Onsdagen den 15 mars
1994/95:73
Justerades protokollet för den 9 mars.
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:153 till finansutskottet
Redogörelser
1994/95:RR5 till finansutskottet
1994/95:RR6 till utbildningsutskottet
Motioner
1994/95:So29 till socialutskottet
1994/95 :Ub31 - Ub36 till utbildningsutskottet
1994/95 :A24 - A28 till arbetsmarknadsutskottet
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
8 mars
Mom. 1 (anslag till Jämställdhetsombudsmannen m.m.)
Såvitt avser anvisning av ramanslag
1. utskottet i motsvarande del
2. res. 1 i motsvarande del (v)
Votering:
290 för utskottet
22 förres. 1
7 avstod
30 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan i motsvarande del.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 73
Prot. 1994/95:73
15 mars
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 71 m, 23 c, 22 fp, 10 mp, 13 kds
För res. 1: 1 m, 21 v
Avstod: 2 m, 5 mp
Frånvarande: 10 s, 6 m, 4 c, 4 fp, 1 v, 3 mp, 2 kds
Patrik Norinder (m) anmälde att avsett att rösta ja men markerats ha
avstått från att rösta.
Christel Anderberg (m) anmälde att hon avsett att rösta ja men marke-
rats ha röstat nej.
Såvitt avser jämställdhetsarbetets inriktning
1. utskottet i motsvarande del
2. res. 1 i motsvarande del (v)
3. res. 2 (mp)
Förberedande votering:
Res. 2 ställdes mot res. 1 som biträddes med acklamation.
Huvudvotering:
297 för utskottet
21 för res. 1
4 avstod
27 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan i motsvarande del.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 152 s, 74 m, 23 c, 23 fp, 14 mp, 11 kds
För res. 1 v
Avstod: 1 m, 2 mp, 1 kds
Frånvarande: 9 s, 5 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 3 kds
Mom. 3 (anslag till kvinnoorganisationerna)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 och 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 3 (vissa frågor i övrigt om det fortsatta omställningsarbetet)
1. utskottet
2. res. (m)
Votering:
248 för utskottet
73 förres.
28 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 1 m, 23 c, 23 fp, 21 v, 16 mp, 13 kds
För res.: 73 m
Frånvarande: 10 s, 6 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 2 kds
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (fråga om avslag på proposition 1994/95:129)
1. utskottet
2. res. 1 (fp)
Votering:
300 för utskottet
21 för res. 1
1 avstod
27 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 75 m, 23 c, 1 fp, 21 v, 16 mp, 13 kds
Förres.: 21 fp
Avstod: 1 fp
Frånvarande: 10 s, 5 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 3 (den kyrkokommunala kompetensen)
1. utskottet
2. res. 3 (c)
Votering:
288 för utskottet
Prot. 1994/95:73
15 mars
Prot. 1994/95:73
15 mars
23 för res. 3
11 avstod
27 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 75 m, 12 fp, 21 v, 16 mp, 13 kds
Förres. 3: 23 c
Avstod: 11 fp
Frånvarande: 10 s, 5 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 13 (stat-kyrka-frågan)
1. utskottet
2. res. 6 (c)
3. res. 7 (fp)
Förberedande votering:
28 för res. 6
24 för res. 7
271 avstod
26 frånvarande
Kammaren biträdde res. 6.
Huvudvotering:
273 för utskottet
23 för res. 6
24 avstod
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 152 s, 71 m, 21 v, 16 mp, 13 kds
För res. 6: 23 c
Avstod: 1 m, 23 fp
Frånvarande: 9 s, 8 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 2 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
1. utskottet
2. res. (m)
Votering:
248 för utskottet
72 förres.
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 1 m, 23 c, 23 fp, 21 v, 16 mp, 13 kds
Förres.: 72 m
Frånvarande: 10 s, 7 m, 4 c, 3 fp, 1 v, 2 mp, 2 kds
Henrik Landerholm anmälde att han avsett att rösta nej men markerats
ha röstat ja.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (ansvar för skada vid inrikes järnvägstrafik)
1. utskottet
2. res. (c)
Votering:
296 för utskottet
22 förres.
31 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 75 m, 1 c, 22 fp, 20 v, 15 mp, 13 kds
För res.: 22 c
Frånvarande: 11 s, 5 m, 4 c, 4 fp, 2 v, 3 mp, 2 kds
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen)
1. utskottet
2. res. (m)
3. under överläggningen framställt yrkande (fp)
Förberedande votering:
74 förres.
22 föryrk.
225 avstod
Prot. 1994/95:73
15 mars
Prot. 1994/95:73
15 mars
28 frånvarande
Kammaren biträdde res.
Lennart Fridén och Jerry Martinger (båda m) anmälde att de avsett att
rösta ja men markerats ha avstått från att rösta.
Huvudvotering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Mom. 2-6
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (ökade intäkter till folkrörelserna från lotteri- och spelmarkna-
den)
1. utskottet
2. res. 1 (m, c, fp, kds)
Votering:
186 för utskottet
133 förres. 1
1 avstod
29 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 151 s, 19 v, 16 mp
För res. 1: 75 m, 23 c, 22 fp, 13 kds
Avstod: 1 fp
Frånvarande: 10 s, 5 m, 4 c, 3 fp, 3 v, 2 mp, 2 kds
Mom. 8 (kasinospel av internationellt slag)
1. utskottet
2. res. 2 (m, c, fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (beslutsram och anslag till bidrag till konstnärlig utsmyckning)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 4 (beslutsram för icke-statliga kulturlokaler)
1. utskottet
2. res. 3 (fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (beslutsram och anslag)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
3. res. 2 (v)
Förberedande votering:
76 för res. 1
25 för res. 2
220 avstod
28 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Mom. 2 (situationen för vissa samlingslokalföreningar)
Propositioner ställdes först beträffande utskottets hemställan och däref-
ter i fråga om motiveringen.
Hemställan:
1. utskottet
2. res. 4 (v)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Motiveringen:
Godkännande av
1. utskottets motivering
2. motiveringen i res. 3 (m)
Kammaren godkände utskottets motivering med acklamation.
Mom. 1 (inriktningen av vissa besparingsåtgärder och anslag)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
Prot. 1994/95:73
15 mars
Prot. 1994/95:73
15 mars
3. res. 2 (v)
Förberedande votering:
75 förres. 1
20 för res. 2
226 avstod
28 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
Kammaren biföll utskottets hemställan genom uppresning.
Mom. 2 och 3
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att dagens
ärenden fick avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU44
Frågor om riksdagsledamöternas ekonomiska intressen m.m.
Anf. 1 OLA KARLSSON (m)
Herr talman! Det här betänkandet innehåller en fortsatt behandling
av frågor runt ett av vårens KU-betänkanden. Det handlar om ledamö-
ters ekonomiska intressen.
349 ledamöter i denna kammare bestämmer genom sina åtgärder
och knapptryckningar inriktningen av och färdriktningen för stora delar
av det svenska samhället. På grund av att vårt samhälle har en unikt
hög grad av politisk styrning kommer i stort sett alla svenskar att vara
beroende av och påverkas av vilka knappar som jag och andra ledamö-
ter trycker på.
Därför är det viktigt att de politiska partierna lyckas rekrytera och
behålla riksdagsledamöter som genom sin kompetens och bredd kan
representera Sverige geografiskt, köns- och åldersmässigt och även
socialt. Inte minst viktigt är att de tillför det kunnande som krävs för att
tryckandet skall bli riktigt och fingrarna skall landa på rätt knapp.
Både i ett perspektiv med ett ökat person valsinslag och mot bak-
grund av fjolårets mutåtal mot en av mina partikamrater har behovet av
någon form av registrering av ledamöters olika bindningar aktualise-
rats.
Som en följd av vårens KU-betänkande påbörjades också inom för-
valtningskontoret ett arbete med att ta fram ett underlag i den här frå-
gan. Därefter har också en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att utifrån
det framtagna materialet utforma ett lämpligt registreringssystem.
Det finns emellertid skäl att till den här arbetsgruppen föra fram ett
antal synpunkter för övervägande. Vi riskerar nämligen att slänga ut
barnet med badvattnet om vi gör alltför långtgående registreringar. Det
här förs också fram i motion K314.
Risken finns att vi med en alltför långtgående registrering omöjlig-
gör för ett antal yrkesgrupper att ta politiska uppdrag; framför allt
gäller det ledamotskap i riksdagen. Det finns också risk för att ett le-
damotskap kan kräva att man helt skall avveckla ett civilt arbete eller
ett eget företagande.
Båda alternativen är olyckliga, eftersom kompetensen är värdefull i
riksdagen och det är viktigt med en fortsatt knytning till arbetslivet. Om
man skall kunna gå tillbaka till en civil karriär eller ett eget företag
krävs ofta att man har kvar en knytning under den tid som man sitter i
riksdagen. Riksdagen bör innehålla fler grupperingar än yrkespolitiker
som sitter här på livstid.
Låt mig ta några exempel på registreringar som kan spoliera yrkes-
verksamhet och/eller ett ledamotskap i riksdagen. Advokater och juris-
ter måste för vissa klienters räkning resa utomlands. De får inte avslöja
sådant som kan påverka klienten, exempelvis en resa till en specifik ort.
Om man genomför en registrering av utlandsresor som är betalda av
andra omöjliggörs den här typen av uppdrag och verksamhet. Samma
sak kan gälla marknadsförare och säljare. Ett avslöjande av resor kan
spoliera både affärer och förhållandet till klienter.
Samma sak kan också ske om registrering skall göras av anhörigas
resor betalda av andra. Om jag skulle gifta mig med en säljare på Bo-
fors i min hemstad Karlskoga skulle konsekvensen bli omplacering,
antingen för henne eller mig. Så kan det också bli om registrering skall
omfatta anhörigas ekonomiska bindningar i övrigt. Några har valt att
alltsedan giftermålet ha separata ekonomier, av olika skäl. Andra kan
ha närstående som driver en verksamhet som likt advokaters inte kan
eller får offentliggöras.
Herr talman! Vi säger ja till registrering, men den skall inte vara så
långtgående att viktiga grupper i samhället stängs ute från ett leda-
motskap i riksdagen.
Dessa och andra synpunkter borde därför utskottet ha hänvisat till
arbetsgruppen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till den moderata reservationen nr 2. I
övriga delar yrkar jag bifall till utskottets hemställan.
Anf. 2 PETER ERIKSSON (mp)
Herr talman! I konstitutionsutskottet har vi fått in en motion som
har undertecknats av representanter för alla partier i riksdagen. Det är
inte vanligt. Men det är desto mer glädjande, eftersom det handlar om
etikfrågor för politiker.
Motionärerna menar att den arbetsgrupp som har tillsatts för att ta
fram ett registreringssystem för riksdagsledamöternas ekonomiska
förhållanden, styrelseuppdrag m.m. borde ges ett väsentligt vidgat
uppdrag.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Detta är en viktig motion. Man gör en bra analys över varför förtro- |
ett brett åtgärdsprogram för Sverige. För detta krävs såväl forskning,
|
Frågor om |
kunskapsspridning och debatt som värdering av de åtgärder som har I stället för att enbart inrikta sig på riksdagsmän bör arbetsgruppen Förtroendet för politiker är dåligt, för att inte säga uruselt. Vad be- Syftet med etikgruppens vidgade uppdrag bör enligt motionen vara Tyvärr var det bara Miljöpartiet i konstitutionsutskottet som ville Men det här argumentet håller ju inte. Majoriteten skriver i betän- Jag tycker att politikerföraktet och politikernas bristande respekt för Jag yrkar bifall till motionen. Anf. 3 KURT OVE JOHANSSON (s) Herr talman! Under senare år har debatten om etikfrågorna på olika Barbro Westerholm, som kommer efter mig på talarlistan, och hen- |
10
Vi kan också glädja oss åt att det nu finns en mycket bred samsyn
kring etikfrågorna här i riksdagen. Det är viktigt att åtgärder vidtas i
syfte att fördjupa förtroendet mellan väljare och valda, vilket framhålls
i motion K301 och också betonades av Peter Eriksson i hans anförande.
Vi är fullkomligt överens om att ett förtroendefullt förhållande mellan
väljare och valda är grundläggande för en levande demokrati.
I fjol ställde riksdagen sig bakom ett enigt KU-betänkande som
syftade till att uppgifter om riksdagsledamöternas ekonomiska förhål-
landen och ledamotskap i olika slags styrelser bör finnas redovisade
och vara tillgängliga för allmänheten. Det måste anses som i högsta
grad rimligt att ledamöterna öppet redovisar de olika bindningar och
intressen som kan tänkas påverka det politiska uppdraget.
Som framgår av det KU-betänkande som vi nu behandlar har riks-
dagsbeslutet från i fjol lett fram till att en kommitté tillsatts med uppgift
att lägga fram förslag om hur en sådan redovisning skall kunna ske. När
utredningen redovisat sina överväganden och förslag återkommer för-
valtningskontoret till riksdagen med förslag om den praktiska utform-
ningen av ett sådant register.
Den redovisning av riksdagsledamöternas ekonomiska intressen
som nu diskuteras är heller inget unikt för Sverige. I många andra län-
der finns redan en sådan registrering. Så är fallet t.ex. i våra nordiska
grannländer Danmark, Norge och Finland.
I motion K314, den som Ola Karlsson talade för, varnas för risker
med en registrering. Det kommer till uttryck i motionen på bl.a. följan-
de sätt:
”Sålunda får registrering t.ex. av ledamöters ekonomiska ställning
och andra kopplingar inte innebära att närståendes yrkesverksamhet
försvåras eller att deras integritet träds för när.”
Jag skulle på den här punkten vilja säga till Ola Karlsson att man
knappast behöver befara att någons integritet skall trädas för när av ett
kommande förslag om registrering av riksdagsledamöternas ekonomis-
ka intressen. Det sitter, Ola Karlsson, alltför kloka kvinnor och män i
arbetsgruppen för att så skulle kunna ske. Ett otillbörligt intrång i den
personliga integriteten skulle för övrigt också stå i strid med datalagen,
som i det här sammanhanget faktiskt har en mycket hög dignitet.
För övrigt förtjänas att nämnas att samtliga riksdagspartier är repre-
senterade i den här arbetsgruppen. Jag vågar försäkra att under de två
sammanträden som vi redan har haft i arbetsgruppen har de synpunkter
som finns i Ola Karlssons motion också anhängiggjorts i diskussioner-
na i gruppens arbete.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att den av talmans-
konferensen tillsatta arbetsgruppen inte har några som helst direktiv
som begränsar dess arbete. Jag vill betona det, eftersom jag förstod det
som att Peter Eriksson hade den uppfattningen. Den här arbetsgruppen
är oförhindrad att ta upp vilka frågor som helst av etiskt slag med an-
knytning till ledamöternas uppdrag i riksdagen.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i konstitu-
tionsutskottets betänkande 44.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
11
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Anf. 4 PETER ERIKSSON (mp) replik Herr talman! Kurt Ove Johansson säger att gruppen är oförhindrad |
att ta upp vilka frågor som helst som har anknytning till riksdagsleda-
|
Frågor om |
möternas uppdrag. Det är möjligt att det stämmer. Men i den motion Anf. 5 KURT OVE JOHANSSON (s) replik Herr talman! Jag är långt ifrån säker på att Peter Eriksson har rätt ”Vidare behövs en värdering av de åtgärder som andra länder vid- Om man har följt arbetsgruppens arbete kan man konstatera att Dessutom, Peter Eriksson, är jag övertygad om att när arbetsgrup- Jag är ändå övertygad om att vårt arbete och den diskussion som Det resonemang som jag nu för kommer också delvis till uttryck i Jag menar därför att konstitutionsutskottet helt och fullt hade fog Anf. 6 PETER ERIKSSON (mp) replik Herr talman! Vad utskottet och Kurt Ove Johansson har skrivit i |
|
12 |
betänkandet är att den här gruppen i första hand skall syssla med att ta |
fram ett förslag till ett register. Man är väldigt naiv om man tror att ett
sådant registersystem på något allvarligt sätt skall kunna råda bot på ett
så grundläggande problem som det ökande politikerföraktet i samhället.
Däremot har man i motionen ett helt annat, betydligt bredare an-
greppssätt. Det är ett helt annat sätt att se på problemet, i hela dess
vidd. Jag tror inte att Kurt Ove Johansson på allvar menar att den här
gruppen skall jobba med detta, trots att han föreslår att motionen skall
avslås. Han vill att den skall jobba begränsat med registreringssyste-
met, och han hoppas att det skall leda till en bredare debatt i samhället.
Det är möjligt att det blir så, men det kommer inte på något avgörande
sätt att förändra det ökande politikerföraktet. Jag tror att det måste till
ett bredare perspektiv, med forskning, utbildning och annat som före-
slås i motionen, om vi skall ta det här på allvar.
Anf. 7 KURT OVE JOHANSSON (s) replik
Herr talman! Jag tycker inte, Peter Eriksson, att det är naivt att tro
att det arbete som vi kommer att utföra här, och som förhoppningsvis
leder fram till ett förnuftigt förslag om en redovisning av riksdagsleda-
möternas ekonomiska intressen, skulle kunna ge ringar på vattnet. Det
är inte en djärv tanke att många kommunfullmäktige och landstings-
fullmäktige kommer att diskutera de här frågorna om vi lägger fram ett
förnuftigt förslag. Jag håller inte alls för otroligt att det kommer att bli
så att de tar till sig mycket av den diskussion som vi kommer att med-
verka till.
Det är naturligtvis riktigt, som Peter Eriksson säger, att det är vik-
tigt med forskning, utbildning, kunskapsspridning och en levande de-
batt om frågor som har samband med allmänhetens förtroende för poli-
tiker och politik. Vi är fullständigt överens på den punkten.
Jag skulle kanske vilja gå ett steg längre och säga, att när det gäller
den s.k. levande debatten har vi naturligtvis som politiker och riksdags-
ledamöter också ett stort ansvar för att den här debatten kommer att
föras och vara aktiv. Om vi tar det ansvaret, och om det som är min
förhoppning växer fram i arbetsgruppen, tror jag att vi genom bl.a.
Barbro Westerholms insatser har gjort en stor insats inte bara för riks-
dagens ledamöter utan också för hela landet.
Anf. 8 BARBRO WESTERHOLM (fp)
Herr talman! Jag skall tala för den sjupartimotion där jag är en av
undertecknarna och vars huvudsyfte är hur vi skall arbeta för att stärka
allmänhetens förtroende för politiker.
Bakgrunden är oron över vad ett minskat förtroende för oss politi-
ker innebär som hot mot demokratin. Det här är en oro som inte bara
finns hos oss här i Sverige, utan också finns i demokratier världen över,
inte minst i de nya demokratierna, där man inte är så van vid ett demo-
kratiskt styrelseskick.
I höstas ordnade US Government of Ethics och US Information
Agency i USA ett möte om Ethics in Governments. I ett välkomstbrev
till konferensen skrev president Clinton följande:
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
13
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
”1 kölvattnet på det kalla kriget är det amerikanska folket engagerat |
ledares etiska ansvar ger oss instrument ägnade att åter väcka förtroen-
|
Frågor om |
de för demokratiska institutioner och försäkran om deras framgång. Jag Målsättningen med konferensen var: för det första att internationellt skapa insikt om att demokratins för det andra att stimulera godkännandet av normer för uppförande för det tredje att inleda ett internationellt utbyte av information och för det ljärde att förvärva inblickar i andra länders system som kan 54 länder deltog i konferensen. Som en röd tråd genom föredrag Därför har man i ett antal länder - t.ex. USA, England, Kanada, Man kan säga att alla har börjat med den ekonomiska frågan, som Jag kan nämna att man i Lettland är djupt oroad av den misstro Debatten om etik i politiken och förtroendet för oss politiker har |
14
Det är det som ligger bakom den motion som vi har väckt, som in-
nebär att den Brinkska etikgruppen skulle få ett vidgat uppdrag. Jag
skall inte upprepa syftet - det har nämnts tidigare.
Konstitutionsutskottet har nu avstyrkt motionen, med motiveringen
att man kan utgå från att de synpunkter som förs fram i motionen
kommer att övervägas av arbetsgruppen. Jag är, efter kontakt med
arbetsgruppens ordförande och efter den här debatten, övertygad om
att så blir fallet. Så har utvecklingen varit också i andra länder.
När riksdagen avslår en motion som man själv har väckt kanske
man inte behöver vara ledsen för det, därför att den har ändå haft effekt
och fått gehör. Jag kan nämna att jag 1991 väckte en motion om att
talmannen borde ta initiativ till en arbetsgrupp som skulle ta upp etik-
frågor och som skulle vara parlamentariskt sammansatt. Motionen
avslogs i riksdagen våren 1991, men hösten 1994 tillsatte talmannen
denna arbetsgrupp - utan att någon motion då var aktuell. Det visar att
utvecklingen går mot ett visst håll.
Jag är övertygad om att den arbetsgrupp som nu är tillsatt också
kommer att ta till sig det vidgade uppdraget. Om man nu är inne på att
se vad som görs internationellt, kommer man också att se det positiva i
t.ex. den etikinstitution som finns i London, som sammanställer vad
som görs över världen, förmedlar kunskap genom utbildning för politi-
ker och andra beslutsfattare osv.
Jag känner mig därför ganska trygg i den hantering av detta ärende
som har skett, inte minst genom att tredje vice talmannen, som preside-
rar här i dag, ingår i arbetsgruppen och har åhört denna debatt och inte
bara läst betänkandet.
Anf. 9 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Förtroendet för politiker har minskat. Det vet vi alla,
från olika forskningsrapporter och undersökningar. Då måste vi ställa
oss frågan varför det är så och vem som skall se till att förtroendet
ökas.
Ibland får jag intrycket att vi i stor utsträckning skyller på journalis-
ter och på en rad andra institutioner i samhället. Jag tror att det är oer-
hört viktigt att se vilka faktorer, som är betydligt mer komplicerade,
som ligger bakom detta bristande förtroende. Självklart spelar det in att
det då och då blossar upp olika affärer, där enskilda politiker klart har
gjort sig skyldiga till övergrepp eller på olika sätt har missbrukat sin
situation. Men jag tror att det är långt ifrån hela sanningen.
Vi har också att räkna med att tillvaron har blivit betydligt mer
komplicerad och att saker och ting avhandlas i en otroligt mycket snab-
bare takt i dag än för 50 år sedan.
Vi har också det faktum i vårt land att vi i dag har en mycket an-
strängd ekonomi, dvs. att utrymmet för ekonomiska reformer som ger
människor mer pengar och som underlättar inte är så stort i dag, om vi
jämför med hur det var några år tillbaka i tiden. Det gör att politiker
blir en utsatt grupp och får stå för impopulära beslut.
Då kan man fråga sig hur vi skall kunna förändra detta. Ja, vi kan och
bör beakta olika förslag. Det är väldigt viktigt att konstatera att det är
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
15
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
vi själva som måste gå först. Vi kan inte förvänta oss att andra grupper |
holm nämnde är det minskade förtroendet ett allvarligt hot mot demo-
|
Frågor om |
kratin. Om vi som fattar besluten inte åtnjuter förtroende innebär det att Vi måste alltså se till vilka förändringar som är nödvändiga, att det Ola Karlsson var inne på reservationen från moderaterna till betän- Min uppriktiga vädjan till Moderata samlingspartiet är att nu kon- Kurt Ove Johansson var inne på att det sker en ekonomisk registre- Barbro Westerholm tog exemplet USA. Det är rätt roligt att kunna Den grupp som talmannen har tillsatt har ett oerhört viktigt upp- Vi vet att förvaltningskontoret har kommit i gång och har ett väldigt |
16
grund som kan visa hur det ser ut nu och också utgöra en startpunkt för
de övriga frågorna.
Precis som andra förutsätter jag att det KU har skrivit i sitt betän-
kande, nämligen att man skall ta till sig det som finns föreslaget i mo-
tionen och det som uppstår under resans gång. Jag är så naiv att jag
faktiskt tror att det är avsikten och att de av respektive parti utsedda
representanterna känner sitt ansvar på det området.
Jag kan förstå att Peter Eriksson velat stötta motionen med en re-
servation. Jag kan naturligtvis fundera över varför man inte ansett den
vara besvarad. Den är ju inte avstyrkt, utan idéerna finns med. Jag kan
förstå Miljöpartiets engagemang för att på det här viset lyfta fram mo-
tionen. Jag uppfattar det så att man ändå kommer att beakta de olika
synpunkterna. Jag är väldigt angelägen att se vad som kommer ut från
arbetsgruppen.
Mitt förslag till Peter Eriksson är att väldigt noga bevaka vad Mil-
jöpartiets representant, och naturligtvis också andra, gör. Sedan får vi
hjälpas åt att se till att frågorna blir så brett belysta som vi vill och som
jag uppfattat att också Peter Eriksson önskar.
Anf. 10 KURT OVE JOHANSSON (s)
Herr talman! Jag har naturligtvis ingen anledning att polemisera
mot vad Eva Zetterberg sade. Jag kan till i stort sett hundra procent
instämma i hennes anförande. Jag skulle måhända kunna ha ett behov
av att förklara varför motion K301 har avstyrkts i konstitutionsutskot-
tet, något som Eva Zetterberg tyckte var konstigt. Det beror på att vi
har olika system i utskotten. Vi har diskuterat hur vi skall hantera mo-
tionerna i KU. Vi kom för några år sedan fram till att det för oss existe-
rar bifall eller avslag. Jag skall gärna erkänna att det ibland när vi han-
terar frågor naturligtvis hade varit en tillgång att kunna säga att det som
krävs i en motion i stort sett helt och hållet är tillgodosett, alltså att
kraven är tillgodosedda med vad utskottet har skrivit. Men vi har med
det regelsystem som vi antagit inte möjligheter att ge uttryck för det.
Det finns alltså en bra förklaring till det.
Jag tycker inte heller att man skall uppfatta detta med avslag så som
man kanske omedelbart gör. Om man läser vad konstitutionsutskottet
har skrivit ser man ju att utskottet, precis som Eva Zetterberg gav ut-
tryck för, har en ambition att se till att det verkligen skall ske någonting
på detta område. Jag tror att jag vågar försäkra att vi som sitter i ar-
betsgruppen och också sitter i konstitutionsutskottet naturligtvis kom-
mer att även kunna tillmötesgå önskemålet att det utskottet skrivit
verkligen skall bli en realitet. På den punkten tror jag att Eva Zetter-
berg kan känna sig helt lugn.
Anf. 11 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Jag har läst texten och ansett att den är tillräcklig. Jag
har därmed också uppfattat att motionens krav och förslag kan komma
att bli beaktade. Det är just därför som jag inte går på reservationen.
Jag tycker att detta visar på ett problem i riksdagen. Tänk er en ut-
omstående som läser texten och som tycker att det är ett fruktansvärt
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 73
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
bra förslag som måste stödjas, vilket KU också gjort. Så läser man att |
inom respektive utskott, men det blir problem när vi skall förklara det
|
Frågor om |
för en utomstående. Anf. 12 OLA KARLSSON (m) Herr talman! Jag tror att man gör det alldeles för enkelt för sig om Det är viktigt att vi pekar på konsekvenserna av en alltför långtgå- Snarare tror jag att det bristande förtroendet för politiker många Jag tror att det behövs någon form av register, någon form av sam- Anf. 13 EVA ZETTERBERG (v) replik Hen talman! Vem har talat om mycket långtgående registrering? Det är självklart att alla av oss har haft de kontakterna. Vi lever ju Jag blir litet konfunderad över Moderata samlingspartiets agerande. |
|
18 |
Man reserverade sig inte mot förslaget i våras när riksdagen fattade |
beslut om att genomföra det, men man gör nu allt för att försvåra detta
arbete i stället för att konstruktivt bidra.
Jag vill understyrka att det inte är så att jag eller någon annan som
är engagerad i dessa frågor tror att man på ett enkelt sätt genom att ha
en ekonomisk registrering av ledamöters ekonomiska intressen därmed
skulle återvinna fullständigt förtroende från människor. Jag berörde det
i mitt anförande. Det är otroligt många andra frågor som är avgörande
och som vi också måste ta oss an.
Men det är en bra början att se just på detta område. Det finns
mycken skepsis och i vissa fall befogade och i andra fall obefogade
misstankar från allmänheten som på detta sätt kan undanröjas om man
får klart för sig vilka villkor som gäller för oss ledamöter.
Anf. 14 OLA KARLSSON (m) replik
Herr talman! En av de saker som har diskuterats i arbetsgruppen,
eller som i varje fall är refererat i Svenska Dagbladet i dag, är utlands-
resor betalda av annan. Det kan vara utlandsresor betalda av ett eget
företag. Det handlar också om utlandsresor för närstående betalda av
annan.
Det skulle exempelvis innebära att min partikamrat Stig Rindborg,
som driver advokatrörelse, inte skulle kunna resa utomlands. Han
skulle inte kunna fullfölja sitt advokatyrke med en sådan registrering.
Det är oförenligt med rollen som advokat att avslöja resor som berör
klienten.
Det här gäller också andra yrkesgrupper. Detta drabbar ett antal yr-
kesgrupper. Effekten blir att vi stänger ute vissa yrkesgrupper från
riksdagsledamotskapet eller också att dessa ledamöter väljer att helt
avsluta sitt yrkesliv. Jag tror att det är bra att riksdagsledamöter har
kvar en kontakt med arbetslivet. De kan på deltid fortsätta att jobba i
ett företag så att de när de så önskar kan gå tillbaks till arbetslivet.
Vi är inte betjänta av yrkespolitiker som sitter i kammaren på livs-
tid. Riksdagsledamöter behöver en bred och god kontakt med arbetsliv
och övrigt samhällsliv.
Anf. 15 EVA ZETTERBERG (v) replik
Herr talman! Det sista kan vi vara överens om, Ola Karlsson. Visst
behöver vi den breda kontaktytan med arbetslivet, näringslivet, osv.
Men jag har väldigt svårt att förstå resonemanget.
Av vilken anledning skulle det inte kunna vara med i ett register om
Stig Rindborg som advokat eller någon annan vill göra resor, och visa
på vilka förmåner som vi har fått som enskilda personer eller i kontakt
med ett visst företag? Jag tycker det är självklart att det borde kunna
finnas med och att det inte skulle förhindra dessa affärer.
Jag har upptäckt att ni i Moderata samlingspartiet är livrädda för att
få fram detta system och se till att det fungerar. Det är ett system, vilket
vi varit inne på, som finns i ett flertal andra länder. Är det verkligen så,
Ola Karlsson, att det i Norge har lett till att man där har utestängt stora
delar av samhällslivet? De signalerna har jag inte fått.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Jag kan ha många synpunkter på det politiska systemet i USA med |
vensen att människor från exempelvis näringslivet eller advokater av-
|
Frågor om |
stått från politisk karriär. Detta tycker jag att ert parti borde tänka över För min och Vänsterpartiets del är vi angelägna att arbetet kommer Jag vädjar än en gång till Moderaterna: Var mer konstruktiv. Se till Anf. 16 KURT OVE JOHANSSON (s) Herr talman! Jag tycker inte att det är fel att man som Ola Karlsson Trots alla de invändningar som finns i Ola Karlssons motion har jag När man hör Ola Karlsson argumentera för sin motion får man fak- Förhåller det sig på det sättet att Moderaterna inte bara ställer sig Herr talman! Jag skulle gärna se att vi får ett klarläggande från Ola Anf. 17 OLA KARLSSON (m) replik Herr talman! Moderaterna står fortfarande bakom betänkande |
|
20 |
innehav av fastigheter och aktier. När det gäller styrelseuppdrag som |
kan komma i fråga för registrering rör det sig t.ex. om uppdrag i bo-
lagsstyrelser, ekonomiska föreningar, företags- och branschorganisatio-
ner, fackliga organisationer och organisationer med anknytning till
boendet”:
Det ställer vi fortfarande upp på. Men jag tror att det vore farligt att
föra registreringen så långt att vi också registrerar närstående och an-
höriga. Det kan faktiskt spoliera deras yrkesverksamhet.
Jag tror också att det vore farligt om vi för registreringen så långt
att vi registrerar samtliga utlandsresor betalda av annan. Det kan gälla
ett eget företag eller konsultverksamhet åt andra. Utlandsresor kan vara
fullt legitima. De kan också vara sådana att det innebär ett avslöjande
av en klient som försvårar en affärsrelation om de blir offentliggjorda.
Registrering är bra. Men den får inte drivas så långt att vi utestänger
viktiga grupper.
Anf. 18 KURT OVE JOHANSSON (s) replik
Herr talman! Jag tycker att Ola Karlsson påminner mer och mer om
Don Quijote, han som slogs emot väderkvarnar. Om Ola Karlsson hade
varit uppmärksam på mitt inledningsanförande hade han märkt att det
framgick mycket klart att Ola Karlsson inte behöver befara att det för-
slag som kommer att växa fram på grundval av arbetsgruppens arbete
innebär att man går för långt när det gäller vilka uppgifter som skall
förekomma.
Precis som jag sade i mitt inledningsanförande sitter där väldigt
många duktiga kvinnor och män, förnuftiga personer som vet vad det är
fråga om. Jag tror alltså att Ola Karlsson på den punkten inte behöver
känna någon som helst oro.
Herr talman! Jag vill också gärna betona att när vi nu diskuterar
konstitutionsutskottets skrivningar om vad som skall ingå i en registre-
ring skall man komma ihåg att vad utskottet skrev i fjol och vad utskot-
tet upprepar i år är exempel på ekonomiska förhållanden som bör re-
gistreras. Det betyder inte att det inte finns ytterligare exempel på re-
gistreringar utöver dem som finns beskrivna här som skulle kunna
komma ifråga när arbetsgruppen prövar frågan i sitt arbete.
Jag tycker ändå att det är ett bra besked som Ola Karlsson här har
gett. Moderaterna står fast vid beslutet som konstitutionsutskottet fatta-
de för ett år sedan. Det är då bara tråkigt att Ola Karlssons plädering
för sin motion gör att man får intryck av att Moderaterna hemskt gärna
skulle vilja dra sig bort från beslutet.
Detta går inte ihop med det ställningstagande som Moderaterna för
ett år sedan var med om att göra och den plädering som Ola Karlsson
gör här i kammaren.
Herr talman! Jag nöjer mig ändå med beskedet att Moderaterna i
riksdagen står fast vid KU:s ställningstagande på den punkten, även om
Ola Karlsson till alla delar inte gör det.
Anf. 19 OLA KARLSSON (m) replik
Herr talman! Det faktum att en arbetsgrupp består av många duktiga
kvinnor och män är ingen garanti för att resultatet blir bra. Såvitt jag
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
förstår består vår regering av många duktiga kvinnor och män. Ändå |
I det tidigare KU-betänkandet talar vi om inkomster och om inne-
|
Frågor om |
hav av fastigheter och aktier. Men innebörden blir en helt annan om Det är detta som jag har velat varna för i min motion och som vi i Anf. 20 KURT OVE JOHANSSON (s) replik Herr talman! Vi kanske inte skall föra denna diskussion längre än När det gäller det här med kvinnor och män och möjligheterna att Frågan om ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten tyck- Jag vill upprepa, Ola Karlsson, vad jag sade i mitt inledningsanfö- I 2 kap. 3 § i regeringsformen står just det som jag nyss har sagt till ”Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i Det finns alltså starka skrivningar i den svenska lagstiftningen. Där- Anf. 21 PETER ERIKSSON (mp) Herr talman! Jag tänkte ta upp ett etiskt dilemma - en fråga som jag |
22
och som förtjänar uppmärksamhet. De här motionerna får ofta också
ganska stor uppmärksamhet i medierna, på landsorten och även på
riksnivå. Jag tycker dock att det är ett problem att de inte vinner gehör i
den egna riksdagsgruppen - riksdagsgruppen röstar mot, och det är
även så att de som har motionerat röstar mot sina egna motioner - om
man nu skall bry sig om etiska frågor och på ett bra sätt sköta arbetet
som riksdagsledamot.
Eva Zetterberg gör ofta ett bra jobb i riksdagen. Men just i denna
fråga tycker jag nog, Eva Zetterberg och Barbro Westerholm, att det
luktar att det går åt nämnda håll. Man får inte gehör i den egna grup-
pen, och sedan är man inte beredd att stödja motionen när denna kom-
mer upp till behandling i riksdagen. Känns det riktigt bra, Eva Zetter-
berg?
Anf. 22 EVA ZETTERBERG (v)
Hen talman! Det är en väldigt viktig fråga Peter Eriksson tar upp.
Jag hoppas att arbetsgruppen kan gå vidare med den. Nämnda dilemma
finns ju.
Däremot uppfattar jag inte att det är aktuellt i denna fråga. Jag kan
bara svara för min egen grupp. Jag har inte tagit upp frågan och fått nej
i gruppen, utan det har varit ungefär så som jag redovisade i mitt hu-
vudanförande. Vi har nämligen tyckt att man har tagit hänsyn till mo-
tionens innehåll och att man i KU faktiskt har ansett att det finns alla
förutsättningar för att sådana här frågor tas upp i arbetsgruppen. Det
finns en viss skillnad i förhållande till den situation som Peter Eriksson
målar upp. Därför blir jag litet orolig om Peter Eriksson tänker använda
det aktuella exemplet för att illustrera principer om hur svårt det ibland
är att i det egna partiet få gehör för radikala förslag.
Övriga medmotionärer får svara var och en för sig på frågan om de
så att säga fått backning i det egna partiet. I det här fallet har jag upp-
riktigt tyckt, och trott, att arbetsgruppen kommer att kunna se över
också andra frågor. Men för mig har grunden här, den ekonomiska
registreringen, varit oerhört väsentlig. Jag tycker att det är bra och
riktigt att börja med den frågan.
Anf. 23 PETER ERIKSSON (mp)
Herr talman! Jag tog det aktuella exemplet därför att det var tämli-
gen näraliggande. Vi har diskuterat detta flera gånger i Miljöpartiets
riksdagsgrupp, just därför att vi inte vill hamna i den situation som jag
tycker att många partier i riksdagen har hamnat i - att det till slut blir
radikala alibin som lägger fram förslag som sedan inte stöds vare sig av
förslagsställarna själva eller av riksdagsgruppen.
Jag hoppas att vi här inte har ett sådant exempel, men det luktar åt
det hållet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 7 §.)
Prot. 1994/95:73
15 mars
Frågor om
riksdagsledamöternas
ekonomiska intressen
m.m.
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
5 § Reformering av övervakningssystemet enligt Europakonven- Föredrogs Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU12 Reformering av övervakningssystemet enligt Europakonventionen Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. 6 § Tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1994/95 Föredrogs Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU13 Tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1994/95 (prop. Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. |
|
Vissa anslag m.m. |
7 § Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område Föredrogs Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. Anf. 24 GÖRAN LENNMARKER (m) Herr talman! Detta betänkande handlar framför allt om frågor om Fem moderata reservationer är fogade till betänkandet. Reservatio- Jag yrkar bifall till reservation nr 2, som är gemensam för Modera- När det gäller utrikesförvaltningen - ambassader och konsulat ut- Vi menar att det nu behövs en samlad översyn av Sveriges represen- |
|
24 |
tation utomlands. Det är framför allt fyra skäl som gör att det skulle |
vara angeläget att göra en översyn. Det sker ju hela tiden förändringar.
Världen står inte stilla. Det har förvisso också varit förändringar under
den gångna perioden.
Dels är Sverige nu medlem i den europeiska unionen, dels har det
varit stora förändringar i Central- och Östeuropa. Vidare växer mycket
dynamiska ekonomier och länder fram också utanför Europa, där det
finns ett starkt önskemål om svensk närvaro. Naturligtvis gäller det
också den statsfinansiella situationen.
När det gäller EU-skälet får vi en ökad belastning på utrikesför-
valtningen - just till följd av EU-medlemskapet - både i Bryssel och,
till viss del, i medlemsländernas huvudstäder. Dessutom kommer det
alldeles snart att vara ett tiotal länder som är associerade till EU.
I vissa avseenden krävs det en kvalitativ ökning. Jag tänker då på
deltagandet i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som
ställer krav - kanske inte så mycket kvantitativt, men väl på kvalitativa
insatser från Sverige. Men EU-medlemskapet ger också möjlighet till
besparingar. Det finns saker som vi kan göra gemensamt. Sverige kan
rent ekonomiskt slippa lindrigare undan till följd av EU-medlemskapet.
Det är alltså dubbeltydigt utifrån den synpunkten.
I centrala Östeuropa har det skett en enorm förändring. Det fanns
nio länder i östblocket för fem år sedan. Nu finns det 27. Fyra har för-
svunnit och 22 har kommit till. Under den gångna perioden har det
gjorts en ganska stark satsning. Vi har numera ambassader i Tallinn,
Riga, Vilnius, Kiev, Zagreb och Sarajevo. Ambassadören i Sarajevo
har litet svårt att vara där, men vi tyckte att det var politiskt viktigt att
ha en ambassadör för Bosnien-Hercegovina.
Det finns många frågor i övrigt att överväga beträffande Central-
och Östeuropa. Det finns länder där vi inte har representation, t.ex.
Transkaukasus och Centralasien. Där har vi ingen representation alls.
Det kan finnas skäl att litet mer samlat fundera kring detta.
Två tredjedelar av u-världen växer kraftigt - de flesta t.o.m. mycket
kraftigt. Det växer fram ett kontaktmönster vid sidan av det bi-
ståndsmönster som har funnits sedan lång tid tillbaka i Asien, Latin-
amerika och kanske också i Afrika i vissa områden. Där är det viktigt
med svensk närvaro, både vad gäller export som ökar starkt i vissa
avseenden och också personkontakter i olika delar av samhällslivet. Ett
exempel är Lima, som diskuteras, där en av - i alla fall för ögonblicket
- jordens mera framväxande ekonomier har betydande intresse ur
svensk synpunkt. Det är också naturligt att vi skall ha en representation
i alla OECD-länder, också utanför Europa.
Det statsfinansiella kravet gör naturligtvis att det är angeläget att
sköta detta med omsorg. Vi är i en situation där det verkligen gäller att
ta ned de alldeles för höga offentliga utgifterna. Då skall man minnas,
på det här området som på andra, att det finns viss statlig kärnverksam-
het - en verksamhet som enbart staten kan sköta. Många offentliga
verksamheter kan förvisso skötas bättre av andra än det offentliga, men
just kärnverksamheten måste man känna ett särskilt ansvar för. En
officiell utlandsrepresentation är faktiskt en sådan statlig kärnverksam-
het.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
25
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Om vi har en livlig privat verksamhet, kan det i många fall finnas |
därför att den spelar en nyckelroll i de övriga privata kontakterna.
|
Vissa anslag m.m. |
När det gäller möjligheten att spara, som jag tidigare nämnde, ger Utrikesrepresentationen kan ibland förvilla litet grand. Jag träffade Däremot kan det ibland vara tvärtom när man befinner sig långt Vi menar alltså att det är klokt att försöka ta ett mer samlat grepp på Jag yrkar bifall till reservation 2. Anf. 25 HELENA NILSSON (c) Herr talman! I årets budgetproposition föreslås ytterligare bespa- Det är alltid fråga om svåra avvägningar när det gäller att besluta Flera motioner har väckts, däribland en enskild centermotion som |
|
26 |
kan etableras på andra orter. |
Även om det är svårt med besparingar så yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan när det gäller littera A p. 1-7.
Under littera B behandlas det nordiska samarbetet. Där finns en
motion från Centerpartiet och Folkpartiet som föreslår en särskild
redovisning av budgetens nivå och innehåll för det nordiska samarbe-
tet, vilken också riksdagen skulle ges möjlighet att ha synpunkter på.
Utskottets betänkande har föranlett ett särskilt yttrande från Cen-
tern, Folkpartiet, kds och Moderaterna, där vi beklagar att man inte vill
ge riksdagen möjligheten att just ge synpunkter på de prioriteringar
som görs av Sverige i Ministerrådet. Detta är inte föranlett av att det i
Nordiska rådet just nu pågår en besparingsdiskussion när det gäller det
nordiska samarbetet, utan denna möjlighet skulle ha getts oavsett om
det vore fråga om besparingar eller anslagshöjningar. Vikten är att
riksdagen ges möjligheter till synpunkter.
Under anslaget F 2 i budgetpropositionen föreslås en minskning av
anslaget till information och studier om säkerhetspolitik och fredsfräm-
jande utveckling som under en rad år har getts av svenska organisatio-
ner och stiftelser.
Vi är flera reservanter som tycker att det är olyckligt att det görs en
besparing på detta område. Det är en liten besparing, men den kan vara
symbolisk eftersom det just nu pågår en mycket intensiv säkerhetspoli-
tisk diskussion i det svenska samhället. Det beror dels på att vi hade en
sådan diskussion inför folkomröstningen om medlemskapet i EU, dels
på en intensiv nationell debatt om den säkerhetspolitiska inriktningen.
Vi har ju också ett intresse av att diskutera hur vi kan stärka freden i
Europa med tanke på att det pågår konflikter som berör oss både nära
oss i Europa och på andra ställen på jordklotet. Det är många som
känner ett behov av att kunna diskutera möjliga lösningar, såväl vi som
individer som organisationer och politiker.
Därför yrkar jag bifall till reservation 11 som innebär ett anslag på
20 miljoner för just denna verksamhet. I övrigt yrkar jag bifall till ut-
skottets hemställan.
Anf. 26 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp)
Herr talman! I diskussionen om betänkande UU14 tänker jag kon-
centrera mig på två saker. Det gäller ambassaden i Kinshasa och det
s.k. F 2-anslaget.
Sverige har ju sedan lång tid tillbaka en ambassad i Kinshasa som
betjänar hela den fransktalande delen av Centralafrika. Vid flera tillfäl-
len under de senaste åren har ambassaden hotats av nedläggning. Men
varje gång har detta undvikits. Man har lyssnat till de protester som har
framförts, bl.a. av representanter för de svenska missionerna som ver-
kar i den här delen av Afrika.
Just nu genomlever flera länder i det fransktalande Centralafrika sin
kanske svåraste kris sedan självständigheten. Att då överge en viktig
svensk beskickning i området ger helt fel signaler. De små svenska
besparingar man därmed kan uppnå kan stå oss dyrt genom den försäm-
rade prestige som Sverige därigenom kommer att få och genom den
sämre service man härvid kommer att ge de svenska missionsarbetare
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
27
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
28
och biståndsarbetare som gör ett uppoffrande arbete under mycket
svåra förhållanden. Man frågar sig hur säkerheten kommer att garante-
ras i framtiden, om ambassaden läggs ned.
Riksdagen har tidigare, på förslag av Folkpartiet, markerat behov av
kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika — vi är ju väl repre-
senterade i den engelsktalande delen. Förslaget om nedläggning av
ambassaden i Kinshasa går i rakt motsatt riktning. Flera länder i områ-
det befinner sig just nu i ett mycket utsatt läge. Det katastrofala vansty-
re som president Mobutu gjort sig skyldig till gör situationen för be-
folkningen i Zaire allt allvarligare. De västländer som genom åren givit
honom sitt stöd bär ett tungt ansvar för denna utveckling. Vidare har
företrädare för den evangeliska kyrkan varnat för att händelserna i t.ex.
Rwanda och i Burundi, som gränsar till detta område, snart kan få sin
motsvarighet också i Kongo.
Den svenska ambassaden i Kinshasa har haft mycket stor betydelse
för den omfattande verksamhet som den svenska missionen bedriver,
inte minst i Kongo. De svenska biståndsinsatserna i området har sina
rötter där sedan mer än 100 år tillbaka i tiden. Nu finns det 137 bi-
ståndsarbetare verksamma i Kongo, Zaire och Centralafrikanska re-
publiken. SIDA förmedlar stora summor pengar till detta område, vil-
ket visar på bredden i arbetet.
Vidare: Demokratiseringsprocessen har börjat i många av regionens
länder. Man söker då kontakter och erfarenheter från olika håll, och
man är inte minst intresserad av Nordeuropa. Republiken Kongo har
t.ex. nyligen utsett en ambassadör för de nordiska länderna i syfte att
stärka relationerna med framför allt Sverige.
I det fransktalande Afrika finns det ett betydande politiskt och
kommersiellt intresse av Sverige. Det franska ekonomiska, politiska
och kulturella inflytandet i vissa länder i Afrika är oerhört stort. I prak-
tiken har man fortfarande en kolonial relation. Denna relation behöver
brytas, men det blir i det närmaste omöjligt när länder som Sverige tar
bort sin diplomatiska närvaro.
Som jag tidigare påpekade har svensk mission under lång tid verkat
i området och gjort viktiga insatser för utbildningsväsen och inom sjuk-
och hälsovård. I denna region finns Svenska missionsförbundet, pingst-
rörelsen, baptistsamfundet, Örebromissionen och Frälsningsarmén
representerade. Missionen har genom åren skapat en goodwill, inte
bara för sina samfund utan också för just Sverige.
Dessutom har missionen utgjort viktiga informationskällor i Sverige
när det gäller förhållandena i det fransktalande Afrika. Ofta har missio-
nen varit de enda nyhetskällorna i fråga om vissa länder. Detta har visat
sig vara mycket värdefullt när det t.ex. har gällt att förmedla informa-
tion om utvecklingen under de senaste åren i Rwanda och Burundi.
Det är intressant att notera de informationsinsatser rörande Afrika
som svenska biståndsarbetare och missionsarbetare har gjort under alla
år. Vi i utskottet besökte i går Nordiska afrikainstitutet i Uppsala. Där
fick vi veta att mycket av den information och kunskap som finns om
Afrika bygger på de rapporter som under årens lopp har sänts från
missionärer i Afrika. De går tillbaka ända till 1800-talet. Det är fråga
om information som bara finns på Nordiska afrikainstitutet och som
man i dag förser Afrika med.
Om man på den afrikanska kartan skulle placera knappnålar på
varje plats där den svenska utlandsmyndigheten finns representerad
skulle det bli en hel skog av nålar i den södra delen av Afrika. Där
finns det i dag representation i Harare i Zimbabwe, i Lusaka i Zambia, i
Maputo i Mozambique, i Luanda i Angola, i Pretoria-Kapstaden i Syd-
afrika, i Gaborone i Botswana och i Windhoek i Namibia. Dessa sju
representationsplatser i södra Afrika skall jämföras med - som det nu
finns risk för - noll representationsplatser i den fransktalande delen av
Västafrika, som är ett mycket stort område. Enligt mitt förmenande
vore detta mycket olyckligt. Jag yrkar därför bifall till en reservation
som finns fogad till betänkandet, nämligen till reservation 4.
Jag vill också helt kort beröra det s.k. F 2-anslaget. Riksdagen har
uppsatt två procentmål. Det ena målet är att 1 % av BNI skall gå till
bistånd, och det andra är att 0,1 % av våra försvarskostnader skall gå
till det s.k. F 2-anslaget som används för organisationer som arbetar
med fredsfrågor, information och forskning om fred och nedrustnings-
frågor. Båda målen har nu fastställts under stark press, och de går i fel
riktning, vilket är olyckligt.
När det gäller det s.k. promilleanslaget för information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling var det en gång
Folkpartiet, Socialdemokraterna och Centern som tog initiativ till detta.
Det började bra med kraftiga påslag på detta anslag till de frivilliga
organisationer som arbetar inom det området. Men som sagt, nu är det
kräftgång som gäller.
Vapenindustrin och hela det komplexet har i dag enorma summor
till sitt förfogande för marknadsföring, summor som för fredsorganisa-
tionerna är rena fantasisummor. Därför bör de partier - och även andra
- som en gång tog initiativet till promillemålet stödja det och hjälpa till
med att vända den negativa trend som vi nu är inne i.
Det påslag på F 2-anslaget med 3 miljoner kronor som föreslås i re-
servation 11 är ett förslag i rätt riktning.
Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall till endast en reser-
vation, nämligen till reservation 4. Naturligtvis står jag bakom reserva-
tionerna 2, 7, och 11, även om jag i de fallen inte påfordrar någon
rösträkning.
Anf. 27 EVA ZETTERBERG (v)
Herr talman! Vi har ett särskilt anslag på närmare 17 miljoner som
skall gå till information om Sverige i utlandet. Men man kan fråga sig
om det är detta anslag som ligger till grund för Sveriges ansikte i utlan-
det. Jag tror att man gör värdefulla insatser för dessa pengar. Men det
är helt andra insatser som är avgörande för vad människor i vår om-
värld upplever som Sveriges ansikte internationellt.
Det avgörande är utrikespolitiken, säkerhetspolitiken, biståndspoli-
tiken och hur Sverige agerar i internationella organ, i FN, i EU, i Nor-
diska rådet och i alla andra sammanhang där Sverige är representerat.
Framför allt är det mötet med enskilda människor i länder där vi är
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
29
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
aktiva som bidrar till att skapa Sveriges ansikte. Där är det människor |
ansikte innebär i praktiken.
|
Vissa anslag m.m. |
Det finns flera tusen människor ute i fältarbete. Det finns också de Det finns några besparingar som jag inte tycker är mycket att gråta När vi sedan kommer in på de enskilda ambassader som har varit Andra talare har varit inne på frågan om nedläggning av Limaam- Karl-Göran Biörsmark talade om ambassaden i Kinshasa. Jag delar När det gäller besparingar och idén om nordisk samordning måste |
30
När man talar om olika sparförslag inom UD har jag förstått att det
finns andra områden som inte har diskuterats men som borde vara med
i diskussionen. Då tänker jag på något som jag närmast finner lustigt,
nämligen detta att vi har en beskickning i den Heliga stolen i påvesta-
ten. Det tycker jag att man kan ifrågasätta, även om det inte rör sig om
så stora pengar som man skulle kunna spara in. Det borde ha innefat-
tats av tidigare sparförslag.
Det finns även andra beskickningar som jag inte bedömer som lika
angelägna som dem som vi här har diskuterat.
Jag vill också nämna frågan om miljöansvaret inom FN, där Miljö-
partiet och Vänsterpartiet har en reservation. Vi vet att man från FN-
delegationen och över huvud taget internationellt i mycket större ut-
sträckning nu än tidigare tar med miljöaspekter. Man försöker fånga
upp den kunskap som finns i Sverige på de områden som är aktuella.
Trots detta vore det väldigt viktigt att ha en miljöattaché permanent på
plats, eftersom det anses att det behövs en militärattaché som är knuten
till den svenska delegationen. Då vore det väl inte så märkligt att ha en
miljöansvarig.
Herr talman! Tidigare talare har varit inne på frågan om anslaget till
information och studier om säkerhetspolitik och fredsbefrämjande
utveckling.
Jag vill också åberopa promillemålet, som Karl-Göran Biörsmark
har gjort. Jag finner det mycket märkligt att regeringen inte alls vill gå
framåt på det här området.
Jag är besviken, Lena Hjelm-Wallén, att ni på UD-avdelningen och
den del av regeringen som driver internationella frågor har förlorat
gentemot Försvarsdepartementet och försvarsministern. Det är precis
det ni har gjort. Försvarsministern skryter ju närmast om att han inte
har tvingats sänka sina anslag till frivilliga försvarsorganisationer. Jag
tror att även Lena Hjelm-Wallén hörde hur glad han var, senast i Sälen,
åt att kunna berätta det för dem.
Skulle inte Lena Hjelm-Wallén vara lika glad åt att berätta för olika
fredsorganisationer att regeringen absolut inte tänker sänka anslagen
där? Det skulle vara en bra nyhet. Och det handlar inte om så mycket
pengar. Det handlar om 3 miljoner extra här. Det hade varit en oerhört
viktig symbolfråga.
Fru talman! Jag vill hänvisa till de reservationer som Vänsterpartiet
står bakom. Jag skall inte yrka på votering på alla dem. Men jag hänvi-
sar till dem. Jag vill peka på några övriga saker som jag inte kommer
att yrka på. Den första är anslaget till Transnationella Stiftelsen. Det rör
sig om 450 000 kr. Det är en mycket liten ökning i förhållande till det
som är pålagt.
Jag kan förstå att man i andra partier inte tycker att vi skall plocka
ut en enskild organisation, men jag tror att det är viktigt att vi ibland tar
fram några enstaka exempel. Detta är en organisation som på ett
mycket seriöst sätt har gjort olika studier vad gäller säkerheten och
fredsprocessen - vi kan hoppas att det blir en fredsprocess i alla fall - i
f.d. Jugoslavien. Där kan man se vilka insatser som kan göras. Den har
även personer på plats som deltar aktivt i processen. Jag tycker att det
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
31
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
arbetet är väl värt att uppmuntra. Vi har glädje av de studier som görs. |
Det kan tyckas märkligt att vi har en reservation om vad man skall
|
Vissa anslag m.m. |
kalla F 2-anslaget. Vi tycker att det borde kallas Information, studier Fru talman! Till slut vill jag yrka bifall till reservation 11. I övrigt Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp) Fru talman! Det läggs ett stort sparbeting på utrikesförvaltningen i Budgetåret 1992/93 lade man ner fyra s.k. lönade myndigheter, och Jag menar att den här nedläggningsstrategin avspeglar ett minskan- Inom EU, såväl i kommissionen och i parlamentet som från flera av Jag kan inte komma ifrån att man även inom Utrikesdepartementet i Nu har Folkpartiet och Vänsterpartiet talat sig varma för att bevara |
32
Miljöpartiet har också skrivit en motion om att tillsätta en miljöat-
taché i Förenta nationerna i New York. Där finns ju redan en militärat-
taché, och det finns experter inom andra områden också. Miljöfrågorna
har en allt större tyngd och kommer att få en allt större tyngd i framti-
den även i FN:s arbete. Det visar sig i de senaste årens process efter
Riokonferensen. Jag tycker att Sverige måste vara mer aktivt i det in-
ternationella miljöarbetet och på det globala miljöområdet. Detta vore
ett viktigt sätt att visa att vi även tar de globala miljöproblemen på
allvar.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 5 i utrikesutskottets betän-
kande.
Anf. 29 INGRID NÄSLUND (kds)
Fru talman! De senaste årens förändringar i omvärlden skapar nya
förutsättningar, men ställer också nya krav på Sveriges förmåga att på
ett aktivt sätt främja sina intressen utomlands. De ger också nya möj-
ligheter att bidra till en gynnsam freds- och säkerhetspolitisk utveck-
ling, främst i vårt närområde men också i omvärlden i stort.
I fokus för vårt intresse bör stå en utveckling av hela vårt närområ-
de mot en socialt och miljömässigt hållbar ekonomi med människans
livsvillkor i centrum. För att vi skall få en gynnsam utveckling när det
gäller fred och säkerhet på det globala området gäller samma villkor. I
denna utveckling tror vi att Sverige kan spela en självständig roll och
samtidigt vara en samarbetspartner genom att vi är en del av Norden
och medlem i EU, och vi tror också att Sverige kan vara en drivande
kraft i FN-samarbetet.
För att på bästa sätt fullgöra dessa uppgifter ställs höga krav på
kompetens och effektivitet i vår utrikesförvaltning. För utrikesförvalt-
ningen gäller höga besparingskrav liksom det gör på andra områden.
Enligt regeringsförslaget skall bl.a. tio utlandsmyndigheter läggas ned.
Under de senaste åren har flera förändringar skett när det gäller Sveri-
ges representation i utlandet på grund av förändringar i omvärlden. Vi
anser, i likhet med en del andra partier, att utrikesförvaltningens struk-
tur är en fråga för riksdagen.
Det är därför rimligt att en parlamentariskt sammansatt grupp gör
en översyn när det gäller principerna för svensk representation i utlan-
det och lägger fram ett förslag om detta. Det är inte tillfredsställande att
successiva förändringar sker utan att en övergripande analys sker. En-
ligt vår mening bör riksdagen ha inflytande över de principer som skall
vara vägledande för utrikesrepresentationen för att inskränkningar skall
kunna ske på bästa sätt.
Jag vill speciellt ta upp nedläggning av vår ambassad i Kinshasa.
Den har redan varit föremål för intresse från flera talare tidigare. Vi
anser att det förslaget är olyckligt av flera skäl. Om ambassaden för-
svinner betyder det att svensk representation kommer att saknas i större
delen av Centralafrika, och speciellt i den fransktalande delen. Riksda-
gen har redan tidigare påpekat behovet av en kunskapsuppbyggnad om
det fransktalande Afrika. Sverige har alltför ensidigt satsat på engelsk-
talande länder i Afrika.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 73
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Zaire befinner sig dessutom i ett allvarligt politiskt läge. Det är svå- |
en svensk närvaro i området även på det diplomatiska faltet.
|
Vissa anslag m.m. |
Hela området med Zaire, Burundi och Rwanda behöver som aldrig Den svenska ambassaden i Kinshasa har haft mycket stor betydelse När det gäller F 2-anslaget vill jag instämma i vad vi har hört från Det är de punkter som jag speciellt vill framhålla. Vi kristdemokra- Anf. 30 VIOLA FURUBJELKE (s) Fru talman! I detta betänkande föreslår utrikesutskottet en rad be- Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets hemställan och avslag Utrikesförvaltningen måste fortlöpande anpassas till förändringar i Viktiga förändringar sedan den förra budgetbehandlingen här i Sveriges ekonomiska situation framtvingar fortsatta besparingar in- |
34
bl.a. antalet ambassader och beskickningar i utlandet. Den neddragning
av ambassader och tjänster som inleddes under den förra regeringsperi-
oden fortsätter nu. Det var, som vi hörde förut, 4 utlandsmyndigheter
som lades ner under 1992/93. Under 1993/94 lades 10 utlandsmyndig-
heter ner och en mängd tjänster därtill drogs in. Under denna artonmå-
nadersperiod, alltså från den 1 juli 1995 till den 31 december 1996,
föreslås ytterligare 15 utlandsmyndigheter läggas ner.
Utskottets beslut enligt detta betänkande rör bara volymen. Vilka av
dessa ambassader och konsulat som berörs fattar inte riksdagen beslut
om här och nu. Vi har i utskottet ändå fått information om vilka ambas-
sader UD har avsett. Det har föranlett utrikesutskottet att anföra viss
tveksamhet mot nedläggningen av två av dessa. Det gäller ambassaden
i Amman, med hänsyn till den pågående fredsprocessen, och ambassa-
den i Lima, bl.a. av de skäl Eva Zetterberg angav förut.
UD har också kommit till samma slutsats, och under beredningen
har man tillkännagivit att ambassaderna i Lima och Amman inte skall
beröras nu. Vi välkomnar detta besked.
De nedläggningar som föreslås har alldeles självklart föregåtts av
en noggrann prövning. Denna prövning har skett mot bakgrund av den
utrikespolitiska situationen. Den har skett mot bakgrund av allmänpoli-
tiska, handelspolitiska, biståndspolitiska och konsulära aspekter liksom
också naturligtvis den press- och informationsverksamhet som pågår.
Någon utredning på detta område finner vi inte motiverad. Vi anser att
man har gjort en noggrann analys. Moderaternas reservation till förmån
för en sådan utredning skall kanske ses i ljuset av att dessa neddrag-
ningar pågått under lång tid. Under den borgerliga regeringstiden, un-
der moderat utrikesminister, restes inte några sådana krav. Vi anser
självfallet inte att det är påkallat nu heller. Vi menar att man gör denna
analys och att det är självklart att så sker.
Moderaterna tog också upp sin reservation som gäller Taiwan, mera
specifikt skattebefrielse för Taiwans representation i Stockholm. Vi
anser inte att Sverige bör frångå den princip som tidigare har lett oss i
detta sammanhang, nämligen att vi tolkar konventionen så att diploma-
tisk status hänger nära samman med denna sorts förmåner. Vill man
göra en förändring i förhållande till Taiwan bör det inte ske bakvägen, i
smyg, genom skattebefrielse. När vi finner tiden mogen skall man kun-
na deklarera det klart.
Helena Nilsson tar upp Nordiska rådet och vill att vi skall diskutera
Nordiska rådets arbete innan dess budget antas. Under det löpande
arbetet här i riksdagen har vi alla möjligheter att motionera om detta,
t.ex. i samband med Nordiska rådets berättelse. Det är då möjligt att ge
signaler om vad vi vill att Sverige skall göra i det nordiska samarbetet
likaväl som i annat europeiskt samarbete och FN-samarbete. Vi tillba-
kavisar också denna reservation.
Folkpartisten Karl-Göran Biörsmark liksom flera andra tog upp
ambassaden i Kinshasa. Jag vill återigen notera att utrikesutskottet inte
fattar något beslut om att denna ambassad skall läggas ner. Vi avstår
från att påtala någon tveksamhet mot det. Det är vad det handlar om.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
35
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Vi har under denna beredning hört berörda organisationer. Vi har |
innebära t.ex. att ett intressekontor eller någon annan lämplig lösning
|
Vissa anslag m.m. |
upprättas, som skulle tillgodose deras behov. Vi anser inte heller att Flera har tagit upp F 2-anslaget. Det gäller naturligtvis en smärtsam Eva Zetterberg inledde med att prata om informationen om Sverige När det gäller ambassaden i Kinshasa ansluter sig Eva Zetterberg Så var det Miljöpartiet, som menar att vi inte skall göra några ned- Miljöansvaret måste genomsyra all verksamhet, och vi utgår själv- Ingrid Näslund tar också upp Kinshasa. Samma skäl som jag har an- Det finns i Kinshasa andra ambassader, om det är den typ av verk- Med det anförda, fru talman, vill jag återigen yrka bifall till betän- |
36
Anf. 31 GÖRAN LENNMARKER (m) replik
Fru talman! Viola Furubjelke nämnde att det inte hade skett någon
samlad utredning under den tidigare regeringsperioden när det gäller
principerna för svensk utrikesrepresentation. Det är alldeles korrekt.
Det skedde också, precis som hon påpekade, indragningar under den
tiden.
Vad vi vill ha sagt är inte att vi tycker att det är onaturligt att det
sker förändringar. Det kommer det ständigt att göra. Men vid vissa
tidpunkter kan det finnas anledning att göra en mer samlad bedömning.
Vi tror att läget att göra en sådan samlad bedömning nu är kommet.
EU-medlemskapet är ju ett skäl till detta, men också det jag tidigare
framförde om ändringarna i Central- och Östeuropa, utvecklingen utan-
för Europa, som är nog så dynamisk, och naturligtvis det statsfinansiel-
la läget. Allt detta gör det rimligt att nu ta ett mer samlat grepp.
Det är inte särskilt klokt att i utskottet diskutera en och annan am-
bassad isolerat. Den ambassad som har en stor påtryckningsgrupp kan
kanske klara sig bättre än den som inte har någon stor påtrycknings-
grupp.
I stället skulle man se över frågan, se på vissa principer, och på
möjligheterna att arrangera verksamheten på något annat sätt. Det är
inte alltid bara en fråga om att dra ned på utlandsmyndigheter då man
skall spara. Man kan också se på andra möjligheter. Det finns gott om
idéer inom utrikesförvaltningen kring detta, kan jag försäkra. Det hade
varit klokt att göra en översyn nu mot bakgrund av det jag just har
pratat om. Jag beklagar att inte majoriteten har ställt upp på det.
Jag förstod inte riktigt vad Viola Furubjelke avsåg beträffande
Taiwans representation. Vi tycker att det kan vara rimligt att ta det steg
vi har angivit i vår reservation, men inte något annat steg.
Anf. 32 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Fru talman! Det finns ytterligare två skäl till att vi inte har gått med
på en parlamentarisk översyn av utrikesförvaltningen. Det ena är att det
är alldeles nödvändigt att vi får besparingarna i hamn så snabbt som
möjligt. Moderaternas översyn skulle dra ut på tiden. Därtill ville de ha
50 miljoner kronor ytterligare för denna översyn. Vi vill inte medverka
till att ytterligare försämra budgetunderskottet genom den sortens åt-
gärder.
Det andra skälet är att det ständigt sker förändringar i vår omvärld.
Utrikesförvaltningen måste anpassa sig kontinuerligt. Den sortens över-
syn skulle förmodligen ganska snart bli inaktuell. Vi skulle i så fall
kanske behöva ha en permanent översyn som skulle lägga fram förslag
t.ex. en gång om året. Med tanke på den dynamiska förändring som
sker skulle en sådan översyn kanske vara inaktuell redan när förslaget
läggs fram.
Anf. 33 GÖRAN LENNMARKER (m) replik
Fru talman! Det är inte riktigt korrekt. Vårt förslag var en snabb
översyn. En sådan översyn hade kunnat vara i gång redan nu om det
hade funnits ett positivt intresse. Jag tror att principerna inte är så väl-
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
37
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
digt svåra att de kräver många månader av överväganden. Det skulle |
kymret. Därmed kunde man ha gjort en översyn.
|
Vissa anslag m.m. |
Det är korrekt som Viola Furubjelke säger: Vi tyckte att anslagsni- Det hade varit bra att komma i gång och nå fram till principer, både Om man har principer är det ingen tvekan om att det är de man se- Anf. 34 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Fru talman! I beredningen av ärendet har vi informerats från UD om I övrigt säger Göran Lennmarker att det skulle vara en skyndsam Anf. 35 PETER ERIKSSON (mp) replik Fru talman! Viola Furubjelke påstår att Miljöpartiet inte vill göra När det gäller ambassaderna finns det möjlighet att spara utan att |
38
spara på utrikesförvaltningen utan att göra omfattande nedläggningar,
vilket ni föreslår.
Jag tycker ändå att Viola Furubjelke på ett sätt sade en glädjande
sak. Det är tydligt att hon är mer öppenhjärtig än t.ex. Lena Hjelm-
Wallén. I en debatt i Göteborgsposten som jag nyss haft med Lena
Hjelm-Wallén motsäger hon väldigt klart att neddragningarna skulle ha
något att göra med EU-medlemskapet. Men Viola Furubjelke säger att
EU-medlemskapet ger samordning och effektivitet och innebär att vi
kan skära ned på utrikesförvaltningen utomlands.
Jag skulle vilja fråga: Vilka samordningseffekter och vilka effektivi-
tetseffekter inom EU som gör att vi kan lägga ned våra utlandsmyndig-
heter ser Viola Furubjelke? Tänker hon sig att vi skall ha gemensamma
ambassader med Tyskland eller Frankrike? Är det på grund av att EU
skall bygga upp en egen utrikesförvaltning? Skall vi nöja oss med den i
stället för den svenska?
Anf. 36 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Fru talman! Peter Eriksson säger att man i Miljöpartiet inte alls är
negativ till besparingar. Jag vill ta upp de motionskrav Miljöpartiet har
lagt fram. I det första yrkandet kräver man en ny fast tjänst som ekolog
vid FN-delegationen. I ett annat säger man att ingen total nedläggning
får ske av någon beskickning. I ett tredje yrkande säger man att man
avvisar ytterligare besparingar och nedskärningar inom utlandsmyndig-
heterna och vill ge regeringen till känna att några ytterligare besparing-
ar inte skall planeras under denna mandatperiod.
Det läggs däremot inte fram några som helst andra konkreta förslag
till besparingar i motionerna. Av den anledningen har jag sagt att jag
beklagar att inte Miljöpartiet vill vara med på några besparingar.
Samordningen mellan EU-ambassader och nordisk samordning är
självfallet fortfarande i sin linda. Men jag ser en rad områden där man
skulle kunna samordna för att få ökad effektivitet och för att också
sanera finanserna. Jag nämnde i mitt inlägg förut t.ex. att svenska mis-
sionärer kände sig välkomna och avsåg att i en krissituation i Zaire t.ex.
vända sig till den tyska ambassaden - alltså ett annat EU-lands ambas-
sad. Det sade de spontant. Det var deras egen uppfattning om vad som
skulle vara bäst för dem själva i det läget.
Anf. 37 PETER ERIKSSON (mp) replik
Fru talman! Det bekräftar väldigt väl de onda föraningar jag har
haft. Från socialdemokraternas sida är man nu beredd att minska enga-
gemanget utomlands och i stället låta andra länder, företrädesvis inom
EU, eller EU:s egen planerade utrikesförvaltning ta över utrikesför-
valtningen.
När det gäller nedskärningar har Viola Furubjelke rätt på en punkt.
Förslaget om en miljöattaché i New York innebär ökade kostnader,
men de är oerhört begränsade om man ser till den totala besparingsvo-
lymen. I övrigt står vi på samma besparingsförslag som regeringen gör
för detta budgetår. Men vi säger att ytterligare besparingar inte är rim-
liga. Vi ser också att det finns framtida behov av att utöka insatserna
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
39
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
från svensk sida i andra områden. Man har här t.ex. pekat på att det |
mansk. Jag tror att det vore utmärkt med tanke på de ökade kontakter
|
Vissa anslag m.m. |
som planeras på Nordkalotten. Det finns också andra områden i världen, som kanske Västafrika, Anf. 38 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Fru talman! Låt mig klargöra att det inte kommer att finnas svensk Anf. 39 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik Fru talman! Utrikesutskottet avstår från att uttrycka någon tveksam- Men Viola Furubjelke säger nu att motiven för att behålla ambassa- Vi menar att man skulle kunna ha en bättre balans i representatio- Slutligen en kort fråga: Är enligt Viola Furubjelke och Socialdemo- Anf. 40 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Fru talman! Låt mig säga att det när det gäller varje nedläggning av |
|
40 |
hänvisa till Helena Nilsson, som här mycket frankt sade att det här är |
fråga om en del svåra beslut men att det har kommit på utrikesutskot-
tets bord att försöka fatta beslut om dessa besparingar. Det har vi gjort,
och vi har hört de berörda.
K.-G. Biörsmark säger att de missionärer som är verksamma i
området menar att de behöver ambassaden för att få stöd. Såvitt jag
minns detta samtal sade man att ambassaden inte i första hand är viktig
för dem utan genom de signaler som den sänder ut till invånarna i
Zaifie motiveringar och den analys som man har gjort av de kriterier
som skulle kunna vägleda beträffande nedläggningarna visar att kriteri-
erna för ett behållande inte är så starka när det gäller Kinshasa. När det
gäller den allmänpolitiska delen svarar i stor utsträckning enskilda
organisationer för biståndet. Vi har inte något biståndskon tor där, och
Zaire är inte ett programland.
Vi har en svagare närvaro i det fransktalande Afrika än i det övriga
Afrika. Om jag skulle forma något slags symmetri i nålarna på kartan,
så att de bildade ett vackert och jämnt fördelat mönster, K.-G. Bi-
örsmark, skulle det vara ganska lätt, men den gjorda analysen medför
att fördelningen blir ojämn. Södra Afrika är för närvarande ett större
intresse för Sverige.
Jag vill slutligen återigen upprepa att utrikesutskottet inte beslutar
om nedläggning i Kinshasa. Beslutet härom får regeringen fatta, och
det är möjligt att den kommer fram till en annan uppfattning. Jag note-
rar också att man har långtgående samtal om en lösning för att tillgodo-
se missionärernas intressen.
Anf. 41 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik
Fru talman! Det som jag här har påpekat är att utrikesutskottet tidi-
gare har sagt att det är viktigt att vi höjer profilen i det fransktalande
Afrika. De åtgärder som nu föreslagits går i rakt motsatt riktning.
Jag menar inte att man på kartan över Afrika skall göra en jämn
fördelning med nålar utsatta över hela kontinenten - det skulle vara
orimligt - men vad jag har påpekat är att vi har sju länder med närvaro i
södra Afrika och att det nu inte blir någon representation i hela det
fransktalande Central- och Västafrika. Det blir en stark obalans. Jag
tycker att det skulle ha varit en bra signal att ge Utrikesdepartementet i
uppdrag att se över detta. Kanske skulle man kunna göra en rationali-
sering i södra Afrika för att i stället behålla vår närvaro i det franskta-
lande Afrika. Det blir annars så att säga 7-0 till södra Afrika, och det
tycker jag är en obalans.
Jag är väl medveten om att regeringen fattar beslutet om detta, men
likaväl som vi har kunnat ge uttryck för en synpunkt när det gäller
andra ambassader, som t.ex. i Amman, skulle vi ha kunnat göra det
också på denna punkt. Det hade inte varit något konstigt med det, och
man hade kanske också lyssnat på en sådan synpunkt. Nu blev det inte
så, och jag tycker att det är olyckligt.
Min fråga om enpromillesmålet var om Viola Furubjelke och Soci-
aldemokraterna nu anser att det nu är dött och begravet för gott.
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 73
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Anf. 42 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Fru talman! K.-G. Biörsmark säger att vi i utrikesutskottet har fattat |
ett beslut om att höja Sveriges profil i det fransktalande Afrika. Vi har
|
Vissa anslag m.m. |
fattat ett beslut om att öka kunskaperna om det fransktalande Afrika. När det gäller F 2-anslaget vill jag visst säga att enpromillesmålet Anf. 43 HELENA NILSSON (c) replik Fru talman! Jag vill med anledning av Viola Furubjelkes inlägg Jag vill vidare haka på K.-G. Biörsmarks fråga om enpromillesmå- Anf. 44 VIOLA FURUBJELKE (s) replik Fru talman! Jag beklagar att jag anförde att meningsskiljaktigheten När det gäller F 2-anslaget kan jag svara mycket kort och rättframt: Anf. 45 EVA ZETTERBERG (v) replik Fru talman! Med anledning av en del frågor som Viola Furubjelke |
|
42 |
tionsanslaget som bidrar till Sveriges ansikte utåt. Det avgörande är hur |
vi på olika sätt agerar internationellt. Jag har alltså inga förslag till
förändringar av summorna på den punkten.
Också jag vill ta upp frågan om Kinshasa, bl.a. med anledning av
det som Viola Furubjelke i en tidigare replik anförde. Representationen
är inte till för missionärernas egen skull, även om det kan vara nog så
viktigt att se till att de har ett befogat skydd i en osäkerhetssituation
osv., utan den är framför allt till för Sveriges skull. Det gäller att få
utökade kunskaper om det fransktalande Afrika och att ha en bevakning
på plats. Man kan naturligtvis skaffa sig kunskaper på olika sätt, men
det underlättar att ha ambassader på plats.
En viktig aspekt som kom fram när vi träffade missionärer och and-
ra i ärendet är att Sverige spelar en viktig roll som neutral part, efter-
som vårt land inte har varit en kolonial makt.
Frågan om besparingar, som vi alla har talat om, är smärtsam, och
vi vet att de drabbar enskilda familjer inom UD, som hastigt får bryta
upp. Här har t.ex. inte nämnts ambassaden i Wellington, där såvitt jag
har förstått enskilda UD-tjänstemän har hamnat i en mycket besvärlig
situation.
Vi har från Vänsterpartiet sagt att vi allmänt är beredda att ställa oss
bakom besparingar på detta område. Vi tvingas göra det, även om vi
inte tycker att det är en särskilt rolig uppgift. Men vi vet att det till slut
är regeringen som fattar beslut i de enskilda fallen. Ändå är det viktigt
med de markeringar vi gör i utskottet, och vi har ju gjort sådana. Jag
vidhåller att vi hade kunnat göra på samma sätt och borde ha gjort det
vad gäller Kinshasa.
Till slut vill jag ta upp fredsanslaget igen. Utskottet hade inte mer
pengar. Det är därför jag menar, och jag riktar mig huvudsakligen till
Lena Hjelm-Wallén, att det är en fördelningsfråga mellan olika depar-
tement, mellan olika verksamheter. Jag har ännu inte fått någon förkla-
ring till varför man skär ned på fredsorganisationer men stärker militära
organisationer eller åtminstone låter dem sitta i orubbat bo. Ingen kan
förklara hur det på något sätt skulle vara gynnsamt, så att flykten från
promillemålet åtminstone stannade upp. Jag tar fasta på socialdemokra-
ternas uttalade önskemål att ändå fortsätta med detta för att få någon
balans i kostnaderna. Men allting motsäger det, tyvärr.
Anf. 46 VIOLA FURUBJELKE (s) replik
Fru talman! Jag håller självfallet med Eva Zetterberg om att Sveri-
ges ansikte utomlands styrs av andra faktorer än de 17 miljoner som vi
har lagt på den myndighet som har att svara för Sverigeinformationen i
utlandet. Självfallet är det Sveriges uppträdande i internationella orga-
nisationer, biståndspolitik, handelspolitik, vårt agerande i utrikespoli-
tiska sammanhang som ger bilden av Sverige. Det är vi helt överens
om.
När Eva Zetterberg återigen tar upp frågan om ambassaden i Kins-
hasa skulle jag vilja ställa en enkel fråga: Vilken ambassad vill Eva
Zetterberg lägga ned i stället? Vi måste göra en prioritering. Utskottet
är tack och lov besparat att fatta detta beslut. Men om vi ändå lägger
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
43
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
oss ut för någon ambassad måste vi ha mycket starka skäl för det, anser |
Jag skulle vilja höra med Eva Zetterberg, som betygar sin vilja att
|
Vissa anslag m.m. |
bidra till besparingar, vilken ambassad skall vi lägga ned i stället för Till F 2-anslaget återigen. Eva Zetterberg vände sig visserligen till Anf. 47 EVA ZETTERBERG (v) replik Fru talman! Jag har den rollen klar för mig, Viola Furubjelke. Men Vilka ambassader skall man ta i stället? Ja, den frågan är betydligt Det finns naturligtvis intressanta kulturella anledningar till att behål- Anf. 48 ELVER JONSSON (fp) Fru talman! Det är många punkter som detta betänkande tar upp. Först skall jag konstatera att det nordiska samarbetet bygger på en Jag tror att nordiskt samarbete även i framtiden kommer att fylla en |
|
44 |
fråga hanteras i rätt sammanhang och för att undvika dubbelarbete. |
I utredningsrapporten Nordiskt samarbete i en ny tid pekas dess tre
huvudområden ut: samarbete inom Norden, Norden och Europa samt
Norden och dess närområden.
Finlands och Sveriges inträde i EU för med sig delvis nya förut-
sättningar för detta samarbete när det gäller de nordiska parlamenten
och regeringarna. Med tre nordiska länder och ett självstyrande områ-
de, Åland, inom EU och två länder i ett nära samarbetsförhållande
genom avtal kommer det nordiska samarbetets betydelse att öka dels
som en sammanhållande kraft i Norden, dels som en plattform för stör-
re påverkan i ett europeiskt sammanhang.
När Nordiska rådet hade möte i Reykjavik beslöt man där den 1
mars bl.a. följande: att godkänna de mål och prioriteringar som denna
rapport tar upp, och som jag nyss återgav, samt att fastställa en rad
förslag vid ett kommande möte i höst i finska Kuopio. Vidare skulle
Nordiska ministerrådet rekommenderas att utarbeta ett förslag om nöd-
vändiga ändringar i Helsingforsavtalet. Dessutom skulle Nordiska
ministerrådet lägga mål och prioriteringar som föreslagits i rapporten
”Nordiskt samarbete i en ny tid” till grund för utarbetandet av plan och
budget för det nordiska samarbetet under 1996.
Fru talman! Detta skedde i Reykjavik i månadsskiftet februari/mars.
Knappt hade nyårsklockorna klingat ut förrän den svenska regeringen
riktade ett ekonomiskt Alexanderhugg mot det nordiska samarbetet.
Det höll på att bli både politiska och diplomatiska förvecklingar på en
hög nordisk nivå.
Finland, Norge och Danmark protesterade mot Sveriges planer att
skära ned bidragen till Nordiska rådet med bortemot 20 %, som fi-
nansministern och samarbetsministern proklamerade.
Finlands samarbetsminister Ole Norrback sade att det var ett dumt
förslag som Sverige kom med. Norges Nordenminister Gunnar Berge
sade: ”Vi kommer mycket aktivt att försöka förmå svenskarna att ändra
sig.” Danmarks nordiska samarbetsminister, ekonomiminister Marianne
Jelved säger att de här sparplanerna är en befängd idé i en tid då det
finns behov av att stärka det nordiska samarbetet. Det sades också att
det är viktigt att göra politiska och inte kamerala avvägningar i första
hand.
Vi har en stor spardebatt i denna riksdag i denna tid, och visst skall
vi spara. Jag tror att det är rimligt att vi också erinrar oss proportioner-
na. Vad det handlar om är 700 miljoner danska kronor, som hela den
nordiska budgeten omfattar. Det skall ses i ljuset av de många miljarder
vi nu lägger på ett i och för sig angeläget EU-samarbete. Det är i detta
ljus vi skall se motionen från Folkpartiet och Centern, som tog upp att
man först borde avhandla frågan om vad det är viktigt att göra i nor-
diskt samarbete.
Nu säger utskottet att det handlar om att förhandla med övriga nor-
diska länder inom ramen för nordiska ministerrådet. Som väl är ryckte
de andra länderna ut och hejdade den svenska nedskärningen av nor-
diskt samarbete. Utskottet konstaterar, när man undkommit med blotta
förskräckelsen, att budgeten minskades med 10 miljoner danska kronor
och ytterligare några genom att indexuppskrivning inte skulle före-
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
45
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
komma. Jag påminner om att det är mycket blygsamma belopp vi läg- |
Jag tror också att det är viktigt att i det nordiska samarbetet utveck-
|
Vissa anslag m.m. |
la den PM som jag talade om inledningsvis, men också att Sveriges Fru talman! Några ord när det gäller det väst- och centralafrikanska Utskottet säger att man ser möjligheter att ha en nordisk samman- Karl-Göran Biörsmark m.fl. har påtalat den väldiga snedfördelning Nu säger Viola Furubjelke att man har kommit mycket långt i sam- Samtidigt upprättas ett konsulat här i Stockholm för att representera I reservation nr 4 har reservanterna framhållit att det fransktalande Jag tror alltså att den här negativa förändringen kommer att ses som |
46
ten till sig och ser vilken ovärderlig tillgång det är att ha just en ambas-
sad på plats.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4.
Anf. 49 VIOLA FURUBJELKE (s)
Fru talman! Tala om paradoxer! sade Elver Jonsson och menade att
det skulle vara en sådan att afrikanska länder öppnar konsulat i Stock-
holm medan vi inte har motsvarande närvaro i deras länder. Jag kan
inte hålla med om att det är en paradox. I så fall har vi levt med en
paradox under hela den tid då vi men inte de afrikanska länderna haft
diplomatisk närvaro.
Vi välkomnar självfallet all diplomatisk närvaro som vi kan få här i
Stockholm, och vi är glada att man söker sig hit. Det tyder på att man
tycker att kontakterna med Sverige är goda och viktiga, inte på att de är
oviktiga och att vi, som Elver Jonsson påstod, håller på att överge Afri-
ka. Jag tror inte att man tycker det utan det rakt motsatta.
Elver Jonsson tyckte att vi i utskottet skulle ha varit aktivare och
tydligt ha uttalat att ambassaden i Kinshasa inte skall läggas ned. Vi har
inte gjort några tillkännagivanden när det gäller de andra ambassader
som jag nämnde - den i Amman och i Lima. Vi har bara med anförande
av fredsprocessen respektive viktiga handelspolitiska åtgärder och
mänskliga-rättighets-åtgärder sagt att vi hyser tveksamhet mot att de
här ambassaderna skulle läggas ned.
Vi blev i utskottet uppvaktade om ambassaden i Kinshasa av repre-
sentanter för kyrkliga biståndsorganisationer som verkar som missionä-
rer i området. De sade till oss att den ambassad som Sverige i dag har i
Kinshasa inte är tillräckligt stor för att kunna ta emot dem, om ett eva-
kueringsbehov uppstår - då skulle de få vända sig till en annan ambas-
sad. De sade vidare att landet och terrängen gör att de egentligen inte
särskilt ofta kan besöka ambassaden. De sade också att de i händelse av
kris nog skulle vända sig till den tyska ambassaden.
Samtidigt känner vi till att förhandlingar pågår inom UD. Vi har in-
formerat oss om att det var mycket bra förslag som UD hade att erbjuda
de här missionärerna: ett hus, ett intressekontor, som de skulle kunna
ha som centrum. Utrikesutskottets majoritet anser att det är att ta på sig
ett mycket stort ansvar att skriva negativt om en nedläggning av ambas-
saden i Kinshasa - vi i majoriteten ansåg inte att det fanns motiv för ett
sådant uttalande när det gällde Kinshasa.
Anf. 50 ELVER JONSSON (fp)
Fru talman! Visst är det en paradox! I så fall, sade den socialdemo-
kratiska talesmannen här, har vi levt med den paradoxen länge. Ja, den
paradoxen består i det koloniala välde vi har haft de sista hundra åren!
Har inte Viola Furubjelke som ordförande i utskottet insett att det spe-
lar en inte föraktlig roll? Det handlar om fattiga länder och deras bris-
tande möjligheter att vara diplomatiskt och affärsmässigt aktiva.
Det handlar naturligtvis också om besparingar - jag är medveten
om det. Men då tycker jag att man får ta fasta på det faktum att den
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
47
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
södra delen av Afrika - de engelsktalande områdena - har sju be- |
Viola Furubjelke sade att de som uppvaktade utskottet kanske inte
|
Vissa anslag m.m. |
var så angelägna att behålla ambassaden i Kinshasa. Jag tvivlar på att Viola Furubjelke sade också att vi prioriterar södra Afrika. Ja, visst Anf. 51 VIOLA FURUBJELKE (s) Fru talman! Jag vill bara avslutningsvis konstatera att det är betyd- Anf. 52 ELVER JONSSON (fp) Fru talman! Jag är icke i stånd att göra den avvägningen. Men ut- Viola Furubjelke sade att det är lättare att vara i opposition. Det är Det här är naturligtvis ett lika svårt beslut för Folkpartiet som för Jag skulle vilja att Viola Furubjelke utnyttjade hela den tid hon har |
48
Dessa tankegångar framförs i en motion från Centern och Folkpartiet,
som följs upp av nästan halva utskottet. Det är viktigt att det får ett
genomslag då samarbetsministern och den svenska regeringen tar sig an
nordiska samarbetsfrågor - det är kanske rent av viktigare nu då vi
befinner oss innanför EU-gränsen än det var tidigare.
Anf. 53 VIOLA FURUBJELKE (s)
Fru talman! Elver Jonsson sade att han inte är i stånd att göra några
överväganden om vilken ambassad man skall lägga ned i stället för den
i Kinshasa. Men ändå anser sig Elver Jonsson vara i stånd att göra
bedömningen att ambassaden i Kinshasa inte bör läggas ned. Det tycker
jag är en paradox - en sann paradox!
Elver Jonsson bad mig kommentera det nordiska samarbete som har
föranlett ett särskilt yttrande till utskottsbetänkandet. Jag kan göra det
genom att säga att jag anser att Elver Jonsson själv, som ledamot av
Nordiska rådets presidium, självfallet måste ålägga sig ett ganska stort
ansvar för att det parlamentariska inflytandet i Nordiska rådet ökar och
att debatten här i kammaren omkring Nordiska rådets verksamhet blir
livligare.
Det finns, som jag sade i mitt svar till Helena Nilsson, möjligheter
för riksdagsledamöter att under året engagera sig i Nordiska rådets
frågor, att motionera om dem när vi har Nordiska rådets berättelse på
bordet och att på andra sätt visa ett intresse för verksamheten i Nordis-
ka rådet. Jag håller naturligtvis med Elver Jonsson om att den är
mycket viktig och av vitalt intresse för riksdagen och för Sverige. Jag
tycker att det ankommer på oss alla här i kammaren att försöka höja
temperaturen i debatten när det gäller Nordiska rådet.
Fru talman! Den här debatten har handlat väldigt mycket om be-
sparingar. Det kanske något har förtagit bilden av att de anslag som vi
har att besluta om ändå går till många oerhört viktiga och angelägna
ändamål. Trots besparingarna bedrivs oerhört mycket god verksamhet.
Sverige har en god representation i utlandet. Sverige utför ett stort
och viktigt arbete i internationella organisationer för fredsbevarande
insatser. Sverige har fortfarande ett unikt samarbete med enskilda or-
ganisationer på området freds- och säkerhetsskapande arbete.
Jag tycker att det är viktigt att de positiva delarna i den här verk-
samheten inte förtas av gnällighet runt budgetbesparingar. Med detta,
fru talman, är debatten avslutad för min del.
Anf. 54 ELVER JONSSON (fp)
Fru talman! Jag tar det som ett löfte från Viola Furubjelke om att
hon är beredd att medverka till vad hon kallar för att höja temperaturen
när det gäller frågor om nordiskt samarbete. Jag tror nog att det också
finns ett behov av att regeringen mera tydligt redovisar sitt arbete i den
delen. Som jag uttryckte det i min replik kommer nordiskt samarbete
att vara ännu viktigare då vi har ett delat Norden och världens längsta
EU-gräns. Vi måste prioritera de frågorna.
Utskottets ordförande sade här att det är svagt att jag inte är i stånd
att säga vilken ambassad som skall läggas ner i stället. Men, fru talman,
Prot. 1994/95:73
15 mars
Vissa anslag m.m.
inom Utrikesdeparte-
mentets område
49
|
Prot. 1994/95:73 15 mars |
jag tycker att det skulle vara förmätet av en lekman, därtill icke tillhö- |
Vad jag har krävt och vad reservanterna önskar och begär är att
|
Vissa anslag m.m. |
man inte låter det bli en ordning som gör att den svagaste delen i denna Överläggningen var härmed avslutad. Ajournering På förslag av andre vice talmannen beslöt kammaren att ajournera Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 12.30. Beslut KU44 Frågor om riksdagsledamöters ekonomiska intressen m.m. Mom. 1 (vidgat uppdrag för arbetsgruppen) 1. utskottet 2. res. 1 (mp) Votering: 296 för utskottet 13 för res. 1 40 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 149 s, 73 m, 23 c, 21 fp, 18 v, 12 kds Förres. 1: 13 mp Frånvarande: 12 s, 7 m, 4 c, 5 fp, 4 v, 5 mp, 3 kds Mom. 2 (uttalande till arbetsgruppen) 1. utskottet 2. res. 2 (m) Votering: 238 för utskottet 75 för res. 2 1 avstod 35 frånvarande Kammaren biföll utskottets hemställan. Partivis fördelning av rösterna: För utskottet: 150 s, 24 c, 21 fp, 18 v, 14 mp, 11 kds |
|
50 |
För res. 2: 74 m, 1 kds |
Avstod: 1 m
Frånvarande: 11 s, 5 m, 3 c, 5 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998)
1. utskottet
2. res. 1 i motsvarande del (mp)
Votering:
296 för utskottet
15 förres. 1
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 147 s, 75 m, 24 c, 21 fp, 17 v, 12 kds
För res. 1: 1 v, 14 mp
Frånvarande: 14 s, 5 m, 3 c, 5 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Mom. 2 (parlamentarisk översyn)
1. utskottet
2. res. 2 (m, fp, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 8 (Sveriges representation i Kinshasa)
1. utskottet
2. res. 4 (fp, v, kds)
Votering:
219 för utskottet
57 för res. 4
37 avstod
36 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 149 s, 39 m, 24 c, 1 v, 6 mp
För res. 4: 21 fp, 17 v, 7 mp, 12 kds
Avstod: 1 s, 35 m, 1 mp
Frånvarande: 11 s, 6 m, 3 c, 5 fp, 4 v, 4 mp, 3 kds
Inga Berggren, Eva Björne, Göran R Hedberg, Anders G Högmark,
Jeppe Johnsson och Sten Tolgfors (alla m) anmälde att de avsett avstå
från att rösta men markerats ha röstat ja.
Peter Weibull Bernström (m) anmälde att han avsett att avstå från att
rösta men markerats vara frånvarande.
Prot. 1994/95:73
15 mars
51
Prot. 1994/95:73
15 mars
52
Mom. 12 (miljöattaché i New York)
1. utskottet
2. res. 5 (mp, v)
Votering:
281 för utskottet
33 för res. 5
35 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 75 m, 23 c, 21 fp, 12 kds
Förres. 5: 18 v, 15 mp
Frånvarande: 11 s, 5 m, 4 c, 5 fp, 4 v, 3 mp, 3 kds
Mom. 40 (information och studier om säkerhetspolitik och fredsfräm-
jande utveckling)
1. utskottet
2. res. 11 (v, c, fp, mp, kds)
Votering:
157 för utskottet
86 förres. 11
72 avstod
34 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 150 s, 7 m
Förres. 11: 24 c, 21 fp, 18 v, 11 mp, 12 kds
Avstod: 68 m, 4 mp
Frånvarande: 11 s, 5 m, 3 c, 5 fp, 4 v, 3 mp, 3 kds
Anna Åkerhielm (m) anmälde att hon avsett att avstå från att rösta men
markerats ha röstat ja.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Anmäldes och bordlädes
Motioner
med anledningen av prop. 1994/95:160 Sveriges samarbete med Cen-
tral- och Östeuropa:
1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp)
1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp)
1994/95 :U28 av Christina Pettersson och Anita Johansson (s)
1994/95 :U29 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, v, mp, kds)
1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m)
1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds)
1994/95 :U32 av Helena Nilsson m.fl. (c)
1994/95:1133 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
|
9§ Kammaren åtskildes kl. 12.40. |
Prot. 1994/95:73 15 mars |
Förhandlingarna leddes
av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 7 § anf. 27
(delvis) och
av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Vid protokollet
ULF CHRISTOFFERSSON
/Barbro Nordström
53
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Hänvisning av ärenden till utskott.............................................1
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats
den 8 mars....................................................................................1
AU7 Anslag till jämställdhet m.m.............................................1
AU6 Arbetsdomstolen m.m., anslag.........................................2
AU10 Statliga arbetsgivarfrågor...............................................2
AU14 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95.....................................................................................2
JoU12 Forskning och försök rörande alternativ till burhåll-
ning av värphöns.......................................................................2
NU 14 Tilläggsbudget................................................................3
NU 15 Kreditgarantier för fartygsfinansiering...........................3
NU 16 Avtal om avräkning vid handel med finansiella in-
strument och valuta...................................................................3
KU27 Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn - in-
nebörd och tillämpning.............................................................3
KU29 Kommunallagsanpassning av kyrkolagen m.m..............3
KU34 Stöd till politiska partier.................................................4
KU35 Anslag till Datainspektionen..........................................
JuU9 Några frågor angående EG-domstolen............................
JuUlO Särskild utlänningskontroll............................................
LU17 Ansvar för skada vid internationell järnvägstrafik,
m.m...........................................................................................
LU18 Ändring i lagen om ersättning från den internationella
oljeskadefonden........................................................................
FöU6 Vissa organisationsfrågor, m.m......................................
SfUll Invandring - Tilläggsbudget..........................................
SoU12 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95.....................................................................................
KrU9 Folkbildning....................................................................
KrUlO Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m......
KrU 11 Arkivet för ljud och bild...............................................
KrU12 Stöd till trossamfund m.m.............................................
KrU 13 Lotterifrågor..................................................................
KrU20 Forskning......................................................................
TU 10 Viss internationell verksamhet........................................
OsOsO\OsO\OLALA LA LA LA LA LA LA LA
TU 11 Överstyrelsen för civil beredskap...................................7
BoUlO Kulturstöd vid ombyggnad m.m...................................7
BoUl 1 Allmänna samlingslokaler............................................7
BoU12 Länsstyrelserna.............................................................7
Beslut om samlad votering................................................................8
54
4 § Frågor om riksdagsledamöternas ekonomiska intressen
m.m................................................................................................8
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU44..................8
Anf. 1 OLA KARLSSON (m).................................................8
Anf. 2 PETER ERIKSSON (mp)............................................9
Anf. 3 KURT OVE JOHANSSON (s)..................................10
Anf. 4 PETER ERIKSSON (mp) replik................................12
Anf. 5 KURT OVE JOHANSSON (s) replik........................12
Anf. 6 PETER ERIKSSON (mp) replik................................12
Anf. 7 KURT OVE JOHANSSON (s) replik........................13
Anf. 8 BARBRO WESTERHOLM (fp)................................13
Anf. 9 EVA ZETTERBERG (v)...........................................15
Anf. 10 KURT OVE JOHANSSON (s)................................17
Anf. 11 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................17
Anf. 12 OLA KARLSSON (m).............................................18
Anf. 13 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................18
Anf. 14 OLA KARLSSON (m) replik..................................19
Anf. 15 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................19
Anf. 16 KURT OVE JOHANSSON (s)................................20
Anf. 17 OLA KARLSSON (m) replik...................................20
Anf. 18 KURT OVE JOHANSSON (s) replik......................21
Anf. 19 OLA KARLSSON (m) replik...................................21
Anf. 20 KURT OVE JOHANSSON (s) replik......................22
Anf. 21 PETER ERIKSSON (mp)........................................22
Anf. 22 EVA ZETTERBERG (v).........................................23
Anf. 23 PETER ERIKSSON (mp)........................................23
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................23
5 § Reformering av övervakningssystemet enligt Europa-
konventionen ..............................................................................24
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU12..........................24
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................24
6 § Tilläggsbudget till statsbudget för budgetåret 1994/95..........24
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU13..........................24
(Beslut fattades efter 7 §.).......................................................24
7 § Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område........24
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14..........................24
Anf. 24 GÖRAN LENNMARKER (m).................................24
Anf. 25 HELENA NILSSON (c)...........................................26
Anf. 26 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp)........................27
Anf. 27 EVA ZETTERBERG (v).........................................29
Anf. 28 PETER ERIKSSON (mp)........................................32
Anf. 29 INGRID NÄSLUND (kds).......................................33
Anf. 30 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................34
Anf. 31 GÖRAN LENNMARKER (m) replik......................37
Anf. 32 VIOLA FURUBJELKE (s) replik............................37
Anf. 33 GÖRAN LENNMARKER (m) replik......................37
Anf. 34 VIOLA FURUBJELKE (s) replik............................38
Prot. 1994/95:73
15 mars
55
Prot. 1994/95:73 Anf. 35 PETER ERIKSSON (mp) replik..............................38
15 mars Anf. 36 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................39
---------------- Anf. 37 PETER ERIKSSON (mp) replik..............................39
Anf. 38 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................40
Anf. 39 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik.............40
Anf. 40 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................40
Anf. 41 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp) replik.............41
Anf. 42 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................42
Anf. 43 HELENA NILSSON (c) replik................................42
Anf. 44 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................42
Anf. 45 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................42
Anf. 46 VIOLA FURUBJELKE (s) replik...........................43
Anf. 47 EVA ZETTERBERG (v) replik...............................44
Anf. 48 ELVER JONSSON (fp)...........................................44
Anf. 49 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................47
Anf. 50 ELVER JONSSON (fp)...........................................47
Anf. 51 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................48
Anf. 52 ELVER JONSSON (fp)...........................................48
Anf. 53 VIOLA FURUBJELKE (s)......................................49
Anf. 54 ELVER JONSSON (fp)...........................................49
Ajournering......................................................................................50
Återupptagna förhandlingar...........................................................50
Beslut.................................................................................................50
KU44 Frågor om riksdagsledamöters ekonomiska intressen
m.m.........................................................................................50
UU12 Reformering av övervakningssystemet enligt Euro-
pakonventionen.......................................................................51
UU13 Tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1994/95...................................................................................51
UU14 Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets om-
råde .........................................................................................51
8§ Bordläggning.............................................................................52
9 § Kammaren åtskildes kl. 12.40.....................................................53
56
gotab 48623, Stockholm 1995