Justerades protokollet för den 16 mars.
Föredrogs och hänvisades
Propositioner
1994/95:169 till lagutskottet
1994/95:196 till konstitutionsutskottet
Andre vice talmannen meddelade att de på dagens föredragningslis-
ta upptagna ärendena skulle avgöras i ett sammanhang.
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU26
Riksdagens förvaltningskontors verksamhetsberättelse (redog.
1994/95 :RFK1).
Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut skulle fattas efter 14 §.)
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
Prot. 1994/95:77
22 mars
4 § Presstöd m.m.
Presstöd m.m.
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU38
Presstöd m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 1 BIRGER HAGÅRD (m)
Fru talman! Det är inte så ofta som det förunnas en att leva mitt i en
stillsam men ändå högst påtaglig revolution. Så är dock fallet när det
gäller mediesamhällets förändring.
Länge var det ett mål för borgerligheten i Sverige att stärka friheten
för medierna och att se till att monopolet för radio och TV avvecklades.
Det har också lyckats. Det har inte skett utan ansträngningar. Social-
demokraternas entusiasm var väl i stort sett ganska begränsad.
Jag minns hur en gång i tiden på 70-talet socialdemokratiska debat-
törer framträdde och menade att man nog borde förbjuda paraboler så
att man verkligen skulle kunna upprätthålla TV-monopolet. Men det är
självfallet inte statens sak att styra mediekonsumtionen i ett fritt och
öppet samhälle. Där behövs neutrala konkurrensvillkor.
Detta har åstadkommits i rimlig utsträckning när det gäller radio-
och TV-området, även om det är betecknande att en av de första åtgär-
derna från den nye kulturministerns sida var att försöka med en återstäl-
lare, när hon försökte stoppa utauktionerande av nya radiofrekvenser.
Låt mig så gå över till presstödet. Det har sin grund i det s.k. par-
tistödet. Presstödet inriktades framför allt på stöd åt andratidningarna
under 1970-talet. De svaga skulle skyddas mot, som det hette, en över-
mäktig konkurrens.
Nu ser vi nya orosmoln. Det har förutspåtts att vi kanske kommer
att få uppleva en ny tidningsdöd. Nergången i annonsintäkterna har
varit märkbar. Men det skall noteras med en gång att presstödet förvis-
so inte har förbättrat tidningarnas ekonomi, i varje fall inte på lång sikt.
Alla tidningar som har haft fullt produktionsbidrag har också haft
ett negativt rörelseresultat. Presstödet har inte på 25 år förmått att ändra
detta. Presstödet leder till osund kostnadsstruktur. Tidningarna får ett
stöd och blir beroende av ett stöd för sina löpande utgifter. Effektivitet
och kostnadsmed vetande har inte gynnats.
Det direkta stödet, driftstödet, är selektivt. Det gynnar vissa tid-
ningar. Praktiskt taget ingen av de tidningar som uppburit stöd har
blivit självbärande. Bidragssystemet har gynnat fådagarsutgivning. Det
har alldeles speciellt gynnat de små endagstidningarna. Det var inte
mindre än 37 sådana som uppbar stöd år 1991. Alla dessa endagstid-
ningar gick med en ordentlig förlust.
De abonnerade morgontidningarna gynnas framför kvällstidningar-
na, som ju lever på att sälja lösnummer. Man kan alltså sammanfatt-
ningsvis konstatera att det är dagstidningar med ekonomiska svårighe-
ter och låg kostnadstäckning som har gynnats liksom tidningar med
fådagarsutgivning och med mycket liten upplaga.
I verkligheten har presstödet inte på något sätt inneburit någon sorts
fördjupning av demokratin. Det har i själva verket varit ett ensidigt stöd
till en viss partipress. Det har inneburit ett stöd för expansion av redan
förlustdrabbade socialdemokratiska tidningar. Man kan säga att Scoci-
aldemokraterna och Centerpartiet har skräddarsytt presstödet på 1970-
talet.
Den socialdemokratiska pressen, med kanske uppemot ca 20 % av
den totala tidningsupplagan i landet, har haft mer än 50 % av presstö-
det. Centerpressen, med 2,5 % av den totala upplagan, har fått ca en
femtedel av tidningsstödet. Sedan 1980-talet har i runda tal 3,5 miljar-
der gått ut till den socialdemokratiska pressen, ca 1 miljard till center-
pressen, och övriga borgerliga tidningar har knappt fått 1 miljard.
Man kan alltså konstatera att presstödet leder till en snedvriden
konkurrens. Det har inte räddat någon som helst mångfald. Trots alla
utredningar och alla ändrade regler under tiden har egentligen inte
någonting åstadkommits. Men presstödet är dyrt. Det kostar ungefär en
halv miljard kronor om året. Det är pengar som bättre skulle behövas
på annat håll i de kristider som vi upplever.
Vi moderater har därför föreslagit att presstödet skall avvecklas un-
der nästa långa budgetår och att vi fr.o.m. 1997 inte längre skall ha den
här posten i budgeten. Folkpartiet är inne på liknande tankegångar men
vill avveckla under något längre period. Jag ber, fru talman, att få yrka
bifall till reservation nr 4 till KU:s betänkande.
Så också några ord om Socialdemokraterna och Margot Wallströms
massmedieråd. Detta är en märklig skapelse. Återigen talas det om
frihet och mångfald som skall skyddas. Men hur det skall gå till är det
ingen som vet. Är detta en permanent utredning? Det är väl någonting
som vi inte förut har upplevt här i landet, en hybrid mellan myndighet
och kommitté.
Nåväl, jag skall inte ta upp tid i debatten med att tala närmare om
detta just nu. Konstitutionsutskottet har funnit det märkligt. Konstitu-
tionsutskottet kommer att närmare granska detta s.k. massmedieråd.
Det blir anledning att komma tillbaka till den här frågan senare.
Jag vill avslutningsvis konstatera att Socialdemokraterna när det
gäller mediepolitiken inte på något sätt är i takt med tiden och ännu
mindre med framtiden. Det går inte längre att stoppa den fria utveck-
lingen på mediernas område. Friheten i medierna är någonting som hör
framtiden till.
Det finns ingen anledning att i tekniken och i de stora tekniska för-
ändringarna se en fiende. Tvärtom har de tekniska förbättringarna gett
oss en allt större möjlighet att kunna ha ett fritt och öppet samhälle där
meningsutbytet är så fritt som det över huvud taget kan vara.
Det är en väldig skillnad på situationen nu och när presstödet inför-
des. Då var medierna i högsta grad begränsade till antalet. Nu har varje
medborgare ett stort antal TV-kanaler och radiostationer att välja på,
och dessutom kommer tidningarna till. Men tidningarna har inte längre
den dominerande situation inom mediebranschen som de en gång hade.
Presstödet har definitivt spelat ut sin roll. Det finns all anledning att
avveckla det snarast möjligt.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Anf. 2 HÅKAN HOLMBERG (fp) Fru talman! Det är ingen hemlighet att det i vissa avseenden finns |
olika grundsyn i pressfrågor mellan partierna. För att börja med den
|
Presstöd m.m. |
första frågan som det i dag manifesteras i, nämligen presstödet, är det De ganska många år som vi har levt med presstöd i olika då och då Det gick ändå att motivera - eller jag skulle tro att det gick, efter- Det kan tänkas att en och annan tidning fick en möjlighet att komma Men det är samtidigt utomordentligt svårt att med någon säkerhet Avgörande i dag är naturligtvis att mediebilden stegvis under de se- Jag tycker att man skall vara noga när man gör detta. Det bör göras |
4
tiet har föreslagit, men det är inte desto mindre långsiktigt en avveck-
ling.
Den andra frågan som vi har att ta ställning till i dag gäller det s.k.
massmedierådet. Det är naturligtvis inte något fel - och det har vi ock-
så markerat i Folkpartiets motion om pressfrågor - att utreda, analysera
och samla information om den utveckling som kan beskrivas som en
ökad ägarkoncentration. Man skall inte på något sätt förneka att ägar-
koncentration kan vara ett stort potentiellt problem. Men det avgörande
är naturligtvis inte ägandet i sig, utan snarare den redaktionella integri-
teten och oberoendet. Detta är inte identiska saker utan två olika förhål-
landen.
Ägarkoncentration motverkas naturligtvis i första hand genom väl
kända mekanismer av typen etablerings- och tryckfrihet, dvs. att den
som vill har rätt att starta en tidning eller starta något annat massmedi-
um, och det skydd som ligger i tryckfrihetsförordningen för envar att
utge tryckt skrift själv eller i samverkan med andra. Jag tycker att det är
utomordentligt tveksamt att lagfästa ägarbegränsningar. Det har ju
diskuterats av och till.
I några länder har man prövat en sådan lagstiftning. Skall man ge
sig in på att pröva sådant här på fullt allvar måste man relatera den
begränsning man vill införa till något. Det naturligaste är väl att försöka
relatera den till upplagan på de tidningar som olika ägargrupper äger.
Detta är inte så enkelt att göra som det möjligen kan synas.
Om några redaktionellt oberoende tidningar, som ägs av en gemen-
sam bestämd stor ägare, går mycket bra därför att de sköts bra, har en
bra journalistik och duktiga medarbetare och alltså ökar sin upplaga
ganska rejält medan andra som har andra ägare sköts sämre och tappar i
upplaga, kommer naturligtvis upplagerelationen att påverkas. Om man
då försöker reglera hur mycket en viss ägargrupp får kontrollera med
någon form av bestämmelser kan man hamna i en situation där man
antingen måste släppa den reglering som man infört eller tvinga fram
något slags försäljning av tidningar till andra ägare, och man har ingen
aning om ifall de kommer att medge den redaktionella självständighet
och kompetens som har lett till den här framgången. Det är inte så
enkelt att gå fram med regleringar på det här området.
Nu sägs det att det här rådet inte skall syssla med att aktivt försöka
reglera eller föreslå några sådana saker i framtiden. Men det finns ändå
formuleringar om att man skall undersöka behovet av frivilliga över-
enskommelser i samma syfte. Detta har ingett stor och, som jag ser det,
mycket begriplig oro inom medierna för vad syftet egentligen kan vara.
Vi kan också konstatera att det här rådet tänks få en ställning som på-
minner om en myndighet utan att vara det. Det får en mängd olika
uppgifter, ibland tydliga ibland mer otydliga. Men det kommer inte att
lyda under de granskningsregler som hör till för en myndighet. Det
kommer inte att finnas möjlighet att överklaga beslut och möjlighet till
JO-granskning och sådant.
Av dessa skäl har Folkpartiet, liksom också Moderata samlingspar-
tiet, markerat mycket stor tveksamhet till tilltaget att inrätta ett mass-
medieråd av detta slag. Det blir tillfälle att återkomma till detta i den
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
granskning som konstitutionsutskottet sysslar med under våren. I vän- |
kande.
|
Presstöd m.m. |
Anf. 3 KURT OVE JOHANSSON (s) Fru talman! IT står för informationsteknik. I snart sagt varje sam- Den nya tekniken reser naturligtvis många frågor. Är t.ex. pap- Tekniken för elektroniska tidningar finns ju redan. Några tidningar En betydelsefull fråga är givetvis också i vilken utsträckning som I dagens läge anses det inte finnas någon anledning att ompröva Presstödsutredningen förväntas presentera sina förslag i början av Sverige tillhör de länder i världen där man läser mest tidningar. En genomsnittlig dag 1993 läste ca 82 % av svenskarna upp till 79 |
6
Av de siffror som jag har nämnt kan man möjligen spåra en tendens till
ett mindre läsande i de lägre åldrarna. I framtiden måste man vara
uppmärksam på hur den utvecklingen kommer att gestalta sig. Under-
sökningar på senare tid har också visat att den ekonomiska krisen satt
sina spår. Ekonomiskt svaga grupper har tvingats avstå från sina tid-
ningsköp. Det tyder på att priskänsligheten i dagens läge inom tid-
ningsbranschen är mycket påtaglig. Detta faktum är inte oviktigt när vi
diskuterar det ekonomiska stödet till pressen.
Mycket talar för att det ökade prenumerationspriset på tidningar
skulle förstärka utvecklingen och att allt flera måste avstå från sin tid-
ningsprenumeration. När den gruppen växer och blir så stor som under-
sökningarna nu tyder på, är det utan tvivel också början till ett demo-
kratiskt problem.
Sverige brottas med ekonomiska problem. Javisst är det så. Men så
illa är det ändå inte att vi inte skulle ha råd med demokrati i Sverige. Vi
bör alla, som jag ser det, känna ett ansvar för att alla grupper i samhäl-
let, inte minst de ekonomiskt svaga, kan delta i samhällsdebatten och
vara delaktiga i den demokratiska processen. I detta läge är otvivelak-
tigt det ekonomiska stödet till pressen viktigare än någonsin.
Våra dagstidningar är, som jag tidigare nämnt, det centrala mediet
för den debatt som håller demokratin levande. Den svenska demokratin
hade naturligtvis varit mycket fattigare, om inte ett presstöd förhindrat
en tidningsdöd och en massaker på mångfalden. Att medielandskapet
förändrats under senare tid ändrar i sak faktiskt ingenting, Birger Ha-
gård. Att den utvecklingen skall tas till intäkt för ett försämrat presstöd
är rent ut sagt ett svagt argument.
Vi vet också att det som Birger Hagård talade om, nämligen ut-
vecklingen av lokalradion på den privata sidan, har blivit en ren flopp.
Det var inte länge sedan vi hade en diskussion om detta i riksdagen.
Lokalradions bidrag till mångfalden är inte särskilt stor. Jag tror att det
framgick med stor tydlighet under den diskussionen.
Birger Hagård säger att stödet till pressen inte har lett till någon
förändring av demokratin. I så fall vet Birger Hagård faktiskt inte vad
han talar om. Det finns många inom hans eget parti som kan mycket om
dagspressen och som har givit uttryck för vad presstödet trots allt har
betytt för den demokratiska debatten och utvecklingen.
Låt mig t.ex. nämna bara en av dem som har varit mycket framstå-
ende inom den moderata pressen, nämligen Gustaf von Plåten, som i en
- förresten mycket uppmärksammad - artikel understrukit att presstöd
skall garantera mångfald i utbudet och att så också blivit fallet. Han
uttryckte sig ungefär på följande sätt: Bara DN till frukostbrickan är för
många en mardröm.
Jag tycker att Birger Hagård skall lägga detta på minnet.
Jag skall gärna erkänna att utbudet av radio- och TV-kanaler, om
dessa används på rätt sätt, naturligtvis kan innebära en breddning och
fördjupning av det fria ordet och åsiktsbildningen i samhället, men de
kan knappast ersätta den mångfald som upprätthålls av dagspressen.
Att upprätthålla mångfald i dagspressen har varit vårt sätt att mot-
verka maktkoncentrationen. Det finns en klart uttalad oro för medie-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
koncentration i Sverige. Den oron har under senare år hela tiden för- |
i medieutbudet är ett grundläggande demokratikrav.
|
Presstöd m.m. |
Den svenska presspolitiken har utgått från att bredd i opinionsbild- Motståndarna till det direkta presstödet över statsbudgeten hävdar i Också den myt, Birger Hagård, som ni odlar i reservation nr 4, att Ser man till hela presstödet som sådant, inte bara till driftsstödet, I presstödsfrågan tycks det emellertid dess bättre förhålla sig så att Också Miljöpartiet ansluter sig, om jag har förstått saken rätt, till Avslutningsvis också några ord om det av regeringen tillsatta Rådets uppgift är, som framgår av direktiven, att överväga och fö- |
8
rådet, som utvecklas så rasande snabbt, kan upplevas som så skräm-
mande som tycks vara fallet från Folkpartiets och Moderaternas sida.
När man läser reservation nr 1 av Folkpartiet och Moderaterna får
man intrycket att man i dessa frågor bara skall sitta med armarna i kors
och förlita sig på att de fria marknadskrafterna löser alla problem. En
sådan inställning måste anses som ytterst naiv. Man undervärderar,
sannolikt helt medvetet, alla de tecken som finns på skadlig koncentra-
tion inom mediesektorn.
En total etableringsffihet på medieområdet är inte oproblematisk,
Birger Hagård. Vad de fria marknadsprocesserna kan medföra på me-
diernas område har ju blivit mycket dyrköpta erfarenheter i flera länder
ute i Europa.
Vi kan inte bortse ifrån att en koncentration på medieområdet med-
för uppenbara risker t.ex. för att skilda grupper och intressen inte får
komma till tals. När starka ägarintressen tagit över marknaden blir det
svårt för att inte säga omöjligt att starta nya företag. En helt fritt ver-
kande marknad kan mycket väl utgöra ett hot mot yttrandefriheten.
Birger Hagård säger att rådet är en hybrid. Jag säger att det är en
kommitté med en sådans rättigheter och skyldigheter. Man skall vara
medveten om att en helt vanlig av en regering tillsatt kommitté också i
viss utsträckning har en myndighetsutövande uppgift. Det resonemang
som Håkan Holmberg förde om att myndighetsutövning i kommitté-
sammanhang skulle vara något alldeles unikt är fel. Det är inte på det
sättet. En vanlig kommitté har också viss myndighetsutövning, och det
tror jag har framgått av alla de diskussioner som har förts på detta om-
råde i konstitutionsutskottet.
Nu säger ni att rådet är konstigt men att vi inte skall diskutera det i
dag, eftersom det skall bli föremål för granskning i konstitutionsutskot-
tet. Det är sant att det finns en granskningsanmälan till konstitutionsut-
skottet på denna punkt. Det är väldigt märkligt att Moderaterna och
Folkpartiet redan nu tycks ha bestämt sig för att det är ett komplicerat
förhållande för rådet. Det är en ganska märklig typ av granskning. Man
säger att man skall titta på ärendet från vissa utgångspunkter, och säger
sedan i diskussionen att man egentligen redan har bestämt sig för hur
rådet skall arbeta. Folkpartiet intar en litet mer moderat inställning och
är litet öppnare till rådet, om jag har läst motionerna rätt.
Men det är ingenting konstigt. Jag tycker att det faktiskt är en skyl-
dighet för regeringen i det dagsaktuella läget att se till att en sådan
kommitté eller ett sådant råd - vad vi nu vill kalla det - har möjligheter
att arbeta på detta område.
Jag konstaterar därför att det uppdrag som rådet har fått, att följa
och föreslå åtgärder som motverkar skadlig ägar- och maktkoncentra-
tion på medieområdet, kan bli av stor betydelse för yttrandefriheten.
Fru talman! Jag yrkar därför bifall till hemställan i konstitutionsut-
skottets betänkande.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Anf. 4 ANDRE VICE TALMANNEN Jag vill påminna om att det har gått ut ett meddelande om begräns- |
ning av repliktiden som vi prövar fr.o.m. i dag: två minuter i stället för
|
Presstöd m.m. |
tre minuter. Vi använder fortfarande duellmetoden. Anf. 5 BIRGER HAGÅRD (m) replik Fru talman! Öst är öst, och väst är väst, och aldrig mötas de två, Tror verkligen Kurt Ove Johansson på fullt allvar att den omstän- Man kan också ifrågasätta det demokratiskt rimliga i att den social- Det är klart att mångfalden har sina sidor. Jag instämmer i påståen- Jag vill säga några ord om Massmedierådet. Vi skall inte diskutera Anf. 6 KURT OVE JOHANSSON (s) replik Fru talman! Jag skulle på nytt vilja ta upp diskussionen om rådet. Jag vågar påstå att kommittén, om den får möjligheter att arbeta un- |
10
Jag vill åberopa Gustaf von Plåten ytterligare en gång och säga att
han har varit mycket orolig för att presstödet skulle urholkas. Det är
faktiskt inte på det sättet att Svenska Dagbladet har haft en lysande
ekonomi. Jag tror att jag vågar påstå att det Gustaf von Plåten menade i
artikeln är att stockholmarna och även andra som läser tidningar fått
nöja sig med Dagens Nyheter om vi inte hade haft presstödet. Det är
precis den oro som Birger Hagård ändå syftade på. Presstödet har räd-
dat Svenska Dagbladet. Det är ett obestridligt faktum.
Anf. 7 BIRGER HAGÅRD (m) replik
Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag talade från fel plats tidiga-
re. När det är så här glest besatt i bänkarna är det inte alltid så lätt att
hitta den rätta platsen.
Till Kurt Ove Johansson vill jag återigen säga att det som är det in-
tressanta i detta sammanhang är att rådet skall vara permanent. Att man
utreder dessa frågor är väl alldeles i sin ordning. Men är inte också
Kurt Ove Johansson litet förvånad över att man sedan inrättar ett per-
manent råd? Dessa uppgifter låg tidigare på Presstödsutredningen -94,
men de togs ifrån den utredningen.
Jag tycker över huvud taget att man först skall ta reda på om det
finns en ägarkoncentration och hur den i så fall fungerar, och därefter
kan man möjligtvis diskutera olika åtgärder.
Jag tror att Gustaf von Plåten har lika fel som Kurt Ove Johansson
har när han säger att det är presstödet som räddat Svenska Dagbladet.
Om så hade varit fallet, vilket det dock inte är, hade man mycket väl
kunnat ifrågasätta om Svenska Dagbladets existens verkligen är så
nödvändig. Det finns förvisso andra möjligheter att klara de problemen.
Jag har inte fått svar på min fråga till Kurt Ove Johansson. Tror han
verkligen att den omständigheten att en liten del av pressen - alldeles
speciellt den socialdemokratiska och centerpressen - får 80 % av
presstödet är av avgörande betydelse för den svenska demokratin? Hur
klarade sig då den svenska demokratin innan presstödet kom till?
Anf. 8 KURT OVE JOHANSSON (s) replik
Fru talman! Men snälla Birger Hagård: Presstödet består inte bara
av det stöd som går via budgeten. Det har lämnats en SOU som Birger
Hagård måste känna till som visar att det indirekta stödet till pressen är
mycket större än det direkta stöd vi nu talar om. Birger Hagård försö-
ker lägga något slags slöja över det och bryr sig inte ens om det. Det
stödet till dagspressen rör sig om ungefär 2 miljarder kronor - 2 000
miljoner. Det är alltså fyra gånger större än det stöd vi nu diskuterar.
Det är bara det att detta indirekta stöd, som också kommer t.ex. Dagens
Nyheter och ekonomiskt starka tidningar till del, gynnar de stora tid-
ningarna.
Om Birger Hagård vore intresserad av att minska presstödet för att
den svenska ekonomin är dålig borde han i stället angripa den verkligt
stora posten, dvs. just detta indirekta stöd till pressen.
Om man jämför vad presstödet kostar och vad som går till framför
allt borgerliga stora tidningar är det vi diskuterar i dag egentligen den
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
11
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
mycket mindre summan. Den är fyra gånger mindre än vad det är frå- |
Det är inte bara Gustaf von Plåten som har varit orolig för att
|
Presstöd m.m. |
presstödet skulle försvinna, Birger Hagård. Jag skall be att få läsa upp Det här har varit folk som har varit väl insatta i Svenska Dagbla- Anf. 9 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik Fru talman! Om jag förstod Kurt Ove Johansson rätt låg det något Det problematiska med rådet är just att dess uppgifter är så oklara. Å ena sidan lovar man att inte klampa över de gränser som ändå Frågan är om det är allvarligt menat, det som sägs om frivilliga När det gäller presstödet tycker jag att man skall ha litet sinne för Kurt Ove Johansson förde ett resonemang som i och för sig var |
12
Anf. 10 KURT OVE JOHANSSON (s) replik
Fru talman! Under de 20 år som jag har suttit i riksdagen har jag
också varit ledamot i konstitutionsutskottet. Om det är någonting jag
har fått lära mig under dessa 20 år så är det att föra principiella diskus-
sioner. Jag har aldrig tidigare i mitt liv varit med om att man anmäler
en fråga till granskning och att man innan granskningen ens börjat har
bestämt sig för vilken ståndpunkt man skall inta. Det är ett ganska
egendomligt, måhända nytt sätt som Håkan Holmberg är på väg att
införa i riksdagsarbetet. Det är mycket märkligt.
Dessutom vill jag nog hävda att det sätt som Håkan Holmberg reso-
nerar på om presstödsfrågor är rätt mycket av hyckleri. Han angriper
enbart stödet till pressen över budgeten. Men precis som en annan
debattör här i kammaren undviker han att prata om de verkligt stora
summorna. Det förstår jag mycket väl. Den största posten i det indirek-
ta stödet går till de tidningar som står Håkan Holmberg ytterst nära.
Om man anser sig behöva sänka stödet till pressen för att man tyck-
er att den svenska ekonomin är svag är det ett stort hyckleri att man inte
angriper de ekonomiska poster där det verkligen finns möjligheter att
göra någonting utan att mångfalden går förlorad. Det är hyckleri och
ingenting annat, Håkan Holmberg.
Anf. 11 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik
Fru talman! Jag kan inte på allvar tro att Kurt Ove Johansson menar
att man skulle vara förhindrad att ta upp en diskussion om principiella
aspekter i en debatt om pressfrågor i riksdagen i en fråga som har de-
batterats intensivt ett par månader i samhället, åtminstone i tidningarna,
därför att det finns en anmälan till konstitutionsutskottet. Det kan inte
vara en rimlig konsekvens.
Det socialdemokratiska försvaret av presstödet i den form det nu
har betingas, som Birger Hagård redan har poängterat, till mycket stor
del, för att uttrycka det försiktigt, av att man ser det som en intressefrå-
ga för den egna pressen. Det är uppenbart. Det har egentligen varit
samma försvar under hela den tid vi har haft presstöd i olika former.
Jag tror att det dessutom är litet missriktat.
Historiskt kan man se att de tidningar som klarade den stora krisen,
den stora perioden av pressdöd i Sverige, gjorde det av helt andra skäl
än att det så småningom på 60-talet infördes presstöd. De såg själva till
att sanera sin ekonomi, förändra saker som inte sköttes bra i tidningar-
nas organisation osv. Det finns många exempel på hur några tidningar
misslyckades och genomförde missriktade åtgärder. De klarade sig inte
heller. Andra tidningar däremot hade framgång med att sanera sin egen
ställning, så att säga. Jag tror att detta är något som har betytt betydligt
mer för den mångfald vi ändå har i pressen än vad presstödet har gjort.
Jag tycker att det är den grund man måste ha när man ser på hur tid-
ningarna framöver skall kunna få sin ekonomi att fungera. Presstödet
spelar i det sammanhanget en ganska begränsad roll, bortsett från den
roll som man av intresseskäl från vissa håll vill ge denna fråga.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
13
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Anf. 12 KURT OVE JOHANSSON (s) replik Fru talman! Vi skall kanske inte fortsätta diskutera den principiella |
frågan när det gäller rådet. Jag vill än en gång upprepa att vad jag vän-
|
Presstöd m.m. |
der mig emot är att man först anmäler en fråga till granskning och se- Jag tycker nog att det finns anledning att än en gång använda sig av Anf. 13 PETER ERIKSSON (mp) Fru talman! Kurt Ove Johansson inledde med tidningsstatistik. Jag Inget av alla de barn som växer upp i hem utan en daglig tidning Problemet med högerns mediepolitik är att den i verkligheten var- |
|
14 |
sion och Sveriges Radio som enda etermedier. Men diskussionen om |
fler TV- och radiokanaler är en diskussion som inte i första hand har
med yttrandefrihet eller mångfald i samhällsdebatten att göra. Det visar
de senaste årens utveckling med all önskvärd tydlighet. Däremot har
presstödet med yttrandefrihet och mångfald att göra. Det går inte att
komma förbi att det svenska presstödet har fungerat. Det har gjort att
Sverige är ett av de få länder i världen där bredd och mångfald inom
dagspressen har kunnat upprätthållas. Ännu i dag i IT-åldern är dags-
tidningarna det absolut viktigaste mediet för analys av verkligheten och
för den offentliga debatten.
Högerns tal om yttrandefrihet och mångfald är grundfalskt. Man vill
ha fler skvalradiokanaler men lägga ner presstödet, trots att man är
mycket medveten om att det innebär att en stor del av de svenska tid-
ningarna kommer att läggas ner och att allt färre röster kan höras i
samhällsdebatten. Skillnaden mellan Moderaterna och Folkpartiet är
här bara en fråga om hur bråttom det är. Moderaterna vill lägga ner
presstödet så fort som möjligt, under detta budgetår. Folkpartiet tar
några år till på sig. Men faktum är att det är länge sedan presstödet
hade ett så brett stöd i riksdagen som det har just nu.
Miljöpartiet kan knappast anklagas för att vilja skydda sina egna
tidningar. Vi vill värna Svenska Dagbladet, moderaternas pressröst i
Stockholm, liksom andrahandstidningarna runt om i landet. Det är ett
skydd mot enfalden och trångsyntheten och ett viktigt inslag i det de-
mokratiska styrelseskicket.
Att 600 000 LO-medlemmar inte har någon dagstidning är en var-
ningssignal som vi inte får glömma bort. Det visar att något har gått fel.
Det visar att det krävs ett grundläggande nytänkande för att segregatio-
nen skall kunna minska och för att man skall tänka om i den svenska
skolan så att vi kan bryta den här tendensen.
Att lägga ned presstödet är definitivt ingen lösning på det proble-
met. Det skulle bara innebära att ännu fler människor hamnade utanför
samhällsdebatten och att allt färre åsikter fick komma till tals. Allt färre
kan känna att det finns en daglig tidning som talar till och med just
dem.
Utvecklingen mot ökad koncentration på ägarsidan inom etermedier
och medieområdet i sin helhet inger också oro. Jag vill påminna om att
det faktiskt inte behöver gå så långt att vi får en Berlusconi i Sverige
innan det går galet och innan det har gått för långt.
Det råd för mångfald inom massmedierna som regeringen har till-
satt är en vettig åtgärd. Det är viktigt att i betydligt större utsträckning
studera utvecklingen och koncentrationstendenserna inom medier och
att lägga fram förslag för att motverka skadlig koncentration. Jag hop-
pas att rådet kommer att bidra till en bredare och bättre debatt och att
det även kommer att kunna peka på de möjligheter som den nya tekni-
ken innebär för att stärka yttrandemöjlighetema för många människor
och därmed för demokratin i sin helhet.
Kritiken mot rådet har i första hand gällt organisationsformen. Här i
kammaren har man i dag t.ex. talat om en hybrid mellan utredning och
myndighet. Om denna kritik har fog för sig får framtiden visa. Om så är
fallet måste man naturligtvis vara beredd att vidta en förändring i det
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
15
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
avseendet. Men grundidén och grundtanken om att i större utsträckning |
bra.
|
Presstöd m.m. |
Anf. 14 HÅKAN HOLMBERG (fp) Fru talman! Jag satte egentligen enbart upp mig på talarlistan för att Jag kan ändå inte låta bli att påpeka för Peter Eriksson att den Den oro för att andelen hushåll som har en daglig tidning minskar För min del tror jag att det vore en felaktig åtgärd att införa moms Anf. 15 PETER ERIKSSON (mp) Fru talman! Hemma i Norrbotten har vi en tidning som heter Hapa- Det finns många andra bra exempel som kan visa att om man skulle Det är möjligt att det finns ett utrymme för att starta nya reklamin- |
16
Anf. 16 HÅKAN HOLMBERG (fp)
Fru talman! Jag känner av naturliga skäl inte till Haparandabladet i
detalj. Jag tycker också att det är fel att diskutera enskilda tidningsföre-
tag i ett sådant här sammanhang. Det finns ett antal exempel av den typ
som Peter Eriksson anför. För varje sådant exempel finns också andra
exempel på tidningar som utan presstöd har lyckats hitta rätt nisch och
som kan ges ut.
I ett system där man behandlar tidningsföretag lika och inte har nå-
gon form av snedvridande stödformer kommer naturligtvis uppfin-
ningsrikedomen att stimuleras. Det finns rimliga skäl att anta att det
även i fortsättningen kommer att startas tidningar - även i ett system
utan presstöd - som är redaktionellt riktiga med eget nyhetsmaterial
och egna medarbetare och inte bara ett annonsblad.
Anf. 17 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Jag tror att man måste vara oerhört närsynt om man inte
ser att i ett system som behandlar alla tidningar lika, kommer de stora
tidningarna som drar åt sig många annonser och därmed stora annonsin-
täkter att bli helt dominerande. Andrahandstidningarna kommer att slås
ut. Det är faktiskt en sanning som vi har lärt oss i Sverige. Folkpartiet
och Håkan Holmberg försöker nu låtsas som att det inte är så.
Tidningsmarknaden är mycket speciell. Den stora draken - den som
har den största täckningen inom området - drar inte bara åt sig prenu-
merationsintäkter utan också annonsintäkter. Detta är grunden för det
svenska stödet till andrahandstidningarna, och det har spelat en viktig
roll.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU41
Samhällsinformation
Anf. 18 INGER LUNDBERG (s)
Fru talman! EU-kommissionen är minsann inte rädd för att tycka
till. Under 8O-talets värsta marknadsyra formulerade man sina riktlinjer
för den offentliga informationen. Där finns en hel del som är bra, men
där finns också sådant som är riktigt farligt. Man framhåller bl.a. att
offentliga organ som har en egen informationstjänst bör undvika en
praxis som leder till snedvriden konkurrens. Offentliga organ bör, en-
ligt riktlinjerna, pröva om en existerande privat service kan användas
eller anpassas så att den tillgodoser behoven.
I ekonomernas värld är ingenting heligt. Inga värden är viktigare än
att man först och främst måste kontrollera att kapitalet inte har chans att
tjäna pengar på dem.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Presstöd m.m.
Samhällsinformation
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Lyckligtvis är klokskapen så stor att detta bara är en riktlinje och |
knappast kunna utvecklas utan snarare riskera att stängas. Men det är
|
Samhällsinformation |
illa nog. Även s.k. guidelines påverkar tänkande och utveckling, och Antag att man inte hade vågat göra gemensamma satsningar när te- Antag att den enda fråga som ställts av tidigare politiker var: Vem I mer än ett årtionde har vi talat om den revolution som informa- Vi ”örebrolänningar” skrev motionen om att riksdagen borde utreda Rixlex är ett suveränt system. Stora ansträngningar och stor entusi- Därför är det trist att vi inte kommit längre än till en prissättning Det finns anledning att vara besviken på KU:s yttrande inte bara Visst är det bra att KU tar regeringen i örat så att den får ordning på |
|
18 |
bibliotek och medborgarkontor. Men KU verkar inte för ett ögonblick |
bekymrat över att prissättningen på Rixlex betyder att informationen i
databasen aldrig kommer att bli allmän egendom. Det verkar inte som
om utskottet tänkt tanken vad det skulle betyda för demokratin om
alldeles vanliga ungdomar, kvinnor eller fackligt aktiva kunde sitta
hemma vid sin dator och plocka fram information - information som
kunde ge bättre underlag för insändare, motionsförslag, demonstra-
tionsapeller eller bara för diskussioner kring köksbordet eller med
kompisarna på jobbet.
Visst är det bra om man går sakta fram i politiken ibland, men det
kan också vara farligt. Tekniken rusar i väg. Vare sig vi vill det eller
inte kommer samhället att påverkas. Den tekniska utvecklingen varken
vill eller skall vi förhindra. Vår generation liksom tidigare generationer
måste ta ställning till hur tekniken bäst skall tjäna utvecklingen av det
goda samhället.
En fråga i det sammanhanget är hur vi med teknikens hjälp skall
fördjupa i stället för att minska demokratin. Då får inte pengar vara
nyckeln till kunskap. Då får inte omsorgen om att privata företag skall
kunna sälja information på data-ROM vara viktigare än vanliga männi-
skors möjlighet att vara med i samhällsdebatten.
Fru talman! Jag har inte för avsikt att yrka bifall till vår motion i
dag. Betänkandet från KU är enhälligt. Det är inte särskilt stimulerande
att förlora en votering med utslag i storleksordningen 343-6. Jag vill
ändå passa på att vädja om att förvaltningsstyrelsen i sin fortsatta be-
redning av ärendet och att konstitutionsutskottet i sin fortsatta diskus-
sion om IT-frågorna skall hålla diskussionen om hur datasamhället
skall kunna utvecklas i demokratins tjänst varm och öppen för nya
tankar.
Fru talman! Demokratin är alldeles för viktig för att krämas bort.
Anf. 19 PER BILL (m)
Fru talman! I en motion har jag föreslagit att allmänheten skall få
använda Rixlex utan att betala någon abonnemangsavgift. Min motion
är mycket lik den som Inger Lundberg har skrivit, men mina skäl är
kanske litet annorlunda.
Jag kan se minst tre skäl till att vi skall ha riksdagens databaser
öppna för allmänheten.
För det första handlar det om offentlighetsprincipen. Det är skräp
att vi åker omkring i EU och pratar vitt och brett om offentlighetsprin-
cipen och om hur öppen demokrati vi har samtidigt som vi tar betalt för
den information som finns i Rixlex.
För det andra ger informationstekniken helt nya möjligheter. Vi kan
få medborgarna intresserade av politiska frågor långt tidigare än van-
ligt. Ni vet allihop att medborgarna oftast inte engagerar sig förrän det
sista beslutet är fattat och grävskoporna i stort sett står framme. Med
informationstekniken kan vi ändra på detta. Det är t.ex. fullt möjligt att
man i framtiden, när vägar planeras, via en dator kan sätta sig och åka
virtuellt längs vägen och titta hur den ser ut. Det kanske skulle vara bra
att i samband med debatten om det tredje spåret här i Stockholm lägga
Prot. 1994/95:77
22 mars
Samhällsinformation
19
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
upp ett antal olika alternativ och låta allmänheten åka runt och titta på |
För det tredje är det viktigt att en ung kille som är intresserad av
|
Samhällsinformation |
mopeder kan gå in och se vad vi har fattat för beslut om mopeder de Min och även de andra motionerna i det här ärendet har avstyrkts Riksdagens informationsenhets uppgift är att tillhandahålla väl sor- Vi måste se vad riksdagen, dvs. staten, skall göra. Man skall visa Riksdagen skall, som jag skrev i min motion, ge andra aktörer möj- Fru talman! Rätt utnyttjad ger informationstekniken enorma möjlig- Om riksdagens informationsenhet däremot blir ett företag som säl- Jag hoppas att förvaltningsstyrelsen lyssnar på den här debatten och Tack så mycket! |
20
Anf. 20 BIRGIT FRIGGEBO (fp)
Fru talman! Jag tycker faktiskt att Inger Lundberg är litet onödigt
kritisk till konstitutionsutskottets arbete. Hon säger att utskottet över
huvud taget inte har resonerat om dessa frågor. Då vill jag erinra om att
utskottet under förra riksmötet - jag har ingen del i det, eftersom jag
inte satt i utskottet då - gick igenom samhällsinformationen väldigt
brett, vad gäller såväl regeringens och riksdagens roller som samhäll-
sinformationen i riksdagen. Man har alltså gjort en särskild utred-
ningsinsats. Det är naturligtvis väsentligt att man gör en sådan, efter-
som samhällsinformationen är så viktig för medborgarna.
Per Bill talade mycket spännande om informationstekniken och alla
dess möjligheter. Under regeringsåren hade jag förmånen att arbeta
med IT-ffågorna. Det är betydelsefullt att vi ligger långt framme och att
vi är aktiva. Den förra regeringen menade att det var viktigt att man
premierade, och såg till att satsa på, användarsidan. Man skulle alltså
inte koncentrera sig på burkar och tekniska system utan just se till att
information och annat kom ut till medborgarna.
Det handlar inte bara om skriven text, riksdagstryck, och liknande.
Det finns en mängd andra saker som man kan göra. Man skulle t.ex.
kunna gå igenom alla de miljontals föremål som i dag finns nedlagda i
källarna på våra museer. Man skulle kunna fotografera och beskriva
dem, och de skulle kunna finnas tillgängliga hemma via TV-skärmen i
vardagsrummet. Det finns verkligen en stor utmaning. Det är viktigt för
oss politiker att i den del som vi ansvarar för dessa frågor hänga med.
Det handlar om juridiska bestämmelser och om upphovsrättsfrågor. Det
gäller att se till att det inte blir en skiktning bland användarna, så att de
äldre hamnar på efterkälken och det blir en skillnad mellan män och
kvinnor.
Jag skall inte vidare diskutera den nya regeringens roll när det gäl-
ler informationstekniken. Men nog verkar det som om ambitionsnivån
något har sjunkit. I detta betänkande finns också ett tillkännagivande
till regeringen om dess ansvar för att Rixlex här i riksdagen skall ha
den bästa kvaliteten och vara aktuell. Det gäller uppdatering av Sam-
hällsguiden. Myndigheterna måste åläggas att leverera information
successivt. Det gäller också regeringens egen överföring av t.ex. pro-
positionstexter.
Det är uppseendeväckande att budgetpropositionen inte var över-
förd till Rixlex långt över en månad efter det att den hade lagts fram.
Det finns anledning att se till att databaserna är aktuella.
Rixlexprojektet har varit framgångsrikt. Databasen har varit öppen
för allmänheten i ungefär 1,5 år. Det finns 300 betalande kunder. Det
överträffar i varje fall förväntningarna.
Riksdagen har beslutat om en försöksperiod på fem år när det gäller
Rixlex. Det säger sig självt att man prövar sig fram också vad gäller
prissättningsffågorna. Förvaltningsstyrelsen och förvaltningskontoret
har att ta ställning till en utvidgning av innehållet. Det saknas en del
uppgifter, t.ex. EU:s rättsakter, EU-parlamentets material och rättsfall i
domstolar. Utvidgningen av innehållet måste också vägas mot kvalite-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Samhällsinformation
21
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
ten vad gäller överföringen till kunderna. Detta är inte något som ome- |
Priset är satt i relation till riksdagstrycket. Det kan vara ganska na-
|
Samhällsinformation |
turligt inledningsvis. Man diskuterar aktivt en differentiering av pris- Inger Lundberg var litet besviken över att konstitutionsutskottet inte Jag vill också erinra om att vi här i riksdagen har beslutat om en Till Per Bill vill jag säga att jag delar uppfattningen att den infor- Anf. 21 INGER LUNDBERG (s) replik Fru talman! Skälet till att jag tycker att det är angeläget att konsti- I det ligger självfallet vår syn på hur allmänheten skall nå informa- |
22
Tidigare politiker försökte, Birgit Friggebo, se hur man kan använ-
da tekniken i det goda samhällets tjänst. Det innebär självfallet att man
ibland skall samverka med marknaden. Vissa saker kan marknaden
göra bättre, men marknadens intresse av att tjäna pengar får aldrig
överordnas demokratiska grundprinciper.
Jag tror att det är utomordentligt viktigt att vi har en politisk håll-
ning till utvecklingen på IT-området. Det har slarvats mycket. Under
den borgerliga regeringen överförde man t.ex. rättsdatasystemet till ett
företag som nu är franskägt. Inget ont om fransmännen, men det är inte
säkert att ett privatägt franskt företag är bäst på att utveckla offentlig
information. Vissa uppgifter kanske är så viktiga att vi måste utföra
dem tillsammans, och vi skall i riksdagen våga inta en hållning till
prisfrågorna och inte bara göra det till förvaltningsfrågor.
Anf. 22 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik
Fru talman! I förvaltningsstyrelsen sitter politiker, och jag är repre-
senterad via en partivän. Jag tror att Inger Lundberg är representerad av
flera partivänner. Vi har en försöksperiod när det gäller Rixlex på fem
år, och det är rimligt att vi då låter dessa personer, med det ansvar som
de har, sköta verksamheten.
Hela uppkomsten av Rixlex och andra informationssystem har som
utgångspunkt att vi alla vill se till att vi kan använda de bästa möjlighe-
terna, den senaste tekniken, för att underlätta för medborgarna att få
tillgång till adekvat men också riktig information. Det är det som är
bakgrunden - om jag har förstått resonemanget rätt - till att man inte
vill öppna upp totalt, på stor bredd från första början. Man riskerar då
ett bakslag, genom att man inte har fullgod information, att den inte
alltid är ordentligt uppdaterad. Här är det viktigt att regeringen ser till
att ta ansvar för sin del.
Samtidigt skall väl sägas, att jag tror inte att någon av oss har helt
färdiga uppfattningar om alla delar och detaljer i fråga om den långsik-
tiga utvecklingen av den nya tekniken. Ingen har det - ingen kan förut-
se framtiden. Jag tror dessutom att det vore fel. Det händer en massa
saker, och därför är det viktigt att vi är aktiva när det gäller de här
frågorna. Jag tycker att den förra regeringens IT-kommission verkligen
var ett bevis på det intresse som fanns för att på mycket bred front se
till att främja just tillgången för användarsidan, så att alla människor i
det här landet skall kunna vara med om den framtida utvecklingen.
Anf. 23 INGER LUNDBERG (s) replik
Fru talman! Vi skall självfallet inte ha en uppfattning om alla detal-
jer i dag. Självfallet skall våra partivänner i förvaltningsstyrelsen ta
ansvar för de olika stegen i den försöksverksamhet som nu pågår. Men
vi borde i dag orka ha någon sorts långsiktig hållning, något förhåll-
ningssätt, där vi diskuterar om vi vill att den här typen av information
skall vara tillgänglig för alla utan kostnader på lång sikt eller inte. Om
vi inte tar tag i de grundläggande principfrågorna är det risk för att vi
kommer snett. Vi måste våga vara med och föra en långsiktig politisk
Prot. 1994/95:77
22 mars
Samhällsinformation
23
Prot. 1994/95:77
22 mars
Samhällsinformation
diskussion om konsekvenserna av IT-samhället och hur IT-samhället
skall kunna tjäna det goda.
Jag vet att den förra regeringen var väldigt aktiv och diskuterade att
man skulle vilja vara en spjutspets på informationsteknikens område.
Men det var lika klart att man inte tog tag i grundläggande politiska
frågor. Det hade inte varit fel, Birgit Friggebo, om konstitutionsutskot-
tet hade vågat orka ta en mer principiell debatt om den långsiktiga
användningen av Rixlex. Våra partivänner, både Birgit Friggebos och
mina, klarar alldeles utmärkt att anpassa strategin i uppbyggnaden till
de mål som riksdagen har.
Anf. 24 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Jag skulle vilja säga ett par saker till Per Bill och Inger
Lundberg. Vi talade om de här motionerna, och många - bl.a. jag - är
sympatiskt inställda till tanken på att man i större utsträckning skall
subventionera Rixlex och gärna ge denna databas gratis till allmänhe-
ten, för att i ännu större utsträckning kunna sprida riksdagens informa-
tion. Men vi hade en föredragning av riksdagens förvaltningsdirektör i
utskottet, och det visade sig att det fanns en del problem på det här
området. Det gäller i första hand EU:s konkurrensregler. Där har alltså
mycket kompetenta forskare menat att möjligheterna att ytterligare öka
subventionerna från Sveriges riksdag på just det här området, när det
gäller att distribuera information, sannolikt är mycket begränsade.
När det gäller EU:s egna lagar och regler utser EU ett företag som
får ensamrätt på distributionen av denna information i Sverige. Om
detta skall in i Rixlex över huvud taget måste det köpas från riksdagens
förvaltningskontor och sedan distribueras vidare. Då konkurrerar man
igen med det företag som säljer detta, och det är väldigt svårt att sub-
ventionera det så att man i andra hand kan sprida det till ett mycket
lägre pris än de kan som egentligen har ensamrätten. Det finns alltså en
hel del konflikter.
Jag sympatiserar mycket med tanken att subventionera det här vida-
re. Jag tror inte att marknadskrafterna i sådana här fall ensamma klarar
av att sköta en bra information och spridning till så många som möjligt.
Per Bill från Moderaterna kanske får acceptera att man gör något slags
klarläggande och tar reda på vad EU:s konkurrensregler egentligen
innebär på det här området innan vi tar nästa steg. Då kan jag gärna gå
med Per Bill och i värsta fall bryta mot EU:s regler på det här området.
Men jag tycker kanske att vi skall ta reda på sakläget först.
Anf. 25 INGER LUNDBERG (s) replik
Fru talman! Nu börjar jag äntligen förstå varför Miljöpartiet inte
vill vara med och påverka miljöfrågorna inom EU. Jag har sällan varit
med om att någon har lagt sig så platt som Peter Eriksson gör.
Det finns s.k. riktlinjer i EU när det gäller samhällsinformation, och
jag refererade till dem. Jag tycker att mycket i dem är dåligt, och det
som är dåligt skall vi strunta i. Det är inte direktiv som binder oss. En
del av det är riktiga dumheter.
24
EU har delvis bolagiserat sin information, och det är bedrövligt illa.
Vi får naturligtvis se hur vi skall hantera det. Men detta skall icke för-
hindra Sveriges riksdag att se till att den information som vi kontrolle-
rar och som vi äger skall kunna nå medborgarna.
Jag trodde att det var litet mera fart i er miljöpartister, Peter Eriks-
son. Men det är tydligen så att ni är ruskigt rädda för allt som EU säger,
och därför har ni själva varit motståndare till EU - i stället för att se till
att vi använder de riktlinjer som EU har med sunt förnuft och klokhet
och ändrar på de dumheter som finns inom EU.
Anf. 26 PETER ERIKSSON (mp) replik
Fru talman! Nu börjar det bli en riktigt rolig debatt. Jag sade just
innan Inger Lundberg hoppade upp att jag gärna är beredd att bryta mot
EU:s regler, men det är en fördel om vi vet vilka regler vi i så fall bry-
ter mot och vad de egentligen innebär. Därför tycker jag att vi kan gå
hand i hand, men vi kan göra det när vi vet hur läget är. Om Socialde-
mokraterna och Moderaterna är med på att gå på tvärs med EU:s regler
tycker jag att det vore fantastiskt trevligt.
Anf. 27 PER BELL (m)
Fru talman! Jag vill börja med att ta upp det Peter Eriksson sade.
Det viktiga är nog egentligen inte subventionerna, utan det är att riks-
dagen och dess informationstjänst tillhandahåller riktig information om
riksdag, regering och EU och ser till att den går att nå kostnadsfritt.
Jag vet att det t.ex. på universitetet i Linköping finns ett gäng stu-
denter som har sagt att de ställer upp kostnadsfritt och ser till att den
information som finns i vår databas kommer ut på Internet. Det skulle
med andra ord inte kosta oss en krona att få ut informationen till kanske
tusen eller hundratusen gånger så många användare.
Internet är ju inte ett system där det köps och säljs information, utan
det är ett väldigt öppet system. Därför ser jag mycket fram mot det. Att
vi kan lägga ut information om vad vi beslutar här och vad regeringen
beslutar är ju en självklarhet. Om det sedan finns några problem i EU,
tycker jag att vi skall jobba aktivt för att även i EU få in den öppenhet
som vi alla värnar om i detta parlament.
Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp)
Fru talman! Jag håller med Per Bill i väldigt mycket. Det har allde-
les nyligen tillsatts en utredning om de nya medierna och grundlagarna,
och den kommer säkert in på delar av detta område. Här finns väldigt
mycket att göra, och jag tror nog att vi kan komma överens i mycket.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Prot. 1994/95:77
22 mars
Samhällsinformation
25
Prot. 1994/95:77
22 mars
Anslag på
konsumentområdet för
budgetåret 1995/96
Föredrogs
Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuUll
Anslag till Svensk författningssamling m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuUl 2
Anslag till Justitiekanslern (prop. 1994/95:100 delvis)
Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Lagutskottets betänkande 1994/95 :LU 19
Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96 (prop.
1994/95:100 delvis)
Anf. 29 BIRGIT HENRIKSSON (m)
Fru talman! Lagutskottets betänkande 1994/95:19 gäller anslag på
konsumentområdet för budgetåret 1995/96. Utskottet behandlar rege-
ringens förslag i budgetpropositionen 1994/95:100 bilaga 14, som
gäller anslag till Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämn-
den, stöd till konsumentorganisationer, konsumentforskning och bidrag
till miljömärkning av produkter.
I budgetpropositionen hänvisar man till att Sveriges ekonomi är
ansträngd. Man hänvisar även till den konsumentpolitiska översyn som
genomförts. Den konsumentpolitiska kommitténs arbete avslutades i
februari 1994. Betänkandet Konsumentpolitik i en ny tid har därefter
remissbehandlats. Den föregående regeringen lade sedan fram proposi-
tion 1994/95:16. I samband med regeringsskiftet återkallade den nuva-
rande regeringen propositionen. Någon ny proposition har ännu inte
kommit oss till handa. Den beräknas att läggas fram den 31 mars.
Fru talman! Jag måste ganska utförligt teckna bakgrunden till att vi
från Moderata samlingspartiet inte har ansett det möjligt att innan pro-
positionen föreligger ge vår syn på den fortsatta behandlingen eller ens
tillstyrka ramarna för konsumentpolitiken.
När den nuvarande regeringen drog tillbaka den förra regeringens
proposition anförde man att man hade för avsikt att återkomma med
26
förslag till olika åtgärder som den fortsatta beredningen kunde ge an-
ledning till.
Med anledning av skrivelsen väcktes en motion med yrkande om att
riksdagen skulle godkänna de förslag som hade lagts fram i den återkal-
lade propositionen. Denna motion avslogs senare under hösten. Men
företrädarna för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet och Folkpar-
tiet reserverade sig mot beslutet och ansåg att de förslag som hade lagts
fram borde genomföras.
Först i årets budgetproposition återkom regeringen alltså i frågan
om den framtida konsumentpolitiken. Man uttalade då sin avsikt att
senare i vår lägga fram en proposition. Det innebär att riksdagen inte
förrän i mitten av juni kan fatta de egentliga besluten om den framtida
konsumentpolitiken.
Fru talman! Med hänsyn till den stora ovisshet som råder vill jag
poängtera att vårt ställningstagande är högst preliminärt. Vi återkom-
mer med förslag i de här frågorna i samband med behandlingen av den
konsumentpolitiska propositionen. Därför har vi inte heller någon re-
servation i betänkandet men väl ett särskilt yttrande som klargör vårt
ställningstagande.
Anf. 30 KARIN OLSSON (s)
Fru talman! Jag ämnar inte föra någon debatt här i dag. Däremot
kan jag tala om för Birgit Henriksson att propositionen kommer under
våren och att jag ser fram emot en intensiv debatt då. Det skall bli
mycket intressant att debattera den; Birgit Henriksson har också förkla-
rat att man tycker detsamma inom Moderata samlingspartiet. Inlägget
från Birgit Henriksson klargör ju partiets ståndpunkt i den här speciella
situationen. Jag kan därför säga att vi är överens om att inte föra någon
ytterligare debatt nu.
Jag yrkar bifall till hemställan i lagutskottets betänkande i den här
frågan.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Lagutskottets betänkande 1994/95 :LU21
Anslag till Bokföringsnämnden, m.m. (prop. 1994/95:100 delvis)
Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Prot. 1994/95:77
22 mars
Anslag på
konsumentområdet för
budgetåret 1995/96
27
Idrott
28
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU 14
Idrott (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 31 STIG BERTILSSON (m)
Fru talman! Det råder i dag mycket stor oro i Idrottssverige. Den
gäller den ekonomiska utveckling som idrotten nu ser. Men jag vill
först peka på den oro som man inom idrotten känner inför den tillta-
gande utvecklingen av meningslöst våld och övergrepp ute i samhället.
Detta är i allmänhet inget problem inom idrotten - undantag må finnas.
Men det är ändå glädjande att idrottsrörelsen med så stort eftertryck
reagerar på våldsyttringar som äger rum ute i samhället.
Idrotten har som stark folkrörelse betydande möjligheter att med-
verka till opinionsbildning mot våld. Den demonstration som vi såg i
Örebro i söndags är ett mycket glädjande exempel på det. Att idrotten
på bredden demonstrerar på detta sätt är mycket bra. Det är också
mycket bra att elitidrottare använder sin position som förebild för unga
människor till att markera och demonstrera mot våldet i vårt samhälle.
I det här sammanhanget vill jag också gärna, fru talman, säga att det
initiativ som civilministern har tagit med ett landslag mot våld är ett
mycket glädjande och bra initiativ som förtjänar allt stöd.
Mindre bra är däremot den politik - eller snarare brist på politik -
från den nuvarande regeringens sida som gör att Idrottssverige i de-
monstrationståg måste lyfta fram sin ekonomiska situation. De fråge-
tecken som vi i dag ser när det gäller idrottens ekonomi har till bety-
dande del skapats av den regering som tillträdde i höstas. Jag skall i
dag inte återigen ta upp den debatt som vi förde för fjorton dagar sedan
i lotterifrågorna, men jag vill ändå kort påminna om att det under den
förra mandatperioden fattades beslut i riksdagen om en ny lotterilag.
Riksdagen gav vidare regeringen rätt att överlåta Tipstjänst till före-
ningslivet. Allt detta sådde mycket stora förhoppningar inom det
svenska föreningslivet. Dessa förhoppningar har i grunden grusats av
den nya regeringen. Man kan konstatera att vad den nya regeringen
hittills har gjort har varit att stoppa allt som skulle kunna leda till ökade
intäkter för svenskt föreningsliv och svensk idrottsrörelse.
Nu har man utlovat att den arbetsgrupp som har tillsatts inom rege-
ringskansliet inom kort skall komma med besked som innebär att idrot-
ten åter får ökade intäkter från spel- och lotterimarknaden. Det är vår
förhoppning att vi får sådana besked när resultatet föreligger.
Jag vill också understryka att det i sammanhanget är mycket viktigt
att idrotten får inte bara ökade intäkter utan också ökat inflytande som
aktör på den marknad där spel- och lotteriintäkterna finns. Detta är ett
välkänt önskemål också från idrottens sida. Jag vill gärna fråga Anders
Nilsson, socialdemokraternas talesman här i dag, om vi kan förvänta
oss sådana besked från socialdemokraterna.
Spel- och lotterifrågorna, som är så betydelsefulla för idrotten, har
hanterats uselt av den nya regeringen. Det är också frågan om de lott-
försäljningsautomater som vi diskuterade för fjorton dagar sedan ett
exempel på. De står fortfarande stilla. Föreningarna förlorar pengar
varje dag. Det är tusentals - och det hinner att bli miljontals - kronor
som rinner ifrån föreningarna på grund av regeringens brister i ageran-
det här.
Vi har från vår sida accepterat den besparing som sker i statens ut-
gifter när det gäller anslaget till idrotten, mot bakgrund av att före-
ningslivet och idrotten skulle få ökade intäkter från just spel- och lotte-
rimarknaden. Därför vill jag gärna säga till Anders Nilsson att vi inte
heller kommer att acceptera någon annan lösning än möjliga in-
täktsförstärkningar från den sektorn.
När det gäller idrotten och ekonomin vill jag också poängtera den
oro som nu råder inom idrottsrörelsen; vi ser demonstrationer som en
följd av regeringens sätt att hantera momsfrågorna.
Vi minns att s-regeringen runt 1990 lade stora momskostnader på
svensk idrottsrörelse. Vi kommer ihåg att den förra regeringen, den
borgerliga, lyckades eliminera en del av dessa kostnader. Men nu är det
alltså dags igen. I höstas lade regeringen fram en proposition om moms
på tillhandahållande av vissa idrottslokaler. Det förslaget stoppade
riksdagen dess bättre.
I dessa dagar frågar man sig inom idrotten om regeringen är på väg
att momsbelägga ridning och andra idrotter. Där lämnar regeringen
över huvud taget inga besked. Jag skulle uppskatta om Anders Nilsson
kunde ge ett besked: Kommer det en momsbeläggning på idrottsutöv-
ning som en följd av det arbete som nu pågår i regeringskansliet?
Socialdemokraternas sätt att hantera de här frågorna framkallar oro
inom idrotten. Det framgår också av dagens betänkande. Vi på den
borgerliga sidan har funnit anledning att markera att vi inte accepterar
den detaljstyrning, den klåfingrighet, som socialdemokraternas syn på
idrotten ger uttryck för. Vi har därför i en reservation sagt att idrotten
själv skall få avgöra hur man vill hantera sina medel. Vi på den politis-
ka sidan skall vara kontrollinstans, men vi skall inte ägna oss åt någon
detaljstyrning. Idrotten är bäst skickad att själv svara för detaljstyrning-
en.
Mot den bakgrunden, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation
nr 1 i betänkandet.
Anf. 32 MARIANNE ANDERSSON (c)
Fru talman! Idrottens omfattning och dess betydelse för folkhälsan,
för den sociala gemenskapen och för ungdomens aktivering beskrivs i
betänkandet, och den kan inte nog understrykas.
Idrotten refereras och debatteras mer än de flesta andra områden i
samhället. Självklart är det elitidrotten som får den mesta uppmärk-
samheten. Alla fascineras vi av lagsporter, av tävlingar och av stora
prestationer, men det viktigaste av allt är ändå bredden, de många
människornas idrottande. Jag tänker då på alla de tre miljonerna med-
lemmar, alla ledare och alla klubbar, allt det slit och all den gemenskap
som finns på gräsrotsnivå. Det är det som har den stora betydelsen.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
29
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Undersökningar visar att de ungdomar som idrottar förbättrar sina |
presterande. Den som idrottar bygger också upp kroppen och får där-
|
Idrott |
med större möjligheter att klara arbetslivets påfrestningar längre fram - Det är därför mycket angeläget att - förutom att arbeta för en för- I vår motion om idrott har vi en del yrkanden som hänvisats till and- Jämställdheten inom idrotten är en mycket angelägen och omdisku- Mediernas spegling av kvinnoidrotten är minimal. Ändå har vi gång Jämställdheten inom idrotten kommer att behandlas i ett särskilt Kontentan av allt detta är att vi nu behandlar ett ganska tunt betän- Vi menar därför att det nu är angeläget med en mer genomgripande |
30
vi ser det som angeläget att vi får ett beslut som långsiktigt klargör
finansieringen för idrotten. Vi hörde här tidigare vilken oro som finns
ute i idrottsrörelsen för just de här sakerna. Därför tycker vi att det är
angeläget med den här typen av utredning.
En princip som också bör behandlas i utredningen är det som tas
upp i reservation nr 1 om idrottsrörelsens oberoende ställning. Det är
en angelägen fråga med tanke på idrottsrörelsens stora ideella innehåll,
samtidigt som samhället också ger finansiellt stöd.
Vi menar att statens stöd inte skall villkoras. Däremot är det verkli-
gen angeläget med en livlig debatt i en mängd olika frågor - t.ex. om
bredden i idrotts verksamheten, våldet, dopningen, etiken och jäm-
ställdheten samt om hur vi skall få med ännu fler ungdomar i idrotts-
verksamheten. Opinionsbildning har större effekt än om man ekono-
miskt villkorar stödet till idrotten.
Herr talman! Självklart står vi bakom båda reserverationerna med
centernamn i detta betänkande. Jag yrkar dock bifall endast till reser-
vation nr 2.
Anf. 33 CARL-JOHAN WILSON (fp)
Värderade talman! Det är ganska roligt att debattera idrottsfrågor
och att över huvud taget handskas med idrottsfrågor i riksdagsarbetet,
eftersom idrotten är en mycket populär och viktig del av svenskt sam-
hällsliv.
Idrotten är fostrande. Många av oss hade varit ännu värre busfrön
om vi inte hade tagits om hand av idrotten när vi var unga. Att idrotten
är bra för folkhälsan inser alla, och att idrotten har ett stort underhåll-
ningsvärde vet vi också när vi sitter på åskådarläktaren eller framför
TV:n och följer vad som händer.
Även om mycket samhällsstöd går till idrottsverksamheten är det en
enorm ideell insats - jag tror att det är rätt att använda det uttrycket -
som görs inom idrotten.
Tredje vice talman Christer Eirefelt säger i en motion som behand-
las i detta utskottsbetänkande att 140 miljoner oavlönade arbetstimmar
varje år används inom idrottsrörelsen till fostran och omhändertagande
av barn och ungdomar. Det är en insats som även i riksdagen bör note-
ras med tacksamhet gentemot dem som gör den.
Idrotten har försökt att öka kvinnors möjligheter till inflytande och
stöd inom idrotten, men man har inte lyckats tillräckligt bra. Vi i ut-
skottet har åtskilliga gånger kritiserat idrottsrörelsen för just detta. Men
man bör visa idrottens företrädare respekt genom att säga att de verkli-
gen har försökt och att det har blivit bättre. Men mycket kan fortfaran-
de göras för att ge kvinnor ett större inflytande och för att kvinnoid-
rottsgrenar skall bli bättre tillgodosedda.
Ett aktuellt ärende är diskussionen om mervärdesskatt på vissa delar
av idrotten. Vi har konstaterat att det är just kvinnors och flickors idrot-
tande som har drabbats. Det är inte aktuellt i det ärende som vi i dag
behandlar, men jag tycker ändå att det är befogat att ta upp detta. Vi får
försöka bevaka nämnda frågor när de i andra sammanhang kommer
upp.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
31
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Arbetet med att stärka kvinnoidrotten måste fortsätta. Detsamma |
personer imponeras av att de trots handikapp lyckas prestera så goda
|
Idrott |
idrottsliga resultat. Även den delen av verksamheten är det givetvis I Christer Eirefelts motion aktualiseras också idrott för invandrare, Dopningen tas också upp i detta betänkande. Det finns väl ingen här I en reservation fogad till betänkandet förordar jag, Charlotta L I propositionen står det att de föreslagna pengarna inte skall utgå. I I betänkandet står det: ”Utskottet konstaterar i betänkandet att kommunerna som följd av Men kommunernas ekonomiska möjligheter är ju inte bättre än sta- I min motion föreslår jag att de här pengarna skall tas från anslaget Så här är det i det politiska livet. Jag ville genom min motion och Värderade talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till hemställan i Anf. 34 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) Herr talman! Vi har i dag förmånen att debattera idrott. Det tycker Mig och andra som växte upp i miljonprogrammets förstäder och |
|
32 |
är, otroligt viktigt för att kunna växa upp till en hel människa och bli |
vuxen och i sin tur bli en god förebild för en ny generation. Idrotten är
dessutom en central del av vårt kulturmönster.
Livet var hårt att leva då, men nu tror jag att det är ännu hårdare.
Ungdomsvåldet ökar. Allt fler begår grova våldsbrott, och allt yngre
döms till långa fängelsestraff. I debatten förs ibland fram krav på fler
poliser och hårdare straff som en lösning på problemen. Vidare hamnar
vi alltför ofta i diskussioner om kronor och ören. Men jag anser att
debatten måste breddas till att handla om vilken typ av samhälle vi
egentligen vill ha. Som Vänsterpartiet ser saken finns det två utveck-
lingsvägar.
Herr talman! Ni undrar kanske vad detta har med idrotten att göra.
Jag anser dock att det här faktiskt har att göra med idrotten. Fortsätter
vi med nuvarande utveckling, där kommunernas resurser ständigt
krymper, så minskar också stödet till idrotten.
Idrotten är för många barn och ungdomar en räddning i en i övrigt
söndertrasad livssituation där framtidsutsikter saknas. Man kan inte få
jobb. Man har kanske inte föräldrar som har ett arbete, eller också har
föräldrarna kanske arbete och just av den anledningen jobbar otroligt
mycket på övertid.
Vilka blir förebilderna för de här barnen, om idrotten och de före-
bilder som idrotten ger inte finns? Förebilderna för dem blir kanske
amerikanska ”våldsheros”.
Jag tror, herr talman, att alla idrottsintresserade kan hålla med om
detta. Det finns ett samförstånd över partigränserna. Men frågan är hur
vi skall lösa detta. Ingen kan leva på luft, inte ens idrotten.
Summan för kommunernas satsningar på idrotten är ungefär 5 mil-
jarder kronor per år - ungefär fem gånger mer än det statliga stödet.
Men det kommunala stödet minskar ständigt på grund av att lagreglera-
de verksamheter i kommunal regi måste prioriteras.
En annan stor inkomstkälla är intäkter från spel och lotterier.
En enkät som RF har gjort visar att kommunerna har sparat ungefär
10 % av stödet till idrotten under 1993. Om detta håller i sig hotas
idrotten. Det är också viktigt att se över hur pengarna fördelas. Det
gäller ju att det verkligen blir en bredd här, att pengarna går till de
grupper i samhället som verkligen behöver detta stöd. Överklassen och
medelklassen klarar sig alltid, för de har möjlighet att betala mera för
att bedriva föreningsverksamhet osv. Men alla har inte den möjlighe-
ten.
Nu har vi möjlighet att välja en annan väg som innebär att de över-
gripande målen är ett samhälle för alla där alla delar på arbete och
tillgångar, där stödåtgärder tidigt sätts in för dem som har det besvärligt
socialt och där vi arbetar för ett solidariskt och mindre materialistiskt
inriktat samhälle. Här tror jag att idrottsrörelsen spelar en väldigt viktig
roll.
För att komma till rätta med dessa saker måste vi snarast få till
stånd en konstruktiv dialog, där vi tillsammans diskuterar hur resurser-
na skall fördelas. Frågan är: Vad kan staten, landstingen, idrotten och
kommunerna göra i en tid av minskade resurser?
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
De förändringar som EU-medlemskapet medför för idrott och före- |
Också jag vill fråga Anders Nilsson hur det blir med ridmomsen.
|
Idrott |
Vi i Vänsterpartiet har själva på grund av en oförklarlig administra- Herr talman! Regeringen har också för nästkommande budgetår fö- Jag vidhåller därför min reservation 4 i utskottet. Men jag yrkar inte Anf. 35 EWA LARSSON (mp) Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till både reservation 2 Först reservationen om att tillsätta en parlamentarisk utredning med Nu förs en diskussion om att idrottsrörelsen i allt större utsträckning Sedan tror jag också att det finns andra sätt att t.ex. omfördela de Sedan är det en motion som heter Stöd för motionsverksamhet för |
34
Vid stadieövergången från högstadium till gymnasium tappar id-
rottsrörelsen flest utövare. I synnerhet är det tjejerna som då faller
ifrån. Därför är det extra viktigt att högskolan satsar på motionsverk-
samheten och ges ekonomiska förutsättningar att göra det för att fånga
upp dessa ungdomar igen. Flera av de studerande kommer sedan att bli
makthavare på olika ställen i samhället. Deras inställning till livskvali-
tetsfrågor kommer naturligtvis att präglas av hur de själva har utövat
olika livskvalitativa fritidsintressen.
Regeringens förslag att kommunerna skall ta över kostnaden för
motion till högskolorna via aktivitetsbidraget tycker vi bygger på en
total okunskap om det ekonomiska läget i kommunerna. Om exempel-
vis de 15 000 medlemmarna i min hemstads studentmotion vänder sig
till fritidsnämnden i Stockholms stad och säger att de nu skall ha aktivi-
tetsbidrag, så faller ju hela nämndens budget ihop - samma fritids-
nämnd som inte ens har råd att hålla fritidsgårdarna öppna i staden.
Här stöder vi motionen om att drygt 8 miljoner kronor omfördelas
från Riksidrottsförbundets budget till universiteten.
Jag vill också instämma med tidigare talare som har sagt att de vill
ha ett besked i dag. Det är pinsamt dåligt att ridsporten ännu inte har
fått besked om ifall regeringen tänker sluta att särbehandla sporten eller
om de tänker fortsätta att särbehandla den. Vi tycker att den skall be-
handlas på precis samma sätt som ishockeyn och fotbollen. Nu vill vi
ha ett besked i dag. Vi kräver ett besked i dag.
Marita Ulvskog har stått här och sagt att hon inte kan svara på frå-
gan om momsbefrielse för ridsporten. Jag har pratat med Göran Pers-
son, och han säger att han inte kan svara på frågan. Jag har pratat med
Mona Sahlin, som säger att hon inte kan svara på frågan.
Är det så himla märkvärdigt att säga att ridsport är som vilken an-
nan sport som helst, precis som ishockey, precis som fotboll? Självfal-
let skall inte denna sport särbehandlas. I så fall kan ju den i Sverige
näst största idrottsrörelse andas ut, för nu är de förbaskat oroliga. Vi
vet att av utövarna är 83 % kvinnor, och 70 % av dessa kvinnor är
under 25 år.
Momsen på ridsporten påverkas av EU:s regler. Låt oss i stället se
till att anpassa EU:s regler till den folkrörelsetradition som vi har i
Sverige. Jämför reglerna med dem som gäller för vilken annan idrotts-
gren som helst.
Anf. 36 ANDERS NILSSON (s)
Herr talman! Idrottsdebatten får ofta förloppet att alla deltagare
sjunger idrottens lov och talar om alla goda sidor med idrotten. Så är
fallet också i dag. Jag har ingenting att invända mot den debatten, utan
jag kan gärna instämma i nästan allting som har sagts om det goda som
idrottsrörelsen för med sig i vårt samhälle.
Jag vill bara tillägga en sak som jag tror att inte någon direkt har
sagt här.
Vi befinner oss, herr talman, i en tid som dels präglas av stora för-
ändringar, dels innebär en svår ekonomisk situation för både samhället
och många enskilda människor. Dessutom har vi en hög arbetslöshet.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
35
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Då är det med idrotten ungefar som med alla folkrörelser, ungdoms- |
och gemenskapen i verksamheten som är det väsentliga och som i dessa
|
Idrott |
tider betyder mer än själva tävlingsresultatet och tävlandet. Därför bör Betänkandet om idrott andas ett mycket stort samförstånd, även om Vi är också överens om hanteringen av riksidrottsgymnasierna. I Det är några partier som har en avvikande mening när det gäller bi- Jag skall också säga någonting om reservationerna. Den första Det finns en stor samstämmighet mellan de politiska partierna, Däremot tycker jag att kopplingen mellan synen på idrottsrörelsens |
|
36 |
finansieringen egentligen är litet underlig. Det stämmer inte riktigt. En |
utredning innebär att man har en ambition att se över och eventuellt
förändra det som gäller för dagen. Detta bör då rimligen ske i samarbe-
te och samverkan med den rörelse som det är fråga om. Det är möjligt
att det kan vara förnuftigt att så småningom tillsätta en idrottsutredning
- det var ganska länge sedan sist - men det vore ganska verklighets-
främmande om det inte finns en klart uttalad vilja från Riksidrottsför-
bundet om att man vill att det skall göras en sådan utredning.
Jag har nu gått igenom de reservationer som finns.
Sedan finns det också i detta betänkande skrivningar beträffande en
motion som kds har väckt. Motionen är inriktad på en mängd olika
områden: etik inom idrotten, sambandet mellan elit- och breddidrott,
inriktning av bidragsgivning, idrottsarenors tillgänglighet för funk-
tionshindrade, behovet av forskning om handikappidrott, dopning,
LOK-stödet. Det som motionärerna från kds framför stämmer med vad
regeringen har sagt i sin budgetproposition, med vad vi tidigare har
sagt i utskottets idrottsbetänkanden och det stämmer med Riksidrotts-
förbundets syn på det hela. Det är alltså fråga om att slå in öppna dör-
rar. Det är väldigt lätt att instämma i detta, men det finns ju ingen an-
ledning att göra något tillkännagivande med anledning av motionen.
Detta är ett bevis på att det finns en mycket stor samstämmighet när det
gäller idrottspolitiken i det här landet. Motionärer, partier och utskott är
överens om dessa saker.
Jag har fått några frågor, och jag skall svara på dem som jag kan
tänkas hinna med att svara på. Jag är inte säker på att frågeställarna
kommer att bli nöjda, men jag vill ändå göra några påpekanden.
När det gäller Stig Bertilssons beskrivning av Tipstjänst är det en
annan fråga, men den berör ju idrotten. Jag vill då bara peka på, vilket
jag har gjort flera gånger tidigare, att överlåtelsen av Tipstjänst skulle
ske på villkor som inte fick innebära minskade inkomster för staten. Jag
tycker att det är ett ganska väsentligt påpekande i det här samman-
hanget.
Det som Stig Bertilsson sade innebär att han sällar sig till gruppen
av kravmaskiner - det var borgerliga politiker som myntade det be-
greppet vid något tillfälle. Enligt Stig Bertilsson är idrotten från alla
synpunkter helig. Dess intressen skall tillgodoses, men när det gäller
andra folkrörelser, studieförbund och annat är moderaterna kolossalt
hårdhänta med rödpennan när de skriver motioner och annat. Men på
det här området finns det tydligen ingen anledning att på något sätt
minska anslaget.
Jag vill påstå att vi, om vi beaktar den samhällsekonomiska situa-
tionen, har lyckats att ge folkrörelserna över huvud taget - och det
inbegriper även idrotten - ett mycket gott anslag.
Så över till frågan om moms på ridsport och annat. Det var ju en
imponerande samling socialdemokratiska politiker som Ewa Larsson
räknade upp. Jag är mycket smickrad över att ni tydligen tycks tro att
jag kan lämna ett besked som inte de kan ge. Vi lever i en tid där allting
tydligen skall avgöras omedelbart. Detta är en fråga som hänger sam-
man med de regler som finns inom EU, och detta är något som rege-
ringskansliet håller på att bereda. Varken jag eller de andra socialde-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
37
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
mokrater som ni har nämnt har kunnat ge ett ögonblickligt besked om |
ingen rimlig anledning att sträva efter ett införande av moms på rid-
|
Idrott |
sport eller på annat folkrörelsearbete. Vårt arbete bör ju gå ut på att i så Jag tycker mig ha den förmågan att jag kan tåla mig de veckor, de Jag hoppas inte - och jag tror inte heller - att det blir på det sättet. Nu har jag överskridit min talartid betydligt, herr talman. Men jag Anf. 37 STIG BERTILSSON (m) replik Herr talman! Ingen verksamhet är helig när det gäller anslag från Som jag sade tidigare i mitt anförande accepterade vi den bespa- Frågan om moms inte bara på ridning utan också på annan idrott är Vad det handlar om är ändå en vilja se utövandet av ridsport som en Jag beklagar att Anders Nilsson inte kan ge några svar. Jag noterar |
38
kommer att ske med de arbetsgrupp som nu jobbar för att försöka byg-
ga upp det som har rivits ner av den nya regeringen på spel- och lotte-
riområdet.
Anf. 38 ANDERS NILSSON (s) replik
Herr talman! Stig Bertilsson sade att den här regeringen har rivit ner
saker och ting. Då undrar jag vad det är som har rivits ner. Automatspe-
len har faktiskt inte införts ännu, och det finns väl ingen möjlighet att
riva ner något som inte finns.
Det råder ju inga tvivel om att idrottsrörelsen har förmått att öka si-
na inkomster från spel- och dobbelverksamheten, bl.a. genom Bingolot-
to. Det råder inte heller några tvivel om att pengarna från värdeauto-
matsspelen skall gå till folkrörelserna, och jag förmodar att idrotten
kommer att få en stor del av dessa pengar. Jag har tidigare varnat litet
grand för att vi inte skall ha alltför stora förhoppningar om att inkoms-
terna från detta blir så enormt höga.
Sedan vill jag ställa en fråga till Stig Bertilsson. I reservationen
gjorde man ett stort nummer av alla pekpinnar och de detaljregleringar
som regeringen vill göra. Vad är det som regeringen i sin proposition
har detaljreglerat som inte moderaterna tog upp i sin motion för ett år
sedan?
Anf. 39 STIG BERTILSSON (m) replik
Herr talman! Jag vill påminna Anders Nilsson om att bingolottoin-
täktema uppväger till nöds de neddragningar som har skett ute i kom-
munerna. Det är inte det som vi skall diskutera här.
Anders Nilsson undrade vad som hade rivits ner.
Ta t.ex. Tipstjänst. Anders Nilsson försöker få det att framstå som
att det skulle innebära någon sorts kravmaskineri att hävda att Tips-
tjänst skulle överföras till folkrörelserna. Det är faktiskt inte så. I det
koncept som presenterades var förutsättningarna givna, att den vinst-
ökning som Tipstjänst förväntas få skulle tillfalla folkrörelserna. Staten
skulle inte förlora någonting. Hur är detta möjligt? Jo, framför allt
därför att Tipstjänst i folkrörelseägo hade blivit mycket starkare. Tips-
tjänst hade, med den enorma resurs som t.ex. hela Idrottssverige utgör,
fått en mycket starkare position på marknaden. Det mervärdet var idrot-
ten och föreningslivet tillförsäkrat. Detta har socialdemokraterna och
Anders Nilsson faktiskt valt att stoppa av ideologiska eller av andra
skäl.
Regeringen talar i sin proposition om att man anser sig nödgad att
göra särskilda beräkningar av anslaget, att man inte var nöjd med det
som Riksidrottsförbundet hade gjort och ville styra delar av anslaget,
t.ex. lokalt aktivitetsstöd. Det är pekpinnar som icke behöver göras från
detta hus eller från samhällets sida. Vår uppgift bör vara att ha en kon-
trollverksamhet, det är vår roll, men att tillåta idrottsrörelsen själv
använda de resurser som den tillställts. Den använder, Anders Nilsson,
resurserna bättre om den får göra det fritt.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
39
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Anf. 40 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Det förhåller sig så att Riksidrottsförbundet gjorde, |
precis som det gör i stort sett varje år, en anslagsframställning. Men
|
Idrott |
den låg på en betydligt högre nivå än anslagsnivån. Det skilde hundra- Det här är, Stig Bertilsson, att göra en höna av en fjäder. Det är än- Anf. 41 CARL-JOHAN WILSON (fp) replik Värderade talman! När det gäller mervärdesskatt på viss idrotts- Anders Nilsson drog i slutet av sitt anförande den slutsatsen att vi Sedan undrade Anders Nilsson varför just studenterna skulle få del Poängen med min motion och den reservation som vi har lämnat är Anf. 42 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Jag vill än en gång säga att jag inte har någonting |
skäl i världen att hjälpas åt att arbeta för en opinion för en sådan lös-
ning. Jag tror att vi är ganska överens om det.
Carl-Johan Wilson tar upp studentidrotten. Kan det vara så att an-
slaget till Riksidrottsförbundet är alldeles för högt, när reservanterna
utan vidare tycker att det går att ta åtta och en halv miljon från anslaget
till idrotten för att destineras till studenterna? Ert ställningstagande
måste innebära att det finns ett utrymme i Riksidrottsförbundets hante-
ring av dessa pengar som medger detta. Då skulle jag vilja veta vad det
är för någonting.
Anf. 43 CARL-JOHAN WILSON (fp) replik
Värderade talman! Jag har läst i det betänkande som Anders Nils-
son står bakom att studerande på kårorterna redan i dag har samma rätt
till statligt stöd för lokal och ungdomsaktivitet på idrottsområdet som
andra. Då måste man förutsätta att det går en massa pengar till den
verksamheten från staten via Riksidrottsförbundet. Om vi känner an-
svar för studenternas hälsovård när det gäller motion kunde vi lika
gärna ge dessa pengar direkt. Då vet vi att pengarna går dit. Annars är
jag inte säker på att man kan få verksamheten att fungera på det sätt
som den hitintills har gjort.
Jag tror att vi är överens om att pengarna finns, sett både ur Anders
Nilssons och ur min synvinkel.
Anf. 44 ANDERS NILSSON (s) replik
Herr talman! Jag är rädd för att vi ändå inte är det. Ett genomgåen-
de drag i reservationen om studerande på kårorterna är att reservanter-
na, både i skrift och nu i tal, hävdar att studenterna som regel har
kommit upp i en ålder som gör att de inte får något aktivitetsstöd. Det
är en riktig bedömning. Det skapas inte något utrymme för det genom
att låta pengarna gå en annan väg. Det är tvärtom så att studenterna
kommer att få mindre pengar. Vi har hänvisat till att de får utnyttja
anläggningar och bedriva verksamheter på samma villkor som andra
människor i de åldrarna på de kårorter som det är fråga om. Det är
alltså ingen förmån penningmässigt att vara student jämfört med att
vara metallarbetare, kontorist eller någonting annat.
Anf. 45 EWA LARSSON (mp) replik
Herr talman! Anders Nilsson sade angående momsen på ridsporten
att man gott kan vänta ett par veckor till. Det är en halv miljon svenskar
som utövar ridsport. Sedan EU-inträdet har dessa människors oro varit
konstant. Den har inte blivit mindre, därför att tre socialdemokratiska
ministrar har vägrat att svara på den enkla frågan: Varför vill man inte
jämställa ridsporten med vilken idrottsgren som helst? Det är så enkelt.
Det är absurt att inte ha kunnat ge besked ännu.
Det är vi politiker som avgör hur svensk folkrörelsetradition skall
anpassas till EU-direktiven. I EU har man inte denna tradition. Vi kan
inte följa ett direktiv som utgår från en verklighet som inte finns.
Studerandena har varit omhändertagna av samhället beträffande
motionsverksamhet sedan 1967. Att nu dra in medlen utan en utvärde-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
41
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
ring eller ett övervägande om det är realistiskt att finansieringen sker på |
Till sist en kommentar till motionen om en översyn från Centerpar-
|
Idrott |
tiet. Om nu också idrottsrörelsen skall spara - och det är viktigt att Anf. 46 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Jag vill göra ett påpekande som möjligen kan lugna Det är onödigt att uppamma en folkstorm som möjligen grundar sig Anf. 47 EWA LARSSON (mp) replik Herr talman! Min erfarenhet av politiskt arbete sedan 20 år tillbaka Anf. 48 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Jag tycker också att det är bra att människor reagerar, Det jag har vänt mig emot är att jag tror att den här mycket upp- |
42
Anf. 49 MARIANNE ANDERSSON (c) replik
Herr talman! När det gäller frågan om momsen säger Anders Nils-
son att människor inte skall vara oroliga. Det tycker inte jag heller att
de skall vara.
Egentligen uppmanar Anders Nilsson regeringen att vara litet civilt
olydig när det gäller EU-reglerna om moms på ridsporten, som vi kan-
ske skulle kunna få. Jag hoppas att Anders Nilsson skickar det vidare
till regeringen. Jag tyckte att det var mycket bra att han sade det, för jag
har uppfattat att den här frågan återigen är en sådan fråga där vi i Sve-
rige visar en oerhört stor undfallenhet mot EU:s regelverk. Ibland har
jag en känsla av att vi övertolkar vissa av de regler som finns, så att vi
får det så besvärligt som möjligt här i Sverige.
Som jag ser det är det en definitionsfråga. Man definierar tydligen
ridsporten som en näringsverksamhet. Vi måste kunna definiera den
folkrörelse som ridsporten är som något annat än näringsverksamhet
och på det viset komma ifrån den här frågan. Det hoppas jag att vi skall
kunna göra.
När det gäller vårt förslag om en utredning av idrottens finansiering
säger Anders Nilsson att idrotten inte har begärt någon sådan utredning.
Nej, det har man förstås inte gjort. Idrottsrörelsen vill självfallet ha så
stort statligt stöd som möjligt. Men det är faktiskt vi här i Sveriges
riksdag som beviljar anslagen till idrottsrörelsen. Vi har som politiker
naturligtvis att se till helheten och försöka finna lösningar på hur vi
skall kunna klara den finansiering av idrottsrörelsen som vi allihop
tycker är så viktig. Därför är den här utredningen viktig.
Anf. 50 ANDERS NILSSON (s) replik
Herr talman! Jag skall i den här repliken utelämna frågan om mom-
sen. Den har vi pratat om väldigt många gånger och den är faktiskt ett
skatteutskottsärende, fastän den har bäring på idrotten. Jag skall säga
några ord om förslaget om utredning.
Vi har sysslat med och vi väntar på genomlysningar av spel och
dobbel, alltså lotterisidan. Det kommer förslag så småningom. Man har
inom idrotten gjort mycket långtgående utredningar och programarbe-
ten när det gäller finansiering och annat. På en del andra områden där
idrotten är berörd, t.ex. studieverksamheten inom studieförbunden och
på andra områden, finns det fastlagda regler som inte är särskilt gamla
och som riksdagens partier i stort sett är överens om skall gälla. Det är
alltså ett område som är synnerligen väl genomlyst ur olika aspekter.
När man inom idrotten icke själv anser att vi bör ha en utredning för
närvarande, tycker jag inte att det finns skäl att bifalla den här reserva-
tionen.
Anf. 51 MARIANNE ANDERSSON (c) replik
Herr talman! Anders Nilsson säger själv att man inte ännu har
lyckats få fram den utredning om spelverksamheten, en del annan verk-
samhet och studieverksamheten som skulle komma här i dagarna. Jag
tror att den skulle ha varit framlagd redan nu. Det som rör studieverk-
samheten har inte pågått särskilt länge, säger Anders Nilsson.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
43
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Men allt detta pekar åt precis motsatt håll mot vad Anders Nilsson |
olika delarna och försöker få fram en helhet, så att man ser hur man
|
Idrott |
skall få hela den här verksamheten att fungera i framtiden. Jag kan absolut inte se något skäl till att man inte skulle göra en så- Anf. 52 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Jag tycker att det skulle vara mycket bra om Marianne Anf. 53 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik Herr talman! Egentligen känns den här frågan slutdebatterad. Men Om kårortema inte har möjlighet att få kommunalt aktivitetsstöd Jag tror heller inte att idrottsrörelsen är emot en sådan här idrotts- Vad gäller ridmomsen vill jag säga att socialdemokraterna inte ver- Anf. 54 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) Herr talman! Först får jag tacka Anders Nilsson för redogörelsen ”En sund själ i en sund kropp” är för mig uttrycket för idrottens Mot bakgrund av idrottsrörelsens betydelse ser vi kristdemokrater Idrottsrörelsen har i dag 25 miljoner medlemmar inom 40 000 olika |
|
44 |
lokalföreningar. I snitt skulle det faktiskt bli tre medlemskap per invå- |
nare. Vi har redan hört att hundratusentals ideella ledare varje år lägger
mer än 140 miljoner timmar på att ta hand om mer än hälften av alla
barn och ungdomar i över 18 000 aktiviteter varje dag året om.
Tala om folkhälsoarbete av gedigna mått! Tala om social gemen-
skap! Tala om fostran för ungdomen! Tala om kreativitet i motsats till
passivitet och destruktivitet!
Därför vill vi kristdemokrater också avge reservation nr 3. Under
perioder av långvarig arbetslöshet kan framför allt ungdomar lätt förlo-
ra tron på sig själva och samhället. För att tillvarata och dokumentera
idrottens stora fostrande och förebyggande möjligheter vill kristdemo-
kraterna att en vetenskaplig försöksverksamhet skall inledas på någon
ort som drabbats särskilt av arbetslöshet och ekonomiska bekymmer.
Idrottsrörelsen kan självfallet inte ersätta nödvändiga ansträngning-
ar för att ge alla som förlorat sina arbeten nya och meningsfulla arbe-
ten. Men det skulle vara mycket intressant att på en sådan ort tillförsäk-
ra idrottsrörelsen rikliga resurser för att göra en massiv insats för ung-
domen. De sociala effekterna skulle kunna lindras under den period den
unge är arbetslös. Ett sådant försök skulle på ett vetenskapligt sätt
utvärderas och följas upp för att slutsatser skulle kunna dras som kan
tillämpas på andra orter och i andra sammanhang.
Herr talman! Vi kristdemokrater lyfter fram också idrottsrörelsens
stora ansträngningar för att motverka användningen av dopningsmedel
och andra droger. Kampen måste fortsätta med ett aktivt stöd från sam-
hället. Här ser vi fram mot vad den parlamentariska utredningen kom-
mer fram till före detta års slut. Vi hejar på Folkhälsoinstitutets arbete
genom samrådsgruppen. Riksidrottsrörelsen bedömer överträdelser
mycket strängt. Men vi slår oss inte till ro. Vi kristdemokrater kommer
noga att följa upp den här frågan.
Ett annat viktigt område för oss är handikappidrotten. Idrotten har
stor betydelse vid rehabiliteringen av personer med olika funktionshin-
der. Idrottsarenorna måste vara tillgängliga för dessa. De måste handi-
kappanpassas för att ge de funktionshindrade möjlighet att utöva idrott
och inte bara sitta som åskådare. Genom forskning kan Sverige bidra
till utveckling på detta område för att också förbättra internationellt. En
utredning om hjälpmedel för motion, sport och hobby bereds nu på
Socialdepartementet, vilket vi tycker är positivt. Här berörs också eko-
nomiskt stöd för fritidshjälpmedel. Det är mycket viktigt att integration
av handikappidrott i friskidrotten stimuleras. Då kan de här hjälpmed-
len ha mycket stor betydelse för att de funktionshindrade skall kunna
delta i verksamheten.
Herr talman! Det finns mycket mer att beröra: idrottens etik, idrot-
ten i skolan, breddidrott kontra elitidrott, kvinnoidrott, internationellt
idrottssamarbete, moms på föreningsaktiviteter. Men jag stannar här,
och jag avstår från att yrka bifall till vissa reservationer. Men jag öns-
kar att vi mycket klart och tydligt säger ifrån i fråga om moms för rids-
porten. Det får inte vara så att EU tar överhanden här. Varför skall
tjejidrott särbehandlas? Vi måste gå motsatta vägen och påverka EU i
stället.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Idrott
45
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 1 och 3.1 övrigt |
|
Idrott |
Anf. 55 ANDERS NILSSON (s) replik Herr talman! Jag vill bara fästa uppmärksamheten på något som jag I reservation 3 begär hon att riksdagen skall bestämma att idrotten De här två reservationerna stämmer inte överens. Jag förstår att kds Jag vill fråga Ulla-Britt Hagström: Är det verkligen kds mening att Anf. 56 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) replik Herr talman! Jag tror att riksidrottsrörelsen verkligen skulle väl- Jag tror att man skulle välkomna att riksdagen säger: Det här skulle Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 14 §.) |
|
Betygssystemet i |
11 § Betygssystemet i grundskolan Föredrogs Anf. 57 BEATRICE ASK (m) Herr talman! När vi nu skall behandla en rad motionsyrkanden om Det är väl känt att vi moderater är kritiska till att riksdagen i höstas |
46
är dåliga. De kommer för sent, antalet steg är för få, och skolornas
möjligheter att utveckla kontakterna med hemmen har beskurits.
Det är vår bestämda övertygelse att det är barn med svårigheter i
skolarbetet eller med dålig uppbackning hemifrån som får lida mest av
otillräcklig och otydlig uppföljning av varje elevs studieresultat och
utveckling i skolarbetet. Vi anser också att betygen är viktiga för ele-
vernas motivation.
När det är sagt vill jag understryka att det runtom i Sverige ute i
skolorna bedrivits och bedrivs ett intensivt arbete för att kunna genom-
föra riksdagens och regeringens beslut om nya läroplaner, kursplaner
och betyg. Socialdemokraternas återställare i höstas innebar att många
goda idéer och planer för det nya när det gäller skriftliga omdömen och
betygen fick överges. Det ökade inte respekten och tilliten ute i skolor-
na till det kloka i politiska beslut.
Det är mot den bakgrunden och med respekt för det arbete som ut-
förs i våra skolor som vi moderater inte yrkar på att också höstens
beslut om betygen skall rivas upp. Däremot har vi inte ändrat uppfatt-
ning om att beslutet är dåligt.
I några andra frågor som rör betygen och utvärdering av arbetet i
skolorna har vi emellertid några viktiga reservationer som här kommer
upp till behandling.
Den första handlar om att skolorna skall känna sig oförhindrade att i
samband med kvartssamtalen avge skriftlig information. Jag har egna
erfarenheter av att kvartssamtal kan vara av de mest skilda kvaliteter.
Att det är en fördel, inte minst på högstadiet där eleverna ofta har
många olika lärare, att klassföreståndaren vid kvartssamtalen också har
tydlig information från fler än sig själv är självklart. Varför Socialde-
mokraterna känner en sådan vånda inför tanken att föräldrar faktiskt
skall få veta hur de egna barnen klarar sig i skolarbetet är och förblir
för mig en gåta.
Den andra moderata reservationen handlar om att nationella prov i
årskurs 5 i svenska, engelska och matematik skall vara obligatoriska.
Med den decentralisering av skolväsendet som skett, med den ökade
frihet skolorna fått vad gäller arbetets uppläggning osv., och med allt
fler fristående skolor är det logiskt, rimligt och viktigt att alla skolor
genomför nationella prov som kan ge besked om elevernas kunskaper
och därmed undervisningens kvalitet.
Ytterst handlar detta om att riksdagen måste mena allvar med att vi
skall ha en likvärdig skola i hela Sverige. Om vi skall ställa höga krav
på god undervisning i alla skolor måste vi ta reda på hur det faktiskt
förhåller sig. För oss moderater är kvalitetskravet på alla skolor en
viktig grundprincip för utbildningspolitiken. Jag yrkar därför bifall till
det moderata förslaget avseende mom. 4.
Den tredje moderata reservationen berör elever som inte når kurs-
planernas uppnåendemål i årskurs 5. Den nya läroplanen innebär att
dessa elever har rätt till extra stöd. För att tydliggöra detta anser vi att
riksdagen bör besluta att det för de elever som inte når målen i samar-
bete mellan hem och skola skall upprättas ett särskilt uppföljningspro-
gram. Med det förslaget har vi önskat försäkra oss om att skolan till-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
47
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
sammans med föräldrarna verkligen tar tag i de svårigheter elever kan |
Den fjärde och sista moderata reservationen handlar om de elever
|
Betygssystemet i |
som inte kan ges betyg i årskurs 9. Där har socialdemokraterna fått Jag tycker ärligt talat att detta är missriktad feghet i kubik. Själv- Skolan skall inte heller kunna gömma undan sina skäl för eleven Det skall inte vara enkelt för någon enda ”strulputte” i årskurs 9 att De borgerliga partierna ligger nära varandra i frågan om omdömen Eftersom vi i kammaren har kommit överens om att inte yrka bifall Anf. 58 ANDREAS CARLGREN (c) Herr talman! Betygen är viktiga för eleven för att få besked om vad För Centerns del är det fyra saker vi framför allt vill när det gäller |
48
Vi vill för det första att den grundläggande kontaktformen mellan
hem och skola skall vara muntlig information i form av utvecklingssam-
tal mellan lärare, elev och föräldrar. Vi vill också att det som ett kom-
plement skall finnas en skriftlig information fr.o.m. årskurs 5 som ger
information om elevens kunskaper och utveckling utifrån läroplanens
kravnivå. Den informationen tycker vi skall vara obligatorisk.
För det andra vill vi att de regelrätta betygen skall ges fr.o.m.
grundskolans senare del när eleven har nått en sådan mognadsnivå att
den kan ske skillnaden mellan att det är ett betyg på prestationen och
inte ett betyg på personen. Därför vill vi att betygen skall ges fr.o.m.
höstterminen i årskurs 7.
För det tredje har skolan ansvaret att följa upp att varje elev klarar
läroplanens nivå för att bli godkänd. De elever som inte klarar det
måste få extra insatser och stöd. Centern vill att det skall vara en fem-
gradig skala i slutbetyget. Vi tycker att det är principiellt fel att man
skall kunna lämna skolan utan att vara godkänd. I vårt system finns det
alltså i slutbetyget inte något betyg för icke godkänd.
För det fjärde är det viktigt att de elever som lämnar skolan utan att
ha nått upp till kravnivån för årskurs 9, dvs. de som slutar grundskolan
utan att ha erhållit betyg, skall kunna få ett skriftligt omdöme.
Där menar vi att den skola eleven lämnar skall ha skyldighet att ut-
arbeta ett skriftligt omdöme. Om eleven inte önskar få ett sådant om-
döme skall det inte lämnas ut till eleven. Det skall alltså inte heller
anges på betygsdokumentet, men det skall finnas tillgängligt på skolan.
Vi menar att detta är viktigast för de svaga eleverna. Det är de som
riskerar att komma i kläm om skolan inte har den här skyldigheten.
Nu hade vi en diskussion om betygen i höstas här i riksdagen. Det
var också då vi fattade beslut. Jag beklagar det beslut som riksdagen
fattade i höstas, men vi i Centern tycker inte att det är rimligt att skapa
ryckighet och försöka ändra besluten hela tiden. Därför har vi ställt oss
bakom en reservation i utskottet som gäller skyldigheten för skolan att
utarbeta ett skriftligt omdöme om eleven inte har fått betyg när den
lämnar årskurs 9. På den punkten tog riksdagen ingen klar ställning i
höstas. Vi tycker att det är rimligt att riksdagen tar ställning på den
punkten i dag.
I övrigt har jag ställt mig bakom ett särskilt yttrande som markerar
var Centern står och att vi har samma uppfattning som vi hade i höstas,
men vi vill inte medverka till att försöka ändra beslutet.
Anf. 59 CONNY SANDHOLM (fp)
Herr talman! Vad vore den politiska debatten utan skolan, lärarna
och betygen. Jag tror inte att något politiskt ämne kan väcka så många
känslor, åsikter och även motioner. Det gäller skolan i allmänhet och
betygen i synnerhet. Men det beror kanske på att vi alla har en viss
erfarenhet. Alla har väl förhoppningsvis fått ett betyg, även de som
sitter här i kammaren.
Som nyvald ledamot här blir man ibland något konfunderad över
tingens ordning. Det är bara två månader sedan som vi stod här i kam-
maren och pläderade för att behålla det tidigare betygssystemet. Redan
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
då visste vi tyvärr att det skulle bli en politisk majoritet för att riva upp |
Nu återkommer frågan med anledning av den allmänna motionsti-
|
Betygssystemet i |
den. Det tidigare beslutet i december var enligt min och Folkpartiets Att som majoriteten då föreslog och sedan beslutade ta bort under- Herr talman! Det var alltså inte bara sakfrågan om utformningen av Herr talman! Därför inskränker vi oss till betänkandets särskilda ytt- Den här frågan har inte heller rönt utskottsmajoritetens gillande, Jag sade inledningsvis att jag var konfunderad över en del saker i Anf. 60 BJÖRN SAMUELSON (v) Herr talman! Vänsterpartiet ställer sig naturligtvis bakom de reser- Vi föreslår i vår motion att riksdagen borde föranstalta om en ut- |
|
50 |
rarna, lärarna och annan personal i skolan, vilka nya utvärderingsin- |
strument som skulle tvingas fram av en betygsfri skola, vilka nya ar-
betsformer som en betygsfri skola skulle medge och kräva, vilka nya
samarbetsformer mellan lärare och elever som en betygsfri skola skulle
leda till och vilket föräldraengagemang som en betygsfri skola skulle
ställa krav på till skillnad från skolan med betyg.
Vi tycker att det vore på sin plats efter att man har gjort en lång rad
utredningar om just betyg i skolan att också våga sig på en utredning
om en betygsfri skola. Det vore kanske en något visionär utredning,
men ändå.
Under de år som jag har deltagit i debatten om betygen har be-
ty gsanhängarna hävdat att betygen tjänar som instrument för utvärde-
ring, information, sortering och att de är ett intyg på kunskapsnivån.
Jag ställer mig starkt tveksam till betygens funktion i alla de här avse-
endena.
De kan vara en utvärdering för stunden, men de är bristfälliga så till
vida att de inte visar på alternativa vägar i den fortsatta kunskapspro-
cessen. Att det är en process när det handlar om att studera och gå i
skolan är ju alla partier överens om. Informationsvärdet är också av
begränsad karaktär, både i tid och rum. Jag tror inte att någon lärare
eller annan som skriver under ett betyg vill stå för dess informationsdel
särskilt länge, kanske någon månad efter betygstillfället. Något annat
vore orimligt. Att de skulle vara intygande faller ju i enlighet med mitt
tidigare resonemang. Man skulle kunna säga att betygen har stora bris-
ter utifrån den funktion som de påstås kunna uppfylla.
Jag tycker att det vittnar om en viss grad av förlamning inom ut-
bildningspolitiken när riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet inte
ens vågar sig på en utredning eller åtminstone ge en positiv signal till
regeringen att det kanske vore något att tänka på.
Vi kommer förmodligen att förlora den här voteringen. Vi i Väns-
terpartiet ställer då vår förhoppning till den utredning som nu kommer
att tillsättas om det inre arbetet i skolan. Det vore förvånande om den
här utredningen kunde kringgå betygsfrågan. Alla former av betygssys-
tem påverkar ju arbetet i skolan, som utskottsmajoriteten skriver. Vi
kommer via vårt deltagande i den här utredningen att så långt vi kan
försöka få betygens funktion och brister belysta.
Utskottet skriver att man inte har ändrat uppfattning i frågan i för-
hållande till Vänsterpartiets förslag om en utredning om en betygsfri
skola. Jag har gått tillbaka i äldre betänkanden. Jag förstår inte vad
uppfattningen är i den här frågan. Jag finner att det egentligen inte finns
någon bestämd och klar uppfattning. Majoriteten väljer ju själv att
kritisera och visa på brister i betygssystemet. Det finns ingen uppfatt-
ning om uppfattningen, och det finns i alla fall ingen övertygad upp-
fattning. Och det finns definitivt ingen samlad uppfattning, herr talman.
Därför borde majoriteten kunnat ställa upp på en utredning om en be-
tygsfri skola.
En annan fråga som vi tar upp i det här betänkandet är frågan om
avgifter. Nu har vi betyg i skolan. Vi arbetar för att försöka vinna gehör
för en minimering eller en betygsfri skola, men vi gillar också läget,
som man brukar säga.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
51
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Då försöker vi attackera, kritisera och få bort avarter som säger |
ta ut avgifter av eleverna när det gäller komplettering och förbättring av
|
Betygssystemet i |
betyg. Det finns en variation på avgifterna för det här med komplette- Reellt sett fungerar gymnasieskolan alltså som en obligatorisk sko- Vi tycker att riksdagen borde ha modet att säga ifrån att det inte nå- Anf. 61 INGER DAVIDSON (kds) Herr talman! Som flera talare redan har påpekat hade vi en debatt Jag har markerat detta i ett särskilt yttrande. Att jag inte har reserve- Däremot vill jag yrka bifall till Centerns, Folkpartiets och kristde- |
52
ämnet. Det innebär också att det inte framgår av vilken anledning bety-
get saknas.
Vi anser därför att den avlämnande grundskolan skall ha skyldighet
att utarbeta ett skriftligt omdöme för de elever som inte har nått upp till
kravnivån för Godkänd i årskurs 9. Det skall vara upp till eleven att
avgöra om omdömet skall finnas med som bilaga till betyget eller inte,
men skolan skall alltså ha skyldigheten att ta fram omdömet. Om det
inte bifogas vid själva betygstillfället, kan det komma till användning
senare, när eleven av någon anledning behöver visa upp vilka kunska-
per som saknas för att denne skall nå upp till betyget Godkänd och
även skälen till att betyget saknas. Därför är det viktigt att markera att
skolan har denna skyldighet att alltid utarbeta ett skriftligt omdöme.
Anf. 62 INGEGERD WÄRNERSSON (s)
Herr talman! Jag skall börja med att instämma med föregående tala-
re. Nu blir kanske Inger Davidson riktigt glad och tror att jag instäm-
mer till fullo, men det gör jag inte. Jag instämmer i att vi inte skall ha
en repris av den debatt som vi så nyligen har haft angående betygen.
Vi vidhåller det beslut som kammaren då tog, att betyg skall ges
från årskurs 8 i tre steg, och därmed lämnar jag frågan om betygsste-
gen. Vad har då hänt sedan vår debatt här i kammaren? Jo, nu börjar
beslutet att verkställas. Skolverket arbetar fram kriterierna för Väl
godkänd. Det är tänkt att dessa kriterier skall gå ut till samtliga lärare
under hösten, så att de kan få säga om de tycker att kriterierna är bra.
Den 1 januari 1996 skall kriterierna vara färdiga.
Skolverket håller också på att utarbeta olika modeller som lärare
och föräldrar kan använda i sina utvecklingssamtal. Man utgår inte från
en enda modell och säger inte: Så här skall alla göra. Man hänvisar i
stället till exempel som kan vara till stöd för såväl lärare som förälder.
Man har också satt in medel för att skolor som vill det skall kunna
bli försöks- och projektskolor vad gäller utvecklingssamtal. Detta kan
också knytas till högskolorna. Man ger det alltså en dignitet och marke-
rar verkligen att vi nu går från kvartssamtal till någonting som verkli-
gen också skall bli ordentliga utvecklingssamtal.
Det som jag i dag vill understryka från denna talarstol är att om vi
skall lyckas med de fina målen när det gäller såväl läroplan som betyg,
måste föräldrarna vara med. Föräldrarna är en grundpelare för att vi
skall kunna lyckas i en mål- och kunskapsrelaterad skola. Maktutred-
ningen visar ju att föräldrarna verkligen vill vara med men också att de
i verkligheten bara har en liten möjlighet till detta.
Om vi ser efter hur deltagandet vid föräldramöten och kvartssamtal
ser ut, visar det sig att de flesta föräldrar kommer i årskurserna 1 och 2
men att ju högre upp i klasserna man kommer, desto färre deltagare är
det på föräldramötena. Man måste som lärare fråga sig varför föräld-
rarna inte kommer. Som förälder måste man fråga sig varför man inte
följer sitt barn t.o.m. årskurs 9.
Om vi skall lyckas med det målrelaterade systemet, måste föräld-
rarna vara med från början. Föräldern skall vara delaktig genom att
fråga vilka mål man vill uppnå och hur man skall nå dem. Lösningen på
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
53
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
detta skall man komma fram till i ett samförstånd mellan elev, förälder |
Om man inte är med från början, kan man inte heller mötas i ut-
|
Betygssystemet i C/1 |
vecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet skall ju grunda sig på de förut- Det är inte bara kunskaperna och kunskapsutvecklingen som skall Med detta vill jag inte säga mer i denna debatt utan yrkar bifall till Anf. 63 BJÖRN SAMUELSON (v) replik Herr talman! Inte heller jag skall bidra till någon längre upprepning Vi kommer inte att vinna gehör för detta i kammaren i dag, men det Ämnar Ingegerd Wärnersson arbeta för att få bort dessa avgifter, Anf. 64 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik Herr talman! Jag kan dela Björn Samuelsons oro för den utveckling Jag tycker att elever skall ha möjlighet att bli godkända utan att det Anf. 65 BJÖRN SAMUELSON (v) replik Herr talman! Jag tackar för det svaret. Jag kommer med anledning |
kommer att tas bort, åtminstone om regeringen lyssnar på Vänsterpar-
tiet och Ingegerd Wärnersson.
Anf. 66 BEATRICE ASK (m) replik
Herr talman! Jag blir konfunderad när jag lyssnar på Ingegerd Wär-
nersson. Om jag förstod hennes anförande rätt, borde socialdemokra-
terna tillstyrka den första moderata reservationen, nr 2. Vi har aldrig
någonsin sagt att den skriftliga informationen i anslutning till kvarts-
samtalen skall lämnas i förväg, utan det är precis så som Ingegerd
Wärnersson här försöker säga, att man i samverkan kan komma fram
till att man skall skriva någonting. Jag tycker att det verkar som om
socialdemokraterna inte ens har vågat ta reda på vad vi har föreslagit.
Det är utmärkt att man nu har fått klart för sig att skolor och föräld-
rar som tillsammans kommer fram till att de vill skriva ned något vik-
tigt faktiskt är tillåtna att göra det.
Jag var också litet förvånad över det som sades om föräldrarna som
skall vara med. Vi är överens om att föräldrarna måste ta aktiv del om
vi skall lyckas med den nya läroplanen. Då undrar man litet grand över
varför Socialdemokraterna så envetet driver en linje i betygsfrågan och
när det gäller omdömen som går emot vad föräldrar tycker är viktigt.
Föräldrar vill nämligen ha betyg och information.
Det tredje jag beklagar är att Socialdemokraterna återigen låter bli
att ta upp frågan om de nationella proven. Jag börjar mer och mer
misstänka att Socialdemokraterna har övergett tanken på att vi skall ha
likvärdig utbildning i alla skolor, eftersom man inte vill försäkra sig om
att vi tar reda på att skolorna når resultaten.
Ingegerd Wärnersson sade att vi skulle diskutera vad det är för mål
vi har för skolan och hur verksamheten skall gå till. Det skall vi disku-
tera, men däremot inte vilket resultat som nås. Det spelar ingen roll
vilka mål man har om man inte tar reda på hur det faktiskt utfaller. Det
är ju det vi måste veta.
Anf. 67 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik
Herr talman! Det som skiljer oss socialdemokrater och Beatrice Ask
åt är att vi säger att skolan inte skall vara skyldig att ge skriftlig infor-
mation. Det jag talar om är det ömsesidiga åtagandet mellan enskild
förälder, elev och lärare.
Om skolan är skyldig att ge skriftlig information kommer vi i det
läget att vi får ett offentligt dokument som alla har rätten att läsa. Detta
är vi inte beredda att ställa upp på.
Utskottet har också skrivit i sitt betänkande att man finner det rim-
ligt att åtgärdsprogrammen kan vara skriftliga. Båda parter har kommit
fram till någonting, och man dokumenterar detta så att man även senare
kan utvärdera resultatet av vad man startade från början.
Vi vill inte att det skall vara en skyldighet för skolan att ge alla ele-
ver skriftligt besked. Den situationen att lärarnas kraft ägnas åt att fun-
dera över formuleringarna i ett sådant skriftligt dokument kan då upp-
stå. Vi vet hur vi väger orden när vi sitter här i riksdagen och skriver
våra betänkanden för att de skall tolkas rätt. Lika svårt kan det vara att
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
55
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
göra ett officiellt skriftligt dokument som skall vara underlag t.ex. för |
Det viktiga nu är att få alla föräldrar att komma till skolan och sitta
|
Betygssystemet i |
mitt emot läraren under utvecklingssamtalen. Det är där svårigheten Om man som enskild förälder vet att det måste göras ett skriftligt Anf. 68 BEATRICE ASK (m) replik Herr talman! Det vi nu diskuterar är inte om skolan är skyldig att ge Det frågan handlar om, och det vi moderater har yrkat på, är att en Skall man intressera föräldrar för att gå på föräldramöten och Anf. 69 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik Herr talman! Beatrice Ask talar om skolan. Jag talar om lärare, för- Häromsöndagen var det ett program på TV från Amerika - från Det är min övertygelse att det inte är med pennan vi kan få föräld- |
56
också att stanna, och då behöver vi ingen penna för att få dem att stan-
na.
Anf. 70 INGER DAVIDSON (kds) replik
Herr talman! Jag vill fråga Ingegerd Wärnersson hur Socialdemo-
kraterna vill lösa det praktiska problem som uppstår för en elev som
har fått ett streck i sitt slutbetyg i årskurs 9. Det finns inget skriftligt
omdöme från skolan. Eleven vill komplettera sitt betyg. Det kanske är
så att det bara fattas en mycket liten del för att eleven skall uppnå de
krav som ställs för godkännandenivån, men det finns det inget bevis på.
Hur skall den eleven bära sig åt? Skall hon få börja från början, eller
kan man lösa det på annat sätt? Socialdemokraterna vill ju inte gå med
på att den avlämnande skolan skall vara tvungen att ta fram ett skriftligt
besked om vad som saknas för att eleven skall uppnå godkänd nivå och
vilka skäl det finns till att detta saknas.
Anf. 71 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik
Herr talman! Skolorna är skyldiga att tala om vad som saknas. Det
har vi också skrivit i betänkandet. Jag tänker på de elever som kanske
inte har nått ”Godkänd”. Det är antagligen ingenting som händer sista
terminen. Dessa elever har antagligen haft problem långt tidigare i sin
skolgång.
Det jag tycker är det fina med detta system är att alla lärare från
årskurs 1 och upp till årskurs 9 är ansvariga för eleverna. Betyget skall
inte bara sättas av de lärare som har eleverna sist. Finns det elever som
redan i årskurs 1 inte klarar målen skall det skrivas åtgärdsprogram.
Utskottet har sagt att de kan vara skriftliga. De åtgärdsprogrammen
måste finnas kvar.
Jag har nu i möte med olika skolor och rektorer diskuterat hur det
praktiskt skall hanteras. Hur skall vi kunna föra sådan dokumentation
vidare utan att stöta oss med sekretesslagen osv.? Diskussionen om hur
vi hanterar dokumentationen tycker jag är viktig att föra.
För elevens trygghet och säkerhet skall skolan vara skyldig att tala
om vilka åtgärder som har vidtagits och vilken kunskap eleven har om
eleven inte har blivit godkänd i årskurs 9. Alla lärare som har haft ele-
ven har lika stort ansvar. Det tycker jag är bra. Innan har det bara varit
högstadielärarna som har haft det yttersta ansvaret.
Anf. 72 INGER DAVIDSON (kds) replik
Herr talman! Åtgärdsprogram är ju en helt annan sak. Det är nå-
gonting som man gör under elevens skoltid och som man förhopp-
ningsvis kan använda på ett positivt sätt, så att eleven så småningom får
ett godkänt betyg i årskurs 9. Det innebär inte att man har någonting att
utgå ifrån om eleven ändå inte har blivit godkänd.
När det har gått något år vill eleven kanske komplettera sitt betyg.
Hur mycket de enskilda lärarna än berättat i muntliga samtal om vilka
krav som finns för godkännande och hur man skall uppnå dem har
eleven ändå inte något som helst papper att visa upp på var någonstans
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
57
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
58
på skalan han eller hon befinner sig - om man är i närheten av godkänt
eller om man måste börja om från början.
Anf. 73 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik
Herr talman! Jag får ärligt säga att jag inte riktigt förstår. Vi har
tagit fram åtgärdsprogrammen just för de elever som inte har nått ett
mål eller socialt sett inte fungerar. Det är det vi skall beskriva i åt-
gärdsprogrammen. Har vi sagt att vi vidtar en åtgärd som skall verka
under ett antal månader måste man utvärdera den. Har man inte lyckats
med åtgärdsprogrammet måste man fundera över en ny åtgärd igen.
Jag är ärlig när jag säger att jag inte förstår vad Inger Davidson me-
nar. Jag tycker att åtgärdsprogrammen är skyddsnätet runt eleven.
Anf. 74 GUNNAR GOUDE (mp)
Herr talman! Som alla vet är det stora förändringar på gång i grund-
skolan just nu. Ute i kommunerna arbetar man med de lokala skolpla-
nerna, och i enskilda skolor sliter man med att få fram arbetsplaner för
sin skola. Personalen, dvs. lärarna, arbetar med att försöka få de nya
timfördelningarna att fungera smidigt. De har vissa besvär att vänja sig
vid de nya rutinerna.
Många och stora och ibland litet förhastade beslut om förändringar i
grundskolan togs under förra mandatperioden. Den nya regeringen
gjorde för några veckor sedan - i december - med viss brådska en
ändring i betygssystemet. Det var bråttom därför att ett nytt betygssys-
tem skulle träda i kraft redan hösten 1995. Vi diskuterade betygsfrågan
inför beslutet i utskottet och här i riksdagen, och det fanns då tre typer
av argument för betyg:
Betygen används för antagning till högre utbildning.
Betyg är ett instrument för utvärdering av enskilda skolor och
kommuner.
Betyg är en stimulans för den enskilda eleven.
Miljöpartiet tror inte att betyg är bra i grundskolan. Antagningsför-
farande utan betyg är fullt möjligt och antagligen bättre än med betyg.
Skolan utvärderas enklare och bättre med andra instrument än betyg. I
det pedagogiska arbetet betraktar vi snarast betygen som ett hinder.
Redan 1957 års skolutredning betonade för övrigt att skolbetygen
står i konflikt med skolans målsättning. I dag är flertalet lärare, tror jag,
medvetna om de stora nackdelarna med betyg för skolans inre arbete.
Men betygens avskaffande går långsamt.
Den brådskande åtgärden i december syftade till att få bort onödigt
betygsättande i grundskolan. Det handlade egentligen om att förhindra
att det steg bakåt i utvecklingen som den förra regeringen beslutat om
skulle gå till verkställighet. Kvar blev betyg i årskurs 8 och 9. Miljö-
partiet kunde acceptera den lösningen så som läget då var.
Betygen i årskurs 9 kan tas bort först när gymnasieskolans antag-
ningsförfarande har ändrats. Betygen i nian är målrelaterade och grun-
das på nationella normer. Vi har alltså nationella prov i nionde årskur-
sen, som Beatrice Ask efterlyste. Jag vet inte vad hon tänker på när hon
säger att vi inte har nationella prov i vår grundskola.
Betygen i årskurs 8 kunde vi acceptera under ett övergångsskede
som en hjälp för kommunerna att få en utvärdering av skolorna i rela-
tion till kommunens egen lokala skolplan. Det var det instrument kom-
munerna hade för att se om deras egna mål uppfylldes.
Det viktiga i betygsbeslutet i december var emellertid att utveck-
lingssamtalen mellan lärare och föräldrar fick en framskjuten plats och
att åtgärdsprogrammen skrevs in som ett obligatorium.
När nu frågan dyker upp igen efter några veckor har Miljöpartiet
inte någon motion i ärendet. Vi har i vår övergripande partimotion
tydligt angivit vår strävan mot en betygsfri skola.
Herr talman! Vi har gjort den bedömningen att det inte under den
närmaste tiden är lämpligt att genomföra ytterligare förändringar i
skolans arbete. Vi skriver i stället i vår motion att det skolan framför
allt behöver under den närmaste perioden är arbetsro. Detta ställnings-
tagande kan inte gärna föras fram som ett yrkande. Men det räcker som
skäl för bifall till utskottets förslag i detta ärende. Det finns som sagt
fler skäl. Jag yrkar alltså bifall till utskottets förslag.
Anf. 75 BEATRICE ASK (m)
Herr talman! Gunnar Goude säger att han inte förstår varför jag
pratar om nationella prov eftersom det redan finns. Vi har det kvar i
årskurs 9 efter den socialdemokratiska återställarpropositionen. Men vi
moderater anser att man skall ha det också i årskurs 5. Anledningen är
att kursplanerna är utarbetade så att man anger mål som skall nås både i
årskurs 5 och årskurs 9.
Poängen med att ha nationella prov där man tar reda på om eleverna
har nått goda resultat redan i årskurs 5 är att man kan reparera brister
och skador under grundskolans gång. När man kommer till årskurs 9 är
det ofta litet sent. Det är alltid ett elände om eleverna slutar grundsko-
lan och inte har tillräckliga grundkunskaper.
Man har avskaffat nationella prov under skolans gång, i halvlek.
Det är det vi moderater vänder oss emot.
Anf. 76 GUNNAR GOUDE (mp)
Herr talman! Skolan spelar inte i halvlekar, Beatrice Ask. Det är
ytterst få skolor som inte har femte och nionde klass samtidigt. Om en
skola skulle svikta i sitt pedagogiska arbete upptäcks det i de nationella
proven i årskurs 9. Då bör den skolan naturligtvis rätta till sin under-
visning, oavsett i vilken årskurs det brister.
Jag ser ingen poäng alls med att man har två nationella prov, efter-
som barnen i femman ändå kommer till nian och skolans eventuella
brister kommer att att säga avslöjas på grund av nationella prov i nian.
Det är en väldig apparat att genomföra ett nationellt prov. Jag kan inte
se att mervinsterna för kommunen av ett ytterligare prov är särskilt
stora när det gäller att hitta fel eller brister i skolan.
Anf. 77 BEATRICE ASK (m)
Herr talman! Jag tror att Gunnar Goude är dåligt informerad om den
struktur som skolväsendet har. Vi har väldigt få eller i alla fall inte
Prot. 1994/95:77
22 mars
Betygssystemet i
grundskolan
59
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
tillräckligt många 1-9-skolor i dag. Det är oftast så att de är delade. Det |
Därför är oftast samarbetet litet problematiskt, tyvärr. Det håller vi på
|
Betygssystemet i |
att ändra på. Men det är ett bekymmer. Gunnar Goude säger att Miljöpartiet anser att man upptäcker i års- Om man bekymrar sig om eleverna gäller det faktiskt att inte vänta Anf. 78 GUNNAR GOUDE (mp) Herr talman! Nu börjar Beatrice Ask låta nästan som en miljöpar- Det är naturligtvis så att alla stadier inte finns på alla skolor. Där- Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 14 §.) |
|
Vissa gymnasieskol- |
12 § Vissa gymnasieskolfrågor Föredrogs Anf. 79 ULFMELIN(m) Herr talman! De stora besparingar som regeringen har föreslagit in- En annan besparing som däremot har gått ljudlöst förbi är den på |
|
60 |
nen föreslår regeringen en besparing för budgetåret 1995/96 på 62 |
miljoner kronor genom att minska den garanterade undervisningstiden
med 30 klocktimmar, dels 20 på det lokala tillägget, dels 10 på lärar-
handledning för specialarbete. Det innebär att den minsta garanterade
undervisningstiden på de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga
och estetiska programmen blir 2 150 klocktimmar och på de övriga
nationella programmen, de yrkesförberedande, 2 370 klocktimmar.
Minskningen kan vid en första anblick synas harmlös. Men den går
stick i stäv med utvecklingen i vår omvärld, där man snarare ökar än
minskar undervisningstiden i gymnasieskolan. Den går också stick i
stäv med de timplaner som finns på de nya företagsgymnasierna som
exempelvis Volvo och ABB har. Där har man väsentligt ökat tiden för
de teoretiska ämnena och fått många sökande till utbildningarna.
Särskilt olyckligt är att regeringen minskar tiden på det lokala till-
lägget respektive lärarhandledningen för specialarbetet. Just det lokala
tillägget är en viktig del i den nya gymnasieskolan genom att skolan
kan anpassa kurser etc. efter det lokala arbetslivets behov eller ta till
vara specifik kunskap som finns på skolan.
Regeringen sänder också en felaktig signal genom att man tonar ner
specialarbetets betydelse, när det i stället borde vara det motsatta. Me-
ningen med specialarbetet är ju bl.a. att förbereda eleverna för den
miljö som de kommer att möta på högskola och universitet.
Utskottsmajoriteten framhåller att timplanerna för gymnasieskolan
reglerar den minsta garanterade undervisningstiden. Men är det någon
som tror att någon kommun kommer att plussa på ytterligare timmar?
Jag gör det inte. Jag undrar om Agneta Lundberg gör det.
Jag vill också ta upp två andra saker där vi är överens. Det gäller
bl.a. den förlängda rätten att anordna specialkurser i gymnasieskolan.
Vi förlängde ju den rätten med ett år beroende bl.a. på att vi väntar på
den utredning som behandlar den kvalificerade eftergymnasiala yrkes-
utbildningen. Den skall komma med sitt betänkande nu i april månad.
Jag vill bara understryka att det är oerhört viktigt att vi snabbt remiss-
behandlar den utredningen och att vi får en proposition till riksdagen
till hösten, där vi klarar ut vilka utbildningar som skall ligga på gym-
nasial nivå och vilka högskoleutbildningar som skall flyttas över till
vad man kan kalla för en collegeutbildning. I dag är det stora problem
bl.a. med den interkommunala ersättningen. Många elever kommer i
kläm. Vissa utbildningar kommer inte till stånd därför att man inte har
definierat var de skall vara någonstans. Just därför är det viktigt att vi
snabbt får en proposition i detta ärende.
Den andra del jag vill ta upp är den nya regleringen av riksidrotts-
gymnasierna, som vi tycker är bra. Den borgerliga regeringen tillsatte
via Skolverket en utredning där man skulle klara ut vilket ansvar som
skulle ligga på den kommunala nivån och vad som skulle vara riksid-
rottsgymnasier. Det förslag som nu lagts fram innebär att Riksidrotts-
förbundet får ta ett större ansvar och klara ut vilka utbildningar som
man tycker skall berättiga till bidrag. Man får också vara med och
betala för det. Nu är det så att kommunerna via elevens val och det
lokala tillägget kan ha specialutformade program med just en id-
rottsprofil, för att nämna ett exempel.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Vissa gymnasieskol-
frågor
61
Prot. 1994/95:77
22 mars
Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till reservation nr
Vissa gymnasieskol-
frågor
62
1.
Anf. 80 ANDREAS CARLGREN (c)
Herr talman! Om det går som utskottsmajoriteten har tänkt sig
kommer riksdagen om en liten stund att fatta beslut om att minska den
minsta garanterade undervisningstiden för gymnasieskolans nationella
program. Det är ett beslut som vi i Centern absolut motsätter oss. Vi
menar att det ger fel besked till Utbildningssverige. Det visar sig också
när man läser i regeringens budgetproposition. Där säger regeringen att
den avser ”minska den utbildningsvolym som krävs för att få ett slutbe-
tyg i gymnasial vuxenutbildning”.
Det betyder i klartext att det krävs mindre utbildning för att få ett
slutbetyg. Det är fel. Det måste vara fel i det läge som Sverige befinner
sig i när det gäller utbildning.
Det är inte alltid inläggens längd som avgör argumentens tyngd. Jag
har därför anmält en mycket kort talartid till dagens talarlista. Om riks-
dagen skulle bifalla den reservation som jag har ställt mig bakom,
skulle varje sekund jag talar vara värd en halv miljon kronor för ut-
bildningen i Sverige. Pengarna skulle gå till kommunerna för att de
skall kunna upprätthålla utbildningskvaliteten i gymnasieskolan. Med
det anförda vill jag yrka bifall till reservation 1 i utskottets betänkande.
Jag vill också säga att jag har reserverat mig för att elever på den
Rh-anpassade gymnasieutbildningen skall kunna erbjudas ett indivi-
duellt program på samma sätt som gäller för gymnasieskolan som hel-
het. Därmed skulle rörelsehindrade elevers valmöjligheter öka, och
elever från särskolan skulle få rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Jag avstår från att yrka bifall i det fallet för att inte ta upp kammarens
tid. Men jag har självfallet den uppfattning som jag har redovisat i
utskottet.
Anf. 81 INGER DAVIDSON (kds)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 av-
seende mom. 1 i UbU9. Utskottsmajoriteten har ställt sig bakom rege-
ringens förslag att minska den minsta garanterade undervisningstiden
för gymnasieskolans nationella program, vilket vi redan har hört här.
Det kan vi kristdemokrater inte ställa oss bakom.
När besparingar skall genomföras - i det läge vi nu befinner oss i är
det nödvändigt - handlar det alltid om prioriteringar. Inom utbildnings-
området har vi gjort helt andra bedömningar än regeringen och ut-
skottsmajoriteten av vad som bör prioriteras.
Vi avvisar t.ex. det s.k. NT-arvodet på nästan en miljard kronor,
som skulle ha gett mycket förmånliga villkor för en mycket liten grupp
studenter. Vi avvisar det särskilda vuxenstudiestödet för Yrkesteknisk
högskola och stipendiet för komvuxbasår. I stället väljer vi att slå vakt
om barntillägget i SVUX/SVUXA, CSN-kortet och det som vi behand-
lar här i dag - den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan.
Vi anser att det är att sända ut helt fel signaler vid helt fel tidpunkt
om man genomför förändringar av undervisningstiden i ett skede när
gymnasiereformen just håller på att fullföljas. Det pågår ett intensivt
arbete ute i kommunerna med att utforma nationella program och byg-
ga ut kapaciteten och valmöjligheterna för att alla elever skall kunna
göra meningsfulla val.
I det sammanhanget är de lokala tilläggen, som utpekas som ett
sparmål, viktiga för att profilera den egna gymnasieskolan. Tiden för
ämnesanknuten praktik, vilket är ett annat besparingsområde, behöver
snarare utvecklas än skäras ner, och det gäller också den arbetsform
som specialarbetena står för.
Den självständiga arbetsformen har vi alldeles för litet av i gymna-
sieskolan med tanke på att den är ett bra sätt att förbereda sig både för
högre studier och för arbetslivet som det är konstruerat i dag. Eftersom
eleverna är ovana vid det arbetssättet, är lärarhandledningen en förut-
sättning för att det skall fungera över huvud taget. Inte minst svaga
elever är beroende av handledning för att kunna fullfölja sina special-
arbeten.
Att undervisningstiden minskar medför troligen också att antalet
övertaliga lärare blir fler. Det är inte en särskilt positiv utveckling med
tanke på situationen på arbetsmarknaden.
Herr talman! Det finns alltså många skäl som talar för att avfärda
minskningen av den minsta garanterade undervisniningstiden för gym-
nasiet och bifalla reservation 1, som bl.a. bygger på en motion från oss
kristdemokrater.
Anf. 82 AGNETA LUNDBERG (s)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets hemställan
i betänkande UbU9 i dess helhet och avslag på reservationerna.
Vad gäller ändringar av timplanen för gymnasieskolan anför rege-
ringen att det statsfinansiella läget kräver att statliga besparingar görs
också när det gäller gymnasieskolan. Enligt regeringens mening måste
statliga besparingar på skolområdet på grund av det kommunala ut-
jämningsbidragets konstruktion innebära förändringar i den statliga
regleringen av skolan. För gymnasieskolans del föreslår regeringen att
den minsta garanterade undervisningstiden för samtliga nationella pro-
gram skall minska med 30 timmar. 20 timmar avser minskad tid för
lokalt tillägg för ämnesanknuten praktik, och 10 timmar avser minskad
tid för lärarhandledning för specialarbete.
Den nya timplanen skall enligt regeringens förslag införas fr.o.m.
den 1 juli 1995 och gälla de elever som börjar höstterminen 1995.
Besparingarna skall vara 62 miljoner kronor för budgetåret 1995/96, 82
miljoner budgetåret 1997 och 125 miljoner budgetåret 1997/98.
Ulf Melin sade att besparingarna har gått ljudlöst förbi. Det kanske
beror på att man inom gymnasieskolan förstår att man också måste vara
med när det gäller besparingar och att den föreslagna besparingen är
överkomlig.
Utskottet anser att det är befogat att statliga besparingskrav på sko-
lans område åtföljs av sådana förändringar i den statliga regleringen
som möjliggör besparingar. De regelförändringar som regeringen där-
för föreslagit kan utskottet ställa sig bakom. Samtidigt vill utskottet
Prot. 1994/95:77
22 mars
Vissa gymnasieskol-
frågor
63
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
framhålla att timplanerna för gymnasieskolan i skollagen reglerar den |
om mer undervisningstid skall läggas ut. Jag erkänner gärna att jag inte
|
Vissa gymnasieskol- |
tror att speciellt många kommuner lägger ut ytterligare tid, men möjlig- Herr talman! Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har enligt 5 Den Rh-anpassade utbildningen omfattar som nämnts enbart de na- Enligt regeringens uppfattning vore det olyckligt att i den lilla Mot denna bakgrund föreslår regeringen att bestämmelserna i 5 kap. Av förarbetena till bestämmelsen, prop. 1990/91:85 s. 180, framgår Utskottet konstaterar att den Rh-anpassade gymnasieutbildningen är Utskottet erinrar om bestämmelserna i 10 kap. gymnasieförordning- Tack, herr talman! |
64
Anf. 83 ULF MELIN (m) replik
Herr talman! Jag skulle vilja ställa två frågor till Agneta Lundberg.
Agneta Lundberg inleder med att säga att man gör besparingar på
grund av det statsfmansiella läget. Det kan jag ha förståelse för. Men
hur fungerar det rent logiskt när samma regering samtidigt lägger 3
miljarder på det s.k. NT-arvode som Inger Davidson nämnde och 15
miljoner på stipendier till komvuxstuderande? Det är pengar som vi
inte har anslagit tidigare. Jag skulle vilja få utrett hur detta går ihop.
Den andra frågan gäller den minskade undervisningstiden. Vi är
överens om att kommunerna sannolikt inte kommer att ligga över den
nivå som timplanen stipulerar. Sänder man rätt signal till elever och
skolor genom att minska undervisningstiden i gymnasieskolan när vår
omvärld gör tvärtom? I stället för att minska undervisningstiden ökar
man den.
Anf. 84 AGNETA LUNDBERG (s) replik
Herr talman! Ulf Melin talar om den satsning som görs på komvux
och NT-utbildningen. Som jag ser det handlar det om två skilda saker.
Den ena handlar om ungdomsskolan. Den andra handlar om arbets-
marknadspolitiska åtgärder för att vi skall få ytterligare utbildad perso-
nal inom NT-området.
Ulf Melin talade om signalen att minska undervisningstiden. Det är
klart att det vore bra om vi kunde göra mera, men i en avvägning mel-
lan att göra andra besparingar har vi valt att minska på den här tiden.
Anf. 85 ULF MELIN (m)jeplik
Herr talman! Det är inte riktigt så enkelt att man kan säga att det
handlar om två vitt skilda saker. Det som vi diskuterar i dag gäller
anslag till en del av gymnasieskolan. Men vårt utskott och även Ut-
bildningsdepartementet behandlar trots allt det totala anslaget på ut-
bildningsområdet.
Jag har förståelse för att man säger att besparingar måste göras av
statsfmansiella skäl. Men det är ganska förvånande att man samtidigt
skapar en ”gräddfil” för vissa människor på högskolan - genom ett NT-
arvode som omfattar 3 miljarder kronor - och för vissa komvuxstude-
rande, inte alla. Jag tror att det är oerhört svårt att förklara detta för
andra människor.
Anf. 86 AGNETA LUNDBERG (s) replik
Herr talman! Jag tror inte att det är svårt för människor att förstå
detta. Det ena handlar ju om en satsning på ungdomsskolan. Det andra
handlar om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är indirekt en bespa-
ring. Man minskar statens utgifter för arbetslöshet. Man utbildar ytter-
ligare personer inom angelägna områden och minskar samtidigt arbets-
lösheten.
Tack!
Prot. 1994/95:77
22 mars
Vissa gymnasieskol-
frågor
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Anf. 87 ANDREAS CARLGREN (c) replik Herr talman! Kraven på utbildning kommer att öka för våra ungdo- |
mar. Kraven ökar i andra länder. Våra ungdomar kommer att konkurre-
|
Vissa gymnasieskol- |
ra om jobb som kräver mer utbildning, inte mindre utbildning. Vi vet När det gäller de Rh-anpassade gymnasieutbildningarna redogör Anf. 88 AGNETA LUNDBERG (s) replik Herr talman! När det gäller gymnasietiden är det viktigt att komma Andreas Carlgren sade att jag redogjorde för regeringens uppfatt- Anf. 89 ANDREAS CARLGREN (c) replik Herr talman! Det senaste är precis det som jag beklagar. Jag hoppas Men jag skall gå tillbaka till frågan om det är rätt besked till Ut- Jag kan förstå att Agneta Lundberg inte vill göra det. Det är natur- Anf. 90 AGNETA LUNDBERG (s) replik Herr talman! Jag är inte alls rädd när det gäller den signal som vi |
|
66 |
fråga om livslångt lärande. Det är inte bara i gymnasieskolan som man |
utbildar sig. Jag tror att det är minst lika viktigt att man poängterar det
livslånga lärandet. Tiden är ju, som jag sade, inte det allena saliggöran-
de. Det handlar också om att få kvalitet på undervisningen.
Anf. 91 INGER DAVIDSON (kds)
Herr talman! När det handlar om det sparbeting som staten har och
som vi på ett eller annat sätt måste uppfylla upprepar företrädare för
regeringen hela tiden, som ett mantra, att alla måste vara med och spa-
ra. Därför har man genomfört den här besparingsåtgärden. I och med
det skall diskussionen tystna.
Jag tycker att man gör det för enkelt för sig. Det handlar faktiskt om
att våga göra prioriteringar också när man skall spara. På utbildnings-
området gör jag bedömningen att prioriteringarna är helt felaktiga. Man
gör stora satsningar som kostar miljarder kronor som bara går till en
liten grupp elever medan man väljer att minska den garanterade under-
visningstiden på gymnasiet för tusentals elever. De kommer därmed att
minska sin konkurrenskraft gentemot ungdomar från andra länder.
Jag utgår från att detta beslut måste ha föregåtts av en priorite-
ringsdiskussion i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Det vore
intressant att få reda på orsakerna till att man gjorde den prioritering
som man gjorde.
Anf. 92 AGNETA LUNDBERG (s)
Herr talman! Vi kräver inte och vill inte heller att det skall vara nå-
gon tystnad sedan vi har lagt fram förslagen. Man skall självklart disku-
tera och fundera om det är rätt och riktigt. Det har vi naturligtvis gjort
innan vi har lagt fram förslagen. Vi har då sagt att alla måste vara med
och spara på något sätt. Vi har gjort den bedömningen att gymnasiesko-
lan får göra en besparing, och vi har skyddat grundskolan och satsat på
komvux. Det är inte ett hugskott, utan det är någonting som vi har dis-
kuterat väldigt mycket och känt varit riktigt.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Prot. 1994/95:77
22 mars
Vissa gymnasieskol-
frågor
Föredrogs
Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU15
Vattenrätt m.m. (prop. 1994/95:135)
Anf. 93 KNUT BILLING (m)
Herr talman! I bostadsutskottets betänkande nr 15 behandlas er-
sättningsbestämmelser i vattenlagen. Vi moderater har yrkat avslag på
propositionen, vilket vi har utvecklat i en reservation.
När man nu gör som i detta förslag, dvs. ändrar redan gällande
lagstiftning, måste man iaktta en viss försiktighet. Man måste beakta
den enskildes rättssäkerhet. En kraftverksägare som har en lagakraft-
Vattenrätt m.m.
67
Prot. 1994/95:77
22 mars
Vattenrätt m.m.
vunnen dom och fått tillstånd till ett vattenföretag måste kunna lita på
att de förutsättningar som givits genom lag och dom blir bestående. Det
här är viktigt, både för ekonomisk och teknisk planering. Även andra
än företagaren själv har intresse av att så sker. Det gäller i synnerhet
olika kreditgivare till företagaren.
Regeringens proposition genombryter den här principen, och vi
menar att det är fel. Det är självklart att en företagare i förväg skall
kunna bedöma de rättsliga konsekvenserna av sitt handlande.
Mot denna bakgrund, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 94 BRITTA SUNDIN (s)
Herr talman! Ett tillstånd till ett vattenföretag som har lämnats med
stöd av vattenlagen kan omprövas. Även tillstånd enligt äldre lagstift-
ning kan omprövas, men ersättningsreglerna när det gäller skadeföre-
byggande eller skadekompenserande åtgärder är olika för äldre och
nyare tillstånd. Det är detta som regeringen vill rätta till med den här
propositionen.
För skadeförebyggande åtgärder, som t.ex. erosionsskydd, spegel-
dammar eller fisktrappor, och för skadekompenserande åtgärder, som
t.ex. fiskodling eller utsättning av fisk, utgår ingen ersättning enligt
vattenlagen. Däremot utgår ersättning enligt den äldre lagstiftningen.
Förslaget innebär att även de som har fått tillstånd enligt äldre lagstift-
ning skall få betalningsansvaret för sådana åtgärder.
Hänsyn till miljön har fått en allt större betydelse för de regelverk
som styr samhällslivet. Det är viktigt för oss alla att miljöförbättringar
sker. Så långt det är möjligt bör också varje verksamhet bära de kost-
nader som kan hänföras till verksamheten. Det gäller också miljökost-
nader.
För att en omprövning över huvud taget skall ske, måste det finnas
ett uttalat allmänt intresse. Omprövningen får inte heller innebära att
förutsättningarna för företaget ändras. Villkoren får heller inte medföra
kostnader som står i missförhållande till de fördelar som kan finnas ur
allmän synpunkt. Så står det i lagen.
Att förändra villkoren för ett kraftföretag är alltså omgärdat med
stränga bestämmelser. Jag tycker att det är alldeles självklart att den
som förorsakar skada på miljön eller kostnader för att förebygga skador
också skall ha ansvaret för de kostnaderna, i det här fallet vattenföreta-
gen. Det här är också helt i linje med EU:s miljörättsregler. Kraftföre-
tagen, som är mycket vinstgivande, särskilt de äldre, har säkert eko-
nomiska möjligheter att ta över kostnadsansvaret.
I det här betänkandet behandlas också ett antal motioner om damm-
säkerhet och översvämningar. För närvarande arbetar Dammsäker-
hetsutredningen med dessa frågor, och den förväntas snart komma med
ett ställningstagande. I avvaktan på det har ett enigt utskott avstyrkt de
motionerna.
Några motioner om vattenlagen och miljön har fått samma behand-
ling, dvs. avstyrkan, med hänvisning till Miljöbalksutredningen, som
behandlar frågan om vattenlagen skall inarbetas i miljöbalken.
68
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i bostadsutskottets be-
tänkande nr 15 och avslag på den moderata reservationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95 :AU12
Arbetslivspolitik (prop. 1994/95:100 delvis)
Anf. 95 ELVING ANDERSSON (c)
Herr talman! Vi har, som vi alla vet, en mycket bekymmersam ar-
betslöshetssituation, med en för svenska förhållanden unikt hög arbets-
löshet.
Arbetslösheten är dock inte jämnt fördelad. Vissa grupper är vä-
sentligt hårdare drabbade än andra. Hit hör utan tvekan de människor
som har någon form av handikapp. Bland dessa är arbetslösheten vä-
sentligt högre än bland genomsnittet.
Många gånger kan ganska enkla anpassningsåtgärder på arbetsplat-
sen medverka till att människor med t.ex. olika funktionsnedsättningar
kan sköta ett arbete. Inte minst den nya tekniken och den snabba tek-
nikutvecklingen skapar nya förutsättningar för handikappade att kom-
ma in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Information och anpassningar av arbetsmiljön för personer med
funktionshinder är en uppgift som åvilar en rad myndigheter. AMS har
bl.a. omfattande informationsmaterial om olika stöd, bl.a. bidrag till
arbetstekniska hjälpmedel och anpassning av arbetsmiljön.
I det betänkande som vi nu diskuterar, AU 12, är det framför allt på
två punkter som jag är mycket kritisk till utskottsmajoritetens förslag.
Det gäller dels neddragningarna för Samhall, dels sänkningen av taket
för lönebidragen.
Samhall driver en mycket bra verksamhet, som ger meningsfulla ar-
beten åt många människor som annars skulle stå utanför den ordinarie
arbetsmarknaden. Effektivisering av verksamheten sker kontinuerligt,
och trots den rådande arbetsmarknadssituationen ökar antalet arbetsta-
gare som går från anställning i Samhall till arbete på den ordinarie
arbetsmarknaden. Man har alltså lyckats med utslussningsarbetet. Detta
är ett mycket gott betyg på Samhalls verksamhet.
Att nu minska anslagen till Samhall är inte samhällsekonomiskt
motiverat. Tvärtom är en sådan åtgärd klart kontraproduktiv. Självklart
skall vi ha ett tryck på Samhall att fortsätta att rationalisera verksamhe-
ten och öka produktiviteten. Det måste alla verksamheter kontinuerligt
utsättas för. Men det ekonomiska utrymme som uppstår genom ökad
produktivitet och bättre effektivitet bör inte, enligt Centerns förmenan-
de, dras in till statskassan utan i stället användas för att bereda fler
människor jobb inom Samhall. Det är en samhällsekonomiskt klok
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
69
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
politik. Från Centerns sida vill vi dessutom tillföra ytterligare 300 mil- |
inom den sektorn.
|
A rbetslivspolitik |
Utskottsmajoriteten ställer sig också bakom - vilket jag beklagar - Resultatet kommer därför att bli - jag har redan fått flera signaler Herr talman! Det finns ytterligare saker i detta betänkande som kan Jag står naturligtvis bakom samtliga de reservationer till utskottets Anf. 96 OLA STRÖM (fp) Herr talman! Det som är kärnan i svensk arbetsmarknadspolitik är Vi talar i dag om massarbetslöshet, och därför är det svårt att hitta Därför anser vi i Folkpartiet att den del av arbetsmarknadspolitiken |
|
70 |
favorisera funktionshindrade gentemot andra grupper på arbetsmarkna- |
den, utan om att ge funktionshindrade en rimlig chans till en menings-
full sysselsättning och ett mer värdigt liv. Vi har lång väg att gå. Men
det förutsätter att vi fortsätter att arbeta med visionen om ett samhälle
där alla oavsett förutsättningar ges samma chans. Väljer riksdagen i dag
att följa utskottsmajoriteten innebär det ett litet steg tillbaka.
Utskottsmajoriteten säger ungefär så här: Det måste sparas på alla
områden. Vi kan inte tillåta oss högre utgifter i det nuvarande statsfi-
nansiella läget, och vi satsar trots allt ändå rätt mycket pengar på de
arbetshandikappade. Enligt vår uppfattning håller inte detta resone-
mang i alla delar.
För det första innebär politik att prioritera. Att säga att vissa insat-
ser är viktigare än andra är faktiskt både politikens uppgift och skyl-
dighet. Det är därför vi i Folkpartiet väljer att lägga 500 miljoner kro-
nor mer än utskottsmajoriteten på insatser för funktionshindrade på
arbetsmarknaden. Det är inte 500 miljoner som vi sprätter i väg - det är
500 miljoner som är fullt ut finansierade i vårt budgetalternativ. Det är
t.ex. en tiondel av vad RAS kostade. Det handlar som sagt om att pri-
oritera.
För det andra kan man med fog påstå att det i stället blir en eko-
nomisk vinst för samhället att göra de satsningar på lönebidrag och på
Samhall som vi i Folkpartiet förordar tillsammans med andra. I själva
verket innebär en extra satsning mer en omprioritering än en extra
utgift. Resurser som i dag bekostar uppehället för funktionshindrade i
passiva åtgärder växlas till resurser för offensiva, aktiva åtgärder och
leder till ökad sysselsättning inom Samhall och ökad sysselsättning på
den reguljära arbetsmarknaden genom att vi avstår från att försämra
villkoren för lönebidrag. Det är det som brukar kallas aktiv arbets-
marknadspolitik. Det är det som brukar kallas att hävda arbetslinjen.
Detta måste omfatta även de arbetshandikappade, anser vi.
Herr talman! Kunskap sitter i knoppen mer än i kroppen. Det finns
egentligen ingen ursäkt för att fysiskt funktionshindrade inte har
kommit ut på den reguljära arbetsmarknaden i större utsträckning än
vad som i dag är fallet. Den drastiska teknikutveckling som arbetslivet
genomgår i dag borde öka de fysiskt funktionshindrades möjligheter att
få jobb, dels därför att teknikstödet för funktionshindrade i dag är så
avancerat att handikappet i de allra flesta fall kan reduceras till ett
minimum, dels därför att den moderna arbetsmarknaden värderar kun-
skap alltmer och fysisk förmåga allt mindre.
Hur funktionshindrad en människa är beror mer på miljön hon vis-
tas i än på hennes handikapp i sig. Det är alltså fullt möjligt att väsent-
ligt reducera handikappets betydelse i arbetslivet om ambitionen finns.
Där har vi i politiken en stor uppgift, inte bara att informera utan också
att skapa opinion mot de fördomar som alltjämt finns i arbetslivet och
bland arbetsgivarna.
Det finns flera skäl att vara kritisk mot utskottsmajoritetens förslag
att sänka nivån på lönebidragen. Det finns risk att många funktions-
hindrade som i dag har meningsfull sysselsättning i bl.a. föreningslivet
kommer att förlora sina jobb.
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
71
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Men vi är också kritiska av principiella skäl. De principer vi i dag |
första hand från personens handikapp. Ändå vet vi att graden av handi-
|
Arbetslivspolitik |
kapp i högre grad är beroende av de arbetsuppgifter den funktionshind- Handläggarna i lönebidragsärenden är väl införstådda med att så är När utskottsmajoriteten nu vill gå in och detaljreglera detta förfa- Vi kan alltså konstatera att funktionshindrade över lag har det be- Herr talman! Det finns stora mänskliga och ekonomiska vinster för Jag står bakom de reservationer som Folkpartiet har avgivit i utskot- Anf. 97 INGRID BURMAN (v) Herr talman! Antalet förtidspensionärer har ökat kraftigt. De utgör i Under 1993 förtidspensionerades 62 500 personer. Lägg därtill Varje år skadas alltså ett stort antal människor i arbetslivet. I dag Grunden för att vi skall sluta producera förtidspensionärer och |
|
72 |
och aktiv rehabilitering för dem som har skadats i arbetet. |
Vänsterpartiet har motionerat om en obligatorisk företagshälsovård
som ett instrument för att förebygga arbetsskador. Socialdemokraterna
lade så sent som förra året fram en nästan identisk partimotion där man
med kraft argumenterade för behovet av en obligatorisk företagshälso-
vård.
Nu avvisar samma socialdemokrati vår motion och säger att det un-
der senare år har uppnåtts så positiva resultat i arbetsmiljöarbetet och
att utskottet under senare år har intagit ståndpunkten att man borde
avvakta möjligheterna att få till stånd en avtalsreglering av företagshäl-
sovården och dess verksamhet. Det är den ståndpunkt som den tidigare
majoriteten, den borgerliga majoriteten, i utskottet intagit och som
socialdemokraterna år efter år i oppositionsställning motionerat emot.
Min fråga till socialdemokraterna blir därför: Vad har hänt som har
fått er att ändra uppfattning? Eller var er oppositionspolitik bara ett
spel för gallerierna?
I dag finns 90 000 arbetshandikappade i åtgärder eller i arbetslös-
het. Handikapputredningen visade att arbetslösheten bland grupper med
omfattande funktionshinder var så hög som 60-65 %. Många unga går
direkt från skola till förtidspension och får aldrig en möjlighet att
komma ut i samhället.
Människor med funktionsnedsättning utestängs alltså från arbetsli-
vet. I det läget föreslår utskottets majoritet ytterligare besparingar som
drabbar de arbetshandikappade och ökar utslagningen ur arbetslivet.
Man sänker nivåerna på lönebidraget, vilket kommer att få till konsek-
vens att ideella organisationer, dvs. folkrörelser, idrottsrörelser, m.fl.,
kommer att få svårt att behålla dem som i dag är anställda med löne-
bidrag. Dessa organisationer har ingen ekonomisk buffert som skulle
göra det möjligt för dem att bära ytterligare lönekostnader.
Utskottets förslag kommer alltså direkt att minska de arbetshandi-
kappades arbetsmarknad och innebär i sin förlängning att de slussas
över från lönearbete till förtidspension. Redan i dag omförhandlas
lönebidragen varje år och individuellt, i akt och mening att minska
andelen bidrag där det är möjligt. Det här är en bra princip. På så sätt
undviks uppsägningar av arbetshandikappade, samtidigt som det sätter
press på de arbetsgivare som har ekonomisk möjlighet att minska bi-
dragsdelen.
Att införa en generell begränsning, sänka taket, innebär att man slår
blint, och det innebär att arbetsmarknaden för de arbetshandikappade
minskas. I en budget som prioriterar sysselsättningsfrågorna framstår
förslaget som lätt absurt.
I stället behövs fler lönebidragsplatser, så att förtidspensionering
inte blir ett försörj ningsalternativ och så att de arbetshandikappade ges
en reell möjlighet att finnas på den svenska arbetsmarknaden.
Utskottet föreslår också besparingar på den yrkesinriktade rehabili-
teringen, den rehabilitering som skall leda människor tillbaka till ar-
betslivet när de har en arbetsskada eller har varit långtidssjukskrivna.
Det måste stå klart för alla att alternativet till rehabilitering ofta är
passivt bidragsberoende inom socialförsäkringssystemet eller inom a-
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
73
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
74
kassan eller förtidspensionering, med allt vad det innebär av risk för
social utslagning och marginalisering.
Att så kraftigt minska på resurserna till AMI samtidigt som 50 000
årligen slås ut ur arbetslivet är för Vänsterpartiet obegripligt. Även i
tider med ett besvärligt statsfinansiellt läge måste yrkesinriktad reha-
bilitering vara en prioriterad uppgift, så att människor kan stanna kvar i
arbetslivet.
Vänsterpartiet kan inte heller acceptera förslaget att sänka utbild-
ningsbidraget för inskrivna vid AMI. På sikt måste arbetsgivarna ta ett
större ansvar för en aktiv rehabilitering. Det går inte att fortsätta med
ett arbetsliv som slår ut människor och där arbetsgivarna överlåter
ansvaret för detta till samhället och till de enskilda individerna. I det
betänkande som vi nu behandlar finns inga förslag som leder i den
riktningen. Vänsterpartiet har därför motionerat om att regeringen skall
återkomma med förslag till konkreta lösningar och med offensiva för-
slag inom arbetslivsområdet, där arbetsmiljöfrågorna och rehabilite-
ringen är en viktig del.
Utskottets majoritet föreslår också minskade anslag till Samhall.
Även det drabbar de arbetshandikappades möjlighet att få arbete. Sam-
hall har visat att det arbete man utför är lönsamt, både mänskligt och
ekonomiskt. T.ex. skulle 1 500 nya platser ge en samhällsekonomisk
vinst på 90 miljoner, detta i form av minskade bidrag och ökade skat-
teintäkter. Det är alltså både mänskligt och samhällsekonomiskt lön-
samt att satsa på jobb för arbetshandikappade. Samhall har lyckats väl
både med att bredda sin verksamhet och med att leda arbetshandikap-
pade från anställning i Samhall över till en annan arbetsmarknad. Sam-
hall är en stor och viktig del av arbetshandikappades arbetsmarknad.
Ett besparingskrav av den storlek som utskottet föreslår är ytterligare
ett slag mot de handikappade.
För många funktionshindrade är rätten och möjligheten till ett ar-
betsbiträde en förutsättning för att kunna finnas på arbetsmarknaden.
T.ex. synskadade och döva har ofta stora behov av arbetsbiträdeshjälp
vid bl.a. informationsinhämtning. Menar vi allvar med att alla skall ha
rätt och möjlighet till arbete måste vi också skapa möjligheterna. Då
måste reglerna för arbetsbiträden ändras så att bidrag kan lämnas även
till handikappade som har anställning med lönebidrag och bidragsnivå-
erna ses över.
Handikapputredningen har i sitt kartläggningsbetänkande visat på
vad många av oss redan känt till, nämligen att funktionshindrade i sitt
dagliga liv utsätts för begränsningar på många områden, bl.a. arbets-
livsområdet. Utredningen föreslog bl.a. en lag om arbetslivets tillgäng-
lighet för människor med funktionshinder. I Vänsterpartiet tycker vi att
det nu är dags att stifta den lagen. Förslaget finns, utredningen är gjord.
Slutligen, herr talman, kan jag konstatera att utskottet i sitt betän-
kande säger att det är ytterst angeläget att funktionshindrade männi-
skors delaktighet i samhället och deras möjlighet att aktivt delta i ar-
betslivet förbättras. Men samtidigt som man säger det föreslår man nu
begränsningar i lönebidragsnivån, man vill minska anslagen till Sam-
hall och man vill minska anslagen till den yrkesinriktade rehabilitering-
en, dvs. man föreslår besparingar som går ut över de arbetshandikappa-
de och deras rätt till arbete.
I Vänsterpartiet är vi inte bara besvikna. Vi känner också en stor
vrede över ett samhälle som så cyniskt gör besparingar som går ut över
de svagaste på arbetsmarknaden och rycker undan förutsättningarna för
att de skall kunna finnas kvar i arbetslivet i stället för att pytsas över till
bidragssystemen.
Herr talman! Vänsterpartiet har väckt en rad motioner inom områ-
det och reserverat sig till förmån för samtliga. Vi avser att fortsätta
driva de här frågorna, men för att spara kammarens tid nöjer jag mig
här med att yrka bifall till reservationerna nr 2, 8, 12 och 16.
Anf. 98 DAN ERICSSON (kds)
Herr talman! Jag har satt upp mig på talarlistan med anledning av
en fyrpartimotion av Sten Svensson m.fl. Det är alltså Moderaterna,
Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna som har motionerat i en
fråga av principiell karaktär. Det handlar om att en satsning på ytterli-
gare platser inom Samhall samhällsekonomiskt skulle spara pengar i
statsbudgeten. Enligt motionen, där vi pekar på möjligheten att skapa
1 500 nya arbeten inom Samhall, skulle det här innebära en besparing
inom a-kassa och sjukersättning och en samhällsekonomisk vinst på
60 000 kr per jobb.
Utskottet skriver med anledning av motionen att utskottet inte är
övertygat om att förslaget i motionen innebär den besparing som mo-
tionärerna påstår men att regeringen bör studera frågan och ta de initia-
tiv som är erforderliga.
Det här visar på problemet med att hantera den här typen av frågor,
dvs. sådana som egentligen berör flera utskott. Man kan kanske ha en
till synes positiv uppfattning om resonemanget i motionen, men sedan
avstyrks motionen ändå på grund av att det handlar om att tillskjuta
medel från ett konto, medan utskottet inte har kontroll över medlen som
kommer från ett annat konto.
Det hade varit bra om utskottet i stället hade velat titta närmare på
förslaget och kanske i försöksform eller på annat sätt hade gett den här
utmaningen till Samhall för att visa på att detta är möjligt. Det är ju
också från Samhall som de här uppgifterna kommer.
Motionen avstyrks av utskottet med motivet att det handlar om yt-
terligare en statsutgift. Men så är inte fallet i det principiella resone-
manget. Problemet är att utskottet inte har att hantera alla de konton
som behandlas i motionen. Det hade varit värdefullt om det här reso-
nemanget på något sätt hade kunnat prövas. Det är ju så på flera områ-
den, att en satsning på att ge människor jobb skulle kunna spara pengar
på ett annat konto.
Nu kommer vi inte längre här i resonemanget med utskottsmajorite-
ten, men jag vill ändå, herr talman, yrka bifall till reservation nr 4.
Anf. 99 SONJA FRANSSON (s)
Herr talman! I tider av hög arbetslöshet vore det önskvärt med god
ekonomi och starka statsfinanser. Tyvärr ser verkligheten annorlunda
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
75
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
76
ut. Statsskulden är nu i sig ett så stort problem att vi måste vara mycket
varsamma med utgifter inom alla områden, även inom högprioriterade
områden såsom arbetslivsområdet.
I budgetförslaget för 1995/96 förordar utskottet att ca 19 miljarder
kronor anslås för att främja sysselsättningen för arbetshandikappade.
Detta är en mycket stor summa. Det är t.ex. mer än hela statsbidraget
till gymnasieskolan. Av det Ola Ström sade lät det som om utskottsma-
joriteten inte satsar något, men vi satsar alltså 19 miljarder för att hävda
arbetslinjen.
Åtgärder för att främja sysselsättningen för arbetshandikappade ser
vi alltså som något mycket viktigt, som måste få stora resurser även i
ekonomiskt kärva tider. Dessa resurser måste användas på ett så effek-
tivt sätt som möjligt och styras till dem som behöver stödet allra mest.
Genom en genomtänkt prövning av alla utgifter är det som vi ser det
möjligt att åstadkomma nödvändiga besparingar utan att de mest utsatta
grupperna drabbas.
Som exempel vill jag ta vårt förslag till besparingar inom löne-
bidragen. Jag vet av egen erfarenhet att statliga myndigheter och verk
har anställda med 100 % lönebidrag, trots att funktionshindret minskar
den enskildes arbetsförmåga till kanske bara 20 % i den faktiska ar-
betssituationen. Detta är en kvarleva sedan tiden före 1991, då refor-
men om flexibla lönebidrag infördes. Dessförinnan blev de funktions-
hindrade under beteckningen ”arkivarbetare” hänvisade till statliga
myndigheter och organisationer som extra, gratis arbetskraft. Det är
självklart att varje arbetsgivare vill behålla en sådan förmån.
Därför har det varit mycket svårt för arbetsförmedlarna att åstad-
komma en omprövning av lönebidragsnivåerna.
I dag har vi högre krav än tidigare på att den enskilda personens
förmåga, kunskaper och intressen tas till vara. Strävan är att var och en
så långt möjligt skall ingå i arbetsgemenskapen och ha lön för det man
faktiskt utför. Lönebidragets syfte är att ge arbetsgivaren kompensation
enbart för den minskning av arbetsförmågan som orsakas av funk-
tionshindret.
Modern ny teknik, t.ex. informationsteknik har revolutionerat möj-
ligheten att kompensera för funktionshinder i arbetet. Låt mig visa vad
jag menar genom att berätta om en grabb i 20-årsåldern som jag har
mött i mitt arbete med unga handikappade.
Han är mycket gravt rörelsehindrad och kan bara kontrollera rörel-
serna i ena handen. Dessutom har han inte förmåga att tala så att han
kan bli förstådd. Denne grabb skulle för några år sedan inte ha kunnat
klara ett skrivarbete, inte ens med hundraprocentigt lönebidrag. I dag
behärskar han sin dator men är inte intresserad av kontorsarbete utan
vill ut och jobba i skog och mark. Just nu prövar han en vedklyvnings-
maskin som styrs via en dator. Dessutom håller man på att ta fram en
datalösning som gör att han skall kunna kommunicera med sina arbets-
kamrater.
Detta visar hur vi i framtiden genom ökade satsningar på tekniska
hjälpmedel kan öka arbetsförmågan och därmed reducera lönebidrags-
nivåerna.
Herr talman! Den besparing som utskottet nu föreslår genom ändra-
de regler för lönebidragen innebär framför allt att intentionerna bakom
1991 års reform äntligen genomförs. Undantagsregler gör att gravt
funktionshindrade med behov av lönebidrag på över 80 % inte kommer
att beröras av förändringarna.
Herr Talman! Samhall är en av landets största företagargrupper med
28 500 arbetshandikappade anställda 1994.1 flera motioner föreslås att
Samhall byggs ut ännu mera. Det är dock enligt utskottets mening ing-
en rimlig långsiktig lösning att samla praktiskt taget alla med funk-
tionshinder i Samhall. Detta innebär ju ytterligare ett steg mot ett seg-
regerat samhälle. I stället skall de platser som nu finns inom Samhall
användas flexibelt och under en kortare tid för att möjliggöra en ut-
slussning på den öppna arbetsmarknaden på det sätt som nu mer aktivt
börjat ske.
Det bör betonas att de högre effektivitetskrav som Samhall genom
besparingsförslagen nu åläggs inte får leda till ökade krav på arbets-
handikappade. Det handlar i stället om en effektivisering av affärsverk-
samheten i en uppåtgående konjunktur och om minskade kostnader för
administrationen.
Även efter besparingarna kommer Samhall att få 100 % i lönesub-
ventioner. Med denna kraftiga subventionering skall Samhall kunna
klara att ta emot de prioriterade grupperna i minst samma omfattning
som tidigare.
Det kan noteras att på den öppna arbetsmarknaden får arbetsgivare
som anställer personer i dessa grupper sällan mer än 80 % i lönebidrag.
I dagens arbetsmarknadsläge anser vi därför att Samhall bör koncentre-
ra sin rekrytering på personer med svårare handikapp.
Herr talman! Slutligen vill jag framhålla att den bästa långsiktiga
åtgärden för att skapa förutsättningar för att hjälpa arbetshandikappade
till ett meningsfullt arbete är att vi för en politik för ekonomisk åter-
hämtning och generellt lägre arbetslöshet. Det är också viktigt att i
rådande konjunkturuppgång få in fler handikappade på den öppna
arbetsmarknaden.
Jag vill i detta sammanhang påminna om att regeringen avser att
tillsätta en utredning med uppgift att se över vilka hinder som möter
funktionshindrade i arbetslivet och att föreslå lämpliga åtgärder för att
reducera dessa hinder, så att funktionshindrade människors delaktighet
i samhället och möjligheter att aktivt delta i arbetslivet förbättras.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till hemställan i betän-
kandet i dess helhet.
Anf. 100 OLA STRÖM (fp) replik
Herr talman! Problemet är inte att riksdagen eller utskottsmajorite-
ten i sig satsar litet pengar, för visst är den satsning som görs stor.
Problemet är i stället att även den utökade satsning som bl.a. vi i Folk-
partiet står bakom är otillräcklig. All statistik - ja, allting - talar för att
de insatser som görs i arbetsmarknadspolitiken för att ge funktionshind-
rade möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden är helt otillräckliga.
Det gäller speciellt om man för en gångs skull har en helhetssyn på
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
detta och ser till vad detta kostar ekonomiskt och i mänskligt lidande på |
gar över men som ändå måste finnas med i tankebanorna i diskussionen
|
Arbetslivspolitik |
om det satsas mycket eller litet pengar. Även den satsning som vi föreslår på dessa två områden - det gäller Sonja Fransson tar upp frågan om ytterligare en utredning. En ut- Anf. 101 SONJA FRANSSON (s) replik Herr talman! Ola Ström nämner de extra 500 miljoner som Folk- Nu har vi en konjunkturuppgång. Det gäller därför att framför allt Vidare tar Ola Ström upp frågan om en utredning. Vad man skall Anf. 102 OLA STRÖM (fp) replik Herr talman! Jag har absolut inget att invända mot att det på grund Det kan dock vara viktigt att påminna om att vad vi gör inte är en Vi tycker att det är litet ledsamt att utskottsmajoriteten inte tillräck- Vi är inte emot de flexibla lönebidragen. Det är bara det att de som |
|
78 |
och med att det handlar både om den enskildes handikapp och om de |
arbetsuppgifter och det teknikstöd som finns på den funktionshindrades
arbetsplats. Därför blir det mycket bakvänt om vi i riksdagen är för
detaljerade i våra direktiv till enskilda handläggare. De klarar mycket
väl av att själva tillämpa de flexibla lönebidragen. Därför skall deras
handlingsmöjligheter inte inskränkas.
Anf. 103 SONJA FRANSSON (s) replik
Herr talman! Ola Ström tar upp frågan om flexibla lönebidrag. Jag
tycker att det är viktigt att påpeka att arbetsförmedlarna verkligen har
kämpat och försökt att genom vanliga förhandlingar få ned löne-
bidragsnivåerna. Men det är oerhört kärvt.
Jag vill snarare säga att genom att det sätts ett tak på 80 % får de
hjälp med att förhandla ned lönebidragen. Tidigare var det oerhört
svårt, därför att det har varit en policy att det inom statliga verk skall
vara 100 %. Då blir det svårt att få ned siffran.
Jag är medveten om att många har duktiga funktionshindrade an-
ställda på 100 %, och jag är säker på att de gärna betalar mera om de
blir tvingade. Men de har inte känt sig tvingade på det sätt som man nu
blir.
Anf. 104 INGRID BURMAN (v) replik
Herr talman! Jag börjar med att upprepa den fråga som jag ställde
här i talarstolen till Sonja Fransson: Varför har Socialdemokraterna
ändrat sig när det gäller synen på företagshälsovården och behovet av
en obligatorisk företagshälsovård?
Sonja Fransson refererar till den höga statsskulden och de i och för
sig måttliga satsningarna - det rör sig om 19 miljarder kronor - på
arbetshandikappade. Men faktum är att långtidssjukskrivna kostar sam-
hället 15 miljarder kronor varje år. Förtidspensioneringen kostar 35
miljarder kronor per år - dvs. 50 miljarder årligen.
När vi begränsar möjligheterna för arbetshandikappade och för re-
habilitering finns risken att vi bara flyttar pengar från ett utgiftskonto
till ett annat.
När det gäller det nya taket för lönebidragen delar jag Sonja Frans-
sons uppfattning. Det gäller då statligt anställda och anställda i privat
näringsliv. Men Sonja Fransson glömmer en stor och viktig grupp: de
anställda i ideella organisationer. Där tillskapades en arbetsmarknad
som inte fanns tidigare för arbetshandikappade. De här organisationer-
na har inga ekonomiska möjligheter att öka löneutrymmet. De lever
med sänkta kommunala och statliga bidrag, och de uppskattar sina
anställda men har inte råd att ha kvar dem.
Anf. 105 SONJA FRANSSON (s) replik
Herr talman! Ingrid Burman tog upp frågan om företagshälsovår-
den. Men vad vi i första hand vill jobba för är att få så breda lösningar
som möjligt och att de lösningarna skall hålla över skiftande majorite-
ter, så att det blir så långsiktigt som möjligt. Det är framför allt därför
som vi tycker att man skall gå fram avtalsvägen. Men vi skriver också
att om det inte skulle fungera avtalsvägen, måste vi fundera på att gå
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
79
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
fram lagstiftningsvägen, precis som Vänsterpartiet säger i en motion. |
motionerat om detta.
|
Arbetslivspolitik |
Naturligtvis håller jag med Ingrid Burman om att rehabilitering är När det gäller rehabilitering inom AMI har man dels ändrat ar- Ingrid Burman nämner också organisationerna. Det är riktigt att det Anf. 106 INGRID BURMAN (v) replik Herr talman! Jag får först tacka Sonja Fransson för svaret att Soci- Det gläder mig också att Sonja Fransson tycker att det är viktigt att När det gäller de ideella organisationerna tackar jag också för sva- Anf. 107 SONJA FRANSSON (s) replik Herr talman! Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och måste då |
|
80 |
också regleras på ett sätt som accepteras av båda parter, tycker vi. Frå- |
gan om arbetsmiljön är för viktig för att bli ett politiskt slagträ. Det är
därför vi förordar att man skall komma överens i stället för att lagstifta.
Men, som jag tidigare sade, kommer man inte överens får man hitta
vägar för lagstiftning.
När det gäller rehabilitering är vi överens, Ingrid Burman. Att jobba
aktivt med rehabilitering måste vara det som är mest lönsamt för sam-
hället och också för den som har ett funktionshinder.
Men vi tycker att i en uppåtgående konjunktur skall vi ha ut männi-
skor på den öppna arbetsmarknaden. Vi skall kunna använda oss av
andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än bara åtgärder för funktions-
hindrade. Vi skall kunna pröva arbetshandikappade i praktik, i ung-
domsintroduktion med rekryteringsstöd, arbetsmarknadsutbildning och
liknande. Alla andra åtgärder skall också stå öppna för den som har ett
funktionshinder.
Anf. 108 ELVING ANDERSSON (c) replik
Herr talman! Jag vill återvända till resonemanget kring lönebidra-
gen och Sonja Franssons kommentarer angående det sänkta bidragsta-
ket från 90 % till 80 %.
Till att börja med tycker jag att det är ett ganska kraftigt underbetyg
som Sonja Fransson ger de handläggande tjänstemän som har skött
detta. Vad hon egentligen säger är att utskottsmajoritetens motiv för
sänkningen är att de handläggande tjänstemännen inte har skött sitt
jobb och att de inte har förhandlat med arbetsgivarna på rätt sätt. Det
måste väl vara fel väg att gå, om man tycker att handläggarna inte kla-
rar sitt jobb, att ändra regelverket på det här sättet.
Jag håller med om att det är bra att vi har ett flexibelt system och att
man försöker anpassa det efter graden av handikapp osv. Men med
detta förslag minskar ju de facto flexibiliteten. Man får ett mindre
spann att röra sig inom när man för diskussionen mellan arbetsförmed-
lingen och den tänkta arbetsgivaren.
Sonja Fransson väljer att ta exempel från statliga myndigheter och
verk, där man har 100-procentiga bidrag. Jag har inget att invända mot
att man stramar upp tillämpningen på detta område. Men när det gäller
de ideella organisationerna och folkrörelserna, där väldigt många job-
bar, medger Sonja Fransson att det kan bli problem.
Jag skulle vilja konkretisera frågan. Vilka konkreta effekter bedö-
mer Sonja Fransson att sänkningen får när det gäller antalet löne-
bidragsanställda i folkrörelser och föreningsliv?
Anf. 109 SONJA FRANSSON (s) reprik
Herr talman! Motivet för att sänka lönebidragsprocenten är natur-
ligtvis inte att arbetsförmedlingen inte har skött sitt jobb, utan motivet
är att vi skall göra en besparing. Det handlar om en besparing på 400
miljoner.
Vad jag sade tidigare är att svårigheten är att staten som är en stor
arbetsgivare naturligtvis har en så stor tyngd. Där har den enskilde
förmedlaren säkert haft svårigheter. Åtminstone har några som jag har
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
talat med sagt att det är tufft att förhandla med en så stor arbetsgivare. |
Jag håller inte med Erling Andersson i fråga om flexibiliteten. Det
|
Arbetslivspolitik |
är flexibilitet från 0 % till 80 %, vilket är rätt mycket att röra sig inom. När det gäller att slussa ut funktionshindrade i arbetslivet har det Anf. 110 ELVING ANDERSSON (c) replik Herr talman! Men det måste väl ändå vara så, Sonja Fransson, att Jag vill sedan upprepa den konkreta frågan om vilka effekter Sonja Jag vill också litet grand beröra frågan om Samhall och den verk- Vad jag vänder mig mot är att det ekonomiska utrymmet som den Anf. 111 SONJA FRANSSON (s) replik Herr talman! Naturligtvis minskar antalet något men inte så dras- När det gäller frågan om organisation kan jag naturligtvis inte svara |
|
82 |
subventionerar föreningarna. Jag tycker inte att det är riktigt rätt. |
Jag tycker att man skall få betalt för det som man kan utföra, och
sedan skall staten vara med och subventionera för det som man inte kan
utföra på grund av sitt funktionshinder. Det är det rätta och mest huma-
na sättet att se.
Herr talman! Erling Andersson tog också upp frågan om Samhall.
Jag vill återkoppla till det som jag sade tidigare här. Jag tycker inte att
det är lämpligt att man utökar Samhalls verksamhet ännu mer. Vi skall
använda Samhall på det bästa sättet, både när det gäller att dra in mera
till statskassan och för att kunna jobba mer aktivt med funktionshindra-
de. Det är inte så att man skall få mindre platser, men man skall använ-
da platserna på ett bättre sätt.
Anf. 112 ANNA ÅKERHIELM (m)
Herr talman! Moderata samlingspartiet har ingen reservation fogad
till utskottets betänkande, men jag vill ändå passa på tillfället att kom-
mentera några skrivningar i betänkandet.
Moderaterna delar uppfattningen att det på senare tid har uppnåtts
positiva resultat inom arbetsmiljöområdet, och det har lett till ett inten-
sivt förändrings- och utvecklingsarbete.
Vi som under de senaste åren har varit politiskt verksamma ute i
landet inom kommuner och landsting och även inom andra verksamhe-
ter har på nära håll kunnat följa och delta i just detta intensiva föränd-
ringsarbete. Omfattande informations- och utbildningsinsatser har ge-
nomförts på många olika nivåer, vilka har lett till en ökad medvetenhet
och konkreta förbättringar. Det är en process som ständigt pågår.
Att det har lett till en sådan aktivitet beror självfallet på att det har
mötts med acceptans från både arbetsgivare och arbetstagare. Omräknat
i kronor och ören eller i timmar har det satsats icke obetydliga summor
på att förbättra arbetsmiljön ute på arbetsplatserna.
Självfallet har arbetet också stimulerats genom t.ex. Arbetslivsfon-
dens arbete. Forskning, ny teknik och tvärvetenskapligt samarbete inom
olika discipliner bidrar i sin tur till att skapa goda förutsättningar. Att vi
anser att det är viktigt att föra dessa kunskaper och erfarenheter vidare
och att det måste bedrivas en kvalificerad forskning framgår bl.a. av
vår motion Ny myndighetsorganisation, som kommer att behandlas vid
ett senare tillfälle.
Med detta vill jag ha sagt att den bild som regeringen försöker att
måla upp - jag citerar: ”det politiska trycket på en förnyelse av arbets-
livet försvann emellertid till följd av den politik som förts efter 1991
under den borgerliga regeringen” - är en vrångbild och får hänföras till
kategorin politiska floskler.
Utskottet besökte i går AMS. Göte Bernhardsson hade då möjlighet
att kommentera AMS framställning inför sysselsättningspropositionen.
Vi fick en bred information, och det fördes en intressant diskussion
utifrån lönebidragen. Det framkom att anslaget för Åtgärder för arbets-
handikappade i stort sett var intecknat med någon variation över landet.
Redan nu råder stopp för nya lönebidragsansökningar i vissa län, sades
det. Detta innebär att övergången från Samhall till den reguljära ar-
betsmarknaden stoppas upp. Däremot finns det pengar kvar när det
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
83
Prot. 1994/95:77
22 mars
A rbetslivspolitik
gäller AMI:s utbildningsbidrag. Men på grund av mer eller mindre
budgettekniska hinder kan man inte överföra pengar mellan de olika
kontona, som jag uppfattade det.
För en utomstående kan detta tyckas vara onödigt krångligt. Peng-
arna borde kunna användas där de behövs bäst och gör störst nytta. Om
det är på det viset att själva budgettekniken förhindrar en effektiv han-
tering av de resurser som finns, bör rutinerna naturligtvis ses över.
Herr talman! Till sist några ord om Samhall. Uppslutningen bakom
Samhall är såvitt jag vet mycket stor. Under de senaste åren har en
bolagisering och en effektivisering genomförts. Nya inriktningar har
startats. Men den tydliga markeringen att Samhalls insatser skall riktas
mot prioriterade grupper är viktig. Man skall koncentrera sin rekryte-
ring mot personer med svåra handikapp. Samhall har haft en god af-
färsutveckling, och de krav som ställs bör ha förutsättningar att uppnås.
Ökade insatser på området ”avknoppning” som presenteras i Håll-
plats -94, Samhalls resa mot år 2000, är ett steg mot en spännande och
stimulerande utveckling som det finns all anledning för oss att följa
upp.
Anf. 113 SONJA FRANSSON (s) replik
Herr talman! Anna Åkerhielm tog upp B 5-anslaget, där det ingår
pengar till AMI:s utbildningsbidrag och andra handikappåtgärder så-
som lönebidrag. Det är ju riktigt att det är fråga om både och. Men det
är också en politisk bedömning vad man skall använda dessa pengar
till. Hittills har man ansett att delar av B 5-anslaget skall användas till
utbildningsbidrag. Visar det sig nu att det inte behövs så mycket pengar
får man senare ta ställning till om det behövs pengar på andra områden.
Men som jag sade tidigare är det en politisk bedömning. Såvitt jag
förstår av informationen på AMS har också den frågan överlämnats till
regeringen. Jag förutsätter att om regeringen, när man ser över helhe-
ten, anser att det är lämpligt kommer man att återkomma i komplette-
ringspropositionen.
Anf. 114 BO NILSSON (s)
Herr talman! Att skapa sysselsättning till flera eller att minska ar-
betslösheten är det bästa sättet att minska budgetunderskottet och
statsskulden. Det har sagts många gånger av många politiker.
I fråga om sysselsättning för personer med handikapp gäller alldeles
speciella regler och förhållanden. Men generellt kan sägas att vi - dvs.
samhället och vi politiker - har ett speciellt ansvar. Det gäller nästan
alltid personer som inget hellre vill än att få jobba precis som vi andra.
Det gäller personer som har det besvärligt ändå och som dessutom inte
får en chans att komma ut på arbetsmarknaden, framför allt inte när
arbetsmarknaden ser så hemsk ut som den gör just nu.
Enligt säkra uppgifter som jag har fått behöver nu ca 100 000 han-
dikappade stöd för att de skall få ett jobb. Detta har Ronny Olander,
Bengt Kronblad och jag väckt två motioner om. Den ena motionen
handlar om att man skall skapa fler jobb inom Samhall, och den andra
84
handlar om åtgärder för att skapa fler jobb för personer med funk-
tionshinder.
När man sedan ser vad utskottet har skrivit om dessa motioner,
A202 och A289, blir man minst sagt ledsen. Utskottet hänger upp av-
styrkandet på två argument. Det första argumentet är att man måste
spara, och det andra är att utskottet tidigare har avstyrkt. Jag tycker att
båda argumenten är dåliga.
Man slösar med både pengar och människor när man väljer det al-
ternativ till arbete som finns för de arbetshandikappade, dvs. många
och långa sjukperioder, sjukbidrag eller förtidspension som leder till
passivitet. Arbete betyder i stället att dessa personer får lön och betalar
skatt. Dessutom betyder ett arbete väldigt mycket för självförtroendet
och möjligheten att klara sig själv.
När det gäller antalet anställda inom Samhall sade Sonja Fransson
att alla handikappade ju inte kan få anställning i Samhall. Jag utgår
ifrån att det var en felsägning. Jag har här pekat på att det finns
100 000 handikappade som just nu står utanför arbetsmarknaden och
som behöver hjälp för att få ett jobb. Det är alltså inte fråga om alla
handikappade, utan det gäller 600-1 000 personer. Dessutom skulle jag
kunna tala mycket och länge om Samhalls framgångsrika arbete med att
slussa ut människor från Samhall. Jag hoppas att det där var en felsäg-
ning.
Så länge som arbetsmarknaden ser så hemsk ut som den nu gör är
det ingen som helst fara med en så pass liten ökning av antalet som vi
föreslår. Vi kräver ju en plan för att man skall kunna öka antalet an-
ställda inom Samhall, och det tycker jag är i högsta grad rimligt.
Vi har föreslagit att när man börjar med lönebidrag skall man inte
ha något tak, utan att man borde kunna få ut upp till 100 %. När man
sedan har börjat jobba och kanske gjort så mycket att man drar in
pengar till sin organisation eller när man visar att man gör ett fint jobb,
kan detta lösas genom en minskning av anslaget eller genom att det
utbetalas anslag på annat sätt. Sonja Fransson var t.ex. inne på att
kommuner eller andra skulle kunna ställa upp med pengar.
Men det blir ju litet konstigt. Först minskar man anslaget till 80 %
och sedan tror man att andra skall gå in och hjälpa till. Det betyder att
väldigt många kommer att avstå från att anställa personer. En del får
kanske friställa den personal som i dag är anställd med lönebidrag. Det
här är allvarligt.
Sonja Fransson tog upp ett exempel om en myndighet. Myndighe-
terna kan säkert klara detta. Men de ideella organisationerna - handi-
kapporganisationer och idrottsorganisationer - kommer att få problem.
Jag tycker att man borde titta på detta innan man sänker anslaget.
Herr talman! Låt mig ändå konstatera att utskottet tycks resonera så
här: Vi sparar mest genom att minska anslaget eller skärpa kraven för
att handikappade skall få jobb. Det berör framför allt de 100 000 per-
soner som i dag bankar på dörren och vill in på arbetsmarknaden, men
också dem som kanske redan har ett jobb som de riskerar att förlora
genom dessa förändringar.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Arbetslivspolitik
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 77
|
Prot. 1994/95:77 22 mars |
Jag kan förstå att man i besparingstider resonerar så här. Men det |
som inget hellre vill än att ha ett jobb.
|
Arbetslivspolitik |
När det gäller ungdomarna, som är en annan svag grupp, är vi duk- Jag skulle gärna vilja höra vad Sonja Fransson säger om en vision Herr talman! Om det blir votering på de punkter som berör våra Överläggningen var härmed avslutad. Beslut KU38 Presstöd m.m. Mom. 3 (presstödet i allmänhet) 1. utskottet 2. res. 4 (m) 3. res. 5 (fp) Res. 5 ställdes mot res. 4 som biträddes med acklamation. Huvudvotering: 218 för utskottet 72 för res. 4 27 avstod 32 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 151 s, 24 c, 2 fp, 19 v, 15 mp, 7 kds För res. 4: 72 m Avstod: 21 fp, 6 kds Frånvarande: 10 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds Barbro Westerholm (fp) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta Övriga moment Kammaren biföll utskottets hemställan. KU26 Riksdagens förvaltningskontors verksamhetsberättelse KU41 Samhällsinformation Kammaren biföll utskottets hemställan. |
86
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 3 (idrottsrörelsens oberoende ställning)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, kds)
Votering:
185 för utskottet
131 för res. 1
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 1 c, 19 v, 14 mp
För res. 1: 72 m, 23 c, 23 fp, 13 kds
Frånvarande: 10 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 4 mp, 2 kds
Mom. 4 (tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att
utreda den långsiktiga finansieringen av statens stöd till idrotten och
idrottens möjligheter till ökad självfinansiering)
1. utskottet
2. res. 2 (mp, c)
Votering:
260 för utskottet
57 för res. 2
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 72 m, 23 fp, 1 v, 13 kds
För res. 2: 24 c, 18 v, 15 mp
Frånvarande: 10 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 6 (försöksverksamhet med en massiv stödinsats till idrottsrörel-
sen och andra ideella organisationer på en krisdrabbad ort)
1. utskottet
2. res. 3 (kds)
Votering:
304 för utskottet
13 för res. 3
87
Prot. 1994/95:77
22 mars
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 72 m, 24 c, 23 fp, 19 v, 15 mp
Förres. 3: 13 kds
Frånvarande: 10 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 11 (stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårorterna)
1. utskottet
2. res. 4 (fp, v, mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (betygsfri skola)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
Votering:
297 för utskottet
20 för res. 1
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 72 m, 24 c, 23 fp, 15 mp, 13 kds
För res. 1: 1 s, 19 v
Frånvarande: 10 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 4 (nationella prov)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 6 (omdöme i slutbetyget)
1. utskottet
2. res. 6 (c, fp, kds)
Votering:
192 för utskottet
72 för res. 6
52 avstod
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 7 m, 19 v, 15 mp
För res. 6: 12 m, 24 c, 23 fp, 13 kds
Avstod: 52 m
Frånvarande: 10 s, 9 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
88
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Mom. 1 (ändring av timplaner för gymnasieskolan)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, v, kds)
Votering:
192 för utskottet
126 för res. 1
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 23 fp, 3 v, 15 mp
Förres. 1: 73 m, 24 c, 16 v, 13 kds
Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Hanna Zetterberg (v) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats
ha röstat ja.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (ersättningsreglerna)
1. utskottet
2. res. (m)
Votering:
243 för utskottet
74 för res.
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 24 c, 23 fp, 19 v, 15 mp, 12 kds
För res: 73 m, 1 kds
Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 2-6
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (obligatorisk företagshälsovård m.m.)
1. utskottet
2. res. 2 (v)
Votering:
299 för utskottet
19 för res. 2
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
89
Prot. 1994/95:77
22 mars
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 73 m, 24 c, 23 fp, 15 mp, 13 kds
Förres. 2: 19 v
Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 3 (handikappanpassning m.m.)
1. utskottet
2. res. 3 (fp, v, mp)
Votering:
260 för utskottet
57 för res. 3
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 73 m, 24 c, 13 kds
För res. 3: 23 fp, 19 v, 15 mp
Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 5 (arbetslöshetssituationen för arbetshandikappade)
1. utskottet
2. res. 4 (fp, c, kds)
Votering:
235 för utskottet
77 för res. 4
5 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 148 s, 73 m, 14 v
För res. 4: 2 s, 24 c, 23 fp, 15 mp, 13 kds
Avstod: 5 v
Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Mom. 10 (inriktningen av besparingsåtgärder inom anslaget
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade)
1. utskottet
2. res. 7 (fp, c)
3. res. 8 (v)
Förberedande votering:
66 för res. 7
21 för res. 8
229 avstod
33 frånvarande
Kammaren biträdde res. 7.
Huvudvotering:
238 för utskottet
79 för res. 7
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
90
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 73 m, 2 v, 13 kds
För res. 7: 24 c, 23 fp, 17 v, 15 mp
Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Prot. 1994/95:77
22 mars
Mom. 14 (anslag till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade)
1. utskottet
2. res. 10 (c)
3. res. 12 (v)
Res. 12 ställdes mot res. 10 som biträddes med acklamation.
Huvudvotering:
261 för utskottet
24 för res. 10
32 avstod
32 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 71 m, 4 fp, 8 v, 15 mp, 13 kds
Förres. 10: 24 c
Avstod: 2 m, 19 fp, 11 v
Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Inga Berggren (m) anmälde att hon avsett att rösta ja men markerats ha
avstått från att rösta.
Mom. 17 (anslag till driften av Samhall)
1. utskottet
2. res. 16 (v)
Votering:
277 för utskottet
19 för res. 16
20 avstod
33 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 71 m, 6 c, 22 fp, 15 mp, 13 kds
Förres. 16: 19 v
Avstod: lm, 18 c, lfp
Frånvarande: 11 s, 8 m, 3 c, 3 fp, 3 v, 3 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Anmäldes och bordlädes
Proposition
1994/95:156 Godkännande av överenskommelse mellan Sverige och
Finland om avgränsning i Ålands hav och norra Östersjön, m.m.
91
Prot. 1994/95:77
22 mars
Skrivelse
1994/95:167 Det svenska miljöarbetet i EU - Inriktning och genomfö-
rande
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och
sjukpenning samt folkpension för gifta
1994/95:Sfl3 av Gullan Lindblad m.fl. (m)
1994/95:Sfl4 av Ann-Marie Fagerström (s)
1994/95 :Sf 15 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
1994/95:Sfl6 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds)
1994/95:Sfl7 av Ragnhild Pohanka (mp)
med anledning av prop. 1994/95:152 Regler för godkända och auktori-
serade revisorer
1994/95 :N 13 av Per Westerberg m.fl. (m)
1994/95 :N 14 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.
1994/95:K 17 av Peter Eriksson (mp)
1994/95:K18 av Birgit Friggebo m.fl. (fp)
1994/95.K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
1994/95:K20 av Alf Svensson m.fl. (kds)
med anledning av prop. 1994/95:165 Ett högskoleverk
1994/95:Ub46 av Inger Davidson m.fl. (kds)
1994/95:Ub47 av Beatrice Ask m.fl. (m)
1994/95:Ub48 av Andreas Carlgren m.fl. (c)
1994/95 :Ub49 av Barbro Westerholm (fp)
1994/95:Ub50 av Gunnar Goude m.fl. (mp)
1994/95:Ub51 av Arne Mellqvist m.fl. (s)
med anledning av prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri-
och fastighetsdataverksamhet
1994/95:Bo8 av Lisbeth Staaf-Igelström (s)
1994/95:Bo9 av Carl-Johan Wilson och Ulf Melin (fp, m)
92
Anmäldes att följande interpellation framställts
den 22 mars
1994/95:85 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsministern om FN:s
världstoppsmöte om social utveckling
Interpellationen redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabb-
protokoll tisdagen den 28 mars.
Prot. 1994/95:77
22 mars
Anmäldes att följande frågor framställts
den 22 mars
1994/95:378 av Per-Ola Eriksson (c) till finansministern om kostna-
derna för Öresundsbron
1994/95:379 av Per-Ola Eriksson (c) till kommunikationsministern om
ekonomisk redovisning för Öresundsbroprojektet
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 28 mars.
18 § Kammaren åtskildes kl. 15.12.
Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 10 § anf. 32
(delvis),
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. 12 § anf. 79 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
93
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................................1
Meddelande om samlad votering......................................................1
3 § Riksdagens förvaltningskontors verksamhetsberättelse..........1
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU26..................1
(Beslut skulle fattas efter 14 §.)................................................1
4 § Presstöd m.m...............................................................................2
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU38..................2
Anf. 1 BIRGER HAGÅRD (m)..............................................2
Anf. 2 HÅKAN HOLMBERG (fp).........................................4
Anf. 3 KURT OVE JOHANSSON (s)....................................6
Anf. 4 ANDRE VICE TALMANNEN.................................10
Anf. 5 BIRGER HAGÅRD (m) replik..................................10
Anf. 6 KURT OVE JOHANSSON (s) replik........................10
Anf. 7 BIRGER HAGÅRD (m) replik..................................11
Anf. 8 KURT OVE JOHANSSON (s) replik........................11
Anf. 9 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik............................12
Anf. 10 KURT OVE JOHANSSON (s) replik......................13
Anf. 11 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik..........................13
Anf. 12 KURT OVE JOHANSSON (s) replik......................14
Anf. 13 PETER ERIKSSON (mp)........................................14
Anf. 14 HÅKAN HOLMBERG (fp).....................................16
Anf. 15 PETER ERIKSSON (mp)........................................16
Anf. 16 HÅKAN HOLMBERG (fp).....................................17
Anf. 17 PETER ERIKSSON (mp)........................................17
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................17
5 § Samhällsinformation.................................................................17
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU41................17
Anf. 18 INGER LUNDBERG (s).........................................17
Anf. 19 PER BILL (m).........................................................19
Anf. 20 BIRGIT FRIGGEBO (fp)........................................21
Anf. 21 INGER LUNDBERG (s) replik...............................22
Anf. 22 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik..............................23
Anf. 23 INGER LUNDBERG (s) replik...............................23
Anf. 24 PETER ERIKSSON (mp)........................................24
Anf. 25 INGER LUNDBERG (s) replik...............................24
Anf. 26 PETER ERIKSSON (mp) replik..............................25
Anf. 27 PER BILL (m).........................................................25
Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp)........................................25
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................25
94
6 § Anslag till Svensk författningssamling m.m............................26
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU 11..........................26
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................26
7 § Anslag till Justitiekanslern........................................................26
Justitieutskottets betänkande 1994/95 :JuU 12..........................26
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................26
8 § Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96...........26
Lagutskottets betänkande 1994/95:LU19................................26
Anf. 29 BIRGIT HENRIKSSON (m)....................................26
Anf. 30 KARIN OLSSON (s)................................................27
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................27
9 § Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.......................................27
Lagutskottets betänkande 1994/95 :LU21................................27
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................27
10 § Idrott.........................................................................................28
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU14..........................28
Anf. 31 STIG BERTILSSON (m)........................................28
Anf. 32 MARIANNE ANDERSSON (c)..............................29
Anf. 33 CARL-JOHAN WILSON (fp)..................................31
Anf. 34 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v).....................32
Anf. 35 EWA LARSSON (mp).............................................34
Anf. 36 ANDERS NILSSON (s)...........................................35
Anf. 37 STIG BERTILSSON (m) replik...............................38
Anf. 38 ANDERS NILSSON (s) replik.................................39
Anf. 39 STIG BERTILSSON (m) replik...............................39
Anf. 40 ANDERS NILSSON (s) replik.................................40
Anf. 41 CARL-JOHAN WILSON (fp) replik.......................40
Anf. 42 ANDERS NILSSON (s) replik.................................40
Anf. 43 CARL-JOHAN WILSON (fp) replik.......................41
Anf. 44 ANDERS NILSSON (s) replik.................................41
Anf. 45 EWA LARSSON (mp) replik...................................41
Anf. 46 ANDERS NILSSON (s) replik.................................42
Anf. 47 EWA LARSSON (mp) replik...................................42
Anf. 48 ANDERS NILSSON (s) replik.................................42
Anf. 49 MARIANNE ANDERSSON (c) replik....................43
Anf. 50 ANDERS NILSSON (s) replik.................................43
Anf. 51 MARIANNE ANDERSSON (c) replik....................43
Anf. 52 ANDERS NILSSON (s) replik.................................44
Anf. 53 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v) replik..........44
Anf. 54 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds)..........................44
Anf. 55 ANDERS NILSSON (s) replik.................................46
Anf. 56 ULLA-BRITT HAGSTRÖM (kds) replik................46
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................46
11 § Betygssystemet i grundskolan.................................................46
Prot. 1994/95:77
22 mars
95
Prot. 1994/95:77 Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU8..................46
22 mars Anf. 57 BEATRICE ASK (m)..............................................46
--------------- Anf. 58 ANDREAS CARLGREN (c)...................................48
Anf. 59 CONNY SANDHOLM (fp).....................................49
Anf. 60 BJÖRN SAMUELSON (v)......................................50
Anf. 61 INGER DAVIDSON (kds)......................................52
Anf. 62 INGEGERD WÄRNERSSON (s)...........................53
Anf. 63 BJÖRN SAMUELSON (v) replik...........................54
Anf. 64 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik.................54
Anf. 65 BJÖRN SAMUELSON (v) replik...........................54
Anf. 66 BEATRICE ASK (m) replik....................................55
Anf. 67 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik.................55
Anf. 68 BEATRICE ASK (m) replik....................................56
Anf. 69 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik.................56
Anf. 70 INGER DAVIDSON (kds) replik............................57
Anf. 71 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik.................57
Anf. 72 INGER DAVIDSON (kds) replik............................57
Anf. 73 INGEGERD WÄRNERSSON (s) replik................58
Anf. 74 GUNNAR GOUDE (mp).........................................58
Anf. 75 BEATRICE ASK (m)..............................................59
Anf. 76 GUNNAR GOUDE (mp).........................................59
Anf. 77 BEATRICE ASK (m)..............................................59
Anf. 78 GUNNAR GOUDE (mp).........................................60
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................60
12 § Vissa gymnasieskolfrågor.......................................................60
Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU9..................60
Anf. 79 ULF MELIN (m).....................................................60
Anf. 80 ANDREAS CARLGREN (c)...................................62
Anf. 81 INGER DAVIDSON (kds)......................................62
Anf. 82 AGNETA LUNDBERG (s).....................................63
Anf. 83 ULF MELIN (m) replik...........................................65
Anf. 84 AGNETA LUNDBERG (s) replik...........................65
Anf. 85 ULF MELIN (m) replik...........................................65
Anf. 86 AGNETA LUNDBERG (s) replik...........................65
Anf. 87 ANDREAS CARLGREN (c) replik.........................66
Anf. 88 AGNETA LUNDBERG (s) replik...........................66
Anf. 89 ANDREAS CARLGREN (c) replik.........................66
Anf. 90 AGNETA LUNDBERG (s) replik...........................66
Anf. 91 INGER DAVIDSON (kds)......................................67
Anf. 92 AGNETA LUNDBERG (s).....................................67
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................67
13 § Vattenrätt m.m........................................................................67
Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU15.......................67
Anf. 93 KNUT BILLING (m)..............................................67
Anf. 94 BRITTA SUNDIN (s).............................................68
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................69
14 § Arbetslivspolitik......................................................................69
96
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU12............69
Anf. 95 ELVING ANDERSSON (c).....................................69
Anf. 96 OLA STRÖM (fp)....................................................70
Anf. 97 INGRID BURMAN (v)............................................72
Anf. 98 DAN ERICSSON (kds)............................................75
Anf. 99 SONJA FRANSSON (s)...........................................75
Anf. 100 OLA STRÖM (fp) replik........................................77
Anf. 101 SONJA FRANSSON (s) replik..............................78
Anf. 102 OLA STRÖM (fp) replik........................................78
Anf. 103 SONJA FRANSSON (s) replik..............................79
Anf. 104 INGRID BURMAN (v) replik................................79
Anf. 105 SONJA FRANSSON (s) replik..............................79
Anf. 106 INGRID BURMAN (v) replik................................80
Anf. 107 SONJA FRANSSON (s) replik..............................80
Anf. 108 ELVING ANDERSSON (c) replik.........................81
Anf. 109 SONJA FRANSSON (s) reprik..............................81
Anf. 110 ELVING ANDERSSON (c) replik.........................82
Anf. 111 SONJA FRANSSON (s) replik..............................82
Anf. 112 ANNA ÅKERHIELM (m).....................................83
Anf. 113 SONJA FRANSSON (s) replik..............................84
Anf. 114 BO NILSSON (s)...................................................84
Beslut.................................................................................................86
KU38 Presstöd m.m................................................................86
KU26 Riksdagens förvaltningskontors verksamhetsberättel-
se .............................................................................................86
KU41 Samhällsinformation.....................................................86
JuUll Anslag till Svensk författningssamling m.m.................87
JuU12 Anslag till Justitiekanslern...........................................87
LU19 Anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96..87
LU21 Anslag till Bokföringsnämnden, m.m............................87
KrU14 Idrott............................................................................87
UbU8 Betygssystemet i grundskolan.......................................88
UbU9 Vissa gymnasieskolfrågor.............................................89
BoU15 Vattenrätt m.m............................................................89
AU 12 Arbetslivspolitik...........................................................89
15 § Bordläggning............................................................................91
16 § Anmälan om interpellation.....................................................92
1994/95:85 av Ragnhild Pohanka (mp) till statsministern
om FN:s världstoppsmöte om social utveckling......................92
17 § Anmälan om frågor.................................................................93
1994/95:378 av Per-Ola Eriksson (c) till finansministern
om kostnaderna för Öresundsbron...........................................93
1994/95:379 av Per-Ola Eriksson (c) till kommunika-
tionsministern om ekonomisk redovisning för Öresunds-
broprojektet.............................................................................93
Prot. 1994/95:77
22 mars
97
18 § Kammaren åtskildes kl. 15.12.
98
gotab 48677, Stockholm 1995