öronmärkta pengar. I stället föreslår man nu att medlen skall
ingå i det allmänna fortbildningsanslaget som disponeras av Skolver-
ket.
Det här särskilda stödet har använts till fortbildning av kvinnliga
grundskollärare i de lägre årskurserna för att ge dem en ökad kunskap
och möjlighet att arbeta med teknik på ett intresseväckande sätt inom
skolans undervisning. Det har ansetts särskilt viktigt att satsa på den här
kategorin lärare som ofta har en otillräcklig egen bakgrund inom teknik
och naturvetenskap samt därav följande otillräckligt självförtroende när
det gäller den egna förmågan att rent praktiskt klara av även enkel
teknik.
För de kvinnliga låg- och mellanstadielärarna som hittills fått sin
fortbildning i Teknikens hus har verksamheten inneburit en höjning av
såväl kompetens som självförtroende när det gäller att arbeta med tek-
nik i skolan. Det har också bidragit till att förbättra samarbetet över
ämnes- och stadiegränser. Kopplingen mellan teknik och miljö i fort-
bildningen har visat sig ge helt nya infallsvinklar på det egna arbetet.
Teknikens hus har på grund av sitt nyskapande och för landet unika
arbete med särskild tonvikt på att levandegöra och förklara teknisk
industriell verksamhet kommit att bli en referensinstitution och förebild
för ett flertal försök att starta liknande verksamheter i andra delar av
landet. Genom sin breda verksamhet når Teknikens hus också nya och
bredare grupper i samhället med folkbildning omkring teknik och dess
roll i samhället.
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m
125
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Högskolan i Luleå ser också verksamheten som en plantskola för att |
Teknikens hus tillsammans med liknande verksamheter i Köpenhamn
|
Anslag till |
och Helsingfors fått en ledande roll. Också i övriga Europa, i Nord- 1994 besökte 165 000 personer Teknikens hus, varav 70 % var barn Herr talman! Jag hoppas nu innerligt att Skolverket verkligen inser Anf. 150 INGEGERD SAHLSTRÖM (s) Hen talman! Trots den sena timmen och trots en ganska positiv be- Om man ser tillbaka på skolans undervisning under de senaste åren Jag kommer från Halland. Vid vår högskola har vi en forskare, Det är uppenbart att barn som är i behov av särskilt stöd har drab- Resultatet av de besparingar som görs och de prioriteringar som I Halland som jag kommer ifrån tog kommunerna över särskolan |
|
126 |
de elever som kan gå i grundskola av ekonomiska skäl skrivs över till |
särskolan. Det finns faktiskt anledning att vara orolig över de resultat
som vi kan se när det gäller antalet elever i särskolan. Det är ju oaccep-
tabelt om överskrivning av elever till särskola beror på att specialun-
dervisningen i grundskolan inte får tillräckliga resurser.
Med anledning av den positiva skrivning som finns i betänkandet
hoppas jag att man under det kommande året följer den här frågan. Om
det finns skäl att snabbt åtgärda densamma tror jag att vi socialdemo-
krater kommer att ta krafttag för att genomföra en sådan förändring.
Det är min innerliga förhoppning att sådana förändringar i skolan också
stöttas av andra partier. Om vi menar allvar med att tala om en bra
skola för alla elever, måste vi särskilt ägna oss åt de elever som behö-
ver extra stöd och extra hjälp.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 7 april.)
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU14
Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Miljödepartementet) (prop.
1994/95:100 delvis)
Anf. 151 GÖTE JONSSON (m)
Herr talman! Just nu står det 3-3 i sista perioden i SM-finalen.
Så över till utskottsbetänkandet. Jag vill börja med att yrka bifall till
den gemensamma reservationen nr 4, som har undertecknats med namn
från Centern, Moderaterna och Folkpartiet. Jag avstår från att yrka
bifall till de övriga reservationer där vi moderater finns med. Det gör
jag inte därför att dessa reservationer skulle vara mindre värdefulla,
utan jag gör det av hänsyn till kammarens tid.
När det gäller de frågor som tas upp i betänkandet skall jag ägna en
del tid åt innehållet i vissa av reservationerna om anslagen på Miljöde-
partementets område.
I reservation 4 behandlas materialåtervinning och kompostering. Vi
reservanter menar att den kvalitativa prioriteringsordning mellan olika
återvinningsslag som lades fast i den borgerliga regeringens proposi-
tion 1992/93:180 skall gälla även fortsättningsvis. Det pågår nu för-
söksverksamhet när det gäller kompostering, så det finns ingen anled-
ning att för den skull ändra prioriteringsordning angående olika av-
fallsslag och återvinningsprioriteringar. Tvärtom är det en fördel att
besluten ligger fast i sådana sammanhang.
Från moderat sida tar vi i en rad reservationer upp anslagsfrågor.
Det gäller reservationerna 11, 18, 23, 30 och 33.
Vi har olika synpunkter på anslagsfrågorna utifrån bl.a. det statsfi-
nansiella läget men likväl utifrån det faktum att vi nu är fullvärdiga
medlemmar i Europeiska unionen. Vi har från moderat sida valt att
prioritera miljöarbetet inom ramen för miljöprogrammet på Jordbruks-
Prot. 1994/95:87
6 april
Anslag till
skolväsendet, m.m.
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
127
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
departementets område utifrån de program som där skall läggas fast. |
EU har en hög ambition på miljöområdet. Det ger oss stora möjligheter
|
Statsbudgeten för |
till medfinansiering. Det ger positiva signaler när det gäller ett vidgat Vi har i en reservation tagit upp frågan om särskilda miljöinsatser Jag vill kommentera våra synpunkter i reservation 30. Det gäller För kommunernas del gäller anslaget bidrag till bl.a. reningsverk Herr talman! Med detta vill jag än en gång yrka bifall till reserva- Anf. 152 LENNART DALÉUS (c) Herr talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen 4 Jag sade för några månader sedan, strax innan regeringens budget- |
|
128 |
av Miljödepartementets budget med 20 % som var aktuell. Den riktiga |
siffran är 30 %. Det visar mycket tydligt att de nu är fråga om en eko-
nomisk och idémässig nedskärning av miljöarbetet i landet, manifeste-
rat i den del av statsbudgeten som vi behandlar i dag.
Vi har på flera punkter från Centerns sida markerat att flera viktiga
områden milt uttryckt kommer i kläm, som delar av det viktiga miljöar-
betet utanför Naturvårdsverket, kalkningsverksamheten, kretslopps-
forskningen. Det är uppenbart att dessa områden har fått ta stryk i re-
geringens budgetarbete.
Några idémässiga moment finns också i budgeten som inte svarar
mot de krav som kan ställas på ett offensivt miljöarbete. Det ena är det
förslag som vi från Centerns sida har fört fram om inrättandet av ett
särskilt miljöforskningsråd. Jag tycker att det hade varit naturligt att
regeringen hade anammat det förslaget. I tider när man skär ner på
institution efter institution, råd efter råd som har att göra med miljö-
forskning är det naturligt att man åtminstone samlar spillrorna till något
kraftfullt och åstadkommer en kritisk massa som är funktionsduglig
trots den allvarliga nedskärningen. Det skulle ha kunnat ske inom ra-
men för ett nybildat miljöforskningsråd med en inriktning på flera av de
frågor som jag tidigare nämnt.
En annan idémässig förändring som man borde ha anammat hade
varit att se till att det nu avsätts resurser, gärna inom ramen för de eko-
nomiska utrymmen som respektive myndighet och verk har, i det här
fallet Natu vårds verket, till informationsinsatser på det viktiga framtida
miljöområde som rör bioteknik. Jag noterar, herr talman, att det i den
skrivelse som vi fick häromdagen från Miljödepartementet talas om
vikten av att ta fram en svensk syn i EU på bioteknikområdet. Där
lägger man åtminstone en verbal vikt vid den här frågan, som rimligen
borde ha återspeglat sig också i hanteringen av frågan gentemot den
svenska allmänheten, som bör få ta del av nya framtida miljöfrågor. Vi
har inte fått gehör för vårt förslag, vilket jag naturligtvis beklagar.
En annan idémässig förändring har Göte Jonsson redan berört. Det
gäller den bakvända syn som man har på flera delar av kretsloppsarbe-
tet. I det här fallet vill regeringen ändra synen på kompostering. Man
jämställer i realiteten energiutvinning med materialåtervinning. Det är
att ta inte bara ett utan många steg tillbaka i synen på hur kretsloppet
skall vara uppbyggt, hur de olika komponenterna - återanvändning,
materialåtervinning, energiutvinning och deponering - skall relateras
till varandra.
Vi har markerat detta i flera reservationer, som jag nämnde tidigare.
Vi har också från Centerns sida i ett särskilt yttrande markerat att vi
förbehåller oss rätten att under kommande budgetår återkomma med
budgetförslag, oaktat att regeringen nu vill ha godkänt ett långsiktigt
sparprogram på miljöområdet.
Med detta, herr talman, yrkar jag åter bifall till reservation 4.
Anf. 153 LENNART FREMLING (fp)
Herr talman! Folkpartiets miljöpolitik står stadigt på fyra ben.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
129
9 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
För det första behöver vi en samlad miljölagstiftning. Vi behöver en |
geskäl dragit tillbaka förslaget och därmed försenat arbetet avsevärt.
|
Statsbudgeten för |
För det andra behöver vi införa ekonomiska styrmedel i ökad grad. För det tredje behöver vi utöka det internationella samarbetet inom För det fjärde gäller det den biologiska mångfalden. Det är en viktig I vår partimotion har vi ägnat oss en hel del åt frågan om biologisk Här har man gått fram med besparingsåtgärder som vi skall låsa för Jag tycker också att det rimmar illa med de tankegångar som social- Regeringen anger att mark med särskilt stora naturvärden som be- Vi tror inte på nyttan av att satsa de föreslagna 100 miljoner kro- Jag vill också kommentera en framsynt motion från januari 1994 av Hen talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för att spa- |
130
Anf. 154 MAGGI MIKAELSSON (v)
Herr talman! Egentligen borde miljöfrågorna få en bättre behand-
ling än vad den här sena timmen inspirerar till. Vi borde ha utnyttjat det
här tillfället för att diskutera miljöfrågorna i ett större samhälleligt
sammanhang.
Kanske borde vi också ha tagit chansen att diskutera varför gårda-
gens uppgörelse mellan Centern och Socialdemokraterna om komplet-
teringspropositionen totalt verkar sakna miljöprofil. Vi borde absolut
diskutera visionerna för framtiden, hur vi vill förverkliga det långsiktigt
uthålliga samhälle som vi allihop säger att vi vill ha.
När vi nu fattar beslut om Miljödepartementets budget ger vi också
en fingervisning om hur vi ser på miljön, hur viktiga vi tycker de frå-
gorna är. Om vi ser till de vackra orden är vi nog överens om att mil-
jöproblemen är allvarliga. Vi kanske också är överens om att det är vi
som bor i den industrialiserade världen som måste göra de största för-
ändringarna. I-länderna har orsakat en stor del av miljöskadorna. Det är
vi som måste gå före för att vända på utvecklingen.
Tyvärr visar varken regeringens budgetförslag eller utskottsmajori-
tetens behandling att man är beredd att i handling ta konsekvenserna av
det man säger i ord. Nedskärningen av utgifter över hela statsbudgeten
drabbar också miljöområdet. Jag vill passa på och säga att vi från
Vänsterpartiet stöder Folkpartiets reservation nr 1, som man nyss har
yrkat bifall till. Den handlar om att man inte ställer upp på regeringens
ospecificerade nedskärning av budgetanslaget.
Tyvärr kommer de här nedskärningarna att gå igenom, eftersom
Socialdemokraterna lugnt kan förlita sig på Moderaterna, som vill
skära ytterligare 300 miljoner från Miljödepartementets budget. Det
visar med önskvärd tydlighet att moderaternas miljösyn utgör ett verk-
ligt hot mot miljön. Det visar också att regeringens visioner tyvärr inte
är särskilt högtflygande. Det finns faktiskt gott om både konstruktiva
och bra förslag till förbättringar som det hade gått att få en stor och
bred majoritet för, om man bara hade velat.
Jag står naturligtvis bakom de nio reservationer som Vänsterpartiet
har skrivit under, men för att spara tid nöjer jag mig med att yrka bifall
till reservationerna 13 och 19.
Reservation nr 13 handlar bl.a. om kommunernas miljöarbete. Vi
tycker att det är mycket viktigt. Kommunerna har ett speciellt ansvar
för att se till att vi får en övergång till ett ekologiskt uthålligt Sverige.
Det är i kommunerna man har den bästa kännedomen om de lokala
förhållandena. Det är också kommunerna som skall ha ett stort ansvar
för att man genomför intentionerna i Agenda 21.
De 10,5 miljoner som regeringen har föreslagit tycker vi inte räcker
till. Kommunerna har också fått alltmer omfattande uppgifter när det
gäller bl.a. miljöskydd. Det är viktigt att de har resurser att utföra det
arbetet. Jag tycker faktiskt att det är mycket svagt motiverat, det är i
princip inte alls motiverat i betänkandet varför man avstyrker detta
förslag.
Jag vill återigen koppla tillbaka till gårdagens överenskommelse
mellan Socialdemokraterna och Centern, för det är intressant att notera
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
131
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
132
att de tar 7-8 miljarder från kommunsektorn. Det skulle vara intressant
att få en kommentar till hur man över huvud taget kan tänka sig att
kommunerna med den nedskärningen skall ha möjligheter att prioritera
insatser på miljöområdet som kostar pengar.
Reservation nr 19 handlar om medel till inköp av skydds värda om-
råden. Det är samma sak med den reservationen som med den förra,
den har fått en njugg hantering. Det finns ingen motivering i betänkan-
det. I dag vet vi att det saknas tillräckligt med medel. Även Lennart
Fremling var inne på de frågorna.
En förstörd biotop kan inte återställas. Det är därför det är så viktigt
att vi ser till att vi bevarar de få skyddsvärda marker som vi har kvar i
Sverige. Vi har föreslagit att man skulle öka anslaget med 50 miljoner
kronor för de här inköpen. Det är, enligt de uppgifter vi har, det man
just nu klarar av att hantera på ett praktiskt och bra sätt.
Vi tycker också att Naturvårdsverket gör ett viktigt och bra jobb för
miljöomställningen i Sverige. Därför är det viktigt att man inte skär i
det anslaget. Om man jämför är kostnaden för Naturvårdsverket mindre
än en tiondel av kostnaderna för underhåll av statliga vägar. Det är en
liten fingervisning om hur man prioriterar.
Sedan helt kort några ord om kalkningen, ett av de områden där vi
tycker att anslaget inte skall skäras ned. Vi vet att det inte utnyttjats
fullt ut, trots att mer än 114 000 sjöar och 120 000 km rinnande vatten i
dag beräknas vara skadade. Nya larmrapporter visar att problemen med
försurning ökar i Norrlands inland. Självklart skall det här anslaget inte
skäras ned, även om kalkningsåtgärderna inte heller är en helt bra lös-
ning. Man får se kalkningen som en nödåtgärd.
Ett annat område som det är viktigt att lyfta fram, även om det re-
dan har gjorts, är miljöforskningen. Vi satsar relativt sett litet pengar i
Sverige på miljöforskning, 2,5 % av forskningsmedlen. Det skall jäm-
föras med 3 % i Danmark, 3,8 % i Holland och 3,4 % i Tyskland. Trots
att det är hög kvalitet på vår miljöforskning är det helt enkelt för litet
pengar.
Allra sist har vi ett krav på att miljöbrott skall motverkas. Vi har fö-
reslagit att pengar anslås för inrättande av en särskild miljöbrottsav-
delning. Vi har gjort det därför att vi vet att tingsrätterna frikänner i
fråga om 25 % av miljöåtalen, vilket skall jämföras med 6 % för andra
brottmål. Miljöbrottslingar kommer lindrigt undan i dag. Man kan köpa
sig fri. Medelstraffet är 4 600 kr i böter. Det gör att det i praktiken är
ekonomiskt lönsamt att begå miljöbrott.
Hittills har man inte dömt till fängelse för miljöbrott, trots att lagen
medger den möjligheten, utan det har bara skett i kombination med
andra brott. I dag finns det ingen central instans som har överblick eller
kontroll här. Det är brist på relevant miljökunskap och juridisk kunskap
hos polis- och åklagarmyndigheter.
För allmänheten är det svårt att driva miljöprocesser. Preskriptions-
tiderna är många gånger väldigt korta jämfört med de skador som mil-
jöbrotten åstadkommer.
Det finns således många skäl att göra en översyn. Här är motive-
ringen att det handlar om att detta förs över till diskussioner om miljö-
balken. Men miljöbalken kommer att bli väldigt försenad. Jag beklagar
det men är ändå glad över att förra förslaget drogs tillbaka. Jag hoppas
att Lennart Fremling och Folkpartiet inte fullt ut stödde det förslaget,
för i så fall är fjärde benet inte mycket att stå på.
Anf. 155 GUDRUN LINDVALL (mp)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 14
och 20.
I en värld där miljöhoten ökar och miljöskulden växer och där allt
fler talar alltmer om miljön känns det mycket märkligt att ha en budget
framför sig där det skärs ner på miljöområdet. Så är det faktiskt med
regeringens förslag. Man skär ner på anslaget till Naturvårdsverket.
Man skär ner på anslaget för miljöarbete på t.ex. länsstyrelser. Det
handlar om mindre pengar till kalkning av sjöar. Man minskar på an-
slaget till miljöforskning och på anslaget till forskning till förmån för
en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Ord och handling verkar
inte vara ett hos regeringen.
Först när vi i Miljöpartiet såg budgeten sade vi att det är en av de
sämsta miljöbudgetar som vi har sett. För vårt vidkommande menar vi
att det är alldeles självklart att de här pengarna måste återläggas. Menar
vi allvar med alla vackra ord, måste det till resurser för annars blir
orden bara just ord som inte följs upp i handling.
Vi vill öka anslaget till Naturvårdsverket med 76 miljoner kronor.
Vi vill lägga på 10 miljoner kronor när det gäller det miljöarbete som
bedrivs av bl.a. länsstyrelser. Vi vill öka anslaget till kalkning med 30
miljoner kronor och till miljöforskning med 14 miljoner kronor. Det
har vi råd med i vår budget, för vi prioriterar miljön och inser att de här
satsningarna är satsningar för framtiden. Det är satsningar för de barn
som kommer och som skall ta över efter oss. Tyvärr ser de ut att få en
dålig arvedel. Det är dags att försöka komma till rätta med de mil-
jöproblem som vi låter barnen ärva.
Självklart står jag bakom alla reservationer som Miljöpartiet har
varit med om att underteckna. Men jag nöjer mig, som sagt, med att
yrka bifall till reservationerna 14 och 20 för att spara tid åt kammaren.
Några saker vill jag dock litet närmare kommentera.
Vi har alltså rejält ökat på utdelningen till miljöområdet. Vi har
ökat till 500 miljoner kronor. Beträffande det här anslaget anser vi att
pengarna skall användas till att spara den orörda natur och de hotade
biotoper som ändå finns i vårt land. Vi pratar mycket om biologisk
mångfald. Men den biologiska mångfalden får inte en chans att utveck-
las om de refuger som finns kvar och där de här djuren och växterna
kan finnas inte får ett skydd. Det är hög tid att se till att de här marker-
na, ofta skogsmarker, avsätts som naturvårdsområden och naturreservat
och får utvecklas i fred, så att den biologiska mångfalden kan blomma
och finnas kvar.
Vi behöver inte åka längre än till Baltikum, t.ex. till Lettland, för att
se vad biologisk mångfald egentligen är. Det handlar inte bara om
antalet arter utan också om antalet individer av arter. Det skall finnas
möjligheter för de här arterna att finnas kvar i biotoper.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
133
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Vi i Sverige börjar redan bli fattiga biologiskt sett. Den biologiska |
komma till rätta med om vi ser till att medel anslås och att de här om-
|
Statsbudgeten för |
rådena avsätts på nämnda sätt. Dessutom måste vi se till att biotoperna Jag vill sedan kommentera vad som står i en reservation som jag I Sverige finns det ett antal områden som har blivit nedsmutsade av I väldigt många år har vi jobbat på att rena området. När vi räknar Jag blev orolig över den skrivning som från början fanns - att de 65 Naturvårdsverket har emellertid gjort en annan tolkning och avser Den sanering som vi nu planerar innebär att vi dels gräver om åfå- I framtiden kommer det att krävas mycket pengar för att vi skall |
134
Budgeten som helhet tyder alltså på att miljöintresset, i alla fall när
det handlar om pengar, är mycket svalt. Än så länge har regeringen
mest åstadkommit vackra ord. Vi i Miljöpartiet väntar med spänning på
den dag då också regeringen anslår stora pengar.
Anf. 156 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Kristdemokraterna är, som känt, inte representerade
med ordinarie plats i jordbruksutskottet och har därför inte haft möjlig-
het att följa upp sina omfattande motioner på miljöområdet med reser-
vationer. Jag skulle alltså här kunna ställa yrkanden på i stort sett samt-
liga de områden som finns i betänkandet utifrån kds-motioner. Men jag
tänker bespara kammaren detta och inte framlägga några andra yrkan-
den än bifall till motion Fi216, yrkande 18, som budgetmässigt är en
sammanfattning av kristdemokraternas budgetförslag på miljöområdet.
Den senaste tiden, herr talman, har ju Sveriges ekonomiska problem
tydliggjorts på ett dramatiskt sätt. Det är helt nödvändigt att sanera
statens finanser. Det måste göras. Vi har inte rätt att skjuta de finansiel-
la skulderna till våra barn. Men, herr talman, samma synsätt måste
också gälla miljöskulden. Problemet med regeringens politik, inte bara
på det ekonomiska området, utan också på miljöområdet, är att faktiskt
man skjuter också miljöskulden över till barn och barnbarn. Man har
inte insikt om att detta faktiskt också är en skuldsituation som måste
åtgärdas.
Totalt sett, herr talman, sparar Kristdemokraterna i sitt totala bud-
getförslag mer än regeringen. Det är ett sätt att stärka den finansiella
sidan. Men samtidigt utökar vi ramen på miljöns område med över 400
miljoner. Det handlar just om prioritering.
Regeringens ambitionssänkning på miljöområdet är olycklig och
korttänkt. Skall vi få en uthållig ekonomi måste vi också ha en uthållig
miljö. Det krävs att vi tar in miljöhänsynen när vi gör det totala budge-
tarbetet.
Jag hoppas, herr talman, att den utredning om skatteväxling som nu
äntligen skall komma i gång efter att regeringen suttit på den ett halvår
och efter att den tidigare regeringen också dröjde med den, skall leda
till att vi får en ökad integrering av miljötänkandet i det ekonomiska
tänkandet.
I regeringsdeklarationen lyfte statsministern upp Östersjöns miljö
som en prioriterad fråga. Han sade bl.a.: Sverige skall vara pådrivande
i det internationella miljöarbetet. Projektet att återställa Östersjön i
ekologisk balans, som jag initierade 1990, kommer att drivas med
förnyad kraft.
Det är märkligt, herr talman, att ett antal år har passerat utan att
statsministern noterar de insatser som gjordes för Östersjön. Men i
övrigt står detta uttalande verkligen i bjärt kontrast till regeringens
handlingar, och det är ju handlingarna som räknas. Det bör konstateras
att på detta område har det skett väsentliga försämringar.
Jag vill, herr talman, ta upp några punkter på miljöområdet som vi
tycker är särskilt angelägna.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
135
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Den första är åtgärdsprogrammet för Östersjöns miljö. Det finns ett |
genomföra detta.
|
Statsbudgeten för |
Regeringens förslag att dra ner anslaget på detta område är defini- Frågan om att få till stånd kraftfulla utsläppsreduktioner till vårt in- Åtgärderna brådskar. Det vet miljöminister Anna Lindh. Vi från kds har i vår budget lagt ytterligare 246 miljoner utöver det När det gäller försurningsfrågan är det bra med de initiativ som tas, Redan i dag upprätthålls livet i tusentals sjöar och tiotusentals kilo- Det är i ljuset av detta som vi från kds sida har föreslagit ett påslag Herr talman! Det är ockå nödvändigt att klara det regionala miljö- Regeringens förslag på denna punkt innebär en besparing. Det är Det finns ytterligare ett antal områden att ta upp, men jag besparar Allra sist, herr talman, vill jag ta tillfället i akt - även om timmen är |
|
136 |
sen hoppas jag vi skall klara det här före kl. 23 - att fråga miljöminis- |
tern om hon anser att den nuvarande regeringen har samma miljöambi-
tioner som den tidigare regeringen, trots den här kraftiga ekonomiska
nedskärningen av insatser på miljöområdet.
Om ministern anser det - på vilket sätt tar det sig uttryck i resurser
till miljön? Det är möjligt att man kan göra insatser på andra områden,
men i kväll handlar diskussionen om reala pengar. Där är det bara att
läsa innantill hur regeringen prioriterar. Jag vill fråga ministern hur hon
ser på regeringens ambitionsnivå: är den likadan som den tidigare re-
geringens?
Kanske går det att få fram ett erkännande att man inte har lyckats nå
ända fram på miljöområdet, men att man kanske kan bättra sig, lyssna
på oppositionen, komma igen och göra det bättre. Då kanske vi kan
göra en bättre produkt nästa gång.
Det vore bra med ett klargörande från ministerns sida.
Anf. 157 INGEMAR JOSEFSSON (s)
Herr talman! Låt mig ge några kommentarer till Miljödepartemen-
tets del av statsbudgeten och utskottsbetänkandet. Först kan det vara på
sin plats att referera budgetens övergripande mål, vilket också är in-
ledningen på utskottets betänkande: Målet med miljöpolitiken är att
skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en
långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur och
kulturlandskap.
Om detta har utskottet varit enigt.
När det gäller inriktningen av miljöpolitiken redovisar utskottet två
parallella utvecklingstendenser, dels internationaliseringen och dels det
lokala arbetet, då också den enskilda människans egna miljöansvar.
Regeringen har redovisat hur det internationella arbetet skall för-
stärkas och göras mera resultatinriktat. Utskottet delar dessa synpunk-
ter.
Det är viktigt att Sverige spelar en aktiv roll i det globala miljöarbe-
tet. I detta arbete måste en uppföljning av FN-konferensen i Rio de
Janeiro ha en hög prioritet.
Genom medlemskapet i EU måste också Sverige ta ansvar för att
inom unionen driva frågorna och söka vägar för att inom organisatio-
nen flytta fram positionerna.
I vår närhet - det har flera talare varit inne på - ser vi främst insat-
ser för och arbete med länderna runt Östersjön som angeläget, liksom
själva Östersjön.
Från det internationella, som är den ena delen, till det lokala arbetet.
Det lokala arbetet och människors egna insatser måste tas till vara.
Regeringen har också annonserat att miljön skall få en starkare roll i
den kommunala översiktsplaneringen. Det kan bidra till det lokala
engagemanget och bidra till en bättre miljö. Detta stöds av utskottet.
Kommunernas arbete för att engagera kommuninvånarna i miljöar-
betet har varit framgångsrikt. Det har haft många infallsvinklar och stor
bredd ute i kommunerna. Detta arbete pågår och är inte avslutat. Det
arbetet måste fortsätta och måste stödjas av staten.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
137
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Statens roll som pådrivare är given, men staten har också en uppgift |
och kommuner och landsting och mellan staten och medborgarna.
|
Statsbudgeten för |
Det finns ett klart samband mellan medborgarnas, familjernas, kon- Herr talman! Enligt Socialdemokraternas synsätt får inte miljöfrå- Tidigare i dag har miljöfrågor debatterats både i skoldebatten och i I den debatten vill jag också säga att jag delar uppfattningen att Herr talman! I utskottets behandling har 34 reservationer avlämnats. Av reservationerna är det få som innebär ytterligare besparingar. Ett I reservation 11 sparar Moderaterna 15 miljoner kronor genom att Herr talman! Jag har tidigare argumenterat för att det är viktigt att I reservation 18 sparar Moderaterna 191 miljoner på investeringar I reservation 23 av Moderaterna föreslås en minskning med 75 |
138
I reservation 30 föreslår Moderaterna en sänkning med 100 miljo-
ner kronor på anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning
i ekologiskt hållbar riktning.
Slutligen vill Moderata samlingspartiet avslå ett anslag till Stock-
holms internationella miljöinstitut, som utskottet vill stödja.
I många reservationer redovisas synpunkter där partierna har smärre
olikheter i sina uppfattningar, men det förtar ändå inte intrycket av att
det finns mycket av samsyn inom stora områden i utskottet.
I tre reservationer föreslås en höjning av anslaget till kalkning av
sjöar och vattendrag. Utskottet föreslår att 240 miljoner anvisas, medan
Miljöpartiet föreslår 270 miljoner, Centerpartiet 297 miljoner och
Vänsterpartiet 315 miljoner.
Utskottet föreslår att omkalkning och biologisk återställning bör
prioriteras före nykalkningar under budgetåret. Enligt Riksrevi-
sionsverkets budgetprognos kommer innevarande års anslag inte att
förbrukas, och mot den bakgrunden ställer utskottet sig bakom rege-
ringens förslag.
Jag måste få kommentera Lennart Daléus sätt att räkna. Jag kan in-
te, hur jag än bär mig åt, komma till 30 %, om jag inte bara ensidigt
tittar på Miljödepartementet. Om man, som jag och andra, försöker se
hela budgeten och se miljön i dess helhet, kan man inte skära 30 %. Det
är litet trolleri om man gör på det sättet. Det står t.o.m. i budgeten vart
pengarna har förts. Samma pengar finns alltså kvar, fast på andra kon-
ton, och då kan man inte säga att de har försvunnit. Det är väl ändock
att luras. Jag skulle snarare tro att den riktiga siffran ligger på knappt
3 %, och det är en väldig skillnad. På det sättet tycker jag faktiskt att
Lennart Daléus försöker lura oss andra.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemstäl-
lan.
Anf. 158 LENNART DALÉUS (c) replik
Herr talman! Jag kan ta det sista först, om hur man skall räkna. Som
jag sade härrör sig min redovisning från en debatt som miljöministern
och jag hade innan budgeten lades fram. Vi diskuterade-jag skall
välja orden mycket noga igen - nedskärningarna på Miljödepartemen-
tet. Jag redovisade då det som uppfattades som rykten om 20 % ned-
skärning på Miljödepartementet. Det visar sig - sedan får Ingemar
Josefsson räkna hur han vill - att Miljödepartementet har fått en ned-
skärning i storleksordningen 30 %. Såvitt jag begriper råder det inget
tvivel om det.
Det är viktigt att iaktta att detta är någonting som sker på ett depar-
tement, även om resurser till dels flyttas till andra departement. Det
innebär att den miljöansvariga ministern mister den direkta kontrollen
över de här medlen och att de hamnar hos andra ministrar, som sanno-
likt inte har samma miljöinriktning som man får utgå från att miljömi-
nistern har.
Det spelar alltså en roll var pengar ligger, även om de till viss del är
överflyttade. Det spelar en roll i vilket departement de ligger. Vi har
haft en diskussion om detta i andra sammanhang, herr talman, huruvida
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
139
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
pengar skall ligga på Utrikesdepartementet eller Miljödepartementet. |
Det är också viktigt att stränga nedskärningar som görs måste kom-
|
Statsbudgeten för |
penseras med en kraftfull idémässig utveckling och ett annat engage- Anf. 159 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Lennart Daléus visar på ett mycket byråkratiskt sätt att I regeringsdeklarationen framförde Ingvar Carlsson att miljön var Anf. 160 LENNART DALÉUS (c) replik Herr talman! Jag tror att det är andra gången i denna kammare som Om den socialdemokratiska inriktningen är att lyfta ut resurserna Är det inte ändå så att det är riktigt att ha kvar kraftfulla resurser i Anf. 161 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Jag vill inte kalla Lennart Daléus för byråkratisk i alla Om man ser det väldigt långsiktigt, skulle det naturligtvis egentli- |
140
Anf. 162 MAGGI MIKAELSSON (v) replik
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Ingemar Josefsson något om det
lokala arbetet. Vi är överens om att detta är väldigt viktigt och att det
ansvar som läggs ut på kommunerna ökar alltmer. Om man då tittar på
det som anslås i budgeten till lokalt Agenda 21-arbete, finner man att
det är 10,5 miljoner kronor. Om man slår ut det på landets kommuner
blir det i genomsnitt mindre än 40 000 kr per kommun. Det räcker inte
till så mycket, om man dessutom tar i beaktande de nedskärningar som
vi kan vänta oss inom den kommunala sektorn.
Om man lägger till de diskussioner som vi har haft i utskottet om
problemen med bl.a. djurtillsyn och ökade krav på kommunerna när det
gäller att se till arbetsmiljö, avfallshantering och miljöövervakning i
stort, kommer det att betyda att miljöprioriteringen blir nästintill omöj-
lig att hantera för kommunerna.
Jag skulle vilja att Ingemar Josefsson tar upp detta och redovisar
om man ser det som ett stort problem eller inte.
Anf. 163 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! För min egen del kan jag se att vi här skulle kunna gö-
ra av med mycket mera pengar. Nu har vi inte de pengarna, och då
måste vi prioritera. Men jag tror att det är viktigt att staten upprätthåller
en dialog med kommunerna, att aktiviteten i kommunerna inte avstan-
nar och att staten stimulerar aktiviteten i kommunerna.
Det har genomförts väldigt bra projekt i kommunerna, där den en-
skilde har engagerats på ett bra sätt. Jag efterlyser en dialog med staten,
och det vet jag att miljöministern är intresserad av. Det engagemanget
från departementet kan faktiskt också sättas upp på plussidan.
Anf. 164 MAGGI MIKAELSSON (v) replik
Herr talman! Dess värre hjälper inte vackra ord långt. Till syvende
och sist är det pengar det handlar om. Kommunerna kommer att hamna
i ett väldigt svårt läge framöver, då man har att ställa satsningar inom
vård och omsorg mot miljösatsningar. Genom att sänka anslagen eller
ge väldigt futtiga anslag till kommunernas miljöarbete ger man en
mycket tydlig signal om att man inte prioriterar det, och det beklagar
jag verkligen.
Anf. 165 DAN ERICSSON (kds) replik
Herr talman! Jag vill bara ställa en enkel fråga till Ingemar Josefs-
son, eftersom han i sitt anförande tog upp satsningarna i Östersjöområ-
det: Hur kan en kraftig minskning av miljöanslaget till Östersjösats-
ningen innebära att man prioriterar den? Jag får inte det att gå ihop.
Anf. 166 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Väldigt mycket av det arbete som måste ske kring
Östersjön är ett samordningsarbete. Där måste alla krafter samordnas,
och vi måste få fram vettiga projekt att satsa på. I dagsläget kan det
vara skäl att vara försiktig med att bestämma sig för var man skall sätta
in pengarna. En aktiv insats från Sverige skulle kunna innebära en
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
141
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
framgent bättre satsning på Österjön, när vi får med alla länder runt |
|
Statsbudgeten för |
Anf. 167 DAN ERICSSON (kds) replik Herr talman! Ingemar Josefsson gav inget svar. Indirekt erkänner Ingemar Josefsson måste väl vara medveten om hur stort investe- Anf. 168 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Jag delar inte uppfattningen att vi struntar i det. Rege- Anf. 169 GUDRUN LINDVALL (mp) replik Herr talman! Det är litet förvånande att höra Ingemar Josefsson. Jag hade gärna sett att Ingemar Josefsson mer hade talat om de När det gäller kalkningen behövs pengarna fortfarande. Vi kan se En sak vill jag dock fråga Ingemar Josefsson om: Är det inte så att |
142
Anf. 170 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik
Herr talman! Jag valde att redovisa Moderaternas förslag därför att
jag tyckte att det i övrigt fanns en stor samsyn i miljöfrågorna; jag
kunde då konstatera att det var ett parti som markant skilde sig från de
övriga. Jag nämnde däremot inte andra partier som jag tycker kommer
med många överbud.
När jag har följt diskussionen i utskottet har jag ändå tyckt att det i
stort sett har funnits en strävan efter att nå bra lösningar på miljöns
område. Detta var ett sätt att försöka beskriva att det som jag har upp-
fattat det finns framkomstmöjligheter inom miljöområdet.
Anf. 171 GUDRUN LINDVALL (mp) replik
Herr talman! Då kvarstår min fråga: Är det inte så att mycket av den
del av miljöbudgeten som finns i de 30 % som Lennart Daléus säger
har försvunnit var en del av de miljöstödspengar som har försvunnit till
Jordbruksdepartementet med anledning av att vi har gått med i EU? De
finns i så fall alltså för miljöåtgärder i jordbruket och fanns med i den
uppgörelse som Socialdemokraterna och Centern träffade.
Anf. 172 GÖTE JONSSON (m) replik
Herr talman! Jag tycker att det är bra att Ingemar Josefsson säger att
det finns stor samstämmighet när det gäller de övergripande målen i
miljöpolitiken - det gör det!
Ingemar Josefsson läste upp de förslag till besparingar på Miljöde-
partementets område som vi har framlagt i reservationer. Detta gav ett
intryck av att vi har en lägre ekonomisk ambition när det gäller miljö-
satsningar än vad t.ex. Socialdemokraterna och vissa andra partier i
kammaren har. Den redovisningen är i sak fel.
Om vi ser på de samlade anslagen till miljöarbetet ligger vi modera-
ter mycket väl till. Vi ligger betydligt högre än socialdemokraterna och
Ingemar Josefsson gör. Vi har 600 miljoner kronor mer i budgetmedel
när det gäller EU:s miljöstöd. Lägg till detta 600 miljoner kronor från
EU-medel! Det är 1,2 miljarder kronor, som skall ses i relation till de
besparingar vi gör på Miljödepartementets område.
Jag tycker att det är ganska knepigt om Ingemar Josefsson och and-
ra kammarledamöter påstår att detta är en låg ambitionsnivå, när det i
själva verket är en högre ambitionsnivå än vad Ingemar Josefsson och
många andra i kammaren har.
Sedan är det fråga om prioriteringar och vad man vill satsa på. Vi
moderater har valt ett utvidgat miljösamarbete, en utvidgad satsning på
miljön inom ramen för målsättningar i EU. Vi tycker att det är klokt
och förnuftigt.
Vi tycker t.ex. att det är helt tokigt att ge 100 miljoner kronor till
kommuner och näringsliv i ett skede när man får ta 7 miljarder från
samma kommuner för att klara vissa anslag i budgeten. Man ger 100
miljoner kronor till kommuner och näringsliv på områden där kommu-
ner och näringsliv enligt lag själva har ett ansvar! Det är felaktig miljö-
politik, säger vi. Det ger felaktiga signaler.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
143
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Ambitionen är hög hos Moderata samlingspartiet när det gäller an- |
|
Statsbudgeten för |
Anf. 173 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Det gläder mig att Göte Jonsson blir orolig när jag ta- Anf. 174 GÖTE JONSSON (m) replik Herr talman! Jag är snarare stolt över den skillnaden, Ingemar Jo- Jag måste än en gång fråga Ingemar Josefsson: Anser Ingemar Jo- Vi i riksdagen, kommunalpolitiker och näringsliv skall gå i takt in- Anf. 175 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik Herr talman! Göte Jonssons liknelse med cirkushästen klarar jag Allt man gör när en verksamhet är på väg att komma i gång kan Anf. 176 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Med tanke på den sena timmen skall jag i alla fall för- Jag tycker att det är välgörande att få lyssna på en miljödebatt. De |
144
I tisdags träffade jag min estniska kollega. Han visade de mest
fruktansvärda exempel på vilka miljöproblem ryssarna har lämnat efter
sig i Estland. I onsdags deltog jag i klimatkonferensen i Berlin, där vi
diskuterade hur viktigt det är att jordens länder handlar. Tyvärr ser vi
att några rika i-länder blockerar. I dag har jag besökt kärnkraftverket
Ignalina i Litauen. Jag skulle kunna ägna resten av debattiden till att
berätta om det. Men eftersom jag hoppas att även de ledamöter som nu
sitter i kammaren skall sova gott i natt, tänker jag inte göra det.
Samtidigt tror jag att de internationella exemplen ger en ganska bra
bild av miljöpolitiken i dag. Miljöpolitiken har blivit alltmer internatio-
nell. Det är också skälet till att vi har valt att prioritera EU och miljöar-
betet, även det internationella, i EU. Vi har tagit fram extra resurser
både för myndigheter och för frivilliga organisationer för att följa mil-
jöarbetet i EU.
Till vår glädje kunde vi notera en framgång på det hittills enda for-
mella ministermöte som har ägt rum sedan vi blev medlemmar. EU
beslutade nämligen att gemensamt ta fram en strategi mot försurningen
och att det skall bli en av de prioriterade uppgifterna. Det tyckte vi var
glädjande.
Jag vill i det sammanhanget gärna tacka jordbruksutskottet för ett
mycket bra samarbete. Jag tycker att det är särskilt viktigt på det inter-
nationella området att vi har ett bra samarbete på hemmaplan.
När jag åkte hem från det här formella ministermötet stannade jag
till i Veberöd utanför Lund. Där fick jag se en annan del av miljöarbe-
tet, nämligen hur man arbetar med komposter, skolgårdar m.m. Det ger
också en mycket bra bild av miljöarbetet i dag. Om en stor del av arbe-
tet sker internationellt, så sker en annan stor del lokalt. För att upp-
muntra det har vi sagt att vi tycker att det här är viktigt och att vi vill ha
oförändrade anslag till det lokala miljöarbetet, även om de stora insat-
serna naturligtvis måste göras på frivillig väg och av kommunerna
själva.
Vi tycker att det nationella miljöarbetet skall stå på två ben. Det ena
är naturvården, som är oerhört viktig och som vi ofta tar för given. Det
är ett område som vi tycker att man absolut inte får dra in på, trots det
allvarliga samhällsekonomiska läget. Vi måste ge oförändrade anslag
till markinköp.
Vi är också mycket oroade över de förslitningsskador och de pro-
blem som vi kan se i en del av de områden som borde utgöra orörd
vildmark. Därför har vi också gett Miljövårdsberedningen i uppdrag att
t.ex. se över hela den svåra fjällfrågan.
Det hjälper inte om vi har naturreservat om de stora områdena i
t.ex. jord- och skogsbruket inte fungerar miljövänligt. Därför fortsätter
vi arbetet med sektorsansvar för jord- och skogsbruket.
Det andra benet handlar om hur man gör det moderna industrisam-
hället miljövänligt, eller om man vill kalla det för ett kretsloppssamhäl-
le. Vi fortsätter arbetet med bl.a. kretslopp och producentansvar, även
om vi försöker reda ut en del av de problem som vi i dag kan se när
t.ex. pappers- och glasinsamlingen inte alls fungerar så som det var
tänkt.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
145
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 87
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
Jag vill gärna kommentera frågan om materialåtervinning. Vi tycker |
ganvändning eller kompostering. Det har vi också gjort klart i budget-
|
Statsbudgeten för |
propositionen. Man skall inte smita ifrån återvinningskravet. Vi har gett Kretsloppsdelegationen i uppgift att fortsätta med nya Det moderna industrisamhället har också ett stort problem med Precis som redan har berörts här i kammaren är det ibland också Avslutningsvis är det klart att det är mycket man skulle kunna önska Med tanke på dagens ekonomiska läge tycker jag att vi har gjort en Däremot har vi erkänt att det på en del områden faktiskt finns möj- Jag tycker nog att det är litet häpnadsväckande, i det ekonomiska Anf. 177 LENNART DALÉUS (c) replik Herr talman! Jag delar miljöministerns uppfattning att det är bra Herr talman! Regeringen ägnar sig väl inte heller åt särskilt mycket |
|
146 |
att miljöministern nu visar det internationella engagemang som jag tror |
är nödvändigt om Sverige skall ha framgång oavsett om det gäller frå-
gan om Baltikum eller klimatet.
Anf. 178 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Det är bra att vi är överens om de internationella frå-
gorna. Men jag vill gärna kommentera Lennart Daléus påstående om att
vi inte tillräckligt tar tag i miljöfrågorna ekonomiskt.
När vi gör en överflyttning av anslag till andra departement, beror
det på att vi numera anser att alla ministrar skall ta ett miljöansvar -
inte bara miljöministern. När vi gör en överflyttning av t.ex. östbistån-
det eller jordbruksstödet, handlar det om att vi tycker att det är viktigt
att olika departement har ett starkt miljöansvar. Därigenom kan vi
också ta bort de pengarna från Miljödepartementets ansvarsområde.
Miljöengagemanget stärks genom att flera departement kommer
med i arbetet.
Anf. 179 DAN ERICSSON (kds) replik
Herr talman! Det är bra med det internationella engagemanget. På
flera punkter har regeringen faktiskt även lyssnat till kds synpunkter.
En del av dem finns med litet grand i skrivelser och propositioner när
det gäller EU-arbetet, även om vi kanske önskar att det skulle vara
mera.
Anna Lindh, man kan inte heller - vilket andra ministrar faktiskt
också gör - fly till EU för att försöka komma undan den inhemska
verkligheten. Det handlar om kronor och ören i den svenska budgeten.
Det är det vi diskuterar i kväll. Ministern säger att den svenska eko-
nomin är i en kris och att tidigare talare nu har spenderbyxorna på. Det
är inte så att vi inte vill ta ansvar - tvärtom.
Från kristdemokraternas sida har vi en starkare budget än regering-
en. Inom den budgetramen har vi tydligt markerat och prioriterat miljö-
området - just för att få ett genomslag för synsättet att om vi skall ha en
hållfast ekonomi på kort och framför allt på lång sikt måste vi också
väga in miljökostnader. Vi måste ta med miljöskuld m.m., om vi skall
få ordning på miljö och ekonomi. Det har regeringen inte förmått. Man
har faktiskt i reala termer - i kronor och ören - skurit ner på miljöom-
rådet. När ministern säger att hon har högre ambitioner än den tidigare
regeringen kan man inte avläsa det i det betänkande som vi behandlar i
dag. Jag vill återigen fråga hur kan man avläsa de här högre ambitio-
nerna i kronor och ören.
Anf. 180 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Dan Ericsson, man kan bl.a. utläsa de högre ambitio-
nerna i att vi har en helt annan ambition när det gäller miljöbalken. Vi
skall ha en bra miljöbalk som omfattar fler lagar, som innebär en bättre
samordning av miljölagarna och en strängare miljölagstiftning. Det är
ett exempel på en högre miljöambition.
Om man lånar till 30 % av sina utgifter kan man inte längre hävda
att något område skall vara helt fritaget från besparingar. Då måste man
acceptera att besparingar skall gälla alla områden.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
147
|
Prot. 1994/95:87 6 april |
När jag var liten läste jag en bok om pojken med guldbyxorna. |
någon pojke med guldbyxor. Då finns det inget annat att göra än att
|
Statsbudgeten för |
anpassa sig efter den bistra verkligheten. Anf. 181 DAN ERICSSON (kds) replik Hen talman! Det är detta kortsiktiga tänkande som jag vänder mig Om vi skall få en uthållig ekonomi och en uthållig miljösituation Anna Lindh! Frågan om miljöbalken återkommer i ett annat betän- Anf. 182 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Dan Ericsson! Jag tror faktiskt inte att miljöskulden Anf. 183 MAGGI MIKAELSSON (v) replik Herr talman! Miljöministern! Det finns många aspekter på miljöar- Om man läser i budgetpropositionen finner man att det läggs ett Av den anledningen tror jag att det hade varit viktigt med en signal Anf. 184 Miljöminister ANNA LINDH (s) Herr talman! Det finns ett generellt besparingskrav om 5 % som |
|
148 |
vilket faktiskt inte går i det ekonomiska läge som vi har. |
Naturvårdsverket har många viktiga uppgifter, men jag är övertygad
om att man där kan hitta sätt för att klara av rationaliseringskraven. Vi
har faktiskt minskat rationaliseringskravet med hänsyn till Naturvårds-
verkets uppgifter med anledning av EU-medlemskapet.
Anf. 185 LENNART FREMLING (fp) replik
Herr talman! Miljöministern säger nu att regeringen inte vill pruta
vad gäller avsättning till naturreservat.
Faktum är att man i propositionen anger att vissa områden som re-
dan är i statlig ägo kan överföras till Naturvårdsfonden. Att klistra
etiketten naturreservat på ett område som redan skyddades av den förra
regeringen ger väl inget ökat skydd för utrotningshotade arter, eller
hur?
Anf. 186 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Tyvärr är det inte helt självklart att dessa områden är
skyddade för att de tillhör Domänfonder. Den tidigare regeringen läm-
nade efter sig en ganska stor osäkerhet. Därför tycker vi att det är vik-
tigt att säkerställa att de områden som bör skyddas också kommer att
skyddas.
Anf. 187 GUDRUN LINDVALL (mp) replik
Herr talman! Miljöministern! När man hör Anna Lindh får man en
känsla av att många av miljöproblemen är undanröjda. Så är det inte
alls. Egentligen befinner vi oss i en situation där miljöproblemen acce-
lererar. Vi klarar inte försurningen. Den ökar igen. Vi klarar inte NOX-
målet. Vi kan se att kemikaliesamhället breder ut sig och att allergierna
ökar alltmer.
Vi hör talas om nya s.k. hormongifter. Om vi skall vara ärliga be-
finner vi oss i en akut miljösituation. Vi skulle verkligen behöva satsa
stora pengar på att lösa problemen. I dag för vi dem vidare till nästa
generation.
Naturligtvis är det viktigt med internationella kontakter, framför allt
i dag, eftersom den svenska miljöpolitiken till en del har kommit till
korta. En stor del av det som vi tidigare kunde bestämma över - det
som rör varor och därmed också kemikalier - ligger nu under EU:s
domän. Jag förstår att miljöministern känner en viss vånda inför att hela
tiden tvingas vända sig till EU för att få lov att bedriva en bra miljö-
politik i Sverige. Jag hoppas att vi gemensamt kan hjälpa till att lösa
upp den knuten. Det kanske går att komma ur det här.
Det är inte min uppgift att stå här och försvara regeringen, men det
känns bra att regeringen nu har anslagit 65 miljoner just för att man
skall komma till rätta med de miljöskadade områdena. Detta är ett sätt
att börja betala av miljöskulden. Det är något som jag hade hoppats att
även den borgerliga regeringen skulle göra under sin tid. Detta skall
den nuvarande regeringen ha en eloge för.
Jag har en fråga. Den gäller investeringsbidragen om 100 miljoner
för främjande av omställning i en ekologiskt hållbar riktning. Rege-
ringen har sagt att stödet bör koncentreras till större projekt med en
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
149
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
total kostnad på minst 10 miljoner. Jag tycker att detta känns som en
begränsning av anslaget. Många av de projekt som man kan komma i
gång med är av småskalig karaktär. Det är kanske också där utveck-
lingen finns. Varför finns denna begränsning?
Anf. 188 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Begränsningen beror huvudsakligen på att man oftast
har haft lättare att komma i gång med de småskaliga projekten. De
stora problemen har funnits när man har velat genomföra de tidigare
kanske småskaliga projekten i en större skala. När man genomför dem i
en något större skala är det lättare att se om de kan tillämpas i stora
delar av Sverige.
Det handlar om ett begränsat anslag. Därför tyckte vi att det var
rimligt att försöka använda det på bästa möjliga sätt och på ett område
som det tidigare inte har funnits anslag till; det handlar om litet större
investeringar.
Jag kan hålla med Gudrun Lindvall när det gäller beskrivningen av
miljöproblemen i dag. Jag håller däremot inte med om att den enda
lösningen är stora statliga anslag. Jag tror att vi nu har kommit till en
situation där många måste vara med och ta sitt ansvar.
Anf. 189 GUDRUN LINDVALL (mp) replik
Herr talman! Jag menar inte heller att den enda lösningen är stora
statliga anslag. Både miljöministern och jag vet att det måste till många
krafter för att man skall komma till rätta med dessa problem. Ett sätt är
kanske att äntligen börja tillämpa den försiktighetsprincip och den
substitutionsprincip som vi ofta talar om, också i EU-sammanhang.
I Sverige har det varit svårt att tillämpa dessa principer och få bort
de kemikalier som vi faktiskt vet är farliga. Vi måste kanske tillsam-
mans på alla sätt försöka ändra inriktning, så att vi kommer från det
kemikaliesamhälle som vi har. De levande cellerna klarar uppenbarli-
gen inte av alla dessa gifter, framför allt inte kombinationer av dem.
Det är de nya hormongifterna nonylfenol och DEHP exempel på. Jag
vet att många krafter måste samverka för att vi skall lyckas.
Anf. 190 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Jag vill bara påpeka att kemikaliefrågan är en av våra
prioriterade frågor, både i Sverige och i EU. På vårt första miljöminis-
termöte fick vi EU att lova att ta fram en tidtabell i fråga om hur man
skall skärpa kemikalieförslagen i EU.
Anf. 191 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Ledamöter! Mannen på läktaren! P3-lyssnare! När det
gäller miljöbalken tycker jag att regeringen har gjort ett alldeles ut-
märkt arbete. Man har rivit upp den borgerliga regeringens mycket
dåliga förslag. Däremot tycker jag att Anna Lindh är mindre begåvad
när hon säger att det inte finns pengar. Det finns mycket pengar. Hen
talman! Pengar motsvarande två till tre dagars militär verksamhet
150
skulle kunna göra mycket för flundror och annat om de satsades på
miljön.
Herr talman! Det händer mycket när det gäller genteknik. Utveck-
lingen går rasande fort. Det som var fantasier för 30 år sedan blev
verklighet för 15 år sedan. Det som var fantasier för 15 år sedan blev
verklighet för ungefar 10 år sedan. Det som var fantasier för 5 år sedan
är verklighet i dag. Det som är fantasier i dag blir verklighet i morgon.
I början av 60-talet upptäckte man den genetiska koden. Om några
år har vi faktiskt kartlagt hela det mänskliga genomet. Det går fort. På
några få historiska ögonblick har ett nytt prästerskap växt fram: den
vita rockens prästerskap. Utan någon som helst debatt sätter det i gång
en helt ny revolution.
Den kunskap som ligger till grund för gentekniken utgör naturligtvis
inte den stora sanningen, men gentekniken i sig kan styra samhället
mycket. En stor del av det som sker när det gäller genteknik känner
människor över huvud taget inte till. Det förekommer väldigt litet de-
batt i Sverige. Politiker och forskare säger att vanliga människor skall
ta ansvar och välja väg. Samtidigt finns det mycket litet information.
I reservation 10 som jag yrkar bifall till kräver Miljöpartiet 50 mil-
joner kronor under detta budgetår - det motsvarar några timmars mili-
tär verksamhet - för att vi skall kunna dra i gång en bred och djup
debatt om den största fråga som vi någonsin har ställts inför, nämligen
den som handlar om effekterna, möjligheterna och hoten när det gäller
gentekniken. Precis som när det gällde EU-informationen skall organi-
sationer, skolor, högskolor och företag kunna ansöka om pengar för
detta ändamål.
I utskottets betänkande står det att utskottet delar de farhågor som
finns i reservationen och i vår motion. Men man säger att forskarsam-
hället och vederbörliga statliga myndigheter skall fixa att föra ut detta.
Vilken erfarenhet har Lennart Daléus och andra som visar att det verk-
ligen sker? Vill Lennart Daléus och regeringen hävda att det finns en
rejäl debatt om gentekniken? Jag förstår inte varför ni är så rädda för
den här debatten. Det handlar om en stor och folklig debatt om den
kanske viktigaste fråga som vi över huvud taget har ställts inför. Är ni
rädda för att folket skall tycka att det är obehagligt när landstingspoliti-
ker försöker räkna ut hur mycket man kan spara genom att sortera bort
folk eller genom att man eventuellt med någon ny art lyckas slå sönder
evolutionens kedja osv.?
Jag tror att vi skall vara mycket försiktiga. Demokrati bygger på att
människor får information och kunskap. Därför yrkar jag bifall till
reservation 10. Det handlar om en rejäl summa till en rejäl information
och debatt om framtidens största fråga.
Anf. 192 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Birger Schlaug har rätt i att den här frågan är stor och
viktig och förtjänar debatt och engagemang från miljöengagerade or-
ganisationer. Nu är inte debatten så ny som Birger Schlaug vill påskina.
Jag skall gärna senare ge honom den bok som några av oss skrev för tio
år sedan om biotekniken i hägnet av några miljöorganisationer.
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
151
Prot. 1994/95:87
6 april
Statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 -
Miljödepartementet
Framför allt skall jag berätta för Birger Schlaug om den arbetsgrupp
som hette Bioteknikinformationsgruppen, som vi bildade i miljörörel-
sen för många många år sedan. I denna deltog Vänsterpartiet, jag själv
var med, liksom naturligtvis Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet
och Jordens Vänner - miljörörelsen, kort sagt. Också Miljöpartiet var
inbjudet att skicka en representant till gruppen. Gruppen gav bl.a. ut ett
nyhetsblad som hette Bi. Vi arbetade i många många år i hägn av Na-
turskyddsföreningen. Det enda problemet var att Miljöpartiets represen-
tant aldrig dök upp.
Anf. 193 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Lennart Daléus är en på många sätt mycket rolig de-
battör. Han tar till de mest skamliga grepp, men det känner jag till
sedan förut. Bortsett från det är det litet intressant att höra att Lennart
Daléus nu talar om den lilla tidningen Bi, som gick ut i ungefär 120
exemplar. Den var jättebra för dem som redan var insatta och för dem
som höll på mycket med ffågan, som jag och många miljöpartister och
säkert också Lennart Daléus.
Det den här reservationen och den här motionen handlar om är där-
emot något helt annat. De handlar om möjligheten till en bred och djup,
folkligt förankrad debatt i studiecirklar, skolor, högskolor och organi-
sationer, precis på samma sätt som vi kunde föra en vettig debatt vad
gällde EU-frågan.
Genteknikfrågan är ännu större än så, Lennart Daléus. Den är ännu
större än kärnkraften, ännu större än EU-frågan. Därför måste vi som
politiker se till att skapa möjligheter för vanliga människor att ta del av
den debatten.
Anf. 194 LENNART DALÉUS (c)
Herr talman! Jag håller med om att den här frågan säkert är lika stor
som eller större än de frågor Birger Schlaug nämner. Det är nog riktigt.
Jag har haft den åsikten i många många år. Men jag har också haft
åsikten att ett brett folkligt engagemang, en intensiv samhällsdebatt i en
fråga egentligen inte kan köpas för stora pengar, rent av orealistiska
belopp, som man begär i riksdagen. Den debatten fungerar bäst om den
bedrivs av engagerade, fungerande, tidigt verksamma, aktiva, miljöen-
gagerade partier och organisationer.
Anf. 195 BIRGER SCHLAUG (mp)
Herr talman! Om Lennart Daléus när han var ung en gång i tiden
och var general för Linje 3 hade hört någon i den här kammaren tala på
samma sätt som han nu talar, om han hört någon säga att det minsann
inte skall utgå några pengar till information i kärnkraftsdebatten utan
att engagerade miljövänner själva skall stå för det, jag undrar vad Len-
nart Daléus hade sagt då, för 20 år sedan, när håret var ännu litet tjock-
are än i dag? Men åren tar, och nu får man plötsligt höra det man trod-
de var omöjligt för bara några år sedan. Det är synd.
152
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 7 april.)
Kammaren beslöt att ärendebehandlingen skulle fortsättas vid mor-
gondagens arbetsplenum.
Anmäldes och bordlädes
Motion
med anledning av prop. 1994/95:169 Ändrade regler om ersättnings-
ansvaret för oljeskador till sjöss
1994/95:L30 av Dan Ericsson m.fl. (kds)
Anmäldes att följande fråga framställts
den 6 april
1994/95:430 av andre vice talman Görel Thurdin (c) till finansminis-
tern om Riksrevisionsverket och Statens löne- och pensionsverk
Frågan redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbprotokoll
tisdagen den 18 april.
17 § Kammaren åtskildes kl. 23.03.
Förhandlingarna leddes
av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 7 § anf. 45
(delvis),
av talmannen därefter t.o.m. voteringen kl. 15.40,
av andre vice talmannen därefter t.o.m. ajoumeringen kl. 18.00,
av tredje vice talmannen därefter 13 § anf. 139 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
Prot. 1994/95:87
6 april
/Barbro Nordström
153
154
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Meddelande om ändring i kammarens sammanträdes-
plan....................... 1
3 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................................1
4§ Förnyad bordläggning................................................................1
5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatte-
rats den 5 april.............................................................................1
KU37 Sametinget, m.m.............................................................1
FiUl 1 Tilläggsbudget inom Finansdepartementets område
(prop. 1994/95:105 avsnitt 6)...................................................2
FiU12 Vissa anslag inom Finansdepartementets område
(prop. 1994/95:100 bil. 8).........................................................3
FiU13 Statistikfrågor (prop. 1994/95:100 bil. 8)......................3
FiU15 Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten m.m. (prop.
1994/95:100 bil. 8)...................................................................3
LU24 Aktiebolagsrättsliga frågor, m.m....................................4
TU15 Tilläggsbudget inom Kommunikationsdepartementets
område......................................................................................4
Meddelande om samlad votering......................................................5
6 § Vissa bankfrågor.........................................................................5
Näringsutskottets betänkande 1994/95 :NU17...........................5
Anf. 1 PER WESTERBERG (m)............................................5
Anf. 2 KJELL ERICSSON (c)................................................7
Anf. 3 LENNART BEIJER (v)...............................................8
Anf. 4 PER WESTERBERG (m) replik...............................10
Anf. 5 LENNART BEIJER (v) replik...................................10
Anf. 6 PER WESTERBERG (m) replik...............................11
Anf. 7 BIRGER SCHLAUG (mp)........................................11
Anf. 8 PER WESTERBERG (m) replik...............................13
Anf. 9 BIRGER SCHLAUG (mp) replik..............................13
Anf. 10 PER WESTERBERG (m) replik.............................14
Anf. 11 BIRGER SCHLAUG (mp) replik............................14
Anf. 12 LENNART BEIJER (v) replik.................................14
Anf. 13 BIRGER SCHLAUG (mp) replik............................15
Anf. 14 LENNART BEIJER (v) replik.................................15
Anf. 15 BIRGER SCHLAUG (mp) replik............................15
Anf. 16 KJELL ERICSSON (c) replik..................................15
Anf. 17 BIRGER SCHLAUG (mp) replik............................15
Anf. 18 KJELL ERICSSON (c) replik..................................16
Anf. 19 BIRGER SCHLAUG (mp) replik............................16
Anf. 20 GÖRAN HÄGGLUND (kds)...................................16
Anf. 21 SYLVIA LINDGREN (s).........................................18
Anf. 22 BIRGER SCHLAUG (mp) replik.............................20
Anf. 23 SYLVIA LINDGREN (s) replik...............................21
Anf. 24 BIRGER SCHLAUG (mp) replik.............................21
Anf. 25 SYLVIA LINDGREN (s) replik...............................22
Anf. 26 LENNART BEIJER (v) replik.................................22
Anf. 27 SYLVIA LINDGREN (s) replik...............................22
Anf. 28 LENNART BEIJER (v) replik.................................22
Anf. 29 PER WESTERBERG (m) replik..............................23
Anf. 30 KJELL ERICSSON (c) replik..................................23
Anf. 31 SYLVIA LINDGREN (s) replik...............................23
Anf. 32 KJELL ERICSSON (c) replik..................................24
Anf. 33 SYLVIA LINDGREN (s).........................................24
(Beslut fattades efter 10 §.).....................................................24
7 § Övergripande kulturfrågor......................................................24
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU 15..........................24
Anf. 34 LENNART FRIDÉN (m).........................................24
Anf. 35 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v).....................25
Anf. 36 LENNART FRIDÉN (m) replik...............................27
Anf. 37 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik..........27
Anf. 38 LENNART FRIDÉN (m) replik...............................27
Anf. 39 EWA LARSSON (mp).............................................28
Anf. 40 FANNY RIZELL (kds)............................................28
Anf. 41 ÅKE GUSTAVSSON (s).........................................30
Anf. 42 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik..........31
Anf. 43 ÅKE GUSTAVSSON (s).........................................31
Anf. 44 CARL-JOHAN WILSON (fp)..................................32
Anf. 45 ÅKE GUSTAVSSON (s).........................................32
(Beslut fattades efter 10 §.).....................................................33
8 § Museer m.m................................................................................33
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU18..........................33
Anf. 46 ELISABETH FLEETWOOD (m)............................33
Anf. 47 CARL-JOHAN WILSON (fp)..................................34
Anf. 48 BJÖRN KAALING (s).............................................35
Anf. 49 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik..................37
Anf. 50 BJÖRN KAALING (s) replik...................................37
Anf. 51 ELISABETH FLEETWOOD (m) replik..................38
Anf. 52 BJÖRN KAALING (s) replik...................................38
Anf. 53 EWA LARSSON (mp).............................................38
Anf. 54 DAN ERICSSON (kds)............................................39
Anf. 55 BJÖRN KAALING (s) replik...................................41
Anf. 56 DAN ERICSSON (kds) replik..................................41
Anf. 57 EWA LARSSON (mp) replik...................................41
Anf. 58 DAN ERICSSON (kds) replik..................................42
Anf. 59 AGNETA RINGMAN (s)........................................42
(Beslut fattades efter 10 §.).....................................................43
9 § Allmän kulturverksamhet, m.m................................................44
Prot. 1994/95:87
6 april
155
Prot. 1994/95:87 Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU16.........................44
6 april Anf. 60 LENNART FRIDÉN (m).........................................44
-------------- Anf. 61 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c)...........................45
Anf. 62 CARL-JOHAN WILSON (fp).................................46
Anf. 63 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v)....................47
Anf. 64 TALMANNEN........................................................51
Anf. 65 EWA LARSSON (mp)............................................51
Anf. 66 ANDERS NILSSON (s)..........................................51
Anf. 67 EWA LARSSON (mp) replik..................................53
Anf. 68 ANDERS NILSSON (s) replik................................53
Anf. 69 EWA LARSSON (mp) replik..................................54
Anf. 70 ANDERS NILSSON (s) replik................................54
Anf. 71 ERIK ARTHUR EGERVÄRN (c) replik................54
Anf. 72 ANDERS NILSSON (s) replik................................54
Anf. 73 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik..........55
Anf. 74 ANDERS NILSSON (s) replik................................55
Anf. 75 LENNART FRIDÉN (m).........................................55
Anf. 76 ANDERS NILSSON (s)..........................................56
Anf. 77 LENNART FRIDÉN (m).........................................56
(Beslut fattades efter 10 §.).....................................................56
10 § Kulturmiljövård......................................................................57
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU19.........................57
Anf. 78 CARL-JOHAN WILSON (fp).................................57
Anf. 79 LEO PERSSON (s)..................................................57
Anf. 80 ELISABETH FLEETWOOD (m)...........................58
Beslut.................................................................................................59
NU17 Vissa bankfrågor..........................................................59
KrU15 Övergripande kulturfrågor..........................................59
KrU18 Museer m.m................................................................59
KrU16 Allmän kulturverksamhet, m.m...................................60
KrU19 Kulturmiljövård..........................................................61
11 § Anslag till polisväsendet, m.m................................................62
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU 14.........................62
Anf. 81 LARS BJÖRKMAN (m)..........................................62
Anf. 82 INGBRITTIRHAMMAR (c)..................................64
Anf. 83 SIW PERSSON (fp)................................................65
Anf. 84 KIA ANDREASSON (mp)......................................66
Anf. 85 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)...................................68
Anf. 86 PÄR NUDER (s).....................................................69
Anf. 87 LARS BJÖRKMAN (m)..........................................71
Anf. 88 PÄR NUDER (s).....................................................72
Anf. 89 LARS BJÖRKMAN (m)..........................................72
Anf. 90 PÄR NUDER (s).....................................................73
Beslut.................................................................................................73
Beslut om uppskjuten votering.......................................................75
156
12 § Anslag till domstolsväsendet, m.m..........................................75
Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuU15..........................75
Anf. 91 ANDERS G HÖGMARK (m)..................................75
Anf. 92 KIA ANDREASSON (mp)......................................77
Anf. 93 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)....................................78
Anf. 94 GÖRAN MAGNUSSON (s)....................................79
Anf. 95 ANDERS G HÖGMARK (m) replik........................81
Anf. 96 GÖRAN MAGNUSSON (s)....................................81
Anf. 97 ANDERS G HÖGMARK (m) replik........................82
Anf. 98 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik..........................82
Anf. 99 ROLF ÅBJÖRNSSON (kds)....................................83
Anf. 100 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik........................83
Anf. 101 KIA ANDREASSON (mp)....................................84
Anf. 102 GÖRAN MAGNUSSON (s)..................................84
(Beslut skulle fattas den 7 april.)...................................... 84
13 § Anslag till skolväsendet, m.m..................................................85
Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU10.................85
Anf. 103 ULF MELIN (m)....................................................85
Anf. 104 ANDREAS CARLGREN (c).................................87
(forts.)......................................................................................90
Ajournering.......................................................................................90
Återupptagna förhandlingar...........................................................90
6 § (forts.) Anslag till skolväsendet, m.m. (forts. UbUlO)..............90
Anf. 105 MARGITTA EDGREN (fp)...................................90
Anf. 106 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)......93
Anf. 107 MARGITTA EDGREN (fp) replik........................95
Anf. 108 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)
replik.......................................................................................95
Anf. 109 GUNNAR GOUDE (mp).......................................96
Anf. 110 INGER DAVIDSON (kds).....................................98
Anf. 111 AGNETA LUNDBERG (s)..................................101
Anf. 112 ULF MELIN (m) replik........................................102
Anf. 113 AGNETA LUNDBERG (s) replik.......................103
Anf. 114 ULF MELIN (m) replik........................................103
Anf. 115 AGNETA LUNDBERG (s) replik.......................104
Anf. 116 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................104
Anf. 117 ULF MELIN (m) replik........................................107
Anf. 118 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................108
Anf. 119 ULF MELIN (m) replik........................................108
Anf. 120 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................109
Anf. 121 ANDREAS CARLGREN (c) replik.....................109
Anf. 122 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................110
Anf. 123 ANDREAS CARLGREN (c) replik.....................110
Anf. 124 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................111
Anf. 125 MARGITTA EDGREN (fp) replik......................111
Anf. 126 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).....................112
Prot. 1994/95:87
6 april
157
Prot. 1994/95:87
6 april
158
Anf. 127 MARGITTA EDGREN (fp) replik......................
Anf. 128 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)....................
Anf. 129 INGER DAVIDSON (kds) replik........................
Anf. 130 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)....................
Anf. 131 INGER DAVIDSON (kds) replik........................
Anf. 132 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)....................
Anf. 133 TOMAS HÖGSTRÖM (m).................................
Anf. 134 ANDREAS CARLGREN (c) replik.....................
Anf. 135 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik.......................
Anf. 136 ANDREAS CARLGREN (c) replik.....................
Anf. 137 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik.......................
Anf. 138 MARIE WILÉN (c).............................................
Anf. 139 TORGNY DANIELSSON (s).............................
Anf. 140 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik.......................
Anf. 141 TORGNY DANIELSSON (s) replik...................
Anf. 142 TOMAS HÖGSTRÖM (m) replik.......................
Anf. 143 TORGNY DANIELSSON (s) replik...................
Anf. 144 GÖTHE KNUTSON (m).....................................
Anf. 145 TORGNY DANIELSSON (s) replik...................
Anf. 146 GÖTHE KNUTSON (m) replik...........................
Anf. 147 TORGNY DANIELSSON (s) replik...................
Anf. 148 GÖTHE KNUTSON (m) replik...........................
Anf. 149 MONICA ÖHMAN (s)........................................
Anf. 150 INGEGERD SAHLSTRÖM (s)...........................
112
113
113
114
114
114
115
117
117
118
118
118
119
121
121
121
122
122
123
124
124
124
125
126
127
(Beslut skulle fattas den 7 april.)
14 § Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 - Miljödeparte-
mentet.......................................................................................127
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU14...................127
Anf. 151 GÖTE JONSSON (m).........................................
Anf. 152 LENNART DALÉUS (c).....................................
Anf. 153 LENNART FREMLING (fp)..............................
Anf. 154 MAGGI MIKAELSSON (v)................................
Anf. 155 GUDRUN LINDVALL (mp)...............................
Anf. 156 DAN ERICSSON (kds).......................................
Anf. 157 INGEMAR JOSEFSSON (s)...............................
Anf. 158 LENNART DALÉUS (c) replik..........................
Anf. 159 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................
Anf. 160 LENNART DALÉUS (c) replik..........................
Anf. 161 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................
Anf. 162 MAGGI MIKAELSSON (v) replik.....................
Anf. 163 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................
Anf. 164 MAGGI MIKAELSSON (v) replik.....................
Anf. 165 DAN ERICSSON (kds) replik.............................
Anf. 166 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik................'.....
Anf. 167 DAN ERICSSON (kds) replik............................
Anf. 168 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................
Anf. 169 GUDRUN LINDVALL (mp) replik....................
Anf. 170 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................
Anf. 171 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.............(......
127
128
129
131
133
135
137
139
140
140
140
141
141
141
141
141
142
142
142
143
143
Anf. 172 GÖTE JONSSON (m) replik...............................143
Anf. 173 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................144
Anf. 174 GÖTE JONSSON (m) replik................................144
Anf. 175 INGEMAR JOSEFSSON (s) replik.....................144
Anf. 176 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................144
Anf. 177 LENNART DALÉUS (c) replik...........................146
Anf. 178 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................147
Anf. 179 DAN ERICSSON (kds) replik..............................147
Anf. 180 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................147
Anf. 181 DAN ERICSSON (kds) replik..............................148
Anf. 182 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................148
Anf. 183 MAGGI MIKAELSSON (v) replik......................148
Anf. 184 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................148
Anf. 185 LENNART FREMLING (fp) replik.....................149
Anf. 186 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................149
Anf. 187 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.....................149
Anf. 188 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................150
Anf. 189 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.....................150
Anf. 190 Miljöminister ANNA LINDH (s)........................150
Anf. 191 BIRGER SCHLAUG (mp)...................................150
Anf. 192 LENNART DALÉUS (c).....................................151
Anf. 193 BIRGER SCHLAUG (mp)...................................152
Anf. 194 LENNART DALÉUS (c).....................................152
Anf. 195 BIRGER SCHLAUG (mp)...................................152
(Beslut skulle fattas den 7 april.)...........................................153
Beslut om fortsatt ärendebehandling............................................153
15 § Bordläggning..........................................................................153
16 § Anmälan om fråga.................................................................153
1994/95:430 av andre vice talman Görel Thurdin (c) till fi-
nansministern om Riksrevisionsverket och Statens löne- och
pensionsverk..........................................................................153
17 § Kammaren åtskildes kl. 23.03..................................................153
Prot. 1994/95:87
6 april
159
gotab 48683, Stockholm 1995