Onsdagen den 14 december
Protokoll
1994/95:42
Justerades protokollet för den 8 december.
Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövnings-
nämnden inkomna skrivelse:
Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag utan ändring
i Riksskatteverkets beslut den 17 november 1994 att fastställa utgången
av folkomröstningen om EU-medlemskap avslutat prövningen av inom
besvärstiden inkomna överklaganden över folkomröstningen.
Riksskatteverkets beslut den 17 november 1994 att fastställa ut-
gången av folkomröstningen har därmed vunnit laga kraft.
Stockholm den 13 december 1994
Enligt uppdrag
Sven-Georg Grahn
Talmannen meddelade att Bengt Westerberg (fp) anhållit om att bli
entledigad från uppdraget som ledamot av riksdagen fr.o.m den 1 janu-
ari 1995.
Kammaren biföll denna avsägelse.
Talmannen meddelade att på begäran av Moderata samlingspartiets
riksdagsgrupp skulle anordnas aktuell debatt om läget för det svenska
försvaret och om hur ett nytt försvarsbeslut skulle beredas måndagen
den 19 december kl. 10.00.
Från regeringen skulle försvarsminister Thage G Peterson delta och
från moderata samlingspartiet Carl Bildt. Samtliga partier hade rätt att
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
Prot. 1994/95:42
14 december
delta i debatten. Anmälan till talarlistan skulle ske senast fredagen den
den 16 december kl. 12.00.
Den inkomna skrivelsen från Moderata samlingspartiet hade följan-
de lydelse:
Till talmannen
omfattande nedskärningar av det svenska försvaret. Med anledning
Efter regeringsskiftet aviserade den nye försvarsministern Thage G
Peterson härav framförde Moderata samlingspartiets ordförande Carl
Bildt i ett brev till statsminister Ingvar Carlsson den 25 oktober 1994
en begäran om tillsättandet av en försvarskommitté med uppgift att
förbereda ett nytt försvarsbeslut i enlighet med vad som varit praxis i
dylika sammanhang.
Oklara besked på denna punkt har därefter lämnats av regeringen.
Det är viktigt att nästa försvarsbeslut förbereds på ett sätt som ger riks-
dagen och berörda myndigheter rimlig tid för sitt beredningsarbete.
Detta är inte möjligt med den konstruktion och tidsplan som försvars-
ministern aviserade i går, d.v.s. en försvarsberedning i stället för en
försvarskommitté och dessutom med mycket snäva tidsramar som
omöjliggör den omsorgsfulla beredning som ett ärende som rör vårt
lands säkerhet kräver.
Det föreligger vidare uppenbarligen stor oenighet mellan försvars-
ministern och överbefälhavaren om vilka åtgärder som skall vidtagas
på både kort och lång sikt om hur aviserade nedskärningar skall tas ut.
Oenigheten gäller också så stora frågor som värnpliktsfrågorna, instäl-
landet av repetitionsutbildning och viktiga materielanskaffningar.
Med anledning av de senaste dagarnas händelser på försvarsområ-
det, som får bedömas som allvarliga utifrån möjligheterna att fullfölja
de fattade riksdagsbesluten på säkerhets- och försvarspolitikens områ-
de, hemställer Moderata samlingspartiets riksdagsgrupp att en särskild
debatt anordnas om det nya läge som uppstått för det svenska försvaret
och hur ett nytt försvarsbeslut skall beredas.
Stockholm den 8 december 1994
Lars F Tobisson
Gruppledare
Föredrogs men bordlädes åter
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95: KU 19 och KU23
Lagutskottets betänkanden 1994/95:LU7-LU9 och LU11
Utrikesutskottets betänkanden 1994/95:UU7, UU9 och UU10
Socialförsäkringsutskottets betänkanden 1994/95:SfU5, SfU7 och SfU8
Socialutskottets betänkanden 1994/95:SoU7 och SoU8
Trafikutskottets betänkanden 1994/95:TU4-TU6
Föredrogs
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU5
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (prop. 1994/95:19 delvis)
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95: KU 17
Lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
(prop. 1994/95:19 delvis)
Konstitutionskutskottets betänkande 1994/95:KU22
Samverkan mellan riksdag och regering med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska unionen
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU5
Budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.
(prop. 1994/95:40)
Talmannen meddelade att utrikesutskottets betänkande UU5, kon-
stitutionsutskottets betänkanden KU17 och KU22 samt finansutskottets
betänkande FiU5 skulle debatteras gemensamt.
Kammaren biföll utskottets framställning om att konstitutionsutskot-
tets betänkande KU22 fick avgöras efter endast en bordläggning.
Anf. 1 MARGARETHA AF UGGLAS (m):
Fru talman! Det är med stor glädje som den moderata riksdagsgrup-
pen i dag kommer att rösta ja till utrikesutskottets betänkande nr 5 och
därmed tillstyrka propositionen om Sveriges medlemskap i den europe-
iska unionen. En långvarig strävan, alltid engagerande men tidvis mo-
tig, att få se Sverige som fullvärdig deltagare i det europeiska samarbe-
tet krönes nu med framgång.
Vi har ett stort arbete bakom oss, att föra Sverige närmare det euro-
peiska samarbetet i alla dess aspekter, att övertyga en del motsträviga i
EG om värdet av en utvidgning, att framförhandla ett bra avtal för
Sverige, att diskutera och kämpa för medlemskapet inför folkomröst-
ningen.
Nu går vi in i en ny fas, som medlemmar. Nu gäller det att ta till va-
ra medlemskapets alla möjligheter och bemästra dess svårigheter, för
sådana finns också. Men möjligheterna är så många fler. Nu gäller det
för Sverige, dess regering och riksdag, dess kommuner, landsting, före-
tag, organisationer och medborgare att ta till vara de nya möjligheter
som öppnar sig. Det är på oss själva det ankommer om det svenska
medlemskapet i EU blir en framgång för oss svenskar och för våra
europeiska medsystrar och bröder.
Fru talman! De två betänkanden som kammaren har att behandla
här i dag handlar om dessa frågor. KU fastlägger hur riksdagen bör
organisera sitt arbete, och UU gör i sitt betänkande också en viktig
markering i detta hänseende när man med anledning av arbetsmark-
nadsutskottets yttrande och den information som EU-delegationen
sedermera fick om regeringens regionalpolitiska intentioner konstaterar
- och jag citerar:
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
”Utskottet vill som sin mening starkt understryka att en uttömmande |
former som medför normal utskottsberedning och möjlighet till ställ-
|
Sveriges medlemskap i |
ningstagande från riksdagens sida.” Utrikesutskottets ordförande Maj-Lis Lööw och jag har väckt en Då KU trots vår kloka argumentering vidhåller talmanskonferen- Fru talman! Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Till denna samverkan kan vi i Sverige föra en nordeuropeisk di- Ett av de glädjande besluten vid toppmötet i Essen var att förhand- |
4
Sverige bestämde sig för en tidtabell, och den har hållit. Östutvidg-
ningen måste också ges en fast tidsram - det är så den blir trovärdig för
länder och folk.
I fråga om Västeuropeiska unionen framhåller utskottet det
angelägna i att vårt land bereds insyn i och tillgång till de europeiska
säkerhetspolitiska diskussioner som pågår i den utvidgade VEU-
kretsen. Det naturliga för det militärt alliansfria Sverige är att bli
observatör. Då Finland och Österrike redan deklarerat sin avsikt i detta
hänseende borde Sverige kunna göra sammalunda. Det finns ingen
anledning att töva.
Fru talman! Jag underströk tidigare att det är vi själva som avgör
hur vi tar till vara EU-medlemskapets möjligheter. Det är beklagligt att
regeringen visar sin ovilja att göra detta på ett konstruktivt sätt i fråga
om jordbruket och livsmedelspolitiken. Vår besvikelse i bl.a. detta
hänseende återspeglas i de gemensamma reservationerna till detta be-
tänkande till vilka jag yrkar bifall. Kolleger kommer senare i debatten
att ta upp dessa frågor.
Fru talman! EU är ett fredsprojekt; det är en gemensam marknad för
välfärd och utveckling, det är ett samarbete för att hantera gränsöver-
skridande problem såsom miljöförstörelse och brottslighet. EU har en
historisk mission att ena det Europa som varit delat. Efter nyår har
Sverige ansvaret tillsammans med EU:s övriga medlemsländer att tillse
att EU tar till vara sina möjligheter och motsvarar medborgarnas för-
hoppningar. Fru talman! Låt mig avslutningsvis peka på några av de
områden som vi moderater anser väsentliga.
Tillväxten måste befrämjas. En strategi för nya jobb, baserad på så-
väl en tillväxtbefrämjande ekonomisk politik och infrastruktursatsning-
ar som en flexibel arbetsmarknadspolitik, behövs i alla medlemsländer.
Fasta spelregler parat med avreglering kan hjälpa näringslivet.
Arbetet för en bättre miljö måste fortsätta. EU har en central roll att
spela i att bota och hindra miljöförstörelsen.
Kampen mot brott och narkotika måste i växande utsträckning bli
en gemensam europeisk angelägenhet. Samarbetet i den s.k. tredje
pelaren har en stor potential till båtnad för alla EU-medborgare.
Öppenheten, insynen och delaktigheten i EU:s arbete måste förbätt-
ras. Medborgarnas Europa är ett begrepp som vi moderater vill vara
med om att förverkliga.
Anf. 2 HELENA NILSSON (c):
Fru talman! Sveriges riksdag kommer i dag att fatta ett historiskt
beslut om att ansluta sig till den europeiska unionen. Svenska folket
deltar i detta beslut genom att en majoritet sade ja i folkomröstningen
den 13 november. Det höga valdeltagandet visar på ett intresse, och
ansvar, att ge oss politiker råd i viktiga och avgörande frågor. Det visar
också ett engagemang för Europas framtid.
Vi folkvalda bör ta till vara detta engagemang och intresse också
mellan våra allmänna val och i kommande direktval till EU-
parlamentet.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Inför folkomröstningen har det både för enskilda och inom partierna |
beror naturligtvis på frågans omfattning och komplexitet och dess be-
|
Sveriges medlemskap i |
tydelse för vår framtid. Det visar på behovet av att inför framtiden Centern har genom interpellationer tidigare här i höst pekat på be- I utrikesutskottets betänkande framgår att det finns ett brett parti- Genom medlemskapet kommer Sverige att vara delaktigt i den vik- En hållbar ekonomisk tillväxt, där också hänsyn tas till vad naturen För att trygga freden och demokratin i Europa är det angeläget att vi I juni 1994 skrev EU efter svensk påverkan ett frihandelsavtal med Det finns en oro, som kom till uttryck i debatten inför folkomröst- |
6
regionparlament som tar över landstingens och länsstyrelsernas uppgif-
ter men också att man delar stora kommuner.
I det svenska EU-samarbetet måste öppenheten vara mycket stor.
Löftena om hur regeringen här hemma skall redovisa diskussioner och
omröstningar i EU måste nu uppfyllas, även om det kan innebära kritik
från andra medlemsstater. Den svenska offentlighetsprincipen skall
också fortsättningsvis gälla de frågor som berör EU-samarbetet. Det
finns inga EU-krav som styr de olika medlemsländernas offentlighets-
och sekretsslagstiftning. Så det är upp till oss här hemma att se till att
den öppenheten upprätthålls.
Anf. 3 HADAR CARS (fp):
Fru talman! Om några timmar väntas riksdagen gå till beslut i en för
Sveriges framtid avgörande fråga - den största riksdagen haft på sitt
bord alltsedan andra världskriget - den om svenskt medlemskap i den
europeiska unionen. Det är en historisk händelse, och det foto som då
tas av tavlan med voteringsresultatet blir värt att återge i landets skol-
böcker.
Resultatet, det vet vi, blir ett överväldigande ja till medlemskap.
Det har stått klart alltsedan den 13 november, då suveränen, det svens-
ka folket, bestämde färdriktningen. Samtliga partier i riksdagen har
också förbundit sig att följa folkets vilja och inte gå emot utslaget i
folkomröstningen.
För oss som hett och innerligt önskat ett ja och som arbetat intensivt
för att nå det målet är denna dag självfallet en glädjedag. Medlemskap i
EU öppnar nya möjligheter för vårt land och för alla oss svenskar. Men
det handlar inte om någon drastisk scenförändring. Sverige har sedan
länge engagerat sig i det europeiska samarbetet inom bl.a. Europarådet,
EFTA och EES. Men med medlemskap i EU får vi också - och det är
en viktig förändring - ta plats i styrhytten, vara med när de viktiga
besluten fattas, beslut som påverkar oss och som vi hade fått åtlyda
även om svenska folket skulle ha valt att ställa Sverige utanför EU.
Inom Folkpartiet liberalerna finns ett starkt stöd för Europasamar-
betet. Det visade sig inte minst under kampanjen inför folkomröstning-
en. Trots bedrövelsen över valförlusten och Bengt Westerbergs av-
gångsbeslut var liberaler över hela landet i gång med torgmöten och
torgstånd, med information i gymnasier och på högskolor, bibliotek och
ja-centrum.
Det var viktigt att Ingvar Carlsson och andra inom den socialdemo-
kratiska ledningen lyckades svänga opinionen inom sitt parti så att ja-
rösterna där blev lika många som nej-rösterna. Men det gav inget net-
tobidrag till segern för ja-sidan. Uppgiften att väga upp nej-majoriteten
låg inom andra partier, inte minst på oss liberaler. Utan Folkpartiets
insats hade det inte blivit ett ja i folkomröstningen.
Det liberala engagemanget för Europatanken har djupa rötter. När
jag ser tillbaka på skrifter och program från de senaste 30-35 åren kan
jag med stolthet notera vad träget opinionsarbete, grundat på argument
som står sig genom decennier, kan resultera i. Det var det tidiga 60-
talets unga liberaler som i bl.a. skrifterna Ja till Europa 1961 och
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Många liberaler 1966 reste kravet på att Sverige för frihetens och fre- |
var också vi som redan då pekade på riskerna för europeisk självtill-
|
Sveriges medlemskap i |
räcklighet. Det var vi som varnade för konsekvenserna av ett för svagt Vi var allt annat än okritiska och förenklande, men vi insåg samti- Med Sveriges, Finlands och Österrikes inträde går arbetet i den eu- Från liberala utgångspunkter framstår det som angeläget att den Det har många gånger känts smärtsamt att tvingas konstatera hur Under efterkrigstiden har samarbetet inom de europeiska gemen- Till de lyckosamma händelserna i Europas historia hör att juntan i Efter det att demokratin segrat i de tre länderna hjälpte EG dem att I dag står EU inför en liknande uppgift - bara ännu större och svå- |
8
Av EU kräver uppgiften vilja till omställning. Bl.a. behöver jord-
brukspolitiken reformeras. Det skulle också gynna de fattiga länderna
utanför Europa. U-ländernas export till EU måste underlättas. Att vinna
alla delar av EU för frihandel förblir en viktig uppgift för Europas
liberaler.
”Kommunismen är död!” jublade Europa när järnridån rämnade.
Människor gick varandra till mötes över öppnade gränser. Vi vågade
tro på en ljusnande framtid - en framtid utan kommunismens ok. Men
också i dag måste vi vara uppmärksamma på politiska yttringar som vill
legitimera förtryck och sätta demokratin på undantag.
Utanför EU är på många håll fascismen stark. Dess värre finns det
fascistiska rörelser och tendenser också inom unionens gränser. Till
dirigenterna hör Italiens Fini, Frankrikes Le Pen och Österrikes Haider.
Enkla lösningar och grovhuggna budskap får lätt en speciell attrak-
tionskraft i tider då demokratier kämpar en ojämn kamp mot hög ar-
betslöshet. Då det demokratiska systemet inte förmår leverera kan
grälla locktoner från odemokratiska rörelser väcka gensvar.
Varje generation måste vinnas för demokratin, och demokratin
måste alltid värnas. Aldrig någonsin får vi sänka garden mot fascismen!
Inom den utvidgade europeiska union i vilken Sverige nu tar plats
är det naturligt att de nordiska länderna samråder med och stöder var-
andra i frågor där de har gemensamma värderingar och intressen. Det
är också en glädje för oss att notera att alla EU-länder önskade se Sve-
rige som medlem av unionen och att vi under medlemsförhandlingarna
fick starkt stöd inte minst av Danmark och Tyskland.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, att traditionellt nära rela-
tioner med några av länderna i EU varken är eller bör vara liktydigt
med permanent förutsägbara allianser. Om Sverige skall spela roll i
utformningen av europeisk politik på bl.a. utrikesområdet måste vi
betrakta samtliga EU-länder som goda och möjliga samarbetspartners.
Vår trohet knyter vi till våra idéer och våra värderingar.
I EU-länder kring Medelhavet finns en begriplig oro för att EU:s
utvidgning mot norr och öster skall förskjuta de politiska perspektiven
till nackdel för Sydeuropa. Det finns anledning för Sverige att visa att
så inte alls behöver bli fallet.
Av dessa skäl är det också viktigt att Sverige anstränger sig för att
ytterligare bygga ut och stärka sina relationer med, framför allt, Frank-
rike, ett land som fyllt och fortsatt spelar en central roll i arbetet på att
förverkliga idéerna om en nära och allt fastare europeisk samverkan -
ett europeiskt förbund.
”Hur blir det då med tanken på ett medborgarnas Europa?”
”Lovade inte ni politiker att fixa arbetslösheten?”
”Bryr sig EU om den arbetslöse EU-medborgaren?”
”Vad gör ni för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män inom
EU?”
”När får vi en Europapolis som på allvar tar upp kampen mot nar-
kotikahajar, vapensmugglare och terrorister?”
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
”Inser ni politiker hur viktigt det är att sänka skatten på arbete - för |
naturens skull?'
|
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. |
Frågor av detta slag ställs varje dag runt om i Europa. Frågorna i Därför är det också oerhört viktigt att alla vi medborgare i den eu- Det är bra att den svenska regeringen förklarat att den alltid skall Av alla länder på jorden är det, om jag minns rätt, bara två som har Skulle Sverige och Finland vänta med detta, visa en tendens att an- Jag vill därför ställa frågan till regeringens företrädare: Kan vi lita Fru talman! När nyårsklockorna ringt in det nya året är vi med - Det är inget enkelt byggjobb och blir inte lättare av att Att bygga framtidens Europa är svårt, men att inte bygga det - att Anf. 4 EVA ZETTERBERG (v): Fru talman! Svenska folket har röstat för medlemskap i Europeiska |
|
10 |
dag att rösta ja till anslutningen till EU. |
Jag kan dock inte enbart säga det utan att samtidigt klargöra i en
röstförklaring att Vänsterpartiet gör detta trots att vi har mycket allvar-
lig kritik mot medlemskapet i Europeiska unionen och trots att vi anser
att det föreligger så betydande brister i EU att vi menar att Sverige
borde ha stått utanför.
Men nu är situationen den att svenska folket har röstat. Vi respekte-
rar resultatet och menar att vi nu har kommit in i en helt ny situation.
Nu gäller det inte motstånd mot EU. Nu gäller det framför allt hur vi
skall kunna använda medlemskapet i Europeiska unionen för att för-
bättra situationen för vårt land, för de svenska krav som vi ställer inter-
nationellt och för andra länder som är med i EU och som har en ännu
svårare situation än Sverige. Framför allt gäller det hur Europa agerar
ute i världen.
Vi har en spännande tid framför oss på grund av att Norden är delat.
Vi vet att Norge har beslutat att inte ansöka om medlemskap. Därför
måste en rad av de europeiska samarbetsorgan som finns i högsta grad
fortsätta att fungera. Vi måste bidra i det arbetet - inom ESK, inom en
rad andra organisationer och inom EES-avtalets ram.
Den nya situation som vi befinner oss i innebär inte bara att vi som
sade nej nu kommer att - och måste - bevaka en rad områden. Det
gäller också att bevaka hur de löften som utställdes från ja-sidan infri-
as. Jag tänker t.ex. på uppgiften att räntan direkt skulle sänkas vid ett ja
till EU. Jag tänker på löftet om svensk neutralitet och självständighet.
Jag tänker på deklarationen att kampen mot arbetslösheten skulle vara
av överordnad betydelse. Jag tänker på uppgiften att Sverige inte
självklart skulle gå med i VEU eller EMU, valutaunionen.
Allt det som sades från ja-sidan under kampanjen - hur stämmer det
i dag? Jag tycker att man från ja-sidan redan har börjat sväva på målet.
Vi har kunnat se att löftena inte riktigt hålls. Jag vill där gärna hänvisa
till en artikel av Eva-Britt Svensson och Hans Lindqvist i dagens num-
mer av Dagens Nyheter. De har där tagit upp och utvecklat en rad av
dessa frågor.
Fru talman! Utskotten har nu behandlat den förra regeringens pro-
position om EU-medlemskapet, och utrikesutskottet har haft uppgiften
att samordna de olika fackutskottens synpunkter på området. Jag vill då
gärna understryka att jag och Vänsterpartiet anser att vi har förbättrat
Sveriges position på en rad områden. Jag menar att det betänkande vi i
dag har framför oss skiljer sig avsevärt till det bättre från den proposi-
tion som lades fram av den tidigare regeringen. Jag skall återkomma till
vilka punkter jag avser i sak.
Fru talman! En av de tyngsta frågorna i hela EU-debatten har gällt
demokratin. Vi från nej-sidan har varit mycket negativa till hur man
har framställt möjligheterna till demokratiskt inflytande. Vi menar att
EU som organisation är djupt odemokratisk. Men vi har också lyft fram
att det sätt som EU arbetar på påverkar Sverige i negativ riktning.
Framöver kommer vi att få utgå från EG:s lagar när de inte överens-
stämmer med de svenska.
Jag vill också ta upp hur frågan om hur demokratin kommer att
handhas i Sverige. Flera har tidigare varit inne på hur den svenska
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
11
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
regeringen skall förankra frågorna i riksdagen. Det behandlas också i |
ett svenskt ställningstagande - det gällde arbetsmarknadspolitiken och
|
Sveriges medlemskap i |
regionalpolitiken. Vi i utskottet har uttalat - och hoppats - att det har Jag skall inte gå in mer i detalj på frågorna om demokrati och of- Fru talman! Andra områden är utrikes- och säkerhetspolitiken och Vänsterpartiet menar också att det vid ett EU-medlemskap kommer Jag vill tillägga att det i och för sig är mycket positivt att majorite- Fru talman! Finanspolitiken, medlemskap i EMU och arbetslöshe- |
12
Fru talman! Miljöfrågor finns på en rad områden. Där kommer
Maggi Mikaelsson att mer utförligt gå in på Vänsterpartiets synpunkter.
När det gäller transportpolitiken har Vänsterpartiet liksom Social-
demokraterna ställt en del krav, bl.a. när det gäller långtradartranspor-
ter. Långtradarna skall t.ex. inte få sänka kraven, vilket skulle innebära
en mycket försämrad miljö i Sverige och i Europa. Där har Vänsterpar-
tiet fått sina krav tillstyrkta, vilket jag tycker är mycket positivt.
Detsamma gäller på konsumentpolitikens område. Där har flera av
våra krav gått igenom, exempelvis att provning skall ske vid minsta
misstanke om att produkter skulle vara farliga och att leksaker inte
skall få säljas hur som helst.
På det hälso- och socialpolitiska området har Vänsterpartiet tagit
upp frågor om alkohol- och narkotikapolitiken. Frågan om gränskon-
troller har varit föremål för en intensiv debatt när EU-frågan har be-
handlats. Det har visat sig att vi inte kan ha kvar samma gränsskydd
som tidigare. Vi beklagar detta men vill upprepa hur viktigt det ändå är
att det finns övergångsbestämmelser och att vi måste försöka att upp-
rätthålla gränskontroller.
Detsamma gäller frågan om alkoholpolitiken. Med ökad införsel av
alkohol och med en försämring av svensk alkoholpolitik kommer miss-
bruket i vårt land att öka - det vet vi. För Vänsterpartiet är folkhälsoas-
pekterna av mycket stor betydelse. Jag hänvisar på den punkten till vårt
särskilda yttrande.
När det gäller övriga arbetsmarknadsfrågor kommer en annan re-
presentant för Vänsterpartiet att redogöra för våra ståndpunkter. Det-
samma gäller våra ställningstaganden på kultur- och medieområdet.
När det gäller jordbruket skall jag bara ta upp en detalj, och den
gäller stärkelseindustrin. Den tidigare regeringen hade föreslagit en
kompensation till stärkelseindustrin på 26 miljoner. Socialdemokrater-
na har beklagligtvis inte velat tillstyrka detta krav. Vänsterpartiet anser
att det är nödvändigt, eftersom det blir en retroaktiv beskattning, som
innebär betydande svårigheter för den svenska stärkelseindustrin. Det
är min förhoppning att Miljöpartiet skall ha ändrat sitt tidigare ställ-
ningstagande på den här punkten, så att vi kan få en uppslutning kring
detta.
Fru talman! Frågan om handel och tullar har också varit föremål för
intensiv diskussion. Där har EU som målsättning att främja fred, demo-
krati, m.m., men hur är det i praktiken? Det finns en rad exempel på att
EU aktivt har försämrat handelsvillkoren för många u-länder. Nyligen
gällde det Asien, där man vill återinföra högre tullar på textilexporten.
På toppmöte i Biarritz i november slog Mitterrand vakt om Frankrikes
intressen i Afrika och föreslog skapandet av en armé i Afrika, där EU
skulle spela en aktiv roll.
Det finns en rad andra frågor som gäller just handel. Vi menar att
man måste omförhandla Loméavtalet. Vi menar att man inte skall infö-
ra högre tullar utan snarare minska tullarna. Vi menar också att det
måste finnas utrymme att ta medel till biståndet från GATT-avtalet,
som extremt gynnar Sverige och andra rika länder. Det bistånd som EU
ger har ju kritiserats mycket kraftigt på grund av att det är mycket cent-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
13
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
raliserat och byråkratiskt. Man kan verkligen påstå att subsidiaritets- |
Sverige kommer att lämna ca 10 % av en redan krympande bi-
|
Sveriges medlemskap i |
ståndsbudget till EU. Vi skall naturligtvis agera för att få så bra villkor Krigsmaterielexporten tas också upp till diskussion. Miljöpartiet har Fru talman! Jag vill här hänvisa till alla de reservationer som Väns- Fru talman! Jag vill avslutningsvis konstatera att vi i Vänsterpartiet Anf. 5 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik: Fru talman! Jag har med intresse lyssnat till Eva Zetterbergs nyan- Jag har en fråga till Eva Zetterberg, för jag är inte riktigt säker på Jag tyckte att jag hörde Eva Zetterberg säga att hon inte ansåg att |
14
Anf. 6 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Fru talman! Nej, Margaretha af Ugglas hörde rätt. Vi i Vänsterpar-
tiet är mycket kritiska till även ett observatörskap i VEU. Vi menar att
detta är första steget till ett fullt medlemskap i VEU. Jag hävdar att det
inte är förenligt med svensk neutralitet. Vänsterpartiet hävdar att vi bör
avstå från ett sådant deltagande.
Anf. 7 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:
Fru talman! Återigen står Vänsterpartiet ganska ensamt i en sådan
bedömning. Det vore intressant att få grunderna till bedömningen. Ett
observatörskap är möjligt för Irland, Österrike och Finland, länder med
militär alliansfrihet. De får insyn samt möjlighet att följa diskussionen
och debatten i VEU, där nu nio centraleuropeiska länder liksom även
de baltiska länderna är med i den säkerhetspolitiska dialogen. Varför
skulle inte Sverige kunna vara med i denna dialog?
Anf. 8 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Fru talman! Frågan om obervatör- och medlemskap i VEU var en
av de mest framträdande under EU-debatten före beslutet. Även många
ja-sägare markerade mycket tydligt att frågorna om både medlemskap
och observatörskap var något man skulle vänta med och att detta inte
var något som man behövde ta ställning till om man var för ett med-
lemskap i EU. Frågorna som gällde säkerhetspolitik och ett gemensamt
försvar skulle tas upp på ett långt senare stadium. Vi anser inte att ett
observatörskap är förenligt med svensk neutralitet.
Anf. 9 PER GAHRTON (mp):
Fru talman! Den 14 december 1994 kommer utan tvivel att få en
framskjuten plats i våra historieböcker som dagen då Sveriges riksdag
beslutade att förvandla Sverige från självständigt land till ett sorts län i
en framväxande stormaktsstat och riksdagen från en lagstiftande för-
samling till en i huvudsak rådgivande remissinstans.
Den dagen kommer också att betraktas som den definitiva slutpunk-
ten för den s.k. svenska modellen. Nu blir Sverige medlem i en klubb
som har visat sig unikt effektiv i ett enda avseende, nämligen att under
lång tid upprätthålla en mycket hög arbetslöshet också under högkon-
junktur.
Någon kanske frågar: Var inte EU:s toppmöte i Essen ett genom-
brott för en radikal EU-politik mot arbetslöshet och en seger för Ingvar
Carlsson? Hemkommen efter tio dagar i Essen och Strassbourg ser jag
att detta är vad de svenska massmedierna har rapporterat.
Märkligt nog kunde man inte se någonting av detta i franska och
tyska massmedier. Den seriösa franska tidningen Le Monde sammanfat-
tade i måndags Essenmötets huvudsakliga beslut i sex punkter. Det
handlade om Östeuropa, Medelhavsländerna, stora vägbyggen, indust-
riell konkurrenskraft, Europol och freden i Nordirland. Men inte ett ord
nämndes om arbetslösheten och kampen mot den. Denna fråga hade
inte Le Monde lagt märke till. I stället liknade Le Monde Europeiska
unionen vid en gammal utsliten bil och skrev att EU snuddar vid pro-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
15
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
16
blemen men orkar inte hantera dem på annat sätt än som procedurfrå-
gor.
Hur har då detta felaktiga rykte kunnat uppstå, att toppmötet i Essen
på Ingvar Carlssons initiativ tog krafttag mot arbetslösheten? Svaret är
enkelt: EU:s toppmöten är hemliga. Nyheterna om vad som sker där
bygger på läckor, dvs. läckor från deltagarna själva. Alltså läckte Ing-
var Carlssons medarbetare ut att Ingvar Carlsson vann. För övrigt
läckte Poul Nyrup Rasmussens medarbetare ut att Nyrup Rasmussen
vann, och Majors medarbetare läckte ut att Major vann. Därför kan
man i de europeiska tidningarna läsa att alla statsministrarna vann,
beroende på vilka tidningar och vilket land det gäller.
Detta är en ganska god illustration av det nya läge som demokratin
och informationen har hamnat i när Sverige blev medlem i EU:s hemli-
ga klubb.
Sanningen är att om någon vid Essenmötet vann så var det som
vanligt stormaktsbyggarna. Det framgår tydligt av de beslut som fatta-
des. Nu i efterhand, när nyhetsintresset inte är så stort, finns de faktiskt
publicerade i de s.k. Presidential Conclusions. Detta kan inte vara så
mycket för svenska socialdemokrater att yvas över.
EU-mötet uttalade sig bl.a. för energiska framsteg när det gäller det
europeiska enandet också inom de ekonomiska och monetära fälten och
slog fast att en strikt tillämpning av konvergenskriterierna enligt
Maastrichtfördraget skall genomföras. Det var ett beslut det, som
Ingvar Carlsson i princip deltog i.
Hur rimmar då detta med löftena före folkomröstningen? Den 2 no-
vember sade Jan Bergqvist, ordförande i finansutskottet, till Dagens
Industri: Idén om en bank och en valuta kommer i varje fall inte att
genomföras under min levnad.
Är Jan Bergqvist akut döende, eller bluffade han för att lugna de
socialdemokrater som absolut inte vill att Sverige skall binda sig till
EU:s gemensamma valuta?
Faktum är att Ingvar Carlsson genom att utan reservation ställa upp
bakom resolutionen om EMU-kraven vid EU-toppmötet har begått ett
löftesbrott. Detta är inte det första, och det lär dess värre inte bli det
sista heller.
Det sägs i Essenmötets beslut också att total avveckling av person-
kontroller vid de inre gränserna skall genomföras fr.o.m. mars 1995.
Den 10 november fastslog Ines Uusmann i Göteborgs-Posten att
Sverige, trots EU-medlemskap, skall behålla kontrollerna för att kunna
förhindra insmuggling av droger. Hur går då detta ihop med EU-
toppmötets beslut? Det går inte ihop.
I det gemensamma uttalande som ledarna för socialistpartierna,
däribland Socialdemokraterna, gjorde före Essenmötet den 7-8 decem-
ber hette det bl.a. att majoritetsbeslut i ministerrådet måste utökas -
alltså mer överstatlighet. Dessutom har Ingvar Carlsson redan erbjudit
att Sverige skall avstå från en ledamotsplats i kommissionen. Detta har
han gjort utan att fråga vare sig folket eller riksdagen.
Hur går då detta ihop med ja-sidans löften att Sveriges självbe-
stämmande inte skall minska utan tvärtom öka genom EU-
medlemskapet? Hur stämmer det med Mats Hellströms erkännande
inför riksdagens EU-delegation efter folkomröstningen, att vi inte har
fått mandat för mer överstatlighet? Men Ingvar Carlsson var med i
Essen och skrev på att det skall bli fler majoritetsbeslut. Hur hänger
detta ihop? Det hänger inte ihop. Löftena sviks.
I det betänkande som vi i dag skall fatta beslut om vill alltså ut-
skottsmajoriteten att Sverige skall bli observatör i militäralliansen
Västeuropeiska unionen.
Enligt Finlands ÖB betyder det att Finland som observatör måste
ställa upp med en speciell militär styrka för att kunna uppfylla de för-
pliktelser som han har uppfattat följer redan av ett observatörskap. Så
det finns politiker också i andra länder än Sverige som sticker huvudet i
busken - med tanke på vad Margaretha af Ugglas nyligen sade. Det
finns gott om sådana politiker också i Irland, Finland och Österrike,
eller så bluffar de medvetet.
Inom VEU bluffar man inte. Där har man ju entydigt slagit fast att
observatörskapet är ett steg till medlemskap. Det finns inte observatör-
skap som inte är steg till medlemskap. Det är fullkomligt solklart. Där-
för finns det andra former för dem som eventuellt inte skall bli med-
lemmar eller som inte ännu står på medlemslistan.
Nej till EU publicerar i dag en videokatalog över löften som ja-
sidan har avgivit. Löftesbrotten har alltså redan börjat.
Mot bakgrund av detta och den enorma desinformationskampanj
som ja-sidan kunde genomföra med stöd av hundratals miljoner från
näringslivet, något som Socialdemokraterna inte reagerade mot - det
gjorde man förr när näringslivet pumpade in miljoner i borgerliga par-
tier, men nu gick det tydligen bra - kan man konstatera att många välja-
re röstade ja till EU-medlemskap på falska förutsättningar.
Svenska folket har inte röstat ja till observatörsskap i militärallian-
sen Västeuropeiska unionen, inte till fler majoritetsbeslut i Ministerrå-
det, inte till total avveckling av personkontroll vid gränserna i mars
1995, inte till energiska åtgärder för att uppfylla EMU:s arbetslöshets-
skapande konvergenskriterier och inte till att Sverige skall avstå från att
vara medlem i Europeiska kommissionen. Men redan innan medlem-
skapet formellt har trätt i kraft står det alltså klart att dessa av ja-
sidanförnekade effekter också ingår i EU-medlemskapet.
Visst är det en sorts bedrägeri. Med det är ganska skickligt genom-
fört. Sverige saknar författningsdomstol. Det är de anklagade maktha-
varna som själva avgör om de skall bry sig om den kritik som har rik-
tats mot dem för maktmissbruk. Därför finns det ingen möjlighet att få
något formellt underkännande av folkomröstningen. Den möjligheten
saknas.
Därför måste också ett parti som har lovat att inte motsätta sig ge-
nomförandet av folkomröstningsresultatet betrakta ja-segern som ett
utslag av folkviljan. Det gör vi från Miljöpartiets sida. Därför accepte-
rar vi folkomröstningens utslag, men vi instämmer inte i dess innehåll.
Vi kommer därför att lägga ner våra röster. På samma sätt som vi
gjorde vid omröstningen om grundlagsändringen kommer vi att begära
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
votering, så att varje riksdagsledamots ställningsstagande i denna his- |
Vi begär inte nu Sveriges utträde ur unionen. Men vi begär att rät-
|
Sveriges medlemskap i |
ten till utträde skall fastslås och att garantier för att den finns skall inhäm- När vi då kräver att man skall få detta garanterat av EU-länderna, så Det är den falla som på danska kallas för glidebane. Det är det Enligt de Socialdemokratiska partiernas uttalanden i Essen är detta Nästa anhalt kommer mycket snabbare än vad en del naiva ja- Den 2 juni nästa år tillsätts en officiell s.k. reflexionsgrupp. Sedan Ingenting av detta har svenska folket gett klartecken till i den folk- Fru talman! I dag går alltså den svenska modellen i graven. Det är Det är ganska klart att den nya proteströrelse som skall bli den |
18
Att Miljöpartiet är den rörelsens mest genuina företrädare här i
riksdagen framgår klart om man följer debatten och läser utskottsbe-
tänkandena. Det är vi som mest konsekvent genomför denna EU-
kritiska linje till försvar för självbestämmande, demokrati och en soli-
darisk samhällsutveckling i balans med naturen.
Vi kommer att fortsätta det arbetet tillsammans med de gröna i hela
världen, och också tillsammans med de gröna i EU-parlamentet. Men vi
kommer även att göra det tillsammans med den breda EU-kritiska rö-
relse som finns i hela Norden men också i EU-länderna och på många
andra håll.
Det är en internationalistisk grön rörelse som kommer att fortsätta
kampen för det solidariska samhället i balans med naturen. På så sätt
kan vi se till att den 14 december 1994 inte bara blir en slutpunkt utan
också en startpunkt för en förnyad kamp för ett bättre samhälle, denna
gång dock med gröna förtecken i stället för med röda förtecken, som
det var för hundra år sedan.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till samtliga Miljöpartiets re-
servationer. Jag kommer dock inte att begära votering på samtliga.
I detta anförande instämde Ewa Larsson, Marianne Samuelsson,
Eva Goes, Gudrun Lindvall, Gunnar Goude, Elisa Abascal Reyes,
Birger Schlaug, Kia Andreasson, Per Lager, Barbro Johansson, Annika
Nordgren, Yvonne Ruwaida, Ragnhild Pohanka, Thomas Julin och Roy
Ottosson (alla mp).
Anf. 10 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:
Fru talman! Jag tyckte att slutet på Per Gahrtons anförande var bätt-
re än början. Han såg ändå att denna dag var en startpunkt för något
nytt, och det tyckte jag var löftesrikt.
För övrigt fortsatte Per Gahrton i samma desinformationsstil nu ef-
ter folkomröstningen som han använde förut. Men slå inte gröna duns-
ter i ögonen på svenska folket, Per Gahrton!
Det är faktiskt så att observatörskap i VEU inte medför några mili-
tära alliansförpliktelser. Det är just ett observatörskap. Därför passar
det för det neutrala Irland, därför vill Österrike och Finland med, och
därför är det också viktigt för Sverige att vara med och få insyn i den
säkerhetspolitiska dialog som nu förs i EU och där alla de nio Central-
europeiska länderna är med.
Anf. 11 PER GAHRTON (mp) replik:
Fru talman! Det finns två aspekter på frågan om Västeuropeiska
unionen. Det ena är vad den sakligt innebär. Där finns uppenbarligen
olika bedömningar. Jag refererade till Finlands ÖB enligt Hufvud-
stadsbladet för ett par veckor sedan, där han ansåg att redan observa-
törskapet medför förpliktelser att ställa särskilda militära styrkor till
förfogande. Det är hans bedömning. Jag är inte militär expert på något
sätt, och jag tror att han har större möjligheter att avgöra den frågan.
Det andra är en fråga om demokrati och vilka besked som gavs till
väljarna före folkomröstningen. Det är alldeles uppenbart att det inte
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
gavs klara och entydiga besked om att ett ja till EU skulle innebära |
Efter folkomröstningen har det kastas masker och börjat bedrivas
|
Sveriges medlemskap i |
kampanjer t.o.m. för medlemskap i NATO. Stora tidningar har öppet Anf. 12 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik: Fru talman! Beskeden har varit mycket klara och mycket korrekta. När det sedan gäller observatörskapet i VEU har dåvarande stats- Anf. 13 PER GAHRTON (mp) replik: Fru talman! Jag tror inte att någon seriös observatör av den svenska De borgerliga ja-sägarna försökte att vädja till en viss opinion som Anf. 14 H AD AR C ARS (fp) replik: Fru talman! Jag vill bara erinra Per Gahrton om att det redan i Rom- Jag vill också erinra Per Gahrton om att det är det fördraget som |
20
Anf. 15 PER GAHRTON (mp) replik:
Fru talman! Det var en intressant replik. Den måste ju tolkas som en
bekräftelse av hela mitt anförande. Den måste tolkas som en bekräftelse
av det jag nyss sade i ett replikskifte.
Att tala om ett allt fastare förbund är ju bara ett annat sätt att tala
om ”glidebanen”, det sluttande planet. Det finns inget slut för hur
mycket dessa stater skall växa samman. Det finns inget annat slut än att
det blir en stat. Det kan inte finnas något annat slut om man inte på
något sätt har definierat eller angivit det.
Jag tycker att detta var mycket intressant, men det hade varit intres-
santare om Hadar Cars - och inte bara han, utan hela ja-sidan - före
folkomröstningen om och om igen hade betonat att man ville ge klar-
tecken till en sammanväxning som inte har något slut. Därför vore det
väl rimligt att ni här i dag säger att det skall vara en folkomröstning
innan vi glider vidare på den ”glidebanen”. Det är det besked vi kräver
här i dag. Det skall vara en folkomröstning om regeringskonferensens
resultat 1996. Kan ni inte ge det beskedet klart och entydigt?
Anf. 16 HADAR CARS (fp) replik:
Fru talman! Per Gahrton har rätt i att det europeiska samarbetet inte
har kommit till vägs ände. Det är heller inte vår avsikt att vi skall sätta
stopp för en vidare utveckling av detta samarbete genom vårt medlem-
skap i den europeiska unionen. Vi vill tvärtom använda och utveckla
det samarbetet till förmån för medborgarna i alla Europas länder. Det
är målet och syftet. Det är det som det svenska folket sagt ja till i folk-
omröstningen.
Att Per Gahrton inte har uppfattningen att man skall gå vidare med
samarbete i Europa och att Per Gahrton - och kanske många med ho-
nom i Miljöpartiet - ser det som negativt att Sverige medverkar i ett
sådant samarbete ändrar ingenting i verkligheten.
Anf. 17 PER GAHRTON (mp) replik:
Fru talman! Jag får uppenbarligen inget svar på frågan om det skall
bli en folkomröstning eller ej om regeringskonferensens resultat.
Men jag tror att en sak är mycket klar. Hade ja-sidan låtit sig repre-
senteras av Hadar Cars i slutdebatten i TV - med de jämförelsevis
mycket klara besked som Hadar Cars ger om vad syftet är med det hela
- hade ja-sidan inte vunnit. Det visste den. Den visste att den aldrig
kunde vinna en folkomröstning om det gavs klart besked om att ett ja
nu var ett klartecken utan någon som helst gräns för hur mycket dessa
stater skall växa ihop och bli en enda ny stat.
Hade man gett det beskedet till folket hade det aldrig gått att skaka
fram en ja-majoritet. Det tror jag att de flesta statsvetare och andra som
håller på med detta skulle instämma i. Därför lät man inte Hadar Cars
eller likasinnade sköta debatten. Det var de som stack huvudet i bus-
ken, de som bluffade och förnekade allt som fick göra det.
Det minsta ni kan göra nu är väl att ge folket ett löfte - även om era
löften inte brukar vara så mycket värda borde ni kunna ge det här i
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
kammaren - att det inte går längre på ”glidebanen” förrän det har varit |
|
Sveriges medlemskap i |
Anf. 18 INGRID NÄSLUND (kds): Fru talman! Skälen till att vi kristdemokrater länge förordat ett Europa genomgår en genomgripande förvandling. Slutet på det De omvälvningar och stora svårigheter som förändringarna i öst in- Samtidigt med de yttre förändringarna genomgår också själva de- Befolkningsutvecklingen, skillnaden mellan fattig och rik, arbets- Vi kristdemokrater ser möjligheter till gränsöverskridande gemen- Därför ser vi med tillfredsställelse att en majoritet av svenska folket Grunden för den kristdemokratiska ideologin är de judiskt-kristna Vi delar det synsätt betänkandet ger uttryck för, att den viktigaste |
22
arbete är att främja ekonomisk och social tillväxt i vår del av världen.
Den ekonomiska utvecklingen, som är beroende av alla människors
insatser, kan bli en källa till välstånd och bidra till fred om dess frukter
fördelas rättvist. En annan förutsättning för en hållbar utveckling både
för människor och natur är att vi tar hänsyn till naturens möjligheter att
förnya sig själv.
När det gäller utskottets hemställan i betänkande UU5 vill vi krist-
demokrater yrka bifall till den med undantag för reservationerna 10, 11,
13, 14 och 15, som vi yrkar bifall till. Eftersom Dan Ericsson senare
kommer att redogöra för vår inställning i dessa frågor, förbigår jag
dem. Jag vill däremot speciellt framhålla några områden där vi har
velat ha en tydligare skrivning och därför lagt fram särskilda yttranden.
Det behövs en ökad medvetenhet för att människor i vardagen skall
känna delaktighet och ömsesidighet på alla nivåer, privat och i det egna
samhället, i den internationella gemenskapen och globalt. Det är utifrån
dessa grundtankar om hur ett samhälle skall vara uppbyggt som subsi-
diaritetsprincipen vuxit fram inom kristdemokratin i Europa.
Med subsidiaritet menas att makt och ansvar skall utövas på den ni-
vå som bäst uppfyller kraven på solidaritet, effektivitet och medborga-
rinflytande. Subsidiariteten verkar i två riktningar. Uppgifter som kan
utföras på en lägre nivå får inte tas över av en högre. Men det innebär
också att uppgifter som bättre kan utföras av den högre nivån skall
överlåtas åt denna nivå. När det gäller det internationella arbetet rör det
sig om gränsöverskridande uppgifter eller om områden där omfattande
samordningsvinster är att hämta. Subsidiariteten innebär också att den
högre nivån hjälper och ger stöd till den lägre nivån i dess strävan att
stötta medborgarna i deras problem och avhjälpa deras bekymmer.
Vi är övertygade om att den europeiska unionens framtid är bero-
ende av hur medborgarna och medlemsländerna upplever EU:s stöd i
sin strävan att förbättra sina villkor och skapa ett medborgarnas Euro-
pa. Vi vill därför uttrycka en förhoppning om att förståelsen för subsi-
diaritetsprincipen skall fördjupas i hela Europa. Enandeprocessen
måste stödja sig på en solidarisk strävan efter ekonomisk och social
samordning mellan de olika medlemsstaterna liksom på subsidiaritets-
principen.
Vi har lagt fram ett särskilt yttrande när det gäller denna princip. Vi
menar nämligen att den svenska översättningen, närhetsprincipen, är
alltför grund och ytlig. Det är inte heller i första hand fråga om en de-
centraliseringsprincip.
När det gäller narkotikapolitiken är alla partier i Sverige överens
om målet att skapa ett narkotikafritt samhälle. Det finns också en djup
förankring för detta synsätt hos det svenska folket. Denna inställning
anser vi kristdemokrater väsentlig för att vi framgångsrikt skall kunna
hävda denna linje också inom EU. Vi har lagt fram en motion där vi
framhåller betydelsen av denna samsyn och att vi med kraft vänder oss
mot alla liberaliseringstendenser.
Dessa synpunkter delas av olika utskott som uttalar sig i frågan och
också av utrikesutskottet. Vi konstaterar med glädje att justitieutskottet
anser det självklart att Sverige inom EU kraftfullt skall motarbeta de
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
23
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
oroande legaliseringstendenser som gör sig breda inom EU. I detta |
stora partier som socialdemokratin i vissa länder i Europa har uttalat
|
Sveriges medlemskap i |
sig för en liberalisering, att flera stora städer har gjort det och att frågan I betänkandet framgår också att Sverige har medgivits rätt att be- Alkoholmissbruket är vårt lands största sociala problem. Från krist- Jag tror inte att det stora problemet, om det nu blir något problem, Det vi har velat uttrycka i ett särskilt yttrande när det gäller alko- När skatteutskottet uttalade sig om detta menade utskottet att denna Ett sådant stöd skulle kunna vara ett fint exempel på vad subsidiari- Anf. 19 PER GAHRTON (mp) replik: Fru talman! Jag skall inte bli långrandig. Kds är ett parti som vill |
24
Anf. 20 INGRID NÄSLUND (kds) replik:
Fru talman! Jag kan inte ensam här i riksdagen ta ställning till den
frågan. Det jag har uttalat mig om här är att vi tycker att det är viktigt
att vi följer en fast linje, liknande den vi har följt i olika frågor när vi
har fått fram vårt förhandlingsresultat inför avgörandet om medlemskap
i EU. Det har jag redovisat i dessa frågor.
När det gäller en eventuell folkomröstning får vi som parti ta ställ-
ning till det vid ett senare tillfälle.
Anf. 21 PER GAHRTON (mp) replik:
Fru talman! Detta är ju ingen ny sak. Det borde väl kds ha kunnat ta
ställning till redan. Man vet ju att det kommer en regeringskonferens.
Får jag då tolka svaret som att Ingrid Näslund i varje fall inte säger nej
till en folkomröstning och att hon kommer att i positiv anda ta upp
detta i sitt parti. Det vore ett steg framåt.
Anf. 22 INGRID NÄSLUND (kds) replik:
Fru talman! Vi får naturligtvis diskutera denna fråga om den blir
aktuell inför regeringskonferensen.
Anf. 23 MAJ-LIS LÖÖW (s):
Fru talman! Jag har räknat till att talare har konstaterat sex gånger i
dag att det är ett historiskt beslut vi står inför. Vi skall godkänna för-
draget inför ett medlemskap i Europeiska unionen.
Jag har under de två senaste veckorna haft ett par tillfällen att besö-
ka Strasbourg och Bryssel, och jag kan bara konstatera att vi är väl-
komna. Vi är mycket välkomna som medlemmar. Det knyts också stora
förväntningar till vårt medlemskap. Det knyts ibland så stora förvänt-
ningar att jag inte riktigt vet hur vi med de 22 ledamöter som vi skickar
till EU-parlamentet skall kunna leva upp till dessa. Vi skall naturligtvis
göra det bästa vi kan.
Jag kan också konstatera att våra svenska profilfrågor, som vi nu-
mera säger i det politiska språket, också är väl kända. Man vet vad det
är vi kommer att driva och bidra med. Vi är välkomna att komma just
. med de frågorna: miljön, öppenheten och insynen, sysselsättningen och
jämställdheten mellan män och kvinnor. Det är just till de frågorna som
förväntningarna knyts. De knyts också till annat, t.ex. förbättrade pro-
cedurfrågor.
Vi fattar i dag ett beslut i stor enighet i denna kammare. Utrikesut-
skottets betänkande i frågan präglas av en stor enighet. Den största
diskussionen här i dag kommer väl kanske att röra konsekvenserna för
jordbruket. Jag skall inte lägga mig i den debatten. De som kan frågan
bättre får ta den diskussionen. Med all respekt för hur viktig jordbruks-
politiken är vill jag bara säga att det kanske ändå inte är den som är
viktigast i beslutet här i dag.
Det man är enig om diskuterar man kanske inte så mycket. De stora
linjerna, de viktiga skälen för ett medlemskap, har vi varit ute och dis-
kuterat inför folkomröstningen. Det är dem vi har fått svenska folkets ja
för. Dessa linjer är vi också mycket eniga om i riksdagen.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
25
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
26
Jag tror att de allra flesta sade ja till EU för fredens skull. Jag tror
att det blev den stora övergripande frågan. Det var insikten om att fre-
den tryggas bäst av mellanfolkligt samarbete, av förståelse och förtro-
ende för varandra. Har man förståelse och förtroende för varandra kan
man också arbeta tillsammans, komma överens om saker gemensamt,
kompromissa ihop sig och göra det bästa.
Det fanns också en insikt hos det svenska folket om att vi aldrig
kommer att kunna lösa alla de andra frågor vi pratar om här i dag utan
freden - inte jordbruksfrågorna, inte sysselsättningen, inte miljön.
Nu vilar det ett stort ansvar på oss som nation, på regeringen och på
riksdagen att inte bara gå in i EU-samarbetet för att föra Sveriges talan,
göra det som är bäst för Sverige och driva de frågor vi tycker är vikti-
ga. Vi måste ge oss in i arbetet som de européer vi är. Jag tycker att det
är det vi beslutar om i dag. Vi beslutar inte så mycket om hur Sverige
skall må av medlemskapet, utan om hur vi skall vara med och ta vårt
ansvar för Europas framtid.
Vi socialdemokrater åker som en samlad grupp till EU-parlamentet
- både de som var ja-sägare och de som var nej-sägare i kampanjen. Vi
åker för att med respekt och ödmjukhet inför folkomröstningsresultatet
göra det bästa också för Sverige, och det bästa för de socialdemokratis-
ka idéerna ute i Europa.
Vi är beredda att också åka dit med ett kritiskt öga. Det tycker jag
att vi alla skall göra. Jag tycker också att de som var mycket kritiska
och som var nej-sägare i folkomröstningskampanjen skall åka dit och
försöka ta till vara de möjligheter som ges. De skall inte bara se allt det
negativa och svårigheterna utan också, Per Gahrton, åka dit och ta de
möjligheter som ges, t.ex. på miljöns område. Både vi som har varit för
och ni som har varit emot skulle kunna åka för att ta till vara möjlighe-
terna och naturligtvis också för att med ett kritiskt öga försöka förbättra
det vi tycker är fel och som kan bli bättre.
Det vilar också ett annat stort ansvar på oss i kammaren och på våra
politiska partier. Hur går vi nu ut i vårt land och får i gång den breda
diskussion och den förankring som är nödvändig för att vi verkligen
skall kunna tala om att vi deltar i ett mellanfolkligt samarbete? Det låter
väldigt vackert, men det måste få ett konkret innehåll. Vi har ju låtit
svenska folket avgöra frågan, och det är därför vi kan vara så eniga i
kammaren i dag. Nu måste vi också se till så att folket blir involverat i
det fortsatta arbetet. Därför pågår, åtminstone i vårt parti, den diskus-
sionen för fullt.
Fru talman! Trots enigheten finns det ett stort antal reservationer
fogade till utrikesutskottets betänkande, men också ett ovanligt stort
antal särskilda yttranden där man har velat markera vissa saker som
man tycker är extra viktiga. Även reservationerna andas i många styck-
en snarare farhågor eller förmodanden än avvikande meningar i ordets
rätta bemärkelse. När det t.ex. gäller vapenexporten tror Miljöpartiet att
artikel 223 om självbestämmande när det gäller vapentillverkning och
vapenhandel skall uppluckras. Vänstern vill ge uttryck för att vi skall
fortsätta en aktiv kamp mot den internationella vapenhandeln. Jag kän-
ner inte när jag läser dessa reservationer att de gäller så väldigt stora
invändningar, utan det är viljeinriktningar och farhågor snarare än
konkreta begrepp.
Den stora diskussionen här i dag har hittills handlat om huruvida ett
observatörskap i VEU är förenligt med alliansfriheten och huruvida det
är ett första steg mot medlemskap i VEU, som Eva Zetterberg trodde.
Vi menar att det inte är så. När vi säger att vi skall diskutera observa-
törskapet diskuterar vi observatörskapet och ingenting annat. Per
Gahrton menar att vi bluffar. Över huvud taget säger Per Gahrton väl-
digt ofta att andra bluffar. Alla andra bluffar utom Per Gahrton. Jag kan
inte tro annat än att Per Gahrton också bluffar medvetet när han går ut
och påstår vad ett observatörskap skulle komma att innebära.
Jag tycker snarare att vi nu måste diskutera frågan utifrån den ut-
gångspunkten att det är ett uppenbart svenskt intresse att ha så god
insyn som möjligt i alla de säkerhetspolitiska diskussioner som har
bärighet på vår egen säkerhetspolitiska diskussion. Det är på något vis
vår plikt som nation att försöka att skaffa denna insyn. Det är utifrån
den utgångspunkten vi har diskutera frågan.
Till slut, fru talman, vill jag säga några ord om de frågor som berörs
i KU22, som ju också diskuteras här. Vi vet att EU-samarbetet, dess
former och dess utveckling, inte är en gång för alla givet. Vi kan omsät-
ta det i något mindre skala, nämligen hur vi skall hantera frågorna
mellan regering och riksdag och i de hus som utgör riksdagen. Vi kan
konstatera att vi nu också får vara öppna för att vidareutveckla och
pröva oss fram till hur vi skall förankra frågorna i Sveriges riksdag.
I den motion som Margaretha af Ugglas och jag har skrivit - vi
tyckte att det var vår skyldighet som ordförande respektive vice ordfö-
rande i riksdagens utrikesutskott - har vi velat notera att utrikespolitik
inte är lika med EU-politik.
Vi har så mycket annat att ta hänsyn till: FN, tredje världen och de
snabba förändringar som pågår i Asien och Latinamerika. Jag skulle
kunna räkna upp massor av saker som inte har direkt bärighet på EU
men som naturligtvis också kommer att involveras i vårt utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbete med EU.
I själva verket ser jag fram emot att vi efter en mycket lång, intensiv
och nödvändig diskussion om Sveriges roll i det framtida Europa nu
ändå skall få litet större utrymme för att lyfta blicken och titta litet mer
på resten av världen, och föra debatten om tredje världen och om övri-
ga delar av det här jordklotet. Men det är en debatt som vi får ta i ett
annat sammanhang.
Anf. 24 PER GAHRTON (mp) replik:
Fru talman! Jag har liksom Maj-Lis Lööw varit i det här låtsaspar-
lamentet i Strasbourg, och jag kan instämma i att vi är väldigt välkom-
na. Varför vi är välkomna framgår bl.a. av EU-toppmötets beslut där
det också noterades att Sverige kommer med pengar. Det är ganska
ordentligt med pengar som vi nu skall taxera ut av våra bönder, fastig-
hetsägare eller några andra som får bära bördan. Så visst är vi välkom-
na.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
27
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Jag tyckte ändå att det fanns positiva inslag i Maj-Lis Lööws inlägg, |
bourg och Bryssel med kritiska ögon. Jag välkomnar det mycket starkt
|
Sveriges medlemskap i |
och hoppas att det skall vara mycket öppna ögon. Kanske kan det leda Så konkret om Västeuropeiska unionen! Maj-Lis Lööw tycker att Anf. 25 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik: Fru talman! Det var ju trevligt att Per Gahrton tycker att det var ett När jag deltagit folkomröstningskampanjen och diskussioner har Anf. 26 PER GAHRTON (mp) replik: Fru talman! Jag skall gärna här officiellt deklarera att det icke är Men vad betyder nu det som Maj-Lis Lööw sade om VEU? Det var Kan vi få det klara beskedet? I varje fall borde ju Maj-Lis Lööw |
28
Anf. 27 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik:
Fru talman! Så här gör Per Gahrton i fråga efter fråga. Nu skall vi
alltså ge besked om framtiden för all evighet. Vad vi i dag skall fatta
beslut om är ett fördrag. Det står i inledningen till betänkandet att vi
skall godkänna fördraget om Sveriges anslutning till EU samt slutakten
till fördraget.
Det är detta vi diskuterar i dag. Men i folkomröstningskampanjen
var det naturligtvis en mycket stor fråga huruvida ett medlemskap i EU
är förenligt med vår neutralitet. Detta var en mycket stor fråga också
inom det socialdemokratiska partiet i diskussionerna med de socialde-
mokratiska väljarna. Vi gjorde då mycket klart att medlemskapet i EU
inte medför ett medlemskap i VEU. Vad vi i dag diskuterar vid sidan
av betänkandet är om vi skall ha ett observatörskap i VEU.
Min utgångspunkt är att vi inte skall vara medlemmar i VEU, men
jag tycker att ett beslut om observatörskap vore ett klokt beslut.
Anf. 28 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Fru talman! Jag tycker att det var mycket positivt att Maj-Lis Lööw
avslutade sitt anförande med att säga att Sveriges uppgift i EU inte bara
är att tillvarata de egna intressena utan betonade solidariteten med
tredje världen och de länder som lever i absolut fattighet. Det tror jag
är en mycket viktig utgångspunkt. Detta gäller även vad Maj-Lis Lööw
sade om att delta i samarbetet med kritiska ögon och att försöka påver-
ka EU i den riktning vi önskar.
När det gäller de frågor där Maj-Lis Lööw hävdar att utskottsma-
joritetens uppfattningar på olika punkter inte skiljer sig så mycket från
reservanternas vill jag bara hänvisa till att vi i ett särskilt yttrande har
konstaterat att det föreligger en grundläggande åsiktsskillnad när det
gäller Sveriges möjligheter eller brist på möjligheter i EU. Vi i Väns-
terpartiet är här mycket kritiska och tror att vi har svårt att i framtiden
vinna gehör för Sveriges självständighet vid ett EU-medlemskap. De
framgår väldigt tydligt.
Men verkligheten är motsägelsefull. Vi har fattat beslut genom
folkomröstningen, och vi respekterar det. Vi går in i EU med både
positiva och kritiska ögon. Detta är det som vi kommer att arbeta för.
När det gäller frågan om observatörskap respektive medlemskap i
VEU vill jag dra parallellen med vad som hände när riksdagen fattade
beslut om EES-avtalet. Man diskuterade då kopplingen till ett EU-
medlemskap. Majoriteten hävdade då att detta absolut inte var ett första
steg mot medlemskap i EU. Oh nej då, sade man, detta är två helt skil-
da saker. Det var fullt möjligt att träffa ett EES-avtal utan att vi för den
skull gick med i EU, sades det.
Men vad hände sedan i EU-debatten? Då hävdade man att detta ba-
ra var en förlovning - EES-avtalet var bara första steget. Det var omöj-
ligt att bara ha ett EES-avtal, och det var nödvändigt med ett fullt
medlemskap.
Jag är alltså liksom Per Gahrton mycket oroad över att ett observa-
törskap - precis som när det gällde EES-avtalet - är första steget mot
ett fullt medlemskap.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
29
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Jag är naturligtvis glad för att Maj-Lis Lööw personligen säger sig |
VEU, men jag anser att det är illa nog med ett observatörskap. Vi kan
|
Sveriges medlemskap i |
mycket väl få information om vad som händer i VEU utan att formellt Anf. 29 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik: Fru talman! Det hade naturligtvis varit fullt möjligt att fortsätta med Den politiska diskussionen fortsätter nu. En politisk process står Anf. 30 INGRID NÄSLUND (kds) replik: Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Maj-Lis Lööw med tanke på Vilka kontakter har ni tagit för att påverka era partivänner i Europa Jag vill också tacka Maj-Lis Lööw för att hon efterlyser inte bara ett Låt mig dessutom göra den kommentaren att det tyvärr låter som Anf. 31 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik: Fru talman! Jag kan försäkra Ingrid Näslund att vi kommer att föra |
30
Anf. 32 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Fru talman! Sverige kommer fr.o.m. nu att utöva inflytande på en
för oss delvis ny plattform. Vi har sedan medeltiden grundligt påver-
kats av det övriga Europas politiska beslut. Nu får vi för första gången
en möjlighet att - på fredlig väg - delta i dessa beslut.
Det svenska folkets vägval återspeglar de förändringar som ägt rum
sedan det kalla krigets slut. Kommunismens sammanbrott och super-
maktspolitikens konfliktupplösning har givetvis varit den avgörande
faktorn men också en allt snabbare internationalisering av villkoren för
miljön, för ekonomin och för våra möjligheter att skapa sysselsättning
och att trygga välfärden.
Som medlem i EU kommer Sverige att delta i den gemensamma ut-
rikes- och säkerhetspolitiken. Då kan vi påverka utvecklingen och
aktivt bidra till att skapa en sådan alleuropeisk freds- och säkerhets-
ordning som vi önskar. Den svenska militära alliansfriheten kommer
inte att rubbas av medlemskapet i EU.
Låt mig med anledning av den debatt som har förts här i den frågan
säga att Per Gahrtons påståenden successivt har blivit avslöjade under
replikskiftena. Om jag hade varit vänlig skulle jag ha kunnat säga att
Per Gahrton, när han först påstod att det var solklart att ett observatör-
skap i VEU skulle leda till medlemskap, inte hade haft tillgång till
dokumenten och inte var påläst. Nu brukar Per Gahrton läsa en hel del,
och jag är rädd för att den karakteristik som jag får lov att använda -
även om man ogärna för sådant till riksdagens protokoll - blir att det
handlar om en bluff.
Det är nämligen fullständigt klarlagt genom beslut i EU att inget
land kan tvingas till medlemskap i VEU. Det framgår bl.a. av besluten i
Edinburgh. Men trängd i debatten svänger Gahrton, och det som var ett
solklart fastslående blir, liksom när det gäller en rad andra påståenden,
i replikskiftena referenser till vad finska militärer har uttalat i finska
tidningar. Det är en för Per Gahrton relativt vanlig debatteknik att re-
ducera ett först solklart påstående till något som han har läst någon-
stans. Om han har läst Hufvudstadsbladet vet han naturligtvis också en
hel del om den debatt som har förts i Finland, också att det där har
framförts argument mot dessa militärers uppfattning.
Pressad på den punkten svänger Per Gahrton och säger att det
handlar om debatten om debatten. Det här har inte sagts före folkom-
röstningen. När han får påpekandet att den dåvarande statsministern här
i kammaren har klargjort att ett observatörskap i VEU inte tvingar oss
till medlemskap, är Gahrtons teknik att säga att detta var ett uttalande
från den ena sidan - det har inte framhållits av socialdemokraterna.
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén har tydligt och klart i ett tidigt
skede av folkomröstningskampanjen uttryckt att observatörskap i VEU
är förenligt med neutraliteten. Därmed faller också det argumentet. Per
Gahrton står ganska avklädd i denna diskussion.
Med Sveriges politiska och konstitutionella vägval är det som kal-
lats ”ja-sidan” i svensk politik i grunden upplöst. Det som förenat ja-
sidan är en övertygelse att vårt inflytande över framtiden stärks i med-
lemskapet, att den verkliga demokratin förstärks.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
31
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Efter medlemskapet den 1 januari blir det återigen de vanliga poli- |
kommer att gälla. Nu möts skilda politiska mål, olika syn på samhället,
|
Sveriges medlemskap i |
på välfärdspolitiken, på hur vi skall ta oss ur arbetslöshetens gissel, på En del av dessa frågor kommer att behandlas på den europeiska Debatten inför folkomröstningen har varit en tillgång för demokra- Sverige skall verka för ett Europa med en levande demokrati. Vi Jag vill svara på den konkreta frågan från Hadar Cars om omröst- Tillsammans med andra länder vill vi - utan att därmed hävda att vi |
32
Det finns inom EU alltid en konflikt mellan protektionister och dem
som vill öppna för mer frihandel. Frihandlarna har normalt varit den
starkare kraften, och med de traditionellt ffihandlande EFTA-länder
som nu kommer att delta i unionen bör den vågskålen väga ännu tyng-
re.
Genom att Uruguayrundan nu har avslutats och den nya
världshandelsorganisationen WTO har upprättats, har också ett
avgörande steg tagits i riktning mot en öppnare världshandel och för att
motverka protektionismen. Det gäller både EU och Sverige. Vi
kommer att sänka våra tullar som ett resultat av Uruguayrundan.
Uruguayrundan har också verksamt bidragit till en frigörelse av
EU:s handelspolitik, exempelvis på tekoområdet. Där ökar inte hind-
ren, Eva Zetterberg, utan de minskar. Det gäller inte minst också på
jordbruksområdet, där man i debatten ofta glömmer bort att det blir
väsentliga minskningar av jordbruksskyddet, såväl i EU som i resten av
världen.
För Sveriges del är det en självklar uppgift att som EU-medlem
verka för en förstärkt frihandelspolitik. Jag tänker då särskilt på han-
deln med dem av våra grannar som vi nu också aktivt vill stödja i deras
avsikt att bli medlemmar i EU. Det gäller alltså Öst- och Centraleuropa
och Baltikum. Jag tänker givetvis också på tredje världen och de fattiga
länderna, men också på våra stora handelspartner Nordamerika och
Japan.
Som fullvärdig medlem i EU kommer Sverige härutöver att lägga
särskild vikt vid följande områden inom det politiska samarbetet.
- Arbete: arbetslösheten är Europas största ekonomiska och sociala
problem. Sverige kommer att verka för att kampen mot arbetslösheten
skall stå högst på dagordningen och ta nya initiativ för att bereda plats
för Europas miljontals arbetslösa i arbetsliv och utbildning.
- Jämställdhet: Sverige skall driva jämställdhetsfrågorna med kraft
och engagemang. Vi kommer i EU att verka för förslag som underlättar
för både kvinnor och män att kombinera arbetsliv med familj. Dess-
utom är det viktigt att EU som organisation mer än tidigare beaktar
jämställdhetsfrågorna. Vi kommer t.ex. att verka för att EU:s förslag
skall granskas från ett jämställdhetsperspektiv och att representationen
i EU-organen skall vara jämställd.
- Miljö: den ekonomiska utvecklingen i Europa är inte förenlig med
de ekologiska grundvillkoren. Sverige kommer aktivt att medverka till
utvecklingen av en samhällsmodell som skapar en hållbar ekonomisk,
social och miljömässig utveckling.
- Konsumenternas rättigheter: tillkomsten av den inre marknaden
och de gemensamma reglerna för handeln med varor och tjänster be-
gränsar utrymmet för nationella åtgärder inom konsumentpolitiken och
ökar behovet av en gemensam europeisk konsumentpolitik. Vi kommer
att ta initiativ till och medverka i utvecklingen av en gemensam konsu-
mentpolitik i Europa. Vi måste alla lyfta konsumentpolitiken, när det
gäller inflytande och skydd, till en ny dimension på denna nya, stora
marknad.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
34
- Reformerad jordbrukspolitik: Sverige har genom medlemskapet
tvingats att återgå till en mera reglerad och subventionerad jordbruks-
politik. Det är negativt, men Uruguayrundan innebär, som sagt var, att
EU nu kommer att få minska sina skydd successivt. Den gemensamma
jordbrukspolitiken har brister och måste omdanas, av både ekonomiska
och politiska skäl. Vi kommer att aktivt medverka till att reformera
jordbrukspolitiken. Jordbruksminister Margareta Winberg kommer att
närmare gå in på de frågorna senare i dag.
- Öst-väst-integration: Sverige har i alla internationella organisa-
tioner stött strävandena att åstadkomma en snabb ekonomisk integra-
tion av Öst- och Centraleuropa för att därigenom säkra demokratin.
- Effektiv användning av medel i EU:s fonder: vi kommer att vara
nettobidragsgivare till EU:s budget. Vi kommer också att ställa krav på
en effektiv användning av EU:s medel och en effektivare kontroll av
hur medlen används.
Det är de politiska sakfrågorna som skall stå i fokus i EU-debatten.
Jag har just redogjort för frågor som regeringen anser vara särskilt
viktiga. Diskussioner om EU:s framtida inriktning och organisation
kommer att bli aktuella när Maastrichtfördraget skall följas upp inom
ramen för en regeringskonferens som inleds 1996. Vi kommer att dis-
kutera en fortsatt fördjupning av samarbetet samtidigt som vi förbere-
der en utvidgning av unionen.
Det är viktigt att dessa frågor, som också har berörts i debatten här i
dag, av goda skäl, diskuteras och debatteras livligt i Sverige inför re-
geringskonferensen. Jag kommer att på olika sätt uppmuntra en sådan
diskussion. Samtidigt vill jag redan nu understryka att utgångspunkten
för de institutionella reformerna måste vara att dessa skall leda till att vi
på ett effektivare sätt uppnår de politiska målen, att EU svarar bättre
mot Europas medborgares krav när det gäller frågor som är angelägna
för dem. Vi politiker i olika partier har ansvar för att se till att diskus-
sionen, i vad på oss ankommer, inför och under regeringskonferensen
har sin utgångspunkt i människors vardagsproblem, och inte enbart
handlar om de begrepp som går över huvudet på de flesta av oss, dvs.
variabel geometri, höjden och bredden på olika pelare etc.
Herr talman! För första gången efter folkomröstningen deltog Sve-
rige den 9-10 december i ett av EU:s s.k. toppmöten, Europeiska rådets
möte i Essen i ordförandelandet Tyskland. Utvidgningen mot öst var en
huvudfråga.
Sverige har verkat starkt för att de baltiska länderna snarast associe-
ras på samma sätt som de öst- och centraleuropeiska länderna. Det
betyder att de därmed inkluderas i skaran av kandidater för ett medlem-
skap. Det är det viktiga här. På denna punkt nåddes ett tillfredsställande
resultat vid toppmötet i Essen. I slutdokumentet slås det fast att det för
de baltiska länderna skall förhandlas fram ett Europaavtal under det
franska ordförandeskapet, dvs. under första halvåret nästa år. Detta
innebär att de länderna nu är med i konkreta förberedelser som syftar
till ett medlemskap.
Den klart viktigaste frågan på toppmötet var emellertid hur EU skall
agera gemensamt för att klara av arbetslösheten i Europa. Den vitbok
om tillväxt och sysselsättning som EU-kommissionen lagt fram låg till
grund för diskussionerna. Från socialdemokratisk sida har vi lagt fram
konkreta förslag i rapporten Sätt Europa i arbete, som utarbetades av en
grupp med samtliga de europeiska socialdemokratiska partierna med
Allan Larsson som ordförande.
Per Gahrton hävdar att det i själva verket bara var läckor, rykten
och intressen från olika politiker som sade att man i Essen förde fram
budskapet att sysselsättningen var en viktig punkt. Det är återigen en
del av den debatteknik som jag tidigare vände mig mot. Det går faktiskt
att läsa det slutdokument som har lagts fram från detta toppmöte. Där
framgår det för varje läsare att sysselsättningen är den första punkten
och att sysselsättningsfrågorna behandlas mera detaljerat än så gott som
varje annan punkt i detta ganska rejäla slutdokument.
Som första punkt slås fast att kampen mot arbetslöshet och jämlika
möjligheter för män och kvinnor kommer att fortsätta att vara en upp-
gift av yttersta vikt för EU och medlemsstaterna.
Man tar också fram åtgärder inom fem nyckelområden, och konkret
handlar det om följande:
1. att förbättra möjligheterna för arbetstagarna att höja sin kompe-
tens genom t.ex. kompletterande yrkesutbildning,
2. att främja tillväxt som leder till fler jobb,
3. att minska de kostnader som inte är direkta lönekostnader, vilket
skall ske i samarbete med bl.a. fackföreningarna,
4. att gå från passiva till aktiva arbetsmarknadsinsatser och
5. att ta ansvar för särskilda åtgärder för grupper som drabbas hårt
av arbetslösheten, dvs. ungdomar, kvinnor och äldre.
Jag vill säga till Eva Zetterberg att man i detta dokument inte tar
upp frågan om en ökad lönespridning. Däremot fanns det - det är det
intressanta - grupper som hade önskat det, men det kom inte med i
dokumentet. Det visar i vilken riktning som debatten gick.
Ingvar Carlsson drev kravet på att man i slutdokumentet skulle ta
upp jämställdhet mellan män och kvinnor. På en av sina presskonferen-
ser sade statsministern att han upplevde det som något av en kultur-
chock att vara på ett möte med 95 % män. Det är vi ju inte vana vid
numera i svenska politiska sammanhang. Det svenska kravet tillgodo-
sågs. Det är en framgång. Vägen kan tyckas lång, men jämställdhets-
kraven växer nu snabbt i många länder i Europa. Det är en av de
mycket intressanta tendenser som vi kan se, och det är då viktigt att
målsättningen är fastslagen. Det gör det lättare för oss att driva frågor-
na.
Sverige drev också aktivt sysselsättningspolitiken på mötet. Det
finns nu en gemensam insikt om att arbetslösheten inte kan lösas enbart
genom en konjunkturuppgång, utan det krävs aktiva åtgärder av rege-
ringarna, enskilt och i europeisk samverkan. Det har helt enkelt växt
fram en ökande medvetenhet om att Europa behöver en ny ekonomisk
politisk strategi, som bygger på gemensamma möjligheter. Toppmötet i
Essen var, som jag ser det, herr talman, ett steg i rätt riktning.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
35
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
Anf. 33 PER GAHRTON (mp) replik:
Herr talman! Jag har också läst slutdokumentet. I det finns en
mängd vackra till intet förpliktande ord om kamp mot arbetslöshet. Det
intressanta är att man inte i något annat lands massmedier har bedömt
det som ett intressant framsteg för svensk arbetslöshetsbekämpningspo-
litik. Man har insett att det är tomma ord.
Det konkreta, som gäller arbetslösheten, är att EMU-kriterierna
skall genomföras. Jag vill fråga Mats Hellström om Sverige accepterar
det. Skall Sverige nu anpassa sin ekonomiska politik helt och hållet till
EMU-kriterierna? Det är förödande för sysselsättningspolitiken. Här
blir det också fråga om ännu ett löftesbrott. Under hela folkomröst-
ningskampanjen förnekade ni nämligen att vi skulle vara bundna av att
behöva anpassa oss till EMU:s tredje steg. Här står det att vi är förplik-
tade att göra det.
När det gäller Västeuropeiska unionen tror jag att de flesta som
lyssnade till Mats Hellström genomskådade hans trixande. Han säger
att ingen kan tvinga oss till medlemskap i VEU. Det är ingen som har
påstått att det finns en formell möjlighet att tvinga oss. Men jag påstår
att det är solklart att meningen med ett observatörskap är att det skall
leda till medlemskap.
Om Mats Hellström har en annan uppfattning kan han bara klara det
på ett sätt, nämligen genom att här deklarera att regeringen under inga
omständigheter kommer att ta steget från observatörskap till medlem-
skap. Kan vi få en sådan entydig deklaration? Kan vi åtminstone som
ett minimum få ett löfte om att det inte skall bli fråga om ett medlem-
skap utan föregående folkomröstning? Kan vi också få beskedet att en
folkomröstning skall anordnas om resultatet av regeringskonferensen?
Mats Hellström har själv deklarerat att den genomförda folkomröst-
ningen inte gav mandat för ytterligare överstatlighet. Det kommer med
all sannolikhet förslag om ytterligare överstatlighet från regeringskon-
ferensen. Kan vi få ett klart löfte om att det förslaget i så fall skall un-
derställas en folkomröstning i Sverige?
Anf. 34 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Herr talman! Det finns ingenting i det här dokumentet, Per Gahrton,
som står i motsatsställning till vad den svenska förhandlingen har gällt.
Det är den svenska riksdagen som skall fatta beslut om, när den tiden
kommer, huruvida vi skall delta i det tredje steget i EMU eller inte.
Den punkten när det gäller EMU kvarstår självfallet så som jag har
redovisat den här i riksdagen.
När det gäller VEU är det enligt mening uppenbart att ett observa-
törskap är viktigt för ett land som är neutralt. Eftersom vi är neutrala är
det av extra värde för oss att få information i ett tidigt skede. Ett land
som bygger sitt försvar på neutralitet och militär alliansfrihet, så har det
alltid varit i Sverige, har ett extra intresse av att informera sig. Därmed
är det klart i svenskt intresse - även utifrån neutraliteten och den militä-
ra alliansfriheten - att vi informerar oss inom ramen för ett observatör-
skap.
36
I mitt tal har jag talat om det som den svenska regeringen eftersträ-
var, nämligen ett alleuropeiskt system för säkerhetspolitiskt samarbete.
Så som det många gånger har uttryckts inkluderar det både USA och
Ryssland. Det är vad vi strävar efter. Det har jag redovisat, och det har
regeringen redovisat många gånger.
VEU är ett stickspår. Per Gahrton vill återigen föra en debatt kring
en skenfråga och undrar vad vi i framtiden kommer att göra. Det avgör
inte vi. Det avgörs av den svenska riksdagen. Vi anser inte att vi skall
bli medlemmar av VEU. Vi anser att det är ett stickspår.
Under den här debatten har Per Gahrton gång på gång upprepat att
vad vi i dag gör är att gå in som medborgare i ett län, i en delstat. Per
Gahrton vistas nu en del i Strasbourg och Bryssel, och det tror jag är
bra. Är det så att de människor som Per Gahrton möter där uppfattar
det som att de lever i ett ofritt län i en ofri delstat? Jag undrar hur länge
Per Gahrton kan befinna sig i dessa församlingar och möta politikerna
där och ändå fortsätta att hävda detta, här i Sveriges riksdag - om det
nu inte är så som TV-Aktuellt i går gav ett klart intryck av. Per Gahrton
fick frågan om han samarbetar med de franska politikerna på den yttre
högerkanten som är motståndare till EU-medlemskapet. Han svarade
att han gör det i de strategiska frågorna. Jag vill därför ställa en fråga
till Per Gahrton. Jag tror att det gäller en gräns för många av oss. Per
Gahrton svarade ja på frågan om huruvida han samarbetar med franska
högerpolitiker på ytterkanten. Kommer Per Gahrton att samarbeta med
Le Pen? Är detta innebörden av Per Gahrtons tal om delstater? Är det
från dessa källor som han får intrycket att Sverige kommer att bli ett
ofritt län i och med medlemskapet i EU?
Anf. 35 PER GAHRTON (mp) replik:
Herr talman! Jag kunde inte se Aktuellt i går så jag vet inte hur för-
falskat inslaget var. Jag ingår i den gröna gruppen. Jag samarbetar med
demokratiska EU-motståndare i alla politiska läger. Däri ingår inte Le
Pen. Däremot kan det ingå demokratiska högermänniskor, precis som
Björn von der Esch i Sverige. Jag antar att det är fullt legitimt med ett
sådant samarbete i frågor där man har en gemensam ståndpunkt.
När det gäller EMU är poängen att redan nu i andra fasen åläggs
EU-länderna att anpassa sig efter konvergenskriterierna. Det står också
i slutdokumentet. Det är i och för sig ingen nyhet, men det är intressant
att det står även där. Det är detta frågan gäller. Man skall anpassa sig i
syfte att kvalificera sig för det tredje steget. Frågan är om Sverige
kommer att göra det. Frågan är teoretisk och gäller inte vad riksdagen
kommer att besluta i framtiden. Skall Sveriges politik i enlighet med
det här dokumentet präglas av en anpassning till konvergenskriterierna?
Slutligen beträffande VEU så säger Mats Hellström att det är ett
stickspår. Om det är ett stickspår så går det väl att ge ett klart svar. Det
fanns här en antydan till ett svar. Mats Hellström anser personligen inte
att vi skall bli medlemmar i VEU. Kan han då inte skärpa det uttalandet
till att regeringen inte under några omständigheter avser att ta in Sveri-
ge i VEU, att det inte kommer något sådant förslag från regeringen och
om regeringen trots allt skulle vilja göra det skall vi ha en folkomröst-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
37
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
ning? Detta är kärnfrågan. Kan Mats Hellström lova att det blir en |
lighet inom EU?
|
Sveriges medlemskap i |
För övrigt har opinionsmätningar i Frankrike, Storbritannien och Anf. 36 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Herr talman! Sverige uppfyllde samtliga konvergenskrav som avser Vi anser dock inte att målen för EMU är tillräckliga. Vi anser att Jag tycker att det är något tidigt att nu ta ställning till i vilka frågor Anf. 37 HADAR CARS (fp) replik: Herr talman! Oberoende av de regler som kan finnas om vad som Oberoende av hur det har varit och är, är det uppenbart att efter |
38
Ministerrådet i lagstiftningsfrågor. Jag tycker att det är ett positivt och
bra beslut från regeringens sida, ett besked som jag uppskattar.
Jag uppskattar också att frågan om sysselsättning åt alla är en högt
prioriterad fråga inom den europeiska unionen. Jag kan från min ut-
gångspunkt intyga att inom EU fäster man nu mycket stort avseende vid
dessa frågor. Uppmärksamheten kring vad EU gör är heller ingalunda
av den karaktären som Per Gahrton försöker göra gällande.
Låt mig också notera att det som sker vad gäller kampen mot arbets-
lösheten inom EU har igångsatts redan innan Sverige, Finland och
Österrike blir medlemmar. Det tycker jag är mycket positivt. Jag kan
inte tänka mig att svenska insatser kommer att minska engagemanget
för att skapa arbete med hjälp av de metoder som man kan finna inom
den europeiska unionen.
Herr talman! Jag vill också säga att det är bra om den svenska re-
geringen inom EU:s ram driver jämställdhetskraven hårdare än vad
andra regeringar hittills har gjort. Jag uppskattar också tankarna på en
reformering av jordbrukspolitiken.
Kontrollen över användningen av EU:s medel måste självfallet öka.
Men den uppmaningen, Mats Hellström, skall vi väl inte i första hand
rikta till EU utan till EU:s medlemsländer. Om jag är rätt informerad
sker utbetalningar av medel från EU till länderna som i sin tur svarar
för att dessa medel utbetalas enligt de lagar och regler som man har
varit överens om i ministerrådet. Man kan alltså inte anklaga EU:s
förvaltning för slapphet när det gäller kontrollen av medel. Det är sna-
rare länderna i EU-kretsen som inte har kontrollerat att de medel som
de har fått från EU har använts på ett riktigt sätt.
Anf. 38 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Herr talman! På den sista punkten har naturligtvis Hadar Cars rätt.
Länderna har ett huvudansvar. Jag tror också att EU-systemet och det
faktum att den svenska kommissionären, Anita Gradin, delvis kommer
att arbeta med dessa frågor, borgar för att de synpunkter som Hadar
Cars och jag uppenbarligen är överens om får genomslag.
Hadar Cars förde i huvudsak fram positiva synpunkter kring den
deklaration som jag gjorde här. Jag uppskattar vad han sade.
För att det här skall bli en realitet, för att vi verkligen skall kunna få
ett inflytande, är det viktigt att vi kan samarbeta inom ministerrådet
men också inom Europaparlamentet. Jag uppskattar att flera partier
uttrycker att de kommer att arbeta aktivt i parlamentet för den här typen
av frågor.
Vi på regeringssidan behöver i högsta grad stöd av parlamentari-
kerna. Inom de olika parlamentsgrupperna skall olika frågor drivas,
t.ex. sysselsättningsfrågan. Det skall vara ungefär så som Hadar Cars
sade.
Anf. 39 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Herr talman! Statsrådet Hellström har i sitt anförande tagit upp en
rad frågor. Från ja- och nej-sidan är vi helt överens om flera frågor som
är angelägna att Sverige driver i EU.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
39
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Det som vi är överens om är kanske inte lika intressant att diskutera |
Ett område som Mats Hellström tog upp gällde hur kampanjen för
|
Sveriges medlemskap i |
och emot EU har breddat människors kunskap. Det gäller både de Jag kan också konstatera att många av dem som har varit med kän- Herr talman! En viktig fråga som Mats Hellström tog upp gällde Jag frågade också Mats Hellström om vapenexporten. Jag nöjer mig Herr talman! Mats Hellström ansåg att jag hade fel när jag sade att Anf. 40 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Herr talman! Jag har samma uppfattning om vapenexporten som |
40
den frivilliga samrådsramen skall gå mot en mer restriktiv riktning.
Skälet till att vapenexporten diskuteras inom EU är just att man vill
åstadkomma en större restriktivitet. Jag tror att Eva Zetterberg och jag
är överens på den punkten när det gäller vapenexporten.
Eva Zetterberg tog upp demokratifrågorna. De absolut viktigaste
frågorna handlar givetvis om hur vi här i riksdagen skall kunna ha ett
bra samarbete. Regeringen skall i tid presentera förslag som sedermera
kommer upp för beslut inom EU:s ministerråd. EU-delegationen,
sedermera EU-nämnden, skall tillsammans med fackutskotten ge
synpunkter i den processen. Vi har verkligen intresse av att den
processen är så fullständig som möjligt. Partierna i riksdagen har också
under hösten varit överens om att samarbetet i den nuvarande EU-
delegationen skall syfta till att vi får pröva oss fram till ett mönster och
system som vi tycker passar. Partierna får dra sina slutsatser inför EU-
nämnden om hur vi skall få detta att fungera på ett bra sätt. Detta har vi
varit överens om såväl när Socialdemokraterna satt i opposition som
när vi nu sitter i regeringen.
Hösten har varit en prövotid för att se hur det här systemet skall
fungera så bra som möjligt. Självfallet vill vi gå långt i riktning mot att
riksdagen skall ha reella möjligheter till inflytande. Det tror jag framgår
väl av vad regeringen har uttryckt i dessa frågor.
Till sist vill jag ta upp frågan om handelspolitiken. När det gäller
tekoindustrin har Sverige faktiskt högre tullar än EU. Vi har däremot
inga kvoter. Nu måste såväl Sverige som EU röra sig i riktning mot
frihandel. Det är bra. Däremot har Eva Zetterberg rätt i att det finns
faror. Vid det första tillfälle då jag hade möjlighet att tala i ministerrå-
det kring dessa frågor utfärdade jag en varning för att använda andra
instrument. När tullarna sänks finns det en risk för att såväl USA som
krafter inom EU vill utnyttja t.ex. antidumpningsvapen och annat för att
tillfälligt stoppa import. Det har jag varnat för. Det gjorde jag, som
sagt, i mitt första inlägg. Jag kommer att fortsätta att driva den inrikt-
ning som är en klar del av den svenska handelspolitiken och som det
finns stor överensstämmelse om här i riksdagen. Sådana här tendenser
måste man tidigt vara vaksam på. De finns såväl inom EU som i USA
och i Japan. När Uruguayrundan äntligen är färdig och när vi skall gå
till den friare handeln i WTO bör länder som Sverige aktivt bidra så att
det blir en reell frihandel.
Anf. 41 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Herr talman! Det är bra, Mats Hellström. Vi är överens på flera
punkter. Vi skall driva en restriktiv vapenexport i Sverige. Helst skall
vi få bort den helt; jag hoppas att vi kan vara överens om det också. Vi
skall även försöka minska den internationella vapenhandeln och försö-
ka påverka andra länder i en restriktiv riktning.
Herr talman! Jag hoppas att det uttalande som Mats Hellström gjor-
de om regeringens avsikter att förankra besluten i riksdagen innan man
går vidare till EU står sig. Jag hoppas att frågan om regionalpolitiken,
som vi redan har diskuterat, var ett nybörjarmisstag.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
41
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Likaså gläder det mig att att man från regeringens sida aktivt vill |
länderna. Jag vill särskilt understryka Afrikas läge, både vad gäller
|
Sveriges medlemskap i |
handel och bistånd. EU har hittills inte alls gynnat Afrika på det sätt Herr talman! Till sist vill jag ta upp det som Mats Hellström kritise- Herr talman! Jag uppfattar att detta klart ger möjlighet att öka in- Anf. 42 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Herr talman! Just det citat som Eva Zetterberg läste upp ger inte När det gäller samrådet i riksdagen är jag mycket bestämd. Rege- De synpunkter som arbetsmarknadsminister Sundström fick vid Den här hösten har alla, den tidigare regeringen och vi, med god |
|
42 |
sett att beredningar i frågor inför ministerrådsmöten måste ske tidigare i |
departementen än vad traditionen har varit under tidigare perioder. Det
är frågor vi har fått lära oss hantera under denna höst. Den 1 januari
blir vi glädjande nog medlemmar av EU. Då hoppas jag att vi skall ha
ett system som med god vilja skall göra så att det fungerar väl mellan
regering och riksdag.
Anf. 43 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:
Herr talman! Östutvidgningen var ett stort ämne vid mötet i Essen.
Men statsrådet Hellström sade litet i sitt anförande om de svenska in-
satserna i denna fråga. Jag undrar om statsrådet Hellström kan säga
något om hur regeringen avser verka för att vara pådrivande i den fråga
som kommer att vara mycket viktig i kommissionens och ministerrådets
arbete under våren.
Anf. 44 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):
Herr talman! Jag nämnde framför allt det faktum att man nu har
slagit fast att förhandlingsmandatet för att förhandla fram Europaavtal
för Baltikum, som man fattade beslut om i ministerrådet i november,
skall bli färdigt under det kommande halvåret, dvs. under det franska
ordförandeskapet.
Margaretha af Ugglas undrar på vilket sätt Sverige arbetar aktivt.
Margaretha af Ugglas känner väl till - ni arbetade så under er tid, vi
gör så i den regering jag företräder - att Sverige arbetat aktivt för att
Baltikum skall få möjligheten att börja förhandla om Europaavtal. Jag
tror att Sverige tillsammans med andra länder har bidragit till att beslu-
tet om detta mandat fastställdes i slutet av november.
Den korta tid som förhandlingarna avses ske under, ett halvår, ger
de baltiska länderna en möjlighet att komma i samma startläge inför
förhandlingar om medlemskap som Polen, Ungern, Tjeckien och Slo-
vakien redan har. Sverige kommer att aktivt i den ministerrådsarbets-
grupp som följer förhandlingarna under våren bevaka att den snabba
tidtabellen följs och försöka lösa eventuella problem på ett bra sätt.
I övrigt har vi påpekat i olika sammanhang att vi anser att det mate-
rial som har lagts fram till mötet i Essen måste kompletteras ordentligt
på två punkter.
Den första punkten gäller förstås jordbruket. Det måste tas större
steg för att anpassa EG:s eget jordbruk. Jag talade om det tidigare, och
Margareta Winberg kommer in på det senare.
Den andra punkten gäller just handelspolitiken. Eva Zetterberg och
jag är överens om att vi måste arbeta för en snabbare avveckling av
tullar och andra handelshinder gentemot Östeuropa och Baltikum.
Anf. 45 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:
Herr talman! Beslutet vid mötet i Essen om Baltikum är alldeles
utmärkt. Där har vi en fortsatt roll att spela, dvs. se till att Baltikum så
fort som möjligt får Europaavtal.
Min fråga gällde också Sveriges strategi vad gäller hela östutvidg-
ningen. Även här har vi en möjlighet att verka pådrivande, bl.a. tack
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
43
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
vare vår traditionella frihandelspolitik. Frihandel för t.ex. industrivaror |
Vi måste skaffa oss en strategi när det gäller hela östutvidgningen.
|
Sveriges medlemskap i |
Det gäller både den stegvisa utvecklingen, EU:s egen reformverksam- Anf. 46 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s): Hen talman! Jag delar Margaretha af Ugglas uppfattning att det är På de två områden som är mest centrala för att en tidsplan skall få En annan förutsättning är just handelspolitiken. Där arbetar vi aktivt Detta är något vi har gjort på ett enklare plan, nämligen när vi i Anf. 47 BIRGER HAGÅRD (m): Herr talman! Det har sagts förut, men det förtjänar att än en gång För oss moderater finns det särskild anledning att känna stolthet och Men det är många nya utmaningar som väntar på oss. Det har talats Allt detta är sådana frågor som kommer att diskuteras som det har |
44
punkt, utan vi kommer att delta i den stora europeiska debatten på ett
helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare.
Herr talman! När det gäller konstitutionsutskottets handhavande av
dessa ärenden är det framför allt vissa frågor som har kommit på ut-
skottets bord. Det är införlivandet av de europeiska gemenskapernas
regler med den svenska rätten. Det är överlåtelse av beslutsbefogenhe-
ter till den europeiska unionen. Det är också frågan om hur samråd
mellan regering och riksdag skall ordnas för framtiden.
Som bekant vilar den europeiska unionen, Maastrichtfördraget, på
tre pelare. Den första pelaren gäller de tre gemenskaperna - Kol- och
stålunionen, Euratom och den ekonomiska gemenskapen. Här är det
fråga om en överstatlighet.
Den andra pelaren gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är frå-
ga om ett mellanstatligt samarbete där icke någon överstatlighet i och
för sig kommer i fråga.
Den tredje pelaren gäller rättsliga frågor och inrikes angelägenheter.
Också där är det fråga om ett mellanstatligt samarbete men utan över-
statlighet.
De europeiska gemenskaperna förutsätter att medlemsländerna
överlåter beslutandebefogenheter till de gemensamma organen. För att
det skall kunna ske har det krävts grundlagsändringar i Sverige. Det
slutgiltiga beslutet fattades den 23 november och trädde i kraft den 1
december. Vi har alltså en grund att stå på när vi går vidare.
Jag vill också erinra om att Valprövningsnämnden i går eftermiddag
avvisade de besvär som kommit in angående folkomröstningen. Resul-
tatet från folkomröstningen har på det sättet nu vunnit laga kraft.
Grundlagsbestämmelserna innebär att riksdagen kan överlåta beslu-
tanderätt till den europeiska gemenskapen så länge som dessa har ett
fri- och rättighetsskydd som motsvaras av det som ges i vår regerings-
form och i den europeiska konventionen angående de mänskliga rättig-
heterna.
I utskottsbetänkandet finns det en reservation där Vänsterpartiet och
Miljöpartiet vill ställa villkor. Riksdagen skall enligt deras mening i
efterhand kunna fatta beslut som går före EG-rätten. Detta är naturligt-
vis alldeles orimligt. Sverige är skyldigt rent folkrättsligt att följa de
förpliktelser som fördraget och anslutningsakten innehåller. Vi kan inte
säga i ena ögonblicket: ”Okej, vi accepterar fördraget. Vi går med i EU
helhjärtat, men under förutsättning att om det är så att vi kanske inte
skulle vilja göra det förbehåller vi oss rätten att komma med en in-
vändning.” Detta är alldeles orimligt. Inskrivandet av en sådan passus
skulle inte ha någon reell tyngd.
Den andra stora fråga som utskottet har behandlat gäller hur samrå-
det skall organiseras mellan regering och riksdag. Riksdagen skall ha
kvar ett inflytande och skall bli väl orienterad om vilka frågor som skall
tas upp i Bryssel.
Riksdagen fattade redan den 7 juni i år ett principbeslut om inrät-
tande av en EU-nämnd. Nu går vi alltså vidare och säger i detalj hur
den skall se ut.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
45
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Det blir en EU-nämnd som, och det framgår av själva namnet, pre- |
endast samrådande. Det innebär alltså att fackutskotten behåller sin
|
Sveriges medlemskap i |
roll. Utrikesnämnden kommer att behålla den roll som det är fastslaget i I det här sammanhanget förekommer en motion från Margaretha af Utskottet har inte velat gå med på det av det skälet att då skulle den Emellertid skall det understrykas att det naturligtvis är svårt att nu Konstitutionsutskottet framhåller därför att den föreslagna samver- Till sist, herr talman, en fråga som också har dykt upp, och det är Det har vi moderater reagerat mot. Vi fruktar att det blir alltför lätt Med dessa ord, herr talman, ber jag att få yrka bifall till hemställan i Anf. 48 BIRGITTA HAMBRAEUS (c): Herr talman! Först vill jag vända mig till Valprövningsnämndens |
|
46 |
röstningen hade vunnit laga kraft. |
Några ord om avtalet med EU. I betänkande UU5 föreslås riksda-
gen ratificera avtalet om anslutning till EU. På sidan 41 beskriver ut-
skottet de befarade riskerna med ett s.k. utanförstående. Det är ett
märkligt ord för världens kanske mest öppna land, som tillhör de tio
länder på jorden som är med i flest internationella sammanslutningar.
Konsekvenserna av ett sådant utanförstående skulle enligt utskottet
vara att investeringar motverkas, räntan stiger och tillväxttakten blir
lägre.
Statsministern ansåg att detta var en sådan allvarlig risk att han
vädjade om ett ja i folkomröstningen, för att slippa en tilltagande
maktlöshet, sade han. Men nu har vi facit. Efter några timmars räntefall
efter folkomröstningen stiger räntorna igen i Sverige. Börsens värde
sjunker, investeringar beror av helt andra faktorer än EU. Det deklare-
ras nu tydligt av dem som gör investeringarna.
I kontrast: Efter Norges nej sjunker räntan där, och tillväxten ökar
så snabbt att ekonomin måste kylas ned. Det är inte märkligt att många
känner sig lurade i Sverige.
Det framgår av utskottets betänkande att vi inte fått några perma-
nenta undantag från att i allt lyda vad EU bestämmer. Det framgår
vidare att vi nu kommer att bli observatörer i VEU, och glidandet mot
den gemensamma försvarspolitiken fortsätter. Alliansfriheten blir ett
tomt ord.
Den gemensamma förklaringen mellan EU och Sverige om Euratom
har inte placerats i anslutningsakten till avtalet, utan i slutakten och har
alltså inget juridiskt värde.
Utskottet har en intressant skrivning om EMU på sidan 103: ”Ett
slutligt svenskt ställningstagande till övergången från den andra till den
tredje fasen av EMU - dvs. en fullständig samordning av penning- och
valutapolitiken - kommer enligt finansutskottets yttrande till utrikesut-
skottet att göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med
Sveriges åtaganden som medlemsstat. Den interna svenska beslutsord-
ningen innebär att det ytterst är riksdagen som skall ta ställning.”
Riksdagens ställningstagande är alltså bara en intern angelägenhet.
Vi är bundna av EU när det gäller framtiden för vår valuta och vår
riksbank. Sverige åtar sig nämligen som medlemsstat att följa de regler
som beslutats i Maastricht. Där står i artikel 109 j:4 att den tredje fasen
skall inledas senast 1999 och att det är ministerrådet som bestämmer
vilka stater som ingår, inte medlemsländernas parlament.
Det viktiga steget när det gäller valutaunionen är egentligen inte om
det längre går att betala med svenska kronor i Sverige eller inte. Det
kan vi nog göra så länge vi vill. Avgörande är när Sverige inte längre
har en demokratiskt styrd egen riksbank och kronan oåterkalleligt låses
till ecun. Då har vi gett upp vår rätt till en egen finanspolitik.
Den konservative parlamentsledamoten i Storbritannien, Norman
Lamont, försökte i Maastrichtförhandlingarna att få finansministrarna
med på att alla medlemsstater i likhet med Storbritannien skulle låta
sina parlament få rösta om en gemensam valuta. Men han fick till svar
att om parlamenten fick yttra sig kanske de skulle säga nej, och Europa
skulle aldrig nå sitt mål, Europa skulle aldrig utvecklas.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
48
Till anslutningslagen. Den behandlas i konstitutionsutskottets be-
tänkande 17. Där framgår det klart att Sverige ger upp sin suveränitet
genom medlemskapet i EU. I den korta, tydliga anslutningslagen, som
återges på sidan 24 i betänkandet, säger man rakt på sak att den andra
och tredje paragrafen innebär att allt som EU hittills beslutat och i
framtiden kommer att besluta ”gäller här i landet”.
Detta är självfallet det helt centrala i medlemskapet, att vi förbinder
oss att lyda EU i allt. Det är om detta informationen inför folkomröst-
ningen skulle handlat. Som bekant nämndes det inte ens i UD-texten i
Riksskatteverkets informationsbroschyr till hushållen - av brist på
utrymme, har Mats Hellström påstått i en interpellationsdebatt.
Jag vill också säga något om finansutskottets betänkande 5. Det
gäller budgeteffekter.
Nu kommer räkningen. EU-medlemskapet kostar varje år ca 20
miljarder kronor i direkta anslag. Det skall finansieras utan att ytterliga-
re lån tas upp på marknaden. Det underlättar inte regeringens strävan
att balansera budgeten.
Vi har en rabatt de första åren, men den skall betalas tillbaka. Det är
viktigt att komma ihåg att Sverige inte får ett enda öre av EU. Vi beta-
lar in mycket mer än vi kan få tillbaka. Och det vi får tillbaka kommer
på EU:s villkor.
Vi skall också, framgår det av finansutskottets betänkande, bidra
med ca 18 miljarder kronor som grundkapital till Europeiska investe-
ringsbanken och göra de inbetalningar och garantiåtaganden som följer
av ett medlemskap i banken.
Dessutom skall vi anslå nästan 1 miljard, 950 miljoner kronor, som
bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken. Bankens huvud-
uppgift är att bidra till en balanserad regional utveckling inom EU
genom att finansiera ekonomiskt sunda investeringar i de mest eftersat-
ta regionerna. Det har hittills verkat bli mest motorvägar.
Det framgår inte närmare av finansutskottets betänkande hur dessa
åtaganden kommer att belasta statsbudgeten. Ett förslagsanslag på 950
miljoner kronor kommer på tilläggsbudget.
Min slutsats av de här tre betänkandena är följande:
Jag har i folkomröstningskampanjen lovat att inte hindra att inne-
börden av ett ja i folkomröstningen genomförs. Även om de få ledamö-
ter som röstade nej i folkomröstningen skulle vidhålla detta nej nu
kommer riksdagen med överväldigande majoritet att rösta för att lan-
dets suveränitet överlämnas till Europeiska unionen. Min röst behövs
alltså inte för att folkmajoritetens vilja skall genomföras.
Jag kan inte förmå mig att vara med om detta, enligt min mening,
djupt olyckliga beslut och kommer inte att delta i omröstningen om
UU5, KU 17 och FiU5. Jag anser att Sverige bäst tar sitt ansvar för
Europas framtid som ett fritt, öppet land i fortsatt samarbete med EU,
men med rätt att bestämma självt vad som skall gälla i vårt eget land.
Nu övergår jag till konstitutionsutskottets betänkande 22. Det gäller
det praktiska samarbetet för demokrati i vårt land.
I KU22 tar man upp ändringar i riksdagsordningen för att reglera
samverkan mellan riksdag och regering efter EU-anslutningen. Riksda-
gen överlämnar nu sin förut suveräna normgivningsmakt till EU. Det är
regeringen som kommer att utöva Sveriges del av denna lagstiftnings-
makt.
Genom utskottets behandling av prop. 19 och talmanskonferensens
förslag nr 1 förslås former för EU-lagstiftningsarbetet i samverkan
mellan regering och riksdag.
I Centerns motion K5 har vi framhållit att om man vill påverka
EU:s beslut är det nödvändigt att komma in så tidigt som möjligt i
beslutsprocessen. När ett ärende väl finns på ministerrådets dagordning
och kommer till EU-nämnden är det ofta för sent.
När kommissionen lämnar över ett lagförslag blir det offentligt. Det
kommer att behandlas bl.a. i parlamentet och i ministerrådets olika
arbetsgrupper samt i Coreper, där vår ambassadör i Bryssel ingår. I
många fall skickas förslaget fram och tillbaka flera gånger.
Det är under denna process som man kan påverka, och det är helt
väsentligt att förslaget också diskuteras offentligt i Sverige för att de
grupper som berörs skall ha en chans att komma med synpunkter.
Denna offentliga debatt skulle ge underlag för de beslut som kom-
mer att fattas av de svenska ämbetsmännen och diplomaterna samt av
regeringen. Det skulle därmed i någon mån kunna ersätta den remiss-
behandling som brukar föregå förslag till nya lagar i Sverige. De inter-
nationella korrespondenternas intresse kunde kanske också väckas,
varvid debatten spreds till andra EU-stater om hur Sverige står i en viss
fråga som håller på att ”processas” i EU.
En av talmanskonferensen tillsatt arbetsgrupp har bl.a. föreslagit
(KU22, s. 25) att när förslag till förordningar, direktiv m.m. samt vikti-
gare redogörelser lagts fram av kommissionen och översatts till svenska
överlämnar regeringen dokumenten till riksdagen. Förslag till viktigare
rättsakter skall så snart som möjligt följas av en skriftlig redogörelse
för förslagets innebörd och förhållande till svenska bestämmelser.
Dokumenten från regeringen fördelas av utskottens kanslier.
Det är väldigt viktigt att fackutskotten i riksdagen på ett tidigt sta-
dium får reda på vad som är på gång inom EU:s beslutsprocess.
På sidan 28 i KU22 utgår utskottet från att denna information från
regeringen till riksdagen i huvudsak kommer att överlämnas enligt den
av arbetsgruppen skisserade ordningen. Därigenom ges goda förutsätt-
ningar för utskotten att kunna agera på ett tidigt stadium under det att
en fråga behandlas inom Europeiska unionen.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagsordningen ändras så, att
utskotten får rätt att kalla också regeringsledamöter för information i
EU-frågor.
Centern föreslår i sin motion K5 att ett utskott kunde offentliggöra
en fråga genom att skicka ett yttrande till EU-nämnden tidigt under en
frågas behandling. Konstitutionsutskottet vill inte föreskriva något nu
utan att först ha studerat erfarenheterna från detta nya samarbete mellan
riksdag och regering. Man vill se om någon ytterligare formalisering
blir önskvärd. Detta blir en viktig angelägenhet för KU, som kommer
att ha hjälp av de stenografiska anteckningar som vi föreslår skall föras
vid statsrådens överläggningar med EU-nämnden.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Birger Hagård tog här upp moderaternas reservation i anslutning till |
som sägs i nämnden. I och för sig innebär inte stenografiska anteck-
|
Sveriges medlemskap i |
ningar att allting blir offentliggjort. Det argumentet faller alltså. Jag Centern har avgett en reservation till KU22. Vi anser att det vore Utrikesutskottet följer kontinuerligt med i de sekretessbelagda rap- Hen talman! Sammanfattningsvis deltar jag inte i det enligt min Under tiden är det viktigt att riksdagen finner arbetsformer för ett så Jag anser att utrikesutskottet och inte EU-nämnden borde vara re- Anf. 49 BIRGER HAGÅRD (m) replik: Hen talman! Birgitta Hambraeus fortsätter att plädera för det utan- Vi hade alltså en folkomröstning den 13 november. Därefter beslu- Sedan sade Birgitta Hambraeus att vi lyder EU i allt och att vi för- |
|
50 |
de det. Men som i alla sammanhang när man ingår internationella över- |
enskommelser är det alldeles givet att man också tillsammans med alla
andra får ge avkall på vissa delar i god rousseauansk anda. Vi överlåter
en del befogenheter för att få större befogenheter tillsammans med de
andra.
Jag vill här läsa upp hela den paragraf som också gäller överlåtelse
av beslutsbefogenheterna i anslutningslagen 3 §:
Europeiska gemenskaperna får efter Sveriges anslutning till Europe-
iska unionen fatta beslut som gäller här i landet i den omfattning och
med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som
anges i 4 §.
Detta innebär alltså en begränsning i vad som kan förekomma under
den första pelaren. Andra pelaren och tredje pelaren berörs inte i sam-
manhanget.
Anf. 50 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:
Herr talman! I den ändrade grundlagen stod det att under förutsätt-
ning att en folkomröstning har hållits i landet äger riksdagen rätt att
besluta om att överlåtelse är möjligt. Men en folkomröstning har ju inte
ägt rum i juridisk mening förrän den har vunnit laga kraft. Riksdagen
beslutade alltså om grundlagsändringen utan att avvakta att folkom-
röstningen hade vunnit laga kraft.
Sedan kom det allvarliga anmärkningar när det gällde lagligheten i
folkomröstningen, eftersom det fanns broschyrer som var författade av
den ena sidan, dvs. den sida som pläderade för ett ja. Broschyren från
sekretariatet inom UD fanns i vallokalen, på Posten. Man kan verkligen
ifrågasätta om vallagen därmed uppfylldes.
Valprövningsnämnden, där Birger Hagård ingår, har nu kommit
fram till att man har uppfyllt lagens bestämmelser, och det var ju tur
det. Vad hade hänt om ni hade funnit att folkomröstningen i själva
verket var olaglig? Då hade vi ju inte kunnat ändra grundlagen på det
här sättet.
Birger Hagård menar fortfarande att Norge genom sitt nej till EU
skulle befinna sig i något sorts utanförstående. Sverige är bland de tio
länder på jorden som är med i flest internationella organisationer, kan-
ske det land som är öppnast, det land som har flest frihandelsförbindel-
ser med hela världen. Att påstå att vi är utanför bara för att vi inte går
in i ännu en internationell organisation är att missbruka ord.
Dessutom innebär medlemskapet, trots det som Birger Hagård här
har sagt, att vi ger upp stora delar av vår suveränitet. Annars hade ju
inte grundlagen behövt ändras över huvud taget. Självfallet är också ett
kommunfullmäktige och ett landsting suveränt på sitt sätt. Riksdagen
kommer att bli suveränt på många områden, men landet Sverige är inte
längre ett helt suveränt land. EU har rätt att fatta beslut som gäller här i
landet.
Anf. 51 BIRGER HAGÅRD (m) replik:
Herr talman! För Birgitta Hambraeus handlar det om vi och dom.
Men för mig och för den övervägande delen av riksdagens ledamöter
innebär detta att vi blir delaktiga i och ansvariga för de beslut som i
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
51
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
framtiden fattas i Europa. Det är inte längre vi och dom, utan det är |
När det sedan gäller Valprövningsnämnden kan jag försäkra Birgit-
|
Sveriges medlemskap i |
ta Hambraeus att vi diskuterade ingående de invändningar som hade Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik: Herr talman! Jag tror att Birger Hagård skulle ha hållit med mig om Anf. 53 KENNETH KVIST (v): Herr talman! Det är knappast någon hejd på den ”EU-fori” som Vad var vi innan? Var vi halvasiater, eller vad menar Hagård? Vi närmar oss, hen talman, ett enligt min mening tragiskt ögonblick I Grundlagsutredningen inför EU föreslogs en ny paragraf i 1 kap. Den lösning som man i stället valde var att göra en liten förändring i I det förslag till anslutningslag som vi nu skall besluta om föreslås |
|
52 |
ningslag får EU fatta beslut som gäller här i landet så länge EU håller |
sig till gällande fördrag. Eftersom dessa fördrag har en utomordentligt
vid räckvidd gäller den härigenom överförda beslutanderätten ett icke-
överskådligt antal frågor. Besluten innebär också att vi i svensk lag-
stiftning nu införlivar alla EU:s rättsakter, trots att översättningen av
dem till svenska kommer att vara färdig tidigast någon gång under
slutet av 1996. Då skall en ny konstitution för EU redan diskuteras, och
då kan det dessutom - förhoppningsvis - vara dags för en ny folkom-
röstning och ett nytt beslut.
Riksdagen fattar härmed alltså ett beslut om en ovillkorlig och all-
män beslutsöverlåtelse till EU-organen. Detta i sig innebär att vi under-
ordnar oss alla EU:s rättsakter. Det medför att vi på EU-rättens områ-
den avskaffar riksdagen som lagstiftare och som folkets främsta före-
trädare, eftersom EU-rätten har företräde framför nationell rätt. Det
medför att om vår folk- och riksdagsmajoritet har en annan mening, är
det likväl EU:s mening som kommer att gälla i landet.
Anslutningslagen, som är en vanlig lag, kommer därför att trolla
undan stora delar av regeringsformens inledningskapitel, där det stad-
gas att riksdagen är lagstiftare, att riksdagen är folkets främsta företrä-
dare. Inte minst första paragrafens ståtliga ord om att all offentlig makt
utgår från folket kommer att trängas undan, eftersom EU-besluten kan
stå rakt emot de svenska väljarnas vilja och ändå gälla här i landet. Det
är ett problem att man med vanlig lag nu i praktiken åsidosätter viktiga
delar av regeringsformen, som fram till årsskiftet har den högsta konsti-
tutionella valören i vårt rättssystem men som nu kommer att underord-
nas EU-rätten.
Det är därför viktigt att det i anslutningslagen markeras att riksda-
gen förbehåller sig rätten att, när den finner det nödvändigt, behålla
beslutanderätt. Majoriteten i utskottet anser att detta strider mot EU-
rätten och EU-principema och att det skulle kunna uppfattas som en
lagvalsregel, dvs. att svenska domstolar skulle kunna tolka detta så att
man skall välja svenska lagar framför EU:s. Ja, det är rätt så till vida att
det är så EU-organen vill ha det: att medlemsstaternas parlament och
folkvalda skall lyda EU, inte ha rätten att kämpa emot när de tycker att
EU:s majoritet går fel väg. Därmed ger vi upp den nationella suveräni-
teten. Majoritetens hållning är i sak samma som den plattläggnings-
hållning som man i Grundlagsutredningen inför EU fick kritik för och
också temporärt övergav.
Vi kan inte acceptera detta in blanco-godkännande av EU:s över-
höghet. Därför har vi hörsammat en skrivelse som kom till konstitu-
tionsutskottet och där man förordade att vår lydighet skulle villkoras,
att det borde skrivas in i anslutningslagen att riksdagen skulle kunna gå
emot EU eftersom ju riksdagen skall vara folkets främsta företrädare,
enligt 1 kap. 4 § regeringsformen.
Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till min och Peter Erikssons re-
servation till konstitutionsutskottets betänkande nr 17.
EU-medlemskapet innebär att riksdagen upphör att vara lagstiftare
på de områden EU-rätten omfattar. Sveriges rösträtt i Europeiska unio-
nens råd, som blir den viktigaste lagstiftaren för oss, kommer inte att
utövas av riksdagen utan av regeringen. När regeringen skall utöva sin
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
53
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
rösträtt är det tänkt att den skall vara förankrad i riksdagen, att den, |
att bli EU-nämnden.
|
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. |
Vi har hittills vissa erfarenheter av sådant samråd genom den s.k. Vilket råd har regeringen egentligen fått? Hur skall frågestund och KU har förbättrat och förtydligat talmanskonferensens förslag till Vi menar att om nämnden skall kunna fungera väl krävs att den får Eftersom EU-nämnden kommer att spela en viktig roll för riksda- När det gäller offentligheten i nämnden har jag anslutit mig till Jag vill påpeka att vi, när utrikessekretesslagen kommer att behand- |
54
Med det sagda yrkar jag bifall till reservationerna med mitt namn på
till KU:s betänkande 22 samt instämmer i Eva Zetterbergs bifallsyrkan-
den under utrikesutskottets betänkande nr 5.
Anf. 54 BIRGER HAGÅRD (m) replik:
Herr talman! Jag skall bara ta upp en enda av de frågor som Ken-
neth Kvist berörde. Det gäller just protokollföringen i EU-nämnden.
Nej, Kenneth Kvist, det handlar inte om att få ett större hemlig-
hetsmakeri, utan om att minska det hemlighetsmakeri som kan bli följ-
den av den bestämmelse som majoriteten vill införa. Frestelsen kom-
mer att bli alltför stor för alltför många att inte ta upp frågor i EU-
nämnden utan att i stället göra det på annat sätt så att det hela inte
kommer att bli föremål för insyn.
Anf. 55 KENNETH KVIST (v) replik:
Herr talman! Med den repliken säger Birger Hagård egentligen litet
mer om EU än han kanske tänkt sig, nämligen vilka vida möjligheter en
elit inom politiken har att bedriva EU-verksamheten just som något
som man inte skall ha insyn i.
Jag tror dock att den politiska känsligheten och vakenheten i riks-
dagen nog ser till att riksdagen, om regeringen för riksdagen bakom
ljuset genom att inte ta upp ställningstaganden, positioner och tänkta
diskussionsinlägg inför EU-nämnden - där kommer ju vad regeringen
säger och inte säger att vara protokollerat - och agerar så att säga vid
sidan om, har utomordentliga möjligheter just genom den stenografiska
protokolleringen att kontrollera regeringen.
Om det däremot var hemlighetsmakeriets princip som gällde - att
det inte skall dokumenteras vad regeringsledamöterna säger inför
nämnden utan att det skall vara upp till var och en att utifrån subjektiva
minnesanteckningar så att säga tolka det hela - minskar riksdagens
kontrollmöjlighet verkligen gentemot regeringen.
Jag tycker att det är en utomordentligt stor framgång att en stor
majoritet av utskottet är för en protokollering på nämnda sätt. Det är ett
framsteg för demokratin och insynen.
Anf. 56 BIRGER HAGÅRD (m) replik:
Herr talman! Ingen - inte ens Kenneth Kvist - torde kunna hindra
regeringsledamöter från att prata med företrädare för de andra partier-
na. Därmed finns det anledning att befara att man kommer att välja de
informella kanalerna framför de formella, om man vet att vad som sägs
i EU-nämnden omedelbart kommer att läcka ut.
Det är trots allt så, och det borde Kenneth Kvist kanske känna till,
att när det gäller relationer till andra länder i viktiga frågor så är det
sådant som man av olika skäl kanske inte utan vidare släpper med en
gång. Det kan finnas anledning att tala med små bokstäver och också
ibland se till att man släpper ut det hela när tiden därför är mogen, för
annars kan känsliga förhandlingar, naturligtvis, skadas.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
55
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 57 KENNETH KVIST (v) replik: Hen talman! Först och främst vill jag återigen upprepa att den for- |
mella möjligheten att kontrollera att regeringen verkligen säger vad den
|
Sveriges medlemskap i |
står för inför EU-nämnden är större om det som regeringen verkligen Dessutom behandlar EU egentligen bara i mindre grad utrikes rela- Anf. 58 PETER ERIKSSON (mp): Herr talman! Jag tänker ta upp två frågor. Det gäller dels anslut- Den första frågan handlar om huruvida det finns gränser för EU- Det finns en anmärkning i den grundslagsändring som vi tidigare Erfarenheterna genom åren visar väldigt klart att EU-rätten i sig Frågan är: Vad skall vi göra i ett läge där Sveriges riksdag anser att Därför anser vi i Miljöpartiet att det vore riktigt att ha ett tillägg En sådan här markering gäller också om EU skulle fatta beslut som När det gäller dessa båda tillfällen nämner vi i reservationen att det Jag tänkte också nämna den tyska författningsdomstolen, som ju |
56
som EU stiftar. Vidare skall Tyskland, enligt den tyska författnings-
domstolen, ha rätt t.ex. att bestämma om den gemensamma valutan,
oavsett vad EU säger. Den saken tog ja-sidan upp väldigt mycket före
folkomröstningen. Man hänvisade just till den tyska författningsdom-
stolen. Om vi i Sverige skall ha samma möjlighet måste vi markera det
på något sätt i de lagförslag som vi lägger fram. Det här är ett utmärkt
sätt och tillfälle att göra det.
Så över till frågan om EU-nämnden.
Jag tror inte att särskilt många i den här salen tycker att det vore
rimligt att lämna över lagstiftningsrätten till en minoritet, så att det
skulle räcka med 40 % eller kanske 30 % för att få igenom den nya
lagen. Jag tror att de allra flesta anser att det är rimligt att även i fram-
tiden minst hälften av riksdagens ledamöter ställer sig bakom ett nytt
lagförslag för att detta skall antas. Ändå är det just en sådan förändring
som talmanskonferensen och konstitutionsutskottets majoritet föreslår.
I framtiden skall en minoritetsregering i Sverige inte bara ha den
verkställande makten utan också kunna rösta för och besluta om nya
lagar, trots att en majoritet av svenska folket och en majoritet av Sveri-
ges riksdag har en annan åsikt.
Riksdagen skall genom den nya EU-nämnden bli en remissinstans
och ge råd till regeringen i stället för att besluta om nya lagar här i
plenum. De fyra röster i ministerrådet som ja-sidan stred för skall en
minoritetsregering ensam svara för.
I vår grundlags första kapitel står det att riksdagen är folkets
främsta företrädare och att riksdagen stiftar lag. Om EU-nämnden blir
rådgivare, som utskottets majoritet föreslår, får vi - som jag ser det -
en grundlagsvidrig ordning som är helt oacceptabel. Regeringen blir
lagstiftare, och riksdagens möjligheter att påverka blir minimala. När
makten flyttar till Bryssel kommer det inflytande som blir kvar att flytta
från riksdagen till regeringen.
I Danmark har man en helt annan ordning. Där är det utskott som
motsvarar vår EU-nämnd beslutande. Där har man också successivt
utvidgat nämndens befogenheter och möjligheter att gå in tidigt i be-
slutsprocessen för att skapa en bred parlamentarisk besluts- och kon-
trollfunktion.
De danska erfarenheterna talar också för att deras ordning har varit
framgångsrik. De danska partierna har tvingats till en betydligt mer
aktiv roll än partierna i många andra medlemsländer. Det har lett till en
bredare och mer folkligt förankrad Europadebatt. Den parlamentariska
förankringen har dessutom stärkt danskarnas förhandlingsposition.
I våras kom en rapport från Universitetet i Århus om öppenhet, of-
fentlighet och deltagande i den danska EU-beslutsprocessen. Arbetet
leddes av professor Jörgen Grpnnegaard Christensen. I rapporten, där
man pekar på flera allvarliga demokratiproblem, säger man bl.a.: Det
demokratiska underskottet på unionsnivå innebär att graden av demo-
krati i EU-politiken blir desto mer avhängigt av att det i det enskilda
medlemslandet finns en stark parlamentarisk kontroll av den nationella
EU-politiken. Man riskerar att europeisk politik formuleras av ett slutet
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
57
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
nätverk av tjänstemän från kommissionen, ministrar och nationella |
Graden av demokrati i EU hänger med andra ord på de nationella
|
Sveriges medlemskap i |
parlamenten. Det är därför frågorna kring EU-nämnden är så viktiga. Men i utskottets betänkande säger majoriteten i stället: ”Enligt ut- Det som skrämmer mig mest är just den lätthet och frejdighet som Parlamentarismen är inget under av skönhet och demokrati, men Ordföranden och vice ordföranden i utrikesutskottet har skrivit en Miljöpartiet anser att även jordbrukspolitiken borde lyftas från EU- Det är också oerhört viktigt att vi får en aktiv debatt och en bred |
58
gen, på utskotten och på riksdagen i dess helhet att vara aktiva och ta
del av politiken. Det går inte att bara låta ärendena passera, vilket an-
nars är lätt hänt; mycket är svårtillgängligt, och det är ofta svårt att
riktigt veta hur de olika frågorna hänger samman.
Men inte heller här får vi medhåll av majoriteten, och inte heller när
det gäller det viktiga och självklara kravet att de partier som är repre-
senterade i riksdagen också skall vara representerade i EU-nämnden.
De skall kunna vara med och påverka politiken. Det är väl ett minimi-
krav, när de nu har fått 4 % eller mer av rösterna och kommit in i riks-
dagen. Men det har majoriteten i utskottet inte ansett vara intressant.
I konstitutionsutskottet har vi genomfört ett pilottest av hur enskilda
utskott skall kunna vara med och påverka EU-frågorna. Med anledning
av att toppmötet i Essen skulle behandla det nya datadirektivet har vi
på två möten tagit upp just den frågan, men själva direktivet har rege-
ringen hemligstämplat, och vi i KU har ännu inte sett det! Med tanke på
detta tycker jag att det vilar ett parodiskt löjets skimmer över betän-
kandets tal om riksdagens inflytande över EU-politiken. Vid KU:s
pilottest fick vi inte ens fram papperen! Det är sanningen.
Miljöpartiet vill ha största möjliga offentlighet om EU-politiken och
kring EU-nämnden. Ett införande av tystnadsplikt, som man nu före-
slår, motverkar möjligheterna att förankra ställningstagandena i partier-
na och utanför riksdagen. Det ökar risken att EU-politiken blir något
för ett mycket litet antal tjänstemän och politiker utan förankring hos
svenska folket. Besluten blir också sämre. All erfarenhet talar för att
offentlighet ökar effektiviteten i beslutsprocessen.
En avgörande fråga handlar om möjligheterna att utöva en demo-
kratisk kontroll över regeringens och EU-nämndens arbete. Här kan jag
notera att vi har nått en liten framgång i och med att utskottet delvis
stöder vårt krav på att protokoll skall föras över vad som sägs på
nämndens sammanträden. Jag säger ”delvis”, därför att det handlar bara
om de samtal som skall ske mellan regeringen och nämnden - inte i
övrigt. På denna punkt är det bara moderaterna som skiljer ut sig ge-
nom att över huvud taget inte vilja ha offentlig insyn i vad som här
sker.
Jag utgår nu från att riksdagen antar utskottets förslag. Jag yrkar bi-
fall till de sju reservationer som jag har skrivit angående EU-nämnden,
även den reservation som handlar om anslutningslagen. Det är också
viktigt att protokollen blir allmänna och offentliga handlingar.
Anf. 59 BIRGIT FRIGGEBO (fp):
Herr talman! Det är i anslutningsfördraget med anslutningsakten
som vår relation till EU bestäms. Det är i dem som vårt inflytande och
våra åtaganden att följa EG-rätten finns. De frågorna behandlas i utri-
kesutskottets betänkande.
Anslutningslagen, som behandlas i konstitutionsutskottet, är en in-
tern svensk angelägenhet. EU lägger sig inte i om eller hur vi i vår
lagstiftning reglerar de förpliktelser som fördraget och anslutningsakten
innehåller. Det är vår dualistiska ordning, dvs. att det behövs någon
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
59
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
form av lag för att internationella överenskommelser skall bli införliva- |
Dessutom är det viktigt att riksdagen fattar ett självständigt beslut
|
Sveriges medlemskap i |
om överlåtelse av beslutanderätt. Det handlar ju om överlåtelse av den I anslutningslagen regleras två saker. Den första är att vid anslut- Vad konstitutionsutskottet har haft att pröva är om bestämmelsen Utskottet konstaterar att unionen enligt Maastrichtfördraget skall Utskottet har också kunnat konstatera att det inte finns någon be- Överlåtelse av beslutanderätt till internationella organisationer är Det är här som kärnan i debatten om suveräniteten i folkomröst- Nu föreslås att EES-lagen skall upphöra och ersättas med anslut- Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår i sin reservation en brask- |
60
rätten, om EG-rätten går utöver de fördrag som Sverige anslutit sig till
eller då EG-rätten strider mot Sveriges grundlagar. Ett sådant tillägg
behövs inte.
Det står klart, och konstitutionsutskottet har understrukit detta redan
i samband med grundlagsärendet, att vi i Sverige kan och skall vägra
att följa bestämmelser beslutade av något EU-organ, inklusive EU-
domstolen, som går utöver fördragens befogenheter. I Maastrichtför-
draget sägs också att gemensakapsrätten skall respektera grundläggan-
de rättigheter som följer av medlemsstaternas gemensamma konstitu-
tionella traditioner. Hittills har t.ex. EG-domstolen alltid respekterat
medlemsstaternas grundlagar.
Riksdagen kan alltid besluta om vilka lagar man vill. Det behöver
aldrig skrivas in i lagarna. Anslutningslagen t.ex., som vi behandlar här
i dag, kan när som helst upphävas med enkel majoritet i denna kamma-
re. Tillägget behövs alltså inte.
Den av Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslagna lagtexten kan
dock ges en vidare tolkning, nämligen att Sverige skall kunna välja och
vraka i EG-rätten. Ett sådant kryphål i anslutningslagen har dock ingen
verkan gentemot EU. Det är godkännandet av anslutningsfördragen
som reglerar mellanhavandet mellan Sverige och EU. Någon reserva-
tion i anslutningsfördraget med de övriga EU-länderna om att vi kan
anta eller förkasta bindande beslut i EU efter eget skön finns inte.
Om Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade velat fullfölja denna linje,
skulle de i utrikesutskottets ärende ha begärt en omförhandling av an-
slutningsfördraget. Men så långt vill man tydligen inte gå, för då skulle
ju löftet om att respektera folkomröstningsresultatet svikas. Jag förstår
att Kenneth Kvist inte närmare gick in på innebörden av tillägget i
anslutningsfördraget.
Herr talman! Jag är stolt över att få medverka till att i dag införliva
EG-rätten i Sveriges nationella rätt. Det är en stor sak att Sverige i dag
till vår egen lagstiftning fogar de fördrag som initierades av framsynta
och handlingskraftiga män som Konrad Adenauer, Alcide de Gasperi
och Robert Schuman. För dem och andra var Europatanken naturlig
och nödvändig för att komma till rätta med de enorma gemensamma
problemen efter andra världskriget och för att förhindra en ny katastrof
av samma slag.
Men Europatanken är naturligtvis mycket äldre än så. De klassiska
liberalerna under 1700- och 1800-talet visade tydligt att fri handel var
det effektivaste av alla instrument för att åstadkomma fred och eko-
nomisk utveckling. Den italienske liberalen Mazzini, som inspirerade
Italiens enande, såg samtidigt Europas framtid som ett förbund av de-
mokratiska republiker. När Europas länder vid olika tillfällen har vänt
sig inåt och försökt att lösa problem genom att baxa över dem på gran-
narna, har det också varit fråga om nederlag för liberala strävanden.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i konstitutionsutskottets
betänkande nr 17 och avslag på reservationen.
Genom inträdet i EU avhänder sig riksdagen en del av sin lagstift-
nings- och fmansmakt. Därför är det av avgörande betydelse att riksda-
gen ges en central roll i förberedelserna av besluten. Riksdagens lag-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
61
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
stiftnings- och finansmakt kommer i EU:s ministerråd att utövas av |
involvera riksdagen i sitt beslutsfattande. Det är också av central bety-
|
Sveriges medlemskap i |
delse att hela riksdagen engageras och att förberedelserna sker i så Regleringen av samverkan föreslås ske i riksdagsordningen. Detta Det faktum att en EU-nämnd nu inrättas innebär inte någon föränd- I talmanskonferensens förslag har utskotten i viss mån kommit på Utskottens centrala roll understryks av förslaget att regeringen blir Utskotten bör vara aktiva och på ett tidigt stadium följa frågor som Precis som i Peter Erikssons beskrivning från Danmark tror jag att Statsrådens medverkan i ministerrådet skärper också innebörden av Man kan inte heller utesluta att samverkansformerna med regering- Utskottens roll understryks också i relation till EU-nämnden. Det är |
62
De förslag om att regeringens samverkan i jordbruksfrågor och/eller
utrikes- och säkerhetspolitiska frågor skall ske i jordbruks- och utrikes-
utskotten tillstyrks inte. Det skulle urholka betydelsen av att alla utskott
på ett tidigt stadium skall delta i beredningen av EU-ärendena.
Med anledning av Margaretha af Ugglas och Maj-Lis Lööws mo-
tion vill jag bara bekräfta att regeringens i regeringsformens fastställda
skyldighet gentemot Utrikesnämnden på intet sätt rubbas. Deras förslag
utesluter tyvärr att andra och tredje pelarens frågor kommer att hamna
inom samrådet här i riksdagen.
Enligt parlamentarismens principer torde man kunna räkna med att
regeringen kommer att följa EU-nämndens råd om den slutliga för-
handlingsuppläggningen inför ministerrådsmötena. Statsråden måste på
eget ansvar göra klart för sig att de inte har en majoritet emot sig.
Jag tycker att vi redan har ett exempel på detta från förra veckan.
Arbetsmarknadsministern presenterade här i kammaren en reviderad
redovisning av regeringens syn på EU:s strukturfonder. Han tycks där-
med ha frångått sin minoritetsposition, tidigare presenterad i EU-
delegationen.
Kammaren kommer alltså att vara ett viktigt forum för EU-frågor.
Kammaren är här i riksdagen det enda definitivt beslutande organet och
skall så vara. Ingenting hindrar riksdagen att här i kammaren genom
tillkännagivanden av olika slag till regeringen blanda sig i EU-frågorna.
Kammaren kan också besluta om misstroendeförklaring mot statsråd
som inte åtnjuter riksdagens förtroende.
När det gäller EU-nämndens sammansättning, reglering av tyst-
nadsplikten och minoritetsskyddet föreslår utskottet att de regler som
gäller för utskott även skall gälla nämnden. Det finns naturligtvis ingen
anledning att ha någon särreglering av nämnden.
Till skillnad från utskotten kommer EU-nämnden aldrig att avge
några betänkanden. Det är utomordentligt viktigt att det i efterhand går
att dokumentera vad som avhandlats mellan regeringen och nämnden.
Det berör ju faktiskt så viktiga frågor som beredning av ärenden som
hittills legat inom rikdagens lagstiftningsmakt och finansmakt.
Därför måste EU-nämnden åläggas att föra stenografiska uppteck-
ningar över samrådet med regeringen. Det är också ett värde i att
eventuella missförstånd kan förebyggas. Risken för att förtroligheten i
överläggningarna skulle gå förlorad är överdriven. Ledamöterna och
statsråden kan ju även om det inte förs några stenografiska nedteck-
ningar under alla förhållanden utanför sammanträdesdörren tala om vad
som har förevarit. När det gäller den informationen finns det ingen
garanti för att referaten blir riktiga.
Samtidigt som vi på alla sätt vill verka för en ökad öppenhet i EU
vore det helt fel signal att lägga locket på i EU-nämnden. Det är därför
beklagligt att Moderaterna inte ser vikten av dokumentation och den
därmed möjliga öppenheten.
Fru talman! Jag vill också kommentera en upplysning som Peter
Eriksson gav här i sitt anförande. Han säger att det finns hemliga hand-
lingar och att inte ens konstitutionsutskottet kan få ut dem, t.ex. datadi-
rektivet som nu behandlas i EU. Detta är inte sant. Utskottet har inte
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
63
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
begärt in direktivet. Jag är alldeles övertygad om att om vi begärde in |
Vad vi har begärt är en beskrivning av förhandlingarna och hur
|
Sveriges medlemskap i |
långt de har kommit. Vi har fått en mycket öppen redovisning av det Fru talman! Det ligger i sakens natur att utfallet av samverkansfor- Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betänkande KU22 och Anf. 60 PETER ERIKSSON (mp) replik: Fru talman! Jag skall börja med det sista som Birgit Friggebo be- Utskottet ville på initiativ från Socialdemokraterna få en diskussion Därefter hade utskottet ett möte till. Då hade vi en tjänsteman från Efter två möten när vi har behandlat den här frågan har vi ännu inte Skall det gå till på det sättet, är det litet väl sent att kanske en må- Sedan måste jag fråga Birgit Friggebo. Hon sade att hon var stolt Är Birgit Friggebo också stolt över detta? Tycker hon verkligen att |
64
Anf. 61 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:
Fru talman! Först till frågan om datadirektivet.
Det var kansliet som på eget bevåg skickade över ett papper där
man redovisade svenska ståndpunkter i förhållande till datadirektivet.
Då ville Socialdemokraterna att vi skulle få ytterligare information, och
vi kunde tänka oss att också kalla en representant från regeringen. Men
först sade vi: Låt oss få en information om de förestående nära för-
handlingar som skall ske i ministerrådet, inte vid toppmötet i Essen.
Där berördes frågan förvisso inte.
Vår tjänsteman besökte Justitiedepartementet och fick en mycket
ingående information om exakt hur förhandlingsläget var, detaljsyn-
punkter på den svenska uppläggningen och detalj synpunkter på för
Sverige viktiga genombrott. Alla visade sig vara nöjda med denna
information.
Peter Eriksson sade mot slutet av sitt anförande: Varför kan vi inte
få direktiven? Självfallet kommer vi att få direktiven och de papper
som vi begär om bara Peter Eriksson eller någon annan yrkar på det så
att utskottet kan fatta beslut om det. Det finns ingenting som hindrar
detta.
Sedan säger Peter Eriksson att parlamentarismen är avskaffad. Det
är bara regeringen som får uppträda. Riksdagen får enbart lämna syn-
punkter och ha samråd.
Det är intressant att de som representerade nej-sidan aldrig talar om
det som ligger i den andra vågskålen, nämligen att vi som land totalt
sett får ett ökat inflytande i frågor som berör och påverkar oss. Därmed
får vi också ett ökat ansvar för Europa. Den form som vi har i dag, att
det är regeringarna som representerar oss i detta samarbete, är hittills
en självklarhet.
Låt oss då se till att vi har de bästa instrumenten när det gäller att
slå vakt om riksdagens status, inflytande och befogenheter när det gäl-
ler att fatta beslut och att kontrollera regeringen. Jag tycker att vi har
haft en bra och fin diskussion i konstitutionsutskottet om hur vi skall
lägga upp detta på bästa sätt. Det har också lett till en rad förändringar i
talmanskonferensens förslag.
Anf. 62 PETER ERIKSSON (mp) replik:
Fru talman! Birgit Friggebo säger att vi får inflytande, men folkets
främsta företrädare är riksdagen - det står i Sveriges grundlag - och
riksdagen får ett mycket marginellt inflytande över detta. Det är rege-
ringen, som är en minoritet i riksdagen, som kan få ett inflytande ge-
nom 4 röster av 87, tror jag att det är, i ministerrådet.
Låt mig gå tillbaka till datadirektivet. I varje annat ärende som vi
behandlar i konstitutionsutskottet är det självklart att grundtexten, lag-
förslaget, kommer på bordet när vi diskuterar frågan. Men här var det
inte så. Här var det hemligstämplat, och det var orsaken till att det inte
kom på bordet. Vi hade naturligtvis kunnat kräva ett nytt möte igen och
fått upp det, men det var inte så det gick till. Det här var det pilotfall
som socialdemokraterna sade att vi skulle prova.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
66
Anf. 63 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:
Fru talman! Det är helt riktigt att riksdagen är folkets främsta före-
trädare. Vi kommer att fortsätta att vara det.
Vi har också fattat beslut om att ha en folkomröstning och gå ut och
fråga folket hur vi här i riksdagen skall behandla våra samarbetsformer
med EU. Vi har fått det beskedet från svenska folket att de anser att vi
skall gå in som medlemmar. Nu håller vi på att på bästa sätt säkerställa
att riksdagen kommer att ha så stort inflytande som det över huvud
taget är möjligt över de beslut som regeringen som representant för oss
skall fatta i ministerrådet.
Det hänger på oss själva här i riksdagen, inte minst på riksdagens
utskott och på oss själva som enskilda ledamöter, att utnyttja de instru-
menten. Vi måste vara aktiva, ta in handlingar, läsa handlingar, kalla på
regeringens ledamöter och deras medarbetare i utskotten samt följa
frågorna löpande intill dess att den slutliga sammanvägningen skall ske
i EU-nämnden. Där handlar det mer om förhandlingsuppläggning i de
sista skälvande minuterna. Fram till dess har ju utskotten stora möjlig-
heter till inflytande.
Riksdagen kan fatta beslut om tillkännagivanden och ytterst - om
det är så att statsråden inte följer de råd som de får - kan man rikta en
misstroendeförklaring mot det statsrådet. Det tillhör också parlamenta-
rismen. Om man vill utnyttja sin makt och sitt inflytande som represen-
tant för det svenska folket finns det utomordentliga instrument.
Anf. 64 KENNETH KVIST (v) replik:
Fru talman! Det är litet problematiskt att EU-anhängare slätar över
problemen. Jag menar att även Birgit Friggebo gör det. Hon säger att
vår beslutandemöjlighet egentligen ökar. Men innan vi är medlemmar i
EU bestämmer vi våra momsregler och vår datalagstiftning helt själva.
Som medlemmar i EU drar EU upp gränser för vad vi kan besluta och
vad vi har att rätta oss efter.
Birgit Friggebo sade i sitt anförande att hon var stolt över att få in-
förliva EU-rätten i Sverige. Hon tyckte att vi redan förut hade gjort
överlåtelser till internationella organisationer. Hon talade om att vi
överlåter viss beslutanderätt. Men problemet är ju att det är en oviss
mängd beslutanderätt eftersom fördragen är så vittomfattande.
Det är ju också ett problem att vi nu i svensk lag införlivar en massa
lagar som vi skall leva efter från årsskiftet som inte ännu är översatta
till det svenska språket.
Birgit Friggebo säger vidare att riksdagen alltid kan stifta vilka la-
gar den vill. Litet senare säger hon att riksdagen nu avhänder sig en del
av sin lagstiftnings- och finansmakt. Enligt det senare hon säger gäller
inte det förra. Det är en motsättning i sig i hennes anförande.
Det är kanske så att riksdagen kan stifta vilka lagar den vill, men
problemet med EU och med den plattläggning inför EU som nu skall
gälla är att det är EU-rätten som gäller oavsett vad riksdagen beslutar.
Oavsett vad folkopinionen kräver av riksdagen och riksdagen beslutar
är det EU-majoritetens vilja - där Sverige har 4 av 90 röster - som
kommer att gälla i landet. Detta är ett problem. Det är detta vi måste
försöka att bilda en spärr mot så att vi kan slå vakt om i alla fall ett uns
av nationell självständighet och demokrati.
Anf. 65 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:
Fru talman! Jag tror inte att jag eller någon annan här i riksdagen,
som tycker att beslutet att gå in som medlem i EU är riktigt, slätar över
några problem. Vi ägnar oss tvärtom åt att försöka hantera den nya
situationen och göra det så bra som möjligt.
Men jag kunde ju bolla tillbaka frågan till dem som egentligen är
emot vårt inträde som medlem i EU. Man hör ständiga svartmålningar.
Det finns ingen fördel med att få ett ökat inflytande i Europa och att
man får sitta med vid borden. Det är bara svartmålningar och hot hela
tiden.
Detta med datadirektivet är intressant. Det kommer upp nu igen. Nu
kan vi här i riksdagen ge råd till våra statsråd som åker ner till minister-
rådet och framför våra synpunkter och kan få genombrott för dem. Man
kan också vara med och fatta de slutliga besluten om datadirektiven.
Tidigare, när vi inte hade detta inflytande, var vi ändå beroende av
detta datadirektiv. Då var det bara andra länders ministrar som fick sitta
med och fatta besluten. Vi är redan via EES-avtalet bundna till det här
datadirektivet som kommer så småningom. Här har vi nu en fördel. Vi
har bättre inflytande och mera makt.
Det är klart att det hade varit bra om riksdagen redan tidigare i olika
utskott hade intresserat sig mer för de frågor som behandlas inom EU
för att nu vara beredda att med full kraft gå in och ge goda råd till re-
geringen när den skall utöva sin viktiga uppgift att representera oss i
EU.
Anf. 66 KENNETH KVIST (v) replik:
Herr talman! Jag kan hålla med Birgit Friggebo om att det nu gäller
att hantera en ny situation och att vi skall göra det bästa av den. Jag
tycker att delar av KU:s arbete har präglats av den viljan. Men det
gäller att se vilken typ av organisation som EU utgör. Det gäller att se
det problem som EU själv säger att organisationen präglas av, ett de-
mokratiskt underskott, och ringa in vari detta består, när vi nu under-
ordnar vårt lands politiska system ett annat politiskt system som delvis
är oss främmande, nämligen EU. Det handlar inte om de enskilda
medlemsländerna, för de har också parlamentarisk demokrati. Det är
inte i de enskilda länderna som vi går in som medlem, utan i det över-
statliga EU. Då gäller det att se vari det demokratiska underskottet
består, hur den nationella suveräniteten undergrävs och därmed också
riksdagens och folkets inflytande och möjlighet att påverka politiken.
Vi sitter med vid borden, säger Birgit Friggebo. Men de breda mas-
sorna i Sverige, om jag får uttrycka mig litet gammaldags, har inte
någon möjlighet att sitta med vid borden. Det blir ambassadörer, mi-
nistrar och politiker på toppnivå som får förtroendet att åka dit ner och
representera Sverige. De människor som står alldeles för långt utanför
politikens verklighet redan nu kommer att bli ännu mer marginalisera-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
67
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
68
de, när en räcka av politiska beslut lyfts upp till Brysselnivå, långt ovan
den Stockholmsnivå vi nu befinner oss på.
Anf. 67 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:
Fru talman! Kenneth Kvist reser delvis en fråga som är av yttersta
vikt och som vi alla som är representanter i denna kammare har anled-
ning att ägna oss åt. Det gäller den klyfta som finns mellan väljare och
valda och den kritik som finns från väljarnas sida mot de egna repre-
sentanterna. Det gäller inte bara Sveriges riksdag utan också ute i
landsting och kommuner. Jag är övertygad om att den diskussionen
också kommer att föras visavi EU. Detta är en viktig signal om att vi på
allra bästa sätt måste ha kontakter med våra väljare och att vi lyssnar på
dem. Den signalen har funnits länge. Men så är det, oberoende av om
vi går med som medlem i EU eller inte.
Kenneth Kvist återkommer till detta med överstatlighet och att vi
underordnar oss, som han sade, främmande beslutsformer. Men redan
nu är vi underordnade ett överstatligt system via EES-avtalet, utan att
vi har fått något som helst inflytande, utan några som helst röster.
Jag vänder mig litet mot att de som inte vill gå med i EU aldrig talar
om den andra sidan, dvs. det inflytande vi nu får både över våra egna
förhållanden men också över förhållandena på vår egen kontinent.
Anf. 68 BERIT LÖFSTEDT (s):
Fru talman! Debatten har handlat om just riksdagens roll i det poli-
tikskapande arbetet i samband med vårt EU-medlemskap. Det är oer-
hört viktigt att vi fortsätter att föra denna debatt och att riksdagens roll
klargörs. Det görs visserligen i betänkandet, men den måste också
klargöras för oss själva och befästas, så att vi känner att vi har en viktig
uppgift att fylla.
Det måste vara mycket upp till riksdagen själv att fundera igenom,
precisera och formulera sina egna arbetsformer inom ramen för de
beslut som fattas i dag med anledning av KU:s betänkande. EU-
nämnden får en betydelsefull uppgift. Samtidigt räcker det inte med att
EU-frågorna enbart diskuteras där. Det är också precis vad som har
sagts hittills i dag.
De olika sakfrågorna lever ofta ett långt liv i EU:s institutioner in-
nan de är mogna för beslut i ministerrådet. Under denna i många fall
fleråriga beredningstid bör det vara möjligt och naturligt att viktiga
frågor förs till de relevanta och i sak kunniga utskotten för diskussion
och beredning allt efter frågans natur. Med andra ord blir det angeläget
att finna effektiva och tillfredsställande former för samspelet mellan
EU-nämnden och fackutskotten. Lika angeläget blir det för riksdagen
att själv formulera sina krav på regeringen beträffande information och
samråd, handlingarnas utformning, öppenhet i debatten och mycket
annat.
EU-nämnden har sin roll i samspelet. Men hela kammaren måste
också få möjlighet att delta i debatten om Europapolitiken. Det kan ske
på många olika vis. Det kan vara med anledning av den årliga skrivel-
sen, kanske ibland i särskilt anordnade debatter, med anledning av
utskottsbetänkanden eller information till kammaren i samband med
större ministermöten.
Jag skulle vilja uttrycka riksdagens uppgift i Europapolitiken på så
sätt att riksdagen, landets folkvalda, inte har rätt att visa ointresse för
EU-frågorna. Riksdagen har en självskriven uppgift när det gäller att
foga samman rent nationell politik med de frågor som avgörs i EU:s
institutioner. Politiken måste ju hänga ihop och bli tydlig för medbor-
garna. Riksdagsledamöterna måste emellertid också ta ansvar för att
diskutera och förankra EU-politiken bland medborgarna. I den breda
folkliga debatten måste vi allihop delta.
Jag menar att vi har ett folkbildningsansvar. Vi är 349 ledamöter
som kan delta i en aktiv debatt, svara på frågor, lyssna på medborgarna
och delta i debatterna ute i landet. Vi kan vara med på möten, studie-
cirklar och allt vad ni vill. Det menar jag är en viktig uppgift för oss.
Det är ett krav på oss att vi gör på det sättet. Det blir också viktigt för
det svenska partiväsendet att inse att EU-medlemskapet kräver nya
arbetsformer för att svenska folket genom sina partier med skiftande
ideologier skall känna sig delaktigt i detta stora nya arbete.
För riksdagen blir det alldeles nödvändigt att från allra första stund
ha en mycket hög ambitionsnivå när det gäller EU-frågornas hantering.
Rutiner sätter sig lätt. Om rutinerna sätter sig på en för låg nivå blir det
svårt att i framtiden höja ambitionerna. Då är det bättre att vi tar i för
mycket från början och kanske får släppa efter litet när vi upptäcker
det. Att baxa något uppför i en backe är bra mycket besvärligare än att
finna att det kanske finns en viss flexibilitet som man kan skaffa sig
vartefter.
Fru talman! Många av EU:s medlemsländer försummade att från
början involvera de nationella parlamenten ordentligt i EU-debatten.
Nu har debatten om samspel mellan regeringar och parlament vaknat
till liv och tagit fart. Det är bra. Det är viktigt att vi deltar i den debat-
ten.
En annan viktig länk som måste upprättas och göras stark är den
mellan riksdagen och våra svenska Europaparlamentariker. Det vore
mycket olyckligt om Europaparlamentarikerna kom att känna sig utan-
för och fritt svävande. Europaparlamentarikerna kommer att utgöra en
viktig resurs i den svenska Europadialogen.
Det handlar om hur frågorna behandlas och debatteras i EU:s insti-
tutioner. Det handlar om samtal med medborgare, och det handlar om
sammanhang i sakfrågor.
Ytterligare en debatt om en parlamentarisk dimension pågår i EU-
länderna. Det är debatten om ökade kontakter mellan EU-ländernas
nationella parlament. Då talar jag inte om stora luftiga konferenser med
storstilade program utan riktig substans. Tvärtom talar jag om möten
omkring konkreta sakfrågor. Det blir t.ex. inför regeringskonferensen
1996 alldeles särskilt angeläget att vi folkvalda talar med varandra
mellan de nationella parlamenten i medlemsländerna. Det är angeläget
också i andra sammanhang. Det skall handla om riktiga sakfrågor, så att
vi känner att det finns substans i övningarna.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
69
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Fru talman! Under medlemskapsförhandlingarna eftersträvade par- |
migheten var ett självändamål för att vi skulle kunna stå starka i för-
|
Sveriges medlemskap i |
handlingarna. Självfallet kommer det också i medlemskapssituationen EU-medlemskapet innebär ju inte att de svenska partierna plötsligen Fru talman! Jag vill avsluta med att än en gång understryka vikten Jag yrkar bifall till hemställningarna i utskottens betänkanden. Anf. 69 ROSE-MARIE FREBRAN (kds): Fru talman! Det är en historisk dag när riksdagen antar lag med an- I konstitutionsutskottet, som har behandlat detta ärende och ytterli- Kristdemokraternas strävan mot medlemskap för Sveriges del i EU Fru talman! Kristdemokratiska samhällspartiet delar de europeiska Vi kristdemokrater tror - ja, vi är övertygade om - att subsidiari- |
70
Genom inträde i EU överlåter vi beslutsbefogenheter, men vi gör
det för att lösa de problem som bäst kan lösas på gemenskapsnivå. Vi
överlåter beslutsbefogenheter för att själva få inflytande över ett områ-
de som är större än det nationella.
Fru talman! Vi kristdemokrater kommer att arbeta för att enhällig-
het fortsättningsvis skall vara grundregel i EU:s politiska samarbete. Vi
kommer också att arbeta för ökad öppenhet inom EU. Respekten för de
små länderna är mycket viktig. Den nuvarande huvudprincipen för
röstfördelning mellan nationerna, som gynnar små länder, måste finnas
kvar.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i KU:s betänkande nr 17.
Också KU:s betänkande nr 22 är mycket viktigt. Samverkan mellan
regering och riksdag måste fungera på ett tillfredsställande sätt. Den
parlamentariska förankringen är ett måste. EU-nämnden skall ha en
stark roll. Samtidigt skall utskotten spela en aktiv roll som samarbets-
partner. Men det är inte rimligt att i förväg reglera detta, utan man bör
avvakta de erfarenheter som man får under det kommande året. Vi
kristdemokrater yrkar även bifall till hemställan i KU:s betänkande nr
22.
Anf. 70 ANDREAS CARLGREN (c):
Fru talman! Genom att bli medlemmar i den europeiska unionen
avstår vi som man säger från en del av statsorganens beslutsbefogenhe-
ter och överlåter dem i stället till EG-institutionerna. Det är en av de
saker som skiljer EG-samarbetet från det mesta av annat internationellt
samarbete. Man kan fråga varför vi går med på sådant.
Jo, vi lever i en mer och mer internationaliserad värld där alltmer av
den makt som formar vår framtid finns utanför landets gränser. Vi
skulle kunna välja att slå vakt om en formell suveränitet som ändå inte
är reell. Genom att gå med vinner vi i stället inflytande. Vi kan vara
med och forma vår framtid tillsammans med andra och inte bara passivt
låta andra forma vår framtid.
När jag i dag lyssnar på företrädare för Miljöpartiet och Vänster-
partiet slås jag av att ni aldrig diskuterar att internationaliseringen stäl-
ler oss inför nya val. I stället väljer ni att gång på gång fly från de
ställningstagandena.
Däremot gjorde inte svenska folket det, utan svenska folket gjorde
ett ställningstagande i folkomröstningen och röstade för ett medlem-
skap. Då tycker jag att det också är så märkligt att vi i debatten i dag
får höra att vad vi möjligen kan skydda är ett uns av demokratin, som
Kenneth Kvist sade, eller att vi överger parlamentarismen, som Peter
Eriksson sade. Det är ju inte att visa respekt för vad folket har beslutat i
folkomröstningen. Det är ju inte heller att ta ställning till den nya situa-
tion som vi befinner oss i tack vare internationaliseringen.
Nu är det ju inte så att vi flyttar in i ett färdigbyggt hus, utan vi
kommer att medverka i ett husbygge. Då är frågan hur vi vill att det här
europeiska huset skall se ut.
Många människor är med rätta oroliga för ett stort och väldigt
unionsbygge långt ovanför de vanliga medborgarnas huvuden - med
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
71
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
rätta eftersom jag tycker att det vore fel att bygga det europeiska huset |
medborgarna som möjligt. Vi skall inte i onödan flytta ett enda beslut
|
Sveriges medlemskap i |
till Bryssel. Samtidigt är det oerhört viktigt för vår framtid här att vi ser till att År 1996 kommer det att bli dags att i regeringskonferensen diskute- Centern kräver partiöverläggningar inför de ställningstaganden Det är naturligtvis inte möjligt att nu ha färdiga förslag, men man En annan viktig idé tror jag är att överväga ytterligare steg när det Nästa stora fråga blir vem som skall godkänna ritningarna för det I Danmark har man den ordningen att man folkomröstar varje gång Det har medfört att man i Danmark har genomfört folkomröstningar Jag vill gärna se detta som en skandinavisk modell för hur vi skall |
72
grundlagsreglering i den svenska grundlagen som ger oss en ordning
som motsvarar den danska. Det kan självfallet diskuteras hur man exakt
skall utforma en sådan reglering, men det viktiga är principen. Hur
skulle vi som svenska politiska beslutsfattare kunna försvara att det
svenska folket skulle förvägras att få den möjlighet som danskarna har
att rösta om viktiga förändringar i EU-samarbetet?
Dessutom: Vi vill bygga medborgarnas Europa - inte eliternas Eu-
ropa. Jag anser att det europeiska husbyggandet inte kan och inte skall
föras vidare utan att de politiska ledarna hela tiden försäkrar sig om
folkets stöd -att ritningarna är bra i medborgarnas ögon. Det stärker
också våra möjligheter att slå vakt om den nationella beslutanderätten
när svenska företrädare sitter i Bryssel och förhandlar med företrädare
för EU. Det är bra att man då kan säga: Vi vet att vi inte kan gå med på
detta om vi inte får stöd av det svenska folket i en folkomröstning.
I dag tar vi också ställning till frågorna om samverkan mellan riks-
dag och regering med anledning av medlemskapet i EU. För att fortsät-
ta bilden med det europeiska huset skall våra regeringsledamöter inte
uppträda bland byggnadsingenjörerna i Bryssel utan att ha försäkrat sig
om att de har riksdagens stöd för den linje de driver.
En fråga som vi har diskuterat mycket under senare tid har gällt det
regionala stödet. Det är på sätt och vis det första testet på regeringens
förmåga att lyssna på riksdagen och anpassa sig till de nya samarbets-
former som vi måste gå in i.
Vi hade i förra veckan en debatt med Anders Sundström här i kam-
maren. Anders Sundström informerade som arbetsmarknadsminister
riksdagen om att den nya regeringen inte fullt ut vill utnyttja det för-
handlingsresultat som Börje Hörnlund åstadkom. Gång på gång ställdes
Anders Sundström inför frågan om han anser att han har parlamenta-
riskt stöd för den linje han vill driva i Bryssel. Gång på gång undvek
han att svara på den frågan. I stället hänvisade han till att riksdagen i
efterhand kan godkänna detta genom beslutet om samfinansiering. Han
undvek däremot mycket noga att säga att riksdagen i så fall bara kan
godkänna i efterhand och att det i så fall inte kunde bli fråga om att
höja anslagen utan bara att sänka dem ytterligare.
Jag tycker att det är intressant att det i utskottbetänkandet nu står att
det inte kan vara tillräckligt att riksdagens inflytande utövas endast
genom kontroll i efterhand utan att det är önskvärt med en ordning där
riksdagen därutöver får ett aktivt och reellt inflytande som gör det
möjligt att på förhand påverka de ståndpunkter som Sverige skall inta
inför förhandlingar och beslutsfattande inom EU.
Det är väl alldeles uppenbart att Anders Sundström har tassat runt i
gränsmarkerna för vad som kan vara rimligt för en regeringsledamot
som skall lyssna på riksdagen.
Mats Hellström sade att regeringen nu är inne i en prövotid. Det all-
ra bästa för regeringen vore att backa, i en fråga där man så uppenbart
har gjort ett misstag.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
73
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 71 KENNETH KVIST (v) replik: Fru talman! Andreas Carlgren ansåg att vi inte diskuterar de alter- |
nativ som internationaliseringen ställer oss inför. Självklart gör vi det.
|
Sveriges medlemskap i |
Alternativen är nämligen följande: Skall Sverige som ett självständigt, Ni tror vidare att vi nu ökar vårt inflytande, men faktum är ju att När det sedan gäller respekt för folkomröstningsresultatet visar vi Anf. 72 ANDREAS CARLGREN (c) replik: Fru talman! Jag har just kritiserat att en av ministrarna i regeringen Jag vill vidare peka på att vi genom internationaliseringen befinner Kenneth Kvist hänvisar allmänt till medverkan i en globalisering. Till sist säger Kenneth Kvist att han har en oerhörd respekt och Ni borde visa respekt för det genom att föra fram bra förslag till hur |
|
74 |
om allt dåligt som väntar oss. Kenneth Kvists ambitionsnivå är att |
åtminstone bevara ett uns av demokrati. Jag tycker att det är en mycket
låg ambitionsnivå.
Anf. 73 KENNETH KVIST (v) replik:
Fru talman! Vi skulle kanske behöva litet längre tid för en debatt
om internationaliseringen än några treminutersrepliker.
Vi har under lång tid stått inför en oerhört stark internationell på-
verkan av våra förhållanden. Massbilismen, egentligen uppfunnen av
Henry Ford på 20- och 30-talet, har förändrat hela vår samhällsstruktur,
men ingen kommer på den idén att Sverige påverkat av Fords uppfin-
ningar skulle gå med i Fordbolaget, i USA e.d.
Det är likadant med EU. Det finns inget som säger att vi behöver gå
med i EU därför att EU påverkar oss. Vi är egentligen mera påverkade
av Japan och USA på mera avancerade och avancerande områden. Vår
teknologi och därmed vår samhällsutveckling påverkas på en mängd
områden av detta. Vi borde därför inte kansla in oss i EU.
Jag delar Andreas Carlgrens uppfattning att en svensk minister
måste följa riksdagsmajoritetens mening. Det är ju därför som vi kon-
kret och konstruktivt föreslår att EU-nämnden skall ha en viss möjlig-
het att styra hur regeringens representanter skall uppträda. Men den
avgörande skillnaden mellan oss är att vi enligt min mening inte skall
behöva stå och tigga i Bryssel när det gäller vilken regionalpolitik som
vi skall få föra här i landet. Detta borde Sveriges riksdag få bestämma
över. Det har att göra med vår suveränitet. Jag tror att vår kännedom
om förhållandena i vårt land ger bättre resultat än det som blir följden
av en sammanvägning av olika intressen nere i Bryssel.
Anf. 74 ANDREAS CARLGREN (c) replik:
Fru talman! Kenneth Kvist säger att det inte finns någonting som
säger att vi behöver gå med i EU. Jo, svenska folket har beslutat så. Jag
tycker verkligen att Kenneth Kvist nu för debatten i efterhand.
Kenneth Kvist räknar vidare hela tiden upp allt dåligt som kan bli
följden av folkets beslut. Vi har hört det många gånger förut och kom-
mer säkert att få höra det många gånger till. Men Kenneth Kvist har
inte en enda idé om hur vi i så fall skall göra det bra. Det måste kännas
hopplöst för Kenneth Kvist och andra EU-kritiker att inte ha några
idéer om vad vi skall göra för att det skall bli bättre - allt är dåligt.
Till sist en fråga till Kenneth Kvist, som gäller principen om minist-
rars stöd i riksdagen. Som jag förstår av rapporten från EU-
delegationen har det riktats kritik från en majoritet av riksdagens parti-
er mot att man inte fullt ut utnyttjar möjligheterna till landsbygdsstöd.
Såvitt jag har förstått har även Vänsterpartiet medverkat i den kritiken.
På frågor här i kammaren har Anders Sundström inte velat svara på
frågan om han anser att han har parlamentariskt stöd för den linje som
han vill driva i Bryssel och som innebär ett lägre landsbygdsstöd än
vad EU-delegationen tycks ha förespråkat. Är Vänsterns uppfattning
fortfarande den att landsbygdsstödet borde vara högre än det som re-
geringen nu har föreslagit?
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
75
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
76
Anf. 75 WIDAR ANDERSSON (s):
Fru talman! I varje demokrati finns det av alla godkända sätt att
mäta folkviljan. I Sverige brukar vi mäta folkviljan i allmänna val och i
sällsynta fall i folkomröstningar. Inför frågan om Sveriges medlemskap
i den europeiska unionen har vi haft en folkomröstning, och folkviljan
var klar och entydig.
Ledamoten Per Gahrton gör i dagens riksdagsdebatt dock våld på
denna folkvilja. Han beskriver sig själv som om han på något sätt stod
över folkviljan och anser att folkmajoriteten är manipulerad, lurad eller
hotad av den andra sidan i folkomröstningskampanjen. Det tänkesätt
som ledamoten Gahrton ger uttryck för är något som annars känneteck-
nar sekten, som alltid anser sig veta bättre än de utslag som fallit vid
val eller olika omröstningar.
Jag hoppas att detta sektbeteende i förhållande till folkomröstnings-
resultatet inte skall vara kännetecknande för Miljöpartiet i övrigt.
EU-medlemskapet är utmanande och väldigt provocerande för
många samhällsintressen. Särskilt utmanande är medlemskapet för alla
de institutioner och organisationer som bygger sin makt och sitt infly-
tande på nationalstatens nuvarande och avgränsade territorium och
egenskaper.
När vi genom dagens beslut politiskt, demokratiskt och kulturellt
hinner i fatt decennier av ekonomisk anpassning till EU-länderna och
till internationaliseringen, är det något stort och väsentligt som sker. Vi
går dels in i ett överstatligt samarbete på många områden med andra
länder, samtidigt som olika regioner i vårt land och kommuner och
kommundelar strävar efter helt nya former av frihet.
En del av den gamla nationalstatens institutioner får se sin betydelse
naggad i kanten. Jag kan nämna Riksbanken, Riksförsäkringsverket,
Invandrarverket, stora delar av skatteförvaltningen, länsstyrelseorgani-
sationen och en rad andra organisationer och byråkratier, vilkas bety-
delse är knutna till nationalstaten. Klockan klämtar naturligtvis nu för
dem.
Själva riksdagen utmanas också mycket starkt av EU-medlemskapet
och internationaliseringen. Därför är det av yttersta vikt att riksdagen,
om den verkligen vill vara med och spela en viktig roll även i fortsätt-
ningen - vilket inte är alldeles givet - öppnar sig för de krav på för-
ändring och förnyelse som kommer att dominera och prägla hela nästa
århundrade.
Genom vårt EU-medlemskap ökar våra möjligheter på många om-
råden. Vi kan vara med och bidra till de sociala och politiska innova-
tioner som vi är i så trängande behov av i vår del av världen.
Låt mig bara nämna två exempel där jag tror att EU-medlemskapet
kan vara oss behjälpligt. Det gäller dels den strukturella arbetslösheten.
Den beror inte alls på att vi blivit utkonkurrerade av låglöneländer, utan
den beror på att en stor del av de industriarbetare som präglat hela
1900-talets samhälle och politik i dag inte längre behövs i produktio-
nen. Den arbetslösheten kräver oerhört mycket nytänkande och samar-
bete i nya former i såväl kommuner, Europa och säkerligen hela värl-
den om vi skall lyckas komma till rätta med den. Miljöförstöringen,
som i huvudsak beror på massproduktionen av avfall, kräver mycket
nytänkande och omtänkande, kanske rent av ett ifrågasättande av det
som bygger upp hela vårt ekonomiska tillväxtbegrepp.
Vi här i Sveriges riksdag har alltså ett särskilt stort ansvar, fru tal-
man, för att EU-medlemskapet verkligen används i hela folkets intres-
se.
Också de av partierna i riksdagen som utmanas särskilt svårt - där-
ibland mitt eget - utav EU-medlemskapet och internationaliseringen
måste ta sitt ansvar. Personligen är jag av den åsikten att det vore fegt,
oansvarigt och snudd på omoraliskt att bara för att rädda det egna skin-
net, för att undvika att ta konflikter och uppgörelser i det egna partiet,
skjuta över varje partiskiljande fråga som har med EU att göra till folk-
omröstningar under de kommande åren. Det vore en helt oacceptabel
utveckling utifrån mina egna utgångspunkter.
Det vore också förödande om byråkratiska traditioner, utskottens
revirtänkande, enskilda politikers och utskotts bundenhet till vissa
statliga verk och myndigheter och den nationella politiska sedvänjan i
sig skulle få sabotera och omöjliggöra vårt kreativa deltagande i såväl
nya regionala som internationella demokratiska fora och nätverk.
Det är mot denna bakgrund glädjande att kunna yrka bifall till
hemställan i KU:s betänkanden 17 och 22. Såväl betänkandet om an-
slutningslag som betänkandet om EU-nämnd kännetecknas nämligen av
öppenhet, sökande och prövande inför de nya villkor som kännetecknar
riksdagens arbete.
Det krävs nya modeller och nya former. Jag kommer för min egen
del och efter blygsam förmåga, fru talman, att arbeta för att denna för-
nyelse verkligen blir genomförd och att debatten om demokratins nya
förutsättningar i Sverige och i Europa förs öppet och frejdigt i hela det
svenska samhället.
Anf. 76 LARS TOBISSON (m):
Fru talman! Äntligen! Jag kan inte låta bli att inleda detta anförande
med ett utrop av det slaget.
När jag i början av 1960-talet fick rösta för första gången, gick då-
varande Högerpartiet till val på parollen "Ja till Europa". Det kunde
förefalla litet udda, eftersom det den gången rörde sig om ett kommu-
nalval. Men för en ung student kändes budskapet attraktivt och stimule-
rande.
Sedan har jag i många olika sammanhang - som facklig företrädare,
i det internationella konservativa partisamarbetet och, naturligtvis, som
riksdagsman - verkat för Sveriges fulla medverkan i det europeiska
samarbetet.
De senaste åren har jag varit ledamot i EFTA-, EES- och EU-
delegationerna, organ som nu alla försvinner. Jag saknar inte dessa
uppdrag - tvärtom är deras försvinnande ett tecken på att Sverige är
framme vid målet, att cirkeln som för mig började vid det där valet vid
tidigt 60-tal nu är sluten. Svenska folket har sagt ja till Europa.
Ändå finns det kanske skäl att en dag som denna ägna några ord åt
EFTA. Denna frihandelsorganisation har tjänat oss väl under nästan 40
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
77
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
år. Den har bidragit till den välståndsutveckling som präglat åtminstone |
ringspolitik knäckte tillväxten i Sverige. Många är de svenska riks-
|
Sveriges medlemskap i |
dagsmän som deltagit i det parlamentariska samarbetet inom EFTA. Men även om EFTA-samarbetet och inte minst EES-avtalet var Min uppgift här i dag är ändå att hålla mig till de ekonomiska frå- Där framhålls de fördelar i ekonomiskt avseende som vi ser fram Tyvärr måste jag konstatera att av regeringen under senare tid före- Beträffande utvecklingen mot en ekonomisk och monetär union, Alldeles oavsett åsikterna på olika håll om värdet av EMU är vi än- |
78
Ett annat ämne, som nu snabbt får aktualitet, är frågan om att stärka
Riksbankens oberoende. Maastrichtfördraget innebär här en förpliktel-
se för Sverige att under EMU:s andra fas säkerställa att Riksbanken har
en självständig ställning. Riksbanksutredningen lade i god tid före
höstens val fram förslag i denna riktning, innefattande bl.a. nödvändiga
grundlagsändringar. Framför allt kan inte föreskriften i regeringsfor-
men om riksbankschefens obegränsade avsättlighet stå kvar. Socialde-
mokratiskt motstånd medförde att utredningsförslaget aldrig kom att
föreläggas riksdagen för beslut. Men under innevarande mandatperiod
blir det nödvändigt att genomföra de lagändringar som krävs för att
Sveriges riksbank skall få den självständiga ställning som medlemskap
i EU förutsätter.
Fru talman! I detta sammanhang tar riksdagen också ställning till
proposition 40 angående budgeteffekter av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen. I finansutskottets med anledning därav framlagda
betänkande nr 5 föreligger det ingen annan oenighet än den som gäller
principerna för finansieringen av Sveriges EU-avgift. I en gemensam
reservation ställer de borgerliga utskottsledamöterna kravet att med-
lemsavgiften inte får leda till ett ökat upplåningsbehov och att statens
administrativa kostnader inte skall behöva stiga. Givetvis bör det också
vara en strävan att i de fall vissa utgifter täcks med EU-medel, motsva-
rande besparingar skall kunna göras i statens budget.
Däremot kan vi inte instämma i den tanke som framskymtar i pro-
positionen, och som sedan bekräftats i konkreta förslag till riksdagen,
nämligen att finansieringen skall belasta olika områden, verksamheter
och medborgargrupper i proportion till hur de gynnas av medlemska-
pet, främst då genom skattehöjningar. Det är en grundläggande finans-
politisk princip att skatter inte skall vara specialdestinerade till särskil-
da utgiftsändamål. Denna tanke är för övrigt utmärkande för EU:s ge-
menskapsbudget.
Ett viktigt syfte med Sveriges anslutning till EU är dessutom att öka
vårt lands ekonomiska tillväxt. Det är inte möjligt att exakt förutsäga
hur stor denna effekt blir. Försiktiga uppskattningar pekar i alla fall på
en ökning av den årliga tillväxten med en halv procent jämfört med om
Sverige stannat utanför EU. Redan efter några få år skulle därmed
skatteunderlaget ha vuxit så mycket att medlemskostnaden täcks vid
oförändrade skatteregler.
En annan avsedd effekt med medlemskapet har varit att skänka
kampen mot inflationen större trovärdighet. Därvid minskar räntemar-
ginalen mot exempelvis Tyskland. Skillnaden jämfört med utanförskap
har uppskattats till drygt en procentenhet lägre räntenivå. En procen-
tenhet lägre räntekostnader för statsskulden skulle innebära en bespa-
ring på drygt 10 miljarder kronor.
Enligt propositionen skall effekter av detta slag successivt beaktas i
regeringens ekonomiska politik, men det finns ingen anledning att det
inte skall ske från första början. Den tänkta uppläggningen att
medlemskostnaden inledningsvis skall betalas krona för krona genom
riktade skattehöjningar ger skäl för misstanken att regeringen vill
begagna tillfället att skaffa fram extra skatteintäkter till täckande av
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
79
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
80
budgetunderskottet, när det nu ter sig alltmer besvärligt att få fram
utgiftsbesparingar.
Samtidigt som jag vill avsluta med att uttrycka den förhoppningen
att regeringen i sin ekonomiska politik skall utnyttja och inte motverka
de möjligheter EU-medlemskapet ger att stärka tillväxten och syssel-
sättningen i Sverige, vill jag, fru talman, yrka bifall till den borgerliga
reservationen till finansutskottets betänkande nr 5.
Anf. 77 KJELL ERICSSON (c):
Fru talman! Vi har under denna dag debatterat vårt medlemskap i
EU, och det har varit en både viktig och historisk debatt. Det känns
skönt att vi nu är framme vid målet.
Jag skall främst uppehålla mig vid finansutskottets betänkande nr 5,
där det redovisas förslag till principer för budgetering och revision av
de medel som Sverige betalar till respektive mottar från EU.
Först vill jag säga att jag har en mer positiv syn på medlemskapet
och dess möjligheter än vad regeringen synes ha. Det grundläggande är
ju att medlemskapet skapar bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt
och därmed också för en finansiering av medlemsavgiften.
Genom medlemskapet får vi en stabilare ekonomisk situation. Detta
i sin tur kan medverka till räntesänkningar, sänkta kostnader i produk-
tionen och en förbättrad konkurrenskraft. Medlemskapet gynnar oss
alla, oberoende om vi är näringsidkare, skattebetalare, bidragstagare
eller konsumenter. Därför är det fel att, som regeringen och Socialde-
mokraterna nu gör, peka ut vissa grupper som mer gynnade än andra.
Regeringen föreslår fem principer som skall gälla för finansieringen
av medlemskapet i EU. De två första av dessa principer har jag inget att
invända emot, nämligen att finansieringen inte får leda till ett ökat
upplåningsbehov samt att statens administrativa kostnader ej bör öka
totalt sett.
Även om samhällsekonomin i stort gynnas av EU-medlemskapet
bör man ändå se till att täcka in de utgifter som uppstår i statsbudgeten
som en följd av medlemskapet. Men finansieringen bör då ske på sed-
vanligt sätt, dvs. att man i budgetarbetet prövar, prioriterar och även
omprioriterar bland olika budgetposter.
Jag anser det vara helt fel att åberopa EU-medlemskapet för att höja
skatterna.
Jag tycker också att det finns anledning att erinra om den borgerliga
regeringens stora arbete med att återupprätta Sverige som en företagar-
och tillväxtnation. Detta skedde genom bl.a. konkurrensbefrämjande
skatte- och avgiftssänkningar. Den politiken gav också resultat.
Om vi nu skall kunna utnyttja EU-medlemskapets fördelar är det
viktigt att vi kan behålla dessa gynnsamma produktionsvillkor för före-
tagen. Det stärker konkurrenskraften, och det ökar produktionen. Allt
detta medverkar till fler jobb.
Att i detta läge införa en ny löneskatt, som föreslagits i en särskild
proposition, är oklokt och kommer att motverka den positiva utveck-
ling som vi eftersträvar. Den nya löneskatten kommer i stället att inne-
bära att vi förlorar många tusen nya jobb. Socialdemokraterna går
tvärtemot den politik de säger sig vilja föra. I stället för arbetslinjen
väljer de att beskatta arbete.
Jag vill också poängtera vikten av att vi upprätthåller den grundläg-
gande finanspolitiska principen att skatter och avgifter inte skall vara
specialdestinerade till särskilda utgiftsändamål. Sverige har frångått ett
system där vissa inkomster öronmärks till vissa utgifter. Nu tänker
regeringen tydligen återinföra detta.
Här inrättas nu en särskild löneskatt för att finansiera medlemska-
pet. Till detta har regeringen också varslat om att man har för avsikt att
införa särskilda fastighetsskatter på bl.a. jord- och skogsbruk.
Detta är häpnadsväckande. Som jag tidigare sade, är det fel och
oklokt. EU-medlemskapet gynnar oss alla, såväl företagare som lönta-
gare och konsumenter m.fl. Varför skall då enbart ICA-handlaren,
taxiägaren, skogsägaren, rörmokaren m.fl. betala denna avgift?
När det gäller jordbruket innebär detta att regeringen återinför skatt
på arbetande kapital. Det är direkt i strid med tidigare principer. Det
har sedan länge funnits bred enighet om att man skall avskaffa skatten
på arbetande kapital. Nu bryter Socialdemokraterna mot detta.
Den ökande skattebelastningen på jordbruket är illavarslande efter
alla försämringar som regeringen genomfört. Med regeringens politik
är jordbruket inte någon vinnare. I stället är det tvärtom, en del förlorar
faktiskt betydande belopp.
Man har dragit ner arealstödet och kraftigt minskat miljöstödet. Re-
geringen avstår medvetet från miljöstöd till jordbruket på ca 2 miljar-
der kronor. Man vill inte utnyttja de framförhandlade stöden. Detta
strider emot vad som stod skrivet på valsedlarna i folkomröstningen,
nämligen att man utgick ifrån det framförhandlade avtalet.
Centerns självklara utgångspunkt är att det framförhandlade avtalet
skall gälla.
Trots dessa försämringar framhärdar regeringen i att jord- och
skogsbruket är stora vinnare och att de därför skall beläggas både med
den nya löneskatten och med särskilda avgifter på jord- och skogsbru-
ket. Detta tycker vi är djupt orättfärdigt.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 78 MATS ODELL (kds):
Fru talman! I proposition 1994/95:40 redovisar regeringen förslag
till principer för budgetering, redovisning och revision av de medel
som Sverige betalar till respektive mottar från EU. Regeringen redovi-
sar också ett förslag till principer för finansiering av medlemsavgiften.
Det är till att börja med viktigt att slå fast att denna avgift är väl använ-
da pengar för Sverige. Det är en investering som kommer att ge mycket
bra utdelning för svenska folket. Det ger oss möjligheter att påverka i
stora frågor som sträcker sig över nationsgränserna, inte minst på mil-
jöområdet och när det gäller relationerna mellan i- och u-länderna.
Dessutom - det tycker jag är viktigt att påpeka - bidrar vi genom vår
medlemsavgift till att förbättra villkoren för en positiv utveckling för
folken i de central- och östeuropeiska länder som startat processen mot
medlemskap i den allt större europeiska gemenskapen, EU.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
6 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
I stora delar kan vi kristdemokrater instämma i propositionen och i |
gäller principerna för finansiering av medlemsavgiften har vi en annan
|
Sveriges medlemskap i |
uppfattning än regeringen och utskottsmajoriteten. Självfallet är vi överens om att avgiften skall finansieras fullt ut, Men när det gäller principerna för hur finansieringen skall gå till Jag vill gärna instämma i det Lars Tobisson sade om att man inte Sättet att finansiera medlemsavgiften verkar närmast vara skräddar- Fru talman! Kristdemokraternas hållning, som bygger på vår prin- Finansutskottet har nämligen genom tiderna med mycket stor in- Ett exempel är den förre finansministern Kjell-Olof Feldt, som un- |
82
Är det månne så att den budgetdisciplin som utskottsmajoriteten sä-
ger sig vilja restaurera i själva verket håller på att erodera i allt lösare
principer och uppgörelser i vänsterblocket? Redan smyger sig principer
in som normalt brukar anammas först av avsuttna finansministrar. Det
bådar inte gott. De breda samarbetslösningar som det talades om under
valrörelsen har vi hittills inte sett särskilt mycket av. Blockpolitiken är
med den nya regeringen mer cementerad än på mycket länge, även i
detta avseende.
I den proposition där regeringen klär sina principer i konkreta för-
slag visar det sig att man avser att höja skatter med 12 miljarder för att
finansiera EU-avgiften. Detta skall läggas till de tidigare skattehöj-
ningsförslagen på ca 38 miljarder. Sammantaget har regeringen alltså
inom en månad lagt fram förslag på skattehöjningar på 50 miljarder
kronor, varav hela 30 miljarder avser höjda skatter på arbete.
För oss kristdemokrater är det helt uppenbart att detta kommer att få
skadliga och hämmande effekter på den ekonomiska utvecklingen. Den
svenska konkurrenskraften försämras, de höjda skatterna på arbete
försvårar framväxten av nya jobb inte minst inom småföretagen och i
den mycket priskänsliga privata tjänstesektorn. De ekonomiska förde-
larna med EU-medlemskapet ”balanseras” bort på ett effektivt sätt! Det
sammantagna resultatet löper stor risk att bli att de svenska statsfinan-
serna totalt sett försämras netto på grund av den uteblivna tillväxten
och de därmed krympande eller i bästa fall oförändrade skattebaserna.
Till detta måste läggas att redan själva principen för finansiering av
EU-medlemskapet och resten av den ekonomiska politiken går helt
stick i stäv mot den politik som EU rekommenderar för att få bukt med
arbetslösheten. Där handlar det om att sänka skatten på arbete, inte att
höja löneskatterna med 30 miljarder på en månad.
Fru talman! Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall till den
till betänkandet bifogade gemensamma reservationen från Moderater-
na, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Anf. 79 SÖREN LEKBERG (s):
Fru talman! Den här delen av debatten handlar främst om finansut-
skottets betänkande om budgeteffekterna av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen. Men det handlar också om utskottets yttrande till
utrikesutskottet över själva medlemskapspropositionen.
Låt mig först ta upp den senare frågan, dvs. yttrandet till utrikesut-
skottet. Man kan konstatera att det föreligger en samsyn i finansutskot-
tet när det gäller själva anslutningspropositionen. Det finns bara avvi-
kande meningar från Moderaterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jag tänkte ta upp några saker ur yttrandet. Jag tror nämligen att det
är ganska väsentligt att de konstateranden som görs i yttrandet förs
fram, med tanke på de påståenden som emellanåt görs i debatten kring
Sveriges anslutning till den europeiska unionen.
I finansutskottets yttrande understryks att det enligt utskottets me-
ning är angeläget att uppnå en monetär stabilitet. På det sättet tryggar
man tillväxten och en ökad sysselsättning. För oss i Sverige, som så
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
83
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
hårdhänt har fått uppleva vad en monetär turbulens innebär, är det |
Utskottet förutsätter också, vilket har påpekats förut i debatten, att
|
Sveriges medlemskap i |
det konvergensprogram som regeringen skall utarbeta för Sveriges del Utskottet säger vidare att det finns frågetecken kring den europeiska Det kanske är viktigt att påpeka att ett beslut om ett eventuellt del- Med dessa uttalanden kommer utskottet fram till slutsatsen att Sve- Fru talman! Jag går då över till den andra delen i den här debatten I finansutskottets betänkande nr 5 behandlas principerna för budge- Det är först när det handlar om principen för finansieringen av av- Det är viktigt att påpeka en sak. Den socialdemokratiska regeringen I den proposition som regeringen lade fram sade man klart att För det första handlar det om att effekterna skall finansieras fullt ut För det andra säger man att statens utgifter för administrationen inte För det tredje: Om EU:s budgetmyndigheter fattar beslut som inne- |
84
För det fjärde skall de nationella åtaganden som krävs för att få bi-
drag från gemenskapsbudgeten finansieras med redan anvisade medel
inom de departementsområden dit stödet är riktat.
För det femte skall varje svenskt utgiftsområde som berörs av EU-
samarbetet bidra till finansieringen i proportion till områdets andel av
avgiften.
Som har framgått av debatten hittills råder delade meningar om de
sista punkterna.
Det framhålls också i propositionen, vilket är viktigt, att den sociala
sektorn inte bör drabbas av finansieringen av EU-avgiften. Det har
också regeringen levt upp till i den särskilda proposition som har in-
lämnats till riksdagen.
De riktlinjer som jag har redovisat här visar att det är fråga om kla-
ra och tydliga besked och att dessa riktlinjer också är mycket rimliga.
De bygger på en uppfattning som är mycket självklar för oss socialde-
mokrater, nämligen att det i alla sådana här sammanhang skall före-
komma en rättvis fördelning.
I och med att man presenterade förslaget före folkomröstningen be-
hövde heller ingen sväva i ovisshet före folkomröstningen om hur den
här avgiften så småningom skulle komma att betalas. Det tycker jag är
viktigt. Det är så det skall gå till i ett öppet och demokratiskt samhälle.
Beskeden från de tidigare regeringspartierna var dock i detta sam-
manhang allt annat än klara och tydliga. Från det hållet sade man gans-
ka vagt att avgiften skulle finansieras över budgeten. Vi har hört sam-
ma sak nu i kammaren. Enligt min mening är det inte bara slappt att
uttrycka sig på det sättet. Det är också oansvarigt, med tanke på det
skick som våra statsfinanser befinner sig i. I ett sådant läge räcker det
inte med svepande och suddiga besked.
Med hänsyn till den erfarenhet av regeringsarbete som Mats Odell
har borde han förstå att det behövs litet mer av kameralt tänkande. Det
skulle inte skada, med tanke på den stora statsskuld som vi har.
I de motioner som har lämnats in gör de tidigare regeringspartierna
ett stort nummer av att socialdemokraterna vill öronmärka vissa in-
komster till vissa utgifter.
Som framgår av utskottets betänkande är det inte relevant att tala om en
specialdestinering av avgiften. Utskottet understryker principen om att
ökade utgiftskrav inte får leda till en ökad upplåning, utan de utgifterna
skall finansieras fullt ut genom en kombination av utgiftsminskningar
och inkomstförstärkningar. Man säger att det är en god princip som helt
överensstämmer med de budgetpolitiska riktlinjer som riksdagen vid ett
flertal tillfällen har ställt sig bakom. Det framgår också av Centerparti-
ets motion att de har missuppfattat propositionen när de talar om tak för
nationella ambitioner och bestraffningar gentemot vissa grupper i sam-
hället.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att det framgår av motio-
nerna och reservationerna att de borgerliga partierna har tagit intryck
av utskottets argumentering. I reservationen har talet om öronmärkning
tonats ned.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
85
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets hemställan i betän- |
|
Sveriges medlemskap i |
Anf. 80 KJELL ERICSSON (c) replik: Fru talman! Sören Lekberg tog i inledningen upp olika punkter där I folkomröstningen gick vi till val på de fraser som stod på valsed- Vidare är det frågan om att inte bryta mot några principer. I det här Det finns ett antal saker som inte är bra. Sedan skall vissa grupper Anf. 81 SÖREN LEKBERG (s) replik: Fru talman! Jag tror att ett medlemskap i den europeiska unionen Men detta får inte förleda oss att tro att vi kan ignorera att med- Jag blir litet förvånad över Kjell Ericssons indignerade inlägg. Jag |
86
Anf. 82 KJELL ERICSSON (c) replik:
Fru talman! Än en gång vill jag poängtera att det framförhandlade
avtalet inte gäller längre. Det har skett en förändring av det som man
kom överens om före folkomröstningen. Det känns fel.
Olika skattehöjningar och avgiftshöjningar undergräver möjligheten
att få ut det positiva som var tänkt av ett medlemskap. Det blir inga nya
arbetstillfällen genom att höja skatten på arbete - som det föreslås här.
Vidare var det frågan om finansieringen. Vi i Centern har i vårt sa-
neringsprogram föreslagit en stärkning av finanserna med 42 miljarder.
Det är en budgetförstärkning utöver de redan tidigare beslutade 81
miljarderna. I vårt förslag till budgetförstärkningar inryms också med-
lemsavgiften utan att någon öronmärkning sker, som är fallet i utskot-
tet. I vårt förslag inryms också en bibehållen ambition när det gäller
regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, miljöpolitiken och jord-
brukspolitiken, där EU-avtalets olika möjligheter till stöd utnyttjas fullt
ut.
Anf. 83 SÖREN LEKBERG (s) replik:
Fru talman! I propositionen framgår det i klartext hur kostnaden för
EU-medlemskapet skall finansieras. Det står klart och tydligt i proposi-
tionen. Det var också viktigt att propositionen lades fram före folkom-
röstningen.
Sedan var det Kjell Ericssons påstående om att man går ifrån det
framförhandlade avtalet. Jag förstår inte den diskussionen över huvud
taget. Avtalet gäller. Det innebär stora fördelar för vårt samhälle. På
kort sikt är det exportindustrin som tjänar på avtalet. Men även jord-
bruks- och skogsnäringen har före folkomröstningen talat om de stora
vinster som medlemskapet kommer att innebära. Då är det väl inte mer
än rimligt att de näringar som kommer att göra de stora vinsterna får
bära en större börda i fråga om avgiften? Det är väl en ganska rimlig
princip? Det kan inte vara de gamla och sjuka som skall bära den bör-
dan, Kjell Ericsson?
Anf. 84 JOHAN LÖNNROTH (v):
Fru talman! Lars Tobisson har lämnat kammaren. Men jag kan ändå
inte låta bli att börja med att anknyta till vad han sade. Han sade att vi
äntligen denna dag skulle fatta beslut om EU-medlemskapet!
Jag förstår Lars Tobisson. EU-medlemskapet är i huvudsak en mo-
derat seger.
Nu säger Lars Tobisson att det är nödvändigt att ändra lagarna i
Sverige så att vi kan förbereda det framtida medlemskapet i den mone-
tära unionen. Han hänvisar till det socialdemokratiska motståndet i
Riksbanksutredningen, där bl.a. finansutskottets nuvarande ordförande
Jan Bergqvist deltog. Jag hoppas verkligen, och tror, att Socialdemo-
kraterna kommer att hålla fast vid den mycket kloka linje de intog där.
De avvisade den typ av lagstiftning som EU formellt sett kräver att vi
skall ha, men där vi inte är tvingade att på något sätt hasta fram något
före de överläggningar som skall ske 1996.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
87
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Lagstiftningen om Riksbankens oberoende ställning och inflations- |
tänkande. Det är ett doktrinärt monetaristiskt tänkande som växte fram
|
Sveriges medlemskap i |
i huvudsak under det nyliberala 8O-talet. Jag minns att det för ungefär tio år sedan lades fram olika Om man jämför det som sades av bl.a. Lars Tobisson med det som När jag var nybliven förälder för ganska många år sedan, fanns det Det var en korkad teori, tror jag numera. Ungefär lika korkad är den Jag vet inte om ni minns att det var den här typen av argumentation Därmed vill jag gå över till den andra delen av finansutskottets be- För oss som röstade nej var det inte alldeles enkelt att svälja förtre- Det är litet lustigt att lyssna på Lars Tobisson när han talar om att |
88
Mats Odell sade att vi som hade ställt oss bakom den aktuella fi-
nansieringsprincipen ägnade oss åt alltför kreativ finansiering. Det är
återigen att vända saker upp och ned. Det är Mats Odell och Lars To-
bisson och alla de som hävdar att det är de dynamiska effekterna som
skall klara det här som ägnar sig åt dylik kreativ finansiering.
Vi har genom samtal med företrädare för regeringen kunnat förank-
ra finansieringen av medlemsavgiften. Det var inte alldeles enkelt det
heller. Det är inte bra med höjda arbetsgivaravgifter. Vi vänsterpartister
tar åt oss äran av att höjningen inte blev fullt så stor som avsikten var
från början. Vi fick i stället över en del av finansieringen på de miljö-
avgifter som bl.a. Centerpartiet inte lyckades få igenom i den förra
regeringen. Profilen blev väsentligt bättre genom att vi deltog.
Kjell Ericsson säger att det är fel att peka ut vissa grupper, att alla
tjänar på detta, osv. Det är också en typ av argumentation som jag
känner igen. I våra demonstrationståg första maj brukar det vara några
anarkister som går längst bak med stora plakat där det står: Allt genast!
När jag lyssnar på centerpartisterna nu för tiden tycker jag att jag kän-
ner igen det där.
Det är litet märkligt att studera Centerpartiets utveckling, måste jag
säga, efter den närmast desperata situation man har fått sedan en så stor
majoritet uppenbarligen röstat nej. Man är ute och far land och rike
kring och lovar i princip allt till alla nu genast. Det skall vara ökat
regionalstöd och jordbruksstöd och alla tjänar på EU.
Om man lyssnade på Dockered, LRF, eller läste de artiklar i de sto-
ra dagstidningarna som en del direktörer skrev, märkte man att de själ-
va hävdade att det var ett livsvillkor för deras näringar att vi blev med-
lemmar i EU. Det handlade om många miljarder kronor som skulle
falla ifrån om vi inte blev medlemmar i EU. Då måste väl i rimlighetens
namn de grupperingarna också ta på sig ett ansvar. Det är de som i
första hand, så långt möjligt, skall betala den här medlemsavgiften, på
samma sätt som det är medlemmarna i en golfklubb eller en ten-
nisklubb som själva skall plocka fram pengarna ur fickan, inte alla vi
andra som inte är med i de föreningarna.
Fru talman! Just nu pågår ett överlämnande till talmannen av en ge-
nomgång av alla de löften som ja-sidan delade ut, alla de välsignelser
vi skulle få ta del av om svenska folket röstade ja. Jag kan än en gång
försäkra, i likhet med vad Eva Zetterberg, Kenneth Kvist och flera
andra tidigare har gjort i den här debatten, att vi som röstade nej i folk-
omröstningen inte kommer att släppa denna fråga. Vi kommer på varje
punkt att följa upp vad som händer med ja-sidans alla gyllene löften. Vi
kommer också att göra allt för att de som tjänar på medlemskapet i
första hand också skall vara de som är med och betalar den här notan.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan i
finansutskottets betänkande nr 5.
Anf. 85 MATS ODELL (kds) replik:
Fru talman! Johan Lönnroth talar om ett doktrinärt monetaristiskt
tänkande. Hans vackra ord kan inte dölja det faktum att Johan Lönnroth
vill hålla dörren öppen för inflation. Det är inflationen som skall hjälpa
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
89
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ur det hörn man har målat in sig |
Johan Lönnroth brukar vältaligt orda om en solidarisk fördelnings-
|
Sveriges medlemskap i |
politik. Jag vill påminna Johan Lönnroth om att den värsta fördelnings- Det är ganska allvarligt att Vänsterpartiet fortfarande tycks vilja Det går väl ändå inte, Johan Lönnroth, att förneka att 1 % lägre Jag menar att Johan Lönnroth faktiskt har missat själva poängen. Vi Det är fullständigt förödande att lägga så mycket ytterligare lö- Anf. 86 JOHAN LÖNNROTH (v) replik: Herr talman! Mats Odell talade om att hålla dörren öppen för infla- Ibland händer det som hände åren 1991 och 1992. Det blev i läng- Det är inte riktigt så enkelt, Mats Odell, att inflationen alltid och i |
90
Jag har inte missat poängen, Mats Odell, med era budgetförslag.
Poängen med dem är att de innebär dubbel bokföring. Ni har intecknat
nedskärningarna många gånger om, och det är oerhört diffust hur de i
realiteten skall genomföras.
Kds har faktiskt - det erkännandet vill jag ge er - det mest genom-
arbetade budgetförslaget jämfört med de andra borgerliga partierna.
Det verkar som att ert förslag håller bäst, men det är fortfarande fråga
om synnerligen kreativ bokföring.
Anf. 87 MATS ODELL (kds) replik:
Herr talman! Jag tackar givetvis för den komplimangen.
När Johan Lönnroth säger att han vill hålla dörren öppen för verk-
ligheten låter det också vackert. Men jag tycker att Johan Lönnroth
ändå skall påminna sig om bakgrunden till både den räntekris som vi
hade hösten 1992 och den mycket djupa ekonomiska kris som Sverige
har genomlevt och som vi dess bättre håller på att ta oss ur.
Det faktum att Sverige hamnade i en mycket djupare kris än något
annat OECD-land berodde just på att man hade hållit dörren öppen för
inflationen, att man hade fört den här devalveringspolitiken. Den gjorde
att vi inte hade något omvandlingstryck i den svenska ekonomin, vilket
i sin tur gjorde att våra konkurrentländer drog ifrån på marknad efter
marknad. Vi fick lov att prissätta oss ur fler och fler marknader. Till
sist slog detta tillbaka med förödande kraft. Det är den situationen och
den politiken som vi måste undvika att återupprepa.
Anf. 88 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:
Herr talman! Mats Odell fortsätter med de förhållandevis enkla
slagorden. Visst var det så att det bedrevs en alltför slapp finanspolitik i
slutet av 8O-talet. Jag har flera gånger stått i talarstolen och vidgått att
även vi i Vänsterpartiet borde då ha kunnat vara mera konstruktiva och
på så sätt bidragit till att undvika den situationen som Sveriges eko-
nomi hamnade i 1991 och 1992.
Men det var inte den enda faktorn, Mats Odell. Det hände andra
viktiga saker. En faktor var de panikartade avregleringarna som ge-
nomdrevs i kraft av den monetaristiska doktrinen i slutet av 80-talet. En
annan faktor var hela klimatet i bankvärlden, denna orimliga övertro på
den s.k. marknaden. Det var detta som gjorde att unga direktörer kunde
satsa miljardbelopp på att köpa fastigheter i London och Bryssel. Detta
tillhör också bakgrunden.
Återigen är det så att man inte klarar ut dessa frågor genom enkla
förklaringar av den typ som Mats Odell talar om. Det är fråga om
mycket mera komplicerade samband.
Anf. 89 KJELL ERICSSON (c) replik:
Herr talman! Johan Lönnroth säger att de som tjänar skall betala
medlemsavgiften. Alla tjänar på medlemskapet. Men Johan Lönnroth
anser att vissa skall betala. Det är ICA-handlaren, rörmokaren, jordbru-
karen och åkeriägaren som skall vara med och betala löneskatten, alltså
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
91
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
den skatt på arbete som Johan Lönnroth säger sig egentligen vara emot |
Sedan säger Johan Lönnroth att vi i Centern åker runt och lovar sa-
|
Sveriges medlemskap i |
ker och ting. Vi har inte lovat någonting mer än det som stod i det Men enligt vad som nu har framkommit så gör det inte det. Man har Sedan har vi finansierat våra löften. Det är inga som är ofinansiera- Anf. 90 JOHAN LÖNNROTH (v) replik: Herr talman! Det är klart att det kan vara litet olika med ICA- När det gäller rörmokaren är det litet svårare att säga hur det blir. Om Kjell Ericsson åker ner till några av sina kamrater i Skåne - Kjell Ericsson kan inte förneka att svenskt jordbruksstöd totalt sett Kjell Ericsson borde alltså resa runt litet mera och tala med litet fle- Anf. 91 KJELL ERICSSON (c) replik: Herr talman! Än en gång, Johan Lönnroth: Löneskatten höjs för al- |
92
Johan Lönnroth sade att han själv egentligen är emot denna höjning
av löneskatten, men att han ändå hade gått med på detta. Man special-
destinerar alltså pengar för ett visst ändamål, och det tycker vi är fel.
När det gäller jordbruket och skogsbruket har det skett kraftiga för-
sämringar jämfört med det avtal som framförhandlades. Miljöstödet,
som skulle utgå till skogsbygderna, har till stora delar försvunnit. Man
har också flyttat över den delen som skulle ha gått till område 5 b-
flera hundra miljoner - till annan verksamhet. Det är sådant som slår
direkt mot landsbygden, och det är fel, inte minst när det gäller en
regional fördelning av pengar.
Tidigare har Vänsterpartiet ställt sig bakom en rättvis regionalpoli-
tik för hela landet. Nu försämras faktiskt regionalpolitiken. Jag har
svårt att förstå Johan Lönnroth i hans argumentation.
Anf. 92 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:
Herr talman! Jag vill först rätta Kjell Ericsson. Han sade att lö-
neskatten skall höjas för alla. Kommuner och landsting är faktiskt un-
dantagna, vilket för oss vänsterpartister är en viktig orsak till att vi har
kunnat ställa upp på den uppgörelse som har träffats.
Som Kjell Ericsson säger är det riktigt att alla skattehöjningar i sig
leder till färre jobb. Så är det. När man ser på skattehöjningar i sig är
de alltid negativa för jobben.
Däremot får man titta på alternativet, helhetslösningen. Jag hävdar
mycket bestämt att den politiska linje som Kjell Ericsson och Centern
just nu företräder skulle, om den genomfördes, betyda kraftigt ökad
arbetslöshet. Den hej dlösa överbudspolitik som ni ägnar er åt skulle
leda till att statsfinanserna raserades ännu mycket mera än i dag, än vad
ni lyckades med under den förra borgerliga regeringsperioden. Detta
skulle leda till kraftigt ökad ränta som i sin tur, om något, verkligen
skulle hota jobben i Sverige. Därför får vi vänsterpartister ta på oss det
ganska jobbiga ansvaret att reda ut detta konkursbo så att vi äntligen
kan åstadkomma en rejäl sänkning av arbetslösheten i Sverige.
Anf. 93 ROY OTTOSSON (mp):
Herr talman! Regeringen har under hösten i två förslag talat om hur
man vill finansiera medlemsavgiften till Europeiska unionen. I första
fallet, som vi behandlar nu, anges principerna. I det andra fallet, som
kommer till kammaren för behandling snart, föreslås en konkret höj-
ning av arbetsgivaravgifterna. Därtill finns en överenskommelse mellan
regeringen och Vänsterpartiet som, bortsett från arbetsgivaravgiftshöj-
ningen, formellt sett ännu inte är ett riksdagsärende. Jag kommer att
kommentera finansieringen i sin helhet.
Medlemsavgiften innebär att statens utgifter i ett enda drag försäm-
ras med minst 14 miljarder kronor. Med tanke på att statens finanser är
mycket dåliga, med växande underskott, en skuldkvot som närmar sig
90 % av bruttonationalprodukten och ränteutgifter som på årsbasis
ligger kring 120 miljarder kronor, är det ovälkommet med nya stora
utgifter. Det höga ränteläget i vårt land beror till stor del på statens
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
93
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
stora budgetunderskott och den snabba skuldökningen. Medlemsavgif- |
Vi i Miljöpartiet de gröna motsatte oss svenskt medlemskap i den
|
Sveriges medlemskap i |
europeiska unionen bl.a. därför att vi anser att det ger Sverige sämre Vi har inte ändrat uppfattning då det gäller de negativa ekonomiska Vi anser att det är viktigt att nu klart ange hur medlemsavgifterna Vi tycker att borgerlighetens sätt att försöka mörklägga kostnaderna Regeringens förslag till finansiering av medlemsavgiften till EU in- Herr talman! I uppgörelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet Vi är kritiska till även andra delar av den planerade breddningen av |
94
Regeringen räknar med en besparing på ca 6 miljarder kronor vad
gäller bistånd, jordbruksstöd och regionalpolitik genom att EU-medel
ersätter nuvarande insatser. Vi anser att detta inte går att genomföra
fullt ut utan betydande och oacceptabla konsekvenser. När det gäller
regionalpolitiken går det definitivt inte att byta de nuvarande stödfor-
merna mot EU-medel. De insatser som kan göras med EU-medel går i
all huvudsak till andra geografiska områden än den nationella regional-
politiken. Pengarna kan inte heller användas för samma ändamål. De
svenska stödformerna är inriktade på företagsstödet, framför allt i
Norrlands inland, för att underlätta investeringar och skapa en likvärdig
konkurrenssituation med motsvarande företag i södra Sverige. Inget av
EU:s regionalpolitiska insatser är riktat mot företag och företagsetable-
ringar. En nedskärning i den nationella regionalpolitiken medför med
all sannolikhet att företag flyttar från norra Sverige, att nyinvesteringar
sker på andra ställen och att arbetstillfällen försvinner från stödområ-
det.
Företagen i Norrland behöver en stabilitet och långsiktighet i regio-
nalpolitiken. Spelreglerna måste gälla under lång tid för att kunna bidra
till goda förutsättningar och ett bra företagsklimat.
I de besparingar som regeringen räknar med genom medlemskapet
ingår också medel för forskning. Det kan förefalla rimligt vid en första
anblick, men om man tittar närmare på hur svensk forskning ser ut
finner man att svensk forskning i hög grad handlar om svenska förhål-
landen och behov, och utbytbarheten är därför begränsad.
Farhågor har framförts om att svensk grundforskning skulle minskas
genom att forskningsråden brandskattas. Det skulle vara ett mycket
allvarligt hot mot forskningen, eftersom grundforskningen redan i dag
är begränsad och hårt ansatt i Sverige. Grundforskningen utgör ju själ-
va grundvalen till många av de industrier och verksamheter som vi till
stor del lever på.
Vi från Miljöpartiet anser att svensk forskning bör bibehållas och
helst utökas, inte minskas på grund av EU-medlemskapet.
Herr talman! Vad gäller de övriga ekonomiska konsekvenserna av
svenskt medlemskap i Europeiska unionen finns mycket att tillägga. Jag
vill särskilt ta upp frågor som gäller den tredje fasen i införandet av den
europeiska monetära unionen. Den innebär bl.a. att en enda valuta skall
ersätta de nationella valutorna och att en enda centralbank skall ersätta
de nationella centralbankerna. Det innebär alltså att svenska kronan och
Sveriges riksbank försvinner och ersätts med ecu och en unionens cen-
tralbank. Det innebär i praktiken ett slutgiltigt uppgivande av en själv-
ständig ekonomisk politik vad gäller valuta- och penningpolitik och
finanspolitik i allmänhet i alla medlemsländerna.
Den ekonomisk-politiska prioritering som är rådande i Europeiska
unionen är bl.a. att låg inflation går före låg arbetslöshet samt att låg
statsskuld går före låg miljöskuld. Detta är i praktiken innebörden av de
s.k. konvergenskraven, dvs. kraven för inträde i den monetära unionen.
Vi anser att det är mycket angeläget att klara en god prisstabilitet,
låg inflation, att få balans i statsbudgeten och på sikt minska statsskul-
den. Konvergenskraven i sig, som isolerade, är det inte några problem
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
95
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
med att ställa upp på, tvärtom. Men dessa frågor måste hanteras till- |
het, så att totalt sett rimliga avvägningar kan göras. Tredje fasen av
|
Sveriges medlemskap i |
EMU innebär emellertid att dessa avvägningar inte kan göras utan att Inför folkomröstningen klargjordes från ja-sidan att ett ja till med- Jag tolkar detta som att folkomröstningen inte har gett riksdagen Vad som nu händer är att ja-sidan är på väg att svika sina löften Avslutningsvis, herr talman, vill jag särskilt yrka bifall till reserva- Anf. 94 BIRGER SCHLAUG (mp): Herr talman! Ni som sitter här nere - jag ser att också jordbruks- Först vill jag gärna nämna att Widar Andersson förut gjorde ett Herr talman! I dag, när Sveriges riksdag skall besluta om Sveriges |
96
som ett dåligt skämt när det gäller miljöavsnittet. I det betänkande som
vi skall ta ställning till i riksdagen i dag kan vi läsa bl.a. följande:
”Som medlem i EU ansluts Sverige till ett regelsystem på miljöom-
rådet som är i snabb utveckling.---Viktigast är inriktningen mot en
hållbar utveckling.”
Är det så att det är i snabb utveckling? Möjligen om man accepterar
ett Orwellskt ordbruk. Sanningen är ju att EU:s regelsystem begränsar
möjligheterna för inte bara en radikal miljöpolitik utan också en ganska
elementär miljöpolitik.
Samma dag som en majoritet i Sveriges riksdag kommer att anta
detta lyriska omdöme om EU:s regelverk när det gäller miljön beslutar
EU-parlamentet - det är alltså i dag, eller möjligen i morgon - om ett
förpackningsdirektiv som innebär att upp till 75 % av förpackningar får
brännas i stället för återvinnas och att återvinningsmålet blir 15 % per
förpackningsenhet, vilket är ett absurt lågt mål som måste vara uppnått
först år 2001. Detta gäller inte Irland, Portugal och Grekland, som får
ytterligare fem år på sig enligt de senaste papperna.
För första gången införs också ett maximimål för miljöskydd i ge-
menskapens lagstiftning. Högst 45 % skall återvinnas. Dessutom får
miljöskatter inte vara diskriminerande, vilket i praktiken torde medföra
att miljöskatter i allra högsta grad försvåras. Danmark, som får tillåtel-
se att behålla krav på returglas, ligger nu riktigt illa till. I direktiven slås
nämligen fast att medlemsstater inte skall hindra förpackningar som
klarar de krav som direktiven sätter. Det är inte speciellt bra regelverk
som sätts upp. Men jag hoppas att vi trots allt, när vi kommer in, ge-
mensamt kan försöka förändra regelverken - om nu inte allt skall ligga
på regeringen utan åtminstone något får återföras till riksdagen.
Utskottet skriver alltså:
”Som medlem i EU ansluts Sverige till ett regelsystem på miljöom-
rådet som är i snabb utveckling.”
Jag undrar hur ni socialdemokrater och borgare har mage att formu-
lera sådana floskler. Ni vet ju att det i åtskilliga fall faktiskt förhåller
sig precis tvärtom, dvs. att man sätter ett tak för utvecklingen.
Den s.k. substitutionsprincipen - utbytesprincipen eller, som den
numera kallas i miljörörelsen, Åsa Domeij-paragrafen - i lagen om
kemiska produkter innebär att ett ämne skall bytas ut om det finns nå-
got som är mindre skadligt för miljön. Det här är en viktig lag, en viktig
princip. Detta är kanske en av de viktigaste miljölagarna i vårt land,
skriver Greenpeace i en ny skrift.
Åsa Domeij-paragrafen gäller alla aktörer i vårt land och är dess-
utom straffsanktionerad. Men i Sverige har man inte fått några garantier
för att paragrafen får vara kvar. Greenpeace skriver i en rapport:
”Risken är i stället stor att den i praktiken blir bakbunden av EU:s
princip att en vara, som godkänts i ett land, ska få säljas i alla medlems-
länder.” Är detta ett bra regelsystem?
Miljöorganisationerna i Sverige var över lag mycket kritiska till
svenskt medlemskap i EU. Flera tunga organisationer ingick i Folk-
kampanjen mot EU. Orsaken var bl.a. att EFTA-ländernas regeringar
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
7 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
98
fullständigt struntat i de krav som EFTA-ländernas miljöorganisationer
ställt. Dessa krav var mycket tydliga.
För det första krävde man att EFTA-länderna skulle få permanenta
undantag för högre miljö- och hälsonormer och kunna förbjuda införsel
av varor med lägre standard.
För det andra krävde man att EFTA-länderna skulle få behålla full
frihet att skärpa sina miljö- och hälsonormer ytterligare utan inskränk-
ningar.
Historien om miljön och EU började naturligtvis redan innan folk-
omröstningsresultatet blev klart. Intressant att notera är att den svenska
miljöpolitiken försämrats de senaste åren. World Watch-institutet kon-
staterade redan 1993: ”Sverige är inte längre någon miljöpolitisk fö-
rebild.” DN:s miljöreporter Erika Bjerström rapporterade samtidigt att
”Sverige har blivit ett B-lag i miljöligan”. Det lustiga är att det här
inträffade ungefär samtidigt som EU-anpassningen påbörjades.
Om försämringen i svensk miljöpolitik direkt orsakats av EU-
anpassningen eller främst berodde på den borgerliga regeringen, råder
det ju delade meningar om. Lennart Daléus, som strax skall tala här, är
i så fall medansvarig i bägge fallen.
Jag tror att det är viktigt att konstatera vad Greenpeace skriver i sin
skrift Slut på anpassningen:
”EU påverkas inte bara genom omröstningar och inlägg i parla-
mentsdebatter. Minst lika mycket påverkas EU av omvärlden. Hårda
avgaskrav på bilar i ett land utanför unionen sätter stor press på EU att
följa efter, just därför att någon har visat att det går.”
Just detta att gå före, att bli modell, är grundläggande för att skapa
”miljöbättre” marknader, ställa krav på producenter och skapa dynamik
på marknaden. Denna fråga tas upp i reservation 9.
Förväntningarna från både miljörörelsen och fristående bedömare
var således egentligen ganska små inför folkomröstningen. Det blev
emellertid ännu värre än många tänkt sig redan i inledningsskedet.
Speciellt måtte engagerade miljövänner inom socialdemokratin ha känt
en del ångest. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har ju med ge-
mensamma krafter - efter snart 30 års intensiv miljödebatt - lyckats
med konststycket att ta steg bort från kretsloppssamhället för att finan-
siera medlemsavgiften till EU.
Genom att bekosta en väldigt stor del av medlemsavgiften med höj-
da arbetsgivaravgifter - dvs. med skatt på arbete - i stället för med
skatt på energi, miljöutsläpp och råvaror har man minskat incitamenten
för investeringar i bra miljöteknik. Man har minskat förutsättningarna
för att företag skall satsa på återvinning och för att vanliga hushåll skall
satsa på reparation och underhåll. Man tar ett steg bort från kretslopps-
samhället.
Detta har skett trots att Socialdemokraterna hävdade att miljön
skulle bli vinnare på ett medlemskap och trots Vänsterpartiets stora
löften i valrörelsen om att man skulle driva på när det gäller skatteväx-
ling. I stället blev den gamla nötta och trötta vänstervarianten från en
förgången tid ledstjärnan. Starten för det svenska medlemskapet i EU
kunde inte bli sämre från miljösynpunkt - speciellt som det hela dess-
utom kombinerades med fastighetsskatt inom skogsbruket, som faktiskt
leder till en ökad miljöförstöring.
Den ekonomiska politik som grundlagfasts i EU-konceptet är också
den ett hot mot ett hållbart samhälle. EU-propositionen saknar ju en
grundläggande analys av hur EU-konceptet i sig leder till ökad miljö-
förstöring:
1. Den tilltänkta tillväxten skall uppnås genom ”storskalighetens
fördelar” och därmed genom ökande transporter, trots att vare sig Sve-
rige eller EU i övrigt når upp ens till den politiska målsättningen när
det gäller utsläppsnivåer. Var inte målen om t.ex. minskade kväveut-
släpp mer värda än så - dvs. mer värda än att man skriver in sig i ett
system som faktiskt leder till ökade utsläpp?
2. Genom EU:s tunga betoning på monetära mål, som Roy Ottosson
förut var inne på, med bl.a. en närmast fundamentalistisk frihandel och
fri rörlighet för kapital som medel hamnar omsorgen om människan
och miljön i skuggan. Eller, som Greenpeace skriver i sin rapport: ”Så
länge EU:s primära mål är ekonomisk tillväxt som baseras på att
'störande handelshinder' tas bort kommer miljöpolitiken att bli lidan-
de.”
Detta är oacceptabelt. Frågan tas upp i reservation 4. Jag är förvå-
nad över att Centerpartiet inte ställer sig bakom denna reservation.
Det finns också skäl att ta upp frågan om en internationell miljö-
domstol, vilken tas upp i reservation 6. Risken är att både socialdemo-
krater och borgare nu låser in sig i EU och fastnar i en allmän eufori
och glömmer att världen är större än EU. Därför är det viktigt - vi
återkommer alltså med vårt krav - att en internationell miljödomstol
inrättas. I reservationerna 5 och 6 tas dessa internationella frågor upp.
Jag måste i det här sammanhanget också kortfattat ta upp kärn-
kraftsfrågan - inte minst eftersom Lennart Daléus numera är ordföran-
de i jordbruksutskottet.
Det är märkligt hur lamt både denna regering och förra regeringen
har agerat i energifrågorna. Två av grundfördragen inom EU har ju en
dominerande anknytning till just energiförsörjningen, nämligen Kol-
och stålunionen och Euratom.
Euratomfördraget innebär att kärnkraften skall utvecklas, och kol-
och stålfördraget förutsätter fortsatt stöd för kolproduktionen. Ingen-
ting nämns om detta. Självklart borde dessa fördrag avvecklas med det
snaraste. Om Lennart Daléus tycker att så är fallet, kan man undra
varför Centern t.ex. inte drev igenom detta som krav i förhandlingarna.
Miljöpartiet har inte, som Per Gahrton redan påpekat, för avsikt att
blockera folkomröstningens resultat. Men vi kan heller inte aktivt rösta
ja till ett betänkande som innehåller så mycket floskler som det som
utskottsmajoriteten har lyckats prestera. Vi kommer därför att lägga
ned våra röster.
Jag vill avsluta med att säga att jag beklagar det synnerligen dåliga
förhandlingsresultat som regeringen lyckats prestera då det gäller mil-
jöområdet. Detta förhandlingsresultat är för övrigt en av orsakerna till
att majoriteten av den gröna gruppen i EU-parlamentet röstade nej eller
avstod då frågan om svenskt medlemskap i EU var uppe till votering.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
99
Prot. 1994/95:42
14 december
Jag yrkar bifall till reservationerna 4, 6 och 9.
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
100
Anf. 95 WIDAR ANDERSSON (s) replik:
Herr talman! Birger Schlaug pratar om sekter och ställer en del frå-
gor till mig.
I en demokrati finns det, som jag sade i mitt huvudanförande, vissa
vedertagna sätt att mäta folkviljan. Vi har allmänna val, och vi har
folkomröstningar. Nu har vi haft en folkomröstning, och folkviljan gav
ett klart och entydigt utslag. Detta får vi som parlamentariker, politiker,
acceptera - oavsett vad vi tyckte före folkomröstningen.
Vad jag invänder mot när det gäller Per Gahrtons inlägg, och Birger
Schlaug fortsätter att diskutera samma sak, är just sättet att sätta sig
över denna folkvilja. Folkviljan betraktas som manipulerad, lurad eller
hotad. Jag menar att det är sådant som kännetecknar en sekt, dvs. att
man tror att man själv alltid har rätt och vet bäst. Förmågan saknas att
ta in verkligheten sådan den är - läget sådant det är.
När jag nu får tillfälle att något beröra folkomröstningen och att
bemöta den gamla nej-sidans myt om hur manipulerad och styrd denna
folkomröstning var, så vill jag gärna utnyttja det.
Sverige har i mer än 20-25 år, framför allt ekonomiskt genom fri-
handelsavtal med EU-länderna, anpassat sig alltmer till dessa länders
ekonomier. Framför allt gäller det handeln. När vi anordnade en folk-
omröstning om huruvida Sverige skulle vara medlem eller inte var
alltså Sverige ett ansökarland. Alla stora partier, hela näringslivet, hela
det fackliga ledarskapet och medierna - i alla fall gällde det tidningarna
- stod på ja-sidan.
Med tanke på den massiva övervikten på ja-sidan vad gäller hela
det politiska, fackliga och ekonomiska ledarskapet tycker jag att folk-
omröstningen genomfördes på ett mycket just och bra sätt. Nej-sidan
har varken ekonomiskt eller utrymmesmässigt missgynnats. Men ingen
kan ju ändra på det faktum att Sverige var ett ansökarland. Därför är
myten om att folkviljan i det här fallet skulle vara köpt, lurad eller
hotad, att nej-sidan skulle ha misshandlats och förtryckts, inte sann. Det
är dags, tycker jag, att lämna kampanjargumenten från tiden före folk-
omröstningen och att gå framåt. Detta är ju ett stort steg i svenskt sam-
hällsliv som berör alla medborgare, och inte minst riksdagen. Men
någon gång måste vi, herr talman, sluta med att stå här och veva timme
efter timme och anföra gamla kampanjargument fram och tillbaka.
Anf. 96 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:
Herr talman! Någon gång måste vi sluta, sade Widar Andersson.
Jag förstår att en företrädare för ett djupt splittrat parti tycker det. Men
nu tar EU-debatten fart igen och får en ny start. EU-debatten är inte alls
avslutad, Widar Andersson - tvärtom.
Vi måste se verkligheten sådan som den är, sade Widar Andersson.
Det var just det Per Gahrton gjorde när han - för en gångs skull ganska
ödmjukt, för övrigt - konstaterade att ja-sidan hade minst tio gånger så
mycket pengar som nej-sidan. Det finns beräkningar som tyder på att
man hade 400-500 miljoner. Att behöva höra att man är sekteristisk när
man konstaterar detta enkla faktum tycker jag är larvigt, Widar Anders-
son.
Det handlar inte alls om att sätta sig över folkomröstningsresultatet
- inte alls. Det handlar om det enkla faktum att ja-sidan hade betydligt
större ekonomiska resurser än nej-sidan. Vi i Miljöpartiet har i en skri-
velse till regeringen begärt att man skall göra en rejäl utredning så att vi
får veta hur det verkligen var.
Den utredningen kan också göra att nästa folkomröstning - som vi
hoppas kommer att äga rum efter regeringsförhandlingarna 1996 eller
1997 - kan gå mycket mer demokratiskt till. Jag hoppas att Widar
Andersson ställer upp på kravet på en rejäl kommission och utredning
som analyserar folkomröstningen.
Anf. 97 WIDAR ANDERSSON (s) replik:
Herr talman! Miljöpartiet är alls ingen sekt! Jag har inte beskyllt
Miljöpartiet i dess helhet för att vara sekteristiskt. Jag har tvärtom i
många andra sammanhang och även i debatten i dag uttryckt de för-
hoppningar jag har inför framtiden om att Miljöpartiet skall kunna vara
ett slags förnyare av det mer än hundraåriga partisystem som vi har och
som dominerar svensk riksdag i dag, en förnyare som kan föra mycket
gott och nödvändigt in i detta.
Vad jag menar med att den gamla EU-debatten måste vara slut i och
med folkomröstningens resultat är att man någon gång måste sluta veva
de gamla kampanjargumenten.
Birger Schlaug har helt rätt i att det är nu den viktiga EU-debatten
börjar: På vilket sätt kommer detta att påverka det svenska samhällsli-
vet, på vilket sätt kommer detta att påverka alla de organisationer och
byråkratier som har hela sin makt och befogenhet uppbyggd på natio-
nalstaten?
Både Birger Schlaug och jag vet - det gör alla svenska medborgare,
skulle jag tro - att ja-sidan hade större ekonomiska resurser i folkom-
röstningen, framför allt genom näringslivets stora engagemang för ett
ja. Detta är ett problem med folkomröstningar. Skall man förbjuda de
människor som har pengar att engagera sig på den ena eller andra si-
dan? Skall man förbjuda svenskt näringsliv att engagera sig på den ena
eller andra sidan i folkomröstningar? Det tror jag svårligen låter sig
göras.
Till sist, herr talman, vill jag säga att jag tror att Miljöpartiet skjuter
sig självt i foten genom att så ivrigt kräva folkomröstning i alla frågor.
Vore jag miljöpartist skulle jag nog betrakta det som mycket bättre att i
stället pressa de partier som är hårt trängda av EU-medlemskapet och
av internationaliseringen - kanske främst Centerpartiet och Socialde-
mokraterna - att inom partierna noga diskutera igenom det förändrade
läget och förankra ståndpunkterna i stället för att som nu lättvindigt
kunna skicka ut varje icke-partiskiljande fråga på folkomröstning och
därmed konservera det rådande gamla partisystemet för evig tid. Detta
kan väl ändå inte vara Birger Schlaugs avsikt?
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
101
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 98 BIRGER SCHLAUG (mp) replik: Herr talman! Problemet är att om vi inte har en folkomröstning efter |
de steg som EU kan ta när det gäller monetär union och gemensam
|
Sveriges medlemskap i |
försvarspolitik kan, om det vill sig olyckligt, rent av den här riksdagen Widar Andersson kan vara övertygad om att den gröna rörelsen är Anf. 99 INGER LUNDBERG (s): Herr talman! Riksdagen fick ett tydligt besked när svenska folket Vi var många som kände glädje över beslutet. Mycket talar för att I välbärgade delar av landet var entusiasmen stark och valresultatet Men vad som är än svårare är att motståndet kanske var allra star- De som röstade nej till EU var inte fåkunniga. De känner en berätti- Det finns en bred insikt om att vårt land inte kommer till rätta med Det finns mycket som har ingett oro: hög arbetslöshet i många EU- |
|
102 |
ningen ännu inte finns med, ökade löneklyftor och stor utslagning i |
många länder. Många nyliberala politiker, både i och utanför vårt land,
anger ofta ökade löneklyftor, urholkad arbetsrätt, försvagade fackföre-
ningar och lågavlönade servicejobb av amerikansk modell som vägen
in i framtiden.
Mot detta måste vårt land, tillsammans med andra progressiva
krafter i Europa, sätta en aktiv sysselsättningspolitik, gemensamma
satsningar på kommunikationer och utbildning, stärkta möjligheter för
facken att samverka och värnet om en stark offentlig sektor. Först då
kan visionen om ett EU för jobbens skull bli verklighet.
Många som har röstat nej till EU känner att deras möjligheter att
påverka är begränsade, att deras livsvillkor dikteras av unga gossar
bakom Reuterskärmar. Det är svårt att övertyga om att deras möjlighe-
ter till inflytande blir större om byråkrater och ministrar träffas i slutna
rum, utan en bred och öppen debatt om vår gemensamma framtid. Mot
slutenhet och otydlighet måste vårt land ställa kravet på en öppen be-
slutsprocess på den internationella nivån.
När vanliga människors vardagsfrågor behandlas på en nivå som
tidigare har förbehållits säkerhetspolitik och enkla handelsavtal måste
vanliga demokratiska krav ställas på beslutsprocessen. Då skall man
inte behöva ha lobbyister placerade i Bryssel för att tidigt få reda på
vilka viktiga frågor som diskuteras. Då måste de internationella frågor-
na ut till diskussion - i studiecirklar, på fackklubbar, i politiska före-
ningar.
Samtidigt måste besluten föras ut från riksdagen till kommuner och
landsting, och från kommuner och landsting till bostadsområden, sko-
lor, daghem och alla de sammanhang där medborgarna kan bli delakti-
ga i samhällsbygget.
Många som känt skepsis mot EU-medlemskapet har sett hur en vid-
gad värld skapat möjligheter för de starka i samhället. De har sett
klasskamrater åka till high school i USA, till studier på Sorbonne eller
jobb i London men har själva inte haft chansen.
Den som har mer skulder än tillgångar känner knappast någon
glädje över möjligheterna att satsa kapital utomlands för att slippa
skattemyndigheternas insyn eller över vinstmöjligheterna i de utländska
kapitalförsäkringarna.
Vårt land måste anta utmaningen att forma framtidens Europa på
den vanlige löntagarens villkor. Tillsammans med andra måste vi vara
med och forma ett utbildningssamhälle som ger ungdomar från olika
miljöer likvärdiga villkor när det gäller att ta del av gemensam kun-
skap. Vi måste kämpa mot kulturklyftorna, som blir allt tydligare i stora
delar av landet och världen.
Herr talman! Internationell samverkan ger oanade möjligheter till
långsiktig fred, stabilitet och välfärd. Vare sig vi är med i EU eller står
utanför är vårt öde sammanlänkat med Europas. När vi nu tar steget in i
den europeiska gemenskapen måste vi göra det med ansvaret att lång-
siktigt säkra allas rätt till arbete, allas rätt till delaktighet och allas rätt
till gemenskap i det internationella samhället.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
103
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 100 INGVAR ERIKSSON (m): Herr talman! Utrikesutskottet har i sitt betänkande 1994/95:KU5 |
angående Sveriges medlemskap i den europeiska unionen följt upp de
|
Sveriges medlemskap i |
synpunkter och förslag som framförts i jordbruksutskottets yttrande Vissa delar i proposition nr 19 rörande miljöprogram och stöd till Herr talman! I det betänkande som nu behandlas tar vi moderater Herr talman! EU-anslutningen kan bli mycket bra för Sverige. Från När det gäller jordbrukspolitiken, som inte ingick i EES-samarbetet, Konsumentpriserna blir lägre samtidigt som konsumenternas köp- Biobränsle- och industriråvaruproduktion från jordbruket får en ny Många arbetstillfällen kan räddas och nya tillkomma. Man kan utan Svenskt jordbruk och även svensk livsmedelsindustri började se lju- 1990 års jordbruks- och livsmedelspolitiska beslut syftade till en |
|
104 |
skyddsnivåer först nu kunnat bli möjlig. Detta skapade problem för |
svenskt jordbruk på grund av att de svenska producentprisnivåerna
frystes och exportstöden i princip togs bort. Det blev inte konkurrens
på lika villkor, och lönsamheten har pressats hårt under dessa år.
Trots allt ökade effektiviteten inom livsmedelsproduktionen i lan-
det. Sektorn är nu ganska väl förberedd inför EU-medlemskapet. Men i
och med ansökan om medlemskap i EU rycktes förutsättningarna undan
för den grund som 1990 års livsmedelspolitiska beslut vilade på. Det
blev nu i stället nödvändigt att anpassa livsmedels- och jordbrukspoliti-
ken till vad som gällde inom EU.
Den borgerliga regeringen insåg nödvändigheten av detta. Men den
socialdemokratiska dåvarande oppositionen satte ständigt käppar i
hjulet för det nödvändiga förändringsarbetet. Man insåg inte eller ville
inte inse att svenskt lantbruk och svensk livsmedelsindustri nu stod
inför drastiska förändringar. Vi skulle lämna inriktningen att i princip
endast producera för hemmamarknaden och nu i stället gå ut med våra
produkter också på en stor öppen marknad med uppemot 370 miljoner
människor och konsumenter.
Detta innebar givetvis stora utmaningar, ökad konkurrens på hem-
maplan men också chansen för svensk livsmedelsproduktion att få
mäta sina krafter på en stor öppen marknad med stora möjligheter för
den kvalitetsproduktion som lantbrukare och livsmedelsindustri i landet
nu framöver skall kunna marknadsföra.
Den borgerliga regeringen lyckades i EU-förhandlingarna få till
stånd ett bra avtal som i långa stycken, trodde vi, skulle stödjas även av
dåvarande opposition - nuvarande regering. Den var hela tiden infor-
merad om vad som pågick och var också ofta delaktiga i det som beslu-
tades.
Vi visste att den i våras presenterade socialdemokratiska politiken
hade en annan inriktning. Den hade ambitionen att minska produktio-
nen och därmed åkerarealen och att inte utnyttja de produktionsresurser
som fanns. Vi beklagade detta. Men vi visste också att man hade ambi-
tionen att pressa ner överskotten. Det har ju alla haft. Men detta var en
ny situation som nu inträdde.
Dock trodde vi, liksom de inom jordbruk och livsmedelsindustri, att
alla politiker och partier skulle kunna förena sig inför medlemskapet i
EU, när detta väl var ett faktum, kring det som är det bästa för Sverige
och för denna näringsgren, inte minst för landsbygden och därmed
också för konsumenterna.
Nu håller dock den nya, socialdemokratiska regeringen på att ur-
holka innehållet i avtalet och därmed de möjligheter som avtalet skulle
ge. Den gamla socialdemokratiska politikens utformning, nu i ny tapp-
ning, hotar att utvecklas till ett dråpslag, inte minst mot södra Sveriges
möjligheter.
Många arbeten hotas på kort sikt, men ännu mera på lång, om vi
inte lyckas skapa ett konstruktivt och framåtsyftande agerande inom
jordbrukspolitiken. Regeringen måste inse sina misstag.
Möjligheterna till utökad produktion och nya jobb samt en ny fram-
tidstro håller ju på att äventyras genom den politik som nu lanseras. Jag
skall bara som exempel nämna arealersättningarna, LFA-stödet och
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
105
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
106
miljöstödet, där regeringen inte är beredd att utnyttja det vi har för-
handlat oss till. Det är djupt beklagligt, för det hade av allt att döma
varit en mycket god affär också när det gäller statens ekonomi, om man
är beredd att se till helheten.
Jag kan nämna att handelsgödsel- och växtskyddsmedelsavgifterna
ökar, vilket försämrar konkurrenskraften för jordbruket. Avgifterna är
inte motiverade från miljöskyddssynpunkt, utan de är en ren skatt och
en ren belastning när det gäller konkurrensen med omvärlden. Nya
pålagor har aviserats, såsom lagerskatt på socker, nya tunga fastighets-
skatter och drivmedelsskatter.
Jag kan också nämna prisorterna. Fullständigt onödigt har uppen-
barligen den socialdemokratiska regeringen vänt sig till EU och begärt
att man bara skall ha fyra prisorter när det gäller att köpa upp spannmål
för export. Man var i EU beredd att acceptera de prisorter som den
borgerliga regeringen gick in för, nämligen 33 prisorter. Nu, fullstän-
digt i onödan, sänker Socialdemokraterna enligt uppgift ambitionen
här. Det innebär i praktiken att de enskilda bönderna får betala högre
kostnader för frakter till de få prisorter som blir kvar. Detta har, som
sagt, ingen som helst ekonomisk betydelse för statskassan. Men det har
betydelse för de enskilda bönderna, som får sämre betalt för sin
spannmål. Indirekt drabbar det givetvis också skatteunderlaget och
därmed också staten och kommunerna.
Man talar om vedskatt, medskatt och ökade arbetsgivaravgifter.
Men om man slog samman alla de aviserade åtgärderna med de åtgär-
der som redan är under beslut, skulle det vid en jämförelse mellan en
sydsvensk bonde och de danska bröderna visa sig att den sydsvenske
bonden har en konkurrenskraft som per hektar är 1 500-2 000 kronor
sämre än danskarnas. Det var ju inte meningen att vi skulle driva jord-
brukspolitiken på ett sätt som undergräver möjligheten till konkurrens.
Det är alltså också en skattechock som hotar jordbruket och lands-
bygden. Inser inte ni socialdemokrater att det förslag som nu ligger på
riksdagens bord tillsammans med det aviserade håller på att slå ut
många producenter och äventyrar de möjligheter som EU-avtalet kan
ge? Varför vill ni inte i handling visa vad statsminister Ingvar Carls-
sons tal om samarbetets regering i regeringsförklaringen är värt? Ni har
fortfarande chansen när vi skall rösta.
Jag vill gå över litet grand på reservationerna. I reservation nr 10
tas frågorna kring livsmedelspolitiken upp. Det slås också fast att Sve-
rige som medlem i EU skall arbeta för en förenkling och avreglering av
den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är ett arbete på sikt. För att
nå framgång i det arbetet bör Sverige givetvis i ingångsskedet utnyttja
de möjligheter som efter förhandlingarna öppnas genom avtalet.
Då det gäller reservation nr 11 om arealbidrag vill jag slå fast att
dessa s.k. bidrag utgör ersättning för sänkta spannmåls- och produktpri-
ser och därför bör benämnas arealersättningar. Det är vad det i verklig-
heten är frågan om.
Vidare borde det därför vara självklart att dessa därför beräknas i
relation till spannmålsavkastningen i respektive skördeområde och att
skördeområden med avkastning inom ett visst intervall bör tillhöra en
och samma klass med en gemensam ersättningsnivå. Det skulle då bli
elva klasser med en skillnad på 200 kr mellan klasserna, precis som den
borgerliga regeringen har föreslagit i propositionen.
Den utjämning över hela landet med endast tre områden som nu fö-
reslås i betänkandet av socialdemokrater och vänsterpartister slår
orättvist och bidrar till en kapitalisering av de sämre jordarna i landet,
vilka skulle få en prisbild som inte motsvarar avkastningsvärdet.
Det kan vara synnerligen farligt på sikt, inte minst när EU börjar sin
avreglering. Vad händer då i Norrland och i de områden som har sämre
jordar, vid alltför höga värden? Norrländska arrendatorer med stor
djurhållning kan t.ex. få mycket svårt att klara sitt arealunderlag om
markägarna vill ha tillbaka marken och odla spannmål, som egentligen
inte är lämpligt i de områdena. Jag vill också fråga de socialdemokra-
tiska företrädarna här i dag och inte minst jordbruksministern: Vilken
nivå kommer arealersättningarna att hamna på?
I reservation nr 13 tas frågan upp om kompensation till stärkelsein-
dustrin för de förluster man gör på grund av att man övergångsvis
drabbas av en konkurrenssnedvridning. Förlusterna för vid årsskiftet
inneliggande lager borde elimineras i enlighet med propositionens
förslag.
Då det gäller reservation nr 14 föreslår vi en restitution av de avgif-
ter som betalats in för befintligt lager av spannmål och fettvaror per
den 1 januari 1995. Vi anser det vara möjligt att därigenom undvika de
marknadsstörningar som annars uppkommer vid spekulation inför EU-
medlemskapet. Vi delar alltså propositionens uppfattning, då den
svenska förmalningsavgiften och fettvaruavgiften nu upphör i och med
medlemskapet, och vi beklagar att majoriteten inte ställer upp för detta.
I reservation nr 15 tas frågan om mjölkprodukterna upp. Vi fullföl-
jer där propositionens inriktning. Det innebär att mjölkregleringen bör
tillämpas så att den medverkar till en nödvändig företagsutveckling
som möjliggör en konkurrenskraftig jordbruksnäring. Den skall skapa
förutsättningar för en optimal användning av tilldelad landskvot och ge
möjligheter för statsmakten att så länge det är nödvändigt styra utveck-
lingen i den utsträckning som är nödvändig för att uppnå de samhälleli-
ga målsättningarna på området.
Vi har alltså en begränsad kvot, och vi måste då acceptera de kort-
siktiga problemen därvidlag. Så långt möjligt måste vi också minimera
den administrativa handläggningen. Vi anser att de bedömningar som
görs i propositionen är ägnade att i stort sett tillgodose de nämnda
kriterierna. Den grundläggande principen för fördelning av landskvoten
bör vara att leveranskvoten för varje produktionsplats skall motsvara
levererad mängd mjölk under något av åren 1991, 1992 och 1993 med
en reduktion på 3 %.
Vi moderater står alltså bakom den borgerliga propositionens för-
slag även när det gäller fri handel med mjölkkvoterna. Utskottets ma-
joritet gick emellertid emot propositionens förslag. Dock förutsätter jag
att då startproblemen med kvotfördelningen övervunnits, för det är vad
det är fråga om, skall utvecklingen komma att gå i den riktning som är
rimlig mot en fri prisbildning vad gäller mjölkkvoterna.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
107
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Herr talman! Jag yrkar bifall till de reservationer där det finns mo- |
Vidare yrkar jag avslag på övriga reservationer.
|
Sveriges medlemskap i |
(forts.) |
|
Europeiska unionen m.m. |
Beslut om uppskjuten votering På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att de ären- 6 § (forts.) Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Anf. 101 LENNART DALÉUS (c): Hen talman! Jag vill först yrka bifall till reservationerna 10, 11, 13, Herr talman! Jag skall börja med att titta litet närmare på vad Birger Herr talman! Birger Schlaug har inte förstått att EU har förändrats Miljöfrågorna måste ha en sträng gemensam internationell hante- Den fråga som Birger Schlaug ville tala särskilt om var kärnkrafts- När Sverige nu kommer med i EU kommer Sverige att vara kärn- |
108
Ett land som Italien har haft en folkomröstning, och till skillnad
från i Sverige så följer man sina folkomröstningar. Man har alltså av-
vecklat kärnkraften i Italien. Det är någonting som inte ofta framskym-
tar i det som tidigare var nej-sidans material och resonemang.
Danmark har i realiteten förbjudit kärnkraft. Ett land som Tyskland
ställer stränga ansvarskrav på kärnkraften. Frankrike säger: Vi kommer
i Frankrike aldrig att tillåta förvaring av utbränt kärnbränsle från andra
länder.
Nu försöker Birger Schlaug göra troligt att dessa länder på något
sätt skulle medverka till att göra kärnkraften i Sverige till något bestå-
ende. Detta skulle ligga i grunden för att Sverige skulle behöva driva
krav gentemot Euroatom och annat kärnkraftsarbete i Europa.
Jag tycker att vi skall driva krav när det gäller kärnkraftsarbetet
även i Euroatom. Men låt oss ta ett exempel. Euratom har till uppgift
att driva på användningen av kärnkraft i medlemsländerna. De har inte
lyckats med hälften av medlemsländerna. De kommer aldrig att skaffa
sig kärnkraft, och de som har kärnkraft avvecklar. Man kan väl litet
försiktigt säga att Euratom inte är något direkt levande framgångsrikt
organ att vara rädd för i EU.
Birger Schlaug pekar på att vi skulle tvingas att bromsa vårt arbete i
EU. Det kommer inte att bli så. Av egen erfarenhet kan jag nämna att
mycket av idégivningen till det kretsloppsarbete vi i Centern bedrivit i
det politiska arbetet under de gångna åren kommer inte minst från
Tyskland. Där har man kommit långt när det gäller delar av det arbetet.
Gentekniken är en viktig miljöfråga. Där ligger EU och många EU-
länder fortfarande före Sverige. Detta vet Birger Schlaug, men han talar
inte gärna om det.
Det kanske märkligaste med Birger Schlaugs resonemang är att han
hänvisar till Greenpeace, Erika Bjerström, World Watch och självklart
till Åsa Domeij när det gäller att bedöma det svenska miljöarbetet. Om
han trodde litet mer på sig själv skulle han kanske göra en egen be-
dömning och inte bara hänvisa till andra. Han kanske skulle kunna göra
en bedömning av vad han tror om det svenska arbetet i EU. Kommer
han att medverka till att det svenska arbetet i EU kommer att vara kraft-
fullt på miljöområdet?
Herr talman! Låt mig säga några ord om ekonomin i folkomröst-
ningen. Jag tillhör ju dem som gillar folkomröstningar. Jag tycker att
det är bra med folkomröstningar. Jag tycker gott att man kan redovisa
var man har fått pengar ifrån. Jag medverkade själv i en organisation
som heter Nätverk för Europa tillsammans med Marit Pålsson och
andra. Vi hade representanter med från alla partier, alla miljöorganisa-
tioner och många fackliga organisationer. Jag är beredd att ställa upp
med bokföring och redovisning av inkomstkällor om Birger Schlaug
kan göra något liknande med de organisationer han representerar.
Jag tycker att den tid har kommit då vi, som Widar Andersson sä-
ger, kan lämna de litet nattståndna argumenten bakom oss och se vilka
möjligheter, förutsättningar och engagemang vi har i vårt fortsatta
arbete i EU.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
109
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Det leder naturligtvis över till en annan vital del av EU-arbetet vid |
tillhör dem som tycker att en balanserad, sund och fungerande mark-
|
Sveriges medlemskap i |
nadsekonomi har många fördelar. I en sund marknadsekonomi sker Detta har man insett även i andra länder. Det är därför EU också Nu ser vi att den socialdemokratiska regeringen signalerar, och Herr talman! Vi hör ju ändå hit upp till Stockholm hur de skrattar i Det skulle innebära att de som engagerat sig mest i en folkomröst- Låt oss göra det tankeexperimentet att vi som ville avveckla kärn- Nu präglas det material som socialdemokraterna, regeringen och ut- Låt oss ta mjölkbönderna som exempel. Om utskottsmajoriteten blir |
110
Med andra handen är regeringen på väg att plocka bort det nöd-
vändiga stödet till avbytartjänsterna i jordbruket. Detta drabbar på flera
sätt samma grupper. Man vill uppenbarligen att dessa grupper skall
betala. Det är en orimlig situation.
Herr talman! Det finns några saker i utskottsbetänkandet som visar
att vi lyckats uppnå en del goda resultat. Det finns ett uttalande om en
fortsatt sockerproduktion på Gotland, för att ta ett exempel. Det är ett
bra resultat. Jag skulle vilja fråga jordbruksministern om hon instäm-
mer i uttalandet om sockerproduktionen fullt ut och om också är beredd
att aktivt medverka till att just produktionen, dvs. sockerbruket som
utskottet inte uttalar sig om, blir kvar på Gotland. Jag tror att vårt utta-
lande här kommer att kräva ett ansvar och ett fortsatt engagemang i den
frågan. Om jordbruksministern delar den uppfattningen tror jag att än
mer är vunnet.
Herr talman! Jag skulle vilja ställa en annan fråga till jordbruksmi-
nistern. Nu har vi fått ett material delat i två betänkanden och debatt i
flera dagar. Låt mig sammanfatta frågeställningen till jordbruksminis-
tern. Är jordbruksministern beredd att fullt ut utnyttja avtalet? Det är
den enkla frågan. Vill jordbruksministern fullt ut utnyttja det avtal som
Sverige har uppnått med EU nu vid förhandlingarna om vårt medlem-
skap? Många befarar att den frågan har ett negativt svar. Jag tror att
många skulle bli mycket tryggare i den fortsatta verksamheten om de
kunde få klarhet redan i dag.
Den tredje frågan jag skulle vilja ställa riktar sig närmast till Väns-
terpartiet, herr talman. Vänsterpartiet styr icke jordbrukspolitiken, men
har uppenbarligen ett avgörande inflytande på det socialdemokratiska
beteendet. Min fråga till Vänsterpartiets representant blir närmast: Det
framgår inte hur man har tänkt sig att utnyttja avtalet. Har Vänsterpar-
tiet några siffror att ge oss i dag? Talarstolen blir ju snart Vänsterparti-
ets. Ge oss svaret på det som många undrar över! Vad ligger det för
substans bakom de dunkla skrivningar som man har ägnat sig åt till-
sammans med Socialdemokraterna?
Herr talman! Jag skall sluta med att säga att det är uppenbart att det
inte bara är i Bryssel som jordbruksministern åker vilse utan också på
vägen dit. Hon förmår inte att på Sveriges vägnar ta tillvara resultatet
av det framförhandlade avtalet. Jag har svårt att förstå skälen till det.
Kan inte omsorgen om miljön, om de människor som nu kommer att
drabbas av ett korstryck genom pålagor från socialdemokratin och
omsorgen om en levande och offensiv jordbruks verksamhet i Sverige få
jordbruksministern att, om inte tänka om så i alla fall, ge litet konkre-
tion, litet fasthet, åt de fortsatt dunkla uttalandena från socialdemokra-
tins sida när det gäller det fortsatta arbetet på miljö- och jordbruksom-
rådet i EU?
Anf. 102 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:
Herr talman! Jag tackar Lennart Daléus för att han svarade på mina
frågor och kommenterade mitt inlägg. Jag uppfattade dessutom att det
finns skäl att tacka Lennart Daléus för hans syn på vikten av att redovi-
sa hur mycket pengar ja-sidan har haft inför folkomröstningen. Jag tar
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
111
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
112
för givet att Lennart Daléus och Centern ställer sig bakom ett krav på
en kommission som granskar detta. Vi kanske t.o.m. kan få en majoritet
för det i Sveriges riksdag, vilket kan vara bra inför en eventuell ny
folkomröstning. Jag tror att både Lennart Daléus och jag vill ha en ny
folkomröstning efter regeringsförhandlingarna 1997 inom EU.
Lennart Daléus tycker att det är konstigt att jag kritiserar EU ur ett
miljöperspektiv och att jag bara lutar mig mot miljörörelsen - Natur-
skyddsföreningen, Greenpeace, Världsnaturfonden, Miljöförbundet,
Jordens vänner och andra - och inte kommer med något eget. Men det
kan vara ganska bra ibland att luta sig mot ideella organisationer som
står för miljörörelsens idéer. Det kan ibland vara bättre att luta sig mot
dem än mot Svenska arbetsgivareföreningen och Industriförbundet. Det
trodde jag att Lennart Daléus också tyckte. Dessutom är det ingen
slump att en ganska enig miljörörelse har varit negativ till ett svenskt
medlemskap i EU.
Det finns vissa regler inom EU som är bra för miljön. Sveriges
riksdag har t.ex. äntligen tvingats anta miljökvalitetsnormer. Det är
jättebra. Det försökte vi få igenom när vi satt i riksdagen förra gången,
men det lyckades inte.
Totalt sett finns det alltför mycket inom EU:s regelverk som däm-
par miljöutvecklingen. Det finns en miljögaranti, som det kallas, som
inte är någon miljögaranti utan en prövningsrätt. Att man inte har haft
den generella rätten att gå före och ställa hårdare krav på olika produk-
ter är ett stort problem. Att man inför maximikrav på återvinning av
förpackningar är ett uppenbart problem. Det är ett uppenbart problem
att man tvingas ta steg tillbaka.
Jag skulle vilja fråga Lennart Daléus om han tycker att det är rim-
ligt att man skall ha en generell rätt att gå före och varför han i så fall
inte ansluter sig till reservation nr 9.
Så till kärnkraften. Lennart Daléus säger att Euratom är en tandlös
organisation. Det är det, och därför bör den avvecklas. Men problemet
är att Euratom har en uppgift som inte är speciellt bra nu, när Östeuro-
pa vill ha pengar till att utveckla sin kärnkraft. Euratom har till uppgift
att förmedla lån till nya kärnkraftverk. Här finns risken att kärnkraften
byggs ut i Östeuropa med hjälp av lån som förmedlas via Euratom.
Anf. 103 LENNART DALÉUS (c) replik:
Herr talman! Jag har inget emot att man hänvisar till olika organi-
sationer på miljöområdet. Det är ett sätt att försöka bygga under sin
trovärdighet. Men det nyttar inte mycket till när de som sitter här i
kammaren och andra som lyssnar på debatten inte kan vara säkra på om
det som sägs om dessa organisationer och deras uttalanden är riktigt. Så
är t.ex. fallet med Naturskyddsföreningen. Det var en glidning där. Det
verkar som om Naturskyddsföreningen skulle stå bakom ett nej till EU.
Det är inte på det sättet. Naturskyddsföreningen har inte uttalat sig så.
Ett resonemang som har förts tidigare om vad World Watch har sagt
om svensk miljöpolitik är helt enkelt inte sant, för att ta några exempel.
Det hänvisas till personer. Det är en prioritering vilka man väljer att tro
på. Som många i kammaren är medvetna om finns det även väl ansedda
företrädare för miljörörelsen som har valt att framför allt av miljöskäl
rent av säga ja till EU.
Det är riktigt att det finns begränsningar i EU:s regelverk och att det
måste förbättras. Det var nog en av de första punkter jag tryckte på i
mitt anförande. Men poängen är att vi genom att förbättra regelverket
och göra det starkt skaffar oss möjligheter att hantera de stora mil-
jöproblemen i dag och för den delen också morgondagens.
Jag tycker att det är litet kortsynt att angripa skillnader i priorite-
ringar mellan länder eller mellan Sverige och EU och ta det som grund
för att försöka döma ut det dynamiska i EU:s regelverk. Det är litet
dålig fantasi att inte kunna inse att det finns länder i Europa som är med
i EU och som har haft andra förutsättningar än Sverige att tidigt bygga
upp en offensiv och stark miljöpolitik. Det är genom att vara med som
vi får möjlighet att skapa ett gemensamt arbete med de länderna och,
om man så vill, lyfta de länderna i deras konkreta miljöarbete.
Det är klart att jag kan hitta skrivningar om Euratom som jag tycker
är inte bara dåliga utan direkt tokiga. Men om jag jämför Euratom med
kraften och styrkan hos IAEA, FN:s motsvarande organ på atomener-
giområdet, framstår Euratom som tandlöst. Nu har vi dessutom lyckats
skaffa oss skrivningar som innebär att Sverige uppenbart kan föra en
kärnkraftspolitik som jag hoppas ligger i linje med vad Birger Schlaug
och jag anser. Det tycker jag att vi skall utnyttja. Vi skall kanske inte
hemfalla till prehistoriska resonemang som hörde hemma före folkom-
röstningen.
Anf. 104 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:
Herr talman! Vi från nej-sidan får ofta höra att vi inte skall hänvisa
till vad ja-sidan sade före folkomröstningen. Jag tycker att det är värt
att göra det ändå. Löften är till för att uppfyllas.
Det är bra att Lennart Daléus nu erkänner att det finns vissa avgö-
rande problem med Euratom, t.ex. att Euratom har möjlighet att för-
medla pengar till nya kärnkraftverk som byggs i Östeuropa. Där finns
ett skäl. Jag tycker att det är ett gemensamt intresse hos Lennart Daléus
och mig att helt enkelt försöka stoppa detta avtal.
Mitt inlägg gick ut på att angripa de nästan lyriska skrivningar som
finns i betänkandet när det gäller EU och miljön. Jag finner inte något
underlag för så pass lyriska formuleringar. Lennart Daléus pratar om
dynamiska regelverk. Men sådana måste naturligtvis innebära att man
inte lägger tak på utvecklingen. Problemet är att man med EU:s dyna-
miska regelverk, som Lennart Daléus uttrycker det, lägger taket på för
vissa länder. De får inte gå före. Danmark blir det första landet som nu
drabbas mera rejält.
Lennart Daléus säger att vi skall se framåt. Det tycker jag också.
Det är därför jag blir litet besviken och nästan besvärad av att Lennart
Daléus, som miljöengagerad människa, inte ställer upp på de reserva-
tioner som bl.a. Miljöpartiet står för. Om Lennart Daléus och Centern
hade gjort det, hade det visat att ni tar miljöfrågan på allvar också i EU-
sammanhang. Vi vill flytta fram positionerna.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
113
8 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 105 LENNART DALÉUS (c) replik: Herr talman! Jag blir litet trött på att höra Birger Schlaugs bedöm- |
ning av vilka slutsatser mitt engagemang skulle leda till. Jag drar gärna
|
Sveriges medlemskap i |
slutsatserna av mitt miljöengagemang själv. Jag drog tidigare helt andra Min bestämda övertygelse är att det behövs ett strängt gemensamt Birger Schlaug vill inte heller i denna debatt förstå den synen. Med Det här kommer vi säkert att få debattera flera gånger. Men jag tror Jag ser många problem med vårt kommande EU-medlemskap på Anf. 106 EVA ERIKSSON (fp): Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till de reservationer Herr talman! Vi skall här i kammaren i dag avgöra jordbrukspoliti- Nu har svenska folket röstat ja till EU, och Sverige träder vid års- För jordbrukarna i Sverige blir det en tango: två steg fram och ett |
114
under en längre tid när det gäller jordbruket och EU har man kunnat få
uppfattningen att vi inte var medvetna om detta.
Nu har vi med avtalet och medlemskapet givit svenska livsme-
delsproducenter samma villkor som deras europeiska konkurrenter. Det
är bra, för det var ett av skälen till att svenska bönder i allmänhet var
mycket positivt inställda till EU-medlemskapet.
Det EU-avtal som framförhandlades av den förra regeringen var en
helhet för svensk livsmedelsproduktion. Nu ser vi hur förslaget urhol-
kas bit för bit. I viktiga delar har regeringen nu lämnat avtalet.
Jag tror att det finns en bred enighet hos politiker från olika partier
och svenska lantbrukare om att EU:s jordbrukspolitik måste förändras
på sikt. Det är bara som medlemmar i EU som vi kan åstadkomma
detta. Det är som medlemmar vi skall göra det.
Det socialdemokraterna föreslår nu - det vi diskuterar i dag - är
inte en långsiktig avreglering av EU:s jordbrukspolitik. Det handlar om
att vilja försämra den ersättning som vi har förhandlat oss fram till för
att få likvärdig konkurrens mellan jordbruksföretagen när vi blir med-
lemmar. Vi skulle konkurrera med våra EU-kompisar på lika villkor.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i flera av de diskussio-
ner vi har haft sagt att de valt att skjuta på miljöstödet och LFA-stödet.
Varför tycker inte s och v att öppna landskap är viktigt? Varför ger ni
inte ekologisk odling och miljövänligt jordbruk en stark prioritet? Hel-
heten i avtalet - att Sveriges lantbruk skall finnas i hela Sverige - är
ingen prioriterad fråga för er i de förslag som nu gäller.
Det har ni visat genom att ni har kommit överens om att sänka er-
sättningen i strukturfonderna för landsbygdsutvecklingen. Den förra
regeringen hade framförhandlat en ersättning som låg på 640 miljoner.
Den är nu halverad och flyttad till andra åtgärder.
Landsbygdsutveckling och landsbygdens folk är för er bara en spill-
ra som man inte behöver räkna med. Jag är övertygad om att ni gör en
felbedömning.
De kommuner som finns i mitt eget hemlän är beroende av små fö-
retag. Jordbruksföretag i Sverige är små företag i dag. Det finns inga
baroner, utan det är små och medelstora företag vi pratar om när vi
pratar om jordbrukspolitik i Sverige.
Att inte fullt ut utnyttja möjligheten till framförhandlade miljöstöd
och stöd till mindre gynnade områden tycker jag är tokigt, eftersom
syftet är att minska jordbruksproduktionen, bidra till bättre miljö och
medverka till en skälig inkomst för jordbrukarna. Ersättningen skulle ju
grundas på den inkomst jordbruksföretaget förlorat till följd av de åt-
gärder som var förenliga med skyddet av miljön och bevarandet av
kulturlandskapet. Är vårdandet av änglamarken ingenting värt?
För alla dem som valt att bo på landsbygden är det värdefulla insat-
ser. Det är inte bara bönder och lantbrukare som bor på landsbygden.
58 % av dem som bor på landsbygden är människor som pendlar dit,
som sätter värde på landsbygden och som visar lojalitet mot lands-
bygdsföretagen i Sverige.
Jag tror att ni gör en stor missbedömning när ni tror att man kan slå
mot landsbygden på det här sättet. Vill man att hela Sverige skall leva
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
115
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
måste man också satsa på det som är grunden och botten i landsbygds- |
Inte heller när det gäller arealersättningen vill regeringen följa den
|
Sveriges medlemskap i |
tidigare inriktningen. Ingvar Eriksson var inne på det förut. Det var en Nu vill ni utjämna arealersättningen för att gynna jordbruket i norra Herr talman! Sverige fick i förhandlingarna en mjölkkvot på 3,3 Det förhållandet har nu regeringen ändrat i det förslag som ligger Regeringen hävdar att man vill ha en större kvot kvar att fördela till Man bör komma ihåg att de första signalerna om EU-medlemskap Herr talman! Utskottet har i sitt yttrande ställt sig bakom ett admi- I den förra regeringens förslag bedömdes att ett system med fri han- Herr talman! Jag vill dock understryka i detta sammanhang att Till slut, herr talman! Att inte utnyttja EU-avtalet är orimligt i sig. |
116
I Skaraborgs län har vi i dag 7 300 lantbruksföretag, och vi har
20 000 anställda i livsmedelsindustrin. Vi har i länet varje år exportin-
täkter på 1,5 miljarder från livsmedelsnäringen. Jag vill påstå att det
här är en av de viktigaste näringsgrenarna i Skaraborgs län för att vi där
skall ha en framtid.
Jag vill också understryka att det beslut som vi kommer att fatta i
dag och under de närmaste dagarna när vi skall debattera andra frågor
på jordbrukets område handlar om framtiden för livsmedelsarbetarna,
för bönderna och för landsbygden i Skaraborgs län och i hela landet.
Om Socialdemokraternas avsteg från EU-avtalet plus skatter och
avgifter får majoritet här i kammaren vill jag påstå: då hotas jobben för
många jordbruksföretag, livsmedelsarbetare och alla dem som är sys-
selsatta runt jordbruket.
Målet måste vara att som medlemmar i EU kunna påverka EU:s
jordbrukspolitik, självfallet i riktning mot en avreglering. Men vi måste
göra det gemensamt - vi måste få en möjlighet att tillsammans göra det.
Vi kan inte ensamma påverka detta. Låt jordbruket få en chans! Inse att
svenskt lantbruk är en tillgång för Sverige.
Jag skall avsluta mitt anförande med att berätta att det i söndags
ringde en äldre man till mig - han är över 80 år och har varit lantbruka-
re i hela sitt liv. Han sade: ”Eva, varför blev det inte som vi sa att det
skulle?”
I detta anförande instämde Torsten Gavelin, Sigge Godin, Lennart
Fremling, Kerstin Heinemann, Isa Halvarsson och Carl-Johan Wilson
(alla fp).
Anf. 107 INGVAR ERIKSSON (m) replik:
Herr talman! Eva Eriksson tog upp frågan om prisbildningen på
mjölkkvoterna. Eftersom hon inte var närvarande i utskottet den dagen
vill jag erinra om att vi förde fram detta yrkande men att vi inte fick
majoritet för det. Det var därför som jag framhöll att majoriteten be-
stämde att det skulle vara ett administrativt fastprissystem. Jag utgår
från att det - när de inledande problemen med kvotfördelningen, som
är besvärliga, blivit avklarade - är naturligt att det på sikt blir en fri
prisbildning.
Anf. 108 MAGGIMIKAELSSON (v):
Herr talman! Det sätt som vi i den industrialiserade delen av värl-
den hanterar miljöfrågor på kommer i det långa loppet att vara avgö-
rande för hela mänsklighetens överlevnad. Det råder förvisso delade
meningar om vilken roll EU kan komma att spela för att ändra utveck-
lingen i en långsiktigt hållbar riktning.
Min uppfattning, som delas av många inom miljörörelsen - dock
inte av Lennart Daléus - är att EU såsom dess utveckling sett ut hittills
och såsom den beskrivs i Maastrichtfördraget inte kommer att kunna
spela en progressiv roll för globalt uthållig utveckling. Sveriges för-
handlingsresultat, som inte gett oss ett enda permanent undantag på
miljöområdet, talar ett tydligt språk.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
117
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
EU:s egna prognoser om bl.a. ökade transporter, och trögheten att |
Principen om varors fria rörlighet är hela tiden överordnad, och den
|
Sveriges medlemskap i |
s.k. miljögarantin i Maastrichtfördragets artikel 100a.4 har ju ännu inte Nu har vi röstat och skall bli medlemmar i EU. Jag hoppas och tror Ett område som också är viktigt ur miljösynpunkt är jordbruket och Att detta inte håller i längden är alla införstådda med, men ingen Det har visat sig vara mycket svårt att få till stånd förändringar i Det är alltså till denna trögrörliga, dyra och centralstyrda koloss Jag vill poängtera att jag tror att detta är en långt svårare krångliga- Jag kan inte låta bli att fascineras av den iver med vilken företrä- |
|
118 |
här EU-anpassningsprocessen, ivrigt påhejade av svensk politiks största |
lobbyorganisation, LRF. Den marknadsanpassning och avreglering som
de här partierna förhärligar i andra sammanhang lyser med sin frånvaro
när det gäller jordbruket. Det är som det bara skulle handla om att kapa
åt sig så mycket som möjligt av EU:s olika stöd till jordbruket utan att
ifrågasätta konsekvenserna i ett vidare perspektiv. Är det ett jordbruk
så som det ser ut i EU som vi vill ha i Sverige? Hur långt skall vi ställa
upp på de globala orättvisor som den dumpade världsmarknaden ska-
par? Kan vi använda EU:s modell till att ändå styra mot våra mål? Och
hur skall vi jobba för att styra EU:s jordbrukspolitik i en riktning som
vi vill ha?
När man lyssnade på de borgerliga talarna tidigare i debatten kom
jag att tänka på en text i Staffans Stollar: ”Bönderna har alltid otur - i
år fick de för mycket potatis.”
De två huvudfrågor som vi debatterar i dag när det gäller jordbruket
är dels de arealstöd som finansieras till 100 % av EU:s garantifond - i
huvudsak gäller det spannmål, oljeväxter och proteingrödor - dels
mjölkkvoterna. I båda fallen gäller det hur vi skall tillämpa de framför-
handlade kvoterna.
Lennart Daléus frågade mig tidigare om vi kan presentera siffror
och substans bakom våra överenskommelser med Socialdemokraterna.
Såvitt jag förstår har vi två debatter när det gäller jordbruket. I dag
skall vi i första hand tala om arealstöden och mjölkkvoterna. Övriga
frågor kommer upp på fredag, och Lennart Daléus vet mycket väl att
det där hänvisas till den kommande budgetpropositionen. Det finns
också anledning att ifrågasätta de siffror som redovisades i den förra
regeringens proposition nr 19. Ett antal telefonsamtal som jag har haft
visar att de där siffrorna inte alls är så säkra. Så där mycket pengar blir
det nog inte - i varje fall inte första året; det går att skära litet här och
litet där.
Den diskussion som handlar om siffror får vi återkomma till vid be-
handlingen av budgetpropositionen. Med tanke på det intresse som vi i
Vänsterpartiet har mötts av i dessa jordbruksdiskussioner kan det inte
vara svårt för oss att få stöd för bra förslag i jordbrukspolitiken, oavsett
vilket parti som det gäller. Jag har aldrig tidigare erfarit maken till den
uppvaktning som vi nu har beståtts.
Också Eva Eriksson tog upp miljöstödet och LFA-stödet, som vi li-
kaledes skall diskutera på fredag. Det är roligt att lyssna på Eva Eriks-
son. Hon talar som en god centerpartist, vilket kanske har att göra med
att hon kommer från Skaraborgs län.
Dagens diskussion gäller huvudsakligen arealstödet och mjölkkvo-
terna. Vi har genom förhandlingar fått en basareal för spannmål om 1,8
miljoner hektar, vilket är cirka två tredjedelar av den totala åkerarealen.
Vi har dessutom fått en nationell mjölkkvot om 3,3 miljoner ton, vilket
ligger något under den mängd mjölk som enligt beräkningarna kommer
att produceras under 1994.
Ingvar Eriksson menade tidigare att vi skall utöka produktionen,
men hur stämmer det med mjölkkvoten? Han sade också att det som är
bra för jordbruket är bra för Sverige. Man kan då undra om det är bra
med precis 3,3 miljoner ton mjölk för jordbruket och för Sverige.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
119
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
120
I den förra propositionen föreslogs en uppdelning av arealbidraget i
elva nivåer. Skillnaden i stödet för det bästa och det sämsta området
skulle uppgå till 2 000 kr per hektar. Vi har från Vänsterpartiet förordat
att det för arealstödet skulle finnas bara en enda region. Det gjorde vi
mot bakgrund av att det produceras ett överskott av spannmål i Sverige
liksom i EU. Att ha endast en region skulle enligt vår mening ge ett
lägre incitament för fortsatt överskottsproduktion. Vi har med social-
demokraterna enats om att ha tre nivåer för spannmålsstödet. Jag är
litet förvånad över att Miljöpartiet inte har kunnat ställa sig bakom det.
Det gäller ändock färre nivåer än elva.
När det gäller mjölkkvoterna vill jag först påpeka att den stora svå-
righeten ligger i själva medlemskapet. Medlemskapet gör att vi inte
själva kan avgöra hur mycket mjölk vi vill producera. Vi har fått en
kvot framförhandlad - punkt och slut. Den kvoten ligger under den
mängd mjölk som vi kommer att producera i år, 1994. Det betyder att
några av dagens mjölkproducenter måste minska sin produktion nästa
år, oavsett vad vi själva tycker.
Vi i Vänsterpartiet har ansett att det är viktigt att hitta en modell för
hur denna kvot fördelas som dels ligger nära dagens situation, dels ger
möjlighet att kompensera olika kategorier av mjölkproducenter. Vi har
fastnat för en modell som baseras på medelproduktionen under åren
1991-1993 och som enligt beräkningar skulle ge en nationell kvot om
ca 170 000 ton mjölk. De kategorier av mjölkproducenter som vi vill
prioritera när det gäller fördelning av den nationella kvoten är
ekomjölksproducenter, nystartare och utökare. Vi menar också att det
är viktigt att särskild hänsyn tas till mjölkproducenter i norra Sverige.
Fördelningen av mjölkkvoterna har förorsakat mycken diskussion,
många telefonsamtal och många brev. Jag kan förstå att många mjölk-
producenter känner oro.
EU-medlemskapet medför nya förutsättningar för lantbruket, och
många mjölkproducenter har utökat sina besättningar för att kunna
finansiera investeringar i t.ex. gödselanläggningar och för att tillgodose
djurskyddskrav. Detta finns också med som ett kriterium för att få del
av den nationella kvoten. Men jag vill ändå påminna om att anledning-
en till reglerna är att vi inte längre själva kan besluta om storleken på
vår mjölkproduktion.
Man kan diskutera detaljer i hur regelsystemen utformas, och man
kan ha olika uppfattningar om detta, men ingen kan påstå sig ha mer
rätt än någon annan. Här liksom i övrigt när det gäller debatten om EU-
medlemskapet handlar det oftare om gissningar och antaganden som
bygger på särintressen och politisk övertygelse än om en seriös sakde-
batt, vilket jag beklagar.
Herr talman! När det gäller det svenska jordbrukets anpassning till
EU kommer vi i dag att fatta några beslut. Ytterligare beslut kommer,
som jag tidigare sade, att fattas efter den debatt som kommer på fredag.
Det är synd att vi inte kunnat ha debatten samlad - jordbruksfrågorna
är tillräckligt komplicerade ändå. En sådan här uppdelning bidrar inte
till att öka klarheten. Jag tillstår att jag själv varit bidragande till att det
blivit så här. Orsaken är en stark vilja från oss i Vänsterpartiet att verk-
ligen ta dessa frågor på allvar, sätta oss in i dem och så långt det har
varit möjligt få gehör för våra krav - något som vi tycker att vi hittills
har lyckats ganska bra med.
Det är många som varit mycket aktiva för att försöka påverka oss i
den ena eller den andra riktningen - och då tror jag att det är en klok
politik att inte rusa i väg, utan kritiskt väga olika uppfattningar mot
varandra.
Avslutningsvis vill jag kommentera några av de påtryckningar som
jag och andra i min riksdagsgrupp utsatts för under de senaste veckor-
na. Jag har pratat med spannmålsodlare, avbytare, skogsägare och
mjölkbönder från norr till söder. Jag har träffat några och jag har fått
mängder av brev. Jag har talat med LRF-avdelningar och länsstyrelse-
tjänstemän. De allra flesta samtal har varit givande och bra. Jag känner
starkt för den oro som många små och medelstora lantbrukare hyser
inför den kommande jordbrukspolitiken - jordbruket är en långsiktig
verksamhet, som kräver tydliga och klara spelregler.
Men den starkaste lobbyorganisationen av alla, LRF, som har ett
stort ansvar för ja-resultatet i folkomröstningen, har också ett stort
ansvar för den i vissa stycken snedvridna debatt som förs om vad Sve-
rige har åstadkommit i förhandlingarna. Så intensiv har lobbyverksam-
heten från LRF varit att vissa av mina partikamrater här i riksdagen har
känt sig hotfullt bemötta när de inte utan vidare godtagit LRF:s argu-
ment. Ett sådant debattklimat är inte ägnat att skapa långsiktiga lös-
ningar för jordbruket utan exempel på en konfrontationslinje som i
slutändan kommer att drabba det svenska jordbruket negativt. Flera av
oss i riksdagsgruppen har i dagarna fått brev och fax med frågor av
typen: ”Kan du med gott samvete säga att du medverkar till att ge livs-
medelsproduktionen likvärdiga villkor i konkurrensen med övriga Eu-
ropa?” eller ”Tycker du att det är hederligt att frångå det EU-avtal som
vi folkomröstat om?” osv. Vi kommer så småningom att i ett antal
debattartiklar ge våra svar på dessa frågor.
Det är min önskan att ha bra kontakter med också LRF, men då
måste LRF inse att man numera är en i raden av intresseorganisationer
och att de politiska besluten fattas suveränt utifrån de politiska majori-
teter som kan skapas här i riksdagen.
Anf. 109 LENNART DALÉUS (c) replik:
Herr talman! Jag skall inte lägga mig i Maggi Mikaelssons diskus-
sion om lobbyorganisationer, men det är uppenbart att den organisation
som mest har lyckats påverka Vänsterpartiet och Maggi Mikaelsson är
det socialdemokratiska partiet.
Man blir litet betänksam när man hör den eländesbeskrivning av EU
som Maggi Mikaelsson redovisar både på miljöområdet och när det
gäller jordbrukspolitiken. Däri kanske man kan finna grunden för hur
den nuvarande jordbruksministern och Vänsterpartiet har fallit varand-
ra i armarna i hanterandet av jordbruksfrågorna och relationen till EU.
Maggi Mikaelsson säger att vi andra här nu är ivriga att engagera
oss i processen för ett inträde i EU. Ja, vi är ivriga att göra det på ett
positivt sätt. Vi känner inte samma uppgivenhet som Maggi Mikaels-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
121
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
son, som slår ut med armarna och frågar hur vi skall påverka EU:s |
gå in i EU.
|
Sveriges medlemskap i |
Jag är litet undrande över att Maggi Mikaelsson nu säger om den Jag höll, herr talman, på att säga ”kommande agerande”, eftersom Hon säger: Vi - också det är betecknande - återkommer i budget- Är det så? Kommer vi alltså att få ett sådant beslut på fredag att på Jag välkomnar debatten på fredag, och självklart välkomnar jag Anf. 110 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Herr talman! Lennart Daléus lyssnade kanske inte helt och hållet på Sedan säger Lennart Daléus att svenska jordbrukare ville in i EU. När det gäller den debatt vi skall ha om den andra delen av denna Anf. 111 LENNART DALÉUS (c) replik: Herr talman! Det var inte det jag frågade om. Om jag uttrycker mig |
|
122 |
försiktigt för att inte föregripa debatten på fredag så fick jag en känsla |
av att majoriteten i utskottet, i vilken Maggie Mikaelsson ingick, valde
att på vitala punkter avstå från att ge löftet att återkomma i budgetpro-
positionen. Om Maggie Mikaelsson nu i kammaren ändrar det löftet
välkomnar jag naturligtvis det.
Om vi i dag får ett tydligt löfte från majoritetens företrädare - jag
betraktar Maggie Mikaelsson som en sådan - om att på fredag få be-
skedet att om de vitala punkterna, belopp och substans, skall man åter-
komma i budgetpropositionen, då bör åtminstone delar av några steg
tas som är bättre än de beslut som man hittills medverkat till.
Då kunde faktiskt Maggie Mikaelsson och socialdemokraterna kan-
ske redan i dag, eller senast på fredag, i den anda av öppenhet som vi
alla vill skall råda i EU och EU-debatten, berätta vad det är ni har
kommit överens om. Vilka avtal finns? Vilka överenskommelser har ni
gjort, som leder till att ni kan ha den här gemensamma synen och lova,
på det sätt Maggie Mikaelsson nu gör, att återkomma i budgetproposi-
tionen? Vad är det som ligger till grund för det gefnensamma ageran-
det?
Jag älskar den öppenhet som är på väg in i EU, och jag tycker att
samma öppenhet bör prägla det politiska arbetet här i Sverige.
Anf. 112 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Herr talman! Lennart Daléus envisas, men jag tror inte vi kommer
så mycket längre. Det står i det betänkande vi skall debattera på fredag.
Den tolkning Lennart Daléus gör att det gjorts väsentliga avsteg och
tron att vi skall återkomma till något vi har lämnat, det får stå för Len-
nart Daléus. Det är inte den tolkning jag gör av vad som står i det be-
tänkandet.
Vi har lagt fast principerna för hur jordbrukspolitiken skall formas.
Jag har haft mycket kritik mot den proposition vi skall behandla på
fredag. Det har jag också redovisat i den motion Vänsterpartiet lämnat
in. Propositionen är nämligen ofullständig. Den innehöll inga siffror,
varför inte heller betänkandet gör det.
Men jag kan konstatera att det uppenbarligen finns ett väldigt stort
intresse av att stödja Vänsterpartiet i de krav vi har på förbättringar och
förändringar i jordbrukspolitiken i en positiv riktning.
Jag var inte beredd och är inte beredd att stödja den förra regering-
ens förslag till alla delar. Det fanns många svagheter och brister i det
förslaget. Det fanns och finns dess värre även svagheter och brister
även i den nuvarande regeringens förslag. Det är möjligen mitt dilem-
ma att jag får välja mellan två dåliga förslag. Utifrån det har jag valt att
på djupt allvar försöka sätta mig in i dessa frågor och bilda mig en egen
uppfattning för Vänsterpartiets räkning, i samarbete och samtal med
många duktiga jordbrukare och andra företrädare för näringen. De
förslagen kommer vi att presentera i vår motion. Vi har inte samarbete
och diskussioner med socialdemokraterna när det gäller budgetpropo-
sitionen.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
123
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 113 BIRGER SCHLAUG (mp) replik: Herr talman! Först vill jag konstatera att vi stod på samma sida när |
det gällde medlemskapet i EU, och vi står också bakom några gemen-
|
Sveriges medlemskap i |
samma reservationer här. Men jag hoppade högt när jag hörde inledningen i Maggie Mikaels- Sedan kopplar man det till hur Vänsterpartiet har varit med på att 1. Anser Maggie Mikaelsson att skatt på skogsfastigheter ger bättre 2. Anser Maggie Mikaelsson att ökade klyftor mellan skatter på ar- 3. Anser Maggie Mikaelsson att det ger bättre miljö att inte satsa på Anf. 114 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Herr talman! Birger Schlaug använder demagogiska trick här och Jag tror att det bottnar i en viss besvikelse över att inte Miljöpartiet Jag kan också konstatera att Miljöpartiet ställer sig på den borgerli- Vi har inte sagt nej till miljöstöd. Vi tycker att det är viktigt. Vi har Anf. 115 BIRGER SCHLAUG (mp) replik: Herr talman! Maggie Mikaelsson sade att det kanske bottnar i nå- Delvis är det rätt, eftersom en uppgörelse mellan oss och Socialde- Men nog är det väl ändå så att om man lägger skatt på skogsfastig- Höjda arbetsgivaravgifter innebär att man höjer skatten på arbete. |
|
124 |
klyftan mellan skatten på arbete och skatten på energi ökar. |
Detta har hela den internationella miljörörelsen talat om väldigt
länge nu. Vi måste ha en skatteväxling. Då kan inte de första stegen
vara att man gör tvärtom.
Anf. 116 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Herr talman! Birger Schlaug vet lika väl som jag att när man disku-
terat och har uppgörelser så kan ett litet parti inte få stöd för alla sina
krav. Det handlar om att se till en helhet.
Vi har ansett det vara viktigt att ha en särskild diskussion om fi-
nansieringen av EU-avgiften. På den punkten var vi, såvitt jag förstår,
överens med Miljöpartiet.
Birger Schlaug väljer att inte ta upp de miljöförslag som vi faktiskt
fått stöd för: höjd CO2-avgift bl.a.
Jag vet inte vart Birger Schlaug vill komma mer än att han påstår att
detta är dåligt för miljön. Det får stå för honom.
Anf. 117 INGVAR ERIKSSON (m) replik:
Herr talman! Maggie Mikaelsson säger att EU skulle börja sänka
gränsskyddet. Ja, EU kommer att sänka gränsskyddet i samma takt som
man kommer att göra det i enlighet med GATT-överenskommelsen.
Den överenskommelsen står också Sverige bakom, så det är inget
märkligt med det.
Sedan frågade Maggie Mikaelsson: Kan vi använda EU:s modell
när det gäller jordbrukspolitiken för att styra mot våra mål? Jag vill
säga att vi kan det. Då är det viktigt att vi är med och påverkar. Utanför
hade vi inte kunnat använda EU:s modell för att styra mot våra mål,
men som medlemmar kan vi göra detta. Det finns ett stort behov. Utan-
för EU och ensamma skulle svenska jordbrukare på lång sikt få mycket
stora problem.
Maggi Mikaelsson frågar om det inte hade varit bättre om vi hade
fått högre mjölkkvoter. Jo, visst hade det varit bättre. Den borgerliga
regeringen hade också ett högre utgångskrav, men Vänsterpartiets sam-
arbetspartner Socialdemokraterna begärde att man skulle sänka kravet i
förhandlingarna. Det gick alltså inte att få högre kvoter. Därför får vi
använda de kvoter vi har på ett effektivt sätt. Vilka produkter man får
fram beror på vad man gör av mjölkråvaran. Svensk ostproduktion kan
bli framgångsrik på en exportmarknad. Vi har alltså möjlighet att göra
vissa ökningar.
Maggi Mikaelsson tycker uppenbarligen att det är nästintill hemskt
att Sverige har kommit med i EU. Jag menar att utanförskapet skulle ha
ställt Sverige inför svåra problem. Jag vill bara fråga Maggi Mikaels-
son hur hon tror att det skulle ha gått för norrländskt jordbruk, i hennes
egen landsdel, om Sverige inte hade kommit med och Finland då kun-
nat utnyttja de exportsubventioner som EU har. Jag tror att det hade
gått illa. Jag vill gärna ha svar på den frågan.
Anf. 118 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Herr talman! Jag vet inte om det är meningsfullt att diskutera vad
som skulle ha hänt om det hade hänt någonting annat än det som hände.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
125
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Förvisso kan vi få ett visst svar på den frågan om vi tittar på hur det |
gå med i EU.
|
Sveriges medlemskap i |
Vi är medlemmar i EU, och vi har sagt att vi ställer upp på folkom- Det var intressant att höra att Ingvar Eriksson menar att det är So- Anf. 119 INGVAR ERIKSSON (m) replik: Herr talman! Jag vill bara erinra om hur situationen var. Det bor- Jag uppskattar att Maggi Mikaelsson nu säger att hon skall samarbe- Anf. 120 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Herr talman! Jag vill bara avsluta med att konstatera att bästa möj- Anf. 121 EVA ERIKSSON (fp) replik: Herr talman! Jag vill säga till Maggi Mikaelsson att det nog är sant |
126
Som folkpartist är jag dessutom övertygad om att det är viktigt att
satsa på småföretagen, och för mig är det här fråga om småföretag. Jag
är helt överens med Maggi Mikaelsson om att vi som medlemmar i EU
skall jobba för en politik som gör att jordbruksföretagarna i Sverige
inte är livegna längre, utan är fria företagare. Jag känner inte en bonde
som vill vara bidragstagare, men det är vi politiker som har fattat beslut
om jordbrukspolitiken i Sverige under många år. Det är vi som nu har
fattat beslut om att Sverige skall vara med i EU, och därför är det som
det är.
Jag är en av de få som tillhör det parti som LRF inte är så förtjust i,
så detta att jag skulle vara påhejad av LRF när jag går upp och talar om
småföretag är en felbedömning. Mitt engagemang ligger på en helt
annan nivå.
När det gäller jordbrukarnas engagemang för att kapa åt sig EU:s
stöd, handlar det om att det av den förra regeringen framförhandlade
avtalet innebar en helhet och att det fanns en massa stöd. Man bestäm-
de sig för att man skulle ha dessa ersättningar, så att det svenska jord-
bruket kan konkurrera på lika villkor. Det är inte bönder och jordbruks-
företagare som har satt upp de reglerna, utan de finns i de avtal som vi
har kommit fram till.
Anf. 122 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Herr talman! Det som Eva Eriksson sade i början av sin replik visar
att vi är överens om många saker. Jag tycker också att det är viktigt att
värna om landsbygden och om jordbruket, inte minst som en viktig
länk till den nödvändiga miljöomställningen, som vi tycker behövs.
Jag har inte sagt att Eva Eriksson varit påhejad av LRF. Däremot
har jag uppfattat att LRF har spelat en viktig roll, både under förhand-
lingarna och under arbetet med den här propositionen.
När det gäller att kapa åt sig bidrag, menar jag att LRF just där har
spelat en ful roll, genom att ge sken av att det är de summor som anges
i proposition 19 som skall utgå fr.o.m. den 1 januari 1995.1 samtal med
mig och även med politiker från andra partier har man däremot sagt att
dessa summor är högt tilltagna, att det är klart att man har tagit i litet,
att de inte är realistiska och att det nog går att kapa en hel del. Det är
att föra ett dubbelspel, som inte gagnar jordbruket.
Anf. 123 GUDRUN LINDVALL (mp):
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 12
och 16 och i övrigt till utskottets hemställan samt avslag på de andra
reservationerna.
När Sverige nu skall gå med i EU står vi inför en situation där vi får
ett totalreglerat jordbruk. Vi skall gå in i ett system där en del av mat-
kostnaden skall betalas över skattsedeln, såsom görs i EU genom olika
former av bidrag. Det är ett planhushållningssystem, och vi har aldrig
haft dess like i Sverige. Här har vi kvoter, produktionsbegränsningar,
fasta priser och stöd i alla dess former. Det är ett system som kommer
att innebära mycket kontroller för lantbruket. Bonden, som tidigare har
haft ett fritt liv, måste också bli administratör för att klara det här.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
127
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Det vi i dag skall diskutera är framför allt arealstöden och mjölk- |
basregion och när det gäller mjölkkvoter 3,3 miljoner ton. Det här skall
|
Sveriges medlemskap i |
kontrolleras. Det är fascinerande att höra hur somliga diskuterar de Vi får ha 250 000 handjur av nöt, 155 000 am-och dikor och Det här är ett system som innebär att friheten för den svenske bon- Vi kan konstatera att Sverige och Europa i övrigt i dag inte har ett Vi har ett lantbruk som är mycket beroende av kemikalier, av ändli- Vi har ett mål i Sverige att 10 % av åkerarealen skall vara ekolo- I det jordbruksstöd som arbetades fram av den borgerliga regering- Detta tror jag skulle kunna gynna utvecklingen mot det lantbruk Jag kan bara beklaga att den utveckling mot ett ekologiskt lantbruk |
128
slag som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommer att rösta
igenom på fredag.
I dag skall vi framför allt diskutera arealstöd och mjölkkvoter. Det
hänger faktiskt ihop. Miljöpartiet har sagt att vi mycket väl kan tänka
oss att minska antalet arealklasser från dagens elva. Socialdemokrater-
na föreslog sedermera tre klasser. Vi kunde se att anledningen för So-
cialdemokraterna att minska antalet arealklasser var att man försökte
skjuta upp CAP-bidrag, dvs. bidrag för odling av spannmål och pro-
teingrödor till de områden som i dag framför allt har djurhållning, vall
och bete. Det anser vi är fel. Därigenom skulle bidragen till djurhåll-
ning, vall och bete minska, framför allt på sydsvenska höglandet. Om
man minskar antalet arealklasser med de utgångspunkterna anser vi att
det blir fel.
Stödet till LFA-områden - för djur, vall och bete - medför att vi
kan ha ett öppet landskap i framtiden. I dessa områden finns ofta höga
biologiska värden. I dessa marker finns ofta mycket örter och både
kryptogamer och fanerogamer som i dag är hotade av lantbruket. Det
gäller ofta ett lantbruk som har många rester av vår gemensamma kul-
tur, som visar att vi har haft små backstugor och torp. Det finns små
marker som i dag hålls öppna av dessa lantbrukare - just därför att de
har djurhållning och mycket vall och bete. Vi menar att de stöden inte
får minskas bara för att man försöker minska antalet arealklasser. Där-
för kan vi i dag inte stödja det socialdemokratiska förslaget.
När det gäller mjölkkvoterna är det grundläggande felet, precis som
Maggi Mikaelsson säger, att vi har en kvot på 3,3 miljoner ton. Detta är
oberoende av hur mycket mjölk vi behöver i Sverige. Även om den
svenska befolkningen ökar betydligt och vårt behov blir större än 3,3
miljoner ton, står vi kvar på samma kvot. Vi menar att det är absurt. Vi
måste naturligtvis försöka se till att kvotsystemen försvinner från EU.
Det finns en hel del som jag som miljöpartist är nöjd med i det be-
tänkande som nu ligger framme. Det står t.ex. att ekomjölkproducenter
inte skall få några begränsningar. Jag är nöjd med att år 1993 i alla fall
finns med i beräkningarna. Det var inte med tidigare. Jag är nöjd med
att de som har utökat produktionen på grund av miljökrav - det kan
gälla gödselvårdsanläggningar men även stallar och ladugårdar där man
inte har uppfyllt djurskyddskraven - skall beaktas speciellt. Jag är
också nöjd med att det står att de som i dag inte har godkända stallar
och gödselvårdsanläggningar skall få litet restriktioner. Det står att man
skall se över möjligheten till övergångsbestämmelser i detta fall för att
de krav som ställs skall kunna uppfyllas bl.a. enligt skötsellagen från
den 1 januari. Det skall inte vara så att man missgynnas om man har
byggt om sina gödselvårdsanläggningar och stallar enligt de krav som
finns i dag i förhållande till dem som inte har brytt sig om dessa krav.
Tyvärr kommer det förslag som Socialdemokraterna lägger fram om
mjölkkvotsfördelningen att få just den effekten.
Jag är också nöjd med att de lantbrukare som har ekologisk mjölk-
produktion och som ofta har sina kor i sin under jul och nyår - vilket är
det naturliga - ändock kommer att få en mjölkkvot. Jag är också nöjd
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
129
9 Riksdagens protokoll 1994N)5. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
med att det blir administrativa kvoter när det gäller mjölkkvoter i stället |
Däremot är jag inte nöjd med att vi har fått en polarisering av
|
Sveriges medlemskap i |
mjölkkvoterna. Jag hade helst sett att vi i utskottet skulle ha kunnat I det system som nu finns får man räkna ut ett genomsnitt av 1991, Från socialdemokratisk sida verkar det som om anledningen till att Avslutningsvis kan jag säga att för Miljöpartiets del är det mycket Vi anser att upplägget att diskutera arealstöden och mjölkkvoterna i Anf. 124 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik. Men jag tycker inte |
130
Anf. 125 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Det beslut som vi nu står inför att fatta i Sveriges riks-
dag är betydelsefullt och avgörande på många sätt. Till övervägande
del gäller det beslut som är positiva för vårt land. På ett väsentligt, och
för tusentals svenskar avgörande område, riskerar det kommande beslu-
tet att bli början till slutet.
Dagens beslut är kanske inte så dramatiska i sig, men detta är bara
början. Den nuvarande regeringen planerar att genomdriva ett antal
beslut här i riksdagen. Det är beslut som har sin udd riktad mot Sveri-
ges jordbrukare och den svenska landsbygden. Det är beslut som inne-
bär fler arbetslösa i den direkta jordbruksnäringen och också i livsme-
delsindustrin. Det är beslut som kommer att leda till en avfolkning av
landsbygden och igenvuxna landskap.
Därför blir den här dagen - eller det kanske blir i morgon som vi
fattar beslut - inte den glädjens och tillförsiktens dag som många av oss
som stod på ja-sidan vid folkomröstningen den 13 november hade sett
fram emot.
Den socialdemokratiska regeringen - med sin jordbruksminister
Margareta Winberg - fördärvar nu mycket av det förarbete som har
genomförts under de senaste åren för att vi skall få ett livskraftigt och
omfattande svenskt jordbruk. Man lägger en död hand över stora
landsbygdsområden.
Min fråga till ministern är given. Varför går regeringen ifrån det
som stod på valsedeln i folkomröstningen, att ett ja var ett ja i enlighet
med det framförhandlade avtalet med EU-länderna? Det var inte ett ja
som innebär att man avhänder sig vunna framgångar i förhandlingarna.
Varför skall Sverige vara med och sponsra andra länders jordbruk
samtidigt som vi avhänder oss EU:s gemensamma stöd för egen del?
Inser ministern att detta är ett svek mot dem som folkomröstade?
Jag måste också få ställa en annan fråga till jordbruksministern.
Hennes parti säger att man borde ha genomfört 1990 års omställnings-
beslut om en total avreglering av svenskt jordbruk. Varför skall Sverige
just på jordbruksområdet föra en annan politik än vad som gagnar
svenska intressen? Varför skall vi avhända oss sysselsättning och pro-
duktion inom livsmedelssektorn? Varför skall just denna näring straf-
fas?
Eftersom min östgötske kollega, Inge Carlsson, står efter mig på
talarlistan vill jag ställa en fråga också till honom. Varför riskerar han
som socialdemokrat att undandra Östergötland många arbetstillfällen?
Varför vill Inge Carlsson bidra till att avrusta det östgötska jordbruket?
När vi möttes i valdebatterna hemma var Inge Carlssons ambition en
annan, som jag upppfattade det. Nu ställer han däremot upp på en jord-
brukar- och landsbygdsfientlig politik. Hur kommer Inge Carlsson att
förklara detta för östgötarna?
Jag vill också vända mig till Maggi Mikaelsson, som talade om
marknaden och avregleringar. Hon lät nästan som en nyliberal. Jord-
bruket är inte vilken näring som helst. Man kan inte flytta på den pro-
duktionsfaktor som marken utgör. Varför skall Sverige som enda land i
världen avreglera? Då riskerar man att slå ut mycket av den svenska
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
131
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
jordbruksproduktionen och därmed mister man också sysselsättnings- |
det gäller jordbruksnäringen? Det är mot jordbruksnäringen som man
|
Sveriges medlemskap i |
vill rikta udden. Herr talman! Det finns en del skillnader mellan de partier som in- Det är positivt att de fyra partierna står för en gemensam hållning i Det skall i sammanhanget också sägas att det finns ljus i det social- Herr talman! Avslutningsvis hoppas jag att det blir reaktioner på Anf. 126 MAGGI MIKAELSSON (v) replik: Herr talman! Jag vet inte vad Dan Ericsson lyssnar på om han inte Jag uppskattar det Dan Ericsson säger om att jordbruket är en nä- För mig är det viktigt att se jordbruket som en näring. Det handlar Det gäller också att vi alla tar ett ansvar och att vi har en önskan om |
|
132 |
att se ett öppet landskap. Det gäller att vi vill ha ett jordbruk och en |
levande landsbygd. Det här måste vi då vara beredda att betala för.
Detta kallar vi för kollektiva nyttigheter. Jag tror att det är viktigt att vi
skiljer mellan dessa två saker, så att man inte blandar ihop dem och
subventionerar fel saker.
Anf. 127 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Jag konstaterar bara att Vänsterpartiet står bakom en
majoritet som säger att 1990 års beslut egentligen borde ha genomförts
med en avreglering av svenskt jordbruk. Det skulle ha inneburit att
Sverige skulle vara det enda land i världen som skulle ha genomfört en
sådan. Det hade direkt fått konsekvenser i fråga om antalet lantbrukare.
Därmed skulle det också få konsekvenser för sysselsättningen på lands-
bygden och på sysselsättningen i livsmedelsindustrin.
Jag undrar varför Vänsterpartiet säger att just denna näring inte
skall ha samma möjligheter som i konkurrentländerna. Man har alltså
riktat in sig på jordbrukssidan. Min fråga var: Varför har man på denna
punkt en nästintill nyliberal inställning?
Anf. 128 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:
Herr talman! Principerna i 1990 års jordbrukspolitiska överens-
kommelse handlade bl.a. om att man skulle producera bra livsmedel på
ett bra sätt. Det skulle vara ett avreglerat jordbruk.
Självfallet går det inte att ha ett helt avreglerat jordbruk som med-
lem i EU. Därmed är det inte sagt att Sverige skall vara det land som
går längst när det gäller att utnyttja det ”perversa” regelsystem som
många menar att jordbruksmodellen i EU innebär.
Dan Ericsson säger att jordbruket i Sverige skall ha samma konkur-
rensvillkor som jordbruket har i andra länder. Det hör man ofta. Det är
en typisk konservativ ståndpunkt. Sådana argument för SAF ofta fram
när det gäller näringslivet. Man säger att man måste ha samma konkur-
rensvillkor som i övriga länder och att man måste sänka lönerna i Sve-
rige. På samma sätt diskuteras det nu när det gäller jordbruket. Jag vill
hävda att svenskt jordbruk likaväl som svenskt näringsliv aldrig kom-
mer att kunna få samma villkor i fråga om att det skall vara sämre för-
hållanden för dem som jobbar, att det skall vara en lösare arbets-
rättslagstiftning osv. På det sättet skall vi inte ha likadana villkor.
Vi skall ha likadana villkor i Sverige för svenskt jordbruk i fråga
om att vi skall producera bättre produkter med högre kvalitet så att vi
får avsättning för dem på en marknad.
Anf. 129 DAN ERICSSON (kds) replik:
Herr talman! Här fick vi ett klart besked. Vi skall inte utnyttja de
möjligheter Sverige har inom EU i fråga om jordbruksstödet. Det
kommer också att visa sig vid ett senare beslut. Vänsterpartiet har gjort
upp med Socialdemokraterna om att avhända sig de möjligheter som
finns.
Jag tycker att det är beklagligt att Vänsterpartiet på detta sätt bidrar
till att försämra möjligheterna till att ha en levande landsbygd med liv i
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
133
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
134
hela Sverige. Vänsterpartiet kommer tillsammans med Socialdemokra-
terna att avhända Sverige denna möjlighet.
Hen talman! Att vi skall verka på samma konkurrensvillkor borde
vara en självklarhet. Problemet för svenskt jordbruk är att det har varit
betydligt sämre möjligheter än för konkurrentländerna. Nu skall vi
tydligen inte få utnyttja möjligheten att förbättra detta läge. Det är det
som är det allvarliga.
Anf. 130 INGE CARLSSON (s):
Herr talman! Majoriteten av svenska folket röstade ja till ett svenskt
medlemskap i den europeiska unionen. Det innebär att Sverige från den
1 januari 1995 är tillbaka i en historisk jordbrukspolitik med en byrå-
krati som innebär regleringar, kvoteringar, mindre frihet men också
väldiga subventioner.
För att kunna jämföra EU:s nuvarande jordbrukspolitik med den
svenska kan vi gå tillbaka till 1930-talet. Då genomfördes omfattande
regleringar, och producenten/bonden och näringen sattes i centrum.
Med hjälp av regleringar och prisförhandlingar skyddades då nä-
ringen från konkurrens, och bönderna garanterades avsättning för sina
produkter till priser som skulle ge bonden en inkomstnivå jämförbar
med en industriarbetares. Bakgrunden till detta, som kom att kallas för
kohandeln, var det svåra försörjningsläget för den svenska befolkning-
en och de låga inkomsterna bland den stora andel av befolkningen som
var sysselsatt inom jordbruket. Genom samarbete med Bondeförbundet
om böndernas villkor kunde socialdemokratin få stöd för nödvändiga
sociala reformer för svenska folket.
Regleringspolitiken fick med tiden en dålig måluppfyllelse. Vi fick
en kostsam överproduktion, inkomsterna urholkades, miljöbelastningen
blev hög, regionalpolitiken motverkades och prisutvecklingen på livs-
medel översteg inflationen.
Regleringspolitiken utsattes genom åren för en stark kritik. Först
med 1990 års livsmedelspolitiska beslut fick vi socialdemokrater en
stor politisk majoritet med oss för att förändra den gamla politiken.
Beslutet innebar en i grunden ändrad inriktning av politiken. Jordbruket
skulle avregleras och producenterna/bönderna skulle fortsättningsvis få
ersättning endast för de produkter som marknaden efterfrågade.
Lantbruket och industrin skulle bli en näring på samma villkor som
övriga näringar i vårt land - med ett viktigt undantag. Riksdagen utta-
lade att avregleringen inte fick leda till nämnvärt minskad lönsamhet
för jordbruket i norra Sverige.
Vi kan konstatera att 1990 års livsmedelspolitiska reform hade stor
del i att livsmedelspriserna inte ökade i samma takt som tidigare.
1991 års val resulterade i tillkomsten av en borgerlig regering, vil-
ket har lett till att centrala inslag i 1990 års livsmedelspolitiska reform
till stor del har frångåtts.
Sverige ansökte 1990 om ett medlemskap i EG. Med ett svensk EG-
medlemskap som förevändning har regeringen och den borgerliga riks-
dagsmajoriteten återinfört regleringar och exportstöd och ökat odlings-
arealen. Detta har vi kritiserat. Att Sverige vid ett eventuellt medlem-
skap skulle gå in i EU med ett spannmålsöverskott, i en situation där
EU:s strävan är att minska det stora överskott som redan finns, anser vi
inte är särskilt väl genomtänkt.
De svenska bönderna kommer, liksom övriga bönder inom EU, att
på sikt få sänka priserna. Detta blir som ett resultat av EU:s strävan att
minska överskottet.
Om däremot 1990 års beslut i stort sett hade fullföljts hade det
svenska jordbruket uppfyllt en stor del av EU:s mål för reformarbete,
och de svenska bönderna och den svenska livsmedelsindustrin hade
stått bättre rustade för att ta upp konkurrensen på EU-marknaden.
Herr talman! Till skillnad mot 1990 års uppgörelse där vi var eniga
är vi nu mycket kritiska till den borgerliga propositionen 1994/95:19,
som ingår i utrikesutskottets betänkande som vi nu behandlar.
Jordbruksministern kommer i sitt anförande att bl.a. redogöra för
den socialdemokratiska inriktningen av livsmedelspolitiken vid ett EU-
medlemskap och därmed visa på det som skiljer vår uppfattning från
den borgerliga reservationen nr 10.
Jag skall i stället gå över till de konkreta förändringar som jord-
bruksutskottets majoritet står för gällande arealbidrag och mjölkkvoter.
Vi är eniga om att ytor med spannmål och utbytbara grödor skall i
hela landet utgöra en basregion om ca 1,8 miljoner hektar.
I den borgerliga propositionen föreslås att arealbidragen beräknas i
relation till spannmålsavkastningen och att landet bör enligt propositio-
nen delas upp i 11 områden - arealbidragsklasser - med en skillnad på
ca 200 kr mellan varje klass.
Enligt EU:s jordbruksreform - CAP-reformen - lämnas frihet för
varje land att självt bestämma hur arealbidraget skall fördelas på olika
regioner. I motioner från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet har det framkommit en mindre långtgående uppdelning av
arealklasser.
Utskottsmajoritetens bedömning är att propositionens förslag riske-
rar att leda till en snabb och kraftig kapitalisering av bidragen i Sveri-
ges bästa jordbruksområden, vilket i sin tur riskerar att leda till en
fortsatt allt intensivare odling. Inte minst av miljöskäl finns det enligt
vår mening anledning att undvika en sådan utveckling. Med ett mindre
antal arealklasser åstadkoms en utjämning av arealbidragen mellan
olika delar av landet. Därigenom gynnas framför allt jordbruket i
skogs- och mellanbygder, för all del i Östergötland också, liksom i
stödområde 4 i norra Sverige.
En minskning av det delvis nationellt finansierade strukturstödet
kan då göras, vilket från statsfinansiell synpunkt är eftersträvansvärt
med tanke på den ekonomiska kris som vårt land befinner sig i. Ett
minskat antal arealklasser innebär vidare betydligt mindre mängd ad-
ministrativt arbete.
Utskottsmajoriteten har med det jag anfört enats om att landet
lämpligen delas upp i tre regioner för fördelning av arealbidrag med ett
intervall på ca 200 kr mellan de olika regionerna. Detta ställningsta-
gande vill utskottsmajoriteten som sin mening ge regeringen till känna,
vilket också utrikesutskottet föreslår.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
135
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Enligt propositionen kommer medlemskapet att innebära en tempo- |
vilket skulle motivera en övergångskompensation på ca 36 miljoner
|
Sveriges medlemskap i |
kronor vid ett medlemskap. Argumentet att kostnaden skulle ha upp- Jordbruksutskottets majoritet biträder även förslaget i vårt motion- Herr talman! EG:s mjölkkvotering infördes 1984. Att den till skill- Totalkvoten innebär en viss överproduktion. Det råder dock bred För att vi nu skall få ett fungerande kvotsystem måste det finnas en Med hänsyn till de fluktuationer i produktionen som ägt rum under Som utgångspunkt anser utskottsmajoriteten att den genomsnittliga Enligt tillgänglig statistik från Jordbruksverket innebär detta att en Utskottet är överens om och förordar att producenterna av s.k. |
136
dustrin inte missgynnas vid fördelning av kvoter och vid dess administ-
ration. Hela Öland är ett sådant område som bör prioriteras.
I övrigt bör producenter som nystartat under perioden 1993 fram till
den 1 januari 1995 prioriteras vid fördelningen av den nationella re-
servkvoten. Först därefter skall kvoten fördelas på jordbrukare som
ökat ut sin produktionskapacitet under 1993 eller 1994. För sistnämnda
kategori av producenter bör det finnas möjlighet att beakta om produk-
tionsökningen har ett direkt samband med investeringar som tillkommit
på grund av miljö- och djurskyddskrav.
Det torde i dag finnas ett inte obetydligt antal mjölkproducenter
vars anläggningar inte motsvarar de miljökrav och djurhållningskrav
som fastlagts av statsmakterna. Utskottet förutsätter att regeringen
överväger om tilldelandet av mjölkkvot skall villkoras i förhållande till
denna typ av investeringar och vilka övergångs- och dispensregler som
i så fall kan bli nödvändiga.
Jordbruksutskottet finner anledning att betona att Sverige skall ut-
nyttja hela den produktionskvot om 3,3 miljoner ton som erhållits i
förhandlingarna med EU. Det hade naturligtvis varit förskräckligt om
den borgerliga förhandlingen hade gått igenom, så att vi hade kunnat
utöka det överskott som vi redan i dag har i vårt land.
Produktionskvoten bör fördelas på de produktionsplatser som dels
har levererat mjölk den 1 mars 1994, dels stadigvarande levererar den 1
januari 1995. Jordbruksutskottet finner det även rimligt att producenter
som stadigvarande levererat mjölk under året men av någon anledning
haft tillfälligt produktionsstopp vid årsskiftet tilldelas mjölkkvot.
Införandet av mjölkkvoter enligt EU:s regler innebär ett stort in-
grepp i den svenska mjölkregleringen. Ett tidsödande detaljarbete fö-
restår för att fördela Sveriges mjölkkvot på de produktionsplatser som
levererar mjölk.
Regeringen bör därför under inledningsskedet hålla riksdagen in-
formerad om tillämpningen av kvotsystemet. Praktiska skäl talar enligt
utskottets mening för att tidpunkten för tillämpning av EU:s regler
något senareläggs, till förslagsvis den 1 april 1995. Det torde ankomma
på regeringen att besluta i frågan, eftersom det krävs samråd med EU-
kommissionen.
Herr talman! Sverige har två stora öar, Gotland och Öland. De är
viktiga inte minst när det gäller livsmedelsproduktionen.
Utskottet har behandlat två motioner. U4 är en socialdemokratisk
motion och U17 är en centermotion. Där framhålls att den sockerkvot
som Sverige tilldelats i förhandlingarna i möjligaste mån bör delas upp
så att det även fortsättningsvis blir möjligt att producera socker på
Gotland. Sockerpoduktionen är av stor betydelse för öns näringsliv.
Utskottet bedömer att det finns goda förutsättningar för att det även
framdeles skall kunna bedrivas en ekonomiskt hållbar sockerproduk-
tion på Gotland. Regeringen bör fortsätta sina ansträngningar att nå en
överenskommelse med EU-kommissionen i detta syfte.
För jordbruket på Öland har odlingen av bruna bönor fått stor bety-
delse sedan öns sockerbruk lades ner. Odlingen har under de senaste
åren ökat med hjälp av statliga arealbidrag, och dessutom har de svens-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
137
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
ka bruna bönorna tullskyddats. Sverige har i EG-förhandlingarna begärt |
Jordbruksutskottet delar dock den mening som förts fram i den so-
|
Sveriges medlemskap i |
cialdemokratiska motionen U2 och den centerpartistiska motionen Regeringen bör därför fortsätta sina ansträngningar att nå överens- Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i utri- Ajournering Kammaren beslöt kl. 17.57 att ajournera förhandlingarna till kl. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00. 6 § (forts.) Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (forts. UU5, Anf. 131 LENNART DALÉUS (c): Fru talman! Det jag ville säga till Inge Carlsson var att jag tycker att Sanningen är den att avsikten med arealbidraget är att kompensera Detta område kan betraktas som större eller mindre, det kan jag Det lät så lätt när Inge Carlsson beskrev mjölkkvoterna, men det är Fru talman! Jag vill slutligen rikta samma uppmaning till Inge |
|
138 |
Carlsson som jag tidigare riktade till Maggi Mikaelsson. Sanningen är |
ju den att budgeten, såvitt vi förstår, praktiskt taget är klar. Ställverk,
och allt vad det nu kan heta, är låsta. Maggi Mikaelsson säger att hon
och majoriteten, i vilken Inge Carlsson ingår, skall återkomma med
redovisning av siffror, konkretion, tydlighet och besked i budgetarbe-
tet.
Det kan inte vara för mycket begärt att ni så här några dagar dess-
förinnan lyfter på förlåten och är litet konkreta i de förslag som egent-
ligen skall behandlas under fredagens debatt men som också så tydligt
berör EU-arbetet. Ni borde försöka ge litet stabilitet åt den luftiga dis-
kussion som Socialdemokraterna och majoriteten i övrigt vill skjuta
framför sig och kunna ge besked om de viktiga strukturstöden.
Anf. 132 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! För att börja med det sist sagda är det som Maggi Mi-
kaelsson sade. Lennart Daléus och andra får ge sig till tåls tills budget-
propositionen presenteras den 10 januari. Senast i dag har jordbruksut-
skottets s-grupp haft en diskussion med Finansdepartementet om bl.a.
olika fastighetsskatter, vilka naturligtvis är på tapeten i det här avseen-
det.
När det sedan gäller arealbidraget tror vi att det hade varit olyckligt
om vi föreslagit elva klasser. Nu har tre olika partier haft en annan
åsikt. Vi tror och vet att också Centerpartiet varit villiga att gå ner i
antal från dessa elva klasser.
Om vi hade föreslagit elva klasser skulle de stora slättbönderna i
mitt hemlän och nere i Skåne fått ett arealbidrag på ca 3 200 kr. Då
hade vi kunnat hamna i samma situation som man tidigare gjorde i
Holland. Kapitaliseringseffekten blev där så stor att marknadsvärden
och arrendevärden blev så höga att det inte längre var lönsamt att pro-
ducera spannmål, utan man fick gå över till annat. Det är det som vi är
rädda för.
När det blir tre klasser innebär det naturligtvis, som jag också sade,
att vi kan använda dessa stöd längre upp i norr och ända upp till stö-
dområde 4. Det gör att vi inte behöver tära så mycket på skattebetalar-
nas pengar när vi med andra stöd skall delfinansiera.
När det sedan gäller mjölkkvoterna har vi diskuterat olika särskilda
skäl. Det är självklart att en bonde kan ha råkat ut för katastrofer -
byggnader kan ha brunnit ner, och man kan ha blivit av med hela djur-
besättningen och därefter börjat bygga upp den. Sådana skäl får man
naturligtvis också väva in i detta, även om jag inte uttryckligt sade det
tidigare.
Det är därför vi vill ha en större nationell kvot att kunna fördela.
Men med era förslag till mjölkkvotstilldelning hade risken blivit stor att
vi år 1995 nästan skulle fått en överproduktion i detta land. Det skulle
ha varit mycket pinsamt om vi inte kunnat hantera detta, så att Sverige
t.o.m. åkt på att betala en straffavgift till EU.
Av detta skäl finns det nu en större nationell kvot som vi kan försö-
ka att dela ut på ett mer rättvist sätt.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
139
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 133 LENNART DALÉUS (c) replik: Fru talman! Nu har kvoten inte blivit större, och dessutom uppdelas |
den på det här sättet på ett orättvist sätt.
|
Sveriges medlemskap i |
Det är väl ändå den tydliga sanningen att det inte blir möjlighet att Det är uppenbart att vi har olika uppfattningar om arealbidraget. Fru talman! Jag håller mig med en viss tjatighet fast vid att jag fort- Det är ändå litet av ett besked att det som gäller konkret ekonomi Anf. 134 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Det är självfallet regeringens ambition att även på detta Det sades att det blir en rad dispensärenden när det gäller mjölkkvo- Ni säger att varje mjölkproducent skall skära ner produktionen med Man kan ha olika uppfattningar om detta. Man kan ha ett större an- |
140
bra. På det här sättet kan vi också skjuta upp arealbidragen. På det
sättet kan vi spara skattebetalarnas pengar.
Anf. 135 INGVAR ERIKSSON (m) replik:
Fru talman! Inge Carlsson säger i sitt inlägg att den borgerliga re-
geringen började återreglera. Det är inte frågan om återreglering. Det är
frågan om en anpassning till ett annat system. Det är nödvändigt när vi
nu kommer med i EU. Det är nödvändigt för att skapa rimliga förut-
sättningar för en konkurrens på lika villkor. Det är detta det är frågan
om. Därför är det så djupt beklagligt att ni socialdemokrater inte har
velat medverka i det arbetet.
Sedan säger Inge Carlsson också att det blir mer byråkrati med det
borgerliga förslaget när det gäller mjölkkvoterna. Jag kan inte förstå
det riktigt. Det blir ju bara besvärligare om man skall ha ännu mer att
fördela, som Inge Carlsson vill med 170 miljoner ton som skall förde-
las. Det måste bli mer byråkrati med det förslaget. Vi har haft den in-
riktningen att hamna så nära dagens produktion som möjligt. Det skulle
ju skapa mindre problem.
Sedan svarade inte Inge Carlsson på mina frågor. Det gällde den
allvarliga frågan om spannmålsarealen. Nu säger Inge Carlsson tvärtom
att sydsvenska bönder hade stått inför risken att få en mycket hög kapi-
talisering om de hade fått det arealbidrag som är jämförbart med det
som man har på andra sidan Öresund. Jag kan inte riktigt förstå det.
Det är ju alldeles uppenbart att om vi skall kunna konkurrera på lika
villkor med dansken måste vi ju få samma ersättningar när spann-
målspriserna sänks. Det är tvärtom så att det förslag som ni står för
innebär att kapitaliseringen flyttar norröver och skapar ännu värre pro-
blem, inte minst när avregleringen tar fart i EU. Då har man för höga
markvärden genom kapitalisering av den mark som inte har den här
produktiviteten. Det tycker vi är mycket allvarligt.
Jag fick som sagt var inget svar på mina frågor. Det gällde framför
allt en fråga. Alla de förslag som ni nu har lagt fram, tillsammans med
dem som aviseras, leder till mycket sämre konkurrensförutsättningar
för inte minst det sydsvenska jordbruket. Jag vill ha ett besked om
varför ni inte kunde samarbeta, som Ingvar Carlsson sade i regerings-
förklaringen, och lösa detta på ett bättre sätt.
Sedan vill jag också fråga Inge Carlsson vilka nivåer arealersätt-
ningen kommer att hamna på.
Anf. 136 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Jag förstår att Ingvar Eriksson som har varit LRF-
ordförande i någon krets nere i Skåne i 26 år här i riksdagen enbart vill
kämpa för jordbrukarna från den södra delen av det här landet. Men nu
får Ingvar Eriksson även klä i sig rollen som riksdagsledamot och se till
att vi kan ha ett jordbruk i hela Sverige. Det är väl det som är den stora
skillnaden mellan oss och de övriga partierna och speciellt Moderata
samlingspartiet. De vill naturligtvis suga ut så mycket som möjligt av
EU:s mera byråkratiska politik.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
141
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Men jag hävdar att om vi skulle ha gått på den linje som ni modera- |
stora slätterna i Skåne på 3 200 kronor, skulle det långsiktigt uppstå
|
Sveriges medlemskap i |
mycket stora risker för att man skulle bli av med spannmålsodlingen. I Danmark har de ett arealbidrag. Om vi skulle ha fastnat för ett När det gäller mjölkkvoterna tycker jag att det var ganska fräckt av Fru talman! Sedan tycker Ingvar Eriksson att jag beskyller de bor- Anf. 137 INGVAR ERIKSSON (m) replik: Fru talman! Inge Carlsson säger att jag är i riksdagen som represen- Detta skapar orimliga effekter, Inge Carlsson. Det är dem som jag Inge Carlsson kommer själv ifrån ett landskap som har hög produk- |
|
142 |
ersättningar, med hänsyn tagen till produktiviteten, just för att minska |
intensiteten, och inte för att öka den, som Inge Carlsson nyss påstod.
Det tarvar ytterligare besked, Inge Carlsson!
Anf. 138 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Om vi skulle ha haft samma förhållanden som i Dan-
mark skulle vi alltså ha haft ett arealbidrag. Är det verkligen så Ingvar
Eriksson menar? Nu har vi tre arealbidrag. Det innebär att en del får
lägre. Det är de uppe i mina områden och längre upp i landet. Några får
mellanbeloppet, och några får det högre beloppet. Det högre beloppet,
eftersom vi har valt tre, får de stora slättbönderna i Skåne. De kommer
att få det högsta arealbidraget.
I Danmark får de ju bara snittet allihop. Det var ju så Holland gjor-
de. Man delade in detta i många arealbidrag. Det gjorde att markpriser-
na steg oerhört. Arrendepriserna följde därefter. Till slut var det inte
lönsamt att producera spannmål där nere eftersom påslagen blev så
stora. Vi skiljer oss naturligtvis åt här.
Jag tycker att kapitaliseringseffekterna slår hårdare där vi ger det
högsta beloppet. Om vi skulle ge 3 200 eller något liknande är faran att
ni får svårt att producera spannmål där nere.
Det är inte så att det finns stora spannmålsbönder längre upp i norr.
Markpriserna har inte så stor betydelse för den lilla spannmålsproduk-
tion som sker längre norrut.
Anf. 139 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! Inge Carlsson säger att det var en total enighet runt
1990 års jordbrukspolitiska beslut. Det är inte riktigt. Miljöpartiet var
inte överens med övriga partier. Vi ansåg då liksom nu att det finns två
vägar om vi skall minska överskottsproduktionen. Vi kan se till att allt
lantbruk minskar intensiteten genom att stödja den ekologiska odlingen
och mellanformerna mellan konventionell odling och ekologisk odling.
Det man valde 1990 och det socialdemokraterna tyvärr väljer även
nu är att stödja det konventionella lantbruket och det ekologiska lant-
bruket, som vi i dag inte riktigt vet vad det blir. Men man försöker inte
få i gång en utveckling som innebär att allt mer areal odlas mindre
intensivt. Det skulle vara bra för miljön. Dessutom skulle vi på det
sättet kunna få ner överskotten och hålla stora marker öppna. Det eko-
logiska lantbruket kräver större arealer än det konventionella.
Jag skulle vilja fråga Inge Carlsson om arealklasserna. Inge Carls-
son säger att vi är tre partier som kan tänka oss färre klasser än elva.
Det stämmer. Men Miljöpartiet stöder inte det förslag som Socialde-
mokraterna nu har lagt fram. Vi anser att det sätt ni hanterar arealbidra-
gen på är konstlat. Att säga som ni, att vi kan skjuta arealbidragen
uppåt, dvs. i detta fall till sydsvenska höglandet och Norrland, anser vi
vara helt fel. Där odlas i dag inte spannmål. Den enda förutsättningen
för att dessa pengar skall kunna skjutas till dessa områden är att man
där börjar odla spannmål, på marker där man i dag har djurhållning,
vall och bete. Vi anser att djurhållning och vall och bete skall gynnas
på dessa marker, av miljöskäl och av många andra skäl. På sydsvenska
höglandet har vi t.ex. många botaniska värden som gynnas av djurhåll-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
143
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
ning, bete och vall. Att som socialdemokraterna skjuta pengarna till |
icke lönsam spannmålsproduktion, som dessutom kommer att vara ett
|
Sveriges medlemskap i |
hot mot de värden som socialdemokraterna säger sig värna, nämligen Man vill skjuta upp arealbidraget till de bygder där vi i dag inte har Anf. 140 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Gudrun Lindvall går litet för långt fram. Spannmålsod- Jag kanske sade att 1990 års beslut var enigt, det är riktigt. Men det När det gäller förutsättningar för ekologisk odling vill jag påminna Vi har naturligtvis olika syn. Ni är i alla fall med på att elva klasser Anf. 141 GUDRUN LINDVALL (mp) replik: Fru talman! Jag har svårt att säga hur nära vi var varandra när det Jag är litet förvånad över att socialdemokraterna, som ändå brukar |
144
Det skulle vara mycket olyckligt om många av de bönder som i dag
bedriver djurhållning och har vall och bete i just dessa områden skulle
börja odla spannmål. Det anser jag vore ett hot mot de miljöer som vi i
många andra sammanhang säger att vi vill värna. I det landskap där
man i dag har landskapsvård skulle man i så fall bryta vallen och börja
odla spannmål.
När det gäller mjölkkvoter är jag också förvånad över att socialde-
mokraterna väljer ett system som är mera teoretiskt än praktiskt. Jag är
förvånad över att man inte även där försöker få ett system som liknar
verkligheten så mycket som möjligt. Jag är förvånad över teoretisering-
en av lantbruket. Men det kanske är så att man egentligen inte är riktigt
engagerad i dessa frågor. Därför gör man kanske det som känns lättast.
Men det hänger inte ihop med verkligheten.
Anf. 142 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Vi försöker föra en politik som har med verkligheten att
göra. Jag tycker att det är bevis nog att vi har tagit intryck, inte av LRF-
bossarna men däremot av många mjölkproducenter. Vi socialdemokra-
ter har faktiskt varit ute mycket i bygderna och träffat många mjölk-
bönder. Det är ungefär ett femtiotal som har ringt till mig. Jag har bett
dem skriva ner sin situation och beskriva den verklighet de lever i. Då
har det visat sig att det förslag vi lade fram i den socialdemokratiska
motionen inte var det bästa. Det var därför som vi ändrade oss och tog
med även 1993.
Vi vet att det är en stark tillväxt i mjölkproduktionen här i landet.
Därför är det klokt att vi nu har en landskvot på 170 000 ton att fördela
mellan olika mjölkproducenter som av olika skäl har råkat illa ut. De
har kommit igen 1994 och utökat eller nystartat osv. I detta avseende
tycker jag att vi socialdemokrater slår vakt om verkligheten och försö-
ker lösa detta på bästa sätt.
Det är bara synd att den borgerliga regeringen inte kunde bjuda in
oss när ni skrev propositionen, så att vi kunde ha haft ett bättre samar-
bete. Denna proposition lades ju fram strax före valet, i tron att de
borgerliga skulle förlora valet och lämna över ansvaret till oss social-
demokrater.
Jag tycker att vi försöker se verkligheten. Vi vill slå vakt om det
svenska jordbruket. Men vi vill göra det på ett så rättvist sätt som möj-
ligt och se till att det inte bara är klyschor när man säger att hela landet
skall leva. Vi vill verkligen se till att man även i Norrland och på Got-
land och Öland osv. skall ha en verklig möjlighet att överleva i ett EU-
perspektiv.
Anf. 143 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Jag försökte i mitt tidigare inlägg se de samlade försla-
gen som kommer att läggas fram på det jordbrukspolitiska området.
Dagens debatt gäller det första i en räcka förslag som kommer att slå
hårt mot jordbruk och landsbygd.
Jag ställde några frågor till Inge Carlsson, eftersom han också är
östgöte. Varför vill Inge Carlsson, som socialdemokrat, undandra Ös-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
145
10 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
tergötland arbetstillfällen? Varför vill Inge Carlsson bidra till att avrus- |
denna politik för östgötarna?
|
Sveriges medlemskap i |
Inge Carlsson säger också att det är LRF-bossar som styr debatten. Jag kan ställa ytterligare en fråga till Inge Carlsson i hopp om att Det fanns ständigt propåer om rejäla konsekvensanalyser inför i Anf. 144 INGE CARLSSON (s) replik: Fru talman! Ja, jag är gudskelov östgöte. Dan Ericsson frågar hur jag kan tillåta att vi ökar på arbetslösheten i Dan Ericsson frågar mig varför vi inte kan lägga fram en kon- Det är så den socialdemokratiska regeringen arbetar. Man arbetar Ni föreslog att stöden skulle kosta 2,8 miljarder. Svenska folket - Vi socialdemokrater måste se konsekvenserna. Har vi så mycket Tänk om vi då skulle börja låna upp mer pengar! Det skulle vara |
|
146 |
bönderna i Östergötland. |
Därför är vi noggranna innan vi lägger fram våra förslag, så att det
inte blir några olyckliga konsekvenser av det hela.
Anf. 145 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Jag kunde nästan slå mig i backen på att jag skulle få
detta argument igen. Det får man i varje debatt som förs i kammaren
med företrädare för Socialdemokraterna. De talar om att det är den
förra regeringen som har ansvar för arbetslösheten.
Det är ju precis tvärtom, Inge Carlsson! Det är ni som är orsaken till
den stora kris vi faktiskt fortfarande lever mitt uppe i. Det är den politik
som ni förde under 8O-talet som har lagt grunden till den ökade arbets-
lösheten och den plåga den innebär för enskilda människor - också i
Östergötland. Försök inte att dra er undan det ansvaret!
Vi har att försöka skapa förutsättningar för ett näringsliv, och inte
minst för livskraftiga jordbruk, så att vi får i gång sysselsättningen igen.
Risken är nu att de socialdemokratiska förslagen kommer att leda i fel
riktning.
Inge Carlsson sade tidigare i inlägget att läget hade varit bättre om
man hade fått genomföra 1990 års beslut. Det är precis tvärtom där
också! Då hade vi haft ännu fler arbetslösa. Ännu fler östgötar hade fått
gå och stämpla. Hur kan Inge Carlsson säga att läget skulle ha varit
bättre för svensk jordbrukspolitik om 1990 års beslut hade fått genom-
föras? Han vet att vi då hade haft betydligt färre jordbruksföretag och
därmed också färre i sysselsättning i binäringarna.
Gå hem efter debatten, Inge Carlsson, och fundera igenom frågan
om konsekvensanalys, så att ni på något sätt kan ta er ur alla förslag ni
nu radar upp! Försök komma på en annan politik som faktiskt leder till
att vi behåller svenskt jordbruk!
Anf. 146 INGE CARLSSON (s) replik:
Fru talman! Vi skall göra allt för att vi skall kunna fortsätta att vär-
na jordbruket och föra en bra jordbrukspolitik i detta land.
Även om våra bönder är effektiva och duktiga är jag faktiskt ganska
övertygad om att de hade kunnat bli ännu mer effektiva om vi i stort
hade kunnat fullfölja 1990 års beslut. Det fanns en stor enighet i riks-
dagen. Vi tror speciellt att vi skulle ha fått en mycket mer effektiv
livsmedelsindustri i landet. Skall vi klara konkurrensen är det denna
som måste bli mer konkurrenskraftig. Som vi påpekade i 1990 års be-
slut måste den näringen satsa mer resurser på forskning och utveckling,
hitta bättre nischer och inte bara exportera stora bulkvaror.
Vi hade en bra inriktning på politiken, och de andra partierna var
med. Kds var inte med i riksdagen på den tiden, gudskelov. Hade ni
varit det vet jag inte hur det skulle ha gått. Vi var i alla fall överens,
och jag tror att det hade blivit bra om vi hade fullföljt det.
Det är klart att ni har rätt i att GATT-förhandlingarna drog ut på ti-
den. Nu är GATT ifatt de andra länderna. De andra länderna får göra
mycket stora ingrepp nu. Det har vi klarat tidigare i och med 1990 års
beslut.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
147
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Jag vill inte ha en fortsatt debatt om arbetslösheten, men jag vill sä- |
Norrköping sade att han tänkte avgå om arbetslösheten blev över 6 %.
|
Sveriges medlemskap i |
När svenska folket gjorde så att han fick avgå var arbetslösheten 14 %. Anf. 147 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Låt mig börja med att instämma i Maggi Mikaelssons Låt mig säga till Lennart Daléus att jag känner vägen till Bryssel Det betyder att Sverige är medlem av den europeiska unionen om Med tanke på det jag har sagt om CAP - om EU:s jordbrukspolitik Men Sverige skall, när det svenska folket har röstat ja i folkom- Som redan har sagts - det blir litet av upprepning - genomförde den |
148
Vi ansåg också att denna anpassning alltför ensidigt gynnade pro-
ducenterna på konsumenternas bekostnad.
Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser skall nu lyftas
fram i vad regeringen föredrar att kalla den svenska livsmedelspoliti-
ken. I reformarbetet inom EU vill regeringen därför prioritera de livs-
medelspolitiska frågorna, där vi i stora drag kommer att arbeta för en
fortsatt och fördjupad CAP-reform efter 1997, som också kommer att
omfatta vin- och trädgårdsnäringarna och som inriktas på en friare
handel med livsmedel.
Därför är det övergripande syftet med regeringens politik på livs-
medelsområdet
- att på ett mer rättvist sätt fördela EU-medlemskapets kostnader
och intäkter mellan konsumenter, skattebetalare och bönder,
- att - som sagts tidigare i dag - mot bakgrund av den ekonomiska
situation som vi har i landet bidra till en minskning av statens utgifter
för jordbruket,
- att begränsa jordbrukets negativa miljöpåverkan bl.a. genom att
använda miljöavgifter som ekonomiska styrmedel,
- öka jordbrukets positiva miljöpåverkan genom att prioritera åtgär-
der för landskapsvård och bevarande av den biologiska mångfalden,
och
- att - genom en mer offensiv konkurrenspolitik - öka den svenska
livsmedelssektorns konkurrenskraft.
På kort sikt anser regeringen att det är angeläget att
- förstärka livsmedelskontrollen genom att inrätta en europeisk
livsmedelsmyndighet, finansierad inom FEOGAS ram,
- minimera användningen av kemiska tillsatser för konservering av
livsmedel,
- förbjuda bestrålning av livsmedel,
- öka livsmedlens hållbarhet genom fördjupade kvalitets- och häl-
sokrav,
- införa tydligare märkning med avseende på ursprung och tillsatser,
och
- förbättra djurskyddet med den svenska djurskyddslagstiftningen
som utgångspunkt. Det kan gälla intensiv boskapsuppfödning och reg-
ler för båsplatser och transporttider, där ministerrådet i går där jag själv
deltog tyvärr inte kunde ena sig om ett kompromissförslag om bl.a.
maximala transporttider för slaktdjur. Det betyder att vi måste fortsätta
att driva på i ministerrådet i denna fråga.
När det gäller spannmål och oljeväxter finns det enligt min mening
starka skäl för att fördjupa reformen.
På spannmålsområdet är det viktigaste inslaget i den reform av CAP
som antogs av ministerrådet 1992 en sänkning av stödpriset för spann-
mål.
Jordbruksreformen inom EU innebär således inte att de traditionella
instrumenten i jordbrukspolitiken - gränsskydd, intervention och ex-
portbidrag - avskaffas, men de kommer att minska i betydelse.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
149
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Förskjutningen från prisstöd till direktstöd kan förväntas innebära |
de överskott.
|
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. |
Fru talman! Enligt CAP-reformen kan medlemsländerna själva be- Den förra regeringens förslag om indelning av landet i elva arealbi- Med ett mindre antal klasser kan man däremot åstadkomma en ut- På det här sättet kan man delvis - jag betonar det - minska det na- Riksdagens jordbruksutskott har nu stannat för en indelning av lan- Med den inriktning av CAP som jag nu skisserat gynnas jordbruket Några ord om mjölkkvoterna, som också har diskuterats här länge Detta har Inge Carlsson tidigare redogjort för. Han har också redo- När det gäller själva administrationen av hela det här väldigt komp- |
150
Vi anser att administrationen skall handhas av Jordbruksverket och
i möjligaste mån av länen. Det är viktigt att den småskaliga och fristå-
ende förädlingsindustrin inte missgynnas när man skall fördela
mjölkvoterna.
Vi har också i olika sammanhang skrivit att ett medlemskap i en
nationell organisation eller sammanslutning inte skall vara ett villkor
för att en jordbrukare skall kunna verka inom den kvoterade produktio-
nen och dess förädling.
Vi kommer att ge Konkurrensverket i uppdrag att noga följa ut-
vecklingen mot bakgrund av den bristande konkurrensen inom föräd-
lingsledet. Vi kommer också att pröva om leverans- och mottagnings-
plikten är förenlig med EU:s konkurrensregler.
I utformningen av EU:s obligatoriska sektors- och programplaner
ser regeringen samråd mellan berörda myndigheter som en viktig del. I
det sammanhanget blir lantbrukskooperationens framtida roll att -
tillsammans med övrig livsmedelsindustri och andra intressenter - ge
synpunkter på prioriteringar och lämna underlag för myndigheternas
arbete.
Ansvaret för de här sektorsplanerna skall emellertid, som jag sade, i
första hand ligga på länsstyrelsernas lantbruksenheter.
Fru talman! Vägen till en miljövänlig, konsumentfrämjande och
konkurrenskraftig livsmedelspolitik kan förvisso tyckas både lång och
snårig. Jag har nu redogjort för regeringens syn på Sveriges roll i det
europeiska jordbrukssamarbetet och på de åtgärder som vi anser nöd-
vändiga och önskvärda för att tillsammans med övriga länder inom
unionen åstadkomma en livsmedelspolitik som efter 1997 präglas av
lägre kostnader, mindre byråkrati, friare handel och en bättre miljöan-
passning - allt till gagn för både konsumenter och producenter.
Anf. 148 LENNART DALÉUS (c) replik:
Fru talman! Det är ju tryggt att höra att jordbruksministern nu är väl
förtrogen med vägen till Bryssel och att hon åker dit flera gånger i
månaden eller i veckan.
Jag tillhörde några som gick i spetsen för att Sverige skulle gå in i
EU, om också kanske inte så mycket för att jordbruksministern skulle
komma dit, och vi har blivit litet oroade. Vi tycker att det är viktigt att
hela Sveriges villkor tas med i EU-arbetet.
Inte minst jordbrukarna hörde till den grupp som just gick i spetsen
för ett svenskt inträde i EU, och man gjorde det på några premisser.
Man utgick från att man skulle bli rättvist behandlad, och det har jord-
bruksministern nu misslyckats med. Tankarna går osökt till den kände
trädgårdsmästaren.
Vi kan förstå att när jordbruksministern och Vänsterpartiet förenar
sig om att utforma en politik för det svenska jordbrukets roll i EU blir
resultatet någonting som vi inte riktigt hade kunnat räkna med från
början. Sanningen om Brysselresan är väl den att jordbruksministern
inte direkt sitter i loket utan har tvingats upp på sista vagnen för att
motvilligt, får man förmoda, företräda de svenska intressena på det här
området.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
151
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Detta illustrerar, fru talman, också en passus som sedan kommer att |
att kostnaderna nu skall fördelas rättvist på konsumenter, skattebetalare
|
Sveriges medlemskap i |
och bönder. Smaka på det en stund - konsumenter, skattebetalare och Jordbruksministern talade mycket utförligt om EU, och jag ställer Anf. 149 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Jordbrukarna gick i spetsen för ett ja till EU, säger Ledningen för LRF gick i spetsen för ett ja, och man satsade till- Det kan inte ha varit obekant för vare sig LRF:s ledning, för Len- Den andra saken är något som jag kanske inte själv har drivit lika Trots dessa propåer från vår sida valde LRF-ledningen att fortsätta |
152
Anf. 150 LENNART DALÉUS (c) replik:
Fru talman! Det är möjligt att jag var litet slarvig när jag sade att
bönderna gick i spetsen för ett medlemskap. Jag brukar resonera så att
om det socialdemokratiska partiet säger något, är det förhållandevis
representativt för socialdemokraterna. Jag skall inte lägga mig i frågan
om representativiteten, men jag brukar på motsvarande sätt litet slarvigt
tro att LRF i huvudsak är representativt för jordbrukarna. Vi vet att det
finns avvikare inom socialdemokratin, och det finns naturligtvis avvi-
kare också bland bönderna när det gäller synen på EU.
Jag tror ändå att det är rimligt att säga att de svenska jordbrukarna
ville att Sverige skulle gå in i EU - av många skäl, bl.a. därför att det
var den enda möjligheten för dem att få utrymme för en konkurrens och
en livskraft i en kommande relation med Europa.
Jag tycker också att det är bra att jordbruksministern tidigare har
talat på möten, varvid hon - som jag nu förstår - har hotat med att
Sverige inte skulle utnyttja det framförhandlade avtalet. Jag tror att det
hotet kanske inte tillräckligt togs på allvar, och det beklagar jag. Man
lyssnade naturligtvis mer på Ingvar Carlssons redovisning inför EU-
omröstningen, och däri rymdes inte mycket av hot om att man inte
skulle utnyttja det framförhandlade avtalet. Jag har själv inte hört ho-
nom säga något sådant.
Vem som var representativ kan vi kanske lämna därhän, men jag är
litet besviken på representativiteten i detta agerande.
Jag vill vidare återkomma till en liten fråga i sammanhanget. Jag
ställde tidigare en fråga om Gotland. Även om det gäller en del i ett
större sammanhang, tror jag att det vore viktigt att vi här och nu kunde
få en uttolkning av ett gemensamt ansvar för hur Gotland skall kunna ta
del av den svenska nationella sockerkvoten. Denna gör det möjligt för
oss att ha en sockerproduktion på Gotland, inte bara en sockerbetsod-
ling.
Till slut, fru talman, sade jordbruksministern att de som propagera-
de för ett ja kanske inte lyssnade tillräckligt och att de nu skall bära
mera av kostnaderna. Som jag sagt i ett tidigare anförande har jag svårt
att förstå det resonemanget. När Sverige genom regering och riksdag
fattar ett nationellt beslut vid vars utformning några har varit särskilt
aktiva, skall just de som har agerat och som har trott på auktoritativa
resonemang straffas särskilt.
Anf. 151 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag kan bara säga att inte bara jag utan också Mats
Hellström, som då var vår talesperson och fortfarande är det i dessa
frågor, hade precis samma uppfattning, trots att vi i kampanjen stod på
var sin sida. Vi sade båda att det inte är säkert att Sverige har råd att
utnyttja alla stöd. Anledningen härtill är naturligtvis att det för detta
krävs en svensk medfinansiering med nya svenska skattepengar. Vi
måste göra en prioritering mellan ytterligare stöd till jordbruket och
stöd till kommunerna, dvs. i förlängningen till undervisning, till barn-
omsorg, till äldreomsorg, till vägar eller till poliser, sådant som vi beta-
lar med våra skattepengar. Det är att ta ansvar för helheten.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
153
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
När det sedan gäller Gotland blev jag mycket förvånad när jag bör- |
Jag är synnerligen förvånad över att man släppte Gotland, att man inte
|
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen |
förhandlade om en regional sockerkvot för Gotland. Jag har försökt analysera det hela. Jag har talat med många personer Vi har diskussioner om det här, och vi har goda förhoppningar, Anf. 152 GUDRUN LINDVALL (mp) replik: Fru talman! Jordbruksministern talar om dyra notor för jordbruket. Nu skall en del av omställningsbidragen betalas tillbaka, och dessa Jordbruksministern talade mycket om att vi skall försöka få ett kon- Det borde leda jordbruksministern till att snabbt försöka få till stånd När jordbruksministern talar om att LRF skall vara en av intressen- Man menar att de miljöstöd som fanns i det tidigare förslaget, näm- Jag hoppas att jordbruksministern tar i alla fall de organisationernas |
|
154 |
att få råd med de här stöden om vi höjer miljöavgifterna och ser till att |
de blir så höga att de kan täcka de kostnader som Sverige har för dessa
stödformer.
Jag har talat med många konventionella odlare om det här. Det
finns en stor förståelse för en höjning av miljöavgifterna med avsikten
att kunna ha kvar de stöd som funnits i det tidigare förslaget, bl.a. stö-
det till vall och bete och till resurshushållande konventionellt jordbruk.
Det skulle, jordbruksministern, leda till det jordbruk jag hoppas vi
är överens om att vi vill få, nämligen ett jordbruk betydligt mindre rikt
på kemikalier, och ett som gynnar den ekologiska odlingen.
Anf. 153 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Får jag först instämma i det sista som Gudrun Lindvall
sade, att vi är överens om att vi vill ha ett jordbruk som har mindre av
kemikalier i sig. Självklart är det så.
Låt mig sedan gå baklänges i det frågebatteri som Gudrun Lindvall
avlevererade. När det gäller att höja miljöavgifterna ytterligare vet jag
att det är en linje som bl.a. Svenska Naturskyddsföreningen driver. Jag
är nog litet tveksam till att göra detta. Jag tror att det räcker med den
avgiftshöjning vi infört under hösten.
Jag har i dag talat med olika representanter för KRAV-odlade, al-
ternativodlade jordbruksprodukter. Det är självklart att jag också lyss-
nar till och diskuterar med dem. Vi talade om hur man skulle kunna
uppnå det beslut som de själva faktiskt drivit fram genom en god lob-
byverksamhet i Sveriges riksdag. Ett enigt jordbruksutskott stod bakom
beslutet i våras att vid sekelskiftet minst 10 % av den nuvarande jord-
bruksproduktionen skulle vara ekologiskt omställd.
Självklart vill vi inte nu ha en stor sprutomgång. Jag tror att den
avgiftshöjning som vi gjort på handelsgödsel och bekämpningsmedel
kommer att borga för att man inte sprutar mer. Vår avsikt är naturligt-
vis att man skall spruta mindre.
Jag tror att vi är överens om konsumentpolitiken. Den har varit ef-
tersatt. Vi funderar just nu på hur konsumentpolitiken på matens områ-
de skall vara i framtiden. Vi har inget färdigt svar. Vi avser att bjuda in
representanter för samtliga partier till en diskussion om hur man skall
gå vidare. Är Konsumentberedningen ett bra forum? Gör de rätt saker?
Eller kan man utveckla konsumentorganisationer eller konsumenttän-
kandet på ett annat sätt? Jag ser fram emot en diskussion också med
Miljöpartiet.
Slutligen: Notan blev dyr av 1990 års beslut, det håller jag med om.
Det blev inte den nota som var förutsatt. Den blev nästan dubbelt så
dyr. Vi hade trott att det skulle kosta så där 13,6 miljarder på en fem-
årsperiod. Nu är notan nästan dubbelt så hög. Det är naturligtvis inte
bra.
Anf. 154 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Fru talman! När det gäller socialdemokraternas politik hamnar vi
hela tiden i precis det här: Man talar om stöd till alternativodling och
man talar om stöd för att få i gång alltmer ekologisk odling, men i
praktiken stöder man det konventionella lantbruket. Här hade social-
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
155
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
156
demokraterna en chans att ändra den politiken genom att se till att höja
miljöavgifterna på ett sådant sätt att man får ett incitament för konven-
tionella lantbrukare att använda mindre handelsgödsel, i kombination
med att det skall finnas möjligheter att gå in i programmet Resurshus-
hållande konventionellt jordbruk. Dvs. om man minskar mängden han-
delsgödsel och uppfyller ett antal andra miljökrav så skall man kunna
få ett stöd.
Det måste finnas en förståelse hos socialdemokraterna för att det
inte är helt enkelt att lägga över från konventionell odling till ekolo-
gisk. Det krävs politiska och ekonomisk-politiska styrmedel för att man
skall klara av det.
Jag saknar den insikten hos socialdemokraterna. Man kan inte bara
tro att bönderna lätt kan lägga om till ekologisk odling. Det är svårt i
övergången. Det kan gå fel. Man behöver en extra ekonomisk ersätt-
ning för att klara det.
Skall vi kunna nå det mål vi har satt upp, att 10 % av åkerarealen
skall vara ekologiskt odlad fram till år 2000, då måste vi stödja mellan-
formerna för att få i gång utvecklingen.
Jag skulle önska att miljöministern, som nu har sagt att vi inte kan
ha kvar ett stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk just med
anledning av PPP, dvs. att vi inte skall ge stöd till förorenarna, kunde
tala om hur vi skall komma till detta ekologiska lantbruk.
Om socialdemokraterna nu anser att det konventionella lantbruket
är förorenarlantbruk, då måste man verkligen ta till ordentligt för att
komma ifrån det.
Jag är personligen förvånad över att man har tagit till så starka ord
när det gäller det konventionella lantbruket. Jag hoppas vi kan enas om
att det ekologiska lantbruket är bättre, men anser man, som socialde-
mokraterna, att det konventionella lantbruket är ett förorenarlantbruk,
då måste ni verkligen visa hur man skall komma ifrån det.
Vi menar att just ett resurshushållande konventionellt jordbruk
skulle kunna vara det som fick i gång en utveckling.
Hur ser Margareta Winbergs förslag ut för att få i gång en utveck-
ling?
Anf. 155 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Jag tror inte att jag uttryckt mig så att det svenska jord-
bruket skulle vara ett ”förorenarlantbruk”. Det vore nog att ta i, och det
har jag inte sagt.
Jämfört med handelsgödselanvändning i andra länder, Danmark, Hol-
land, Tyskland, Frankrike osv. är vi fantastiskt duktiga i Sverige. Det
gäller också kemikalieanvändning. Svenskt lantbruk är internationellt
sett mycket bra. Därmed inte sagt att det inte kan bli bättre, och det är
det som vi nu eftersträvar.
Tidigare under åren har vi diskuterat två linjer. Den ena linjen är att
man gör nischen med ekologiskt jordbruk och struntar i det andra. Då
blir det en liten grupp människor som har det gott ställt som kan köpa
de relativt dyra varorna, medan de andra får nöja sig med det som blir
kvar, den litet sämre produktionen. Vi har inte valt den vägen i Sverige,
utan vi har valt att försöka lyfta hela det konventionella jordbruket, så
att alla medborgare i landet, oavsett vilken inkomst de har, skall få bra
mat till rimliga priser. Ovanpå det har vi det ekologiska jordbruket.
Därför vill jag säga att jag anser att det svenska jordbruket är
mycket bra. Men det går säkert att ”toppa”, och det gör vi genom eko-
nomiska styrmedel, som vi har lagt fram förslag om, och genom det
annorlunda miljöprogram som vi har tagit fram jämfört med den tidiga-
re regeringen, där ett av våra tre delprogram handlar just om ekologisk
odling. Det är min absoluta ambition att uppnå målet minst 10% år
2000.
Jag får väl ta på mig rollen att försvara bönderna - det är inte så
vanligt att jag har den rollen. Jag tycker nog att det räcker med de påla-
gor som vi härmed har gjort - jag tänker på ekonomiska styrmedel men
också på det andra. Det skall inte vara mera nu.
Anf. 156 DAN ERICSSON (kds) replik:
Fru talman! Det som jordbruksministern sade senast var ett intres-
sant besked. Jag ställde några frågor i mitt tidigare inlägg, men jag
skall inte upprepa mer än en av dem. Den anknyter litet till vad Lennart
Daléus berörde, om vad som stod på valsedeln i folkomröstningen. Det
stod nämligen att ett ja gällde i enlighet med det framförhandlade avta-
let med EU-länderna. Det ställdes alltså inte några villkor eller sades
något om att vi skulle avhända oss delar av avtalet.
Min fråga till jordbruksministern är återigen varför man nu gör en
ändring i förhållande till vad som stod på valsedeln i folkomröstningen.
Hur tror ministern att detta uppfattas ute bland jordbrukarna och ute på
landsbygden?
Jag skulle också vilja anknyta litet till alla de förslag som kommer
och som har sin udd riktad mot jordbruket och mot landsbygden. Vi
fick ett besked om att det inte kommer fler pålagor, men det är dess
värre redan alltför många. Förutom de beslut vi nu diskuterar handlar
det om det minskade miljöstödet till jordbruket, om neddragningen av
landsbygdsstödet från strukturfonderna, om avvecklingen av avbytar-
verksamheten, om skatten på jordbruks- och skogsfastigheter och om
flyttbidrag. I stället för att föra en aktiv regionalpolitik och se till att det
finns sysselsättning på landsbygden skall man återigen stimulera flytt-
lassen från landsbygden till städerna.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga: Upplever inte ministern detta
som ett problem, att regeringen i förhållande till vad statsministern sade
i regeringsförklaringen, om att detta skulle vara en samarbetsregering,
har kommit i ett läge där man uppfattas som en konfrontationsregering?
Ar inte det ett stort problem för ministern och för regeringen? Finns det
någon tanke om hur man skall ta sig ur detta läge, som man själv har
försatt sig i?
Anf. 157 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Det framförhandlade avtalet finns, och det gäller. Vi
har ramarna, och vi har sagt att det inte är säkert att vi fullt ut kan ta
emot de bidrag som ramarna medger. Ramarna finns kvar, och om vi
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
157
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
skulle få en bättre ekonomisk utveckling i landet kan det bli på ett |
meningsutbyte var bra, sett ur Inge Carlssons synvinkel. Han försvara-
|
Sveriges medlemskap i |
de väldigt bra varför vi i nuläget måste hålla igen, dvs. på grund av Jag skall säga några ord om avbytarverksamheten, eftersom Dan Dan Ericsson talade om samarbetsregeringen. Den socialdemokra- På just jordbrukets område har jag förstått av de diskussioner som Anf. 158 DAN ERICSSON (kds) replik: Fru talman! Faktum kvarstår ju att det på valsedeln stod att ett ja Situationen i ekonomin har varit akut rätt länge - den är ingen nyhet Det förvånar mig litet att regeringen skulle ha bjudit in också kds När det gäller det konfrontationsläge som nu råder har jag uppfattat |
|
158 |
två år eller mandatperioden. |
Det andra beskedet var att regeringen nu försöker lösa problemet
med avbytarverksamheten på ett acceptabelt sätt. Jag uppfattade att det
finns en vilja att göra det, och det är positivt. Det är på det sättet man
måste bryta upp de låsningar som har uppstått.
Jag undrar om man har någon tanke på att komma ur det konfronta-
tionsklimat som råder. Det här var ett par besked som i och för sig var
positiva, men det finns tillräckligt många dåliga förslag som ligger kvar
för att vi skall kunna ta talet om samarbetsregering på allvar. Det
handlar fortfarande om en konfrontation.
Anf. 159 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Får jag återigen när det gäller delfinansieringen av pro-
grammen säga att jordbrukarna - som läser tidningen Land, som för
övrigt är en så bra tidning att den läses av många fler än dem som job-
bar inom jordbruket - inte kan ha varit omedvetna om vad som gällde
inför valet i september och inför folkomröstningen i fråga om vår syn
på vad vi skulle komma att ha råd med och inte. Låt vara att vi inte
preciserade det i summor, men principen var fullständigt klar, dvs. att
vi inte skulle komma att ha råd att ta emot de framförhandlade resulta-
ten i det här läget.
Sedan säger Dan Ericsson att ekonomin inte blev dålig efter folk-
omröstningen. Nej, den blev dålig under de tre år då ni satt i regerings-
ställning. Det var då som statsskulden fördubblades och litet till. Den
debatten behöver vi inte föra nu. Det är bara att läsa i finansplanen
m.m. för att se hur det var. Jag tycker därför att det är mycket märkligt
att man ansåg sig ha råd att ta emot bidrag till den höga merkostnad för
svenska skattebetalare som inte var finansierad. Det fanns inte heller
såvitt jag vet något samlat borgerligt förslag där man talade om hur
man skall finansiera medlemsavgiften.
Så några ord om de ”låsningar” som har uppstått. Jag vill bara säga
att det till stor del är en massmedieprodukt. Jag har träffat väldigt
många bönder, även under denna höst sedan jag blev jordbruksminis-
ter. Vid mina möten, samtal och diskussioner med Sveriges jordbrukare
känner jag inte av någon låsning - tvärtom. Mina relationer till de
många bönderna på basplanet är mycket goda och hjärtliga.
Anf. 160 INGVAR ERIKSSON (m) replik:
Fru talman! Jag vill bara erinra Margareta Winberg om att det fanns
en finansminister på 80-talet som hade vissa besvär. Det var då grunden
lades för de problem som har tagits upp här. Jag tycker också att det är
fel tillfälle att ventilera dem. Vi har nog med jordbrukspolitiken av i
dag.
Margareta Winberg säger att hon har all respekt för folkomröst-
ningen. Men varför har hon inte all respekt för det avtal som man rös-
tade om? Den frågan vill jag ha ett svar på.
Margareta Winberg talade vidare om anpassningspolitiken som vi
lade fast 1990. Den kostade mycket pengar. Hon säger t.o.m. att den
kostade dubbelt så mycket som det budgeterade beloppet. Det är inte
sant. Kan jordbruksministern bevisa att det är så?
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
159
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Att anpassningspolitiken gynnade producenterna på konsumenter- |
sant. Sanningen är att konsumenternas kostnader för de s.k. reglerade
|
Sveriges medlemskap i |
livsmedlen sjönk under dessa år. Om inte jag minns fel rörde det sig om Jordbruksministern säger också att hon vill öka livsmedelsindustrins Vidare säger jordbruksministern att intensiteten ökar genom höga Till sist vill jag ställa en fråga om gödselavgifterna. De som nu är Till sist sade jordbruksministern att svenska bönder är bättre på att Anf. 161 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Jag håller med Ingvar Eriksson om att vi inte skall dis- Ingvar Eriksson talar om respekt för folkomröstningen och avtalet. Vi har inte dessa pengar. Så enkelt är det. Jag är övertygad om att Ingvar Eriksson talade om kostnaden. Vi budgeterade 13,7 eller |
160
Så till konsumentfrågorna. Var fanns kvalitetsdiskussionen under
den borgerliga regeringens tid? För oss gäller inte konsumentpolitiken
bara billig mat. Det är så mycket mer. Det handlar om kvaliteten. Var
fanns miljöengagemanget?
Jag har sagt att bönderna i Sverige är bättre än i andra länder. I
slutet av de tre borgerliga åren såg vi en tendens till en ökning av han-
delsgödselanvändningen. Det medförde att t.o.m. den borgerliga rege-
ringen i sitt sista dokument föreslog en, om än försiktig, höjning av
avgifterna. Även den borgerliga regeringen såg tendenserna. Det är
skälet till att vi lade fram detta förslag som är litet skarpare.
Anf. 162 INGVAR ERIKSSON (m) replik:
Fru talman! Jordbruksministern undrar här hur vi skall ha råd att ta
emot de pengar som EU genom återflödet i avtalet kan ge Sverige. Om
vi verkligen vågade satsa på framtiden i Sverige, vilket svenskt jord-
bruk och svensk livsmedelsindustri vill och kan, skulle de pengarna
faktiskt komma tillbaka till statskassan. Med de höga skatter som ni
socialdemokrater förordar är jag helt övertygad om att det åtminstone
skulle bli en bra affär för staten.
Varför missa alla de jobb som nu står på spel, Margareta Winberg?
Det rör sig om tusentals jobb i södra Sverige, som ni riskerar genom
den här politiken som snedvrider konkurrensen. Tala med Lantarbetare-
förbundets representant i Skåne och med livsmedelsindustrins anställ-
da! Jag är övertygad om att Margareta Winberg därigenom skulle få
reda på att de här pengarna kommer att ge ett återflöde genom en dy-
namik på landsbygden. Varför är socialdemokraterna inte beredda? Ni
har trots allt de flesta rösterna totalt sett på landsbygden. Ni tänker inte
på landsbygdens utveckling och expansion. Ni talar bara om den, men
ni lever inte upp till det.
Nu har ni chansen att ändra er. Vi skall rösta i morgon. Ni har fak-
tiskt chansen att stödja en del av de förslag som vi har lagt fram. Det
hade gynnat landsbygden. Jag är säker på, Margareta Winberg, att det
skulle bli mycket, mycket lättare att vara jordbruksminister om ni hade
gjort detta.
Avslutningsvis har jag en liten fråga som jag gärna vill ha svar på.
Är det en medveten vilja och målsättning att öka spannmålsodlingen i
de svaga områdena i landet där man är mest inriktad på vall, bete och
mjölkproduktion? Om svaret är nej undrar jag hur ni kan motivera
lägre LFA-stöd, stödet till de missgynnade bygderna. Det är något som
skulle vara mycket värdefullt för svensk landsbygd. Det återflöde som
vi kan få genom miljösatsningar har ni socialdemokrater ofta talat om.
Ni har kritiserat den borgerliga regeringen för att den inte var tillräck-
ligt entusiastisk och ambitiös i miljöpolitiken. Nu har ni chansen, men
ni tar den inte.
Jag hoppas verkligen att Margareta Winberg tar till sig dessa ord.
Det går bra att återkomma. Vi skulle uppskatta det. Jag är övertygad
om att Sveriges landsbygdsbefolkning skulle uppskatta det liksom
konsumenterna. Vi behöver alla en framtidstro och en optimism. Ta
vara på chansen!
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
161
11 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Anf. 163 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): |
företrädare för Moderaterna och andra borgerliga partier tala om detta
|
Sveriges medlemskap i |
återflöde. Man säger att det kommer in så mycket skatt från bönderna. Hur mycket skatt betalar en genomsnittsbonde, Ingvar Eriksson? Det är viktigt att slå fast att landsbygden skall utvecklas. Det skall Det är på sin plats att säga att livsmedelsindustrin i Sverige håller Jag ser det som en av mina viktiga uppgifter att biträda livsmedels- Slutligen vill jag säga att motiven till att utskottet har föreslagit fär- Anf. 164 LENNART BRUNANDER (c): Fru talman! Jag måste säga att jag har svårt att förstå vad den soci- Inge Carlsson sade att socialdemokraterna har en bra jordbrukspo- |
162
Det finns förfärligt många påståenden om att man vill göra en massa
saker, men man är också väldigt negativ när man uttalar sig om svenskt
jordbruk. Jordbruksministern sade i sitt anförande att jordbruket har en
negativ miljöpåverkan. Det är litet vårdslöst att säga så. Det går inte att
bedriva någon mänsklig verksamhet utan att naturen och miljön påver-
kas. En stor del av den påverkan på naturen och miljön som jordbruket
och jordbrukarna har stått för är faktiskt positiv. En stor del av de kul-
turvärden och det landskap som vi har är ett resultat av denna verksam-
het.
Jordbruksministern sade visserligen i en replik att de svenska jord-
brukarna egentligen är fantastiska. Tack för det, jordbruksministern!
Det behövs mer sådant.
Trots att de är så fantastiska och trots att de gör dessa framsteg när
det gäller att anpassa produktionen så att den följer naturens naturliga
sätt att reagera tar man fram piskan för att driva jordbrukarna ännu litet
längre i stället för att nyttja det som hittills har varit framgångsrikt,
nämligen moroten. Den är trevligare och bättre på alla möjliga sätt.
Jordbruksministern säger att hon är kompis med bönderna, att hon
har varit ute och pratat med dem och att de är så snälla och hjärtliga. Så
är det. Bönderna är godhjärtade. När jag var på hälsokontroll hos Lant-
brukarnas Hälsovårdscentral sade man att jag var som bönder i vanliga
fall är: Jag hade dålig hörsel men ett gott hjärta.
När vi behandlade den borgerliga regeringens proposition om jord-
brukspolitiken i våras hade socialdemokraterna reservationer som
skulle ha inneburit en halvering av bondens lön. Nu försöker Margareta
Winberg på olika sätt att förverkliga denna politik. Det är anmärk-
ningsvärt. Det är egentligen förskräckligt.
Det är oerhört viktigt att det finns ett jordbruk i Sverige och att det
fungerar. Vi behöver det svenska jordbruket för att kunna behålla en
levande landsbygd. Vi behöver det för att kunna behålla det öppna
landskapet. Vi behöver det också för att behålla växter och djur i vårt
landskap, det som vi brukar kalla den biologiska mångfalden. När bus-
kar och skog får växa upp kommer inte så många örter och blommor att
finnas kvar.
Om vi skall kunna ställa om hela vårt samhälle i den miljövänliga
kretsloppsinriktning som vi alla vill är det absolut nödvändigt att vi
använder biologiska produkter i större utsträckning. Jordbruket och
skogen är en absolut förutsättning för att detta skall vara möjligt. Då får
vi inte rasera det vi har.
Om vi tittar på detta i ett mera globalt perspektiv finner vi att det
inte är mängden mat som är det stora problemet. Jordbruksministern
och socialdemokraterna vill ofta prata om de fantastiska överskotten.
De är icke problemet. Problemet är att människor svälter. Vi har en
befolkningsutveckling som gör att varenda hektar mark behövs. De
behövs för mat och för att man skall kunna ta fram de nödvändiga mil-
jövänliga produkterna.
Detta är viktigt när vi formar jordbrukspolitiken. Dessa möjligheter
fanns i det avtal som den förra regeringen förhandlade fram med EU.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
163
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
164
Vi hade en folkomröstning, och detta var en viktig del av förhandling-
arna och det avtal som vi hade slutit.
Jag tycker faktiskt att det är litet grand av ett bedrägeri av regering-
en att frångå det som människor har röstat om och sagt ja till. Jord-
bruksministern säger att vi inte har råd. Jag skulle vilja säga att vi inte
har råd att låta bli. Det kostar inte bara en massa pengar att ta emot
dessa stöd, som jordbruksministern säger. Det är inte den skatt som
bönderna betalar som är viktigast i detta sammanhang. Det viktigaste är
all den aktivitet som dessa pengar medför. Det blir olika inkomster för
staten och finansministern. Han får in moms. Han får in skatter från
andra som gör jobb åt bönderna osv.
Det är alldeles klart att regeringen och finansministern inte kommer
att få in några pengar på den skatt som bönderna skall betala med en
socialdemokratisk jordbrukspolitik. Det är bara förluster. Det betalar
man inte skatt på, gudskelov. Men det kanske kommer en tid då en
socialdemokratisk regering hittar på ett sätt att ta ut skatt också på det.
Det vet jag inte. Det skall jag inte uttala mig om.
Det viktiga är att vi inte har råd att vara utan de pengar som Sverige
får, som blir ett inflöde i den svenska ekonomin. Vi har inte råd att vara
utan ett svenskt jordbruk. Därför är det viktigt att vi slår vakt om det
svenska jordbruket och ser till att vi får fram dessa miljöstöd, dessa
LFA-stöd och ett sätt att fördela mjölkkvoten, så att vi utnyttjar den
mjölkkvot som vi har fått oss tilldelad.
Jordbruksministern sade ungefär att det skulle vara förskräckligt om
vi skulle producera mer mjölk än vad vår kvot tillåter och att vi på det
sättet skulle få betala straffskatt.
Är det då regeringens avsikt att hålla igen så att inte hela kvoten
delas ut, så att det blir en marginal? Jag tror inte på de siffror som Inge
Carlsson tidigare nämnde och som sedan jordbruksministern nämnde.
Det skall finnas 170 miljoner ton att fördela. Med den automatiska
fördelningen av kvoten fördelas 3 130 000 ton. Det är inte så. Det är
fler bönder som försvinner, och därför blir det förmodligen betydligt
mer över.
På vilket sätt skall fördelningen ske? Det är en viktig fråga att svara
på. Vi behöver inte mer av politisk styrning och fördelning i samman-
hanget. Vi behöver en fördelning med utgångspunkt i de förutsättningar
som företagen har att producera mjölk. De som under många år suc-
cessivt har byggt upp produktionen skulle få behålla den.
Vad skall man säga till en mjölkproducent som har haft 40 kor un-
der ett antal år? Han har då och då haft bekymmer, precis som alla har.
Vi vet att produktionen var låg under 1991-1992 på grund av torka och
en del andra bekymmer. Han kommer att producera mindre än den kvot
han har i dag. Han får slakta tre fyra kor. Är det rimligt, jordbruksmi-
nistern, att han skall behöva göra det så att jordbruksministern skall få
litet mera kvot att fördela politiskt?
Sedan var det frågan om klasser i arealstödet. Inge Carlsson sade att
det inte fanns något förhandlingsutrymme. Det fanns faktiskt ett för-
handlingsutrymme. Vi hade en diskussion. Det var inte alls nödvändigt
med de elva klasserna. Men det är direkt tokigt med tre. Då blir det de
konsekvenser som har tagits upp i debatten tidigare. Jag behöver inte
upprepa dem. Det fanns faktiskt utrymme. Det var inte som jord-
bruksministern sade tidigare, nämligen att vi från den borgerliga sidan
icke ville diskutera. Vi ville diskutera, men det gavs inte några möjlig-
heter till det. Man bjöd inte på något.
Där är faktiskt en skillnad. Vi hade en stor diskussion inför 1990 års
beslut. Det var icke regeringens förslag som blev riksdagens beslut utan
något helt annat. Då förde vi en dialog. Därför förstår jag inte riktigt
jordbruksministerns påstående att vi aldrig brukar komma överens
angående jordbrukspolitiken. Det brukar vi faktiskt göra. Vi har i
många sammanhang kommit överens i jordbruksutskottet.
En sista fråga. Jordbruksministern pratar ofta om det demokratiska
underskottet i EU. Vi kan vara överens om att det är ett bekymmer.
Men bekymret blir dubbelt när det demokratiska underskottet också
sprider sig till den svenska politiken.
Regeringen tycks ha fattat ett beslut om prisorter utan att bry sig om
vad vi tycker här i riksdagen. Det fanns i den proposition som den
tidigare regeringen lade fram en beskrivning av hur det skulle fungera
med 33 orter. Det var för att få ett så jämnt pris som möjligt.
Nu har den nuvarande regeringen - såvitt jag förstår - varit nere i
Bryssel och gjort upp utan att bry sig om vad vi tycker här. Är det att
värna den svenska demokratin? Är inte det att i stället förstöra den
svenska demokratin och de samarbetsmöjligheter vi har? Det vore
verkligen bra att få svar på några av frågorna av jordbruksministern -
och kanske av Inge Carlsson.
Anf. 165 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s):
Fru talman! Det var några nya frågor. De andra tänker jag inte berö-
ra, för jag tycker att de är så genomdiskuterade.
Men ett svar vill jag ge: Vi skall dela ut hela kvoten i en första för-
delning. Hur den fördelningen skall göras framgår av utskottets betän-
kande.
Lennart Brunander tycker inte att det skall vara någon politisk för-
delning. Nej, men nu är det så att hela EU-systemet - tycka vad man
vill om det - är ju ett gigantiskt centralstyrt politiskt system.
Nu är vi där. Folket har sagt ja. Vi får finna oss i det, och nu får vi
göra det bästa av situationen. Då blir det också en politisk styrning av
sällan skådat slag - också i Sverige.
Vidare tar Lennart Brunander upp en fråga som jag tror han är
ganska ensam om. Jag har i alla fall inte hört någon centerpartist prata
så i den här riksdagen. Det är möjligt att Lennart Daléus skulle kunna
göra ett bemötande eller instämma. Det handlar om synen på överskot-
tet.
Vi vet att det i den globala livsmedelsdebatten finns två åsikter. Jag
trodde att vi var överens i Sveriges riksdag om den ena, som går ut på
att vi skall minska överskottet i Sverige, i EU och i USA och varhelst
det förekommer i den rika världen.
Jag har varit fyra dagar i Mozambique - över helgen och två dagar
innan. Jag var där på presidentinstallation. Men jag passade naturligtvis
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
165
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
på att studera jordbruket, som är så viktigt för människorna. Jag tittade |
met nu när det har blivit fred?” Då fick jag svaret av alla inblandade i
|
Sveriges medlemskap i |
jordbrukspolitiken och i det praktiska utövandet av jordbruket: ”Det är Det är det synsättet vi har delat i denna kammare, möjligen med un- Anf. 166 LENNART BRUNANDER (c) replik: Fru talman! Det är bra att få besked om att hela kvoten skall delas Överskott kontra svält är naturligtvis ett jätteproblem som vi kan Men jag skulle kunna ge en annan beskrivning av ett annat land i Detta gäller inte bara Etiopien. Denna situation råder i stora delar Anf. 167 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi någon gång har denna |
166
Den syn vi har på den globala livsmedelsförsörjningen får faktiskt
återspeglingar på vår egen politik, och i det här fallet, när vi skall bli
medlemmar i unionen, på unionens politik.
Sedan var det den politiska styrningen. Det är väl ingen som kan förne-
ka att det är en kolossal styrning inte minst på jordbrukets område. När
jag har varit i EG-delegationen och beskrivit vad jag tänker säga i mi-
nisterrådet har det också verkat som om det finns en enighet mellan
partierna om att man måste göra någonting åt detta.
Jag har i alla fall den socialdemokratiska regeringens uppgift att
försöka att minska och helst avskaffa denna politiska styrning. Det är
en uppgift som jag inser är gigantisk, men jag har lovat att åta mig den,
och jag känner det verkligen som en utmaning.
Anf. 168 LENNART BRUNANDER (c) replik:
Fru talman! Det är bra att vi kan vidga diskussionen till att gälla in-
ternationell jordbrukspolitik och politik över huvud taget. Men det får
inte innebära att vi inte kan diskutera det som är nära och som rör oss
här. Vi skall i dag också kunna få svar på de frågor vi ställer om den
svenska jordbrukspolitiken.
Den svenske bonden är faktiskt ganska desperat i dag, jordbruks-
ministern, och vet inte riktigt hur han skall göra eller på vilket sätt han
skall hantera problemen.
Det ringde en person från en verkstad som också har maskinför-
säljning och frågade mig vad jag tyckte och trodde. Jag sade att det inte
är så lätt att veta. Vi får inga svar från jordbruksministern på frågan hur
det här kommer att se ut i framtiden.
Han sade också att man inte köper så många maskiner i dag och att
man inte reparerar maskiner. Han har svårt att behålla sina anställda.
Det måste finnas även sådan verksamhet i fortsättningen. Den får
inte dö ut, lika litet som jordbruket får dö ut. Därför krävs besked om
att man skall föra en politik som gör det möjligt och som ger rimliga
ekonomiska förutsättningar att bedriva den här verksamheten.
Det måste finnas en lönsamhet i svenskt jordbruk som gör att man
kan investera för framtiden. Det måste finnas en lönsamhet som gör att
man vågar satsa på litet nya saker också, så att man kan börja odla de
produkter som skulle kunna vara i stället för den spannmål som Marga-
reta Winberg inte vill exportera. Det finns ett fantastiskt behov också
av detta för att vi skall kunna miljöanpassa det svenska samhället.
Anf. 169 RAGNHILD POHANKA (mp):
Fru talman! Det här handlar inte om jordbruk utan är ett allmänt an-
förande i förhållande till EU. I dag är det sorg i demokratins namn för
oss nej-sägare, som har arbetat i fyra fem år för att behålla Sverige som
ett självständigt land.
Sällan har ett land betalat så mycket för att förlora så mycket. An-
nars brukar man säga: Smakar det så kostar det. Men att betala så
mycket för något som ger en så dålig eftersmak, det är ändå inte bruk-
ligt.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
167
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Vi ser alla just nu hur svårt det är att spara 20 miljarder i Persson- |
kunna betala den årliga biljetten till EU. Men de dynamiska effekterna
|
Sveriges medlemskap i |
då, som ja-sidan hävdar skall komma vid ett medlemskap? Jo, dynamiska effekter blir det säkert, men om de blir positiva eller Kostnaderna av knytningen av den svenska kronan till ecun, också Anpassningen till EU har kostat oss 30 miljarder enligt statliga be- De positiva ekonomiska effekterna ser vi nej-sägare som enbart vi- Var skall vi ta och varifrån har vi hittills tagit alla dessa pengar - Redan känner sig bönderna lurade. Hur då? Jo, de tittade på den del Men det handlar inte bara om pengar. Vi får också betala med Det här var bara några av mina nej-argument. Och alla dessa löften som ja-sidan lockat med. Om de själva hel- |
|
168 |
vi skall komma ihåg dem. |
Men den kanske viktigaste orsaken för mig personligen att vara
emot är att antalet fattiga i EU bara växer. I dag finns det omkring 50
miljoner av totalt 340. Det är en alltför hög procent. Den förväntade
ökningen mot 2000-talet ligger kanske på ytterligare 20 miljoner.
När är man fattig då? Jo, när man har mindre än hälften av medel-
inkomsten i sitt eget land. I en union där man låter detta hända, där en
humanistisk grundsyn till denna grad saknas, vill inte jag bli medlem.
Ja, sällan har ett folk betalat så mycket pengar och samtidigt förlo-
rat så mycket av självständighet och humana värden i ett enda avtal.
Anf. 170 INGIBJÖRG SIGURDSDÖTTIR (s):
Herr talman! Gotland är en ö. Det är uppenbart för de flesta. Det är
viktigt att komma ihåg att Gotland är Sveriges enda ö-region. Som ö-
region har vi speciella problem och även möjligheter. Vi har därför i en
motion begärt att ett särskilt Gotlandsprotokoll skall bifogas det svens-
ka anslutningsavtalet med EU.
Ett sådant protokoll skall fokusera på frågor som är avgörande för
Gotlands möjligheter att utvecklas positivt inom ramen för EU. På så
sätt skapas juridiskt bindande möjligheter att åstadkomma speciallös-
ningar.
Utrikesutskottet konstaterar att riksdagen skall ta ställning till ett
färdigt undertecknat anslutningsavtal och att det inte finns något ut-
rymme för att bifoga ett särskilt Gotlandsprotokoll.
Det är tråkigt att konstatera att den förra regeringen misslyckades
med att i medlemskapsförhandlingarna få med ett Gotlandsprotokoll.
Det fanns och finns ett bra underlag i den vitbok som Gotlands kom-
mun gjorde om Gotland och den europeiska integrationen.
Det hade inte kostat något extra att tillskapa sig möjligheten till
särlösningar för Gotland på samma sätt som man lyckats för andra öar i
EU.
Faktum är att vi i våra internationella kontakter har insett att man
inom EU är betydligt mer villig att se till öregionernas särskilda behov
och förutsättningar än vad den förra regeringen insåg. Det är bara att
beklaga.
Vid medlemskapsförhandlingarna finns en strävan efter att beakta
regionsspecifika intressen. I uppgörelsen mellan Sverige och EU:s
medlemsstater förbinder sig EU att noga studera Gotlands situation vid
sammanställningen av listan över områden som kan komma i åtnjutan-
de av s.k. LFA-stöd. Det är bra, men det räcker inte. Vi hoppas att det
vid kommande förhandlingar ges tillfälle att ta upp frågan på nytt.
Gotland är i likhet med andra öar inom EU i behov av speciallös-
ningar. Den nya regeringen har satt sig in i frågan och lovat göra vad
som är möjligt för att åstadkomma ett Gotlandsprotokoll. Vi förstår nu
att det i detta läge inte är möjligt att yrka bifall till vår motion om Got-
landsprotokollet, utan hoppas att frågan hålls aktuell för en positiv
lösning längre fram.
Herr talman! När det sedan gäller vår motion om en regional sock-
erkvot till Gotland är vi väldigt glada över den behandling som motio-
nen fått både i jordbruksutskottet och i utrikesutskottet.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
169
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Jordbruksutskottet bedömer, med instämmande av utrikesutskottet, |
en ekonomiskt hållbar sockerproduktion på Gotland och att regeringen
|
Sveriges medlemskap i |
bör fortsätta sina ansträngningar att nå en överenskommelse med EU- Herr talman! Med detta önskar jag att alla skall komma ihåg vår en- Anf. 171 Jordbruksminister MARGARETA WINBERG (s): Herr talman! Jag återupprepar vad jag tidigare sade, eftersom jag Den tidigare regeringen förhandlade inte om den regionala kvot för När den nuvarande regeringen tillträdde tog vi upp frågan. Jag har Vi får nu inte in detta i den regimen. Utan vår ambition är att vi - När det gäller LFA-stödet och mål 5a- och 5b-stöd har vi lyckats få Anf. 172 INGRID BURMAN (v): Herr talman! Medlemskapet i EU innebär för Sveriges del att vi Sverige har under årtionden i stället fört en politik som i första hand |
|
170 |
aktiv arbetsmarknadspolitik och en aktiv ekonomisk politik. |
En stor del av förklaringen till vårt framgångsrika arbete med att
hålla arbetslösheten nere beror helt enkelt på att vi aktivt har kunnat
använda den ekonomiska politiken som ett medel både för att stimulera
sysselsättningen och för att bekämpa arbetslösheten.
I samband med att vi lämnade in vår medlemsansökan övergav
Sverige sina gamla ekonomiska mål och sin gamla ekonomiska politik.
Vi började att anpassa oss till EU genom att sätta målet prisstabilitet
främst. Vad detta i kombination med en lågkonjunktur har inneburit för
Sverige vet vi alla. Arbetslöshetssiffrorna i Sverige har stigit till EU:s
nivå.
Frågan för Sveriges del blir nu om vi skall kunna bryta denna höga
arbetslöshet inom ramen för EU eller om vi skall tvingas att anpassa
oss till samma konstant höga arbetslöshetsnivå som i EU:s övriga län-
der. Det är länder där man inte har lyckats bryta de arbetslöshetssiff-
rorna ens under högkonjunktur.
Det betänkande från utrikesutskottet som vi behandlar här i dag an-
das på den här punkten både uppgivenhet och passivitet. I betänkandet
hänvisas till den av EU framtagna vitboken och den där angivna mål-
sättningen inom det sociala protokollet att arbetslöshetsbekämpningen
skall finnas högst på dagordningen och att EU skall främja sysselsätt-
ningen.
Det är nog gott och väl. Men det räcker inte. Det har mer än tio år
med mer än 10 % arbetslöshet i EU-länderna visat. Det hinder i form
av en tvångströja som EU lägger över länderna och deras möjligheter
att bekämpa arbetslösheten genom att sätta prisstabilitetsmålet främst
måste Sverige vara aktiv för att luckra upp.
Vänsterpartiet har i sin motion yrkat att kampen mot arbetslösheten
skall bli en del av unionens övergripande ekonomiska och politiska
mål. Sysselsättningsmålet och prisstabilitetsmålet måste stå sida vid
sida och vara lika viktiga. Detta måste gälla även för Centralbanken.
Vi tycker att det är mycket märkligt att vi inte har fått gehör för vår
motion. Ja-sidans representanter i folkomröstningen förde hela tiden
fram argumentet att medlemskapet skulle vara en' förutsättning för att
lösa problemet med den svenska arbetslösheten.
När man nu gjorde på detta sätt tycker vi att det skulle vara anstän-
digt att man i dag bekräftade det genom att säga att detta innebär att
sysselsättningsmålet skall vara ett övergripande mål. Vi hade förväntat
oss att få stöd för vår motion. I utskottets betänkande redovisar majori-
teten att den viktigaste uppgiften för den ekonomiska politiken är just
prisstabilitet. Man säger att detta skall leda till lägre räntenivåer. Det
skall också leda till en internationell monetär stabilitet, dvs. vi skall
tillsammans, alla länder, uppnå konvergenskriterierna så som de är
fastställda i Maastrichtfördraget.
Jag kan bara konstatera att i och med den här analysen frånhänder
sig majoriteten det främsta vapen som Sverige har för att bekämpa
arbetslösheten, nämligen den ekonomiska politiken.
Jag kan också konstatera att Sverige sedan 90-talets början redan
har praktiserat den politik som majoriteten redovisar i betänkandet. Vi
har nämligen bekämpat en låg, eller ibland obefintlig inflation, och låtit
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
171
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
arbetslösheten stiga ohejdat. Detta har inte sänkt några räntenivåer. Det |
Trots detta avvisar majoriteten Vänsterpartiets förslag. Det skulle
|
Sveriges medlemskap i |
skapa en möjlighet att inom EU praktisera den politik vi i Sverige förde Vad kommer då i stället? Bakom EU:s och den s.k. vitbokens re- Den inre marknaden syftar ju till att öka tillväxten genom både Sverige har tidigare varit ett föregångsland när det gäller att utveck- I betänkandet påstår utskottets majoritet att den svenska arbets- Ett första underkännande har redan skett. När arbetsmarknadsut- Mig veterligt är detta första gången som kollektivavtalets rättsliga Enligt Vänsterpartiet sker alltså EU:s kraftiga betoning på de mone- Herr talman! Svenska folket har röstat för ett medlemskap i EU. Det |
|
m |
arbetsmarknadspolitik och social välfärd som de gemensamma målen |
för det monetära samarbetet. Detta ”bör” är till intet förpliktigande. Det
visar att Sverige har en mycket låg ambitionsnivå när det gäller att
faktiskt lyfta upp sysselsättningsmålet och även att värna den svenska
arbetsrättsmodel len.
Hen talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4.
Anf. 173 GÖRAN LENNMARKER (m):
Herr talman! Det svenska folket fattade ett historiskt beslut för en
månad sedan när det beslöt att Sverige skall bli medlem i den europeis-
ka unionen. Det var historiskt inte bara därför att det innebär en för-
ändring av stora mått för Sverige. Det är också historiskt därför att det
fullföljer en mycket gammal svensk tradition som vi kan spåra tillbaka
till senare hälften av 1800-talet. Den har inneburit en ständigt ökad
internationalisering för Sverige.
Vi har ökat våra förbindelser med omvärlden. Vår ekonomi har ut-
vecklats i nära samarbete med omvärlden. Vi har haft ett näringsliv
som ständigt ökat sina kontakter avbrutna av två världskrig. Vi kan se
trenden under över hundra år.
Vi har också haft en lång tradition att Sverige alltmer aktivt deltagit
i det internationella politiska samarbetet. Efter andra världskrigets slut
fattade vi beslut om att gå med i FN. Det var ett för sin tid mycket
långtgående beslut. FN är ju ett överstatligt organ. Det var ett överstat-
ligt avtal till skillnad från EU-avtalet som är ett mellanstatligt avtal. Det
var ett stort steg för sin tid. Detta har följts av Europarådet, EFTA och
EES-avtalet.
I den meningen innebär detta det svenska folkets beslut en fortsätt-
ning av en historisk tradition.
Det finska folket fattade ett likartat beslut med stor majoritet. Det
innebär att Sveriges förbindelser med Finland kommer att kunna öka
ganska kraftigt. Vi får möjlighet att ta bort många av de hinder som
faktiskt har funnits mellan oss såsom nordiska länder allt sedan 1809
när gränsen drogs i Tornedalen och Torneälven. Det är kanske den
bygd i Sverige som mest kommer att märka av EU-medlemskapet. En
gräns försvinner mitt i en bygd. Jag beklagar att Norge inte fattade
samma beslut, men det är ett faktum.
EU-samarbetet kommer att ha en stor betydelse på många olika om-
råden. Jag tänkte bara ta upp någon enstaka punkt så här i slutet på
debatten.
Ett sådant område är Östersjöområdet. Om några veckor är fyra av
Östersjöns nio strandstater EU-medlemmar. Polen har redan ett mycket
omfattande associationsavtal med EU, ett s.k. Europaavtal. Det är
mycket glädjande att EU nu avser att förhandla fram liknande Europa-
avtal med Estland, Lettland och Litauen.
Vid toppmötet i Essen i slutet av förra veckan beslöts att detta skall
vara klart under första halvåret 1995, dvs. före juni 1995. Då skall det
upp på nästa toppmöte. Detta är en oerhört stor framgång främst för
Baltikum, men det är faktiskt också en framgång för svensk politik som
hela tiden har strävat efter att ge Estland, Lettland och Litauen nära
förbindelser med den europeiska unionen och så att säga flytta Estland,
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
173
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Lettland och Litauen från f.d. Sovjetunionen till Centraleuropa, om vi |
Det finns även ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och
|
Sveriges medlemskap i |
Ryssland. Det innebär att det nu finns möjlighet att bygga upp ett kraft- Det kan inom EU:s ram växa fram ett kraftfullt gränssamarbete Vi kan se hur EU nu systematiskt arbetar för att förverkliga vår ge- Det som ligger bakom EU är ju mardrömmen från 1930-talet, när Sveriges säkerhet ökar till följd av EU-medlemskapet, även om Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till de borgerliga reser- Anf. 174 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v): Herr talman! Den korta erfarenhet jag har av arbetet här i riksdagen |
|
174 |
är att kulturfrågorna i mycket liten omfattning debatteras här i kamma- |
ren. Med anledning av detta och vikten av kulturfrågorna står jag nu i
talarstolen.
Vi har tidigare i dag och i kväll haft en lång debatt om jordbruks-
politiken. Jag vill påminna er som är kvar att även kultur betyder od-
ling, men inte av jorden. Det betyder själslig och andlig odling.
Som medlem av kulturutskottet vill jag yttra mig angående det
svenska kulturarvet och vår påverkan från kultur som kommer utifrån,
främst genom TV och video. Det gör jag med anledning av att svenska
folket faktiskt har yrkat bifall till medlemskap i den europeiska unio-
nen.
Den allmänna svenska uppfattningen är att Sverige som medlem
kan behålla rätten att föra en egen kulturpolitik. Den nationella be-
stämmanderätten vad gäller kulturområdet är inskriven i Romfördragets
kulturartikel 128.
Kulturartikeln innebär i korthet att man skall bidra till kulturell ut-
veckling i medlemsländerna med respekt för det nationella samtidigt
som man skall värna det gemensamma kulturarvet enligt fyra punkter:
- att sprida de europeiska folkens kultur och historia,
- att bevara och skydda kulturarv av europeisk betydelse,
- att främja icke kommersiellt kulturutbyte samt
- att främja konstnärligt och litterärt skapande.
Medlemsländerna skall även främja samarbete med tredje land.
Herr talman! Allt detta låter ju väldigt bra. Kultur kan bygga broar
mellan människor i olika länder av olika kulturer. Jag vill också påmin-
na om att dessa broar är både billiga och miljövänliga.
Men hur ser det ut egentligen? Är det verkligen så här bra?
Ett stort problem är den gränsöverskridande televisionen. Vi får
rakt in i våra vardagsrum våld, porr och andra osmakligheter av kom-
mersiell natur, trots att det finns en Europarådskonvention som innefat-
tar regler om begränsning av reklam, pornografi och meningslöst våld.
Vårt intryck är att övervakningen av dessa regler är svag. Överträdelser
beivras alltför sällan. Därför anser Vänsterpartiet att Sverige aktivt
skall verka för att reglerna enligt TV-direktivet följs genom ett effekti-
vare myndighetssamarbete mellan länderna i unionen.
Vad innebär då detta TV- och videovåld konkret för oss? Bl.a. har
Per Svensson i sin bok Den leende mördaren sagt att en 12-åring kon-
sumerar 1 500 filmmord på ett år. 12-åringen ser på TV i snitt två och
en halv timme per dag. 12-åringen talar med sin pappa fem minuter om
dagen. Detta är också ett kulturarv!
Enligt Landstingsförbundet är det pojkar i åldern 10-14 år som mår
sämst i vårt samhälle i dag. Psykklinikernas ansökningar har ökat med
30%.
Vi måste väl alla vara överens om att vi inte vill att våra barn skall
växa upp så här. Hur stämmer det överens med EU:s kulturartikel om
att främja icke kommersiellt kulturutbyte? Inte särskilt bra, anser jag.
Vad kan vi då göra åt problemet? Jo, vi kan gemensamt yrka bifall
till reservation 8 under mom. 19. Där sägs att vi aktivt skall verka för
ett effektivare utnyttjande av regelverket vad gäller restriktionerna mot
pornografi och våldsskildringar.
Prot. 1994/95:42
14 december
Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen
m.m.
175
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Herr talman! Kultur är så mycket. Det handlar om relationer, upple- |
lycka. Kultur kan betyda livsmönster, hur vi lever våra liv. Egentligen
|
Sveriges medlemskap i |
handlar all politik om kultur. En annan del som också handlar om kultur är det svenska språket. Vänsterpartiet kommer också att värna våra å, ä och ö i EU. Vi skall Herr talman! Enligt artikel 36 i Romfördraget tillåts nationella ex- Det här direktivet kommer vi att ta ställning till senare, troligtvis i Medlemskapet öppnar våra gränser, vilket kan leda till att kulturfö- Det finns också en klassmotsättning i detta som vi vill råda bot på. Med hänvisning till detta har Vänsterpartiet yrkat på att Kulturarvs- Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till reservation 7 i utrikesut- Tack för ordet! Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 15 december.) |
176
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU6
Ändringar av bilagorna I och II till avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES-avtalet) (prop. 1994/95:90)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU10
Lag om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter,
m.m. (prop. 1994/95:117)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU6
Nya lagar om skatt på alkohol och tobak, m.m. (prop. 1994/95:56)
Anf. 175 JAN-OLOF FRANZÉN (m):
Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till den moderata re-
servationen om 24-timmarsregeln vid införsel av s.k. taxfree-varor,
mom. 4 och 6 i motsvarande del.
Det är enligt vår mening ytterst tveksamt om EU-rätten ger utrym-
me för en 24-timmarsregel vare sig i fråga om gods som inköpts med
skatt i andra EU-länder eller i fråga om varor som inhandlats skattefritt
ombord på färjor till Sverige från ett annat EU-land. Propositionen ger
inte heller det minsta besked på denna punkt.
I utredningen SOU1994:131 Skyddet vid inre gräns beskrivs kort-
fattat den specialregel som för närvarande gäller för dansk del. Denna
särlösning har under hand åberopats av regeringskansliet, men det är
enligt vår mening osäkert vilka slutsatser man kan dra av den och hur
stort manöverutrymme den ger Sverige när det gäller vår egen beskatt-
ning av gränshandeln av varor som inköpts i andra EU-länder eller
ombord på färjor från andra EU-länder.
Den danska särlösningen skiljer sig på flera sätt både från det för-
slag som regeringen presenterat i propositionen och från det modifiera-
de förslag som i all hast under ärendets beredning i riksdagen kastats
Prot. 1994/95:42
14 december
Nya lagar om skatt på
alkohol och tobak,
m.m.
177
12 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
fram av regeringskansliet och som går ut på att en 24-timmarsregel |
inköpts på färja. Något underlag som skulle möjliggöra en bedömning
|
Nya lagar om skatt på |
av förslagets förenlighet med EU-rätten har inte presenterats. Sammanfattningsvis anser vi att den nya lagen om beskattning av Samtidigt förutsätter vi att regeringen har sin uppmärksamhet riktad Det anförda innebär att 24-timmarsregeln helt bör utgå ur proposi- Anf. 176 LARS U GRANBERG (s): Hen talman! I skatteutskottets betänkande nr 6 föreslås en EU- En strikt tillämpning av direktiven beträffande skatteuttag för ciga- För alkoholdrycker, och då speciellt öl, skulle egentligen en strikt Övergångstiden innebär också att tid ges för produktionsomlägg- Jag måste säga att man till viss del skulle vilja önska sig litet mer Vilka mängder får man då ta med sig hem från en resa till ett annat |
178
den ser man bäst vad gäller mängden starköl. Den nya regeln tillåter en
införsel av 15 liter starköl. Dagens mängd är 2 liter.
När det gäller taxfree-försäljning ombord på fartyg eller luftfartyg
kommer en 24-timmarsregel att införas. Det gäller resor mellan EU-
länder och resor till och från tredje land. Speciella kvantitativa be-
gränsningar införs också på taxfree-handeln. Det här sker enligt en
särskild övergångsordning som innebär att skattefrihet medges vid en
försäljning för belopp upp till vad som gäller för införsel utom EU.
Begränsningen består i att det skattefria beloppet inte får överstiga 90
ecu, alltså ca 800 kr. Vid införsel från tredje land uppgår motsvarande
summa till 175 ecu, dvs. ca 1 500 svenska kronor.
Hen talman! Återigen är jag förbryllad över vissa partiers besluts-
vånda. I detta fall tänker jag på Moderaterna och Jan-Olof Franzén som
i ena stunden värnar om svensk bryggerinäring och i andra stunden
konkurrensutsätter den på ett helt orimligt sätt.
Helt plötsligt föreslår man en helt frisläppt taxfree-handel på resor
mellan EU-länder eller på resor till och från tredje land.
Tänk er bara in i situationen att man skulle kunna stå och välja
mellan att gynna svenska bryggare genom att köpa svenskt skattebelagt
öl och att resa över till exempelvis Danmark och på resan över kunna
välja och vraka inte bara inom den danska ölkulturens mångfald utan
t.o.m. ha tillgång till hela Europas sortiment.
Herr talman! Det här förslaget från Jan-Olof Franzén har den karak-
tären som ett borgerligt parti förväntas ha i den här frågan, inte minst
med tanke på vissa ungdomsförbunds syn på alkoholpolitiken och den
liberala synen på droger. Men tur är väl ändå att allt som drivs i det
moderata ungdomsförbundet inte tar form i konkret moderat politik.
Men med tanke på Jan-Olof Franzéns syn på alkoholpolitiken ser det
faktiskt ganska mörkt ut. Det enda vi kan göra är att hoppas att så inte
blir fallet.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan och
avslag på reservationen.
Anf. 177 JAN-OLOF FRANZÉN (m):
Herr talman! Jag tror inte att taxfree-handeln på båtarna har någon
speciell betydelse för våra bryggerinäringar. Det har också sagts att
man skall återkomma med förslag i frågan om ölet. Jag anser att man
därför bör avvakta och se vad som kommer att föreslås.
Anf. 178 LARS U GRANBERG (s):
Herr talman! Med tanke på konkurrenssituationen kanske detta inte
har så stor betydelse för bröderna Spendrup och Åbrå. Men det finns ju
en massa små bryggerier, och de kommer att få stora svårigheter att slå
sig in på taxfree-handeln, där de stora bjässarna klampar fram.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Prot. 1994/95:42
14 december
Nya lagar om skatt på
alkohol och tobak,
m.m.
179
Prot. 1994/95:42
14 december
Tullagstiftningen vid
ett EU-medlemskap
Föredrogs
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU8
Tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap (prop. 1994/95:34)
Anf. 179 NILS FREDRIK AURELIUS (m):
Herr talman! Detta ärende handlar om de stora förändringar av den
svenska tullagstiftningen som följer av inträdet i EU. En fråga som
diskuterades mycket tidigare i höst var hur möjligheterna att stoppa
narkotikan vid våra gränser skulle påverkas av ett EU-medlemskap. På
kort sikt händer väl inte så mycket, men så småningom borde narkoti-
kasmugglingen kunna bekämpas effektivare.
Tills vidare behåller som bekant tullen sina nuvarande befogenheter
när det gäller att stoppa illegal införsel av bl.a. narkotika över inre
gräns, med de möjligheter till s.k. selektiva kontroller som detta inne-
bär. Genom att tullen vidare inte längre kommer att behöva så stora
resurser vid klarering vid de inre gränserna frigörs resurser för spaning.
Som medlem i EU kan Sverige också ta en ännu aktivare del i det eu-
ropeiska samarbetet mot internationell brottslighet. Eftersom brottslig-
heten har blivit alltmer välorganiserad måste också brottsbekämpning-
en bygga på gränsöverskridande samarbete och ett väl fungerande
utbyte av information.
Låt mig nu ta upp en annan del av betänkandet.
Inkonsekvent nog har detta ett inslag som inte alls har med tullag-
stiftningen inom EU att göra. Jag syftar på förslaget att ett tioprocentigt
tulltillägg skall återinföras för mervärdesskattebelopp även i de fall där
momsen skulle ha varit avdragsgill om den påförts. Så sent som hösten
1993 beslutade riksdagen att tulltillägg inte skulle tas ut i sådana fall.
Innan ens ett år har gått och utan att någon utvärdering har skett, så
föreslår alltså regeringen och utskottsmajoriteten att importmomsen
åter skall räknas in i underlaget för tulltillägg.
När denna sanktion avskaffades för ett år sedan var motiveringen att
en tillkommande debitering inte skulle medföra att deklaranten slutligt
skulle behöva erlägga mera skatt. Samma summa som han betalar in får
han ju lyfta av vid nästa momsredovisningstillfälle. Även regeringen,
den nuvarande alltså, medger i propositionen på sidan 107 att ”den
tullskyldige i sådant fall inte gör någon definitiv skattevinst”.
Det kan tilläggas att eftersom en helt övervägande del - ungefär
75 % - av vår handel sker med EU-länder, så kommer den föreslagna
regeln att minska avsevärt i betydelse efter årsskiftet.
Utskottsmajoriteten menar att den som uppger ett för lågt momsbe-
lopp ”kan uppnå vissa fördelar i ränte- och likviditetshänseende”, som
det heter. Som väl också formuleringen antyder är den vinsten inte så
stor.
De fel som har lett till att tulltillägg tagits ut har nästan alltid berott
på felräkning eller skrivfel. Fr.o.m. årsskiftet drabbas importören av
nya krångligheter, som det kan ta tid att sätta sig in i. Inlämningsfristen
180
för tulldeklarationer minskar dessutom från 15 till 9 dagar, dvs. tids-
pressen ökar.
Enligt vår mening bör man vara försiktig med att införa regler som
uppfattas som besvärande för dem som hanterar tulldeklarationer ute i
näringslivet om samtidigt vinsten för det allmänna är marginell eller
obefintlig. Såvitt bekant har heller inte kvaliteten på tulldeklarationerna
blivit avsevärt sämre under 1994, dvs. tulltillägget för avdragsgill
moms slopades.
Litet förenklat kan man kanske säga att importören lånar ut en
summa till staten när han först betalar in och sedan får tillbaka mom-
sen. Det kan inte vara rimligt att han skall drabbas av tulltillägg om han
utan att ha uppsåt råkar göra fel när han hjälper samhället på detta sätt.
Om det finns anledning att anta att det föreligger bedrägligt uppsåt
från deklarantens sida, kommer förstås saken i ett annat läge. Då finns
det andra möjligheter att ställa honom till svars.
Herr talman. Jag yrkar bifall till reservation 1 beträffande tull-
tillägg.
Anf. 180 SVERRE PALM (s):
Herr talman! Under de senaste åren har tullen stått inför flera stora
utmaningar när det gällt att anpassa tullverksamheten till en ny värld. I
dag står vi på trappan för att ta steget in i EU.
Ett EU-medlemskap medför betydande förändringar av tullens ar-
betsuppgifter. EU:s mer komplexa tullprocedurer skall tillämpas av den
svenska tullen, och det tillkommer också vissa uppgifter, såsom kvot-
och licenshantering.
Sveriges utrikeshandel och Sveriges transportvägar är i mycket hög
grad EU-beroende. Detta medför att in emot 60 % av tulldokumenten
och ca 65 % av klareringen av lastbilstransporterna bortfaller. För
fartygs- och flygplanstransporterna är bortfallet lägre. Antalet orter
med passagerartrafik från tredje land blir mindre. Dock kvarstår resan-
de- och godsströmmar från EU-länderna, vilket nödvändiggör fortsatta
kontrollinsatser.
I skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU8 tillstyrker ett i stort sett
enigt utskott regeringens proposition nr 34: Den svenska tullagstift-
ningen vid ett EU-medlemskap. Utskottet föreslår dock att en 24-
timmarsregel fortfarande skall gälla för skattefri införsel av alko-
holdrycker, tobak m.m.
I övergångsbestämmelserna har kompletteringar gjorts beträffande
tullens medverkan i kontrollen av utförsel av krigsmateriel och mass-
förstörelseprodukter.
Till betänkandet har fogats två reservationer - en avseende reglerna
om tulltillägg och en om 24-timmarsreglen.
Herr talman! När det gäller tulltillägget föreslår utskottet att vi åter-
går till de regler som gällde före den 1 januari 1994. Reglerna innebär
att införselmoms ingår i underlaget för tulltillägg även när det gäller
belopp som är avdragsgilla i efterkommande momsredovisning. Mode-
raterna, Centern och Folkpartiet har i en gemensam reservation yrkat
avslag på propositionen i denna del.
Prot. 1994/95:42
14 december
Tullagstiftningen vid
ett EU-medlemskap
181
13 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 42
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
Vi socialdemokrater delar inte uppfattningen att införandet av tull- |
vet som reservanterna hävdar. När man lyssnar på reservanternas före-
|
Tullagstiftningen vid |
trädare skulle man kunna tro att socialdemokraterna vill göra allt för att Beträffande reservationen mot införande av 24-timmarsregeln för Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på Anf. 181 NILS FREDRIK AURELIUS (m) replik: Herr talman! Jag vill trots den sena timmen bara helt kort bemöta Jag uppfattade att Sverre Palm framför allt befarade att det skulle Jag lägger också märke till att Sverre Palm inte anför det argument Sammantaget tycker jag att vi skulle kunna enas om att försöka göra Anf. 182 SVERRE PALM (s) replik: Herr talman! Som jag sade skulle ett tillmötesgående av reservan- För importörerna skulle det verka orättvist att den som slarvar Vi har också i den inrikes beskattningen ett sanktionssystem för un- Något som kan noteras när vi nu återinför tulltillägg på momsdelen |
|
182 |
är att detta överensstämmer med den av Bo Lundgren framlagda pro- |
position som behandlades under det förra riksmötet. I dag är Bo Lund-
gren reservant.
Anf. 183 NILS FREDRIK AURELIUS (m) replik:
Herr talman! Det är glädjande att också Bo Lundgren reserverat sig
för ett klokt beslut. Det var med anledning av en enskild motion som
den dåvarande majoriteten i utskottet i enighet föreslog att detta onödi-
ga tulltillägg skulle tas bort.
Vad gäller argumentationen för tulltillägg tycker jag att Sverre Palm
inte lägger tillräckligt stor vikt vid att det här handlar om ouppsåtliga
fel, misstag som man råkar göra i samband med tulldeklarationen. Att
använda ett slags administrativ sanktion i det sammanhanget är knap-
past rimligt. De misstag som begås är såvitt jag förstår inte speciellt
många, och det är inte någon som egentligen tjänar på att begå dem.
Importören får ju efter någon tid tillbaka den summa som han först har
fått betala i moms.
Dessutom är det i praktiken ofta ett ombud för importören, speditö-
ren, som sköter denna deklaration. Inte heller han har något intresse av
att det tas ut ett för lågt belopp. Det är fråga om misstag, och då skall vi
inte krångla till saken i onödan med tulltillägg, i varje fall inte i detta
fall.
Anf. 184 SVERRE PALM (s) replik:
Hen talman! Låt mig förklara detta. Det är slarvet som vi vill mot-
verka, så att tullen skall få ett bra utgångsmaterial och skall slippa extra
arbete. För fall där misstag har begåtts finns det ventiler, så att ingen
skall drabbas i onödan.
Anf. 185 STEN ANDERSSON (m):
Herr talman! I det nu aktuella betänkandet om tullagstiftningen vid
EU-medlemskap behandlas en fråga som jag ställde till Göran Persson
för ett antal veckor sedan. Tyvärr har denne av rent praktiska skäl inte
kunnat besvara frågan, men när jag nu återfinner den i betänkandet tar
jag chansen att föra några synpunkter till protokollet.
Innan och under EU-debatten slirades det ganska betänkligt på en
del håll i frågan om ifall tullens kontrollmöjligheter för bekämpning av
knarksmuggling skulle komma att behållas, förbättras eller försämras
vid ett eventuellt ja till EU. Jag måste, herr talman, erkänna att även
den borgerliga regeringen i varje fall tidvis levde i något av en fantasi-
värld. Europol, som man har talat en del om, är en utopi och kommer
kanske i bästa fall inte att vara realiserad förrän ett stycke in på 2000-
talet.
Sent skall syndaren vakna, men han vaknade dessbättre. Vi kommer
nu att bestämma att tullen skall behålla sina nuvarande kontrollmöjlig-
heter, som baseras på yrkeskunskap och erfarenhet. De har visat sig
vara mycket effektiva. Däremot vill jag bestämt ta avstånd från ett
språkbruk som förekommer i debatten, nämligen talet om stickprov.
Tullen tar inga stickprov. Inga tullare kastar krona eller klave om att
Prot. 1994/95:42
14 december
Tullagstiftningen vid
ett EU-medlemskap
183
|
Prot. 1994/95:42 14 december |
t.ex. kontrollera alla rödhåriga kvinnor över 45 års ålder. Man agerar |
Jag noterar att den s.k. Gränskontrollutredningen till min glädje i
|
Tullagstiftningen vid |
varje fall till vissa delar har körts över. Jag hoppas att propositionen Herr talman! Orsaken till min fråga är egentligen inte detta, inte Nu tror jag inte att detta är fel. Jag vet också, herr talman, att vi i Till sist, herr talman, är vi väl alla överens om att vi skall sätta till Jag är helt övertygad om, herr talman, att om vi framöver kan behål- Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 15 december.) |
|
Immunitet och |
11 § Immunitet och privilegier Föredrogs Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuU7 Immunitet och privilegier (prop. 1994/95:46) |
184
Anf. 186 KIA ANDREASSON (mp):
Herr talman! Det är endast jag som har reagerat på detta ärende.
Det är kanske för att jag är ny ledamot och ser med nya ögon på hand-
lingarna och för att jag alltid vill veta vad jag beslutar om.
I anslutningsfördraget till EU anges att fördrag och rättsakter som
har antagits inom EG före anslutningen är bindande för de nya med-
lemsstaterna fr.o.m. dagen för anslutningen. Detta medför att Sverige
övertar den primärrätt och sekundärrätt som finns inom EU på anslut-
ningsdagen.
Jag uppfattar detta som att vi automatiskt förbundit oss att följa des-
sa regler. Därför behöver vi här i riksdagen inte godkänna lagändringen
i propositionen. Den är ändå reglerad. Vi kan inte utan process säga
nej.
Det var just denna bundenhet vi sade ja till när vi anslöt oss till EU.
Vi har förbundit oss att överta cirka 13 000 regler, utformade i fördrag,
protokoll, rättsakter, direktiv, förordningar, beslut och avtal.
Vid en anslutning till EU måste en stat acceptera och tillämpa vid
tillträdespunkten existerande regelverket.
I detta ärende vill regeringen för riksdagen presentera vilka fördrag
som blir gällande i Sverige. Det är alltså ett tillkännagivande eller en
presentation. Det är i och för sig tacknämligt. Det står också angivet att
bestämmelserna finns i protokollet till fördraget den 8 april, men även i
vissa förordningar och vissa avtal.
Jag får inte veta vad dessa bestämmelser innebär, men det är detta
som är av intresse för mig. Jag efterlyser alltså innehållet i reglerna.
Hur skall jag annars veta vad jag bestämmer. Det räcker inte med en
hänvisning till EU:s regler. Om mina väljare eller journalister frågar
mig vad jag beslutat om vet jag inte det.
Man kan ju tänka att det är upp till mig som ledamot att ta reda på
bestämmelserna. I detta fall tycker jag att det skall presenteras i pro-
positionen.
Nu står visserligen i slutet på propositionen att såväl enskilda som
berörda myndigheter kan förutses få svårigheter att överblicka regel-
verket. Regeringen gör bedömningen att statsmakterna bör tillhandahål-
la en förteckning över de fördrag, rättsakter och avtal som innehåller
bestämmelser på detta område.
Men jag anser att det inte räcker med endast hänvisning till fördrag,
rättsakter och avtal. I framtiden bör man även tala om vad texterna
säger i de enskilda dokumenten. Det blir väldigt arbetsamt om jag som
enskild riksdagsledamot skall ta reda på innehållet i alla dessa doku-
ment. T.o.m. jurister som jag har kontaktat tycker det är svårt.
Jag vill att kommande tillkännagivanden om lagändringar är tydliga
i detta hänseende.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Prot. 1994/95:42
14 december
Immunitet och
privilegier
185
Prot. 1994/95:42
14 december
Föredrogs
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU7
Övergång från EES till EU på transportområdet (prop. 1994/95:71)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU6
Återlämnande av kulturföremål (prop. 1994/95:74)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut skulle fattas den 15 december.)
Anmäldes och bordlädes
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoUl 1
Lageravgift på socker och ris
Arbetsmarknadsutskottets betänkanden
1994/95:AU4 Förändring av vissa arbetsrättsliga regler, m.m.
1994/95 :AU5 Förändringar i arbetslöshetsersättningen
Socialutskottets betänkande
1994/95 :SoU9 Förslag till alkohollag
Utrikesutskottets betänkande
1994/95:UU8 Ändring i lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner
Anmäldes att följande interpellationer framställts
den 14 december
1994/95:45 av Roy Ottosson (mp) till miljöministern om bevarande av
skog med höga naturvärden
1994/95:46 av Widar Andersson (s) till justitieministern om åtgärder
mot den grova kriminaliteten
186
Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 10 januari 1995.
16 § Kammaren åtskildes kl.22.07.
Förhandlingarna leddes
av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 6 § anf. 32 (delvis),
av förste vice talmannen därefter t.o.m. anf. 59 (delvis),
av andre vice talmannen därefter t.o.m. anf. 85 (delvis),
av tredje vice talmannen därefter t.o.m. anf. 109 (delvis),
av förste vice talmannen därefter t.o.m. ajourneringen kl. 17.57,
av andre vice talmannen därefter t.o.m. anf. 169 (delvis) och
av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.
Prot. 1994/95:42
14 december
Vid protokollet
GUNNAR GRENFORS
/Barbro Nordström
187
188
1 § Justering av protokoll.................................................................1
2 § Folkomröstningen.......................................................................1
3 § Avsägelse......................................................................................1
4 § Meddelande om aktuell debatt...................................................1
5 § Förnyad bordläggning................................................................2
6 § Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m.....................3
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU5.............................3
Konstitutionsutskottets betänkanden 1994/95: KU 17................3
Konstitutionskutskottets betänkande 1994/95:KU22................3
Finansutskottets betänkande 1994/95 :FiU5..............................3
Anf. 1 MARGARETHA AF UGGLAS (m):...........................3
Anf. 2 HELENA NILSSON (c):.............................................5
Anf. 3 HADAR CARS (fp):....................................................7
Anf. 4 EVA ZETTERBERG (v):..........................................10
Anf. 5 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:..............14
Anf. 6 EVA ZETTERBERG (v) replik:................................15
Anf. 7 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:..............15
Anf. 8 EVA ZETTERBERG (v) replik:................................15
Anf. 9 PER GAHRTON (mp):..............................................15
Anf. 10 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:............19
Anf. 11 PER GAHRTON (mp) replik:.................................19
Anf. 12 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:............20
Anf. 13 PER GAHRTON (mp) replik:.................................20
Anf. 14 HADAR CARS (fp) replik:.....................................20
Anf. 15 PER GAHRTON (mp) replik:.................................21
Anf. 16 HADAR CARS (fp) replik:.....................................21
Anf. 17 PER GAHRTON (mp) replik:.................................21
Anf. 18 INGRID NÄSLUND (kds):.....................................22
Anf. 19 PER GAHRTON (mp) replik:.................................24
Anf. 20 INGRID NÄSLUND (kds) replik:...........................25
Anf. 21 PER GAHRTON (mp) replik:.................................25
Anf. 22 INGRID NÄSLUND (kds) replik:...........................25
Anf. 23 MAJ-LIS LÖÖW (s):...............................................25
Anf. 24 PER GAHRTON (mp) replik:.................................27
Anf. 25 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik:....................................28
Anf. 26 PER GAHRTON (mp) replik:.................................28
Anf. 27 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik:....................................29
Anf. 28 EVA ZETTERBERG (v) replik:..............................29
Anf. 29 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik:....................................30
Anf. 30 INGRID NÄSLUND (kds) replik:...........................30
Anf. 31 MAJ-LIS LÖÖW (s) replik:....................................30
Anf. 32 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................31
Anf. 33 PER GAHRTON (mp) replik:..................................36
Anf. 34 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................36
Anf. 35 PER GAHRTON (mp) replik:..................................37
Anf. 36 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................38
Anf. 37 HADAR CARS (fp) replik:......................................38
Anf. 38 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................39
Anf. 39 EVA ZETTERBERG (v) replik:..............................39
Anf. 40 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................40
Anf. 41 EVA ZETTERBERG (v) replik:..............................41
Anf. 42 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................42
Anf. 43 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:.............43
Anf. 44 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................43
Anf. 45 MARGARETHA AF UGGLAS (m) replik:.............43
Anf. 46 Statsrådet MATS HELLSTRÖM (s):.......................44
Anf. 47 BIRGER HAGÅRD (m):.........................................44
Anf. 48 BIRGITTA HAMBRAEUS (c):...............................46
Anf. 49 BIRGER HAGÅRD (m) replik:...............................50
Anf. 50 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:....................51
Anf. 51 BIRGER HAGÅRD (m) replik:...............................51
Anf. 52 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) replik:....................52
Anf. 53 KENNETH KVIST (v):...........................................52
Anf. 54 BIRGER HAGÅRD (m) replik:...............................55
Anf. 55 KENNETH KVIST (v) replik:.................................55
Anf. 56 BIRGER HAGÅRD (m) replik:...............................55
Anf. 57 KENNETH KVIST (v) replik:.................................56
Anf. 58 PETER ERIKSSON (mp):.......................................56
Anf. 59 BIRGIT FRIGGEBO (fp):......................................59
Anf. 60 PETER ERIKSSON (mp) replik:............................64
Anf. 61 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:.............................65
Anf. 62 PETER ERIKSSON (mp) replik:.............................65
Anf. 63 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:.............................66
Anf. 64 KENNETH KVIST (v) replik:.................................66
Anf. 65 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:.............................67
Anf. 66 KENNETH KVIST (v) replik:.................................67
Anf. 67 BIRGIT FRIGGEBO (fp) replik:.............................68
Anf. 68 BERIT LÖFSTEDT (s):...........................................68
Anf. 69 ROSE-MARIE FREBRAN (kds):............................70
Anf. 70 ANDREAS CARLGREN (c):..................................71
Anf. 71 KENNETH KVIST (v) replik:.................................74
Anf. 72 ANDREAS CARLGREN (c) replik:........................74
Anf. 73 KENNETH KVIST (v) replik:.................................75
Anf. 74 ANDREAS CARLGREN (c) replik:........................75
Anf. 75 WIDAR ANDERSSON (s):.....................................76
Anf. 76 LARS TOBISSON (m):...........................................77
Anf. 77 KJELL ERICSSON (c):...........................................80
Anf. 78 MATS ODELL (kds):..............................................81
Anf. 79 SÖREN LEKBERG (s):...........................................83
Anf. 80 KJELL ERICSSON (c) replik:.................................86
Anf. 81 SÖREN LEKBERG (s) replik:.................................86
Prot. 1994/95:42
14 december
189
Prot. 1994/95:42
14 december
190
Anf. 82 KJELL ERICSSON (c) replik:................................87
Anf. 83 SÖREN LEKBERG (s) replik:................................87
Anf. 84 JOHAN LÖNNROTH (v):.......................................87
Anf. 85 MATS ODELL (kds) replik:....................................89
Anf. 86 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:............................90
Anf. 87 MATS ODELL (kds) replik:....................................91
Anf. 88 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:............................91
Anf. 89 KJELL ERICSSON (c) replik:................................91
Anf. 90 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:............................92
Anf. 91 KJELL ERICSSON (c) replik:................................92
Anf. 92 JOHAN LÖNNROTH (v) replik:............................93
Anf. 93 ROY OTTOSSON (mp):.........................................93
Anf. 94 BIRGER SCHLAUG (mp):.....................................96
Anf. 95 WIDAR ANDERSSON (s) replik:........................100
Anf. 96 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:........................100
Anf. 97 WIDAR ANDERSSON (s) replik:........................101
Anf. 98 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:.........................102
Anf. 99 INGER LUNDBERG (s):......................................102
Anf. 100 INGVAR ERIKSSON (m):..................................104
Beslut om uppskjuten votering.....................................................108
6 § (forts.) Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.............108
(forts. UU5, KU17, KU22 och FiU5)...................................108
Anf. 101 LENNART DALÉUS (c):..................................108
Anf. 102 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:.......................111
Anf. 103 LENNART DALÉUS (c) replik:.........................112
Anf. 104 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:.......................113
Anf. 105 LENNART DALÉUS (c) replik:.........................114
Anf. 106 EVA ERIKSSON (fp):.......................................114
Anf. 107 INGVAR ERIKSSON (m) replik:.......................117
Anf. 108 MAGGI MIKAELSSON (v):..............................117
Anf. 109 LENNART DALÉUS (c) replik:.........................121
Anf. 110 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................122
Anf. 111 LENNART DALÉUS (c) replik:.........................122
Anf. 112 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................123
Anf. 113 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:.......................124
Anf. 114 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................124
Anf. 115 BIRGER SCHLAUG (mp) replik:.......................124
Anf. 116 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................125
Anf. 117 INGVAR ERIKSSON (m) replik:.......................125
Anf. 118 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................125
Anf. 119 INGVAR ERIKSSON (m) replik:.......................126
Anf. 120 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................126
Anf. 121 EVA ERIKSSON (fp) replik:..............................126
Anf. 122 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................127
Anf. 123 GUDRUN LINDVALL (mp):.............................127
Anf. 124 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................130
Anf. 125 DAN ERICSSON (kds):......................................131
Anf. 126 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:....................132
Anf. 127 DAN ERICSSON (kds) replik:............................133
Anf. 128 MAGGI MIKAELSSON (v) replik:.....................133
Anf. 129 DAN ERICSSON (kds) replik:............................133
Anf. 130 INGE CARLSSON (s):........................................134
Ajournering.....................................................................................138
Återupptagna förhandlingar.........................................................138
6 § (forts.) Sveriges medlemskap i Europeiska unionen...............138
(forts. UU5, KU17, KU22 och FiU5)....................................138
Anf. 131 LENNART DALÉUS (c):.....................................138
Anf. 132 INGE CARLSSON (s) replik:..............................139
Anf. 133 LENNART DALÉUS (c) replik:..........................140
Anf. 134 INGE CARLSSON (s) replik:..............................140
Anf. 135 INGVAR ERIKSSON (m) replik:........................141
Anf. 136 INGE CARLSSON (s) replik:..............................141
Anf. 137 INGVAR ERIKSSON (m) replik:.......................142
Anf. 138 INGE CARLSSON (s) replik:.............................143
Anf. 139 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................143
Anf. 140 INGE CARLSSON (s) replik:..............................144
Anf. 141 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................144
Anf. 142 INGE CARLSSON (s) replik:..............................145
Anf. 143 DAN ERICSSON (kds) replik:............................145
Anf. 144 INGE CARLSSON (s) replik:.............................146
Anf. 145 DAN ERICSSON (kds) replik:............................147
Anf. 146 INGE CARLSSON (s) replik:..............................147
Anf. 147 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................148
Anf. 148 LENNART DALÉUS (c) replik:..........................151
Anf. 149 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................152
Anf. 150 LENNART DALÉUS (c) replik:..........................153
Anf. 151 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................153
Anf. 152 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................154
Anf. 153 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................155
Anf. 154 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:....................155
Anf. 155 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................156
Anf. 156 DAN ERICSSON (kds) replik:............................157
Anf. 157 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................157
Anf. 158 DAN ERICSSON (kds) replik:............................158
Anf. 159 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................159
Anf. 160 INGVAR ERIKSSON (m) replik:........................159
Anf. 161 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):......................................................................160
Prot. 1994/95:42
14 december
191
Prot. 1994/95:42 Anf. 162 INGVAR ERIKSSON (m) replik:.......................161
14 december Anf. 163 Jordbruksminister MARGARETA
---------------- WINBERG (s):.....................................................................162
Anf. 164 LENNART BRUNANDER (c):..........................162
Anf. 165 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.....................................................................165
Anf. 166 LENNART BRUNANDER (c) replik:................166
Anf. 167 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.....................................................................166
Anf. 168 LENNART BRUNANDER (c) replik:................167
Anf. 169 RAGNHILD POHANKA (mp):..........................167
Anf. 170 INGIBJÖRG SIGURDSDÖTTIR (s):.................169
Anf. 171 Jordbruksminister MARGARETA
WINBERG (s):.....................................................................170
Anf. 172 INGRID BURMAN (v):......................................170
Anf. 173 GÖRAN LENNMARKER (m):...........................173
Anf. 174 CHARLOTTA L BJÄLKEBRING (v):...............174
(Beslut skulle fattas den 15 december.)................................176
7 § Ändringar av bilagorna I och II till avtalet om Europe-
iska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet)..............177
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU6.....................177
(Beslut skulle fattas den 15 december.)................................177
8 § Lag om åtgärder beträffande djur och växter som till-
hör skyddade arter, m.m.........................................................177
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU10...................177
(Beslut skulle fattas den 15 december.)................................177
9 § Nya lagar om skatt på alkohol och tobak, m.m....................177
Skatteutskottets betänkande 1994/95:SkU6..........................177
Anf. 175 JAN-OLOF FRANZÉN (m):...............................177
Anf. 176 LARS U GRANBERG (s):..................................178
Anf. 177 JAN-OLOF FRANZÉN (m):...............................179
Anf. 178 LARS U GRANBERG (s):..................................179
(Beslut skulle fattas den 15 december.)................................179
10 § Tullagstiftningen vid ett EU-medlemskap...........................180
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkU8..........................180
Anf. 179 NILS FREDRIK AURELIUS (m):......................180
Anf. 180 SVERRE PALM (s):............................................181
Anf. 181 NILS FREDRIK AURELIUS (m) replik:............182
Anf. 182 SVERRE PALM (s) replik:.................................182
Anf. 183 NILS FREDRIK AURELIUS (m) replik:............183
Anf. 184 SVERRE PALM (s) replik:.................................183
Anf. 185 STEN ANDERSSON (m):...................................183
(Beslut skulle fattas den 15 december.)................................184
11 § Immunitet och privilegier.....................................................184
Justitieutskottets betänkande 1994/95:JuU7.........................184
192
Anf. 186 KIA ANDREASSON (mp):.................................185
(Beslut skulle fattas den 15 december.).................................185
12 § Övergång från EES till EU på transportområdet...............186
Trafikutskottets betänkande 1994/95 :TU7............................186
(Beslut skulle fattas den 15 december.).................................186
13 § Återlämnande av kulturföremål...........................................186
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrU6..........................186
(Beslut skulle fattas den 15 december.).................................186
14 § Bordläggning..........................................................................186
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoUll...................186
15 § Anmälan om interpellationer................................................186
1994/95:45 av Roy Ottosson (mp) till miljöministern om
bevarande av skog med höga naturvärden.............................186
1994/95:46 av Widar Andersson (s) till justitieministern om
åtgärder mot den grova kriminaliteten...................................186
16 § Kammaren åtskildes kl.22.07...................................................187
Prot. 1994/95:42
14 december
193
gotab 48341, Stockholm 1995