Torsdagen den 30 mars
Protokoll
1994/95:82
Justerades protokollet för den 24 mars.
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:151 till lagutskottet
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats
den 29 mars
Mom. 1 (arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
3. res.2 (c)
4. res. 3 (fp)
5. res. 4 (v)
6. res. 6 (kds)
Förberedande votering 1:
18 för res. 4
10 för res. 6
259 avstod
62 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Förberedande votering 2:
19 för res. 3
16 för res. 4
252 avstod
62 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Förberedande votering 3:
20 för res. 2
22 för res. 3
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
Prot. 1994/95:82
30 mars
246 avstod
61 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Förberedande votering 4:
66 för res. 1
22 för res. 3
200 avstod
61 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
148 för utskottet
69 för res. 1
67 avstod
65 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 9 mp
För res. 1: 68 m, 1 kds
Avstod: 20 c, 21 fp, 16 v, 2 mp, 8 kds
Frånvarande: 22 s, 12 m, 7 c, 5 fp, 6 v, 7 mp, 6 kds
Mom. 2 (arbetsmarknadspolitiken i samband med arbetstidsfrågorna)
1. utskottet
2. res. 7 (mp)
Votering:
271 för utskottet
14 för res. 7
1 avstod
63 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 68 m, 17 c, 22 fp, 15 v, 10 kds
Förres. 7: 14 mp
Avstod: 1 c
Frånvarande: 22 s, 12 m, 9 c, 4 fp, 7 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 3 (inriktning av besparingsåtgärder inom området Arbetsmark-
nad m.m.)
1. utskottet
2. res. 8 (v)
Votering:
273 för utskottet
16 för res. 8
60 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 68 m, 20 c, 22 fp, 14 mp, 10 kds
Förres. 8: löv
Frånvarande: 22 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 15 (rekryteringsstödets användning)
1. utskottet
2. res. 18 (fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 22 (invandrarna och arbetsmarknaden)
1. utskottet
2. res. 22 (mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Mom. 40 (utvecklingsprogram för ungdomar m.m.)
1. utskottet
2. res. 33 (c, fp, kds)
3. res. 34 (mp)
Förberedande votering:
48 för res. 33
14 för res. 34
227 avstod
60 frånvarande
Kammaren biträdde res. 33.
Huvudvotering:
168 för utskottet
55 för res. 33
64 avstod
62 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
39 s, 8 m, 16 v, 5 mp |
|
För res. 33: |
20 c, 22 fp, 3 mp, 10 kds |
|
Avstod: |
58 m, 6 mp |
|
Frånvarande: |
22 s, 14 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds |
|
Lennart Fridén, |
Stig Rindborg och Birgitta Wistrand (alla m) samt |
Elisa Abascal Reyes (mp) anmälde att de avsett att avstå från att rösta
men markerats ha röstat ja.
Mom. 41 (obligatoriska praktikplatser)
1. utskottet
2. res. 35 (v)
Votering:
272 för utskottet
16 för res. 35
61 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 67 m, 20 c, 22 fp, 14 mp, 10 kds
Förres. 35: löv
Frånvarande: 22 s, 13 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Prot. 1994/95:82
30 mars
Mom. 52 (medel till småföretagsinsatser)
1. utskottet
2. res. 41 (c, fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 66 (avskaffande av statsbidrag till permitteringslöneersättning
m.m.)
1. utskottet
2. res. 53 (v)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 68 (återgång till en allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäk-
ring)
1. utskottet
2. res. 55 (c, fp, kds)
Votering:
166 för utskottet
52 för res. 55
71 avstod
60 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 16 v, 11 mp
För res. 55: 20 c, 22 fp, 10 kds
Avstod: 68 m, 3 mp
Frånvarande: 22 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 69 (förändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m.)
1. utskottet
2. res. 58 (mp)
Votering:
195 för utskottet
14 för res. 58
78 avstod
62 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 137 s, 2 m, 20 c, 10 fp, löv, 10 kds
För res. 58: 14 mp
Avstod: 66 m, 12 fp
Frånvarande: 24 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Votering:
218 för utskottet
68 för res. 1
63 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 136 s, 20 c, 22 fp, löv, 14 mp, 10 kds
För res. 1: 68 m
Frånvarande: 25 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 3 (kommunala energi- och miljörådgivare)
1. utskottet
2. res. 3 (v, mp)
Votering:
258 för utskottet
30 för res. 3
61 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 67 m, 20 c, 22 fp, 10 kds
Förres. 3: löv, 14 mp
Frånvarande: 22 s, 13 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 4 (utvidgning av byggfelsförsäkringen)
1. utskottet
2. res. 4 (v, mp)
Votering:
258 för utskottet
30 för res. 4
1 avstod
60 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 67 m, 20 c, 22 fp, 10 kds
Förres. 4: löv, 14 mp
Avstod: 1 m
Frånvarande: 22 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 5 ("Svensk Husprovning AB")
1. utskottet
2. res. 5 (v, mp)
Votering:
257 för utskottet
29 för res. 5
1 avstod
62 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 67 m, 20 c, 21 fp, 10 kds
Prot. 1994/95:82
30 mars
Prot. 1994/95:82
30 mars
Förres. 5: löv, 13 mp
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 22 s, 13 m, 7 c, 5 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 7 (användning av återluft)
1. utskottet
2. res. 7 (fp)
Votering:
253 för utskottet
35 för res. 7
1 avstod
60 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
139 s, 68 m, 20 c, 15 v, 1 mp, 10 kds |
|
För res. 7: |
22 fp, 1 v, 12 mp |
|
Avstod: |
1 mp |
|
Frånvarande: |
22 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds |
Mom. 11 (gränsvärden för radon)
1. utskottet
2. res. 9 (v, mp)
Votering:
258 för utskottet
30 för res. 9
61 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
139 s, 68 m, 19 c, 22 fp, lOkds |
|
För res. 9: |
16 v, 14 mp |
|
Frånvarande: |
22 s, 12 m, 8 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds |
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (Kungliga hov- och slottsstaten)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
Votering:
265 för utskottet
16 för res. 1
5 avstod
63 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
136 s, 67 m, 20 c, 20 fp, 12 mp, 10 kds |
|
För res. 1: |
16 v |
|
Avstod: |
2 s, 1 fp, 2 mp |
Frånvarande: 23 s, 13 m, 7 c, 5 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds Prot. 1994/95:82
Elisa Abascal Reyes (mp) anmälde att hon avsett att rösta nej men 30 mars
markerats ha röstat ja. ------------------
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 3 (Regeringskansliet m.m.)
1. utskottet
2. res. 2 (m)
3. res. 3 (v, mp)
Förberedande votering:
78 för res. 2
30 för res. 3
181 avstod
60 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Huvudvotering:
193 för utskottet
68 för res. 2
28 avstod
60 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 20 c, 22 fp, 2 v, 10 kds
För res. 2: 68 m
Avstod: 14 v, 14 mp
Frånvarande: 22 s, 12 m, 7 c, 4 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (riskerna från lågdosstrålning)
1. utskottet
2. res. (mp)
Votering:
270 för utskottet
17 för res.
62 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För uskottet: 139 s, 67 m, 20 c, 21 fp, 13 v, 10 kds
Förres.: 3 v, 14 mp
Frånvarande: 22 s, 13 m, 7 c, 5 fp, 6 v, 4 mp, 5 kds
Mom. 2 — 6
Kammaren biföll utskottets hemställan.
7
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU23
Anslag till Tullverket, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 1 CARL FREDRIK GRAF (m)
Herr talman! Jag har flera gånger tidigare debatterat anslaget till
Tullverket i denna kammare. Årets debatt kommer emellertid att skilja
sig från tidigare års debatter på grund av de organisatoriska och andra
förändringar som blir följden av regeringens förslag.
Till grund för den diskussion som vi nu skall föra ligger naturligtvis
Sveriges medlemskap i EU. Generaltullstyrelsen gjorde i december en
bedömning som innebar att det skulle vara möjligt att minska antalet
anställda vid Tullverket med 522 personer. Det skulle motsvara den
andel som kunde frigöras på grund av de förenklingar i den EU-interna
handeln som blir följden av medlemskapet. Ambitionerna vad gäller
bekämpning av narkotikainförsel skulle kunna bibehållas och på sikt
ökas.
Regeringen gick emellertid i budgetpropositionen betydligt längre
och föreslog att Tullverket skulle minskas med en tredjedel i förhållan-
de till dagens situation. Utifrån moderata utgångspunkter var detta
naturligtvis oacceptabelt av flera skäl.
Till att börja med vill jag nämna en principiell utgångspunkt. Ett
fritt samhälle med fria ansvarstagande medborgare kräver en stark ram,
en ram som svarar för medborgarnas skydd och som kan anses utgöra
ett väsentligt inslag i en demokrati. Utan att gå vidare i den debatten
vill jag ändå peka på att t.ex. försvaret, Polisen, rättsväsendet och Tul-
len har viktiga uppgifter i det perspektivet. Det är därför ingen slump
att vi moderater på just dessa områden, där vi anser staten har ett
grundläggande ansvar, är beredda att gå längre än vad regeringen gör i
budgetpropositionen. För Tullens del är det kanske främst fråga om att
medverka till att droger inte förs in i landet. Det är ett exempel på en
uppgift som varken kan eller skall utföras av andra än statens företräda-
re. Den typen av verksamhet skall därför finansieras via statens budget.
En utskottsmajoritet bestående av socialdemokrater och miljöpartis-
ter har underkänt regeringens förslag och lagt fram ett nytt som innebär
att personalminskningen inte blir lika stor som den annars skulle ha
blivit. Dessutom medverkar utskottsmajoriteten till att göra inslaget av
offentligrättsliga avgifter till ett viktigt inslag i finansieringen. Avgif-
terna beslutas inte av riksdagen, utan av regeringen, som i sin tur dele-
gerat dessa vidare till Tullen. Riksdagen frånhänder sig därigenom en
viss del av den styrning som beslut av anslagstilldelning normalt inne-
bär. En ny princip börjar att få fotfäste vars konsekvenser nog alla inte
är på det klara med.
Vi får därför den litet udda figuren att utskottets anslag understiger
regeringens. Likväl anser man sig klara att göra en något mindre ned-
dragning av personalstyrkan än vad regeringsförslaget hade inneburit.
Det moderata alternativet innebär dels att Tullen långsiktigt får 300
årsarbetskrafter utöver regeringens förslag, dels att personalminskning-
en inte sker lika snabbt. Vårt förslag innebär att Tullen får exakt det
anslag som Tullen själv har anmält till regeringen med utgångspunkt i
den utredning som presenterades i december 1994. Vi har ansett oss ha
ett åtagande från diskussionerna i folkomröstningen om EU, där vi
argumenterade för att kontrollen av drogtrafiken över gränserna inte
skulle bli sämre, utan på sikt bättre, genom ett ökat samarbete mellan
medlemsländerna. Både i sak och med hänsyn till vad som sagts i de-
batten ser vi inga möjligheter att klara uppställda mål med de minsk-
ningar som regeringen har föreslagit.
Jag beklagar att det inte gått att få en bredare samverkan i anslags-
frågan. Det hade varit en styrka att kunna ge en entydig signal vad
gäller möjligheten för Tullen att leva upp till de ambitioner för verk-
samheten som riksdagen ställer upp.
Tullen får nu en helt ny organisatorisk ram som en konsekvens av
neddragningarna. Tullnärvaron kommer att minska på vissa orter. Mot
bakgrund av detta är det viktigt att lyfta fram behovet av att utveckla
samarbetet med Polisen inte minst med anledning av frågan om klassi-
ficering av flygplatser som jag strax skall återkomma till. Vad gäller
Tullens gränskontrollverksamhet och Polisens narkotikabekämpande
aktiviteter finns det möjligheter till ytterligare samverkan.
I detta sammanhang vill jag också föra fram något av det som tas
upp i vår kommittémotion med Gun Hellsvik som första namn och som
delvis behandlas i ett annat utskott. Tullen har en roll att spela i det
som ofta följer av narkotikabrottslighet, nämligen ekonomisk brottslig-
het. Det krävs ett ökat mått av samarbete mellan berörda myndigheter, i
det här fallet polis, åklagare och skatteförvaltning. Ett samspelat
svenskt agerande från olika myndigheter kommer att leda till fram-
gångar i kombination med det utbyte av erfarenheter mellan länder som
kommer att kunna ske i ökad utsträckning.
Jag vill emellertid även lyfta fram att regeringen på ministerrådets
möten och i andra sammanhang aktivt måste ge politiska signaler som
ger stöd för en restriktiv narkotikapolitik. Vi skall utnyttja medlemska-
pet för att bilda opinion mot de krafter som vill liberalisera narkotikan.
Jag är samtidigt glad över att utskottet uttalar att narkotikakontrol-
len i fortsättningen skall vara en högt prioriterad verksamhet för Tullen.
Det är för oss moderater viktigt att denna fråga står högt upp på agen-
dan. Jag vill nämna att vi återkommer med ytterligare synpunkter i
kontrollfrågan efter den remissomgång som pågår med anledning av
EU-gränskontrollutredningens förslag och den proposition som skall
följa på den.
I betänkandet finns vidare en reservation om tulltillägg, en företeel-
se som diskuterats många gånger i denna kammare. Jag nöjer mig den-
na gång med att konstatera att tulltilläggen uppfattas som en provoka-
tion. Det är en sanktionsmöjlighet från myndigheterna som inte borde
förekomma.
För många människor förknippas Tullen inte bara med narkotikabe-
kämpning utan även med service till näringslivet. Handeln med EU-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
10
länderna förenklas, men handeln med tredje land har i vissa avseenden
blivit krångligare. EU:s regelverk har visat sig svårare att överblicka
för Tullen och näringslivet än vad många trott. Det finns ingen anled-
ning att blunda för detta. Men det finns välgrundad anledning att för-
moda att både Tullen och näringslivet under en övergångstid kommer
att få ökade arbetsuppgifter i detta avseende. Mot den bakgrunden ter
sig utskottsmajoritetens lösning av anslagsärenden mindre välbetänkt.
Hela personalneddragningen, ehuru något mindre än den av regeringen
föreslagna, skall verkställas snarast. Vårt förslag hade givit utrymme
för att se till utvecklingen och vid nästa budgetproposition kunna dra
slutsatser vad gäller dimensioneringen av servicen till bl.a. näringslivet.
De ofta långa avstånden mellan t.ex. exportör och kontrolltullanstalt
gör tullnärvaron till en viktig parameter när det gäller beslut om före-
tagsetableringar m.m. Vårt budgetförslag skall ses mot bakgrund av
inte bara narkotikakontrollen utan i lika hög grad med anledning av den
service som Tullen skall kunna ge till näringslivet.
När det gäller möjligheter att konkurrera på lika villkor över hela
landet och gentemot företag i andra länder är inte minst klassificeringen
av flygplatserna viktig. I betänkandet behandlas också denna fråga, och
det framgår att regeringen avvaktar resultatet av de överläggningar som
nu pågår mellan Luftfartsverket och Tullen. Efter det att betänkandet
justerats har det via medier kommit till vår kännedom att det finns stor
skillnad mellan Tullen och Luftfartsverket i synen på hur många flyg-
platser som skall räknas som internationella gemenskapsflygplatser.
Luftfartsverket nämner 21 stycken utöver de tre som Tullen talar om.
Med anledning av dessa uppgifter kommer på moderat initiativ en
hearing att äga rum i trafikutskottet den 27 april. Vi anser det viktigt att
riksdagen skaffar sig ytterligare information i denna fråga innan vi tar
ställning. Hearingen kommer att ge oss denna möjlighet. Eftersom
utgångspunkterna förefaller vara väldigt olika för Tullen respektive
Luftfartsverket finns det anledning för oss att bedöma frågan på nytt.
Vid det tillfället är det viktigt att också Finansdepartementet ges till-
fälle att ge sin syn på saken. Enligt uppgift har regeringen strax före jul
fattat beslut om att endast anmäla våra tre största flygplatser samt svä-
varterminalen i Malmö som gemenskapsflygplatser till EU-kommissio-
nen. Det är mot bakgrund av den stora skillnaden mellan regeringens
beslut och Luftfartsverkets inställning som det finns all anledning för
skatteutskottet att på nytt upp frågan. Med i dag tillgänglig information
anser vi att Sverige bör anmäla 24 flygplatser som gemenskapsflygplat-
ser i enlighet med vad Luftfartsverket har anfört. Vi litar på att rege-
ringen har samma uppfattning och vill därför inte frånhända riksdagen
möjlighet att påverka beslut i detta ärende.
Det är onekligen märkligt att Sverige, med stora ytor och omfattan-
de inrikestrafik som ansluter till utrikestrafiken, enbart skulle kunna
komma att få tre, möjligen fyra, gemenskapsflygplatser. Denna siffra
kan jämföras med att Finland vill ha 16, lilla Danmark 7, Spanien och
Storbritannien vartdera 35, Frankrike 110 etc. Vi får dessutom inte
glömma att en lång rad transporter av både gods och personer äger rum
vid sidan om den reguljära flygtrafiken. Det är viktigt att utskottet i
denna för landet så väsentliga fråga får belyst konsekvenserna för nä-
ringslivet och de regionala utvecklingsmöjligheterna.
Jag yrkar därför, herr talman, på återremiss av betänkandet för för-
nyad prövning av frågan om klassificering av flygplatser. Syftet är att
utskottet genom att ta del av synpunkterna på hearingen och övriga
fakta som efter hand kommit fram skall kunna göra en fördjupad be-
redning av ärendet. Jag vill emellertid understryka att vi inte har någon
annan mening vad gäller vårt förslag till anslag till Tullen eller övriga
ställningstagande som finns i betänkandet. För den händelse att yrkan-
det om återremiss inte skulle vinna majoritet är mitt andrahandsyrkande
bifall till reservation 1 avseende anslaget.
Anf. 2 ROLF KENNERYD (c)
Herr talman! Att på sakliga grunder beräkna omfattningen av ansla-
get till Tullen torde vara en av de allra svåraste uppgifterna i årets
budget. Å ena sidan står det att den totala hanteringsvolymen inom
Tullens ansvarsområde kraftigt minskat till följd av EU-inträdet, fram-
för allt när det gäller klareringsverksamheten. Å andra sidan framstår
det som utomordentligt angeläget att Tullens del i ansvaret för narkoti-
kabekämpningen kan fullföljas med minst bibehållen kvalitet. Dess-
utom ställer näringslivets positiva utveckling krav på kvalitet, snabbhet
och flexibilitet i dokumenthantering och kontroll av varor.
Det är denna besvärliga balansgång som utskottet haft att hantera.
Den hanteringen har inte underlättats av att regeringens beredning av
ärendet av tidsskäl eller av andra skäl varit klart bristfällig. Utskottets
hantering av ärendet har däremot underlättats och möjliggjorts tack
vare en rad uppvaktningar och därutöver ett betydande flöde av infor-
mation av olika slag. Ur detta tillkommande informationsutbyte har
utkristalliserats en för hela utskottet gemensam uppfattning att anslaget
bör ökas så att det motsvarar 250-300 anställda utöver regeringens
förslag. Jag beklagar i likhet med Carl Fredrik Graf att det inte varit
möjligt att inom detta intervall nå en för hela utskottet gemensam slut-
lig uppfattning.
Ärligheten påbjuder att jag säger att en nivå inom detta intervall
naturligtvis kan vara lika rätt som en annan nivå inom intervallet. Det
är nämligen inte säkert att marginellt högre anslag verkligen ger bättre
kvalitet i verksamheten. Det konstaterandet baseras bl.a. på en genom-
gående iakttagelse av ett stort antal kontakter under ärendets hantering,
nämligen att det finns ett påtagligt behov och även möjligheter för
ändrade rutiner och arbetssätt inom Tullverket, ändringar som inte
enbart är påkallade av förändrade förutsättningar efter EU-inträdet.
Det som omöjliggjorde den totala enigheten i utskottet på sluttam-
pen var den finansiering som regeringspartiet tillsammans med Miljö-
partiet valde, nämligen att låta näringslivet betala de ökade kostnader
som den ökade bemanningen medför. Det kan naturligtvis inte vara
riktigt att företagen skall betala för en kontrolluppgift som är av klar
samhällsansvarskaraktär.
Beträffande bakgrunden till det återremissyrkande som nyss har
framställts vill jag säga att vi i utskottet har varit helt överens om att
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
11
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
frågan om klassning av flygplatser bör hanteras av den som har ansva- |
för sig behöver värnas. Men i den situation som har uppkommit, och
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
som har blivit akut efter utskottsbehandlingen, ter det sig emellertid Anf. 3 ISA HALVARSSON (fp) Herr talman! Narkotikabekämpningen är viktig i vårt land. Eftersom Men EU förbjuder inte gränskontroller i alla sammanhang. Enligt Det fordras att varje land ger sina kontrollmyndigheter de befogen- Gränskontroller är betydligt effektivare och mindre resurskrävande Det är naturligtvis lättast att fånga upp inresande narkotikasmuggla- Men den tullkontroll som skall förekomma när Sverige är med i EU Efter många uppvaktningar och kontakter står det för oss i Folkpar- Det har också visat sig att EU:s tullregler mot tredje land är ytterligt |
12
anpassad funktion. Den svenska lagstiftningen får inte heller övertolka
EU:s regelverk.
Det har också visat sig att svenska utredningar inte heller har beak-
tat de förändringar inom EU som har gällt jordbruksprodukter och det
krångel som förekommer, t.ex. med bidragsgodset. Anita Gradin har,
som kommissionär inom EU, påvisat mängder med fusk som förekom-
mer när det just handlar om bidragsgods. Det är viktigt att vi från
svensk sida hjälper till så att man inte får det här stora fusket.
Det är alltså stora inkörningsproblem i och med vårt medlemskap.
Tullen har svårt att hinna med. En stor del av orsaken till det rådande
balansläget säger man från tullens sida har att göra med att tulldatasys-
temet inte fungerar bra. Speciellt på exportsidan är det långa väntetider.
Lösningen på de här problemen är Generaltullstyrelsens sak. Men vi
menar att man skyndsamt måste göra någonting åt det här.
Tulltilläggen menar vi bör avskaffas. Det är mycket besvärligt att
korrekt behärska de gällande bestämmelserna på tullområdet. Det är
komplicerat för företagen, och då är det viktigt att man inte lägger på
ytterligare bördor i form av en sanktionsavgift. Därför måste, menar vi,
ursäkter på grund av den mänskliga faktorn erkännas utan avgiftsdebi-
tering, så att Tullverket kan använda sina knappa resurser, för man
kommer fortfarande att ha knappa resurser, till att underlätta för företa-
gare att klara de här nyheterna och inte till att administrera det merarbe-
te som de här sanktionsavgiftema ger.
Jag står naturligtvis bakom de tre motioner som Folkpartiet har
väckt. Men för att underlätta för kammaren vill jag enbart yrka bifall
till reservation 1.
Vi vill från Folkpartiets sida också ställa oss bakom återremissyr-
kandet. Det har tillkommit nya saker efter det att vi har behandlat frå-
gan i utskottet. Jag tycker också att det är viktigt att vi kan få avvakta
hearingen den 27 april och att vi inte återkallas efter någon timme, som
brukligt är och som redan har skett, för att återuppta ärendet.
Jag tycker att utskottet skulle kunna ta allvarligt på frågan om
klassningen av internationella gemenskapsflygplatser, som faktiskt
betyder mycket för den regionala utvecklingen. Det vore ett elände,
tycker jag, om man skulle begränsa de här flygplatsernas utvecklings-
möjligheter. Det snedvrider konkurrensen, men innebär också att man
får en ytterligare koncentration av företagsetableringar till de tre stor-
stadsområdena, och det finner jag mycket olyckligt.
Anf. 4 LARS BÄCKSTRÖM (v)
Herr talman! Jag läste en sentens någon gång som var på latin. Det
var stiligt. Men fritt översatt lät det ungefär: Milt i tonen, starkt i sak.
Det försöker jag leva efter. Men jag är inte så säker på att jag klarar av
det i den här debatten, vad gäller mildheten i tonen i alla fall. Det andra
är jag säker på att klara.
Tulldebatterna brukar inte vara långa vad gäller antalet inlägg, in-
läggens tid eller antalet debattörer. Men den här gången har vi en lång
talarlista. Det visar att kammaren skall fatta beslut i viktiga principiella
frågor. Det är frågor som rör tullskyddet vid Sveriges gränser. Man må
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
13
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
kalla de gränserna för yttre eller inre, de är fortfarande Sveriges grän- |
Sveriges riksdag ett direkt ansvar.
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
Det här rör ytterst EU-omröstningen. I den omröstningen hade vi Så gick Sverige med. Det skulle ju inte bli något problem, för alla Generaltullstyrelsen redovisade i december 1994 att det gick att Sedan blev det januari. Då hade Finansdepartementet berett den här Hur kom Finansdepartementet fram till detta? Har vi läst någon ut- Det är viktigt att kunna spara i dessa tider med dåliga statsfinanser, Många var oroade. Snart visade det sig att motionärernas oro snara- Fakta talar för sig själv. Sedan fick vi ännu mer fakta när vi tittade |
|
14 |
skatteutskottet har gjort. Men i det fall då det i Sverige finns tre para- |
grafer i mitten av en A4-sida som reglerar elektroniska komponenter
finns det i EU-rätten tjocka luntor. Det är en fördel om man har en
civilingenjörsexamen i elektronik när det gäller att förstå regelverket.
Det ställs nya krav på utbildning och insatser för att man skall klara av
EU:s regelverk.
I den mån Finansdepartementet hade något underlag hade man tittat
på hur mycket tid som hade använts till klarering. Sedan hade man bara
gjort någon statistisk medelvärdesberäkning. Men i statistiska värden
döljer sig en verklighet, och i det som ofta bara stumt bokfördes som
klarering ingick väsentliga delar av kontroll. Det vet de som har arbetat
med frågorna på riktigt. Man kan inte begära att alla tjänstemän på
Finansdepartementet skall veta om detta, men därav fick vi det dåliga
förslaget från regeringen.
Alla här i korridorerna och i skatteutskottets sessionssal insåg snart
att regeringsförslaget inte hade några möjligheter att gå igenom. Soci-
aldemokrater i denna riksdag är lojala mot sin regering. Det skall de
naturligtvis vara, men jag tror att alla socialdemokratiska ledamöter i
utskottet insåg att detta förslag var orimligt, särskilt de ledamöter som
hade insyn i Tullverkets verksamhet. Alla insåg att regeringens förslag
skulle förlora. Frågan var inte om man skulle förlora, utan med hur
mycket. Detta diskuterades nogsamt i utskottet.
Vänsterpartiets lösning var enkel. Vi sade att man skulle minska
sparbetinget för kommande budgetår med 75 miljoner kronor. Sedan
skall en strukturutredning göras som inte bara tar hänsyn till teorier om
hur EU påverkar den svenska tullverksamheten utan till hur EU i verk-
ligheten påverkar tullens verksamhet och behov av kontroll och skydd
mot farligt gods, narkotika i synnerhet. Man skall ta hänsyn till verklig-
heten och göra en strukturutredning och sedan fatta beslutet om den
långsiktiga sparplanen för de två kommande åren. Detta är det rimliga
förhållningssättet i denna svåra fråga. Allt annat är dåliga eller mindre
dåliga lösningar.
Herr talman! Miljöpartiet har i princip samma förslag som Vänster-
partiet. Det gladde mig som vänsterpartist mycket. Men utskottet av-
styrker Vänsterpartiets förslag och fattar beslut som tillgodoser Miljö-
partiets förslag. Nu kommer det märkliga, herr talman: det är samma
förslag. Ledamöter här i kammaren och ledamöter vid terminalerna! Är
det inte fantastiskt att två identiska krav i utskottet leder till ett enda
beslut som gör att det ena kravet avstyrks och det andra tillgodoses?
Det här strider mot normal logik men tydligen inte mot den politis-
ka logiken i vissa partier. Jag menar att vanlig logik bör råda även i
politiken. Jag anser, herr talman, att utskottet gör en riktig bedömning
när man säger att man har avstyrkt Vänsterpartiets motion. I den me-
ningen gör man en riktig bedömning. Man har avstyrkt den. Det är
korrekt. Men hur kan man samtidigt ha tillgodosett Miljöpartiets mo-
tion om att anslagen skall ökas med 75 miljoner? Det är ganska
knepigt, för att uttrycka det försiktigt.
Läs på sidan 11 i detta betänkande! Där står:
”Utskottet anser att en anslagsnivå för helår räknat om 75 miljoner
kronor över den nivå som regeringen har föreslagit är en rimlig avväg-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
15
|
Prot, 1994/95:82 30 mars |
ning.” Då kan man behålla 250 tjänster fler än regeringen föreslår. Då |
och det är helt fantastiskt, att ”takten i besparingsplanen bör ändras så
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
att tyngdpunkten i besparingen i stället förläggs till budgetåret 1995/96 föreslår att man skall ge 75 miljoner extra till Tullverket. Det förslaget Det här går i motsatt riktning. Att man kan anse att man tillgodoser Herr talman! Den talartid som jag anmälde är tyvärr slut. Annars Jag vill yrka bifall till Vänsterpartiets reservation under mom. 1. Vi Jag vill också, herr talman, yrka bifall till Vänsterpartiets reserva- Anf. 5 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) Herr talman! Tullverkets arbetsvolym minskar kraftigt som en kon- Regeringen har i sitt budgetförslag inte tagit hänsyn till att det i kla- Det finns många löften från ledande politiker angående gränskon- |
|
16 |
Hur mycket är det uttalandet värt i dag? Det är regeringen som har |
bevisbördan för att en 30-procentig neddragning av resurserna kan
göras utan att kontrollverksamheten påverkas negativt.
Längs de svenska kuststräckor som är belägna mellan de s.k. kon-
trollpunkterna, dvs. gränskontrollövergångsställen där tull- och polis-
personal är verksamma, kommer kontrollen att vara i det närmaste
obefintlig om inte patrullverksamhet i samverkan sätts in.
Det är framför allt Sydsverige som är mest utsatt. Denna hotbild
måste beaktas.
Varje år passerar ca 10 miljoner resenärer Helsingborg. På mindre
än tio minuter kan man nå Sveriges kust från Danmark med en egen
motorbåt. Det tar endast en timme att nå Christiania i Köpenhamn från
Helsingborg. Det kommer i praktiken att bli fritt fram för den s.k.
myrtrafiken, dvs. svenska ungdomar och andra som åker till Köpen-
hamn eller Amsterdam med pengar på fickan och tar med sig mindre
partier hem för eget bruk eller för försäljning på hemorten. Det är oer-
hört viktigt att ungdomar fångas upp tidigt i livet innan de sjunkit allt-
för djupt ned i drogträsket, då det är svårare att sluta med missbruket
och kostnaden för samhället är mångdubbelt större.
Smugglare söker den svagaste kontrollpunkten. Med en nedtrappad
kontroll vid Sveriges inre gränser mot EU torde man kunna förvänta att
t.ex. amfetaminkurirer österifrån väljer att ta vägen via Danmark och
Tyskland för att nå sina mål i norra Skandinavien i stället för att ta
risken att utsättas för kontroll i Ystad eller Karlskrona.
Beträffande priset på narkotika har det kommit alarmerande uppgif-
ter från åklagarmyndigheten i Malmö att narkotikamarknaden i Malmö
i stort sett är mättad. För ett år sedan kostade amfetamin 200-300 kro-
nor per gram, i dag kostar samma mängd ca 70 kr. Dessutom är det
polska amfetaminet, som är på frammarsch, mycket starkare än tidiga-
re, vilket gör att det kan spädas ut mer och ge fler doser. Ett sjunkande
pris tyder på en ökad tillgång på narkotika. Bl.a. har man i Landskrona
kunnat konstatera en kraftig ökning av rökheroinet, främst bland ung-
domar, och detta är en ny företeelse. En viktig uppgift för samhället är
att kartlägga prisbilden och tillgången på narkotika i Sverige som hel-
het.
Den fasta tullnärvaron kommer att minska på ett tiotal orter i Sveri-
ge. Det kommer att innebära försämringar för service till företagen och
kontrollverksamheten. Det kan komma att bli problem för svenska
företag som skall exportklarera i Sverige. Vi kan rimligen inte accepte-
ra att det försvåras för svenska företag så att de hamnar i ett underläge
gentemot utländska företag. Regelfloran är helt ny och företagen behö-
ver hjälp och rådgivning.
Herr talman! Narkotikabekämpningen är en mycket viktig fråga. Jag
hade hoppats på en bred uppgörelse i riksdagen för att ge Tullen ett
högre anslag. I början av ärendets handläggning såg det ut som om det
skulle gå. Jag beklagar djupt att inte Miljöpartiet hade litet is i magen,
utan i stället hade bråttom att göra upp med Socialdemokraterna på en
alltför låg ambitionsnivå. Det finns ingen motsättning mellan vissa
avgiftshöjningar för företagen och ett ökat anslag. Men jag inser att
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Miljöpartiet i uppgörelsen med Socialdemokraterna har bundit upp sig |
Kristdemokraterna anser vissa avgiftshöjningar vara rimliga. Det
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
handlar om minskad kredittid och förseningsavgift för företagen, som Narkotikabekämpning är ett allmänt intresse, inte i första hand ett Motionen från kristdemokraterna innehåller förslag om höjning av Tullen saknar i dag möjlighet att få del av bl.a. flygbolagens passa- Sedan årsskiftet krävs vid inre gräns någon form av misstanke för Under januari och februari i år gjorde Tullen 199 beslag. Detta skall Det är för tidigt att dra några slutsatser på grundval av dessa siffror, Schengenavtalet som trädde i kraft den 26 mars innebär att gräns- Det är intressant att konstatera att man i Tyskland, som är ett av de |
|
18 |
sju länderna i Schengenavtalet, förstärker tullen i stället för att minska |
den. Tullkriminalen Köln bestod under 1993 av 300 personer och har
förstärkts under 1994 och 1995 för att nästa år uppgå till 600 personer.
Vidare har man inom tyska tullen infört s.k. mobila kontrollgrupper
(MKG) med mycket gott resultat. Jag upplever att vi har mycket att lära
av Tyskland beträffande arbetet mot narkotikan.
Herr talman! Det måste ske en skyndsam utvärdering av effekterna
för kontrollverksamheten av bl.a. narkotika och tullverksamheten i
övrigt. Jag uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att utvärderingen
blir genomförd. Det är angeläget att regeringen noga följer konsekven-
serna av besparingarna.
Jag är övertygad om att det kommer att behövas mer resurser till
Tullen. Jag kommer att följa utvecklingen mycket noga och ställa rege-
ringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i riksdagen till svars för
utvecklingen. Jag kan lova att jag återkommer i ärendet.
I dag yrkar jag återremiss av ärendet. Skälet är att det inte är klart
hur många internationella gemensamhetsflygplatser vi skall ha i Sveri-
ge. Tullverket vill endast ha de nuvarande tre, men Luftfartsverket vill
ha 24 stycken. Regeringen skall fatta beslut senare i år.
Riksdagen bör inte avsäga sig möjligheten att påverka regeringens
beslut. Vi bör avvakta till dess att denna fråga är bättre utredd.
Om ärendet inte återremitteras i dag yrkar jag i andra hand bifall till
reservationerna 3, 6 och 7.
Anf. 6 SVERRE PALM (s)
Herr talman! Årets tulldebatt med anledning av Tullens anslags-
framställan skiljer sig mycket från tidigare års tullärende. Vi har dels
att ta ställning till en anslagsframställan som omfattar 18 månader, dels
till en historisk neddragning av tullverksamheten som ett led i Sveriges
medlemskap i den europeiska unionen.
EU-medlemskapet medför betydande förändringar av Tullens ar-
betsuppgifter. EU:s mer komplexa tullprocedur skall tillämpas av den
svenska Tullen och det tillkommer också vissa uppgifter såsom kvot-
och licenshantering. Medlemskapet leder dock till kraftigt minskade
arbetsvolymer inom Tullverket. Minskningarna rör främst klarerings-
verksamheten, men även andra områden berörs. Förändringarna inne-
bär att ca 65 % av all klarering av gods och transporter bortfaller. Med
hänsyn till att klareringsverksamheten utgör mer än 50 % av Tullver-
kets operativa verksamhet är minskningen av arbetsuppgifterna mycket
stora. Förändringarna av Tullverkets arbetsvolym innebär naturligtvis
att personaldimensioneringen måste anpassas till de nya förutsättning-
arna.
Herr talman! I skatteutskottets betänkande 1994/94:SkU23 tillstyr-
ker utskottet merparten av de besparingar i tullverksamheten som före-
slås i propositionen. Vi har under ärendets beredning fått synpunkter
från Tullverket, tullfacket, näringslivet och organisationer som arbetar
mot droger. Detta har lett till en överenskommelse mellan Socialdemo-
kraterna och Miljöpartiet så att Tullen kan behålla 250 tjänster mer än
vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Detta betyder att nar-
kotikakontrollen kan förstärkas och att servicen till näringslivet förbätt-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
ras. För att nå samma besparingsmål som regeringen satt upp föreslår vi |
ringarna skall tidigareläggas så att de kan vara helt genomförda under
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
budgetåret 1997. Vi har också enats om att en utvärdering skall göras av vilka effek- Jag skall också säga något om reservationerna. Tre reservationer Som jag sagt tidigare så innebär uppgörelsen mellan Socialdemo- Jag vill därför fråga reservanterna: Hur finansierar ni de ökade re- Reservation 4 av Vänsterpartiet har rubriken Klassificering av Herr talman! Det känns föga stimulerande att debattera tullärendet i Det måste betecknas som att inte ta ansvar när man i dag yrkar på Den 1 juni 1994 beslutade en enig riksdag att myndigheterna har att |
20
De förslag som lyfts fram i reservation 5 av Rolf Kenneryd kommer
att beredas när remissinstanserna avgivit svar på EU-gränskontrollut-
redningens betänkande, och vi bör avvakta detta.
Även beträffande reservation 6, om kontrollbefogenheter vid inre
gräns, gäller det frågor som är föremål för remissbehandling. Vi bör
därför avvakta, så att detta arbete får slutföras.
Reservationerna 7 och 8 handlar om behovet att arbeta för enklare
tullprocedurer. Jag kan säga att Generaltullstyrelsen redan har tagit upp
detta med Finansdepartementet.
Slutligen är det reservation 9 om tulltillägg. Denna fråga har vi
snart sagt debatterat varje år sedan tulltillägget infördes 1986. Vi har
inte ändrat ståndpunkt när det gäller behovet av denna sanktionsmöj-
lighet och avstyrker därmed reservationen.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemstäl-
lan och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 7 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Herr talman! Jag skall kommentera några av de frågor som jag upp-
fattade att Sverre Palm ställde till mig i sitt anförande och dessutom
rikta några frågor till honom.
Det första gäller hur vi finansierar det här. Om Sverre Palm vill att
jag i denna replik, där jag har två minuter på mig, skall gå in på den
ekonomisk-politiska motion som vi som parti har presenterat i anslut-
ning till budgetpropositionen gör jag gärna det. Men det skulle leda till
att vi för en debatt om socialförsäkringspolitik m.m. Jag tror att Sverre
Palm inser att det inte är särskilt fruktbart att föra det resonemanget
här. Jag kan bara peka på att det moderata budgetalternativet innehåller
väsentligt fler besparingar sammantaget än vad regeringens förslag
innebär.
Nästa punkt som Sverre Palm tar upp gäller ansvar. Jag vill påstå att
vi tar ansvar för möjligheten för riksdagen att ha ett inflytande över den
regionala utvecklingen när det gäller flygtrafiken. Det är den möjlighe-
ten som vi vill utnyttja genom att återremittera ärendet, för att bereda
möjlighet att gå igenom det på ett noggrannare sätt.
Vidare säger Sverre Palm att riksdagen inte skall lägga sig i myn-
digheternas egna organisationer. Det är en uppfattning som jag delar.
Lokala verksamheter inom Tullverket bör Tullverket självt kunna fatta
beslut om inom ramen för de anslag som vi tilldelar här i riksdagen.
Den här frågan handlar emellertid inte om Tullverkets interna organi-
sation, utan det är en vidare fråga, som jag utvecklade i mitt huvudan-
förande. Det är därför som det finns anledning att se på detta på ett
annat sätt.
Jag medger gärna att även vi i utskottet kanske borde ha uppmärk-
sammat detta på ett annat sätt vid den tidigare behandlingen, men det
var först efter det att betänkandet hade justerats som vi fick de kunska-
per som vi har i dag. Det är därför som vi kan hantera det på detta sätt.
Jag vill i nästa replik ställa en fråga till Sverre Palm om finansie-
ringen.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Anf. 8 SVERRE PALM (s) replik Herr talman! Man kan fundera varför ni behöver mer information i |
fråga om gemenskapsflygplatser. Jag sade i mitt anförande att de orter
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
som utsätts och kommer att tappa tullnärvaro tillförs resurser. Med det Den här frågan debatterades den T mars. Ett frågesvar från Göran Som jag sade, utmynnar det här uppdraget i att Generaltullstyrelsen Jag vill varna för en annan sak när man vill gå in och styra. Om en Anf. 9 CARL FREDRIK GRAF (m) replik Herr talman! Det är ganska förvånande att Sverre Palm jämför riks- Sverre Palm redogjorde i sin replik för hur många parter som var För att nu inte prata bort min replik enbart på Sverre Palms inlägg, Anser Socialdemokraterna att Tullens utgifter syftar till att tillvarata Jag är mycket orolig för detta. Vi får inte glömma att företagen |
|
22 |
utsträckning lyftas över på näringslivet. |
Jag tycker att detta är en viktig principiell fråga, där Sverre Palm är
skyldig oss ett svar om hur det här skall hanteras rent principiellt.
Anf. 10 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Jag skall först säga något mer om flygplatserna. Jag är
väldigt rädd för den styrning som ni vill gå in och göra i detta avseen-
de. Vi har uppdragit åt Generaltullstyrelsen att fördela resurserna, be-
träffande narkotikabekämpningen där riskerna är störst och beträffande
näringslivet där servicebehovet är störst. Om man vill gå in och anlägga
synpunkter på detta tar man över ansvaret för narkotikakontrollen och
ansvaret för fördelningen av servicen till företagen. Det måste vara fel
åtgärd.
Beträffande anslaget tidigarelägger vi besparingarna. På så vis gör
vi vissa vinster. Vi har också föreslagit att vissa avgifter som Tullen har
att ta ut, som inte har höjts på länge utan stått stilla, skall höjas under
denna period. Det skall ge omkring 50 miljoner kronor. Det är vårt
anslagsförslag.
Anf. 11 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik
Herr talman! Först skall jag svara på frågan hur vi finansierar.
Vänsterpartiet finansierar sitt förslag inom ramen för sitt budgetförslag.
Men allmänt sett, om man enas om att tillskjuta mer medel, får det
finansieras genom nedskärningar på andra områden. Men det kan inte
vi i skatteutskottet göra - vi har bara hand om skatter.
Jag vill fråga Sverre Palm om något som måste redas ut. Det står på
sidan 12 i utskottsbetänkandet att Generaltullstyrelsen har ”för avsikt
att genomföra omorganisationen på en gång och alltså inte successivt
trappa ned verksamheten---. Personalminskningen kommer där-
med ---att vara genomförd under våren 1996.” Utskottet säger vida-
re: ”Utskottet anser att takten i besparingsplanen bör ändras så att
tyngdpunkten i besparingen i stället förläggs till budgetåret 1995/96 —
Detta är för mig komplett obegripligt. Generaltullstyrelsen skall gö-
ra det våren 1996, och utskottet säger att det i stället skall göras under
budgetåret 1995/96.
Det är ju samma sak, såvida man inte vill senarelägga besparingar-
na! Men man skall ju tidigarelägga dem, säger utskottet. Detta är en
obegriplig logik i utskottets betänkande. Det är komplett obegripligt!
Sverre Palm! Generaltullstyrelsen tyckte att det var rimligt att dra
ned med 522 tjänster. Departementet tyckte att 1 097 var rimligt. Ingen
av socialdemokraterna i utskottet motionerade om den nivån - man
accepterade den. Nu tycker ni att en rimlig nivå är 722 tjänster. Varför
ändrar ni så ofta uppfattning om vad som är en rimlig nivå på nedskär-
ningen och bantningen? I december ansåg Sverre Palm att det var 522
tjänster, tror jag, i januari 1 097, och nu 722. Ändrar ni uppfattning en
gång i månaden?
Och varför ändrar ni er? Är det inte bättre att göra en utredning,
som vi har föreslagit, och sedan fastställa hur mycket man kan skära
ned? Vore inte det en bättre metod? Hur kan ni veta att ni kan öka
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
23
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
besparingen med 50 miljoner under kommande budgetår? Vad finns det |
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
Anf. 12 SVERRE PALM (s) replik Herr talman! Generaltullstyrelsen säger att besparingarna skall vara När det sedan gäller de siffror som cirkulerar om antalet tulltjäns- Vi är överens om att de 522 tjänsterna är beroende av EU- Man gör nu om Tullverket från att vara en myndighet på tre nivåer Anf. 13 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik Herr talman! Det här är ju litet knepigt, Sverre Palm. Utskottet låter Jag tror att ni har kommit fram till 722 tjänster bara för att ni räknar Hur fick ni slantarna? Jo, genom att höja vissa avgifter. Men, Sver- Vi kan inte ha en trafikövervakning som beror på hur mycket man Det är väl bättre att göra som Vänsterpartiet föreslår: Vi gör en be- |
24
som bygger på faktisk verklighet i stället för lösa teorier eller bakläng-
esräkning.
När det gällde Norge hade vi ett faktaunderlag för att ändra antalet
tjänster från 680 till 522. Det är bättre att lita på fakta än på baklänges-
räkning.
Anf. 14 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Man kan faktiskt fundera över om det har gått Väns-
terpartiet förbi att det har gjorts en hel rad utredningar. Tullen har själv
gjort 10-12. I övrigt har det gjorts två stora utredningar om både inre
och yttre gränskontroller. Den frågan är faktiskt väl utredd!
Nu tog Lars Bäckström fram en ny siffra, nämligen 722 - vi har väl
pratat om att det är 750 tjänster som dras bort - och sade att det vida
överstiger 11%. Jag sade att vi är överens om att indragningen av de
522 tjänsterna beror på bortfall av arbetsuppgifter på grund av EU-
anslutningen. 60-65 % av dokumenthanteringen bortfaller. Detta sade
jag i mitt huvudanförande. Det är alltså skillnaden mellan 750 tjänster
och 522 tjänster som i någon mån skulle motsvara de 11 procenten.
Vi har absolut inte räknat baklänges. Vi har faktiskt haft kontakter
med generaldirektören och med Finansdepartementet för att komma
fram till den summa vi har kommit fram till.
Anf. 15 ISA HALVARSSON (fp) replik
Herr talman! Sverre Palm tyckte att vi inte tog ansvar i den här frå-
gan. Jag skulle vilja säga att vi mycket väl kan rösta och fatta beslut om
ett anslag till Tullverket nästa vecka även om vi bryter ut den del som
gäller klassificeringen av flygplatser. Som jag ser det handlar det inte
alls om att vi fördelar resurser - det handlar bara om att man anmäler
flera flygplatser på gemenskapsflygplatsen.
Vi har ju sett att den ansvarige i kommissionen betecknar den
svenska modellen som en paradox eller anomali. Den innebär att man
anmäler bara några få internationella gemenskapsflygplatser och sedan
låter tredje-lands-trafik utföras på ett antal övriga flygplatser enligt
annat tillstånd från Tullen från fall till fall för en säsong eller annan
tidsperiod.
Vi kan jämföra oss med Finland, som har anmält 16 flygplatser, och
Österrike, som har anmält betydligt fler. Ett land som Frankrike har
110. Vi riksdagsmän här i Sverige som värnar om spridningen och den
regionala utvecklingen måste ju då kunna få göra påtryckningar på
hearingen den 27 april. Det är väl inte ministerstyre? Sveriges riksdag
har väl ändå ansvar för hur regionalpolitiken bedrivs här i landet? Vi
tar ansvar för det betänkande som föreligger i dag.
Anf. 16 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Bara en kort kommentar.
Det är föga meningsfullt att i dag jämföra med vad de andra länder-
na har gjort. Vi vet inte vilket förslag vi har att vänta. Vi har en tid
utsatt för förslaget, och jag tycker att vi skall avvakta det.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
25
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
26
Anf. 17 ISA HALVARSSON (fp) replik
Herr talman! Min oro är då betydligt större än Sverre Palms.
Sverre Palm talade också om hur vi finansierar det här. Vi i Folk-
partiet menar att Sverige faktiskt inte behöver mer av höjda skatter och
höjda avgifter. Jag skall inte gå så långt som handelskammaren här i
Stockholm, som sade om de höjda tullförrättningsavgifterna att det var
stötande med sponsring av Tullen. Det är det naturligtvis inte fråga om,
men det är i alla fall fråga om en myndighetsutövning som påtvingas
företagen.
Vi har alltså sagt nej till den typen av finansiering. Vi har ett bud-
getalternativ, som ju diskuteras i andra sammanhang och där vi faktiskt
har utrymme för denna utökning av tullverksamheten utan att på något
sätt hänge oss åt höjningar av skatter och avgifter, vilket vi tror enbart
skulle ha en negativ inverkan på svensk ekonomis utveckling.
Anf. 18 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Isa Halvarsson hänvisar till handelskammaren här i
Stockholm. Vi har ett brev från den. Man säger där att man tycker att
avgiftshöjningarna inte är bra. Men vi har också fått en annan bild. I
utskottet hade vi besök av en representant för den sydsvenska handels-
kammaren. Om jag minns rätt sade han att han kunde tänka sig att före-
tagen mycket väl skulle kunna ställa upp på en del avgiftshöjningar om
det tillförde Tullen resurser så att servicen till näringslivet blev bättre.
Beträffande finansieringen vill jag säga att det faktiskt inte i tullä-
rendet finns något som visar på en enda krona av dem som ni nu be-
höver när ni åker med på det moderata tåget. Ni är ju faktiskt fripassage-
rare på det tåget - ni har inte betalat biljetten!
Anf. 19 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Sverre Palm läste upp statistik om klareringsverksam-
heten. Den skulle utgöra 50 % av Tullverkets verksamhet, och av den
skulle 60 % vara EU-relaterad. Därmed försvarade han neddragningen
med 30 %. Men tyvärr är det inte så enkelt. I området ”klarerade” ingår
också kontroll, och det har inte beaktats.
Det är också för optimistiskt av Sverre Palm att tala om att kon-
trollverksamheten och servicen nu skall förstärkas och förbättras. Det
är uppenbart för alla att det handlar om neddragningar.
Hur finansierar ni höjningen av anslaget till Tullen, frågade Sverre
Palm. Läs vår ekonomiska motion! Av den framgår det. Den är 4 mil-
jarder starkare än regeringens förslag.
Jag vill ställa en fråga till Sverre Palm: Varför skall företagen betala
höjda avgifter - i praktiken höjd skatt - för att finansiera gränskontrol-
ler av bl.a. narkotika? Är inte narkotikabekämpning ett allmänt intres-
se? Eller skall företagens avgifter enbart gå till kontroll av eller möjli-
gen service till företagen?
Anf. 20 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Det finns faktiskt företag som har en helt annan siffra
beträffande bortfallet av dokument. Jag vill lyfta in det också i debat-
ten. Det handlar om Scania i Södertälje. Över en natt blev 1 100 tull-
deklarationer per vecka bara 300. Där är alltså bortfallet av dokument
72-73 %.
Att vi inte har räknat in att det ingår kontroll i klareringsverksamhe-
ten är ett felaktigt påstående.
Avgifterna är inte till för att finansiera narkotikakontroll och service
till företagen. Det är faktiskt så att dessa avgifter finns i dag. Det är
fråga om förseningsavgifter och tullräkningsavgifter. Det är ett arbete
som man utför åt företaget.
Sedan finns också tullförrättningsavgifter. Det är något som vi har
infört för att Tullverket skall ställa upp med service på platser och på
tider där Tullverket normalt inte har service.
Anf. 21 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Det var intressant att höra att avgifterna inte är till för
att förbättra gränskontrollen av narkotika eller service till företagen.
Avgifterna skall bara tas in, men i så fall inte göra någon nytta alls. Det
var ett mycket intressant uttalande.
Jag tycker att argumentationen är ologisk. Man motiverade de höjda
avgifterna med att det skulle tillföras resurser. Det skrevs också att vi
nu skall kunna få en bättre narkotikabekämpning. Vad är det egentligen
som gäller? Skall avgifterna användas till narkotikabekämpning eller
inte?
Anf. 22 SVERRE PALM (s) replik
Herr talman! Michael Stjernström tolkar mig helt fel. Avgifterna in-
går faktiskt i Tullens budget i vissa avseenden. I vissa avseenden ingår
de i regeringens budget. Det är detta vi har intecknat när vi har gjort
upp den finansiering som nu föreligger för beslut.
Anf. 23 RONNY KORSBERG (mp)
Herr talman! Vi har hört ett antal inlägg i debatten hittills av varie-
rande intensitet och saklighet. Det mesta är därmed redan sagt i debat-
ten. Därför skall jag försöka fatta mig ganska kort.
Vi tycker precis som företrädarna för de andra partierna som här
har talat om att narkotikakontrollen vid gränserna är otroligt viktig och
måste prioriteras. Det är också precis vad som står i betänkandet.
Miljöpartiet tycker också att det ser litet för drastiskt ut att skära
ned Tullens resurser så att man blir tvungen att göra sig av med 1 000
tjänster. Därför är vi ganska glada över att vi har kunnat medverka till
att det nu gäller 750 tjänster i stället. Vi har kunnat se till att man fick
250 extra tjänster - för att kunna klara av den här kontrollen och för att
kunna upprätthålla nivån på servicen till näringslivet.
Jag tycker att den kanske mest sansade och korrekta beskrivning
som vi har fått här levererades av Rolf Kenneryd. Han konstaterade
mycket sakligt att det inte finns någon som egentligen skulle kunna
påstå att 250 eller 300 tjänster är den absoluta sanningen. Så är det ju,
handen på hjärtat, alla ni som med iver och entusiasm deltar i den här
debatten.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
27
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Det är en ganska svår fråga. Vi har haft många uppvaktningar, och |
ning från en mycket bred majoritet är att nivån 250-300 tjänster är
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
rimlig och relevant. Det är väl egentligen bara Vänsterpartiet som inte Dessutom har vi sagt att eftersom det är så besvärligt är det viktigt Vi har också fått med i betänkandet att det skall göras en sådan upp- Ytterligare en punkt gäller finansieringen. Det är väldigt många som Jag tycker att det är litet anmärkningsvärt att Miljöpartiet är det en- Om man skall döma av den intensitet i angreppen som kommer från Jag vill kommentera ytterligare en sak, nämligen flygplatserna. Vi |
28
Jag har själv tagit del av de PM som Luftfartsverket har skickat till
Tullen i det här ärendet. I dag på förmiddagen har jag faktiskt talat med
generaltulldirektören själv och frågat hur diskussionerna går. Jag har
även talat med Luftfartsverkets förhandlare Lennart Nilsson. Man har
haft tre möten enligt den uppgjorda modellen. Man är på väg åt det
hållet att fler flygplatser i landet förmodligen kommer att klassas,
eftersom förnuftiga människor har fått ansvaret för det här.
Jag kan inte förstå de partier som står här och säger att detta skall
riksdagen bestämma och att skatteutskottet skall lägga sig i var vi skall
ha internationella flygplatser. Det är för mig helt ofattbart. Men jag är
antagligen för ny i den här branschen för att förstå finessen med detta.
Jag tycker att vi skall låta de myndigheter som har fått den här uppgif-
ten sköta jobbet på det sätt som de är på väg att göra och som jag tror
att de klarar av.
Med det anförda vill jag yrka bifall till utskottets hemställan.
Anf. 24 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik
Herr talman! Miljöpartiet efterlyser saklighet. Vi skall göra det så
sakligt som vi kan.
Regeringen föreslår 1 097 färre tjänster. Utskottsmajoriteten har
minskat detta med 250 tjänster. Man vill således minska verksamheten
med 847 tjänster, eller hur? Sakligt? Ja! Det hade funnits en möjlighet
att minska neddragningen med 300 tjänster, dvs. en minskning med
797. Sakligt? Ja! Vem var det som stoppade den möjligheten? Jo, det
var Miljöpartiet. Det framgår av reservationerna. Sakligt? Ja!
Det gäller Miljöpartiets motion Sk677 av Thomas Julin och Ragn-
hild Pohanka. Det är kanske tveksamt om man skall säga att det är
Miljöpartiets motion. Det kanske bara är Thomas Julins och Ragnhild
Pohankas motion. I yrkande 1 talas om att man skall avvakta med be-
sparingar. Vad hände? Jo, den utskottsmajoritet som Miljöpartiet står
bakom vill tidigarelägga besparingen. Det yrkandet anser man att man
har fått tillgodosett. I yrkande 5 sägs: ”anslår 75 000 000 utöver rege-
ringens förslag”. Vilket beslut har Miljöpartiet ställt sig bakom. Jo, att
öka besparingen med 50 miljoner. Sakligt? Ja!
Sakligheten här är ytterligt pinsam för Miljöpartiet. Faktum är att
det parti som sade att ett EU-medlemskap kan betyda ett försämrat
gränsskydd och försämrad kontroll gentemot narkotika är det parti som
har bidragit till att sänka ambitionsnivån och minska resurserna. Mode-
rata samlingspartiet, Centerpartiet, kristdemokraterna och Folkpartiet
var ja-partier. De sade att vi skall lösa frågan. De har tagit ett bättre
ansvar än Miljöpartiet. Detta är den sakliga och korrekta beskrivning-
en. Den må upplevas som obehaglig för Ronny Korsberg, men detta är
den sakliga sanningen. Det är ytterligt pinsamt för Miljöpartiet.
Anf. 25 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Det är helt uppenbart att Lars Bäckström redan i sitt
inledningsanförande bestämde sig för att nu klämma åt miljöpartisterna
för att de har den dåliga smaken att göra en uppgörelse med regeringen.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
29
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Jag drar mig till minnes en debatt som ägde rum före jul, då jag rå- |
tvungen att stå för ett förslag i samband med en uppgörelse med rege-
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
ringen. Då fick jag veta hur svårt det är att vara vänsterpartist, eftersom Nu har den dagen tydligen kommit, enligt Lars Bäckström. Vi har Jag tycker inte att Lars Bäckström skall ta så stora ord i sin mun när Jag hänvisade tidigare till det inlägg som Rolf Kenneryd gjorde. Anf. 26 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik Herr talman! En bred majoritet tycker detta. Sedan finns det också Moderaterna vill ha ett bättre gränsskydd mot narkotika än Miljö- Problemet när man gör uppgörelser med regeringen blir särdeles Det är obegripligt att ni gör detta. Enda förklaringen - det finns Sedan till ansvaret för statsfinanserna. Om man säger att det bör Thomas Julins och Ragnhild Pohankas motion är rakt över disk av- |
30
Anf. 27 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Jag kan tyvärr bara konstatera att Lars Bäckström
framhärdar i sin osaklighet och har bestämt sig för att det inte skall
föras någon debatt på sakliga grunder. Han har bestämt sig för att ägna
sig åt vänsterpartistisk populism och försöka profilera sig i den här
frågan. Det är litet väl sent, och om man tittar på motionerna framgår
det ganska tydligt. Jag beklagar att det inte går att föra en sansad debatt
med Vänsterpartiet i den här frågan.
Anf. 28 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Herr talman! Lars Bäckström har ganska vältaligt talat också för
den moderata motionen i det här ärendet. Det finns därför kanske inte
så stor anledning att fylla i. Men eftersom Ronny Korsberg inte riktigt
tycks ha förstått detta med saklighet vill jag läsa innantill ur motionen
Sk677, som Miljöpartiet har väckt.
Där säger man bl.a.:” Det är därför oroande att regeringen är så
snabb med förändringarna av tullens verksamhet. Det är fullt begripligt
om de som fattat beslutet om nedskärningarna inte begriper hur en
acceptabel bevakning ska se ut. Regeringen borde åtminstone ha avvak-
tat och studerat följderna av den förändrade situation som uppstått i och
med vårt medlemskap i EU”.
Detta måste Ronny Korsberg betrakta som en saklig information.
Övriga kommentarer tror jag är överflödiga, utan jag hänvisar till det
förra replikskiftet.
När det sedan åter en gång gäller flygplatserna efterlyser Ronny
Korsberg information och undrar vad riksdagen har att göra med detta
över huvud taget. Jag vill understryka det som jag förde fram i min
argumentation tidigare. Detta är inte enbart en fråga om dimensionering
för Tullens verksamhet. Det är en fråga som har en vidare betydelse för
landet. Därför är det nog så att riksdagen bör ha anledning att kunna
lägga synpunkter på detta.
Jag har fått del av information, som är daterad efter det att betän-
kandet var justerat, att det tillkommer den enskilda medlemsstaten att
göra bedömningen av omfattningen, vilka villkor som gäller för an-
mälningstiden m.m. Av det drar jag slutsatsen att det är lämpligt att
Sverige bör anmäla fler gemenskapsflygplatser till kommissionen än
vad som var fallet i samband med regeringsbeslutet i december.
Av det drar jag också slutsatsen att det förmodligen finns mer in-
formation att få, eftersom olika statliga myndigheter har haft olika
uppfattningar i den här frågan. Jag tycker då att det definitivt ankom-
mer på oss i riksdagen, som har att ta ett nationellt ansvar i olika frågor,
att också informera sig ytterligare i denna fråga.
Anf. 29 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Det är riktigt som Carl Fredrik Graf läser innantill i
vår motion. Vi tycker att det är angeläget att man tittar på hur den ned-
skärning som föreslogs av regeringen ser ut innan man genomför den.
I beredningsarbetet har man både från Tullstyrelsen och från facket
ganska enat sagt att man inte vill ha nedskärningen på det sättet. De vill
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
31
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
32
inte ha den utspridd på tre år, därför att det skapar för stor oro i organi-
sationen. Det ger sämre möjligheter att sätta in trygghetsåtgärder, och
det ger sämre möjligheter att på ett vettigt sätt avveckla de tjänster som
faktiskt skall försvinna genom att det blir mindre arbetsuppgifter inom
Tullen på grund av EU-medlemskapet.
Det har vi accepterat. Vi har tyckt att det låter klokt och förnuftigt.
Vi har ingen anledning att motsätta oss vad facket och Tullverket till-
sammans har kommit överens om. Det är ett av skälen till att det finns
anledning att titta på hur nedskärningen görs, och vi sade då att den
större nedskärningen skall göras under det första budgetåret. Då gör
man också ett antal räntevinster. Vi tycker det är ganska logiskt.
Det ändrar inte vår grundinställning att man skall följa frågan. Som
jag sade i mitt anförande har Miljöpartiet också fått tillgodosett kravet
på att man skall göra en utvärdering och följa frågan, och det tycker vi
är bra. Då får vi också veta vilka effekter det får, och det görs på det
sätt som arbetsgivare och arbetstagare är överens om.
När det sedan gäller flygplatserna har vi fått samma information,
Carl Fredrik Graf. Carl Fredrik Graf säger att det inte bara är en fråga
om dimensionering utan om andra principer. Det är en uppfattning som
i så fall inte delas av Tullverket eller Luftfartsverket. För deras del är
detta en fråga om prioriteringar inom de ramar de har. Jag har inte
heller någon annan uppfattning.
Anf. 30 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Herr talman! Återigen till frågan om flygplatserna. Om två myndig-
heter har en väldigt skild uppfattning i en och samma fråga tycker jag
nog att det finns anledning för oss att närmare studera den.
Ronny Korsberg säger här att jag hade tillgång till samma informa-
tion som han. Det hade jag uppenbarligen inte. Det brev jag nu senast
läste innantill ur är daterat efter det att betänkandet var justerat. Jag har
fått åtskilliga handlingar som är daterade efter det att betänkandet juste-
rades som gör att jag har funnit anledning att ta upp den här frågan i
kammaren på det sätt som nu har gjorts.
Jag hoppas naturligtvis att det skall kunna innebära att vi kan med-
verka till en lösning som både för näringslivet och för den regionala
utvecklingen kan bli bättre än det vi har anledning att befara eljest
skulle ha blivit fallet.
Anf. 31 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Jag har stor respekt för Carl Fredrik Grafs önskemål
om mer information. Det är bara det att jag tycker att det egentligen
inte är en fråga om sådan information, utan det handlar om någonting
annat.
Det verkar i varje fall för mig som att man är ute efter att se till att
riksdagen skall bestämma hur många flygplatser som skall vara klassa-
de som internationella flygplatser. Det är min tolkning av Carl Fredrik
Grafs inlägg. Det är en uppfattning som jag inte stöder.
Som jag sade i mitt anförande tycker jag att det är rimligt att de
myndigheter som har fått uppgiften också får lösa den. Såvitt jag kan se
är de på väg att göra det på ett bra sätt. Därför kan jag inte se att det
finns något skäl att återremittera ärendet.
Anf. 32 ISA HALVARSSON (fp) replik
Herr talman! Ronny Korsberg säger att majoriteten stöder 250-300
tjänster, och det är riktigt. Men samtidigt är det förvånande att Miljö-
partiet menar att det är egalt om det är 250 ytterligare tjänster eller 300
ytterligare tjänster. Skulle 50 tjänster inom Tullen sakna betydelse rent
sakligt sett, eftersom Ronny Korsberg nu vill ha så mycket saklighet
och tycker att vi andra inte står för saklighet?
Likadant med flygplatserna. Det kanske inte är så viktigt för Miljö-
partiet att man klassar fler flygplatser, rent sakligt sett. Eller hur ser ni
på saken?
Anf. 33 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Jag kan inte påminna mig att jag har anklagat Folk-
partiet och Isa Halvarsson för osaklighet. Det var kanske riktat åt annat
håll.
Antalet tjänster är inte oväsentligt. Eftersom Isa Halvarsson tar upp
det i sin replik vill jag påminna henne om att det var mycket sent som
Folkpartiet över huvud taget ställde upp för mer resurser till Tullen.
Det är kanske där vi skall söka orsaken till att vi inte har en annan nivå.
Hade Folkpartiet, som följde beredningen lika mycket som vi andra och
skrev motioner som vi andra, redan då varit på det klara med att 300
tjänster är vad som behövs hade vi kanske haft ett annat läge i dag, vad
vet jag. Men jag tror inte att vare sig Isa Halvarsson eller jag kan påstå
att det är 250 eller 300 tjänster som är den riktiga nivån eller att det
kommer att vara avgörande för Tullens möjligheter att stoppa narkotika
och andra saker.
Det är därför som vi har skrivit i betänkandet att det skall utvärde-
ras fortlöpande. Det kommer att ta ett år ungefär innan vi ser effekterna
av nedskärningarna när uppsägningarna effektueras. Det är ungefar de
tider som gäller när man säger upp folk i statlig verksamhet. Då får vi
se vad som händer. Vi får väl ta en ny diskussion i så fall. Då hoppas
jag att Folkpartiet kanske är litet snabbare i sina bedömningar av hur
mycket resurser som behövs.
Anf. 34 ISA HALVARSSON (fp) replik
Herr talman! Det är alldeles riktigt att vi från början faktiskt trodde
på regeringen och regeringens bedömningar. Vi trodde att man hade
haft ordentliga glasögon på sig på regeringskansliet när man behandla-
de den här frågan. Men det visade sig ju undan för undan att så inte var
fallet. Underlaget var mycket dåligt. Sedan var det en process inom vårt
eget parti innan vi slutligen fastnade för 300 tjänster. Det är ju inte för
sent att rösta för 300 tjänster, Ronny Korsberg. Miljöpartiet har möj-
lighet att stödja reservationen om det.
Ronny Korsberg säger också att det var nödvändigt att finansiera
utökningen just inom tullärendet och att det var den budgeten som
marknaden reagerade på. Det är inte sant. Det är hela statsbudgeten
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
3 Riksdagens protokoll 1994295. Nr 82
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
som har betydelse för det. Vi i Folkpartiet har i vårt budgetalternativ
många förslag som ligger i andra utskott på besparingar på betydligt
större belopp. De skulle täcka detta.
Anf. 35 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Låt mig bara göra ett förtydligande. I mitt inlägg avsåg
jag just det Isa Halvarsson säger, nämligen att det är den samlade bud-
geten som marknaden reagerar på. Sade jag något annat uttryckte jag
mig otydligt. Där är vi helt överens.
Avslutningsvis tycker jag att man kanske drar litet väl stora växlar i
den här debatten på skillnaden mellan 250 och 300 tjänster, speciellt
som man inte är så benägen att ställa upp på finansieringen. Då är det
litet blygsamt att höja med 50 tjänster. Man kanske skulle höja med
betydligt fler i så fall. Vi kan väl vara överens om att det råder en gans-
ka stor överensstämmelse om den nivå vi har hamnat på. Vi har ju
möjlighet att följa den här utvecklingen.
Anf. 36 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Jag hade hoppats på en mycket bred uppgörelse i riks-
dagen för att ge Tullen ett högre anslag. Jag vill än en gång framhålla
att jag är djupt besviken att Miljöpartiet hade så bråttom att göra upp
med Socialdemokraterna på en alltför låg ambitionsnivå. Socialdemo-
kraterna väljer självfallet det parti som ligger lägst och som man kan
köpa billigt. Genom den här uppgörelsen har Miljöpartiet visat att det
är ett parti för höjda avgifter och höjda skatter.
Hur försvarar egentligen Ronny Korsberg att ni springer ifrån er
egen motion som innehåller 75 miljoner i extra anslag för lusten att
göra upp med regeringen?
Anf. 37 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Att det var bråttom kanske beror på att det fanns parti-
er som inte var beredda att göra någon förändring alls, som jag sade
tidigare. Då blir det ju litet ont om tid. Då gäller det att man är någor-
lunda på alerten och konstruktiv så att det kan komma en uppgörelse
fort. Med den långa beredning som vi hade haft var det faktiskt inte så
svårt att komma fram till ett ställningstagande.
Sedan undrar Michael Stjernström om vi är ett avgiftshöjarparti. Låt
mig då påminna om att de avgifter vi talar om i dag är på sammanlagt
117 miljoner. De har inte höjts på många år och jag kan inte påminna
mig att den borgerliga regeringen försökte sänka eller avskaffa dem.
Det är alltså en väldigt liten avgift jämfört med värdet av det gods som
passerar gränserna. Hittills har inte näringslivet protesterat särskilt
högljutt. Vi justerar avgifterna ganska marginellt efter många års stil-
lestånd.
Sedan säger Michael Stjernström också att vi springer ifrån vår mo-
tion. Jag tror att han har läst vår motion ganska dåligt.
34
Anf. 38 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Det står mycket tydligt att det är 75 miljoner kronor i
ökat anslag. Det anslag som Miljöpartiet nu har lagt till är på noll kro-
nor. Jag tycker åtminstone att det är tydligt. Att man genom andra his-
torier med skattehöjningar och avgifter försöker komma en bit på väg
är en annan sak. Men nog har ni sprungit ifrån motionen. Jag tror att
Thomas Julin i Miljöpartiet är mycket besviken. Det är en person som
mycket väl begriper vad tullfrågorna handlar om. Men han har tyvärr
inte fått sitt parti med sig, och det beklagar jag.
Anf. 39 RONNY KORSBERG (mp) replik
Herr talman! Thomas Julin har i högsta grad varit involverad i det-
ta. Det är han och jag tillsammans som har utformat den här uppgörel-
sen. Vi i vårt parti gör inte soloräder. Det är möjligt att man gör det i
kds. Det har varit en hel rad ledamöter inblandade i det här ärendet,
bl.a. Thomas Julin. Han har ju mycket riktigt jobbat som tullmästare.
Att han inte skulle ha fått sin motion tillgodosedd är en åsikt som
han inte själv delar. Han är mycket nöjd med den här uppgörelsen och
står till 100 % bakom den. Han har varit med i samtliga diskussioner
som har förts.
Anf. 40 JAN-OLOF FRANZÉN (m)
Herr talman! Jag har ett särskilt yttrande när det gäller klassifice-
ringen av flygplatser i mom. 3 i betänkandet Anslag till Tullverket. Där
har jag tillsammans med en annan motionär i Sk682 framhållit vikten
av att tullnärvaron säkras på orter med internationell luftfart.
Vi i moderaterna ser allvarligt på den försämring som kan komma
att uppstå vid flygplatser med internationell luftfart. Jag tänker då när-
mast på snedvridningen av konkurrensförutsättningarna gentemot andra
flygplatser där tullnärvaron existerar fullt ut, regionens försämrade
service, näringslivets export- och importmarknad och den bristande
förmågan att vid den internationella flygplatsen leva upp till riksdags-
beslutet om tillfredsställande gränskontroll vad gäller narkotika och
vapen.
Mot bakgrund av att Tullen nu får behålla fler tjänster än enligt
propositionen är det min förhoppning att Tullverket i sin vidare plane-
ring tar en större hänsyn till de internationella flygplatserna vi har i
landet.
Herr talman! Under den här punkten vill jag ta upp ett exempel från
min egen flygplats i Kronobergs län i Växjö. Där har vi ett flertal stora
företag som har egna flygplan. Dessa företag har dotterbolag i andra
länder utanför EU, således Norge och England. När dessa företag skall
göra ett besök på sitt dotterföretag måste flygplanen gå ner för att bli
tullade i Landvetter eller kanske i Malmö. De kan således inte flyga
direkt till Växjö. Detta medför merkostnader för industrin och närings-
livet.
Det torde väl stå helt klart att vi inte skall försämra möjligheterna
för våra exporterande företag klareringsmässigt. Likaväl skall vi med
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
35
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
alla till buds stående medel bekämpa den illegala smugglingen av nar- |
Jag menar att det blir en grannlaga uppgift för Tullverket att placera
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
ut sitt folk där det bäst behövs. Kanske skulle ett närmare samarbete Jag yrkar bifall till återremissyrkandet. Anf. 41 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik Hen talman! Jag har nu lyssnat på Jan-Olof Franzéns anförande och Anf. 42 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik Herr talman! Jag tycker själv att motionen är bra och ligger väl i ti- Anf. 43 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik Herr talman! Jag delar helt Jan-Olof Franzéns åsikt i denna fråga. Det är alltså fortfarande Generaltullstyrelsen som får gå in i sakbe- Jag har lyft fram det principiella i motionen till en reservation. Det (forts. 6 §) Ajournering Kammaren beslöt kl. 14.22 på förslag av tredje vice talmannen att Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 14.30. |
36
Anf. 44 FÖRSTE VICE TALMANNEN
I dag besvaras muntliga frågor av statsminister Ingvar Carlsson,
försvarsminister Thage G Peterson, kommunikationsminister Ines
Uusmann, jordbruksminister Margareta Winberg och miljöminister
Anna Lindh.
Statsministern kommer att besvara allmänpolitiska frågor, och frå-
gor till övriga statsråd förutsätts beröra deras ansvarsområden inom
regeringen.
Den ekonomiska politiken
Anf. 45 LARS LEIJONBORG (fp)
Herr talman! Jag har en fråga till statsminister Ingvar Carlsson.
Även om den tyska riksbanken för dagen lugnat ned situationen,
befinner sig den svenska räntan på katastrofal nivå. Jag har mot den
bakgrunden en fråga om det besked som Ingvar Carlsson lämnade till
Bengt Westerberg den 21 september 1994, när han avböjde möjlighe-
ten att pröva bildandet av en regering över blockgränsen för att i stället
välja en strategi med s.k. tuvhoppning eller i praktiken i första hand
samverkan med Vänsterpartiet.
Jag skulle vilja fråga om statsministern tycker att det har varit en
framgångsrik strategi och, om svaret är nej, om statsministern har nå-
gon alternativ idé för hur förtroendet för den svenska statsledningen
skall kunna återupprättas.
Anf. 46 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! För det första: Bengt Westerberg meddelade som
folkpartiledare de svenska väljarna i valrörelsen att en förutsättning för
att Folkpartiet skulle kunna ingå i en regering med Socialdemokraterna
var att Folkpartiet fick åtminstone 9 % av rösterna. Valresultatet för
Folkpartiet blev 7,2 %, alltså nära en fjärdedel lägre än vad folkpartile-
daren hade angivit som villkor för ett regeringsdeltagande. Jag tog det
besked som folkpartiledaren gav i valrörelsen på allvar. Han hade alltså
därmed själv i realiteten avskrivit förutsättningarna för ett deltagande i
en regering.
För det andra: Problemet för den socialdemokratiska regeringen har
icke varit att få igenom förslagen i riksdagen. Av de av oss föreslagna
113 miljarderna som budgetförstärkning har nästan hela beloppet nu
klarats av. De återstående delarna kommer vi att klara av. Denna rege-
ring har inte alls haft de parlamentariska problem som regeringen Bildt
hade.
Anf. 47 LARS LEIJONBORG (fp)
Herr talman! Min fråga hade inte så mycket sin utgångspunkt i
Folkpartiets problem utan mera i Sveriges problem. Det är ett faktum
att de som har att bedöma Sverige misstror Sveriges möjligheter att
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
37
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
reda ut våra problem med den politiska situation som råder, och de |
stället för i vänsterdiket, där politiken nu i stort sett bedrivs.
|
Muntliga frågor till |
Finns det några förutsättningar att regeringen framöver kommer att Anf. 48 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Självfallet måste vi utgå från det besked som väljarna Jag har nog upplevt att Folkpartiet har velat slicka såren efter val- Jag vill, herr talman, bara tillägga en sak. I den riktiga ekonomin Vi har nu också en ökningstakt, beräknad av Konjunkturinstitutet, Anf. 49 JOHAN LÖNNROTH (v) Herr talman! Jag har anmält en fråga till statsministern som knyter Regeringen har inrättat ett näringslivsråd, och jag föreställer mig att |
|
38 |
vidta åtgärder som kan stärka förtroendet för den svenska ekonomin? |
Anf. 50 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! Jag har mycket riktigt då och då sammanträde med
Näringslivsrådet. Vi hade senast i måndags ett sammanträde. Avsikten
med Näringslivsrådet är dock inte att det skall spela en utåtriktad roll
utan att det skall ge råd och synpunkter framför allt om den svenska
industrins utveckling.
Det har visserligen skett något avsteg från den huvudregeln, men
det betraktar jag som en tillfällig avvikelse och inte som det arbetssätt
som rådet skall ha. Tanken är att det skall ge en möjlighet för mig att
avlyssna industrins synpunkter på kort och lång sikt.
Anf. 51 JOHAN LÖNNROTH (v)
Herr talman! Industrins företrädare går ju praktiskt taget varje dag
ut med olika politiska krav. Det skall läggas fram nya sparpaket osv.
Svenska folket måste uppoffra sig. Det måste föras en ansvarsfull lö-
nerörelse osv. Det som jag efterlyser är åtaganden från näringslivets
egen sida. Är man där själv beredd till några uppoffringar?
Det framstår som ganska naturligt för mig att regeringen, när den nu
har de här kontakterna, i dessa framför uppfattningen att det kan vara
rimligt att också näringslivet vidtar förtroendeskapande åtgärder för
den svenska ekonomin.
Anf. 52 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! För innevarande år beräknar Konjunkturinstitutet att
investeringsnivån inom den svenska industrin kommer att höjas med
35 %. För nästa år beräknar Konjunkturinstitutet att industrins investe-
ringar kommer att öka med ytterligare 25 %. Det innebär på två år en
mer än 50-procentig ökning av vårt framtidsbyggande.
Detta är en av de viktigaste signalerna till dem som är arbetslösa i
dag vad gäller chanser till nya arbetsplatser och om en större kaka av
möjligheter att börja beta av på den stora statsskulden. Men det är
också en viktig signal till dem som är intresserade av den svenska eko-
nomins allmänna situation och har ett inflytande på räntenivån att det
nu sker en kraftig upprustning av vår produktionsförmåga.
Det tror jag faktiskt är det viktigaste vi med hänsyn till kronans
värde kan och skall begära av våra industriella företrädare, dvs. att de
denna gång investerar för framtiden - i nya arbetsplatser, i ökad pro-
duktionskapacitet och över huvud taget i ett starkare och bättre Sverige.
Försvarsberedningen
Anf. 53 HENRIK LANDERHOLM (m)
Herr talman! De senaste veckornas säkerhetpolitiska diskussion får
mig att ställa en fråga till försvarsministern om vad som enligt bl.a.
honom får sägas, göras och belysas respektive sägas, göras och inte
belysas.
Min fråga lyder: Avser Försvarsdepartementet att bevilja bered-
ningen och dess ordförande att effektuera de uppdrag och belysa de
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
39
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
frågor som föreslagits av Moderaterna och Folkpartiet - något som vid |
|
Muntliga frågor till |
Anf. 54 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) Herr talman! Jag kommer inte att försöka hindra Henrik Lander- Självfallet bör Försvarsberedningen analysera den säkerhetspolitis- Frågan om ett svenskt medlemskap i NATO eller i annan militäral- Vill något parti ändå kräva att frågan om en svensk NATO- Det har faktiskt ägt rum partiledaröverläggningar när det gäller alli- Anf. 55 HENRIK LANDERHOLM (m) Herr talman! Försvarministern vet precis som jag att partiledaröver- Har han och departementet för avsikt att effektuera det uppdrag att Anf. 56 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) Herr talman! Frågor om svensk anslutning till NATO eller annan Men jag upprepar att det självfallet för att vi skall kunna fatta ett |
40
Jag kommer icke att medverka till att få in Sverige i någon militä-
rallians bakvägen.
Om Henrik Landerholm och hans parti önskar en svensk NATO-
anslutning tycker jag att man skall säga det öppet, så att frågan får
diskuteras i dess rätta sammanhang mellan partiledarna och så små-
ningom i Utrikesnämnden.
Anf. 57 HENRIK LANDERHOLM (m)
Herr talman! Låt mig göra fullständigt klart att jag finner försvars-
ministerns svar otillfredställande. Regerigen i allmänhet och försvars-
ministern i synnerhet visar genom att säga nej till våra krav inte den
parlamentariska beredningen, som faktiskt givits i uppdrag att formule-
ra en säkerhetspolitisk rapport, tillbörlig respekt och medger inte det
handlingsutrymme som förutsattes vid vårt inträde.
Beredningsarbetet har därför enligt vår uppfattning genom för-
svarsministerns alldeles egen försorg grundstött.
I detta läge ser vi moderater anledning att ompröva vår medverkan
och föreslå förändringar i beredningens organisation och arbetssätt.
Våra värsta farhågor, som vi hade innan vi efter tvekan och långa för-
handlingar med bl.a. försvarsministern valde att delta i arbetet, har
besannats. Det gick uppenbarligen inte att lita på försäkringarna om
kommittéliknande former. Jag beklagar det. Carl Bildt hade tyvärr rätt
när han föreslog att en kommitté skulle arbeta med frågorna självstän-
digt och fristående eftersom varken försvars- eller statsministern har
kunnat hålla fingrarna borta vad gäller beredningens arbete. Jag bekla-
gar detta djupt.
Anf. 58 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Det var i och för sig mycket som jag skulle vilja be-
möta i Henrik Landerholms långa diskussionsinlägg. Men jag vill göra
en sak klar: Jag har eftersträvat och eftersträvar en parlamentarisk
enighet om hur vi skall förbereda nästa försvarsbeslut. För mig fanns
det två alternativ. Antingen skriver Försvarsdepartementet och rege-
ringen en proposition som sedan föreläggs riksdagen, eller så tas alla
riksdagens partier med i beredningsarbetet. Jag valde detta alternativ
därför att det innebar en styrka för Sverige och för Försvaret.
Men från allra första stund har jag gjort klart för alla partier att För-
svarsberedningen inte skulle hantera frågan om militära allianser. Den
frågan diskuterades mellan mig och Moderatledaren Carl Bildt sönda-
gen den 8 januari. Det var just denna fråga som blev stötestenen. Det
var denna fråga som gjorde att Moderata samlingspartiet inte då gick
med i beredningen.
Från min sida har det varit helt klart att frågan om militära allianser
hörde hemma i de partiledarsamtal som statsministern skulle kalla till,
och sedan i diskussion i Utrikesnämnden.
När nu Henrik Landerholm säger någonting annat är det en efter-
konstruktion i den politiska debatten.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
41
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Fiskevårdsavgift |
Anf. 59 LENNART NILSSON (s)
|
Muntliga frågor till |
Herr talman! En av anledningarna till att det är så spännande med Det kan tyckas som en rolig liten fråga, men faktum är att man på Min fråga till jordbruksministern gäller om man är villig att lämna Anf. 60 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Herr talman! Det kan synas vara en liten fråga, men om man tittar Många rapporter visar att fiskebeståndet just nu är hotat i våra hav, Vi har under många år i denna kammare diskuterat en fiskevårds- Jag tror att frågan har utretts tre gånger. Senaste gången var i janu- Anf. 61 LENNART NILSSON (s) Herr talman! Jag delar jordbruksministerns uppfattning om att det Anf. 62 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Herr talman! På den punkten kan jag lugna Lennart Nilsson. Vi av- Anf. 63 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) Herr talman! Jag har samma fråga till Margareta Winberg, fast den I mitt hemlän Skaraborg har vi i dag en fungerande fiskevård och |
|
42 |
miljö och naturvårdsfrågor. Det finns en utbredd oro för införande av |
en allmän fiskevårdsavgift. En sådan skulle betydligt minska de frivilli-
ga insatserna. Därför hälsar jag med tillfredsställelse att den proposi-
tion som skulle kommit den 28 februari inte har lagts på riksdagens
bord.
Jag vill fråga jordbruksminister Margareta Winberg om detta kan
tas till intäkt för att en fiskevårdsavgift inte kommer att föreslås från
regeringens sida.
Anf. 64 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Herr talman! Att propositionen inte lades fram vid den tidpunkt som
var aviserad beror på att frågan då inte var färdigberedd. Den är inte
heller för dagen färdigberedd, utan utredning och beredning pågår i
regeringskansliet. Återigen: Mer än så kan jag för dagen inte säga.
Anf. 65 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)
Herr talman! Då skulle jag vilja vädja till jordbruksminister Marga-
reta Winberg att ta bort denna proposition. Detta förslag kommer att
leda till att de ideella insatserna minskar. I de ideella insatserna ligger
också miljövård som t.ex. kalkningsåtgärder i försurade vatten, där
cirka hälften av kostnaden ...
Anf. 66 FÖRSTE VICE TALMANNEN
Får jag erinra om att det gäller direkta frågor till statsråden.
Anf. 67 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s)
Herr talman! Då skulle jag å min sida uppskatta mycket om riksda-
gens ledamöter, som i så fall motsätter sig en sådan här avgift men ändå
förstår vikten av att vi vårdar våra vatten och ser till att det finns fisk
också i fortsättningen, kommer med förslag till finansiering av annat
slag i denna fråga.
Den ekonomiska politiken
Anf. 68 ANNE WIBBLE (fp)
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern med anled-
ning av hans svar till Lars Leijonborg. Statsministern åberopade Kon-
junkturinstitutet och verkade ganska nöjd med vad som händer i den
svenska ekonomin.
I Konjunkturinstitutets prognos ligger arbetslösheten, antalet perso-
ner som saknar jobb, ännu vid sekelskiftet kvar över 10 %. Jag tycker
att detta måste klassas som ett allvarligt misslyckande för den svenska
politiken. Den aktuella utvecklingen av räntor och växelkurs och illa-
varslande tecken i den reala ekonomin visar att det kan gå ännu mycket
sämre.
Min fråga till statsministern är: När - inte om - tänker statsminis-
tern lägga om kursen i svensk politik, ekonomiskt och politiskt, så att vi
kan få fram alla de jobb som behövs?
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
43
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Anf. 69 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Det är tyvärr ett dystert faktum att under Anne Wibb- |
les tid tredubblades arbetslösheten i Sverige och kom upp på nivåer
|
Muntliga frågor till |
som vi inte har upplevt sedan 30-talet. All internationell erfarenhet Nu är ungefar 100 000 fler i arbete än för ett år sedan. Det innebär i Mitt svar till Anne Wibble är att det inte är tillräckligt med den Anf. 70 ANNE WIBBLE (fp) Herr talman! Jag nämnde den senaste tidens utveckling. Månader av Min fråga kvarstår: När tänker statsministern ta initiativ till den Anf. 71 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Jag vet inte vad Anne Wibble har sysslat med sedan Vi fick uppleva en regering med Anne Wibble som finansminister, |
44
man utomlands nu vill avvakta och se antingen om Sverige har en re-
gering som möjligen träffar rätt eller om utvecklingen blir bättre. Det är
naturligtvis med tillfredsställelse jag konstaterar att jämfört med de
bedömningar regeringen gjorde, som innebar en kraftig förbättring av
den riktiga ekonomin, kommer Konjunkturinstitutet nu med betydande
förbättringar av budgetunderskottet, bytesbalansen och industriinveste-
ringarna. Det är omläggningen av politiken, Anne Wibble, som ger
dessa resultat.
Det är inga lätta beslut vi har fattat. Det har varit ganska tufft och
besvärligt. Men det har varit nödvändigt. I den riktiga ekonomin ser vi
nu resultatet. Vi får tyvärr vänta ytterligare litet innan de positiva resul-
taten kommer i den finansiella sektorn.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
Minivärnplikt
Anf. 72 ANNIKA NORDGREN (mp)
Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern. Försvarsminis-
tern har uttryckt önskemål om att alla vapenföra män skall genomgå
något slags minivärnplikt på tre månader. Denna minivärnplikt uppges
kunna gå på ungefar 300 miljoner kronor. I regeringens proposition om
samarbete med Central- och Östeuropa talas varmt om framväxandet av
en s.k. säkerhetsgemenskap i området. Ett viktigt medel för det är att
öka utbytet på det mellanfolkliga planet.
Man skulle kunna tänka tanken att vi skulle erbjuda 30 000 elever i
gymnasiets avgångsklasser ett veckolångt studiebesök i Ryssland och
att vi dessutom skulle erbjuda 30 000 ryska studenter motsvarande
besök i Sverige. Det skulle gå på ungefär 300 miljoner kronor.
Min fråga är: Skulle inte ett sådant studentutbytesprogram, ungefär
som det jag har skisserat, kunna vara en vettigare säkerhetspolitisk
investering än försvarsministerns minivämplikt?
Anf. 73 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! De två tankarna står inte i strid med varandra. På Folk
och försvars konferens i Sälen skisserade jag tre idéer om korttidsut-
bildning. Det var för att vi skulle befästa folkförsvaret. Det är oerhört
väsentligt för vårt land att vårt försvar är ett folkförsvar. Jag kommer
att göra allt för att motarbeta en utveckling mot en yrkesarmé.
Kostnaden för en korttidsutbildning som skulle gynna både det civi-
la försvaret, hemvärnet och det militära försvaret skulle röra sig nå-
gonstans mellan 200 och 300 miljoner kronor. Den idé som frågeställa-
ren nu tar upp är också viktig. Den är viktig därför att Sverige bör göra
allt för att just exportera folkförsvarstanken till de baltiska staterna och
till Ryssland. Det är oerhört viktigt att vi hjälps åt att arbeta för att få
ett demokratiskt folkförsvar i så många av våra grannländer som möj-
ligt. Då är Annika Nordgrens tanke därvidlag värd att fundera över.
45
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Anf. 74 ANNIKA NORDGREN (mp) Herr talman! Jag tackar för svaret. Det handlar ju också om vad |
utbildningen innehåller. Det tycker jag är värt att poängtera. Jag vill
|
Muntliga frågor till |
lyfta debatten om vad som främjar vår säkerhet mest - är det satsningar Anf. 75 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) Herr talman! Vi får inte underskatta de militära hoten. Jag tror att vi Det är klart att vi skall ha ett starkt och modernt försvar som klarar Anf. 76 ANNIKA NORDGREN (mp) Herr talman! De militära hoten är potentiella, medan de hot jag Rent samhällsekonomiskt anser jag att vi när det gäller de här hoten Anf. 77 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) Herr talman! Jag hoppas att Försvarsberedningen, den beredning FN:s klimatkonferens Anf. 78 SVEN BERGSTRÖM (c) Herr talman! Jag skulle vilja rikta en fråga till miljöminister Anna I Berlin är nu i gång en stor FN-konferens om klimatet. Jag skulle |
46
Anf. 79 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! Detta är definitivt en pseudodebatt. Först och främst är
i princip ingen av mina kollegor i Berlin nu. Däremot kommer en del
av dem att vara i Berlin nästa vecka.
Jag har lagt ned mycket jobb på det internationella arbetet, och jag
är också nöjd med en hel del av de resultat som jag och Miljödeparte-
mentet har uppnått. Vi har t.ex. på vårt första ministermöte nu under
våren i EU fått igenom att EU skall ta fram en gemensam plan mot
försurningen och att man kommer att prioritera det arbetet som ett av
de viktigaste under hösten. Skall man nå sådana resultat i det interna-
tionella miljöarbetet måste man också prioritera. Nästa vecka har jag
att prioritera antingen att åka till Berlin eller att åka till Baltikum.
När det gäller Berlinkonferensen har jag gjort mitt arbete före kon-
ferensen genom att aktivt delta i förberedelsearbetet. Jag kommer också
att vara mycket aktiv i den efterföljande debatten i klimatfrågorna.
Sverige kommer att vara på plats, och vi kommer att ha ett aktivt
arbete i Berlin. Men i valet mellan att delta på konferensen i Berlin och
att åka till Baltikum för att prioritera miljöfrågorna där, väljer jag det
senare. Det är nämligen av oerhört stor vikt för oss att vi prioriterar
miljöarbetet i Baltikum och i Östersjön, särskilt nu inför diskussionen
om en utvidgning av EU, om Östersjösamarbete o.d. Då handlar det om
att vi ordentligt måste prioritera miljöfrågorna i Baltikum. Det gör jag
bäst genom att vara i Baltikum nästa vecka. Berlin har jag arbetat med
före konferensen och kommer att göra det efter konferensen.
Anf. 80 BERNDT EKHOLM (s)
Herr talman! Jag hade just tänkt fråga om konferensen i Berlin. Jag
tycker att det är intressantare att veta vad regeringen verkligen vill göra
på den här konferensen. Vad är regeringens budskap?
Jag ställer min fråga mot bakgrund av att man i pressen kan följa
detta. Det talas om att det blir en misslyckad konferens, som inte kom-
mer att leda till något. Vad gör Sverige för att det inte skall bli så?
Anf. 81 SVEN BERGSTRÖM (c)
Herr talman! Jag tror att alla har stor respekt för att regeringen pri-
oriterar Östersjösamarbetet och Baltikum. Det tycker jag är respekt-
abelt. Men Anna Lindh måste ändå förstå att nivån och vilka länder
som är representerade på en sådan här stor FN-konferens har ett stort
värde.
Jag tror ändå att det är ett misstag av den svenska regeringen att inte
låta sig representeras på ministernivå när så stora frågor diskuteras.
Anna Lindh borde ha så stort utrymme i sin almanacka att det gick
att få plats med både Baltikum och Berlin.
Anf. 82 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Herr talman! I det första avseendet kan jag säga att det inte är så att
150 länder kommer att vara representerade i Berlin - men inte Sverige.
Ett antal ministrar, statssekreterare och experter kommer att vara i
Berlin, så Sverige är representerat på Berlinkonferensen av en ordentlig
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
47
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
delegation. Dessutom har vi, som sagt, mycket aktivt deltagit i förbere- |
arbetet.
|
Muntliga frågor till |
Exakt vem som står i talarstolen och håller det formella talet i Ber- Sverige har mycket starkt agerat för att EU skall verka för en stark Det vi hoppas få ut av Berlinkonferensen är ett nytt bindande proto- Där har vi haft framgång också när det gäller förberedandet av den Svensk försvarsindustri Anf. 83 HENRIK S JÄRREL (m) Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern. Statens finanser är i en klart bekymmersam obalans. T.o.m. fi- Försvarsministern har för sin del signalerat ökade sparinsatser, Bortsett från att höga tekniska prestanda är av avgörande betydelse Om betydande delar av svensk försvarsindustri helt eller delvis |
48
sträckning söker finna avsättning för sina produkter utanför Sveriges
gränser?
Anf. 84 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Den fråga som Henrik S Järrel här tar upp gäller ex-
porten. Den frågan handlägger ett annat statsråd i regeringen. Men låt
mig ändå svara genom att säga att det svenska försvaret är kund hos
svensk försvarsindustri. Jag kommer att företräda en försvarspolitik där
försvarsintressena avgör var satsningarna skall komma. Regionalpoli-
tiska och industripolitiska hänsyn kan inte tas när vi formar det framti-
da försvaret.
Självklart har svenskt försvar intresse av att svensk försvarsindustri
har så hög kompetens som möjligt. Men det kan inte innebära att det
svenska försvaret skall hålla svensk försvarsindustri under armarna.
Däremot öppnar jag för samarbete över gränserna för försvarsin-
dustrin. Det avtal som jag undertecknade och som min företrädare
förberedde - nämligen ett avtal om försvarsindustrielit samarbete mel-
lan Sverige, Norge, Finland och Danmark - är ett steg i rätt riktning.
Anf. 85 HENRIK S JÄRREL (m)
Herr talman! Med tanke på vad försvarsministern tidigare under
frågestunden sade som svar på en fråga om satsningen på ett folkför-
svar kan man få ett intryck av att det är det som är det viktiga och att
det är mindre viktigt att vi har ett försvar med hög teknisk prestanda.
Därför uttrycker jag en viss oro när jag frågar försvarsministern om
det ändå inte är så att vi, för att upprätthålla en hög kompetens i den
tekniska delen av försvaret, också måste ha en tillräckligt god, stor och
omfattande försvarsindustri.
Anf. 86 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Vi skall ha ett starkt och modernt försvar. Men det är
inte så dumt, Henrik S Järrel, att många människor i Sverige är verk-
samma inom totalförsvaret. Jag tror att det är oerhört angeläget att
svenska folket känner att försvaret är en angelägenhet för alla.
Får vi en utveckling mot en yrkesarmé och sofistikerade vapensys-
tem, men svenska folket inte känner delaktighet med försvaret, tror jag
att vi är inne på en utomordentligt farlig väg.
Taxiverksamheten
Anf. 87 BO NILSSON (s)
Herr talman! Jag har en fråga till kommunikationsministern.
Problemen i taxiverksamheten har diskuterats i många år. Ändå
tycks det återstå problem att lösa. Jag skulle därför vilja ha reda på om
regeringen förbereder ytterligare åtgärder för att komma till rätta med
fusket i taxiverksamheten.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Anf. 88 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) Herr talman! När det i vintras blev uppenbart att man, trots uppen- |
bara problem med sin vandel, kunde få köra taxi bad vi väldigt snabbt
|
Muntliga frågor till |
Yrkestrafikutredningen att utreda vad som kunde göras åt saken. Vi kommer att presentera för riksdagen ett förslag om en ändring i Om alltså riksdagen så beslutar har vi den 1 juli kommit ett steg på Återsändandet av bosnien-kroater Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern som ansvarig Ett av de oavvisliga krav som regeringen har sagt att man kommer Anf. 90 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Hen talman! Att inom ramen för ett svar på någon minut utreda Låt mig därför bara säga att det är viktigt att vi bedriver en generös Anf. 91 ROSE-MARIE FREBRAN (kds) Herr talman! Jag beklagar att statsministern missuppfattade min Vad är det för krav vi ställer på den kroatiska regeringen när vi sä- |
50
Anf. 92 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! Det förs nu samtal med den kroatiska regeringen. Men
givetvis gäller i princip samma krav som vi ställer här hemma, även om
vi vet att vi ekonomiskt och socialt har bättre förutsättningar att leva
upp till dessa. Människorna skall alltså ha möjlighet till en någorlunda
trygg tillvaro mot bakgrund av de villkor som allmänt gäller i landet.
Ansökan om ett ungdomsprojekt
Anf. 93 YVONNE RUWAIDA (mp)
Herr talman! Jag har i min hand en ansökan från överstelöjtnant
Kent Edberg om ett projekt för ungdomar med attitydproblem som
skulle organiseras av Fryshuset och K 1 i Stockholm.
Målet var att genom en utbildning vid Försvarsmakten visa dessa
ungdomar vilka värden vår försvarsmakt står för och att genom ett
aktivt fritidsliv stärka ungdomarnas fysiska hälsa samt att göra dem så
intresserade av Försvarsmaktens utbildning att de strävar efter att få
genomföra en ordinär värnpliktstjänstgöring.
Aktiviteterna skulle bestå av allmän militär utbildning såsom för-
svarsupplysning, sjukvårdstjänst, överlevnadsträning, fysiska aktiviteter
och även äventyrsutbildning. Projektet skulle tillgodose ungdomar med
svåra sociala problem.
Jag vill gärna veta vad försvarsministern anser om den här typen av
projekt. Ansökan blev nämligen avslagen av Civildepartementet.
Anf. 94 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! Jag känner inte till och kan inte minnas att jag tidigare
har hört talas om denna ansökan. Skulle jag så ha gjort, skall jag titta på
den igen. Annars skall jag be att få den översänd för att därefter så
småningom ge ett svar.
Skattehöjningar
Anf. 95 CARL FREDRIK GRAF (m)
Herr talman! Vi hörde tidigare att finansministern i Paris har uttalat
till utländska investerare att det inte blir några fler skattehöjningar här i
Sverige.
Omfattas den uppfattningen av hela regeringen? Frågan riktar sig
till statsministern.
Anf. 96 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! I en socialdemokratisk regering talar finansministern
för hela regeringen när det gäller finanspolitiska frågor.
Anf. 97 CARL FREDRIK GRAF (m)
Herr talman! Det gläder mig att höra. Det tolkar jag som ett in-
stämmande i att det inte blir några fler skattehöjningar här i landet.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
51
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Då är frågan till statsministern: Har man därmed avfärdat frågan om |
ningar som har diskuterats?
|
Muntliga frågor till |
Anf. 98 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Det exakta svar som Göran Persson gav i Paris är det Medlemskap för Polen i EU Anf. 99 NILS T SVENSSON (s) Herr talman! President Lech Walesa besöker ju Sverige nu, vilket Nu är han här och statsministern har fört samtal med honom. Jag Anf. 100 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Jag är tacksam för den frågan, därför att det på något Röstförluster Anf. 101 ELISABETH FLEETWOOD (m) Herr talman! Jag har en kort fråga till statsministern också. Stats- Frågan lyder: Anser statsministern att risken för Socialdemokrater- Anf. 102 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Jag har nyligen vunnit ett val, så jag funderar inte på |
52
Anf. 103 ELISABETH FLEETWOOD (m)
Herr talman! Det var naturligtvis ett sätt att komma ifrån den all-
varliga fråga som allt fler väljare ställer sig i vårt land. Inte bara press
av alla partifarger utan människor rätt över hela vårt land säger att nu
måste det här göras. Jag beklagar att statsministern bara har ett så lätt-
vunnet svar att ge mig.
Anf. 104 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Herr talman! Nu är det så att jag i moderat press har anklagats för
att förlora röster till Vänsterpartiet genom att göra upp med dem. Nu
säger fru Fleetwood det rakt motsatta, att om jag skulle göra upp med
Moderaterna så skulle jag förlora röster till Vänsterpartiet.
Långsiktigt tror jag inte att vare sig det ena eller det andra är rätt.
Det är därför jag inte riktigt kan ta frågan på allvar. Jag ber om ursäkt
för detta.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
Försvå rs ekonomi
Anf. 105 JÖRGEN PERSSON (s)
Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern. I försvarsdebat-
ten förekommer en diskussion om brister i försvarsekonomin. Då tän-
ker jag på det s.k. svarta hålet. Man talar om att det saknas hela 4 mil-
jarder kronor.
Min fråga är: Hur är det möjligt att sådana brister kan uppkomma?
Anf. 106 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Herr talman! De svarta hålen har jag fått ärva. De fanns där när nye
ÖB tillträdde, och de.fanns där när jag tillträdde som försvarsminister.
Trots att man kände till de svarta hålen och obalanserna i försvarseko-
nomin gjordes under 1994 kraftfulla krigsmaterielbeställningar på hela
12 miljarder.
Jag har tagit itu med dessa ofinansierade poster som ÖB har beräk-
nat till 4 miljarder. Jag gav i uppdrag till en oberoende expertgrupp att
gå igenom materialet och ÖB:s beräkningar. Man fann då att det fanns
en substans i 2,7 miljarder av de 4 miljarderna, men 1,3 miljarder var
redan förbrukade pengar.
Av kända skäl - budgetunderskott och statsskuld - kommer inga
nya pengar att ges till Försvaret, utan de svarta hålen kommer att få
täckas genom nedbantad verksamhet på främst försvarsmaterielsektorn.
Låt mig få tillägga att inte mindre än 2 miljarder av pengarna rör
JAS. Detta belopp får så att säga gå in i nästa försvarsbeslut av det
skälet att vi bör göra en ordentlig granskning av hela JAS ekonomi.
Därför har regeringen gett Riksrevisionsverket i uppdrag att göra en
sådan granskning av JAS ekonomi från allra första stund fram till nu.
Så de svarta hålen har inte uppstått under den socialdemokratiska
regeringsperioden från oktober, utan de fanns redan när jag tillträdde
som försvarsminister.
53
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Den ekonomiska politiken |
Anf. 107 BIRGIT FRIGGEBO (fp)
|
Muntliga frågor till |
Herr talman! Det gick som en stöt genom nationen i går, då någon I det sammanhanget väljer statsministern att tala ljust om ekonomin. Jag skulle vilja återupprepa den fråga som har ställts här flera gång- Det går inte, Ingvar Carlsson, att fly undan till att tala om riktig Om jag inte får svar på frågan vad det finns för strategi, måste man Anf. 108 Statsminister INGVAR CARLSSON (s) Herr talman! Tror Birgit Friggebo att jag föreslår sänkta barnbidrag Som statsminister har jag också skyldighet att redovisa vad som är Jag tillbakavisar, herr talman, bestämt Birgit Friggebos insinuation Anf. 109 BIRGIT FRIGGEBO (fp) Herr talman! Jag kan naturligtvis inte dra andra slutsatser än det |
|
54 |
alldeles uppenbart att de åtgärder som har vidtagits inte räcker och att |
förtroendet inte är återställt. Det handlar då inte bara om sparpaket och
annat sådant, utan det handlar om hur det politiska ledarskapet och
förtroendet för framtiden hanteras.
Anf. 110 FÖRSTE VICE TALMANNEN
Får jag be att ledamoten ställer en konkret fråga, eftersom detta är
en frågestund.
Anf. 111 BIRGIT FRIGGEBO (fp)
Herr talman! Här har Ingvar Carlsson valt en vänsters väng med
återställare på arbetsrättens område, skattehöjningar osv. Denna stra-
tegi har varit felaktig. Därför återstår frågan som Ingvar Carlsson, vår
statsminister, är skyldig att svara på. Vilken strategi har statsministern i
dag för att återställa förtroende för det politiska ledarskapet i landet?
Anf. 112 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)
Hen talman! Om inte de närvarande folkpartisterna vill förstå vad
jag säger, kan jag inte åta mig att uttrycka mig tydligare. Men jag skall
göra ytterligare ett försök.
I vår proposition och i vår redovisning inför riksdagen hade vi gjort
bedömningen att bytesbalansöverskottet skulle bli 24 miljarder kronor.
Det är en mycket stor summa, vilket är mycket glädjande.
I går gjorde Konjunkturinstitutet bedömningen att bytesbalansöver-
skottet i år kommer att bli 44 miljarder. Är detta ingenting att vara glad
för, att Sverige håller på att bli ett kapitalexporterande land? Skall man
inte informera om det? Tyvärr, Birgit Friggebo, tror jag att många av
dem som sitter här och trycker på sina knappar i dag skulle bli utomor-
dentligt förvånade om de fick klart för sig att Sverige är ett kapitalex-
porterande land.
Om Birgit Friggebo hade sagt att jag hade felaktiga uppgifter, eller
om hon hade kunnat anklaga mig för det som förra finansministern
Anne Wibble nämnde, att jag ständigt har fel så att säga åt fel håll, dvs.
att jag ständigt skulle tro att det skulle gå bättre än vad det gjorde, då
hade det funnits anledning till kritik.
Men nu är det faktiskt så att jag bara har redovisat att det på viktiga
områden finns vissa positiva uppgifter. Det är vad jag har sagt. Jag har
inte ett ögonblick undervärderat riskerna med den höga räntan. Det är
därför som regeringen vidtar mycket kraftfulla åtgärder, och det är den
politiken som man måste fortsätta att driva. Det kommer vi att visa i
kompletteringspropositionen som vi lägger fram inom kort.
Trädeskrav för arealstöd
Anf. 113 GUDRUN LINDVALL (mp)
Herr talman! När vi här behandlande betänkandet Livsmedelspoli-
tiska åtgärder i december enades kammaren om att jordbruksministern i
EU skulle verka för att ekologiska odlare skulle slippa trädeskravet för
att få arealbidrag inom EU.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
55
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Nu behandlas ju miljöstöd, men jag skulle vilja fråga jordbruksmi- |
Finns det möjligheter för de ekologiska odlarna att redan i år slippa
|
Muntliga frågor till |
trädeskravet när det gäller arealstödet? Anf. 114 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Herr talman! Vi har vid informella samtal med kommissionen tagit Anf. 115 GUDRUN LINDVALL (mp) Herr talman! Det var det viktigaste när vi behandlade frågan, att den Anf. 116 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) Herr talman! Att driva en fråga inom EU är inte någonting som man Bidraget till enskilda vägar Anf. 117 ULLA LÖFGREN (m) Herr talman! Jag har en fråga till kommunikationsminister Ines Vi har i Sverige 73 000 km enskild väg, och vi har 40 000 km låg- Anf. 118 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) Herr talman! När det gäller besparingar har vi under den här tim- Anf. 119 ULLA LÖFGREN (m) Herr talman! Kan jag tolka kommunikationsministerns svar så, att |
56
Anf. 120 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Herr talman! Jag förutsätter att riksdagen alltid fattar rättvisa beslut,
åtminstone med den nuvarande majoriteten.
Anf. 121 FÖRSTE VICE TALMANNEN
Därmed är frågestunden avklarad. Jag tackar statsråden för att de
har velat komma hit och svara på kammarens frågor.
6 § (forts, från 4 §) Anslag till Tullverket, m.m. (forts. SkU23)
Anf. 122 BO NILSSON (s)
Herr talman! Flödet av narkotika till Sverige ökar. Det har flera sagt
i denna debatt om anslaget till Tullverket. Det beror säkerligen på flera
saker. En orsak är den ändrade syn som ett flertal länder i Europa har
på detta gissel. En annan orsak är en sorts uppgivenhet som vi aldrig
får acceptera i vårt land. Dessutom har tillgängligheten ökat. Ytterliga-
re ett skäl kan vara den minskade gränskontroll som det alltmer integre-
rade Europa innebär.
I västra Skåne sker det i särklass största flödet av narkotika till vårt
land. Det finns de som påstår att 70 % av inflödet sker via den skånska
västkusten. I Christiania i Köpenhamn säljer man knark för 1,5 miljo-
ner kronor per dag. Avståndet till gymnasieskolan i Landskrona tillryg-
galäggs på 50 minuter.
Helsingborgs tulldistrikt omfattar en kuststräcka på 16 mil med tre
handelshamnar i Helsingborg, Landskorna och Höganäs samt 41 obe-
vakade småhamnar. Den starka gods- och persontrafiken i området
innebär också ett stort inflöde av narkotika och dopningspreparat. Efter
den senaste tidens våldsbrott där dopningsanvändning alltmer före-
kommer vill starka krafter att dessa dopningspreparat skall jämställas
med narkotika.
I Höganäs har man nyligen på skolorna haft krismöten därför att
tillgången på knark i det närmaste är obegränsad.
I Landskorna har Polisen och kommunen skrivit till Tullverket och
till Finansdepartementet och påtalat riskerna med den stora nedbant-
ningen av antalet tulltjänstemän i bl.a. Landskronaområdet.
Oron är alltså stark längs hela den skånska västkusten.
Herr talman! Tullen har fått ändrade arbetsförhållanden efter EU-
inträdet. Dessutom kräver vår dåliga ekonomi besparingar inom all
statlig verksamhet. Det är självklart för mig att Tullen måste delta i
sparande och att minskade klareringsuppgifter betyder färre tjänster.
Men - och det är mycket viktigt - när det gäller bekämpning av narko-
tika och dopningspreparat har vi knappast råd att spara. Om dessa dro-
ger tillåts flöda in i landet kommer samhället att belastas med mycket
stora kostnader för bl.a. sjukvård och ökad kriminalitet.
I budgeten föreslogs en minskning av antalet tullare med över tusen
tjänster. Nu har skatteutskottet glädjande nog kommit fram till att man
skall begränsa besparingen. Förslaget i betänkandet innebär ett tillskott
Prot. 1994/95:82
30 mars
Muntliga frågor till
regeringen
Anslag till Tullverket,
m.m.
57
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
på 250 tjänster i förhållande till regeringens förslag. Jag tillåter mig att |
Min och Bengt Silfverstrands motion och aktiva arbete har troligt-
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
vis och förhoppningsvis påverkat läget positivt. Men - och det är vik- I Landskrona har tullverksamheten nu lagts ner, och man diskuterar Vi är oroliga. Vi tvivlar starkt på att våra allt färre tullare klarar Nu vet jag att det är många fler än Tullen som arbetar med narkoti- Vi har för övrigt föreslagit i vår motion att en samordning mellan Hen talman! Under 1994 tog tullen i västra Skåne 107 kilo canna- Herr talman! Om vi inte uppnår förväntade resultat kommer vi till- I detta anförande instämde Bengt Silfverstrand (s). Anf. 123 NILS FREDRIK AURELIUS (m) Herr talman! Som framhållits tidigare i debatten är det riksdagens |
|
58 |
kan och ge näringslivet god service runt om i landet. Det kan ifrågasät- |
tas om majoritetsförslaget ger dessa förutsättningar. Men eftersom detta
nyss debatterats skall jag inte fördjupa mig i den frågan nu.
Jag skall i stället med anledning av en motion som jag väckt kort
beröra ett annat område, nämligen tulltillägg, närmare bestämt avskaf-
fandet av detta tillägg. Denna administrativa sanktion har varit kontro-
versiell ända sedan den infördes. Den tycks egentligen ha tillkommit
för att myndigheten skall slippa att inför domstol visa att den som dek-
larerat gjort ett fel. Det handlar så gott som alltid om ouppsåtliga fel
som uppkommit på grund av tidspress. En annan orsak till fel kan vara
svårigheten att behärska det komplicerade regelverket. Det är inte sär-
skilt rimligt med en sanktionsavgift för missförstånd. Det är också
orimligt att tulltillägg utgår även när den korrekta uppgiften framgår av
annat bifogat material. I höstas beslutade riksdagen att felaktigt angiven
importmoms åter skall ingå i underlaget för tulltillägg. Här ligger det
stötande i att den tullskyldige drabbas av tillägg trots att han inte gjort
någon definitiv skattevinst.
Inträdet i EU har medfört en mängd nya regler att hålla reda på.
Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer minskat från 15
till 9 dagar. I detta läge är hotet om tulltillägg ovanligt olämpligt. Det
finns väsentligare uppgifter för Tullen att syssla med än att administre-
ra tulltillägg, vilket framgått av debatten tidigare.
Om det finns anledning att anta att det föreligger bedrägligt uppsåt
från deklarantens sida kommer förstås saken i ett annat läge. Då finns
det andra lagliga möjligheter att ställa honom till svars.
Rent principiellt finns det, som jag antydde inledningsvis, anledning
att vara kritisk mot ett system av sanktioner utan domstolsbeslut. Che-
ferna för tullverken inom EU har nyligen gjort ett uttalande inom ramen
för det projekt som går under namnet Customs 2000, där de starkt
ifrågasätter de administrativa sanktioner som vissa medlemsländer
tillämpar. De betonar också att tullprocedurerna måste förenklas.
Herr talman! Det finns med andra ord starka skäl att slopa reglerna
om tulltillägg också i Sverige. Just detta har jag talat för i mitt inlägg.
Anf. 124 NILS-GÖRAN HOLMQVIST (s)
Hen talman! Det är bra att skatteutskottet vill förstärka Tullverkets
organisation med 250 tjänster i förhållande till regeringens förslag. Det
behövs, och det känns rätt att det görs utan att budgetsaldot äventyras.
Den omfattande debatten om tullneddragningarna har visat hur vik-
tig verksamheten är för näringslivet. Örebro län hörde till de delar i
landet som drabbades hårdast av de neddragningar som gjordes i Tul-
lens tidigare förslag. Jag har respekt för att man måste effektivisera och
förändra, men jag är samtidigt glad över att utskottet slår fast att för-
stärkningen ger möjlighet att upprätthålla en god service till näringsli-
vet och tillgodose nya anspråk från trafikföretagens sida.
Förstärkningen och utskottets markering om att trafikens och nä-
ringslivets behov skall styra Tullens fördelning av resurser borde skapa
goda möjligheter för verket att ge Örebro län en tullnärvaro, som gör
att vårt näringsliv kan konkurrera på lika villkor med andra delar av
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
59
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
vårt land. I en region som Örebro län med omfattande exportindustri, |
Från Örebro har vi motionerat om att Örebro-Bofors flygplats skall
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
klassificeras som internationell gemenskapsflygplats. Det är ett angelä- Örebro flygplats har en omfattande internationell trafik. Varje dag Det är angeläget för regionen att flygplatsen kan klassas som inter- När nu Luftfartsverket och Tullverket tillsammans ser över antalet Jag tycker också att det är angeläget att trycka på att skatteutskottets Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna att jag är mindre impo- Anf. 125 ANDERS G HÖGMARK (m) Herr talman! Det har hängt över dagens debatt frågor om vad riks- Det ställningstagandet går det lätt att kombinera med uttalandet att |
60
fall skall anges av Sveriges riksdag. Ibland kan det vara så att riksdagen
anger för få riktlinjer, men framför allt bör det vara riktiga och framåt-
syftande riktlinjer.
I det här ärendet är det tre riktlinjer där det känns angeläget att riks-
dagen har en uppfattning.
Inom de givna ramar som ställs upp är det viktigt att Generaltullsty-
relsen organiserar sig på ett sådant sätt inför allt det nya - EU-
anslutning och de regelsystem som kommer att tillämpas - att service-
nivån gentemot näringslivet kan bibehållas på en hög nivå. I många fall
har faktiskt näringslivet ett utomordentligt gott samarbete med tullen i
dag och man uppskattar den servicenivå som finns.
Det är ganska rimligt, inte minst från de mindre företagens sida, att
man känner oro och undran när man ser propåer om förändringar, in-
dragningar och om hur svårt det skall bli för framför allt de små företa-
gen. De stora företagen kommer alltid att klara den här processen på
något sätt. Men för framför allt de mindre företagen ute i våra regioner
är det ganska onödigt om vi får en försämrad service. Det är inte bara
onödigt, utan det vore djupt olyckligt om det näringsliv som vi alla är
beroende av skulle få sämre förutsättningar att agera i sina import- och
exportaffärer. Det är en viktig riktlinje tycker jag och en viktig policy-
markering som riksdagen kan uttala.
Jag noterade i och för sig när jag läste betänkandet, och det tycker
jag att man skall göra, att utskottet pekar på att man skall följa upp den
här verksamheten, att man skall göra en utvärdering av hur den nya
organisationen faller ut. Det tycker jag är bra. Det finns anledning att
man mycket noggrant följer just den här delen för att den goda servi-
cenivån skall bibehållas, så att man inte får ett antal farhågor besanna-
de. I så fall finns det kanske anledning för riksdagen att ha någon ytter-
ligare riktlinje.
Den andra riktlinjen som jag tycker är angelägen för riksdagen är
helt enkelt att man markerar vikten av att den yttre gränskontrollen
upprätthålls. Riksdagen har gjort markeringar, fattat beslut och gjorde
uttalanden om detta i höstas. Det är ingen tvekan om att de förändringar
som har signalerats i Tullverkets organisation skapar problem. Det har
här i debatten markerats och understrukits vad generaltulldirektören Ulf
Larsson själv har sagt om svårigheterna att klara detta.
Vid flygplatser med internationell luftfart har jag helt klart svårt att
se hur man skall kunna klara den yttre gränskontrollen om man inte har
närvaro av tull. En viktig princip som skulle kunna uttalas var därför att
man vid flygplatser med internationell luftfart skulle ha närvaro av tull.
Det är den andra principen.
En tredje riktlinje som jag tycker är viktig när man diskuterar detta
är likställigheten, konkurrensneutraliteten mellan olika flygplatser. Det
är viktigt att markera konkurrensneutraliteten. Inom EU är det en cen-
tral fråga att man har en likställighet. Det är där klassificeringen kom-
mer in, vilka flygplatser som i framtiden skall kunna räkna med att få
bli klassade som gemenskapsflygplatser.
Regeringen har i och för sig den 22 december fattat beslutet om de
tre stora flygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup. Det är helt klart
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
61
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
62
och man har anmält detta till kommissionen. Men i diskussionen här
har det figurerat ett antal uppgifter om att det inte är så bråttom. Varför
skall riksdagen nu gå in i en process som pågår? Man har fått ett in-
tryck, bl.a. av Sverre Palms inlägg och även av den frågestund som
ägde rum den 7 mars med Göran Persson, att ärendet kommer tillbaka
till regeringen.
Om man läser regeringsprotokollet från den 22 december upptäcker
man att det framgår mycket tydligt att regeringen faktiskt formellt har
avhänt sig ärendet, om man inte nu fattar något annat beslut. Man har
till Generaltullstyrelsen delegerat rätten och skyldigheten att fatta be-
slut om flera eller inte flera gemenskapsflygplatser och att anmäla till
kommissionen de beslut man har fattat. Jag kan citera för att få in detta
i kammarens protokoll: ”Regeringen ger därför Generaltullstyrelsen i
uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda och besluta om ytterli-
gare svenska flygplatser skall bli internationella gemenskapsflygplatser
och att i sådant fall uppfylla anmälningsskyldigheten enligt artikel 5 i
kommissionens förordning EG nr 1823/92.”
Sedan erinras om den samrådsskyldighet man har med Kommun-
förbundet och Rikspolisstyrelsen samt att diskussioner skall förevara
med Luftfartsverket.
Det är helt riktigt, Sverre Palm, att det här beslutet faktiskt skall
fattas före den 2 maj och att man skall anmäla resultatet, allt som man
har beslutat och vad man har anmält till kommissionen, till regeringen.
Det är alltså inte fråga om att det är regeringen som fattar något beslut.
Det här tycker jag är en viktig principfråga. Skall riksdagen avhän-
da sig möjligheten att ta ställning till antalet platser som skall vara
gemenskapsflygplatser, vilket regeringen faktiskt har gjort med det
beslut man fattade i december, när man ser vilket antal länderna ute i
EU har anmält? Siffrorna har nämnts här, så jag behöver inte upprepa
dem. Att man har anmält så många visar tydligt hur viktigt det är att bli
klassad som gemenskapsflygplats. Det är inte för ro skull Frankrike har
sina 110-115 flygplatser. Bara borta i franska Alperna finns det ett
femtontal flygplatser.
Det har gjorts utomordentligt klara markeringar lokalt och regionalt
för att just regionens flygplats skall kunna bli klassad som gemen-
skapsflygplats, därför att det betyder mycket inom ramen för det inter-
nationella luftfartssamarbetet.
Det betyder mycket också för den regionala utvecklingen. Finns det
någonting som denna kammare älskar att uttrycka så är det riktlinjer för
den regionala utvecklingen. Det är ganska märkligt om vi talar om det i
ena sammanhanget, men i andra sammanhang överlåter frågan på ett
sektorsorgan som Generaltullstyrelsen, med all respekt för dess kompe-
tens inom sin sektor. Regeringen avhänder sig frågan och ledamöter i
kammaren skall tycka att det är naturligt att riksdagen inte uttalar någon
uppfattning i frågan.
Med det moderata återremissyrkandet skapas det förutsättningar för
utskottet att litet noggrannare begrunda den här biten och kanske ge-
nom uttalanden ge regeringen vissa riktlinjer för den vidare hantering-
en. En handlingskraftig regering, om vi nu har en sådan, skulle till
äventyrs kunna tänka sig att det kanske inte var så klokt att delegera en
sådan här fråga till ett sektorsorgan.
Jag tror att detta är utomordentligt viktigt just för konkurrensneut-
raliteten och inte minst för passagerarna. Det finns mycket klara farhå-
gor för att det blir ett utomordentligt stort kaos med stora praktiska
problem för de resenärer, inte minst i södra Sverige, som från tredje
land kommer in via Kastrup. Det finns vitsordat i många skrivelser från
Luftfartsverket. Jag skall inte ta upp kammarens tid med att läsa upp
detta. Framför allt situationen i södra Sverige, där passagerarna kom-
mer in till den första gemenskapsflygplatsen i ett annat land än det
egna, skapar speciella problem.
Jag hoppas, herr talman, och avslutar med det, att regeringsföreträ-
darna tar intryck av den diskussion som har förts i kammaren. Skulle
det till äventyrs bli så olyckligt att Generaltullstyrelsen skall fatta de
här besluten och informera regeringen om vilka kloka överväganden
man kommit fram till, hoppas jag att man tar intryck av den debatt som
har förts i kammaren i dag. Där finns, som jag uppfattar det, en genuin
oro för att man inte kan hålla fast vid en konkurrensneutralitet och
likställighet mellan de olika flygplatserna.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till det moderata återre-
missyrkandet.
Anf. 126 STEN ANDERSSON (m)
Herr talman! Jag måste tyvärr inför kammaren erkänna att jag tyck-
er att inget av de alternativ som finns presenterat i dag, varken majori-
tetsuppfattningen i betänkandet eller reservationerna, är bra. Men jag
röstar ändå av rena skära lojaliteten med mitt parti och deras uppfatt-
ning.
Varför då?
Jo, herr talman, jag hoppas att jag har fel. Men jag tror faktiskt att
det beslut vi fattar i dag kommer att innebära att det blir lättare för dem
som sysslar med smuggling av narkotika till Sverige. De kommer att
kunna leva litet lättare framöver. Risken för att de skall upptäckas
kommer tyvärr att minimeras.
Bo Nilsson berörde detta. Bo Nilsson är en god vän till mig. Jag
delar hans uppfattning i det mesta, undantagandes hans politiska åsik-
ter. Men i det här fallet står jag inför undantaget som alltid bekräftar
regeln. Han pratar om trixandet med finansieringen. Det är klart att vi
kan spara litet pengar i dag. Det inser jag också. Men om nu mina spå-
domar dess värre skulle slå in, vem betalar och över vilket konto beta-
las utökad narkomanvård? Vem av de i dag alltför många som drabbas
av brott i Sverige får betala för att polisen måste koncentrera sina re-
surser på att jaga narkotika i en omfattning som man tidigare inte hade
tänkt att man skulle göra?
Herr talman! Allt i den här debatten grundar sig på att vi har blivit
medlemmar i EU, och det skall vi väl tacka för. Det var en nödvändig-
het. Men jag måste ändå säga att det fanns vissa företeelser både innan
och efter EU-beslutet som gjorde mig litet besviken.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
63
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Ingvar Carlsson, statsministern, skrev ett brev till de tullanställda i |
ligheter att bekämpa narkotikasmugglare inte skulle få ändras. De
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
skulle till och med effektiviseras efter ett svenskt EU-deltagande. Exakt samma sak gjorde vice statsministern, Mona Sahlin. Hon Jag vet att man som motionär inte får svar från en utskottsföreträ- Vilka remissinstanser, organisationer eller personer som ni i utskot- Det har dykt upp en annan fråga under de senaste dagarna. Strax fö- Jag kan ge ett exempel på att knarksmugglare alltmer börjar non- I debatten har det förekommit en del benämningar som är helt fel- Herr talman! I debatten har det talats mycket om Malmö och Man säger att det går att spara in vad gäller klareringar. Då skall |
64
Herr talman! Vi får acceptera att voteringen går som den går. Vi får
verka för att även EU skall få en bättre syn på tingens ordning. Jag är
inte nöjd med läget. Jag är inte nöjd med att tullen kanske gör 85-90 %
av alla knarkbeslag i Sverige. Det är bara 5 % av det knark som flödar
in här. Jag vill ha en bättre framtid, där tullen och polisen i en interna-
tionell samverkan kan försvåra för knarksmugglarna. Jag tycker att det
är bra att man skall ha en utvärdering, som man skriver i betänkandet.
Jag hoppas att jag inte får rätt i mina farhågor att dagens beslut kommer
att innebära stora ändringar.
Anf. 127 LARS HEDFORS (s)
Fru talman! Jag tänker inte kommentera detta betänkande i sak. Det
har Ronny Korsberg och Sverre Palm gjort på ett alldeles utomordent-
ligt sätt. Jag tänker kommentera det minst sagt famösa återremissyr-
kandet.
Jag skall börja med att yrka avslag på detta återremissyrkande. Jag
skall också, eftersom det finns god anledning att frukta att det går ige-
nom, be att härifrån talarstolen få kalla samman skatteutskottet till ett
sammanträde i sessionssalen kl. 18.00 i dag.
Det handlar om att två ämbetsverk, Generaltullstyrelsen och Luft-
fartsverket, har fått i uppdrag att utreda hur många flygplatser i Sverige
som skall ha internationell status. Det utredningsarbetet pågår för fullt.
Man diskuterar. Man ger och tar.
Nu har ett rykte spritts; lägg märke till att det är ett rykte! Med ut-
gångspunkt i detta rykte begär nu riksdagens borgerliga partier att
ärendet skall återremitteras. Det har spritts ett rykte om att det skulle
finnas en oenighet i denna grupp. Min fråga till riksdagens borgerliga
ledamöter är: Hur vet ni vad utredarnas slutliga ställningstagande blir?
Hur vet ni att det inte blir fler internationella flygplatser än i dag? Ni
kanske är alldeles ute och cyklar på den här punkten. Det finns t.o.m.
tecken i skyn som tyder på att det blir ett ställningstagande i den rikt-
ning som ni önskar. Ändå skall ni klampa in och lägga er i ett förhand-
lingsarbete. Det är minst sagt anmärkningsvärt. Det är också anmärk-
ningsvärt mot den bakgrunden att det under den senaste sexmåna-
dersperioden har kommit minst två betänkanden i detta avseende. I ett
av dem har riksdagen klart och tydligt sagt - eftersom man har bifallit
hemställan i betänkandet - att skatteutskottet och riksdagen inte skall
lägga sig i var myndigheterna placerar sina verksamheter.
Nu vill ni alltså lägga er i och gå in och styra resurserna åt ett visst
håll. Då blir nästa fråga till er: När skall ni börja styra Vägverket och
bestämma vilka vägar som skall repareras och byggas? Är det nästa
steg? När skall ni gå in och styra Banverket och bestämma vilka järn-
vägssträckor som skall byggas ut och repareras? Svara på de frågorna!
Tala också om för mig varifrån ni tänker ta de tulltjänster som ni skall
föra över till flygplatsen! Skall ni ta dem från Helsingborg? Skall
tulltjänsterna beskäras ytterligare i Helsingborg? Eller skall ni ta dem
från Sten Anderssons Malmö, så att han får ännu mindre chans att be-
kämpa knarkinförseln? Skall ni ta dem från Ystad? Skall ni ta dem från
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Karlshamn? Skall ni ta dem från Haparanda? Var någonstans skall ni |
Hur skall Tullverket, om ni nu vill fördröja behandlingen av det här
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
ärendet, kunna genomföra sin omorganisation som är så viktig? Hur Sedan måste jag fråga: Vad nytt har kommit fram under ärendets Fru talman! Jag har mycket svårt att se detta som någonting annat Jag vill rikta en uppmaning till er: Ställ inte till med mer bekymmer Fru talman! Jag yrkar avslag på återremissyrkandet. Anf. 128 CARL FREDRIK GRAF (m) replik Fru talman! Jag trodde inte att skatteutskottets värderade ordföran- Den första gällde huruvida det handlade om något rykte eller inte. Det är inte fråga om att vi vill styra till vilka orter eventuella ge- Lars Hedfors talade om en fördröjning för Tullverket. Vår ambition |
66
Sedan hemfaller Lars Hedfors åt något jag inte trodde han skulle
göra: han kallar detta ren obstruktion. Han tror alltså inte att vi har
någon som helst seriös ambition i dessa avseenden.
Jag vill inte kommentera det ytterligare, men jag konstaterar att vår
ambition är i högsta grad seriös när det gäller möjligheten att driva
internationell flygtrafik i Sverige.
Anf. 129 LARS HEDFORS (s) replik
Fru talman! Om man sprider uppgifter som kommer ifrån enskilda
överläggningar mellan två ämbetsverk vet jag inte om det kan betraktas
som någonting annat än rykten, som man försöker sprida och bygga sin
verksamhet på.
Nu säger Carl Fredrik Graf att han inte vill styra resurserna till vissa
orter. Nej, men ni vill ha ytterligare ett antal orter med internationella
flygplatser. Det tar självklart resurser från andra ställen. Jag menar att
det är att lägga sig i saker och ting som vi har varit eniga om och som
riksdagens har fattat beslut om att man inte skall lägga sig i.
Så säger Carl Fredrik Graf att han skall svara på mina frågor, men
det har han inte gjort när det gäller den viktiga frågan: Varifrån skall ni
ta resurserna? Är det från Helsingborg, Ystad, Haparanda, Karlshamn?
Vilka är det som skall släppa ifrån sig tjänsterna?
Anf. 130 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Fru talman! När det gäller flygplatserna tror jag Lars Hedfors gör
en felaktig bedömning när han tror att vi från vår sida skall behöva gå
in och detaljstyra. Så är det inte. Det handlar om att till kommissionen
anmäla ett antal flygplatser. Därefter är det upp till myndigheterna att
själva bestämma vilka lokala regler m.m. som skall gälla.
Som jag sade i mitt inledningsanförande bedömer jag exempelvis
att möjligheten att samverka med polisen i dessa sammanhang kan
anses vara betydande. Efter vad jag förstår finns det de som anser att en
gemenskapsflygplats skall vara bemannad dygnet runt. Så anser man
inte inom EU-kommissionen. Man kan lösa bemanningsfrågan betyd-
ligt mera flexibelt.
Jag är med andra ord inte så orolig som Lars Hedfors synes vara när
det gäller hur detta skall påverka resurserna och deras fördelning.
Vi får väl hoppas att återremissyrkandet går igenom, och så får vi se
hur vi kan hantera denna fråga i utskottet senare i kväll.
Anf. 131 LARS HEDFORS (s) replik
Fru talman! Carl Fredrik Graf tog i sin första replik upp en viktig
fråga som jag missade att bemöta. Han säger att detta inte är att fördrö-
ja ärendet, eftersom man tänker sig bryta ut den här speciella frågan om
flygplatserna.
Men Carl Fredrik Graf har själv hört hur skatteutskottets kansli har
talat om att det är mycket olämpligt och sannolikt inte går att bryta loss
någon fråga ur detta betänkande därför att det handlar om anslagsfrå-
gor. Det handlar om pengar till Tullverket. Skall vi fördröja genom
bordläggning så kommer det att gälla hela ärendet. Då kommer det att
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
67
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
gå ut över tullverksamheten, det är fullständigt självklart. Det kommer |
göra. Det kommer att leda till en ökad oro hos dem som jobbar för
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
Tullverket. Det tycker jag faktiskt att vi skulle kunna bespara dem. Sedan tar Carl Fredrik Graf upp en annan viktig fråga, där jag fak- Tullens och polisens samverkan måste ytterligare förbättras. Vi kan Anf. 132 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik Fru talman! Det är en god politik att inte fatta beslut förrän alla un- Om antalet internationella flygplatser kommer att bli mycket större Då inbjuder jag utskottets majoritet att stödja någon reservation Tror inte Lars Hedfors att antalet internationella flygplatser med Anf. 133 LARS HEDFORS (s) replik Fru talman! På den sista frågan vill jag svara att det är alldeles klart Om de inte gör det måste ni svara på frågan: Varifrån skall ni ta Michael Stjernström säger att han inte kan bestämma sig förrän allt Men det är det ni vill lägga er i, trots att vi så sent som för fyra må- Anf. 134 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik Fru talman! Jag utesluter inte att det kan behövas mera pengar till |
|
68 |
tullen om det visar sig att vi kommer att få ett stort antal internationella |
flygplatser i Sverige. Jag tycker därför att vi bör få fram dessa ytterliga-
re underlag innan vi fattar beslut i frågan.
Anf. 135 LARS HEDFORS (s) replik
Fru talman! Om det är så, då utesluter Michael Stjernström möjlig-
heten att bryta loss en del ur betänkandet, för då handlar det om en
anslagsfråga, och då gäller det hela betänkandet. Därmed försinkas
ärendets behandling i minst en månad, vilket gör det oerhört svårt för
tullen att klara sina åligganden. Det oroar också i onödan en mängd
tullanställda.
Det blir ert bidrag till den här debatten i dag.
Anf. 136 RONNY KORSBERG (mp)
Fru talman! Jag trodde att denna diskussion i stort sett var över,
men jag har gjort några reflexioner medan debatten har pågått.
Vi markerade väldigt tydligt från början att förändringen av tullens
verksamhet inte får gå ut över narkotikabekämpningen. Alla har här
vittnat om att vi är helt överens på den punkten.
Men det är tre saker i debatten som slår mig.
Den första är att oppositionen tycks utgå ifrån att det blir en för-
sämring. Man gör allt för att tala om det. Vad är det för signaler man
skickar ut till ungdomar när man för ett sådant resonemang?
Vi och socialdemokraterna har utgått ifrån den andra ståndpunkten,
att det inte skall bli någon försämring. Det står också klart och tydligt i
betänkandet. Det finns också en passus om att vi skall utvärdera detta.
Den andra som slår mig är att man från de borgerliga partierna sä-
ger att de 50 tjänster som man själv har föreslagit extra är helt avgö-
rande för Sveriges förmåga att klara de här uppgifterna.
Det förefaller åtminstone mig ganska långsökt att dra sådana slut-
satser på ett så osäkert underlag.
Den tredje som slår mig är diskussionen om flygplatserna. Det har
inte kommit fram några sakargument för att riksdagen skulle behöva gå
in och styra detta. Det är ett brott mot traditionen att vi härifrån skulle
tala om var man skall placera tulltjänsterna.
Hur skall man som tullare känna sig när man hör det här resone-
manget ifrån kammaren? Hur skall skatteutskottet kunna bedöma var
det är bäst att placera tulltjänster och utse internationella flygplatser?
Jag tycker inte att det har kommit fram några som helst sakargu-
ment för detta. Jag kan instämma i vad Lars Hedfors säger, att detta
inte är någonting annat än obstruktionspolitik. Det borde man inte ägna
sig åt inom de partier som annars så kraftfullt vill vinnlägga sig om att
föra en ansvarsfull politik som inte skapar oro genom att förhala beslu-
ten.
Därför yrkar jag avslag på återremissyrkandet.
Anf. 137 CARL FREDRIK GRAF (m) replik
Fru talman! Jag kan också reflektera över det som har sagts. Bl.a.
har jag hört kollegan Anders G Högmark läsa högt ur regeringsproto-
kollet, och jag har hört Sverre Palm uttala sig om beslutssituationen.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
69
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Det finns två uppgifter i dag. Den ena är att det är Generaltullstyrelsen |
göra det.
|
Anslag till Tullverket, m.m. |
Detta är ett exempel som visar att det inte är riktigt klart hur det lig- Nu skall jag inte förlänga debatten utöver detta anförande, men låt Jag begriper inte, fru talman, vad Ronny Korsberg menar. Vårt för- Anf. 138 RONNY KORSBERG (mp) replik Fru talman! Det är uppenbart att Carl Fredrik Graf inte vill förstå Anf. 139 CARL FREDRIK GRAF (m) replik Fru talman! Ronny Korsberg uppmanar mig att fortsätta detta re- Jag vet inte varifrån han får sina argument. Jag har aldrig hävdat att Anf. 140 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) Fru talman! Jag vill egentligen inte förlänga denna debatt ytterliga- |
70
Bo Nilsson gör också en utmärkt analys av läget i Västskåne som
jag tycker att hans partikamrater skall ta på största allvar - och även
Ronny Korsberg. Men han kan ju inte mer än från riksdagens talarstol
uppmana Tullverket att göra en omfördelning av resurserna. Tyvärr är
det hans egen regering som har det yttersta ansvaret för nedskärningen
av gränskontrollen, och detta är mycket beklagligt.
Jag yrkar bifall till återremissförslaget.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till Tullverket,
m.m.
Överläggningen var härmed avslutad.
Återförvisningsyrkande (m)
För bifall räckte att en tredjedel av de röstande anslöt sig till detta.
Votering:
110 röster för bifall
154 röster för avslag
13 avstod
72 frånvarande
Andre vice talmannen konstaterade att minst en tredjedel av de röstan-
de hade bifallit återförvisningsyrkandet.
Kammaren hade således bifallit återförvisning av ärendet till utskottet
för ytterligare beredning.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För bifall: |
67 m, 13 c, 20 fp, 10 kds |
|
För avslag: |
136 s, 3 v, 15 mp |
|
Avstod: |
13 v |
|
Frånvarande: |
25 s, 13 m, 14 c, 6 fp, 6 v, 3 mp, 5 kds |
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU22
Anslag till skatteförvaltningen, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
Anf. 141 KARL-GÖSTA SVENSON (m)
Fru talman! Socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten le-
der återigen till att kampen mot den ekonomiska brottsligheten begrän-
sas.
Grunden för ett hållbart skattesystem är lojala skattebetalare. Denna
grundbult har socialdemokraterna torpederat genom att dels genomföra
den skattechock som vi hittills har fått uppleva, dels avisera en försäm-
ring av rättssäkerheten, dels sända ut den mycket negativa signal som
det innebär att lägga ned Rättssäkerhetskommittén. Dessutom har rege-
ringen föreslagit kraftiga neddragningar inom polisverksamheten, kro-
nofogdemyndigheten och tullen.
71
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
72
Det är bara att konstatera att den opportunistiska politik som social-
demokraterna bedrev under förra mandatperioden var ett spel för gal-
leriet. En av de mest iögonfallande åtgärderna i detta spel var förslaget
om att öka Tullens anslag med 3 miljoner för det innevarande budget-
året i syfte att förstärka tullens möjligheter när det gäller åtgärder avse-
ende ekonomisk brottslighet. Opportunismen i förslaget markerades av
att hela budgetramen omfattade 1,2 miljarder.
Trovärdigheten i det socialdemokratiska agerandet är lika med noll.
Tullens budgetförslag, som vi nyss har debatterat, innebar som bekant
kraftfulla neddragningar. Helt plötsligt är all fokusering på tullens
möjligheter att begränsa den ekonomiska brottsligheten som bortblåst.
Det är uppenbart att det inte finns någon som helst långsiktighet i soci-
aldemokraternas agerande. Fel signaler leder utan tvekan till missnöje
och försämrad effektivitet.
På samma sätt förhåller det sig med anslaget till polisen. I budget-
propositionen har regeringen föreslagit ett besparingsbeting på 235
miljoner för budgetåret 1995/96, och för åren 1997 och 1998 skall
enligt budgetpropositionen ytterligare 600 miljoner sparas inom rätts-
väsendet. Det är således fråga om kraftiga neddragningar hos polisen.
Det betyder att vi även i detta avseende ser en återgång till den nivå
som gällde när den borgerliga regeringen tillträdde 1991 eller en sam-
manlagd minskning av ca 1 500 polistjänster.
De besparingar som regeringen vill genomdriva hos kronofogde-
myndigheten är ytterligare ett exempel på hur möjligheten att bedriva
en effektiv kamp mot ekonomisk brottslighet i hög grad begränsas.
Regeringens budgetförslag i detta hänseende ger en felaktig signal och
förstärker bilden av att socialdemokraterna inte heller på detta område
bedriver en handlingskraftig politik.
Den socialdemokratiska attacken mot rättssäkerheten inom be-
skattningen bådar inte gott. Utskottsmajoriteten välkomnar nämligen
regeringens besked om att den ämnar föreslå ett återinförande av skat-
teflyktslagen. En sådan åtgärd leder obönhörligen till att skattebetalar-
nas lojalitet mot systemet återigen får sig en knäck.
Socialdemokraterna är tillbaka i sina gamla hjulspår. I samband
med att den borgerliga regeringen tillsatte Rättssäkerhetskommittén
uttalade utskottets socialdemokrater följande:
”Det är över huvud taget förvånande att, i en tid när intresset borde
koncentreras på hur man skall få bukt med den alltmer elakartade eko-
nomiska brottsligheten och det tilltagande skattefusket, regeringen
väljer att tillsätta en kommitté med uppgift att ta upp några starkt över-
drivna attacker som vissa av de nuvarande regeringspartierna, när de
befann sig i opposition, brukade rikta mot enskilda detaljer i skatte-
lagstiftningen.”
Uttalandet talar för sig självt. Härav framgår med vilken nonchalans
som socialdemokraterna hanterar rättssäkerhetsfrågorna på beskatt-
ningens område.
Det finns i detta sammanhang skäl att upprepa att den av den dåva-
rande socialdemokratiska regeringen tillsatta s.k. Ekokommissionen
uttalade sig för en omvänd bevisföring och sade att det i ekobrottsbe-
kämpningens intresse fick accepteras att oskyldiga dömdes till straff.
När ni nu vill återinföra skatteflyktsklausulen är det ett utslag av om-
vänd bevisföring. Osäkerhet uppstår för olika aktörer på marknaden.
Småföretagarens självklara krav på entydiga, klara och långsiktiga
spelregler blir inte tillgodosedda. Från moderat håll kommer vi att föra
en kraftfull kamp för att stärka rättssäkerheten för de enskilda männi-
skorna.
Fru talman! Jag har haft förmånen att tillsammans med bl.a. Anita
Johansson vara med och arbeta fram Riksdagens revisorers förslag om
insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Av detta framgår att det
behövs förbättrade resurser i många olika avseenden för att komma till
rätta med den ekonomiska brottsligheten, som utan tvivel är ett allvar-
ligt problem. Den måste bekämpas, inte minst för att upprätthålla re-
spekten för strafflagstiftningen och för att värna moralen i näringslivet
och samhället i övrigt. Den ekonomiska brottsligheten utgör också ett
allvarligt hot mot marknadsekonomins funktionssätt.
Riksdagens revisorer har i sin rapport sammanfattat den situation
som socialdemokraterna lämnade efter sig och som mötte den år 1991
tillträdande borgerliga regeringen:
”Mot slutet av 1980-talet avmattades arbetet mot den ekonomiska
brottsligheten. Polisen lyckades inte fylla vakanser inom ekorotlarna i
tillräcklig utsträckning. Ärendebalanserna växte, och många brottsan-
mälningar blev inte föremål för utredning. Det blev allt tydligare att
myndigheterna inte hade resurser och kompetens att klara av situatio-
nen.”
I dagens nyhetssändningar bekräftas socialdemokraternas passivitet.
En utredning om hur bankernas förluster under tiden 1987-1991 upp-
kommit visar att minst 3,5 miljarder beror på ett brottsligt förfarande.
Utredaren har pekat på tre banker: statens egen bank, Nordbanken,
Sparbanken Väst och Gotabanken.
Under denna tidsperiod minskade polisens resurser för att bekämpa
ekonomisk brottslighet. Socialdemokraternas passivitet har därmed
enligt min uppfattning bidragit till att ekobrotten ökade.
I detta sammanhang är det också viktigt att återigen påtala den so-
cialdemokratiska regeringens passivitet när det gäller ledningen av
statens egen bank, Nordbanken. Jag tänker då i första hand på de fall-
skärmsavtal som förekom i den banken. I dagarna har vi återigen gjorts
uppmärksamma på de orimliga fallskärmsavtal som förekommit i BPA
och Handels.
Även i detta avseende vilar det ett mycket stort ansvar på socialde-
mokraterna. Ni satt knäpp tysta. Ni höjde inte ett finger. Därmed bidrog
ni till att etiken och moralen försämrades, vilket i sin tur i hög grad
bidrar till att den ekonomiska brottsligheten får möjlighet att breda ut
sig, eftersom lojaliteten mot systemen undergrävs.
Under den förra mandatperioden vidtog den borgerliga regeringen
en rad viktiga åtgärder för att komma till rätta med ifrågavarande pro-
blem.
Skattekontrollen och indrivningen förstärktes med 200 miljoner år-
ligen. Härav skulle en särskild pott gå till den eftersatta momskontrol-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
73
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
len. Antalet poliser ökade med ca 1 500. Det tillkom 30 nya åklagare. |
ningsgrupp, RÅSOP, för att utreda och lagfora ekobrotten i bankvärl-
|
Anslag till skatteför- |
den. Regeringen beslutade under våren 1994 att en central enhet, ett Moderaterna har med anledning av budgetpropositionen gått vidare En återgång till en förlegad socialdemokratisk politik kommer även Fru talman! Jag skall avslutningsvis kortfattat nämna något om re- När det gäller reservation 4 vill vi moderater i enlighet med Riks- I reservation 5 framhåller vi vikten av att skatteförvaltningen får Avslutningsvis är det enligt vår mening självklart att det av rättvise- Fru talman! Vi moderater står bakom alla våra reservationer i detta |
74
Anf. 142 AGNE HANSSON (c)
Fru talman! Jag ber först att få instämma i intentionerna i Karl-
Gösta Svensons anförande när det gäller att se allvarligt på den eko-
nomiska brottsligheten och att vidta de nödvändiga åtgärderna. I övrigt
lämnar jag den demagogiska delen av debatten till Björn Ericson och
Karl-Gösta Svenson.
Fru talman! Jag har i första hand begärt ordet för att yrka bifall till
reservationerna nr 7 och 8, vilket jag härmed ber att få göra. Innan jag
går närmare in på motiveringen till det vill jag kommentera en del av
det som tas upp i motivtexten i reservation 1, som är undertecknad av
utskottets moderater, centerpartister, folkpartister och kds-ledamöter.
Den är, som jag ser det, i första hand tillkommen för att samtliga under-
tecknande partier är mycket otillfredsställda med att regeringen har lagt
ner Rättssäkerhetskommittén.
Jag har personligen levt nära ett av de mest uppmärksammade rätts-
säkerhetsfallen som någonsin har diskuterats i det här landet - fallet
Halvar Alvgard i Vimmerby. Det visade sig redan i det fallet att social-
demokraterna inte var särskilt intresserade av att stärka rättssäkerheten
för den enskilde vid beskattningen. Nu tycker jag mig på detta sätt
ytterligare få det bekräftat. Beslutet att lägga ned Rättssäkerhetskom-
mittén kan inte tolkas på annat sätt än att rättssäkerheten vid beskatt-
ning inte prioriteras särskilt högt av regeringen och socialdemokrater-
na. Det gäller framför allt de frågor som utredningen hade fått tilläggs-
direktiv att utreda. Eftersom jag hade förmånen att tillhöra utredningen,
kan jag konstatera att flera av de frågorna i stort sett redan var färdigut-
redda när nedläggningsbeslutet kom.
Jag vill framhålla att det är viktigt med ett effektivt skattesystem,
där det helst inte skall vara möjligt att undanhålla någon skatt. Detta
sade jag även tidigare. Jag tror mig veta att vi är överens på flera hän-
der om att det är viktigt att vidtaga ytterligare åtgärder för att skärpa
insatserna mot skatteflykt. Jag ser emellertid ingen motsättning mellan
att å ena sidan ha ett för den enskilde rättssäkert skattesystem och å den
andra sidan ha ett effektivt skydd mot skatteflykt eller skatteundanhål-
lande.
Min fråga till Björn Ericson som talesman för regeringspartiet är
om han och hans parti ser någon sådan motsättning. Om så inte är fal-
let, borde det finnas bättre sätt att visa framåtanda i åtgärdsarbetet mot
ökad skatteflykt än att lägga ner Rättssäkerhetsutredningen. Profilen i
åtgärder mot ökad effektivitet i beskattningen stärks, som jag ser det,
inte av att man lägger ner Rättssäkerhetskommittén. Har inte regeringen
andra åtgärder, borde man ha avstått i det här fallet.
Fru talman! Reservation 7 behandlar preliminär F-skatt och särskild
A-skatt. Beslutet i höstas, mot vilket moderaterna och centerledamöter-
na i skatteutskottet reserverade sig, om att höja uttaget av preliminär F-
skatt och särskild A-skatt är enligt Centerns uppfattning mycket olyck-
ligt. Det här är ytterst en sysselsättningsfråga och en fråga om synen på
småföretagsamheten. Situationen för de små företagen är inte sådan att
man främjar en förbättrad sysselsättningsutveckling genom att öka
beskattningen av småföretagen. Det är en fråga om både likviditet och
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
75
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
riskkapital. Det är en även en åtgärd som påverkar de små företagens |
dessa tre hänseenden får allvarliga följder för småföretagens fram-
|
Anslag till skatteför- |
tidsmöjligheter och för sysselsättningen. De som vill stärka småföreta- En viktig del i all beskattning är rättvise- och jämställdhetsskälen. Likställdhet mellan löntagare och små- och ensamföretagare bör Fru talman! Med det anförda ber jag att få yrka bifall till reservatio- Anf. 143 PER ROSENGREN (v) Fru talman! Ingen svensk medborgare är i dag oberörd av de på- Vänsterpartiet har i detta sammanhang, bl.a. genom höstens uppgö- Budgetsanering är nödvändigt om det politiska handlingsutrymmet Den ekonomiska brottsligheten utgör en miljardindustri med starkt |
|
76 |
osund konkurrenssituation på marknaderna. |
Vänsterpartiet anser att det är mycket glädjande att så många partier
och enskilda riksdagsledamöter under den allmänna motionstiden har
tagit upp frågan om den ekonomiska brottsligheten. Det råder en bred
politisk enighet om den ekonomiska brottslighetens skadeverkningar.
Enigheten är också stor om vilken betydelsefull roll som skattemyndig-
heten och kronofogdemyndigheten spelar för att komma till rätta med
den ekonomiska brottsligheten.
Bara momsfusket beräknas i dag uppgå till mellan 10 och 20 mil-
jarder kronor. Den samlade skatteskulden hos kronofogdemyndigheter-
na uppgick förra året till i runda tal 57 miljarder kronor. Den största
delen av de utestående skatteskulderna härstammar från företagskon-
kurser.
Mot bakgrund av detta är det märkligt att endast Vänsterpartiet an-
visar kraftfulla motmedel mot den nedskärning av skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna som föreslås i budgetpropositionen.
Moderaterna har också föreslagit förstärkningar när det gäller krono-
fogdemyndigheterna, men de har inte stämt in i Vänsterpartiets syn att
även skattemyndigheterna behöver pengar. Regeringen har föreslagit
att anslaget till skattemyndigheterna totalt skall minska med 211 miljo-
ner kronor under budgetåret 1995/96. För skattemyndigheterna innebär
det en nedskärning om 140 miljoner och för kronofogdemyndigheterna
en nedskärning om 71 miljoner.
Detta förslag kommer att innebära att såväl granskning som övrig
kontroll kommer att minska. Eftersom utrymmet för ytterligare organi-
sationsförändringar under budgetåret 1995/96 är mycket litet ser vi inte
hur kampen mot skatteundandragande och ekonomisk brottslighet skall
kunna skärpas.
Vänsterpartiets uppfattning är att varje indragning för skattemyn-
digheterna enbart medför att staten går miste om ännu större belopp. I
tidigare gjorda beräkningar har man från myndighetshåll räknat med ett
utfall på tio gånger satsade resurser när det gäller skattemyndigheterna.
Det är därför vi föreslagit att skattemyndigheterna skall få ett anslag
som nominellt ligger i nivå med det under innevarande budgetår, dvs.
vi tillför 211 miljoner kronor till skattemyndigheterna och kronofog-
demyndigheterna utöver regeringens förslag. Detta resurstillskott är
nödvändigt om vårt tal om bekämpning av ekonomisk brottslighet inte
bara skall framstå som tomma fraser. Det återstår för de andra partierna
att visa att de menar allvar med sin kritik av den ekonomiska brottslig-
heten.
Riksrevisionsverkets rapport angående den totala medvärdesskatten
var också en förödande kritik mot den förda politiken på detta område.
Den visar bl.a. att man statistiskt sett övervärderar de pengar som man
plockar in. Man kanske inte alltid granskar rätt verksamheter. Detta har
också samband med att man har decentraliserat mervärdesskattekon-
trollen i så stor utsträckning att man har tappat väldigt mycket kompe-
tens.
Tidigare omorganisationer av skattemyndigheterna har skett av be-
sparingsskäl för att man under en kort period har dragit in 683 miljoner
från skattemyndigheterna. Det har inneburit att en turbulens har upp-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
77
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
78
stått i organisationen och att man har mist kompetens, och kontroll-
verksamheten har i stort sett avstannat.
Vi kan sedan titta på de andra delarna av skatteförvaltningens verk-
samhet. K-G Svenson har här tagit upp frågan om befogenheten att
besluta om indrivning. Det är också en sak som vi tycker är ganska
viktig. Det måste ske en effektivisering.
Man måste förenkla regelsystemet så att man inte tvingas att genom
kronofogdemyndigheten driva in F-skatter och särskilda A-skatter som
i stort sett redan är inbetalda till fullo, jämfört med vad den slutliga
taxeringen kommer att innebära. För tids vinnande yrkar jag inte bifall
till denna reservation, men vi ställer oss naturligtvis bakom den.
När det gäller kontroll av aktieförsäljning har regeringen kommit så
pass långt att jag inte yrkar bifall till vår reservation. Jag ser med till-
fredsställelse att det förslag som nu ligger, och som faktiskt blev utdelat
i dag, täcker väldigt mycket av det som vår reservation handlar om i det
avseendet. Jag tänker därför inte heller yrka bifall till den.
När det sedan gäller mom. 8 och reservation 7 angående F-skatten
och den särskilda A-skatten förstår jag inte över huvud taget varför
man tar upp en sådan reservation i parlamentet. Om jag som företagare
gör en preliminärdeklaration som det tar mindre än fem minuter att
upprätta undanröjs den preliminära skattsedel jag tidigare fått.
Här har hävdats att det är så farligt, eftersom det kan leda till stora
likviditetsproblem. Nu är det så att de största problemen för småföreta-
gare är när de står i december året efter med en slutskattesedel som
vida överstiger de preliminära debiteringarna. Då kan man prata om
likviditetsproblem.
Om man inte ser till att löpande under året betala in ungefär vad det
hela kommer att sluta på hamnar man i likviditetsproblem och i oerhört
svåra ekonomiska problem.
Jag har själv stor erfarenhet av som ekonomisk rådgivare åt en
mängd småföretagare hur enkelt det är att gå in i februari, mars och
lämna in en ny preliminär deklaration och inom två veckor få ett nytt
beslut. Det kan ske när som helst under året.
Men jag har också varit med om sådana som inte är upplysta om
detta och kommit till mig och är nöjda med att de betalar in så litet.
Men de är inte så nöjda när de får slutskattesedeln. Det kan dränera
hela deras verksamhet. Då kan man prata om likviditetsproblem. F-
skattesedeln och särskild A-skatt skall vi nog inte ödsla så mycket tid
på.
När det gäller K-G Svensons resonemang om försämrad rättssäker-
het menar jag att väldigt mycket av det som nu återställs faktiskt är
nödvändigt om man skall kunna bekämpa den ekonomiska brottslighe-
ten. Jag tror inte skattemyndigheterna på något sätt medvetet går in och
jagar skattskyldiga. Jag är i och för sig övertygad om att det kan före-
komma ett och annat övertramp. Men jag tror inte att det är någonting
som man kan lagstifta mot.
Det intressanta i K-G Svensons argumentation är småföretagens
krav på enkla och entydiga regler. Under den borgerliga regeringen
1991-1994 infördes det regler som var fullkomligt groteska. Gå ut och
fråga en småföretagare i dag hur mycket han behärskar reglerna om
expansionsmedel och övriga reserveringar, som de borgerliga infört.
T.o.m. revisorer inom skattemyndigheten kommer och klagar när de
har varit på utbildning i fyra dagar och fortfarande inte förstår någon-
ting. De regler som de borgerliga infört är inte särskilt entydiga och
enkla.
Jag tror inte att vi skall kräva en total likhet mellan de olika juridis-
ka företagsformerna. Vi kan helt enkelt inte begära att reglerna för
enskilda firmor, handelsbolag och aktiebolag skall bli exakt desamma.
Jag yrkar slutligen bifall till reservation 2 beträffande mom. 1 och i
övrigt till utskottets hemställan.
Anf. 144 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik
Fru talman! Det är nödvändigt att vi får så lika regler som möjligt i
de olika företagsformerna, dvs. i bolag och i enskild näringsverksam-
het. Det är också viktigt att småföretagen under den förra borgerliga
regeringens tid fick sänkta skatter.
Den stora skattesänkningen var att en del av den intäkt som berör
själva avkastningen på det kapital man har satsat kan beskattas i för-
värvskällan kapital. Man har också fått möjlighet att generera egna
pengar i företagen med lågbeskattning på expansionsmedlen. Det är
klara fördelar för småföretagen.
När skattesystemet ändras i vissa avseenden är det alltid litet pro-
blem i inledningen. Men jag har själv praktiserat litet grand med min
egen deklaration, och jag tycker inte att det har varit några större pro-
blem att kunna utnyttja det system som vi har beslutat om här på ett
tillfredsställande sätt.
Anf. 145 PER ROSENGREN (v) replik
Fru talman! Det viktigaste i beskattningen för småföretag är enkel-
het. Alla de småföretagare som deklarerar på en vanlig NI-blankett,
eller en låg omsättning på en N2-blankett, är betydligt mer hjälpta av
att själva kunna göra sin deklaration och inte bli tvingade att använda
sig av revisorer, som tar ganska höga arvoden.
De flesta av dessa riktigt små företag har inte behov av expan-
sionsmedel. De använder sitt företag i sin verksamhet ungefär som en
anställd, dvs. de tar ut lika mycket pengar ur verksamheten som verk-
samheten genererar. Det är alltså inte i första hand fråga om en förmö-
genhetsuppbyggnad. De vill ha ett enkelt system så att de snabbt och på
ett överskådligt sätt kan få grepp om sin egen och företagets ekonomi.
Låt bestämmelserna om expansionsmedel finnas för ett antal andra.
Men reglerna om expansionsmedel är till förtret för de riktigt små före-
tagen. Enkelhet är det viktigaste. Likställdhet mellan olika juridiska
företagsformer kan komma i andra hand i det läget.
Anf. 146 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik
Fru talman! Det är inget fel att vi har dessa bestämmelser. Det är
fritt för skattebetalarna och företagarna att använda de olika möjlighe-
ter som finns när det gäller expansionsmedel och att beskatta en del av
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
79
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
intäkten i form av kapital. För de små företag som Per Rosengren talar |
blem. Det finns inga svårigheter på NI-bilagan i det avseendet. Därför
|
Anslag till skatteför- |
innebar den borgerliga regeringens beslut och förslag i det här avseen- I mitt inledningsanförande poängterade jag att man inte skall återin- Anf. 147 PER ROSENGREN (v) replik Fru talman! Detta har inneburit en stor blankettproblematik för små- Nu har man ett grundbelopp på 50 000, men anta att det går litet Anf. 148 AGNE HANSSON (c) replik Fru talman! Per Rosengren säger att han över huvud taget inte för- Han har ju själv i repliken till Karl-Gösta Svenson deklarerat vad Anf. 149 PER ROSENGREN (v) replik Fru talman! Den preliminära F-skatten och den preliminära särskil- Att man preliminärt betalar in skatten enligt ett visst system har |
|
80 |
som gör att omsättningen och vinsterna ökar, så att det nästa år blir en |
litet högre beskattning i kronor räknat. Det är därför man preliminärt
lägger på detta.
Men om jag som enskild företagare redan i januari säger att jag inte
kommer att få någon högre omsättning och att min vinst kommer att
ligga kvar på samma nivå som förra året, kan jag skicka in en lapp där
jag i stort sett fyller i mina identitetsuppgifter och skriver att min be-
räknade inkomst kommer att vara densamma. Då får jag en ny prelimi-
när skatt. Det är inga problem. Det har ingenting med likställdheten att
göra. Samma sak gäller för F-skatten för aktiebolag. De får också en
viss uppräkning år för år.
Men det värsta som kan hända i sammanhanget är faktiskt om man
har betalt in för litet skatt och får en kraftig kvarskatt i december året
efter. Då får dessa företag likviditetsproblem som de oftast inte klarar
av, och då hamnar de hos kronofogden. Sedan är de inne i ett mycket
negativt mönster.
Anf. 150 AGNE HANSSON (c) replik
Fru talman! Det är väl i och för sig riktigt, som Per Rosengren sä-
ger, att likställdheten i den meningen inte har så stor betydelse. Men
detta med likviditet, riskkapitalförsörjning och soliditet i ett företag är
ju beroende av vilken grad av preliminärskatt man tar ut. Det är natur-
ligtvis också beroende av vilken omsättning man har och hur stort ett
företag är.
Vi ser naturligtvis farorna för de allra minsta företagen i dessa fall.
Där kan likviditeten ha stor betydelse i det korta perspektivet också. Då
har naturligtvis även preliminärskatteuttaget betydelse. Därför tycker
jag att det finns anledning att åstadkomma en förändring i linje med det
vi har föreslagit.
Anf. 151 PER ROSENGREN (v) replik
Fru talman! Jag återkommer till detta igen. Det viktigaste är att den
preliminärt inbetalda skatten i så stor utsträckning som möjligt över-
ensstämmer med den slutliga skatten. Om den slutliga skatten kraftigt
överstiger den preliminärt debiterade hamnar de inte bara i en likvidi-
tetskris utan oftast även i en konkurssituation. Det är det värsta som
kan ske. Att i stället löpande under året varje månad betala in en F-skatt
som överensstämmer är betydligt bättre.
Här skulle man naturligtvis önska att varje företagare i januari varje
år sätter sig ned dessa tio minuter och gör en preliminär deklaration för
att undvika dessa problem. Det är väldigt enkelt gjort. Det farligaste
man kan göra är att skicka ut en preliminärskattesedel som är för låg.
Som företagare är det betydligt lättare att acceptera en litet lägre pre-
liminärskattesedel. Då reagerar man inte. Man tycker att det verkar bra
och skjuter problemen framför sig. Det är lättare att reagera om man
tycker att den är alldeles för hög.
Jag tror att vi måste lära företagarna den aktiviteten för att de inte
skall hamna i omöjliga situationer i slutänden.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Anf. 152 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) Fru talman! Varje år förlorar samhället flera tiotal miljarder kronor |
på att konkurrensförhållandena snedvrids och olagliga förmögen-
|
Anslag till skatteför- |
hetsöverföringar sker genom ekonomisk brottslighet. Som medborgare Kristdemokraterna har en rad förslag till åtgärder för att komma till För det första måste vi ändra lagstiftningen. De lagar som stiftas För det andra måste det göras organisatoriska förändringar. Bl.a. För det tredje måste kriminalpolitiken ändras. Vi måste bl.a. klippa När det gäller skatteförvaltningens arbete bör tillgängliga resurser Det är också viktigt att debiterade skatter och avgifter verkligen Kampen mot ekonomisk brottslighet måste föras kraftfullt. Det Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och Det är också viktigt att man slår vakt om de rättssäkerhetsförbätt- |
82
En helt felaktig och för ekobrottsbekämpningen missriktad åtgärd är
att återinföra den tidigare s.k. skatteflyktsklausulen. Den avskaffades
för flera år sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att den
medförde svårigheter för den enskilde att förutse konsekvenserna av
olika rättshandlingar och därför att den knappast fyllde någon vettig
funktion efter skattereformen. En annan tveksam åtgärd av regeringen
är att redan nu ompröva 1994 års ändringar i revisionsreglerna som
syftade till att avhjälpa bristerna i rättssäkerheten på detta område.
Den f. d. sekreteraren i den nu nedlagda Rättssäkerhetskommittén,
Anders Hultqvist, har skrivit en doktorsavhandling med namnet Legali-
tetsprincipen vid inkomstbeskattningen. Legalitetsprincipen står för de
rättssäkerhetsgarantier som i straffrätten uttrycks genom maximerna
nullum crimen, nulla poena sine lege, dvs. inget brott, inget straff utan
lag. Principerna har bärighet även på skatteområdet. Anders Hultqvist
hävdar att skatteflyktsklausulen strider mot grundlagen. Det måste
finnas en lag, om skatt skall kunna påföras. I annat fall flyttas kompe-
tens över från riksdagen till olika domstolar. Det blir i så fall domsto-
larna som får komplettera lagen.
Fru talman! I tidningen Fria företagare nr 1/95 utvecklar företrädare
för de mindre och medelstora företagen sin syn på den bristande rätts-
säkerheten. Bl.a. tar de upp att bevisbördan i skattetvister är omvänd,
att besluten om betalningssäkring ofta är godtyckliga och dåligt under-
byggda samt att det är alldeles för svårt att få muntlig förhandling i
skattetvister. Dessa företagare anser sig ha konstaterat att anmälningar
och tjänstefel inte undersökts grundligt nog av JO-ämbetet. De finner
det tydligen dessutom problematiskt att både domstolar och myndighe-
ter inte tolkar lagen efter bokstaven utan tillämpar den efter vad de
anser vara politiskt önskvärt.
Regeringens planer på att återinföra generalklausulen mot skatte-
flykt inger stark olust i företagarkretsar. De menar att klausulen innebär
total rättslöshet och därför inte kan godtas. Skall de mindre företagen
våga satsa på Sverige måste de ha klara och fasta spelregler.
Sverige behöver en kraftig förstärkning av rättssäkerheten. En total
översyn av rättssystemet för att garantera rättssäkerheten är nödvändig.
Jag står bakom de kristdemokratiska reservationerna i betänkandet,
men yrkar bifall endast till reservation nr 1.
Anf. 153 BJÖRN ERICSON (s)
Fru talman! I skatteutskottets betänkande SkU 22, som vi nu debat-
terar, behandlas regeringens förslag till anslag till skatteförvaltningen.
Dessutom tas i betänkandet upp ett antal övriga frågor på skatteför-
valtningens område.
Som framgått av de tidigare inläggen finns till betänkandet fogade
ett antal reservationer, som jag till att börja med vill yrka avslag på. För
säkerhets skull vill jag redan nu yrka bifall till utskottets betänkande,
innan jag övergår till att kommentera själva ärendet och reservationer-
na.
I reservation nr 1 beträffande motiveringen, som har avgivits av
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och kds, instämmer man till
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
83
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
84
stora delar i de åtgärder och förslag som utskottsmajoriteten för fram,
men tar som skäl för reservationen upp regeringens beslut att lägga ner
Rättssäkerhetskommittén. Reservanterna försöker ge uttryck för att
utskottsmajoriteten skulle vilja försämra rättssäkerheten, vilket är totalt
fel. Skälet till att den nuvarande Rättssäkerhetskommittén läggs ner är
att den har kommit med sina förslag och därmed är färdig med sitt
arbete.
Nu skall förslagen utvärderas. För det fortsatta arbetet planeras, en-
ligt uppgift, tillsättandet av en ny kommitté som får ett bredare upp-
drag.
Karl-Gösta Svenson m.fl. tog upp frågan om den ekonomiska
brottsligheten. Karl-Gösta Svenson försökte göra ett stort nummer av
det. Den ekonomiska brottsligheten måste bekämpas med kraft. I april
kommer regeringen att lägga fram en strategiplan för att att attackera
bl.a. de frågor som den tidigare regeringen inte orkade med. Karl-Gösta
Svenson har därför tillfälle att i april återkomma till den frågan.
Samtidigt som lagen om skatteflykt, som togs bort av den borgerli-
ga regeringen, beräknas bli återinförd den 1 juli i år så tillsätter rege-
ringen en kommitté som får till uppgift att arbeta fram förslag till en ny
lag mot skatteflykt. I det arbetet skall man ta fasta på de erfarenheter
som vunnits vid tillämpningen av den tidigare lagen. Samma kommitté
får i uppdrag att komma med förslag till hur skattekontrollen kan stär-
kas och effektiviseras. Bl.a. skall kommittén ompröva reglerna för
skatterevision, dvs. skattemyndighetens rätt att granska företagens
bokföring.
I samma moment finns också reservation nr. 2 av Vänsterpartiet.
Man föreslår där att skattemyndigheten tilldelas 140 miljoner mer än
vad regeringen föreslagit i propositionen.
Riksskatteverket och skattemyndigheten har, på samma sätt som
alla andra myndigheter och förvaltningar, ålagts ett besparingskrav. För
de här aktuella myndigheterna gäller en besparing på 3 %. Utskottet har
i anslutning till detta med stor majoritet angivit i betänkandet att mot
bakgrund av det statsfinansiella läget måste alla möjligheter till bespa-
ringar genom effektiviseringar tas till vara även inom skatteförvaltning-
en.
Samtidigt skall sägas att nya resurser, motsvarande 1 % av ansla-
gen, tillförs för hanteringen av momsen till följd av EU-inträdet. Efter-
som de besparingskrav som nu föreslås bygger på den tidigare redovi-
sade fördjupade prövningen, anser utskottet att det är rimligt att bespa-
ringskravet genomförs.
I reservation nr 3 framhåller moderaterna i sitt yrkande att riksda-
gen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., skall
öka på skuldbördan genom att anslå 10 miljoner mer än vad regeringen
föreslår. Regeringens förslag till anslag innebär att anslaget i förhållan-
de till innevarande budgetår förhöjs med vad som motsvarar den längre
tiden för det nya budgetåret. Utskottsmajoriteten vill därför inte tillmö-
tesgå den moderata reservationen.
I reservation nr 4 tar moderaterna upp frågan om Riksskatteverket
skulle få möjlighet att göra avvägningen av hur resurstilldelningen
mellan skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksam-
heter skall ske. Utskottsmajoriteten delar regeringens uppfattning att
avvägningen, för att kunna göras i ett längre tidsperspektiv, bör ske i
form av sedvanlig budgetprövning. Det Karl-Gösta Svenson pekar på,
nämligen vad Riksrevisionsverket anser efter sin granskning, kan
mycket väl byggas in i de fortsatta kontakterna mellan departementet
och Riksskatteverket.
När det gäller befogenheten att besluta om indrivning framför mo-
deraterna i reservation nr 5 att Riksskatteverket skall få befogenhet att
besluta om när skatter och avgifter skall bli föremål för indrivning. Det
som gäller sedan länge är ju en nästan obligatorisk skyldighet för skat-
temyndigheterna att begära indrivning av skatter m.m. som inte betalas.
Undantagen från den skyldigheten har varit och är mycket begränsade.
För övrigt reformerade riksdagen, med ett enigt antagande, reglerna för
indrivning av statliga fordringar så sent som våren 1993. Såvitt det går
att bedöma har ingenting hänt sedan dess som gör att det nu krävs någ-
ra förändringar.
I reservation 6 begär Vänsterpartiet att kontrollen av aktieförsälj-
ningar skall effektiviseras. Enligt reservanterna förblir stora realisa-
tionsvinster på det området oredovisade. Som jag var inne på i början
av mitt anförande kommer regeringen att under våren lämna förslag till
riksdagen om att skyldigheten att lämna kontrolluppgift skall utvidgas.
Kontrolluppgifter skall enligt det kommande förslaget omfatta reavins-
ter eller reaförluster vid försäljning av andeler i värdepappersfonder.
För andra finansiella instrument, som t.ex. aktier, kommer regeringen
att föreslå att det införs skyldighet att lämna kontrolluppgift på försälj-
ningssumman.
Centern och Moderaterna begär i reservation 7 att den preliminära
F-skatten och den särskilda A-skatten sänks till 1994 års nivå. Jag tyck-
er att Per Rosengren i sitt anförande har givit ett tillräckligt svar på
detta. Riksdagen beslutade i höstas att höja uttaget på dessa bägge
skatter till 110 % av den slutliga skatten året före inkomståret för såväl
juridiska som fysiska personer respektive 105 % om denna skatt un-
derstiger den ursprungligen debiterade skatten. Även om både Centern
och Moderaterna var motståndare till beslutet i höstas, var höjningen då
motiverad av vinstutvecklingen i näringslivet. Utskottet menar därför
att det är alldeles för tidigt att redan nu revidera denna nivå.
I reservation 8 från Moderaterna och Centerpartiet begärs att regeln
i 5 kap. 4 § taxeringslagen skall vidgas till att också gälla vissa uppgif-
ter som lämnas i samband med inkomst av näringsverksamhet. Detta
anges särskilt beträffande sjukpeng i näringsverksamhet och beträffan-
de insättning på och uttag från skogskonto.
Jag vill, fru talman, bara först påpeka att syftet med reglerna om
skattetillägg bl.a. är att inskärpa betydelsen av att korrekta uppgifter
lämnas. Den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 4 § taxeringslagen in-
fördes i samband med genomförandet av den förenklade deklarationen
1985, och den tog sikte på att löntagare och bankkunder inte skall
drabbas av skattetillägg när det är den kontrolluppgiftsskyldige som har
gjort fel.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
85
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
86
I reservation 9 framför kds krav på förändringar beträffande tidsfris-
ter för omprövning av deklarationer samt en begränsning av en even-
tuell respitränta till ett år. Utskottet har vid tidigare behandling av den-
na frågeställning enats om att anse nuvarande tidsfrist rimlig både för
den skattskyldige och för myndigheten. Vad gäller respitränta kommer
Skattebetalningsutredningen, som för övrigt kommer att avsluta sitt
arbete i år, att utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning
och inbetalning av skatter och avgifter. Därför är någon åtgärd nu inte
behövlig.
Fru talman! Därmed har jag gått igenom de reservationer som fo-
gats vid betänkandet och yrkar själv än en gång avslag på samtliga
reservationer och bifall till utskottets hemställan.
Anf. 154 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Fru talman! Björn Ericson sade i sitt anförande att Rättssäkerhets-
kommittén lades ned eftersom den hade slutfört sitt arbete, trots att han
i sitt huvudanförande nämnde flera frågor som återstår att lösa, bl.a.
prejudikatsbildningen, förhandsbesked och tidsfrister för eftertaxering.
Björn Ericson sade också att man med andra åtgärder vill stärka
rättssäkerheten. Hur då? Vilka åtgärder föreslås?
Vidare sades att socialdemokraterna vill ta vara på de erfarenheter
som tillämpningen av skatteflyktsklausulen gav. Vilka erfarenheter är
det? Det finns inte många sådana. Denna klausul var mycket svår att
tillämpa.
Anf. 155 BJÖRN ERICSON (s) replik
Fru talman! Michael Stjernström funderar över hur rättssäkerheten
kommer att stärkas i den nya tappningen. Det är ju svårt att säga, efter-
som denna skall utformas i den nya kommittén, men det finns anledning
att se till att rättssäkerheten utformas på ett sådant sätt att man tillvara-
tar de intressen som vi har anledning att slå vakt om. Jag har alltså
inget svar på frågan hur den kommer att se ut, men den kommer att
utformas av den nya kommittén.
Anf. 156 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Fru talman! Men delar Björn Ericson min uppfattning att det fanns
uppgifter som Rättssäkerhetskommittén skulle ta upp? Jag nämnde att
frågorna om prejudikatsbildningen, möjligheten till förhandsbesked och
tidsfristerna för eftertaxering är olösta och att man måste arbeta vidare
med dem.
Anf. 157 BJÖRN ERICSON (s) replik
Fru talman! Detta blir naturligtvis frågor som Rättssäkerhetskom-
mittén kommer att ta itu med.
Anf. 158 AGNE HANSSON (c) replik
Fru talman! Jag skulle egentligen kunna avstå, men nu börjar den
här debatten bli intressant. Björn Ericson sade först att Rättssäkerhets-
kommittén är nedlagd, men nu senast sade han att Rättssäkerhets-
kommittén skall ta hand om de frågor som föregående talare pekade på.
Hur tänker socialdemokraterna i frågan om rättssäkerheten? Det är inte
konstigt att man får tankar om att de är beredda att försämra den, efter-
som det nu sägs att skälet till nedläggningen är att den är färdig. Ändå
hade den nästan slutfört ytterligare ett betänkande för framläggande,
vilket nu varken kommer att bli föremål för remissomgång eller be-
handling.
Är det så, Björn Ericson, att regeringen är beredd att ta upp de frå-
gor som Rättssäkerhetskommittén nästan var färdig att presentera för
riksdagen? I så fall hälsar jag det beskedet med tillfredsställelse. Jag
tror nästan att den möjligheten finns.
Slutligen skulle jag vilja be Björn Ericson svara på den fråga som
jag ställde i mitt inledningsanförande: Ser socialdemokraterna en mot-
sättning mellan å ena sidan högre rättssäkerhet i beskattningen och å
andra sidan en effektiv beskattning?
Anf. 159 BJÖRN ERICSON (s) replik
Fru talman! Låt mig besvara den sista frågan först. Svaret är nej. I
mitt anförande angav jag att den rättssäkerhetskommitté som regering-
en nu har beslutat lägga ned har fört fram sina förslag och att dessa
förslag nu skall utvärderas. Det skall tillsättas en ny kommitté, som
bl.a. får ta ta itu med de frågorna, men dess uppdrag skall också bred-
das till att avse övriga rättssäkerhetsfrågor. Det är det svar som jag kan
lämna i dag.
Anf. 160 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik
Fru talman! Jag skall för att vinna tid nöja mig med en replik.
Det som är allvarligt i socialdemokraternas agerande är att de vill
återställa även på det här området. Man vill återställa det som vi här i
riksdagen har beslutat om och som en tidigare enig rättskommitté var
överens om, för att gå tillbaka till det gamla.
I utskottsbetänkandet anförs att utskottet välkomnar regeringens be-
sked att den ämnar föreslå ett återinförande av skatteflyktslagen. Jag
vill bara instämma i det som Michael Stjernström sade om skatte-
flyktslagens konsekvenser.
På områdena tull, kronofogdemyndighet och polis gör ni ju kraftful-
la neddragningar. Vi är tillbaka på precis samma nivå som i slutet av
80-talet, då ni inte kunde hävda er i arbetet mot ekobrotten. Vi ser i dag
i utredningen om bankkrisen effekterna av detta. Utredaren sade att
minst 3 Vi miljard kronor av förlusterna berodde på ekobrott. Ni hade
inga resurser mot detta. Ni vill bara försämra rättssäkerheten och dra
ned möjligheterna till en effektiv kamp mot ekobrotten. Det är det
allvarliga i den politik som ni för.
Anf. 161 BJÖRN ERICSON (s) replik
Fru talman! Att Moderaterna och socialdemokratin har delade upp-
fattningar beträffande skatteflyktslagen står klart för var och en, K-G
Svensson. Moderaterna har aldrig varit stora tillskyndare av att infordra
de skatter som skall infordras.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
87
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Jag vill än en gång säga att den ekonomiska brottsligheten med |
gerliga regeringen inte heller lyckades särskilt väl med den ekonomiska
|
Anslag till skatteför- |
brottsligheten. Redan nu, efter fem månaders regerande, kommer den socialdemo- Anf. 162 PER ROSENGREN (v) replik Fru talman! Under tiden 1993/94 fram till 1998 kommer man att ha Vi kan hävda att vi under åren också ger skatteförvaltningen extra Den viktigaste frågan gäller om socialdemokraterna underkänner Anf. 163 BJÖRN ERICSON (s) replik Fru talman! Vi underkänner inte det förhållandet, men till det skall Anf. 164 PER ROSENGREN (v) replik Fru talman! Nu blir jag mycket konfunderad. Vi vet alla att utbild- Att dränera skattemyndigheten på pengar i det läget blir en halv Om man accepterar förhållandet 1:6 innebär en besparing i dessa |
88
Anf. 165 BJÖRN ERICSON (s) replik
Fru talman! Jag vill till Per Rosengren säga att vi sparar 8 % på tre
år på skatteförvaltningen och Riksskatteverket, medan vi sparar 11 %
på övriga myndigheter och förvaltningar. Det är en avsevärd skillnad.
Dessutom läggs det, vilket har redovisats tidigare i debatten, 200
miljoner extra på den ekonomiska brottsligheten.
Anf. 166 WIGGO KOMSTEDT (m)
Fru talman! Jag vill säga några få ord om motionen Sk807, som be-
handlas i betänkandet.
I en kärv ekonomi med nedskärningar på många områden proteste-
rar väldigt många människor och enskilda. Vad som inte uppmärksam-
mas - inte heller i goda tider - är alla de avgifter och skatter som beta-
las av den skattskydlige och som inte redovisas, vilket jag har påtalat i
motionen.
Det skulle vara väldigt viktigt och betydelsefullt om den enskilde
skattebetalaren fick veta vad det är man egentligen betalar för. Det är
trots allt en stor del av lönen som på det sättet går till avgifter och
skatter.
I ett särskilt yttrande har Moderaternas representanter i skatteutskot-
tet påtalat detta förhållande och sagt att man skall följa upp det. Man
har också pekat på det som jag har sagt i motionen, dvs. att de som har
F-skattsedel får detta redovisat och specificerat. De kan se exakt vilka
olika avgifter som betalas in.
Med den moderna ADB-tekniken skulle det vara mycket enkelt att
redovisa denna uppgift så som jag har föreslagit i motionen. Det är
viktigt för den enskilde skattebetalaren.
Moderaterna har lovat att följa upp frågan, och jag hoppas att hela
riksdagen gör det. Politikerna vill väl inte undanhålla för skattebetalar-
na hur mycket pengar som försvinner bakvägen och som egentligen
borde vara deras lön? Jag tror att det är viktigt för många att förstå
vilken lönesumman egentligen är.
Jag har inget yrkande, för vi skall votera före kl. 18.
Överläggningen var härmed avslutad.
Mom. 1 (anslag till Skatteförvaltningen)
Propositioner ställdes först beträffande utskottets hemställan och däref-
ter ifråga om motiveringen.
Hemställan:
1. utskottet
2. res. 2 (v)
Votering:
249 för utskottet
18 för res. 2
2 avstod
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
89
Prot. 1994/95:82
30 mars
Anslag till skatteför-
valtningen, m.m.
90
80 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 133 s, 63 m, 15 c, 17 fp, 11 mp, 10 kds
Förres. 2: 17 v, 1 mp
Avstod: 2 fp
Frånvarande: 28 s, 17 m, 12 c, 7 fp, 5 v, 6 mp, 5 kds
Motiveringen:
Godkännande av
1. utskottets motivering
2. motiveringen i res. 1 (m, c, fp, kds)
Votering:
153 röster för utskottet
109 röster för res. 1
8 avstod
79 frånvarande
Kammaren godkände utskottets motivering.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 133 s, 8 v, 12 mp
Förres. 1: 64 m, 15 c, 19 fp, 1 v, 10 kds
Avstod: 8 v
Frånvarande: 28 s, 16 m, 12 c, 7 fp, 5 v, 6 mp, 5 kds
Mom. 8 (preliminär F-skatt och särskild A-skatt)
1. utskottet
2. res. 7 (m, c)
Votering:
190 röster för utskottet
80 röster för res. 7
79 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 133 s, 19 fp, 17 v, 12 mp, 9 kds
För res. 7: 64 m, 15 c, 1 kds
Frånvarande: 28 s, 16 m, 12 c, 7 fp, 5 v, 6 mp, 5 kds
Mom. 9 (skattetillägg)
1. utskottet
2. res. 8 (m, c)
Votering:
191 röster för utskottet
79 röster för res. 8
79 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 133 s, 19 fp, 17 v, 12 mp, 10 kds
För res. 8: 64 m, 15 c
Frånvarande: 28 s, 16 m, 12 c, 7 fp, 5 v, 6 mp, 5 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
På förslag av andre vice talmannen medgav kammaren att de ären-
den som hann debatteras färdigt under återstoden av dagens samman-
träde fick avgöras vid arbetsplenum onsdagen den 5 april.
Kammaren beslöt kl. 17.59 att ajournera förhandlingarna till kl.
19.00 för middagsuppehåll.
Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU19
Alkoholskatt och tobaksskatt
Anf. 167 JAN-OLOF FRANZÉN (m)
Herr talman! Moderaterna har fogat tre reservationer och ett särskilt
yttrande till skatteutskottets betänkande nr 19. För att underlätta kam-
marens arbete yrkar jag bifall bara till reservation nr 2 under mom. 3
vad gäller teknisk sprit, men jag står självfallet bakom övriga moderata
reservationer och vårt yttrande.
När det gäller den tekniska spriten är det den nya lagstiftningen som
ställer till problem för de företag som i sin verksamhet använder denna.
Problemen består i att företag som använder teknisk sprit tvingas ligga
ute flera månader med skattedelen på denna. Skatten kan i många fall
uppgå till miljonbelopp årligen.
Företagen kan också skaffa sig godkännande som upplagshavare,
men då kräver Riksskatteverket en säkerhet för skatten på 500 000 kr.
Många av dessa företag torde vara i den situationen att de över huvud
taget inte förmår ligga ute med skatten eller ställa upp med den begärda
säkerheten.
Vi moderater tillsammans med övriga borgerliga partier anser att
det inte finns någon rimlig anledning till att det skall behöva vara på
det här viset. Man kan genom relativt enkla ändringar i regelsystemet
åstadkomma en bättre ordning. Exempelvis skulle man kunna bygga på
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
91
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
de kontrollrutiner som redan används av Läkemedelsverket när det |
Vi föreslår därför i reservationen en utvidgning av försäkringssys-
|
Alkoholskatt och |
temet med en rimligare nivå på den begärda säkerheten. Dessutom Den övergångsordning som innebär att vissa användare av teknisk I reservation nr 4, herr talman, tar vi moderater upp frågan om 24- Då det gäller särskilt taxfreevaror som säljs ombord på färjor mel- Vi förutsätter dock att regeringen uppmärksamt följer hur taxfree- Herr talman! I reservation nr 5 tar vi moderater upp restriktionerna Enligt vår uppfattning måste konkurrensneutralitet eftersträvas. I ett särskilt yttrande har vi moderater i utskottet tagit upp konsek- Mot denna bakgrund är det viktigt att eftersträva en harmonisering |
92
och viktiga förutsättningar för nödvändiga framtida investeringar inom
den svenska bryggerinäringen.
Anf. 168 KARIN PILSÄTER (fp)
Herr talman! Våldet och hoten i samhället kryper tätt inpå oss. De
som blir utsatta är både nära och kära och totala främlingar. Det är våld
i hemmen, våld på gator, våld på torgen, våld med knytnävar, våld med
vapen, hot, terror, t.o.m. död.
Många människor engagerar sig mot våldet. Ibland pratar man om
hårdare tag, längre straff, fler poliser, och andra gånger om förebyg-
gande åtgärder, vård, omhändertagande, förebilder, vuxennärvaro
bland ungdomar, mer kunskaper och insikter. Listan kan göras mycket
lång.
Målet, ett tryggare samhälle för oss alla, är givetvis helt okontro-
versiellt, men ofta är vi oense om medlen. Jag tror att det här är ett
sådant tillfälle.
Herr talman! Våldet i vårt samhälle har ett mycket starkt samband
med frågorna i det här betänkandet. Även om alkoholbeskattning, in-
förselregler, m.m. oftast diskuteras i mera tekniska termer och från
andra utgångspunkter så finns ett samband.
Alkohol kan både brukas och missbrukas. Det som i ena samman-
hanget är ett gott glas vin, litet extra festligt, samvaro och gemenskap,
blir i ett annat sammanhang en ensam flaska dessertvin, ilska, hopplös-
het, hot, skador och våld. Alkoholens skadeverkningar är fortfarande
ett av vårt lands största sociala problem.
Mycket har gjorts för att motverka skadorna, men andra faktorer
verkar i motsatt riktning. Försäljningen har tydligen minskat litet grand,
men det finns många oroande tecken, t.ex. att missbruket återigen går
längre ner i åldrarna. Det finns ingen anledning att slå sig till ro, tvärt-
om. Vi har väldigt långt kvar tills vi har uppnått det WHO-mål om en
minskning av totalkonsumtionen som Sverige har ställt sig bakom.
Regeringen har ett stort ansvar för att på bred front ta tag i det här.
Herr talman! Förutsättningarna för alkoholpolitiken ändras, t.ex.
genom medlemskapet och de omförhandlingar av införselkvoter som
det för med sig och genom de ändrade villkor för prispolitiken som
uppstår. Folkpartiet liberalerna tycker att detta måste leda till förstärk-
ningar av alkoholpolitiken på andra områden för att så långt som möj-
ligt motverka dessa negativa effekter av medlemskapet i EU.
Det som i dag är aktuellt är frågor kring införsel och kommande
förändringar av skatten på öl.
Medlemskapet i EU har gett oss en ökad rätt att föra in alkohol i
Sverige som är billigare än den som finns hemma. Det innebär natur-
ligtvis en risk för ökad totalkonsumtion. Jag kan ge ett exempel. Här-
omdagen kom min man hem från en konferensresa till Åbo. Tidigare
skulle han ha haft sex burkar med sig hem. Nu hade han en hel platta.
Självfallet leder det till en ökad konsumtion i vårt hushåll. Andra män-
niskor fungerar likadant.
Om de tillåtna kvantiteterna utökas ytterligare efter våra två år av
övergångsregler blir risken också större. Därför anser vi i Folkpartiet
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
93
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
att man skall vara beredd att t.o.m., om så behövs, använda Sveriges |
förs i reservation nr 6. Detta är också viktigt för att man skall kunna ha
|
Alkoholskatt och |
kvar någon form av aktiv prispolitik. Ju mindre införselkvantiteter vi Det kan vara aktuellt att sänka skatten på folköl när vårt undantag Herr talman! Inledningsvis pratade jag om våld. Vi vet att berus- Alldeles särskilt gäller detta kvinnor och barn. De blir offer för Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation nr 6 och står givet- Anf. 169 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik Herr talman! Vi moderater tror att individen kan behärska och Jag skulle önska att Karin Pilsäter hade varit nere i Skåne, mellan |
|
94 |
Sverige. Karin Pilsäter slår ut sin egen bryggerinäring i landet. Jag tror |
mycket väl, som hon är inne på, att man kan göra gott öl. Jag för min
del anser att det just är smaken på ölet som är det viktigaste. Skatterna
är inte avgörande i det fallet. Det handlar om konkurrens.
Anf. 170 KARIN PILSÄTER (fp) replik
Herr talman! Jag tror att det är allmänt vedertaget att priset har ett
avgörande inflytande på totalkonsumtionen. Totalkonsumtionen hänger
ihop med hur mycket som missbrukas och hur mycket problem det blir
kring alkoholen. Då får naturligtvis lägre pris negativa effekter. Det är
inget konstigt. Ni är beredda att ta det. Jag är inte beredd att göra det.
Det är det som är skillnaden.
Om nu smaken på ölet och inte skattesatser eller alkoholhalter är
det viktiga, vilket jag också tycker, är det väl ett alldeles utmärkt för-
slag att låta våra svenska bryggerier ta fram bra konkurrenskraftigt öl
att sälja i de vanliga livsmedelsbutikerna? Det är väl en mycket bättre
lösning än att bara släpphänt ge efter? Som det framfördes fick jag
intryck av att ölet redan flödar i Skåne. Skall vi då bara ge efter och se
till att det flödar ännu mer?
Anf. 171 LARS BÄCKSTRÖM (v)
Herr talman! Jag skall begränsa mitt inlägg. Jag kan bara konstatera
att jag i allt väsentligt instämmer i det anförande som Karin Pilsäter
nyss hade här i talarstolen. Jag vill i likhet med Karin Pilsäter yrka
bifall till reservation nr 6 under mom. 9.
Den bygger på en folkpartimotion som vi från Vänsterpartiets sida
tycker är bra. Det är roligt att kunna stödja Folkpartiet i den här frågan,
särskilt som Folkpartiet var ett ja-parti. Vi är ett nej-parti. Men här
försöker vi ta ett gemensamt ansvar för de negativa effekter som Folk-
partiet inser kan följa av medlemskapet. Det är roligt att Folkpartiet tar
det ansvaret och har väckt den här motionen, och det är roligt att vi kan
stödja den här reservationen.
Det är ytterligt beklagligt att inte andra partier, dvs. Miljöpartiet,
Centerpartiet, Socialdemokraterna och även Moderaterna, gör samma
sak. Det är beklagligt, men jag tror att man kommer att ändra sig när
man börjar fundera. Man kanske inte har ändrat sig till nästa votering,
men det är nödvändigt att ändra denna inställning. Det är nödvändigt
att höja aktivitetsnivån vad gäller den här frågan. Annars besannas alla
de farhågor som vi i nej-partierna hade. Ni från ja-sidan vill väl inte att
vi skall få rätt? Därför är det bättre att gå på Folkpartiets linje. Då kan
ni få visa att vi inte hade rätt i allting.
Tack, herr talman!
Anf. 172 RONNY KORSBERG (mp)
Herr talman! Jag vill ta upp en annan aspekt på detta med alkohol-
skatten. Miljöpartiet har väckt en motion som innehåller två förslag om
skattehöjning, dels på alkohol, dels på tobak. Det här ligger i linje med
de tankar som vi har om att växla skatt. Det som vi vill ha, t.ex. arbete,
skall inte beskattas så hårt. I stället skall högre skatt läggas på sådant
som vi vill bli av med.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
95
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
I linje med detta resonemang har vi också fört fram tanken på att |
som blir följden av att man dricker för mycket sprit och röker för
|
Alkoholskatt och |
mycket - skall kopplas till beskattningarna. Det är grundtanken i det Detta leder också till en viss budgetförstärkning. Om man, som vi Vi är naturligtvis medvetna om att det här synsättet inte är gängse i Men vi tycker att det är en litet väl tuff skrivning i betänkandet, och Vi tyckte alltså att det kunde vara intressant att väcka den här frå- Jag står givetvis bakom båda de reservationer vi har på den här Anf. 173 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) Herr talman! Jag vill avgränsa mitt inlägg till att enbart ta upp frå- Problemen består däri att dessa företag antingen måste ligga ute fle- Många företag torde vara i den situationen att de över huvud taget |
|
96 |
viditet eller genom att anstränga sin kredit ytterligare. |
Det finns ingen rimlig anledning till att det skall behöva vara på det
viset. Man kan genom relativt enkla ändringar i regelsystemet åstad-
komma en bättre ordning, som kan bygga på de kontrollrutiner som
redan utövas av Läkemedelsverket över dem som får använda teknisk
sprit skattefritt mot försäkran.
Jag föreslår således att man närmare överväger en utvidgning av
försäkranssystemet, en rimligare nivå på den begärda säkerheten och en
omprövning av förutsättningarna för att bli upplagshavare. Med ome-
delbar verkan bör den övergångsordning förlängas som innebär att
vissa användare av teknisk sprit får inköpa spriten skattefritt mot för-
säkran.
Jag yrkar bifall till reservation 2.
Anf. 174 LARS U GRANBERG (s)
Herr talman! För tre och en halv månad sedan debatterade vi i den-
na kammare om regeringens proposition 1994/95:56. Den debatten
resulterade i att en klar majoritet fastslog nya skattesatser för tobak och
alkohol. Vidare fastslogs de undantagsregler som vi genom vårt med-
lemskap i den europeiska unionen kommer att kunna behålla fram till
1997.
Ett undantag som beslutades om den 14 december 1994 var undan-
taget för vår syn på en progressiv beskattning av alkoholdrycker, vilket
ger oss som politiker ett gyllene läge att under den tiden propagera i
EU för vår syn på frågan om beskattning av alkohol och där eventuellt
kunna så ett frö för framtiden.
Likaså ger det de svenska bryggarna en möjlighet till en relativt
mjuk övergång till de nya EU-direktiven om alkoholbeskattning.
Här kan också nämnas att regeringen gett klara signaler om att frå-
gan kommer att åter väckas i god tid före 1997.
Vidare beslutades om att vi även i framtiden, åtminstone under den
tid som vi har undantag på den kvantitativa sidan, skall hålla oss med
en s.k. 24-timmarsregel. Varför skall vi då ha denna regel, när detta
inte är något krav från EU och det inte heller finns något undantag för
detta i medlemsförhandlingarna?
Moderata samlingspartiets frågor slutar aldrig att förvåna mig. Där-
för skulle det vara ganska intressant, herr talman, om Jan-Olof Franzén
kunde redovisa för hur moderaterna tänker sig en effektiv uppföljning
och bevakning av de undantagsregler som vi nu har gentemot de andra
EU-länderna.
Sedan bör vi, herr talman, få ett klart besked från Jan-Olof Franzén
och moderaterna vilka direktiv Sveriges parlament bör följa och även
vilka vi inte bör följa. Då vi nu är medlemmar i EU kan de väl med
lätthet redovisa detta?
Det är nämligen så, herr talman, att denna fråga - likt många andra
frågor som Sveriges riksdag i dag tar ställning till - är EU-direktiv om
ändring i svensk lagstiftning. Jag har svårt att se att det på någon punkt
i EU-avtalet finns något undantag vad gäller möjligheten att gång på
gång gå emot EU och dess direktiv.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Herr talman! Allt det här, och litet till, var de huvudfrågor vi debat- |
gången var det enbart Moderata samlingspartiet som opponerade i
|
Alkoholskatt och |
debatten, och det i form av Jan-Olof Franzén. När vi nu behandlar Hos Vänsterpartiets Lars Bäckström och Miljöpartiets Ronny Kors- Visst är våren härlig, herr talman, men inte så härlig att man bara Herr talman! De nuvarande skattesatserna på alkoholdrycker fast- För Sveriges del har vi i riksdagen antagit - precis som Karin Pilsä- Därför skulle det vara bra, herr talman, om exempelvis Jan-Olof Herr talman! Jag vill säga några ord om skatt på öl. Även här har vi Det som krävs nu, herr talman, är uppslutning runt ett genomtänkt |
98
Det är utifrån det perspektivet som regeringen har deklarerat att
man i god tid före undantagets utgång 1997 kommer tillbaka med ett
klart konstruktivt förslag.
Herr talman! På området teknisk sprit kan ju nämnas, att vad gäller
problemet med eventuella lättnader på detta område har nu regerings-
kansliet satt i gång ett arbete med att kartlägga problemen på området,
och signaler från kansliet tyder på att denna fråga återigen kommer att
bli föremål för debatt både i utskottet och eventuellt även här i kamma-
ren. En sak som är klart intressant är att redan nu, mitt under debatten,
arbetar beskattningsmyndigheten med en del av området teknisk sprit,
nämligen att man numera individuellt avväger säkerhetsbeloppet. Men
denna fråga kommer, herr talman, åter att bli föremål för granskning i
skatteutskottet.
Herr talman! En annan skatt som tas upp i skatteutskottets betän-
kande 1994/95:SkU19 är skatten på tobaksvaror. Även här hävdar vi att
den tid som har gått sedan beslut fattades rör sig om endast tre och en
halv månad. Det är alldeles för kort tid för att vi i dag skall kunna se
några större konsekvenser som gör att vi nu i dag överväger att frångå
det föregående fattade beslutet. Också här krävs det ju att vi förbereder
oss för en eventuell förändring i skattesatserna rörande tobaksvaror och
vanor, och det skall vi göra på samma sätt som på de områden där vi
har undantag från EU:s skattesatser och regler. Vi måste alltså klarläg-
ga vår syn på tobaksbeskattningen inom det europeiska samarbetet.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag återigen påminna oppositionen
om att vi skall göra allt för att nå upp till Världshälsoorganisationens
mål vad gäller alkoholkonsumtionen i Sverige. För att nå dit måste vi
samarbeta med de övriga nordiska och europeiska länderna. Det är
därför viktigt att vi inte nu förhastar oss och på så sätt slår igen öppna
dörrar och sedermera springer före de övriga nordiska länderna. Det vi
skall göra är att avvakta samtalet som pågår mellan exempelvis de
nordiska länderna rörande den s.k. nordiska provianteringsöverens-
kommelsen.
Vidare måste våra förhandlingar med EU föras utifrån vår syn på
alkoholpolitiken, nämligen att vårt mål är att sänka alkoholkonsumtio-
nen med 25 % till år 2000.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan
och avslag på reservationerna.
Anf. 175 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik
Herr talman! Vi har undantagsregler i tre år när det gäller alkohol
och öl. Men Sverige har i dag oerhört höga skatter i förhållande till
övriga EU-länder. Om jag bara får nämna starkölet, ligger skatten här
på 13 kr per liter, medan den i Danmark är 3 kr och i Tyskland 86 öre.
Det är stora skillnader.
Det är klart att bryggerinäringen i detta land vill ha spelregler. Nu
har vi ju en övergångstid på tre år, och man vill då ha signaler från
regeringen om hur vi skall ha det i vårt land. Skall vi lägga ned de
mindre bryggerierna? Vi har ett antal mindre bryggerier i landet, och
många av dem har varierande smak på sina drycker, till gagn för det
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
99
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
svenska folket med olika smakinriktningar. Vi har också större bryg- |
Hur går det för den mindre bryggerinäringen ute i glesbygden? Det
|
Alkoholskatt och |
vill jag fråga Granberg. Anf. 176 LARS U GRANBERG (s) replik Herr talman! Det är sant att vi har ett undantag, och så länge vi har Jag tolkar svaret från Jan-Olof Franzén så att han tycker att skatten Jag kan ställa frågan till Jan-Olof Franzén igen: Hur ser ni modera- Anf. 177 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik Herr talman! Jag säger här att skatten är hög i Sverige, och det er- Anf. 178 LARS U GRANBERG (s) replik Herr talman! Jag kan förstå att Jan-Olof Franzén har ett visst intres- Svaret på min fråga till Moderaterna uteblev. Jag tolkar det så att Anf. 179 RONNY KORSBERG (mp) replik Herr talman! Lars U Granberg sade mycket klokt i sitt anförande För det första är det riktigt att jag har vårkänslor. Det kan inte för- För det andra tycker jag inte att det finns några motsatser i det för- Jag kan försäkra Lars U Granberg att vi inte har några dubier vad |
|
100 |
inte är kristallklart när jag säger att det inte finns någon stark koppling |
mellan priset och konsumtionen, är den ju inte oväsentlig. Jag tycker
därför att vårt förslag kan tillgodose både behovet av den koppling som
vi avser och målet att få ned konsumtionen.
Anf. 180 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Det låter bra att man har uppmärksammat att det finns
vissa problem med den tekniska spriten och att skattemyndigheten
självmant nu har börjat titta på kraven på säkerhet. Lars U Granberg
sade också att det finns vissa problem här - problem som vi inte upp-
märksammade tillräckligt mycket när vi fattade beslut om detta i hös-
tas.
Jag vill fråga vilka problem som Lars U Granberg ser beträffande
den tekniska spriten utöver kravet på säkerhet.
Anf. 181 LARS U GRANBERG (s) replik
Herr talman! Ett problem är just kostnaderna för företagen. Jag har
inte sett den nya propositionen. Jag svarar inte mer än så, utan jag vän-
tar tills vi får se den nya text som vi skall ta ställning till.
Jag kan passa på att ställa frågan till Michael Stjernström. Han sva-
rade inte heller när det gäller Världshälsoorganisationens mål. Hur
ställer sig kds till det?
Anf. 182 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik
Herr talman! Som Lars U Granberg har noterat har vi inte reserverat
oss på mer än den punkt som gäller den tekniska spriten, så vi instäm-
mer med utskottsmajoriteten på de övriga punkterna.
Vi tycker att WHO:s mål är det enda riktiga. Vi arbetar för en re-
striktiv alkoholpolitik i Sverige. Det är riktigt, som Lars U Granberg
försökte säga, att vi månar om många människor i samhället, och därför
är vi restriktiva till alkohol.
Anf. 183 LARS BÄCKSTRÖM (v)
Herr talman! Lars Granberg talade om vårkänslor, och Ronny
Korsberg erkände att han hade vårkänslor. Jag är mer osäker av mig
ännu - det får bli varmare i luften först. Men Lars Granberg hade nog
litet vårkänslor själv, eller också var det insnöade gamla rester han
visade upp. Han gav mig en överhalning för att jag ville höja skatten,
men det har jag inte föreslagit, Lars Granberg - inte alls! Det var lik-
som av gammal vana som jag fick skäll den här gången. Men Vänster-
partiet har inte föreslagit höjd skatt på alkohol i sitt budgetförslag. Vi
har föreslagit stöd till en folkpartimotion i det här betänkandet. Så udda
är det i det här fallet, så nu gäller det att vi är väldigt våralerta för att
hänga med.
Vi är alltså överens om att det nog är för tidigt att ändra, men om ett
tag tror jag att det kan finnas behov av att justera alkoholskattereglerna
- det kan det göra. Det finns knöligheter med lagen, t.ex. att vin med
bubblor i är extra hemskt och skall straffbeskattas enligt EU:s regler.
Det finns alltså en del knepigheter som bör åtgärdas, men vi har inte
föreslagit några skattehöjningar.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Alkoholskatt och
tobaksskatt
101
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Däremot är det synd att vi inte har kunnat enas om att slå fast att vi |
möjligheter att ha införselregler, Lars Granberg. Men rätt skall vara
|
Alkoholskatt och |
rätt: Den här gången fick jag skäll i onödan! Anf. 184 LARS U GRANBERG (s) Herr talman! Om det var skäll i onödan vet jag inte. Det var en Om det var fråga om vårkänslor eller om känslor av snö kan vi väl Anf. 185 LARS BÄCKSTRÖM (v) Herr talman! I reservationen från Vänsterpartiet till det här betän- Anf. 186 LARS U GRANBERG (s) Herr talman! Med tanke på dagen som har gått tyckte jag att det Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 5 april.) 9 § Beskattningssystemets utformning under kriser och i krig Föredrogs Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU24 Beskattningssystemets utformning under kriser och i krig (prop. Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. |
102
Föredrogs
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU23
Ekonomisk demokrati, sparande och ägarspridning
Anf. 187 SONJA REMBO (m)
Herr talman! I finansutskottets betänkande nr 23 behandlas två mo-
tioner, en från Moderata samlingspartiet om sparande och ägardemo-
krati och en från Vänsterpartiet om ekonomisk demokrati - således
klassiska politiska skiljefrågor. Socialdemokraterna hade helst sett att
de båda motionerna behandlats i samband med budgetbetänkandet, där
de hade kunnat försvinna mer obemärkt. Efter votering i utskottet be-
slutades emellertid om ett separat betänkande.
De senaste veckornas utveckling aktualiserar med dramatisk tydlig-
het hur nödvändigt det är att Sverige radikalt lägger om kursen i den
ekonomiska politiken. Dit hör villkoren för sparande och ägande.
Visionen om en egendomsägande demokrati är en hörnsten i mode-
rat politik. Ett spritt enskilt ägande baserat på privat sparande har avgö-
rande betydelse för om Sverige skall vara ett välfärdssamhälle med fria
och självständiga medborgare och ekonomisk tillväxt eller en centralt
styrd och reglerad stat i ekonomisk utförslöpa och ett alltmer bidrags-
beroende folk.
Människors strävan efter att förkovra sig och förbättra tillvaron för
sig själva och de sina är och har alltid varit en mäktig drivkraft. Ett
samhälle som inte ger sina medborgare möjligheter att förkovra sig
genom eget arbete, företagsamhet och sparande stagnerar och stöter
slutligen bort de människor och det kapital som utgör förutsättningen
för utveckling och välstånd.
Oupplösligt förknippat med denna drivkraft är det egna ägandet av
kapital och egendom. Skyddet för äganderätten är en förutsättning för
att människor skall vilja investera och våga ta risker, som alltid är för-
knippade med företagande och teknisk och ekonomisk utveckling. Det
privata ägandet och sparandet är basen för såväl den enskildes som
samhällets välstånd. Det ger trygghet och frihet genom de möjligheter
det ger den enskilde att bestämma över och kontrollera sin ekonomi.
Det finansiella sparandet är också i en global ekonomi av betydelse
för kapitalbildningen och för näringslivets, framför allt de mindre före-
tagens, tillgång till investeringskapital. Utan tillgång till eget sparkapi-
tal eller sparade medel från familjemedlemmar eller andra närstående
eller intressenter skulle en del av dagens storföretag inte ha funnits.
Detsamma gäller ett oräkneligt antal mindre företag.
En fungerande marknadsekonomi förutsätter enskilt ägande och
sparande. Marknadsekonomi baserad på enskild äganderätt är framför
allt en nödvändig förutsättning för demokrati. I ett samhälle utan en-
skild äganderätt finns ingen pluralism annan än den som staten tillåter
och stöder. Ett sådant samhälle är inte förenligt med fri debatt och
demokrati. Den yttersta konsekvensen kan vi studera i det ekonomiska,
politiska och moraliska sammanbrottet för tidigare planekonomier.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
103
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Den politik som inleddes i Sverige på 1940-talet dominerades av |
varit en allmänt omfattad tilltro till att välståndet var en gång för alla
|
Ekonomisk demokrati, |
givet. I största välmening växte ett statligt/korporativt kontrollsamhälle Till skillnad från vad som var fallet i andra socialistiska stater var Den socialdemokratiska politiken har bedrivits konsekvent och Den s.k. svenska modellen har, som också Vänsterpartiet konstate- Samtidigt som storföretagen till följd av globaliseringen av eko- Till koncentrationen har, som också noteras i vänstermotionen, den För den enskilde har utvecklingen inneburit en starkt sammanpres- Sverige har blivit ett höglöneland för lågutbildade och ett låglöne- Från att ha haft en av världens snabbast växande ekonomier sedan |
|
104 |
1993 hade vi fallit till sjuttonde plats. |
Vi har fått en ökande statlig skuldbörda, upprepade kostnadskriser
och finanskriser som har utlöst nedskrivningar av kronkursen. Ännu
kan vi inte se något slut på den utvecklingen. Vi blir som nation allt
fattigare och alltmer beroende av våra långivare.
Utbyggnaden av de kollektiva skyddsnäten har medfört att många
enskilda hushåll har berövats reella möjligheter att spara eller dragit
slutsatsen att de inte behöver spara för framtida behov eller ha en buf-
fert för oförutsedda händelser. Ett eget sparande kan tvärtom leda till
mindre förmåner från det allmänna än eljest.
För allt fler gäller inte längre den självklara regeln att det skall löna
sig att arbeta. Tvärtom har beroendet av inkomster från transfererings-
och bidragssystemen ökat och därmed beroendet av det politiska sys-
temet. En ESO-rapport visar att den lön som en vanlig familj behöver
för att nå upp till socialbidragsnivån efter skatt och barnbidrag är be-
tydligt högre än ingångslönen i flertalet yrkeskategorier. Rapporten
avser 1991, då arbetslösheten började öka kraftigt, medan genom-
snittsnivån fortfarande var jämförelsevis beskedlig.
Hushållen har invaggats i en bräcklig trygghet, vilket den yngre ge-
nerationen har börjat upptäcka. I en nyutkommen bok beskriver en ung
centerpartist situationen på följande sätt: ”Det starka samhället har
under de senaste trettio åren tagit från medborgarna så mycket ansvar
och ställt ut så stora löften om välfärden att såväl kommunerna som
staten håller på att kollapsa under kravbördan.”
Vad som nu sker är att staten och kommunerna tvingas dra ner på
de offentliga åtagandena samtidigt som man slår rekord i skatte- och
avgiftsökningar.
Det förefaller mig synnerligen optimistiskt att i det läget tro att hus-
hållen skall minska sitt sparande för att i stället börja konsumera och
sätta fart på hemmamarknaden.
Förvisso ändrades hushållens sparbeteende dramatiskt under 1980-
talet. Mellan 1982 och 1989 registrerades en kraftigt negativ sparkvot.
I 1980-talets överhettade spekulationsekonomi lönade det sig att låna
och konsumera. Skattesystemet och inflationen garanterade en hög
avkastning. Många lockades då in i ett alltför kostsamt boende. Finan-
siellt sparande däremot bestraffades med negativ avkastning. Det var
ett omoraliskt system, som belönade slösarna och spekulanterna och
bestraffade bank- och aktiespararna.
Efter skatteomläggningen 1990 ökade sparkvoten lika dramatiskt, i
hög grad som en följd av att hushållen började betala av sina skulder.
Sparkvoten har närmat sig vad som gäller i jämförbara länder. Givetvis
medför detta en lägre konsumtion, men att ensidigt utmåla detta som ett
av de stora problemen i svensk ekonomi och ett hot mot tillväxt och
sysselsättning innebär en grov förenkling och en undervärdering av de
grundläggande problemen i den svenska ekonomin.
Skatteomläggningen likställde olika sparformer, vilket som väntat
ledde till högre finansiellt sparande. Härigenom kan på sikt ökade re-
surser lånas ut till andra delar av ekonomin som behöver dem för pro-
duktiva investeringar. I debatten beskrivs detta ofta som att ”pengar
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
105
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
läggs på hög”, vilket tyder på en brist på insikt om de ekonomiska |
Sveriges problem i dag är inte att det sparas för mycket i hushållen
|
Ekonomisk demokrati, |
utan för litet i den offentliga sektorn. Man löser inte detta problem Vänsterpartiets tankar om ökat offentligt ägande av företag, höjda Det är anmärkningsvärt, herr talman, att socialdemokraterna i fi- I regeringsförklaringen utpekades hushållens finansiella sparande Ett stabilt, högt hushållssparande och privat ägande är ett led i en Ett ökat hushållssparande skall inte fördömas och hindras utan sti- I reservationerna, vilka i samtliga fall utom ett stöds av de tidigare De enskildas möjligheter att aktiespara i det egna företaget, liksom |
106
allmänheten och inte utsättas för särskild förmånsbeskattning. Inte
heller skall vinstandelar beläggas med sociala avgifter.
Vi moderater föreslår dessutom att utvidgade möjligheter för pen-
sions- och livförsäkringssparande bör utredas i särskild ordning.
I annat sammanhang föreslår vi ett system för bostadssparande.
Min kollega Per Bill kommer senare i debatten att närmare utveckla
en del av våra förslag.
I sedvanlig ordning, herr talman, kommer jag endast att yrka bifall
till och begära rösträkning på reservation 3.
Anf. 188 ANNE WIBBLE (fp)
Herr talman! Betänkande FiU23 handlar, som Sonja Rembo började
med att säga, om mycket grundläggande förutsättningar för marknadse-
konomi och därmed ekonomisk utveckling. Jag tycker att det är djupt
beklagligt och faktiskt en aning förvånande att socialdemokraterna,
som påstår sig tycka om marknadsekonomi och expansion i näringsli-
vet, i praktiken genom sina ställningstaganden i detta betänkande fak-
tiskt motsätter sig många förslag som skulle förbättra förutsättningarna
för just ekonomiskt framåtskridande, ekonomisk tillväxt.
Socialdemokraterna har t.ex. ingenting positivt att säga om vikten
av stimulans av hushållssparandet och ökad ägarspridning. Det mesta
utrymmet i betänkandet ägnas åt att beskriva hur ökningen av hushålls-
sparandet under 8O-talet, från att vara starkt negativ till att bli ungefär
+8 %, hade dystra orsaker och dystra följder. Om det hade funnits
intresse för en historisk analys tycker jag att det hade varit mera på sin
plats att beskriva den enligt mitt tycke ganska dåliga socialdemokratis-
ka politik som ledde fram till detta negativa hushållssparande, dvs.
ökad skuldsättning hos svenska familjer. Litet självkritik där hade nog
varit på sin plats. Den avgörande faktorn är faktiskt inte att sparandet
därefter ökade därför att människor, som det står i betänkandet kände
sig otrygga på grund av arbetslöshet. Sparandet ökade därför att allt
fler människor insåg att den politik som byggde på ständigt stigande
skulder inte var hållbar i längden. När politiken sedan lades om blev
det naturligtvis en kraftig förändring.
Lika litet insikt i verkligheten visar enligt min uppfattning utskottets
socialdemokrater när det gäller enskilt sparande i aktier, dvs. i frågan
om riskkapital till de svenska företagen. Små och medelstora företag är
nästan alltid hänvisade till den svenska riskkapitalmarknaden, eftersom
de av naturliga skäl är ganska okända på den internationella markna-
den.
Om man skall tro betänkandet menar Socialdemokraterna att det är
en lösning att låta AP-fonderna köpa fler aktier. Det synsättet innehål-
ler gamla motsättningar, men det bygger enligt min uppfattning på en
mycket grundläggande missuppfattning om hur småföretagaren, den
individ som driver företag, tänker och resonerar. Han vill faktiskt inte
ha statliga fonder som delägare. Därmed uteblir den expansion som vi
så väl behöver i Sverige.
Frågan om riskkapital är mycket strategisk och av central betydelse
för näringslivets expansion och därmed också för möjligheterna att
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
107
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
knäcka massarbetslösheten. Under de senaste månaderna har det |
har varit uppe till diskussion tidigare i dag. Den svenska kronan har
|
Ekonomisk demokrati, |
rasat mer än de andra valutorna i B-laget, och räntorna har stigit mot Det finns flera tecken på misstro. Ett är att utlandet alltmer drar sig Den är ju egentligen ganska dum som inte förstår att detta har ett Samma negativa signal ges av socialdemokrater och vänsterpartister Budskapet i detta betänkande till sparare och investerare från soci- Det har varit ganska mycket diskussion om situationen på riskkapi- När de utländska placerarna lämnar Sverige blir kraven större på Jag vill faktiskt fråga Sören Lekberg om ni socialdemokrater har |
108
I betänkandet tas också frågan om försäljning av statliga företag
upp. Här tycks det råda ett visst avstånd, om man får uttrycka sig så,
mellan riksdagens socialdemokrater och Göran Persson. Riksdagens
socialdemokrater andas i detta betänkande väldigt stor skepsis mot den
ägandespridning som följer av försäljning av statliga företag. Det står
att en sådan har ”flera starkt negativa inslag”.
Göran Persson däremot har vid upprepade tillfällen sagt att det är
viktigt med försäljning av Nordbanken. Det skall ju betala för det be-
ryktade RAS. Nu känner han sig tydligen tvungen att senarelägga för-
säljningen, eftersom aktiemarknaden går så knackigt, om man skall
döma av hans uttalande häromdagen på ett investeringsseminarium. Det
är uppenbarligen ett stort problem för honom. Men utskottets talesman
kanske tycker att det är bra, eftersom försäljningen har de starkt negati-
va inslagen.
Jag kan förstå det som står om att man vill ha bra betalt för de stat-
liga företagen. Det illustrerar ett annat problem. Med dagens kurs på
den svenska kronan är det i princip rea på alla svenska företag. Det
borde vara ett starkt intresse att inte vidmakthålla en sådan situation
utan skapa ett läge där den svenska kronan stärks, så att vi inte rear bort
svenska företag och svenska tillgångar.
Till slut, herr talman, ber jag att få citera ett annat litet avsnitt från
texten. Där talas om en ”stabil ekonomisk omgivning”. Det skall vara
en ”trygg ekonomisk atmosfär”, etc. Tycker utskottets talesman att
detta stämmer med verkligheten? ”Stabil ekonomisk omgivning” står
det på s. 3, när den svenska kronan försvagas med jättekliv varje vecka.
”Trygg ekonomisk atomsfär” tror jag att många människor med vanliga
egnahemslån uppfattar som ett hån när de åker på smällar med ökade
räntebetalningar med flera hundra kronor i månaden med den ränteför-
ändring som sker.
Herr talman! Jag står givetvis bakom alla reservationer som jag har
undertecknat för Folkpartiets räkning, men jag yrkar bara bifall till
reservation 3.
Anf. 189 JOHAN LÖNNROTH (v)
Herr talman! Jag skall börja med att yrka bifall till reservation nr 1,
och i övrigt stödjer jag utskottets förslag.
Jag tycker att det är bra att vi har en ideologisk debatt här i kamma-
ren, även om den kanske kommer något sent på dagen. Jag skall börja
med att dra några huvudpunkter i vår motion, eftersom jag har en svag
misstanke om att inte alla deltagare i den här debatten har läst den så
väldigt noga.
Vi bygger motionen ganska mycket på en bok skriven av ekonom-
historikern Jan Glete. Boken heter Nätverk i näringslivet. Glete bygger
för övrigt på en mycket känd politisk ekonom som heter Joseph
Schumpeter, som också var en synnerligen konservativ österrikisk
finansminister en gång i tiden. Det kan jag berätta för Sonja Rembo,
om hon inte visste det förut. Han stod henne nog ideologiskt ganska
nära. Men Schumpeter hade också en analys av kapitalismens långsik-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
109
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
110
tiga utveckling som inte stämmer särskilt bra med den moderata motio-
nen.
Gletes genomgång av det svenska näringslivet och ägandet i det
svenska näringslivet går i huvudsak ut på att den ägargrupp som fanns i
Sverige i början på 1920-talet, dvs. de finansfamiljer med familjen
Wallenberg i spetsen som var de som deltog i finansieringen av den
industriella uppbyggnaden i Sverige, har behållit sitt grepp. Det är
fortfarande i stort sett samma familjer som finns kvar. Det har kommit
fram mycket få nya ägargrupper.
Vad beror då detta på? Glete anser att de var väldigt skickliga på att
hålla tillbaka andra nya företagare, dvs. behålla privilegierna för sig
själva. Dessutom var det också så - och där stämmer analysen med den
moderata motionen - att politiken också var väldigt inriktad på att
stödja just det etablerade, mycket koncentrerade privata ägandet. Det
gällde oavsett om det var socialdemokratiska regeringar, borgerliga
regeringar eller samlingsregeringar.
Sedan drar Glete upp en problematik, nämligen att de nya stora
ägargrupperna innebär ett institutionellt ägande. Det är alltså fonder
och investmentbolag som har vuxit fram. Problemet med dessa ägare är
att de inte är aktiva. De har inga idéer om produktionen. De fungerar
inte som gamle Wallenberg nog gjorde i sina bästa stunder. Han visste
ju något om produktionen. Han träffade ingenjörerna och hittade före-
tagsledarna. Men dessa nya ägare representerar något slags anonym
ägarmakt, där det bara går ut på att dra ur profiterna. Man har inga som
helst idéer om själva produktionen.
Det är detta som hindrar nyföretagandet. Nya idéer kommer inte
fram. De gamla ägargrupperna är också defensiva. De lever på gamla
meriter. Det är ju ett kompisgäng som styr mycket av det svenska nä-
ringslivet. Man utser varandra på bolagsstämmorna. Samma gubbar
sitter i stort sett i alla bolagsstyrelser. De hinner naturligtvis inte sätta
sig in i produktionens konkreta villkor när de sitter i tio, elva eller tolv
bolagsstyrelser.
I den här motionen efterlyser vi funderingar hos oss politiker på hur
vi skall hitta nya lagar och nya politiska åtgärder för att stimulera fram
nytänkandet och nyföretagandet så att nya idéer tas till vara. Vad är det
för ägarformer som stimulerar nya idéer?
Vi är också rädda för att sälja ut statliga företag. Som det ser ut i
dag finns det risk för att t.ex. Nordbanken kommer att ägas av ägar-
grupper där den gamla eliten förmodligen blir de som dominerar i yt-
tersta änden i alla fall.
Jag skulle vilja fråga dem som har skrivit under reservation nr 2 en
sak. Jag är för övrigt förvånad att även Roy Ottosson har skrivit under
den. Den innehåller ett direkt felaktigt påstående. Det står att Vänster-
partiet vill ha ökat statligt ägande. Var någonstans i vår motion står det
att vi vill ha ökat statligt ägande? Det skulle jag vilja fråga samtliga
undertecknare av reservation 2.
Vi har t.o.m. föreslagit utförsäljning av åtminstone ett statligt före-
tag, nämligen Tipstjänst. Vi har ställt upp på att folkrörelserna skall
kunna ta över det. Nu hade det förslaget sådana former när det lades
fram av den borgerliga regeringen att vi inte ställde upp på det. Men
detta är ett falskt påstående. Vi letar efter nya ägarformer.
Låt mig sedan säga några ord om den moderata motionen. Jag tyck-
er att det är bra att moderaterna har ansträngt sig att göra en riktigt
massiv ideologisk motion. Men efter att ha läst den kom jag att tänka
på gamla sovjetiska läroböcker i politisk ekonomi där allt går framåt
som tåget och socialismen ständigt segrar och kapitalismen bara går
mot nya eländen. Det är ungefär samma stil på motionen men tvärtom,
så att säga. Det är en oerhört förenklad historieskrivning. Man kan
återigen jämföra med Schumpeter.
Det är faktiskt så att staten har betytt ganska mycket, t.ex. för det
svenska näringslivets utveckling. Den svenska läkemedelsindustrin,
telekommunikationerna och andra specifika svenska produkter har
byggt mycket på det korporativa samarbetet med staten. Det måste nog
erkännas, även om det också finns negativa aspekter.
Analyser av de framgångsrika ekonomierna i Östasien visar också
att det inte har varit några extremliberala marknadsekonomier där sta-
ten inte har haft något att säga till om. Det har ju tvärtom varit en
mycket aktiv och stark stat, t.o.m. en auktoritär stat i flera fall, som har
befrämjat en riktigt brutal kapitalistisk marknadsekonomi.
Jag skulle också vilja fråga Sonja Rembo en annan sak. Om jag
förstår saken rätt så menar Sonja Rembo att Sverige är ett socialistiskt
land. Är det rätt uppfattat? Eller åtminstone har det varit ett socialistiskt
land. Eller var det så att vid regeringsskiftet 1991 förvandlades plötsligt
Sverige från ett socialistiskt land till ett kapitalistiskt land? Och sedan
blev vi socialistiska igen 1994 efter den socialdemokratiska valsegern.
Är det rätt analys? I så fall tycker jag att det är ett mycket ytligt sätt att
använda begreppet socialism respektive kapitalism, eller om det nu är
marknadsekonomi som är det begrepp som används.
Detta är en av mina käpphästar. Jag hoppas att mina meddebattörer
accepterar att det faktiskt finns en ganska grundläggande skillnad mel-
lan begreppet kapitalism och begreppet marknadsekonomi. Kapitalism
handlar alltså om det privata enskilda ägandet. Marknadsekonomi är de
mekanismer som sprider ut varor och tjänster från producent till kon-
sument.
Vi vänsterpartister har ju på flera punkter bedrivit en hel del själv-
kritik. Vi hade felaktiga föreställningar om planekonomin och dess
möjligheter. Vi tror på någon typ av socialistisk marknadsekonomi. Det
är inte lätt att hitta dessa ägarformer, företagarformer och hur nyföreta-
gandet skall gå till, men det finns mycket i den moderna teknologin,
t.ex. att man måste vara mer beroende av de anställda och deras kun-
skaper osv., som egentligen befrämjar ett mer kollektivt ägande.
När det gäller talet om fondsocialism var det så att Meidners ur-
sprungliga idé faktiskt handlade om ett företagsanknutet ägande, Anne
Wibble. Det var i och för sig tänkt att vara kollektivt bland de anställ-
da, men det var ett ägarinflytande där man skulle avstå från vissa löne-
ökningar och annat för att i stället skaffa sig ett ägande och ett inflytan-
de. Jag har mycket svårt att förstå den folkpartistiska inställningen. Ni
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
111
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
112
motionerade ju en gång i tiden om detta med löntagarfonder. Nu är det
fullständigt borta från all folkpartistisk ideologi.
Låt mig till sist ställa en fråga till Sören Lekberg. I likhet med de
två föregående talarna efterlyser jag den socialdemokratiska ståndpunk-
ten. Den är faktiskt ganska frånvarande. Hur ser ni litet mer långsiktigt
på detta med ägandet i näringslivet? Upplever ni inte den enorma
maktkoncentrationen som ett stort problem? Vad skall man göra åt det?
Det är litet illavarslande att det i dag tycks saknas en levande debatt
inom arbetarrörelsen kring de stora, långsiktiga ideologiska frågorna.
Anf. 190 SONJA REMBO (m) replik
Herr talman! Johan Lönnroth ställde en rak fråga till mig: Är Sveri-
ge ett socialistiskt land eller har det varit det?
Det är egentligen en fråga som han skall ställa till socialdemokra-
terna. Socialdemokraterna har dominerat den politiska utvecklingen i
Sverige under i stort sett hela min livstid. Det är ju en fråga man kan
ställa sig.
Jag kommer ihåg när socialdemokraterna försökte undvika ordet
socialism, jag tror att det var inför 1990 års partiprogram. Icke desto
mindre står det i detta partiprogram: Från demokratiska utgångspunkter
är det således bestämmanderätten över produktionen och produktions-
resultatets fördelning som är det centrala, inte äganderätten. Det kan
vara nödvändigt att i olika former påverka och förändra ägarstrukturen
i näringslivet. Ett medel för detta är kollektivt delägarskap via den
kollektiva kapitalbildningen. I den omfattning som viktiga gemensam-
ma behov gör det nödvändigt är socialdemokratin också beredd att i
samhällets ägo eller under samhällets kontroll överföra naturtillgångar,
kreditinstitut eller enskilda företag.
Så ungefär sade man också 1945. Det är den röda tråden som vi har
lyft fram i vår motion. Om det kallas för socialism kan Johan Lönnroth
avgöra, och det kan socialdemokraterna avgöra. Vi kallar det för funk-
tionssocialism.
Johan Lönnroth frågade också var det står att Vänstern vill öka det
statliga ägandet. Jag kan hänvisa till s. 5 i den tryckta versionen av
vänstermotionen. Där står det att staten och kommunerna enligt Väns-
terpartiets mening bör fungera som starka och målmedvetna ägare i
näringslivet.
Man föreslår också indragning av vinstmedel, s.k. övervinster, till
kollektiva fonder. Man vill ha lokala löntagarfonder, kommunala lönta-
garfonder etc. Nog tyder det på ett ökat såväl statligt som kommunalt
ägande, Johan Lönnroth. Eller skall det inte tolkas på det sättet?
Anf. 191 JOHAN LÖNNROTH (v) replik
Herr talman! Jag har svårt att förstå att socialismen avgörs av vad
som står i det socialdemokratiska partiprogrammet. I så fall skulle vi
väl ha republik här i landet.
Jag har förstått att Sonja Rembos partiledare, Carl Bildt, har börjat
studera Marx. Han anser säkert att man skall utgå från verkligheten.
Hur ser det här samhället ut? Det här är ett samhälle där stora privata
kapitalägare dominerar ägandet i näringslivet. Det är ingen tvekan om
det. Det är ett ägande som är mycket koncentrerat till ganska få domi-
nerande finansfamiljer.
Sverige är nog ändå ett kapitalistiskt land, oavsett vad som står i det
socialdemokratiska partiprogrammet.
Det är riktigt att vi i vår motion hävdar att staten skall vara en stark
och aktiv ägare, liksom kommunerna. Men ni påstår i er reservation att
vi vill öka det statliga ägandet. Det står inte någonstans. När det gäller
såväl löntagarfonder som de framtidsfonder som vi har resonerat om
handlar det om ett ägande som ligger kvar i företaget. Det är alltså inte
staten som skall lägga sig till med fonder, utan det är de anställda som i
olika kollektiva fonder skall skaffa sig ett ökat inflytande över ägandet
för att öka demokratin och bredda ägandet så att det inte blir enbart
familjen Wallenberg och några till som har makten över hela det
svenska näringslivet.
Anf. 192 SONJA REMBO (m) replik
Herr talman! Om kraven på republik skulle vara avgörande för hu-
ruvida ett parti är socialistiskt eller inte föreslår jag att Johan Lönnroth
kastar en blick i det socialdemokratiska partiprogrammet.
Det är riktigt som Johan Lönnroth säger, att den dominerande ut-
vecklingen har baserats på näringsfrihet och privat kapital och företa-
gande. Icke desto mindre har staten varit den enskilt störste ägaren av
företag och är så fortfarande.
Vi har föreslagit fortsatt utförsäljning av en lång rad företag, bl.a.
Nordbanken, för att sprida ägandet. Under den förra regeringsperioden
såldes statliga företag för 23 miljarder kronor till 400 000 nya aktieäga-
re. Det var i stor utsträckning en ny kategori aktieägare. Det var många
kvinnor - unga kvinnor och kvinnor i glesbygd - som inte tidigare
hade varit aktieägare.
Under senare år har vi fått ett mycket stort privat aktieägande i
Sverige. Vi har 3,8 miljoner aktieägare i Sverige i dag. Det är tack vare
aktiva åtgärder som aktieägandet har spritts till en stor mängd männi-
skor. Man kan börja tala om ett folkligt ägande av företag.
Jag håller med Johan Lönnroth om att det finns en stor koncentra-
tion av ägarmakt i Sverige. Det beror bl.a. på att politiken har medver-
kat till att driva fram en koncentration till mycket stora företag. Men
inte blir det bättre av att staten eller kommunerna äger företag. Om man
kliar varandra på ryggen i storbolagens styrelser gör man det sannerli-
gen också i de statliga bolagens styrelser. Det ser vi på utnämningspo-
litiken.
Anf. 193 JOHAN LÖNNROTH (v) replik
Herr talman! Många människor har börjat skaffa sig aktier under
senare år. Det är unga kvinnor och vanliga löntagare. Men problemet är
att de inte har något som helst inflytande. Jag har själv varit på några
bolagsstämmor. Där kan man se att det är fem sex herrar som uppträder
som representanter för de stora ägarna. Det hjälper inte om alla de unga
kvinnorna ställer sig upp och ropar. Det är ändå de tunga ägarna som
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
avgör. Ibland handlar det också om A- och B-aktier. Det har inget som |
som skall produceras här i landet.
|
Ekonomisk demokrati, |
Det är bra att vi debatterar detta, men jag skulle önska mig litet mer Anf. 194 ANNE WIBBLE (fp) replik Herr talman! Även jag har läst Joseph Schumpeter. Det är lustigt Johan Lönnroth tog upp en fråga som är allvarlig, nämligen bristen Jag har en annan invänding mot vad Johan Lönnroth sade. Jag tror Till slut ställdes en direkt fråga. Jag vill bara nämna att de förslag Johan Lönnroth sade något till Sonja Rembo som gjorde mig Anf. 195 JOHAN LÖNNROTH (v) replik Herr talman! Det är riktigt att konsumenterna skall ha ett mycket |
114
Det som Schumpeter påpekade var att när kapitalismen hade ge-
nomgått sin inledande blomstringsfas, skulle den på något sätt tappa
farten, byråkratiseras och förstelnas. Det stämmer för övrigt ganska väl
med Marx analys. Därför var Schumpeter pessimist utifrån sina egna
utgångspunkter och trodde på socialismens nödvändiga seger, och att
det måste bli mer kollektivistiska former för ägandet i framtidsstaten.
Jag vill tala om för Anne Wibble, om hon inte vet det, att vi faktiskt
har motionerat om sänkt skatt för små företag. Vi har sådana förslag i
våra motioner. Vi röstar dessutom på dem här i kammaren.
Det finns exempel på marknadsekonomi som fungerar med kollek-
tivt ägande. I Sverige finns en rad kooperativa företag som styrs av de
anställda. Det finns speciellt många tjänsteföretag i databranschen där
de anställda tillsammans är ägare. Det är den typ av kollektivt ägande
som jag tror tillhör framtiden. Det är något annat än det som Anne
Wibble talar om.
Anf. 196 ANNE WIBBLE (fp) replik
Herr talman! Det som vi i Folkpartiet tror på skiljer sig mycket från
det som Johan Lönnroth tycks tro på. Johan Lönnroth talade om socia-
lismens nödvändiga seger. Jag måste säga att jag sällan har hört några
ord som så uppenbart har motbevisats av händelseförloppet i vår
mycket nära omvärld. Socialismens nödvändiga seger finns faktiskt
inte, utan vad som har visats i verkligheten under de senaste åren är
socialismens förfall, efter att den har misslyckats med att lösa för män-
niskorna mycket viktiga levnadsnivå-, välstånds- och miljöproblem.
Det var alltså inte mycket bevänt med det.
Tanken om nya idéer är intressant, och den är viktig för framåtskri-
dandet. Jag håller förvisso med om att det kan vara svårt att med en
gång få gensvar hos konsumenterna för nya idéer, men nya entreprenö-
rer är själva källan eller sprutan när det gäller de nya idéerna. Det eko-
nomiska system som jag förespråkar och som också speglas i de reser-
vationer som jag har undertecknat går ut på att ge vettiga villkor för
och visa tilltro till nya entreprenörer. Det är ett institutionellt system
som bygger på en marknadsekonomi med enskilt ägande. Det skall
bygga på vettiga regler för att tillhandahålla en marknad för riskkapital
för dessa nya entreprenörer, så att de kan skapa något reellt av sina
idéer och inte bara får ha dem kvar i sina huvuden.
Detta är faktiskt det som driver utvecklingen framåt, till fromma för
det test som konsumenterna sedan gör på marknaden av om produkter-
na är värda något eller ej.
Anf. 197 JOHAN LÖNNROTH (v) replik
Herr talman! Jag sade inte att jag trodde på socialismens nödvändi-
ga seger. Jag refererade Joseph Schumpeter, som trodde på socialis-
mens nödvändiga seger. Han tyckte att denna var mycket sorglig, efter-
som han var en djupt konservativ person.
Jag tror inte alls på några historiska nödvändigheter. Jag måste nog
erkänna att sammanbrottet för de system som fanns i öst var förhållan-
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
115
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
116
devis ödesbestämt med tanke på de historiska omständigheter som de
uppstod under.
Det handlar nu om att vi måste försöka tänka framåt inför vad som
håller på att hända. Problemet i den moderna kapitalismen är att de
unga grabbar som sitter och trycker på knappar för att sköta spekula-
tionen, penninghandeln och räntorna inte vet någonting om den faktiska
produktionen. De har inga som helst idéer om nya produkter och hur de
skall utvecklas.
Jag är helt enig med Anne Wibble om att vi måste hitta nya former
för att företagande, nya idéer osv. skall kunna slå igenom. Jag är full-
ständigt övertygad om att det i framtiden kommer att bli mera demo-
kratiska företagsformer, där människor tillsammans, utan auktoritära
kapitalistiska strukturer av den typ som det finns alldeles för mycket av
i dag, kommer att gå segrande fram. Sådana kallar jag för socialism.
Det är möjligt att Anne Wibble har en helt annan definition, men i så
fall får vi väl så småningom fortsätta att reda ut detta i flera debatter.
Anf. 198 ROY OTTOSSON (mp)
Herr talman! I detta betänkande behandlas två motioner, en från
högersidan och en från vänstersidan. Som vi redan har hört är det de
partier som står längst ute på kanterna som i motionerna för fram sina
förslag.
För att börja med Vänsterpartiets motion vill jag säga att jag när jag
hör Johan Lönnroth kommer att tänka på skvadern - jag kommer ju
från Sundsvall. Det är litet av både-och. Vi säger i den motivreserva-
tion som de icke socialistiska partierna gått ihop om, dvs. reservation 2,
där motionen avvisas, att den är litet motsägelsefull. Den innehåller en
plädering för statligt ägande, för att man skall öka det icke till individen
bundna ägandet eller i varje fall slå vakt om det.
I reciten vad gäller Vänsterpartiets motion heter det på s. 2, Johan
Lönnroth, att ni vill tillvarata det offentligas förmåga som ägare. Det
hänvisas till ett antal framgångsrika områden osv. Resonemanget fort-
sätter på följande sätt: ”Men ekonomisk demokrati kan inte förverkli-
gas enbart genom offentligt ägande---.”
Av den här typen av resonemang får man självfallet intrycket att ni i
Vänsterpartiet tycker att det är bra med mycket av statligt ägande. Det
framhålls kanske inte uttryckligen att ni vill öka det, men låt mig ändå
fråga: Vill ni minska det eller är idealnivån nådd? Jag uppfattar det så
att ni gärna ser att det på ett eller annat sätt ökar.
Det är bara Vänsterpartiet som står bakom motionens förslag. Alla
andra avstyrker dem. Motionärerna vill ha en utredning om ett nytt
slags löntagarfonder och en form av ägande som inte direkt är anknutet
till individen utan har någon annan grund, riktigt vilken är det litet svårt
att veta.
Det är väl ofta så med Vänsterns förslag att analysen är intressant.
Man hittar känsliga punkter och svagheter, men när man kommer till
förslagen blir det litet tunnare och egentligen ganska dåligt. Jag tror
faktiskt att om man skall få till stånd företagande och skall få en eko-
nomi att fungera bra, måste man helt enkelt utgå från individens ska-
pande kraft och förmåga att ta ansvar, och för individen är ägandet då
centralt.
Även den moderata motionen har jag tillsammans med majoriteten
avvisat, men jag står på vissa punkter bakom motivreservationer. Den-
na motion är mycket polemisk mot socialdemokratin och har också en
historieskrivning som jag inte riktigt känner igen från mina historie-
studier. Jag har studerat historia ett år på universitet, och den här be-
skrivningen stämmer inte alla gånger riktigt med det som jag kommer
ihåg. Men det må vara som det är med det - det är fråga om polemik.
Jag tycker att det i förslagen är ganska litet sakinnehåll.
Vi instämmer i att det enskilda sparandet är viktigt. Vi gör också
den bedömningen att sparkvoten kommer att fortsätta att vara hög och
kanske t.o.m. kommer att öka. Vi tror att allmänhetens uppfattning är
den att staten inte kommer att ha råd att via sjukförsäkring, arbetsska-
deförsäkring osv. försäkra befolkningen i proportion till vad den tjänar,
utan människorna kommer att öka sitt sparande för att garantera sig
själva en trygg framtid.
Jag kan också instämma i det moderata resonemanget att om man
sparar och ser till att bli skuldfri, ökar självklart också den egna frihe-
ten och den egna förmågan att skapa nya företag osv. Detta är natur-
ligtvis viktigt. Men samtidigt vore det, i den ekonomiska situation som
vi i dag befinner oss i, inte bra om staten aktivt stimulerade hushålls-
sparandet alltför mycket. Vi behöver faktiskt få i gång konsumtionen på
hemmaplan, så att också företagen får fart. Det är ett problem som man
inte bara kan strunta i, och där tycker jag att socialdemokraterna trots
allt har en rejäl poäng.
När det gäller förslagen om pensions- och livförsäkringssparandet
tycker jag att man, eftersom det finns en utredning som studerar detta,
på den punkten kan lugna ner sig. Jag tycker inte om förslaget om olika
aktietyper, som är beroende av om ägaren är anställd i företaget eller
inte. Jag är faktiskt också kritisk mot systemet med A- och B-aktier.
Den ena aktien bör vara lika mycket värd som den andra, och av det
skälet tycker jag att detta förslag inte är så bra.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Anf. 199 SONJA REMBO (m) replik
Herr talman! Bara en kort kommentar med anledning av Roy Ottos-
sons påpekande att man inte bara kan strunta i det förhållandet att
hemmamarknaden inte kommer i gång i det här läget. Nej, självklart
kan man inte göra det. Men att av det skälet vidta åtgärder för att be-
straffa sparandet är helt felaktigt.
Anne Wibble redogjorde tidigare väldigt tydligt för hur viktigt det
är att nya entreprenörer och nya företag kommer i gång. Det är ju bl.a.
de som skapar förutsättningarna för hemmamarknaden.
Det gör man genom ett skattesystem - skatteregler - som gynnar fö-
retagandet och inte försvårar för det och genom regelsystem som gör
det möjligt för företagare att fungera och för små företag att komma i
gång med att driva sina företag.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
117
9 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Socialdemokraterna har under hösten rivit upp förslag som den tidi- |
cificera dem alla på denna korta repliktid.
|
Ekonomisk demokrati, |
Att bestraffa det enskilda sparande för att få i gång hemmamarkna- Anf. 200 ROY OTTOSSON (mp) replik Herr talman! Jag tycker inte heller att man skall bestraffa enskilt Jag förstår synpunkterna i princip, men jag tycker att de ligger litet Anf. 201 SÖREN LEKBERG (s) Herr talman! Det här är en intressant och upplysande debatt med Flera talare har redan påpekat att det är finansutskottets betänkande Ekonomisk demokrati är enligt min mening en mycket viktig fråga. Utskottet framhåller också att ett aktivt och engagerat ägarskap Johan Lönnroth frågade mig var Socialdemokraterna står då det |
118
Vad vi har för ståndpunkter är väl känt. Jag vill bara peka på att vi
noga följer utvecklingen. Det gäller naturligtvis att se till att det inte
uppstår brister och missförhållanden på marknaden.
Den socialdemokratiska regeringen har bl.a. tillsatt utredningar för
att se över villkoren för den kooperativa verksamheten. Nyligen har ett
råd tillsatts för att studera utvecklingen på massmedieområdet. Det är
ju ett väldigt viktigt område där vi inte bara i Sverige utan också utom-
lands har sett exempel på skadlig maktkoncentration.
Åtgärder görs alltså på många håll. Enligt utskottet finns det därför
inte något behov av att tillsätta en särskild utredning av det slag som
föreslås i motionen.
Låt mig så, herr talman, gå över till den moderata motionen om spa-
rande och ägande. Det har redan sagts att det är en mycket märklig
motion. Den är inte märklig därför att den är lång och fylld med många
tabeller och diagram, utan därför att den är ett ytterligare exempel på
hur Moderaterna försöker skriva om historien. Det handlar enligt min
mening om desinformation på mycket hög nivå.
Utskottet påpekar också mycket riktigt att motionen till stora delar
är en politisk pamflett med en ensidig och ibland direkt falsk bild av
den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige.
I inledningen av motionen citerar man t.o.m. ur Vilhelm Mobergs
Utvandrarna och försöker därmed göra en koppling mellan Karl-Oskars
och Kristinas 1840-tal och utvecklingen i Sverige efter andra världskri-
get. Det är inte bara osedvanligt fräckt, utan det avslöjar också en djup
okunnighet.
Huvudtesen i motionen är att marknadsekonomins framväxt och ex-
pansion är den huvudsakliga anledningen till de ekonomiska framsteg
som gjorts i Sverige. Den socialdemokratiska politiken, den offentliga
sektorns tillväxt och det kollektiva pensionssparandet har enligt motio-
närerna enbart försämrat tillväxten och snedvridit resursanvändningen.
Man påstår t.o.m. att den svenska modellen har förhindrat ekono-
miskt framåtskridande, förlamat individernas initiativkraft och försvårat
villkoren för enskilt företagande. Detta är naturligtvis nonsens.
Under perioden 1932-1991 ökade de svenska hushållens förmö-
genhet som aldrig förr i Sveriges historia. Aldrig tidigare har det en-
skilda ägandet ökat så mycket på så kort tid.
Utskottet påpekar att det var under denna tid som det egna hemmet,
den egna bilen, sommarstugan, ja t.o.m. den egna båten blev allt vanli-
gare hos den breda svenska allmänheten. Det är ett samhälle ljusår från
det hårda orättvisa svenska stånds- och fattigsamhälle som Vilhelm
Moberg beskriver i Utvandrarna.
Vi kan, herr talman, verkligen fundera över vilka bevekelsegrunder
som ligger bakom Moderaternas falska historieskrivning. Kan den bero
på att man blivit så ideologiskt förblindad att man inte ser verkligheten
som den är? Eller är det helt enkelt så, att man till varje pris måste
dölja resultatet av den politik som man själv bär huvudansvaret för?
Försämringar i den svenska ekonomin med ökad arbetslöshet har ju
regelmässigt skett under de år vi har haft borgerliga regeringar och då
Moderaterna har haft ett stort inflytande.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
119
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Låt mig bara erinra om det arv som regeringen Bildt nyligen - bara |
lyckades den moderatledda regeringen fördubbla statsskulden. Jämfört
|
Ekonomisk demokrati, |
med 1991 har vi fått en tre gånger så hög arbetslöshet, ett fyra gånger Det är denna sörja av usla statsfinanser och hög arbetslöshet som vi Med tanke på vad de ställt till med borde det vara på sin plats att Att människor lägger upp reserver för framtiden är självfallet bra. Från moderat håll återkommer man nu med förslag som handlar Det är konstigt att moderaterna, och för den delen också övriga För att sanera statsfinanserna och pressa ned arbetslösheten krävs Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. Anf. 202 JOHAN LÖNNROTH (v) replik Herr talman! Jag får tacka Sören Lekberg för svaret och för anfö- |
120
Jag blir litet oroad när Sören Lekberg säger att vi skall följa ut-
vecklingen noga. Sanningen är att de sista resterna av de idéer som
fanns i mitten på 1970-talet, som Rudolf Meidner, Anna Hedborg och
andra väckte, nu håller på att försvinna från den offentliga debatten
över huvud taget. Samtidigt fortgår utförsäljningen av statlig egendom.
Som jag redan har sagt tror inte vi att det statliga ägandet är lösningen.
Men med tanke på att det inte finns några som helst andra idéer om hur
den ekonomiska demokratin skall stärkas, känns det oroande att ingen-
ting händer.
Jag skulle vilja fråga Sören Lekberg: Finns det ingenting utöver den
allmänna kampen mot arbetslösheten och en vettig ekonomisk politik
osv. som vi kan göra här i riksdagen, genom lagstiftning, olika typer av
skattepolitik och vad det nu kan vara? Vi har t.ex. föreslagit något slags
förköpsrätt för anställda vid försäljning av företag. Det är en sådan idé.
Finns det ingen diskussion inom socialdemokratin om vad man kan
göra politiskt för att stärka den ekonomiska demokratin? Man har en
känsla av att vi just nu backar in i en mera renodlad kapitalism och den
ekonomiska demokratin försvinner bort vid horisonten.
Anf. 203 SÖREN LEKBERG (s) replik
Herr talman! Johan Lönnroth är en intressant talare här i kammaren.
Vi är inte så vana vid hans stil. Det brukar vara en annan retorik här.
Jag blir litet förvånad över de frågor han tar upp. Den motion som
Vänsterpartiet har väckt utmynnar i ett förslag om att man skall tillsätta
en särskild utredning med mycket specifika uppgifter. Vi menar att det
inte behöver tillsättas en sådan utredning. Diskussioner pågår på många
håll. De har även resulterat i att man har genomfört åtgärder. Man har
tillsatt utredningar på andra områden. Man har genomfört saker som så
småningom kommer att ge ett resultat. Den viktigaste uppgiften för att
över huvud taget befrämja demokratin i arbetslivet är ju att vi kan sane-
ra statens finanser, att vi kan få sunda statsfinanser och pressa ned
arbetslösheten. Det är den viktigaste uppgiften som nu står på dagord-
ningen.
När det gäller frågan om andra företagsformer osv. har jag i mitt an-
förande hänvisat bl.a. till att regeringen har tillsatt en utredning för
översyn av den kooperativa företagsformen. Det har gjorts förändringar
i arbetsrätten. Den har återförts till vad den var tidigare. Samtidigt har
man tillsatt en utredning på det området. Jag nämnde också massme-
dieområdet. Räcker inte det för Johan Lönnroth?
Anf. 204 JOHAN LÖNNROTH (v) replik
Herr talman! Det är i och för sig positivt att dessa utredningar på-
går. Jag skall försöka sätta mig in ordentligt i vilka förslag som läggs
fram där. Jag har nog ändå intrycket att de mer grundläggande och
långsiktiga frågorna som vi efterlyser i motionen inte finns med i ut-
redningarna.
Jag har ingen övertro på utredningar. Vi hade en gång i tiden nå-
gonting som hette Socialiseringsnämnden, som tillsattes 1920 och satt
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
121
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
fram till 1935 och producerade tjocka betänkanden som inte ledde |
Jag tror att tiden nu är mogen för de idéer vi tar upp i vår motion.
|
Ekonomisk demokrati, |
Det är en dramatisk förändring av hela näringslivets struktur, inte minst Okej, ni vill inte tillsätta en utredning. Men hitta då andra former Anf. 205 ANNE WIBBLE (fp) replik Herr talman! Jag tycker att Sören Lekberg gav prov på en ganska Det är verkligen motsatsen till stabilt och motsatsen till tryggt för Den rapport från Konjunkturinstitutet som citerades med så stor Då bör man ta till sig det och ändra på denna politik. Anf. 206 SÖREN LEKBERG (s) replik Hen talman! Jag blir litet bekymrad när jag hör Anne Wibble. Det |
122
Jag kan förstå. Anne Wibble har ett hemskt facit att bära på med
tanke på det som den borgerliga regeringen lämnade efter sig. Det är
klart att man vill fly bort ifrån det.
Men det är just det arvet vi nu har att bära på och som vi måste göra
någonting åt. Här har faktiskt den socialdemokratiska regeringen lagt
fram kraftfulla förslag. Jag vill bara påminna om att det nu genomförs
ordentliga förstärkningar av statsfinanserna på i runda tal 113 miljarder
kronor. Det är ett mycket kraftfullt paket.
Den svenska ekonomin visar på mycket positiva siffror. Vi har en
positiv utveckling i bytesbalansen. Alla som är insatta i ekonomi säger
att de förvånar sig över dessa penningmarknadsreaktioner, eftersom
Sverige är i ett mycket bättre skick.
Men Anne Wibbles inlägg påminner mig om det som en ekonomisk
historiker en gång sade. Det var John Kenneth Galbthght som sade att
ingenting tycks vara så beundransvärt i politiken som ett kort minne.
Jag tycker Anne Wibble skall tänka på det.
Anf. 207 ANNE WIBBLE (fp) replik
Herr talman! Jag tycker uppriktigt sagt att om Sören Lekberg avstår
från att anklaga den förra regeringen för att alla problem har upp-
kommit vid den borgerliga regeringens tillträde i oktober 1991 så skall
jag avstå från att anklaga Sören Lekberg i olika debatter för att ha ska-
pat en förfärlig massa problem.
Det som är intressant är det som Sören Lekberg säger om verklighe-
ten nu. Han säger: Vi har lagt fram en massa kraftfulla förslag. Jaha,
men problemet är att de leder käpprätt fel! Det spelar ingen roll hur
kraftfulla ni anser dem vara om de leder till att massarbetslösheten
består, att omvärldens misstro ökar, att kronan försvagas och att räntor-
na stiger mot skyn.
Då hade det kanske varit bättre att ha en annan politik som hade
kunnat leda till att människors vardag hade sluppit utsättas för den
oerhörda turbulens och otrygghet som ligger i denna omvärldens miss-
tro.
Jag blir ganska upprörd - om jag inte vore i kammaren skulle jag
använda starkare ord än så - när jag anklagas för att vara skadeglad.
Jag tycker att Sverige är ett oerhört fint land, och jag tycker det är djupt
beklämmande det som pågår nu. Det är djupt beklämmande att ni som
socialdemokrater som bildar regering inte har något bättre att komma
med i fråga om politiskt ledarskap och ekonomisk politik än att anklaga
andra för att ha gjort fel under flera år tidigare. Ni har väl för sjutton
någon skyldighet för framtiden! Där är verkligheten beviset för att det
för närvarande går käpprätt åt skogen.
Anf. 208 SÖREN LEKBERG (s) replik
Herr talman! Jag beklagar att Anne Wibble inte vill diskutera den
här frågan på det sätt som jag tänkte att vi skulle kunna diskutera den
ekonomiska politiken.
Jag reagerade på moderaternas motion. Jag påpekade att det kunde
vara klädsamt med litet mera ödmjukhet med tanke på det facit man
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
123
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
har. Det är ett skrämmande resultat vi kan se av den politik som fördes |
Jag begärde att man kunde vara litet mera ödmjuk för att vi så
|
Ekonomisk demokrati, |
småningom skulle komma in i konstruktiva samtal. Men vad man nu Jag tycker det är synd att man inte i stället ägnar sig åt att tala om Anf. 209 SONJA REMBO (m) replik Herr talman! Jag blir djupt bekymrad när jag lyssnar på Sören Lek- Sören Lekberg anklagar oss för historieförfalskning. Men vår mo- Faktum är att Sverige har halkat efter jämförbara industriländer se- Bara kort, herr talman, det här tydligen förgripliga att vi har citerat Det är så människor ser på sin tillvaro. De gjorde det på 1840-talet, Anf. 210 SÖREN LEKBERG (s) replik Herr talman! Det jag har reagerat emot i den moderata motionen är Socialdemokratin har alltid velat ha en marknadsekonomi. Men vi |
124
Ser vi på Sverige märker vi att antalet statliga företag är mycket li-
tet i vårt land om vi jämför med länderna på den västeuropeiska konti-
nenten.
I den här motionen tar man upp bostadspolitiken. Jag vill då bara
redovisa några siffror ur verkligheten. I motionen får man uppfattning-
en att det som har hänt i Sverige bara är det att det har byggts stora hus
som det är problem med. Men i verkligheten är det så att stat, kommun
och allmännyttiga bostadsföretag så sent som 1990 ägde 23 % av bo-
städerna, medan bostadsrätten svarade för 17 %, privata företag för
10 % och privatpersoner för 49 % av ägandet. Lägger vi ihop bostads-
rätter och privatpersoner får vi fram att 66 % av bostäderna ägs av
enskilda personer. Det är verkligheten.
Verkligheten är också den att Sverige inte befann sig i en utförs-
backe mellan krigsslutet och år 1991. Tvärtom hade vi, som jag sade,
en mycket positiv förmögenhetsutveckling under den tiden.
Anf. 211 SONJA REMBO (m) replik
Herr talman! I en rapport från Boverket 1993, Svensk bostadsmark-
nad i internationell belysning, står följande: Karakteristiskt för den
svenska bostadsmarknaden är att vi har en förhållandevis hög andel
hyresrätter och en relativt sett liten ägarsektor och att det finns en bety-
dande del av mellanformen bostadsrätt. Sören Lekberg, som är gammal
ombudsman i HSB, tycker förmodligen att det är bra. Så var det med
det.
Jag ställde tidigare en fråga till Sören Lekberg, och jag skall uppre-
pa den.
I regeringsförklaringen sade statsministern: Det svenska folket spa-
rar, men sparandet omvandlas inte till framtidsinvesteringar. Det leder
till ökad arbetslöshet, som i sin tur ökar de offentliga utgifterna och
underminerar de offentliga finanserna.
Är detta fortfarande Socialdemokraternas syn på det ökande hus-
hållssparandet? I det fallet tolkar jag detta som ett hot. Vad har Social-
demokraterna i så fall i bakfickan för att dra in detta sparande? Är det
det som Socialdemokraterna planerar? Det vill jag väldigt gärna veta.
Anf. 212 SÖREN LEKBERG (s) replik
Herr talman! Sonja Rembo frågade om vi ser hushållssparandet som
ett hot. Jag har tidigare förklarat att hushållssparandet, att hushållen
lägger undan en reserv, naturligtvis är positivt. Vad vi nu har kunnat
notera är emellertid att hushållssparandet har ökat mycket kraftigt. Vi
har också genom en närmare analys kommit underfund med att det inte
beror på att enskilda människor har blivit sparbenägna och vill satsa
pengar i aktier utan att det beror på att man är rädd för framtiden. Man
blev rädd för framtiden under de år då arbetslösheten ökade och kon-
kurserna ökade.
Just nu är hushållssparandet en hämmande faktor på det sättet att
man inte vågar konsumera. Var och en av oss träffar väldigt många
människor som har planer för framtiden, som gärna skulle vilja flytta
till en annan bostad, som gärna skulle vilja bygga om sitt hus eller köpa
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
125
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 82
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
ett eller annat men som inte vågar. Därför är det nu väldigt viktigt att vi |
Socialdemokraterna har också tagit till ordentliga medel just för att
|
Ekonomisk demokrati, |
kunna förbättra statsfinanserna. Vi kan också utläsa positiva signaler i Anf. 213 PER BILL (m) Herr talman! Det har varit en väldigt intressant debatt, och mycket Dagens debatt handlar om två stycken motioner, en moderat och en I den moderata försöker vi beskriva hur sparandet har en avgörande I Vänsterns motion gör man ett intressant försök att titta på en del Jag undrar då: Om Vänsterpartiets Johan Lönnroth är så mycket Problemet är att Vänsterpartiet efter en fläckvis intressant men ål- Detta hade egentligen inte varit något problem om Vänstern hade Trovärdigheten för en regering som öppet stöder sig på gamla När man hör Sören Lekberg inser man att det tyvärr i finansutskot- Bytesbalansen är ett grovt mått på Sveriges affärer med omvärlden. |
|
126 |
Den visar skillnaden mellan vad som produceras i landet och vad vi gör |
av med. Om landet har överskott i bytesbalansen innebär det att vi
producerar mer än vi gör av med. Ett underskott något enstaka år är
inget problem, däremot bör man sträva efter balans i bytesbalansen
över ett antal år. Det här låter ganska naturligt, men Sverige har tyvärr
inte lyckats leva upp till den målsättningen.
Under hela högkonjunkturen på 8O-talet lyckades man inte en enda
gång få upp bytesbalansen ordentligt över nollstrecket. På sidan 34 i
den moderata motionen finns en bild på detta. Ett av de stora proble-
men är just detta, att vi i högkonjunkturer inte kan betala av på våra lån
och att vi när vi sedan går in i lågkonjunkturer bär med oss stora skul-
der, som naturligtvis då accelererar.
Bytesbalansens saldo utgör landets totala finansiella sparande. När
bytesbalansen är negativ föreligger ett sparandeunderskott i hela landet.
En nedgång av bytesbalansens saldo behöver inte vara negativt om
utlandsupplåningen används till investeringar. Tyvärr har vi vackra
bilder av att så inte heller har varit fallet.
Det totala finansiella sparandet kan delas upp i ett offentligt finan-
siellt sparande och ett privat finansiellt sparande. Socialdemokraterna
har under 60- och 70-talet medvetet, genom världens högsta skatte-
tryck, byggt upp ett stort offentligt sparande. Det offentliga sparandet
användes sedan tyvärr för stora investeringar i miljonprogrammet,
vilket gör att en stor del av våra gemensamma sparslantar är investera-
de i projekt som Tensta, Rinkeby och Flemingsberg.
Det privata finansiella sparandet kan delas upp i ett finansiellt före-
tagssparande och ett finansiellt hushållssparande. Hushållens sparande
låg under 70- och 80-talet på en låg nivå och blev klart negativt under
slutet av 80-talet. Först under 90-talet har det privata sparandet nått upp
till internationellt godtagbara nivåer. Detta utmålar socialdemokraterna
nu som ett hot.
Det totala sparandet, dvs. det individuella och det offentliga till-
sammans, har i stort sett varit konstant under de senaste årtiondena.
Skillnaden är bara att man, under socialdemokratiska regeringstider,
via höga skatter har flyttat sparandet från den privata sektorn till den
offentliga sektorn. Med andra ord har den politiska kontrollen över
sparandet ökat under socialdemokratiska regeringar medan den har
minskat under borgerliga regeringar.
Man har inte gjort någon stor satsning för att öka det totala sparan-
det genom att minska bytesbalansunderskottet. Det gjordes inte förrän
den borgerliga regeringen tog över 1991. Då tog man faktiskt krafttag
för att öka tillväxten och minska systemfelen i svensk ekonomi. Det är
faktiskt en av huvudorsakerna till att vi i dag har en positiv bytesbalans.
Det ser ut som vi får det även nästa år, även om vi tyvärr får revidera
ner siffrorna på grund av socialdemokratiska återställare.
Som jag sade tidigare har det svenska hushållssparandet under en
lång tid varit lågt. Nu närmar det sig normala nivåer. Detta är jättebra
ur flera synvinklar. Jag skall ta upp några. Det ger individen ökad stad-
ga och kontroll över den personliga ekonomin. Det ger individen ökad
säkerhet vid olycka eller kris. Det ger individen möjlighet att minska
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
127
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
128
belåningen, och det gör dessutom individen mindre beroende av poli-
tiska beslut.
Det inhemska sparandet är otroligt viktigt när det gäller finansie-
ringen av mindre och medelstora företag som inte kan locka till sig det
globala kapitalet. De svenska bankerna kan ofta ställa upp med en
grundplåt om företaget har säkerheter och kan få ihop till det egna
kapitalet. För att man skall kunna få ihop det egna kapitalet är det otro-
ligt viktigt att det finns ett privat hushållssparande. Det kommer ofta
från vänner, grannar och familjen.
Det finns många skäl för hushållen att fortsätta spara minst i den
omfattning som man gör i dag. Det finns tydliga tecken på att staten
inte kan leva upp till sina åtaganden vad gäller pensionssystem och
olika socialförsäkringssystem. Dessutom har många familjer fortfaran-
de alldeles för stora ränteskulder. Många av dem lider i dag mycket på
grund av den 3 % högre räntan, som vi har fått på grund av Socialde-
mokraterna och Vänsterpartiet.
Låt oss se på den andra delen av debatten som handlar om ägan-
despridningen. När man läste Johan Lönnroths och andras motion om
ägarkoncentrationen trodde man att den handlade om tiden innan Per
Westerberg var näringsminister. Privatiseringen av statliga företag har
under den gångna treårsperioden, förutom att den har tillfört staten 23
miljarder, givit oss nästan 500 000 nya aktieägare. Nästan varannan
svensk, eller 3,8 miljoner människor, äger aktier i någon form.
I det här sammanhanget vill vi naturligtvis påpeka att vi är emot en
utvidgning av AP-fondernas rätt att placera kapital i aktier. Dessutom
säger vi nej till Vänsterpartiets lokala löntagarfonder.
Genom en återställarpolitik har socialdemokraterna sedan 1994 ty-
värr minskat takten i tillväxten. Jag talade förut om bytesbalansen. Det
är på samma sätt med det här. Vi kommer i och för sig att komma upp
över nollnivån, men vi kommer inte att komma upp så mycket att vi
kan börja betala av på våra lån, som vi borde göra i en högkonjunktur.
Sammantaget har man höjt skatterna på arbete och riskkapital med
nästan 50 miljarder kronor. Sverige behöver ett ökat sparande såväl i
den offentliga som i den privata sektorn. Det innebär att politiken
måste inrikta sig på att skapa stora långsiktiga överskott i bytesbalan-
sen. Att likt socialdemokraterna försöka föra över pengar från hushålls-
sektorn till den offentliga sektorn löser inga problem.
Herr talman! Den bästa stimulansen för ett ökat hushållssparande är
en ekonomisk politik som ökar hushållens disponibla inkomster och
höjer realavkastningen på sparandet efter skatt. En minskning av skatte-
trycket vidgar människornas utrymme att spara. En anpassning till de
förhållanden som råder inom resten av Europa är dessutom nödvändig
om inte investeringskapitalet skall strömma ut ur vårt land.
Därför är det viktigt att gå tillbaka till den vänliga politik som rådde
under den borgerliga regeringen när det gällde att få in mera riskkapi-
tal, hålla skatterna låga och förbättra för både företag och företagande.
Vi vill stimulera sparandet i aktier såväl för allmänheten som för med-
arbetare. Vinstandelssystem i företag bör stimuleras, inte missgynnas.
Vi för fram förslag om sådana skattemässiga stimulanser i vår motion.
Vi föreslår att de återinförda socialavgifterna på vinstandelar skall
avskaffas, och vi föreslår skatteregler som skall göra det lättare för
anställda att spara i aktier i egna företag.
Johan Lönnroth tar upp de nya kooperativa företagen osv. Jag kan
delvis hålla med honom. Jag känner faktiskt många som gärna jobbar i
ett företag där man får ihop så mycket pengar att man slipper stora lån
och slipper gå ut på börsen. Det finns många stora företag i dag som
klarar detta och därmed lever väldigt skyddade från nycker och kort-
siktiga placerare. Det är en bra form av företagande som jag definitivt
vill se mer av.
Sammanfattningsvis kan jag säga att vi ser sparandet som någonting
positivt. Det förslag som vi lägger fram syftar till att stimulera startspa-
randet och sparandet i aktier, vinstandelar och pensions- och livförsäk-
ringar. Detta är viktigt för att vårt land skall komma på fötter. Höjning-
en av den femåriga räntan med över 3 % gör att det är bråttom. Vi
måste åter få ner räntorna. Vi måste åter få förtroende för den politik
som förs i vårt land.
Det finns de som redan i dag talar om att regeringen är sönderrege-
rad, trots att det bara har gått ett halvår. Jag vill inte gå riktigt så långt,
men när man lyssnar på Sören Lekberg hör man ingenting annat än den
gammaldags socialdemokratiska retoriken. Det handlar bara om facket,
om utredningar och om kritik mot de borgerliga.
Anf. 214 TREDJE VICE TALMANNEN
Jag erinrar om att tio minuters talartid är anmäld.
Anf. 215 PER BILL (m)
Herr talman! Jag stannar där. Tack!
Anf. 216 SÖREN LEKBERG (s)
Herr talman! Jag begärde replik därför att Per Bill inledde med att
säga att han är vetenskapsman. Därmed fick man intrycket att det han
hade att framföra var vetenskapligt bevisat. Men det han framförde var
den gamla vanliga vrånga och sneda karikatyren av socialdemokraterna
och den socialdemokratiska politiken, och den måste jag reagera mot.
Jag är förvånad över att man från moderat håll måste ägna sig åt att
förvanska verkligheten. Varför kan man inte hänvisa till de riktiga
siffrorna?
En sak gladde mig i alla fall. Det var att Per Bill hade konstaterat
att bytesbalansen nu har förbättrats och är positiv. Men när han talar
om hushållssparandet borde han också gå tillbaka litet grand i tiden och
titta på hur det var på 1970-talet. Vi hade en mycket gynnsam utveck-
ling som varade från krigsslutet till den stora oljekrisen på 1970-talet,
men när vi fick borgerliga regeringar sjönk hushållssparandet. Under
1980-talet rätade kurvan upp sig igen, och vi fick en positiv utveckling:
sysselsättningen ökade och företagsamheten blomstrade.
Nu säger Per Bill att vi skall återgå till den vänliga politik som för-
des för fem månader sedan. Glöm då inte bort att den politiken inte var
så vänlig för företagen. 1990 hade vi 9 887 konkurser i Sverige. 1992
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
129
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
steg siffran till 21 000 konkurser. 1993 hade vi 18 000 konkurser. Var |
|
Ekonomisk demokrati, |
Anf. 217 PER BILL (m) replik Herr talman! Som ny i riksdagen hade jag nästan lovat mig själv att I Sören Lekbergs värld består livet av olika regeringsperioder. Det Jag håller med om att det är tråkigt att antalet konkurser är många. Anf. 218 SÖREN LEKBERG (s) replik Herr talman! Per Bill säger att han som ny i riksdagen hade föresatt Vi vill inte hålla på och älta historia. Vi vill diskutera framtiden. Vi Nu har den socialdemokratiska regeringen lagt fram omfattande Anf. 219 PER BILL (m) replik Herr talman! Det intressanta är att ni hittills har skytt den här debat- Jag vill avslutningsvis ta fasta på det positiva som Sören Lekberg |
130
Anf. 220 JOHAN LÖNNROTH (v)
Herr talman! Jag skall först svara på en fråga som Per Bill ställde
till mig, nämligen varför Vänsterpartiet röstade för bättre villkor för
allemanssparande än för privatpersoners aktiesparande. Förklaringen är
helt enkelt den att det har visat sig att många lågavlönade människor
som inte har tid att följa börssidorna behöver en sådan sparstimulans
för att det skall bli en rättvisare fördelning av avkastningen på olika
former av sparande.
I dag lägger vi fram förslaget att försämra villkoren för privat pen-
sionssparande - det är fortfarande den i särklass mest lönsamma for-
men av sparande, och det är mest höginkomsttagare som utnyttjar den.
Det gör vi alltså av fördelningspolitiska skäl. Vi har nämligen inga
illusioner om att de 500 000 nya privata aktieägarna innebär något ökat
demokratiskt inflytande. Det är fortfarande ett mycket litet antal finans-
familjer plus ett antal stora institutioner som helt och fullt dominerar
praktiskt taget samtliga bolagsstämmor i Sverige.
Jag skall också säga några ord om den vänliga politik som också
Sören Lekberg tog upp. Det är på något sätt skönt att känna att det är
en gammal hederlig konservatism det handlar om - en riktigt rejäl
återställare.
Det är riktigt att det var en vänlig politik som bedrevs åren 1976-
1982 och 1991-1994. Man sänkte en lång rad skatter, men man orkade
inte med att sänka utgifterna. Resultatet blev rekordartade underskott,
och det stärkte makten för just de stora ägarna av fordringar på staten.
Det är det som den nya majoriteten nu måste reda upp genom att göra
det som ni moderater aldrig kommer att mäkta göra, nämligen ta pengar
från dem som har mycket pengar. Det handlar också om att flytta peng-
ar från rika företag till fattiga företag. Det klarar ni inte heller!
Anf. 221 PER BILL (m)
Herr talman! Det intressanta är att det är just sådana karikatyrer
som Johan Lönnroth pratade om alldeles nyss som sköter om allemans-
fonderna. Dem skydde Johan Lönnroth som pest och kolera, men sam-
tidigt vill han ge dem bättre förmåner än vanliga aktieägare. Om han
bara är ute efter att se till att småsparare får en god utdelning vill jag
påminna om att det i dag finns många OMX-optioner och liknande som
fungerar utmärkt bra och som ger exakt den avkastning som man kan få
på index.
Det som förvånar mig är hur mycket tid ni på vänstersidan ägnar åt
att fördela så rättvist som möjligt, samtidigt som ni helt glömmer bort
att försöka öka den totala kakan; då kommer vi alla att få betydligt
större bitar. Det har vi också velat ta upp i den här debatten.
Anf. 222 JOHAN LÖNNROTH (v)
Herr talman! Den enkla förklaringen är att vi anser att de här båda
sakerna hänger ihop, Per Bill. Vi tror nämligen att en rättvisare fördel-
ning är produktiv. Det är i dag produktivt att flytta pengar från export-
företagens övervinster till småföretag som har ont om pengar, på det
sätt som vi föreslår i vår skattepolitik.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Ekonomisk demokrati,
sparande och
ägarspridning
131
|
Prot. 1994/95:82 30 mars |
Det är av den enkla anledningen att just dessa stor exportföretag har |
effektivt att flytta det här till dem som har användning för pengarna.
|
Ekonomisk demokrati, |
Detsamma gäller privatpersoner. Det är vettigt att flytta pengar från Anf. 223 PER BILL (m) Herr talman! Det skulle behövas många timmars diskussion, men Att flytta pengar från rika företag till fattiga företag eller att flytta Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 5 april.) 11 § Bordläggning Anmäldes och bordlädes Propositioner 1994/95:159 Ändringar i lagen (1991:341) om strategiska produkter 1994/95:182 Beskattning av fri hälso- och sjukvård samt vissa andra 1994/95:192 Ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. 1994/95:206 Ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsö- 1994/95:208 Beslutanderätten i fråga om kyrkliga kulturminnen 1994/95:210 Godkännande av ett beslut av EU-rådet angående gemen- Motioner med anledning av prop. 1994/95:153 Frågor om offentlig upphandling 1994/95:Fi29 av Birgitta Hambraeus (c) |
132
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 29 mars
1994/95:96 av Alice Åström (y) till jordbruksministern om intentio-
nerna i djurskyddslagen
1994/95:97 av Maggi Mikaelsson (v) till jordbruksministern om
skogsskador som orsakats av rotsnurr
Interpellationerna publiceras i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 4 april.
13 § Kammaren åtskildes kl. 21.41.
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. voteringen
kl. 12.34,
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 14.22,
av förste vice talmannen därefter t.o.m. 6 § anf. 126 (delvis),
av andre vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 17.59 och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Prot. 1994/95:82
30 mars
Vid protokollet
TOM T:SON THYBLAD
/Barbro Nordström
133
134
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Hänvisning av ärende till utskott...............................................1
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatte-
rats den 29 mars.........................................................................1
AU 11 Arbetsmarknadspolitik...................................................1
BoU18 Byggnaders inomhusmiljö m.m....................................4
KU32 Anslag till statschefen och regeringen............................6
LU22 Anslag till Patentverket m.m...........................................7
FöU3 Strålskydd.......................................................................7
4 § Anslag till Tullverket, m.m.........................................................8
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU23............................8
Anf. 1 CARL FREDRIK GRAF (m)......................................8
Anf. 2 ROLF KENNERYD (c).............................................11
Anf. 3 ISA HALVARSSON (fp)..........................................12
Anf. 4 LARS BÄCKSTRÖM (v)..........................................13
Anf. 5 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds)...........................16
Anf. 6 SVERRE PALM (s)...................................................19
Anf. 7 CARL FREDRIK GRAF (m) replik..........................21
Anf. 8 SVERRE PALM (s) replik........................................22
Anf. 9 CARL FREDRIK GRAF (m) replik..........................22
Anf. 10 SVERRE PALM (s) replik......................................23
Anf. 11 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik.............................23
Anf. 12 SVERRE PALM (s) replik......................................24
Anf. 13 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik.............................24
Anf. 14 SVERRE PALM (s) replik......................................25
Anf. 15 ISA HALVARSSON (fp) replik..............................25
Anf. 16 SVERRE PALM (s) replik......................................25
Anf. 17 ISA HALVARSSON (fp) replik..............................26
Anf. 18 SVERRE PALM (s) replik......................................26
Anf. 19 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...............26
Anf. 20 SVERRE PALM (s) replik......................................26
Anf. 21 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...............27
Anf. 22 SVERRE PALM (s) replik......................................27
Anf. 23 RONNY KORSBERG (mp)....................................27
Anf. 24 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik.............................29
Anf. 25 RONNY KORSBERG (mp) replik..........................29
Anf. 26 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik............................30
Anf. 27 RONNY KORSBERG (mp) replik..........................31
Anf. 28 CARL FREDRIK GRAF (m) replik........................31
Anf. 29 RONNY KORSBERG (mp) replik.........................31
Anf. 30 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.......................32
Anf. 31 RONNY KORSBERG (mp) replik..........................32
Anf. 32 ISA HALVARSSON (fp) replik..............................33
Anf. 33 RONNY KORSBERG (mp) replik...........................33
Anf. 34 ISA HALVARSSON (fp) replik...............................33
Anf. 35 RONNY KORSBERG (mp) replik...........................34
Anf. 36 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...............34
Anf. 37 RONNY KORSBERG (mp) replik...........................34
Anf. 38 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...............35
Anf. 39 RONNY KORSBERG (mp) replik...........................35
Anf. 40 JAN-OLOF FRANZÉN (m).....................................35
Anf. 41 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik..............................36
Anf. 42 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik...........................36
Anf. 43 LARS BÄCKSTRÖM (v) replik..............................36
(forts. 6 §)................................................................................36
Ajournering.......................................................................................36
Återupptagna förhandlingar...........................................................36
5 § Muntliga frågor till regeringen................................................37
Anf. 44 FÖRSTE VICE TALMANNEN...............................37
Den ekonomiska politiken.......................................................37
Anf. 45 LARS LEIJONBORG (fp).......................................37
Anf. 46 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................37
Anf. 47 LARS LEIJONBORG (fp).......................................37
Anf. 48 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................38
Anf. 49 JOHAN LÖNNROTH (v)........................................38
Anf. 50 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................39
Anf. 51 JOHAN LÖNNROTH (v)........................................39
Anf. 52 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................39
Försvarsberedningen..............................................................39
Anf. 53 HENRIK LANDERHOLM (m)...............................39
Anf. 54 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........40
Anf. 55 HENRIK LANDERHOLM (m)...............................40
Anf. 56 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........40
Anf. 57 HENRIK LANDERHOLM (m)...............................41
Anf. 58 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)..........41
Fiskevårdsavgift......................................................................42
Anf. 59 LENNART NILSSON (s)........................................42
Anf. 60 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .42
Anf. 61 LENNART NILSSON (s)........................................42
Anf. 62 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .42
Anf. 63 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)..........................42
Anf. 64 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .43
Anf. 65 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)..........................43
Anf. 66 FÖRSTE VICE TALMANNEN...............................43
Anf. 67 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s) .43
Den ekonomiska politiken.......................................................43
Anf. 68 ANNE WIBBLE (fp)...............................................43
Anf. 69 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................44
Anf. 70 ANNE WIBBLE (fp)...............................................44
Anf. 71 Statsminister INGVAR CARLSSON (s).................44
Prot. 1994/95:82
30 mars
135
Prot. 1994/95:82 Minivärnplikt..........................................................................45
30 mars Anf. 72 ANNIKA NORDGREN (mp)..................................45
---------------- Anf. 73 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........45
Anf. 74 ANNIKA NORDGREN (mp)..................................46
Anf. 75 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........46
Anf. 76 ANNIKA NORDGREN (mp)..................................46
Anf. 77 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........46
FN:s klimatkonferens..............................................................46
Anf. 78 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................46
Anf. 79 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................47
Anf. 80 BERNDT EKHOLM (s)..........................................47
Anf. 81 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................47
Anf. 82 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................47
Svensk försvarsindustri...........................................................48
Anf. 83 HENRIK S JÄRREL (m).........................................48
Anf. 84 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........49
Anf. 85 HENRIK S JÄRREL (m).........................................49
Anf. 86 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........49
Taxiverksamheten...................................................................49
Anf. 87 BO NILSSON (s).....................................................49
Anf. 88 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 50
Återsändandet av bosnien-kroater.......................................... 50
Anf. 89 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................50
Anf. 90 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................50
Anf. 91 ROSE-MARIE FREBRAN (kds).............................50
Anf. 92 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................51
Ansökan om ett ungdomsprojekt.............................................51
Anf. 93 YVONNE RUWAIDA (mp)....................................51
Anf. 94 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).........51
Skattehöjningar.......................................................................51
Anf. 95 CARL FREDRIK GRAF (m)..................................51
Anf. 96 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................51
Anf. 97 CARL FREDRIK GRAF (m)..................................51
Anf. 98 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)................52
Medlemskap för Polen i EU.................................................... 52
Anf. 99 NILS T SVENSSON (s)..........................................52
Anf. 100 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)..............52
Röstförluster...........................................................................52
Anf. 101 ELISABETH FLEETWOOD (m)..........................52
Anf. 102 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)..............52
Anf. 103 ELISABETH FLEETWOOD (m).........................53
Anf. 104 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)..............53
Försvarsekonomi....................................................................53
Anf. 105 JÖRGEN PERSSON (s)........................................53
Anf. 106 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s).......53
Den ekonomiska politiken.......................................................54
Anf. 107 BIRGIT FRIGGEBO (fp)......................................54
Anf. 108 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)..............54
Anf. 109 BIRGIT FRIGGEBO (fp)......................................54
Anf. 110 FÖRSTE VICE TALMANNEN............................55
136
Anf. 111 BIRGIT FRIGGEBO (fp).......................................55
Anf. 112 Statsminister INGVAR CARLSSON (s)...............55
Trädeskrav för arealstöd.........................................................55
Anf. 113 GUDRUN LINDVALL (mp).................................55
Anf. 114 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s).........................................................................56
Anf. 115 GUDRUN LINDVALL (mp).................................56
Anf. 116 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s).........................................................................56
Bidraget till enskilda vägar.....................................................56
Anf. 117 ULLA LÖFGREN (m)...........................................56
Anf. 118 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)...56
Anf. 119 ULLA LÖFGREN (m)...........................................56
Anf. 120 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)...57
Anf. 121 FÖRSTE VICE TALMANNEN.............................57
6 § (forts, från 4 §) Anslag till Tullverket, m.m. (forts.
SkU23).........................................................................................57
Anf. 122 BO NILSSON (s)...................................................57
Anf. 123 NILS FREDRIK AURELIUS (m)..........................58
Anf. 124 NILS-GÖRAN HOLMQVIST (s)..........................59
Anf. 125 ANDERS G HÖGMARK (m)................................60
Anf. 126 STEN ANDERSSON (m)......................................63
Anf. 127 LARS HEDFORS (s).............................................65
Anf. 128 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.......................66
Anf. 129 LARS HEDFORS (s) replik...................................67
Anf. 130 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.......................67
Anf. 131 LARS HEDFORS (s) replik...................................67
Anf. 132 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik.............68
Anf. 133 LARS HEDFORS (s) replik...................................68
Anf. 134 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik.............68
Anf. 135 LARS HEDFORS (s) replik...................................69
Anf. 136 RONNY KORSBERG (mp)...................................69
Anf. 137 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.......................69
Anf. 138 RONNY KORSBERG (mp) replik.........................70
Anf. 139 CARL FREDRIK GRAF (m) replik.......................70
Anf. 140 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m).................70
Beslut.................................................................................................71
7 § Anslag till skatteförvaltningen, m.m........................................71
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU22..........................71
Anf. 141 KARL-GÖSTA SVENSON (m).............................71
Anf. 142 AGNE HANSSON (c)............................................75
Anf. 143 PER ROSENGREN (v)..........................................76
Anf. 144 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik..................79
Anf. 145 PER ROSENGREN (v) replik................................79
Anf. 146 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik..................79
Anf. 147 PER ROSENGREN (v) replik................................80
Anf. 148 AGNE HANSSON (c) replik.................................80
Prot. 1994/95:82
30 mars
137
Prot. 1994/95:82 Anf. 149 PER ROSENGREN (v) replik...............................80
30 mars Anf. 150 AGNE HANSSON (c) replik.................................81
---------------- Anf. 151 PER ROSENGREN (v) replik...............................81
Anf. 152 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds).......................82
Anf. 153 BJÖRN ERICSON (s)...........................................83
Anf. 154 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik.............86
Anf. 155 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................86
Anf. 156 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik.............86
Anf. 157 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................86
Anf. 158 AGNE HANSSON (c) replik.................................86
Anf. 159 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................87
Anf. 160 KARL-GÖSTA SVENSON (m) replik..................87
Anf. 161 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................87
Anf. 162 PER ROSENGREN (v) replik...............................88
Anf. 163 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................88
Anf. 164 PER ROSENGREN (v) replik...............................88
Anf. 165 BJÖRN ERICSON (s) replik.................................89
Anf. 166 WIGGO KOMSTEDT (m)....................................89
Beslut.................................................................................................89
Beslut om uppskjuten votering.......................................................91
Ajournering......................................................................................91
Återupptagna förhandlingar...........................................................91
8§ Alkoholskatt och tobaksskatt...................................................91
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU19..........................91
Anf. 167 JAN-OLOF FRANZÉN (m)..................................91
Anf. 168 KARIN PILSÄTER (fp)........................................93
Anf. 169 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik........................94
Anf. 170 KARIN PILSÄTER (fp) replik..............................95
Anf. 171 LARS BÄCKSTRÖM (v)......................................95
Anf. 172 RONNY KORSBERG (mp)..................................95
Anf. 173 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds).......................96
Anf. 174 LARS U GRANBERG (s).....................................97
Anf. 175 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik........................99
Anf. 176 LARS U GRANBERG (s) replik.........................100
Anf. 177 JAN-OLOF FRANZÉN (m) replik......................100
Anf. 178 LARS U GRANBERG (s) replik.........................100
Anf. 179 RONNY KORSBERG (mp) replik......................100
Anf. 180 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...........101
Anf. 181 LARS U GRANBERG (s) replik.........................101
Anf. 182 MICHAEL STJERNSTRÖM (kds) replik...........101
Anf. 183 LARS BÄCKSTRÖM (v)....................................101
Anf. 184 LARS U GRANBERG (s)...................................102
Anf. 185 LARS BÄCKSTRÖM (v)....................................102
Anf. 186 LARS U GRANBERG (s)...................................102
(Beslut skulle fattas den 5 april.)..........................................102
138
9 § Beskattningssystemets utformning under kriser och i
krig............................................................................................102
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU24........................102
(Beslut skulle fattas den 5 april.)...........................................102
10 § Ekonomisk demokrati, sparande och ägarspridning..........103
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU23.........................103
Anf. 187 SONJA REMBO (m)............................................103
Anf. 188 ANNE WIBBLE (fp)...........................................107
Anf. 189 JOHAN LÖNNROTH (v)....................................109
Anf. 190 SONJA REMBO (m) replik.................................112
Anf. 191 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................112
Anf. 192 SONJA REMBO (m) replik.................................113
Anf. 193 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................113
Anf. 194 ANNE WIBBLE (fp) replik.................................114
Anf. 195 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................114
Anf. 196 ANNE WIBBLE (fp) replik.................................115
Anf. 197 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................115
Anf. 198 ROY OTTOSSON (mp).......................................116
Anf. 199 SONJA REMBO (m) replik.................................117
Anf. 200 ROY OTTOSSON (mp) replik.............................118
Anf. 201 SÖREN LEKBERG (s)........................................118
Anf. 202 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................120
Anf. 203 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................121
Anf. 204 JOHAN LÖNNROTH (v) replik..........................121
Anf. 205 ANNE WIBBLE (fp) replik.................................122
Anf. 206 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................122
Anf. 207 ANNE WIBBLE (fp) replik.................................123
Anf. 208 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................123
Anf. 209 SONJA REMBO (m) replik.................................124
Anf. 210 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................124
Anf. 211 SONJA REMBO (m) replik.................................125
Anf. 212 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................125
Anf. 213 PER BILL (m)......................................................126
Anf. 214 TREDJE VICE TALMANNEN...........................129
Anf. 215 PER BILL (m)......................................................129
Anf. 216 SÖREN LEKBERG (s)........................................129
Anf. 217 PER BILL (m) replik............................................130
Anf. 218 SÖREN LEKBERG (s) replik..............................130
Anf. 219 PER BILL (m) replik............................................130
Anf. 220 JOHAN LÖNNROTH (v)....................................131
Anf. 221 PER BILL (m)......................................................131
Anf. 222 JOHAN LÖNNROTH (v)....................................131
Anf. 223 PER BILL (m)......................................................132
(Beslut skulle fattas den 5 april.)...........................................132
11 § Bordläggning..........................................................................132
12 § Anmälan om interpellationer................................................133
Prot. 1994/95:82
30 mars
139
Prot. 1994/95:82 1994/95:96 av Alice Åström (v) till jordbruksministern om
30 mars intentionerna i djurskyddslagen............................................133
------------------- 1994/95:97 av Maggi Mikaelsson (v) till jordbruksminis-
tern om skogsskador som orsakats av rotsnurr......................133
13 § Kammaren åtskildes kl. 21.41.................................................133
140
gotab 48678, Stockholm 1995