Tisdagen den 21 februari
Justerades protokollet för den 14 februari.
Talmannen meddelade att statsrådet Jan Nygren (s) avsagt sig upp-
draget att vara ledamot i krigsdelegationen.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Talmannen meddelade att Socialdemokratiska riksdagsgruppen på
grund av uppkommen vakans anmält Kjell Nordström som ledamot i
krigsdelegationen efter statsrådet Jan Nygren.
Talmannen förklarade vald till
ledamot i krigsdelegationen
Kjell Nordström (s)
Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:
Interpellation 1994/95:55
Till riksdagen
Beträffande interpellation 1994/95:55 av Sven Bergström,
”Nedläggningar av kriminalvårdsanstalter”, får jag meddela att jag inte
kan besvara denna inom föreskrivna fyra veckor på grund av utlandsre-
sor.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 63
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Jag kommer att besvara interpellationen den 16 mars 1995.
Stockholm den 15 februari 1995
Laila Freivalds
Anf. 1 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Britt-Marie Danestig-Olofsson har frågat mig om det
kommer att skapas förordningsmässig klarhet kring framtagandet av
betygskriterier. Svaret är ja. Låt mig kort redovisa min syn på frågan.
Ändringar i grundskoleförordningen bereds för närvarande inom
regeringskansliet med anledning av riksdagens beslut om betygen i
grundskolan. Utgångspunkten för det arbetet är givetvis riksdagens
betygsbeslut i december 1994. Där har riksdagen - på regeringens
förslag - ånyo slagit fast att utvecklingssamtalen skall vara den vikti-
gaste formen för kontakter mellan skolan och hemmet. Ett utvecklat
samarbete mellan skola och hem är mycket betydelsefullt både vad
gäller elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling. Sådana åter-
kommande samtal är skolans viktigaste instrument för att informera och
informeras om elevens utveckling. Utvecklingssamtalen skall ha sin
utgångspunkt i skolans ansvar för elevens utveckling. I de fall eleven
har svårigheter bör utvecklingssamtalet kunna mynna ut i en överens-
kommelse om lämpliga åtgärder. För den förälder som önskar skriftlig
information kan det vara naturligt att skolan skriftligt redovisar vad
man är överens om vid ett sådant samtal.
Däremot skall den eventuella skriftliga informationen inte ha karak-
tären av betyg. Detta framgår klart av både regeringens förslag och
riksdagens beslut. Min ambition är att det också klart skall framgå av
grundskoleförordningen att den skriftliga information som en lärare
lämnar som komplement till utvecklingssamtalen inte får ha karaktären
av betyg. Betyg skall ges först fr.o.m. årskurs 8, och det är Skolverket
som kommer att fastställa de nationella betygskriterier som behövs för
betygssättningen.
Anf. 2 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)
Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret på min fråga. Jag är
tillfreds med att skolministern så starkt betonar vikten av utvecklings-
samtalet som källa för information. Jag är också tillfreds med just be-
toningen av hur viktigt samtalet mellan elever, föräldrar och lärare är
när det gäller elevens totala skolsituation.
Eftersom normer skapas snabbt, bl.a. inom skolan, vill jag veta när
skolministern anser att arbetet med de nödvändiga förändringarna av
grundskoleförordningen - med anledning av beslutet om ett nytt be-
tygssystem - kan vara slutfört. Det är en fråga.
Jag tror att jag kan tolka skolministern så att hon anser det princi-
piellt felaktigt att skolans personal arbetar med att ta fram betygskrite-
rier för årskurserna 1-7. Om så är fallet kan detta lätt få en styrande
effekt på utvecklingssamtalen. Lärarna kommer kanske att uttrycka sig
i termer som godkänd, icke godkänd, mycket väl godkänd osv.
Anf. 3 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Det är viktigt att man ute på skolorna arbetar med att ta
fram lokala målsättningar. När det gäller elevens kunskapsutveckling
tror jag att det är bra att man försöker fastställa målsättningar både för
olika årskurser och för olika moment i undervisningen.
I arbetet med att fastställa sådana målsättningar är det viktigt att
bryta ner kursplanerna till lokala kunskapsmål. Det är också viktigt att
elever och föräldrar är delaktiga i det arbetet. Sådana målsättningar för
kunskapsutveckling kan vara ett bra stöd när det gäller bedömningen av
hur det går för eleven i förhållande till de krav som ställs i kursplanerna
och när det gäller att bedöma eventuella särskilda insatser.
Som jag sade i mitt svar bereds frågan om grundskoleförordningen
just nu inom regeringskansliet. Regeringen har planer på att fatta beslut
i frågan inom kort.
Anf. 4 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)
Fru talman! Jag tolkar skolministern så att inom kort betyder före
den här terminens slut. Det känns tillfredsställande.
Jag delar skolministerns uppfattning att det är viktigt att den här
diskussionen förs ute på skolorna, att man gör den här nedbrytningen
och att man verkligen pratar om och formulerar olika kunskapsmål.
För mig är det ändå principiellt viktigt att det därifrån är ett steg till
att man börjar formulera kriterier för betyg. Jag tror att skolministern
delar min uppfattning att det då kommer in någonting annat som kan få
en styrande effekt som jag tror att varken skolministern eller jag vill ha
när det gäller utvecklingen av skolan.
Det är viktigt att det i den här förordningen klart framgår hur man
skall tolka och förstå regeringens och departementets vilja.
Tack!
Anf. 5 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s)
Fru talman! Jag tror att jag och Britt-Marie Danestig-Olofsson har
en gemensam grundsyn när det gäller den här frågan.
Det viktiga arbetet med att kontinuerligt följa varje elevs kun-
skapsutveckling får inte förväxlas med det arbete som skall ske först i
fråga om årskurs 8 när det gäller betygssättning och utvärdering.
Förordningar skall vara tydliga, men man måste inse att vi som po-
litiker måste vara ute och diskutera de argument som ligger bakom den
här typen av förordningar.
Anf. 6 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)
Fru talman! Jag tackar återigen skolministern.
Bakgrunden till att jag initierade den här frågan är att jag har haft
kontakt med föräldrar och skolpersonal på ett antal skolor. Bara det
tycker jag inger hopp om att frågorna diskuteras och skapar ett stort
engagemang hos både föräldrar och personal.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
I* Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 63
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Tack så mycket!
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Ragnhild Pohanka har frågat mig om Sverige har krävt
att Turkiet skall uppfylla krav på demokrati och respekt för de mänsk-
liga rättigheterna inför deltagande i en tullunion med EU.
Svaret på frågan är att Sverige i de diskussioner som förts inom EU
konsekvent har understrukit att en tullunionsöverenskommelse måste
kombineras med en kritisk dialog med Turkiet om den bristande re-
spekten för de mänskliga rättigheterna i landet. Efter de uppseende-
väckande fängelsedomar som avkunnats mot flera turkiska parlamenta-
riker i december har denna linje vunnit alltmer gehör inom EU.
Det är min övertygelse att vi bäst påverkar Turkiet genom att bidra
till landets ekonomiska och sociala utveckling och genom att använda
varje tillfälle att övertyga och övertala den turkiska regeringen att leva
upp till sina åtaganden som medlem av Europarådet och Organisatio-
nen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. I båda dessa strävan-
den blir tullunionen ett värdefullt instrument.
Jag känner djup oro över den bristande respekten för politiska fri-
och rättigheter i Turkiet. I förra veckan hade jag tillfälle att ingående
diskutera detta med den turkiske utrikesministern Karayalcin, då denne
besökte Stockholm. Jag framförde att det i Sveriges stöd för tullunions-
överenskommelsen ligger en klar förväntan om att Turkiet skall uppfyl-
la sina internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.
Jag underströk vidare att ett fortsatt turkiskt närmande till Europa för-
utsätter framsteg på detta område.
Från svenskt håll har vi verkat för att EU:s ordförandeland vid mö-
tet med Turkiet i associationsrådet den 6 mars skall klargöra medlems-
staternas synsätt i dessa frågor. Vi förväntar oss ett kraftfullt agerande
från EU:s sida vid detta möte.
Slutligen vill jag tillägga att regeringen i alla kontakter med den
turkiska regeringen, liksom regelbundet i internationella organ såsom
OSSE och Europarådet, tar upp den bristande respekten för mänskliga
rättigheter i Turkiet för att påskynda förändringar som står i samklang
med hur medborgare behandlas i länder som deltar i det europeiska
samarbetet.
Anf. 8 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret. Det gick helt i linje
med min inställning och mina tankar. Jag är därför väldigt glad för
svaret.
Nu har det tyvärr i massmedierna framkommit en annan bild, vilket
jag inte vill lasta ministern för. Man ansåg att det var bättre att ha Tur-
kiet innanför än utanför. Nu har jag fått höra att det inte är Sveriges
avsikt att handla på det viset.
Det tycker jag är väldigt viktigt. Jag har lyssnat till vad som sagts
sedan 1980, dvs. 15,16 år. Man säger hela tiden att man håller på med
en demokratisering och kommer att öka demokratin. Tortyr förekom-
mer, men det är outbildade poliser som utför den, osv. När jag träffade
utrikesminstern sade han ungefär samma sak igen. Han tyckte det var
dåligt, men man skulle påbörja arbetet.
Det är också på gång, eller man har åtminstone talat om det, att
utesluta Turkiet ur Europarådet. I det fallet har jag ingen åsikt. Turkiet
har skrivit under tortyrkonventionen från den 2 februari 1989. Men det
har förekommit i stort sett lika mycket tortyr om inte ännu mer sedan
dess.
Sedan till flyktingfrågan. En hel del flyktingar, kanske de allra
flesta, har de senaste åren varit kurder. Men det finns också andra för-
tryckta grupper i Turkiet. Detta gäller inte ministerns område. Men man
kunde tänka sig ett tillfälligt utvisningsstopp medan det pågår krig.
Enligt hur man definierar krig är det ju ett krig som pågår i östra Tur-
kiet. De fängslade kurdiska parlamentarikerna utgör enbart toppen på
isberget.
Kan vi göra någoting mer i Sverige? Finns det någonting ytterligare
som Sverige kan göra? Jag vet att vi har agerat starkt i Europarådet från
Sveriges sida. Men detta är så uppenbart. Finns det någonting mer vi
kan göra?
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! I alla sammanhang när vi ser att det brister i mänskliga
rättigheter i ett land måste vi bestämma oss för om vi bäst påverkar
genom isolering eller om vi tror på styrkan i argumenteringen för
mänskliga rättigheter och alltså väljer att hitta forum där vi faktiskt kan
föra fram vår syn och få till stånd ett samtal med dem som kan vidta en
förändring. Min linje visavi Turkiet är den senare.
Det är bra att vi har gemensamma forum där Turkiet är med och att
vi därmed i dessa kan ta upp en diskussion om mänskliga rättigheter.
Det är vad t.ex. jag själv har gjort i Europarådets ministerråd. Det är
det som sker inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Det är också så som jag menar att man skall använda att det nu planeras
en tullunion mellan EU och Turkiet.
Detta är naturligtvis en process. Vi kan med beklagande se att den
har gått långsamt. Det har ibland också tagits många steg tillbaka i
Turkiet. Men det finns också en del tecken som tyder på att det i alla
fall finns partier som önskar en utveckling i Turkiet mot mera av de-
mokrati. Det är de krafterna som vi måste stödja.
Anf. 10 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Jag håller helt med om att man skall tala med männi-
skor. Det är en annan sak att ta med Turkiet i en tullunion.
När vi slutar att tala med varandra kan vi inte komma vidare. Då
minskar förtroendet, och Turkiet kanske ännu mindre bryr sig om vad
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
vi deklarerar officiellt när vi inte talar med dem. Det tycker jag att vi
skall göra. Men samtidigt måste man se vilken taktik de använder.
De skriver hela tiden att det pågår en process. De säger hela tiden
att demokratiseringen pågår. Sedan ser man för ett par veckor sedan att
27 personer skjutits i Diyarbakir. Det är bara gerillamän, säger man,
vilket ju inte är ”bara”.
Jag försvarar inte helt PKK. Det har också gjort stora övergrepp.
Men myndigheterna har ett ännu större ansvar. De sanktionerar förföl-
jelse, tortyr och dödande genom att inte göra någonting åt det. Amnesty
kräver att man skall avskeda de poliser som använder tortyr. Det är ett
krav som Amnesty ställer.
Jag vet inte om man på det sättet kan gå in i ett lands inre angelä-
genheter. Men man kan förvänta sig att det skall ta slut. Vi har ju krav
också på andra länder.
Anf. 11 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Jag delar Ragnhild Pohankas åsikt om att man har rätt
att ställa särskilt tydliga krav på ett lands myndigheter, i synnerhet ett
land som tillhör Europarådet, för att bara nämna någon av de organisa-
tioner som vi nu talar om.
Om vi ser till verkligheten kan vi också vara överens om att det som
pågår är ett övervåld från såväl den turkiska regeringen som PKK, som
utför terrordåd. Det viktigaste är att man kommer till en förhandling.
Dess värre saknas förhandlingsviljan från båda parter. Här tror jag
omvärlden skall göra vad den kan för att trycka på.
Jag menar att tullunionsfrågan kan användas i sammanhanget. Vi
skall alltså inte se frågan om en tullunion som bara en fråga som hand-
lar om det kommersiella. Den är också kopplad till att ge oss ytterligare
en plattform för att diskutera om mänskliga rättigheter.
Anf. 12 RAGNHILD POHANKA (mp)
Fru talman! Om vi lyckas att se till att det händer någonting i Tur-
kiet är det självklart att man kan ta upp frågan till en ny prövning. Men
som läget är i dag önskar vi väl inte att bli för nära sammankopplade
med Turkiet och hur det behandlar sitt folk.
När Saddam Hussein förstörde 4 000 byar i Irak hände inte heller så
mycket i omvärlden. Det var Kuwait-frågan som sedan gjorde att man
ingrep. Det är fråga om minst 2 000 byar i Turkiet, och omvärlden
reagerar ändå väldigt litet.
Anf. 13 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)
Fru talman! Eftersom jag är något osäker om Ragnhild Pohanka kan
ha missförstått mig vill jag gärna säga att jag har samma åsikt som
andra länder inom EU. Det är bra med en tullunion, men inte bara av de
kommersiella skälen, utan för att vi också skall få tillfälle att föra en
dialog om mänskliga rättigheter.
Jag är alltså beredd att säga ja till en tullunion när den dagen kom-
mer. Vi är nu inne i en förhandlingsprocess.
Överläggningen var härmed avslutad.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Anf. 14 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Fru talman! Yvonne Ruwaida har frågat mig om jag avser att verka
för ett fortsatt utbyte mellan den svenska och den pakistanska för-
svarsmakten. Yvonne Ruwaida har också frågat mig om jag avser att se
till att det sker en skärpning av praxis när det gäller svenskt militärt
utbyte m*’' md ra länder.
Jag besvarar de båda frågorna i ett sammanhang.
Inom Försvarsdepartementet pågår ett arbete med att se över det
internationella samarbetet inom departementets olika verksamhetsom-
råden.
• dan översynen är klar är det min avsikt att göra en prioritering av
ar ~ —genhetsgraden i fråga om de internationella kontakterna. Innan
detta översynsarbete är klart vill jag inte svara på frågor om enskilda
länder.
Anf. 15 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Jag får tacka för svaret. Det gläder mig att det pågår en
översyn.
I försvarsministerns svar säger han att han avser att göra en priori-
tering av angelägenhetsgraden i fråga om de internationella kontakter-
na. Den fråga som jag tycker att man bör ställa sig är: Vilken typ av
militärt utbyte är lämplig, och med vilka länder är militärt utbyte lämp-
ligt? Jag skall ge några exempel på militärt utbyte som jag inte tycker
är lämpligt.
Bl.a. planerades 1991, enligt ett dokument på Försvarsdepartemen-
tet, att en armédelegation från Pakistan under en jägarövning med
Norrlands jägarbataljon skulle få tillfälle att studera strid i fjällterräng.
Sverige har även skickat officerare på utbildning till Nepal för att träna
med de beryktade gurkhasoldaterna. Resan var ett stipendium som
delades ut av arméchef Åke Sagrén. Detta hände 1992.
Detta är exempel på militära utbyten som jag inte tycker är lämpli-
ga. När det gäller Pakistan bör det också påpekas att det där förekom-
mer grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. De soldater som
begår kränkningar eller övergrepp mot civilbefolkningen straffas inte.
Sverige medlar ju inte heller i den konflikten eftersom Indien anser att
det är en inbördesfråga.
Jag vill ha svar på vilka regler som skall gälla för militärt utbyte.
Vilken praxis skall vi ha? Kommer försvarsministern att acceptera
liknande former av militärt utbyte?
Anf. 16 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)
Fru talman! Jag förstår Yvonne Ruwaidas frågor, och jag respekte-
rar dem. Jag har också ställt många frågor själv. Det är en av orsakerna
Svar på frågor
1** Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 63
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
till att vi nu gör ett översynsarbete. När det är klart och jag får se i
vilken omfattning vi har internationella kontakter och på vilka nivåer vi
har dessa kontakter inom hela Försvarsdepartementets område är det
min avsikt, som jag har sagt i frågesvaret, att göra en prioritering.
Det är också min avsikt att väga in alla de synpunkter som kan fin-
nas mot kontakterna med olika länder. Yvonne Ruwaida har nu gett
mig synpunkter på ett land. Jag är medveten om att Yvonne Ruwaida
kommer att återkomma med sina frågor här i riksdagen när översynsar-
betet är klart. Då skall jag också svara på dem.
Anf. 17 YVONNE RUWAIDA (mp)
Fru talman! Låt mig tacka för svaret. Jag hoppas verkligen att för-
svarsministern kommer att ta del av mina synpunkter i sitt arbete. Som
försvarsministern sade, kommer jag förmodligen att återkomma när
översynsarbetet är färdigt.
Jag vill bara påpeka en sak. Jag tycker att man även skall titta på
vad Utrikesdepartementet gör. Vi måste se vad man gör på olika sidor.
Det får inte bli så att Försvarsdepartementet tittar på det rent militära
och inte ser hur Sverige agerar i t.ex. biståndsfrågor eller hur Lena
Hjelm-Wallén agerar utrikespolitiskt. Det hör faktiskt ihop med den typ
av militärt utbyte som vi vill ha.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 18 Socialminister INGELA THALÉN (s)
Fru talman! Birgit Henriksson har frågat mig vad jag avser att vidta
för åtgärder för att få en uppfattning av och kunna förhindra överför-
skrivningar av läkemedel.
Bakgrunden till frågan är rapporter från bl.a. poliser, socialarbetare
och sjukhus om att ett omfattande missbruk bland ungdomar håller på
att sprida sig. Missbruket består bl.a. i att man blandar sömnmedel med
alkohol. Jag delar Birgit Henrikssons oro vad gäller dessa rapporter.
Ansvaret för att minska möjligheterna för ungdomar att få tillgång
till bl.a. sömnmedel vilar på många.
Hur dessa preparat kommer i ungdomars händer är inte alltid till
alla delar klarlagt, men vissa vägar är kända. Receptförfalskningar,
besök hos flera läkare som på ”falska” symtombeskrivningar skriver ut
måttliga mängder, läkare som förskriver större doser än vad som är
medicinskt motiverat, köp av dessa läkemedel i länder där de är mer
lättillgängliga än i Sverige och tillgrepp av föräldrars eller andra när-
ståendes läkemedel är vägar som nämnts.
Läkarkåren har ett ansvar att följa de riktlinjer om återhållsam för-
skrivning av denna läkemedelsgrupp som Socialstyrelsens Allmänna
råd och Läkemedelsverkets rekommendationer anger. Riktlinjerna
tydliggörs för övrigt också i de s.k. FASS-texterna till dessa läkemedel.
Även läkemedelskommittérnas rekommendationer går i samma rikt-
ning. Att granska och klandra felaktiga förskrivningar är en viktig till-
synsuppgift för Socialstyrelsen, som också utreder dessa frågor. Det
leder ibland till att läkare efter Socialstyrelsens yrkande förlorar sin
förskrivningsrätt för denna läkemedelsgrupp och i enstaka fall t.o.m. till
att legitimationen återkallas.
Socialstyrelsen har också informerat mig om att ett samarbete pågår
mellan Läkarförbundet och Socialstyrelsen för att finna nya och mer
effektiva lösningar på frågan om läkare som utan medicinsk grund
förskriver narkotiska preparat.
Det ligger också ett stort ansvar hos föräldrar och andra, som fått
ångestdämpande och sömnförstärkande medel utskrivna till sig, att
förhindra att medlen kommer i händerna på obehöriga.
Vad gäller receptförfalskningar kommer de förhoppningsvis att
minska när Läkemedelsverket inom kort fastställer en s.k. säkerhets-
blankett för denna grupp av läkemedel.
Jag är också mycket oroad över att alkoholbruket tycks öka långt
ner i åldrarna. Jag är oroad över att biandmissbruket verkar bli allt
vanligare.
Denna negativa utveckling måste brytas. Regeringen har tagit ini-
tiativ för att initiera kommunala alkoholpolitiska handlingsprogram
som direkt syftar till att förhindra alkohol- och drogmissbruk hos ung-
domar.
För innevarande budgetår har 75 miljoner kronor anslagits för olika
alkohol- och drogpolitiska åtgärder.
Vi måste alla engagera oss i frågor kring ungdomars alkohol- och
drogmissbruk. När socialförsäkringsminister Anna Hedborg och jag
själv reser runt i kommunerna tar vi numera med oss ett informations-
material om ungdomars alkohol- och drogmissbruk med exempel på
åtgärder mot missbruket. Vi begär en stunds överläggningar med de
ansvariga i kommunen för att diskutera vad som kan göras för att hejda
uppgången av ungdomars alkoholkonsumtion och missbruk. Att aktivt
delta i debatten om alkohol- och drogmissbruk är något som jag re-
kommenderar alla att göra.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 19 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Krister Örnfjäder har frågat mig hur långt man kommit
från regeringens sida i beredningen av ärendet gällande Arlandabanan.
Bakgrunden till frågan är att regeringen den 22 december 1994 be-
slutade att tillkalla en förhandlingsman med uppdrag att föreslå över-
enskommelser om en samordning och integrering av trafiken på Arlan-
dabanan med trafiken på statens spåranläggning.
Förhandlingsmannen överlämnade fredagen den 17 februari 1995,
alltså i fredags, förhandlingsresultatet till regeringen. Resultatet av
förhandlingarna är en överenskommelse mellan Arlandabanekonsortiet
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
och staten samt avsiktsförklaringar från SJ, SL och Tåg i Mälardalen
AB. Allt i syfte att göra det möjligt att åstadkomma en samordnad och
integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen.
Min bedömning är att det nu finns möjlighet att åstadkomma en
samlad och långsiktigt hållbar tågtrafikuppgörelse för Storstockholms-
och Mälardalsregionerna. Järnvägstrafiken, såväl regionalt som inter-
regionalt, kan samordnas och integreras med trafiken på Arlandabanan.
Detta ger förutsättningar för en stabil och långsiktig utveckling av
tågtrafiksystemet i hela regionen.
Förhandlingsmannens förslag till överenskommelse mellan parterna
skall nu skyndsamt granskas av berörda departement och beredas inom
regeringen.
Anf. 20 KRISTER ÖRNFJÄDER (s)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka kommunikationsministern
för svaret.
När den borgerliga regeringen beslutade att skriva avtal med Arlan-
da Linkkonsortiet innehöll avtalet många delar som var direkt dåliga
för både resenärer och för samhället i dess helhet.
När vi nu kan se förhandlingsresultatet tycker jag att kommunika-
tionsministern och regeringens förhandlare har lyckats mycket bra med
detta dåliga avtal som utgångspunkt.
För mig som bor utanför storstadsområdet och många gånger är
hänvisad till tågtrafik när jag har behov av att ta mig till Arlanda är det
en nödvändighet att kunna göra det på bästa möjliga sätt. Detta är till
fördel både för tågtrafiken och för flygtrafiken i dess helhet.
Med hänsyn till det resultat som redan uppnåtts hoppas, och tror,
jag att det som nu skall hända kommer att ske på ett lika positivt sätt
som när det gäller det som redan är gjort.
Avslutningsvis vill jag gratulera till uppnådda resultat och samtidigt
tacka för svaret.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 21 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Sven Bergström har frågat mig om jag är beredd att ta
med exempelvis Botniabanan och Atlantbanan på listan över projekt
som kan få del av EU:s infrastrukturprogram.
Bakgrunden till frågan är att EU har presenterat en lista med 14 pri-
oriterade infrastrukturprojekt där bl.a. Öresundsbron och den nordiska
triangeln ingår.
Av Maastrichtfördraget framgår att EU skall bidra till upprättandet
av och utvecklingen av alleuropeiska nät vad gäller infrastruktur inom
bl.a. transporter. För att förverkliga detta skall EU bl.a. stödja satsning-
ar på projekt av gemensamt intresse och ställa upp riktlinjer, priorite-
10
ringar m.m. för de åtgärder som förutses för de alleuropeiska nätver-
ken.
Som nybliven medlem i EU har arbetet med att definiera vilka delar
av den svenska transportinfrastrukturen som skall ingå i det transeuro-
peiska nätverket just påbörjats. En svensk utgångspunkt är att de
svenska delarna av nätverket dels skall omfatta hela landet, dels skall
vara vägar, järnvägar m.m. av gemensamt intresse för EU.
För att snabbt få i gång utbyggnaden av de mest angelägna projek-
ten i det transeuropeiska nätverket har en lista på 14 projekt tagits fram
i EU. Genom ett gemensamt agerande från Sverige, Norge och Finland
har vi lyckats få med den nordiska triangeln som ett av de 14 projekten.
Den nordiska triangeln skall binda ihop Helsingfors, Stockholm, Oslo
och Köpenhamn med goda kommunikationer.
Mina ansträngningar koncentreras nu på kort sikt på att komplettera
och fördjupa argumentationen kring nödvändigheten av EU:s stöd i
detta projekt och i Öresundsförbindelsen. Andra projekt kommer, i den
mån de kommer att ingå i det transeuropeiska nätverket, att behandlas i
enlighet med de riktlinjer för utvecklingen av det transeuropeiska nät-
verket som för närvarande behandlas av det europeiska parlamentet och
ministerrådet.
Anf. 22 SVEN BERGSTRÖM (c)
Fru talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för sva-
ret. Jag tycker dock att svaret innehållsligt i huvudsak var tunt.
Jag noterar att Ines Uusmann när det gäller infrastruktursatsningar
understryker att det skall vara projekt av intresse för ett alleuropeiskt
nät. Det måste rimligen betyda att man inte ensidigt stirrar sig blind på
t.ex. Västeuropa och EU-länderna i första hand.
I slutet av svaret säger Ines Uusmann: ”Andra projekt kommer, i
den mån de kommer att ingå i det transeuropeiska nätverket, att be-
handlas i enlighet med de riktlinjer för utvecklingen av det transeurope-
iska nätverket som för närvarande behandlas av det europeiska parla-
mentet och ministerrådet.”
Men har inte kommunikationsministern och Sveriges regering egna
synpunkter och argument i frågan? Här säger kommunikationsministern
”i den mån de kommer att ingå”, men det finns väl här utrymme för att
starkt argumentera för något som man tror på. Jag menar att det borde
vara en självklarhet att det skall finnas något slags balans i de projekt
som vi från svensk sida för fram.
Hur kan det alltså komma sig att det bara är projekt med tyngdpunk-
ten på södra Sverige som är listade här?
Risken är stor, menar jag, att en sådan här prioritering förstärker de
stora regionala skillnader som funnits, och som fortfarande finns, i
Sverige när det gäller synen på EU. Ju längre norrut man kommer,
desto mera kritisk blir ju opinionen.
Om EU:s strukturfonder på detta sätt förstärker regionala obalanser
är jag rädd för att de obalanser som finns i vår syn på EU också för-
stärks. Jag tror att det vore olyckligt för landet, inte minst när vi går in
för parlamentsval till EU och EU:s regeringskonferens 1996.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
11
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Anf. 23 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Det är bra att jag får en chans att svara här. Jag tror
nämligen att det råder ett missförstånd när det gäller det transeuropeis-
ka nätverket i dess helhet samt de förslag som nu finns på den priorite-
rade listan.
Av de projekt som den s.k. Christophersengruppen tog fram hand-
lade det vid det aktuella tillfället om 14 projekt. Däri fanns två projekt
som berörde Sverige: Öresundsbron och den nordiska triangeln -
projekt som skulle finansieras inom de närmaste två åren, enligt den
prioriterade listan i Christophersengruppen.
Vidare fortsätter man arbetet med det transeuropeiska nätverket -
som ett resultat av toppmötet i Essen i december förra året. Nu avser
man att ta fram projekt som skall finansieras från 1995 t.o.m. 1999. I
det arbetet deltar vi.
Jag talar i svaret om projekt som i någon mån kommer att ingå i det
transeuropeiska nätverket. Självklart kommer den svenska uppfattning-
en att redovisas. Vi ingår ju nu som medlemmar i EU och har natur-
ligtvis samma syn som andra länder har - våra projekt skall alltså ingå
här. Ingen annan avgör vilka projekt som skall föras fram eller inte.
Därmed inte sagt att vi från svensk sida har avgjort vilka projekt som
kommer att föras fram i nästa omgång. Den diskussionen och den be-
redningen pågår under våren och sommaren.
Anf. 24 SVEN BERGSTRÖM (c)
Fru talman! För att göra en välvillig tolkning vill jag säga att man
kan hoppas att Ines Uusmann är beredd att i fortsättningen prioritera
också projekt i andra delar av landet. Svaret är emellertid litet kryptisk
på den punkten i den meningen att det här på något sätt skulle finnas
med i Christophersengruppens arbete. Man kan ju slås av misstanken
att det rent av är så att infrastrukturpengar från EU skall bli en rädd-
ningsplanka för det Öresundsbroprojekt som nu - det blir ju allt tydli-
gare - inte visar sig hålla vare sig företagsekonomiskt eller miljömäs-
sigt.
De kalkyler som har gjorts för Öresundsbroprojektet bygger på helt
andra räntenivåer än de som i dag står till buds. Tydligen är detta ett
projekt som med regeringens goda minne till varje pris skall genomfö-
ras.
Citytunneln i Malmö ingår plötsligt, såvitt jag förstår, i Öresunds-
broprojektet. Då är det väl ännu mer uppenbart att det inte finns några
seriösa kalkyler som tyder på att projektet från ekonomisk synpunkt
skulle vara rimligt.
Menar Ines Uusmann att man i alla fall skall fullfölja dessa projekt
med infrastrukturpengar från EU, trots att det egentligen inte är vare sig
lönsamt eller riktigt?
Anf. 25 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Öresundsbroprojektet ingår i Christophersengruppens
prioriterade lista tillsammans med den nordiska triangeln.
12
Frågan gällde, som jag uppfattade den, hur vi skall se på ytterligare
projekt som kommer under nästa period så att säga. Jag menar att det är
för tidigt att i dag ge löften om vilka järvägs- och vägprojekt som det
från svensk sida kan komma att bli aktuellt att prioritera. Den frågan
kan jag inte besvara i dag. Jag har redovisat ett antal principer för hur
det här arbetet går till.
Anf. 26 SVEN BERGSTRÖM (c)
Fru talman! Jag blir inte riktigt klok på vad som menas. Ines Uus-
mann säger att projekten på något sätt med automatik ingår sedan tidi-
gare. Det skulle vara ett slags arvegods. Men samtidigt har det ju sagts
att de svenska synpunkterna på detta skall redovisas i slutet av februari.
Således måste det väl finnas något utrymme för egna synpunkter och
argument samt eget tyckande från den svenska regeringens sida.
Skall t.ex. Öresundsbroprojektet och Citytunneln till varje pris ge-
nomföras, även om det visar sig vara orimligt från ekonomisk synpunkt
- och då med infrastrukturpengar från EU? Jag tycker inte att det är en
rimlig politik, och jag hoppas att Ines Uusmann intar samma stånd-
punkt.
Anf. 27 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! När det gäller Öresundsbroprojektet kan vi naturligtvis
ta en diskussion om finansieringen. Men frågan gällde inte den saken.
Att Öresundsbroprojektet ingår i de 14 prioriterade projekten bety-
der att Öresundsbron är en del av det viktiga alleuropeiska nätverket.
Om vi sedan kan få några ecu, eculetter, kronor eller vad det kan
innebära till Öresundsbron är väl det gott och väl. I det avseendet
kommer saken mer att handla om att konsortiet kan uppta lån via Euro-
peiska investeringsbanken än att vi skulle få några direkta bidrag. Vi är
trots allt ett land som kan finansiera de här sakerna ganska bra själva.
Anf. 28 SVEN BERGSTRÖM (c)
Fru talman! Ines Uusmann upprepar att detta är en viktig del, med
någon sorts automatik, men undviker sorgfälligt ekonomin. Såvitt jag
kan förstå talar i dag alla seriösa ekonomiska bedömare om att detta
håller på att gå över styr ekonomiskt. Då vill jag gärna ha ett besked:
Är det rimligt att fullfölja detta till varje pris, oavsett om det är framti-
da generationer som skall vara med och betala?
Jag tycker att min fråga kvarstår: Är regeringen beredd att ha några
egna synpunkter och göra något slags egen prioritering, eller hänvisar
man bara till att detta med någon slags automatik ingår i Christopher-
sengruppens arbete? Jag tycker att det vore rimligt, om vi nu är med-
lemmar, att vi har egna synpunkter och ställer egna krav från svensk
sida.
Anf. 29 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)
Fru talman! Jag avstår från att recensera alla seriösa bedömare. Det
finns, som jag upplever det, många seriösa bedömare som talar om att
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
13
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
14
det samhällsekonomiskt faktiskt är ganska vettigt att bygga en Öre-
sundsförbindelse. Den diskussionen tycker jag att vi kan avsluta där.
Sverige har fört fram, och gör det fortfarande, att både den nordiska
triangeln och Öresundsbron är för oss mycket viktiga projekt som skall
ingå i det alleuropeiska nätverket.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 30 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Andreas Carlgren har frågat mig om jag är beredd att
framlägga det bakgrundsmaterial som visar att avvecklingen av CSN-
kortet har så obetydliga konsekvenser att det inte ens behöver redovisas
i Utbildningsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.
Kraven på besparingar inom Utbildningsdepartementets område har
inneburit svåra avvägningar. Ett slopande av subventionen till de stude-
randes tåg- och flygresor är bättre, enligt vår uppfattning, än att dra ned
på studiemedlen eller antalet utbildningsplatser.
Resekostnaderna för de studerande varierar givetvis beroende på de
studerandes individuella förhållanden och deras behov och intresse av
att resa. En redovisning av konsekvenserna av regeringens förslag
härvidlag skulle närmast få formen av exemplifieringar. Sådana beräk-
ningar fyller knappast någon funktion för riksdagens ställningstagande.
Frågan behandlas nu i utbildningsutskottet, och departementet har inte
fått någon förfrågan från utskottet om ytterligare underlag.
Jag vill tillägga att ett slopande av subventionen inte behöver inne-
bära att de studerandes rabattmöjligheter försvinner. Det är fullt möjligt
för trafikföretagen att tillsammans med CSN komma överens om någon
annan form av rabattsystem än det nuvarande. Jag vill tillfoga att jag
har erfarit från CSN att man för sådana diskussioner med trafikföreta-
gen.
Anf. 31 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Bakgrunden till min fråga
är att regeringen föreslår en nedskärning med stora konsekvenser för
många studenter. Det är en nedskärning som avfärdas på några rader,
en nedskärning som man inte på något sätt redovisar konsekvenserna
av.
Ministerns svar innebär att han inte alls utesluter allvarliga konsek-
venser. Det är bara så att det inte går att förutse dem på departementet.
Nu finns det däremot möjlighet för många i riksdagen att förutse
konsekvenserna. Jag har med stort intresse läst vad som har sagts i
olika motioner i riksdagen i den här frågan. Man redovisar från många
län mycket allvarliga konsekvenser. I t.ex. Norrbotten rekryterar hög-
skolan i Luleå hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och
Mellansverige. Carl Thams partivän Lars U Granberg har som första
namn undertecknat en motion där han säger att den sociala snedrekry-
teringen är stor i norra Sverige. I Norrbotten, Västerbotten, inlandet, på
landsbygden och i delar av landet där högskolan inte är grannbygden
finns stora mänskliga resurser som kommer att gå till spillo.
På samma sätt redovisas konsekvenser från Västerbotten, Umeå
universitet, från Jämtland, Mitthögskolan i Östersund, från Västernorr-
land, Statens skola för vuxna i Härnösand. Runt om i landet finns dessa
konsekvenser. De bedöms av Carl Thams partikamrater här i riksdagen
som mycket allvarliga.
Frågan är dels hur Carl Tham tänker ta hänsyn till den kunskapen,
dels om Carl Tham tänker lyssna alls på de invändningarna.
Anf. 32 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Studenternas organisationer har fullt naturligt drivit en
intensiv kampanj för att behålla denna förmån. Jag finner inte det ona-
turligt. Men jag är lika säker på att om regeringen hade föreslagit en
annan besparing, skulle man ha drivit en lika intensiv kampanj mot den.
Påståendena om att avskaffandet av studenternas reserabatter skulle
innebära att stora mänskliga resurser går till spillo anser jag fullständigt
överdrivna.
I övrigt behandlas denna fråga i utbildningsutskottet och kommer,
när utbildningsutskottets betänkande föreligger, att diskuteras i denna
kammare. Andreas Carlgren kommer då sannolikt att få tillfälle att på
nytt lufta sina argument. Jag kan inte se att debatten just nu fyller någon
ytterligare funktion.
Anf. 33 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Det är bra att utbildningsministern informerar mig om
att jag, som sitter i utbildningsutskottet, just behandlar den här frågan.
Det stämmer. Det var också en del av anledningen till att jag ställde
frågan till utbildningsministern.
Våren 1994 uttalade riksdagen att ”regeringen skyndsamt närmare
bör låta utreda möjligheterna till ett samordnat system för resesubven-
tioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m.”
Carl Tham återger detta i sin proposition, men utesluter orden att
det skall göras skyndsamt och att det skall utredas närmare.
Frågan är: Är det här utredningsuppdraget någonting som Carl
Tham tänker fullfölja, eller är avskaffandet av CSN-kortet steget för
Carl Tham? Är det på det sättet Carl Tham utreder, att helt enkelt av-
skaffa det som riksdagen ville att ministern skulle utreda?
Anf. 34 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Regeringen har lagt fram en proposition. Den behand-
las i sedvanlig ordning av riksdagen. När riksdagens beslut är fattat
kommer regeringen att vidta de åtgärder som regeringen i så fall bedö-
mer som nödvändiga.
Anf. 35 ANDREAS CARLGREN (c)
Fru talman! Det framgår mycket tydligt att Carl Tham inte kan re-
dovisa konsekvenserna av sitt förslag. Carl Tham tycker att debatten
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
15
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
inte borde föras i riksdagen nu, utan senare. Carl Tham vill inte svara
på om han tänker fullfölja riksdagens beslut.
Det vore bättre att Carl Tham gav besked på den punkten än att jag
skall behöva ställa en ny fråga som berör precis det område som jag nu
ställt frågan om.
Carl Thams partikamrater har redovisat konsekvenserna mycket
tydligt på flera punkter i sina motioner här i riksdagen. Carl Tham
säger att de delvis är mycket konstiga och han avfärdar dem. Det är för
mig ett konstigt sätt att handlägga frågan, om det är utbildningsminis-
tern som talar här.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 36 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Annika Jonsell har frågat mig vilka åtgärder jag avser
att vidta för att en styrelse för en högskoleenhet själv inte skall kunna
ge och ta bort kårstatus utan kårens medverkan.
Enligt förordningen om studerandekårer, nationer och studentföre-
ningar för fakultet skall den som studerar vid en statlig högskoleenhet
vara medlem i den studerandekår som finns vid enheten. Studerandekår
är den studerandesammanslutning som högskolestyrelsen efter särskild
ansökan har godkänt som obligatorisk studerandekår. Godkännandet
kan alltså inte ges utan sammanslutningens medverkan.
När det blir aktuellt att besluta att en sammanslutning inte längre
skall vara obligatorisk kår, skall högskolestyrelsen tillämpa vanliga
förvaltningsrättsliga regler. Det är en fråga för den självständiga myn-
digheten att avgöra på vilka grunder den fattar beslut. Det ankommer
således på högskolestyrelsen att avgöra om det finns tillräckliga skäl
för att en sammanslutning inte längre skall vara obligatorisk kår. Det är
dock väl sörjt för rättssäkerheten eftersom beslut av styrelsen kan
överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. Jag kan inte se
att det behövs några ändringar av gällande regler.
Anf. 37 ANNIKA JONSELL (m)
Fru talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. Bakgrun-
den till min fråga var att riksdagen under den förra mandatperioden
beslutade att kårobligatoriet skulle avvecklas. En hel del studentkårer
började som konsekvens av detta att omorganisera sin verksamhet för
att passa ett system utan obligatorium. Så gjorde t.ex. Lunds studentkår,
som nu har börjat dela upp sin kår. Man vill avveckla denna och i stäl-
let ha åtta fakultetskårer.
Det därefter fattade beslutet att kårobligatoriet skall kvarstå får,
som jag ser det, vissa orimliga konsekvenser. Man kan fråga sig vilken
roll universitetsledningen får. Den skall ju avgöra vilka kårer som skall
ha kårstatus och vilka som inte skall ha det.
16
Jag är glad över beskedet i svaret att högskolestyrelsen bara efter
särskild ansökan kan godkänna en ny studerandekår. Däremot tycker
jag inte att det är bra att här få höra att det är en fråga för den själv-
ständiga myndigheten, universitetsstyrelsen, att avgöra på vilka grunder
en kår inte längre skall vara obligatorisk kår. Jag tycker att det ger en
orimlig makt åt universitetets styrelse.
Anf. 38 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Det system som har införts för det svenska universitets-
väsendet och som till stora delar kom till under den föregående rege-
ringen innebär ju att universiteten och högskolorna självständigt fattar
beslut i alla centrala förvaltningsrättsliga spörsmål, och detta är ett
sådant. Jag varken kan eller får inskrida i en sådan beslutshantering.
Om styrelsen skulle fatta ett beslut som någon eller några vid uni-
versitetet anser vara felaktigt, kan styrelsens beslut överklagas hos
Överklagandenämnden för högskolan. Jag menar därför att det är väl
sörjt för rättssäkerheten. Jag tror inte att det vore en lycklig ordning att
ett sådant här beslut, som är en tillämpning av förvaltningsrätten, skulle
läggas hos regeringen.
Anf. 39 ANNIKA JONSELL (m)
Fru talman! Jag tänker här närmast på eventuella fall där en stu-
dentkår är mycket tillmötesgående mot universitetsledningen medan en
annan studentkår står litet mera för studenternas rättigheter, på ett sätt
som inte alla gånger överensstämmer med universitetsledningens syn.
Om det då blir motpartens, universitetsledningens, uppgift att avgöra
vem som är den rätta företrädaren för studenterna, får det orimliga
konsekvenser.
Man kan jämföra med vad som gäller för fackförbunden inom ar-
betslivet. Om det hade varit arbetsgivarnas sak att avgöra vilka som
skulle vara deras rätta motparter, fackförbund som går emot arbetsgi-
varna i centrala frågor eller sådana som är litet mindre självständiga,
skulle det få orimliga konsekvenser.
Anf. 40 Utbildningsminister CARL THAM (s)
Fru talman! Det måste föreligga något missförstånd. Det är inte så
att en högskolestyrelse utan vidare plötsligt kan besluta om att avskaffa
en studentkårs status som obligatorisk studerandekår. Jag har här sagt
att det föreligger förvaltningsrättsliga regler som högskolestyrelsen
skall tillämpa. Jag kan därför inte se att jämförelsen med den fackliga
verksamheten i det här avseendet är riktigt relevant. En högskolestyrel-
se kan inte välja en studentkår bara därför att denna så att säga faller
den bäst i smaken, utan den måste följa de förvaltningsrättsliga regler-
na. Jag har ingen anledning att betvivla att Lunds universitets styrelse
kommer att göra det.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
17
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
18
Anf. 41 ANNIKA JONSELL (m)
Fru talman! Jag är nöjd med det svaret. Tack så mycket!
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 42 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Elving Andersson har frågat mig om jag är beredd att
medverka till en regeländring som möjliggör ersättning till fiskare de
dagar eller den tid de på grund av ransonering inte kan fullgöra sin
arbetsuppgift.
När det gäller arbetslöshetsersättningen krävs det normalt av en fö-
retagare att han helt skall ha upphört med sin verksamhet som företaga-
re. Från den huvudregeln finns det två undantag: fiskare och vissa åka-
re.
Före Sveriges inträde i EU gällde att ett fartygsbidrag med högst
2 000 kr per fartyg och arbetsdag fick lämnas till fiskeföretag som på
grund av förbud mot fortsatt havsfiske fått likviditetssvårigheter. Det-
samma gällde för fiskeföretag som på grund av minskade fångstmöjlig-
heter gjorde uppehåll i fisket.
Genom regeringsbeslut var det möjligt att under tid då sådant far-
tygsbidrag lämnades också få arbetslöshetsersättning.
I och med Sveriges inträde i EU har de situationer då fartygsbidrag
kan lämnas ändrats till att gälla tillfälliga avbrott i havsfisket som be-
slutats på grund av oförutsedda och enstaka händelser av främst biolo-
gisk natur. Frågor om fartygsbidrag prövas av Sveriges fiskares arbets-
löshetskassa.
Regeringen planerar att inom de närmaste veckorna besluta om att
arbetslöshetsersättning kan utbetalas av arbetslöshetskassan enligt de
nya förutsättningarna.
Statskontoret lämnade i december 1994 en rapport som tog upp fle-
ra aspekter på fiskares arbetslöshetsersättning. Rapporten har nyligen
remissbehandlats och är nu under beredning i Jordbruksdepartementet.
Anf. 43 ELVING ANDERSSON (c)
Fru talman! Låt mig först tacka arbetsmarknadsministern för svaret
på frågan. Sveriges fiskares arbetslöshetskassa berörs av flera pro-
blemområden. Ett av dem gäller de svårigheter som man kan ha att
uppfylla arbetsvillkoret därför att det förekommer diverse avbrott i
verksamheten. Ett annat berör lägen med ransonering. När fiskekvoter-
na håller på att bli uttagna måste fartygen vissa dagar ligga i hamn. Det
senaste problemområdet är EU:s regelverk.
Det råder stor osäkerhet inom fiskarkåren och inom fiskarnas a-
kassa om vad som kommer att gälla när kvoten, framför allt vad gäller
torsk, är uppfiskad, vilket enligt vad man räknar med skall ske i
mars-april. Det finns en uppenbar risk att om det blir en mycket re-
strikti v tolkning av bestämmelserna, kommer ett antal fiskare helt en-
kelt att tvingas gå i konkurs.
Arbetsmarknadsministern säger i sitt svar egentligen ingenting i
sakfrågan. Han gör bara den kommentaren att man inom de närmaste
veckorna skall ta ett beslut. Jag kan i och för sig förstå att arbetsmark-
nadsministern inte kan föregripa ett regeringsbeslut, men jag skulle
ändå vilja att arbetsmarknadsministern deklarerade någon form av
ambition i ärendet. Han kunde t.ex. säga att regeringen åtminstone har
ambitionen att finna en lösning som innebär att man inte genom en
stelbent regeltillämpning tvingar en mängd fiskeföretag i konkurs,
oavsett om det gäller EU-regler eller nationella regler.
Anf. 44 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att denna fråga är litet
knepig. Det är två typer av företag som får denna arbetslöshetsersätt-
ning. De får den därför att man egentligen inte förväntar sig att de be-
rörda människorna skall byta yrke eller gå in i något tillfälligt arbete.
Vi kan därmed säga att vi spänner ut gummibanden så mycket som är
möjligt vid tolkningen av arbetslöshetsersättningens regler
Vad vi inom de närmaste veckorna kommer att besluta om gäller
den snävare gräns som jag hänvisade till när det gäller EU-reglerna.
Man skall se till att för de dagar när det utgår ersättning därför att båten
ligger stilla på grund av oförutsedda och enstaka händelser av främst
biologisk natur skall också a-kasseersättning kunna utbetalas.
Men detta löser inte frågeställarens problem. Man skall komma ihåg
att vi tidigare hade betydligt generösare regler, som nu studeras i Jord-
bruksdepartementets utredning. Jag lovar att jag skall följa detta, men
jag kan inte i dag säga vilka regler som vi kommer att hamna på. Vi
skall försöka åtgärda det som vi nu snabbt kan lösa, och det gäller då
dessa fall, där det fortfarande är ganska snävt.
Anf. 45 ELVING ANDERSSON (c)
Fru talman! Det är, som arbetsmarknadsministern säger, bara en li-
ten del av problemet som tas upp i svaret. Jag skall gärna erkänna att
jag inte kan dessa snåriga EU-regler i detalj, men det råder trots allt
litet olika uppfattningar om hur de kan tolkas.
Vi har i en del andra fall sett att Sverige som nation gärna övertol-
kar eller åtminstone följer direktiven mycket strikt, medan man i andra
länder kanske hanterar dem litet annorlunda. Det är snarast den synen
som jag vill efterlysa hos regeringen och arbetsmarknadsministern och
att man prövar alla de möjligheter som finns att inom ramen för EU:s
regelverk få en positiv lösning för Sveriges fiskare på det här området.
Anf. 46 Arbetsmarknadsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s)
Fru talman! Vi kommer att försöka se till att våra fiskare får samma
behandling som fiskarna i andra länder. Så mycket kan jag lova. Om vi
då använder arbetslöshetsförsäkringen eller ett näringsstöd via Jord-
bruksdepartementet är av underordnad betydelse. Det viktigaste är att
man kan konkurrera på lika villkor.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
19
Svar på frågor
Anf. 47 ELVING ANDERSSON (c)
Fru talman! Jag tackar för denna, som jag tycker, positiva deklara-
tion. Vi skall bägge följa denna fråga. Vi kanske får anledning att åter-
komma.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 48 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Dan Ericsson har frågat mig vilken hållning den svens-
ka regeringen har inför Nordsjöministermötet avseende avvecklingen
av långlivade bioackumulerbara ämnen.
Den fjärde Nordsjökonferensen kommer att hållas på ministernivå i
Esbjerg i Danmark i juni månad. Arbetet med att förbereda konferensen
pågår för närvarande med stor intensitet. Ett flertal förberedande möten
har redan hållits bl.a. för att följa upp resultatet från tidigare konferen-
ser.
Sverige fäster självfallet mycket stor vikt vid miljösituationen i våra
omgivande hav. Särskilt väsentligt är det regionala samarbetet inom
Nordsjökonferensen och inom de marina konventionerna, dvs. Helsing-
forskonventionen om skydd av den marina miljön i Östersjön och Pa-
riskonventionen för skydd för den marina miljön i Nordostatlanten.
De tidigare Nordsjökonferenserna, som hölls 1984, 1987 och 1990,
har i hög grad blivit ledande för arbetet mot havsföroreningar både i
Nordostatlanten och i Östersjön. Vid dessa ministerkonferenser har det
fattats beslut om gemensamma åtaganden om t.ex. reduktioner av när-
salter och andra farliga ämnen. Dessa beslut har sedermera även tagits
inom de marina konventionerna.
Vid Pariskonventionens ministermöte i september 1992 var minist-
rarna överens om att utsläppen av toxiska persistenta och bioackumu-
lerbara ämnen skall reduceras till år 2000 till nivåer som icke är skadli-
ga för människan eller naturen, och på sikt skall utsläppen upphöra
helt. Som exempel nämndes de organohalogenerade ämnena.
Redan 1991 ställde sig den svenska riksdagen bakom det långsikti-
ga målet om att utsläppen av stabila organiska och miljöskadliga ämnen
inte skall få förekomma i miljön. Utsläppen av stabila organiska ämnen
skall begränsas så att de till sekelskiftet nått en sådan nivå att miljön
inte tar skada. På sikt skall utsläppen av stabila organiska miljögifter
upphöra. De svenska målen ligger fast, och jag kan försäkra Dan Erics-
son om att Sverige kommer att aktivt driva denna fråga i förberedelse-
arbetet inför och vid den fjärde Nordsjökonferensen.
20
Anf. 49 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Bakgrunden till
frågan är att Sverige tidigare har agerat för att eliminera utsläppen av
långlivade giftiga bioackumulativa ämnen. Man har då lagt en särskild
tonvikt vid halogenerade ämnen.
Just nu pågår, precis som ministern sade, ett förberedelsearbete in-
för Nordsjöministermötet i Köpenhamn. Om jag har uppfattat saken
rätt står striden mellan de länder som inte vill göra någonting alls -
man kan exemplifiera med Storbritannien - och de länder som vill göra
någonting mycket konkret, såsom Holland. De senare vill få fram en
lista på vilka ämnen som skall avvecklas och när det skall ske. Enligt
de uppgifter jag har fått har inte Sverige i dessa förberedande samtal
anslutit sig till den hårdare linjen, som jag skulle önska. Det är därför
jag har ställt en fråga om den svenska hållningen.
Sverige har enligt ett frågesvar från Nordiska ministerrådet intagit
en avvisande hållning till ett juridiskt bindande avtal till skydd mot
förorening av haven från landbaserade källor. Det har skett i förbere-
delsearbetet inför en global konvention, som kommer upp vid en sär-
skild FN-konferens i Washington senare i år.
Det var dessa två informationer sammantaget som gjorde att jag
började undra om den nuvarande regeringens uppfattning i dessa frå-
gor. Det gäller att inte tappa tempo utan att fortsätta driva på.
Det är nästan som vanligt när Anna Lindh och jag debatterar. Det
ser ut som om vi är överens om miljöengagemanget. Men jag tror att
det vore bra om Anna Lindh verkligen ville undanröja oklarheterna i
denna fråga om båda dessa punkter, både inför Nordsjöministerkonfe-
rensen och FN-konferensen i Washington, och säga att Sverige verkli-
gen skall gå i bräschen för att få till bindande överenskommelser om
avveckling av bioackumulativa ämnen.
Anf. 50 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Jag skall gärna undanröja tvivelsmålen. Jag tror att Dan
Ericsson och jag är överens men att Dan Ericsson har blandat ihop
äpplen och päron i denna fråga. Vi är inte emot en global konvention.
Det som har hänt är att vi i det nordiska arbetet har diskuterat vilka
konventioner man i första hand skall få till stånd. Det har då funnits en
ganska stark överensstämmelse mellan många länder om att det mest
bindande, det mest effektiva och verkningsfulla är om man i första
hand arbetar med regionala konventioner. Vi kan alltså ställa upp på en
global konvention också, men vi vill i första hand ha regionala konven-
tioner. Vi tror att det är mer verkningsfullt. Det är därför vi i de nordis-
ka länderna har haft litet olika uppfattningar. Sverige har där haft sam-
ma uppfattning som många av de andra länder som följer den hårdare
linjen, som Dan Ericsson beskriver det.
Det vi vill ha är en bättre uppföljning och en bättre kontroll. Vi vill
gärna se regionala konventioner. Vi vill få en ordentlig utvärdering av
spridning och effekter av dessa ämnen, som så småningom kanske
också leder fram till en global konvention. Vi tror att detta är det effek-
tivaste och bästa sättet att nå konkreta resultat.
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
21
Prot. 1994/95:63
21 februari
Svar på frågor
Anf. 51 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Det är möjligt att vi diskuterar äpplen och päron och
kanske litet olika tågordningar och prioriteringar. Men om det är som
ministern nu säger, att det är de regionala konventionerna som är det
centrala och det viktiga och att vi sedan kanske kan gå vidare globalt,
måste jag ändå ställa några frågor om det som står i frågesvaret. Minis-
tern säger där att utsläppen av stabila organiska miljögifter skall upphö-
ra helt på sikt. Hur är det i det konkreta arbetet inför Nordsjöminister-
konferensen? Hur ställer man sig till Hollands förslag om en konkret
lista med tidsangivelser för när man skall ha avvecklat och fasat ut
dessa ämnen?
I frågesvaret talas om avveckling på sikt. Det är en liten skillnad
mellan det och konkreta förslag som innebär att vi ser att dessa ämnen
försvinner. Om vi inte får till dessa regionala konventioner är det svårt
att gå vidare till det globala perspektivet.
Anf. 52 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Jag kan inte här i talarstolen gå igenom de olika länder-
nas respektive förslag. Däremot kan jag återigen säga att Sverige kom-
mer att gå på den stränga linjen när det gäller utsläppen. Den enda
tvistefrågan vi har haft har varit diskussionen om huruvida man i första
hand skall försöka få till stånd en global konvention eller inte. Det har
inte varit någon stor tvistefråga. När det gäller att ha så stränga regler
som möjligt tillhör Sverige naturligtvis de pådrivande.
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds)
Fru talman! Vi kanske inte skall förlänga debatten. Det verkar som
om ministern och jag är överens. Vi skall hålla den stränga linjen när
det gäller utsläppen. Jag hoppas att den information jag har om att
Sverige kanske inte är så pådrivande är felaktig och att Sverige verkli-
gen ligger i framkant och går i bräschen för detta.
Jag förstår fortfarande inte riktigt distinktionen mellan att ha regio-
nala konventioner och överenskommelser och att vi inte samtidigt
skulle kunna verka för att få in detta i en global konvention. I detta fall
handlar det om ett juridiskt bindande avtal. Jag förstår inte riktigt dis-
tinktionen efter denna debatt. Det är möjligt att ministern har rätt. Det
viktiga nu är Nordsjöministerkonferensen. Jag hoppas att vi efter den
kan säga att Sverige inte har varit efter något annat land. Sedan får vi
väl se inför Washingtonkonferensen.
Anf. 54 Miljöminister ANNA LINDH (s)
Fru talman! Globala konventioner är bra och viktiga på många sätt.
Men om man vill vara säker på att få ganska snabba och tydliga resultat
är det viktigt att arbeta med regionala avtal när det finns regionala
olikheter. Det ger möjlighet till fler regionala regler, till en bättre upp-
följning och kontroll. Det ger helt enkelt en annan möjlighet till en
betydligt konkretare konvention är vad den globala konventionen oftast
innebär. I detta fall är det dessutom så att det är så många länder som är
22
|
emot den globala konventionen att det initiativet riskerar att falla till |
Prot. 1994/95:63 21 februari |
|
Överläggningen var härmed avslutad. |
Svar på frågor |
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU31
Finansutskottets betänkande 1994/95:FiU8
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU 18
Lagutskottets betänkanden 1994/95:LU6 och LU15
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU8
Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU7
Anmäldes och bordlädes
Propositioner
1994/95:157 Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor
godkända för vanlig skolplikt m.m.
1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m.
1994/95:171 Beskattningen under kriser och krig
Redogörelse
1994/95 :RB1 Fullmäktiges i Riksbanken förvaltningsberättelse för år
1994
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1994/95:AU8 Stöd för nyanställningar
Anmäldes att följande frågor framställts
den 20 januari
1994/95:306 av Urban Ahlin (s) till utrikesministern om Östtimor
1994/95:307 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksministern om odling-
en av bruna bönor
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll tisdagen den 7 mars.
23
|
Prot. 1994/95:63 21 februari |
18 § Kammaren åtskildes kl. 15.10. Förhandlingarna leddes av talmannen. Vid protokollet TOM T:SON THYBLAD |
/Barbro Nordström
24
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2§ Avsägelse......................................................................................1
3 § Anmälan om kompletteringsval till krigsdelegationen.............1
4 § Meddelande om svar på interpellation......................................1
5 § Svar på fråga 1994/95:289 om betygskriterier..........................2
Anf. 1 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).............................2
Anf. 2 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)............2
Anf. 3 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).............................3
Anf. 4 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)............3
Anf. 5 Statsrådet YLVA JOHANSSON (s).............................3
Anf. 6 BRITT-MARIE DANESTIG-OLOFSSON (v)............3
6 § Svar på fråga 1994/95:299 om handelsunion mellan
Turkiet och EU.............................................................................4
Anf. 7 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)............4
Anf. 8 RAGNHILD POHANKA (mp)....................................4
Anf. 9 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s).............5
Anf. 10 RAGNHILD POHANKA (mp)..................................5
Anf. 11 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)...........6
Anf. 12 RAGNHILD POHANKA (mp)..................................6
Anf. 13 Utrikesminister LENA HJELM-WALLÉN (s)..........6
7 § Svar på frågorna 1994/95:300 och 302 om militärt utby-
te med andra länder m.m............................................................7
Anf. 14 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............7
Anf. 15 YVONNE RUWAIDA (mp)......................................7
Anf. 16 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s)............7
Anf. 17 YVONNE RUWAIDA (mp)......................................8
8 § Svar på fråga 1994/95:277 om förskrivningen av läke-
medel.............................................................................................8
Anf. 18 Socialminister INGELA THALÉN (s)......................8
9 § Svar på fråga 1994/95:295 om Arlandabanan..........................9
Anf. 19 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).......9
Anf. 20 KRISTER ÖRNFJÄDER (s)....................................10
10 § Svar på fråga 1994/95:297 om EU:s infrastrukturpro-
gram............................................................................................10
Anf. 21 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).....10
Anf. 22 SVEN BERGSTRÖM (c).........................................11
Anf. 23 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).....12
25
Prot. 1994/95:63 Anf. 24 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................12
21 februari Anf. 25 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 12
--------------- Anf. 26 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................13
Anf. 27 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 13
Anf. 28 SVEN BERGSTRÖM (c)........................................13
Anf. 29 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s).... 13
11 § Svar på fråga 1994/95:290 om CSN-korten..........................14
Anf. 30 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................14
Anf. 31 ANDREAS CARLGREN (c)...................................14
Anf. 32 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................15
Anf. 33 ANDREAS CARLGREN (c)...................................15
Anf. 34 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................15
Anf. 35 ANDREAS CARLGREN (c)...................................15
12 § Svar på fråga 1994/95:305 om kårobligatoriet.....................16
Anf. 36 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................16
Anf. 37 ANNIKA JONSELL (m).........................................16
Anf. 38 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................17
Anf. 39 ANNIKA JONSELL (m).........................................17
Anf. 40 Utbildningsminister CARL THAM (s)...................17
Anf. 41 ANNIKA JONSELL (m).........................................18
13 § Svar på fråga 1994/95:296 om ersättning till fiskare
från a-kassa................................................................................18
Anf. 42 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................18
Anf. 43 ELVING ANDERSSON (c)...................................18
Anf. 44 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................19
Anf. 45 ELVING ANDERSSON (c)....................................19
Anf. 46 Arbetsmarknadsminister ANDERS
SUNDSTRÖM (s)..................................................................19
Anf. 47 ELVING ANDERSSON (c)....................................20
14 § Svar på fråga 1994/95:304 om avvecklingen av bioac-
kumulativa ämnen.....................................................................20
Anf. 48 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................20
Anf. 49 DAN ERICSSON (kds)...........................................21
Anf. 50 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................21
Anf. 51 DAN ERICSSON (kds)...........................................22
Anf. 52 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................22
Anf. 53 DAN ERICSSON (kds)...........................................22
Anf. 54 Miljöminister ANNA LINDH (s)...........................22
15 § Förnyad bordläggning............................................................23
16 § Bordläggning...........................................................................23
17 § Anmälan om frågor.................................................................23
26
1994/95:306 av Urban Ahlin (s) till utrikesministern om
Östtimor...................................................................................23
1994/95:307 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksministern
om odlingen av bruna bönor....................................................23
18 § Kammaren åtskildes kl. 15.10....................................................24
Prot. 1994/95:63
21 februari
27
gotab 48583, Stockholm 1995