Onsdagen den 16 november
Talmannen meddelade att Sören Lekberg (s) och Ingegerd Sahl-
ström (s) avsagt sig sina uppdrag att vara suppleanter i valprövnings-
nämnden.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen på
grund av uppkomna vakanser anmält Björn von Sydow och Lena Sand-
lin som suppleanter i valprövningsnämnden efter Sören Lekberg re-
spektive Ingegerd Sahlström.
Talmannen förklarade valda till
suppleanter i valprövningsnämnden
Björn von Sydow (s)
Lena Sandlin (s)
Talmannen meddelade att Bertil Persson (m) ansökt om fortsatt
sjukledighet under tiden den 30 november - den 16 december.
Kammaren biföll denna ansökan.
Talmannen anmälde att Percy Liedholm (m) även i fortsättningen
skulle tjänstgöra som ersättare för Bertil Persson.
1 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 23
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
4 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 17 no- Talmannen meddelade att följande statsråd skulle närvara vid frå- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén, justitieminister Laila Frei- Utrikesministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor 5 § Hänvisning av ärende till utskott Föredrogs och hänvisades 1994/95:110 till kulturutskottet Meddelande om samlad votering Talmannen meddelade att konstitutionsutskottets betänkanden KU1, |
|
Valperiodens längd m.m. |
6 § Valperiodens längd m.m. Föredrogs Anf. 1 PETER ERIKSSON (mp): Fru talman! Miljöpartiet har, som kanske en och annan känner till, I detta ärende, där huvudfrågan handlar om en förlängning av val- |
2
Skilda valdagar skulle vara en betydelsefull injektion för den lokala
demokratin i en tid när medborgarinflytande allt mer kommit att handla
om pengar. Men det är uppenbart att majoriteten inte vill ha det så.
Kanske är det fråga om en rädsla från de gamla och alltmer desori-
enterade partierna att detta skulle innebära slutet för dem. Men jag är
inte alls säker på att det skulle vara så dåligt. Nya partier mer i takt
med folkviljan och tiden är antagligen nödvändiga för att folkstyret
över huvud taget skall överleva.
Anf. 2 BIRGER HAGÅRD (m):
Fru talman! Det är inte nu tillfälle eller anledning att ta upp en stör-
re debatt om dessa betänkanden som gäller vilande grundlagsbeslut.
Den debatten har vi fört tidigare. Men jag vill göra några anmärkningar
med anledning av det Peter Eriksson sade.
Han uppehöll sig särskilt vid det önskvärda att vi skulle få skilda
valdagar vid landstings-, kommunal- och riksdagsval. Jag kan instäm-
ma helt med honom på den punkten. Detta är en synpunkt som förts
fram gång efter annan ifrån Moderata samlingspartiets sida.
Men vi vet också att partiledaröverläggningar föregick dessa förslag
till ändringar i grundlagen. Vid de partiledaröverläggningarna blev
resultatet, som alltid i en demokrati, en kompromiss. Vi ansåg det för
vårt vidkommande viktigare att vi fick en utökning mandatperiodens
längd, och då fick vi acceptera att ytterligare en tid ha den gemensam-
ma valdagen. Jag är övertygad om att utvecklingen på sikt kommer att
driva fram en åtskillnad mellan de olika valen.
När det i övrigt gäller Peter Erikssons reflexioner om lagstiftnings-
arbetet i denna kammare delar jag inte hans synpunkter. Jag tror att
kammarens ledamöter under de närmaste åren kommer att få erfara att
det är en myckenhet av arbete som väntar dem.
Fru talman! Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets hem-
ställan i konstitutionsutskottets betänkande.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU2
Reformera riksdagsarbetet. (vilande grundlagsbeslut m.m.) (förs.
1993/94:TK1 och TK2 samtprop. 1993/94:77)
Anf. 3 KENNETH KVIST (v):
Fru talman! Vid den första behandlingen av detta ärende förelåg en
meningsyttring från Vänsterpartiet. Jag har i ett särskilt yttrande till
KU:s betänkande nr 2 velat markera att vi även om vi accepterar för-
ändringarna i förslagen till reformering av riksdagsarbetet står fast vid
de ståndpunkter som vi där framhöll.
Prot. 1994/95:23
16 november
Valperiodens längd
m.m.
Reformera riksdags-
arbetet
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Övergången till att budgetåret skall överensstämma med kalender- |
skäl ha lett till att valdagen flyttats till något veckoslut kring månads-
|
Reformera riksdags- |
skiftet maj/juni. Vi kommer senare under mandatperioden att aktualise- Genomförandet av den s.k. rambeslutsmodellen kan komma att Enligt regeringsformen är riksdagen folkets främsta företrädare. Det är vidare så att det måste finnas en marginal för de särskilda Faran med det föreslagna systemet är att det centraliserar makten i Systemet kan också leda till en något märklig arbetsbelastning på Det föreslagna systemet kanske inte besannar dessa farhågor när det Vi har också velat markera att det är viktigt, när finansutskottet nu Med dessa markeringar vill jag tillstyrka förslagen i KU:s betän- Anf. 4 PETER ERIKSSON (mp): Fru talman! Förslagen i den här frågan om reformering av riksda- |
4
Förslaget att EU-anpassa det statliga budgetåret är t.ex. vettigt. Ni
vet väl att det finns ett EU-direktiv som säger att statsbudgeten skall
följa kalenderåret? Men en fullständigt självklar följd av att budgetåret
förändras vore naturligtvis att ändra valdagen också. Det var Kenneth
Kvist också inne på tidigare.
I den nya riksdagsordningen kommer det nu att stå följande:
”Under år då riksdagsval hålles i september, skall budgetpropositionen
avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande.
Om hinder möter till följd av regeringsskifte att iakttaga vad som
föreskrivits i första stycket, skall budgetpropositionen avlämnas inom
tio dagar efter att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 no-
vember.”
Därefter skall motioner lämnas och hela budgetprocessen i riksda-
gen gås igenom. Jag anser inte att det är möjligt för en ny regering och
en ny riksdag att klara ett seriöst budgetarbete på så kort tid som man
nu kommer att tvingas till. Det gäller särskilt om man bildar en minori-
tetsregering som är en koalition mellan flera partier. Då måste det i stor
utsträckning behandlas i riksdagen senare.
Detta vet naturligtvis alla om, men ändå skall vi nu fatta ett beslut
som ingen egentligen vill ha. Det allmänna valet blir kvar på hösten i
stället för att flyttas till våren, vilket vore naturligt.
En annan fråga som jag också tycker är viktig att diskutera fram-
över är den överordnade ställning som ges till finansutskottet. Jag tyck-
er att det principiellt är ganska tvivelaktigt. Som flera debattörer har
sagt, bl.a. en avgående talman, finns det inget empiriskt stöd för att
riksdagen och den nuvarande budgetprocessen har lett till ökade utgif-
ter och varit budgetdrivande. Detta har i stället helt andra förklaringar,
t.ex. problemen med de allt större underskott som vi har haft i stats-
budgeten de senaste åren. Det är dessa förklaringar vi måste hitta i
stället för att söka efter skenförklaringar som skall se vackra ut.
Men å andra sidan är det rimligt att skapa en mer samlad budget-
process. Den har ju varit mycket splittrad i riksdagen. Det jag ser som
mest problematiskt är att regeringen ges en större maktställning på
bekostnad av riksdagen. När man nu lyfter bort mycket av lagstift-
ningsmakten från riksdagen genom EU-medlemskapet och dessutom
centraliserar en hel del av budgetprocessen till finansutskottet och ger
regeringen mer makt i ekonomiska frågor och i budgetfrågor är risken
stor att riksdagens inflytande minskar väsentligt även på det området.
Därför vore det rimligt att göra en grundlig utvärdering av det här sys-
temet efter några år.
Vi yrkar bifall till förslagen i propositionen.
Anf. 5 BIRGER HAGÅRD (m):
Fru talman! Även detta är frågor som har stötts och blötts under
lång tid och på många håll i riksdagen. Det tog sin tid innan man kunde
enas om de beslut som har föregått det slutgiltiga beslut som vi skall
fatta i dag.
Prot. 1994/95:23
16 november
Reformera riksdags-
arbetet
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Jag fäste mig vid framför allt tre frågor som togs upp av de föregå- |
Det var övergången till kalenderår för den statliga budgeten och
|
Reformera riksdags- |
statens finanser över huvud taget. Jag kan försäkra Peter Eriksson att Den andra frågan som togs upp var frågan om valets förläggande. Den tredje frågan som togs upp i sammanhanget gällde finansut- Med detta ber jag att få yrka bifall till hemställan i konstitutionsut- Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 14 §.) |
|
En ombildning av |
8 § En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga Föredrogs Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU3 En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det statliga området Anf. 6 KENNETH KVIST (v): Fru talman! Det föreliggande grundlagsförslaget ingår som en del i Vi menar att staten i görligaste mån måste stå neutral i kampen |
6
betsgivare. Vi har menat att själva helheten, där det vilande grundlags-
förslaget ingår, har en helt annan utgångspunkt än detta och kommer
därför under innevarande riksdagsperiod att återkomma med förslag till
en annan politik på området än den där detta förslag ingår.
Därför fullföljer jag vår tidigare inställning i frågan och yrkar bifall
till de båda reservationer som jag fogat till betänkandet, i den form de
har fått när de har delats på kammarens bord, vilket innebär att jag
yrkar avslag på de båda grundlagsförändringarna.
Anf. 7 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! Den föreslagna ombildningen av arbetsgivarorganisa-
tionen är en av många viktiga bitar för att förändra den statliga organi-
sationen. Utskottets majoritet tycker att det är viktigt att den ökade
självständighet som det här förslaget innebär också kommer till stånd,
varför jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU4
Förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än myndigheter
(vilande grundlagsbeslut och följdlagstiftning) (prop. 1993/94:113)
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU5
Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrå-
gor (vilande grundlagsbeslut) (prop. 1993/94:117)
Anf. 8 BJÖRN VON SYDOW (s):
Fru talman! Ett sätt skulle kunna vara att faktiskt ha sådan högläs-
ning som har förekommit i Finlands riksdag. Här finns ett dokument att
läsa som jag tror att de flesta skulle tycka vara väldigt intressant och
som föreligger i ny svensk översättning, nämligen Europakonventio-
nen. Det är en betydelsefull konvention. Den är betydelsefull för hela
Europas folk, för vårt folk men kanske ännu mera för de nya staterna,
som på det sättet får en europeisk rätt till hjälp för sina samhällsskick.
Prot. 1994/95:23
16 november
En ombildning av
arbetsgivarorganisa-
tionen för det statliga
området
Inkorporering av
Europakonventionen
och andra fri- och
rättighetsfrågor
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Nu är den här konventionen i många stycken en mycket bred kon- |
den med hjälp av den nationella rätten. Därför är det betydelsefullt hur
|
Inkorporering av |
den nationella rätten ser ut, och det är därför som inkorporeringen, dvs. Det är av det skälet som det finns ett sammanhang mellan de här Ersättningsfrågorna är reglerade tidigare i regeringsformen men blir Allemansrätten, som hittills har varit oreglerad, blir det nu, och det Jag vill också framhålla att med den föreslagna nya lydelsen gäller Med dessa ord vill jag yrka bifall till konstitutionsutskottets hem- Anf. 9 KENNETH KVIST (v): Fru talman! Vänsterpartiet har förordat att vi skall inkorporera Eu- Vi är också nöjda med att allemansrätten nu - om än på ett allmänt Vi är också för att i det andra kapitlet skrivs in en paragraf om rätt Vad vi däremot icke är överens med utskottsmajoriteten om är att Egendomsskydd i den allmänna form som det anges i tilläggsproto- I den svenska regeringsformen har angivits att man har rätt till er- |
8
Denna förstärkning av egendomsskyddet har inte varit påkallad av
inkorporeringen av den europeiska konventionen. Socialdemokraterna
och de borgerliga partierna har gjort gemensam sak för att stärka egen-
domsskyddet, och Björn von Sydow säger det uttryckligen, för att söka
påverka den europeiska konventionen och få till stånd att konventionen
också beaktar detta med rätt till ersättning.
Detta är alltså inte en följd av den europeiska konventionen - då
hade jag ju inte kunnat invända, eftersom jag vill ha konventionen
införd - utan det är ett eget initiativ för att påverka konventionens
innehåll, vilket framgår av utskottets betänkande och också av vad som
sades av utskottsmajoritetens talesman.
Därför är kopplingen mellan dessa båda ärenden konstruerad och
icke nödvändig.
Enligt min mening kan alltså den europeiska konventionen inkorpo-
reras i vår regeringsform utan att det behöver medföra att vi förstärker
egendomsskyddet i regeringsformen.
Då dessa ärenden emellertid har bakats ihop av en majoritet i riks-
dagen och givits ett konstruerat samband finns det ingen möjlighet att
samtidigt stödja en inkorporering av den europeiska konventionen och
yrka avslag på antagande av förslag om förstärkning av egendoms-
skyddet.
Skälet som anges är att paragraferna måste ses som en helhet. Jag
menar att det reser betänkligheter av principiell natur. Om en konstel-
lation av partier blandar olika grundlagsparagrafer som inte med nöd-
vändighet följer av varandra till ett s.k. paket, medför det faktiskt att
man stänger möjligheten att rösta för den ena förändringen, men mot
den andra, om man nu har de ståndpunkterna.
Grundlagsstiftning skall ske med två likalydande beslut med mel-
lanliggande val. Väljarna skall i valet i princip ha möjligheten att på-
verka grundlagsbeslutet. Om det t.ex. sker en majoritetsförskjutning
från partier som har intresse av att stärka äganderätten till partier som i
varje fall inte borde dela detta intresse har frågan blivit upplåst genom
paketlösningen.
Väljarna, som i teorin skall kunna påverka grundlagsstiftning i va-
let, får härigenom inte möjligheten att uttrycka ett ja till Europakon-
ventionen men ett nej till förstärkning och skydd av äganderätten. Idén
med grundlagsstiftning - två likalydande beslut med mellanliggande
val - förlorar något av sitt innehåll när frågan låses på detta vis.
Frågan om skydd i grundlag för egendom och utnämnande av egen-
dom som en grundläggande fri- och rättighet är problematisk och något
som tidigare hela arbetarrörelsen, men nu tyvärr enbart det mindre
partiet, varit motståndare till.
Om egendom bara vore förvärvad genom på egna arbetsinsatser
grundade inkomster skulle problemet inte finnas. Ingen vill ge samhäl-
let rätt att slita kläderna av folk, men det är skillnad mellan att äga sina
tröjor och byxor och att äga Saab, Electrolux eller Kinnevik. Det är
skillnad mellan att äga sin egen bostad och att äga många andras bostä-
der.
Prot. 1994/95:23
16 november
Inkorporering av
Europakonventionen
och andra fri- och
rättighetsfrågor
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
De väsentliga egendomsförhållandena i samhället, som paragrafen |
domsslag som ofta och historiskt sett har sin grund i expropriering och
|
Inkorporering av |
i rikedom skapad genom att man via sin egendom kunnat tillägna sig Ägande av produktionsmedel, antingen det är industrier eller Den egendom som ger makt över andra ger också makt över deras Denna egendom är egentligen grunden för ojämlikheten i samhället. Den förstärkning av egendomsskyddet som nu sker och som blan- Frågan om ett stärkt egendomsskydd har nu knutits ihop med andra Anf. 10 BJÖRN VON SYDOW (s) replik: Fru talman! Det är alldeles riktigt att det handlar om gällande rätt Det är betydelsefullt att vi gör denna markering gentemot kommis- Jag vill också säga att det finns ett direkt samband i regeringsfor- |
10
konventionens tillämpning i förhållande till andra lagstiftningar i vårt
land.
Det påstående som görs om att sakerna inte hänger ihop måste avvi-
sas. Det är i verkligheten inte blott en överenskommelse mellan flera
partier. Det finns även ett sakligt samband mellan frågorna.
Anf. 11 KENNETH KVIST (v) replik:
Fru talman! Frågorna har blivit en enhet genom en överenskommel-
se mellan flera partier, men om man inte hade kommit överens hade
frågan kunnat formuleras på ett annat sätt. Det finns inte någonting i
Europakonventionen som föranleder oss att stärka det egendomsskydd
som redan finns i 2 kap. 18 §.
Det är som Björn von Sydow sade i sitt första anförande, och som
det står att läsa i utskottets betänkande: Riksdagsmajoriteten vill med
denna åtgärd påverka innehållet i konventionen.
Jag håller med om det som sägs om allemansrätten. Det är en av de
punkter jag omnämner som skäl till att vi icke kommer att rösta emot
förstärkandet av egendomsrätten, trots att vi skulle vilja göra detta. Vi
vill se Europakonventionen inkorporerad i svensk grundlag, och det är
också omnämnadet av allemansrätten som gör att vi inte kommer att
rösta emot förändringen. Jag har ändå velat markera att detta icke inne-
bär att vi accepterar ett ökat skydd för egendomsrätten. Till den frågan
kommer vi att återkomma.
Anf. 12 BJÖRN VON SYDOW (s) replik:
Fru talman! Det är inte frågan om det som återkommer i Kenneth
Kvists inlägg, att stärka egendomsskyddet. Det är frågan om att preci-
sera det. Det finns ett element där gällande rätt för ersättning för rådig-
hetsingripanden får grundlagsskydd. Det betyder samtidigt att alle-
mansrätten, som är en precisering av att allmänheten har rätt att nyttja
enskild egendom, också får en precisering.
Det väsentliga är att det under grundlagsregleringen kommer att
finnas ett utrymme för vanlig lagstiftning. Det kan inte vara så att rege-
ringsformen här anger exakt eller skall tillämpas direkt av myndigheter
och domstolar, utan det är vanlig, underliggande lag som skall ha direkt
rättsverkan. Här finns en möjlighet för Kenneth Kvists parti och andra
partier att göra sina synpunkter gällande, liksom det finns en möjlighet
för tillämpande organ att förändra rättspraxis.
Anf. 13 KENNETH KVIST (v) replik:
Fru talman! Man har naturligtvis alltid möjlighet att göra precise-
ringar av egendomsrätten i vanlig lag. Det gäller också för andra fri-
och rättigheter som omnämns i andra kapitlet i regeringsformen. Men i
detta fall gör man en långtgående precisering jämfört med den man
åstadkommer när det gäller andra fri- och rättigheter, så att intrycket
för läsaren blir att äganderätten skulle vara den kanske viktigaste av de
fri- och rättigheter som omnämns i 2 kap. 18 § regeringsformen.
Prot. 1994/95:23
16 november
Inkorporering av
Europakonventionen
och andra fri- och
rättighetsfrågor
11
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Jag menar att detta är principiellt felaktigt och dessutom icke en |
Det är därför att ni vill påverka tolkningen av Europakonventionen som
|
Inkorporering av |
ni för in denna förstärkning av egendomsskyddet i den svenska grund- Anf. 14 PETER ERIKSSON (mp): Fru talman! Det är utmärkt att Europakonventionen inkorporeras i Vid grundlagsändringar måste ju två beslut fattas med mellanlig- Jag menar att grundlagen är sund men praxis är dålig. Den riskerar Poängen med att ha ett mellanliggande val måste vara att folket ge- Jag menar att riksdagen borde införa en ny praxis som innebär att Nuvarande praxis är orimlig, eftersom den kan leda till att ett felak- 1 ett av de grundlagsärenden som är uppe i dag. Miljöpartiet de gröna reagerar mycket starkt mot att man grundlags- 2 kap. 18 § regeringsformen. Enligt förslaget skall ersättning tillförsäk- |
12
Denna fråga handlar om en gammal strid som förts mellan framför
allt naturvårdens intressen och skogsägarna. Det är en orimlig princip
som innebär att skogsägarna kan undandra sig ett anständigt ansvar för
att bibehålla den biologiska mångfalden. För praktiskt taget alla andra
näringar har man i dag accepterat att den som påverkar eller skadar
miljön måste ha ett ansvar och ta miljöhänsyn även om det kostar litet
grand.
Ett grundlagsarbete bör inte styras av särintressen och detaljerat ki-
neseri. Denna typ av detaljregleringar har inte att göra i en grundlag.
Denna regel saknar allt samband med Europakonventionen, om man
inte vill hävda att allt som har med egendomsskydd att göra bör införas
i grundlagen. Även majoriteten i konstitutionsutskottet måste inse att
det vore en rätt orimlig tolkning.
Orsaken till att regeln över huvud taget finns med är att det ligger
en kvalificerad kohandel bakom, där vissa partier, sin vana trogen, hårt
drivit kraven på att skydda sina intressegrupper från att behöva ta ett
miljö- och naturvårdsansvar.
Majoriteten i konstitutionsutskottet har inte tillåtit Miljöpartiet att
yrka på att denna del av grundlagsförslaget stryks. Jag anser att det är
att rida på paragrafer men måste tyvärr böja mig för det. Effekten är att
om jag vill säga nej till att markägare skall få en grundlagsfäst frisedel
från miljöhänsyn, måste jag också säga nej till Europakonventionen om
mänskliga fri- och rättigheter. Det är orimligt, när det inte finns något
som helst samband mellan dessa två frågor.
Anf. 15 BJÖRN VON SYDOW (s):
Fru talman! Vi är inne på samma tema igen. Vad som har föresvä-
vat oss har varit följande. Vad skulle hända om man fick till stånd en
prövning inom Europakommissionen eller Europadomstolen när det
gäller ersättningar i en fråga som den Peter Eriksson tar upp? Vilket
skulle utfallet bli? Vår uppfattning har varit att det har varit ett stöd för
vettiga avslut i de organen om man kan visa på att vi i Sverige har en
konstitutionell regel som visar vilka principer som skall tillämpas.
Observera sedan att det under det skall finnas - måste finnas - ett ut-
rymme för vanlig lagstiftning. Vi menar att detta är verkligheten.
En precisering kan mycket väl innebära att det blir tillfredsställande
möjligheter att klara de önskemål som anförs när det gäller att mark-
ägare skall ta miljö -och naturvårdshänsyn och göra det på egen be-
kostnad. Praxis i svensk rätt är inte så ogynnsam som anförs. Ägarna
får vara med och betala förhållandevis stora belopp redan i dagens
rättsläge.
Anf. 16 PETER ERIKSSON (mp):
Fru talman! Jag menar att vi skogsägare också har möjlighet att ta
naturvårdsansvar. Däremot måste det ifrågasättas om man skall föra in
sådana regler i grundlagen. Det finns naturligtvis en mängd detaljregler
i grundlagen som man måste ta hänsyn till när man dömer i fall som
berör Europakonventionen. Reglerna behöver dock inte finnas i
grundlagen, eftersom man även tar hänsyn till vanliga lagar.
Prot. 1994/95:23
16 november
Inkorporering av
Europakonventionen
och andra fri- och
rättighetsfrågor
13
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Att föra in allt egendomsskydd och alla detaljerade preciseringar i |
skall man just i denna fråga göra en så detaljerad precisering i grund-
|
Inkorporering av |
lag, vilket man annars inte gör? Det är fråga om en dålig kompromiss som Socialdemokraterna har Anf. 17 BJÖRN VON SYDOW (s): Fru talman! Ersättning vid rådighetsingripanden karaktäriserar Allemansrätten utgör kanske den största vinningen i relationen till Anf. 18 PETER ERIKSSON (mp): Fru talman! Jag har inte kritiserat att ni har tagit upp allemansrätten. Däremot kritiserar jag att ni vill föra in detaljfrågor i grundlagen Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 14 §.) |
|
Ytterligare åtgärder |
11 § Ytterligare åtgärder mot barnpornografi m.m. |
|
m.m. |
Föredrogs Ytterligare åtgärder mot barnpornografi m.m. (vilande grundlagsbeslut) Anf. 19 CATARINA RÖNNUNG (s): Fru talman! I ett särskilt yttrande till detta betänkande upprepar vi |
Som lagen nu är utformad medger vi att barnpornografi får spridas
av en person till en diffust definierad bekantskapskrets och att innehav
är tillåtet. En lagändring på dessa två vitala punkter kan inte träda i
kraft förrän tidigast den 1 januari 1999.
Detta uppskov innebär att många barn helt i onödan kommer att få
schavottera i för dem förödmjukande situationer. Utvidgade konfiske-
ringsmöjligheter för polisen enades vi slutligen om. Det är en i och för
sig otillräcklig åtgärd om den inte kombineras med ett spridningsför-
bud.
Fru talman! Svenska folket har aldrig tidigare uttalat en så klar vilja
till riksdagen som i våras: Kriminalisera innehav av barnpornografi
snarast. Det var budskapet. Konstitutionsutskottet fick 400 000 nam-
nunderskrifter på upprop med detta innehåll.
Uppmaningen var: Skydda barnen mot sexuella övergrepp. Skydda
barnen från de upprepade kränkningar som det innebär att figurera i
barnpornografi. Det sätter spår för livet. Gör något så snart det är möj-
ligt för att ytterligare komma åt den mycket lukrativa bransch som
spridning av barnpornografi är. Agera så att inte fler barn tappar fotfäs-
tet i tillvaron och känner sig utlämnade till en kall vuxenvärld, med sin
skam och sin skuld - även om det i själva verket är barnet som är den
förfördelade parten.
Majoriteten i utskottet har också velat ge uttryck för att barnporno-
grafi är ett brott som samhället ser mycket allvarligt på. Vi vill komma
åt detta brott med alla de medel som står oss till buds.
Ett starkt och långtgående grundlagsskydd för tryckfrihet och ytt-
randefrihet är själva kärnan i vår demokrati. Vi är med skäl stolta över
att Sverige har ett av de mest långtgående skydden i världen för dessa
omistliga tillgångar, därtill med djupa historiska rötter. När är det då
skäl att inskränka dessa rättigheter? Jo, det är när man med fog kan tala
om att de missbrukas. Barnpornografi är utan tvivel ett sådant miss-
bruk. Barnpornografi på fotografisk bild, i film eller videogram skildrar
i regel en brottslig handling - ett sexuellt övergrepp.
De stora beslag som gjorts i Huddinge och Norrköping av 100 re-
spektive 2 000 filmer och videogram visar att övergreppen har förråats
och att en del är att betrakta som ren tortyr. Det beslag som gjordes i
Trelleborg uppvisar ett kundregister med 3 000 namn. Innehavarna har
förmodligen tjänat miljoner på detta.
Hur kommer det sig då att regeringen inte velat kriminalisera inne-
hav? Det är ju en mycket effektiv metod att komma åt barnpornografi,
eftersom det blir möjligt att förverka och förstöra den beslagtagna
pornografin. Det är också ett sätt för statsmakterna att klart säga: Den-
na avart av yttrandefriheten tolererar vi inte. Detta är också ett sätt att
få respekt ute i världen. Land efter land kriminaliserar nu innehav, och
Sverige riskerar att bli centrum för handel med denna vara. Bl.a. USA
har påtalat hur många alster som kan härledas till vårt land.
Redan på hösten 1992 påtalade Rädda barnen i en skrivelse till re-
geringen att något måste göras. Den borgerliga regeringen försatt sin
möjlighet att agera, och nu är det 1994. Den borgerliga regeringen lät
utreda frågan och beslutade därefter att lämna innehavskriminalisering
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
15
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
och skärpning av spridningsrekvisitet därhän. Ingen proposition lämna- |
I det då uppkomna läget ansåg sig KU böra agera för att inte onö-
|
Ytterligare åtgärder |
digtvis fördröja ett beslut för en svag och oskyddad grupp - barnen. I Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i föreliggande Anf. 20 SIVERT CARLSSON (c): Herr talman! Vi har i det här ärendet att ta ställning till förslag om För att skydda barn mot de övergrepp och de kränkningar som En sådan åtgärd är att straffbelägga, att kriminalisera innehav av Vi har som vuxna, menar jag, att ta ansvar för barnen, som inte i Vi borde som vuxna litet oftare tänka på att ta vårt gemensamma Därför beklagar jag, herr talman, att viljan inte finns i riksdagen att |
16
Med detta, herr talman, och i avvaktan på ytterligare förslag, vill
jag ändå yrka bifall till utskottets hemställan i KU:s betänkande nr 6.
Anf. 21 HÅKAN HOLMBERG (fp):
Herr talman! Jag vill först gärna instämma i det som Catarina Rön-
nung och Sivert Carlsson har sagt i allmänna ordalag om den vämjeliga
hantering som barnpornografi innebär och om behovet av att alla kän-
ner ett större vuxenansvar än vad som kanske har varit fallet.
Samtidigt vill jag uttrycka min glädje över att vi nu kan besluta om
något som faktiskt är en avsevärd skärpning av den lagstiftning som har
funnits förut, något som är en verkningsfull åtgärd - kanske inte den
enda tänkbara, men ändå en verkningsfull åtgärd.
Jag vill också reagera litet grand mot att vi nu igen från de två före-
gående talarna fick exempel på uttryckssätt som gav intryck av att
barnpornografi på något sätt skulle vara tillåtet i Sverige. Så är det ju
inte. Det är förbjudet att producera sådant, och det blir efter dagens
debatt inte ett dugg mindre förbjudet än vad det har varit tidigare. Det
har alltså varit förbjudet länge. Jag tycker därför inte att det är rimligt
och riktigt att från riksdagens talarstol sprida föreställningen att det här
på något sätt är tillåtet och accepterat.
Om det förslag vi nu skall fatta beslut, dvs. beslutet som gäller
konfiskering och möjligheten att förverka den ekonomiska vinningen
av barnpornografi, råder enighet, och det finns därför ingen anledning
att fördjupa sig i någon omfattande debatt om det.
Riksdagen beslutade i våras om ännu en grundlagsändring, den som
dock tas upp för definitivt avgörande först efter nästa riksdagsval. Jag
vill bara här påminna om det särskilda yttrande på denna punkt som
företrädare för Folkpartiet och Moderata samlingspartiet har fogat till
utskottets betänkande.
Vi menar att det, i synnerhet i en fråga med så stora konsekvenser,
är olyckligt att besluta om ett vilande grundlagsförslag som inte skall
träda i kraft förrän den 1 januari 1995. Det hade varit rimligare att en
eventuell kriminalisering av innehav och eventuella andra åtgärder som
kan tänkas som komplement till det vi nu skall besluta om fick utredas
ordentligt, med tanke på de ganska omfattande konsekvenser som så-
dana förändringar kan få. Det skulle vara fullt möjligt att genomföra en
sådan utredning och lägga fram ett förslag till eventuella ytterligare
åtgärder i god tid före nästa riksdagsval, och vi skulle då få ett beslut
som var mer genomarbetat och kanske mer effektivt för de syften som
vi är överens om, men som ändå skulle kunna träda i kraft den 1 januari
1995.
Jag vill påminna om de andra områden som den föreslagna åtgär-
den, dvs. kriminalisering av innehav, kan tänkas beröra. Det handlar
om så grundläggande principer för tryckfrihetslagstiftningen och ytt-
randefrihetslagstiftningen som rätten att inneha s.k. informationsbärare,
även om dessa som sådana innehåller något som innebär tryckfrihets-
brott, det handlar om synen på censur, det handlar om rätten att ge ut
och sprida material av olika slag, och det handlar om ensamansvaret.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
2 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 23
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Allt detta är grundläggande principer för svensk och även för andra |
Det hade inte varit rimligt att utan att ens genomföra den mycket
|
Ytterligare åtgärder |
korta analys av frågan som genomfördes i våras få fram ett förslag till Jag vill med anledning av detta ställa en fråga till Catarina Rön- Det är mycket angeläget för den här frågan och för alla de sakfrågor Catarina Rönnung har här möjlighet att svara på frågan: Tänker ni I detta anförande instämde Birger Hagård (m). Anf. 22 CATARINA RÖNNUNG (s) replik: Herr talman! Vi är fullt medvetna om att produktion och distribu- Det är naturligtvis inte meningen att vi den här stunden skall föra en Jag hoppas att alla partier samfälligt kan föra den här frågan till en |
18
Anf. 23 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:
Herr talman! Jag vill tacka Catarina Rönnung för det beskedet. Jag
utgår från att det kommer att tas initiativ så att det blir en rejäl genom-
lysning av vad en kriminalisering kan innebära, vilka konsekvenser den
kan ha på andra områden och vilka gränsdragningar som är nödvändiga
så att vi inte av oaktsamhet ställer till sådant som jag inte tror att någon
i denna kammare vill vara med om.
Jag vill erinra om den vikt som debattörer från båda sidor i den of-
fentliga debatten kring EU-anslutningen fäste vid den svenska grundla-
gen och skydden för våra och även för andra demokratiska länders
centrala principer.
Jag gläder mig också åt att Catarina Rönnung inte gör något försök
att bestrida att barnpornografi eller produktion av sådan smörja är
förbjuden i Sverige. Det blir inte ett dugg mer tillåtet efter denna de-
batts slut än vad det har varit förut.
Vi har olika syn på hur den förra regeringen borde ha agerat. Min
uppfattning är fortfarande att det, med tanke på behovet av en effektiv
lagstiftning som uppfyller de kvalitetskrav som en sådan här lagstift-
ning måste uppfylla, hade varit mindre ansvarsfullt att kasta fram ett
förslag som över huvud taget inte hade kunnat bli föremål för någon
djupare analys och utredning.
Jag tolkar Catarina Rönnungs besked så, att vi kommer att få en så-
dan här genomlysning. Därmed är jag nöjd.
Anf. 24 MARGARETA ISRAELSSON (s):
Herr talman! Låt mig inledningsvis få instämma i det anförande som
Catarina Rönnung höll. Som en upplysning till Sivert Carlsson vill jag
säga att det inte är något problem med viljan i den här riksdagen som
gör att det inte blir en kriminalisering av innehav av barnpornografi den
1 januari 1995. Det handlar närmast om den bristande vilja som fanns i
den föregående riksdagen.
Efter alla års arbete för barns rättigheter och mot barnpornografi är
det beklämmande att lyssna till en del av det som sägs i dag. Det är
naturligtvis väldigt positivt att vi har kommit därhän att vi nu får en
möjlighet att konfiskera material.
Jag vill att kammarens ledamöter för en kort stund försöker sätta sig
in i det oerhörda arbete som poliserna har fått gå igenom när de har
utrett dessa vidriga härvor. Det måste ha känts oerhört besvärligt för
dem att efter ett sådant arbete tvingas lämna tillbaka materialet till
förövarna. Det handlar om vidriga filmer, som en del av oss har sett
avsnitt av. Polisens handläggare tvingas titta på dessa sekund för se-
kund. Hela tiden har de varit medvetna om att detta snusk, denna tortyr
och detta barbari i fråga om barns rättigheter skall återlämnas till för-
övarna. Det är inte någon stolthet som vi kan känna över att vi efter
detta harvande till slut har kommit fram till detta beslut. Vi får närmast
känna oss litet generade över att det har tagit så lång tid.
Desto mer beklämmande är motsättningarna i den lagstiftning som
vi nu har. Talet om tryckfrihet, yttrandefrihet och rätt att äga blir litet
motsägelsefullt när det samtidigt blir tillåtet att konfiskera innehav. Nu
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
19
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
finns det ett skydd i lagen, dvs. alla har rätt att inneha barnpornografi. |
att framställa barnpornografi och kriminellt att utföra sexuella över-
|
Ytterligare åtgärder |
grepp finns det en grundlagsskyddad rätt i Sverige att inneha barnpor- Om man däremot av någon anledning kommer på någon får man ta Det är positivt att man inte längre kan tjäna de stora pengarna, men Jag tycker inte att vi i dag fattar ett beslut som från den 1 januari Det är mycket skrämmande att vi har en grundlag som säger att den Nu har regeringen faktiskt beslutat att tillsätta en parlamentarisk Jag hoppas att vi får just den belysning som Håkan Holmberg efter- |
20
har drivit denna fråga under en lång tid. Det fanns god möjlighet för
den borgerliga regeringen att göra det.
Eftersom Håkan Holmberg tog upp det här med EU vill jag säga att
samma dag, dvs. den 18 december förra året, när tidsfristen gick ut för
den borgerliga regeringen att lägga fram ett förslag till grundlagsänd-
ring för att hinna få ett andra beslut till stånd om kriminalisering av
innehav att gälla fr.o.m. den 1 januari 1995, antog EU-parlamentet en
rekommendation om att medlemsländerna torde kriminalisera innehav
av barnpornografi. När Sverige nu blir medlem får vi väl se det som ett
positivt led att också den vägen kanske få ett ökat tryck för en krimina-
lisering av innehav. Jag ser också med tillförsikt fram emot vad utred-
ningen kan ge.
Anf. 25 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:
Herr talman! Det var utmärkt av EU-parlamentet att fatta ett sådant
beslut. Om Sverige hade varit medlem tidigare och jag hade råkat ingå i
den församlingen hade också jag förmodligen röstat för det förslaget.
Rekommendationen är utmärkt. Men det löser inte problemet med hur
lagstiftning skall se ut i vart och ett av medlemsländerna. Det är icke
desto mindre en fråga som faktiskt måste utredas - detta förskräckligt
tråkiga och byråkratiska ord. Men det är tyvärr nödvändigt av det enkla
skälet att det här handlar om grundläggande principer som har bäring
också på helt andra frågor än just den som vi nu talar om. Det är ofrån-
komligt.
Jag kan inte riktigt förstå hur man skulle ha kunnat åstadkomma en
lagstiftning på en så kort tid som efterlystes i våras, en lagstiftning om
vilken vi med någorlunda säkerhet skulle kunnat säga att det var just
den som behövdes. Det är faktiskt inte så enkelt. Det är inte ett riktigt
ansvarsfullt sätt att behandla en så här svår fråga på. Vi vill ju åstad-
komma åtgärder som inte bara blir slag i luften utan som faktiskt går att
använda för det ändamål som vi är överens om.
Jag håller i och för sig med om att hela denna debatt, och den förra
regeringens funderande kring dessa frågor, borde ha startat långt tidiga-
re. Självfallet borde vi ha haft en debatt om dessa frågor för länge se-
dan. Men det är nog, med några undantag, väldigt få av oss som kan
säga sig ha varit fullt på det klara med vilken omfattning detta elände
hade, innan denna härva rullades upp i våras. Jag tror att de flesta av
oss får idka en smula självkritik. Vi får nog säga oss att vi allihop bor-
de ha funderat över denna hantering långt tidigare. Då hade det kanske
varit möjligt med en mer omfattande grundlagsändring på bordet, än
vad vi kan ha i dag. Men detta faktum kan ju inte på något sätt lösa oss
från kravet att se till att det beslut om vad som skall komma att ske,
utöver det som kommer att beslutas till följd av dagens debatt, är ge-
nomarbetat och så utformat att det verkligen fungerar för de syften vi
har.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
21
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Anf. 26 MARGARETA ISRAELSSON (s) replik: Herr talman! I samband med promemorian från Justitiedepartemen- |
tet om ökat skydd för barn och ytterligare åtgärder mot sexuella över-
|
Ytterligare åtgärder |
grepp motionerade jag och den tvärpolitiska barngruppen om behovet Jag stoltserar inte på något sätt med denna beklaglighet; jag tycker Det är därför viktigt att komma ihåg att om den föregående rege- Anf. 27 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik: Herr talman! Som framgått har jag inte någon annan åsikt än Mar- Framför mig har jag en första sida av Aftonbladet från oktober |
22
Anf. 28 MARGARETA ISRAELSSON (s) replik:
Herr talman! Nu är det väl bara att vänta att Ola Karlsson begär or-
det och drar upp vad Lennart Geijer sagt. Det var ju där vi började
debatten, med ett harvande om att Socialdemokraterna en gång tyckt si
och så. Men jag vill klart deklarera att Socialdemokraterna har en his-
toria med en annan inställning i en del av dessa frågor. På den tiden
såg också barnpornografibrotten något annorlunda ut. Men vi social-
demokrater har ändrat oss. Vi har en helt annan inställning nu.
För några år sedan konstaterade vi att med den utveckling som rå-
der på barnpornografiområdet måste vi som vuxna människor, som
föräldrar och morföräldrar, som politiker och kanske främst som lag-
stiftare i denna församling ta vårt ansvar för barnen och se till att få
bort barnpornografin. Då måste vi kriminalisera innehavet.
Visst är det så, att vi socialdemokrater har ändrat oss och att vi har
haft en annan inställning. Men nu ser situationen annorlunda ut. Och vi
väntar och hoppas på att också den del av kammarens ledamöter som
inte tycker att innehavet skall kriminaliseras skall komma att ändra sig
och komma till samma inställning som vi socialdemokrater har. Då kan
vi tillsammans, för barnens rätt, fatta ett beslut om kriminalisering av
innehav av barnpornografi. Trots att barnen får vänta till den 1 januari
1999 är det väl ändå positivt om de kan känna att stödet från oss finns.
Det är ju, precis som Håkan Holmberg sade, vi som är vuxna som
måste ta ansvar för att barnpornografin försvinner. Det kan ju inte bar-
nen göra.
Anf. 29 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):
Herr talman! Det råder väl inget tvivel om att alla i den här kamma-
ren vill komma till rätta med de ohyggligheter som händer inom områ-
det barnpornografi. Men som vi har hört har frågan blivit fördröjd.
Jag lyssnade på Margareta Israelsson, och hon sade att det nu gäller
att de i kammaren som inte är övertygade om att vi skall kriminalisera
innehav av barnpornografi måste ändra sig.
Det finns en majoritet i kammaren som är för en kriminalisering av
innehav av barnpornografi. Jag har tagit fram det betänkande som vi
tog ställning till i våras, då en klar majoritet i riksdagen var för en kri-
minalisering. Det fanns en reservation från ledamöter i konstitutionsut-
skottet som när ärendet kom till kammaren blockerade möjligheten för
oss att ta ställning till att göra en ändring från den 1 januari 1995.
När vi tog ställning till den reservationen i kammaren röstade 223
ledamöter för en kriminalisering och 93 mot. 2 avstod från att rösta,
och 31 ledamöter var frånvarande. Det finns alltså en majoritet för en
kriminalisering.
Det är fråga om ren tortyr av barn. De som har tagit del av material
på det här området är övertygade om detta. Jag har själv haft tillfälle att
se materialet hos polisen i Norrköping. Det måste stoppas. I den frågan
är vi överens, men inte när det gäller processen för att komma dithän.
I valet mellan att ha friheten att ta del av sådant här material och att
strypa den friheten har mitt ställningstagande hela tiden varit klart: Det
är barnens rätt som går före.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
23
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Vi säger ofta att friheten inte får gå så långt att den skadar en med- |
som sker på det här området. Friheten skadar barn.
|
Ytterligare åtgärder |
Vi säger också att land skall med lag byggas. Det är den här för- Det finns, som jag har sagt, en majoritet för kriminalisering, och Olyckligtvis blockerades detta beslut i konstitutionsutskottet. Om Jag har velat säga de här orden för att klargöra min inställning i frå- Anf. 30 EVA ZETTERBERG (v): Herr talman! När riksdagen nu behandlar betänkandet om ytterliga- Jag undrar om det är någon fråga som har engagerat svenska folket Det fanns alltså mycket god grund för att redan den 9 juni här i Nu vet vi att det beslut vi fattar i dag bara gäller konfiskation och Jag kan bara konstatera att jag som ledamot av Sveriges riksdag Riksdagen behandlade ärendet den 9 juni, och jag vill påpeka att |
24
Men det var tillräckligt många som deltog och som på ett kraftfullt sätt
kunde motivera sitt ställningstagande.
Jag vill rekommendera er nya ledamöter som inte har tagit del av
det att läsa protokollet. Det visar mycket tydligt hur de här frågorna har
diskuterats i riksdagen på ett omsorgsfullt sätt och att det har funnits ett
mycket gott sakmaterial.
Håkan Holmberg är en representant för dem som blockerade beslu-
tet i våras, han talade om att det är förbjudet med barnpornografi och
att vi som hävdar att så inte är fallet far med osanning. Faktum är att
det är förbjudet att producera och att sprida barnpornografi. Men vi vet
mycket väl att det inte är förbjudet att inneha barnpornografi. Det kan
uppfattas så att de som inte ville fatta det snabba beslutet anser att det
inte är farligt att bara inneha. Men vi vet ju att det bakom varje produ-
cerad barnpornografisk film ligger tortyr och ett otroligt lidande för
varje enskilt barn som tvingats delta. Varje gång filmen spelas upp, för
en eller flera människor, förstärks den processen. Varje gång bekräftas
kränkningen av ett barn.
Vi vet också att det inte är förbjudet att låna ut ett exemplar av en
film eller för en enskild person att inneha denna. Det blir alltså mycket
märkliga förhållanden.
Håkan Holmberg talar om att idka självkritik. Ja, det är nödvändigt.
Men även om man kan rikta kritik mot tidigare socialdemokratiska
regeringar - Margareta Israelsson tillstod också en senfärdighet hos
tidigare socialdemokratiska regeringar när det gällde att ta itu med det
här - var det framför allt under den borgerliga tiden som vi blev upp-
märksammade på allvaret i ökningen av antalet barnpornografiska
alster, ökningen av tortyr och upptrappningen av våld i dessa filmer.
Jag tror inte att detta stod fullt klart för de flesta av oss, därför att
det var få av oss i kammaren som hade tagit del av alstren innan vi blev
uppmärksammade på dem av Rädda barnen och andra organisationer.
Håkan Holmberg säger att ett så stort beslut som kriminalisering av
innehav måste utredas ordentligt och att vi inte under en period kan
fatta ett beslut som skall gälla från den 1 januari 1995. Vad är det då
för typ av beslut, som gör att vi tvingar barn att bli utsatta för sexuella
övergrepp under ett flertal år? Vad motiverar att riksdagen inte tar
ställning, att riksdagen inte agerar, när vi skulle kunna göra det? Jag
anser att det är en oerhört stor fråga och att vi på detta sätt indirekt
accepterar att barn utnyttjas.
Jag vill också understryka att detta inte var en ny fråga som dök upp
under våren 1994. Flera av oss hade redan hösten 1992 möjlighet att
genom Rädda barnen ta del av det omfattande material som hade
kommit fram vid olika rättegångar.
Flera talare har refererat till dessa filmer. Jag vill bara understryka
det som flera andra har sagt. För oss som tog del av filmerna under fem
minuter kändes det som att det rörde sig om timmar. Bilderna levde och
lever kvar på min näthinna under lång tid framöver, sannolikt under
hela livet. De som har utrett frågan har tvingats att se dessa filmer un-
der hundratals timmar.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
25
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Flera av oss motionerade och tog upp frågan redan i januari 1993, |
hoppningar på propositionen. Vi trodde att regeringen skulle ta tag i
|
Ytterligare åtgärder |
detta, därför att det var ju det svar som flera av oss fick när vi tog upp Det var alltså en stor besvikelse att den borgerliga regeringen inte Vi fattar nu beslut i dag. Sedan kommer man att gå vidare med en Det handlar också om en hel del andra frågor. Det handlar om re- Jag anser att det är en rad andra insatser än kriminalisering av inne- Hen talman! Till sist vill jag bara säga att det inte är rimligt att Avslutningsvis tillstyrker jag KU:s förslag till beslut på den här Anf. 31 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik: Herr talman! Jag noterar med glädje att Eva Zetterberg i slutet av |
26
nalisering för att komma till rätta med det elände som barnpornografin
innebär. Det är vi överens om. Det var väldigt bra att Eva Zetterberg
sade detta. Just genom att hon gjorde det medger hon ju faktiskt att det
är inte så att det här problemet försvinner genom ett beslut om krimi-
nalisering av innehav. Tidigare i hennes inlägg och i en del andra in-
lägg nu och tidigare har det intrycket skapats att det är precis det som
det handlar om. Med denna enda åtgärd löser man hela detta enorma
problem. Så enkelt är det ju inte. Detta är ju ett elände och en härva av
olika typer av kriminalitet inom och utom Sverige, som dessutom tar
sig olika former beroende på hur lagstiftningen ändras. Det gäller ju att
inte fixera sig vid denna enda åtgärd och tro att det är inställningen till
den som avgör huruvida man står på barnens sida eller inte, som det
ibland heter. Jag reagerar väldigt starkt mot den typen av formulering-
ar.
Som varenda människa säkerligen gör håller naturligtvis också jag
med om att barnens rätt går före osv. Allt detta är helt riktigt. Men det
löser ju inte problemet med att utforma en lag. Man kan inte skriva in i
lagen att barnens rätt går före. En lag kan inte se ut så. En förändring av
tryckfrihetsförordningen måste ju utformas på ett sådant sätt att man
klarar av att göra distinktioner mellan det som vi inte under några om-
ständigheter vill se och det som vi inte tycker att man skall reglera på
ett sådant sätt att man skadar t.ex. möjligheten att uttrycka avvikande
åsikter i samhället eller nya synpunkter i kulturella frågor. Det finns
distinktionsproblem som på något sätt måste lösas. De som håller med
om att det är bra att det skall göras en utredning bekräftar egentligen att
det inte är så lätt som att bara lagstifta och sedan tro att problemet
därigenom är löst. En lagstiftning måste ju utformas på något sätt. Den
måste innehålla någonting som går att använda när man konfronteras
med det verkliga problemet. Därför har jag uppfattat att mycket av den
diskussion som har förts under våren, och som vi nu kan höra en viss
efterklang av, inte har handlat så mycket om sakproblemet utan det har
varit en diskussion mera om hur man skall föra en demonstrationspoli-
tik med beslut vars egentliga värde vi inte riktigt vet. Vi skall se till att
vi får en lagstiftning som verkligen går att använda på det sätt som vi är
överens om.
Anf. 32 EVA ZETTERBERG (v) replik:
Herr talman! Jag blir överraskad när Håkan Holmberg säger att vi
som har talat för kriminalisering av innehav av barnpornografiska alster
skulle tro att det vore enda metoden. Självfallet menar vi att det krävs
en rad andra åtgärder på området. Men vad vi har betonat är att det
också krävs att man har en lag i grunden som förbjuder även innehav.
Jag tror att om Håkan Holmberg talar med de poliser som har skött
utredningarna får han nog ett väldigt entydigt svar att detta är nödvän-
digt. Jag behöver nog inte uppehålla mig så länge vid den punkten.
Men om Håkan Holmberg tror att vi inte har andra förslag och att vi
inte inser att det inte räcker med lagstiftning utan att det krävs fler
åtgärder, går det ju bra att gå tillbaka till motionerna. Det finns en
tvärpolitisk motion från januari 1994 och en från Västerpartiet med
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
27
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Gudrun Schyman som första namn, där vi bl.a. tog upp detta med ål- |
Det finns alltså ingen motsättning här. Men man behöver ju bra
|
Ytterligare åtgärder |
lagstiftning i botten för att man skall kunna gå vidare med insatser som Anf. 33 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik: Herr talman! Jag uppfattar situation så att vi ändå är överens om att Det som jag tidigare reagerade litet grand emot är den ton som har Det som Eva Zetterberg sade i slutet av sitt huvudanförande tycker Anf. 34 EVA ZETTERBERG (v) replik: Herr talman! Visst är det bra att vi är överens om att man skall skri- Det handlade inte om att agera alltför snabbt, Håkan Holmberg. Det |
28
Anf. 35 EWA LARSSON (mp):
Herr talman! Att komma sist så här i debatten, där så mycket klokt
är sagt av mina kvinnliga systrar här i plenisalen, är inte så lätt.
Men först vill jag ändå uttrycka en förvåning över Håkan Holm-
bergs attityd här i salen. Han sitter som någon form av domare och
kritiserar de olika kvinnliga inläggens attityder, kommatecken och
punkt. Jag trodde att det var sakfrågan vi diskuterade.
Eftersom Miljöpartiet är nytt i riksdagen får jag väl ändå instämma i
en del av vad som tidigare har sagts. Jag börjar med att instämma i det
Eva Zetterberg sade om att Sverige har blivit barnpornografins förlo-
vade land.
Det var den 3 maj 1994 som KU röstade - en dag med sorgkant
kring. Det var då man skulle besluta om kriminalisering av innehav av
barnpornografi. Men när utskottets folkpartist Håkan Holmberg och de
fyra moderaterna röstade emot, erhölls inte den majoritet som krävs för
att få igenom en grundlagsändring. Sveket mot barnen var bekräftat.
Kravet på kriminalisering som en av åtgärderna för att få slut på
denna lukrativa marknad är ju gammalt. Det är mer än ett decennium
gammalt. Det har debatterats tidigare här i kammaren, och allt fler
politiker har satt sig in i frågan och förstått hur grova kränkningarna är.
Under den tid som diskussionerna har pågått har marknaden förråats
och övergreppen blivit allt grövre.
Som också tidigare har nämnts har man nu gått så långt i Sverige att
vi har fått in porrfilmer med tortyr av minderåriga. Här har man använt
en metod som kallas subliminal perception som populistiskt brukar
kallas för cocacolaeffekten. Man gör snabba inklipp i en längre sekvens
som tar mindre än en sekund - det tar ungefär två sekunder att kritiskt
analysera en bild. Denna cocacolaeffekt har mer och mer börjat använ-
das också i den här typen av porrfilmer.
Vid det beslag som man gjorde i Norrköping hittade man också i en
flera timmar lång porrfilm den här typen av inklipp på grov tortyr.
Detta är bara vad polisen hittar. Hur hög den svarta siffran är, allt de
inte hittar, kan vi bara misstänka.
Är gränsen nådd i Sverige nu? Det kan säkert bli värre så länge vi
politiker inte markerar att det är slut. Porrindustrin vill ju tjäna pengar.
Det är så marknaden fungerar.
Justitiekanslern, som är den som väcker åtal vid den här typen av
brott, begärde självfallet smugglaren i Norrköping häktad. Men lag-
mannen ansåg inte att det fanns någon grund för detta, så mannen för-
sattes på fri fot. Ja, det är verkligheten i dag. Sveket mot barnen är
bekräftat igen.
Det finns väl ingen fråga som har varit och är så förankrad hos
svenska folket som kriminaliseringen av innehav av barnpornografi.
Här behövs det ingen folkomröstning kantad med ekonomiskt starka
lobbyister. När Norrköpingsfallet togs upp i pressen var hela svenska
folket lobbyister. Men dåvarande justitieministern ansåg att yttrandefri-
heten hotades om innehav av den här typen kriminaliserades, och ytt-
randefriheten ville hon försvara till varje pris.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Jag tror att det var 259 ledamöter i riksdagen som ville ta ett ansvar |
Men nu dröjer till 1999 innan denna extrema form av liberalism kan
|
Ytterligare åtgärder |
stoppas, på barnens bekostnad. Vissa frågor mår bra av att dras i långbänk. Men när det gäller den Genom vår lagstiftning visar vi ju på attityder i den här frågan. Den Anf. 36 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik: Herr talman! Jag skall inte upprepa de argument som jag tidigare Ewa Larsson må tycka att jag är en utomordentligt usel företrädare Hädanefter skulle jag bara vilja slippa den här sortens inlägg med Anf. 37 EWA LARSSON (mp) replik: Herr talman! Den tolkningen får Håkan Holmberg själv stå för. Han Jag vill ändå säga till Håkan Holmberg att man ibland får göra ideo- Här borde skyddet för barnen mot de övergrepp som barnpornografi |
30
Anf. 38 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Jag vill bekräfta det som Håkan Holmberg nyss sade.
Det finns flera män som är motståndare till den uppfattning han har,
och jag är en av dem.
Den 9 juni i våras fördes en lång och omfattande debatt i den här
frågan. Flera kristdemokrater var då uppe i debatten och redogjorde för
på vilket sätt vi har drivit den här frågan från kds sida för att få till
stånd en innehavskriminalisering.
Jag måste nu som flera andra här beklaga att vår riksdag inte lyck-
ades samla sig till detta självklara beslut att få till stånd en innehav-
skriminalisering av barnpornografi från den 1 januari 1995. Ansvaret
för att så är fallet ligger hos Moderaterna och Folkpartiet. Dessa två
partier har fördröjt innehavskriminaliseringen med fyra år. Det är flera
talare före mig som har beskrivit effekterna av detta för dem som ut-
sätts för dessa kränkningar.
Dessa två partier bär också ansvaret för att fyrklöverregeringen inte
lade fram ett sådant förslag. Håkan Holmberg har här sagt att man inte
skall kasta fram förslag. Man måste ge sig tid att analysera beslut, osv.
Som också har framgått av debatten här har det funnits tid. Justitiede-
partementet hade under förra året en lång tid på sig att ta fram ett för-
slag, men man gjorde inte det.
När kds inte fick med sig övriga partier i den dåvarande regeringen
om att lägga fram ett sådant förslag ställde vi vår förhoppning till Sve-
riges riksdag. Det var i konstitutionsutskottet som vi tillsammans med
Socialdemokraterna och flera tog initiativ till att här i parlamentet söka
få den nödvändiga majoriteten för att få till stånd en innehavskriminali-
sering redan från årsskiftet 1994/1995. Men dess värre misslyckades
också detta.
Håkan Holmberg sade att man inte kände till omfattningen och att
det inte skulle vara ansvarsfullt att nu fatta dessa drastiska beslut, som
han uttryckte det. Han skulle ha röstat för en innehavskriminalisering i
EU-parlamentet, men här hemma i Sverige visste vi inte tillräckligt för
att få fram denna lagstiftning. Man måste i en sådan här fråga kunna
ställa ett krav på oss lagstiftare att vi klarar av att hantera en lagstift-
ning i detta ärende.
Håkan Holmberg hävdade att lagstiftning är det enda som vi har
pläderat för. Det har framgått här att det är inte bara detta det handlar
om. Men det är ett verksamt redskap för att komma åt denna hantering.
Det är vad det handlar om.
Håkan Holmberg sade att vi som vill få till stånd ett sådant beslut,
som vi hade hoppats skulle gälla nu från årsskiftet, skulle föra en de-
monstrationspolitik. Vad innebär detta, Håkan Holmberg?
Jag tror att Folkpartiet och Moderaterna har gjort tryckfrihetslag-
stiftningen en björntjänst. Det är inte på detta sätt som vi skapar tilltro
till vår lagstiftning. Det är inte på detta sätt som vi skapar tilltro till
parlamentets möjligheter, kraft och styrka att agera i en för folket viktig
fråga. Jag tror att man undergräver tilltron, och då är det allvarligt.
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
31
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
I detta läge finns det nu ingenting annat att göra än att rösta igenom |
barnpornografin, och det beklagar jag.
|
Ytterligare åtgärder |
Anf. 39 HÅKAN HOLMBERG (fp): Herr talman! Jag vill bara för klarhetens skull påminna Dan Erics- Men detta löser inte problemet med hur en lag skall utformas i de Vilka lagar det än är fråga om, och i synnerhet grundlagar och så- Det vi nu kommer att fatta beslut om - konfiskering och förverkan- Därför är jag mycket glad att det nu kommer att bli en ordentlig ut- Anf. 40 DAN ERICSSON (kds): Herr talman! Återigen säger Håkan Holmberg att lagstiftning inte Man kan inte överblicka konsekvenserna, säger Håkan Holmberg. Varför skulle man inte kunna fatta ett sådant beslut om innehav- Anf. 41 HÅKAN HOLMBERG (fp): Herr talman! Den enkla skillnaden är den att man är tvungen att |
32
Om man skall förändra grundlagar, och i synnerhet sådana som be-
rör så fundamentala principer för hela vårt statsskick som de principer
som aktualiseras i kriminaliseringsfrågan, är detta svårare än att fatta
beslut om konfiskering. Där finns inte den här typen av svåröverblick-
bara konsekvenser.
Det har över huvud taget inte att göra med hur allvarligt man bedö-
mer barnpornografi eller om man föreställer sig att lagstiftning av det
ena eller andra slaget är det enda som hjälper. Jag tror inte att någon
här på allvar tror att det bara är det som hjälper.
Det jag har reagerat över vid några tillfällen i debatten är att det fö-
rekommit inlägg där det har låtit som om detta var den enda åtgärd som
över huvud taget är relevant. Det tycker jag inte är ett rimligt sätt att
beskriva en situation där det redan råder förbud mot produktion av
barnpornografi.
Vi kommer dessutom i dag att fatta beslut om ytterligare skräpning-
ar av den lagstiftning som redan finns som innebär att vi skapar möjlig-
het för konfiskering och förverkande av vinster. Jag tycker att detta är
ett stort framsteg.
Anf. 42 DAN ERICSSON (kds):
Herr talman! Man tar inte fram en lagstiftning på en kafferast, sade
Håkan Holmberg. Nej, det är sant. Men det är inte heller någon som har
begärt det.
Dåvarande ansvarige för Justitiedepartementet hade lång tid på sig.
Det har pågått utredningsarbete. Också konstitutionsutskottet hade viss
tid på sig att klara av att hantera detta lagstiftningsarbete.
Det finns exempel på andra utskott i detta parlament som tagit fram
mycket omfattande lagstiftningar på eget initiativ. Men i den här frågan
kunde inte konstitutionsutskottet samla sig och ta fram ett förslag. Jag
begärde inte att man skulle göra det på en kafferast. Jag vet att man
hade så oerhört mycket längre tid på sig.
Sedan säger Håkan Holmberg att det låtit som om lagstiftning varit
det enda sättet att komma åt den här hanteringen. Det må vara att det
har låtit på det sättet, men det är ingen som har sagt det. Det kan inte
vara ett bärande argument för att avvisa det här lagstiftningsförslaget.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Föredrogs
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95 :KU7
Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet m.m. (vilande grundlags-
beslut) (prop. 1993/94:116).
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Prot. 1994/95:23
16 november
Ytterligare åtgärder
mot barnpornografi
m.m.
3 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 23
Prot. 1994/95:23
16 november
13 § Vallagsfrågor m.m.
Föredrogs
|
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95: KU 11 Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. | |
|
Förvaltningsfrågor |
14 § Förvaltningsfrågor Föredrogs Anf. 43 OLA KARLSSON (m): Herr talman! Utskottets betänkande behandlar ett antal förvaltnings- Vi reservanter begär att regeringen skall få i uppdrag att göra en Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservationen och i Anf. 44 PÄR-AXEL SAHLBERG (s): Herr talman! Här är svängningarna stora från den stora, svåra och Socialdemokraterna, Centern, Vänstern och Miljöpartiet har i kon- Den 18 september i år gick det svenska folket till valurnorna. Det Därför är det inte förvånande att denna motion i den gamla andan |
34
verksamhet som måste utföras med störst hänsynstagande och med
stora inslag av omsorg.
Att planmässigt privatisera denna del av verksamheten förefaller
därför inte omdömesgillt. Att sedan föregående talare kallar motsatsen
till denna planmässiga privatisering för passivitet är möjligen ett minne
av de gamla och misslyckade tongångarna.
Att det sedan finns vissa områden inom myndighetsutövandet som i
begränsad omfattning kan lämpa sig för såväl privatisering som kon-
kurrens motsäger inte det jag sagt.
Vi socialdemokrater har därför initierat beslutet att avvisa motionen
och i stället formulerat majoritetens ställningstagande. Där talar vi om
att överlämnande av myndighetsutövning skall ske med stöd av lag.
Beslutet bör föregås av noggranna överväganden och aktualiseras först
när behov uppstår. Det är alltså ett helt annat angreppssätt på proble-
met.
Jag tillstyrker därför konstitutionsutskottets förslag i det avseendet
och i dess helhet i betänkande nr 12 och avvisar Folkpartiets och Mo-
deraternas förslag om att begära förslag från regeringen på områden där
myndighetsutövning utan problem kan överlämnas till privata företag
eller organisationer.
Överläggningen var härmed avslutad.
Beslut
KU1 Valperiodens längd m.m. (vilande grundlagsbeslut)
Kammaren biföll utskottets hemställan.
KU2 Reformera riksdagsarbetet (vilande grundlagsbeslut m.m.)
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 1 (ändring i regeringsformen)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
Votering:
275 för utskottet
20 för res. 1
54 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 136 s, 67 m, 23 c, 22 fp, 16 mp, 11 kds
För res.: 1 s, 19 v
Frånvarande: 24 s, 13 m, 4 c, 4 fp, 3 v, 2 mp, 4 kds
Mom. 2
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Prot. 1994/95:23
16 november
Förvaltningsfrågor
Prot. 1994/95:23
16 november
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (myndighetsutövning)
1. utskottet
2. res. (m, fp)
Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att återstå-
ende ärenden fick avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95 :JoU3
Haparanda skärgårds nationalpark (prop. 1993/94:254)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 29 §.)
36
Föredrogs
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU5
Miljöklasser för bensin m.m. (prop. 1994/95:4)
Anf. 45 GUDRUN LINDVALL (mp):
Herr talman! Vi står i begrepp att fatta ett beslut angående miljök-
lassning av bensin. Enligt förslaget får vi en klass 2 och en klass 3, och
den bensin som innehåller minst bly får en lägre skatteklass. Det är i
och för sig ett mycket bra förslag. Miljöpartiet tycker att vi skall an-
vända ekonomiska styrmedel för att få det som är minst miljöfarligt att
gynnas på marknaden.
Men det har visat sig att i och med det här förslaget missgynnas den
petroleumprodukt som är minst miljöskadlig, nämligen någonting som
kallas för akrylatbensin.
Alkylatbensin är en petroleumprodukt, precis som vanlig bensin,
men den tas fram på litet annat sätt, och den är betydligt miljövänligare
än alla andra petroleumprodukter som finns. Den har betydligt lägre
svavelhalt. Den har betydligt lägre blyhalt. Den innehåller mycket litet
bensen, som är ett av de ämnen som man skall undvika i petroleumpro-
dukter och som är mycket giftigt. Den innehåller betydligt färre aroma-
ter.
Vid bifall till hemställan i det betänkande som vi skall ta ställning
till i dag kommer alkylatbensinen att missgynnas därför att den har en
annan sammansättning som gör att den är flyktigare - ångtrycket är
annorlunda. Med det förslag som finns i dag kommer den bensinen inte
att kunna klassas som blyfri. Den kommer att hamna i en skatteklass
som innebär att den beskattas som blyade produkter. Den kommer
alltså att klart missgynnas på marknaden.
Vi har fått reda på i jordbruksutskottet att det här egentligen är ett
förbiseende från Naturvårdsverket som man djupt beklagar. Från Mil-
jöpartiets sida måste jag bara instämma i det beklagandet. Naturligtvis
skall det vara så att när vi fattar beslut om skatteklasser skall den ben-
sin som är bäst också ha just de fördelar som man velat åstadkomma
med ekonomiska styrmedel.
Hur skall vi då kunna komma till rätta med det här? Såvitt jag för-
står, har man i Norge gjort det lätt för sig. Man har sagt att i och med
att alkylatbensin är den petrolumprodukt som är miljöbäst beskattas
den inte alls!
Alkylatbensin används i första hand till skotrar, till gräsklippare, till
tvåtaktsmotorer och till sågar. Det är mycket viktiga användningsområ-
den, därför att många av dessa redskap hanteras på ett sådant sätt att
människor står nära avgaserna. I och med att man kan använda alkylat-
bensin utsätts man för betydligt mindre hälsoproblem än man gör när
man använder bensin med låg blyhalt.
Jag har förstått att vi i utskottet egentligen är litet bekymrade över
att alkylatbensinen kommer att missgynnas så kraftigt. Jag har också
förstått att regeringen håller på att se över frågan och har tänkt sig att
Prot. 1994/95:23
16 november
Miljöklasser för bensin
m.m.
37
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
komma med ett tillägg som gör att alkylatbensinen så snabbt som möj- |
vi i dag kallar miljöklass 2.
|
Miljöklasser för bensin m.m. |
Vi diskuterade i jordbruksutskottet i går om vi skulle återremittera Förbiseendet från Naturvårdsverket och från de partier som har Vi har förstått att regeringen avser att skyndsamt lägga fram förslag Anf. 46 LENNART BRUNANDER (c): Herr talman! Det är egentligen ett ganska viktigt beslut om miljök- Men ingenting är fullkomligt - ej heller detta. De bekymmer som Man skall naturligtvis inte överdriva alltför mycket, eftersom det i Det är rätt att vi därför, som Gudrun Lindvall sade, har diskuterat |
38
gör inte det. Det finns en del saker som gör att det är viktigt att hela
förslaget går igenom.
Det är tänkt att skatteklassningen skall råda redan från den 1 de-
cember, och det är kopplat till skatteutskottets förslag i nästa ärende
om skattefrågorna. Det är också kopplat till överenskommelser med
petroleumbranschen. Om vi har rätt uppgifter har dessutom regeringen
uppmärksammat frågan. De statssekreterare som jobbar med dessa
frågot samlas enligt de uppgifter vi har fått i dag för att diskutera en
förändring och ett nytt förslag som kan korrigera misstaget. Det tycker
jag att vi orkar med att vänta på.
Därför yrkar jag bifall till hemställan i betänkandet. Vi får ha upp-
märksamheten riktad på att ändringarna kommer till.
Själv har jag engagerat mig mycket för att försöka få bort skatten på
denna typ av bensin i kammaren under många år, men det har inte
lyckats. Den majoriteten har jag inte lyckats skapa. Det hör egentligen
inte till detta ärende, utan det tas upp litet längre fram.
Eftersom Gudrun Lindvall nämnde Norge kan jag som kuriosa säga
att de motioner vi har väckt i den svenska riksdagen och resultatet av
den behandling frågan har fått här skickades över till de företag i Norge
som gör denna bensin. Där antog man helt enkelt förslaget. Ansträng-
ningarna i den svenska riksdagen gav bättre resultat i Norge. Det är
kanske att beklaga för oss som har jobbat med frågan.
Det faktum att alkylatbensinen inte skall tillhöra miljöklass 2 är inte
bra. Det är fel signal. Det är ingen katastrof eftersom det inte rör så
förfärligt mycket i pengar räknat, och vi förväntar oss att man snabbt
får fram en förändring. Därför yrkar jag bifall till hemställan i betän-
kandetjust nu.
Anf. 47 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Herr talman! Lennart Brunander tar upp en del saker som jag har
misstänkt när det gäller förslaget, nämligen att det finns olika intressen.
Petroleumindustrin har legat bakom många av de parametrar som har
fastställts för miljöklass 2. Jag tycker att det är märkligt att parametrar-
na har satts precis på ett sådant sätt att alkylatbensin inte kan innefattas
i miljöklass 2.
De stora producenterna som tillverkar bensin i miljöklass 2 gynnas
nu naturligtvis framför de små prodeucenterna som producerar alkylat-
bensin. Det är inte de stora oljebolagen som producerar alkylatbensin i
Sverige i dag, utan det är de små. Det innebär också att de små bolag
som verkligen vågar satsa på en miljöriktig produkt får totalt fel signa-
ler från Sveriges riksdag. Det anser jag är ytterst allvarligt. Vill vi ha i
gång en miljöindustri i Sverige, och vill vi ha bolag som vågar satsa
rätt, måste vi också vara mycket nogranna när vi tar fram förslagen så
att vi inte hamnar så fel som vi gör nu.
Det är förvånande att höra Lennart Brunander säga att Centern har
engagerat sig mycket i denna fråga. Det borde ha märkts i det betän-
kande som har tagits fram, som ju egentligen kommer från den borger-
liga regeringen. Man är kanske inte helt överens inom Centern om att
Prot. 1994/95:23
16 november
Miljöklasser för bensin
m.m.
39
Prot. 1994/95:23
16 november
alkylatbensinen skall gynnas framför en del andra petroleumprodukter.
Jag bara undrar.
Miljöklasser för bensin
m.m.
40
Anf. 48 LENNART BRUNANDER (c) replik:
Herr talman! Man kan gärna få undra över hur olika saker kommer
till, Gudrun Lindvall. Det gör man ibland.
Centerpartiet har varit ganska ensamt om att slåss för att ta bort
skatten på alkylatbensinen. Men det har inte med detta ärende att göra.
Det vi talar om är miljöklassning av bensin.
Gudrun Lindvall och jag är helt överens om vad som är fel och hur
det skall rättas till. Jag tror inte att vi skall måla upp spöken och säga
att någon har varit med och petat för att det skulle bli fel. Jag tror att
det är blott och bart ett förbiseende. Man har inte varit uppmärksam på
denna fråga på Naturvårdsverket.
Det har som Gudrun Lindvall också sade att göra med ångtrycket.
En av fördelarna med denna typ av bensin är att den har ett lågt ång-
tryck. Nu ligger det lägre än reglerna säger, och då faller bensinen
utanför miljöklassen. Det är inte bra. Vi har haft samma bekymmer
med blandningarna mellan paraffin och rapsolja. Det var exakt samma
sak. Vi har haft svårt att få det att rättas till också.
Man har sagt att det skall kunna ske förändringar ganska snabbt.
Det är vår uppgift att se till att det blir så.
Anf. 49 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Herr talman! Det märkliga är just att vi har fått krav på ett ångtryck
som ligger precis så högt att alkylatbensin inte kommer med. Man
borde ha varit observant på detta i ett tidigare skede, när frågan be-
handlades i jordbruksutskottet. Även vi i Miljöpartiet borde naturligtvis
ha varit observanta, vilket vi tyvärr inte var. Eftersom Lennart Brunan-
der kände till förhållandena är jag förvånad över att frågan inte togs
upp i den diskussion vi hade runt betänkandet i jordbruksutskottet. Jag
aktualiserade frågan i jordbruksutskottet i går efter att ha blivit uppvak-
tad av industrin.
Jag hoppas att Miljöpartiet, förhoppningsvis tillsammans med i alla
fall delar av Centern, kan se till att alkylatbensinen blir befriad från
skatt och att vi tillsammans kanske kan vara mer framgångsrika än vad
Centern uppenbarligen har varit hittills.
Anf. 50 LENNART BRUNANDER (c) replik:
Herr talman! Jag förutsätter också att vi kan hjälpas åt. Jag tror att
det behövs fler som hjälper till för att vi skall få igenom förändringen.
Jag utgår också från att den nuvarande regeringen kommer att hjälpa
till.
Anf. 51 INGA-BRITT JOHANSSON (s):
Herr talman! Vi är alla överens om att det är en miss som är gjord,
och vi beklagar det. Däremot är vi inte överens om att det skulle vara
till någon fördel att återremittera detta ärende och därmed förhindra
den miljövinst som vi gör genom att de nya skattesatserna kan träda i
kraft den 1 december. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och
avslag på återremissyrkandet.
Det är beklagligt att sådana här missar sker och att de hänger med
rakt igenom. Jag vill poängtera det faktum att det inte fanns någon
motion från Miljöpartiet som försökte rätta till det hela när vi behand-
lade ärendet i utskottet. Att frågan kom upp över huvud taget berodde
på att den berörda industrin kontaktade oss ledamöter från olika håll nu
under helgen.
Nu har jag talat med departementet. Där säger man att Naturvårds-
verket har gjort ett underlag som kommer till departementet inom en
vecka och att man utgår från att det skall gå att lägga fram en proposi-
tion som behandlar alkylatbensinen före jul. Sedan beror det naturligt-
vis på oss i riksdagen hur snabbt vi behandlar den. Med den korta tid
som det handlar om kan jag inte alls tro att det kommer att slå ut den
industri som tillverkar alkylatbensinen, utan vi kan få en tillfredsstäl-
lande behandling.
Anf. 52 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:
Herr talman! Det är riktigt att det inte fanns någon motion från
Miljöpartiet om detta. Det beror på att industrin inte hade kontaktat oss
utan Socialdemokraterna. Det gjordes i mitten av oktober, alltså innan
vi behandlade ärendet i jordbruksutskottet. Det gör det så mycket un-
derligare att det inte fanns synpunkter från Socialdemokraterna på detta
när vi behandlade ärendet i jordbruksutskottet.
Jag skall ta kontakt med den berörda industrin och tala om vilka vä-
gar man bör gå i fortsättningen för att de synpunkter man framför verk-
ligen skall komma fram till utskottet. Det är uppenbart att det brev som
skickades den 18 oktober till Socialdemokraterna, till miljöministern,
inte har föranlett någon fortsatt diskussion inom den socialdemokratis-
ka gruppen. Det kan jag bara beklaga. Hade det gjort det, hade vi kun-
nat rätta till detta vid behandlingen i jordbruksutskottet.
Jag fick kännedom om detta i fredags och har agerat så fort jag har
kunnat, vilket var på jordbruksutskottets sammanträde i går. Hade jag
fått vetskap om felaktigheten på ett tidigare stadium, hade jag natur-
ligtvis försökt rätta till den när ärendet behandlades i jordbruksutskot-
tet.
Jag hoppas att jag i fortsättningen kan se till att jag är bättre infor-
merad i tid. Det beror kanske också på att det är så kort tid efter valet.
Vad jag hoppas på är att socialdemokraterna menar allvar med att man
skyndsamt skall utreda frågan och komma fram med ett förslag som
helst gör att vi får, som i Norge, en skattebefrielse för alkylatbensinen.
Det är vad som behövs för att denna produkt skall öka på marknaden.
I dag används alkylatbensin i första hand som ett tvåtaktsbränsle.
Men den kan mycket väl användas i fyrtaktsmotorer. Den håller på att
bli billigare. Produktionsförhållandena gör att priset på produkten sjun-
ker. Den kommer snart, om vi får en riktig skatteklassning, att vara
mycket konkurrenskraftig på marknaden. Men då krävs det att vi politi-
ker verkligen menar allvar när vi säger att vi skall gynna de miljöriktiga
Prot. 1994/95:23
16 november
Miljöklasser för bensin
m.m.
41
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
produkterna och se till att vi får en skatteklassning som gynnar denna |
|
Miljöklasser för bensin m.m. |
Anf. 53 INGA-BRITT JOHANSSON (s) replik: Herr talman! Liksom Gudrun Lindvall fick jag och, såvitt jag för- Huruvida det kommande förslaget från regeringen kommer att inne- Anf. 54 GUDRUN LINDVALL (mp) replik: Herr talman! Det brev som jag har fått mig till handa är skrivet till Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades efter 29 §.) |
|
Differentierad, skatt på |
17 § Differentierad skatt på blyfri bensin Föredrogs Differentierad skatt på bly fri bensin (prop. 1994/95:11) Anf. 55 LARS BÄCKSTRÖM (v): Herr talman! Detta ärende hänger till stor del samman med det förra Från Vänsterpartiets sida motionerade vi om dessa frågor i januari i Det hände ingenting från regeringssidan, den dåvarande borgerliga Vi tycker att det är bra att det äntligen har kommit ett förslag om en |
42
till en bättre miljöprofil. Vi har inte fått stöd för det i utskottet än så
länge. Vi tror att vi kommer att få det så småningom.
Vi har nu två moment att behandla. Det första är att godkänna den
differentiering som föreslås. Det stöder vi naturligtvis. När det gäller
mom. 2 i utskottets hemställan yrkar vi bifall till Vänsterpartiets för-
slag, att riksdagen skall ge regeringen till känna att det behövs en kraf-
tigare rabatt inom intervallet 10-15 öre.
Herr talman! Vi yrkar bifall till Vänsterpartiets yrkande beträffande
mom. 2.
Det har förekommit en debatt tidigare om alkylatdrivmedel - det är
väl produktnamnet Aspen man tänker på framför allt. Jag delar de syn-
punkter som Miljöpartiet har framfört, som också Socialdemokraterna,
regeringssidan, och även Centern håller med om. Men vi vinner ingen-
ting på att ännu en gång låta bli att ta ett steg i rätt riktning. Vi kan
mycket väl ta ett steg i rätt riktning nu och sedan tillsammans ta ännu
fler steg, så att vi kan komma till rätta med det fel som gjorts vad gäller
Aspen och alkylatbensinen.
Anf. 56 RONNY KORSBERG (mp):
Herr talman! Oavsett vem som har föreslagit vad och hur långsamt
eller snabbt ärendet har beretts när det gäller miljöklassningen, tycker
vi att det är bra att det äntligen sker någonting på detta område. Det är
en sak som Miljöpartiet har slagits för under en längre tid, att vi skall få
en tydlig skillnad mellan olika produkter, så att man, bl.a. med hjälp av
lagen om kemiska produkter, kan peta bort det som inte är så bra.
Om man tittar på förslaget till prisdifferentiering inser man ganska
lätt att den föreslagna skillnaden inte kommer att räcka till för att ge
den styreffekt och den förändring av konsumtionsmönstret vi eftersträ-
var.
Vi förutsätter också att frågan om alkylatbensin kommer att behand-
las snabbt, att vi får med den i miljöklassningen och att den hamnar i
den klass där den bör hamna.
Vi kan inte heller inse att den skillnad som Vänsterpartiet föreslår,
10-15 öre, skulle räcka till. Verkligheten är den att skillnaden för van-
lig bensin är minst 50 öre. Folk kommer alltså inte att upptäcka skillna-
den prismässigt på dessa olika produkter. Det är ju den styrsignalen vi
efterlyser. För att få den effekten är det nödvändigt med en skillnad
som är i storleksordningen 1 krona.
Det är därför vi har föreslagit det här. Vi kan inte acceptera synsät-
tet att det är produktionskostnadsskillnaden som skall vara avgörande
för vilken skatteskillnad det skall vara. Syftet med lagstiftningen är
självfallet att få till stånd en förändring av konsumtionsmönstret. Då
måste man använda sådana styrsignaler som uppfattas av marknaden -
av konsumenterna. De ser prislappen på bensinmackens skyltar. Därför
föreslår vi, som sagt, denna skillnad på 1 krona.
Mot bakgrund av det anförda vill jag yrka bifall till reservation 2.
Prot. 1994/95:23
16 november
Differentierad skatt på
bly fri bensin
43
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Anf. 57 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s): Herr talman! Skatteutskottets betänkande nr 1 tar upp frågan om |
differentierad skatt på blyfri bensin. Det föreslås att de nya miljöklas-
|
Differentierad skatt på |
serna för oblyad bensin läggs till grund för en differentiering av ben- Bensinskatt skall således utgå med 3 kr och 14 öre per liter i miljök- I motionerna Skl av Vänsterpartiet och Sk2 av Miljöpartiet fram- Utskottsmajoriteten tillstyrker förslaget om en differentierad skatt När det gäller motionsyrkandena om större framtida rabatter utgår Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan och avslag på Herr talman! Om det blir en återremiss av det föregående ärendet Anf. 58 RONNY KORSBERG (mp): Herr talman! Resonemanget om att produktionskostnadsskillnaden Effekten av en sådan här liten skillnad blir faktiskt att man bromsar |
44
det framgår att industrin vill ha en ordentlig skillnad för att snabbt
kunna göra omställningar.
Anf. 59 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):
Herr talman! Som jag sade i mitt huvudanförande har Naturvårds-
verket i sin rapport framfört att det är bra med just denna skillnad.
Utskottsmajoriteten har funnit att det är en lämplig nivå och att det
kommer att få genomslag ganska snabbt.
Anf. 60 RONNY KORSBERG (mp):
Herr talman! Jag är ganska övertygad om att det inte kommer att få
ett genomslag. Skillnaden är så liten att den inte märks på marknaden.
När man säger att det här är en lagom nivå grundar man sig på att man
inte vill rubba konkurrensförhållandet. Då skall man hålla i minnet att
marknaden själv rubbar balansen på ett ganska drastiskt sätt då och då
genom olika omkastningar. Det är en verklighet som man lever med i
företagen och är van att hantera.
Industrin säger själv, enligt förarbetena, att den är tacksam - om
man skall tolka det så - för starkare styrsignaler. Då skulle det gå snab-
bare att ställa om. Industrin behöver lönsamhet i investeringarna.
Anf. 61 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):
Herr talman! Utskottsmajoriteten vidhåller att det här är en lämplig
nivå när det gäller skillnaden mellan de olika klasserna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Föredrogs
Utrikesutskottets betänkande 1994/95 :UU2
Verksamheten inom Europarådet (redog. 1993/94:ER1 och skr.
1993/94:248)
Förste vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Föredrogs
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU4
Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internatio-
nella sanktioner (prop. 1994/95:24)
Prot. 1994/95:23
16 november
Differentierad skatt på
blyfri bensin
Tillämpning ifråga om
Haiti av lagen om
vissa internationella
sanktioner
45
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Anf. 62 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): Herr talman! När den demokratiskt valde president Jean-Bertrand |
Aristide den 15 oktober i år återvände till Haiti för att fortsätta det
|
Tillämpning i fråga |
svåra och mödosamma arbetet för demokrati i Haiti var det en viktig Betänkande nr 4 från utrikesutskottet, Tillämpning i fråga om Haiti Haitis historia präglas av ett mödosamt arbete för demokrati med År 1990 höll man val. I januari 1991 valdes Aristide till president För att bryta det politiska dödläget antog FN den 6 maj 1994 en re- Vi kommer i dag att ta ställning till sanktioner som redan har upp- Tre dagar efter det att Aristide återkom till Haiti hade jag tillfälle att Det finns väldigt små resurser att arbeta med. De parlamentariker Vi arbetar därför från olika länder i världen på att försöka få närva- |
46
Haiti under det närmaste halvåret, så att den demokratiska processen
kan säkras. Även Sverige kan dra sitt strå till stacken genom att man
anslår mycket blygsamma medel för att hjälpa till i denna demokrati-
process.
Det är alltså glädjande att sanktionerna har upphört och att man är
på gång med den demokratiska processen i Haiti. Egentligen borde
detta betänkande inte behövas. Vi önskar lycka till i det viktiga val som
nu sker i januari.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfUl
Socialförsäkring - handläggning m.m.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Föredrogs
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU2
Vissa utlännings- och medborgarskapsfrågor.
Anf. 63 SIGGE GODIN (fp):
Fru talman! I betänkande SfU 2 återkommer den gamla frågan om
förvar av asylsökande barn. Vi minns att det i en proposition från den
förra regeringen föreslogs att förvar av asylsökande barn i princip
skulle vara förbjudet. Skälet var att förvarstagandet av barn hade ökat i
motsats till den minskning som såväl regeringen som riksdagen förvän-
tade sig. Riksdagens beslut blev tyvärr att propositionen inte godkän-
des. En majoritet, där socialdemokraterna ingick, ansåg att förvarsta-
gande av asylsökande barn skulle fortsätta.
Under året har vi konstaterat att förvarstagandet har minskat men att
barn fortfarande i alldeles för hög grad tas i förvar. Om man läser sta-
tistiken kan man samtidigt konstatera att det i januari 1994 var lika
många i förvar som i januari 1993. I april 1994 var det tre gånger så
många som i april 1993.1 maj 1994 var det i stort sett lika många som i
maj 1993.
Detta är en situation som inte kan accepteras.
Charlotte Branting säger i sin motion, som utskottet har behandlat,
att färre barn tas i förvar och att fler barn hålls under uppsikt. Det är en
positiv utveckling. Samtidigt har den genomsnittliga förvarstiden ökat.
Prot. 1994/95:23
16 november
Tillämpning i fråga om
Haiti av lagen om
vissa internationella
sanktioner
Vissa utlännings- och
medborgarskapsfrågor
47
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Det bekymrar oss. Varför kan inte ännu fler barn hållas under uppsikt i |
Fru talman! Sverige har med kraft engagerat sig för FN:s barnkon-
|
Vissa utlännings- och |
vention och därmed för barnens rätt. Därför är det förvånande att ma- I reservation 2 säger vi reservanter att Invandrar- och flykting- Fru talman! Det blir intressant att se om den nya regeringen kom- Eftersom antalet barn i förvar fortfarande är för stort och förvarsti- Fru talman! Avslutningsvis vill jag ställa en fråga som är väl känd Anf. 64 ULLA HOFFMANN (v): Fru talman! Vänsterpartiet har länge varit ett av de få partier som Vi har reserverat oss mot att generella viseringskrav används som Vi reserverar oss också mot att vuxna människor som inte har be- |
|
48 |
gått något annat brott än att söka skydd mot förföljelse och undan krig |
behandlas som kriminella och placeras i häkten och polisarrester. Vi
anser att det är nödvändigt att omgående i lag förbjuda det.
Vi reserverar oss mot att barn kan tas i förvar i mer än 72 timmar
och att åldersgränsen för vem som betraktas som barn inte höjs från 16
år till 18 år, i enlighet med barnkonventionen. Genom att man inte
höjer åldersgränsen kan barn som i Sverige betraktas som barn behand-
las som vuxna, tas i förvar, behandlas som kriminiella och placeras i
häkten och polisarrester. Men i går fick vi bekräftat av Utlännings-
nämndens ordförande att svenska myndigheter inte behöver följa barn-
konventionen. Vi har som enda parti motionerat om att barnkonventio-
nen skall inkorporeras med svensk lag. På detta sätt skulle svenska
myndigheter bli skyldiga att tillämpa barnkonventionen. De skulle
därmed inte kunna hänvisa till att konventioner inte utgör svensk lag
och i och med det nonchalera dem.
Utskottet säger i sitt betänkande att man bör invänta yttrandet från
den sittande parlamentariska kommittén, Invandrar- och flykting-
kommittén. Denna kommitté har arbetat sedan våren 1993, och så vitt
jag förstår kommer den nu att förändras och få nya direktiv. Under
tiden behandlar vi asylsökande som kriminella. Vi tar barn i förvar och
betraktar barn som vuxna. Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 3
till momenten 4 och 6.
Vi anser att Invandrarverket i sin nuvarande form bör avvecklas och
att ansvaret för flyktingslussar, utslussning av de asylsökande till kom-
munerna m.m. skall föras över till en mindre myndighet som upprättas.
Vi anser också att medborgarskapsärenden bör handläggas av Justitie-
departementet och att olika invandrarpolitiska sakfrågor bör överföras
till respektive departement eller myndighet. Den senaste tidens turbu-
lens kring Invandrarverket visar att vi har rätt i att något måste göras.
Men även i detta fall anser utskottet att man bör avvakta resultatet av
Invandrar- och flyktingkommitténs arbete. Jag yrkar bifall till reserva-
tion 5 till moment 11.
Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp):
Fru talman! Riksdagsledamöter! SfU2 är det första betänkande som
tas upp under riksdagsåret 1994/95 som berör flyktingfrågan. Här har
flera viktiga principiella frågor tagits upp.
I utredningen om översyn av vissa delar av utlänningslagstiftningen,
som i april -94 lade fram sitt betänkande, ansåg man att kravet på vise-
ring tagits med på grund av ”önskvärdheten och nödvändigheten av att
kontrollera och begränsa invandringen från vissa länder och av säker-
hetspolitiska skäl.” Det medges också att möjligheterna för personer
utan visering att ta sig hit samtidigt försvåras. Detta är ett hinder för
människor att kunna söka asyl på ett rättvist sätt. Asylrätten naggas i
kanten på det viset.
Ett annat effektivt sätt att försvåra för flyende att kunna utnyttja sin
rätt att söka asyl är transportbolagens skyldighet att avvisa redan vid
färjeställen och flygterminaler. Fullgörs inte denna skyldighet blir bo-
lagen betalningsskyldiga för flyktingar utan tillräckliga asylskäl. Detta
Prot. 1994/95:23
16 november
Vissa utlännings- och
medborgarskapsfrågor
4 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 23
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
är detsamma som att man låter personal utan utbildning sortera asylsö- |
Miljöpartiet de gröna anser att ett beslut fattat redan 1983/84, om
|
Vissa utlännings- och |
att viseringen måste bli generösare, åter skall dammas av. Det har inte Varje år tas också frågan om förvar av barn upp. Miljöpartiet de I detta betänkande har Miljöpartiet reserverat sig enligt reservation Miljöpartiet de gröna anser att ideell hjälp när det gäller att hjälpa I ett särskilt yttrande när det gäller att få medborgarskap utan giltiga Miljöpartiet de gröna yrkar bifall till reservation 1 som gäller mo- Anf. 66 MAUD BJÖRNEMALM (s): Fru talman! Betänkande SfU2 föregås inte av någon proposition, Flera av de frågor som berörs i betänkandet har behandlats tidigare Det är en något underlig situation att kommentera motioner som |
50
Reservationen går ut på att det skall vara helt förbjudet att ta barn i
förvar. Det är naturligtvis en mycket känslig fråga, en fråga som varit
föremål för många och långa diskussioner och behandlingar både i
utskott och här i kammaren. Frågan behandlades bl.a. i samband med
att den nya utlänningslagen antogs. Utskottet skrev då i betänkandet att
barn får tas i förvar endast om det är oundgängligen nödvändigt och
sedan det noga övervägts om det inte går lika bra att ställa barnet under
uppsikt. Det är förbjudet att sätta barn under 16 år i häkte, fängelse
eller på kriminal vårdsanstalt. Barn får inte heller skiljas från sin vård-
nadshavare.
Undersökningar visade tyvärr att polisen inte följde riksdagens be-
slut att ställa barnen under uppsikt utan tog dem i förvar. Någon or-
dentlig förklaring till varför så skedde gick inte att få från polismyndig-
heterna.
Under förra mandatperioden lade dåvarande invandrarminister
Birgit Friggebo fram en proposition i vilket det föreslogs att barn under
16 år inte skall tas i förvar i andra fall än när det gäller avvisning med
omedelbar verkställighet. Det förbud som föreslogs i propositionen
skulle alltså gälla dem som vistas här i landet och som fått nej till up-
pehållstillstånd och därför skulle avvisas ur landet.
Propositionens förslag innebar att det inte skulle gå att avvisa en
barnfamilj som vill stanna i Sverige, och som vägrar att rätta sig efter
fattade beslut. Det är klart att det är en personlig tragedi för den som
begär asyl i Sverige, och som inte har tillräckliga skäl för att få stanna.
Den propositionen lämnade så många frågor obesvarade om vad
som skulle ske med barn som vistas illegalt i landet att ett enigt utskott
skickade propositionen på remiss till berörda myndigheter och ett antal
frivilligorganisationer, något som regeringen inte hade gjort.
Efter att ha tagit del av remissinstansernas synpunkter stod det klart
för de flesta ledamöterna i utskottet att något måste göras åt förslaget i
propositionen. Man måste göra något med den målsättningen att så
långt som möjligt begränsa möjligheterna att ta barn i förvar, men ock-
så med den principiella inställningen att det måste finnas en yttersta
möjlighet att avlägsna den som inte har rätt att stanna i landet och som
vägrar att rätta sig efter fattade beslut. De lagar som vi har måste efter-
levas om de skall få någon tilltro.
Utskottsmajoriteten ändrade propositionens förslag så, att om det
fanns skäl att tro att familjen i fråga inte skulle rätta sig efter avvis-
ningsbeslutet, utan gå under jorden, skulle man ställa barnet under
uppsikt, en uppsikt som visserligen är förknippad med vissa villkor,
men som inte är ett frihetsberövande. Barnet kan leva som tidigare och
röra sig fritt, antingen barnet vistas på förläggning eller någon annan-
stans.
Men om tillvägagångssättet att ställa barn under uppsikt prövats och
om barnet, eller familjen som det egentligen handlar om, vägrar att resa
frivilligt eller hållit sig undan när avresan skulle ägt rum, får även bar-
net tas i förvar när familjen påträffas. Barnet får dock endast tas i för-
var tillsammans med vårdnadshavare.
Prot. 1994/95:23
16 november
Vissa utlännings- och
medborgarskapsfrågor
51
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Ansvaret, ansåg vi, vilar nu på familjen eller på barnets vårdnads- |
värdiga former lämnar landet frivilligt eller att familjen går under jor-
|
Vissa utlännings- och |
den, tas i förvar när familjen påträffas och därefter avvisas. Fru talman! Det finns också en särskild utredare som fått i uppdrag Invandrar- och flyktingkommittén har också att behandla förvars- Denna fråga är naturligtvis svår, och den skall behandlas med stor Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till utskottets hemställan Anf. 67 SIGGE GODIN (fp) replik: Fru talman! Jag kan dela Maud Björnemalms uppfattning att det är Maud Björnemalm säger att målsättningen skall vara att barn inte Frågan kvarstår: Är det inte rimligt att Flyktingkommittén - där Om man i Flyktingkommittén arbetar igenom frågan kanske man Anf. 68 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik: Fru talman! Det är klart att ingen av oss tycker om att barn tas i för- Men vad skall man göra, Sigge Godin? Det är ändå föräldrarna som |
|
52 |
efter fattade beslut och går under jorden. Jag tror ändå inte att Sigge |
Godin vill att människor skall vistas illegalt i Sverige och att barnen
lever i något slags gråzon. De finns här, men finns ändå inte. De kan
inte gå i skola eller skaffa sig utbildning. Jag vet inte vad de skall leva
av. Jag tycker därför att det är inhumant att inte ha några som helst
regler.
Jag hoppas naturligtvis att vi i Invandrar- och flyktingkommittén
skall kunna komma med förslag som även Folkpartiet och Sigge Godin
kan ställa upp på.
Anf. 69 SIGGE GODIN (fp) replik:
Fru talman! Jag frågade Maud Björnemalm om hon tyckte att myn-
digheterna hade levt upp till målsättningen. Jag har inte fått något svar
på den frågan. Vi lagstiftare, Maud Björnemalm, kan inte säga att det
allenarådande ansvaret för att deras barn kommer i kläm är föräldrar-
nas. Vi kan inte frånta oss ansvaret som lagstiftare att inte lösa detta
problem på allra bästa sätt. Vi skall leva upp till målsättningen att barn
inte skall tas i förvar. Det går att göra det omvända, dvs. ta dem under
uppsikt. Jag tycker att det är den bästa modellen.
Varför kan vi inte göra ett tillkännagivande till regeringen om att
Flyktingkommittén även får denna uppgift? Då kan ni se det hela i ett
sammanhang även när ni behandlar de andra frågorna. Är det inte rim-
ligt efter alla dessa år av harvande i denna fråga och där någon lösning
inte har hittats? Kan vi inte göra så?
Anf. 70 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:
Fru talman! Sigge Godin skall påverka polismyndigheterna, inte
mig. Det är polisen som verkställer avvisningen. Det är polisen som
avgör om barnet skall ställas under uppsikt.
Frågan om förvarstagande av barn och Invandrar- och flykting-
kommittén är en tvist om påvens skägg. Sigge Godin vet mycket väl att
tre av ledamöterna i socialförsäkringsutskottet ingår i Invandrar- och
flyktingkommittén. Vi har alla tre sagt att dessa frågor skall tas upp till
diskussion i kommittén. Därför anser vi att det inte behövs något till-
kännagivande till regeringen i frågan.
Anf. 71 GUSTAF VON ESSEN (m):
Fru talman! Det är intressant att höra att påven förekommer även i
denna diskussion.
Jag skulle vilja kommentera betänkandet utifrån mera allmänna
synpunkter. Maud Björnemalm, som representerar majoriteten, har sagt
det mesta. Vi har inga andra åsikter än vad hon har framfört i fråga om
detta betänkande.
I fråga om viseringsreglerna är det klart att världen är en ofullgång-
en konstruktion. Den kommer att förbli så länge. Därför måste det
finnas viseringsregler. EU-medlemskapet förutsätter deltagande i pro-
cessen att åstadkomma enhetliga viseringsregler. Jag har noterat att
Ulla Hoffman har insett detta. EU-medlemskapet kommer att innebära
att vi samordnar oss i den processen med övriga länder i Europa.
Prot. 1994/95:23
16 november
Vissa utlännings- och
medborgarskapsfrågor
53
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
Svenska ståndpunkter som skall framföras av regeringen bör för- |
lägga fram synpunkter på vilka ståndpunkter regeringen skall inta i
|
Vissa utlännings- och |
förhandlingarna. Det finns en gammal motion som väcktes av nydemokraterna, men Insatser i närområdet är den flyktingpolitik som nu kan leda längst Det här är ett problem som vi är medvetna om, och jag hoppas att Jag vill också ta upp förvarstagandet. Personer som har fått avslag Det är inte någon idealisk lösning från humanitär synpunkt att barn Man får närmare gå igenom detta i den utredning som Rune Vi måste ge mycket klara och entydiga signaler om att männi- |
54
även de övriga nordiska länderna. I egenskap av ordförande i kommit-
tén för kurdernas mänskliga rättigheter har jag skrivit till både utri-
kesministern och invandrarministern om detta.
När det gäller Invandrarverket och handläggningsordningen vill jag
säga att jag personligen är mycket intresserad av den diskussion som
Ulla Hoffman för med anledning av de vänstermotioner som tidigare
har väckts. Jag tror att det finns anledning att göra bedömningar i den
riktning som Ulla Hoffman avser. Jag sträcker här ut ett litet finger till
Vänsterpartiet, men det skall inte bli en vana.
Medborgarskapsffågan är besvärlig. Det tycks ha skett en skärpning
i fråga om vad som gäller för att man skall få svenskt medborgarskap.
Det är viktigt att de människor som inte har klara identitetshandlingar
och inte kan dokumentera sin identitet inte ges permanenta uppehålls-
tillstånd, utan får tillfälliga sådana, i avvaktan på att identiteten kan
fastställas. När det har gjorts kan normalt också resten klaras ut.
Kvalifikationen för att bli svensk medborgare får inte urholkas, utan
måste snarare skärpas. Kvalifikationstiden bör förlängas, och vandel
och identitet måste vara något så när hyggligt dokumenterade.
Det tycks vara så, under övergångsperioden när reglerna skärps, att
vissa familjer kommer i kläm. Det är naturligtvis olyckligt, men det
beror snarare på myndigheternas sätt att handlägga frågan.
Slutligen vill jag säga några ord om ceremonin. Vi moderater och
konservativa är mycket intresserade av ceremonier, och jag skulle gär-
na vilja se att det anordnades en bra, rejäl och värdig ceremoni för dem
som får sitt medborgarskap. Det får inte vara ett litet, kommunalt jippo,
utan det skall vara en tung, bra och fin ceremoni, som staten eller läns-
styrelsen i varje län kan anordna eller på annat sätt medverka till. De
invandrare som blir svenska medborgare skall märka att vi verkligen
uppmärksammar dem och att detta är någonting fint - det tycker jag att
det är.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Föredrogs
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoUl
Allmänna arvsfonden (skr. 1993/94:241)
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Prot. 1994/95:23
16 november
Vissa utlännings- och
medborgarskapsfrågor
55
Prot. 1994/95:23
16 november
Föredrogs
|
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU2 Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. | |
|
Äldreomsorg m.m. |
24 § Äldreomsorg m.m. Föredrogs Anf. 72 MY PERSSON (m): Fru talman! Det är alls inte ovanligt att den som är gammal och sjuk Detta är fakta som Socialstyrelsen i sin nyligen presenterade tredje Allt detta beror inte på illvilja från vare sig vårdpersonal, planerare Till detta skall läggas att dessa våra medmänniskor ofta, bokstavligt Under den föregående mandatperioden fick Sverige två nya statliga Nu står ytterligare grupper och intressen på kö för att också de få Men när vi nu tydligen ändå har valt att i rask takt utöka den statliga |
56
Därför har jag, som framgår av socialutskottets betänkande 3, åter-
igen motionerat om en äldreombudsman, någon som med kunskap och
med kraft och utifrån vidsträckta befogenheter kan föra våra äldres
talan. Jag talar då om den generation äldre som efter ett långt och sträv-
samt liv, präglat av hårt arbete, ekonomiska svårigheter och mycket
stora uppoffringar, drabbas av sjukdom och kanske social isolering, ja,
t.o.m. social misär. Deras behov av en talesman är stort. De har ingen
lag om full behovstäckning inom äldreomsorgen i ryggen. De har heller
ingen FN-konvention att luta sig mot. De har framför allt inte den stora,
kämpande skara medmänniskor som så många andra grupper i vårt land
har att lita till.
Fru talman! Man brukar säga att ett samhälles och dess människors
kvalitet kan bedömas efter hur de behandlar sina gamla. Skulle vårt
land bedömas utifrån sådana bedömningar är jag rädd för att vi alla har
anledning att vara skamsna. Det är nämligen inte nog att tillskjuta stat-
liga pengar till kvalitetsförbättringar inom äldreomsorgen eller att till-
sätta utredningar om bättre samarbete över de huvudmannaskapsgrän-
ser som man kanske har börjat inse att de inte var så lyckliga.
Vad som behövs är en attitydförändring hos oss alla till de äldre
byggd på kunskap och respekt för åldrandet. Att komma därhän vore
ett första steg för att hjälpa dessa våra gamla att göra sig hörda. Om vi
nu inte var och en själva kan föra deras talan kan vi om inte annat hjäl-
pa dem till en egen talesman som suveränt ser till deras bästa och slår
larm när så behövs.
Uppenbarligen har inte socialutskottets majoritet nu ansett tiden va-
ra mogen för en äldreombudsman. Jag tänker inte här framställa något
yrkande utifrån min motion. Men eftersom jag är en förtröstansfull
person och också mycket envis tror jag att droppen urholkar stenen.
Fram till dess vill jag hoppas att vi är många i denna kammare som
tillsammans med envishet, med kraft och kanske när så behövs med ett
visst mått av ilska kommer att föra de mycket gamlas och mycket sjuk-
as talan.
Anf. 73 HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Utskottet har behandlat de frågor som My Persson här
tog upp. Där konstaterar vi att det sker en fortlöpande uppföljning från
Socialstyrelsens sida. Socialstyrelsen rapporterar till regeringen. Rege-
ringen har sedan i uppgift att följa upp dessa rapporter och vidta nöd-
vändiga åtgärder.
I den rapport som ganska nyligen presenterades finns det en hel del
synpunkter på hur det står till när det gäller äldreomsorgen. Men ut-
skottet har inte funnit anledning att föregripa regeringens uppgift att
pröva vad som behöver göras. Med dessa motiv har vi avstyrkt My
Perssons motioner. I det stycket yrkar jag bifall till utskottets hemstäl-
lan.
Sedan över till frågan om ombudsman för de äldre. Äldre är inte
någon homogen grupp. Man kan inte säga att alla är i lika stort behov
av en talesman. Det är inte alldeles enkelt att dra en skiljelinje och
klara ut för vilken grupp av de äldre som det skulle vara motiverat att
Prot. 1994/95:23
16 november
Åldreomsorg m.m.
5 Riksdagens protokoll 1994/95. Nr 23
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
tillsätta en särskild ombudsman. Detta är ett av skälen till att vi inte har |
Det finns en handikappombudsman. I gruppen äldre finns det gans-
|
Äldreomsorg m.m. |
ka många som är handikappade och som självfallet har nytta av handi- Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till utskottets hem- Överläggningen var härmed avslutad. 25 § Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting och kom- Föredrogs Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU4 Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting och kommuner med Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. 26 § Riksdagens revisorers förslag angående särskilda boende- Föredrogs Socialutskottets betänkande 1994/95 :SoU5 Riksdagens revisorers förslag angående särskilda boendeformer för Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld. |
|
Museifrågor |
27 § Museifrågor Föredrogs Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrUl Anf. 74 BJÖRN KAALING (s): Fru talman! I kulturutskottets betänkande nr 1 behandlas motioner I stort kan motionerna delas in i två kategorier: dels motioner med |
|
58 |
yrkanden om att staten skall inrätta nya museer, dels motioner med |
förslag om att staten skall ge några redan befintliga museer nationell
status. En motion behandlar frågan om ökat statligt stöd till ett redan
existerande museum.
Kulturutskottet är i betänkandet enigt i sin syn på behandlingen av
motionerna. Rent principiellt menar utskottet att det är av stor vikt att
regionala och lokala initiativ tas för att Museisverige skall utvecklas.
Rent generellt anser jag att vi med fog kan påstå att vi har en god
bredd och ett rikt varierat utbud bland de svenska museerna. Vi är t.ex.
inte som en del andra länder tyngda av en viss tidsepok i vår historia
eller av något speciellt ämnesområde. Vi har bredden i museiutbudet.
Vad vi behöver göra är att öka tillgängligheten och se till att hela landet
och att fler grupper av människor får del av det som museerna kan
erbjuda. Detta är också någonting som den under 1993 och 1994 arbe-
tande statliga Museiutredningen har pekat på. Man säger att de statliga
museernas verksamhet inte berör hela landet i tillräcklig omfattning.
Därför är det naturligtvis viktigt att det finns lokala och regionala mu-
seer som fungerar.
Ett museum ger oss viktig information om vårt förflutna och funge-
rar som vårt gemensamma minne. Enligt min mening är museets vikti-
gaste uppgift att använda detta kollektiva minne för att ge oss kunskap
och bildning. Det gör oss medborgare bättre rustade att möta dagens
och morgondagens problem och möjligheter. Förutsättningen är natur-
ligtvis att minnet används, att kunskapen kommer oss människor till
del. Därför är det också viktigt att människor i hela landet kan nås av
en mångskiftande museiverksamhet.
Frågan om vilka museer som skall betraktas som riksintressanta har
mot bakgrund av motioner vid flera tillfällen behandlats av kulturut-
skottet. Det genomgående synsättet har varit och är också i detta betän-
kande att det inte ankommer på riksdagen att ta ställning i dessa enskil-
da frågor. Vi menar alltså att det i allmänhet inte är riksdagens sak att
bedöma kvalitet eller att klassindela de många museer som råkar kom-
ma upp till behandling via motioner till riksdagen.
En bedömning av statens engagemang i Museisverige görs bäst av
den som har den totala överblicken - för närvarande är detta Kulturrå-
det. Sedan får behandlingen av Museiutredningen, som avlämnades i
april, visa om det finns andra sätt att fördela det statliga ansvaret för
museifrågorna och om museiområdet kan organiseras annorlunda än i
dag.
Jag har inte ägnat detta korta anförande åt att i sak kommentera de
olika motionerna som behandlas i betänkandet, utan jag har valt att
resonera mera principiellt i ärendet.
Jag vill yrka bifall till hemställan i kulturutskottets betänkande nr 1.
Anf. 75 JAN BACKMAN (m):
Fru talman! Jag ber inledningsvis också att få yrka bifall till utskot-
tets hemställan i betänkande KrU 1.
Det kan tyckas överflödigt att ytterligare kommentera ett enhälligt
betänkande som bara innebär att utskottet avstyrker ett antal motioner
Prot. 1994/95:23
16 november
Museifrågor
59
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
om olika museer. Men några påpekanden kan kanske ändå vara motive- |
Den svenska museikartan har förändrats ganska avsevärt under det
|
Museifrågor |
senaste årtiondet. Ett antal lokala initiativ har medfört att nya museer Länsmuseerna som har tillförts ökade resurser både genom statsbi- Det var i detta klimat som Museiutredningen i våras lämnade sitt Tanken att med statsbidrag kunna stödja utställningar och vård av Utredningens förslag om en vidgad museidefinition som mer mot- Speciellt avgränsningen mot begreppen industriminne och beva- Slutligen, fru talman, vill jag uttrycka förhoppningen att den sittan- Anf. 76 INGER LUNDBERG (s): Fru talman! Björn Kaaling markerade tydligt den statliga museiut- |
60
betyder mycket för att vi skall söka våra rötter och som kunskapskällor
men också som inspirationer för framtiden.
Jag är glad att man nu börjar diskutera ett Nobelprismuseum i vårt
land, för Nobel har betytt så mycket. Han är en så viktig del av den
moderna historien. Nobelpriset har betytt så mycket, inte bara för vårt
land utan också för forskning, kultur och fred i hela världen.
Det var Tingsrätten i Karlskoga som fattade den historiska domen
om att Nobel hörde hemma i Sverige. I det land och i den stad där han
hade sina hästar, där hade han också sitt hem.
Men det är inte bara hästarna, fru talman! Karlskoga och Nobel hör
oupplösligt samman. Industrimännen Nobel har en strategisk samman-
koppling till industriorten Karlskoga. Här finns hemmet i Björkborn.
Där står skrivbordet som ser ut precis som det gjorde när Nobel lämna-
de det. Där finns labbet, där han utvecklade långt ifrån bara dynamit
som han är känd för utan också kreativitet runt konstsilke, aluminium
och allt möjligt - sådant som visar att de riktiga genierna är breda och
vågar det riktigt nya.
Kommunstyrelsen i Karlskoga känner starkt för Nobelarvet. Man
har med entusiasm tagit sig an frågan om att söka etablera ett Nobel-
prismuseum i Karlskoga. Man har förutsättningarna, inte bara arvet
utan en extremt spännande lösning i form av ett bergrum från kriget
som står där precis som om det var gjort för ett Nobelprismuseum.
Jag hoppas, fru talman, att ni skall få chansen att vandra igenom
där. Det är så spännande, så där finns verkliga förutsättningar för att
skapa ett gott museum.
Genom Karlskoga går vägen mellan Stockholm och Oslo - Nobel-
vägen.
Jag vädjar till både Kulturrådet och Nobelstiftelsen att ni, när ni
etablerar Nobelprismuseet, inte väljer den enklaste vägen. Pröva den
mest spännande!
Jag vet att det inte är riksdagen som skall besluta om detta ärende i
dag. Men vi har också uppgiften i riksdagen att inspirera.
Alfred Nobel var inte konventionell. Han sökte inte de enklaste
lösningarna. Han vågade tänka i nya banor. Jag hoppas att såväl No-
belstiftelsen och Kulturrådet som Kulturdepartementet vågar tänka i
spännande banor, för det får inte vara så att turisterna bara stannar i
Stockholm. Vi behöver ett starkt museiväsende i Stockholm, men vi
behöver inte bara sälja vår huvudstad. Vi behöver sälja hela vårt land.
Få orter är så tydligt sammankopplade med Alfred Nobel som just
Karlskoga. Där finns de praktiska förutsättningarna att ta emot ett mu-
seum som skulle kunna betyda oerhört mycket för vårt land.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 29 §.)
Prot. 1994/95:23
16 november
Museifrågor
61
Prot. 1994/95:23
16 november
Föredrogs
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU2
Grafisk museiverksamhet, m.m.
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
(Beslut fattades efter 29 §.)
62
Föredrogs
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU3
ILO:s konvention om förebyggande av storolyckor inom industrin
(prop. 1993/94:174)
Talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.
Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Återförvisningsyrkande (mp)
För bifall räckte att en tredjedel av de röstande anslöt sig till detta.
Talmannen konstaterade att mindre än en tredjedel av de röstande hade
bifallit återförvisningsyrkandet.
Kammaren hade således avslagit återförvisningsyrkandet.
Kammaren biföll härefter utskottets hemställan.
Mom. 1 (differentierad skatt på blyfri bensin m.m.)
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. 2 (framtida förändringar av skatterabatten för miljöklass 2)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
3. res. 2 (mp)
Förberedande votering:
Res. 2 ställdes mot res. 1 som biträddes med acklamation.
Huvudvotering:
260 för utskottet
33 för res. 1
1 avstod
55 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 138 s, 65 m, 24 c, 20 fp, 1 mp, 12 kds
Förres. 1: 19 v, 14 mp
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 23 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 3 v, 2 mp, 3 kds
Kia Andreasson (mp) anmälde att hon avsett att rösta nej men marke-
rats ha röstat ja.
Prot. 1994/95:23
16 november
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom 1. (generellt viseringskrav)
1. utskottet
2. res. 1 (v, mp)
Votering:
259 för utskottet
35 för res. 1
55 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
139 s, 65 m, 24 c, 19 fp, 12 kds |
|
För res. 1 |
1 fp, 18 v, 16 mp 22 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 4 v, 2 mp, 3 kds |
Mom. 4 (förvar av barn)
1. utskottet
2. res. 2 (fp, v, mp, kds)
Votering:
228 för utskottet
65 för res. 2
2 avstod
54 frånvarnade
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
|
För utskottet: |
137 s, 65 m, 24 c, 2 fp |
|
För res. 1 |
18 fp, 19 v, 16 mp, 12 kds |
|
Avstod: |
2s |
|
Frånvarande: |
22 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 3 v, 2 mp, 3 kds |
63
Prot. 1994/95:23
16 november
Mom. 6 (förvarslokaler)
1. utskottet
2. res. 3 (v)
Votering:
275 för utskottet
19 för res. 3
1 avstod
54 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 65 m, 24 c, 20 fp, 15 mp, 12 kds
Förres. 3 19 v
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 22 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 3 v, 2 mp, 3 kds
Mom. 7 (människosmuggling)
1. utskottet
2. res. 4 (v, mp)
Votering:
258 för utskottet
35 för res. 4
2 avstod
54 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 65 m, 24 c, 18 fp, 12 kds
Förres. 4 19 v, 16 mp
Avstod: 2 fp
Frånvarande: 22 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 3 v, 2 mp, 3 kds
Mom. 11 (ändrad handläggningsordning för medborgarskapsärenden)
1. utskottet
2. res. 5 (v)
Votering:
276 för utskottet
18 för res. 5
55 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 139 s, 65 m, 24 c, 20 fp, 16 mp, 12 kds
För res. 5 18 v
Frånvarande: 22 s, 15 m, 3 c, 6 fp, 4 v, 2 mp, 3 kds
Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
64
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
SoU4 Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting och kom-
muner med anledning av ökat kommunalt ansvar för psykiskt
störda
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Anmäldes och bordlädes
Motioner
med anledning av prop. 1994/95:41 Förändringar i finansieringen av
det allmänna pensionssystemet, m.m.
1994/95 :Sf4 av Sigge Godin (fp)
1994/95:Sf5 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
1994/95:Sf6 av Karin Falkmer (m)
Anmäldes att följande frågor framställts
den 15 november
1994/95:132 av Nils T Svensson (s) till justitieministern om informa-
tion om företagsledningars anställningsförmåner
1994/95:133 av Lennart Beijer (v) till statsrådet Jörgen Andersson om
kraft- och värmelinjen
Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksdagens snabbproto-
koll den 22 november.
Prot. 1994/95:23
16 november
65
|
Prot. 1994/95:23 16 november |
32 § Kammaren åtskildes kl. 13.22. Förhandlingarna leddes av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 11 § anf. 19 (delvis), Vid protokollet TOM T:SON THYBLAD |
/Barbro Nordström
66
1 § Avsägelser.....................................................................................1
2 § Anmälan om kompletteringsval till valprövningsnämn-
den.................................................................................................1
3 § Ledighet........................................................................................1
4 § Meddelande om muntliga frågor till regeringen den 17
november......................................................................................2
5 § Hänvisning av ärende till utskott
2
Meddelande om samlad votering.......................................................
6 § Valperiodens längd m.m..............................................................2
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU1....................2
Anf. 1 PETER ERIKSSON (mp):...........................................2
Anf. 2 BIRGER HAGÅRD (m):.............................................3
(Beslut fattades efter 14 §.).......................................................3
7 § Reformera riksdagsarbetet.........................................................3
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU2....................3
Anf. 3 KENNETH KVIST (v):...............................................3
Anf. 4 PETER ERIKSSON (mp):...........................................4
Anf. 5 BIRGER HAGÅRD (m):.............................................5
(Beslut fattades efter 14 §.).......................................................6
8 § En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det
statliga området...........................................................................6
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU3....................6
Anf. 6 KENNETH KVIST (v):...............................................6
Anf. 7 OLA KARLSSON (m):...............................................7
(Beslut fattades efter 14 §.).......................................................7
9 § Förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än
myndigheter..................................................................................7
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU4....................7
(Beslut fattades efter 14 §.).......................................................7
10 § Inkorporering av Europakonventionen och andra fri-
och rättighetsfrågor.....................................................................7
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU5....................7
Anf. 8 BJÖRN VON SYDOW (s):..........................................7
Anf. 9 KENNETH KVIST (v):...............................................8
Anf. 10 BJÖRN VON SYDOW (s) replik:...........................10
Anf. 11 KENNETH KVIST (v) replik:.................................11
67
Prot. 1994/95:23 Anf. 12 BJÖRN VON SYDOW (s) replik:...........................11
16 november Anf. 13 KENNETH KVIST (v) replik:.................................11
________________ Anf. 14 PETER ERIKSSON (mp):.......................................12
Anf. 15 BJÖRN VON SYDOW (s):.....................................13
Anf. 16 PETER ERIKSSON (mp):.......................................13
Anf. 17 BJÖRN VON SYDOW (s):.....................................14
Anf. 18 PETER ERIKSSON (mp):.......................................14
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................14
11 § Ytterligare åtgärder mot barnpornografi m.m....................14
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU6..................14
Anf. 19 CATARINA RÖNNUNG (s):..................................14
Anf. 20 SIVERT CARLSSON (c):.......................................16
Anf. 21 HÅKAN HOLMBERG (fp):....................................17
Anf. 22 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:.......................18
Anf. 23 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................19
Anf. 24 MARGARETA ISRAELSSON (s):.........................19
Anf. 25 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................21
Anf. 26 MARGARETA ISRAELSSON (s) replik:...............22
Anf. 27 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................22
Anf. 28 MARGARETA ISRAELSSON (s) replik:..............23
Anf. 29 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):......................23
Anf. 30 EVA ZETTERBERG (v):........................................24
Anf. 31 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................26
Anf. 32 EVA ZETTERBERG (v) replik:..............................27
Anf. 33 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................28
Anf. 34 EVA ZETTERBERG (v) replik:..............................28
Anf. 35 EWA LARSSON (mp):...........................................29
Anf. 36 HÅKAN HOLMBERG (fp) replik:.........................30
Anf. 37 EWA LARSSON (mp) replik:.................................30
Anf. 38 DAN ERICSSON (kds):..........................................31
Anf. 39 HÅKAN HOLMBERG (fp):....................................32
Anf. 40 DAN ERICSSON (kds):..........................................32
Anf. 41 HÅKAN HOLMBERG (fp):....................................32
Anf. 42 DAN ERICSSON (kds):..........................................33
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................33
12 § Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet m.m.
(vilande grundlagsbeslut).........................................................33
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU7..................33
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................33
13 § Vallagsfrågor m.m..................................................................34
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU11................34
(Beslut fattades efter 14 §.).....................................................34
14 § Förvaltningsfrågor..................................................................34
Konstitutionsutskottets betänkande 1994/95: KU 12................34
Anf. 43 OLA KARLSSON (m):...........................................34
Anf. 44 PÄR-AXEL SAHLBERG (s):.................................34
68
Beslut.................................................................................................35
KU1 Valperiodens längd m.m. (vilande grundlagsbeslut).......35
KU2 Reformera riksdagsarbetet (vilande grundlagsbeslut
m.m.).................................................................................35
KU3 En ombildning av arbetsgivarorganisationen för det
statliga området (vilande grundlagsbeslut med följd-
lagstiftning).......................................................................35
KU4 Förvaring av allmänna handlingar hos andra organ än
myndigheter (vilande grundlagsbeslut och följdlag-
stiftning)...........................................................................36
KU5 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri-
och rättighetsfrågor (vilande grundlagsbeslut)..................36
KU6 Ytterligare åtgärder mot barnpornografi m.m. (vilande
grundlagsbeslut)................................................................36
KU7 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet m.m.
(vilande grundlagsbeslut)..................................................36
KU11 Vallagsfrågor m.m........................................................36
KU12 Förvaltningsfrågor........................................................36
Beslut om samlad votering...............................................................36
15 § Haparanda skärgårds nationalpark.......................................36
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU3.......................36
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................36
16 § Miljöklasser för bensin m.m...................................................37
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95 :JoU5.......................37
Anf. 45 GUDRUN LINDVALL (mp):..................................37
Anf. 46 LENNART BRUNANDER (c):...............................38
Anf. 47 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:........................39
Anf. 48 LENNART BRUNANDER (c) replik:.....................40
Anf. 49 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:........................40
Anf. 50 LENNART BRUNANDER (c) replik:.....................40
Anf. 51 INGA-BRITT JOHANSSON (s):.............................40
Anf. 52 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:........................41
Anf. 53 INGA-BRITT JOHANSSON (s) replik:..................42
Anf. 54 GUDRUN LINDVALL (mp) replik:........................42
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................42
17 § Differentierad skatt på blyfri bensin......................................42
Skatteutskottets betänkande 1994/95 :SkUl............................42
Anf. 55 LARS BÄCKSTRÖM (v):.......................................42
Anf. 56 RONNY KORSBERG (mp):....................................43
Anf. 57 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):......................44
Anf. 58 RONNY KORSBERG (mp):....................................44
Anf. 59 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):......................45
Anf. 60 RONNY KORSBERG (mp):....................................45
Anf. 61 LISBETH STAAF-IGELSTRÖM (s):......................45
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................45
Prot. 1994/95:23
16 november
69
Prot. 1994/95:23
16 november
18 § Verksamheten inom Europarådet.........................................45
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU2...........................45
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................45
19 § Tillämpning i fråga om Haiti av lagen om vissa inter-
nationella sanktioner.................................................................45
Utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU4...........................45
Anf. 62 KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp):......................46
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................47
20 § Socialförsäkring - handläggning m.m...................................47
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfUl...........47
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................47
21 § Vissa utlännings- och medborgarskapsfrågor......................47
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU2...........47
Anf. 63 SIGGE GODIN (fp):...............................................47
Anf. 64 ULLA HOFFMANN (v):.........................................48
Anf. 65 RAGNHILD POHANKA (mp):..............................49
Anf. 66 MAUD BJÖRNEMALM (s):..................................50
Anf. 67 SIGGE GODIN (fp) replik:.....................................52
Anf. 68 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:........................52
Anf. 69 SIGGE GODIN (fp) replik:.....................................53
Anf. 70 MAUD BJÖRNEMALM (s) replik:........................53
Anf. 71 GUSTAF VON ESSEN (m):...................................53
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................55
22 § Allmänna arvsfonden..............................................................55
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoUl............................55
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................55
23 § Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor...........................................56
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU2............................56
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................56
24 § Äldreomsorg m.m....................................................................56
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU3............................56
Anf. 72 MY PERSSON (m):................................................56
Anf. 73 HANS KARLSSON (s):..........................................57
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................58
25 § Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting och
kommuner med anledning av ökat kommunalt ansvar
för psykiskt störda.....................................................................58
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU4............................58
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................58
26 § Riksdagens revisorers förslag angående särskilda bo-
endeformer för äldre.................................................................58
70
Socialutskottets betänkande 1994/95:SoU5............................58
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................58
27 § Museifrågor..............................................................................58
Kulturutskottets betänkande 1994/95 :KrUl............................58
Anf. 74 BJÖRN KA AL IN G (s):............................................58
Anf. 75 JAN BACKMAN (m):.............................................59
Anf. 76 INGER LUNDBERG (s):.........................................60
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................61
28 § Grafisk museiverksamhet, m.m..............................................62
Kulturutskottets betänkande 1994/95:KrU2............................62
(Beslut fattades efter 29 §.).....................................................62
29 § ILO:s konvention om förebyggande av storolyckor in-
om industrin (prop. 1993/94:174).............................................62
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1994/95:AU3..............62
Beslut.................................................................................................62
JoU3 Haparanda skärgårds nationalpark.................................62
JoU5 Miljöklasser för bensin m.m..........................................62
SkUl Differentierad skatt på blyfri bensin..............................62
UU2 Verksamheten inom Europarådet....................................63
UU4 Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om
vissa internationella sanktioner.........................................63
SfUl Socialförsäkring - handläggning m.m............................63
SfU2 Vissa utlännings- och medborgarskapsfrågor.................63
SoUl Allmänna arvsfonden.....................................................64
SoU2 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor...................................65
SoU3 Äldreomsorg m.m..........................................................65
SoU4 Ekonomisk reglering för år 1995 mellan landsting
och kommuner med anledning av ökat kommunalt an-
svar för psykiskt störda.....................................................65
SoU5 Riksdagens revisorers förslag angående särskilda bo-
endeformer för äldre.........................................................65
KrUl Museifrågor...................................................................65
KrU2 Grafisk museiverksamhet, m.m.....................................65
AU3 ILO:s konvention om förebyggande av storolyckor in-
om industrin......................................................................65
30 § Bordläggning............................................................................65
31 § Anmälan om frågor.................................................................65
1994/95:132 av Nils T Svensson (s) till justitieministern om in-
formation om företagsledningars anställningsförmåner...............65
1994/95:133 av Lennart Beijer (v) till statsrådet Jörgen Andersson
om kraft- och värmelinjen............................................................65
32 § Kammaren åtskildes kl. 13.22....................................................66
Prot. 1994/95:23
16 november
71
gotab 48056, Stockholm 1995