Fredagen den 16 december
Föredrogs och hänvisades
Proposition
1994/95:124 till justitieutskottet
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95: KU 18 och KU24
Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuU8
Lagutskottets betänkanden 1994/95:LU 12 och LU13
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU11
Socialutskottets betänkande 1994/95 :SoU 10
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU7
Utbildningsutskottets betänkanden 1994/95:UbU5 och UbU6
Trafikutskottets betänkanden 1994/95:TU8 och TU9
Näringsutskottets betänkanden 1994/95:NU8-NU10 och NU13
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den
15 december
Mom. 2 (Alkoholinspektionens uppgifter)
1. utskottet
2. res. 1 (c, mp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 9 och 10 (tillstånd till servering m.m.)
1. utskottet
2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall
till res. 4 (fp)
3. res. 3 (v)
Förberedande votering:
31 för res. 4
17 för res. 3
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
Prot. 1994/95:44
16 december
250 avstod
51 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Huvudvotering:
243 för utskottet
41 för res. 4
17 avstod
48 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 127 s, 69 m, 24 c, 16 mp, 7 kds
För res. 4: 19 fp, 17 v, 5 kds
Avstod: 17 s
Frånvarande: 17 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 2 mp, 3 kds
Chris Heister, Göthe Knutson och Gullan Lindblad (alla m) anmälde att
de avsett att avstå från att rösta men markerats ha röstat ja.
Mom. 14 (nöjes- och idrottsplatser, m.m.)
1. utskottet
2. res. 6(c)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 16 (mattvång och pausservering)
1. utskottet
2. res. 7 (m)
Votering:
232 för utskottet
69 för res. 7
48 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
144 s, 24 c, 18 fp, 17 v, 17 mp, 12 kds |
|
För res. 7: |
69 m |
|
Frånvarande: |
17 s, 11 m, 3 c, 8 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds |
Mom. 77 (minibarer)
1. utskottet
2. res. 9 (c, v, mp, kds)
Votering:
189 för utskottet
69 för res. 9
43 avstod
48 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
139 s, 29 m, 2 c, 18 fp, 1 kds |
|
För res. 9: |
3 s, 21 c, 1 fp, 17 v, 16 mp, 11 kds |
|
Avstod: |
2 s, 40 m, 1 mp |
|
Frånvarande: |
17 s, 11 m, 4 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds |
Michael Stjernström (kds) anmälde att han avsett att rösta nej men
markerats ha röstat ja.
Prot. 1994/95:44
16 december
Mom. 18 och 19 (serveringstider m.m.)
1. utskottet
2. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall
till res. 11 (c, mp)
Votering:
194 för utskottet
58 för res. 11
49 avstod
48 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 141 s, 24 m, 2 c, 18 fp, 9 kds
För res. 11: 2 s, 22 c, 15 v, 16 mp, 3 kds
Avstod: 45 m, 1 fp, 2 v, 1 mp
Frånvarande: 18 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 21 (alkoholfria drycker)
1. utskottet
2. res. 13 (c)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Mom. 22 (öl klass II)
1. utskottet
2. res. 14 (c, v, mp, kds)
Votering:
228 för utskottet
71 för res. 14
3 avstod
47 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna
|
För utskottet: |
139 s, 69 m, 18 fp, 2 mp |
|
För res. 14: |
4 s, 23 c, 1 fp, 16 v, 15 mp, 12 kds |
|
Avstod: |
1 s, 1 c, 1 v |
|
Frånvarande: |
17 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds |
Elisa Abascal Reyes (mp) anmälde att hon avsett att rösta nej men
markerats ha röstat ja.
Mom 23 (tillsyn)
1. utskottet
2. res. 15 (fp)
3. res 16 (v)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Prot. 1994/95:44
16 december
Mom. 25 (överklagande)
1. utskottet
2. res. 17 (c, kds)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
SoU7 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnadsansvar
för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktions-
hindrade
Mom. 1 och 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 3 (komplettering av 6 § lagen (1993:388) om införande av lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade)
1. utskottet
2. res. (m, c, fp, mp, kds)
Votering:
161 för utskottet
141 förres.
47 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 144 s, 17 v
För res. 69 m, 24 c, 19 fp, 17 mp, 12 kds
Frånvarande: 17 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
UU7 Tillämpning av lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner på områden i Bosnien-Hercegovina under bosnisk-
serbiska styrkors kontroll
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:44
16 december
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (högkostnadsskyddet)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
3. res. 2 (v)
Res. 2 ställdes mot res. 1 som biträddes med acklamation.
Huvudvotering:
230 för utskottet
70 för res. 1
1 avstod
48 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
144 s, 24 c, 18 fp, 17 v, 16 mp, 11 kds |
|
För res. 1: Avstod: |
69 m, 1 mp 1 kds |
|
Frånvarande: |
17 s, 11 m, 3 c, 8 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds |
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
TU4 Upphävande av skeppsklarerarförordningen
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (upphandling av järnvägstrafik trafikåret 1995)
1. utskottet
2. res. 1 (c)
3. res. 2 (fp)
4. res. 3 (v)
5. res. 4 (mp)
Prot. 1994/95:44
16 december
Förberedande votering 1:
19 för res. 3
19 för res. 4
260 avstod
51 frånvarande
Förste vice talmannen konstaterade att lika röstetal uppkommit. Ut-
gången skulle avgöras genom lottning.
Förste vice talmannen anmodade Björn von Sydow och Eva Zetterberg
att fungera som kontrollanter vid lottningen samt Gullan Lindblad att
förrätta lottdragningen.
Den upptagna röstsedeln visade ett nej och kammaren hade således
antagit res. 4.
Förberedande votering 2:
27 för res. 2
22 för res. 4
251 avstod
49 frånvarande
Kammaren biträdde res. 2.
Förberedande votering 3:
43 för res. 1
28 för res. 2
230 avstod
48 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
227 för utskottet
53 för res. 1
22 avstod
47 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 144 s, 69 m, 2 fp, 12 mp
Förres. 1: 24 c, 17 v, 1 mp, 11 kds
Avstod: 17 fp, 4 mp, 1 kds
Frånvarande: 17 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Mom. 2 (riktlinjer för 1996 års trafikupphandling)
1. utskottet
2. res. 5 (m)
3. res. 6 (fp)
Förberedande votering:
75 för res. 5
28 för res. 6
199 avstod
47 frånvarande
Kammaren biträdde res. 5.
Huvudvotering:
203 för utskottet
71 för res. 5
28 avstod
47 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 144 s, 24 c, 17 v, 16 mp, 2 kds
För res. 5: 69 m, 2 kds
Avstod: 19 fp, 1 mp, 8 kds
Frånvarande: 17 s, 11 m, 3 c, 7 fp, 5 v, 1 mp, 3 kds
Förste vice talmannen meddelade att arbetsmarknadsutskottets be-
tänkanden AU4 och AU5 skulle avgöras i ett sammanhang.
Föredrogs
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95 :AU4
Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m. (prop. 1994/95:76 och
1994/95:102)
Anf. 1 KENT OLSSON (m):
Herr talman! I detta betänkande behandlas två propositioner - dels
propositionen om återställande av de arbetsrättsliga regler som fyrparti-
regeringen införde, dels införlivandet av ett EG-direktiv om övergång
av verksamheter och kollektiva uppsägningar. Regeringen har valt att i
båda dessa propositioner av ideologiska skäl följa fackets och LO:s syn
och åsikter. Låt mig först ta upp de förändringar av arbetsrätten som
görs.
I regeringsförklaringen sade statsministern: Sverige behöver fler fö-
retag och företagare. Det är i näringslivet de nya arbetstillfällena i
första hand måste komma. Företag skall ges goda villkor att investera
och expandera.
Statsministern talade om samförstånd. Men det var enbart tomma
ord. De klingar falskt när man ser vad regeringen gör för att ge företa-
gen bättre villkor.
Tror verkligen Socialdemokraterna att en förkortning av provan-
ställningstiden och återinförande av facklig vetorätt samt återställande
av turordningsreglerna ger fler jobb? Nej, det tror jag inte att Social-
demokraterna själva tror.
Småföretagare, SAF och andra organisationer har bett regeringen
att inte återinföra dessa regler, då det enligt dem är ett steg helt i fel
riktning som leder till att nyanställningarna bromsas upp i stället för att
påskyndas. Men regeringen väljer att enbart lyssna på LO och söker
konfrontation med småföretagare och oppositionen.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Olika typer av råd som införs ger knappast några nya arbeten. Om |
inte alls.
|
Förändring av vissa |
Höjda skatter, höjda arbetsgivaravgifter och återställd arbetsrätt är De flesta företagare och ekonomer är på det klara med att detta är Företagarna har i en skrivelse till riksdagsledamöterna bett om ett Inte minst om arbetsrätten åter skall utredas bör regering och riks- Efter vad jag erfarit har regeringen också beslutat att tillsätta en Målet är att åstadkomma en långsiktig och stabil arbetsrätt, säger I utredningsdirektiven sägs det också att det skall ske en förstärk- Det sägs också att det är av avgörande betydelse att få till stånd ett Det sägs också - vilket jag tycker är ganska enormt - att särskild |
8
garna säger. Småföretagarna ber att få ha kvar de ändringar som den
tidigare fyrpartiregeringen genomförde. Det bryr man sig alltså inte det
minsta om utan återgår till den situation som var före fyrpartiregering-
ens tid. Jag tycker att detta visar att det som sägs i kommissionen -
vilket ord förresten, kommission - inte är något annat än ett antal ord.
Man menar inget speciellt med det. Hade man gjort det hade man låtit
de regler som finns i dag vara kvar.
Man säger också att man skall försöka få branschvisa kollektivavtal.
Vad händer då med dem som inte har några kollektivavtal? Vad skall
ske där? Detta är frågor som jag ställer mig med en viss förvåning.
Låt oss så gå över till den andra delen i betänkandet, nämligen EG-
direktivet. I EG-direktivet läggs det fram ett antal förslag. I många fall
går förslagen betydligt längre än vad som är nödvändigt. Här följer
man också fackets synpunkter och väljer att gå betydligt längre än vad
som behövs. Därmed hamnar Sverige i en svår situation i förhållande
till de länder i Europa som vi skall konkurrera med.
Den lagstiftning som föreslås är långtgående. Den är också svårtill-
gänglig och i stora delar svårtolkad. Överlåtelser och övergångar kom-
mer att försvåras genom regeringens förslag. Färre människor får där-
med arbete.
Vi moderater har föreslagit en hel del förändringar i regeringens
lagförslag. Vår utgångspunkt har varit att vi inte skall gå utöver vad
EG-direktiven stipulerar.
Låt mig nu ta upp ett par av de saker som vi anser är fel. Regering-
en förslår att den anställde vid en verksamhetsövergång skall ha valrätt
mellan att följa med till förvärvaren och att vara kvar i anställning hos
överlåtaren. Det här förslaget kan få orimliga konsekvenser om det
genomförs.
Om någon eller några anställda väljer att stanna kvar hos överlåta-
ren vid en verksamhetsövergång torde det ofta uppstå en övertalighet
hos denna. Till följd av turordningsreglerna i lagen om anställnings-
skydd kan turordningskretsarna bli vida. Detta leder till att anställda
som har valt att avstå från att följa med vid övergången kan slå ut andra
med kortare anställningstid, trots att dessa inte haft med den aktuella
verksamheten att göra.
Låt mig ge ett exempel. Ett landsting kan besluta att överföra ett
sjukhem till entreprenad. En av sjuksköterskorna vid sjukhemmet ut-
nyttjar sin rätt att ha kvar sin anställning i landstinget. Därmed uppstår
övertalighet i landstinget, och en sjuksköterska måste sägas upp. Tur-
ordningskretsen utgörs av hela landstinget. Den sjuksköterska som har
kortast anställningstid i landstinget sägs upp. Det är emellertid inte
sjuksköterskan från sjukhemmet utan i stället en sjuksköterska vid t.ex.
en vårdcentral i en helt annan del av landstingsområdet.
Det är vår uppfattning att den här lagstiftningen bör begränsas till
en regel som ger den anställde rätt att frånträda anställningen vid en
verksamhetsövergång.
En annan del i detta som vi reagerar mot är att enligt hittillsvarande
regler har förvärvaren kunnat fortsätta att tillämpa sitt vanliga koll-
ektivavtal även för de arbetstagare som följt med vid övertagandet.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Enligt regeringens proposition bibehålls denna regel, men med tillägget |
som gällt enligt överlåtarens kollektivavtal.
|
Förändring av vissa |
Detta går betydligt längre än vad EG-direktiven och Arbets- Varför skall då vi i Sverige ha andra regler än övriga länder? Rege- Låt mig i det sammanhanget ställa en liten fråga till Folkpartiet, Hen talman! Låt mig avslutningsvis lägga fram ett yrkande. Jag står Anf. 2 BÖRJE HÖRNLUND (c): Herr talman! Jag är övertygad om att vi alla i denna kammare öns- Jag tror också att det råder en bred enighet om att vi måste få en Jag hoppas också att flertalet kommer att ha stor respekt för arbets- Den arbetsrätt som riksdagens båda socialistiska partier i dag vill |
|
10 |
och 60-talets arbetsmarknad. De var präglade av den tidens storindust- |
ri, centraliserade stora organisationer och uppifrån kommande regler
och beslut. Många var präglade av en arbetsorganisation med en långt-
gående uppdelning i rutinartade arbetsmoment.
Herr talman! Vi borde här i dag ha en diskussion om 2000-talet. Vi
vet att det kommer att bli en blixtrande snabb teknisk utveckling. Vi vet
att vårt land kommer att få leva med en oerhörd internationell konkur-
rens. Allt detta kommer att leda till krav på snabba omställningar och
ökad flexibilitet. Det kommer att leda till allt större krav på ökad kom-
petens. Vi borde här i dag särskilt diskutera småföretagens situation
och deras avgörande roll för att vi skall få en fullgod ordinarie arbets-
marknad.
Dagens betänkande gäller att arbetsrätten skall återföras till ett sys-
tem där erfarenheterna som det grundar sig på är 30-40 år gamla. Dis-
kussionen borde i stället peka 10-20 år framåt.
De små förändringar som det fattades beslut om i december 1993
var i första hand ägnade att underlätta för små företag och för deras
anställda. Beslutet om reglerna om tolv månaders provanställning var
viktigt för att ge arbetslösa bättre hjälp att kunna arbeta sig fram till en
anställning. Därigenom fick de chansen att visa upp sig och komma in
på ett ordinarie jobb. Dessa små förändringar har egentligen inte berört
större företag, men de har skapat framtidstro hos små företag och ent-
reprenörer.
Jag är övertygad om att vi i dag inte har förmåga att föreställa oss
hur snabbt den tekniska utvecklingen kommer att gå. Det kommer un-
der åren framöver att bli allt färre som arbetar på golvet. Detta medför
att de små företagen blir allt viktigare. Vi måste helt enkelt få en stark
småföretagsutveckling. Vi måste skapa ett gott företagsklimat för alla
företag och då särskilt för de små och medelstora.
Den linje som de båda socialistiska partierna har valt i denna fråga
visar att de inte har förstått vikten av att satsa på små och medelstora
företag för jobbens, ekonomins och utvecklingens skull. Jag beklagar
verkligen detta.
I dag diskuterar vi inte bara arbetsrätten i framtiden. Vi diskuterar
egentligen en mycket gammalmodig och omodern arbetsrätt. Hur
många jobb kommer att försvinna genom denna s.k. återställarpolitik.
Man bryter en gryende framtidstro - en framtidstro som hålls uppe med
en hygglig konjunktur. Den bryts ner genom att man icke vill förstå
situationen för de små och medelstora företagen och dess anställda.
Egentligen diskuterar vi skapandet av en större öppen arbetslöshet,
flera personer i AMS-åtgärder och en större otrygghet för många. Om
man inte får sköta ett företag någorlunda flexibelt kan alla jobb riske-
ras.
Det är min förhoppning att arbetsmarknadens parter har förmåga att
diskutera det här på ett annat sätt och att göra det mycket snabbt för att
minimera den skada som riksdagens båda socialistiska partier i dag
tänker göra svensk arbetsmarknad och svensk företagsamhet.
Vi måste få en arbetsrätt som klarar 2000-talets krav. Det beslut
som fattades i december 1993 var ett delsteg för små företag. Det borde
ha fått kvarstå. Med den utgångspunkten skulle man diskutera vidare
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
11
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
om de krav som 2000-talet kommer att ställa. Vi måste få en arbetsrätt |
inflytande, även för den enskilde på arbetsplatsen.
|
Förändring av vissa |
Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 2, 5,9 och 12. |
|
m.m. |
Anf. 3 ELVER JONSSON (fp): Herr talman! Svensk arbetsmarknad präglas i stora delar av en stabil Syftet med 70-talets arbetsrättsreformer var att arbetstagarna skulle Under 1980-talets socialdemokratiska regeringsår behandlades årli- När den borgerliga fyrpartiregeringen hade övertagit regeringsmak- Genom regeringens beslut i december 1992 fick Arbetsrätts- Den proposition som fyrpartiregeringen lade fram hösten 1993 in- |
12
Propositionen hade sin bakgrund i den svenska ekonomins kraftiga
recession med hög arbetslöshet, finansiella obalanser och en låg pro-
duktionsnivå. Att få till stånd en snabb expansion av antalet arbetstill-
fällen inom det privata näringslivet kommer att vara en nyckelfråga
under 1990-talet. Växande små och stora företag är en förutsättning för
en uthållig tillväxt och en återgång till den tidigare sysselsättningsni-
vån.
De förslag som är av en speciell betydelse för små och medelstora
företags förmåga att nyanställa borde enligt den dåvarande regeringen
kunna genomföras så att förändringarna skulle kunna träda i kraft redan
vid årsskiftet.
Den socialdemokratiska regeringen föreslår nu en återgång till vad
som gällde före den 1 januari 1994.
Som jag sade inledningsvis var de förändringar som genomfördes
förra året måttliga. Något raserande av den arbetsrättsliga lagstiftningen
var det sannerligen inte fråga om.
Folkpartiet liberalerna har genom åren medverkat till arbetsrättsliga
reformer. Man skall kunna känna trygghet och tillerkännas medinfly-
tande - också i egenskap av anställd. Därför är lagen om anställnings-
skydd och medbestämmandelagen viktiga arbetsrättsliga lagar. Detta
har inte hindrat oss från att se över hur denna lagstiftning har fungerat.
Det är inget originellt med att av och till göra sådana avstämningar. En
sådan skedde 1982, då den dåvarande mittenregeringen i en proposition
justerade LAS. Den socialdemokratiska oppositionen rasade häftigt
mot den justeringen, medan Moderata samlingspartiet tyckte att det var
en alltför försiktig förändring.
Den dåvarande arbetsmarknadsministern, Ingemar Eliasson, fick
Centerpartiets och Folkpartiets stöd i utskottet. Det visade sig vara
tillräckligt för att det skulle bli en majoritet i kammaren för förslaget.
Även om socialdemokraterna i den debatten hotade med att ome-
delbart riva upp förändringen vid ett regeringsskifte visade det sig att
den reform som genomfördes av LAS höll över alla de nio socialdemo-
kratiska regeringsåren, från 1982 och framåt. Den justering som skedde
då var inte så uppseendeväckande, och den visade sig ha en god accep-
tans också av parterna.
1993 års beslut innebar förändringar på några punkter. De mest
uppmärksammade förändringarna gällde provanställningen, turord-
ningsreglerna och ett upphävande av blockader mot enmansföretag. I
praktiken har dessa förändringar visat sig vara gynnsamma, inte minst
psykologiskt. Reformen med den förlängda provanställningen och
möjligheten att mer flexibelt disponera arbetsstyrkan vid neddragningar
har i allt väsentligt fungerat väl. Jag tror att många nyanställningar har
blivit möjliga eftersom det på dessa punkter har blivit en större öppen-
het.
Det fanns flera skäl för fyrpartiregeringen att avskaffa vetoreglerna.
Ett skäl var att det skulle bli förenligt med EG:s upphandlingsdirektiv. I
det särskilda yttrandet nr 1 säger vi att det är anmärkningsvärt att den
socialdemokratiska regeringen i proposition 76 inte belyser frågan utan
lägger fram förslag om att vetoregler skall återinföras utan att man
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
13
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
14
antyder några förestående komplikationer. Det är så mycket mer an-
märkningsvärt med tanke på att man i proposition 102, som vi också
behandlar, understryker vikten av att Sverige skall uppfylla sina åta-
ganden med anledning av vissa andra EG-direktiv. Därför var det vik-
tigt att vi fick Lagrådets yttrande. Det var otvetydigt: Vetoreglerna är
inte förenliga med vissa regler i upphandlingslagen.
Vi är alltså, herr talman, kritiska till det sätt som utskottsmajoriteten
har sökt lösa problemet på, dvs. genom ändringar i vetoreglerna. De
föreslagna reglerna är motsägelsefulla. De innebär att arbetstagarorga-
nisationen bara får åberopa vissa omständigheter till stöd för sin veto-
förklaring när det är fråga om en offentlig upphandling. Den reella
innebörden är att den fackliga organisationen, ganska riskfritt, kan
lägga in veto som står i strid med upphandlingslagen och därvid med-
verka till att en offentlig upphandling inte kommer till stånd. Det är
inget tvivel om att många små arbetsgivare inte vill trotsa vetot, även
om det skulle vara felaktigt. Därför hävdar vi från den borgerliga op-
positionen att den valda regleringen av vetoreglerna även i fortsättning-
en kommer att strida mot en del EG-direktiv.
Kent Olsson frågade varför vi ville gå längre än vad EG-direktivet
bjuder. Vi menar att det är rimligt med en generell tillämpning och att
den är så viktig att man inte bör hålla vissa delar av den offentliga
verksamheten utanför. Dessutom är det svårt att dra gränserna. Direkti-
ven undantar för övrigt vissa delar av den offentliga verksamheten.
Regeringen tar verkligen lätt på frågan om blockader mot enmans-
och familjeföretag. Statsrådet Blomberg säger att det i princip inte
finns något problem med en sådan blockadregel. Han hänvisar till hu-
vudavtalet mellan LO och SAF. Det är bara det att Byggnadsarbetare-
förbundet, Målareförbundet och Transportarbetareförbundet inte har
undertecknat det avtalet. Det är alltså dessa tre förbund som framför
allt berörs av frågan om blockader.
Leif Blomberg synes helt ha glömt de uppmärksammade fall som
förekom i slutet av 1980-talet. Då fick den förra socialdemokratiska
regeringen brottas med den svåra frågan, då El-Ettan här i Stockholm
agerade mycket märkligt. Det var ett ärende som blev så besvärande för
socialdemokraterna i regeringen att de hänvisade det till Näringsfri-
hetsombudsmannen. Men den dåvarande regeringen erkände, trots allt,
att man såg allvarligt på det som hade hänt och kunde hända när seriösa
enmansföretagare väsentligen hindras från att verka på marknaden.
Statsrådet Blomberg är inte i kammaren i dag. Därför får jag ställa
min fråga till utskottets talesman. Kommer den tidigare svartlistningen
av ett antal företag att återigen bli ordningen, enligt socialdemokratisk
modell? Den frågan kräver sitt besked eftersom ni nu föreslår en ny-
ordning från nyår.
Socialdemokraterna har inte minst i valrörelsen under det här året,
men också efteråt, fört någonting som man skulle kunna kalla för en
charmoffensiv mot småföretagarna. Det är alldeles utmärkt att man på
socialdemokratiskt håll ägnar intresse åt småföretagens villkor och
problem. Det är viktigt, eftersom småföretagarna har varit, är och
kommer att vara den hävstång som gör att man kan bryta upp från ett
svårt arbetsmarknadsläge, så att vi åter kommer in i ett expansivt skede.
Ingenting, herr talman, är viktigare i dagens Sverige än att man minskar
arbetslösheten genom att åstadkomma nya arbetsplatser.
Jag har tidigare i debatten påstått att den förändring som den bor-
gerliga regeringen införde detta år inte var så dramatisk. Vän av ord-
ning kan naturligtvis säga att återgången inte heller blir så märkvärdig.
Teoretiskt sett stämmer en sådan iakttagelse. Men det är inget tvivel
om att den psykologiska effekten är långt större. Många nyanställningar
har skett, därför att det finns - som jag uttryckte det - en större öppen-
het såväl vid nyanställning som vid förändringar. Men återgången till
det gamla systemet, med godtyckliga regler vilkas effekt man inte alltid
överblickar, kan förmodas ha den negativa psykologiska betydelsen att
väldigt många småföretagare som står i beredskap att nyanställa rent av
avstår från att göra det. Det är djupt olyckligt, för då missar många en
chans i arbetslivet, och det kan också bli förödande för Sveriges möj-
ligheter att återhämta sig. Det står dessutom i strid med vad denna
regering påstår sig vilja, nämligen att värna om småföretagsamheten.
Det kommer att uppfattas som att regeringen inte menar vad den säger
när det gäller att slå vakt om och utveckla småföretagsamheten.
Även om arbetslösheten är hög kan den nytillträdda regeringen
glädja sig åt en väsentligt förbättrad konjunktur med en väl fungerande
arbesmarknad. Nyetablering av företag har underlättats, och möjlighe-
ten för ungdomar att få en chans i arbetslivet har väsentligt ökat. Det är
därför viktigt att vi nu inte återgår till byråkratiska och mera snäva
system, som regeringen och socialdemokraterna i utskottet förordat.
Hen talman! Folkpartiet står självfallet bakom alla de reservationer
som vi medverkat i, men jag vill yrka bifall till tre viktiga reservationer,
nämligen 1, 2 och 5.
Anf. 4 KENT OLSSON (m) replik:
Herr talman! Jag skulle vilja fråga Elver Jonsson vad som föranlett
Folkpartiet att ändra åsikt när det gäller offentligsektorn, från Arbets-
rättskommitténs förslag fram till nu.
Arbetsrättskommittén såg ju svårigheter att inbegripa den offentliga
verksamheten i detta. Meningen med EG-direktivet är att vi skall ta in i
svensk lagstiftning det som behöver göras, men inte att gå längre.
Det skulle vara intressant att få reda på varför man från Folkpartiets
sida nu har ändrat uppfattning i förhållande till den man hade i juni
månad, då vi på den borgerliga sidan var helt överens om att inte gå
längre.
Anf. 5 ELVER JONSSON (fp) replik:
Herr talman! Jag tycker att Kent Olsson inte skall förläsa sig på ett
utredningsbetänkande, för det har vi också att bedöma. EG-direktivet
talade också om svårigheter att dra gränserna.
Jag kan dela Kent Olssons förvåning - i hans fall över Folkpartiet
och i mitt fall över Moderata samlingspartiet - för också från moderat
håll har man sagt sig ha ambitionen att få enhetlighet. Det går inte att
hantera om man inte har en generell tillämpning.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
15
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 6 KENT OLSSON (m) replik: Herr talman! Den enhetlighet som vi från moderat sida tar fram är |
att följa EG-direktivet. Vi har samma uppfattning nu som i juni, dvs. att
|
Förändring av vissa |
man enbart skall införa EG-direktivet. Elver Jonsson säger att vi skall ha en enhetlighet - mot vad då? Ef- Detta innebär att vi kan få vissa svårigheter att rationalisera inom Anf. 7 INGRID BURMAN (v): Herr talman! Jag vill först markera min stora glädje över att riksda- Den borgerliga regeringen tillsatte en kommitté som arbetade i tre Jag blir därför väldigt förvånad när jag i dag får höra samma bor- De borgerliga försämringarna genomfördes under täckmanteln att Jag har i Arbetsrättskommittén hävdat, och jag hävdar fortfarande, Det är, som sagt, med stor tillfredsställelse som Vänsterpartiet i dag En sak i Börje Hörnlunds anförande håller jag med om delvis, och |
16
tagarnas inflytande på arbetsplatsen och i arbetslivet, samtidigt som den
garanterar yttrandefrihet och trygghet i anställningen.
Jag vill här lyfta fram några av de frågor där Vänsterpartiet kräver
en snabb lagstiftning.
Under de senaste åren har många förlorat sina arbeten bara därför
att de använt sig av sin medborgerliga rätt att yttra sig fritt. Där krävs
en lagstiftning som garanterar yttrandefriheten på arbetsplatsen och i
arbetslivet.
Detta gäller också 39 § i LAS som ger en arbetsgivare, som har
ålagts av Arbetsdomstolen att återta en uppsagd eller avskedad arbets-
tagare, rätt att köpa ut arbetstagaren. Det är fullständigt orimliga förhål-
landen, som innebär att vi låter makt och pengar gå före rätt. Det är inte
värdigt det svenska samhället.
Vi har också sektorn med anställda i entreprenadföretag, konsult-
firmor, firmor för uthyrning av arbetskraft, där arbetstagarna i dag helt
saknar rättigheter och inflytande i förhållande till sin dagliga arbets-
ledning. Där finns ett behov av att vidga arbetstagarbegreppet; eller
också måste vi se över dessa anställningsformer.
Det saknas också skrivningar och regler om allas rätt och möjlighe-
ter till kompetensutveckling. Detta är ett mycket stort problem. På sikt
kan det innebära att vi får en tudelad arbetsmarknad, där A-laget består
av dem som arbetsgivaren bestämmer sig för att satsa på, medan B-
laget är de som snabbt sorteras bort ur arbetslivet, för de får ingen del
av kompetensutvecklingen och kan inte längre svara mot arbetslivets
krav.
Detta är en rättvisefråga och en fördelningspolitisk fråga. Det är
också en samhällsekonomisk fråga, för det är samhället som sedan
måste ansvara för dem som sorteras bort ur arbetslivet.
Det krävs också en lagstiftning som ger deltidsarbetande förtursrätt
till anställningar med fler arbetstimmar. Jag är mycket förvånad över att
vi inte har fått majoritet i utskottet för den skrivningen i Vänsterpartiets
motion. Jag är mycket förvånad särskilt med tanke på att arbetsmark-
nadsminister Anders Sundström sade att han skulle ordna detta så snart
han fick majoritet i riksdagen. Den majoriteten får han om Socialde-
mokraterna ställer upp på vår motion.
Det krävs också en lag som motverkar den lönediskriminering som i
dag finns mellan män och kvinnor. Det krävs en lag, en förordning,
som motverkar den diskriminering som föräldralediga i dag utsätts för
vid upprättande av avtalsturlistor. Det kan lösas genom att den centrala
arbetstagarorganisationen alltid måste godkänna den typen av listor.
Ja, det finns fler frågor som måste behandlas när det gäller att för-
djupa demokratin i arbetslivet och ge större inflytande för arbetstagar-
na. Det är i det här sammanhanget tråkigt och bedrövligt att regeringen
har begränsat den utlovade översynen av arbetsrätten till att tillsätta en
utredning som får till uppgift att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt
kan underlätta situationen.
Att försöka få till stånd samförståndslösningar är i och för sig väl-
lovligt. Men kollektivavtalen täcker bara delar av arbetsmarknaden.
Hur skall man avtalsvägen kunna utvidga arbetstagarbegreppet så att
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
det täcker in alla löntagare? Hur skall man avtalsvägen snabbt avveckla |
arbetsgivarorganisationer och samtliga fackliga organisationer har sagt
|
Förändring av vissa |
sig verka för detta i årtionden. De har haft möjlighet att besvara dessa Hur skall problemen för deltidsarbetslösa lösas när arbetsmarkna- Nej, här och på andra områden krävs tydliga signaler i form av en Några ord om överlåtelsedirektivet. Vi i Vänsterpartiet säger: Bättre Det som är mindre bra i det förslag vi nu behandlar är att man inte Jag måste också litet grand kommentera Elver Jonssons inlägg om Herr talman! Jag skall avsluta med att yrka bifall till Vänsterpartiets Anf. 8 ELVER JONSSON (fp) replik: Herr talman! Jag får väl dämpa Ingrid Burmans förvåning i fråga |
18
Det vill vi inte alls! Men Ingrid Burman har möjligen förväxlat oss
med Moderaterna, som vill ha ett allmänt blockadförbud. Vi har be-
gränsat detta till enmansföretagen. Det är en principiellt oerhört viktig
skillnad.
Ingrid Burman säger att den borgerliga regeringens förslag som be-
slutades av riksdagen är en udd mot arbetstagarna. Det är ett beställ-
ningsverk av Svenska Arbetsgivareföreningen. Det är det faktiskt inte.
Visserligen klagade man från fackligt håll och från den socialistiska
oppositionen när förslaget genomfördes. Men den största kritik jag
hörde kom från Svenska Arbetsgivareföreningen. De ansåg att förslaget
inte var mycket att komma med. Det var inte några förhållanden som
förändrades. Det intressanta är att vetenskapsmännen säger att det har
skett en förskjutning till småföretagarnas fördel, men förändringen har
varit ytterst begränsad.
Ingrid Burman talar om sin glädje över att det kommer en återställa-
re. Men det blir litet knepigt för en gammal vpk:are att tala om denna
glädje. Historiskt sett har ni inte velat ha något regelsystem.
Jag ställer då följande fråga till Ingrid Burman. Har ni gjort rent hus
med vpk:s gamla uppfattning, som inte för så länge sedan presenterades
i denna kammare, då man inte ville att det skulle vara någon sanktion
vid t.ex. olagliga stridsåtgärder? Har ni gjort upp med er själva i denna
fråga, dvs. accepterar ni nu påföljder vid olaga stridsåtgärd?
Anf. 9 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Vi kan börja med frågan om begränsad blockad. Det
är ingen skillnad om man vill förbjuda stridsåtgärder mot enmansföre-
tag eller andra företag. Man vill delta i ett förbud mot stridsåtgärder.
I Sverige finns det en gammal tradition att stridsåtgärder är tillåtna
så länge de inte har avtalats bort. Det gör Sveriges löntagare i kollekti-
vavtal. De säljer stridsåtgärden för arbetsfred.
Folkpartiets representant säger i reservationen och från talarstolen
att Sveriges riksdag skall lagstifta bort rätten att tillgripa stridsåtgärder.
Det är vad Folkpartiet säger. Sedan är det enligt min mening ointres-
sant om principfrågan riktar sig mot enmansföretag eller större företag.
Sedan var det en kommentar om beställningsverk från SAF. När
man läser det program som SAF presenterade inför valet 1991 och de
direktiv som den borgerliga regeringen sedan föreläde Arbets-
rättskommittén kan man pricka av punkt efter punkt på krav på änd-
ringar i arbetsrätten från SAF:s sida.
Det kallas visst bingo när alla numren faller in. Jag har själv ägnat
mig åt det, och jag kan redovisa punkt efter punkt. Man missade ingen-
ting. Att sedan inte samtliga punkter genomfördes berodde enligt min
mening på att den socialdemokratiska regeringen lade ner Arbets-
rättskommittén. Den hade långtgående förslag när det gällde rätten till
inflytande, rätten till tolkningsföreträde till förtroendemannalagen,
rätten till centrala förhandlingar och när det gällde allt som SAF hade
beställt av den dåvarande borgerliga regeringen.
Jag förstår inte riktigt frågan om sanktioner vid olaglig strejk. Men
jag får väl återkomma.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 10 ELVER JONSSON (fp) replik: Herr talman! Det som Ingrid Burman avslutade med föranleder mig |
att använda en klassisk replik: Gå hem och läs historia! Det är inte så
|
Förändring av vissa |
länge sedan som den presenterades här med emfas från kommunistiskt Ingrid Burman framhärdar med att säga att det var ett Ingrid Burman spekulerade om vad som hade kunnat hända i fram- Anf. 11 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Till att börja med lovar jag att ta del av historien. Men Man lagstiftade inte utifrån Arbetsrättskommitténs första Anf. 12 KENT OLSSON (m) replik: Herr talman! När man hör Ingrid Burman undrar man om man är |
|
20 |
dagens företagare säger? Provanställningstidens ökning från sex till |
tolv månader har lett till att fler arbetare har fått jobb, att fler ungdomar
och invandrare har fått jobb genom att man har gett möjlighet att under
en längre tid se vad dessa människor går för. Detta upplevs som posi-
tivt av företagarna, och därmed minskas arbetslösheten. Det måste väl
vara även Ingrid Burmans åsikt att det är bra om arbetslösheten kan
minskas.
Lyssna på de människor som talar om hur situationen verkligen är i
stället för att av ideologiskt nit säga att vi skall återkalla och ytterligare
försämra.
Om man frågar företagarna i Sverige om vad de tycker är viktigt, så
säger de samfällt att det viktigaste är att inte återställa arbetsrätten till
vad den var tidigare. Det skulle innebära en oerhörd försämring.
Det är företagen, och framför allt småföretagen, som skapar ar-
betstillfällen. Då är det viktigt att vi lyssnar på dessa om det är så att vi
vill ha ner arbetslösheten. Men det vill kanske inte Ingrid Burman. Hon
vill kanske av ideologiskt nit hellre gå åt det andra hållet. Det förvånar
mig oerhört att man vill gå ännu längre. Inte nog med att man vill ge-
nomföra de försämringar som den socialdemokratiska regeringen före-
slår utan man vill gå ännu längre åt det gamla bakåtsträvande hållet.
Var finns visionerna, Ingrid Burman? Se inte bara problemen, utan ha
också litet visioner om den nya tid som vi skall leva i!
Anf. 13 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Jag vill lugna Kent Olsson med att jag lever i nuet.
Kent Olsson påstår att den förlängda provanställningsperioden
skulle göra att man anställde fler ungdomar och invandrare. Själv tyck-
er jag att en provanställning på sex månader borde räcka mycket väl för
en arbetsgivare att bestämma sig om den person som han har provan-
ställt duger eller inte duger. Jag har mycket svårt att se att en arbetsgi-
vare skulle behöva tolv månader för att kunna bestämma sig. Då hand-
lar det i större utsträckning om arbetsgivarens kvaliteter, om han efter
sex månader inte kan göra någon bedömning.
Sedan skulle jag vilja se de siffror som Kent Olsson refererade till.
Att det i dag anställs fler ungdomar är glädjande. Jag var inte medveten
om att det i dag anställs fler invandrare. Men om det är så, är detta
också glädjande. Det har med stor sannolikhet med den uppåtgående
konjunkturen att göra.
Också jag träffar företagare och tar del av statistik. Det finns två
förväntningar som småföretagarna har för att de skall kunna nyrekryte-
ra. Det handlar om lägre ränta och riskvilligt kapital. Vi har mycket
olika syn på detta, jag och Kent Olsson. Kent Olsson företräder en syn
där arbetskraften enbart är ett produktionsmedel som företagen skall
kunna disponera fritt. Jag delar inte den uppfattningen. Jag anser att
Sveriges arbetstagare har ett värde i sig och rätt till ett skydd. De skall
garanteras rättigheter i förhållande till arbetsgivarna.
Sveriges arbetstagare är mycket kompetenta och har mycket att bi-
dra med. Arbetsgivarna skall inte godtyckligt schackra med dem. Där
krävs det ett regelverk. Jag noterade även under de borgerligas inlägg
från talarstolen att de mest frekventa orden som används är företag,
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
små företag och företagare. Arbetstagarna är osynliga i de borgerliga |
för människornas skull, för att ge människorna sysselsättning, för att de
|
Förändring av vissa |
skulle skapa välfärd och inte tvärtom. Anf. 14 KENT OLSSON (m) replik: Herr talman! Jag kan konstatera att 1968 inte var en så dum jämfö- Det har faktiskt anställts fler ungdomar - det har undersökningar vi- När vi talar om företag och företagare ligger däri faktiskt att det är Anf. 15 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Det var mycket. Det stämmer att fler ungdomar har Varför vill då företagen slå vakt om en längre provanställningsperi- Naturligtvis är det företag som skall skapa arbetstillfällen. Där är |
medborgare. De rättigheterna heter inflytande och ett visst mått av
trygghet. De rättigheterna kallas demokrati i samhället och på arbets-
platsen. De rättigheterna heter yttrandefrihet. Det är allt detta som Kent
Olsson säger att vi inte skall ha i samhället. Det är det Kent Olsson
menar när han säger att Vänsterpartiet går för långt i sina krav. Där
finns en avgörande skillnad mellan den moderata synen och Vänster-
partiets syn på arbetsrätten. Vi värnar både företagarna och arbetsta-
garna.
Anf. 16 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Den tidigare fyrklöverregeringen gjorde med stöd av
riksdagen små men viktiga förändringar i arbetsrätten för att underlätta
nyanställning i framför allt små och medelstora företag. Det handlar om
anställningar för arbetstagare, Ingrid Burman.
Ett annat viktigt skäl att ändra arbetsrätten var att få till stånd enkla-
re regler, mer anpassade för de små företagen. Ett par av de viktigaste
förändringarna var förlängningen av tiden för provanställning från sex
till tolv månader och rätten för arbetsgivare att undanta två personer
inom varje turordningskrets med särskild betydelse för företagets fort-
satta drift vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Dessa förändringar syftade till att få fler i arbete. De syftade till att
värna arbetstagarna, som Ingrid Burman talade om. De syftade till att
öka möjligheterna att säkra jobben i företag som hade en tuff situation
och som var tvungna att säga upp människor och arbetstagare. Mot
dessa smärre justeringar av arbetsrätten har Socialdemokraterna drivit
en nej-kampanj. Inga förändringar skulle få göras, trots att man då talar
mot bättre vetande. Exempelvis var finansminister Göran Persson ute
och talade med företagare. Han talade då om att arbetsrätten måste
moderniseras. Men när det kommer till konkret politik stämmer inte
ord och handling.
Den socialdemokratiska regeringen visar nu att man inte har förstå-
else och känsla för företagandets villkor och förutsättningar. Man talar
och skriver om att det behövs fler företag och fler företagare, men den
egna politiken leder ju till färre företag och färre företagare. Inom lop-
pet av en månad efter regeringstillträdet hade man hunnit föreslå en rad
åtgärder som slår mot företagen och möjligheterna att få fram nya jobb.
Det handlar inte minst om skattehöjningar som kommer att slå tillbaka i
form av färre jobb, inte minst i de små och medelstora företagen. Då är
det arbetstagarna som drabbas. När man ovanpå detta lägger fram den
här återställarpropositionen försvårar man ytterligare för de företag
som annars står i begrepp att nyanställa i den konjunkturuppgång som
vi nu upplever. Risken är överhängande att nyanställningar förvandlas
till ytterligare övertidsuttag - vi har redan i dag alltför mycket av den
varan.
Att påstå att balansen mellan arbetstagar- och arbetsgivarintresse
skulle rubbas på grund av arbetsgivarens rätt att undanta två nyckelper-
soner är en klar överdrift. I stora företag är det nästan alltid fler än två
som undantas från turordningskretsen vid uppsägning. Det kan inte
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
23
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
vara rimligt att ta bort denna möjlighet för de små företagen, något som |
Sverige behöver fler företag och företagare. Småföretagen behöver
|
Förändring av vissa O A |
goda förutsättningar för att växa. Alla företag är inte stora exportföre- Det hjälper inte att lägga fram arbetsmarknadspolitiska paket och Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2, 5, 9 och 12. Anf. 17 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Man återkommer till de två undantagen som ett sätt att Jag har ytterligare en undran. Det handlar då om de grundläggande Jag uppfattar inlägget här så, att om företagen skall kunna expande- Anf. 18 DAN ERICSSON (kds) replik: Herr talman! Ingrid Burman glömde inte bara mitt efternamn utan De nya jobben och möjligheterna handlar om det här med provan- När det gäller vår grundläggande syn på företagsamhet, Ingrid |
inte företagare de rätta förutsättningarna så att de vill satsa och bygga
upp verksamheter här, har vi heller inga jobb att erbjuda arbetstagarna.
Det handlar inte om att expandera med hjälp av försämringar i arbets-
rätten, utan det handlar om att vi skall ha en arbetsrätt som gör att vi
skapar möjligheter för fler att få arbete och att företagen skall kunna ha
en flexibilitet så att man överlever i svåra situationer. Det är detta som
debatten handlar om. Men Socialdemokraterna och vänstern har drivit
den till att handla om något helt annat. Det är till skada för landet.
Anf. 19 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Jag vill börja med att be Dan Ericsson om ursäkt för
att jag glömde bort hans efternamn. Det skall inte hända igen.
Sedan måste jag kommentera detta med att undantagen skulle göra
att företagen kan överleva. Redan i den gamla lagstiftningen och även i
den lagstiftning som vi nu vill återta har företagen möjlighet att välja ut
vilka som skall stanna kvar. Man använder sig av kvalifikationsbegrep-
pet, och man förhandlar. Man måste alltså hos facket motivera varför
just en viss person skall stanna kvar, medan en annan skall gå. Tydligen
är det detta med att sakligt kunna motivera varför man väljer att behålla
en person och låta en annan gå som är mycket besvärligt.
Den borgerliga regeringen införde ett godtycke på den svenska ar-
betsmarknaden och i den svenska arbetsrätten. Man befriade arbetsgi-
varen från att behöva motivera sina urval. Det är där som Dan Ericsson
talar om ett oöverstigligt hinder. Han säger att kravet på att man skall
motivera urvalet kommer att rasera den svenska företagsamheten.
Dan Ericsson talade också om de rätta förutsättningarna. Trots att
jag har hört det två gånger kan jag bara tolka det så, att Dan Ericsson
anser att de rätta förutsättningarna för den svenska företagsamheten
bara kan skapas på bekostnad av arbetstagarnas rättigheter. Jag kan
bara konstatera att Dan Ericsson och jag aldrig kommer att bli ense om
den synen.
Anf. 20 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Arbetstagarnas rättigheter försvaras bäst genom att vi
skapar förutsättningar för att människor får arbete. Det måste vara
huvudpunkten i den ekonomiska politiken och när det gäller att skapa
förutsättningar för att få fram jobben. Det är den viktigaste rättigheten.
Det är på den punkten våra bedömningar skiljer sig åt. Vi kristdemo-
krater tror att den här förändringen gör att vi försämrar möjligheterna
för fler att få arbete eller få stanna i företag som har en tuff situation.
Herr talman! Ingrid Burmans debatteknik är litet märklig. Hon för-
söker slå fast sanningar som andra debattörer sägs stå för. Så är det
inte. Jag redovisar vår uppfattning och vill mötas av respekt för att det
som jag säger är det som gäller i fråga om mitt parti. Vad som gäller är
alltså inte de påståenden som Ingrid Burman här gör.
Sedan till detta med godtycke, oöverstiglighet och raserande. De
orden har inte jag använt i debatten, utan Ingrid Burman försöker skapa
nidbilder. Det gjorde man också i frågan om arbetsrätten förra gången
ärendet togs upp här i kammaren och vi beslutade om förändringarna
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
25
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
liksom under valkampanjen och också nu efter valet. Det vore bra om |
frågorna om hur vi skall stärka arbetstagarnas rättigheter och möjlighe-
|
Förändring av vissa |
ter att få jobb. Anf. 21 STEN ÖSTLUND (s): Herr talman! Kent Olsson beskrev i inledningen av den här debatten Vi föreslår nu att lagstiftningen återställs i lagen om anställnings- Elver Jonsson har gett en historisk beskrivning. Han gick mycket Sommaren 1991 hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen Syftet med översynen var att analysera erfarenheterna av 1970- Målsättningen skulle vara ett fortsatt demokratiskt arbetsliv med ett Beträffande lagen om anställningsskydd, LAS, framhölls i direkti- Så långt de socialdemokratiska direktiven för den arbetsrättsliga ut- Efter valet och regeringsskiftet hösten 1991 lades kursen helt om SAF:s program för 90-talet, Marknad och mångfald, syntes bli fö- • Avskaffa arbetsförmedlingsmonopolet. • Tillåt fri uthyrning av arbetskraft. • Ta bort förbudet mot blockad mot egenföretagare. • Upphäv medbestämmandelagens möjligheter till vetorätt vid anli- • Lindra de arbetsrättsliga skadestånden för arbetsgivarna och skärp • Gör möjligheterna till provanställning och anställning för arbet- |
|
26 |
stoppar vidare. |
• Ge arbetsgivarna rätt att i högre grad bestämma vilka som skall vara
kvar i företagen vid arbetsbrist.
• Gör det lättare att säga upp misshagliga anställda.
• Låt fler arbetstagare betraktas som egenföretagare. För dessa skulle
då inte den arbetsrättsliga lagstiftningen gälla.
• Ge de arbetslösa ”incitament” att ta även lågt betalda arbeten ge-
nom att sänka ersättningarna vid arbetslöshet.
Detta var en kort sammanfattning av SAF:s program för 90-talet
Marknad och mångfald. Det är inget fel att en intresseorganisation har
sådana här program - det har LO, och det skall naturligtvis SAF ha sin
fulla frihet att ha.
Men, fru talman, sällan har väl en intresseorganisation så snabbt
blivit bönhörd så till den milda grad som i det följande utrednings- och
lagstiftningsarbetet. Det gäller inte bara på arbetsrättens område, men
det är detta område som vi debatterar i dag.
För alla som följt utvecklingen 1991-1994 känns vartenda ett av
dessa krav igen, inte minst från riksdagsarbetet.
Tyvärr togs liten hänsyn till arbetsgivarnas motparter. Argumenten
från löntagarnas företrädare om behovet av rimlig trygghet i anställ-
ningen och fackens möjligheter att företräda och tillvarata de anställdas
intressen gick så att säga inte hem under de tre borgerliga rege-
ringsåren.
Detta skedde samtidigt som landet drabbades av den värsta arbets-
löshetskrisen sedan 1930-talet. Massor av löntagare fick lämna sina
arbeten och arbetsplatser. Det var alltså inget större problem att säga
upp folk. Det är det inte enligt svensk lagstiftning, om det råder arbets-
brist.
När vi genom arbetslösheten gick in i en depressionsfas ändrades
dessutom lagstiftningen så att det blev lättare att göra uppsägningar och
svårare för facken att företräda de anställda. Argumentet var att detta
skulle skapa fler arbetstillfällen.
I den debatt som har förts här i kammaren i dag har jag inte fått ett
enda konkret bevis på att ändringen av provanställningen och möjlighe-
ten att skilja ut vissa arbetstagare vid turordningskretsar har gett ett
enda nytt jobb. I stället var förslagen i det läge som rådde ett försök att
bota det onda med det onda självt.
Vad vi nu har att ta ställning till är vissa förändringar i de viktigaste
lagarna på området, LAS och MBL. Vi föreslår att lagen i allt väsent-
ligt skall återställas till vad som gällde före den 1 januari 1994. Med
detta markerar vi att de förändringar i arbetsrätten som kan vara moti-
verade skall kunna diskuteras och behandlas i det fortsatta arbetet på
området, som vi avser att inleda från likställda utgångspunkter.
Vi menar att det inte finns någon anledning att parterna på arbets-
marknaden, som nu erbjuds ett avgörande ansvar för det fortsatta ut-
redningsarbetet och utvecklingen på området, skall ges andra utgångs-
punkter för arbetet i förhållande till det som gällde under nära 20 år
från 70-talets början till ingången av innevarande år. Det är därför vi nu
vill återställa de ändringar den borgerliga regeringen genomförde som
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
27
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
en del av beställningsverket från tunga arbetsgivarorganisationer. De |
sationernas uppfattningar.
|
Förändring av vissa |
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets hemstäl- I den andra delen av betänkandet läggs nu förslag fram till riksda- Överlåtelsedirektivet innebär att rättigheter och skyldigheter på I dag föreligger viss företrädesrätt, men det har som grundläggande Till några delar som också har debatterats här går regeringens för- När det gäller sjögående fartyg föreslås att lagen skall gälla även i Men vi anser inte att det framförts så avgörande skäl att det finns I en annan gemensam reservation från de borgerliga partierna an- Det finns också skäl att understryka vad som sägs i propositionen, s. |
28
den andra. Vi vill att detta skall kunna regleras. Detta skall inte kunna
ske om kammaren beslutar enligt utskottets förslag.
Det förslag som regeringen stannat för och som utskottet antagit ger
ett visst skydd under en övergångstid om maximalt ett år.Skulle reser-
vanternas förslag vinna bifall gäller skyddet paradoxalt nog bara om
det saknas kollektivavtal i det övertagande företaget. Då gäller skyddet.
Men nu föreslår vi mer.
Moderaterna i utskottet vill inte att lagen skall tillämpas på offentlig
verksamhet. Det råder vissa oklarheter om hur långt direktiven går på
området. Men utskottet delar regeringens uppfattning att lagen skall
gälla.
De vill heller inte att lagen skall ge företrädesrätt vid konkurs. Det
äger sin riktighet att direktivet inte går ända fram i den frågan. Men i
gällande rätt i Sverige har löntagarna företräde till ny anställning i ett
företag som rekonstrueras efter en konkurs. Det moderata förslaget
skulle alltså försämra rättsläget för löntagarna, vilket utskottet i övrigt
inte tycker sig behöva acceptera.
Med det anförda, fru talman, yrkar jag avslag på samtliga reserva-
tioner till det här betänkandet och bifall till utskottets hemställan.
Anf. 22 ELVER JONSSON (fp) replik:
Fru talman! Sten Östlund blickade i backspegeln - och det tror jag
också är bra att göra - och talade om hur de socialdemokratiska
kommittédirektiven såg ut och att de skulle gälla de grundläggande
principerna. Det hade ju hänt så mycket på arbetsmarknaden, interna-
tionella förändringar och annat. På den punkten har jag inte någon
annan mening än att det var rimligt att också detta kunde vägas in.
Han talade vackert om att det var viktigt att säkra demokratiska ar-
betsformer och inflytande för löntagarna. Helt rätt. Men förmodligen
tänkte inte Sten Östlund på de kontorister vid skrivbyråer som under
många år jagades av juristerna i skydd av en socialdemokratisk rege-
ring. Med deras inflytande var det minsann inte så noga.
Fastmer släppte dåvarande regeringen fram headhunterverksamhet
t.o.m. inom departementens egna lokaler. Det var framför allt den ar-
betsmarknad där pojkar klädda i kritstrecksrandiga kostymer fanns. Där
var man med och raserade monopol och öppnade för reformer.
Sedan återkommer Sten Östlund till tesen att det den tidigare rege-
ringen gjorde och det som nu gäller är ett beställningsverk av SAF.
Därefter räknar han upp vad man hade i sin katalog. Det var att ta bort
monopol. Ja visst. Men är Sten Östlund inne på att vi skall återinföra
det? Det kan väl inte var möjligt.
Han säger också att SAF vill att man skall lindra skadestånd för
småföretagare. Ja, det var faktiskt så att småföretagare för en enkel
förseelse, som kanske i realiteten var mindre än något en löntagare
kunde åstadkomma på sin arbetsplats, fick ungefär 150 gånger större
skadestånd. När man ser på en sådan verklighet inser man att det inte är
rimligt, men detta försvarade Sten Östlund och hans partikamrater
under många år.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
29
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Därför klingar talet om att framför allt mittenpartierna eller Folk- |
salen. Rubrikmässigt finns det mycket som vi har ställt upp på, men
|
Förändring av vissa |
innehållet har fått en utformning som har gjort att också Svenska ar- Jag tror inte att man kan ha den felsynen att man skall stå på den Anf. 23 STEN ÖSTLUND (s) replik: Fru talman! Jag skall ägna en stund till åt historia tillsammans med Det var just med tanke på att skrivbyråverksamheten fanns och ut- Men vi pinnade för ganska ordentligt, så att detta inte skulle bli en Innan vetorättsreglerna återtas har heller inte facket vare sig för- När det gäller skadestånden är det klart att en arbetsgivare som Det här ledde väl inte heller fram till särskilt mycket under den bor- Vi har inte nu föreslagit någon ändring i detta hänseende. Det här Anf. 24 ELVER JONSSON (fp) replik: Fru talman! Sten Östlund skall ändå hållas räkning för att han nu |
30
Sedan säger Sten Östlund att det är viktigt att se upp nu när man har
avmonopoliserat. Om jag hörde rätt sade han: Vi pinnade för ganska
ordentligt i utskottet. Visst gjorde ni det, så rejält att till och med den
socialdemokratiska regeringen hickade till.
Om man nu talar om beställningsverk tror jag att vi här har ett ex-
empel på en beställning från en av parterna.
Vi måste väl ändå kunna konstatera - jag tror att Sten Östlund ock-
så ger mig rätt på den punkten - att vetoreglerna, i och för sig med
goda avsikter föreslagna och på sin tid inrättade, inte har kunnat an-
vändas för att avstyra det de skulle förhindra. Sedan har man andra
gånger avstått från att använda dem när det har varit uppenbart att det
hade varit rimligt att inskrida. Här finns det exempel också från denna
kommun. Jag kan väl nämna den ”lilla” byggnaden Globen, så kanske
Sten Östlund vet vad jag avser.
Till sist har jag bara en liten anhållan till. Sten Östlund nämnde i sitt
inledningsanförande att man skulle återställa och började tala om 70-
talets början. Jag blev litet fundersam: Är det så långt tillbaka ni tänker
vrida utvecklingen, eller hur mycket skall den vridas tillbaka? Samti-
digt har den här regeringen lovat samförstånd och överläggning inte
minst med småföretagare i regeringens egen plyschsoffa. Hur går det
ihop att å ena sidan vrida tillbaka och å andra sidan ha samförstånds-
lösningar?
Anf. 25 STEN ÖSTLUND (s) replik:
Fru talman! I det senare fallet har jag bara sagt att vi inte finner nå-
gon anledning att parterna i det nya utredningsarbetet skall behöva utgå
från annat än de principiellt viktigaste reglerna, som gällde från mitten
av 70-talet och fram till den 1 januari 1994. Jag kan inte de exakta
åren. Elver Jonsson vet bättre än jag om det var 1975 eller 1976 som
medbestämmandelagen antogs. Vi vill att man nu börjar där. I vidare
mening har jag inte talat om 70-talet.
70-talet kommer vi aldrig tillbaka till, tyvärr kanske. Men vi lever i
1994 och får rätta oss efter det.
Det här med beställningsverk kan vi naturligtvis föra en lång debatt
om. Men det är klart att det finns all anledning att med största upp-
märksamhet följa utvecklingen på arbetsmarknaden när det gäller just
uthyrningsverksamheten.
Jag tror att det är någonting som de som följer arbetsmarknaden
närmare är på det klara med. Men kanske har inte medier och andra
uppmärksammat det. Är det någonting som håller på att förändra den
svenska arbetsmarknaden i mycket kraftig grad är det just uthyrnings-
verksamheten. Det skapar enligt min mening allt fler otrygga anställ-
ningar. I varje fall riskerar det att göra det ganska ordentligt.
Detta gäller särskilt efter alla de förändringar som ni genomförde i
lagstiftningen. Det gör det exempelvis möjligt för den som bedriver
uthyrningsverksamhet att både provanställa och kanske t.o.m. få an-
ställningsstöd för sådana som anställs för att sedan hyras ut. Det är
faktiskt möjligt i dagens läge. Det tycker vi är en felaktig situation.
Men vi kommer naturligtvis att följa detta ganska uppmärksamt.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
31
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Sedan till frågan om vetorättsreglerna. Är det någonting som har |
reglerna. Det är klart att det nu är några år sedan, men jag vet att det
|
Förändring av vissa |
fortsatt varit viktigt att vi haft de möjligheterna på den fackliga sidan. Om någon kör för fort förbi en skola, kanske t.o.m. polischefen, är Anf. 26 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik: Fru talman! Jag ser Sten Östlund på sin kammare år 2000. Denne Han noterar att under 1995 och 1996 hölls arbetslösheten onödigt Han noterar också att utvecklingen tvingade fram en arbetsrätt som Sedan till a-kassan. Sten Östlund nämner i sitt anförande 80- Det togs stor hänsyn till arbetstagarparten. Det lades fram ett litet Sedan vill jag ställa en fråga. Är Socialdemokraterna beredda att ta Anf. 27 STEN ÖSTLUND (s) replik: Fru talman! Jag vill göra en rättelse. Jag har över huvud taget inte Elver Jonsson och jag ägnade oss åt litet historik i vår debattom- |
32
Vi får väl se hur det blir. Men jag har väldigt svårt att tro att framti-
den skall bli så mycket bättre för oss alla om detta skall ske till priset
av att löntagarna skall vara någonting som man har allt lättare för att
allteftersom ta in och lyfta ut ur anställningen i företaget.
Jag tror knappast att det är lösningen på problemen. Man får inte
särskilt goda och bra medarbetare, som man nu tycker om att kalla de
anställda, om de skall leva i otrygghet över det grundläggande för hela
deras engagemang, nämligen anställningen. Det är så.
Jag tror inte att en arbetsrätt som tvingas fram och som ger otrygg-
het är lösningen på framtidens problem. Sedan är det naturligtvis en
spännande utveckling som pågår. Det är distansarbete och en mängd
annat på gång.
Det tvingar även gamla riksdagsmän - åtminstone äldre riksdags-
män, hur gammal man är som riksdagsman är en annan sak - att lära sig
datorer och liknande ting. Jag har konstaterat att det går det med. Frå-
gan är om Börje Hörnlund har lärt sig det ännu. Men det kanske inte
debatten skall handla om.
Anf. 28 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:
Fru talman! Det är mycket viktigt att kunna historia. Man kan lära
av både misstag och det som klokt är gjort. Men nog är det mycket
viktigt att diskutera utvecklingen av samhällslivet - detta speciellt när
det går så mycket fortare år från år. Då är det rent farligt att återkoppla
till erfarenheterna från 50- och 60-tal. Det är helt enkelt farligt.
Jag fick litet bråttom med frågeställandet i mitt senaste inlägg. Cir-
ka en tredjedel av de anställda i företagen jobbar i företag med mindre
än tio anställda. Merparten av de företagen är inte part. De måste alltså
blint följa lagen och får inte förhandla. Det är viktigt att det också sker
en utveckling i dessa företag. Är Sten Östlund beredd att diskutera hur
deras arbetsrättsregler skall vara och hur de skall anpassas?
Jag vet mycket väl att man i de stora industriföretagen förhandlar
bort folk bredvid turordningslistorna, oftast litet äldre människor, oftast
människor med litet hög sjukfrånvaro. Jag har tittat närmare på det -
tyvärr är det så.
Det har skett en första utvärdering av den gamla LAS:en och den
nya LAS:en. Fanns det någon skillnad var det till den nya LASrens
fördel, om man såg det från löntagarsynpunkt. Tyvärr finns det nu inte
någon chans att göra en andra utvärdering, och det är synd.
Jag hoppas verkligen att alla här i kammaren är för de anställdas
trygghet, en god arbetsmiljö och en fin utveckling. Det är egentligen
inte sådana saker vi skall diskutera, utan det är hur man på bästa sätt
åstadkommer det.
Anf. 29 STEN ÖSTLUND (s) replik:
Fru talman! Börje Hörnlund försöker framställa mig och mitt partis
inställning till arbetsrätten och utvecklingen på arbetsmarknaden som
förankrade i 50- och 60-talet. Jag lämnade själv arbetsmarknaden för
riksdagsarbetet 1982. Det är visserligen tolv år sedan, och det har hänt
mycket sedan dess, men vi socialdemokrater har ju ändå under denna
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
tid här i riksdagen - det gjorde vi förresten tillsammans med Center- |
för bättre förhållanden i arbetslivet. Arbetslivsfonden är väl ett utmärkt
|
Förändring av vissa |
exempel på det. Jag har haft glädjen att både på den förra socialdemokratiska rege- Börje Hörnlund pekade på att man ute i företagen har träffat avtal Delvis med hjälp av Arbetslivsfondens pengar har vi nu varit med Det innebär att väldigt många av dem som har blivit uppsagda un- Anf. 30 KENT OLSSON (m) replik: Fru talman! Sten Östlund sade att översynen av arbetsrätten startade Dessutom skall man tillsätta en utredning. Direktiven antogs i går. Vi konstaterar att socialdemokraterna tror att man skapar fler ar- Jag har i min hand en intervju med ett antal socialdemokratiska fö- |
34
Älvdalen med tio anställda och s-ledamot i Älvdalens kommunfull-
mäktige.” —
”Att ta till fackliga stridsåtgärder för att få kollektivavtal med en
ensam egenföretagare är löjligt. Som ensamföretagare är man ju inte
arbetsgivare utan snarare själv arbetstagare.”---
”Det är orimligt att någon utifrån ska kunna tvinga enmansföretag
eller verksamheter inom familjen att tillämpa kollektivavtal mot deras
vilja, säger Mirko Kliman, socialdemokrat och VD för vårdbolaget
Miamedica AB i Linköping.”---
”Vilka entreprenörer som ska anlitas har facket inte med att göra.
Det är upp till företagsledningen, fastslår Bo Carlsson, s-ordförande i
kommunens barn- och ungdomsnämnd och VD för Trelleborgs Indu-
stri- och Byggservice AB med ett 3O-tal anställda.”
Vi kan alltså konstatera att ett antal socialdemokratiska företagare
tycker att det som den socialdemokratiska regeringen nu gör innebär ett
oerhört klåfingrigt återställande när det gäller en lag som fungerar bra.
Vad har Sten Östlund att säga till dessa människor? Skall ni säga att ni
av fackliga skäl återställer lagen? Ni tror alltså inte på deras åsikter
som företagare? Det är förvånansvärt.
Anf. 31 STEN ÖSTLUND (s) replik:
Fru talman! Socialdemokraterna är ett stort parti, Kent Olsson. Det
är klart att alla inte har samma uppfattning i alla frågor. De företagare
som Kent Olsson citerar har vi kanske inte haft möjligheter att diskute-
ra igenom vårt synsätt med på det sätt som vi borde ha gjort - jag vet i
alla fall att jag inte har haft någon debatt med dem.
När det gäller enmansföretag och familjeföretag är det på det sättet
- vi har vid flera tillfällen skrivit om det i våra utskottsbetänkanden, så
det vet Kent Olsson mycket väl - att det finns huvudavtal mellan par-
terna på arbetsmarknaden, LO och SAF, att man inte skall utsätta den
här typen av företag för konfliktåtgärder. Men det finns några bran-
scher som inte har ratificerat huvudavtalet, av den anledningen att det
där råder alldeles speciella förhållanden. En av dessa branscher är
Transport. Det finns exempelvis många enmansåkare som inte stadig-
varande har några anställda men som till och från har anställda. Det
finns inget annat sätt att skydda de anställda som tillfälligt går in i så-
dana företag än att se till att det finns ett avtal tecknat för företaget.
Om det inte har tecknats avtal är det dess värre så att om enmansfö-
retagaren har missat att betala in försäkringsavgifterna gäller inte för-
säkringarna för den som är där och jobbar. Det är ett exempel på vad
som kan hända. Om det skulle hända en allvarlig olycka och den an-
ställde omkommer i jobbet kan det få konsekvensen att de anhöriga står
helt utan skydd. Det gör man inte normalt i sin anställning i Sverige,
men i sådana situationer kan det inträffa. Jag har själv sett exempel på
detta, men det skulle ta för lång tid att här relatera det.
Det är alltså viktigt för de branschorganisationer som har många så-
dana små arbetsplatser att de också har möjlighet att använda konflikt-
vapnet för att få fram avtal.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
35
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 32 KENT OLSSON (m) replik: Fru talman! Det är intressant att höra Sten Östlund säga att det är |
möjligt att företagarna inte har lyssnat tillräckligt på socialdemokrater-
|
Förändring av vissa |
na. Men det är faktiskt det som man har gjort, och man har ändå Jag citerar ytterligare en gång samma uttalande: ”Det är orimligt att någon utifrån skall kunna tvinga enmansföretag Detta säger alltså en socialdemokrat. Det är inga små ord som han Låt mig vidare gå över till en fråga som har kommit i skymundan, Det förvånar mig vidare att Sten Östlund, som är från sjöfartsstaden Till sist: Är det så, som Sten Östlund sade, att entreprenader inne- Anf. 33 STEN ÖSTLUND (s) replik: Fru talman! Det vore, Kent Olsson, enligt min uppfattning orimligt Jag vill också beröra påståendena att bestämmelserna om möjlighe- Vad gäller överlåtelsevillkoren och frågan om olika löner under en Frågan om sjögående fartyg skulle jag behöva litet mer tid för att |
|
36 |
utveckla, men lägg väl märke till, Kent Olsson och företrädarna för |
redarintressena, att det är fråga om överlåtelse av verksamheter, inte
om försäljning av fartyg. Det är mycket viktigt att hålla detta i minnet.
Skulle det gälla vilken fartygsförsäljning som helst, skulle jag icke vara
beredd att biträda överlåtelsedirektiven, men det är nu fråga om överlå-
telse av verksamheter.
Stena Lines affärsidé att köpa när detta är förmånligt och sälja när
det är goda priser hotar oss exempelvis inte på något sätt i detta sam-
manhang. Det är då inte fråga om överlåtelse av verksamhet utan om
inköp av fartyg.
Vad gäller frågan om lönevillkor vid entreprenader hänvisar jag ba-
ra, eftersom min taletid börjar ta slut, till s. 56 i propositionen. I pro-
positionens förslag, som jag hoppas att Kent Olsson har läst, finns en
beskrivning av hur man har använt lönevillkoren för att ta över verk-
samheter och lägga över dem på entreprenad. Det enda konkurrensmed-
let har varit att från den ena dagen till den andra införa lägre lön och
sämre villkor för de anställda.
Anf. 34 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Det har hänvisats mycket till historien i replikskiftena.
Jag noterar att Sten Östlund beklagade att 7O-talet inte är tillbaka. Det
var beklagligt att det synsättet fanns också hos den dåvarande social-
demokratiska regeringen på 80-talet, och det är likaledes att beklaga att
det finns även nu på 90-talet. Det har varit ett stort problem när det
gällt att få till stånd jobb i Sverige.
Jag vill inte se så mycket på historien utan blicka framåt litet mera
konstruktivt. Jag vill ställa två frågor till Sten Östlund. Han sade att han
inte hade sett ett enda bevis för att de förändrade arbetsrättsreglerna har
skapat några nya jobb. Detta kan vi tvista om. Jag vet att de har skapat
nya jobb. Min första fråga blir:
Om vi kunde fylla hela denna kammare med synliga bevis för att
det har uppstått nya jobb med hjälp av förlängd provanställning och
förlängd visstidsanställning, skulle det föranleda en omprövning från
Sten Östlund och socialdemokraterna, så att man i grunden ändrade
ståndpunkt? Om vi alltså verkligen kunde här i kammaren visa upp alla
de människor som har fått möjlighet till nya jobb, skulle man då ändra
sig?
Den andra frågan gäller övertidsproblemet. Försämrar man möjlig-
heterna till provanställning och visstidsanställning är det risk för att
företagen försöker få dem som arbetar i företagen att satsa mera på
övertid i stället för att ge flera möjligheter att få arbete. Man vågar
kanske inte satsa mer på nyanställning, eftersom man inte är säker på
utvecklingen. Ser inte Sten Östlund att det finns en risk i detta?
Både socialdemokraterna och vi kristdemokrater tycker att det före-
kommer för mycket övertidsarbete. I stället borde man anställa fler.
Innebär inte den nu föreslagna förändringen att det blir ökad risk för att
en minskning av övertiden motverkas? I andra sammanhang säger so-
cialdemokraterna att de vill minska på övertiden.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
37
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 35 STEN ÖSTLUND (s) replik: Fru talman! Dan Ericsson ställer två frågor. Om vi fick synliga be- |
vis i detta sammanhang, oavsett om vi skulle fylla denna kammare eller
|
Förändring av vissa |
någon annan lokal med människor som har fått arbete, skulle vi själv- Vad gäller övertidsproblemet tror jag att vi i en konjunkturuppgång En företagare med ett par anställda har ungefär full sysselsättning Vi behöver säkert ha viss förståelse för företagen när det gäller den Det finns redan nu, och det kommer att finnas, möjligheter till prov- Anf. 36 DAN ERICSSON (kds) replik: Fru talman! Jag tycker definitivt att det behövs en annan politik för Sten Östlund svarade på frågan om huruvida han skulle ändra sig Varför kan man då inte göra en ordentlig utvärdering och ta reda på Man får väl ändå tolka svaret positivt på något sätt. Det är rätt dys- |
38
kort tid till dess att vi får se att man har tänkt om på detta område. Jag
tar detta besked som ett löfte. Övertygas ni om att de åtgärder den
borgerliga regeringen vidtog var riktiga skall vi också kunna fatta be-
slut om att förändra t.ex. provanställningarna tillbaka till det läge som
råder fram till årsskiftet.
Anf. 37 STEN ÖSTLUND (s) replik:
Fru talman! Arbetslösheten är mellan 7 % och 8 % efter tre års bor-
gerlig politik. Vi är på det fjärde året. Det är fortfarande den borgerliga
regeringens politik som i allt väsentligt är bestämmande för förhållan-
dena både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Vi har börjat
fatta beslut nu under hösten, och de kan träda i kraft tidigast den 1
januari 1995. Vi får se hur utvecklingen blir då.
Jag är alldeles övertygad om att det hade behövt föras en annan
politik under de gångna tre åren om vi skulle haft ett bättre läge på
arbetsmarknaden. Men jag tror inte att jag kan komma överens med
Dan Ericsson om hur den borde ha sett ut, eftersom han har ingått i det
borgerliga regeringsunderlaget.
När det gäller synbara bevis på förra regeringens politik och vilka
lokaler man behöver fylla för att jag skall bli övertygad vill jag säga
följande: Så mycket vet jag, Dan Ericsson, att större delen av dem som
nu får nya arbeten på arbetsmarknaden får tillfälliga arbeten. Det gäller
visstidsanställning och inte tillsvidareanställning. Är det en bra utveck-
ling? Det borde vi nog utvärdera. Det är mycket möjligt och troligt att
den borgerliga regeringens lagstiftning på detta område har bidragit till
att det är på det sättet.
Jag är inte övertygad om att det är en utveckling där allt fler jobbar
i tillfälliga anställningar och allt färre får fast anknytning till arbets-
marknaden som vi vill ha. Kan den arbetsrättsliga lagstiftningen bidra
till bättre ordning på det området tvekar jag inte att lägga fram förslag.
Det får som sagt var utredas vidare.
Anf. 38 INGRID BURMAN (v) replik:
Fru talman! Jag måste börja denna replik med att yrka bifall till
Vänsterpartiets reservationer i betänkandet. Jag avser reservation nr 3,
10, 13 och 15. Det gör jag eftersom jag inte fick med alla i mitt yrkan-
de från talarstolen.
När det gäller Sten Östlunds inlägg från talarstolen och det betän-
kande vi har att behandla tänker jag inte ta upp den del som rör återstäl-
landet, för där är Sten Östlund och jag rörande eniga. Det gläder mig.
Jag vill i stället titta litet framåt på den framtid som skisseras i be-
tänkandet och som Sten Östlund tidigare har berört. Det gäller den
delen där man skriver att arbetsrätten skall utvecklas genom avtal. Det
är väl gott och väl. Avtal är bra. Då har man kommit någonstans. Men
min fråga blir följande: Hur skall man genom avtal kunna säkra yttran-
defriheten?
Jag tror att Sten Östlund vet vad jag talar om. Det har funnits väl-
digt många exempel under de senaste åren på att människor har fått gå
just på grund av att de har yttrat sig fritt. Hur skall man genom avtal
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
39
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
kunna undanröja effekterna av 39 § i LAS? Hur skall man genom avtal |
sker på arbetsmarknaden i dag undanröjs, när parterna har haft denna
|
Förändring av vissa |
målsättning i årtionden efter årtionden och när vi vet att kollektivavtal Eller tycker inte Sten Östlund och socialdemokratin att det är vikti- Anf. 39 STEN ÖSTLUND (s) replik: Fru talman! Visst är det viktiga frågor, men jag tror ändå att vi skall Jag tror å andra sidan inte att vi kommer ifrån att vi också i framti- Jag känner mycket för möjligheten att lösa många av problemen och Det som påtalas om att det finns en viss lönediskriminering är väl Jag avundas inte dem som skall döma i sådana frågor. Jag har själv det intrycket att vi har en bra yttrandefrihet i Sverige. Anf. 40 INGRID BURMAN (v) replik: Fru talman! Jag delar Sten Östlunds syn på avtalet som ett mycket |
Enligt min och Vänsterpartiets mening räcker det inte bara med att
parterna ges möjlighet att träffa avtal - en möjlighet som de alltid har
haft, och en möjlighet som vi skall värna och utveckla. Det räcker inte
för att lösa de ganska avgörande problemen i det här samhället. Jag har
presenterat anledningarna till det.
En anledning är att kollektivavtalen inte täcker hela arbetsmarkna-
den. Det ser dess värre ut att gå mot en utveckling där det uppstår en
mycket stor arbetsmarknad vid sidan av. Sten Östlund har själv pekat
på en del av detta, nämligen uthyrningsfirmor. Hur skall vi hantera det?
Där hyr ett företag ut löntagare till ett annat, och de har inget inflytande
på den nya arbetsplatsen.
Det är klart att vi som lagstiftande församling måste hitta en teknik
för att öka inflytandet här. Hur skall en sådan förhandling se ut? Det
finns också konsultfirmor och entreprenörs verksamhet. Vi ser en annan
arbetsmarknad där jag inte tror att kollektivavtalen kommer att kunna
klara de grundläggande problemen. Det handlar också om lönediskri-
minering, som jag har sagt tidigare.
Parterna och kollektivavtalen har visat att löneklyftorna mellan män
och kvinnor i stället för att minska de facto växer. Och detta trots att
parterna har jobbat årtionde efter årtionde med detta. Jag tror att jag
kan göra mig till taleskvinna för många av Sveriges kvinnor som säger
att det nu är dags att ingripa och lagstifta, eftersom vi är trötta på att bli
lönediskriminerade.
När det gäller yttrandefriheten är det sant som Sten Östlund säger
att den hotas extra mycket när tiderna är svåra. Men det gäller ju att
inte bara konstatera det. Vi saknar i dag en garanti för människors rätt
att yttra sig fritt i arbetslivet och på arbetsplatsen utan att de därför
hotas av uppsägning. Det finns många exempel på detta. Det finns ett
gäng busschaufförer i Uppsala. Det finns skolrektorer. Vi har Kjell-
Erik Karlsson på Värö Bruk, som kanske är det mest kända exemplet.
Hur skall man lösa detta avtalsvägen? Eller bortser man från proble-
met?
Jag menar att vi måste kombinera goda och bra samförståndslös-
ningar genom avtal med en lagstiftning i botten. Jag tycker att det är
tråkigt om socialdemokraterna inte har samma ambition.
Anf. 41 STEN ÖSTLUND (s) replik:
Fru talman! Jag skall bara ta upp detta med 39 § när det gäller att
köpa ut. Det kan nästa vara litet av ett svar på de andra frågeställning-
arna också. Detta är inga enkla frågor.
Jag har haft många debatter om utköpsmöjligheten med Ingrid
Burmans företrädare i arbetsrättsliga frågor, inte minst Lars-Ove Hag-
berg. Jag kan, liksom utskottet, inte finna annat än att det motionsför-
slag som Vänstern har lagt fram inte kommer att lösa problemet. Prin-
cipförbud att neka återtagande av den anställde som bara får brytas
igenom om det föreligger särskilda skäl skulle inte lösa problemen på
det här området.
Det är nog tyvärr bara att konstatera att det finns förhållanden i ar-
betslivet som inte kan regleras när inte lag och ilagakraftvunnen dom
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
41
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
respekteras. Ibland ingriper då den allmänna opinionen så till den milda |
Men annars gäller ju skadestånden som alternativ. I det fallet tror
|
Förändring av vissa |
jag inte heller att vi kan komma särskilt mycket lägre om vi inte är Jag tror nämligen att skadestånden enligt 39 § är oerhört kraftfulla Jag avundas inte dem som skall lagstifta om lika lön för att undvika Tack för debatten! Anf. 42 CHRISTEL ANDERBERG (m): Fru talman! Jag har anmält mig till denna debatt därför att jag ville I propositionen föreslår den socialdemokratiska regeringen en åter- Denna komplikation aktualiserades emellertid i utskottet som beslu- Fru talman! Jag kan försäkra att det utbröt stor förstämning i det Förutsättningarna för att kunna ställa krav på en leverantör är näm- Detta ger utrymme för att ställa krav som går väsentligt utöver vad |
42
Enligt Lagrådet finns det bara två tänkbara lösningar på problemet.
Antingen kan man helt undanta upphandlingslagen från tillämpningen
av reglerna om fackligt veto eller också kan man skriva att ett förbud
enligt 39 § MBL vid offentlig upphandling inte får stå i strid med ak-
tuell regel i upphandlingslagen. Tertium non datur - ett tredje alternativ
gives icke.Men socialdemokraterna måste finna ett tredje alternativ.
För man hade ju utlovat återställare i valrörelsen, och facket väntar nu
otåligt på leverans. När jag har suttit här under förmiddagen har det
känts litet patetiskt att lyssna till socialdemokraternas indignation över
beställningsverk. Vad är detta om inte ett beställningsverk, låt vara från
en annan part på arbetsmarknaden.
Efter en - som jag föreställer mig - febril aktivitet på departementet
presenteras sedan i utskottet det förslag som majoriteten nu har förelagt
kammaren. Innebörden av förslagen är i korthet följande.
I 39 § MBL slås det fast att om arbetstagarorganisation förklarar att
den tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för
arbetet åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad som är all-
mänt godtaget inom avtalsområdet så får åtgärden inte beslutas eller
verkställas av arbetsgivaren. Vid offentlig upphandling får dock en
sådan förklaring göras endast om den grundar sig på omständigheter
som sägs i 1 kap 17 § eller 6 kap 9-11 §§ upphandlingslagen.
I 40 § sägs sedan att förbud enligt 39 § inte inträder om arbetsta-
garorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Därefter flaggar man
för att sådana förklaringar, som enligt 39 § inte får förekomma därför
att de strider mot upphandlingslagen, ändå kan tänkas förekomma. För
sådana situationer tänker sig utskottet, enligt skrivningarna på s. 24 och
25 i betänkandet, att vi i framtiden skall ha en helt ny tolkning av be-
greppet "saknat fog".
Enligt Arbetsdomstolens hittillsvarande praxis skall ett oriktigt veto
föranleda skadeståndsskyldighet endast om det varit fråga om rent
ovidkommande syften med vetot eller om arbetstagarorganisationen har
gjort sig skyldig till en kvalificerad missbedömning av föreliggande
omständigheter. Redan häri ligger ett betydande spelrum för den fack-
liga organisationen att agera utan att behöva riskera skadeståndsskyl-
dighet. Nu vill utskottsmajoriteten gå ännu längre. Man säger "En veto-
förklaring som är felaktig därför att den går utöver upphandlingslagen
är inte direkt jämförbar med andra felaktiga vetoförklaringar.” På s. 25
skriver man vidare: ”Enligt utskottets mening måste den fackliga orga-
nisationen medges vissa felmarginaler utan att drabbas av skadestånds-
ansvar. Att en vetoförklaring saknar rättsverkan därför att den är grun-
dad på andra omständigheter än som sägs i de angivna lagrummen i
upphandlingslagen behöver alltså inte vara liktydigt med att organisa-
tionen enligt 57 § MBL skall anses ha saknat fog för sin förklaring.”
Det kan tyckas vara en elegant lösning på problemet. Formellt har
man infört förhinder mot veto som står i strid med upphandlingslagen.
Den reella innebörden är att man säger till facket att det är ganska fritt
fram att lägga veton litet hur som helst även i fortsättningen. Någon
skadeståndsskyldighet skall ni i princip inte behöva riskera.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändring av vissa
arbetsrättsliga regler,
m.m.
43
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Andra talare här i dag har före mig talat om hur skadliga dessa |
med för samhällsekonomin. Jag skall inte upprepa argumenten utan vill
|
Förändring av vissa |
bara instämma. Med mitt inlägg ville jag dock påvisa att den socialde- Det klingar något falskt när samma utskottsmajoritet på s. 36, under Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2. Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.) |
|
Förändringar i arbets- |
5 § Förändringar i arbetslöshetsersättningen Föredrogs 1994/95:6) Anf. 43 KENT OLSSON (m) Fru talman! I denna proposition väljer regeringen liksom tidigare att Som enskild arbetstagare kunde man välja om man ville vara med i Det är faktiskt genant för en välfärdsstat att regeringen nu vill åter- Regeringens förslag bygger naturligtvis, vilket tidigare har sagts, på |
|
44 |
ett krav från LO om fackligt monopol för arbetslöshetskassorna. Rege- |
ringen borde inte ha sett enbart till LO:s behov. Man borde ha sett till
hela folkets behov.
Varför skall man tvinga in människor i facket? Jag använder ordet
”tvinga”. Vi från moderat sida har inget emot att människor är med i
facket. Det skall kunna finnas både statliga och fackliga kassor. De
finns människor som av olika skäl inte vill vara med i facket, bl.a. kan-
ske på grund av att facket stöder Socialdemokraterna politiskt och
ekonomiskt. Varför skall dessa människor inte ha någon a-kassa efter
den 1 januari? Varför värnar Socialdemokraterna bara om dem som är
med i facket och struntar i de övriga människorna?
Det finns en möjlighet att vara med i a-kassan men inte i facket.
Alla känner till svårigheterna med detta.
Man får inte tag på ombudsmannen. Han är kanske på semester i tre
veckor. Facket gör allt för att försvåra för dem som vill vara med i a-
kassan utan att vara med i facket. Många har pekat på det som facket
gör för att försvåra för de människor som enbart vill vara med i a-
kassan och inte i facket.
Man visar en beklämmande nonchalans gentemot de människor som
nu har en statlig a-kassa när man enbart utifrån ideologiska skäl tar bort
denna. Det är skamligt av socialdemokraterna att inte ha en a-kassa för
hela folket utan enbart för de fackligt anslutna. Om man jämför med
oss finner man att skillnaden är att vi inte vill ta bort de fackliga a-
kassorna. Vi har till på köpet i en reservation sagt att vi vill se över att
administrationsavgiften inte är större för de fackliga a-kassorna än för
de statliga.
När länsarbetsnämnden i Älvsborg var i utskottet sade man att
facket har en för hög administrationsavgift för sina kassor, i förhållande
till de statliga kassorna. Facket driver alltså denna verksamhet till en
högre kostnad än vad de statliga a-kassorna har gjort. Dessutom sade
man att facket ger en dålig service till dem som enbart är med i a-
kassan. Det här sade alltså länsarbetsnämnden i Älvsborg. Det var
ingen moderat som sade detta, utan det var ett objektivt yttrande. Trots
detta och trots de svårigheter som har funnits har ett antal människor
gått med i de fackliga a-kassorna. Trots att socialdemokraterna har sagt
att de skall ta bort a-kassan har människor sett den som ett bra alterna-
tiv. Vi har fått en reell ökning av antalet människor som har gått med i
a-kassan.
Man kan nu konstatera att den begränsning av möjligheten att kva-
lificera sig för nya ersättningsperioder som den borgerliga regeringen
införde skall tas bort. Vi såg också till att möjligheten för deltidsarbets-
lösa att fyllnadsstämpla i det oändliga begränsades. De förändringar
som vi genomförde för att man inte ständigt skulle gå på a-kassa tar
socialdemokraterna nu bort. Man frågar sig egentligen om det inte
fanns någonting som var bra i det som den borgerliga regeringen ge-
nomförde. Måste allt tas bort?
Vi ser nämligen att socialdemokraterna inte ens i det här fallet kan
leva upp till de besparingar som regeringen föreslår när det gäller a-
kassan. Den ena besparingen får man stöd för av oss moderater, men
förslaget om den andra besparingen som man vill genomföra - bespa-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
45
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
ringen i fråga om de deltidsarbetslösa - tar man tillbaka. Sedan säger |
futtiga 300 miljoner kronor som det här förslaget innebär är man alltså
|
Förändringar i arbets- |
inte beredd att ta in. Man kan med fasa fråga sig vad det månde bliva av den socialde- Från moderat sida står vi fast vid de förslag om besparingar som re- Om man i fortsättningen enbart skall höja skatter och därmed för- Fru talman! Låt mig avslutningsvis be att få yrka bifall till reserva- Tack! Anf. 44 ELVING ANDERSSON (c): Fru talman! Nu är det dags för ytterligare en socialdemokratisk s.k. Jag vill först konstatera att propositionen är ett mycket dåligt ge- Sammanfattningsvis ville man alltså i den här propositionen ta bort Jag undrar vad de drygt 10 000 arbetslösa LO-medlemmar som de- Utskottet har efter ett antal turer, som jag sade, ändrat en hel del i |
|
46 |
propositionen. Man har ändrat på reglerna kring hur man beräknar den |
s.k. normalarbetstiden. Det har också gjort att den av regeringen tänkta
besparingen har reducerats kraftigt. Försämringarna för de deltidsar-
betslösa skjuts då på framtiden. Det är alltså ett par punkter i proposi-
tionen som så att säga inte går igenom utskottet och riksdagen.
Samtidigt aviserar man i dag att det skall ske en fullständig översyn
av hela a-kassesystemet. Hade det inte varit lika bra att vänta med alla
dessa förändringar tills den utredningen hade blivit klar? Vi kunde ha
sett det här i ett system. Vi kunde ha fått en ordentlig utvärdering av de
allmänna a-kassorna. De hade fått en chans att verka under en tid, så att
det fanns någonting att utvärdera. Varför är det en sådan brådska?
Fru talman! När den allmänna obligatoriska arbetslöshetsförsäk-
ringen infördes den 1 juli i år var det en stor framgång för ett rättvist
ersättningssystem vid arbetslöshet. Ett gammalt centerkrav kunde äntli-
gen förverkligas.
När den nu skall avskaffas efter att bara ha funnits i ett halvår för-
svinner det ekonomiska skyddet för hundratusentals människor. Den
allmänna obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen med ett inkomstrela-
terat skydd för alla tas bort. Den ersätts med en möjlighet till en frivil-
lig försäkring, helt och fullt administrerad av de fackligt styrda arbets-
löshetskassorna. Valfriheten försvinner, och ett fackligt monopol tar
över. De människor som nu hamnar utanför systemen hänvisas till
grundnivån i KAS och/eller kommunernas socialhjälp. Detta är, fru
talman, inte värdigt en modem välfärdsstat.
Varför gör man så här? Det redovisas egentligen inte några motiv i
vare sig propositionen eller motionen. Man skriver rent allmänt att man
tycker att den inkomstrelaterade delen av arbetslöshetsförsäkringen
skall vara frivillig. Det finns inga ytterligare argument för det här. Det
är en skillnad jämfört med andra trygghetssystem, t.ex. sjukförsäkring-
en och pensionen som är obligatoriska och omfattar alla. Varför finns
denna skillnad?
I sak finns det naturligtvis andra motiv bakom, fast det säger eller
skriver man inte öppet, nämligen LO:s krav på fackligt monopol på a-
kasseverksamheten. Tala om beställningsarbete!
Jag vill därför ställa en fråga till socialdemokraterna och till utskot-
tets ordförande som kommer här senare i debatten: Vad är det för fel på
principen om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring?
Jag har också, fru talman, läst igenom protokollen från debatten i
somras, den 9 juni, när de beslut som nu skall rivas upp fattades. Även
vid det tillfället fördes Socialdemokraternas talan av Johnny Ahlqvist,
som numera är ordförande i utskottet. Han sade då bl.a.: "Om väljarna
ger oss förtroende i höstens val kommmer vi med denna motion som
grund att förändra det system som nu införs. Vi kommer att lägga fram
förslag som innebär att vi åter får en arbetslöshetsförsäkring som verk-
ligen är värd namnet arbetslöshetsförsäkring och där arbetslinjen skall
vara en av de bärande delarna."
Det lät ju imponerande. Jag vill därför fråga: På vad sätt motsvarar
det förslag, som vi nu skall ta ställning till, de tjusiga uttalandena från
den 9 juni? På vad sätt är det här en arbetslöshetsförsäkring som bättre
är värd namnet än den vi beslöt om i juni? På vad sätt prioriterar detta
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
47
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
regelsystem arbetslinjen jämfört med de regler vi beslöt om i juni? Det |
Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla de reservationer som jag
|
Förändringar i arbets- |
undertecknat i betänkandet, men jag nöjer mig med att yrka bifall till Anf. 45 OLA STRÖM (fp): Fru talman! Vi har i dag att ta ställning till ytterligare några delar av I Sverige tycker vi att det är viktigt och närmast självklart att alla För oss liberaler var det en stor framgång. Folkpartiet tar strid för Socialdemokrater brukar i andra sammanhang inte spara på krutet I regeringens förslag kan man läsa att arbetslöshetsersättningen bör Sakargumentationen mot den obligatoriska och allmänna arbetslös- Vem är det som missgynnas av det nuvarande systemet? På vilket Det är svårt att undvika misstanken att detta faktiskt är ett beställ- Det kan väl inte vara så illa att detta är det pris regeringen och riks- |
48
Det finns ytterligare skäl att vara kritisk mot detta avskaffande. Om
nu riksdagen beslutar sig för att riva upp denna allmänna försäkring så
återstår för majoriteten av arbetstagare i realiteten endast ett alternativ:
den genom facken administrerade a-kassan. I otaliga möten med män-
niskor som önskat ansluta sig till denna a-kassa utan att för den skull
tvingas med i facket möts man av skrämmande vittnesbörd och be-
skrivningar av situationer som närmast tycks vara hämtade ur en roman
av Frans Kafka.
Vi har i utskottet genom besök från länsarbetsnämnden fått bekräf-
tat att servicegraden måste höjas väsentligt för dem som väljer a-kassa
utan fackföreningsanslutning. Detta är ett understatement.
I stället återinförs nu ett system som i realiteten ger valfrihet endast
för den starke och den som har tid, lust och ork att slåss för sin rätt. Är
det verkligen ett sådant system vi vill ha i Sverige? Vad har socialde-
mokrater och vänsterpartister för svar att ge alla de människor som
ställs utanför?
Detta är i allra högsta grad en ideologisk fråga, och det ur flera as-
pekter. För oss i Folkpartiet är det lika naturligt att slåss för den all-
männa, obligatoriska försäkringen mot arbetslöshet som när det gäller
sjukersättning eller föräldraförsäkring. Sådana system har många förde-
lar. En allmän försäkring lämnar ingen glömd och utan inkomstskydd.
En obligatorisk försäkring innebär en solidarisk avgift för alla, som
kommer den som drabbas av arbetslöshet till del. Den blir dessutom
billigare och mer rättvis än frivilliga och privata försäkringar.
I och med att de statliga arbetslöshetskassorna nu upphör kommer
också den allmänna egenavgiften för att finansiera arbetslösheten att
upphöra. Det ligger väl i linje med vad Socialdemokraterna föreslog
när partiet var i opposition. Förslaget innebär dock inte att löntagaren
får betala mindre i egenavgifter, eftersom regeringen väljer att höja
egenavgifterna i sjukförsäkringen i stället.
Folkpartiet anser att detta är en märklig inställning till olika social-
försäkringssystem. Medborgarna har rätt att få veta var de inbetalda
egenavgifterna hamnar. Det nuvarande systemet visar på ett enkelt och
klart sätt att egenavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen skall gå till att
finansiera ersättning om individen drabbas av arbetslöshet. På samma
sätt skall sjukförsäkringsavgiften gå till att finansiera sjukförsäkringen.
Men enligt regeringens syn är det tydligen fult att ta ut avgifter som
skall gå till att finansiera arbetslöshetsförsäkringen. I stället skall en
redan balanserad socialförsäkring som sjukförsäkringen få in mer me-
del, som sedan skall föras över för att finansiera ett annat trygghetssys-
tem.
Folkpartiet anser att den införda egenavgiften till arbetslöshetsför-
säkringen skall få finnas kvar, så att individen klart kan se att han eller
hon är med och finansierar sitt skydd vid en eventuell arbetslöshet.
För ungefär två månader sedan stod statsministern i denna talarstol
och talade sig varm för den nya samarbetsinriktade regeringen. Vore nu
inte detta ett ypperligt tillfälle att visa oss ett litet prov på denna sam-
förståndsvilja? Låt inte prestige och lojalitet med fackföreningsrörelsen
gå före både en samlad opposition och många starka röster inom KAS-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
regioner, Arbetsmarknadsverket och länsarbetsnämnder. Men framför |
het.
|
Förändringar i arbets- CA |
Detta förslag är en återställare ur mer än en aspekt. Det återför Fru talman! Jag vill med det yrka bifall till de reservationer som I detta anförande instämde Conny Sandholm (fp). Anf. 46 INGRID BURMAN (v): Fru talman! I det betänkande vi nu skall behandla föreslås det för- De förändringar vi nu skall genomföra, det s.k. återställandet, är av Den borgerliga arbetslöshetsförsäkringen, som nu skall avvecklas, Denna fråga är den viktigaste i hela betänkandet. Det är därför vi i Vad som inte är lika bra - och det framhåller vi i vår motion - är att Att Vänsterpartiet trots att det inte funnits tillgång till riktiga kon- |
ens förslag kommer att förhindra att många som i dag går ofrivilligt
arbetslösa får ersättningen sänkt när de tvingas kombinera kortare
visstidsanställningar med kortare arbetslöshetsperioder.
Naturligtvis tycker vi fortfarande att det hade varit bäst och mest
önskvärt om vi hade fått gehör för hela vår motion, dvs. att man skulle
återgå till vad som gällde före den 1 juli och att hela paketet hade läm-
nats över för utredning. Talarna från de borgerliga partierna har förtigit
att steg två är att utreda hela a-kassesystemet. Det är önskvärt.
Vi i Vänsterpartiet tycker inte om att delta i beslut utan att det lig-
ger någon utredning till grund för beslutet som visar konsekvenserna
framåt.
Vi kritiserar den förra, borgerliga, regeringen. Ni var inte bättre.
Det förslag ni lade fram under våren 1994 var hafsigt hopplockat, hade
inga konsekvensutredningar. Vi framförde vår kritik då, och den tål att
upprepas.
Men vi riktar samma kritik mot det här förslaget. Vi vet inte riktigt
vilka förändringar det kommer att bli i förhållande till en ren återställa-
re. Men vi vet att många människor räddas från att utförsäkras. I och
med detta finns det anledning nog att faktiskt ställa sig bakom betän-
kandet. Talare har i talarstolen sökt hitta motiv. Detta är ett starkt mo-
tiv.
Det är alltså bra att a-kassan återställs. Det är också bra att Vänster-
partiet har fått gehör för sin motion avseende deltidsarbetslösas rätt till
ersättning, på samma villkor som alla andra arbetslösa. Normalarbets-
villkoret har ändrats i riktning mot Vänsterpartiets motion.
Det var någon här som tidigare berörde frågan om deltidsarbetslösa.
Regeringens förslag innebar att en deltidsarbetslös skulle utförsäkras
efter en ersättningsperiod. Moderaterna har sagt att de ställer upp på
det förslaget.
Jag är oerhört glad för att Vänsterpartiet har fått gehör för sin upp-
fattning i utskottet och att Socialdemokraterna har anammat den. Nog
vore det märkligt att 1994, i Sveriges riksdag, införa en lagstiftning
som slår mot just deltidsarbetslösa. 80 % av dem är kvinnor. De skulle
inte få stämpla på samma villkor som övriga arbetslösa. Det skulle vara
att införa en könslagstiftning. Jag är glad för att det inte sker i dag.
Det som inte är bra i betänkandet är förslaget om ersättningsregler-
na. Vänsterpartiet har i flera år väckt motioner om att höja ersättningen
till de arbetslösa. Det gäller taket, som tidigare har sänkts från 598 kr
till 564 kr. Det gäller också nivån på ersättningen. Arbetslöshetsför-
säkringen ger en mycket låg ersättningsnivå i förhållande till andra
trygghetssystem. Genom att en basbeloppsanknytning saknas och ge-
nom att den borgerliga regeringen helt cyniskt lät bli att höja taket i
enlighet med löneutvecklingen förfaller försäkringen. Det passar den
borgerliga regeringen.
Försäkringen förfaller som ett trygghetssystem som går att lita på.
Detta är en mycket viktig fråga som måste utredas. Men under tiden
måste den socialdemokratiska regeringen visa mindre cynism än den
borgerliga och justera upp taket en gång per år på basis av tidigare
etablerad nivå, dvs. 598 kr per dag.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
51
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Vänsterpartiet kräver också att 90-procentsnivån återställs i försäk- |
finns det i dag inga marginaler, och de kan därför inte klara dagens
|
Förändringar i arbets- |
nivå. En höjning till 90 % är en fördelningspolitiskt mycket träffsäker åt- Det bör också förtydligas att den befintliga nivån inte alls når upp Så länge som regeringen vägrar höja ersättningen anser jag att de Jag tror att det här är en mycket angelägen fråga. En höjning går Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nr 7. Anf. 47 OLA STRÖM (fp) replik Fru talman! Ingrid Burman lyckas hålla ett långt anförande utan att Vem bryr sig Ingrid Burman om? Här pratar hon om att ytterligare Jag vill till Ingrid Burman ställa en fråga som jag också vill rikta till Ingrid Burman har fel i det hon säger om utförsäkring. Det finns |
|
52 |
ligt. Det är faktiskt det som gör att man sviker den arbetslöse, att man |
inte i tillräckligt hög grad jobbar med att få personen i fråga tillbaka till
arbetslivet. I bl.a. Danmark finns exempel som visar att långa a-
kasseperioder inte alls är någonting eftersträvansvärt.
Ingrid Burman säger att det är viktigt att utreda saker och att Väns-
terpartiet tycker att det är bra. Ta då chansen i dag och låt ett bra sys-
tem få finnas kvar ett tag till! Tänk efter innan ni tar bort det efterläng-
tade och bra system som nu finns med en allmän och obligatorisk ar-
betslöshetsförsäkring !
Anf. 48 INGRID BURMAN (v) replik:
Fru talman! Ola Ström tycker att Vänsterpartiet skall tänka efter,
och det är just det Vänsterpartiet har gjort. Jag har sagt från talarstolen
och jag upprepar igen att det egentligen inte är önskvärt att införa sys-
tem innan de utreds och konsekvensbelyses. Det gjorde den borgerliga
regeringen. Man gjorde det snabbt, och det fanns inget underlag. Man
begränsade ersättningsperioderna. Konsekvensen av detta är faktiskt att
folk riskerar att stämplas ut ur försäkringen och ut ur systemet.
Efter vad jag förstår av Ola Ströms inlägg tillhör Ola Ström och
Folkpartiet den del av samhället som tycker att man - som man brukar
säga - skall ge arbetslösa incitament för att de skall återgå till arbets-
marknaden. På något annat sätt kan jag inte förstå Ola Ströms kommen-
tar om att det inte är bra med långa ersättningsperioder. Jag kan inte
förstå motivet, men jag kanske kan få höra det senare.
A och O för Vänsterpartiets ställningstagande har varit att vi tycker
att det är orimligt att acceptera ett system som puttar ut folk som ofri-
villigt är arbetslösa från vidare försörjning, från vidare försäkringsperi-
oder och över till socialbidragssystem. Det är ju det som återstår så
länge arbetslösheten ligger på dagens nivåer. Vi löser inte arbetslös-
hetsproblemet genom att begränsa ersättningsperioderna.
Jag hoppas att den utredning som kommer skall ge oss olika alter-
nativ för hur arbetslöshetsförsäkringen skall se ut i framtiden. Själv är
jag väldigt öppen för tanken att skapa någon form av kassa som t.ex.
kopplas till a-kassornas samorganisation för de personer som inte vill
vara kopplade till någon annan form av a-kassa.
Anf. 49 OLA STRÖM (fp) replik:
Fru talman! Det viktigaste, Ingrid Burman, är att skapa incitament
för arbetsförmedlingar, arbetsgivare och andra att verkligen inte ge upp
kampen för att åstadkomma arbetstillfällen för dem som står utanför
arbetsmarknaden. Det är det som är det offensiva i att inte ha evighet-
sperioder för a-kasseersättning. Det finns ingenting positivt i det. Själv-
fallet är utförsäkring något som i det längsta måste undvikas, men att
för den skull förlänga a-kasseperioderna löser absolut inga problem,
utan risken blir i stället att den arbetslöse kommer längre bort från
arbetsmarknaden, blir mer arbetshandikappad än vad han eller hon
annars skulle vara.
Det viktigaste är att sätta in resurserna där de behövs genom att ak-
tivt arbeta med arbetsmarknadspolitiken, så att de som har drabbats av
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
53
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
arbetslöshet kan komma tillbaka till arbetsmarknaden så fort som möj- |
Nu säger Ingrid Burman det som man har längtat efter att få höra,
|
Förändringar i arbets- |
nämligen att det egentligen kanske inte är så dumt med en allmän, obli- Anf. 50 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Det är tydligen Ola Ströms och Folkpartiets mening Vänsterpartiet har i sin motion i år, liksom tidigare år, lagt fram Anf. 51 ELVING ANDERSSON (c) replik: Herr talman! Jag kan instämma i mycket av det som Ola Ström sade Ingrid Burman beskrev det system som nu gäller och som det beslu- Innebar det kraftiga försämringar att införa en allmän obligatorisk Ingrid Burman kritiserade att taket inte har höjts inom ersättnings- |
kronor. Den tidigare regeringen genomförde i alla fall förbättringar för
dem som låg allra sämst till i systemet. Man höjde i botten, och det var
ju oerhört väsentligt för dessa människor. Men vänstern vill i första
hand höja i toppen och strunta i dem som befinner sig i botten.
Det är ju det som nu Ingrid Burman tillsammans med socialdemo-
kraterna är beredda att rösta ja till som kommer att leda till köer utanför
kommunernas socialkontor framöver. En hel massa människor kommer
att hamna helt utanför systemet. Vi kan inte bara se till att de männi-
skor som är inne i vissa system har en rimlig ekonomisk grundtrygghet.
Det måste ju alla ha, även de som inte har kommit in i systemet och
som av olika skäl inte passar in i det. Det är därför som det är så viktigt
att det finns en allmän obligatorisk arbetslöshetskassa som ett komple-
ment till de fackliga kassorna.
Jag lyssnade väldigt noga på Ingrid Burman när hon svarade på Ola
Ströms frågor om inställningen till den allmänna obligatoriska a-kas-
san. Men hon gav egentligen inget svar. Hon var öppen för allting. Vad
är det då för fel på systemet med en allmän obligatorisk arbetslöshets-
försäkring? Varför kan inte detta system få verka under den tid som det
tar att göra denna utredning som Ingrid Burman är ute efter? Även om
man är bekymrad över den stupstock som finns efter två ersättnings-
perioder, är det ingen som ramlar ur systemet förrän 1997. Visst har vi
tid att göra den här utredningen och utvärderingen och låta det allmän-
na obligatoriska kassasystemet få en chans att etablera sig innan vi
skrotar det.
Anf. 52 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Det är sant att grundnivån i KAS har höjts, och det är
bra, mycket bra.
Elving Andersson sade att jag målade upp bilden av soppköer. Men
faktum är ju att den a-kassa och det ersättningssystem som de borgerli-
ga införde sätter en gräns för ersättningsperioder för dem som är ofri-
villigt arbetslösa. Det innebär också att när man kommer fram till stup-
stocken övervältras kostnaderna från det statliga systemet till kommu-
nen, till socialbidragssystemet. Detta är mycket olyckligt.
En arbetslöshetsersättning skall vara till för de arbetslösa. Där skall
de få sin ersättning. Sedan skall detta kombineras med andra arbets-
marknadspolitiska åtgärder för att minska arbetslösheten.
Det är sant att a-kassesystemet i dag går back med över 50 miljar-
der. Det är nämligen inte uppbyggt för att klara denna gigantiska ar-
betslöshet. Lösningen på detta problem är inte att sänka taket eller
ersättningsnivåerna. Det är att skaffa fram arbete för alla som i dag står
utanför arbetsmarknaden. Vi skall inte straffa de arbetslösa genom att
sänka nivåerna. Vi skall jobba offensivt för att skapa arbetstillfällen.
Jag har redan redovisat min syn på den obligatoriska arbetslöshets-
försäkringen. Jag tycker att man skall ta ett helhetsgrepp på hela arbets-
löshetsförsäkringen. Vi har motionerat när det gäller KAS. Vi anser att
man i stället skall anpassa KAS och se över inkomstnivåerna, om sys-
temet skall bli inkomstrelaterat. Dessutom tycker vi att det är bra med
de fackliga a-kassorna. Där har man kunskap om branschen. Man be-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
55
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
driver ofta ett offensivt arbete. Synen på de arbetslösa är att de är en |
Jag vill också påpeka att det fåtal - för det rör sig om ett fåtal - som
|
Förändringar i arbets- |
har anslutit sig till den obligatoriska försäkringen har fullständig frihet Anf. 53 ELVING ANDERSSON (c) replik: Herr talman! Jag har en kort slutkommentar. Vi är helt överens om Ingrid Burman sade att det var bra med fackliga a-kassor. Visst är Det är inget snabbt hoprafsat förslag. Införande av en allmän kassa, Ingrid Burman säger att man skall se på helheten. Låt oss göra det i Jag förstår inte den brådska som det är med detta. Även om jag för- Det är väl med vänstern som med socialdemokraterna att det är den Anf. 54 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! När det gäller synen på hur man skall skaffa nya rikti- |
höjer arbetsgivaravgiften med 0,7 %. Men vi är medvetna om att vi
måste höja nivåerna för de arbetslösa. Vi vet också att de lever på
smärtgränsen i dag. De kommer att konsumera allt de får i höjd ersätt-
ning. Det kommer att stärka den inhemska marknaden. Bortse inte från
det.
Det är inte bra att höja arbetsgivaravgiften, men det är en riktad åt-
gärd till fördel för dem som kommer att konsumera den inte för de
människor som kommer att köpa aktier i utlandet eller som inte på
annat sätt bidrar till att stimulera den svenska marknaden. På så sätt är
det väl använda pengar.
När det gäller den obligatoriska försäkringen har Vänsterpartiet,
som jag sade från talarstolen, egentligen förespråkat en ren återställare,
noll-läge, så som det såg ut den 1 januari 1994. Vi nådde inte riktigt
fram, utan vi fick vika litet när det gäller normalarbetsvillkoret. Vi fick
inte igenom våra ersättningsnivåer.
Det förslag som den borgerliga regeringen lade fram och fick ige-
nom var inte utrett - det vill jag fortfarande hävda. Det är få människor
som anslutit sig till systemet. Man har lyckats bygga upp stora admi-
nistrationer. Man har inte valt att utnyttja den kunskap som finns bland
dem som har administrerat sådana här system. De som finns inne i de
gamla a-kassorna hävdar att man sköter det mer effektivt där. Vi har
hört en företrädare för Länsarbetsnämnden i Älvsborg som sade att man
skötte det mer effektivt så. Jag kan konstatera att vi kör med dubbla
modeller. Jag tror inte att det är bra. Jag tror inte att det är effektivt.
Jag vill inte föra det här systemet vidare, just på grund av att vi inte
hade något underlag innan vi fattade beslut om det. Kör vi med det två
tre år till, då är vi fast i det. Vänsterpartiet vill ha en ren återställare,
men vi vill också ha en utredning.
Anf. 55 KENT OLSSON (m) replik:
Herr talman! Ibland blir man förvånad när man hör Vänsterpartiets
företrädare. Ingrid Burman säger att dagens beslut har stor betydelse
för många människor. Vad säger Ingrid Burman till de människor som
genom dagens beslut kommer att bli utan a-kassa beroende på att man
nu får fackliga monopol på a-kassorna. Vi vill ha alternativ. Vi är i vår
syn mer generösa än vad Vänsterpartiet är. Vi säger inte att vi skall ta
bort de fackliga kassorna. Vi säger att vi skall ha fackliga kassor och
andra kassor. Där är skillnaden, vår syn omfattar hela området medan
er syn enbart omfattar de fackliga a-kassorna. Det var den ena delen.
Den andra delen gör mig ännu mer förvånad. Ingrid Burman säger
att ni egentligen vill ha kvar a-kassor för alla men ni tar bort en del
först för att hinna utreda. Om man vill ha kvar dem under en annan
hatt, varför kan man inte ha kvar dessa, när vi inte har velat ta bort de
fackliga kassorna? Vi har sagt att de skall finnas kvar tillsammans med
de statliga. Vad är det för skäl att ta bort dem?
Jag skulle vara väldigt intresserad av att få en förklaring varför de
andra kassorna än statliga är bra. Ingrid Burman tyckte ändå att det var
bra att vi hade en försäkring som omfattar alla, men hon vill utreda
först.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
57
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Vi vet givetvis att vänsterpartister aldrig haft några ekonomiska |
kassan till 90 % när man kunnat höja den till 100 % på en gång. Den
|
Förändringar i arbets- |
finansierar man som vanligt genom höjda skatter och höjda arbetsgi- Två frågor: Vad säger Ingrid Burman till dem som inte får någon a- Anf. 56 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Det var två frågor och en rad påståenden. Jag skall Alla dem som hade anslutit sig till den obligatoriska försäkringen - Mitt råd är alltså: Se om ert försäkringsskydd. När det gäller synen på den obligatoriska kassan har jag sagt flera För det första tycker vi att de fackliga a-kassorna är bra. Det tycker För det andra har vi i vår motion hävdat att KAS-reglerna - det är Vi har också sagt att hela det system som den borgerliga regeringen Anf. 57 KENT OLSSON (m) replik: Herr talman! Vad är det för oklokt och ogenomtänkt i att ge männi- |
58
Ingrid Burman, vi tar inte bort möjligheten att vara kvar i de fackli-
ga a-kassorna, utan vi ger människor två möjligheter. Vad är det för
oklokt och ogenomtänkt i det?
Vi vet ju vilka bekymmer människor har haft som fått sin a-kassa
genom facket men som inte velat vara med i facket. Jag förstår att Ing-
rid Burman tycker att det är bra att facket ger pengar till Socialdemo-
kraterna och att facket stöder vänsterpartierna när det gäller olika åsik-
ter. Men det finns faktiskt medlemmar som just av den anledningen inte
vill vara med i de fackliga a-kassorna. De skall väl ha möjlighet till
försäkringsskydd på annat sätt. Jag kan inte begripa att någon kan tycka
att det är oklokt.
På vilket sätt har de statliga a-kassorna varit sämre än de fackliga?
Kan Ingrid Burman ge ett enda exempel - jag tror att inte bara jag utan
också alla andra i Sverige väntar på ett sådant besked - på att de statli-
ga a-kassorna varit sämre än de fackliga a-kassorna? Det skulle vara
mycket intressant att få besked om det.
Ge mig alltså ett enda exempel på att de statliga a-kassorna har be-
tett sig sämre mot sina medlemmar än vad de fackliga a-kassorna gjort!
Anf. 58 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Som vanligt en rad påståenden och en fråga. Påståen-
dena får stå för den som gör dem. Jag nöjer mig med att besvara frågan.
När det gäller de statliga a-kassorna, som har verkat fyra eller fem
månader, kan vi konstatera att man har genomfört en dubbel administ-
ration. De partier som säger sig värna och effektivisera har genomfört
en dubbel administration av a-kassorna. Man har inte samma fördelar
som de fackliga a-kassorna har. Det har gjort att 85 % eller mer fortfa-
rande, i detta valfrihetens land, väljer att aktivt tillhöra de här kassorna.
Jag talar då om närhet, om branschkunskap och om kännedom om
arbetsmarknaden och dess villkor inom en specifik bransch. Jag talar
om det aktiva arbetet och det kamratstödjande och sociala arbetet. Jag
talar om det här med att kunna jobba med arbetslinjen fullt ut. Där är
de fackliga kassorna faktiskt överlägsna den administration som ni har
infört.
Låt oss titta på hela komplexet! Och låt oss titta på KAS-systemet i
det sammanhanget och se var vi hamnar! Jag är fullständigt övertygad
om att det, om Vänsterpartiet skall delta i utredningen och om Vänster-
partiet skall vara en aktiv part, inte blir den modell som ni har stått för.
Det kommer i varje fall inte att innebära den typ av begränsningar och
besparingar som ni har laborerat med i er modell och den typ av ege-
navgifter som har slagit fördelningspolitiskt snett.
På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att arbets-
marknadsutskottets betänkanden AU4 och AU5 samt jordbruksutskot-
tets betänkanden JoU7 och JoUl 1 fick avgöras vid arbetsplenum tisda-
gen den 20 december.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
59
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
5 § (forts.) Förändringar i arbetslöshetsersättningen (forts. AU5) |
Anf. 59 DAN ERICSSON (kds):
|
Förändringar i arbets- |
Herr talman! Mot bakgrund av att vi tidigare i dag haft en stor de- Den tidigare fyrklöverregeringen genomförde en reformering av ar- De förändringar som genomfördes var i huvudsak följande: 1. Våren 1993 sänktes ersättningsnivån till 80 %, något som Social- Skall man tolka de senaste signalerna från Finansdepartementet så 2. Det är ganska precis ett år sedan beslutet om den obligatoriska 3. Samtidigt höjdes den lägsta ersättningsnivån från 198 kr till 4. Under våren beslutades om regelförändringar i syfte att minska Den socialdemokratiska regeringen ser nu till att den obligatoriska |
|
60 |
arbetslöshetsförsäkringen avskaffas. Enskilda människor slängs ut ur |
trygghetssystemen. Genom att trixa med avgiftsuttaget så att egenavgif-
ten till arbetslöshetsförsäkringen slopas, medan avgifterna till den re-
dan överfinansierade sjukförsäkringen i motsvarande grad höjs, kan
man disponera om arbetsgivaravgifterna på ett sätt som i princip inne-
bär att alla fortfarande är med och betalar till a-kassan. Däremot får
inte alla del av skyddet vid arbetslöshet. Detta är otillständigt!
På två punkter där regeringen föreslagit försämringar för de arbets-
lösa får man bakläxa, men bara delvis. Samtidigt som det sägs i betän-
kandet att beräkningarna av besparingarna på de 2,5 miljarderna har
brister i underlaget och att det är en uppskattning, säger utskottsmajori-
teten att man tror att den egna föreslagna modellen skall uppfylla sam-
ma sparkrav. Det finns alltså en stor osäkerhet om vad det här innebär i
form av besparingar. Detta är litet bisarrt.
Varför gick det inte att vänta på den översyn som skall göras, så att
vi kunde ha ett bra underlag för beslutet?
Ingrid Burman säger att det bästa hade varit att överlämna också
detta till utredningen. Men den möjligheten kommer att finnas så små-
ningom. Omröstning sker nästa vecka. Varför då inte stödja ett konsek-
vent avslag på denna proposition?
Vi kristdemokrater står bakom alla reservationer som företrädare
för vårt parti har skrivit under. Men jag begränsar mig här till att yrka
bifall till reservationerna 1, 4 och 6 - dvs. det handlar om ett konsek-
vent avslag på propositionen.
Anf. 60 INGRID BURMAN (v) replik:
Fru talman! Dan Ericsson påstår att det råder osäkerhet om vad be-
tänkandet innebär i besparingar. Jag delar Dan Ericssons uppfattning.
Det går inte att säga vad det innebär i besparingar. Det gick inte heller
med regeringens förslag. Det handlar så mycket om hur de arbetslösas
situation ser ut och hur visstidsanställningar faller ut etc.
Vad man säger i betänkandet och vad som är det enda som någon i
Sveriges rike kan säga i dag - inte i riksdagen utan i landet - är att det
är troligt att det gäller samma besparingar. Men det vet ingen, för det
går nämligen inte att få fram faktiska siffror på hur detta kommer att
slå.
Dan Ericsson erbjuder sig att stödja Vänsterpartiets motion om ett
rent återställande. Det gläder mig, för det uppskattar jag. Frågan är då:
Tror Dan Ericsson att han kan få de övriga borgerliga partierna med
sig, så att vi kan få majoritet för detta?
Anf. 61 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Det har visat sig tidigare i dag att Ingrid Burman hör
litet dåligt eller har litet svårt att komma ihåg vad som har sagts. Det
senaste inlägget är ett klart bevis på detta.
Här har inte erbjudits någon återställare utan en möjlighet att avslå
propositionen i dess helhet. Vad Ingrid Burman nu gör är att stödja
förslag till försämringar för arbetslösa.
Jag har tidigare under hösten fört några debatter med arbetsmark-
nadsministern om detta. När jag vid en av debatterna undrade över
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
61
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
besparingseffekterna på just denna sektor gav han ett klart besked: |
Min fråga till Ingrid Burman är då återigen: Inser Ingrid Burman att
|
Förändringar i arbets- |
hon nu är med på att genomföra detta sparbeting? Att vi sedan inte vet Anf. 62 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Ja, Dan Ericsson, det är möjligt att jag hör dåligt. Men Det är viktigt att återställa framtidstron, har vi lärt oss när vi disku- Det är viktigt att dra upp spelregler för marknaden, sade borgarna När det gäller besparingarna står det i betänkandet att de så att säga Anf. 63 DAN ERICSSON (kds) replik: Herr talman! Ingrid Burman talar om tydliga signaler, trots att hon Jag förstår att de har svårigheter i denna fråga. Å ena sidan vill de Ingrid Burman sade att den tidigare regeringen genomförde den här |
|
62 |
ras. Ändå kommer Ingrid Burman att rösta för ett förslag som vi inte |
vet utgången av men som enligt arbetsmarknadsministern innebär en
besparing på 2,5 miljarder.
Anf. 64 BARBRO JOHANSSON (mp):
Herr talman! När det gäller proposition 1994/95:99 om förändring-
ar i arbetslöshetsersättningen har bryderierna varit stora från många
håll. Propositionen är tyvärr inte så väl underbyggd att det har varit helt
lätt att ta ställning i de olika delarna.
Partierna har ju en ideologi att följa, och i Miljöpartiet känner vi att
vår ideologi är helt klar för oss. Men de olika vändningarna i proposi-
tionen har verkligen inte underlättat avvägningarna. Speciellt när det
gäller normalarbetstid och arbetsvillkor finns inga ordentliga beräk-
ningar om utlovade besparingar och hur de kan slå för olika arbetstaga-
re.
I propositionen förordas en normalarbetstid på åtta månader, vilket
är oerhört drastiskt. Att ändra normalarbetstiden från tre till åtta måna-
der är ett stort steg. Utskottet säger att man förordar ett arbetsvillkor på
80 dagar fördelade på en femmånadersperiod. Detta skall då gälla som
underlag för beräkning av normalarbetstiden. Man har alltså skärpt
villkoret från 75 till 80 dagar fördelade på fyra respektive fem måna-
der.
Här kommer jag att stödja utskottet, eftersom förändringen innebär
fem månader i stället för åtta månader. Men jag gör det dock med en
viss tvekan just på grund av det som jag refererade till i underlaget.
Herr talman! Propositionens förslag om arbetslöshetsersättning vid
sidan av deltidsarbete skulle kunna drabba flera grupper i vårt samhälle
väldigt hårt. Främst gäller det kvinnor som kanske endast kan få del-
tidsarbete och även äldre som heller inte har möjlighet att få ett heltids-
arbete. Det gäller också flera yrkesgrupper såsom musiker, artister och
icke behöriga lärare. Icke behöriga lärare kan exempelvis arbeta 10-20
år. De utför ett bra arbete i skolan men blir ändå avskedade efter varje
termin, efter 4,5 månader på höstterminen och 5,5 månader på vårter-
minen. De kan absolut inte få ett fast arbete utan får vara glada för en
deltidstjänst. Men ansvaret för att försörja en familj finns ändå kvar.
Om alternativet då blir socialbidrag, permanentas ju arbetslösheten än
mer.
Utskottet har kunnat ena sig om att avstyrka den del av propositio-
nen som berör arbetslöshetsersättningen vid deltidsarbete. Det tycker
jag är bra, och Miljöpartiet stöder detta.
Hen talman! Jag vill härmed yrka bifall till min motion A12, res. 2,
mom. 1, som gäller nedläggning av de statliga arbetslöshetskassorna.
Miljöpartiet går inte emot att man nu återställer de regler som den förra
regeringen införde, kanske av ideologiska skäl. De innebar försämring-
ar för de arbetslösa.
Miljöpartiet motsätter sig dock en nedläggning av de statliga arbets-
löshetskassorna på grund av att vi anser att de innebär en ökad grund-
trygghet för många människor. Miljöpartiet anser dessutom att kassorna
skall finansieras skattevägen på ett solidariskt sätt.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
63
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Det har visat sig att de fackliga organisationerna inte har lidit någon |
fackliga a-kassorna har inte minskat. Bara enstaka medlemmar i enskil-
|
Förändringar i arbets- |
da fackföreningar har lämnat facket. Herr talman! Jag yrkar därför bifall till min motion och till min mo- Anf. 65 JOHNNY AHLQVIST (s): Herr talman! När vi i dag fattar beslut om att riva upp de försäm- När försämringarna genomfördes, gjordes det i en total konfronta- I knappast någon annan fråga har vi socialdemokrater så tydligt och Herr talman! Efter en lång och förvirrad process, som varade hela Men dessa protester avfärdade de borgerliga företrädarna i debatten Detta, herr talman, var de borgerliga företrädarnas svar till oroliga Att 30 000 oroliga människor samlades utanför riksdagen påverka- |
|
64 |
förslagen. |
Jag tycker att det är viktigt, herr talman, att komma ihåg detta när
man nu påstår att det är ett hafsverk som har presenterats av nuvarande
regering. Detta har kommit efter regeringsskiftet. Det den borgerliga
regeringen presenterade för riksdagen var först en utredning. Två år
höll man på innan man lade fram förslaget. Det förslaget vill jag verkli-
gen kalla för ett hafsverk.
Den förvirrade processen fortsatte under hela våren 1994. Efter för-
handlingarna mellan den dåvarande borgerliga regeringen och Ny de-
mokrati kom det åter en ny proposition. Det var i stort sett samma för-
slag, men genom synnerligen komplicerade övergångsregler försökte
man dölja detta.
Nu utbröt åter en febril aktivitet för nu närmade sig mandatperio-
dens slut. Efter långa förhandlingar och många sammanträden, inte
minst i arbetsmarknadsutskottet, låg åter ett nytt förslag på riksdagens
bord.
Turerna var många, analyserna bristfälliga, och jag tror inte ens att
den dåvarande borgerliga majoriteten i riksdagen själv hade en över-
blick över vad som beslutades. För att få i gång det nya systemet före
valet tog den borgerliga majoriteten ingen hänsyn till att man ökade
risken för fusk eller att man ökade statens utgifter och att man framför
allt undergrävde arbetslinjen. In i det sista förhandlades det mellan den
borgerliga majoriteten och Ny demokrati. Beslutet fattades på övertid i
den här kammaren på den absolut sista dagen som riksdagen kunde
sammanträda. Där kan man, Elving Andersson, tala om panik och där
kan man tala om hafsverk.
Herr talman! Jag gör denna korta historik av två skäl, dels för att
det är en ny riksdag som inte känner till alla turerna runt arbetslöshets-
försäkringen, dels, och inte minst, för att de borgerliga företrädarna i
dagens debatt verkar ha glömt bort historien, eller också försöker man
att medvetet förtränga hela bilden.
Hen talman! Genom dagens beslut verkställer vi socialdemokrater
det vi sade i debatten den 9 juni 1994 samt löften som vi utställde i
valrörelsen.
Dagens betänkande bygger på regeringens proposition som innebär
att de statliga a-kassorna avskaffas. Detta kombineras med mycket
generösa övergångsbestämmelser.
Majoriteten i utskottet anser som regeringen att den inkomstrelate-
rade ersättningen skall skötas av de fackliga arbetslöshetskassorna.
Kassorna sköter detta på ett mycket bra och effektivt sätt. Det fackliga
engagemanget i försäkringssystemet har fler fördelar. Facket bedriver
omfattande verksamhet för sina arbetslösa medlemmar. Man ordnar
aktiviteter, organiserar arbetslöshetsklubbar, hjälper den arbetslöse
med att skaffa jobb, upprätthåller kontakter och samarbetar med arbets-
förmedling och länsarbetsnämnd. Inte minst viktig är den sociala kon-
takten, som kan motverka den nedbrytning och utslagning som ofta
följer i arbetslöshetens spår. Därmed stärks också den enskildes möj-
ligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden igen.
A-kassorna som är knutna till fack- eller branschorganisationer har
dessutom bransch- och personkännedom som är oerhört viktig för möj-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
66
ligheterna att få tips om jobb och utbildning. Genom att de arbetslösa
på detta sätt kan ha kvar sin kontakt med yrket eller branschen stärks
också självkänslan, något som kan vara helt avgörande för en männi-
skas motivation att söka ett nytt jobb.
Det fackliga engagemanget är ett stöd för arbetslinjen som inte kan
upprätthållas av en statlig a-kassa. Vilken vardagshjälp kan en arbetslös
få av KAS-regionen i Ljusdal? Vilket socialt stöd kan det ge? Hur skall
kontrollfunktionen kunna utövas? Och hur skall kontakten med yrket
eller branschen upprätthållas?
Detta, Elving Andersson, är svar på frågan om vilken koppling det
fanns mellan de fackliga a-kassorna och arbetslinjen.
Nu avskaffas också den utförsäkringsbomb som den borgerliga re-
geringen införde genom begränsningen av antalet ersättningsperioder.
Det är en begränsning som skapat stor oro för ekonomin bland de ar-
betslösa, som också skapat en stor oro hos kommunerna, där man befa-
rade en kraftig ökning av socialbidragskostnaderna, då detta var enda
utvägen efter en utförsäkran.
Nu avskaffar vi också det byråkratiska avgiftsvillkoret, ett av-
giftsvillkor som ytterligare byråkratiserade och försvårade handlägg-
ningen av ärenden.
Det bör noteras att kritiken också kom från företagarkassorna, som
helt delade vår uppfattning att det blev betydligt mer byråkrati genom
den nya försäkringen. Jag tycker att det skulle kännas en aning bittert,
åtminstone för Kent Olsson, att även företagarnas kassor hade samma
kritik mot det tidigare förslaget som den socialdemokratiska oppositio-
nen.
Arbetsvillkoret återställs till det tidigare beräkningssättet med dagar
under en viss tid i stället för timmar per månad, som den borgerliga
regeringen införde och vars tekniska utformning slog mycket orättvist.
Medlemsvillkoret återställs till vad det var före den 1 juli 1994. För
att få ersättning från arbetslöshetskassan måste kravet vara minst ett års
medlemskap. Det måste finnas en koppling mellan försäkringen och att
vara etablerad på arbetsmarknaden, en koppling som den tidigare rege-
ringen av taktiska skäl inte alls tog hänsyn till.
Herr talman! På två områden stämmer inte utskottets betänkande
överens med de förslag som finns i regeringens proposition. Det ena är
beräkningen av normalarbetstiden och det andra är begränsningen av
s.k. fyllnadsmarkering för de deltidsarbetslösa.
När det gäller att begränsa möjligheten att fyllnadsstämpla i obe-
gränsad tid tror jag faktiskt att alla partier i utskottet är överens om att
det måste finnas en sådan begränsning. Vad vi inte är överens om är
hur denna begränsning skall genomföras. Utskottet har valt att inte ta
ställning i denna fråga. Det har gjorts av det enkla skälet att det inte
behövs. Enligt gällande lagstiftning kan regeringen själv genomföra de
begränsningar som den anser nödvändiga inom denna del av försäk-
ringen utan något riksdagsbeslut.
Men jag tycker ändå det är viktigt att från denna talarstol markera
den socialdemokratiska utskottsgruppens uppfattning. En begränsning
av deltidsmarkeringen måste kopplas till en företrädesrätt till mer tid
för den anställde när något sådant bli aktuellt på företaget eller på för-
valtningen. Arbetsförmedlingen måste också på ett mer aktivt sätt arbe-
ta med dem som är deltidsarbetslösa. Inte minst arbetsgivarna måste
också ta ett ansvar för denna fråga.
Denna uppfattning avvisar de borgerliga företrädarna helt. Deltids-
begränsning i borgerlig tappning var betydligt mer fientlig än i det
socialdemokratiska förslaget som vi diskuterade i utskottet. De borger-
liga företrädarna i dagens debatt tycks också ha glömt bort att de be-
gränsningar man genomförde för deltidsmarkerarna även stred mot
arbetslinjen.
Herr talman! Den andra frågan där utskottet har en annan uppfatt-
ning än regeringen är beräkningen av normalarbetstiden för den arbets-
löse. Det alternativ som regeringen föreslår med åtta månaders beräk-
ning är svår att överblicka, det medger jag. Vi vet inte vilka konsek-
venser det kan få för den som blir arbetslös. Därför har vi från utskottet
arbetat fram ett nytt förslag i stället.
Utskottet har enats om ett nytt arbetsvillkor och en ny normalar-
betstidsberäkning som mer tar hänsyn till det faktiska förhållandet före
arbetslösheten. Genom dessa båda förändringar uppnås det sparmål
som regeringen föreslagit frånsett de 300 miljoner som man skulle fått
in genom en begränsning på deltidsmarkeringen. Där ligger bollen helt
hos regeringen. Den begränsningen kan genomföras när man så vill.
Herr talman! Som jag tidigare har sagt hade den borgerliga rege-
ringen en dröm om en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Planerna var stora, buden om hur många som skulle omfattas skiftade
från debatt till debatt här i kammaren. När man sedan ute i landet hörde
den tidigare arbetsmarknadsministern tala om detta fanns det inga be-
gränsningar för hur bra det skulle bli.
Trots att alla trumpetstötar om en försäkring som omfattar alla är
det bara att konstatera att detta var en dröm och inte blev någonting
annat än en dröm. Bakom alla dimridåer av övergångsregler kom en
verklighet med fler utförsäkrade och med färre människor som omfat-
tades av försäkringen. Detta skrev t.o.m. den borgerliga regeringen i
den proposition som låg till grund för det beslut som fattades i kamma-
ren.
Herr talman! Jag tycker att det är litet väl magstarkt när man från de
borgerliga företrädarna i dagens debatt fortfarande får höra att 100 000
människor finns i systemet. Någon säger 25 %, och någon har en annan
siffra. Det är viktigt att de borgerliga företrädarna som varit uppe i
debatten nu redovisar hur många människor som omfattas av den statli-
ga arbetslöshetsförsäkringen.
Hur många omfattas av den dröm som ni hela tiden relaterat i debat-
ten? Jag har inte hört några siffror från er som kan styrka hur många det
är. Ni hade en dröm om att det skulle bli många. Trots att ni manipule-
rade med regelverket för att det skulle komma in betydligt fler männi-
skor på ett snabbare sätt blev det inte på det viset.
Ni skriver också i er reservation att den allmänna egenavgiften och
era förslag lade grunden för en arbetslöshetsförsäkring i balans. Ola
Ström sade att det var ett förslag som balanserade Arbetsmarknadsfon-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
67
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
den. Inte ens fullt utbyggt med en avgift på 2 % hade man klarat kost- |
som fördes på arbetsmarknadsområdet under förra mandatperioden. I
|
Förändringar i arbets- |
varje fall ni som var med under förra mandatperioden vet hur det var Ni talar också om en utvärdering av systemet. Elving Andersson Vi socialdemokrater vill sträcka oss längre. Efter alla argument här Vi socialdemokrater skrev i varenda motion och sade i varenda de- Nu är vi beredda att tillsätta en utredning för att se över hela arbets- Herr talman! Det förslag som vi fattar beslut om nästa vecka, och Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan Anf. 66 ELVING ANDERSSON (c) replik: Herr talman! Johnny Ahlqvist inledde med att säga att detta förslag Jag vill göra ett par kommentarer. När Johnny Ahlqvist beskriver Då trodde jag att man skulle lärt sig av detta och att Socialdemokra- |
|
68 |
kunde vara intressant att höra vad Johnny Ahlqvist sätter för betyg på |
den proposition som kom den här gången, om den var väl genomarbe-
tad, tydlig och solklar.
Johnny Ahlqvist hänvisade också till när riksdagen diskuterade den
här frågan tidigare och de stora massdemonstrationer som genomfördes
kring riksdagshuset. Jag funderar faktiskt på vad de som var här och
demonstrerade egentligen tycker och tänker i dag. De utlovades vid det
tillfället att man skulle återställa nivån till 90 % i a-kassan.
De fick definitivt inte några besked om det som nu sker. Förutom
att man inte återställer nivån sparar man dessutom i storleksordningen
två och en halv miljarder på de arbetslösa. Man försvårar människors
möjlighet att komma in som medlemmar i a-kassan. Det är tuffare
medlemsvillkor.
Jag är inte alls säker på att det var detta som de 30 000 demonstran-
terna hade förväntat sig skulle bli resultatet av ett maktskifte där Soci-
aldemokraterna tog över majoriteten. Jag tror att de hade väntat sig
någonting helt annat.
Johnny Ahlqvist ställer frågan hur många som finns i systemet och
jämför antal. Det är på ett sätt omöjligt att göra det. Man kan mycket
lätt konstatera hur många som i dag är inne i ersättningssystemet. Men
vitsen med den allmänna a-kassan är att det inte registreras medlem-
mar, utan den omfattar alla.
Det kan möjligtvis definieras så här: Alla som i dag finns på ar-
betsmarknaden och som inte är medlem i någon facklig a-kassa hör till
den allmänna arbetslöshetskassan den dag de blir arbetslösa. Jag har
inte räknat ut matematiskt hur många det är. Men det är oerhört många
människor som ingår i det systemet, så man skall inte försöka att negli-
gera det.
Anf. 67 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Först några ord om ”väl genomarbetade förslag”. När
ni lade fram ett förslag till den 15 december 1993 hade faktiskt en
utredningsman, Gerhard Larsson, först utrett detta i ett år. Därefter
skrevs det en proposition. Det var inte bara vi socialdemokrater som
sade nej till detta den 15 december - samtliga partier som är represen-
terade här i kammaren stod bakom återförvisningen av propositionen
till regeringen. Jag bara konstaterar det - sedan får Elving Andersson
själv bedöma om förslaget var väl genomarbetat eller inte.
Det blev inte bättre under våren med alla de turer som jag försökte
beskriva från talarstolen. Den 9 juni när vi fattade det andra beslutet
blev det precis samma kaos.
Elving Andersson frågade vad det är för skillnad mellan det försla-
get och regeringens proposition i dag. Av ideologiska skäl genomförde
ni en förändring av arbetslöshetsförsäkringen den 1 juli 1994. Ni var
t.o.m. så fräcka att ni sänkte medlemsvillkoret, som alltid har varit tolv
månader, till sex månader. Det gjorde ni för att den skulle träda i kraft
så snabbt att det skulle blir oerhört svårt för oss socialdemokrater att
ändra beslutet. Det var den politiska taktiken bakom förslaget - man
fuskade med medlemsvillkoret.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
69
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Den nuvarande regeringen har haft någon vecka på sig att skriva |
halvt år på er för att skriva den förra. Med hänsyn till den tid som den
|
Förändringar i arbets- |
nuvarande regeringen har satsat på detta tycker jag att propositionen är När det gäller de två och en halv miljarderna i besparing vill jag sä- Jag kan hålla med Elving Andersson om att det är mycket svårt att Anf. 68 ELVING ANDERSSON (c) replik: Hen talman! Det var inte så Johnny Ahlqvist ställde frågan tidigare. Att det här inte har hunnit få särskilt stor genomslagskraft är inte Jag vill påstå att det finns starka skäl för att försäkringssystemet vid Anf. 69 JOHNNY AHLQVIST (s) replik: Hen talman! Först några ord om varför omfattningen inte har blivit |
70
Kvar finns då det stora paradnummer som Centerpartiet fortsatte att
dra även i valrörelsen, nämligen att det var en försäkring som skulle få
in ungefär 500 000 människor i systemet. Men dessa 500 000-600 000
människor kommer inte in i den allmänna ”obligatoriska” arbetslös-
hetsförsäkringen heller. 150 000 av dem arbetar för liten tid per vecka
för att komma in i systemet, även enligt det förslag som ni presenterade
efter två och ett halvt års skrivande. 80 000 är enligt samma statistik
nyetablerade, dvs. ungdomspraktikanter. De kommer inte in, enligt ert
förslag heller. 50 000 människor är lant- och skogsbrukare; de kommer
inte att omfattas av den allmänna ”obligatoriska” försäkringen. 200 000
är småföretagare och företagsledare. De kommer inte heller in i ert
system. 120 000 är ”övriga”.
Ni vill alltså förändra arbetslöshetsförsäkringen, som 3,8 miljoner
människor tycker är ett bra system, till en allmän obligatorisk försäk-
ring, för dessa 120 000 som jag vågar kalla för chansare, människor
som mycket väl kunde ha gått in i det system som finns i dag men som
av en eller annan anledning har valt att ställa sig utanför. För att få in
dessa 120 000 människor försämrade ni arbetslöshetsförsäkringen på
ett sådant sätt att fler människor skulle ramla ut ur denna allmänna
obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen när den var fullt utbyggd 1997
än som skulle komma in i systemet genom förändringarna. Jag vidhåller
att det är magstarkt att kalla detta för en allmän obligatorisk arbetslös-
hetsförsäkring, Elving Andersson.
Anf. 70 KENT OLSSON (m) replik:
Herr talman! Johnny Ahlqvist ägnade lång tid åt historieskrivning,
och det har jag förståelse för att han gjorde. Det skulle jag också göra
om jag framförde ett så dåligt förslag till riksdagen som socialdemokra-
terna gör.
Johnny Ahlqvist talade om att de borgerliga hade en dröm. Nej, vi
ägnar oss inte åt drömmar - vi ägnar oss åt realiteter. Däremot hade vi
en förhoppning om att arbetslöshetsförsäkringen skulle få fortsätta att
fungera på det sätt som vi hade beslutat, och vi ser det närmast som en
mardröm att den socialdemokratiska regeringen återför den till vad den
var tidigare.
Vad är det egentligen som man är så rädd för? Jo, man är rädd för
alternativen. Varför ger man inte människor möjlighet att välja alterna-
tiv? Varför skall man behålla det fackliga monopolet, om facket nu inte
kan omsluta alla? Det finns ju faktiskt människor som av en eller annan
anledning inte vill bli omslutna av den vänliga famn som Johnny
Ahlqvist talar om. Men de som inte vill det skall tvingas att bli omslut-
na av den famnen!
Att tala om att man skall ge alla människor möjlighet att komma in
är ett märkligt sätt att se det. Låt de människor som vill stå utanför vara
utanför! Det är väl fullkomligt naturligt. Vi är inte så inskränkta att vi
vill ha bara en typ av försäkring. Vi vill låta de fackliga försäkringarna
finnas kvar och komplettera dem. Ni ser bara en möjlighet, och det
tycker vi är bedrövligt. Och ändå är det ni som talar om samförstånd!
Ni talar oerhört mycket om samförstånd, men samförståndsandan av i
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
71
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
dag riktar sig enligt vad jag förstår enbart åt vänster. Samförstånd är |
rar de inte de socialdemokratiska villkoren skall det inte vara något
|
Förändringar i arbets- |
samförstånd. Det skall också bli skojigt att se om den utredning man så småning- Anf. 71 JOHNNY AHLQVIST (s) replik: Herr talman! Jag vet inte om det är därför att vi närmar oss julen Jag har tidigare sagt och säger återigen, Kent Olsson, att det är en Kent Olsson gav i sitt inledningsanförande exempel på vilka byrå- Varför vill vi ha en koppling till den fackliga organisationen? Om Ni säger vidare att det är bra att det finns ett alternativ och att detta |
72
Jag vill avslutningsvis när det gäller avgiftsvillkoren säga till Kent
Olsson att människor faktiskt betalar till er statliga arbetslöshetskassa
utan att omfattas av systemet, eftersom avgiftsvillkoret inte överens-
stämmer med den tid som man behöver ha varit ansluten för att få er-
sättning.
Anf. 72 KENT OLSSON (m) replik:
Herr talman! Men om vissa människor inte vill omfattas av den om-
famning som Johnny talar så vitt och brett om, varför skall de då inte
ha möjlighet att stå utanför? De betalar pengar till arbetslöshetsförsäk-
ringen utan att få någon ersättning. Det bryr man sig inte om på den
socialdemokratiska sidan. Man tar inte minsta hänsyn till människors
vilja. Man har lovat facket att införa ett fackligt monopol på a-
kasseområdet, trots att människor får betala för arbetslöshetsförsäk-
ringen utan att få ut något av den.
Jag antar vidare att Johnny Ahlqvist lyssnade ganska bra i utskottet.
Det var inte jag som sade att de fackliga organisationerna ger dålig
service till folk som vill vara med i a-kassan. Det sades i utskottet av
företrädare för andra regioner i vårt land, företrädare som jag inte tror
var moderater. Om Johnny Ahlqvist inte är medveten om detta, är han
döv. Mängder av människor har ringt till mig på grund av bekymmer i
detta sammanhang. Men det är möjligt att de inte har ringt till Johnny
Ahlqvist. Kanske menar de att det inte är någon idé, om han så blint
tror på fackets makt i detta sammanhang.
Jag vill ställa ytterligare en fråga. Vi var på moderat sida beredda
att gå med på en besparing på 300 miljoner kronor. Johnny Ahlqvist
säger att vi inte behöver bry oss om denna besparing. Regeringen kan
återkomma senare med en sådan besparing. Varför vände sig regering-
en då till riksdagen och begärde att få göra denna besparing?
Hur skall Johnny Ahlqvist i Vänsterns famn kunna genomföra de
besparingar som blir nödvändiga, när man inte ens kan genomföra
denna lilla besparing därför att Vänstern inte gick med på den? Ni
kunde ha fått stöd från oss. Jag ser med bävan fram emot vad proposi-
tionen i januari kommer att innehålla i form av skattehöjningar. Bespa-
ringsdelen verkar man ha svårt att få igenom med hjälp av sina nya
kumpaner på vänstersidan.
Anf. 73 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Jag är rädd för att det inte blir någon omfamning av
Kent Olsson inför julen, i varje fall inte efter det senaste inlägget.
Kent Olsson inledde sitt anförande med att säga att facket gör allt
för att försvåra för dem som bara vill vara med i a-kassan. Jag hänvisar
inte till någon diskussion i utskottet. Jag skall inte förnedra mig till att
till kammaren föra ut en diskussion som förts i slutna rum i utskottsar-
betet, men Kent Olsson inledde sitt anförande från kammarens talarstol
för en stund sedan på detta sätt.
Ett annat påstående som Kent Olsson använde var att facket ger då-
lig service. Jag säger att det inte är på det sättet. Jag säger än en gång,
Kent Olsson, att om fackliga organisationer strular till det för dem som
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
73
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
är med i a-kassan, begår de ett fel. Man skall, om man vill det, kunna |
att motivera människor att gå in i den fackliga gemenskapen.
|
Förändringar i arbets- |
Vad gäller den besparing om 300 miljoner kronor som vi inte kla- Längre tillbaka hade man en begränsning i form av en 150- Anf. 74 OLA STRÖM (fp) replik: Herr talman! Johnny Ahlqvist talade i sitt anförande om att han och Jag blir faktiskt litet upprörd när Johnny Ahlqvist använder ordet Det som ändå skall sägas till Johnny Ahlqvists fördel är att han tyd- I sitt anförande apostroferade Johnny Ahlqvist också mig när han |
|
74 |
joriteten att avskaffa dem. Jag tycker att det är en litet konstig logik. |
Den fråga som egentligen är allra viktigast principiellt och som jag
fortfarande väntar på ett svar på är följande: Hur kommer det sig att
den generella välfärdspolitiken är viktig att slåss för på alla områden
utom vad gäller skyddet för de arbetslösa? Det svaret vill jag ha av
Johnny Ahlqvist i dag.
Anf. 75 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Ola Ström tar tydligen över och försöker att ytterligare
odla myter om hur besvärligt det är att bara komma med i arbetslös-
hetsförsäkringen eller a-kassan. Han säger precis samma sak som talare
före honom, dvs. att det bara är den starke som har den möjligheten.
Jag säger till Ola Ström som jag har sagt till tidigare talare och som
jag har sagt många gånger i andra debatter i kammaren: Plocka fram
exempel på folk som har blivit förvägrade att bara komma med i arbets-
löshetsförsäkringen, så att jag kan få se dem! Det vore mycket intres-
sant. Jag skulle gärna prata med dem som Ola Ström kallar ”pampar”
inom fackföreningsrörelsen.
Dessa ”pampar” inom fackföreningsrörelsen bedriver faktiskt i
stället en oerhört fm social verksamhet som förhindrar utslagning. Det
är det oerhört viktigt att de gör. Ingen annan gör det.
När det sedan gäller finansieringen vill jag säga att det en gång i ti-
den - 1991 - faktiskt fanns ett överskott på 6 miljarder kronor i Ar-
betsmarknadsfonden. Till dags datum ligger underskottet i stället nå-
gonstans omkring 50 miljarder. Detta stora underskott beror till stor del
på den ”icke-arbetsmarknadspolitik” som ni som företrädde den bor-
gerliga regeringen lyckades genomföra under tre år. Där var det inte
precis fråga om någon generell välfärd.
Tycker Ola Ström att det överensstämde med den folkpartistiska
synen när man på våren 1993 genom ett enda beslut här i riksdagen tog
bort 10 % av ersättningen för de arbetslösa - utan några föregående
diskussioner och utan att man kunde peka på varför man gjorde det?
Att man tog bort upp till 1 500 kr i månaden för vissa människor drab-
bade tydligen inte den generella välfärden. Det skulle vara intressant att
höra Ola Ströms uppfattning om detta.
Jag har nu debatterat med två borgerliga företrädare. Jag har fortfa-
rande inte fått svar på min fråga. Jag ställde en enda fråga från talarsto-
len: Hur många har kommit in i den statliga arbetslöshetsförsäkringen -
den försäkring som ni utmålar som en allmän obligatorisk arbetslös-
hetsförsäkring? Hur många är det som har kommit in? Jag vänder mig
till den tredje företrädaren för de borgerliga partierna. Kan jag få svar
på frågan, eller kan det till protokollet antecknas hur stor omfattning
det är på er obligatoriska arbetslöshetsförsäkring?
Anf. 76 OLA STRÖM (fp) replik:
Herr talman! Jag tycker att det är bra med fackföreningar. Jag har
själv varit med i olika LO-fackförbund. Jag har absolut ingenting emot
facken som sådana.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
75
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
76
Det jag vänder mig mot är att man utnyttjar den position och den
makt man förvisso har till att bråka med människor som redan är i en
väldigt besvärlig situation. Sådant vänder vi oss emot i liberala kretsar.
Jag hoppas att jag har fel och att de människor jag har mött utgör en
minoritet av dem som söker medlemskap i a-kassan utan att för den
skull vara med i facket. Jag hoppas verkligen att jag har fel.
Jag lovar att skicka de människor jag ändå understundom träffar på
till Johnny Ahlqvist så att han kan få prata med dem och ge dem det
moraliska stöd de behöver i kampen för sin rättighet.
Den principiellt viktigaste frågan gäller inte hur många som omfat-
tas av systemet. Det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är vad
det är för fel på principen. Om vi höjer oss över diskussionen om
hafsverk och beställningsjobb vill jag fråga vad det är för fel på att ha
en principiell hållning för en generell välfärdspolitik också på de ar-
betslösas område.
Jag har så oerhört svårt att förstå logiken i Socialdemokraternas ar-
gumentation. Man tillbakavisar i andra sammanhang så oerhört kraft-
fullt hot mot den generella välfärdspolitiken, men försvarar på detta
område en annan modell. Jag tycker inte att det finns någon stringens i
en sådan argumentation.
Även om relativt få skulle vara med i den statliga a-kassan jämfört
med den som administreras av fackföreningarna kan man inte resonera
om principiella saker utifrån hur många som är anslutna till endera
kassan. Det kan finnas olika förklaringar till det.
En sak som ändå borde vara helt klar är att den krets som omfattas
av en arbetslöshetsförsäkring inte blir större av att man tar bort ett
allmänt obligatoriskt system, som Socialdemokraterna nu vill. Det
innebär bara att färre omfattas av tryggheten.
Anf. 77 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Jag vill åter säga till Ola Ström att det inte är fler
människor som omfattas av systemet. Det system med en allmän obli-
gatorisk arbetslöshetsförsäkring som ni konstruerade innebär att fler
människor ramlar ut ur än kommer in i systemet. Jag kan inte få klart
för mig hur det kan vara generell välfärd när regelverket görs på ett så
krångligt sätt att fler människor ramlar ut ur än kommer in i systemet.
Då är det ju ingen generell linje längre! Jag vågar påstå att det andra
systemet är så nära en generell linje man kan komma. 120 000 av 4,2
miljoner människor omfattas inte av en försäkring.
Det minsta man hade kunnat begära från den borgerliga regeringen
när den lade fram förslaget var att den hade satt sig ned och tittat på
vad de 120 000 människorna som inte kommer in i systemet är för
några. Det var därför vi krävde en utredning vid det tillfället. Den dåva-
rande borgerliga regeringen sade att det inte fanns någon anledning att
utreda.
Jag vet inte vad de 120 000 människorna är för några. Men det var
för dem ni konstruerade ett system som i slutskedet innebar att ytterli-
gare människor bland de 3,8 miljoner som var med i det vanliga syste-
met ramlade ur. Ännu fler hade ramlat ur 1997 om vi inte i dag eller på
tisdag, när voteringen sker, fattar beslut om att avskaffa det system som
ni införde.
Jag kan inte se att det finns någonting i det systemet som har med
generell välfärd att göra.
Anf. 78 INGRID BURMAN (v) replik:
Herr talman! Först vill jag komma med ett klargörande när det gäl-
ler de deltidsarbetslösa. Johnny Ahlqvist sade från talarstolen att det
finns en gemensam vilja från alla partier i kammaren att begränsa de
deltidsarbetslösas möjlighet till ersättning. Så är inte fallet.
Jag har tidigare från talarstolen redovisat att det vore oskäligt och
orimligt att begränsa ersättningsperioderna. Jag ställer upp på Johnny
Ahlqvists analys om lagstiftning vad gäller deltidsarbetslösas företrä-
desrätt till fler arbetstimmar. Vi skall också se till - jag tror att vi har
samma åsikt om det - att arbetsförmedlingarna aktivt börjar arbeta med
denna grupp. Sedan skall arbetet utvärderas, och sedan skall vi se hur
det slår. Innan dess är det inte tal om någon lagstiftning - i alla fall inte
från Vänsterpartiets sida.
Jag är också väldigt nyfiken på att höra om Johnny Ahlqvist anser
att det är lämpligt att regeringen kommer med ett eget förslag i frågan
när ett enigt utskott lyft ut förslaget ur betänkandet. Det är fråga ett.
Hur ser Johnny Ahlqvist på det?
Fråga två gäller naturligtvis ersättningsnivåerna. Det är bra att So-
cialdemokraterna är en del av den majoritet som nu återställer a-kassan.
Vi tycker att det är bra - varför har jag redogjort för tidigare.
Men det är inte bra att Socialdemokraterna inte hanterar ersättnings-
frågan. Det är ju som jag säger: a-kassan är nästan det enda ersättnings-
system som inte är basbeloppsanknutet. Den innebär att ersättningen
sänks varje år. Den skiljer sig från studiebidraget. Den skiljer sig från
folkpensionen. Den skiljer sig från sjukförsäkringen. Det finns ingen
automatik i höjningarna. Man har t.o.m. under tidigare år sänkt taket.
Vad är det som gör att socialdemokraterna anser att just de arbetslösa
skall ha sämre villkor än andra grupper?
Anf. 79 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Socialdemokraterna har inga principiella uppfattningar
om att de arbetslösa skall ha sämre ersättningar. Det är kanske viktigt
att komma ihåg arbetslöshetsförsäkringens historia.
Våren 1993 sänktes ersättningsnivån med 10%. Vid det tillfället
lade socialdemokraterna fram ett flertal förslag efter dygn av förhand-
lingar i det här huset som inte gav något annat än att vi blev totalt över-
körda av den borgerliga majoriteten. Vid det tillfället fanns det ett
underskott i Arbetsmarknadsfonden på ungefär 8-9 miljarder kronor,
om jag inte tar fel. Det underskottet är i dag uppe i 50 miljarder. Sedan
sänkningen genomfördes har ytterligare 100 000 människor blivit ar-
betslösa.
Hade det förts en seriös diskussion våren 1993 om att återställa ni-
vån till 90 % som vi förslog samt ytterligare åtgärder hade det gått att
genomföra. Med det ekonomiska utrymme som finns och med den
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
77
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
utveckling som har varit i Arbetsmarknadsfonden kan vi i dag bara |
ligt återställa den till 90 % igen.
|
Förändringar i arbets- |
Enligt den förordning som finns och enligt den lag som finns har Det måste sättas större press på arbetsförmedlingen så att de lägger Som jag sade från talarstolen måste det framför allt sättas en press Jag tror inte ens att Ingrid Burman har den uppfattningen att man Anf. 80 INGRID BURMAN (v) replik: Herr talman! Låt mig börja med det sista. Vänsterpartiet tycker na- Problemet med den diskussion jag har tvingats delta i de senaste Jag har hört olika siffror om att det skulle vara 10-15 % och upp till När det gäller ersättningsnivåerna är det sant som Johnny Ahlqvist |
|
78 |
något, nämligen de arbetslösa. |
Eftersom Vänsterpartiet är ett mycket seriöst parti har vi anvisat fi-
nansiering för en höjning av ersättningsnivån upp till 90 %. Det skulle
vara mycket bra om socialdemokraterna nu kunde ta ansvar även för de
arbetslösas situation och inte visa samma cynism som den borgerliga
regeringen gjorde. Tack!
Anf. 81 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Låt mig börja med detta om det finns människor som
frivilligt blir arbetslösa. Jag delar helt Ingrid Burmans uppfattning. Jag
tror inte att någon människa frivilligt väljer att bli deltidsarbetslös. Men
enligt nuvarande system är det så lätt för arbetsgivaren att sätta en press
på dessa människor och i rent utpressningssyfte säga att om alla går ner
10-20 % kan den sjätte människan få vara kvar på arbetsplatsen. Då är
det lätt att man tackar ja till att sänka den arbetstid man har. Jag tycker
inte att vi kan ha något generellt system som innebär att alla skall ha
möjlighet att gå och fyllnadsmarkera hur länge som helst.
Jag tycker inte om några kollektiva bestraffningar. Jag uppfattar
inte heller att det förslag vi har diskuterat i utskottet är en kollektiv
bestraffning av de deltidsarbetslösa.
Naturligtvis skall vi ha en effektivare arbetsmarknadspolitik för att
på det viset sanera i arbetsmarknadsfonderna. Vi från den socialdemo-
kratiska sidan kommer inte att ha samma system som under den bor-
gerliga regeringen. Där lade man helt plötsligt in den ena utgiften efter
den andra i Arbetsmarknadsfonden. På det viset behövde man inte
redovisa vad kostnaderna var för detta i budgeten. Jag tror att vi ganska
snart kommer att se att det kommer andra förslag som innebär en helt
annan inriktning här.
Jag kan tyvärr inte ställa upp på det finansieringsalternativ som ni
föreslår i er motion och som finns med i er reservation, Ingrid Burman.
Det går inte att bara säga att vi skall återställa allt genom att höja ar-
betsgivaravgifterna. Det finns även en begränsning för höjda arbetsgi-
varavgifter.
Vi hade kanske kunnat ha ett sådant system om vi hade kunnat göra
detta på selektiv grund genom rikta in oss på de företag inom exportin-
dustrin som verkligen går på högvarv. Men det går inte att generellt
säga att svenska företag i dag har en stor vinst och att man kan lägga
hur mycket som helst på arbetsgivaravgifter. Det finns massvis med
företag som kanske inte klarar den belastningen. Därför kan inte vi
socialdemokrater ställa upp på det förslag till finansiering som ni har.
Anf. 82 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Jag skulle vilja ta upp ett par huvudfrågeställningar
med Johnny Ahlqvist. Han sade i sitt anförande att man nu bara fullföl-
jer vad socialdemokraterna sade innan valet.
Jag läste mina ortstidningar, Norrköpings Tidningar och Folkbladet,
när nuvarande statsrådet Blomberg var i Norrköping under våren. Då
handlade det om att återställa ersättningsnivåerna till det gamla. Man
förespeglade definitivt väljarna att med socialdemokraterna vid makten
skulle vi ånyo komma upp till en nivå på 90 % på ersättningen.
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
79
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Nu är verkligheten den att den socialdemokratiska regeringen inte |
dan fastnat för - utan även en sänkning av nivån ner till 75 %. Då
|
Förändringar i arbets- |
måste jag ställa en fråga till Johnny Ahlqvist. Han säger att det var av När de tidigare regeringspartierna försökte att arbeta med sparpro- Johnny Ahlqvist sade också här att kostnaderna för systemet ökade Konsekvenserna av det måste vara att många arbetslösa fick ett be- Jag vill också notera att när nu regeringen inte får igenom sitt för- Anf. 83 JOHNNY AHLQVIST (s) replik: Herr talman! Hur Ingrid Burman tänker får hon svara på själv. Det Jag börjar med den sista frågan om hur många som omfattas av Leif Blombergs uttalande i en tidning i Norrköping tycker jag är Förutsättningarna för denna återställning ökade naturligtvis i och Ingen har gjort någon utfästelse, Dan Ericsson, om att vi skulle Jag kan trösta Dan Ericsson med att jag inte tror att det kommer nå- |
|
80 |
got förslag här om att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen skall |
sänkas till 75 %. Det skulle nog ha varit bra om Dan Ericsson hade läst
igenom vad arbetslöshetsförsäkringen innebär i förhållande till övriga
socialförsäkringssystem. Den är nämligen inte alls utformad enligt de
reglerna. Därför kan man inte säga att man skall göra förändringar i
arbetslöshetsförsäkringen med hänvisning till att det är en socialför-
säkring.
Dan Ericsson, jag väntar fortfarande på ett svar på frågan om hur
många som omfattas av det underverk som ni genomförde den 1 juli
1994.
Anf. 84 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Johnny Ahlqvist svarade inte på de två frågorna jag
ställde. Det handlar om hur man argumenterar för att skära ned i syste-
men och hur man betecknar det. När vi sänkte från 90 % till 80 % var
det ganska kraftfulla ordalag från den socialdemokratiska oppositionen.
Hur betecknar man det nu när man själv vill göra försämringar? Jag
fick inget svar på det. Man bara glider ifrån frågeställningen.
Den andra frågan är också ganska intressant. Vilka är det som nu
blir drabbade av försämringarna när 2,5 miljarder skall dras in? Inte
heller på den frågan ger Johnny Ahlqvist något som helst besked.
På en punkt ger han däremot ett ganska sensationellt besked. Han
säger att vad statsrådet Blomberg har sagt är helt ointressant. Det är ett
av de två statsråden i Arbetsmarknadsdepartementet och som ansvarar
för regeringens samlade politik. Vad han har gjort för utfästelser innan
valet är ointressant enligt Johnny Ahlqvist. Det är ett verkligt memento
för framtiden om vad som kommer att sägas av socialdemokratiska
företrädare innan ett val och om vad som kommer att gälla efter ett val.
Anf. 85 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:
Herr talman! Om jag tolkade Dan Ericsson rätt sade det nuvarande
statsrådet detta långt före valet. Då är det bara att konstatera att när
Blomberg gjorde detta uttalande i Norrköpingstidningen var han fak-
tiskt inte statsråd i en socialdemokratisk regering. Det kanske är skill-
nad på om man gör utfästelser på det viset. Vad jag sade är att jag inte
kommenterar hans uttalande. Jag tycker inte heller att det har med den
här debatten att göra.
När det gäller sänkningen från 90 % till 80 % finns det en historia
bakom varför vi nu inte kan gå ut och säga att vi skall återställa det här.
Som jag sade till Ingrid Burman var det då mellan 9 och 10 miljarder i
underskott i Arbetsmarknadsfonden. I dag är det 50 miljarder. Sedan
dess har ytterligare 100 000 människor blivit arbetslösa i det här landet.
Om vi hade fått gehör för förslagen vid de förhandlingar som Ingela
Thalén och jag hade med borgerliga företrädare, där även Dan Erics-
sons parti var involverat, hade vi kanske inte haft den här utvecklingen
i Arbetsmarknadsfonden.
Jag ber om ursäkt om jag glömde besvara den första frågan om
ideologin bakom att man skär i systemet. Vi protesterade när ni gjorde
ommöbleringar i ekonomin, eftersom ni utgick från helt andra utgångs-
punkter än ett socialdemokratiskt tänkesätt. Ni gjorde många bespa-
Prot. 1994/95:44
16 december
Förändringar i arbets-
löshetsersättningen
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
ringar och införde lättnader för höginkomsttagare i det här landet. Ni |
tionen på alla områden för dem som redan var utsatta i samhället. Det
|
Förändringar i arbets- |
kanske är en helt annan ideologisk inriktning bakom den politik vi har Anf. 86 BARBRO JOHANSSON (mp): Herr talman! Jag vill inte förlänga debatten ytterligare. Jag vill en- Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 20 december.) |
|
Vissa livsmedels- |
6 § Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Euro- Föredrogs Jordbruksutskottets betänkande 1994/95 :JoU7 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska Kammaren biföll utskottets framställning om att ärendet fick avgö- Anf. 87 IVAR VIRGIN (m): Herr talman! Det betänkande vi i dag skall debattera berördes av För några år sedan var riksdagen inbjuden till Småland av organi- Vi besökte en gård med mjölkproduktion nära Vimmerby. Det Det här var i Astrid Lindgrens hemtrakter. Hon var själv med under Många som var med på den här resan, inte minst socialdemokrater- |
82
Därför måste jag säga att jag blev glad när vi i EU-förhandlingarna
lyckades få avsevärda medel från EU för att hjälpa oss att nå upp till
den här målsättningen att bevara det öppna landskapet, inte minst i
områden där det öppna landskapet uppenbarligen är en bristvara.
Vi kunde disponera närmare 1,5 miljarder kronor från EU för detta
ändamål. Dessa medel skulle inte enbart räcka till att stötta vårt tradi-
tionella Norrlandsstöd utan även till en rad miljöinsatser i Syd- och
Mellansverige.
Socialdemokraterna uttryckte i början sin tillfredsställelse över för-
handlingsresultatet, bl.a. genom Mats Hellström. Sedan i mars, när
förhandlingsresultatet blev klart, har socialdemokraterna börjat sväva
på målet och vill nu inte fullt ut utnyttja den hjälp som vi får från EU
till att göra mycket angelägna miljöinsatser. På grund av den svenska
medfinansieringen har vi nu, enligt dem, inte råd att ta emot dessa
medel från EU. Jag är övertygad om att detta är en felsyn. De medel
som vi själva satsar kommer så småningom tillbaka till statskassan när
den aktivitet som skapas leder till förbättringar i ekonomin på många
områden. Totalkalkylen bör kunna bli starkt positiv. Dessa medel bör
också kunna leda till goda miljöeffekter och en ny alternativ syssel-
sättning på gårdarna.
När jordbruksutskottet för ett par år sedan besökte Bayern i södra
Tyskland fick vi många bevis på vilken positiv effekt som stöd av den
här typen kan ha. Det handlar faktiskt i de flesta fall om att man betalar
för kollektiva nyttigheter i form av ett vackert landskap, som alla har
glädje av. Det kan vara rimligt att en ersättning utgår för detta.
Stora delar av det öppna landskap som vi svenskar värdesätter så
högt, inte minst i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, hade kunnat
skyddas genom det s.k. bärkraftsprogrammet, som skisserades i den
förra regeringens EU-proposition. Det hade varit fullt möjligt att ge-
nomdriva i EU, eftersom det var väl anpassat till förhandlingsresultatet.
Men förhandlare från den nya regeringen, som smyger in i EU-
kommissionen med tvekan i argumenteringen, röner självfallet ingen
framgång.
De första indikationerna på bristande intresse från regeringens sida i
dessa förhandlingar har vi fått i den proposition som regeringen har lagt
fram. Där talas det bl.a. om tveksamhet från EU-kommissionens sida.
Med den utgångspunkt som man hade är den reaktionen högst naturlig.
Det framstår också som egendomligt att socialdemokraterna vill öka
Norrlandsstödet men inte vill släppa fram ett liknande stöd i områden
med produktionsförhållanden som i hög grad liknar dem i stödområde
1-4 i Norrland.
Man har dock gjort en viss reträtt i samtalen med Vänstern. Man
gör därför ett tillkännagivande i detta betänkande om stöd till vall- och
betesmark.
Trots detta har jag full förståelse för den kände miljödebattören Ste-
fan Edmans stora besvikelse över socialdemokraternas agerande i den
här frågan. Han kommer säkert ihåg de stolta deklarationerna vid det
besök i Småland som jag nyss talade om. Han var en av våra värdar.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
83
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Herr talman! I fråga om ekologisk odling, som socialdemokraterna |
ten att börja odla ekologiskt på en del av gården. Man stänger dessutom
|
Vissa livsmedelspoli- |
det program som kan vara ett första steg mot en ekologisk odling, det En annan fråga som tas upp i det här betänkandet är skatten på göd- Anna Lindh gjorde i somras ett häpnadsväckande uttalande om att Om man tog bort hela det svenska jordbruk som avvattnas ut i Ös- Dessutom är vi mycket irriterade över att den här frågan inte remit- Jag vill i detta sammanhang också peka på att investeringar i våt- Till sist vill jag ta upp det särskilda yttrande som vi moderater - |
84
korrekt. Man har på ett flagrant sätt brutit mot det som har varit över-
enskommet i den här frågan.
Det är allvarligt att man har gjort så här just på detta område. I själ-
va verket är jordbruket en sektor som för närvarande behöver arbetsro
och som inte är betjänt av den typ av ingrepp som har gjorts i det här
betänkandet och det som vi behandlade för ett par dagar sedan.
Anf. 88 LENNART BRUNANDER (c):
Fru talman! Vi fortsätter i dag med debatten om jordbrukets förut-
sättningar i ett EU-perspektiv och de regler som skall gälla i det sam-
manhanget. Meningen var att allt detta skulle behandlas samtidigt, men
eftersom det var litet besvärligt i jordbruksutskottet att hitta majoriteter
för olika förslag drog arbetet ut på tiden. Därför har vi fått dela upp
ärendet på två tillfällen.
Det är ganska bra att starta den här diskussionen i Astrid Lindgrens
Småland, som Ivar Virgin gjorde. Det betänkande som vi skall fatta
beslut om i dag rör till en stor del södra Sveriges skogs- och mellan-
bygder. Det rör också Norrland och miljösituationen i vår landsbygd.
Av det här betänkandet kan vi läsa ut att det finns stora bekymmer
och farhågor i fråga om vart det här leder. Vi vet fortfarande inte vad
det blir av det här. Det vet vi först när regeringen har bestämt sig för
om man vill satsa några pengar eller inte. Jag kommer tillbaka till en
del frågor kring detta litet längre fram.
I onsdags tog jag upp jordbrukets roll i samhället. Det förtjänar att
upprepas att svenskt jordbruk är en viktig del av det svenska näringsli-
vet och det svenska samhället.
Svenskt jordbruk förser de svenska konsumenterna med bättre mat
än vi kan få tag i på annat sätt. Det är jordbrukets förtjänst att vi har ett
öppet landskap.
Vill vi skapa ett samhälle med kretslopp, med nya produkter som är
biologiskt framställda och som är möjliga att hantera i ett ekologiskt
kretslopp, är det jordbruket som är råvarubasen. Då måste vi ha ett
intakt jordbruk som kan fungera.
Vill vi bevara växter och djur då måste också sambanden mellan
olika typer av landskap fungera i Sverige. I annat fall kommer vi inte
att ha det.
Vill vi ha en levande landsbygd då krävs ett jordbruk som lever.
Jordbruket är ryggraden i väldigt många av våra bygder, inte minst de
bygder som är beroende av att kunna få ett LFA-stöd eller ett miljöstöd.
Det är där det här skulle få så stor betydelse.
Jag tog i onsdags också upp det globala ansvar vi har. Jag skall inte
gå närmare in på det nu, men jag skulle vilja säga att svenskt jordbruk
har en samhällsekonomisk betydelse. Den produktion svenskt jordbruk
presterar ligger i storleksordningen 30 miljarder kronor.
Av det här får för all del bonden inte behålla så mycket för sin egen
lön och för att förränta det kapital han investerat. Den delen har mins-
kat de senaste åren och ligger nu under 2 miljarder. Det blir en ganska
låg timpeng.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
85
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
86
Jag sade i onsdags att jordbruksministern var på väg att halvera
bondens lön. Mycket tyder på att så är fallet, det är t.o.m. mycket värre.
Jag talade med en bonde i dag som innevarande år hade en ersättning
för sitt arbete i företaget på ungefär 100 000. Med de skatter, fastig-
hetsskatter och annat, och med de regler som man nu skapar så kommer
det nettot att inte bli mer än 40 000 det kommande året, med samma
förutsättningar i övrigt. Så mycket slår det.
Jag har här faxmeddelanden från länsstyrelserna i Värmland och i
Dalarna där man har beräknat hur det här kommer att slå inom område
4 på en besättning av mjölkkor. Med 18 kor kommer de ändrade reg-
lerna att innebära att man på ett år förlorar 4 000 kronor. Förlusten blir
begränsad därför att det höjda arealstöd som man nu slätar ut kan ge en
viss ökad inkomst. Men för den som har 35 kor blir det enligt denna
beräkning en minskning av 40 000 kronor per år. Då skall vi veta att
det överskott man hade dessförinnan inte heller var särskilt stort. Man
har inte så mycket att ta av.
Detta är alltså officiella beräkningar som gjorts av statliga myndig-
heter, och de är mycket bekymrade för det här.
Mot den bakgrunden tycker jag att det hade varit viktigt att få ige-
nom det avtal som Karl Erik Olsson förhandlade fram i Bryssel och
som han också skrev en proposition på. Den gav möjligheterna att
utnyttja det regelverk som finns inom EU och på det sättet ge svenskt
jordbruk en bättre lönsamhet och bättre förutsättningar att leva upp till
de krav och de mål som finns på det här området.
I det här sammanhanget skulle jag vilja ställa några frågor till Inge
Carlsson, som företräder Socialdemokraterna här i dag.
När det gäller miljöstödet innebar Karl Erik Olssons och den förra
regeringens förslag en total ram av 2,8 miljarder, där hälften betalades
av EU. Socialdemokraterna har i sitt förslag plockat bort det mesta av
detta. Det är mindre än en miljard kvar, totalt sett, om man skall döma
av det som är skrivet.
De vill ha kvar det bevarandeprogram för landskapet som vi har i
dag. De vill ha kvar NOLA. De vill också ha pengar till ekologisk
odling.
För att få Vänsterpartiet att ställa upp på den socialdemokratiska
linjen har man lovat att det också skall bli ett generellt arealstöd.
Min fråga är: Skall allt detta rymmas inom denna knappa miljard?
Eller kommer ni i budgetpropositionen att plocka fram mer pengar? I
så fall hur mycket?
Till Maggi Mikaelsson skulle jag vilja ställa frågan: Vad har Soci-
aldemokraterna lovat er för att ni skulle gå med på detta? Ni har väl
inte tagit det här in blanco? Man skriver ju inte några rader i ett ut-
skottsbetänkande och sedan är det bra. Ni måste ha fått något löfte om
att fylla det här med något av värde. I annat fall tycker jag det är märk-
ligt att ni har ställt upp på det. Det vore nyttigt och bra att få besked om
den saken.
Jag skulle också vilja fråga om LFA-stödet för de lågproducerande
områdena. I det betänkande vi i dag skall ta ställning till står det: Den
förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd och s.k.
LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder föranleder i övrigt
inga invändningar i utskottet.
Har man inga invändningar mot det förslaget skulle det innebära att
man betalade ut dessa djurstöd som finns föreslagna i proposition 19,
med i A-området 900 kr per djurenhet, i B 540 och i C 360 kr per dju-
renhet, med de begränsningar som finns i förslaget.
Är det rätt uppfattat? Kommer vi att ha ett LFA-stöd också i södra
Sverige? Det vill jag fråga Inge Carlsson.
Jag vill också fråga Maggi Mikaelsson om det är så hon uppfattat
den uppgörelse som har träffats med Socialdemokraterna.
Om det skall finnas ett LFA-stöd i södra Sverige måste det finnas
pengar till det i den budget som kommer att presenteras.
När det gäller Norrlandsstödet är skillnaderna inte särskilt stora
mellan de förslag som de båda regeringarna framlagt om man ser till
nivån. Men det är en skillnad i konstruktion. Det socialdemokratiska
förslaget utger sig för att vara mer generöst. Men det är en felaktig
beskrivning, eftersom man plockar in det generella arealstöd till
spannmål som fanns också i den förra regeringens förslag, men där
räknades det inte in.
Detta kommer dessutom att leda till att spannmålsområdena i Norr-
land får en fördel framför övriga områden. Frågan är om det var me-
ningen med det här stödet.
Jag skulle också nämna litet om ekologisk odling, därför att det är
viktigt. Jag har den uppfattningen att de socialdemokratiska förslagen
är negativa för den ekologiska odlingen. Den utveckling vi har beslutat
om i riksdagen och som vi vill ha, den kommer inte att ske.
Fru talman! Jag vill med detta yrka bifall till reservationerna 1 och
4.
Anf. 89 MAGGI MIKAELSSON (v):
Fru talman! Nu skall vi då fortsätta debatten om hur vi som med-
lemmar i EU skall utforma jordbruks- och livsmedelspolitiken i Sveri-
ge-
Jag har redan tidigare, både i motioner och i debatten i onsdags, re-
dovisat vår principiella syn på hur vi vill att det skall utvecklas i Sveri-
ge och EU. Jag tänkte inte gå in på det så mycket i dag, så att vi kanske
sparar litet tid.
Vi i Vänsterpartiet har fått många telefonsamtal och brev. I många
fall möter vi en stor indignation över att vi inte har ställt upp på den
förra regeringens förslag, framför allt när det gäller det s.k. miljö-
stödsprogrammet, eftersom nu Miljöpartiet gjort det. I den tidigare
debatten har förslaget från den förra regeringen framställts som ett
under av klarhet och som ett stort steg framåt för miljön. Jag delar inte
den uppfattningen. Förslaget är trots allt en kompromiss av en fyrparti-
regering, som har fått tummen ned för miljöpolitiken i övrigt av SNF.
”Omfattande reträtt på miljöområdet - trots många vackra ord” var
rubriken på SNF:s utvärdering av den borgerliga regeringens miljöpo-
litik inför valet.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
87
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Jag har svårt att se att skillnaderna är avgörande i fråga om miljö- |
Virgins vackra tal om miljö. Jag hoppas att det talet speglar en föränd-
|
Vissa livsmedelspoli- |
ring i Moderata samlingspartiet. Jag är dess värre inte så säker på att Jag har också litet svårt att förstå Miljöpartiets eufori över försla- Till det som är bra hör också de generella arealstöden för vall och Jag är inte särskilt imponerad över det s.k. ReKo-programmet, dvs. Jag vill citera vad remissinstanserna har sagt. Där framgår det av Motsvarande och liknande synpunkter har jag fått från många av Jag är inte beredd att i dagens samhällsekonomiska läge stödja eko- Däremot är det viktigt att vi får till stånd verkliga miljöåtgärder i Jag förutsätter att alla partier lägger fram sådana förslag under all- Jag skulle dessutom vilja utmana LRF och alla de andra som säger |
88
Jag upprepar att Vänsterpartiets principiella syn är att de framför-
handlade nivåerna skall utnyttjas. Men vi säger också att vi förbehåller
oss rätten att göra en helhetsbedömning när vi tar ställning till vårt
samlade budgetförslag. Trots allt innebär medlemskapet i EU att enbart
stödet till spannmålsodling, oljeväxter och proteingrödor är 5,3 miljar-
der kronor, dvs. mer än det samlade stödet till jordbruket under inneva-
rande budgetår.
Jag ställer fyra krav för att kunna utnyttja de delfinansierade stöden
fullt ut. De innebär utmaningar. Jag lovar att jag är beredd att för
Vänsterpartiets räkning utnyttja varje framförhandlad krona i miljöstöd
till åtgärder i det konventionella jordbruket som uppfyller bl.a. följande
fyra avgränsade och kontrollerbara krav.
• De skall bidra till bevarandet och återställandet av den biologiska
mångfalden.
• De skall bidra till att minska kväveläckaget.
• De skall minska överskottsproduktionen.
• De skall leda till nya jobb inom jordbruksområdet.
De tre första kraven uppfylls väl av de kriterier som ställs inom ra-
men för EEG-förordningen 2078/92, som berör miljöprogrammet.
Fjärde punkten om nya jobb ingår inte i de kriterierna. Men jag har
svårt att se att det finns invändningar mot att det skapas fler jobb inom
ramen för jordbrukets miljösatsningar.
Ett väl genomtänkt och lättkontrollerat program för miljöstöd till
det konventionella jordbruket skulle också kunna bli ett viktigt bidrag
från Sverige till en förändring i EU. Kom fram med förslag. Vi skall
lyssna mycket noggrant på förslag från LRF och andra organisationer.
Lennart Brunander ställde några frågor. Han vill ha en redovisning
av vilket stöd vi har givit. Jag har inte stött regeringen med några tom-
ma uttalanden. Men, Lennart Brunander, jag har redovisat vår princi-
piella hållning i miljöstödet. Jag har flera gånger i utskottet, och jag gör
det i dag igen, uttryckt kritik mot den proposition vi behandlar i dag,
dvs. proposition 75, just för att den har varit ofullständig.
Nu är det cirka tre veckor kvar tills budgetpropositionen läggs fram.
Vi har inte förhandlat om några nivåer i budgetpropositionen, just för
att vi vill ha full frihet att kunna lägga fram egna förslag som vi tror är
bra. Med utgångspunkt i de tidigare diskussionerna och kraven på att
utnyttja stöden fullt ut, kan jag inte förstå att det finns några tvivel om
att vinna breda majoriteter för bra förslag på dessa områden nästa år.
Jag vill också säga några ord om stödet till det ekologiska jordbru-
ket. Här delar vi i Vänsterpartiet regeringens uppfattning om att kravet
för att få stöd till ekologisk odling skall omfatta hela gården. Det är det
som skall vara utgångspunkten. Sedan är det fullständigt självklart att
omställningen sker stegvis över tiden - vilket står i betänkandet - och
att det skall finnas möjligheter till dispenser i särskilda fall. Det kan
t.ex. vara fråga om en mycket stor gård. Det skall också finnas möjlig-
heter till kontrollstationer på vägen, om det skulle visa sig att man
ångrar sig och vill återgå till konventionell odling. Däremot anser vi att
det är felaktiga signaler att föreslå, som Miljöpartiet och de borgerliga
partiernas företrädare gör, att man varaktigt skall kunna ha en del av
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
89
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
90
gården med ekologisk odling och en del med konventionell odling.
Även här kommer vi att utveckla våra synpunkter under den allmänna
motionstiden.
Jag vill också säga några ord om utredningen om kollektiva nyttig-
heter som har tillsatts efter samråd med Socialdemokraterna. Det är
viktigt - Ivar Virgin nämnde också detta - att få en ordentlig diskus-
sion om de olika delarna i jordbruket. Det gäller att skilja på det som är
ren näringsutövning, dvs. att producera livsmedel som konsumenterna
vill ha och andra varor som jordbruket producerar, och vad vi som
medborgare är beredda att betala för ett öppet landskap, en bra miljö
och en långsiktigt hållbar utveckling. Det är inte lätt. Gränserna mellan
de två områdena är flytande. Men det är inget skäl att inte försöka göra
distinktionen. Jag tycker inte att det är fel att se att kostnaderna som
samhället är berett att lägga ned på de kollektiva nyttigheterna i slutän-
dan kommer att fungera som en inkomstökning i jordbruket. Där tycker
jag att den socialdemokratiska analysen haltar en hel del.
Jag skulle vilja kommentera några ytterligare saker i detta betän-
kande. Det första gäller den reservation vi har fogat till betänkandet om
stöd eller övergångslösningar till pensionerade jordbrukare. Jag tycker
att det är konstigt att alla andra är beredda att offra dem. EU:s regler
medger inte att vi ger ett LFA-stöd eller nationellt stöd till dem som är
pensionärer. Det kommer självfallet att innebära att jordbruk kommer
att läggas ned. Det kommer inte att bli några bra övergångslösningar.
Jag tycker att ni skall tänka om och stödja förslaget i reservationen om
övergångslösningar.
Det andra som jag tycker är intressant och som jag vill lyfta fram är
det som står i betänkandet om rennäringen och vikten av att den också i
fortsättningen skall kunna få ett nationellt stöd. Jag är mycket nöjd med
att man för första gången lyfter fram möjligheten till strukturstöd till
rennäringen. Frågan om rennäringens ställning nämndes nämligen inte i
regeringens proposition, och den nämndes mycket summariskt av den
förra regeringen. Det här ger en öppning för regeringen att återkomma
med ett mer genomarbetat förslag så småningom.
Detsamma kan jag väl säga när det gäller beaktandet av förutsätt-
ningarna för fortsatt smågris- och svinproduktion i norra Sverige. Jag
tror faktiskt att det är en center- och en moderatmotion som har fått
stöd på den här punkten.
Jag vill samtidigt vara tydlig med att det finns anledning att ifråga-
sätta den här väldigt storskaliga industriproduktionen av fläskkött som
det tyvärr ofta handlar om. Men en förändring och en övergång kräver
också att det måste få ta en rimlig tid att göra en sådan omställning.
Fru talman! Tyvärr har det mesta av den här debatten om jordbru-
kets framtid i ett EU-perspektiv handlat om hur stora subventioner
jordbruket skall få, om vi skall utnyttja EU-medel och annat. Det är ju
inte oviktigt. Vi vet att vi förutom att sanera ekonomin också skall
betala en hög medlemsavgift till EU, och vi vet att merparten av EU:s
pengar går till jordbruksstöd som vi inte tycker är bra. Jag har faktiskt
inte hört någon som säger annat än att EU:s jordbrukspolitik är omöjlig
och att den måste ändras, och det måste ju i klartext betyda minskade
subventioner. Det skorrar litet falskt i mina öron när man säger: Visst
inser vi att EU:s subventioner måste minska, men det måste någon
annan ta itu med.
Fru talman! Sammanfattningsvis vill jag understryka att vi i Väns-
terpartiet är kritiska till hur jordbruksfrågorna har hanterats hittills. Det
gäller både förslagen i den förra regeringens proposition och, vilket
tydligt framgår av vår motion, den socialdemokratiska regeringens
proposition 75. Det är inte acceptabelt att redovisa ett annat alternativ
så summariskt, och vi är kritiska till att inga ekonomiska ramar har
presenterats. Det har gjort det omöjligt att jämföra de här förslagen
fullt ut, och det har, tror jag, också bidragit till att skapa en väldigt
förvirrad debatt, där många olika siffror har surrat omkring.
Vi har valt att precisera riktlinjerna och se till att de viktigaste dör-
rarna fortfarande står öppna. Nu återstår det bara några veckor innan
budgetpropositionen presenteras, och vi kommer då att lägga fram ett
samlat förslag. Jag hoppas då på en konstruktiv diskussion också med
LRF:s företrädare om de olika miljöstöden.
Med det vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation och i öv-
rigt till utskottets hemställan.
Anf. 90 LENNART BRUNANDER (c) replik:
Fru talman! Maggi Mikaelsson pratar om subventioner till jordbru-
ket i EU, och det är ju så det här benämns. Vad subventionerna egentli-
gen innehåller är i det ena fallet en ersättning för en prissänkning, för
att det skall vara möjligt att fortsätta bedriva verksamhet. I det andra
fallet, vad gäller miljöstöden och LFA, är det fråga om en insats för att
man skall kunna hålla landskap öppna, en verksamhet som man kanske
annars inte skulle kunna bedriva. Det är därför de här ersättningarna
finns, och de skall inte jämföras med vilka subventioner som helst. De
är faktiskt en ersättning för att man gör något, och kravet för att man
skall få del av subventionerna är också att man bedriver en viss verk-
samhet.
Maggi Mikaelsson sade också att proposition 75, som hon nu stö-
der, är ofullständig och dålig och att det inte finns särskilt mycket i den.
Frågan är vad det är i den som gör att Maggi Mikaelsson trots allt stö-
der den. Med den beskrivningen av det socialdemokratiska förslaget är
det helt ofattbart att hon ändå stöder det. Jag håller med Maggi Mika-
elsson om att det inte finns mycket i propositionen. Man väntar då och
tänker sig att regeringen skall komma med en massa förslag, men sam-
tidigt vore det ju angeläget att få ett beslut, så att jordbrukarna finge
besked. Nu medverkar Maggi Mikaelsson till att det drar ut på tiden
och jordbrukarna inte får de här beskeden.
Maggi Mikaelsson sade att Naturskyddsföreningen inte var så för-
tjust i den förra regeringens miljöpolitik. Det må vara som det är med
det. Men när det gäller det förslag som den socialdemokratiska rege-
ringen har lagt fram har man skrivit följande: Ändringsförslagen syftar
till att spara pengar i statsbudgeten, men på bekostnad av just de lant-
brukare som alla partier inklusive Socialdemokraterna säger sig värna
mest om, småbrukarna med mer extensiv odling i skogs- och mellan-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
91
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
bygderna. Socialdemokraternas förslag sänder EU-notan till de miljö- |
Genom att stöda regeringens förslag gör Maggi Mikaelsson samma
|
Vissa livsmedelspoli- |
sak. Anf. 91 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Fru talman! Man kan kalla subventionerna vad man vill, Lennart Lennart Brunander frågade också varför vi stöder Socialdemokra- Trots att det är bråttom och att vi skall in i EU den 1 januari är det Det är litet falsk reklam, litet falsk propaganda, att låta det framstå Anf. 92 LENNART BRUNANDER (c) replik: Fru talman! Jo, Maggi Mikaelsson, det är en ko på isen. Det är fak- Maggi Mikaelsson säger att den förra regeringens proposition inte Det vi kallar subventioner i det här fallet är en sänkning av produ- Maggi Mikaelsson sade sedan att alternativet inte var bättre. Den |
92
Det alternativ som Maggi Mikaelsson nu står bakom beskriver inte
någonting, utan det lägger i stort sett allt på framtiden. Precis som
Maggi Mikaelsson sade är vi överens om en del skrivningar, som är
ganska bra, men vi är inte överens om de grundläggande förutsättning-
arna.
Jag skulle vilja säga om det här förslaget att det liksom pastor Jans-
sons påse är tomt och innehållslöst till dess man fyller det med någon-
ting.
Anf. 93 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Fru talman! Det är sant att stöden i EU:s CAP-system syftar till att
kompensera för sänkta priser. Men sänkta priser har man ju därför att
man har en överproduktion som man inte kan hantera, och detta leder i
dag till en dumpning av världsmarknadspriserna och till en orättfärdig
världshandel. Det är här fråga om ett helt paket. Subventioner är sub-
ventioner, sedan får man kalla det vad man vill. Pengarna skall ut, och
de skall tas någonstans ifrån.
Jag tror inte att vi klarar av det här resonemanget under repliktiden,
Lennart Brunander. Jag tror att vi får återkomma till frågan någon an-
nan gång.
Anf. 94 IVAR VIRGIN (m) replik:
Fru talman! Jag vill göra några korta kommentarer.
Jag börjar med att kommentera detta med jordbrukets totala eko-
nomiska situation. Maggi Mikaelsson gav uttryck åt en uppfattning att
EU-medlemskapet skulle innebära stora förbättringar. I själva verket
har Jordbruksverket gjort en analys och kommit fram till att överskottet
nästa år beräknas att bli 2,3 miljarder, vilket är en sänkning med ca
20 % jämfört med nivån 1993/94. Maggi Mikaelsson gav knappast en
korrekt beskrivning av läget. Tvärtom har många av de åtgärder som
regeringen har föreslagit inneburit en sänkt lönsamhetsnivå för jord-
bruket.
När det sedan gäller Moderata samlingspartiets uppfattning i miljö-
frågor står vi hundraprocentigt bakom proposition nr 19 som behandla-
des i förra veckan. Jag vill påpeka att detta är ett program där man inte
har alla lösningar klara. Det är självklart att det är så, eftersom inte
folkomröstningen var klar när detta skrevs. Däremot är det viktigt att
fastslå att man har ambitionen att utnyttja de mycket positiva stöden.
Det finns änglamarker inte bara i Småland utan även i Värmland, i
Skaraborgs län och i övriga delar av Sverige.
Jag är övertygad om att svenska folket har ett mycket starkt behov
av att på olika sätt värna dessa och skapa sådana miljöer som man kan
göra med hjälp av de här ersättningarna. Inte minst i fråga om våtmar-
ker skulle vi kunna använda mycket pengar för att åstadkomma just det
som vi har lovat i samband med olika konventioner, att minska kväve-
läckaget ut till våra hav.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
93
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 95 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Fru talman! Ivar Virgin talade så vackert om miljön att jag tror att |
det blir väldigt lätt att åstadkomma bra resultat i framtiden.
|
Vissa livsmedelspoli- |
Sedan blev det litet felaktigt. Jag talade inte om jordbrukets lön- Jag kan hålla med om att lönsamheten kommer att sjunka. Anf. 96 IVAR VIRGIN (m) replik: Fru talman! Men det är ju ändå dit som det syftar. Det är fullstän- Anf. 97 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Fru talman! Vi hinner nog inte lösa detta under replikomgången. Anf. 98 GUDRUN LINDVALL (mp): Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, I en motion som har väckts med anledning av detta ärende står det Detta står inte i Miljöpartiets motion, trots att det skulle kunna ha I och för sig har inte Vänsterpartiet brutit mot det som står i motio- Jag är besviken på Vänsterpartiet som tidigare har sagt sig att vara |
94
Det förslag som ingick i den borgerliga propositionen handlade om
ett stöd till lantbruk som hade fått i gång en intressant utveckling. LFA-
stödet, stödet till djur i skogs- och mellanbygderna i Norrland kombi-
nerades på ett bra sätt med miljöprogrammet, dels för ekonomisk bär-
kraft som skulle gå till vall och bete, dels det resurshushållande pro-
grammet som skulle gälla för de lantbrukare som börjar att vilja ändra
inriktning på sin produktion. Det finns i dag många sådana lantbrukare.
Det börjar att finnas en samsyn om att vi på sikt måste få ett betydligt
bättre bärkraftigt lantbruk. Men det är inte helt enkelt att lägga om,
men genom det här programmet hade vi kunnat få en utveckling till
stånd.
Bevarandeprogrammet var också bra. Här fanns det många stöd
som påminner om dem som socialdemokraterna nu lägger fram förslag
om. Skillnaden är att det är det enda program som egentligen finns
kvar. Här fanns också utbildningspengar, dock för litet enligt vårt syn-
sätt.
Det kändes oerhört viktigt med ett genomförande just nu, därför att
just nu är intresset stort för alternativodling. Det finns ett sug på mark-
naden efter KRAV-odlade produkter som faktiskt är större än efterfrå-
gan. Många konventionella odlare tror nu att marknaden har börjat att
stabilisera sig. Man ser att det finns en möjlighet att kunna gå över till
alternativodling. Intresset har länge funnits hos många, men känslan av
att marknaden inte har varit riktigt stabil har gjort att man har väntat.
Dessutom är det inte så enkelt att gå över från konventionell odling
till ekologisk odling. Det krävs ett annat synsätt och en annan kunskap.
Vill vi någonting med målet att 10 % skall odlas ekologiskt år 2000
måste vi bidra ekonomiskt för att hjälpa lantbruket att komma i gång.
Vi i Miljöpartiet har krävt att 250 miljoner skall anslås till utbild-
ning. Det kravet har vi inte fått gehör för, men vi kommer att återkom-
ma med detta krav i en motion under allmänna motionstiden.
Det program som kunde ha fått i gång utvecklingen men som nu ty-
värr har försvunnit var ett program som hette REKO-programmet -
resurshushållande konventionellt jordbruk. REKO-programmet är ett
program som Naturskyddsföreningen, alternativodlarna och LRF ge-
mensamt hade jobbat fram i en utredning som heter Förstärkta miljöin-
satser i jordbruket. Här hade man pratat ihop sig, vilket är unikt. Jag
skulle vilja påstå att detta är ett mycket bra förslag, som klargör att man
i Sverige i dag inte har något hållbart lantbruk. Man säger också att
detta miljöprogram skall ses som ett program där det offentliga köper
vissa prestationer, kollektiva miljönyttigheter. Den anslagna tonen är
mycket bra. Programmet är basen för det program som Vänsterpartiet
och Socialdemokraterna nu röstar bort. Detta program innebar en ut-
veckling mot ekologiskt lantbruk.
På precis samma sätt som nu fanns det möjligheter 1990 att gå över
till ett lantbruk som var ekologiskt. Även då missade Socialdemokra-
terna och Vänsterpartiet tåget. Det är beklagligt att historien upprepar
sig.
I REKO-programmet finns det ett förslag om en reducering av han-
delsgödseln med 30 %, om att öka andelen grön mark, om en bättre
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
95
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
96
stallgödselhantering, om en reducering av ogräsbekämpningsmedel
m.fl. miljöåtgärder t.ex. sprutfria kantzoner. Maggi Mikaelsson, detta
program hade bevarat och återställt den biologiska mångfalden, mins-
kat kväveläckaget, fått ner överskottsproduktionen. Det fyller alltså
exakt de krav som man kan ställa på ett sådant här program. Det på-
minner dessutom ganska mycket om det danska programmet. Miljöpar-
tiet hade kunnat tänka sig att skärpa kraven när programmet hade in-
förts, men det viktiga nu var att visa att vi vill införa det. Så blev det
inte.
Det har framförts att vi i dag inte skulle kunna utnyttja hela pro-
grammet. Detta låter mycket märkligt. Programmet innehöll i alla fall
ambitiösa miljökrav, men det skulle inte lätt gå att utnyttja i dag. Lant-
brukare skulle vara tvungna att vidta åtgärder för att komma med i
programmet. Det var detta som legitimerade det och gjorde det ännu
bättre, att det inte lätt gick att utnyttja. Den kritiken är alltså helt be-
fängd.
Vi i Miljöpartiet hade kunnat tänka oss att skärpa kraven på REKO-
programmet sedan det införts, t.ex. genom att ha en trappa så att man
fick mer om man minskade mängden handelsgödsel ytterligare med
30 %, 40 % respektive 50 %. Dessa förändringar skulle vi ha kunnat
göra sedan REKO-programmet hade införts. Nu införs de inte.
I betänkandet sägs att regeringen skall återkomma. Med det nöjer
sig Vänsterpartiet. Man säger ingenting när. Enligt vad vi får höra från
Maggi Mikaelsson får vi väl se 1995 som ett övergångsår då det inte
händer någonting. Det anser vi i Miljöpartiet är absolut oacceptabelt.
Då har man inga miljömål alls om man tänker vänta till någon annan
gång.
Vi vet att stöd till djur eller miljöprogrammet finns kvar, men vi vet
också att Socialdemokraterna vill ändra LFA-områdena. Elur mycket
som i realiteten blir kvar vet vi i dag inte. Nivåerna är inte heller klara.
När det gäller programmet för ekonomisk bärkraft, där Maggi Mi-
kaelsson slår sig för bröstet för att stöd till vall och bete har blivit kvar,
vet vi inte heller hur mycket det blir. Vi vet att Socialdemokraterna
också där avser att ändra LFA-områdena. Men vi vet inte heller här
vilka nivåerna blir, och vi vet inte ens när man återkommer med för-
slag. Att förhandla på det sättet tycker jag inte ökar respekten för
Vänsterpartiet.
Beträffande ekologisk odling hade man önskat att det förslag som
nu läggs på bordet från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade
varit mer fullödigt. Man hade önskat att nivåerna hade varit klara. De
som vill börja lägga om till ekologisk odling i år måste nu kunna börja
räkna på vilka effekter det får. Det är bråttom, Maggi Mikaelsson. Vill
man ha någonting gjort 1995, är det bråttom. Här har vi bara fått reda
på att regeringen skall besluta hur det fortsatta programmet skall se ut.
Här har vänstern inte ens sagt sig vara intresserad av att vara med i
diskussionerna. Man överlåter allt till regeringen, t.o.m. med fullt för-
troende.
Det som är sorgligt när det gäller det ekologiska lantbruket är att
man måste lägga om hela arealen för att få bidrag. Man kräver en
helomställning av gården. Det stoppar många som i dag har börjat att
lägga om och som inte kommer att kunna lägga om hela arealen, t.ex.
många spannmålsgårdar på slätten som inte kan hitta gödsel till mer än
en del av arealen och därför vill kunna lägga om delar av arealen. Det
kommer att innebära att många av de mjölkbönder som i dag har intres-
se av att lägga om inte kommer att kunna göra det. De kommer inte att
kunna hitta spannmålsgårdar som kan odla fodersäd om kravet är att
den gården skall ha hela sin areal KRAV-odlad.
De här bestämmelserna sätter alltså kraftiga käppar i hjulen för den
fortsatta utvecklingen mot en ekologisk odling. Det är mycket beklag-
ligt. Jag har svårt att förstå varför man sätter dessa käppar i hjulen.
Jag delar Alternativodlarnas uppfattning att det här förslaget kom-
mer att göra det omöjligt för Sverige att nå målet att 10 % av arealen
skall vara ekologiskt odlad år 2000. Miljöpartiet kommer att återkom-
ma med ett förslag som kanske kan rätta till detta, om det nu finns ett
intresse för det från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Jag är nöjd med en sak som på initiativ från Miljöpartiet har gått
igenom, nämligen att ekologiska odlare skall undantas från trädeskravet
för att få arealstöd och att regeringen i EU skall driva frågan om att
ekologiska odlare skall få en särregel i det avseendet. Jag är mycket
förvånad över att det finns en socialdemokratisk reservation i det här
ärendet. Det är ett ganska naturligt krav om man inser att den ekologis-
ka odlingen i sig minskar intensiteten, mängden säd per hektar. De har
redan minskat produktionen genom att gå över till ekologisk odling och
måste därför inte också minska ytterligare genom trädeskravet. Man får
två krav på sig att minska produktionen. Det här borde vara självklart
för alla som är intresserade av ekologisk odling.
I fråga om miljöavgifterna vill Miljöpartiet gå längre. Vi tycker att
det är bra att vi får en ökning av miljöavgifterna på kväve, kadmium
och bekämpningsmedel, men vi hade velat gå betydligt längre. Social-
demokraterna föreslår en ökning från 60 öre till 1 kr 80 öre. Vi hade
velat gå så högt upp som 5 kr och 60 öre på kväve.
För kadmium föreslås att avgiften skall ligga kvar på 30 kr per gram
kadmium, men den skall gälla all kadmium över 5 gr per 1 ton fosfor.
Det är en ändring i rätt riktning, men vi hade samtidigt velat höja nivån
till 50 kr per gram.
Vi skulle också vilja ha en utvärdering efter ett år för att se om det
fick de effekter som vi ville, t. ex. om kadmiummängden på våra åkrar
har minskat. Det har vi uttryckt i reservation 9, som jag yrkar bifall till.
Vi anser att de pengar som tas in som miljöavgifter skall återgå till
lantbruket bl.a. i form av utbildningsbidrag. Menar vi allvar med eko-
logisk odling måste vi ställa upp med konsulter som hjälper lantbrukare
med övergången. Men vi vill också att en sådan bagatell skall upp-
märksammas som att trädgårdsnäringen drabbas av en merkostnad för
sina biologiska bekämpningsmedel som numera skall registreras hos
Kemikalieinspektionen. Vi anser att de bilologiska bekämpningsmedlen
är ett litet steg i rätt riktning och de borde få en delfinansiering, för
annars finns det risk att de slås ut. Här har vi fått en positiv skrivning i
betänkandet. Vi hoppas att frågan kan lösas snabbt.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Det här betänkandet är ett sorgligt betänkande, för det visar att syn- |
nämligen en övergång till ett lantbruk som är ett kretslopp i betydligt
|
Vissa livsmedelspoli- |
högre grad än vad dagens lantbruk är. Det stöder i stället det konven- Genom att minska intensiteten i odlingen skulle vi kunna få tillbaka Det som är mest sorgligt är dock att betänkandet är så ofullständigt. Anf. 99 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Fru talman! Jag har stor respekt för Gudrun Lindvalls miljöenga- Utredningen är inte spolad, det är inte kört. Läs propositionen, läs Vi skulle ha velat ha skarpare förslag, säger Gudrun Lindvall. Men Anf. 100 GUDRUN LINDVALL (mp) replik Fru talman! Det här förslaget är inte i första hand framtaget av poli- Jag är inte rädd för ett förslag när det är ett borgerligt parti som har |
98
Jag har diskuterat det här med många konventionella odlare som
säger att de har förståelse för en höjning av miljöavgifterna för att
kunna ha kvar bl.a. programmet för resurshushållande och stöden till
vall och bete och många andra miljöinsatser, t.ex. reduktion av växtnä-
ringsläckage. Hade vi höjt avgifterna för framför allt kväve, hade vi fått
både piska och morot. Då hade det funnits en möjlighet för de konven-
tionella odlare som hade velat slå in på annat att göra det. I det förslag
som ni och Socialdemokraterna lägger fram stänger ni dörren. Jag har
svårt att förstå hur Maggi Mikaelsson kan säga att hon vill ha ett annat
program för resurshushållande. På vilket sätt blir det lättare att kontrol-
lera?
Anf. 101 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Fru talman! Jag antar att vi, Gudrun Lindvall, har pratat med unge-
fär samma alternativodlare. Jag antar också att även Gudrun Lindvall
haft diskussionen om hur man skall kunna kontrollera minskningen av
t.ex. kväveanvändningen och hur man skall kunna klara av att få in
några större summor på miljöavgifter om dessa höjs för mycket. Vi
kommer ju att få bort t.ex. gränskontroller. Den diskussionen känner
Gudrun Lindvall också till. Jag tycker därför att det är litet märkligt att
Gudrun Lindvall inte ser några hinder i just den frågan.
Jag är inte lika orolig som Gudrun Lindvall. Jag har läst förra pro-
positionen. Jag har riktat kritik mot Socialdemokraternas förslag, och
det har jag framfört. Jag har också sagt att vi i Vänsterpartiet ser på
politiken i dess helhet. Vi måste förbehålla oss rätten att också väga in
en helhetssyn i ekonomin när vi lägger fram vår totala budget.
Det är möjligt att Gudrun Lindvall i sitt utskott har fria händer att
spendera pengar som hon vill. På det sättet jobbar inte vi i Vänsterpar-
tiet. Därför kommer vi att väga samman dessa saker till en helhet.
Anf. 102 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! För det första: Naturskyddsföreningen och alternativod-
larna har föreslagit en höjning av kväveavgifterna till 2:40 kr i stället
för 1:80 kr. Det är 60 öre mer jämfört med det förslag som stöds av
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. För de första åren, 1995 och
1996, hade det täckt merkostnaden för miljöprogrammet. Det hade
alltså varit lätt att finansiera detta, om man hade velat det.
För det andra: När vi nu skall införa arealstöd kommer hela Sverige
att flygfotograferas. Det pratar bl.a. jordbruksministerns sekreterare
Sture Åström om. Jag har en gång läst naturgeografi, och eftersom vi
då hamnade i en mycket intressant diskussion om det här kan jag berät-
ta att man på en grödas färg exakt kan se hur mycket konstkväve som
använts.
Att kontrollera det här bedömde Sture Åström som något som inte
alls var speciellt svårt. Jag förmodar att om man i Danmark kan göra
det så kan vi i Sverige göra det. I Danmark gäller 40 %, och man skall
kunna kontrollera att bonden lever upp till det kravet. Man kan ju inte
hela tiden förutsätta att folk fuskar, utan man måste väl ändå kunna
förutsätta att de redovisningar stämmer som säger hur mycket konst-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
99
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
kväve som används. Vill man kontrollera det så är det mycket enkelt att |
Någon svårighet att kontrollera detta - om det är storebrorssamhället
|
Vissa livsmedelspoli- |
som det handlar om - finns inte. Anf. 103 DAN ERICSSON (kds): Fru talman! Kristdemokraterna är ju inte representerade i jord- Med tanke på vad talmannen sade om tiden skall vi inte ha en repris Det är glädjande att jordbruksministern också i dag finns med här i I dag handlar det om ytterligare ett steg i den socialdemokratiska Sammantaget innebär de förslag på jordbruksområdet som Social- Dess värre har regeringen beslutat att avhända Sverige miljöstöd Förslaget från regeringen och majoriteten i jordbruksutskottet Sammanfattningsvis: Man minskar miljöstödet. Man minskar möj- På en punkt har utskottsmajoriteten tillstyrkt en kds-motion, och det Det är bra att utskottet med anledning av en kds-motion mycket |
100
Slutligen: Eftersom Inge Carlsson återigen står efter mig på talarlis-
tan vill jag på en punkt upprepa vad jag sade i onsdags. Jag ställde en
fråga flera gånger men fick inget svar. Därför hoppas jag att jag kan få
ett svar i dag. Jag frågar alltså: Varför är Inge Carlsson beredd att med
de samlade förslagen på det jordbrukspolitiska området nu bidra till att
avrusta det östgötska jordbruket? Hur kommer, Inge Carlsson, alla era
förslag att förklaras som har udden riktad också mot de östgötska jord-
brukarna och mot dem som bor på landsbygden i Östergötland?
Anf. 104 INGE CARLSSON (s):
Fru talman! I går beslutade riksdagen om en anslutning till den eu-
ropeiska unionen i enlighet med utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU5. I det betänkandet ingår de överväganden om jordbruks-
frågor som framgår av jordbruksutskottets yttrande 1994/95:JoU2.
I jordbruksutskottets yttrande har vi behandlat motioner med an-
ledning av den borgerliga propositionen 1994/95:19.
Strax före årets riksdagsval lade den borgerliga regeringen fram
nämnda proposition om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Den borgerliga regeringen insåg att tiden för den mest kompetenta
regeringens tid var slut. Det var skälet till att man vad gäller jordbruks-
delen ”fläskade på” med väldiga subventioner. Man skulle ju inte be-
höva ta något ansvar för sin proposition i denna del.
Efter vår valseger och före folkomröstningen om Sveriges anslut-
ning till EU lade den socialdemokratiska regeringen fram propositionen
1994/95:75, Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i
Europeiska unionen.
Det innebär att vi i dag behandlar dels de ur EU-propositionen ut-
brutna avsnitten, dels en del tidigare motioner och den socialdemokra-
tiska propositionen nr 75. I denna föreslår vi i flera hänseenden andra
lösningar än vad som förordas i den borgerliga propositionen.
Eftersom det var en ganska lång debatt i onsdags och bra beslut i
går om arealbidrag, mjölkkvoter och livsmedelssituationen på Gotland
och Öland skall också jag försöka dra ned på mitt anförande och gå
direkt på skillnaderna mellan proposition nr 75 och de reservationer
som finns i det betänkande som vi nu behandlar, alltså JoU7.
Den stora frågan i dag är behandlingen av ett miljöprogram inom
ramen för EG:s förordning 2078/92. Här har Centern, Moderaterna,
Folkpartiet och Miljöpartiet en gemensam uppfattning i reservation 1.
Men som framhålls i den socialdemokratiska propositionen nr 75
bör inriktningen på och tillämpningen av den gemensamma jordbruks-
politiken i Sverige på flera punkter få en annan utformning än vad som
föreslagits i proposition 19.
Utskottsmajoriteten delar den mening som framförts i den social-
demokratiska motionen U16, att det är rimligt att i första hand använda
andra utgångspunkter än rena konkurrensaspekter vid bedömningen av
hur vi i Sverige skall hantera EG:s struktur- och LFA-stöd.
En viktig utgångspunkt blir vår förmåga att över statsbudgeten fi-
nansiera den svenska andelen som är mer än 70 % av det totala stödbe-
loppet. Här måste det ske en politisk bedömning av hur mycket sub-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
101
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
ventioner som skall läggas på jordbruket i förhållande till andra utgifts- |
hur vi ser på den svenska livsmedelsproduktionens framtid.
|
Vissa livsmedelspoli- |
Utskottsmajoriteten godtar regeringens förslag att Sverige som Utskottsmajoriteten vill särskilt framhålla det angelägna i att utfor- Mot denna bakgrund förordar utskottsmajoriteten ett tillägg till Ett generellt arealstöd till vall- och betesmark skall inom miljöpro- I anslutning till den förra regeringens förslag i proposition 19 om Utskottsmajoriteten anser att det är angeläget att regeringen tillsät- Med dessa ord vill jag yrka avslag på reservation nr 1. I reservation nr 2 av Miljöpartiet om fortsatt NOLA-stöd framhålls Utskottet vill betona att någon ändring av reglerna för NOLA- Jag yrkar alltså avslag på reservation nr 2. Jag yrkar inte bifall till den socialdemokratiska reservationen nr 3. Vi socialdemokrater anser att det finns andra och mer viktiga för- |
|
102 |
hållanden att ändra på när det gäller EU:s jordbrukspolitik, vilket också |
jordbruksministern redogjorde för i sina inlägg i kammardebatten i
onsdag.
Reservation nr 4 handlar om stödet till norra Sverige. I norra Sveri-
ge spelar jord- och skogsbruket en viktig roll för upprätthållandet av
sysselsättning, näringsliv, samhällsservice, infrastruktur m.m. Riksda-
gen har, bl.a. av dessa regionalpolitiska skäl, påtagit sig ett särskilt
ansvar för att jordbruket skall kunna leva vidare.
Enligt vår uppfattning frångår vi nu även på denna punkt 1990 års
uppgörelse. Jag påstår att områdena norr om 62:a breddgraden därmed
missgynnas. Dessa områden förde Sverige fram i EU-förhandlingarna
som ett av de tyngsta skälen för en stor tilldelning av struktur- och
regionalstödsmedel.
Vi socialdemokrater anser att detta är oacceptabelt. Vi har länge
hävdat att det i och med ett EU-medlemskap måste byggas upp flera
olika delar med EU:s LFA-stöd. De skall ligga i botten påbyggda med
miljöstöd, strukturstöd och stöd till landskapsutveckling och därefter
ett nationellt stöd i toppen.
Genom att addera dessa olika stöd kan nivån upprätthållas med en
stor andel finansiering från EU:s jordbruksfond. Därmed avlastas också
den svenska statsbudgeten.
Vi socialdemokrater och vänsterpartister kommer att fortsätta att
värna om ett jordbruk i norra Sverige. Det som skiljer oss åt är att vi
vill ha en samlad stödnivå på ca 1,4 miljarder kronor, dvs. ca 300 mil-
joner kronor utöver det belopp som reservanterna föreslår.
Jag yrkar härmed avslag på reservation nr 4.
I reservationerna nr 6, 7 och 8 om avgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel går åsikterna starkt isär.
Moderaterna, som står bakom reservation nr 6, vill naturligtvis sän-
ka avgifterna i förhållande till våra förslag. Men detta är ju inget sensa-
tionellt.
Miljöpartiet vill däremot i sin reservation nr 8 kraftigt höja avgif-
terna. Höjningen skulle innebära en belastning för jordbrukssektorn på
en bra bit över 1 miljard kronor. Detta anser utskottet skulle vara
mycket drastiskt för näringen.
Folkpartiet vill i sin reservation nr 7 att regeringens föreslagna av-
giftshöjningar skall tas ut först den 2 november 1995. Att på detta sätt
tillåta spekulation på miljöområdet avvisas av utskottsmajoriteten.
Fru talman! Varför föreslår regeringen en höjning av avgifterna?
Målet att halvera kväveläckaget från jordbruket åren 1985-1995
kommer inte att uppnås. Målet att minska användningen av handels-
gödsel med 20 % till år 2000 har också ställts upp. Detta mål kommer
inte heller att uppnås, om inga ytterligare åtgärder vidtas. Detta är ett
av skälen till den nu föreslagna höjningen. Ett annat skäl är att för-
brukningen av handelsgödsel ökat under de senaste två åren. Det är ett
tecken på den styrande effekt som prisregleringsavgiften haft på han-
delsgödsel.
Dessutom anser vi att det är mycket viktigt att tillämpa principen att
förorenarna själva skall betala. För övrigt tycker jag att beskrivningen i
miljöavsnittet i betänkandet är mycket bra.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
103
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
104
Jag yrkar avslag på reservationerna nr 6, 7 och 8.
Avslutningsvis vill jag sammanfatta utskottets ställningstaganden:
1. Förslagen i proposition 75 om ett svenskt miljöprogram för jord-
bruket godtas i huvudsak, med det tillägget att ett generellt arealstöd
för vall- och betesmark skall kunna utgå i stödområdena 1^4 och i
södra Sveriges skogs- och mellanbygder, inom miljöprogrammet. Ut-
skottet anger ej belopp eller nivåer utan avvaktar regeringens bedöm-
ningar. Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag i fråga om stöd
till värdefulla odlingslandskap, återställande av miljön och ekologisk
odling m.m.
2.1 anslutning till den förra regeringens förslag i proposition 19 om
delprogrammet Resurshushållande jordbruk, alltså en del av miljöpro-
grammet, föreslår utskottet att regeringen återkommer med ett nytt och
bättre genomarbetat förslag såvitt avser resurshushållande konventio-
nellt jordbruk.
3. Den förra regeringens förslag i proposition 19 om strukturstöd
och s.k. LFA-stöd i södra Sveriges skogs- och mellanbygder föranleder
inga direkta invändningar i utskottet.
4. Vidare förordar utskottet att frågor om tillhandahållande och
prissättning av s.k. kollektiva nyttigheter i jordbruket - naturvård, od-
lingslandskap, biologisk mångfald, m.m. - utreds särskilt.
5. I fråga om stöd till jordbruket i norra Sverige innebär utskottets
ställningstagande att arealbidrag för vall- och betesmark skall kunna
utgå i stödområdena 1-4. Utskottet tar inte ställning till regeringens
förslag om totalbelopp och delbelopp utan avvaktar budgetpropositio-
nen. Utskottet delar i övrigt regeringens bedömningar om LFA-stöd,
miljöprogram och strukturstöd inom stödområdet för jordbruket i norra
Sverige.
6. Utskottet anser att en parlamentarisk arbetsgrupp bör tillsättas
som skall följa myndigheternas utvärdering och uppföljning av med-
lemskapets miljökonsekvenser.
7. Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 75 om höjda miljö-
avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och om omställ-
ningsprogrammet. Avgiftshöjningen träder i kraft den 3 november 1994
enligt utskottets förslag. De företag som vill ansluta sig till EG:s trä-
desprogram skall återbetala del av erhållet omställningsbidrag. Utskot-
tet föreslår ett tillkännagivande, att jordbruket och trädgårdsnäringen
på de områden som diskuteras i betänkandet bör tillföras resurser som
står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna.
Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till jordbruksutskot-
tets hemställan i betänkande JoU7.
Anf. 105 TALMANNEN:
På detta anförande har repliker begärts av Lennart Brunander, Ivar
Virgin, Gudrun Lindvall och Dan Ericsson. Eftersom enbart detta inne-
bär att debattiden förlängs med nästan 1 timme och flera av talarna
kraftigt har överskridit sin förhandsanmälda tid, tror jag att kammaren
får inrikta sig på att fortsätta den här debatten sent på måndag kväll,
efter det att alla andra ärenden är färdigbehandlade.
Anf. 106 LENNART BRUNANDER (c) replik:
Fru talman! Jag ställde en del frågor till Inge Carlsson i mitt anfö-
rande. Det skulle vara roligt att få svar på dem.
Inge Carlsson upprepade det som står i betänkandet om LFA-stödet,
att man inte har några kommentarer till det. Min fråga gäller: Innebär
det att man står bakom det förslag som förs fram i proposition 19, alltså
det som den förra regeringen lade fram, eller gör man det inte?
Vi fick inga besked om några pengar till miljöprogrammet, och jag
beklagar det. Jag hade hoppats att vi skulle kunna få någon liten klarhet
i var någonstans socialdemokraterna står i den här frågan. Resone-
manget om att vi inte har råd är som jag ser det felaktigt. Det är som
det gamla ordspråket säger: Snålheten bedrar visheten. Genom att ut-
nyttja de här stöden skapar man aktiviteter i jordbruket på landsbygden.
Man tillför den svenska ekonomin pengar som svensk ekonomi totalt
sett har nytta av.
Inge Carlsson talar mycket vackert om stödet till Norrlandsjordbru-
ket. Det tycker jag är bra, för det stämmer rätt väl med hur vi också ser
på den saken. Nivåerna i stödet är det inte så stor skillnad på. Inge
Carlsson visar att de vill ge mer pengar, men det innebär att man räknar
in det generella arealstödet, som ligger utanför Norrlandsstödet. När
man tar bort det blir nivåerna desamma. Men den omsvängning man
har gjort leder ju till att man lätt drar bort stödet från skogsbygderna
och ner till de områden som odlar mer spannmål.
Handelsgödselavgifterna har vi inte motsatt oss, därför att vi fick ett
förslag från utskottet om att pengarna skall gå tillbaka och användas
inom jordbruket. Men det motiv som Inge Carlsson anger för att man
skall införa dem är inte korrekt.
Det är inte korrekt att vi har en klart bevisad ökning av handelsgöd-
selanvändning. Vi har haft en mycket kraftig nedgång av handelsgödse-
lanvändningen de senaste åren. Förra året fick vi en marginell ökning.
Det är vad det handlar om. Men trenden är nedåtgående.
Vad som händer i framtiden vet vi inte. Men svenskt jordbruk nytt-
jar de resurser man har på ett ansvarsfullt sätt, och man har nyttjat
mindre av tillsatsmedel de senaste åren än man gjorde tidigare.
Anf. 107 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Den politik som vi tillsammans har fått stöd av Väns-
terpartiet för innebär att det blir ett ökat stöd till Norrland med 300
miljoner kronor.
Vi kan ha olika skäl för handelsgödselavgiften, men ni är ändå med
på den höjning vi har föreslagit. Faktum är att användningen har ökat
under de senaste två åren.
När det gäller miljöstöd har jag klart talat om hur och var det skall
utgå. Jag har också sagt att regeringen återkommer i den kommande
budgeten när det gäller beloppets storlek.
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
105
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 108 LENNART BRUNANDER (c) replik: Fru talman! Kan vi verkligen lita på att vi får belopp som gör att vi |
kan fylla detta med något, så att det blir ett verkligt stöd och inte bara
|
Vissa livsmedelspoli- |
ett resonemang omkring det? Jag skulle också vilja ha svar på frågan om LFA syd. Får vi ett LFA Anf. 109 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Det pågår fortfarande förhandlingar om LFA-stöden. Lennart Brunander frågar om han kan lita på oss när det gäller nivå- Anf. 110 IVAR VIRGIN (m) replik: Fru talman! Först en kommentar till det framförhandlade bidraget Jag tycker inte riktigt att historieskrivningen stämmer. Vad den Jag måste säga att det är en väldig skillnad i sättet att betrakta Sedan har jag några kommentarer om gödselmedelsskatten. Vår Anf. 111 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Det moderaterna stod för i fråga om de olika nivåerna |
106
Det är mycket möjligt att detta kommer att innebära en fördyring,
en kostnad per kilo spannmål på kanske 2 öre eller något liknande. Jag
tycker inte att det är mycket att orda om.
När det sedan gäller det framförhandlade resultatet har den borger-
liga regeringen i popositionen specifierat hur man skulle använda dessa
2 miljarder 800 000 miljoner. Där står också tydligt att regeringen
återkommer med förslag till villkor och exakta ersättningsnivåer.
I den utredning som finns i propositionen står det ganska klart på s.
73 att de totala kostnaderna för miljöersättningsprogrammet bedöms
uppgå till ca 2 miljarder 800 000 miljoner kronor per år vid slutet av
den första femårsperioden.
Detta skulle vi alltså bygga upp successivt. År 2000 skulle dessa
siffror kanske gälla. Men här har LRF och ni borgerliga varit ute och
talat om för bönderna att detta kommer att gälla år 1995 om ni röstar på
oss. Jag tycker att detta är bland det grövsta som jag har varit med om
under de år som jag har varit i riksdagen.
Kommer ni som står bakom den här reservationen att i era budget-
förslag i januari lägga fram ett förslag om att bönderna skall få dessa
stora stöd på 2 miljarder 800 000 miljoner kronor som de svenska
skattebetalarna skall vara med och delfinansiera? Det skall bli väldigt
intressant att ta del av era förslag i januari nästa år.
Anf. 112 IVAR VIRGIN (m) replik:
Fru talman! Jag finner argumentationen en smula märklig. Varför
sade över huvud taget Socialdemokraterna ja till förhandlingsöverens-
kommelsen? Det förefaller med hänsyn till denna replik fullständigt
ofattbart.
Självfallet hade man tänkt utnyttja den, som vi andra. Nu när för-
slaget om hur man skulle göra det kom är det väl en fullständigt natur-
lig åtgärd av en regering att lägga fram ett förslag i den riktningen. Jag
är dessutom övertygad om, som också Lennart Brunander var inne på,
att detta skulle vara en god affär. Det skulle helt enkelt så småningom
ge ett återflöde av betydligt större dimension än vad som motsvarar de
statliga utgifterna.
Dessutom vill jag påminna Inge Carlsson om att det faktiskt är så
att bönderna betalar tillbaka ungefär en miljard under 1995 när de går
ur omställningsprogrammet. Där finns alltså mycket pengar att hämta
från just medel som är återbetalade av jordbrukare.
Anf. 113 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Om vi nu tänker oss tillbaka till de tre gångna åren när
ni hade makten och beslutanderätten här i kammaren skall ni komma
ihåg att ni föreslog mindre pengar till naturvård, landskapsvård, NOLA
eller till ekologisk odling.
Trots att vi i jordbruksutskottets s-grupp hade väldiga svårigheter
lyckades vi ändå få vårt parti att vara med och satsa 60-70 miljoner
kronor mer till landskapsvård och NOLA och också 20-30 miljoner
mer till ekologisk odling.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
107
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Nu har man tagit fram detta. Det är då väldigt konstigt att ni tycker |
nor från den 1 januari 1995 när vi tidigare haft en totalram på ungefär
|
Vissa livsmedelspoli- |
300 miljoner kronor. Jag tror faktiskt inte att ni i era olika partier är så Det var meningen att stödet skulle byggas upp successivt och att det Anf. 114 GUDRUN LINDVALL (s) replik: Fru talman! Det jag saknar i Socialdemokraternas syn på jordbruk Dessutom skapar jordbruket den biologiska mångfald vi säger att vi I dag finns det 290 miljoner i Naturvårdsverkets budget för land- Det kan vara bra att någon gång få veta nivån. Nästan 300 miljoner Så till frågan om miljöavgifter. Miljöpartiet har råd med miljöstö- Om vi skall vara ärliga är det precis som Inge Carlsson säger. Höj- Dessutom kan man se vad Lantbruksuniversitetet säger. Där kan När det gäller ekologisk odling är sanningen den att det var under |
|
108 |
stöd. Det programmet försvinner nu. Om ni inte är snabba med att |
införa ett nytt stöd vet alltså inte de ekologiska odlarna i dag vad som
gäller för odlingssäsongen 1995.
Jag är litet förvånad över diskussionen om PPP. Man säger att vi i
vissa fall inte kan införa programmen därför att miljöförstörarna inte
skall få stöd, i andra fall går det bra. Det här rimmar illa.
Man sprutar och man gödslar precis lika mycket i Norrland som i
södra Sverige. Frågan är om man inte har ett mindre ekologiskt inriktat
lantbruk, eftersom man har en djurtäthet som ibland är så stor att det
definitivt inte skulle godkännas vid ekologisk odling. Varför ger man
stöd ibland men inte alltid?
Anf. 115 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Det är klart att jag delar uppfattningen att vi lever av
mat. Men Miljöpartiet säger att vi har råd att plocka av jordbruksnä-
ringen 1-1,5 miljard. Då kommer vi inte att få någon svensk mat. Det
är därför vi har gått emot förslaget.
Jag vill inte ge någon mer kommentar i detta replikskifte. Jag tycker
detta var det viktigaste.
Anf. 116 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Det är just detta som är så paradoxalt med Socialdemo-
kraterna. Man säger sig vilja stödja en sak, men i verkligeheten stöder
man något annat. Man stöder det konventionella storskaliga lantbruket.
Intresset för ekologisk odling och framför allt för övergångsformerna är
egentligen ytterst svalt.
Det finns en möjlighet för många odlare framför allt på sydsvenska
höglandet och i Norrland att gå över till t.ex. produktion av ekomjölk
om det går att få tag i KRAV-odlad foderspannmål. Men det förutsät-
ter, Inge Carlsson, att det finns gårdar som kan producera foderspann-
mål som är KRAV-odlad.
Då måste man införa regeln att en gård kan få ha viss areal omställd
till ekologisk odling och få stöd för det. Det är en förutsättning för att
man skall få den här utvecklingen. Jag hoppas att Socialdemokraterna
kan se över det förslag som man nu har.
Om näringen inklusive alternativodlarna är överens om att detta
förslag inte kommer att öka arealen för ekologisk odling måste det vara
något fel, och då borde vi tänka om och se över programmet en gång
till.
Anf. 117 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Det är tre saker jag vill ta upp med Inge Carlsson.
Det första är återigen min fråga om hur han skall förklara de samla-
de jordbrukspolitiska förslag som har sin udd riktad just mot jordbru-
karna och landsbygden och direkt hotar sysselsättningen också i Öster-
götland för de östgötska bönderna.
Det andra jag vill ta upp gäller jordbrukspolitiken. Jag vill egentli-
gen inte plåga Inge Carlsson ytterligare med att ställa frågor om den
samlade politiken. Jag ser ju att han har det litet svettigt när han av
oppositionen begär att vi skall redovisa statsbudgetar redan innan re-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
109
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
geringen har lagt fram sin budget. Det tycker jag är något märkligt. Jag |
Sedan har jag en fråga om miljöavgifterna. Där har kds en egen
|
Vissa livsmedelspoli- |
linje som vi har motionerat om. Det förslag som nu ligger är ju inte Jag skulle alltså vilja ha ett förtydligande av Inge Carlsson om att Inge Carlsson talade om NOLA-stöden. I en debatt som jag förde Anf. 118 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Med tanke på tidspressen tycker jag inte att Dan Erics- Jag skulle vilja fråga Dan Ericsson: Hur tänker kds finansiera dessa Anf. 119 DAN ERICSSON (kds) replik: Fru talman! Jag hade kanske inte väntat mig att få något svar på mi- Jag förstår som sagt att det är svettigt för Inge Carlsson i dag efter- |
|
110 |
som han nu kräver besked av oppositionen när det gäller budgetfrågor. |
Men det är ju regeringen som inte har presenterat sin strategi och sin
ekonomi eller preciserat vilka nivåer som kommer att gälla för jordbru-
karna framöver. Det väntar vi på. Tids nog kommer vi nog att presente-
ra våra samlade förslag.
Anf. 120 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Det som står i utskottets betänkande när det gäller av-
gifterna har vi inte reagerat emot. Det innebär att vi står bakom det.
Svårare än så är det inte.
Anf. 121 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m):
Fru talman! Eftersom jag nu hade bespetsat mig på att hålla mitt an-
förande från talarstolen - det här är mitt första anförande - tror jag att
jag ändå gör det.
Låt mig börja med att yrka bifall till alla moderata reservationer i
betänkandet samt till utskottets hemställan på övriga punkter.
I går fattade denna riksdag det stora beslutet att ansluta sig till Eu-
ropeiska unionen. Det var ett av många välkomnat och efterlängtat
beslut, ett beslut som hos många skapat förväntningar och förhopp-
ningar, inte minst i det svenska näringslivet och hos dem som är bero-
ende av detta för sitt dagliga bröd. Stora delar av näringslivet kan nu
börja genomföra de utvecklings- och investeringsprogram som man har
planerat för men avvaktat med i väntan på vårt EU-inträde.
Men, fru talman, en del av näringslivet får inte längre dela den op-
timismen med sina kolleger. Genom de beslut som den socialdemokra-
tiska majoriteten med gott stöd av Vänsterpartiet samma dag klubbade
igenom om delar av jordbrukspolitiken har optimismen förbytts i pes-
simism och ängslan för framtiden. En väsentlig del av näringslivet i
vårt land har härigenom satts på undantag när det gäller vår anslutning
till EU. Den största enskilda näringsgrenen i Skåne har belagts med
bojor. Lantbruket och livsmedelsindustrin men också alla de andra
företag som är beroende av denna sektor känner sig i dag lurade. En
utredning som gjorts av lantbruksdirektören i Malmöhus län visar att
täckningsbidraget för en skånsk veteodling beräknas bli 2 100 kr mind-
re än på Själland i Danmark. Detta är skillnaden mellan en odling som
går ihop och en odling som går med förlust.
Men även de konsumenter som har vant sig vid en hög svensk livs-
medelskvalitet har i dag anledning att känna sig bedragna. Konsumen-
terna har dessutom under den borgerliga regeringens tid fått vänja sig
vid allt billigare livsmedel. Den borgerliga regeringen hade förhandlat
sig till ett avtal som var bra för Sverige. Det var bra för svenskt nä-
ringsliv, bra för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Det
var bra för svenska konsumenter och för sysselsättningen här i landet.
Det var därför som en majoritet av svenska folket sade ja i folkom-
röstningen.
Vår EU-anslutning skulle äntligen ge de svenska lantbrukarna
samma produktionsvillkor som sina europeiska yrkesbröder. De skulle
äntligen, då vi nu tog steget in i Europa, få mäta sina krafter och sin
yrkesskicklighet med lantbrukarna på andra sidan Öresund och Öster-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
111
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
112
sjön genom att få konkurrera på lika villkor. I många år, och särskilt
efter beslutet om 1990 års livsmedelspolitik, har svenska jordbrukare
fått vidkännas en helt exempellös urholkning av sin ekonomi och en-
dast med avund och på avstånd kunnat betrakta de villkor som bönder-
na i EG verkat under. Nu skulle de fått samma chans!
Under den borgerliga regeringens tid växte en optimism och fram-
tidstro fram. Den borgerliga regeringen såg jordbruket och livsmedels-
industrin som en nationell tillgång, en tillgång för vår försörjning och
sysselsättning, men även som en exportnäring, precis som danskarna
ser på sitt jordbruk och sin livsmedelsindustri - eller tyskarna, eller
holländarna.
Man har fått intrycket att socialdemokraterna alltid har sett svenskt
jordbruk som enbart en belastning, någonting som man helst skulle
förtrycka och bli kvitt för gott. Och det är klart att det då har stuckit
dem i ögonen att jordbruket vädrade en ny morgon i samband med ett
inträde i Europeiska unionen.
En sak kan vi dock vara överens om, och det är att vi inom EU och
tillsammans med EU måste arbeta för en avreglering av jordbrukspoli-
tiken som den ser ut i dag i EU. Men detta får inte ske ensidigt för
Sverige, utan det måste göras tillsammans med EU.
Fru talman! Med de ändringar som socialdemokraterna tillsammans
med Vänsterpartiet nu har gjort och har för avsikt att fortsätta att göra i
den borgerliga propositionen nr 19 urholkar man mycket allvarligt det
framförhandlade avtalet. Detta är inget annat än ett svek mot alla dem
som röstade ja i folkomröstningen. Det är inget mindre än ett avtals-
brott. Och det syftar just till att Sverige ensidigt skall avhända sig fram-
förhandlade medel, som skulle komma jordbruket och därmed landet
till godo.
Jag har anledning att misstänka att detta just beror på att de var
destinerade till jordbruket. Jag frågar då jordbruksministern eller Inge
Carlsson, varför det är endast på jordbruksområdet som vi skall avstå
från att ta hem vår återbäring på medlemsavgiften. Den aviserade änd-
ringen av den förra regeringens förslag om 33 interventionsorter till
endast 4 är en typisk sådan. Den ändringen kommer att drabba jordbru-
kare som har långt till prisorten. Att skapa fler prisorter skulle inte
kosta en krona i medfinansiering - EU har tagit på sig hela den kostna-
den. Men, fru talman, de beslut som riksdagen fattade i går kan vi inte
ändra på. Vi står nu inför ett antal nya beslut.
Den borgerliga regeringen tog fasta på målsättningen att minst 10 %
av åkerarealen skall vara omställd till år 2000. För att stimulera till en
sådan övergång lade man fram förslag om stöd dels till ekologiskt jord-
bruk, dels till resurshushållande konventionellt jordbruk.
Att lämna de konventionella odlingsteknikerna är ett beslut och en
process som tar sin tid. Det innebär investeringar i ny teknik, och det
innebär större arbetsinsatser. Det innebär självfallet också en lärotid,
som kan vara nog så mödosam, och det innebär dessutom en anpass-
ning av en hel växtföljd om kanske fem, sex eller sju grödor. I den
borgerliga regeringens förslag till stöd för en successiv övergång fanns
utrymme för detta. I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag
finns det inte med. Här kräver man en momentan övergång, och detta är
svårt, mycket svårt.
Det finns i dag ett sug hos konsumenterna efter ekologiskt fram-
ställda livsmedel, och det finns ett intresse hos odlarna. Men eftersom
det enligt liggande förslag inte blir möjligt med en stegvis övergång, får
man räkna med ett betydligt svalare intresse från odlarnas sida.
Jag kan inte tolka detta på något annat sätt än att Socialdemokrater-
na och Vänsterpartiet inte är intresserade av att få fram mycket mer av
ekologisk odling i landet. Är det så?
En annan fråga som jag vill beröra är förslaget om höjning av göd-
selmedelsskatten. Denna höjning kommer att innebära en orimlig extra
börda på svenska jordbrukare, egentligen till ingen nytta ur miljösyn-
punkt. Genom mitt engagemang i ett av de västskånska vattenvårdsför-
bunden, där vi genom kontrollprogram noga följer utsläppen av kväve,
fosfor och många andra ämnen, har jag kunnat konstatera att under de
år på 8O-talet och början av 90-talet som vi hade en högre gödselme-
delsavgift har vi inte kunnat se någon som helst statistiskt säkerställd
minskning av kvävetransporten till havet. Variationer mellan åren finns
givetvis, men de är helt relaterade till årets nederbördsmängder. Dessa
iakttagelser överensstämmer med övriga västskånska vattenvårdsför-
bunds.
Eftersom dessa vattenvårdsförbund har som en av sina uppgifter att
aktivt verka för den halvering av kvävetransporten till havet som riks-
dagen i sin vishet en gång beslutat skall ske före 1995 och vi ännu inte
har kunnat bidra med någon egentlig reducering så här fem i tolv, har vi
i våras gjort en uppvaktning hos Miljödepartementet med en samman-
ställning av våra åtgärdsprogram. Dessa pekar entydigt mot att andra
åtgärder är effektivare, nämligen anläggningen av våtmarker och dam-
mar i odlingslandskapet. Detta är den kostnadseffektivaste metod som
vi i dag kan finna för att få ned kväveläckaget. Och då skall man också
lägga till alla de andra positiva värden som man kan få på köpet. Här
kan vi verkligen tala om att öka möjligheten för biologisk mångfald och
variation i landskapet samt även om positiva effekter för det rörliga
friluftslivet.
Vattenvårdsförbunden anlägger redan i dag sådana våtmarker till-
sammans med markägarna, som ofta är mycket positiva till dessa åtgär-
der.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga socialdemokraterna och vänster-
partisterna varför ni betraktar jordbruket och livsmedelsindustrin som
en belastning för landet i stället för, som vi moderater gör, som en
nationell tillgång såväl ur näringslivssynpunkt som ur sysselsättnings-
synpunkt och även ur miljösynpunkt. Detta förtjänar jordbruket fak-
tiskt.
Anf. 122 TALMANNEN:
Jag vill informera kammarens ledamöter om att vi kommer att fort-
sätta debatten längst till kl. 18.00 i förhoppning om att hinna med också
nästa ärende. Om vi inte hinner med hela ärendet, kommer debatten i
ärendet att fortsätta på måndag kväll.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Anf. 123 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Jag uppfattade att Peter Weibull Bernström sade att vi |
socialdemokrater alltid har varit en belastning för det svenska jordbru-
|
Vissa livsmedelspoli- |
ket. Jag vill dock peka på att vi har deltagit i flera uppgörelser, en år Jag tycker att det nu börjar bli för mycket av särintressen i jord- Vi slår självklart vakt om de svenska livsmedlen och om det svens- Jag ber om ursäkt om jag har missuppfattat Peter Weibull Bern- Anf. 124 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik: Fru talman! Nej, Inge Carlsson, jag sade inte så, men ni håller, som Anf. 125 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Nu fick jag höra vad det handlar om, nämligen att vi Jag undrar hur ni vill bidra till att finansiera vår statsskuld om 1 300 Anf. 126 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik: Fru talman! Nu försöker Inge Carlsson blanda ihop olika saker. Det |
114
hämtats hem till landet genom det avtal som har förhandlats fram med
EU, t.ex. om prisorterna.
Se bara på en sådan sak! Den svenska staten behöver inte bekymra
sig för hur den skall finansieras, eftersom EU har tagit på sig den. Det
är symtomatiskt att man även på den punkten vill sätta åt jordbrukarna
och inte ge dem den kostnadstäckning som de skulle kunna få.
Jag vill vidare gärna veta vilka vinster som ni egentligen har sett
med gödselmedelsavgiften. Har ni sett någon effekt på kväveutsläppen
till havet? Jag har försökt påpeka att vi inte har sett någon sådan effekt
i de skånska vattendragen, som är de mest belastade. Har ni sett en
sådan, och kan ni i så fall visa några belägg för att denna avgift verkli-
gen skulle vara verksam?
Anf. 127 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Vi hälsar en avgiftsökning i form av en miljöavgift på
kväve med glädje, eftersom den kommer att minska läckagen. Det är
precis så, som Peter Weibull Bernström säger, att det läcker ut mer
kväve när det regnar. Men det intressanta är att det finns ett överskott
av lättlösligt kväve i jordarna. Det är det som visar att vi, framför allt i
de lätta jordarna, får ett läckage av lättlösligt kväve när det regnar. Det
är också det som gör att det finns ett behov av en miljöavgift som
minskar utsläppen av handelsgödsel.
Detta hänger naturligtvis också ihop med mullhalten i jorden och
med vilken typ av jord som det gäller.
Där jag bor i Mellansverige - i Mälardalen - har vi mycket leror,
och där är det en helt annan sak. Där sitter det hårdare fast. I lätta jor-
dar rinner det ut lättlösliga närsalter när det regnar. Det är just därför vi
behöver en miljöavgift.
Jag vill poängtera att jag till skillnad från Peter Weibull Bernström
inte har något lantbruk - fast jag tillhör oppositionen. Flera av oss som
stöder reservationen har inte jordbruk, och vi är inte det Inge Carlsson
kallar del av näringen. Ett litet grönsaksland hemma är vad jag har.
Skär inte alla över en kam på det enkla sättet!
Jag vill påpeka att 1,4 av de 2,8 miljarder vi nu diskuterar skall fi-
nansieras i Sverige. I det borgerliga förslaget är 300 miljoner Norr-
landsstöd. I ert förslag är 600 miljoner Norrlandsstöd. Det har ni tydli-
gen råd med!
Anf. 128 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik:
Fru talman! Jag skulle vilja säga till Gudrun Lindvall att vi i dagens
jordbruk anpassar den gödsel vi ger med hänsyn till den ekonomi vi har
och med tanke på vad det kostar - det är en dyr vara - och till växter-
nas behov. Man kan göra det med handelsgödsel på ett helt annat sätt
än med naturgödsel, eftersom man gödslar när växterna behöver det
och när de är beredda att ta upp det. Så gör man tyvärr inte alltid med
naturgödsel.
Jag skulle kanske av Gudrun Lindvall efterlysa några verkliga be-
lägg för det hon säger. Har Gudrun Lindvall sett några belägg - några
siffror - som styrker att miljöavgifterna verkligen skulle ha effekt vad
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
115
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
gäller kväveutsläpp i haven? Vi har haft detta system under ett stort |
Jag bjuder Gudrun Lindvall att komma till Skåne och resonera med
|
Vissa livsmedelspoli- |
vattendragsförbunden, som gärna vill återkomma i frågan. Moderaterna Anf. 129 GUDRUN LINDVALL (mp) replik: Fru talman! Om man har varit engagerad i miljön i många årtionden Det Peter Weibull Bernström säger om att man kan se att det läcker Däremot håller jag med om att den föreslagna ökningen av miljö- Vi anser att just kombinationen med reko-programmet, där man Anf. 130 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik: Fru talman! Jag tror inte att vi kommer att mötas här i kammaren Det är självklart att jordbruket påverkar miljön. Det har det gjort i Anf. 131 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Den arbetsgrupp som majoriteten vill tillsätta för att Fru talman! Den konsekvensanalys som föreslagits under rubriken |
|
116 |
Övrigt i betänkandet skall naturligtvis, som utskottet krävt, finnas med i |
budgetpropositionen. Det skall naturligtvis vara en analys av jordbru-
karnas samtliga förutsättningar med tanke på de beslut som blir följden
av utskottets ställningstagande. Vi kommer att bevaka det, fru talman!
Det är bra att miljöavgifterna skall återgå i sin helhet - eller i pari-
tet, som vi säger - till näringen, vilket majoriteten beslutar. Vi kommer
att bevaka det.
Fru talman! Socialdemokraterna missköter det svenska EU-
medlemskapet å det grövsta genom sitt agerande med den nu aktuella
propositionen. Lika tråkigt är att Vänsterpartiet har sålt smöret och
tappat pengarna. Det är tyvärr inte deras eget smör och dess värre inte
heller deras egna pengar, utan jordbrukarnas smör och pengar. Väns-
terpartiets och Socialdemokraternas agerande är trist.
Anf. 132 SIVERT CARLSSON (c):
Fru talman! Onsdagens debatt här i kammaren om bl.a. jordbruks-
frågor i anslutning till betänkandet om Sveriges medlemskap i EU och
dagens debatt om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlem-
skap i EU hänger i mångt och mycket samman, vilket flera förut har
sagt. Jag kommer därför, fru talman, att något beröra frågor om och
konsekvenser av det samlade regeringsförslaget beträffande landsbyg-
dens, miljöns och jordbrukets villkor och utveckling.
Vid den folkomröstning som nyligen ägt rum angående Sveriges
medlemskap i den europeiska gemenskapen hade väljarna att ta ställ-
ning till följande fråga: Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i
enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?
Omröstningen gällde alltså om Sverige skulle bli medlem i EU i
enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s
medlemsstater. För många var det framförhandlade avtalets innehåll av
avgörande betydelse för om svaret skulle bli ja eller nej - särskilt för
många som på avtalets grund nu såg en möjlighet för landsbygdens,
miljöns och jordbrukets utveckling. De såg en möjlighet till expansion,
utveckling och export baserad på rättvisa och lika villkor för våra
svenska jordbrukare. De såg en möjlighet till utveckling och fler ar-
betstillfällen i en vidare krets.
Jag är oroad över att Socialdemokraterna nu med vänsterns hjälp
håller på att steg för steg förändra innehållet i och utfallet av EU-
avtalet - förändringar som medför att själva förutsättningen för folkom-
röstningen nu i efterhand håller på att urgröpas. Det är också föränd-
ringar som leder till försämrat utfall för såväl landsbygden som jord-
bruket, miljön och bygders och regioners utveckling.
Tillsammans med övriga åtgärder och förslag innebär det dessutom
att regeringen återupptar och återigen blåser under koncentrations- och
centraliseringspolitiken i landet med kända problem som naturlig kon-
sekvens.
Det är för mig och Centern, och jag tror för de flesta väljare, en
självklarhet att vi skall ta hem hela det framförhandlade resultatet -
hela avtalet - mellan Sverige och EU:s medlemsländer. Det är för mig
och Centern en självklarhet att den medlemsavgift vi har att betala till
EU liksom andra internationella avgifter skall betalas över den gemen-
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
117
9 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
samma statskassan och inte specialdestineras, öronmärkas och läggas ut |
bra mat till rimliga priser också måste få känna en viss ekonomisk
|
Vissa livsmedelspoli- |
trygghet. Jag menar att denna öronmärkning av EU-avgiften och dess Fru talman! Det har talats mycket om det härliga, steniga Småland. För oss i Kalmar län, där mer än vart tredje arbetstillfälle genereras Inom Kalmar län och på Öland har under senare år många unga Mjölkproducenterna på Öland saknar i realiteten andra alternativ i Det finns således naturliga orsaker till att vi har haft en högre inves- Från naturvårdens sida har man länge pläderat för att fler betesdjur Mot den bakgrunden är det av avgörande betydelse att också 1993 Regeringssidans förslag beträffande minskat regional- och miljö- Det levande kulturlandskapet hotas i stora delar av landet, och lant- |
118
kraftigt att försvagas. För Kalmar län, Öland, stora delar av Småland
och övriga landet är en utveckling av jordbruket och landsbygden en
förutsättning för regional balans, god miljö, utveckling och nya och
varaktiga arbetstillfällen.
Det samlade förslag som regeringen nu lägger fram betyder en
minskad lönsamhet med 150 000 kr för en familjejordbrukare på Öland
med i huvudsak specialväxtodling som inkomstkälla och med en an-
ställd. För en normalstor gård på Kalmarslätten med spannmål och svin
som inkomstkälla betyder det en minskad nettointäkt på ca 250 000 kr.
För en gård i skogsbygden mellan Kalmar och Mönsterås, där jag bor,
med 48 hektar åker, 55 hektar skog, 40 hektar vall, 8 hektar spannmål
och 46 kor som inkomstkälla betyder det en försämring av lönsamheten
för den unge bonden med 170 000 kr.
Det samlade regeringsförslaget verkar i fullständigt motsatt rikt-
ning. Jag menar att det inte kommer att medföra utveckling utan av-
veckling, inte fler arbetstillfällen utan färre, inte lika villkor utan olika
villkor, inte landsbygdsutveckling och regional balans utan koncentra-
tion och centralisering, inte valfrihet utan beroende, inte utveckling av
en levande landsbygd utan mycket stor risk för avfolkning och ett igen-
vuxet kulturlandskap.
Fru talman! Jag är dessutom fullständigt övertygad om att konsu-
menterna med ökad kunskap, insikt och vilja mycket snart kommer att
kräva allt fler ekologiskt odlade produkter. Tendensen är mycket tydlig
redan nu. Därför är det klokt att i nuläget lämna en särskild ersättning
för ekologisk odling.
Men en omställningsprocess tar alltid en viss tid, inte minst när det
gäller att ändra naturens villkor och förutsättningar. Därför bör stödet
inte begränsas enbart till jordbruk som helt ställer om till ekologisk
odling utan också innefatta de jordbruk som delvis och successivt stäl-
ler om sin drift till ekologiskt lantbruk. En successiv övergång till eko-
logisk odling kompletterad med satsningar på utbildning, forskning och
marknadsföring kommer med stor sannolikhet att bättre klara målsätt-
ningen att 10 % av vår åkerareal skall vara ekologiskt odlad år 2000.
Fru talman! Jag förutsätter att regeringen återkommer i budgetpro-
positionen med en konsekvensanalys av de nu fattade besluten. Det
skall vara en utredning som analyserar jordbrukets villkor och dess
inverkan på den samlade samhällsekonomin, på arbetsmarknadsläget
och på den regionala utvecklingen.
Fru talman! Med detta ber jag att få fästa uppmärksamheten på de
särskilda yttrandena 2, 3, 5 och 6, och speciellt på yttrande 6, som
varnar för att reducera antalet interventionsorter eller prisorter för
spannmål från 30 till 3 eller 4. Förutom en centralisering menar jag att
det skulle medföra stora och onödiga extrakostnader för odlarna.
Fru talman! Slutligen vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 4
till jordbruksutskottets betänkande nr 7.
Prot. 1994/95:44
16 december
Vissa livsmedelspoli-
tiska åtgärder vid ett
medlemskap i
Europeiska unionen
119
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
120
Anf. 133 GUDRUN LINDVALL (mp):
Fru talman! Det finns ett särskilt yttrande om krav på att förslaget
om miljöavgifter skall gå till Lagrådet. I texten står det att det är sju
ledamöter som biträder förslaget. Mitt namn står med bland underteck-
narna av det särskilda yttrandet. Det är fel. Miljöpartiet har inte krävt
att det här skall gå vidare för yttrande till Lagrådet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 december.)
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoUl 1
Lageravgifter på socker och ris (prop. 1994/95:43)
Anf. 134 EVA BJÖRNE (m):
Fru talman! Utskottets majoritet, som består av socialdemokrater
och vänsterpartister, anser att en lageravgift på socker och ris skall
införas. Anledningen är att prisnivån inom EU ligger betydligt högre än
här i Sverige. De anser därför att det finns risk för att import av ris och
socker kan ske i spekulationssyfte.
Sverige har enligt artikel 145.2 i anslutningsakten förbundit sig att
på egen bekostnad avveckla varulager som är större än vad som kan
anses vara normal lagring av olika varor den 1 januari 1995. Begreppet
normal lagring har därför definierats för socker och ris. Majoriteten vill
fastställa den normala lagringen för dessa livsmedel till 3 ton.
Fru talman! Det är en uppseendeväckande okunnighet som måste
ligga till grund för det beslutet. En normal lagerhållning måste grundas
på det faktiska lager som brukar finnas vid årsskiftet. Om förslaget
skulle vara att ta ett genomsnitt av de lager som funnits under t.ex. de
senaste 3-5 åren, och på så sätt ha realistiska underlag för beräkningar-
na, hade vi åtminstone haft en viss förståelse för de tankar som förts
fram.
Större delen av det sockerlager som finns i landet består av betor.
Det är betor som producerats inom landet, levererats under hösten och
nu används för att framställa socker. Enligt uppgift från betodlarna
skulle skatten på lager som överskrider 3 ton utgöra 500 miljoner kro-
nor. Det skall sättas i relation till ett totalt försäljningsvärde på 1,7
miljarder kronor. Skatten skulle alltså utgöra nästan en tredjedel.
En grossist med en årsomsättning på relativt blygsamma 60 miljo-
ner kronor som importerar ris, bönor, linser osv. till främst hälsokost-
handeln undrar hur det skall gå för hans företag eftersom han brukar ha
ca 150-200 ton ris i lager vid tiden för årsskiftet.
Vi har blivit kontaktade av många förtvivlade företagare som helt
plötsligt drabbas av skattehot som är förkrossande.
Om ni i utskottets majoritet vore logiska skulle ni också föreslå att
fettvaruavgiften och förmalningsavgiften skulle restitueras. Hela stär-
kelseindustrin drabbas av förluster på ca 26 miljoner kronor. Den för-
lusten vill ni socialdemokrater inte kompensera. Det finns t.ex. import-
firmor som drabbas av skatt på ris och dessutom förluster på matolja.
Merparten av de lager av socker och ris som finns i Sverige beror
på sunda företagsmässiga bedömningar och handlingsmönster. Det
saknas skäl att avgiftsbelägga lager av socker och ris som motsvarar det
som verkligen är normala lagernivåer.
Som konsumenter kommer vi alla att drabbas av höjda priser på
socker och ris den 1 januari 1995. Utan lagerskatt skulle prishöjningen
med stor sannolikhet fördröjas och dras ut i tiden. EG-kommissionen
har dessutom fattat beslut om lageravgift på ris. Riset kommer alltså att
drabbas av dubbla avgifter.
Fru talman! Det är helt förståeligt att det pågår hamstring av socker
och ris i Sverige.
Ris är ett baslivsmedel som nu på grund av socialdemokraternas
agerande kommer att få ett kraftigt höjt pris den 1 januari. Många kon-
sumenter kommer då antagligen att välja bort riset och i stället äta pasta
och liknande som har ett lägre pris. Konkurrensen kommer att snedvri-
das på grund av ett politiskt beslut.
I betänkandet står det att det bör vara möjligt för Jordbruksverket
att korrigera uttaget av avgifterna med stöd av punktskattelagens regler
om befrielse från skatt. Utifrån en principiell synpunkt innebär det att
bevisbördan för att synnerliga skäl föreligger flyttas från beskattning-
smyndigheten till den enskilde. Det står i strid med generella skatte-
rättsliga principer och är oacceptabelt i ett civiliserat samhälle.
Det lagförslag som behandlas i betänkandet är av den beskaffenhe-
ten att det borde ha behandlats av Lagrådet. Majoriteten har valt att
avstyrka denna begäran för att lagen skall kunna träda i kraft den 31
december. Det behövs egentligen bara fem röster för att besluta om en
lagrådsremiss. I utskottet röstade vi åtta i oppositionen för en sådan
remiss, men majoriteten valde att köra över oss med hänvisning till 4
kap. 10 § andra stycket riksdagsordningen, där det talas om avsevärt
men vid ett dröjsmål.
Det är beklämmande att majoriteten väljer att fatta ett sådant beslut.
Med det anförda yrkar jag avslag på utskottets förslag om lagerskat-
ter på socker och ris och bifall till reservationen till jordbruksutskottets
betänkande nr 5.
Anf. 135 MARIE WILÉN (c):
Fru talman! Jag instämmer i stora delar i det som föregående talare
sade. Men jag vill börja med att yrka bifall till reservationen till betän-
kandet.
Jag vill också fästa kammarens uppmärksamhet på att utskottets mi-
noritet, som Centern ingår i, har begärt att Lagrådets yttrande över
lagförslaget skall inhämtas. Detta har inte utskottets majoritet - social-
demokraterna och vänstern - gått med på, utan man har avstyrkt vår
begäran.
Det finns flera skäl, av vilka flertalet redan har tagits upp. Men jag
vill ändå nämna främst konsumenterna. Den av den socialdemokratiska
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
121
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
regeringen föreslagna lageravgiften innebär kraftiga prishöjningar |
någon möjlighet till påverkan. Den enda reaktion som konsumenten
|
Lageravgifter på |
kan visa är att innan nyår köpa in ett hushållslager, dvs. hamstra, och Om man inte tar ut denna lageravgift enligt reservanternas förslag är Som vi alla känner till är konsumenten känslig för prishöjningar på Förslaget om en lageravgift är också inkonsekvent. Det är därför Socialdemokraterna säger sig vilja förhindra spekulation, men man Jag har inte fått den senaste informationen, men som jag har uppfat- Utskottsmajoriteten - socialdemokraterna och vänstern - försökte Jag skulle vilja veta om socialdemokraterna har fått något besked Fru talman! Socialdemokraternas och vänsterns förslag drabbar Jag yrkar bifall till reservationen. Anf. 136 GUDRUN LINDVALL (mp): Fru talman! Jag vill liksom föregående talare yrka bifall till reser- |
122
För Miljöpartiets del agerar vi utifrån ett konsumentperspektiv. Det
har visat sig att i och med inträdet i EU kommer priserna på många
livsmedel att gå upp. Vi menar att den svenska regeringen inte skall
bidra till att ytterligare spä på bördan för många familjer där baskon-
sumtionen är en stor del av inkomsten. Just ris är en basprodukt, som vi
anser att det finns ett intresse av att hålla priset nere på. Genom att inte
införa lageravgiften skulle vi kunna se till att prishöjningen fördröjdes.
Det skulle framför allt för barnfamiljer och många låginkomsttagare
vara ett välkommet beslut.
Vi är förvånade över att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet,
som i' många andra fall sätter konsumenternas intressen först, inte gör
det i det här fallet.
Vi kan konstatera att det här är någonting som går utöver vad EU
kräver. Jordbruksverket skriver att det svenska förslaget till avgift i
vissa avseenden är mera långtgående än vad EU föreskriver. Avgiften
tas nämligen ut på lager och inte bara på överlager. Svenska regeringen
går alltså längre i att straffa svenska konsumenter än vad EU kräver.
Det är intressant att det finns länder som protesterar mot det här
förslaget. I min hand har jag ett papper som via ambassaden kommer
från USA:s regering, där man kraftigt protesterar mot införsel av den
här skatten. Det är ett papper som Jordbruksverket fick den 13 decem-
ber. USA:s regering säger: ”Consequently we strongly encourage Swe-
den not to adopt this proposal regarding storage fees on rice.” Det
betyder: Följaktligen uppmanar vi Sverige starkt att inte anta detta
förslag avseende lageravgifter på ris. Man hänvisar till artikel 2 i
GATT och menar att det här strider mot den GATT-överenskommelse
Sverige har ingått. Det är mycket allvarligt att den svenska regeringen
nu inför en lageravgift, som uppenbarligen vissa av de länder som vi
har en GATT-överenskommelse med uppfattar strider mot GATT.
Detta plus att det strider mot svenska konsumenters intressen borde
vara tillräckligt för regeringen för att avslå förslaget. Det var inte så
bra, och man kan ju ändra sig.
Jag yrkar alltså avslag på förslaget och bifall till reservationen.
Jag vill också fråga jordbruksministern hur man kommer att hantera
den här protesten, om vi kallar den så, från USA:s regering. Anser man
att det här strider mot artikel 2 i GATT?
Anf. 137 KAJ LARSSON (s):
Fru talman! I jordbruksutskottets betänkande nr 11 behandlas en
proposition som innebär att en särskild lageravgift skall tas ut av den
som den 31 december i år innehar socker eller ris i lager. Avgiften skall
tas ut på den del som överstiger 3 ton, som tidigare har sagts här.
Skyldigheten att betala en lageravgift för socker och ris bör gälla alla
lagerhållare som har lagerkvantiteter av kommersiell betydelse.
Anledningen till att regeringen har lagt fram förslaget om lagerav-
gifter är att man vill förhindra en eventuell spekulation. När Sverige
den 1 januari 1995 blir medlem i EU kan vi konstatera att prisnivån på
ris och socker är betydligt högre i EU-länderna än i Sverige. Därför kan
alla som har produkter av detta slag ta ut ett högre pris. Med andra ord
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
123
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
ökar värdet på lagret väsentligt över en natt. Frågan är vem som skall |
larna dela på de miljoner som ett högre sockerpris kommer att innebä-
|
Lageravgifter på |
ra? Skall t.ex. Vårgårda Kvarn ha 1,6 miljoner kronor, vilket blir vins- Jag kan inte förstå, eller jag har rättare sagt svårigheter att förstå, Med andra ord får inte Vårgårda Kvarn, Sockerbolaget eller sock- Det här är inte något bestående, utan det är en engångsföreteelse Av denna anledning har jag svårigheter att förstå den kritik som Enligt propositionens förslag skall avgiften vara inbetald senast den Vid utskottsbehandlingen framkom att EU höll på att fatta beslut Utskottets ambition är och har under hela behandlingen varit att I betänkandet har vi därför gjort följande skrivning: ”Om av EG Jordbruksministern är i kammaren, och jag tror att hon kommer att |
|
124 |
redogöra för hur regeringen tänker hantera den uppkomna situationen. |
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i betänkandet och avslag
på reservationen.
Anf. 138 GUDRUN LINDVALL (mp) replik
Fru talman! Det är naturligtvis inte självklart att den prishöjning
som ni talar om inträffar, Kaj Larsson. Den inträffar om försäljarna av
ris och socker måste höja priserna därför att en lageravgift införs. I
annat fall kan jag tänka mig att man är ganska obenägen att höja priset
på ris. Man vet att allt fler konsumenter kommer att äta pasta i stället
för ris om priset på ris kommer att bli högt. Därför är jag övertygad om
att försäljarna av ris kommer att göra allt för att hålla nere priset. Ge-
nom att man inför lageravgiften på ris och socker blir det inte möjligt
för försäljarna av ris att hålla nere priset.
Anledningen till att EU har en hög införselavgift på ris - den är
faktiskt 6 kr per kilo - är just att man vill gynna pastaindustrin. Detta är
naturligtvis pastaindustrin intresserad av men knappast de som säljer
ris. Genom att inte påföra riset den extra kostnad som lageravgiften
innebär skulle vi i Sverige kunna få en betydligt lugnare prisutveckling
på ris. Jag tror att de som säljer ris skulle välkomna en sådan, om de
fick den chansen. Det skulle naturligtvis även de konsumenter för vilka
detta är ett viktigt baslivsmedel göra.
Prishöjningen kommer inte automatiskt, Kaj Larsson. Vi pressar
fram den.
Anf. 139 KAJ LARSSON (s) replik:
Fru talman! Detta är fel, Gudrun Lindvall. I min hand har jag ett
avtal mellan sockerbetsodlarna och Sockerbolaget. Man har klart för
sig att dessa pengar skall tas ut redan från den 1 januari. Det blir en
prishöjning. Konsumenterna får betala detta.
I uppvaktningar som vi har haft säger man att det har varit dåliga år.
Därför vill man komma åt dessa pengar. De får pengarna för den ny-
produktion som sker under 1995, men de får inte pengar för det som
fanns 1994. Konsumenterna får betala i vilket fall som helst.
EU:s regler innebär att gränsskyddet är annorlunda. När Sverige
skall importera ris med EU:s regler blir det därför automatiskt ett högre
importpris på riset. Det får konsumenterna betala. Det tar kanske några
månader att sälja ut det lager som man har. Det är inte fråga om någon-
ting annat.
Anf. 140 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Det handlar just om några månader. Eftersom vi vet att
många varor kommer att bli dyrare i och med EU vore det bra om re-
geringen kunde föra en sådan politik att det svenska folket i alla fall
under några månader kunde slippa den här prisökningen. Sedan kom-
mer naturligtvis höjningarna i och med att svenska importörer kommer
att påföras den avgift på 6 kr per kilo som finns i hela EU.
Det skulle vara till gagn för låginkomsttagarna, för vilka baslivsme-
del är nödvändiga, om de lager som nu finns i Sverige kunde försäljas
till ett lägre pris under de första månaderna.
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
125
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 44
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Det förvånar mig att socialdemokraterna, som i annat fall ofta pratar |
|
Lageravgifter på |
Anf. 141 KAJ LARSSON (s) replik: Fru talman! Vi kan bara konstatera att det som Gudrun Lindvall och Anf. 142 EVA BJÖRNE (m) replik: Fru talman! Kaj Larsson säger att lageravgiften skall införas för att Detta innebär i realiteten att betodlarna inte kommer att vara reella Jag vill klart slå fast att det är på det här sättet, Kaj Larsson. Vi tror Nu blir det en chockhöjning den 1 januari på grund av att staten Vi vet hur det är ute i det svenska samhället, och människor hamst- Anf. 143 KAJ LARSSON (s) replik: Fru talman! Men det är ju detta jag försöker säga, Eva Björne! Läs Anf. 144 EVA BJÖRNE (m) replik: Fru talman! Sockerbetspriset har varit betydligt lägre i Sverige än i Det har hittills gynnat konsumenterna, och det skulle ha kunnat |
126
Pengarna hade man dessutom just när det gäller socker och socker-
betor räknat in i ett lägre pris i avtalet, eftersom man räknade med att
man så småningom skulle kunna få en viss ersättning.
Anf. 145 KAJ LARSSON (s) replik:
Fru talman! Tror verkligen Eva Björne att sockerbetsodlarna och
det danskägda sockerbolaget hade hängt på utskottets dörr och uppvak-
tat om det hade varit i konsumentens intresse? Svaret måste vara nej.
Vid de uppvaktningar jag personligen har blivit utsatt för har det
framgått tydligt och klart att man vill åt dessa pengar. Man hade för-
väntat sig att få dessa miljoner från den 1 januari. Man har inte haft den
minsta tanke på konsumenterna.
Anf. 146 MARIE WILÉN (c) replik:
Fru talman! Vi har ju fått flera papper som också kan vara värda att
läsas, Kaj Larsson. Bl.a. har Handels samarbetsorgan och Kooperativa
förbundet skrivit.
De skriver om förslaget, där ni pressar fram prishöjningar genom
avgifterna: Förslaget är direkt konsumentfientligt. Det lager av socker
och ris som finns i Sverige den 31 december 1994 kommer successivt
att säljas ut. Med hänvisning till den rådande konkurrenssituationen
kommer det därvid inte att vara möjligt att sälja produkterna till det
höga pris som EU:s gränsskydd motiverar. Regeringens förslag innebär
däremot att EU:s högre prisnivå omedelbart kommer att slå igenom.
Där tar alltså handeln på sig ett ansvar. De talar om att de menar
allvar med vad de skriver. Det innebär att handeln måste ha en viss
marginal, och det skulle göra att man kunde förhindra den snabba pris-
höjningen, om inte avgifterna infördes.
Anf. 147 KAJ LARSSON (s) replik:
Fru talman! Det här blir min sista replik eftersom jag måste ge mig i
väg.
Jag vill bara säga - det blir upprepningar varje gång - att det inte är
för konsumenten som ni talar. Hela tiden talar ni för dem som produce-
rat sockerbetor och tillverkar socker. Det är de som vill åt dessa miljo-
ner.
Det har också sagts att de sockerbetor som producerats i år inte till-
kommit i spekulationssyfte. Det är riktigt, det kan jag hålla med om.
Däremot förekommer det spekulation som kanske hade haft ännu större
utsträckning om inte regeringen framlagt detta förslag. Det har kommit
in många tusen ton socker till Sverige. Över en natt skulle värdet stigit
väldigt, och man skulle kunna tjäna miljoner på det.
Det är därför regeringen framlagt detta förslag, för att motverka
spekulationen.
Anf. 148 MARIE WILÉN (c) replik:
Fru talman! Jag företräder konsumenternas intressen. Jag är noga
med att tala om det, och jag vill inte bli påprackad någon annan roll.
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
127
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
När handeln skriver så här i ett papper som de skickar till oss, så |
man inte inför den här avgiften. Men om avgiften införs måste handeln
|
Lageravgifter på |
direkt höja priset. Anf. 149 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Bara ett kort tillrättaläggande. EU har beslutat om förordningar för att stoppa spekulationshandel, i Förordningen om socker innebär bl.a. att Sverige kommer att åsät- När det gäller ris är det lagerhållarna i de nya medlemsländerna i Därför kommer regeringen inom kort att förelägga riksdagen en Min och regeringens uppfattning är att inga dubbla avgifter skall tas Vårt syfte är också att de avgiftsskyldiga företagarna inte skall Anf. 150 GUDRUN LINDVALL (mp) replik: Fru talman! Får jag fråga jordbruksministern om hon har någon I detta papper som jag alltså har från amerikanska ambassaden, där Jag tycker det är allvarligt att den svenska regeringen inför en lag Jag tycker det vore på sin plats att jordbruksministern kommentera- Anf. 151 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Jag delar inte tolkningen av de upplysningar som kom- |
128
Anf. 152 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Har det funnits några kontakter mellan Jordbruksdepar-
tementet och den amerikanska ambassaden? Brevet slutar med att man
är villig att ta upp diskussioner för att kunna underlätta situationen.
Anf. 153 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Nej, det finns inte. Detta är en fråga mellan Sverige och
EU.
Anf. 154 EVA BJÖRNE (m) replik:
Fru talman! Jordbruksministerns besked att EU inte vill beskatta ett
lager som går utöver 350 000 ton som normallager är ett väldigt bra
besked. Det svenska lagret av betor motsvarar ungefär detta. Skulle det
ha varit förslaget i utskottet, hade vi gärna varit med på den uppgörel-
sen.
Men i utskottets handlingar står det 3 ton, och det är helt fel om
man ser till det normallager som finns hos grossisterna, Sockerbolaget
och andra i dag.
Anf. 155 MAGGI MIKAELSSON (v):
Fru talman! Den som hade velat värna om konsumenterna i fråga
om ris och socker skulle ha röstat nej till medlemskapet i folkomröst-
ningen. Då hade vi sluppit denna diskussion i dag.
Detta är en konsekvens av EU:s protektionistiska jordbrukspolitik,
som innebär att en fri konkurrens hindras för att skydda den egna pro-
duktionen. Gudrun Lindvall sade detta tidigare.
Det är vedertagen praxis att varor prissätts efter återanskaffnings-
värdet. Det är därför det framgår av Expressens artikel ”Dina nya EU-
priser” från i söndags att priset på ris kommer att öka med 35:90 nästa
år, att jämföra med avgiften 3:30.
Vi kan erinra oss höjningen av kaffepriset när kaffeskörden gick
”åt skogen” på andra sidan Atlanten. Det är en kaffeskörd vars kaffe vi
skall dricka nästa år. Detta är inte logiskt. Det vet konsumenterna. De
har löst problemet genom att köpa upp lagret till det lägre priset.
Det stora problemet i dag för många risimportörer är att de har slut
på sina lager och hinner inte få hem något nytt. De får hem nya lager
efter årsskiftet. Då har problemet lösts. Konsumenterna har köpt inne-
varande lager av ris till det gamla priset. Det nya priset får de betala på
nya lager med EU:s tullar.
Anf. 156 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Det vi gör nu är långt utöver vad EU kräver, Maggi
Mikaelsson. EU kräver att vi skall införa beskattning på överlager. Det
svenska Jordbruksverket hävdar att det svenska förslaget till avgift är i
vissa avseenden mer långtgående än vad EU föreskriver. Avgiften tas
nämligen ut på hela lager och inte bara på överlager.
Det här är ett svenskt förslag som går utöver vad EU kräver. Det
slår på konsumenterna. Försök inte att försvara något som är litet
märkligt.
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
129
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Dessutom är det uppenbarligen så att detta inte bara är något som |
tredje land och att detta strider mot GATT, artikel 2.
|
Lageravgifter på |
Anf. 157 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Fru talman! Det är ju uppenbart att priset på ris kommer att höjas Anf. 158 TALMANNEN: Av hänsyn till övriga talare som ännu inte har haft tillfälle att utnytt- Anf. 159 STIG BERTILSSON (m): Fru talman! Jag skall be att få citera ett brev till jordbruksministern: ”Att köpa in ris är inte som att köpa annan spannmål, ris får köpas Ris kan inte köpas in när behovet finns, då kostar det otillbörligt I dagarna har har jag fått veta att Du lagt en proposition om att in- Litet längre fram i brevet står det: ”Bakgrunden lär vara att den som Fru talman! Detta är inte ett brev från ett stort företag. Brevet Det är ett litet företag som kämpar för sin överlevnad med sina 15, Det framgår av propositionen att tanken med lagen är att beskatta När jordbruksministern får ett besked om att 3 ton inte är en normal |
130
Dessutom har socialdemokraterna och vänstern i riksdagens jord-
bruksutskott inte gjort det. Tvärtom! De låtsas snarare som att proble-
met inte finns. I betänkandet står följande: ”Avgift tas endast ut för den
del av lagret som omfattar mer än tre ton.” Observera endast för den
del som omfattar mer än 3 ton.
Det är klart att när människor läser något sådant, när de vet att riks-
dagens ledamöter och jordbruksministern har fått besked om att det är
långt ifrån fråga om spekulation och ändå inte reagerar, funderar de
naturligtvis över hur vi politiker fungerar. Nonchalerar vi faktiskt be-
sked från verkligheten, vardagen?
Jag kan inte konstatera annat än, liksom Kaj Larsson gjorde tidigare
i debatten, att det hade varit orättmätigt om t.ex. Vårgårda inte hade fått
betala avgiften. Företaget hade tjänat 1,6 miljoner kronor. Det tyder,
fru talman, på att Kaj Larsson inte har någon verklighetsuppfattning när
det gäller att förstå hur prissättning sker. Det är inte så att Vårgårda
Kvarn ”hux flux” kan höja sitt pris på ett sätt som motsvarar ökningen
av priset på råvarorna. Man bedömer på Vårgårda Kvarn att det går att
kompensera 20-25.
Detta innebär att det kommer att gå sämre för företaget. Det drabbar
naturligtvis företaget, det drabbar människorna som arbetar där och det
drabbar många människor utanför den kretsen.
Fru talman! Jag tycker att det är beklämmande att man med öppna
ögon låter ett sådant förslag ”tricksas” igenom Sveriges riksdag, när
man vet att förslaget inte stämmer med de intentioner som sägs finnas i
lagförslaget.
Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 160 MARIANNE ANDERSSON (c):
Fru talman! Jag tvingas konstatera att Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet även i den här frågan har hemfallit åt maktens arrogans.
I ivern att förhindra spekulation - troligen väger det tyngre att kamma
hem pengar till statskassan - är man totalt okänslig för hur enskilda
företag och deras anställda drabbas av den avgift som betänkandet
handlar om.
Man drar sig inte för att låta seriösa företag betala för kostnader
som eventuellt kan uppkomma på grund av att oseriösa företag skulle
spekulera. Var finns rättvisan och tanken i detta? Varför kan man inte
ta hänsyn till de genomsnittliga lager av ris som funnits i företagen t.ex.
de senaste tre åren? Jag riktar den frågan till jordbruksministern.
Vi har tidigare pratat om Vårgårda Kvarn. Det är det företag som
jag känner mest till. För det företaget är undantaget 3 ton en ren för-
olämpning. Företaget har alltid ett lager på 300-600 ton. Företaget
riskerar faktiskt att slås ut. Den släng åt företaget som Kaj Larsson
hemföll åt är så dålig att den egentligen inte är värd att bemöta. Helt
klart är att försäljningen minskar i samband med prishöjningen. Att inte
ta hänsyn till detta är en arrogans utan motstycke.
Jag har sett mycket av den socialdemokratiska okänsligheten för
småföretagsamheten under den här hösten. Men frågan är om inte detta
tar priset.
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
131
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Argumentationen i betänkandet är tunn. Man hänvisar till att regle- |
kunna tas ut även för varor som vid anslutningen finns i lager. Det är ju
|
Lageravgifter på |
inte alls säkert att det blir så. Tvärtom har vi diskuterat den frågan Inkonsekvensen blir ännu större när man nu inför en avgift för dem Det var trots allt ett positivt besked som jordbruksministern gav. Vi som har arbetat för ett medlemskap i EU ser nu hur regeringen Jag yrkar bifall till reservationen. Även om mina förhoppningar inte Anf. 161 ELVER JONSSON (fp): Fru talman! Eftersom ingen från Folkpartiet tidigare har deltagit i När man läser betänkandet får man nästan den uppfattningen att ut- Jag hade tänkt framföra en synpunkt till Socialdemokraternas före- |
|
132 |
vinstfrågor. |
Min slutsats, fru talman, är den som reservationen innehåller. Det
finns tunga sakskäl som talar mot den föreslagna avgiften. Det råder
osäkerhet om dess effekter, vilket också framgått av debatten, och
frågor rörande samordning med motsvarande reglering inom EU är
heller inte klarlagda. Det enda rimliga, fru talman, är att reservationen
får kammarens stöd, och därmed får regeringen också en chans att
ompröva hela sin inställning i de här frågorna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 december.)
Anmäldes och bordlädes
Skatteutskottets betänkanden
1994/95:SkU4 Ny lag om skatt på energi
1994/95:SkU5 Ändringar av försäljningsskatten på motorfordon
1994/95:SkU10 Beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar
inom EG, m.m.
1994/95:SkUll Skatteregler för europeiska ekonomiska intressegrup-
peringar (EEIG)
1994/95:SkU12 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av skat-
ter och avgifter, m.m.
1994/95:SkU13 Vissa fastighetsskatte- och fastighetstaxeringsfrågor,
m.m.
1994/95:SkU14 Några folkbokföringsfrågor
1994/95:SkU15 Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvalt-
ningen
1994/95:SkU17 Ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsav-
gifter m.m.
Justitieutskottets betänkande
1994/95 :JuU6 Instansordningen i förvaltningsmål
Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU12 Nya kapitaltäckningsregler m.m.
Anmäldes att följande frågor framställts
den 16 december
1994/95:231 av Elisa Abascal Reyes (mp) till kulturministern om
Sveriges Televisions avtal med staten
1994/95:232 av Lennart Beijer (v) till utrikesministern om Brasilien
och de mänskliga rättigheterna
Prot. 1994/95:44
16 december
Lageravgifter på
socker och ris
133
|
Prot. 1994/95:44 16 december |
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto- 10 § Kammaren åtskildes kl. 17.55. Förhandlingarna leddes av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 4 § anf. 21 av andre vice talmannen därefter t.o.m.5 § anf. 49 (delvis), Vid protokollet GUNNAR GRENFORS |
/Barbro Nordström
134
1 § Hänvisning av ärende till utskott................................................1
2 § Förnyad bordläggning..................................................................1
3 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats
den 15 december...........................................................................1
SoU9 Förslag till alkohollag......................................................1
SoU7 Vissa frågor om personlig assistans och om kostnads-
ansvar för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade......................................................................4
LU7 Översyn av varumärkeslagen m.m.....................................4
LU8 EG-regler om tilläggsskydd för läkemedel........................4
LU9 Ändring i bilaga XXII till EES-avtalet..............................4
LU11 Försenade årsredovisningar m.m.....................................4
UU8 Ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner..................................................................................4
UU9 Ändringar av protokoll 31 till EES-avtalet.......................5
UU10 Övergången från EES till EU - vissa kompletterande
bestämmelser.............................................................................5
SfU5 Upphävande av lagar med anknytning till EES-avtalet....5
SfU7 Vissa socialförsäkringsfrågor...........................................5
SfU8 Ersättning för vissa vårdförmåner i internationella
förhållanden m.m.......................................................................5
TU4 Upphävande av skeppsklarerarförordningen.....................5
TU5 Höjning av vattenföroreningsavgiften...............................5
TU6 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m............5
Meddelande om samlad votering.......................................................7
4 § Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m.......................7
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU4................7
Anf. 1 KENT OLSSON (m):...................................................7
Anf. 2 BÖRJE HÖRNLUND (c):..........................................10
Anf. 3 ELVER JONSSON (fp):............................................12
Anf. 4 KENT OLSSON (m) replik:.......................................15
Anf. 5 ELVER JONSSON (fp) replik:..................................15
Anf. 6 KENT OLSSON (m) replik:.......................................16
Anf. 7 INGRID BURMAN (v):.............................................16
Anf. 8 ELVER JONSSON (fp) replik:..................................18
Anf. 9 INGRID BURMAN (v) replik:..................................19
Anf. 10 ELVER JONSSON (fp) replik:................................20
Anf. 11 INGRID BURMAN (v) replik:................................20
Anf. 12 KENT OLSSON (m) replik:.....................................20
Anf. 13 INGRID BURMAN (v) replik:................................21
Anf. 14 KENT OLSSON (m) replik:.....................................22
Anf. 15 INGRID BURMAN (v) replik:................................22
135
Prot. 1994/95:44
16 december
Anf. 16 DAN ERICSSON (kds):..........................................23
Anf. 17 INGRID BURMAN (v) replik:................................24
Anf. 18 DAN ERICSSON (kds) replik:................................24
Anf. 19 INGRID BURMAN (v) replik:................................25
Anf. 20 DAN ERICSSON (kds) replik:................................25
Anf. 21 STEN ÖSTLUND (s):.............................................26
Anf. 22 ELVER JONSSON (fp) replik:................................29
Anf. 23 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................30
Anf. 24 ELVER JONSSON (fp) replik:................................30
Anf. 25 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................31
Anf. 26 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:.............................32
Anf. 27 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................32
Anf. 28 BÖRJE HÖRNLUND (c) replik:.............................33
Anf. 29 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................33
Anf. 30 KENT OLSSON (m) replik:....................................34
Anf. 31 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................35
Anf. 32 KENT OLSSON (m) replik:....................................36
Anf. 33 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................36
Anf. 34 DAN ERICSSON (kds) replik:................................37
Anf. 35 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................38
Anf. 36 DAN ERICSSON (kds) replik:................................38
Anf. 37 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................39
Anf. 38 INGRID BURMAN (v) replik:................................39
Anf. 39 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................40
Anf. 40 INGRID BURMAN (v) replik:................................40
Anf. 41 STEN ÖSTLUND (s) replik:...................................41
Anf. 42 CHRISTEL ANDERBERG (m):.............................42
(Beslut skulle fattas den 20 december.)..................................44
5 § Förändringar i arbetslöshetsersättningen...............................44
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95 :AU5.............44
Anf. 43 KENT OLSSON (m)...............................................44
Anf. 44 ELVING ANDERSSON (c):...................................46
Anf. 45 OLA STRÖM (fp):..................................................48
Anf. 46 INGRID BURMAN (v):..........................................50
Anf. 47 OLA STRÖM (fp) replik.........................................52
Anf. 48 INGRID BURMAN (v) replik:................................53
Anf. 49 OLA STRÖM (fp) replik:........................................53
Anf. 50 INGRID BURMAN (v) replik:................................54
Anf. 51 ELVING ANDERSSON (c) replik:.........................54
Anf. 52 INGRID BURMAN (v) replik:................................55
Anf. 53 ELVING ANDERSSON (c) replik:.........................56
Anf. 54 INGRID BURMAN (v) replik:................................56
Anf. 55 KENT OLSSON (m) replik:....................................57
Anf. 56 INGRID BURMAN (v) replik:................................58
Anf. 57 KENT OLSSON (m) replik:....................................58
Anf. 58 INGRID BURMAN (v) replik:................................59
Beslut om uppskjuten votering.......................................................59
136
AU5)............................................................................................60
Anf. 59 DAN ERICSSON (kds):...........................................60
Anf. 60 INGRID BURMAN (v) replik:................................61
Anf. 61 DAN ERICSSON (kds) replik:................................61
Anf. 62 INGRID BURMAN (v) replik:................................62
Anf. 63 DAN ERICSSON (kds) replik:................................62
Anf. 64 BARBRO JOHANSSON (mp):................................63
Anf. 65 JOHNNY AHLQVIST (s):.......................................64
Anf. 66 ELVING ANDERSSON (c) replik:.........................68
Anf. 67 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................69
Anf. 68 ELVING ANDERSSON (c) replik:.........................70
Anf. 69 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................70
Anf. 70 KENT OLSSON (m) replik:.....................................71
Anf. 71 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................72
Anf. 72 KENT OLSSON (m) replik:.....................................73
Anf. 73 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................73
Anf. 74 OLA STRÖM (fp) replik:.........................................74
Anf. 75 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................75
Anf. 76 OLA STRÖM (fp) replik:.........................................75
Anf. 77 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................76
Anf. 78 INGRID BURMAN (v) replik:................................77
Anf. 79 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................77
Anf. 80 INGRID BURMAN (v) replik:................................78
Anf. 81 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................79
Anf. 82 DAN ERICSSON (kds) replik:................................79
Anf. 83 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:...........................80
Anf. 84 DAN ERICSSON (kds) replik:................................81
Anf. 85 JOHNNY AHLQVIST (s) replik:............................81
Anf. 86 BARBRO JOHANSSON (mp):................................82
(Beslut skulle fattas den 20 december.)...................................82
6 § Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i
Europeiska unionen...................................................................82
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU7.......................82
Anf. 87 IVAR VIRGIN (m):.................................................82
Anf. 88 LENNART BRUNANDER (c):...............................85
Anf. 89 MAGGI MIKAELSSON (v):...................................87
Anf. 90 LENNART BRUNANDER (c) replik:.....................91
Anf. 91 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.........................92
Anf. 92 LENNART BRUNANDER (c) replik:.....................92
Anf. 93 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.........................93
Anf. 94 IVAR VIRGIN (m) replik:.......................................93
Anf. 95 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.........................94
Anf. 96 IVAR VIRGIN (m) replik:.......................................94
Anf. 97 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.........................94
Anf. 98 GUDRUN LINDVALL (mp):..................................94
Anf. 99 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.........................98
Anf. 100 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.......................98
Anf. 101 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.......................99
Prot. 1994/95:44
16 december
137
Prot. 1994/95:44 Anf. 102 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:.....................99
16 december Anf. 103 DAN ERICSSON (kds):......................................100
---------------- Anf. 104 INGE CARLSSON (s):........................................101
Anf. 105 TALMANNEN:...................................................104
Anf. 106 LENNART BRUNANDER (c) replik:................105
Anf. 107 INGE CARLSSON (s) replik:.............................105
Anf. 108 LENNART BRUNANDER (c) replik:................106
Anf. 109 INGE CARLSSON (s) replik:.............................106
Anf. 110 IVAR VIRGIN (m) replik:..................................106
Anf. 111 INGE CARLSSON (s) replik:.............................106
Anf. 112 IVAR VIRGIN (m) replik:..................................107
Anf. 113 INGE CARLSSON (s) replik:.............................107
Anf. 114 GUDRUN LINDVALL (s) replik:.......................108
Anf. 115 INGE CARLSSON (s) replik:............................109
Anf. 116 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:...................109
Anf. 117 DAN ERICSSON (kds) replik:...........................109
Anf. 118 INGE CARLSSON (s) replik:.............................110
Anf. 119 DAN ERICSSON (kds) replik:............................110
Anf. 120 INGE CARLSSON (s) replik:.............................111
Anf. 121 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m):.............111
Anf. 122 TALMANNEN:...................................................113
Anf. 123 INGE CARLSSON (s) replik:.............................114
Anf. 124 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik:... 114
Anf. 125 INGE CARLSSON (s) replik:.............................114
Anf. 126 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik:... 114
Anf. 127 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:...................115
Anf. 128 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik:... 115
Anf. 129 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:...................116
Anf. 130 PETER WEIBULL BERNSTRÖM (m) replik:... 116
Anf. 131 LENNART DALÉUS (c):...................................116
Anf. 132 SIVERT CARLSSON (c):...................................117
Anf. 133 GUDRUN LINDVALL (mp):.............................120
(Beslut skulle fattas den 20 december.)................................120
7 § Lageravgifter på socker och ris.............................................120
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoUll...................120
Anf. 134 EVA BJÖRNE (m):.............................................120
Anf. 135 MARIE WILÉN (c):............................................121
Anf. 136 GUDRUN LINDVALL (mp):.............................122
Anf. 137 KAJ LARSSON (s):.............................................123
Anf. 138 GUDRUN LINDVALL (mp) replik.....................125
Anf. 139 KAJ LARSSON (s) replik:..................................125
Anf. 140 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:...................125
Anf. 141 KAJ LARSSON (s) replik:..................................126
Anf. 142 EVA BJÖRNE (m) replik:...................................126
Anf. 143 KAJ LARSSON (s) replik:..................................126
Anf. 144 EVA BJÖRNE (m) replik:...................................126
Anf. 145 KAJ LARSSON (s) replik:..................................127
Anf. 146 MARIE WILÉN (c) replik:..................................127
Anf. 147 KAJ LARSSON (s) replik:..................................127
138
Anf. 148 MARIE WILÉN (c) replik:..................................127
Anf. 149 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................128
Anf. 150 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................128
Anf. 151 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................128
Anf. 152 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................129
Anf. 153 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................129
Anf. 154 EVA BJÖRNE (m) replik:...................................129
Anf. 155 MAGGI MIKAELSSON (v):...............................129
Anf. 156 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................129
Anf. 157 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.....................130
Anf. 158 TALMANNEN:...................................................130
Anf. 159 STIG BERTILSSON (m):....................................130
Anf. 160 MARIANNE ANDERSSON (c):.........................131
Anf. 161 ELVER JONSSON (fp):......................................132
(Beslut skulle fattas den 20 december.).................................133
8 § Bordläggning............................................................................133
9 § Anmälan om frågor.................................................................133
1994/95:231 av Elisa Abascal Reyes (mp) till kulturminis-
tern om Sveriges Televisions avtal med staten......................133
1994/95:232 av Lennart Beijer (v) till utrikesministern om
Brasilien och de mänskliga rättigheterna...............................133
10 § Kammaren åtskildes kl. 17.55..................................................134
Prot. 1994/95:44
16 december
139
gotab 48287, Stockholm 1995